<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>0</hangar_id>
 <dok_id>H5B3115</dok_id>
 <rm>2017</rm>
 <beteckning>115</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 2017:115</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>115</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2018-01-10 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2018-01-12 09:15:41</systemdatum>
 <publicerad>2018-01-10 00:00:00</publicerad>
 <titel>Att främja gröna obligationer</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/H5B3115/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/H5B3115</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H5B3115</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd"&gt;
&lt;HTML&gt;
&lt;HEAD&gt;
&lt;META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8"&gt;
&lt;META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8"&gt;
&lt;TITLE&gt;sou 2017 115 &lt;/TITLE&gt;
&lt;META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 44px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 177px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 451px;padding: 0px;border:none;width: 173px;overflow: hidden;}

#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:624px;height:845px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:624px;height:845px;}




#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 106px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}

#page_2 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:624px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_2 #dimg1 #img1 {width:624px;height:1px;}




#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 174px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 626px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_6 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 0px 76px;padding: 0px;border: none;width: 859px;}
#page_7 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 859px;overflow: hidden;}
#page_7 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 409px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_8 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_9 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 409px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_10 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 {border:none;margin: 138px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_12 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_13 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_14 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_15 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_16 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_17 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_18 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 {border:none;margin: 140px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_19 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_20 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_21 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 {border:none;margin: 583px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_23 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 420px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 205px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_3 {border:none;margin: 44px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_24 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {border:none;margin: 686px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_24 #dimg1 {position:absolute;top:60px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_24 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_26 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_27 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {border:none;margin: 232px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_29 #dimg1 {position:absolute;top:671px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_29 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_30 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_30 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_30 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_31 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {border:none;margin: 96px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_32 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_32 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_32 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_33 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_33 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_33 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_34 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_34 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_34 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_35 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {border:none;margin: 101px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_36 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_37 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_38 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_38 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_38 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_39 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_39 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_39 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_40 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_40 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_40 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_41 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_41 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_42 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_43 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 {border:none;margin: 112px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_44 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_44 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_44 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_45 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_46 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_47 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_48 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_49 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_49 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_49 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_50 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_51 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_52 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_52 #dimg1 {position:absolute;top:543px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:193px;}
#page_52 #dimg1 #img1 {width:413px;height:193px;}




#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_53 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_54 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_55 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 {border:none;margin: 97px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_56 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_57 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_58 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_59 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 {border:none;margin: 69px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_60 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_61 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_62 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_62 #dimg1 {position:absolute;top:604px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_62 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_63 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_63 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_64 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_64 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_65 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_65 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_66 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_66 #dimg1 {position:absolute;top:592px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_67 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_68 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_68 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_68 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_69 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_69 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_70 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_2 {border:none;margin: 86px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_71 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_71 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_72 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 {border:none;margin: 96px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_73 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_73 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_74 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_74 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_75 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_76 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_76 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_77 #dimg1 {position:absolute;top:179px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:102px;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:413px;height:102px;}




#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_78 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_79 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_79 #dimg1 {position:absolute;top:580px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_80 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_2 {border:none;margin: 113px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_80 #dimg1 {position:absolute;top:48px;left:66px;z-index:-1;width:403px;height:241px;}
#page_80 #dimg1 #img1 {width:403px;height:241px;}




#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_81 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_81 #dimg1 {position:absolute;top:592px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_82 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_82 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_82 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_83 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_83 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_83 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_83 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_84 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 81px;padding: 0px;border:none;width: 477px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 49px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 339px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_2 #id_2_3 {float:left;border:none;margin: 164px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 124px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_3 {border:none;margin: 17px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 401px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_4 {border:none;margin: 106px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_84 #dimg1 {position:absolute;top:352px;left:66px;z-index:-1;width:387px;height:254px;}
#page_84 #dimg1 #img1 {width:387px;height:254px;}

#page_84 #inl_img1 {position:relative;width:6px;height:6px;}



#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_85 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_85 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_85 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_85 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_86 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_86 #dimg1 {position:absolute;top:99px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:613px;}
#page_86 #dimg1 #img1 {width:416px;height:613px;}




#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_87 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_2 {border:none;margin: 81px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_88 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_88 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_88 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_89 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_89 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_89 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_90 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_91 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_91 #dimg1 {position:absolute;top:401px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:157px;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:413px;height:157px;}




#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_92 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_92 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_92 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_93 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_93 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_93 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_93 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_94 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_94 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:384px;height:291px;}
#page_94 #dimg1 #img1 {width:384px;height:291px;}




#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_95 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_95 #dimg1 {position:absolute;top:298px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:426px;}
#page_95 #dimg1 #img1 {width:415px;height:426px;}




#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_96 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_96 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_96 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_96 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_97 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_97 #dimg1 {position:absolute;top:80px;left:0px;z-index:-1;width:340px;height:276px;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:340px;height:276px;}




#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_98 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_98 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_98 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_99 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_99 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_99 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_99 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_100 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_100 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_100 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_101 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_101 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_101 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_102 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 {border:none;margin: 289px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_3 {border:none;margin: 61px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_102 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:61px;z-index:-1;width:425px;height:669px;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:425px;height:669px;}




#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 72px;padding: 0px;border: none;width: 552px;}
#page_103 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 4px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 401px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_103 #dimg1 {position:absolute;top:352px;left:0px;z-index:-1;width:436px;height:242px;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:436px;height:242px;}




#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_104 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 {border:none;margin: 143px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_104 #dimg1 {position:absolute;top:208px;left:14px;z-index:-1;width:530px;height:336px;}
#page_104 #dimg1 #img1 {width:530px;height:336px;}




#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_105 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_105 #dimg1 {position:absolute;top:147px;left:0px;z-index:-1;width:506px;height:367px;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:506px;height:367px;}




#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_106 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 {border:none;margin: 147px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_107 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_107 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_107 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_108 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_108 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_108 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_108 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_109 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_110 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_111 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_111 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_111 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_111 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_112 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_112 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_112 #dimg1 {position:absolute;top:239px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:473px;}
#page_112 #dimg1 #img1 {width:416px;height:473px;}




#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_113 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_113 #dimg1 {position:absolute;top:107px;left:56px;z-index:-1;width:248px;height:525px;}
#page_113 #dimg1 #img1 {width:248px;height:525px;}




#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_114 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_114 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_114 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_115 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 424px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 293px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 91px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 130px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_3 {border:none;margin: 35px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_4 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_115 #dimg1 {position:absolute;top:226px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:498px;}
#page_115 #dimg1 #img1 {width:415px;height:498px;}

#page_115 #inl_img1 {position:relative;width:1px;height:4px;}
#page_115 #inl_img2 {position:relative;width:1px;height:4px;}
#page_115 #inl_img3 {position:relative;width:1px;height:4px;}
#page_115 #inl_img4 {position:relative;width:1px;height:4px;}
#page_115 #inl_img5 {position:relative;width:1px;height:4px;}
#page_115 #inl_img6 {position:relative;width:1px;height:4px;}
#page_115 #inl_img7 {position:relative;width:1px;height:4px;}
#page_115 #inl_img8 {position:relative;width:1px;height:4px;}
#page_115 #inl_img9 {position:relative;width:1px;height:4px;}
#page_115 #inl_img10 {position:relative;width:1px;height:4px;}
#page_115 #inl_img11 {position:relative;width:1px;height:4px;}
#page_115 #inl_img12 {position:relative;width:1px;height:4px;}
#page_115 #inl_img13 {position:relative;width:1px;height:4px;}
#page_115 #inl_img14 {position:relative;width:1px;height:4px;}
#page_115 #inl_img15 {position:relative;width:5px;height:5px;}
#page_115 #inl_img16 {position:relative;width:3px;height:7px;}



#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_116 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_116 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_116 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_117 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_117 #dimg1 {position:absolute;top:544px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_117 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_118 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_118 #dimg1 {position:absolute;top:272px;left:66px;z-index:-1;width:417px;height:368px;}
#page_118 #dimg1 #img1 {width:417px;height:368px;}




#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_119 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_119 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:558px;}
#page_119 #dimg1 #img1 {width:415px;height:558px;}




#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_120 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_120 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_120 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_120 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_121 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_121 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_121 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_121 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_122 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_122 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_122 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_123 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_123 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_123 #dimg1 {position:absolute;top:117px;left:0px;z-index:-1;width:304px;height:298px;}
#page_123 #dimg1 #img1 {width:304px;height:298px;}




#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_124 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_124 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_124 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:422px;height:642px;}
#page_124 #dimg1 #img1 {width:422px;height:642px;}




#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_125 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_125 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_125 #dimg1 {position:absolute;top:190px;left:0px;z-index:-1;width:393px;height:295px;}
#page_125 #dimg1 #img1 {width:393px;height:295px;}




#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_126 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_126 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_126 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_126 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_127 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_127 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_127 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:642px;}
#page_127 #dimg1 #img1 {width:415px;height:642px;}




#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_128 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_128 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_128 #dimg1 {position:absolute;top:290px;left:66px;z-index:-1;width:425px;height:259px;}
#page_128 #dimg1 #img1 {width:425px;height:259px;}

#page_128 #inl_img1 {position:relative;width:6px;height:5px;}
#page_128 #inl_img2 {position:relative;width:5px;height:5px;}



#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_129 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_129 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_129 #dimg1 {position:absolute;top:226px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:450px;}
#page_129 #dimg1 #img1 {width:415px;height:450px;}




#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_130 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_130 #id_2 {border:none;margin: 199px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_130 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:392px;height:308px;}
#page_130 #dimg1 #img1 {width:392px;height:308px;}




#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_131 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_131 #id_2 {border:none;margin: 245px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_131 #dimg1 {position:absolute;top:48px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:162px;}
#page_131 #dimg1 #img1 {width:416px;height:162px;}




#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_132 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_132 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:388px;height:256px;}
#page_132 #dimg1 #img1 {width:388px;height:256px;}




#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_133 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_133 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_134 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_134 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_134 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_135 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_2 {border:none;margin: 79px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_135 #dimg1 {position:absolute;top:99px;left:0px;z-index:-1;width:382px;height:569px;}
#page_135 #dimg1 #img1 {width:382px;height:569px;}




#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_136 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_137 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_138 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_139 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_139 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_139 #dimg1 {position:absolute;top:262px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:450px;}
#page_139 #dimg1 #img1 {width:415px;height:450px;}




#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_140 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_140 #id_2 {border:none;margin: 252px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_140 #dimg1 {position:absolute;top:239px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:210px;}
#page_140 #dimg1 #img1 {width:413px;height:210px;}




#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_141 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_141 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:678px;}
#page_141 #dimg1 #img1 {width:415px;height:678px;}




#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_142 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_142 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:402px;height:249px;}
#page_142 #dimg1 #img1 {width:402px;height:249px;}




#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_143 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_143 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_143 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_144 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_144 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_144 #dimg1 {position:absolute;top:129px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:583px;}
#page_144 #dimg1 #img1 {width:416px;height:583px;}




#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_145 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_145 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_145 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_145 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_146 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_146 #dimg1 {position:absolute;top:149px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:563px;}
#page_146 #dimg1 #img1 {width:416px;height:563px;}




#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_147 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_147 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_147 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:666px;}
#page_147 #dimg1 #img1 {width:415px;height:666px;}




#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_148 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_148 #dimg1 {position:absolute;top:190px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:510px;}
#page_148 #dimg1 #img1 {width:416px;height:510px;}




#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_149 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_149 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_149 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_149 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_150 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_150 #id_2 {border:none;margin: 168px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_150 #dimg1 {position:absolute;top:80px;left:66px;z-index:-1;width:350px;height:292px;}
#page_150 #dimg1 #img1 {width:350px;height:292px;}




#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_151 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_151 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_151 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:618px;}
#page_151 #dimg1 #img1 {width:415px;height:618px;}




#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_152 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_152 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_152 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_153 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_153 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_153 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_153 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_154 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_154 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_154 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:678px;}
#page_154 #dimg1 #img1 {width:416px;height:678px;}




#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_155 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_155 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_155 #dimg1 {position:absolute;top:237px;left:0px;z-index:-1;width:385px;height:286px;}
#page_155 #dimg1 #img1 {width:385px;height:286px;}




#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_156 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_156 #id_2 {border:none;margin: 354px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}

#page_157 #dimg1 {position:absolute;top:208px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:121px;}
#page_157 #dimg1 #img1 {width:413px;height:121px;}




#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_158 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_159 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_159 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_160 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_3 {border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_161 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_161 #id_2 {border:none;margin: 63px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_162 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_163 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_163 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_164 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_164 #id_2 {border:none;margin: 80px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_165 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_165 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_165 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:625px;}
#page_165 #dimg1 #img1 {width:415px;height:625px;}




#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_166 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_166 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_166 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_166 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_167 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_168 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_168 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_168 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_168 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_169 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_169 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_170 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_170 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_171 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_172 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_172 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_173 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_173 #id_2 {border:none;margin: 97px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_174 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_174 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_174 #dimg1 {position:absolute;top:592px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_174 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_175 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_175 #id_2 {border:none;margin: 75px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_176 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_176 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_177 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_177 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_178 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_178 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_178 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_178 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_179 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_179 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_180 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_180 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_180 #dimg1 {position:absolute;top:182px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:530px;}
#page_180 #dimg1 #img1 {width:416px;height:530px;}




#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_181 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_181 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_182 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_182 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_182 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_182 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_183 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_183 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_183 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_183 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_184 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_184 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_185 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_186 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_186 #id_2 {border:none;margin: 86px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_187 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_187 #id_2 {border:none;margin: 120px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_188 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_188 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_188 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_189 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_189 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_189 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_189 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_190 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_191 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_191 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_191 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_191 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_192 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_192 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_192 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_192 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_193 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_193 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_194 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_2 {border:none;margin: 248px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_195 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_195 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_195 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:353px;height:260px;}
#page_195 #dimg1 #img1 {width:353px;height:260px;}




#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_196 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_196 #dimg1 {position:absolute;top:190px;left:66px;z-index:-1;width:397px;height:256px;}
#page_196 #dimg1 #img1 {width:397px;height:256px;}




#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_197 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_197 #id_2 {border:none;margin: 69px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_198 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_198 #id_2 {border:none;margin: 74px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_199 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_199 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_200 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_200 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_201 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_201 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_202 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_202 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_202 #dimg1 {position:absolute;top:167px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:210px;}
#page_202 #dimg1 #img1 {width:413px;height:210px;}




#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_203 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_203 #id_2 {border:none;margin: 129px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_204 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_204 #id_2 {border:none;margin: 67px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_205 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_205 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_205 #dimg1 {position:absolute;top:257px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:102px;}
#page_205 #dimg1 #img1 {width:413px;height:102px;}




#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_206 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_206 #id_2 {border:none;margin: 86px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_207 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_207 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_208 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_208 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_208 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_208 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_209 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_209 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_210 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_210 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_210 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_211 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_211 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_211 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_211 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_212 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_212 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_213 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_213 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_213 #dimg1 {position:absolute;top:347px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:281px;}
#page_213 #dimg1 #img1 {width:415px;height:281px;}




#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_214 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_214 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_214 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_214 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_215 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_215 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_215 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_215 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_216 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_216 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_216 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_217 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_217 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_217 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_217 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_218 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_218 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_218 #dimg1 {position:absolute;top:610px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:102px;}
#page_218 #dimg1 #img1 {width:416px;height:102px;}




#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_219 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_219 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_219 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:678px;}
#page_219 #dimg1 #img1 {width:415px;height:678px;}




#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_220 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_2 {border:none;margin: 140px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_221 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_222 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_222 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_223 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_223 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_224 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_224 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_224 #dimg1 {position:absolute;top:690px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:60px;}
#page_224 #dimg1 #img1 {width:413px;height:60px;}




#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_225 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_225 #id_2 {border:none;margin: 80px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_225 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:168px;}
#page_225 #dimg1 #img1 {width:413px;height:168px;}




#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_226 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_2 {border:none;margin: 74px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_227 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_227 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_227 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_227 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_228 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_228 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_228 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_228 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_229 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_229 #id_2 {border:none;margin: 96px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_230 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_230 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_230 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_230 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_231 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_231 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_232 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_232 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_233 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_233 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_233 #dimg1 {position:absolute;top:560px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:121px;}
#page_233 #dimg1 #img1 {width:413px;height:121px;}




#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_234 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_234 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_234 #dimg1 {position:absolute;top:580px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_234 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_235 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_235 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_235 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_235 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_236 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_236 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_236 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_236 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_237 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_237 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_237 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_238 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_238 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_239 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_239 #id_2 {border:none;margin: 122px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_240 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_241 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_241 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_241 #dimg1 {position:absolute;top:221px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:391px;}
#page_241 #dimg1 #img1 {width:413px;height:391px;}




#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_242 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_242 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_243 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_243 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_243 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_243 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_244 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_244 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_245 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_245 #id_2 {border:none;margin: 222px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_248 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_248 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_249 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_249 #id_2 {border:none;margin: 145px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_250 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_250 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:666px;}
#page_250 #dimg1 #img1 {width:416px;height:666px;}




#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_251 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_251 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_251 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_252 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_252 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_253 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_254 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_2 {border:none;margin: 565px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_255 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_255 #dimg1 {position:absolute;top:48px;left:0px;z-index:-1;width:424px;height:678px;}
#page_255 #dimg1 #img1 {width:424px;height:678px;}




#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_256 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_256 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_256 #dimg1 {position:absolute;top:48px;left:66px;z-index:-1;width:423px;height:474px;}
#page_256 #dimg1 #img1 {width:423px;height:474px;}




#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_257 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_257 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_258 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_258 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_258 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_258 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_259 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_260 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_261 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_262 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_262 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_262 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_262 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_263 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_263 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_264 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_265 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_265 #id_2 {border:none;margin: 107px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_266 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_266 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_267 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_267 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_268 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_268 #id_2 {border:none;margin: 122px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_269 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_269 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_269 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:517px;}
#page_269 #dimg1 #img1 {width:415px;height:517px;}




#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_270 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_271 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_271 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_271 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_271 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_272 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_273 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_273 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_274 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_274 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_275 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_275 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_275 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_275 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_276 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_276 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_276 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_277 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_278 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_278 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_278 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_279 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_279 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_280 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_280 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_281 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_281 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_281 #dimg1 {position:absolute;top:579px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:175px;}
#page_281 #dimg1 #img1 {width:413px;height:175px;}




#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_282 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_282 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_282 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_282 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_283 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_283 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_284 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_284 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_285 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_285 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_285 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_285 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_286 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_286 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_286 #dimg1 {position:absolute;top:273px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:439px;}
#page_286 #dimg1 #img1 {width:416px;height:439px;}




#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_287 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_287 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_287 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_287 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_288 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_288 #id_2 {border:none;margin: 86px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_288 #dimg1 {position:absolute;top:99px;left:66px;z-index:-1;width:401px;height:238px;}
#page_288 #dimg1 #img1 {width:401px;height:238px;}




#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_289 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_289 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_289 #dimg1 {position:absolute;top:48px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:678px;}
#page_289 #dimg1 #img1 {width:415px;height:678px;}




#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_290 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_290 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_290 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_290 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_291 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_291 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_292 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_292 #id_2 {border:none;margin: 67px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_293 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_293 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_293 #dimg1 {position:absolute;top:625px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:120px;}
#page_293 #dimg1 #img1 {width:413px;height:120px;}




#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_294 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_294 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_294 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_294 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_295 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_295 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_296 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_296 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_297 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_297 #id_2 {border:none;margin: 122px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_298 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_298 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_299 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_299 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_300 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_300 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_300 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_300 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_301 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_301 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_302 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_302 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_302 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_302 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_303 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_303 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_303 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_303 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_304 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_304 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_304 #dimg1 {position:absolute;top:363px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:120px;}
#page_304 #dimg1 #img1 {width:413px;height:120px;}




#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_305 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_305 #id_2 {border:none;margin: 77px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_306 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_306 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_306 #dimg1 {position:absolute;top:398px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:314px;}
#page_306 #dimg1 #img1 {width:416px;height:314px;}




#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_307 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_307 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_307 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_307 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_308 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_308 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_308 #dimg1 {position:absolute;top:434px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:156px;}
#page_308 #dimg1 #img1 {width:413px;height:156px;}




#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_309 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_309 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_310 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_310 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_310 #dimg1 {position:absolute;top:211px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:121px;}
#page_310 #dimg1 #img1 {width:413px;height:121px;}




#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_311 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_311 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_312 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_312 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_313 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_313 #id_2 {border:none;margin: 63px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_314 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_314 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_315 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_315 #id_2 {border:none;margin: 140px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_316 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_316 #id_2 {border:none;margin: 67px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_317 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_317 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_317 #dimg1 {position:absolute;top:93px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:593px;}
#page_317 #dimg1 #img1 {width:413px;height:593px;}




#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_318 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_318 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_319 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_319 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_319 #dimg1 {position:absolute;top:417px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:138px;}
#page_319 #dimg1 #img1 {width:413px;height:138px;}




#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_320 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_320 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_321 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_321 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_322 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_322 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_323 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_323 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_324 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_324 #id_2 {border:none;margin: 72px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_325 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_325 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_325 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_325 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_326 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_326 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_327 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_327 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_328 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_328 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_329 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_329 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_330 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_330 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_331 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_331 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_332 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_332 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_333 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_333 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_333 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:78px;}
#page_333 #dimg1 #img1 {width:413px;height:78px;}




#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_334 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_334 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_334 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:630px;}
#page_334 #dimg1 #img1 {width:416px;height:630px;}




#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_335 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_335 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_336 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_336 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_337 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_337 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_338 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_338 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_338 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_338 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_339 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_339 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_340 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_340 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_341 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_341 #id_2 {border:none;margin: 637px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_344 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_344 #id_2 {border:none;margin: 63px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_344 #dimg1 {position:absolute;top:452px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:277px;}
#page_344 #dimg1 #img1 {width:413px;height:277px;}




#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_345 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_345 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_345 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:654px;}
#page_345 #dimg1 #img1 {width:415px;height:654px;}




#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_346 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_346 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_347 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_347 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_347 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_347 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_348 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_348 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_348 #dimg1 {position:absolute;top:226px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:351px;}
#page_348 #dimg1 #img1 {width:416px;height:351px;}




#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_349 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_349 #id_2 {border:none;margin: 71px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_349 #dimg1 {position:absolute;top:329px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_349 #dimg1 #img1 {width:413px;height:84px;}




#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_350 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_350 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_350 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_350 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_351 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_351 #id_2 {border:none;margin: 145px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_352 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_352 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_352 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_352 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_353 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_353 #id_2 {border:none;margin: 108px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_353 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:384px;}
#page_353 #dimg1 #img1 {width:415px;height:384px;}




#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_354 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_354 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_354 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_354 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_355 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_355 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_355 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_355 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_356 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_356 #id_2 {border:none;margin: 457px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 67px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_357 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 556px;overflow: hidden;}
#page_357 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 406px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_357 #dimg1 {position:absolute;top:48px;left:0px;z-index:-1;width:432px;height:666px;}
#page_357 #dimg1 #img1 {width:432px;height:666px;}




#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_358 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_358 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_358 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:654px;}
#page_358 #dimg1 #img1 {width:416px;height:654px;}




#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_359 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_359 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_359 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_359 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_360 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_360 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_360 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_360 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_361 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_361 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_361 #dimg1 {position:absolute;top:405px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:283px;}
#page_361 #dimg1 #img1 {width:415px;height:283px;}




#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_362 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_362 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_362 #dimg1 {position:absolute;top:190px;left:66px;z-index:-1;width:357px;height:296px;}
#page_362 #dimg1 #img1 {width:357px;height:296px;}




#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_363 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_363 #id_2 {border:none;margin: 284px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_364 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_364 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_364 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:402px;height:230px;}
#page_364 #dimg1 #img1 {width:402px;height:230px;}




#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_365 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_365 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_366 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_366 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_366 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_366 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_367 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_367 #id_2 {border:none;margin: 100px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_367 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:0px;z-index:-1;width:414px;height:540px;}
#page_367 #dimg1 #img1 {width:414px;height:540px;}




#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_368 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_368 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_368 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_368 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_369 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_369 #id_2 {border:none;margin: 248px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_369 #dimg1 {position:absolute;top:117px;left:0px;z-index:-1;width:365px;height:265px;}
#page_369 #dimg1 #img1 {width:365px;height:265px;}




#page_370 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_370 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_370 #id_2 {border:none;margin: 86px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_370 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:390px;height:259px;}
#page_370 #dimg1 #img1 {width:390px;height:259px;}




#page_371 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_371 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_371 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_371 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:355px;height:281px;}
#page_371 #dimg1 #img1 {width:355px;height:281px;}




#page_372 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_372 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_372 #id_2 {border:none;margin: 348px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_373 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_373 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_373 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_373 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:300px;}
#page_373 #dimg1 #img1 {width:415px;height:300px;}




#page_374 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_374 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_374 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_375 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_375 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_375 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_376 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_376 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_376 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_377 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_377 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_377 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_378 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_378 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_378 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_379 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_379 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_379 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_379 #dimg1 {position:absolute;top:556px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_379 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_380 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_381 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_381 #dimg1 {position:absolute;top:659px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_381 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_382 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_382 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_382 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_382 #dimg1 {position:absolute;top:541px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_382 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_383 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_383 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_383 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_384 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_384 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_384 #id_2 {border:none;margin: 18px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_384 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_384 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 277px;overflow: hidden;}
#page_384 #id_3 {border:none;margin: 19px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_384 #id_4 {border:none;margin: 67px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_385 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_385 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_385 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_386 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_386 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_386 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_387 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_387 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_387 #id_2 {border:none;margin: 19px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_387 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_387 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 333px;overflow: hidden;}
#page_387 #id_3 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_388 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_388 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_388 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_388 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_388 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_389 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_389 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_389 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_389 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_389 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_390 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_390 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_390 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_390 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_390 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_391 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_391 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_391 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_391 #dimg1 {position:absolute;top:532px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_391 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_392 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_392 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_392 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_392 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_392 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_393 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_393 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_393 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_393 #dimg1 {position:absolute;top:280px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:444px;}
#page_393 #dimg1 #img1 {width:415px;height:444px;}




#page_394 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_394 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_394 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_394 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:654px;}
#page_394 #dimg1 #img1 {width:416px;height:654px;}




#page_395 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_395 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_395 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_395 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:313px;}
#page_395 #dimg1 #img1 {width:413px;height:313px;}




#page_396 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_396 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_396 #id_2 {border:none;margin: 150px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_397 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_397 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_397 #id_2 {border:none;margin: 119px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_398 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_398 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_398 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_398 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_398 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_399 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_399 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_399 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_400 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_400 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_400 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_401 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_401 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_401 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_401 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_401 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_402 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_402 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_402 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_403 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_403 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_403 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_404 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_404 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_404 #id_2 {border:none;margin: 94px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_405 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 70px;padding: 0px;border: none;width: 554px;}
#page_405 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 6px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_405 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_405 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:427px;height:266px;}
#page_405 #dimg1 #img1 {width:427px;height:266px;}




#page_406 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_406 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_406 #id_2 {border:none;margin: 140px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_407 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_407 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_407 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_408 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_408 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_408 #id_2 {border:none;margin: 82px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_409 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_409 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_409 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_409 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_409 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_410 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_410 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_410 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_410 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_410 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_411 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_411 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_411 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_412 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_412 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_412 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_413 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_413 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_413 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_414 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_414 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_414 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_414 #dimg1 {position:absolute;top:326px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:184px;}
#page_414 #dimg1 #img1 {width:416px;height:184px;}




#page_415 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_415 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_415 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_415 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_415 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_416 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_416 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_416 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}
#page_416 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 35px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 401px;overflow: hidden;}
#page_416 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 11px;overflow: hidden;}
#page_416 #id_3 {border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_416 #id_4 {border:none;margin: 67px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_416 #dimg1 {position:absolute;top:226px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:219px;}
#page_416 #dimg1 #img1 {width:416px;height:219px;}




#page_417 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_417 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_417 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_418 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_418 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_418 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_418 #dimg1 {position:absolute;top:656px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:102px;}
#page_418 #dimg1 #img1 {width:413px;height:102px;}




#page_419 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_419 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_419 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_420 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_420 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_420 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_421 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_421 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_421 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_421 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_421 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_422 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_422 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_422 #id_2 {border:none;margin: 619px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_423 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_423 #dimg1 {position:absolute;top:179px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:102px;}
#page_423 #dimg1 #img1 {width:413px;height:102px;}




#page_424 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_425 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_426 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_426 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_426 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_427 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_427 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_427 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_428 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_428 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_428 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_429 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_429 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_429 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_430 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_430 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_430 #id_2 {border:none;margin: 318px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_431 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_432 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_432 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_432 #id_2 {border:none;margin: 475px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_433 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_434 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_434 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_434 #id_2 {border:none;margin: 69px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_435 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_435 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_435 #id_2 {border:none;margin: 67px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_436 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_436 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_436 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_437 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_437 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_437 #id_2 {border:none;margin: 96px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_438 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_438 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_438 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_439 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_439 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_439 #id_2 {border:none;margin: 122px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_440 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_440 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_440 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_441 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_441 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_441 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_442 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_442 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_442 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_443 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_443 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_443 #id_2 {border:none;margin: 104px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_444 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_444 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_444 #id_2 {border:none;margin: 324px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_445 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_445 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_445 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_446 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_446 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_446 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_447 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_447 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_447 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_448 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_448 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_448 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_449 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_449 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_449 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_450 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_450 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_450 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_451 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_451 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_451 #id_2 {border:none;margin: 149px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_452 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 133px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_452 #id_1 {border:none;margin: 88px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_452 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 81px;padding: 0px;border:none;width: 543px;overflow: hidden;}
#page_452 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 216px;overflow: hidden;}
#page_452 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 327px;overflow: hidden;}

#page_452 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:624px;height:148px;}
#page_452 #dimg1 #img1 {width:624px;height:148px;}




#page_453 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 117px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_453 #id_1 {float:left;border:none;margin: 92px 0px 0px 138px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_453 #id_2 {float:left;border:none;margin: 93px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 271px;overflow: hidden;}

#page_453 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:624px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_453 #dimg1 #img1 {width:624px;height:1px;}




#page_454 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 138px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_454 #id_1 {float:left;border:none;margin: 92px 0px 0px 81px;padding: 0px;border:none;width: 210px;overflow: hidden;}
#page_454 #id_2 {float:left;border:none;margin: 93px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 333px;overflow: hidden;}

#page_454 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:624px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_454 #dimg1 #img1 {width:624px;height:1px;}




#page_455 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 136px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_455 #id_1 {border:none;margin: 88px 0px 0px 132px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_455 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 132px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_455 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 216px;overflow: hidden;}
#page_455 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 276px;overflow: hidden;}

#page_455 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:624px;height:148px;}
#page_455 #dimg1 #img1 {width:624px;height:148px;}




#page_456 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 123px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_456 #id_1 {float:left;border:none;margin: 92px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_456 #id_2 {float:left;border:none;margin: 92px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 333px;overflow: hidden;}

#page_456 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:624px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_456 #dimg1 #img1 {width:624px;height:1px;}




#page_457 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 92px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_457 #id_1 {float:left;border:none;margin: 91px 0px 0px 132px;padding: 0px;border:none;width: 216px;overflow: hidden;}
#page_457 #id_2 {float:left;border:none;margin: 93px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 276px;overflow: hidden;}

#page_457 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:624px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_457 #dimg1 #img1 {width:624px;height:1px;}




.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}

.ft0{font: 28px 'Arial';line-height: 32px;}
.ft1{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft2{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft3{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft4{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft5{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft6{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft7{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft8{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft9{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft10{font: italic 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft11{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft12{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft13{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft14{font: 15px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 17px;}
.ft15{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft16{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft17{font: 15px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 17px;}
.ft18{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft19{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft20{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft21{font: 1px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft22{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft23{font: 15px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft24{font: 1px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft25{font: 15px 'Arial';margin-left: 170px;line-height: 0px;}
.ft26{font: bold 10px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft27{font: 15px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 17px;}
.ft28{font: 15px 'Arial';margin-left: 28px;line-height: 17px;}
.ft29{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft30{font: bold 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft31{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft32{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft33{font: 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft34{font: 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft35{font: 13px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft36{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft37{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft38{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft39{font: bold 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft40{font: italic 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft41{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft42{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft43{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft44{font: 14px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft45{font: italic 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft46{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft47{font: italic 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft48{font: 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft49{font: italic 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft50{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft51{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft52{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft53{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft54{font: 9px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft55{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 3px;}
.ft56{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft57{font: 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft58{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft59{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft60{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft61{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft62{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft63{font: 7px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft64{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft65{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft66{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft67{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft68{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft69{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft70{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft71{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft72{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft73{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft74{font: italic bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft75{font: italic 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft76{font: italic 14px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 19px;}
.ft77{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft78{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft79{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft80{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft81{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft82{font: 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft83{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft84{font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft85{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft86{font: 10px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft87{font: 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft88{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft89{font: bold 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft90{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft91{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 3px;}
.ft92{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft93{font: italic 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft94{font: 1px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft95{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft96{font: 1px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft97{font: 1px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft98{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft99{font: 5px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 3px;}
.ft100{font: 9px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft101{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 19px;}
.ft102{font: italic 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft103{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft104{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft105{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft106{font: 1px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft107{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft108{font: 1px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft109{font: 1px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft110{font: 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft111{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft112{font: 1px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft113{font: 14px 'Arial';text-decoration: underline;margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft114{font: 13px 'Arial';text-decoration: underline;margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft115{font: 15px 'Arial';text-decoration: underline;margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft116{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft117{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft118{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;}
.ft119{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft120{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft121{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft122{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft123{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 9px;}
.ft124{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft125{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft126{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 4px;}
.ft127{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft128{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft129{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft130{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 5px;}
.ft131{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft132{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft133{font: italic 11px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft134{font: 11px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft135{font: italic 2px 'Arial';line-height: 88px;}
.ft136{font: 8px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft137{font: 9px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft138{font: 10px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;}
.ft139{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft140{font: 1px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft141{font: 8px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft142{font: 11px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft143{font: 11px 'Calibri';line-height: 13px;}
.ft144{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft145{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;position: relative; bottom: -1px;}
.ft146{font: 9px 'Arial';line-height: 14px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft147{font: 9px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft148{font: 8px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft149{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft150{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft151{font: italic 14px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft152{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft153{font: italic 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft154{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft155{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft156{font: 14px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft157{font: 13px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft158{font: 14px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft159{font: 14px 'Arial';margin-left: 9px;line-height: 19px;}
.ft160{font: 10px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft161{font: bold 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft162{font: 11px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft163{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: -7px;}
.ft164{font: 11px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft165{font: bold 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft166{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft167{font: 11px 'MS Gothic';line-height: 11px;}
.ft168{font: bold 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft169{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft170{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft171{font: italic 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft172{font: italic 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft173{font: 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft174{font: 13px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft175{font: 13px 'Calibri';line-height: 15px;}
.ft176{font: 12px 'Calibri';line-height: 14px;}
.ft177{font: bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft178{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft179{font: bold 15px 'Cambria';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft180{font: bold 15px 'Cambria';line-height: 17px;}
.ft181{font: bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft182{font: italic 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft183{font: italic 8px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft184{font: 11px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft185{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: -1px;}
.ft186{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft187{font: 23px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 29px;}
.ft188{font: 23px 'Arial';line-height: 29px;}
.ft189{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft190{font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft191{font: italic 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft192{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;position: relative; bottom: 8px;}
.ft193{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft194{font: italic 7px 'Ebrima';line-height: 7px;}
.ft195{font: 8px 'Ebrima';line-height: 9px;}
.ft196{font: 8px 'Ebrima';line-height: 10px;}
.ft197{font: italic 7px 'Ebrima';line-height: 8px;}
.ft198{font: 10px 'Ebrima';color: #ffffff;line-height: 12px;}
.ft199{font: 6px 'Ebrima';color: #ffffff;line-height: 8px;}
.ft200{font: 9px 'Ebrima';line-height: 10px;}
.ft201{font: italic 6px 'Ebrima';line-height: 8px;}
.ft202{font: 6px 'Ebrima';line-height: 8px;}
.ft203{font: 10px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft204{font: italic 7px 'Ebrima';line-height: 10px;}
.ft205{font: 10px 'Ebrima';color: #ffffff;line-height: 10px;}
.ft206{font: italic 6px 'Ebrima';line-height: 7px;}
.ft207{font: italic 9px 'Ebrima';line-height: 11px;}
.ft208{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft209{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft210{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.ft211{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.ft212{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft213{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft214{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 14px;}
.ft215{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft216{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft217{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft218{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft219{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft220{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft221{font: 11px 'MS PMincho';line-height: 11px;}
.ft222{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft223{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft224{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 13px;}
.ft225{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}

.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;margin-top: 501px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;padding-left: 132px;padding-right: 167px;margin-top: 530px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;padding-left: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-left: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;padding-left: 132px;padding-right: 174px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;padding-left: 132px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;padding-left: 132px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p11{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p12{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p13{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p15{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p16{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p17{text-align: left;padding-left: 246px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p18{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p22{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: justify;padding-left: 37px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p25{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px;}
.p26{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: right;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p31{text-align: justify;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p32{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p33{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p36{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p37{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: right;padding-right: 86px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p41{text-align: justify;padding-left: 104px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p42{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p43{text-align: justify;padding-left: 104px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p44{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p45{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p46{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p47{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p49{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p50{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p51{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p52{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p53{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p54{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p55{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p56{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p57{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p58{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p59{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p61{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p62{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p63{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p64{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p65{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p66{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p67{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p68{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p69{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 67px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p70{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 72px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p71{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 67px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p72{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p73{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p75{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p76{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p78{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p79{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p83{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p85{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p86{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p88{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 152px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p89{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p90{text-align: left;padding-left: 195px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p92{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p94{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p95{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p96{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p97{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p100{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p104{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p105{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 286px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p107{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p110{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p115{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p117{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p118{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p119{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 136px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p125{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p129{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 154px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p130{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p131{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p133{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p134{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p136{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p143{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p147{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p148{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p149{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p153{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p154{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p155{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p156{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p157{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p158{text-align: left;padding-right: 260px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p160{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p162{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p164{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p166{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p167{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p168{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p171{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p172{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p173{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p174{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p176{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p177{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p178{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p181{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p183{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p184{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p185{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p186{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p188{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p189{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p190{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p191{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p192{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p198{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p199{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p201{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: justify;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p204{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p205{text-align: justify;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p208{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p209{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p210{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p211{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p212{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p213{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p214{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p215{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p216{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p219{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 157px;margin-bottom: 0px;}
.p220{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p223{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 245px;margin-bottom: 0px;}
.p225{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: left;padding-left: 351px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p227{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p228{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 72px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p229{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p232{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p233{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:228px;height:14px;}
.p234{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p237{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: right;padding-right: 320px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: right;padding-right: 53px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p240{text-align: right;padding-right: 93px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p243{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:44px;height:13px;}
.p244{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:27px;height:12px;}
.p245{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p246{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 110px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p247{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p249{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p251{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p252{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p254{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p255{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p257{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p258{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p260{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p261{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p262{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 305px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p264{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: center;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p272{text-align: left;padding-right: 142px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p273{text-align: left;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 167px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p276{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p277{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p278{text-align: left;padding-right: 134px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p284{text-align: justify;padding-right: 71px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p285{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p286{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: left;margin-top: 288px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: left;margin-top: 262px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p291{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 355px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: left;margin-top: 387px;margin-bottom: 0px;}
.p294{text-align: justify;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p295{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p301{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p302{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p303{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p304{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p306{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 214px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p309{text-align: center;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p310{text-align: center;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p311{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p312{text-align: center;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p313{text-align: center;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p314{text-align: center;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p315{text-align: center;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p316{text-align: right;padding-right: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p317{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p318{text-align: center;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p319{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p320{text-align: left;padding-left: 169px;padding-right: 351px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;text-indent: 5px;}
.p321{text-align: left;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: left;padding-left: 59px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p324{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p325{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p326{text-align: center;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p327{text-align: left;padding-left: 62px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p328{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p329{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p330{text-align: center;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p331{text-align: left;padding-left: 65px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p332{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 347px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p333{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p339{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:88px;height:176px;}
.p342{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -7px;}
.p345{text-align: left;padding-left: 7px;padding-right: 24px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -7px;}
.p346{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: left;padding-left: 80px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: left;padding-left: 80px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: left;padding-left: 419px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 82px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: center;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p363{text-align: left;padding-right: 174px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: left;padding-right: 155px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: left;padding-right: 88px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: left;padding-right: 138px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: left;padding-right: 172px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: left;padding-right: 139px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p377{text-align: center;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p378{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 102px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 93px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p383{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p384{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p386{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: left;padding-left: 185px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: left;padding-left: 135px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: left;padding-left: 254px;padding-right: 244px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -26px;}
.p390{text-align: left;padding-left: 147px;padding-right: 355px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p391{text-align: left;padding-left: 192px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p395{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p396{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p397{text-align: left;padding-left: 229px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: justify;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p400{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p401{text-align: center;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p402{text-align: center;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p403{text-align: right;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p404{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p405{text-align: left;padding-left: 125px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: left;padding-left: 136px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: left;padding-left: 241px;padding-right: 280px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -4px;}
.p408{text-align: left;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: left;padding-left: 113px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: left;padding-left: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: center;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p413{text-align: left;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p414{text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p415{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p416{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p417{text-align: center;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p418{text-align: left;padding-left: 64px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p419{text-align: center;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p420{text-align: center;padding-right: 91px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p421{text-align: left;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p422{text-align: right;padding-right: 108px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p423{text-align: center;padding-right: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p424{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 81px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p426{text-align: left;padding-left: 241px;padding-right: 294px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px;text-indent: 1px;}
.p427{text-align: left;padding-left: 191px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: left;padding-left: 193px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: left;padding-left: 318px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: left;padding-left: 321px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p431{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 85px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 123px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p434{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p436{text-align: left;padding-left: 154px;padding-right: 349px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p437{text-align: left;padding-left: 127px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: left;padding-left: 141px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: left;padding-left: 248px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: left;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: justify;padding-left: 152px;padding-right: 340px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;text-indent: 36px;}
.p442{text-align: left;padding-left: 235px;padding-right: 291px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;text-indent: 2px;}
.p443{text-align: left;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p448{text-align: left;padding-right: 148px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p452{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p453{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: right;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p456{text-align: center;padding-left: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p457{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p462{text-align: justify;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: left;padding-left: 80px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: left;padding-left: 80px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p470{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: justify;padding-right: 132px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p473{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p474{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 196px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: left;padding-right: 144px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: left;padding-right: 134px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p483{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p484{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 79px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 91px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p486{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: justify;margin-top: 170px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: right;padding-right: 167px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p490{text-align: left;padding-left: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p491{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 73px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p493{text-align: center;padding-left: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p494{text-align: center;padding-right: 52px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p495{text-align: right;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p496{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p497{text-align: center;padding-right: 65px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p498{text-align: right;padding-right: 87px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p499{text-align: center;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p500{text-align: center;padding-left: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p501{text-align: right;padding-right: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p502{text-align: left;padding-left: 163px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: left;padding-left: 164px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p504{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: justify;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p510{text-align: left;padding-left: 80px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: left;padding-left: 80px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: right;padding-right: 65px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p514{text-align: right;padding-right: 58px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p515{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p516{text-align: left;padding-right: 174px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 251px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p518{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 142px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p521{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 128px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: right;padding-right: 133px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p524{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p525{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p526{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p529{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p531{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p532{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p533{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p534{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p535{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p537{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 110px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p538{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p540{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: justify;padding-right: 128px;padding-top: 1px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p544{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p546{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p549{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p551{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p553{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p564{text-align: left;padding-right: 110px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p565{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px;}
.p568{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p569{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p570{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p573{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 145px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p575{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: center;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p578{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p579{text-align: right;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p580{text-align: right;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p581{text-align: center;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p582{text-align: center;padding-left: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p583{text-align: center;padding-left: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p584{text-align: center;padding-right: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p585{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p586{text-align: center;padding-left: 149px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p587{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p588{text-align: right;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p589{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p590{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p591{text-align: left;padding-left: 306px;padding-right: 224px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px;text-indent: -4px;}
.p592{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: left;padding-right: 175px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p596{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p597{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 29px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p598{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p599{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p600{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 149px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p601{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p603{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 93px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p604{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 102px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p605{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p610{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p612{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p614{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p615{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p616{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 102px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p618{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 118px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p622{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 75px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p623{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 81px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p624{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p625{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 100px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p628{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p631{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p633{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p636{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p637{text-align: left;padding-right: 120px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p639{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: left;padding-right: 161px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p642{text-align: right;padding-right: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p643{text-align: left;padding-left: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p644{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p646{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p648{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p649{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p650{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p651{text-align: left;padding-left: 208px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p652{text-align: left;padding-left: 41px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p653{text-align: left;padding-right: 138px;margin-top: 304px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: left;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: left;padding-left: 151px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p656{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 82px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p661{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p663{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 54px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 3px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 67px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p669{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p670{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 124px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: justify;padding-right: 127px;padding-top: 1px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: justify;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p674{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p675{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p677{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 116px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p680{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p681{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p683{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p685{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p686{text-align: right;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p687{text-align: right;padding-right: 55px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p688{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p689{text-align: right;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p690{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p691{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p692{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p694{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 128px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p697{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p698{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p700{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p701{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p703{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p704{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p705{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p707{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p708{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 38px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p709{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 14px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p710{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p711{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: justify;padding-left: 81px;padding-right: 30px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p713{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 9px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p714{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 14px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p715{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p717{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p718{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p719{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 29px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p722{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 7px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p724{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p725{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 167px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p726{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p727{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p728{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p729{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p730{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 14px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p731{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 9px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p732{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p733{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p736{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p737{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p738{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p739{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 179px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p740{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p741{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p742{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 103px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p743{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 81px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p745{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p746{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p747{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p748{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p749{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 4px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p750{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 371px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p753{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p754{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p755{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px;}
.p756{text-align: left;margin-top: 423px;margin-bottom: 0px;}
.p757{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p759{text-align: justify;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p760{text-align: left;padding-left: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p761{text-align: left;padding-left: 381px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p762{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p763{text-align: justify;padding-left: 8px;margin-top: 201px;margin-bottom: 0px;}
.p764{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 137px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p765{text-align: justify;padding-left: 8px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: justify;padding-left: 8px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p767{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 86px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p770{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 101px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p771{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p772{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p773{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p774{text-align: center;padding-left: 55px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p775{text-align: center;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p776{text-align: center;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p777{text-align: center;padding-left: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p778{text-align: center;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p779{text-align: center;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p780{text-align: right;padding-right: 81px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p781{text-align: center;padding-right: 74px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p782{text-align: right;padding-right: 99px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p783{text-align: left;padding-left: 187px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: left;padding-left: 280px;padding-right: 230px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p786{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p789{text-align: left;padding-left: 96px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p790{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:19px;height:10px;}
.p791{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:19px;height:11px;}
.p792{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 108px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p793{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p794{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 72px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;}
.p795{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 222px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p796{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p797{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p798{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 132px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p799{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p800{text-align: left;padding-left: 132px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p801{text-align: left;padding-left: 93px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p803{text-align: left;padding-left: 100px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p804{text-align: left;padding-left: 190px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p805{text-align: left;padding-left: 124px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p806{text-align: left;padding-left: 129px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p807{text-align: left;padding-left: 255px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: left;padding-left: 123px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: left;padding-left: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: left;padding-left: 172px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: left;padding-left: 202px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p812{text-align: left;padding-left: 189px;padding-right: 251px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p813{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p814{text-align: right;padding-right: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p815{text-align: center;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p816{text-align: right;padding-right: 83px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p817{text-align: center;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p818{text-align: right;padding-right: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p819{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p820{text-align: left;padding-left: 161px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p821{text-align: left;padding-left: 185px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p822{text-align: left;padding-left: 81px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p823{text-align: left;padding-left: 113px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p824{text-align: center;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p825{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 366px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p826{text-align: left;padding-left: 232px;padding-right: 270px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p827{text-align: left;margin-top: 334px;margin-bottom: 0px;}
.p828{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p829{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p830{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 329px;margin-bottom: 0px;}
.p831{text-align: left;padding-right: 103px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p832{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p833{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 134px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p834{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p835{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 254px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p836{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p837{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p838{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 82px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p839{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 233px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p840{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p841{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p842{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p843{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p844{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px;}
.p845{text-align: left;padding-right: 164px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p846{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p847{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p848{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p849{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p850{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p851{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p852{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p853{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p854{text-align: center;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p855{text-align: center;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p856{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p857{text-align: center;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p858{text-align: center;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p859{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p860{text-align: left;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px;}
.p861{text-align: center;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p862{text-align: center;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p863{text-align: right;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p864{text-align: right;padding-right: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p865{text-align: right;padding-right: 79px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p866{text-align: center;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p867{text-align: right;padding-right: 97px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p868{text-align: left;padding-left: 191px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p869{text-align: left;padding-left: 209px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p870{text-align: left;padding-left: 265px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p871{text-align: left;padding-left: 282px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p872{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 118px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p873{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 81px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p874{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p875{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p876{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 208px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p877{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p878{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p879{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 100px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p880{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 24px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p881{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 229px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p882{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p883{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 102px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p884{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p885{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p886{text-align: center;padding-right: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p887{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px;}
.p888{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p889{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p890{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p891{text-align: justify;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p892{text-align: justify;padding-left: 60px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p893{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p894{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p895{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p896{text-align: left;padding-left: 90px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p897{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 72px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p898{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p899{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 173px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p900{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p901{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p902{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p903{text-align: center;padding-right: 53px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p904{text-align: center;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p905{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p906{text-align: left;padding-left: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p907{text-align: center;padding-right: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p908{text-align: center;padding-left: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p909{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p910{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:106px;height:11px;}
.p911{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 77px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p912{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 15px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p913{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p914{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p915{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p916{text-align: justify;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p917{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 157px;margin-bottom: 0px;}
.p918{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p919{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p920{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 318px;margin-bottom: 0px;}
.p921{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p922{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p923{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p924{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p925{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p926{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 49px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p927{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p928{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p929{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p930{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p931{text-align: right;padding-right: 78px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p932{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p933{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p934{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p935{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p936{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p937{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p938{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p939{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p940{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 128px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p941{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p942{text-align: left;padding-left: 273px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p943{text-align: justify;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p944{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 25px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p945{text-align: justify;padding-left: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p946{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 22px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p947{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 49px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p948{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 44px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p949{text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p950{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 72px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;}
.p951{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 44px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p952{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p953{text-align: justify;padding-left: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p954{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 26px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p955{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p956{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 54px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p957{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 44px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p958{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p959{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p960{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p961{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p962{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 33px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p963{text-align: justify;padding-left: 16px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p964{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 145px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p965{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p966{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 131px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p967{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 130px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p968{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 199px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p969{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 152px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p970{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 159px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p971{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p972{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 179px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p973{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 166px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p974{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 141px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p975{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 139px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p976{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 144px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p977{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 142px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p978{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p979{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 37px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p980{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 29px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p981{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 25px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p982{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 55px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p983{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 23px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p984{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p985{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 28px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p986{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p987{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 78px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p988{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p989{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 74px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p990{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 45px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p991{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 48px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p992{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 36px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p993{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 53px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p994{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 28px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p995{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 73px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p996{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 106px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p997{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p998{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 78px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p999{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1000{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 91px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1001{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 77px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1002{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1003{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 77px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1004{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1005{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 131px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1006{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 94px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1007{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1008{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 83px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1009{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 116px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1010{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 104px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1011{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 102px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1012{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 111px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1013{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 86px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1014{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1015{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 73px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1016{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 51px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1017{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 26px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1018{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 25px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1019{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 48px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1020{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1021{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 30px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1022{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 34px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1023{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1024{text-align: justify;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1025{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1026{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 29px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1027{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 30px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1028{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 22px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1029{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 170px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1030{text-align: justify;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1031{text-align: left;padding-left: 22px;padding-right: 174px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -21px;}
.p1032{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 156px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1033{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 149px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -21px;}
.p1034{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 134px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -20px;}
.p1035{text-align: justify;padding-left: 22px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1036{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 151px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p1037{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -20px;}
.p1038{text-align: justify;padding-left: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1039{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1040{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 128px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -21px;}
.p1041{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 164px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1042{text-align: justify;padding-left: 2px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1043{text-align: left;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1044{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 167px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -20px;}
.p1045{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 46px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1046{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 29px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1047{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 33px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1048{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1049{text-align: left;padding-right: 16px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1050{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 59px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1051{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1052{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 25px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1053{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 40px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1054{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 24px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1055{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1056{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 18px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1057{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 35px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1058{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 39px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1059{text-align: left;padding-left: 22px;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -21px;}
.p1060{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1061{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 94px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1062{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1063{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 124px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1064{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1065{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1066{text-align: left;padding-right: 104px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p1067{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 84px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1068{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 88px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1069{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 95px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1070{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 86px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1071{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1072{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1073{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 15px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1074{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 25px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1075{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 28px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1076{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 48px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1077{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1078{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 65px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1079{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 64px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1080{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 27px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1081{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 55px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1082{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 32px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1083{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 40px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1084{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1085{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 46px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1086{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 74px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1087{text-align: left;padding-right: 134px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p1088{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 183px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1089{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 198px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1090{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1091{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 142px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1092{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 128px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1093{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 134px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1094{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 137px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1095{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 164px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1096{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 155px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1097{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 144px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1098{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1099{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 140px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1100{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 33px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1101{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 33px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1102{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1103{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1104{text-align: left;padding-right: 25px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p1105{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 81px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1106{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 35px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1107{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1108{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 18px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1109{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1110{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 27px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1111{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 30px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1112{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 62px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1113{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1114{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 103px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1115{text-align: left;padding-left: 22px;padding-right: 116px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -21px;}
.p1116{text-align: left;padding-left: 22px;padding-right: 108px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1117{text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p1118{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 89px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1119{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 101px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1120{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 121px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1121{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1122{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1123{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 83px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 396px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 318px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 368px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 361px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 354px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 398px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 409px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 357px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 331px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 436px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 424px;vertical-align: bottom;}
.td53{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 424px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 424px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td55{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 424px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td64{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td65{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td69{border-right: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;}
.td71{border-right: #868686 1px solid;border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #c1c1c1;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #838383;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #464646;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #727272;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #9e9e9e;}
.td77{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #555555;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td81{border-bottom: #595959 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td82{border-bottom: #595959 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td83{border-bottom: #595959 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td84{border-bottom: #595959 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td85{border-bottom: #595959 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td88{border-right: #595959 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td89{border-right: #595959 1px solid;border-bottom: #595959 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #dadada;}
.td91{border-bottom: #212121 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #898989;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #b3b3b3;}
.td94{border-bottom: #5f5f5f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td95{border-bottom: #595959 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 254px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #868686;}
.td109{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td110{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #868686;}
.td111{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td112{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td113{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td114{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td115{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 276px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 276px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #464646;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #727272;}
.td120{border-bottom: #9e9e9e 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #9e9e9e;}
.td121{border-bottom: #555555 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #555555;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #838383;}
.td123{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td124{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td125{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td126{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td127{border-right: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td129{border-right: #868686 1px solid;border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td136{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td139{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td140{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td141{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td142{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #c8c8c8;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #9a9a9a;}
.td148{border-bottom: #555555 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td149{border-bottom: #727272 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td155{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td156{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td157{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td160{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td161{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td162{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td163{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;}
.td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 400px;vertical-align: bottom;}
.td181{border-bottom: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td183{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td184{padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td185{padding: 0px;margin: 0px;width: 295px;vertical-align: bottom;}
.td186{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td187{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 231px;vertical-align: bottom;}
.td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td189{padding: 0px;margin: 0px;width: 231px;vertical-align: bottom;}
.td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 231px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 258px;vertical-align: bottom;}
.td193{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td194{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;}
.td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;}
.td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td197{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td198{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 231px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td199{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td200{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 274px;vertical-align: bottom;}
.td201{border-right: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td202{padding: 0px;margin: 0px;width: 274px;vertical-align: bottom;}
.td203{border-right: #868686 1px solid;border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td204{border-bottom: #505050 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td205{border-bottom: #818181 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td206{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #616161;}
.td207{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td208{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td209{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td210{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td211{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td212{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #a6a6a6;}
.td213{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #7f7f7f;}
.td214{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #595959;}
.td215{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #404040;}
.td216{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #262626;}
.td217{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td218{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td219{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td220{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td221{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td222{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td223{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td224{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td225{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td226{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td227{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td228{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td229{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td230{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td231{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td232{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td233{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td234{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td235{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td236{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td237{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td238{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td239{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td240{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td241{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td242{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td243{padding: 0px;margin: 0px;width: 252px;vertical-align: bottom;}
.td244{padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;}
.td245{padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;}
.td246{padding: 0px;margin: 0px;width: 279px;vertical-align: bottom;}
.td247{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;}
.td248{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td249{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td250{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td251{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td252{padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td253{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td254{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td255{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td256{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td257{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td258{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td259{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td260{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td261{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td262{border-right: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td263{border-bottom: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #7f7f7f;}
.td264{border-bottom: #7f7f7f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #7f7f7f;}
.td265{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td266{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td267{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td268{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td269{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td270{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td271{border-bottom: #9a9a9a 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td272{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #c1c1c1;}
.td273{border-bottom: #838383 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #838383;}
.td274{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #9e9e9e;}
.td275{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #555555;}
.td276{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td277{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td278{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td279{padding: 0px;margin: 0px;width: 239px;vertical-align: bottom;}
.td280{padding: 0px;margin: 0px;width: 248px;vertical-align: bottom;}
.td281{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td282{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td283{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td284{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;background: #7f7f7f;}
.td285{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td286{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td287{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;background: #262626;}
.td288{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td289{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td290{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td291{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #7f7f7f;}
.td292{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #7f7f7f;}
.td293{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;background: #7f7f7f;}
.td294{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;background: #7f7f7f;}
.td295{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td296{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;background: #595959;}
.td297{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td298{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td299{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td300{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td301{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}

.tr0{height: 21px;}
.tr1{height: 38px;}
.tr2{height: 18px;}
.tr3{height: 37px;}
.tr4{height: 28px;}
.tr5{height: 27px;}
.tr6{height: 19px;}
.tr7{height: 30px;}
.tr8{height: 29px;}
.tr9{height: 15px;}
.tr10{height: 51px;}
.tr11{height: 437px;}
.tr12{height: 0px;}
.tr13{height: 210px;}
.tr14{height: 20px;}
.tr15{height: 53px;}
.tr16{height: 17px;}
.tr17{height: 14px;}
.tr18{height: 40px;}
.tr19{height: 102px;}
.tr20{height: 101px;}
.tr21{height: 13px;}
.tr22{height: 32px;}
.tr23{height: 44px;}
.tr24{height: 33px;}
.tr25{height: 11px;}
.tr26{height: 22px;}
.tr27{height: 5px;}
.tr28{height: 26px;}
.tr29{height: 10px;}
.tr30{height: 39px;}
.tr31{height: 4px;}
.tr32{height: 24px;}
.tr33{height: 6px;}
.tr34{height: 1px;}
.tr35{height: 23px;}
.tr36{height: 31px;}
.tr37{height: 3px;}
.tr38{height: 9px;}
.tr39{height: 2px;}
.tr40{height: 25px;}
.tr41{height: 8px;}
.tr42{height: 7px;}
.tr43{height: 16px;}
.tr44{height: 12px;}
.tr45{height: 46px;}
.tr46{height: 45px;}
.tr47{height: 73px;}
.tr48{height: 74px;}
.tr49{height: 50px;}
.tr50{height: 34px;}
.tr51{height: 64px;}
.tr52{height: 58px;}
.tr53{height: 70px;}
.tr54{height: 71px;}
.tr55{height: 59px;}
.tr56{height: 88px;}
.tr57{height: 87px;}

.t0{width: 415px;margin-top: 148px;font: bold 15px 'Arial';}
.t1{width: 416px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t2{width: 416px;font: 15px 'Arial';}
.t3{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 29px;font: 15px 'Arial';}
.t4{width: 487px;font: bold 11px 'Arial';}
.t5{width: 379px;margin-left: 37px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t6{width: 859px;font: 1px 'Arial';}
.t7{width: 416px;font: 1px 'Arial';}
.t8{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 14px;font: 15px 'Arial';}
.t9{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t10{width: 378px;margin-left: 104px;font: 12px 'Arial';}
.t11{width: 322px;margin-left: 94px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t12{width: 379px;margin-left: 37px;font: 15px 'Arial';}
.t13{width: 379px;margin-left: 37px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t14{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t15{width: 378px;margin-left: 104px;font: 15px 'Arial';}
.t16{width: 378px;margin-left: 104px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t17{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Arial';}
.t18{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t19{width: 321px;margin-top: 18px;font: italic 12px 'Arial';}
.t20{width: 482px;font: bold 10px 'Arial';}
.t21{width: 163px;margin-left: 92px;font: 11px 'Arial';}
.t22{width: 384px;margin-left: 83px;margin-top: 62px;font: 11px 'Arial';}
.t23{width: 394px;margin-left: 75px;margin-top: 87px;font: 8px 'Arial';}
.t24{width: 357px;margin-left: 38px;font: 11px 'Arial';}
.t25{width: 394px;margin-left: 8px;margin-top: 74px;font: 11px 'Arial';}
.t26{width: 314px;margin-top: 29px;font: 11px 'Arial';}
.t27{width: 234px;margin-left: 33px;margin-top: 1px;font: 11px 'Arial';}
.t28{width: 374px;margin-left: 105px;font: 11px 'Arial';}
.t29{width: 397px;margin-left: 6px;margin-top: 75px;font: 11px 'Arial';}
.t30{width: 394px;margin-left: 8px;margin-top: 59px;font: 9px 'Arial';}
.t31{width: 413px;margin-left: 75px;margin-top: 60px;font: 11px 'Arial';}
.t32{width: 393px;margin-left: 8px;margin-top: 74px;font: 11px 'Arial';}
.t33{width: 393px;margin-left: 75px;margin-top: 87px;font: 11px 'Calibri';}
.t34{width: 81px;margin-left: 160px;margin-top: 68px;font: 8px 'Arial';}
.t35{width: 378px;margin-left: 75px;font: 8px 'Arial';}
.t36{width: 357px;margin-left: 37px;font: 11px 'Arial';}
.t37{width: 394px;margin-left: 8px;margin-top: 86px;font: 11px 'Arial';}
.t38{width: 379px;margin-left: 75px;margin-top: 64px;font: 11px 'Arial';}
.t39{width: 393px;margin-left: 75px;margin-top: 44px;font: 11px 'Arial';}
.t40{width: 394px;margin-left: 75px;margin-top: 74px;font: 9px 'Arial';}
.t41{width: 253px;margin-left: 41px;margin-top: 71px;font: 8px 'Arial';}
.t42{width: 397px;margin-left: 8px;margin-top: 74px;font: 11px 'Arial';}
.t43{width: 283px;margin-left: 8px;margin-top: 125px;font: 11px 'Arial';}
.t44{width: 252px;font: 11px 'Arial';}
.t45{width: 196px;margin-left: 178px;margin-top: 56px;font: 8px 'Arial';}
.t46{width: 399px;margin-left: 75px;margin-top: 87px;font: 11px 'Arial';}
.t47{width: 303px;margin-left: 125px;margin-top: 11px;font: 8px 'Arial';}
.t48{width: 489px;font: bold 11px 'Arial';}
.t49{width: 394px;margin-left: 75px;margin-top: 58px;font: 13px 'Arial';}
.t50{width: 393px;margin-left: 75px;margin-top: 65px;font: 11px 'Arial';}
.t51{width: 488px;font: bold 9px 'Arial';}
.t52{width: 495px;font: bold 9px 'Arial';}
.t53{width: 284px;margin-left: 95px;margin-top: 78px;font: 8px 'Arial';}
.t54{width: 354px;margin-left: 111px;font: italic 8px 'Arial';}
.t55{width: 394px;margin-left: 8px;margin-top: 60px;font: 11px 'Arial';}
.t56{width: 235px;margin-left: 127px;margin-top: 2px;font: 8px 'Arial';}
.t57{width: 165px;margin-left: 124px;margin-top: 33px;font: 8px 'Arial';}
.t58{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 31px;font: 15px 'Arial';}
.t59{width: 122px;margin-left: 131px;margin-top: 57px;font: 8px 'Arial';}
.t60{width: 168px;margin-left: 123px;margin-top: 53px;font: 8px 'Arial';}
.t61{width: 258px;margin-left: 109px;margin-top: 84px;font: 11px 'Arial';}
.t62{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 43px;font: 11px 'Arial';}
.t63{width: 396px;margin-left: 10px;margin-top: 122px;font: 8px 'Arial';}
.t64{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 48px;font: italic 7px 'Ebrima';}
.t65{width: 387px;font: 6px 'Ebrima';color: #ffffff;}
.t66{width: 487px;font: bold 8px 'Arial';}

&lt;/STYLE&gt;
&lt;/HEAD&gt;

&lt;BODY&gt;
&lt;DIV id="page_1"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B31151x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;Att främja gröna obligationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft1"&gt;Betänkande av Utredningen om gröna obligationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Stockholm 2017&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft2"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B31152x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;P class="p3 ft3"&gt;SOU och Ds kan köpas från Norstedts Juridiks kundservice. Beställningsadress: Norstedts Juridik, Kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: &lt;NOBR&gt;08-598 191 90&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;E-post:&lt;/NOBR&gt; kundservice@nj.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft4"&gt;Webbadress: www.nj.se/offentligapublikationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft4"&gt;För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Norstedts Juridik AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft5"&gt;Svara på remiss – hur och varför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft5"&gt;Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad &lt;NOBR&gt;2009-05-02).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft6"&gt;En kort handledning för dem som ska svara på remiss.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft4"&gt;Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft4"&gt;Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft4"&gt;Omslag: Elanders Sverige AB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft4"&gt;Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2018&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft4"&gt;ISBN &lt;NOBR&gt;978-91-38-24747-1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft4"&gt;ISSN &lt;NOBR&gt;0375-250X&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;Till statsrådet Per Bolund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Regeringen beslutade den 14 december 2016 att utse en särskild utredare med uppdrag att analysera och lämna förslag på hur mark- naden för gröna obligationer kan främjas. Uppdraget omfattade även frågor som att ta fram exempel på projekttyper lämpliga för denna typ av finansiering, samt överväganden kring validering och information till investerare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft8"&gt;Mats Andersson, f.d. VD för &lt;NOBR&gt;4AP-fonden,&lt;/NOBR&gt; förordnades som särskild utredare från och med den 14 december 2016. Som sekre- terare förordnades fil.kand. Niklas Johansson och ämnesråd, tillika docent, Malou Larsson Klevhill från och med den 9 januari 2017. Dåvarande departementssekreterare Daniel Fast tillträdde som sekreterare den 24 april 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Som sakkunniga förordnades ämnesråd Karl Bergstrand och departementssekreterare Åsa Sterte från och med den 31 januari 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Den 31 januari 2017 förordnades experterna hållbarhetschef Björn Bergstrand (Kommuninvest), fil.dr. Sara Bergström (Svensk Försäkring), senior rådgivare Magnus Emfel (WWF), ränte- förvaltare Lars Lindblom (AP2), senior ekonom Jenny Mannent (Fondhandlarnas förening), senior investeringsmanager Gunilla Nilsson (Swedfund), VD Fredrik Nordström (Fondbolagens förening), biträdande chef Skuldförvaltning Maria Norström (Riksgälden), finanschef Thomas Nystedt (Vasakronan), ekonom Cecilia Repinski (Misum) till och med den 12 juni 2017, enhetschef Maria Sunér Fleming (Svenskt Näringsliv), och ekonom Jonny Sylvén (Svenska Bankföreningen). Ek.dr. Emma Sjöström (Misum) förordnades från och med den 12 juni 2017.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;P class="p13 ft8"&gt;Utredningen lämnar härmed betänkandet &lt;SPAN class="ft10"&gt;Att främja &lt;/SPAN&gt;g&lt;SPAN class="ft10"&gt;röna obligationer &lt;/SPAN&gt;(SOU 2017:115). Utredningens arbete är med detta slutfört.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft11"&gt;Stockholm i december 2017&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft11"&gt;Mats Andersson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;/Daniel Fast&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Niklas Johansson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Malou Larsson Klevhill&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;&lt;A href="#page_11"&gt;Sammanfattning ................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&lt;A href="#page_11"&gt;11&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;&lt;A href="#page_23"&gt;1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&lt;A href="#page_23"&gt;Författningsförslag.....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&lt;A href="#page_23"&gt;23&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p21 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_23"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Förordning om ändring i förordningen om&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;A href="#page_23"&gt;energideklaration för byggnader (2005:1592).......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_23"&gt;23&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;&lt;A href="#page_25"&gt;2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;&lt;A href="#page_25"&gt;Inledning..................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;&lt;A href="#page_25"&gt;25&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;&lt;A href="#page_25"&gt;2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;&lt;A href="#page_25"&gt;Uppdraget................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_25"&gt;25&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;&lt;A href="#page_26"&gt;2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;&lt;A href="#page_26"&gt;Arbetets genomförande..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_26"&gt;26&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;&lt;A href="#page_27"&gt;2.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;&lt;A href="#page_27"&gt;Betänkandets disposition........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_27"&gt;27&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;&lt;A href="#page_29"&gt;3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&lt;A href="#page_29"&gt;Utgångspunkt och förutsättningar ...............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;&lt;A href="#page_29"&gt;29&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;&lt;A href="#page_35"&gt;3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;&lt;A href="#page_35"&gt;Efterfrågan...............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_35"&gt;35&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;&lt;A href="#page_36"&gt;3.1.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_36"&gt;Kapitalets påverkan..................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_36"&gt;36&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;&lt;A href="#page_36"&gt;3.1.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_36"&gt;Kapitalallokeringens påverkan på ekonomin .........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_36"&gt;36&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_37"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Kan en mobilisering av investerare påverka&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_37"&gt;kapitalallokeringen?.................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_37"&gt;37&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;&lt;A href="#page_41"&gt;3.1.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_41"&gt;Vad menas med risk?...............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_41"&gt;41&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;&lt;A href="#page_54"&gt;3.1.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;&lt;A href="#page_54"&gt;Initiativ till en mer hållbar kapitalallokering..........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_54"&gt;54&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;&lt;A href="#page_60"&gt;3.1.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_60"&gt;Att omvandla sparande till finansiering .................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_60"&gt;60&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;&lt;A href="#page_62"&gt;3.1.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_62"&gt;Gröna obligationer ..................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_62"&gt;62&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_63"&gt;3.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;&lt;A href="#page_63"&gt;Avgränsningar .........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_63"&gt;63&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_65"&gt;3.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;&lt;A href="#page_65"&gt;Gällande rätt ............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_65"&gt;65&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p25 ft18"&gt;5&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;Innehåll SOU 2017:115&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;&lt;A href="#page_77"&gt;4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;&lt;A href="#page_77"&gt;Marknaden................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&lt;A href="#page_77"&gt;77&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&lt;A href="#page_77"&gt;4.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft2"&gt;&lt;A href="#page_77"&gt;Räntemarknaden.....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_77"&gt;77&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&lt;A href="#page_78"&gt;4.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&lt;A href="#page_78"&gt;Närmare om obligationsmarknaden i allmänhet ..................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_78"&gt;78&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;&lt;A href="#page_80"&gt;4.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_80"&gt;Prissättning av obligationer ....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_80"&gt;80&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;&lt;A href="#page_83"&gt;4.2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_83"&gt;Marknadsräntan.......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_83"&gt;83&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;&lt;A href="#page_85"&gt;4.2.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_85"&gt;Avkastningskurvan..................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_85"&gt;85&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;&lt;A href="#page_87"&gt;4.2.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_87"&gt;Riksbankens påverkan på räntorna ........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_87"&gt;87&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;&lt;A href="#page_89"&gt;4.2.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_89"&gt;Fördjupning marknadslikviditet.............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_89"&gt;89&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&lt;A href="#page_91"&gt;4.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&lt;A href="#page_91"&gt;Prissättning av gröna obligationer.........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_91"&gt;91&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&lt;A href="#page_93"&gt;4.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft2"&gt;&lt;A href="#page_93"&gt;Den svenska obligationsmarknaden ......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_93"&gt;93&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;&lt;A href="#page_93"&gt;4.4.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_93"&gt;Emittenter................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_93"&gt;93&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;&lt;A href="#page_97"&gt;4.4.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_97"&gt;Investerare ...............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_97"&gt;97&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;&lt;A href="#page_98"&gt;4.4.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_98"&gt;Handelsstruktur ......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_98"&gt;98&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;&lt;A href="#page_100"&gt;4.4.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;&lt;A href="#page_100"&gt;Marknaden för svenska säkerställda&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_100"&gt;obligationer............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_100"&gt;100&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&lt;A href="#page_105"&gt;4.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&lt;A href="#page_105"&gt;Gröna obligationer i synnerhet............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_105"&gt;105&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;&lt;A href="#page_106"&gt;4.5.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_106"&gt;Historik .................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_106"&gt;106&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&lt;A href="#page_109"&gt;4.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&lt;A href="#page_109"&gt;Närmare om marknaden för gröna obligationer ................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_109"&gt;109&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;&lt;A href="#page_109"&gt;4.6.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_109"&gt;Karaktär och definition.........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_109"&gt;109&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&lt;A href="#page_112"&gt;4.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&lt;A href="#page_112"&gt;Svenska marknaden för gröna obligationer.........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_112"&gt;112&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;&lt;A href="#page_114"&gt;4.7.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_114"&gt;Svenska aktörer i ett tidigt skede .........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_114"&gt;114&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;&lt;A href="#page_118"&gt;4.7.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_118"&gt;Svenska marknadens utveckling ...........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_118"&gt;118&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;&lt;A href="#page_122"&gt;4.7.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft20"&gt;&lt;A href="#page_122"&gt;Årlig emissionsvolym i svenska kronor...............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_122"&gt;122&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;&lt;A href="#page_126"&gt;4.7.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_126"&gt;Emittenter på marknaden i svenska kronor ........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_126"&gt;126&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;&lt;A href="#page_130"&gt;4.7.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;&lt;A href="#page_130"&gt;Svenska emittenter som emitterat i utländsk&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_130"&gt;valuta ......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_130"&gt;130&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;&lt;A href="#page_132"&gt;4.7.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;&lt;A href="#page_132"&gt;Investerare på den svenska marknaden för&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_132"&gt;gröna obligationer .................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_132"&gt;132&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;&lt;A href="#page_138"&gt;4.7.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_138"&gt;Svenska marknadens framtida utveckling............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_138"&gt;138&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&lt;A href="#page_140"&gt;4.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft2"&gt;&lt;A href="#page_140"&gt;EU marknaden......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_140"&gt;140&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;&lt;A href="#page_144"&gt;4.8.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_144"&gt;Utveckling i olika medlemsstater.........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_144"&gt;144&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;&lt;A href="#page_150"&gt;4.9.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_150"&gt;Regional utveckling...............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_150"&gt;150&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p26 ft11"&gt;&lt;A href="#page_155"&gt;4.9.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_155"&gt;Emittenter på den globala marknaden .................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_155"&gt;155&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;&lt;A href="#page_156"&gt;4.10&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft2"&gt;&lt;A href="#page_156"&gt;Slutanmärkning.....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_156"&gt;156&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;6&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;&lt;A href="#page_157"&gt;5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft16"&gt;&lt;A href="#page_157"&gt;Standard, bedömning och validering..........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td17"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_157"&gt;157&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&lt;A href="#page_157"&gt;5.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;A href="#page_157"&gt;Allmänt om hållbarhetsrapportering och riktlinjer ............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;&lt;A href="#page_157"&gt;157&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_161"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Standarder, principer och ramverk för gröna&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td20"&gt;&lt;P class="p18 ft2"&gt;&lt;A href="#page_161"&gt;obligationer ...........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_161"&gt;161&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&lt;A href="#page_162"&gt;5.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_162"&gt;Historik och Världsbankens ramverk ..................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_162"&gt;162&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&lt;A href="#page_165"&gt;5.2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_165"&gt;Principerna för gröna obligationer .......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_165"&gt;165&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_180"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Climate Bonds Initiative och Climate Bonds&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_180"&gt;Standard..................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_180"&gt;180&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_193"&gt;5.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;&lt;A href="#page_193"&gt;Extern granskning.................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_193"&gt;193&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;&lt;A href="#page_193"&gt;5.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_193"&gt;Andrahandsutlåtande ............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_193"&gt;193&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;&lt;A href="#page_194"&gt;5.3.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_194"&gt;Marknaden för externa granskningstjänster ........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_194"&gt;194&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;&lt;A href="#page_198"&gt;5.3.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_198"&gt;Bedömning av andrahandsutlåtanden...................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_198"&gt;198&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_202"&gt;5.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;A href="#page_202"&gt;Verifiering av förvaltning av obligationslikvid ....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_202"&gt;202&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_205"&gt;5.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_205"&gt;ISO-standardisering&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_205"&gt; av gröna obligationer .........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_205"&gt;205&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;&lt;A href="#page_206"&gt;5.5.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_206"&gt;Närmare om ISO 14030 standarden.....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_206"&gt;206&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_207"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Utvärdering av framtagandet av standarden&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;ISO 14030 ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_207"&gt;207&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_209"&gt;5.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;&lt;A href="#page_209"&gt;Index&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p23 ft22"&gt;......................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_209"&gt;209&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_209"&gt;5.6.1 .................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Index för gröna obligationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_209"&gt;209&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;&lt;A href="#page_210"&gt;5.6.2 .........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Gröna obligationsindex&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;&lt;A href="#page_210"&gt;210&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;&lt;A href="#page_213"&gt;5.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;&lt;A href="#page_213"&gt;Marknadsplatser ....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;&lt;A href="#page_213"&gt;213&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;&lt;A href="#page_214"&gt;5.7.1 ...............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Marknadsplatser för gröna obligationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;&lt;A href="#page_214"&gt;214&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;&lt;A href="#page_218"&gt;5.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;&lt;A href="#page_218"&gt;Kreditvärderingsinstituten ...................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;&lt;A href="#page_218"&gt;218&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;&lt;A href="#page_219"&gt;5.8.1 ...........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Tidshorisont&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;&lt;A href="#page_219"&gt;219&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;&lt;A href="#page_220"&gt;5.8.2 ..................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Klimatbetygens egenskaper&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;&lt;A href="#page_220"&gt;220&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;&lt;A href="#page_223"&gt;5.8.3 ............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Marknad för betyg av gröna obligationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;&lt;A href="#page_223"&gt;223&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;&lt;A href="#page_224"&gt;5.9&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;&lt;A href="#page_224"&gt;Nationella ..............................................................regelverk&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;&lt;A href="#page_224"&gt;224&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;&lt;A href="#page_225"&gt;5.9.1 ........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Kina&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;&lt;A href="#page_225"&gt;225&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p32 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;5.9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Samarbete mellan EU och Kina gällande&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft24"&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;taxonomi över hållbara investeringar ...................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;233&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td26"&gt;&lt;P class="p33 ft24"&gt;&lt;A href="#page_236"&gt;5.9.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft24"&gt;&lt;A href="#page_236"&gt;Indien .....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;&lt;A href="#page_236"&gt;236&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td27"&gt;&lt;P class="p23 ft24"&gt;&lt;A href="#page_241"&gt;5.10 Särskilt om information till investerare ...............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft24"&gt;&lt;A href="#page_241"&gt;241&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft26"&gt;7&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;Innehåll SOU 2017:115&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;&lt;A href="#page_247"&gt;6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;&lt;A href="#page_247"&gt;Främjandeåtgärder...................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&lt;A href="#page_247"&gt;247&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;&lt;A href="#page_247"&gt;6.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;&lt;A href="#page_247"&gt;Transparens och hållbarhet ..................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_247"&gt;247&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;&lt;A href="#page_249"&gt;6.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;A href="#page_249"&gt;Varför investeras i gröna obligationer? ...............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_249"&gt;249&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;&lt;A href="#page_251"&gt;6.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;A href="#page_251"&gt;Varför emitteras gröna obligationer? ..................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_251"&gt;251&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;&lt;A href="#page_253"&gt;6.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;A href="#page_253"&gt;Fördelar och nackdelar med gröna obligationer.................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_253"&gt;253&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;&lt;A href="#page_256"&gt;6.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;A href="#page_256"&gt;Hinder för marknaden för gröna obligationer....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_256"&gt;256&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;&lt;A href="#page_257"&gt;6.5.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_257"&gt;Nischprodukt ........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_257"&gt;257&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;&lt;A href="#page_257"&gt;6.5.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_257"&gt;Sämre likviditet......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_257"&gt;257&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;&lt;A href="#page_258"&gt;6.5.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_258"&gt;Högre kostnad.......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_258"&gt;258&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;&lt;A href="#page_259"&gt;6.5.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_259"&gt;Additionalitet ........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_259"&gt;259&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;&lt;A href="#page_261"&gt;6.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;&lt;A href="#page_261"&gt;Utmaningar ...........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_261"&gt;261&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;&lt;A href="#page_267"&gt;6.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;&lt;A href="#page_267"&gt;Främjandeåtgärder................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_267"&gt;267&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;&lt;A href="#page_268"&gt;6.7.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_268"&gt;Utredarens förslag.................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_268"&gt;268&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;&lt;A href="#page_310"&gt;6.7.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_310"&gt;Förslag för vidare utredning .................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_310"&gt;310&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;&lt;A href="#page_321"&gt;6.7.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_321"&gt;Förslag som valts bort ..........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_321"&gt;321&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;&lt;A href="#page_333"&gt;6.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;&lt;A href="#page_333"&gt;Lagstiftningsbehov ...............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_333"&gt;333&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;&lt;A href="#page_343"&gt;7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p34 ft16"&gt;&lt;A href="#page_343"&gt;Projektkategorier och identifiering av gröna projekt .....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&lt;A href="#page_343"&gt;343&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&lt;A href="#page_344"&gt;7.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p34 ft2"&gt;&lt;A href="#page_344"&gt;Definition av projekt............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_344"&gt;344&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_344"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Möjliga investeringar enligt de internationella&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;&lt;A href="#page_344"&gt;branschstandarderna.............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_344"&gt;344&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_349"&gt;7.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;&lt;A href="#page_349"&gt;Svenska klimatåtaganden......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_349"&gt;349&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;&lt;A href="#page_350"&gt;7.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_350"&gt;Klimatåtaganden på global nivå............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_350"&gt;350&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;&lt;A href="#page_352"&gt;7.3.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_352"&gt;Klimatåtaganden på &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_352"&gt;EU-nivå................................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_352"&gt;352&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;&lt;A href="#page_354"&gt;7.3.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_354"&gt;Klimatåtaganden på nationell nivå .......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_354"&gt;354&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;A href="#page_357"&gt;7.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;&lt;A href="#page_357"&gt;Investeringsbehovet .............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_357"&gt;357&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;&lt;A href="#page_358"&gt;7.4.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_358"&gt;Ökande efterfrågan på energi ...............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_358"&gt;358&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;&lt;A href="#page_359"&gt;7.4.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_359"&gt;Tidig omställning minskar kostnaderna ..............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_359"&gt;359&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;&lt;A href="#page_359"&gt;7.4.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_359"&gt;Finansieringsbehovets storlek ..............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_359"&gt;359&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_361"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Identifiering av sektorer i Sverige med störst potential&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td32"&gt;&lt;P class="p18 ft20"&gt;&lt;A href="#page_361"&gt;för investeringar som skulle kunna finansieras via gröna&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;P class="p18 ft2"&gt;&lt;A href="#page_361"&gt;obligationer ...........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_361"&gt;361&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;8&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p37 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td33"&gt;&lt;P class="p38 ft11"&gt;&lt;A href="#page_363"&gt;7.5.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td34"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;&lt;A href="#page_363"&gt;Närmare om specifika sektorer ............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td35"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;&lt;A href="#page_363"&gt;363&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;7.6&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_367"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Erfarenheter och emissionslikvidens&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;&lt;A href="#page_367"&gt;användningsområden ............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_367"&gt;367&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;&lt;A href="#page_371"&gt;7.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;&lt;A href="#page_371"&gt;Erfarenheter ..........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_371"&gt;371&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;&lt;A href="#page_378"&gt;7.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;A href="#page_378"&gt;Tänkbara framtida investeringar ..........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_378"&gt;378&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;&lt;A href="#page_381"&gt;8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&lt;A href="#page_381"&gt;Möjlighet till statligt engagemang i gröna obligationer . 381&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;&lt;A href="#page_381"&gt;8.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;A href="#page_381"&gt;Statliga ramverken för emission av gröna obligationer ......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_381"&gt;381&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;&lt;A href="#page_383"&gt;8.1.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;&lt;A href="#page_383"&gt;Godkända investeringar för finansiering via de&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_383"&gt;statliga gröna obligationerna.................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_383"&gt;383&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;8.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_385"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Process för utvärdering och val av&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;A href="#page_385"&gt;investeringar...........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_385"&gt;385&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p33 ft11"&gt;&lt;A href="#page_386"&gt;8.1.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft20"&gt;&lt;A href="#page_386"&gt;Förvaltning av emissionslikviden .........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_386"&gt;386&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p33 ft11"&gt;&lt;A href="#page_388"&gt;8.1.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;A href="#page_388"&gt;Rapportering ..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_388"&gt;388&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p33 ft11"&gt;&lt;A href="#page_390"&gt;8.1.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p39 ft11"&gt;&lt;A href="#page_390"&gt;Närmare om marknaden för gröna&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;A href="#page_390"&gt;statsobligationer ....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_390"&gt;390&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&lt;A href="#page_394"&gt;8.2 En statligt emitterad grön obligation i Sverige ...................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_394"&gt;394&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;8.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_395"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Motivering och förutsättningar för en svensk&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td34"&gt;&lt;P class="p18 ft2"&gt;&lt;A href="#page_395"&gt;grön statsobligation...............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_395"&gt;395&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;8.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_400"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Förslag till hur statlig emission av gröna&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_400"&gt;obligationer skulle kunna utformas......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_400"&gt;400&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p33 ft13"&gt;&lt;A href="#page_400"&gt;8.2.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;&lt;A href="#page_400"&gt;Klimatpolitiska rådet som ansvarig för&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;&lt;A href="#page_400"&gt;framtagandet av statens ramverk för gröna&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_400"&gt;obligationer ............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_400"&gt;400&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;8.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_401"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Riksrevisionen som oberoende granskare av&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td34"&gt;&lt;P class="p18 ft2"&gt;&lt;A href="#page_401"&gt;statens ramverk ......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_401"&gt;401&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;8.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_402"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Finansiering av redan beslutade utgifter för&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_402"&gt;miljö- och klimatsatsningar ..................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_402"&gt;402&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p33 ft13"&gt;&lt;A href="#page_404"&gt;8.2.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_404"&gt;Emission under befintligt lånebehov....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_404"&gt;404&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p33 ft13"&gt;&lt;A href="#page_404"&gt;8.2.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_404"&gt;Rapportering ..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_404"&gt;404&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;8.2.8&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_406"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Kravet på öronmärkning har tagits bort från&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td20"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&lt;A href="#page_406"&gt;GBP ........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_406"&gt;406&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td20"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;A href="#page_407"&gt;8.2.9 Kostnader ...............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_407"&gt;407&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;8.2.10&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_408"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Möjlig hantering för att minska&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td20"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&lt;A href="#page_408"&gt;likviditetsproblemet ..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_408"&gt;408&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&lt;A href="#page_410"&gt;8.2.11 Överstatligt kontrollorgan....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_410"&gt;410&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;9&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_411"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Statligt engagemang i gröna projekt – alternativa&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td32"&gt;&lt;P class="p18 ft2"&gt;&lt;A href="#page_411"&gt;utformningar.........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_411"&gt;411&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&lt;A href="#page_412"&gt;8.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_412"&gt;OPS-utredningen ..................................................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_412"&gt;412&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;8.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_412"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Angelägna investeringar – nya&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_412"&gt;finansieringsformer ...............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_412"&gt;412&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p42 ft13"&gt;&lt;A href="#page_413"&gt;8.3.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_413"&gt;Vissa begrepp.........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_413"&gt;413&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p42 ft13"&gt;&lt;A href="#page_414"&gt;8.3.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_414"&gt;Projektutformning ................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_414"&gt;414&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;8.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_415"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Holdingbolag – ett sätt att effektivisera&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_415"&gt;finansieringen och reducera risker .......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_415"&gt;415&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;P class="p42 ft13"&gt;&lt;A href="#page_417"&gt;8.3.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;A href="#page_417"&gt;Avslutande kommentarer .....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_417"&gt;417&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_418"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;De statliga bolagen som en katalysator för marknadens&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td40"&gt;&lt;P class="p44 ft2"&gt;&lt;A href="#page_418"&gt;främjande...............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_418"&gt;418&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;&lt;A href="#page_423"&gt;9&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td40"&gt;&lt;P class="p44 ft12"&gt;&lt;A href="#page_423"&gt;Ikraftträdande .........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&lt;A href="#page_423"&gt;423&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;&lt;A href="#page_425"&gt;10&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p44 ft16"&gt;&lt;A href="#page_425"&gt;Förslagens konsekvenser...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&lt;A href="#page_425"&gt;425&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&lt;A href="#page_425"&gt;10.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p44 ft2"&gt;&lt;A href="#page_425"&gt;Allmänt..................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_425"&gt;425&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&lt;A href="#page_426"&gt;10.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p44 ft2"&gt;&lt;A href="#page_426"&gt;Samhällsekonomiska konsekvenser.....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_426"&gt;426&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&lt;A href="#page_428"&gt;10.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p44 ft13"&gt;&lt;A href="#page_428"&gt;Konsekvenser för staten och myndigheter .........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_428"&gt;428&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&lt;A href="#page_430"&gt;10.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p44 ft2"&gt;&lt;A href="#page_430"&gt;Övriga konsekvenser ............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_430"&gt;430&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;&lt;A href="#page_431"&gt;11&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td40"&gt;&lt;P class="p44 ft12"&gt;&lt;A href="#page_431"&gt;Författningskommentar ............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&lt;A href="#page_431"&gt;431&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&lt;A href="#page_431"&gt;11.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p44 ft11"&gt;&lt;A href="#page_431"&gt;Förordning om ändring i förordningen om&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td40"&gt;&lt;P class="p44 ft13"&gt;&lt;A href="#page_431"&gt;energideklaration för byggnader (2005:1592) ....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_431"&gt;431&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;&lt;A href="#page_433"&gt;Särskilda yttranden ..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&lt;A href="#page_433"&gt;433&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;Bilaga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td16"&gt;&lt;P class="p18 ft20"&gt;Bilaga 1 &lt;A href="#page_445"&gt;Kommittédirektiv 2016:109.........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;A href="#page_445"&gt;445&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Marknaden för gröna obligationer är relativt ung. Trots att den på ett decennium har vuxit exponentiellt, från ingenting till att vid utgången 2017 globalt ha ett värde om närmare 300 miljarder dollar, är den fortfarande att betrakta som en nischprodukt. Värdet på gröna obligationer motsvarar mindre än en procent av det samlade värdet på alla utgivna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Samtidigt vet vi att det finansieringsbehov som finns för att målet från klimatmötet i Paris – att hålla temperaturökningen till väl under 2 grader – ska kunna infrias är enorma. Det finns upp- gifter som anger att behovet uppgår till 93 000 miljarder dollar under perioden fram till 2030. Gröna obligationer har ett flertal gånger och av olika institutioner pekats ut som en viktig finansieringskälla för att klara omställningen. För att möjliggöra detta är slutsatsen att åtgärder måste vidtas för att göra de gröna obligationerna mer attraktiva för såväl investerare som emittenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Värdet av att äga eller emittera gröna obligationer har hittills primärt haft karaktären av ett signalvärde. Den som emitterar respektive köper en grön obligation vill skicka budskapet att man vill vara en del i att ställa om världen till något som är mer hållbart. I ekonomiskt avseende har dock värdet varit begränsat eller till och med negativt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft9"&gt;Den gröna obligationen har dock egenskaper som skiljer sig åt från den traditionella. Det finns ett inslag av påverkan hos en grön obligation som den traditionella obligationen inte har. Emittenten måste nämligen återrapportera till investeraren hur emissions- belopp använts, vilket skapar grunden för en dialog. Det skapas således förutsättningar för en löpande dialog mellan emittent och placerare. Det finns också ett flertal berättelser från emittenter om hur introduktionen av en grön obligation öppnat för en intern dialog mellan olika enheter hos emittenten, framför allt mellan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft18"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p48 ft11"&gt;miljö- respektive finanssidan. Dessa nya dialoger har i sig lyft håll- barhetsfrågorna på ett positivt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Samtidigt har gröna obligationer hittills inte inneburit någon lägre finansieringskostnad för emittenten eller lägre risk för inve- steraren. Det kan till och med sägas att gröna obligationer till följd av extra kostnader för certifiering och återrapportering är – om än marginellt sett i förhållande till emissionernas storlekar – en dyrare finansieringskälla än vanliga obligationer från samma emittent. Dess- utom har likviditeten i sekundärmarknaden hittills varit sämre för gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Utöver signalvärdet är det svårt att hitta rent ekonomiska skäl för att emittera eller äga gröna obligationer. Till detta kan läggas att regelverk i form av definitioner och mätbarhet ibland upplevs som otydliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft8"&gt;Utredningens övergripande uppdrag har varit att identifiera sätt på vilken en marknad för gröna obligationer kan främjas. Utred- ningen har således inte haft i uppdrag att bedöma om gröna obli- gationer är ett effektivt finansiellt instrument eller att pröva huru- vida marknaden för gröna obligationer bör främjas eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft9"&gt;Om målet är att öka tillväxten av gröna obligationer och därmed göra dem till en viktig finansieringskälla för en beslutad hållbar omställning krävs åtgärder. Dessa kan delas in i tre kategorier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Att förbättra befintlig marknad utifrån de gröna obligationer vi har i dag. Trots allt har den gröna obligationsmarknaden på tio år växt från ingenting till närmare 300 miljarder dollar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Att försöka skapa gröna obligationer som har delvis nya egen- skaper, främst en lägre kreditrisk, och därmed erbjuder en lägre finansieringskostnad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Att på olika sätt undanröja en del av de extra kostnader och hinder som säkert avhåller en del emittenter från att emittera gröna obligationer, även om de uppfyller de krav som ställs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft8"&gt;Det är utredningens uppfattning att det inte finns &lt;SPAN class="ft30"&gt;en &lt;/SPAN&gt;lösning på alla de utmaningar som finns utan att det snarare handlar om att pröva en bred arsenal av områden inom vilka marknaden för gröna obligationer kan främjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft11"&gt;Samtliga förslag kommer i en eller annan form att kräva för- ändringar av regelverk och mandat för att kunna genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;12&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td42"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft32"&gt;Samtidigt är ambitionen att de förslag som utredningen presenterar ska vara praktiskt genomförbara inom en relativt snar framtid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft12"&gt;Avgränsning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft32"&gt;Utredningen har valt att ofta referera till klimatrisken. Skälet är att det finns en tydlig koppling mellan Sveriges åtagande i klimat- avtalet samt vad som sägs i det klimatpolitiska ramverket – att Sverige ska minska utsläppet av växthusgaser i atmosfären med 85 procent fram till 2045, jämfört med utsläppen 1990. Gröna obliga- tioner har också explicit utpekats som en viktig källa för att finansiera de åtaganden som finns enligt klimatavtalet från Paris 2015. För- delen är också att klimatpåverkan är relativt sett enklare att mäta jämfört med andra hållbarhetsområden. Vidare finns anledning att tro att en modell för hur klimatomställningen ska ske, med stor sannolikhet kan kopieras till andra hållbarhetsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Det är också väsentligt att de förslag som lämnas inte förutsätter subventioner. När subventioner används löper alla system en risk att utsättas för kortsiktiga förändringar. Utöver de störningar och imperfektioner subventioner kan ha på en marknads funktionssätt kan subventioner i vissa fall även stå i strid med EU:s regler för otillåtet statsstöd. Att driva mot ökad hållbarhet förutsätter att spelreglerna likt frågan i sig är långsiktiga. Detta gäller inte minst området för obligationer som i sig är långsiktiga åtaganden av såväl investerare som emittent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft12"&gt;Några av utredarens främjandeförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;Nedan följer några förslag på områden som skulle kunna bidra till att skapa större marknad för gröna obligationer i Sverige och där- med bidra till att finansiera en omställning till ett mer hållbart sam- hälle. Förslagen motiveras av en övertygelse att hållbara investeringar på sikt har en lägre kreditrisk och därmed lägre finansieringskostnad vilket också i ett längre perspektiv skulle bidra till en mer effektiv kapitalallokering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft33"&gt;De två första förslagen här handlar om att vidga den gröna obligationsmarknaden utan att obligationen i sig ändras. De diskuteras i kapitel 8. En annan främjandekategori fokuserar på att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;försöka skapa en grön obligation vars kreditrisk är lägre och som därmed skulle ge emittenten en lägre finansieringskostnad. Några av dessa förslag, som diskuteras i 6 kap., sammanfattas här. I 6 kap. diskuteras också ett tredje främjandeområde som berör behovet av att minska trösklar, förbättra information och utbildning samt bidra till en bättre fungerande sekundärmarknad. Som för alla nya företeelser, inte minst i den finansiella sektorn, finns det anledning att skapa tydliga regerverk i vid bemärkelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft12"&gt;Emission av en svensk statlig grön obligation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft9"&gt;Även om Polen i slutet av 2016 var den första stat att emittera en grön obligation var det när Frankrike i början av 2017 emitterade en grön obligation om hela 7 miljarder euro som diskussionen och önskan om att stater skulle emittera gröna obligationer tog fart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Önskan att få stater att emittera gröna obligationer ska bl.a. ses i skenet av att statliga obligationer generellt har en bättre likviditet och står för cirka 20 procent av det samlade värdet av emitterade obligationer världen över.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Den enskilt viktigaste främjandeåtgärden och den som skulle få det starkaste genomslaget vore om svenska staten emitterade gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;Flera länder har samtidigt restriktioner kring statlig upplåning, däribland Sverige, som försvårar möjligheterna att emittera gröna obligationer. Inte sällan måste, enligt lag, upplåning alltid ske till lägsta möjliga kostnad. Eftersom en emission av en grön obligation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft32"&gt;är förknippad med ”extra kostnader” i form av certifiering och åter- rapportering är det enkelt att avfärda gröna obligationer som finansi- eringskälla enbart på den grunden. Vidare hävdar många att det är svårt eller rent av omöjligt att öronmärka pengar till vissa projekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Som nämnts är dessutom marknaden för gröna obligationer mindre vilket medför en nackdel genom att sekundärmarknaden är sämre än för traditionella obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft34"&gt;Slutsatsen blir att det är lätt att stapla argument för att en emis- sion av en svensk statlig grön obligation inte är möjligt, eller ens önskvärd, givet dagens regelverk och kravet på att kostnaden för statsskuldsförvaltningen långsiktigt minimeras med beaktan av risk. Å andra sidan, Frankrike har i princip samma regelverk som Sverige&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;14&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td42"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;och där emitterades en grön obligation med trefaldig överteckning. Utredningen kan inte se varför det därför inte skulle vara möjligt även i Sverige. Däremot måste en rad frågor och omständigheter analyseras närmare, däribland budgetramverket och att det svenska lånebehovet för närvarande skiljer sig från det franska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;En emission av en statlig grön obligation måste av allt att döma baseras på följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;På sikt kommer gröna obligationer att svara för en betydande andel av obligationsmarknaden och de extra kostnader som en emission i dag är förenade med får ses som ”lärpengar” för att på sikt få en ny finansieringskälla. I sammanhanget kan nämnas att merkostnaden för att emittera den franska statliga obligationen motsvarar 0,000004 procent av det belopp som emitterades.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;En statlig grön obligation skulle kunna vara ett medel för att kommunicera Sveriges mål om att minska utsläppen av växthus- gaser med 85 procent fram till 2045. Den obligationen skulle helt enkelt kunna knytas till ett antal investeringar vars syfte är att nå uppsatta mål.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Från ett samhällsperspektiv är det dessutom viktigt att staten tar en aktiv del för att underlätta en finansiering av en hållbar om- ställning. Anlägger man ett längre perspektiv finns det anled- ning att tro att de marginella kostnader som uppstår kortsiktigt uppvägs flerfalt av samhällsvinsten på lång sikt. Dilemmat med dagens aktie- och obligationsmarknad är att den tenderar att se till det korta perspektivet och i det perspektivet är hållbarhet mer av slump än utslag av medvetet val. Ändras tidsperspektivet kan slutsatsen bli en helt annan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Emission av en grön obligation skulle dessutom vidga basen för framtida investerare i svenska statliga obligationer. Det visade sig nämligen att efterfrågan på den gröna obligationen i Frankrike hade en delvis annorlunda spridning såväl geografiskt som vad gäller placerarkategorier. Det finns således vägande marknadsskäl för att staten ska engagera sig i marknaden för gröna obligationer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft34"&gt;De flesta är samtidigt eniga om att utan ett påtagligt statligt engage- mang torde gröna obligationer inte kunna bli den finansieringskälla många önskar och rent av kräver. Utredningen menar att det –&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft11"&gt;åtminstone i det korta perspektivet – enbart är staterna som kan försörja marknaderna med de volymer som krävs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Den utformning som den franska gröna obligationen hade borde kunna användas som förebild för en motsvarande svensk. Gör man det faller argumenten om att det inte går att öronmärka pengar i en budget. Dessutom står sig inte heller argumentet att en grön obligation skulle tränga undan investerare från de traditionella obligationerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft12"&gt;Statliga företag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft9"&gt;Om en regering och en riksdag vill utveckla den svenska mark- naden för gröna obligationer borde det ligga nära till hands att uppmuntra de statliga företagen att emittera gröna obligationer. Hållbarhet har sedan lång tid stått högt på ägaragendan för dessa företag. Att helt enkelt gå före och vara det goda exemplet. Det framgår av statens ägarpolicy att ”Bolag med statligt ägande ska agera föredömligt inom området hållbart företagande och i övrigt agera på ett sådant sätt att de åtnjuter allmänhetens förtroende.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Till detta kommer att staten genom bl.a. nomineringen av styrel- serna till dessa bolag och i vissa fall möjligheten att utfärda ägar- anvisningar har en relativt stor möjlighet att påverka bolagens ageranden i det här avseendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Ett antal av de statliga bolagen är aktiva på företagsobligations- marknaden. Även här måste dock villkoren vara sådana att gröna obligationer framstår som det attraktivaste finansieringsalternativet, sett på lång sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft12"&gt;Fastighetsfinansiering och säkerställda obligationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft32"&gt;Ett sätt att relatera risken i en grön obligation vore att knyta obli- gationen till specifika objekt eller bestånd. Ett exempel på detta är s.k. gröna kommersiella fastigheter. Det är i dag tydligt att allt fler hyresgäster har som &lt;NOBR&gt;”skall-krav”&lt;/NOBR&gt; att de endast överväger att flytta in i en certifierad grön fastighet. En effekt blir då att vakansgraden för ”gröna fastigheter” blir lägre och därmed även den ekonomiska risken. En investerare som äger en grön fastighetsobligation med gröna fastigheter som säkerhet kan därmed sänka sitt avkastnings-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;16&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td42"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;krav. Detta leder i sin tur till att fastighetsägaren får en lägre finansi- eringskostnad. Fastighetsägare får därmed incitament för att vid nyproduktion satsa på mer hållbara gröna fastigheter eftersom de, allting annat lika, kommer ge en mer fördelaktig finansierings- kostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft8"&gt;Det samlade värdet på obligationsfinansiering av kommersiella fastigheter uppgick till cirka 230 miljarder kronor vid halvårsskiftet 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Ett motsvarande resonemang kan föras kring bostadsfinansi- ering. Marknadens aktörer har redan definierat kriterier för vad som är en ”grön bostad”. För att få igång emission av gröna säker- ställda obligationer måste emittenterna få tillgång till den informa- tion de behöver för att kunna identifiera de objekt som uppfyller deras kriterier. Den svenska marknaden för säkerställda obliga- tioner är i storleksordningen 2 100 miljarder kronor och är i flera avseenden en mycket viktig marknad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Även här ges möjligheten att styra framtida produktion av bostäder och fastigheter mot något mer hållbart. Uppskattningar visar att nära hälften av klimatpåverkan sker under produktionen av en fastighet, något som inte uppmärksammas i dagens certifierings- system för gröna fastigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft12"&gt;Betala för leverans&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;Sveriges utsläpp av växthusgaser ska enligt svensk lag minska med 85 procent fram till 2045 jämfört med utsläppsnivån 1990. I dag släpper Sverige ut drygt 53 miljoner ton per år. Samtidigt finns en koldioxidskatt om cirka 1 040 kronor per ton. Enkelt uttryckt skulle man kunna säga att samhället har skattat kostnaden för våra årliga utsläpp till cirka 62 miljarder kronor. Om utsläppen upphör skulle kostnaden för samhället reduceras med motsvarande belopp, dvs. minskade utsläpp skapar en samhällsvinst relativt situationen i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Många gånger sägs att det är svårt att mäta hållbarhet. Vad gäller koldioxid är dock uppgiften betydligt enklare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft32"&gt;Med tanke på hur mycket små incitament kan styra en kapital- marknad, och framför allt en obligationsmarknad, vore det en intres- sant modell att ha ett system där en marginell del av samhällsvinsten&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft11"&gt;återbetalas till den som emitterar en grön obligation, givet att den leverans som utlovats infinner sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Om ett företag genomför en investering i syfte att permanent minska &lt;NOBR&gt;CO2-utsläppet&lt;/NOBR&gt; och finansierar detta genom att ge ut en grön obligation och sedan i efterhand kan påvisa att utsläppen minskat borde det vara möjligt för staten att ge tillbaka en del av den samhällsvinst som detta medför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Ett system som detta skulle leda till att intresset för att ge ut gröna obligationer ökar eftersom det ger en lägre finansierings- kostnad. Den som köper den gröna obligationen kan också peka på vad effekten av investeringen varit ur ett klimatperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Obligationer passar väl för den här typen av strukturer eftersom små incitament får en hävstångseffekt genom obligationens grund- läggande egenskaper. Det gäller framför allt i nuvarande situation med rekordlåga räntor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft12"&gt;Kopiera &lt;NOBR&gt;Singapore-modellen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft9"&gt;Som nämnts är gröna obligationer förknippade med vissa extra kost- nader i samband med emissioner och återrapportering. Det handlar dock i sammanhanget inte om stora belopp med tanke på emis- sionsvolymer, cirka 120 000 till 400 000 kronor i externa kostnader, men det kan på marginalen tränga bort emittenter. För att råda bot på detta har man i Singapore valt att låta staten täcka den extra kostnad som det innebär att emittera en grön obligation. Samhälls- vinsten om fler investeringar görs hållbara torde mångfalt överstiga denna kostnad för staten. En motsvarande struktur i Sverige skulle givet dagens emissionsvolym kosta väl under 100 miljoner kronor. Detta är enkelt uttryckt en välmotiverad kostnad sett till de positiva, men ibland svårmätbara, effekterna för samhället. Detta handlar om en tidsbegränsad insats fram till den gröna obligationsmarknaden nått en förutbestämd storlek jämfört med dagens drygt 100 mil- jarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td42"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft12"&gt;Fungerande sekundärmarknad med tydliga regler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Ett av flera tillkortakommanden med gröna obligationer sägs vara brist på tydliga regler för vad som är en grön obligation samt av- saknad av en väl fungerande sekundärmarknad. Det är självklart viktigt att investerare, stor som liten, ”vet” att det kapital den gröna obligationen genererat används på därför avsett sätt. För att mark- naden för gröna obligationer ska växa och därmed bli en viktig finansieringskälla för en hållbar omställning måste det också finnas en utvecklad och en väl fungerande sekundärmarknad för dessa obliga- tioner. Eftersom gröna obligationer fortfarande är en nischprodukt är handeln med dessa obligationer väsentligt mindre än den är för traditionella obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft34"&gt;För aktiemarknaden är det marknadsplatsen som formulerar de krav som måste vara uppfyllda för att ett bolags aktie ska tas upp till handel. På motsvarande sätt vore det naturligt om en börs ställer tydliga krav på vad som är en grön obligation. Det skulle underlätta den ibland förvirrade diskussion om vad som är och inte är en grön obligation och därigenom underlätta förutsättningarna för en effektiv självreglering. Historiskt har det också visat sig att självreglering är att föredra när spelregler för en marknadsplats utvecklas. Förändringar sker snabbt, vilket ställer stora krav på följ- samhet och anpassningsförmåga, vilket enligt utredningens uppfatt- ning självreglering brukar vara bättre lämpad att klara än lagstift- ningen. På en marknadsplats finns ju dessutom sanktionsmöjligheter om någon emittent inte lever upp till regelverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Det ska samtidigt framhållas att de definitioner som i dag finns för vad som är en grön obligation så här långt tycks fungera till- fredställande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft12"&gt;Mät och rapportera&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Det gamla talesättet om att ”det som mäts blir gjort” står sig allt som oftast. Vad beträffar gröna obligationer har det också sin bäring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Trycket på investerare att rapportera sina klimatrisker har ökat påtagligt de senast åren. Tanken är naturligtvis att sparare och investerare ska ges insyn i hur kapitalet är placerat och att det ges en chans att välja utifrån hållbarhetsaspekten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;I Frankrike har man antagit en lag om energiomställning, vars artikel 173 gör det obligatoriskt för pensionsfonder och kapital- förvaltare att från och med verksamhetsåret 2017 redovisa klimat- risken och hur den hanteras. Denna lag i sig kommer säkert leda till att hållbarhetsfrågorna får mer uppmärksamhet och rapporteras på ett mer relevant sätt. Artikel 173 bygger på tanken om följ eller förklara (eng. &lt;SPAN class="ft10"&gt;comply or explain&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;I Sverige finns inget övergripande regelverk för hur klimatrisk och annan hållbarhet ska redovisas vid kapitalförvaltning. Delar av marknaden har tagit fram riktlinjer men det finns inget övergrip- ande heltäckande regelverk som det man har i Frankrike.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Kraven och önskemålen om att rapportera är lätta att förstå. Ju mer heltäckande dessa är, desto bättre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Av detta följer också önskan att som investerare få tillgång till information som möjliggör en relevant rapportering. Mot den bak- grunden vore det önskvärt om en emission av gröna obligationer också i möjligaste mån redovisar vilka konkreta effekter som angivna investeringar får.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft12"&gt;Ingen svensk lag om gröna obligationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft9"&gt;Utredningen har mandat att föreslå de lagändringar som befinns nödvändiga, men har kommit fram till slutsatsen att marknadens självreglering fungerar väl och att det inte föreligger något omedel- bart lagstiftningsbehov för att främja gröna obligationer. Det är möjligt att svenska nationella lagregler till och med skulle fungera som ett hinder på en global marknad. Om en lagreglering över- huvudtaget ska införas bör det i så fall vara på lägst &lt;NOBR&gt;EU-nivå.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Till denna slutsats kommer att en mängd &lt;NOBR&gt;EU-baserad&lt;/NOBR&gt; reglering som arbetats fram i kölvattnet på finanskriser runt år 2010 är under nationellt genomförande i medlemsländerna och börjar tillämpas under åren &lt;NOBR&gt;2017–2019.&lt;/NOBR&gt; Ett antal av de frågeställningar som utred- ningen uppmärksammat kommer att tas om hand i det ikraft- trädandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft32"&gt;Ett ytterligare skäl till att avvakta med förslag på lagstiftnings- reformer är att &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; aviserat ett reformpaket, ett initiativ, för att främja investeringar inom ramen för kapitalmark- nadsunionen i mars 2018. I det paketet planeras det att ingå förslag&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td42"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;kring gröna obligationer. Utredningen har därför vid kontakter med &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; funnit att det inte är rätt tidpunkt att nu lägga fram förslag på svensk lagstiftning. Däremot anser utredning- en att det analysarbete som utförts och de slutsatser som utred- ningen kommit fram till kan forma ett stabilt underlag för svenska ståndpunkter i de kommande förhandlingarna i Europeiska rådet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;För den händelse att förhållandena ändras har utredningen bifogat en skiss över den lagstiftningsteknik som vore att föredra för en svensk lag om gröna obligationer (6 kap.).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;1 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Förordning om ändring i förordningen om energideklaration för byggnader (2005:1592)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft8"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2005:1592) om energideklaration för byggnader att 17 § ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td43"&gt;&lt;P class="p18 ft40"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td44"&gt;&lt;P class="p18 ft41"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft11"&gt;17 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;Boverket får i det enskilda fallet medge direktåtkomst till energi- deklarationsregistret för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;den eller de kommunala nämnder som fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet, om det sker för det ända- mål som anges i 18 § 4 lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Statens energimyndighet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p93 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;oberoende experter för sökningar på byggnader som omfattas av deras uppdrag, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;byggnadsägare, för sök- ningar på byggnader som de äger&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;oberoende experter för sökningar på byggnader som omfattas av deras uppdrag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;byggnadsägare, för sök- ningar på byggnader som de äger&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;de som behöver uppgifterna för att få sina ramverk godkända för att kunna emittera obliga- tioner med säkerhet i gröna fastig- heter och för granskarna av sådana obligationer med uppdrag enligt lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B311524x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;Denna förordning träder i kraft den dag som regeringen bestämmer, senast den 1 januari 2019.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;2 Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft8"&gt;Enligt direktiven till kommittén ska marknaden för gröna obliga- tioner undersökas och förslag ska läggas fram för att främja den- samma. I direktivens mening är en grön obligation en obligation där intäkterna investeras hållbart, jämfört med traditionella obliga- tioner som investeras efter högsta möjliga avkastning. Vid emission av en grön obligation åtar sig emittenten att investera anskaffat kapital hållbart, t.ex. vid en grön projektobligation i projekt som är miljövänliga och/eller i projekt som bidrar till åtgärder för klimatet. Efter emission av gröna obligationer behövs det uppföljande rap- portering för att säkerställa att emittenten verkligen uppfyller sina åtaganden om att investera hållbart. Det är dessa kriterier som pri- märt definierar en grön obligation och skiljer dem från traditionella obligationer, dvs. åtagandet och efterföljande validering av att åtag- andet uppfyllts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Uppdraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft32"&gt;Utredningen har alltså haft som sin främsta uppgift att analysera och lämna förslag på hur marknaden för gröna obligationer ska kunna utvecklas i syfte att främja utvecklingen av en hållbar finans- marknad. Utredningen har också haft i uppgift att ta fram exempel på projekttyper som skulle kunna finansieras med gröna obliga- tioner. Granskning av en oberoende part är central för att öka för- troendet för gröna obligationer, vilket också främjar marknaden, och utredningen har därför haft i uppdrag att även analysera och lämna förslag på processer och rutiner för tredjepartsvalidering, liksom att analysera och lämna förslag på vilken information som investerare behöver för att fatta välgrundade investeringsbeslut när&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft18"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;det gäller investeringar i gröna obligationer. Uppdragets redo- visningstid sattes till senast den 15 december 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Arbetets genomförande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft32"&gt;Utredningens arbete inleddes i januari 2017. Betänkandet är utred- arens förslag för vilka han inhämtat synpunkter och information från en rad håll, däribland expertgruppen. Förordnade sakkunniga och experter från intresseorganisationer, näringsliv och den högre utbildningen har bistått utredningen. Arbetet har ägt rum i nära sam- arbete med sakkunnig- och expertgruppen genom sammanträden (4 stycken, varav ett tillfälle utgjordes av ett tvådagars internat- sammanträde). Vid dessa sammanträden har arbetspromemorior med förslag, preliminära bedömningar och förslag diskuterats. Där- utöver har sekretariatet haft fortlöpande underhandskontakter med de utsedda sakkunniga och experterna, vilka har bidragit också med faktaunderlag, skriftliga analyser och upplysningar om politiska och rättsliga initiativ med anknytning till utredningens arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Utredningen har hållit sig informerad om och beaktat relevant arbete som pågår inom Regeringskansliet, EU och på internationell nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Sekretariatet har vidare gjort tre studiebesök. I Paris genomför- des sammanträden med företrädare för OECD, bl.a. enhetschefen Robert Youngman, investeringschefen &lt;NOBR&gt;Jean-Marie&lt;/NOBR&gt; Masse vid IFC, samt med företrädare för Finansdepartementet, Crédit Agricole, Amundi och Caisse des Dépôts. I Bryssel hölls möten med Europa- parlamentarikerna Lars Ludvigsson och Bernd Lucke samt med före- trädare för EU Kommissionen, bl.a. enhetschefen Nial Bohan. Möte hölls också med enhetschefen Sebastien Godinot vid WWF:s kontor i Bryssel. I Beijing genomfördes möten med företrädare för International Institute of Green Finance, China University of Finance and Economics (CUFE), CITIC Securities Co., Industrial and Commercial Bank of China (ICBC), Bank of China (BOC), State Administration of Foreign Exchange (SAFE) Investment Center, och CIC Capital Co., också med bistånd från den svenska ambassaden i Beijing.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Samråd har genomförts med Agenda &lt;NOBR&gt;2030-delegationen,&lt;/NOBR&gt; bl.a. vid &lt;NOBR&gt;tvådagars-internatet&lt;/NOBR&gt; med hela expertgruppen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td45"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;Möten har i övrigt hållits med företrädare för Alecta, AP4, Black Rock, Carbon Tracker, CBI, Columbia University NY, Danske Bank, EIB, Energimyndigheten, EQT, Finansinspektionen, Fossil- fritt Sverige, Green Finance Committee in China, Kommuninvest, LRF, Nasdaq, NIB, North Volt, &lt;NOBR&gt;Oslo–Stockholm&lt;/NOBR&gt; 2.55, PWC, Rocker Feller Foundation, SCA, SEB, SHB, SIDA, SJ, SPP, Sveaskog, Sverigeförhandlingen, Swedbank, Tillväxtanalys, Unep och Världsbanken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Utredningen har i princip beaktat utvecklingen fram till den 1 december 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Betänkandets disposition&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft34"&gt;I kapitel 3 redovisas utredningens utgångspunkter och förutsätt- ningar som varit styrande för utredningsarbetet. I kapitel 4 redo- visas hur obligationsmarknaden är organiserad och fungerar. Där- efter följer, i kapitel 5, en analys av marknadens självreglering av emission av gröna obligationer genom de standarder och modeller som tagits fram. I kapitel 6 redogörs för de hinder och utmaningar som gäller för den gröna obligationsmarknaden jämte de förslag på främjandeåtgärder som utredningen lägger fram och i övrigt disku- terat. Kapitel 7 innehåller en sammanställning av de projektkate- gorier som är aktuella på den gröna obligationsmarknaden. I kapitel 8 behandlas utredningens överväganden om en statlig emis- sion av en grön obligation. Förslag till ikraftträdande och bedömning i fråga om övergångsbestämmelse finns i kapitel 9. En beskrivning av konsekvenserna av utredningens förslag finns i kapitel 10. Slutligen finns i kapitel 11 en kommentar till författningsförslaget.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B311529x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p106 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Utgångspunkt och förutsättningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft32"&gt;Globala utmaningar i att ställa om till en hållbar ekonomi kräver globala svar och åtgärder. Överordnat handlar det om att säkerställa en rättvis utveckling för människor på jorden och att inte överutnyttja gemensamma naturresurser. Ingen enkel lösning står till buds och ingen aktör kan ensam vända utvecklingen. Vår vilja och förmåga att samverka mellan alla samhällets aktörer på global, regional, nationell och lokal nivå kommer att vara avgörande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft32"&gt;Ända sedan Brundtlandkommissionens rapport, &lt;SPAN class="ft47"&gt;Vår gemensamma framtid &lt;/SPAN&gt;(1987), lanserade begreppet hållbar utveckling, har närings- livets roll i denna varit omdiskuterad. Företag ska bedriva en verk- samhet som gynnar en hållbar utveckling enligt den definition som slogs fast av kommissionen, nämligen att ”en hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft8"&gt;Vi ser också en utveckling, som inte är självklar, men där närings- livet med kraft uttryckt sin vilja och ambition att ta ansvar för den globala utvecklingen och efterfrågar regelverk som möjliggör eko- nomisk tillväxt inom planetens gränser.&lt;SPAN class="ft54"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;En hållbar tillväxt och en rättvisare fördelning av de ekonomiska resurserna är en förutsätt- ning för ett miljömässigt och socialt hållbart samhälle. Innovativa och nytänkande företag, såväl stora som små, utvecklar produkter och tjänster som bidrar till lösningen på både sociala och miljö- mässiga utmaningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft32"&gt;Framtiden kräver ändå ett ännu närmare samarbete mellan stater, multilaterala organisationer, företag, arbetsmarknadens parter och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Ett flertal ställningstaganden brukar föras fram vid partsmötena till de internationella klimat- förhandlingarna, se sekretariatets hemsida www.UNFFFC.org. Se också regeringens skrivelse Politik för ett hållbart företagande, Skr 2015/16:69.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft18"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B311530x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Utgångspunkt och förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p112 ft9"&gt;civilsamhället. Näringslivets långsiktiga ekonomiska tillväxt är beroende av att vi i samverkan lyckas finna vägar att möta de globala hållbarhetsutmaningarna, t.ex. genom att bidra till FN:s nya Agenda 2030 och till Parisavtalet 2015 om klimatförändringar. Näringslivets bidrag är nödvändigt för att vi ska kunna skapa en hållbar utveckling för våra barn och barnbarn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft32"&gt;Omställningen till ett hållbart samhälle rymmer såväl utmaningar som möjligheter för företag. Hållbart företagande innebär att agera ansvarsfullt genom att följa internationella normer och riktlinjer, minimera negativ påverkan på samhället, samt bidra till en hållbar samhällsutveckling. Men det är också ett förhållningssätt där företag använder nytänkande, innovation och hållbar konsumtion och pro- duktion för att bidra till lösningar på samhällets gemensamma ut- maningar i bred samverkan. Detta korresponderar väl med den miljörättsliga försiktighetsprincipen att redan risken för störningar på människors hälsa eller miljön är tillräcklig för att skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått ska vidtas. Därför ställs det krav på att alla som bedriver en verksamhet ska vidta de försiktighetsmått som behövs för att undvika sådan olägenhet eller skada. Skyldigheten gäller alltså inte bara konstaterade skador och olägenheter, utan även möjliga skador och olägenheter. Denna grundläggande hänsynsregel avser inte bara miljöstörningar, som exempelvis utsläpp och buller, utan även utarmande av värdefulla natur- och kulturmiljöer eller misshushållning med naturresurser, energi eller material.&lt;SPAN class="ft57"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft33"&gt;Transparens och öppenhet är självklara byggstenar för att för- tjäna allmänhetens, konsumenternas, förtroende. Således innebär ett strategiskt arbete med hållbart företagande såväl riskhantering som affärsmöjligheter för näringslivet. Finansmarknaderna har en självklar och betydande plats i arbetet mot hållbarhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft12"&gt;FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft34"&gt;I september 2015 enades världens stater om en agenda för hållbar utveckling med bl.a. 17 nya globala mål som gäller fram till 2030, den s.k. Agenda 2030. Agendan rör alla delar av hållbar utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;I Miljöbalken 1 och 2 kap. finns hänsynsregler och grundläggande miljörättsliga principer uttryckta.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Utgångspunkt och förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;som fred, rättvisa, jämlikhet, fattigdomsbekämpning, ekonomisk utveckling, klimat och miljö. Agendan är universell, dvs. den ska genomföras av alla länder, såväl nationellt som internationellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft8"&gt;Aktörer inom det civila samhället, akademin, näringslivet och fackföreningsrörelsen har varit involverade i framtagandet av Agenda 2030. Näringslivet har en central uppgift i genomförandet och före- tag uppmanas att använda sin kreativitet och innovationsförmåga för att bidra till att uppnå målen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;Nätverket FN:s &lt;SPAN class="ft10"&gt;Global Compact &lt;/SPAN&gt;(se närmare nedan 3.1.5) har konstaterat att näringslivet kan bidra inom alla de 17 målen i Agenda 2030, och uppmanar företag att arbeta mot några av de mest rele- vanta frågorna utifrån sin egen verksamhet. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Global Compact &lt;/SPAN&gt;m.fl. har varit involverat i utarbetandet av verktyget SDG Compass, som ska hjälpa företag att anta en strategisk ansats för att kunna bidra till genomförandet av Agenda 2030.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft32"&gt;I enlighet med Agenda 2030 har den privata sektorn en viktig roll i att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling. Under senare år har utländska direktinvesteringar till många utvecklings- länder ökat, samtidigt som företagens värdekedjor blivit alltmer glo- baliserade. Merparten av arbetstillfällena i utvecklingsländer skapas i näringslivet. Flera utvecklingsländer står för en allt högre andel av den globala tillväxten och alltfler företag ser dessa länder som nya möjliga marknader för produkter, tjänster och investeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft32"&gt;Genom institutionsbyggande och kapacitetsutveckling kan ut- vecklingssamarbetet stärka förutsättningarna för hållbar utveckling i utvecklingsländer, t.ex. när det gäller god samhällsstyrning, jäm- ställdhet, &lt;NOBR&gt;anti-korruption,&lt;/NOBR&gt; mänskliga rättigheter. Samtidigt kan före- tag som tar ansvar för verksamhetens bidrag till samhället och agerar enligt internationellt erkända riktlinjer för hållbart företagande bidra till fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling, t.ex. genom inklu- derande sysselsättning, anständiga arbetsvillkor, skatteintäkter, samt hållbar produktion och konsumtion. Utvecklingssamarbetet kan uppnå positiva effekter för fattiga människor genom att främja ansvarsfulla investeringar, samt genom samverkan med och påverkan på den privata sektorn och marknader i riktning mot ökad hållbar- het, ekonomisk tillväxt och fattigdomsbekämpning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B311532x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Utgångspunkt och förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Regeringen har tillsatt en delegation med uppgift att samordna det nationella genomförandet av Agenda 2030 i Sverige, bl.a. i nära dialog med det civila samhället&lt;SPAN class="ft54"&gt;3&lt;/SPAN&gt;. Politiken för global utveckling (PGU) kommer att utgöra ett centralt verktyg i Sveriges genom- förande av Agenda 2030. PGU syftar till att alla politikområden ska bidra till en rättvis och hållbar global utveckling, som genomsyras av ett rättighetsperspektiv och utgår från fattiga människors per- spektiv på utveckling. Finansmarknader och hållbart företagande är viktiga områden för detta arbete och ingår i departementens hand- lingsplaner för hur de nya globala målen för hållbar utveckling ska uppnås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft12"&gt;En ambitiös klimatpolitik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft32"&gt;Klimatförändringarna är vår tids ödesfråga och är globalt sett högt prioriterad. För att begränsa mänsklig klimatpåverkan krävs sam- verkan mellan flera aktörer i samhället. Klimatpolitiken ska baseras på principen att förorenaren ska betala för sina utsläpp, t.ex. genom ett pris på koldioxid. Det av riksdagen antagna etappmålet för att begränsa klimatpåverkan innebär att Sveriges utsläpp av växthus- gaser ska minska med 40 procent till 2020 jämfört med 1990. Målet gäller för de verksamheter som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS). Regeringens grundhållning är att nå målet genom utsläppsreduktioner i Sverige och investeringar i andra &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; eller i utvecklingsländer (s.k. flexibla mekanismer) som kompletterar de nationella åtgärderna. Sverige ska vara ett före- gångsland i klimatfrågan och dela med sig av sina erfarenheter.&lt;SPAN class="ft57"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft32"&gt;Regeringens satsningar på lokala klimatinvesteringar för att minska utsläppen bidrar bl.a. till teknikspridning och samarbeten mellan aktörer. Främjande av svensk miljöteknik, förnybara pro- dukter, biobränslen och gröna innovationer är viktigt. Svenska före- tag har mycket att erbjuda den globala marknaden, t.ex. genom innovationer för minskade utsläpp och anpassning till ett förändrat klimat. Genom ökat samarbete mellan stat, näringsliv och akademi kan Sveriges genomslag stärkas internationellt. Staten kan gå före&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Kommittédirektiv 2016:18, Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling (Fi 2016:01).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se t.ex. regeringens skrivelse 2015/16:87 Kontrollstation för de klimat- och energipolitiska målen till 2020 samt klimatanpassning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B311533x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Utgångspunkt och förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;genom att upphandla produkter och tjänster som är hållbara och klimatsmarta. Demonstrations- och referensanläggningar för miljö- innovationer på framkant kan inspirera andra länders arbete, och även bidra till export av hållbara och klimatsmarta svenska produkter, system och tjänster. Målet är att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Det kräver bl.a. åtgärder för att ställa om till förnybara bränslen. Medverkan krävs från alla aktörer – särskilt städer, kommuner och företag. Ett stort antal svenska företag och kommuner deltar i initiativet Fossilfritt Sverige och synliggör där- med hur de bidrar i klimatarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;Riksdagen har beslutat att Sverige ska driva på för att EU befäster sin roll som internationell föregångare i klimatfrågan, vilket kräver samstämmighet mellan olika politikområden.&lt;SPAN class="ft54"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;EU:s ramverk för klimat- och energipolitiken till 2030 är ett grund- läggande beslut. Sverige verkar för ett välfungerande EU ETS med stärkt prissignal, samt samstämmighet mellan EU:s olika rättsakter, t.ex. statsstödsregelverket och klimat- och energipolitiken för att medlemsländerna ska kunna införa kostnadseffektiva styrmedel. Målet om &lt;NOBR&gt;80–95&lt;/NOBR&gt; procents utsläppsminskningar till 2050 måste hållas inom räckhåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft9"&gt;Sverige har tillsammans med ett antal andra länder initierat pro- jektet &lt;SPAN class="ft45"&gt;The New Climate Economy&lt;/SPAN&gt;, för att kartlägga klimatarbetets ekonomiska dimensioner. I rapporten &lt;SPAN class="ft45"&gt;Better Growth Better Climate &lt;/SPAN&gt;som presenterades vid klimattoppmötet 2014, konstateras bl.a. att det är både möjligt och nödvändigt att åstadkomma minskade utsläpp och ekonomisk tillväxt samtidigt. Det kräver dock förändringar inom stadsutveckling, energisystem, markanvändning och i de glo- bala investeringsmönstren. Det är inom den ramen som utred- ningens uppdrag och slutsatser kan ses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Se prop. 2016/17:146 om det klimatpolitiska ramverket. Ramverket innehåller klimatlagen (2017:720), klimatmål och mandat till det klimatpolitiska råd som etableras fr.o.m. den 1 januari 2018.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B311534x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Utgångspunkt och förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft12"&gt;En hållbar finansmarknad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft8"&gt;I Budgetpropositionen för 2016 infördes ett nytt mål om att det finansiella systemet ska bidra till en hållbar utveckling.&lt;SPAN class="ft54"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Det nya målet adderas till de tidigare målen om att det finansiella systemet ska vara stabilt och präglas av högt förtroende med väl fungerande marknader som tillgodoser hushållens och företagens behov av finansiella tjänster, samtidigt som det finns ett högt skydd för kon- sumenter. Detta är en viktig förutsättning som bidrar till hållbar utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft34"&gt;Aktörer inom finansiella marknader har möjlighet att i den egna verksamheten bidra till ett hållbart företagande, men också påverka andra företag att ta beslut som leder till ett hållbart företagande. Finansiella företag har alltså en direkt och en indirekt påverkan när det gäller hållbart företagande. Oavsett vilka processer det gäller, t.ex. ett försäkringsföretags process att försäkra ett företag, en banks process att ge kredit till ett företag, en investerares process att investera i ett företags utgivna finansiella instrument, så behöver dessa analysera hur företaget i fråga arbetar för ett hållbart före- tagande. För att en analys ska kunna genomföras krävs god kun- skap kring relevanta risker och möjligheter. Analysen förutsätter dessutom att de företag som analyseras är transparenta i sin rapportering kring hållbarhetsaspekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft9"&gt;Det finansiella systemet förväntas beakta miljömässiga, sociala och bolagsstyrningsmässiga aspekter (eng. &lt;SPAN class="ft45"&gt;environment, social and governance&lt;/SPAN&gt;, ESG). Institutionella investerare har i allt större utsträck- ning integrerat hållbarhetsaspekter i sitt analysarbete de senaste tio åren. Ett exempel är &lt;SPAN class="ft45"&gt;Principles of Responsible Investments &lt;/SPAN&gt;(PRI) som grundades av FN 2006 och vars syfte är att stödja anslutande parter att integrera hållbarhetsaspekter i investeringsprocessen och därigenom bidra till ett mer hållbart finansiellt system (se vidare nedan 3.1.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft34"&gt;Det finns alternativa metoder. Finansiella aktörer kan t.ex. gå in i eller stanna kvar i investeringen och försöka påverka företaget i hållbar riktning. En annan metod är att utesluta ett företag och dess utgivna finansiella instrument ur portföljen. Oavsett vilken inrikt-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Prop. 2015/16:1, Utgiftsområde 2.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Utgångspunkt och förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;ning som väljs är det av stor vikt att finansiella aktörer samarbetar i sitt påverkansarbete för att bidra till ett hållbart företagande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Det är också viktigt att det finansiella systemet i allt högre ut- sträckning integrerar hållbarhetsfaktorer i sina processer och är transparenta kring detta. Detta för att bidra till ett hållbart före- tagande, men också för att kunna prissätta risk på ett korrekt sätt. Välgrundad analys, som även inkluderar hållbarhet, ger information kring vilka risker finansiella aktörer är exponerade emot. Hållbar- hetsaspekter innebär både risker och möjligheter för företag och i båda fallen bör detta integreras i analysen för att ge en bra bild av företagets förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Företaget kan få svårt att skaffa kapital för sin investering. Intresset från institutionella investerare för gröna investeringar har dock vuxit kraftigt de senaste åren och i dag är efterfrågan större än utbudet av t.ex. gröna obligationer. Intresset kan i sin tur bl.a. för- klaras av påtryckningar från låntagare och kunder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Efterfrågan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft9"&gt;Marknaden för hållbara investeringar började komma igång på &lt;NOBR&gt;1980-talet.&lt;/NOBR&gt; En bidragande orsak var debatten och sanktionerna mot Sydafrikas apartheidregim. Investerare och konsumenter fick ökad medvetenhet om att de kan påverka sin omvärld genom aktiva val gällande investeringar och konsumtion. Med uppmärksammade olyckor som kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 och oljetankern Exxon Valdez grundstötning 1989, fick miljöfrågor större upp- märksamhet och utrymme i den offentliga debatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Under samma tidsperiod började värdepappersmarknaderna bli mer tillgängliga för gemene man och transaktionskostnader sjönk. Detta ledde till att fler &lt;NOBR&gt;icke-professionella&lt;/NOBR&gt; investerare började intressera sig för finansmarknaderna och blev därmed mer uppmärk- samma på vad deras kapital investerats i. Den ökade insynen och valmöjligheterna att välja placering av sitt pensions- och försäkrings- kapital bidrog till att konsumenter började ställa krav på hur deras pengar användes.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Utgångspunkt och förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p126 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Kapitalets påverkan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft9"&gt;På finansmarknaderna allokeras kapital från de som har ett tillfälligt överskott till de som har ett tillfälligt underskott. Hur kapitalet allokeras påverkar vilka verksamheter som får sina investeringar finansierade och i slutändan vad som byggs i realekonomin som vägar, järnvägar, kraftverk, fabriker, maskiner osv. Teoretiskt sett styr kapitalallokeringen i det långa loppet vilken infrastruktur och vad för samhälle som byggs upp. Allokeras kapitalet till hållbara alternativ på bekostnad av &lt;NOBR&gt;icke-hållbara&lt;/NOBR&gt; kommer det på längre sikt byggas upp ett mer hållbart samhälle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Kapitalallokeringens påverkan på ekonomin&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;En förändring i kapitalallokeringen för relativt kort finansiering kan relativt snabbt påverka realekonomin. Detta då den relativt korta finansieringen ofta går till investeringar som realiseras inom en överskådlig framtid. Ett exempel är företagsobligationer som oftast har en löptid på maximalt 10 till 15 år och som täcker före- tags relativt kortsiktiga finansieringsbehov. En ändrad efterfrågan på obligationer kan därför relativt snabbt påverka vad som byggs i realekonomin allt annat lika, dvs. om inte emittenterna lätt kan finansiera sig på annat håll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft32"&gt;Som jämförelse är relationen mellan kapitalallokering och real- ekonomin gällande aktier inte lika tydlig. Orsaken till att aktier inte påverkar realekonomin i samma grad är att aktierna redan har emit- terats. Emittenten (dvs. företaget som sökt finansiering) har vid emissionen av aktierna fått in kapitalet och investerat det i sin verk- samhet. Efter att företaget inhämtat kapital genom att emittera aktier finansieras den operativa verksamheten och investeringar i fortsätt- ningen med hjälp av intäkter från verksamheten samt vanligtvis genom lån eller obligationer, det om vi för tillfället bortser från möjligheten till finansiering via nyemissioner av ytterligare aktier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Hur kapitalet allokeras till redan befintliga aktier påverkar därför inte realekonomin eller utsläpp från denna så länge det finns efterfrågan på företagens produkter och så länge företagen kan täcka sitt kortfristiga upplåningsbehov. Effekten kommer dock på längre sikt då mängden kapital som kan hämtas in genom nyemis- sioner för nyetablering eller utökning av befintlig verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Utgångspunkt och förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;begränsas. En investering som inte avkastar sin alternativavkastning kommer inte ha tillgång till kapitalmarknaden. Om samtidigt mer kapital allokeras till mer hållbara verksamheter kommer dessa med tiden att ersätta de mindre hållbara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Kan en mobilisering av investerare påverka kapitalallokeringen?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft9"&gt;En frågeställning som ofta gör sig påmind är om man kan lyckas allokera tillräckligt mycket kapital till hållbara investeringar så att det i slutändan resulterar i mindre investeringar i t.ex. sektorn för utvinning av fossila bränslen. Diskussionen i detta stycke tar inte hänsyn till klimatriskerna utan resonerar kring hur marknaden själv skulle kunna reagera på hållbara och &lt;NOBR&gt;icke-hållbara&lt;/NOBR&gt; investeringar. Om en stor andel av världens investerare säljer av aktier eller obligationer i fossila tillgångar kommer dessa sjunka i pris. Allt annat lika (dvs. att efterfrågan på fossila bränslen inte minskar och företagen gör lika stora vinster) leder ett lägre aktiepris till högre direktavkastningar i form av utdelning som andel av aktiepriset.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft32"&gt;Sjunker aktiepriset och situationen blir sådan att aktierna i icke- hållbara bolag ger högre riskjusterad avkastning än andra investe- ringar kommer de locka till sig investerare. Detta pågår tills aktierna i &lt;NOBR&gt;icke-hållbara&lt;/NOBR&gt; bolag ger samma riskjusterade avkastning som andra tillgångar. Om tillräckligt med kapital allokeras till hållbara investe- ringar så att aktiepriserna i &lt;NOBR&gt;icke-hållbara&lt;/NOBR&gt; företag hålls nere, allt annat lika, skulle det innebära att &lt;NOBR&gt;icke-hållbara&lt;/NOBR&gt; investeringar får en högre förväntad avkastning än hållbara. Det skulle kullkasta argumentet att hållbara investeringar ger lika hög avkastning som &lt;NOBR&gt;icke-hållbara.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft32"&gt;Minskade investeringar i &lt;NOBR&gt;icke-hållbara&lt;/NOBR&gt; företag kommer troligtvis inte ske förrän den förväntade efterfrågan på deras produkter går ner, antingen för att det uppkommer mer lönsamma hållbara alter- nativ som konkurrerar ut de &lt;NOBR&gt;icke-hållbara&lt;/NOBR&gt; eller p.g.a. politiska beslut som minskar efterfrågan på deras produkter (höjd koldioxidskatt m.m.) eller ökar riskerna med &lt;NOBR&gt;icke-hållbar&lt;/NOBR&gt; verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft34"&gt;Nästan samma argument som gäller för aktier gäller för obliga- tioner. Skulle stora andelar säljas sjunker priset. Om efterfrågan på företagets produkter inte påverkas kommer sannolikheten för fallisse- mang inte öka. Det innebär att den riskjusterade avkastningen för de &lt;NOBR&gt;icke-hållbara&lt;/NOBR&gt; obligationerna ökar vilket lockar till sig investerare.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B311538x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Utgångspunkt och förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Det går att argumentera för att någon form av klimatrisk som kan värderas och därmed prissättas måste introduceras för att öka avkastningskravet i &lt;NOBR&gt;icke-hållbara&lt;/NOBR&gt; tillgångar och därmed öka finansi- eringskostnaden. Risken för kreditförluster när politiska åtgärder vidtas i syfte att uppfylla åtagandena i Parisavtalet är en sådan klimatrisk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Frågan är om ett scenario som ovan med låga tillgångspriser skulle kunna uppkomma? En riskjusterad överavkastning hade många gånger troligtvis varit alltför lockande för investerare för att de skulle kunna avstå. I skrivande stund går emellertid många in- stitutionella investerare ut med ambitionen att minska sina innehav av tillgångar i &lt;NOBR&gt;icke-hållbara&lt;/NOBR&gt; bolag. Eventuellt förvaltar de tillräckligt med kapital för att sänka aktiepriserna. Men det kan ändras om kunderna till de hållbara institutionella investerarna ser att de får bättre avkastning hos de &lt;NOBR&gt;icke-hållbara&lt;/NOBR&gt; konkurrenterna och flyttar sitt engagemang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft12"&gt;Konsumenten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Frågan är om kunderna i ett scenario som ovan har samma ambition som de institutionella investerarna och stannar kvar i de hållbara alternativen trots en lägre avkastning (som tidigare nämnts tas ingen hänsyn till klimatrisker i denna diskussion).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft34"&gt;I en studie om svenskars åsikter om fonder och sparande uppgav drygt en fjärdedel att de valt en fond för att den har en hållbar inriktning.&lt;SPAN class="ft63"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Det kanske mest intressant är motivet bakom valet. Hela 48 procent valde en hållbar fond för att de tror att placeringen har en positiv påverkan på bl.a. miljö och 29 procent ville inte placera i oetiska företag. Det tredje största skälet (12 procent) var att per- sonen valt en hållbar fond för att den tror fonden kommer ge en högre avkastning. Största andelen konsumenter väljer alltså att pla- cera i en hållbar fond främst av andra anledningar än avkastning. Vad som inte framgår i rapporten är om konsumenterna hade valt hållbara fonder om de trott att dessa skulle generera en sämre avkastning än andra fonder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;TNS Sifo Prospera på uppdrag av Fondbolagens förening (2016), &lt;SPAN class="ft64"&gt;Fondspararundersök- ningen 2016&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B311539x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Utgångspunkt och förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft9"&gt;Här går det eventuellt att dra paralleller till andra marknader som t.ex. livsmedelsbranschen. I Sverige har vi på senare år sett en markant ökning i efterfrågan på ekologiska livsmedel trots att dessa är dyrare än &lt;NOBR&gt;icke-ekologiska.&lt;/NOBR&gt; Konsumenterna köper troligtvis eko- logiska livsmedel eftersom de uppfattas som miljövänliga och hälsosamma. I detta fall är konsumenten många gånger redo att betala upp till det dubbla priset och ibland mer för en hållbar produkt kontra en mindre hållbar produkt. Matkostnaden för en vuxen person ligger på cirka 2 250 kronor per månad enligt Konsumentverket.&lt;SPAN class="ft65"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Det kan därmed bli betydande belopp som konsumenter är redo att betala extra för att få hållbara produkter. Applicerat på kapitalmarknaden skulle det innebära acceptans till en lägre avkastning för hållbara investeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft34"&gt;Ett fiktivt exempel kan visa på vad konsumenten kan vara redo att avstå ifrån om man utgår ifrån vad hen kan tänkas betala extra för ekologisk mat. Vi antar att konsumenten är redo att betala 500 kronor extra i månaden för ekologisk mat vilket motsvarar cirka 20 procent högre livsmedelskostnad för en vuxen person. 500 kronor mot- svarar den skattade månadsavkastningen från en investering på cirka 170 000 kronor som ger en avkastning på fem procent per år. Vi har bortsett från ränta på ränta effekten. Samtidigt bortser vi från alternativkostnaden att köpa dyrare ekologisk mat då konsu- menten hade kunnat investera de pengarna och fått avkastning i stället. Detta är som sagt ett fiktivt exempel bara för att illustrera vad för avkastning en högre ekologisk livsmedelskostnad motsvarar och vad en konsument eventuellt kan tänkas avstå ifrån. Fem pro- cent avkastning på räntebärande tillgångar bedöms som mycket högt i dag och med en lägre avkastning skulle det investerade beloppet öka. Vid tre procents avkastning handlar det om avkast- ningen från ett investerat belopp på 286 000 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;För att konsumenten ska kunna investera hållbart krävs det emellertid att den har valmöjligheten och blir informerad om denna. Dras parallellen återigen till livsmedelsbranschen är det troligtvis så att försäljningen av ekologiska livsmedel ökar just eftersom butikerna blir allt bättre på att skylta om vilka livsmedel som är ekologiska. Det ger konsumenten ett val att konsumera hållbart, vilket också görs i allt större omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Se Konsumentverkets matkostnadstabell 2017.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B311540x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Utgångspunkt och förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p135 ft9"&gt;Gröna obligationer är ett instrument som med sin märkning och högre nivå av transparens gör det möjligt att utvärdera dess hållbar- het och investera hållbart. Obligationsmarknaden är i regel ingen marknad för konsumenter men det finns redan konsumentvänliga fonder som specialiserat sig på just gröna obligationer. Emellertid får konsumenterna inte alltid information om att det finns hållbara alternativ på finansmarknaderna. I en investerarundersökning finner Triodos Bank UK att efterfrågan på hållbara investeringar ökar.&lt;SPAN class="ft65"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Samtidigt hade emellertid 67 procent av investerarna aldrig blivit erbjudna hållbara eller etiska investeringsalternativ. Här har de institutionella investerarna en mycket viktig roll att spela genom att uppmärksamma &lt;NOBR&gt;icke-professionella&lt;/NOBR&gt; investerare på de hållbara alternativ som finns. Först då har konsumenten möjlighet att göra ett aktivt hållbart val.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft32"&gt;Är då konsumenter intresserade av att investera hållbart? Det kan trots allt vara så att konsumenter har olika preferenser gällande investeringar och t.ex. ekologiska livsmedel. I Europa verkar det som att konsumenterna har intresse att investera hållbart och att efterfrågan ökar, enligt Eurosif. År 2015 stod konsumenter i tretton undersökta länder för 22 procent av totalt investerat kapital i mer hållbara tillgångar (s.k. &lt;SPAN class="ft47"&gt;socially responsible investing &lt;/SPAN&gt;(SRI).&lt;SPAN class="ft57"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Det är en ökning från 2013 då konsumenterna endast stod för 3,4 procent av investerat kapital i hållbara tillgångar. Sverige var med i undersökningen och var det land i vilket konsumenterna stod för näst mest investerat kapital i hållbara tillgångar 2015, cirka 45 procent. Även om SRI är en relativt bred definition kan ändå Eurosifs studie visa på att intresset att investera hållbart finns och att det ökat på senare år. Eurosif menar att intresset att investera hållbart ökat bl.a. på grund av att kapitalförvaltare har lanserat nya hållbara produkter. Det visar på att om det finns hållbara val är konsumenten i många fall beredda att välja dessa. Därför är det viktigt att hållbara alternativ görs tillgängliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft32"&gt;Eurosif redovisar också de potentiella problem institutionella investerare upplever på marknaden för hållbara investeringar. Först kommer oro kring förväntad avkastning. Det näst vanligaste pro- blemet är avsaknad av hållbara produkter och alternativ. Här kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Triodos Bank UK, Socially Responsible Investments, Investor Survey, 2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Eurosif, European SRI Study, 2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B311541x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Utgångspunkt och förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;gröna obligationer spela en viktig roll i att underlätta identifiering och möjliggöra hållbara investeringar i företag som i sin helhet inte skulle anses vara hållbara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Vad menas med risk?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft11"&gt;Det finns en väl utvecklad samhällsvetenskaplig forskning kring be- greppet risk. Forskningen är utbredd och extensiv. Det gör att det inte är genomförbart att summera hela disciplinen här. Några anteckningar är dock motiverade. Det finns inte en enda risk i sam- hället utan ett knippe risker. Samma förhållande gäller för finans- marknaderna. Det är inte endast &lt;SPAN class="ft12"&gt;en &lt;/SPAN&gt;risk som aktörerna behöver förhålla sig till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Finansiell risk inbegriper fler olika risker precis som begreppet klimatrisk varom mera nedan. I finansiell risk ingår risker som kreditrisk, likviditetsrisk, operationell risk, historisk risk och mark- nadsrisk.&lt;SPAN class="ft54"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Kreditrisk är en risk som ingår i finansiell risk och kan definieras som:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft13"&gt;Risken att förlust uppstår för att en motpart inte fullgör sina förplikt- elser samt risken att värdeförlust uppstår på grund av försämrad kreditkvalitet. Avvecklingsrisk, motpartsrisk, landrisk och systemrisk ingår i kreditrisk.&lt;SPAN class="ft68"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft8"&gt;Om man tar fasta på momentet ”värdeförlust uppstår på grund av försämrad kreditkvalitet” fångar termen kreditrisk den risk som oftast är relevant avseende gröna obligationer. Att använda t.ex.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft32"&gt;”finansiell risk” skulle förenkla resonemangen men det är en bredare term som också skulle inbegripa likviditetrisk och det är endast aktuellt om diskussionen gäller värdepappers likviditet. Utredningen väljer därför att fokusera på kreditrisk i den fortsatta diskussionen, utom där specifikt anges att någon annan risk avses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft32"&gt;Frågan är hur kreditrisken påverkas av investering i en grön obligation. Sverige har ratificerat Parisavtalet. Ska avtalet uppfyllas måste åtgärder vidtas för att ställa om verksamheter så att de blir miljö – och klimatmässigt hållbara enligt avtalet. De verksamheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;En översiktlig bild av komponenter av finansiell risk ges på både Riksgäldens och Finans- inspektionens hemsidor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se Riksgäldens hemsida.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Utgångspunkt och förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p112 ft32"&gt;som i dag är mer hållbara och de som visar på förändring har ett bättre utgångsläge att klara av de åtgärder som måste vidtas. Där- med borde de få lägre kostnader framöver och ha en högre sanno- likhet att överleva vilket rimligen borde ge en lägre kreditrisk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Ett problem med den vanligaste formen av en grön obligation är att den ur ett riskperspektiv inte är annorlunda jämfört med en vanlig traditionell obligation. Detta trots att en grön eller hållbar investering på sikt borde vara förknippad med ett lägre risktagande. Orsaken är att båda obligationerna är exponerade mot risken i de tillgångar som finns på emittentens balansräkning. Därmed blir risken identisk för gröna och traditionella obligationer emitterade av samma emittent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Emittenten kan dock anses ha en lägre risk när den i större ut- sträckning kan finansiera sig med gröna obligationer. Att emittenten i större omfattning kan finansiera sig med gröna obligationer kan visa på att emittenten har en högre andel hållbara tillgångar vilket skulle ge en lägre risk. Andelen finansiering via gröna obligationer skulle enligt detta resonemang kunna användas som ett mått på hur hållbar emittenten är.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Att risken i sin helhet borde vara lägre för en mer hållbar emittent gör dock ingen skillnad på det faktum att risken är identisk mellan den enskilda emittentens gröna och traditionella obligationer. Med identisk risk finns det, allt annat lika, inte heller några ekonomiska incitament att investera i gröna obligationer jäm- fört med traditionella obligationer. Är risken identisk borde in- vesteraren kräva samma avkastning vilket skulle ge en identisk finansieringskostnad för emittentens hållbara och icke hållbara investeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft12"&gt;Klimatrisk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft32"&gt;Hittills har ingen hänsyn tagits till resonemanget kring klimatrisker och att hållbara investeringar över tid borde ge lika hög eller högre avkastning än &lt;NOBR&gt;icke-hållbara&lt;/NOBR&gt; investeringar. Orsaken till det senare resonemanget är att när åtgärder vidtas för att uppfylla åtagandena i Parisavtalet kommer &lt;NOBR&gt;icke-hållbara&lt;/NOBR&gt; aktörer tvingas ställa om sin verk- samhet. Omställning kostar pengar vilket innebär mindre utdelning till ägarna samt bidrar till en ökad risk för fallissemang. Sanno-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Utgångspunkt och förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft9"&gt;likheten för att inte lyckas ställa om till en hållbar affärsplan är högre hos &lt;NOBR&gt;icke-hållbara&lt;/NOBR&gt; aktörer än de som redan i dag är hållbara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft11"&gt;Klimatriskerna brukar delas in i tre kategorier:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Omställningsrisk: &lt;/SPAN&gt;Risker förknippade med omställningen till ett hållbart samhälle. Det kan handla om politiska beslut eller tek- nologiska framsteg som kan förändra värden för en rad olika till- gångar. Dessa förändringar kan komma plötsligt och kan ha en negativ påverkan på den finansiella stabiliteten. De kan orsaka förluster för investerare genom att tillgångar snabbt kan sjunka i värde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Fysiska risker&lt;/SPAN&gt;: Nedvärdering av vissa tillgångar, skador på infra- struktur och störningar i ekonomin kan orsakas till följd av klimat och väderrelaterade händelser som t.ex. stormar, över- svämningar och torka. Inom den finansiella sektorn berörs framför allt försäkringsbolagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Åtaganderisk&lt;/SPAN&gt;: Syftar till de risker som uppkommer när aktörer som drabbas negativt av klimatförändringar söker kompensation av de som hålls ansvariga. Krav på kompensation kan komma decennier senare vilket skapar en åtaganderisk för &lt;NOBR&gt;olje-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;kol-,&lt;/NOBR&gt; och gasbolag och deras försäkringsbolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft34"&gt;För Sveriges del kan man anta att det främst är omställningsrisken som är aktuell och eventuellt fysiska risker. Åtaganderisken verkar i dag inte lika aktuell för Sveriges del då vi inte har den industri som man främst beskyller växthusgasutsläppen för. Omställningsrisken är aktuell för att Sverige har välutvecklade finansmarknader och att den svenska befolkningen har ett relativt stort engagemang på dessa. Nästan 100 procent av den vuxna svenska befolkningen är exponerade mot finansmarknaderna genom tjänstepensioner, premiepensionssystemet och privat sparande. Även vårt allmänna pensionssystem med ett antal buffertfonder, &lt;NOBR&gt;AP-fonderna,&lt;/NOBR&gt; påverkas av utvecklingen på finansmarknaderna. Det höga sparandet på finansmarknaderna gör Sverige känsligt för finansiell instabilitet och oväntade värdeminskningar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B311544x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Utgångspunkt och förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p150 ft12"&gt;Strandade tillgångar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft32"&gt;Strandade tillgångar (eng. &lt;SPAN class="ft47"&gt;stranded assets&lt;/SPAN&gt;) är tillgångar som genom t.ex. politiska beslut plötsligt inte längre kan utnyttjas och tappar sitt värde. Ett vanligt exempel är att om samhället ska nå vissa klimat- mål, t.ex. att begränsa den globala uppvärmningen till väl under två grader enligt Parisavtalet, måste en del av de fossila reserverna ligga kvar i marken. Enligt det internationella energiorganet (IEA), måste två tredjedelar av dagens kända reserver av fossila bränslen stanna kvar i marken om målet om att begränsa den globala tempera- turhöjningen till under två grader ska uppnås.&lt;SPAN class="ft57"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Dessa reserver är värderade på marknaderna genom bolagen som äger dem. Att ha hög exponering mot fossila tillgångar kan alltså vara en risk då åtgärder vidtas för att uppfylla åtagandena gentemot Parisavtalet. Det kommer t.ex. göra vissa investeringar i fossila tillgångar värdelösa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Marknaden är väl informerad om klimatåtagandena och borde vara kapabel till att fatta rationella beslut. Marknaden reagerade inte nämnvärt när beslutet togs att begränsa den globala upp- värmningen till väl under två grader vid FN:s klimatkonferens i december 2015 (COP 21). Antingen tror marknaden inte att målen ska påverka värderingen av fossila tillgångar, dvs. att politikerna inte klarar hålla sig till målet vilket till viss del bekräftats av att USA under president Trump valt att lämna överenskommelsen, eller så har marknaden redan prisat in de förväntade värdeminskningarna i de s.k. strandade tillgångarna. Att oljepriset fallit skarpt sedan sommaren 2014 och att oljepriset vid beslutet vid COP21 låg på en redan låg nivå kan ha mildrat eventuella reaktioner på marknaden: WTI råoljepris låg på cirka 37 dollar&lt;SPAN class="ft65"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;per fat i december 2015 jämfört med cirka 106 dollar i juni 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Vid många teknologiska framsteg och annan utveckling förlorar tillgångar i äldre teknologi ofta snabbt sitt värde. Kontinuerligt går företag i konkurs och ersätts med nya. Tid är en viktig faktor. En omställning över längre tid ger ekonomin möjlighet att omfördela resurser. Det är därför viktigt att omställningen till en hållbar eko- nomi kommer igång så snabbt som möjligt för att undvika hastiga rörelser i tillgångspriserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;IEA, Scenarios and Projections, Energy Technology Perspectives, 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Med ”dollar” avses genomgående i betänkandet USD såvitt ej annat särskilt anges.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Utgångspunkt och förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft12"&gt;Risker förknippade med gröna obligationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;Emittenter och investerare av obligationer utsätter sig för olika typer av risker när de är verksamma på marknaden för gröna obli- gationer. Det kan röra sig om risken för s.k. &lt;SPAN class="ft10"&gt;greenwashing&lt;/SPAN&gt;, ryktes- risk, risk för bedrägeri gällande miljö- och klimatmässig hållbarhet, rapporteringsrisk och risk för intressekonflikter gällande andrahands- utlåtanden. Nedan beskrivs riskerna och deras potentiella påverkan på marknaden för gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft74"&gt;Greenwashing&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft32"&gt;Även om globala standarder och definitionen kring vad som är en grön obligation ständigt förbättrats finns fortfarande en viss upp- levd risk för urholkning av begreppet genom s.k. &lt;SPAN class="ft47"&gt;greenwashing&lt;/SPAN&gt;, vilket kan hålla tillbaka delar av investerarkollektivet samt vissa emittenter. &lt;SPAN class="ft47"&gt;Greenwashing &lt;/SPAN&gt;innebär att någon som bedriver miljö- farlig, eller mindre miljövänlig, verksamhet försöker skapa en bild av sig som miljövänlig genom bl.a. marknadsföring. En översätt- ning som börjar få fäste är ”gröntvättning” (eller ”grönmålning”, en översättning som syftar på ”skönmålning”). Förtroendet för mark- naden för gröna obligationer kan ta skada om mindre miljövänliga företag skulle ägna sig åt &lt;SPAN class="ft47"&gt;greenwashing &lt;/SPAN&gt;och emittera gröna obliga- tioner för att finansiera tveksamt hållbara projekt. Skulle en större volym tveksamt gröna obligationer emitteras finns det även en risk för att de verkligt gröna obligationernas hållbarhet generellt skulle kunna ifrågasättas. Blir andelen &lt;NOBR&gt;icke-hållbara&lt;/NOBR&gt; gröna obligationer till- räckligt hög skulle troligtvis syftet med en grön obligationsmarknad ifrågasättas och dess existens hotas. Seriösa emittenter skulle också drabbas om investerarkollektivet tappar förtroendet för marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft8"&gt;Gröna obligationer är dock i sig ett verktyg mot &lt;SPAN class="ft10"&gt;greenwashing &lt;/SPAN&gt;på finansmarknaderna. Eftersom många upplever hållbarhet som något positivt vill företag i alla branscher framställa sig som just det. Därför kan det vara svårt och resurskrävande för investerare att identifiera de företag som verkligen är hållbara. Gröna obligationer, med sin relativt höga grad av transparens gällande emissions- intäkternas tilltänkta användning, underlättar för investerare att investera hållbart.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Utgångspunkt och förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft34"&gt;För investerarna innebär &lt;SPAN class="ft75"&gt;greenwashing &lt;/SPAN&gt;ökade transaktionskost- nader eftersom de måste lägga mer resurser på att analysera vilka gröna obligationer som verkligen är hållbara. Blir kostnaden för analys för hög och förtroendet för tillgångsslaget för låg kan efter- frågan minska. Det finns även en risk för att investerare skulle kunna bidra till &lt;SPAN class="ft75"&gt;greenwashing&lt;/SPAN&gt;, speciellt när det är hög efterfrågan på hållbara investeringar i kombination med lågt utbud. Risken upp- står när investerare har behov av att uppfylla en viss andel hållbara investeringar enligt sitt investeringsmandat, eller få en hållbarhets- stämpel för att på så sätt mildra externa påtryckningar när det gäller miljöeffekter av övriga investeringar. Investerarna kan då brista i sin kontroll av den gröna obligationens hållbarhet och investera i den enbart för märkningen som grön. På så sätt kan emittenter av tvek- samt hållbara gröna obligationer finna investerare som endast är ute efter den gröna märkningen. Men det är svårt att avgöra om en investerare köper en tveksamt hållbar grön obligation endast på grund av märkningen eller om de hade investerat i det emitterande företagets obligation även om den inte var märkt som grön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft9"&gt;Att anklagas för &lt;SPAN class="ft45"&gt;greenwashing &lt;/SPAN&gt;innebär i sig en risk för emittenter att finansiera sig via gröna obligationer. Att anklagas för &lt;SPAN class="ft45"&gt;green- washing &lt;/SPAN&gt;kan för emittenten leda till negativ publicitet och skadat anseende. Risken för att anklagas för &lt;SPAN class="ft45"&gt;greenwashing &lt;/SPAN&gt;kan göra emit- tenter osäkra på om deras projekt är tillräckligt hållbara för att accepteras på marknaden, speciellt när det inte finns någon tydlig definition på vad som är hållbart. Hotet kan leda till att emittenter ställer sig tveksamma till att emittera gröna obligationer även om de har uppriktiga intentioner om att ställa om till en hållbar verk- samhet. Risken för att anklagas för &lt;SPAN class="ft45"&gt;greenwashing &lt;/SPAN&gt;i kombination med den högre kostnaden för att emittera gröna obligationer utgör ett hinder för marknadens tillväxt. Förekomsten av s.k. omärkta (eng. &lt;SPAN class="ft45"&gt;unlabelled&lt;/SPAN&gt;) gröna obligationer kan vara ett tecken på att denna problematik förekommer, dvs. obligationer som skulle uppfyllt håll- barhetskraven men där emittenten av någon anledning väljer att inte finansiera sig via gröna obligationer (se kap. 4 om omärkta gröna obligationer).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Greenwashing &lt;/SPAN&gt;ska inte förväxlas med situationen när mindre miljövänliga företag som har ett verkligt åtagande om att bli hållbara finansierar denna omställning med gröna obligationer. Mindre miljö- vänliga företag kan vara mycket välskötta även om deras verksam-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Utgångspunkt och förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;het inte är hållbar. Företag och andra aktörer kan inte ställa om över en natt och omedelbart bli hållbara utan de kommer under en omställningsperiod bedriva både hållbar och &lt;NOBR&gt;icke-hållbar&lt;/NOBR&gt; verksam- het parallellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;Det är inte realistiskt att arbeta efter en vision om att hela sek- torer med ohållbar verksamhet omedelbart skulle läggas ner och ersättas med nya företag med hållbar verksamhet. En sådan omedel- bar omställning är inte samhällsekonomiskt försvarbar och hade orsakat kostnader i form av &lt;NOBR&gt;icke-optimalt&lt;/NOBR&gt; resursutnyttjande och att företagen i förväg skulle stänga ner lönsamma tillgångar. Omställ- ningen måste ske över tid så att företag har möjlighet att ställa om sin verksamhet, utbilda sin personal, m.m. (jfr ovan om strandade tillgångar). Att under omställningsperioden motverka att mindre miljövänliga företag finansierar sin hållbara del av verksamheten med gröna obligationer vore att motverka omställningen till en håll- bar ekonomi. Vidare skulle det begränsa den potentiella storleken på marknaden för gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft32"&gt;Det kan vara extra gynnsamt ur ett hållbarhetsperspektiv att just mindre miljövänliga bolag går igenom processen att emittera gröna obligationer. Orsaken är det ökade samarbetet om hållbarhets- frågor som tenderar att uppstå mellan olika avdelningar hos de företag som emitterar gröna obligationer. I arbetet att emittera en grön obligation kan hållbarhetsfrågor lyftas och bättre integreras i företagets olika verksamheter vilket kan hjälpa företagen att snabb- are utvecklas till ett hållbart företag. I utredningens kontakt med emittenter och emissionsinstitut har just dessa positiva externaliteter vid ett flertal tillfällen lyfts fram som en av de viktigaste egen- skaperna vid emission av gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft32"&gt;För att möjliggöra mindre miljövänliga företags emission av gröna obligationer och samtidigt undvika anklagelser för &lt;SPAN class="ft47"&gt;green- washing&lt;/SPAN&gt;, krävs det transparens gällande användningen av medlen från de gröna obligationerna. Det krävs en tydlig koppling mellan medel från obligationen och investeringar i hållbar verksamhet. Finns en sådan tydlig koppling bör det inte föreligga något hinder för mindre miljövänliga bolag att emittera gröna obligationer. En klar definition om vad som är hållbart och en tillhörande taxonomi skulle kunna reducera osäkerheten för mindre hållbara företag att emittera gröna obligationer och för investerarna att köpa dessa. För en djupare diskussion kring definitioner och taxonomier se 5 kap.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Utgångspunkt och förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft32"&gt;Ett förtydligande exempel skulle kunna vara ett kolkraftsbolag som emitterar en grön obligation för att finansiera omställningen till att framställa energi från solpaneler. Kolkraftsbolaget skulle få en möjlighet att ställa om sin verksamhet och kunna attrahera inve- sterare med ett hållbart investeringsmandat. Samtidigt skulle kol- bolagets gröna obligationer göra det möjligt för investerare med ett hållbarhetsmandat att investera i ett bolag som de annars inte skulle kunnat investera i. Om tillräckligt många investerare införlivar håll- barhet i sina investeringsmandat kommer efterfrågan på investe- ringar i hållbar verksamhet att öka samtidigt som den minskar för &lt;NOBR&gt;icke-hållbar&lt;/NOBR&gt; verksamhet. Finansiering av &lt;NOBR&gt;icke-hållbar&lt;/NOBR&gt; verksamhet blir i ett sådant scenario relativt dyr jämfört med investeringar i håll- bar verksamhet. Det skulle ge företag incitament på ekonomiska grunder att ställa om till hållbar verksamhet. Gröna obligationer är ett verktyg som möjliggör denna omställning genom att matcha mindre miljövänliga företags investeringsbehov i hållbar verksam- het med investerare med ett hållbarhetsmandat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft9"&gt;För investerare med &lt;NOBR&gt;ESG-mandat&lt;/NOBR&gt; är det en risk i att investera i något som inte visar sig vara så miljö- och klimatmässigt hållbart som emittenten påstått. Risken är att investeraren skulle bryta mot sitt mandat och i sitt åtagande mot sina kunder. Det finns även en finansiell risk om flera investerare plötsligt säljer en tillgång som visar sig vara falskt marknadsförd och priset går ner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Utredningen bedömer risken för &lt;SPAN class="ft10"&gt;greenwashing &lt;/SPAN&gt;som låg. Några uppgifter om att det skulle vara problem med fusk gällande gröna obligationers miljö- och klimatmässiga hållbarhet har inte kommit fram. Den högre nivån av transparens och rapportering gällande gröna obligationer gör det enkelt att identifiera exakt vad emissions- likviden investeras i. Dessutom granskas majoriteten av obligation- erna av oberoende tredjepartsgranskare vilket ytterligare minskar risken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft8"&gt;Emellertid finns det ett par exempel när marknaden har ifråga- satt den miljö- och klimatmässiga hållbarheten i gröna obligationer. Just på grund av den högre transparensnivån kunde marknaden utvärdera investeringarnas miljö- och klimatmässiga hållbarhet och reagera när de bedömde denna som undermålig. Dessa obligationer har uppmärksammats individuellt och utredningen har inte sett några tecken på spridningseffekter som skulle kunna skada förtroendet för marknaden som helhet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B311549x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Utgångspunkt och förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Kvarstår gör risken att en mindre hållbar emittent emitterar en grön obligation som är miljö- och klimatmässigt hållbar enbart i syfte att framstå som mer hållbar. Emittenten skulle då behöva gå igenom hela processen med att sätta upp interna riktlinjer och pro- cesser för att identifiera miljö- och klimatmässigt hållbara projekt. Denna process skulle troligtvis göra att emittenten tog ett steg när- mare att bli hållbar. Denna risk bedöms av utredningen inte vara så relevant för marknaden för gröna obligationer. Gröna obligationer handlar om att ge investerare ett verktyg i att enkelt identifiera och investera i hållbara tillgångar och projekt. Gröna obligationers syfte uppfylls därmed så länge obligationerna i sig är miljö- och klimat- mässigt hållbara vilket är oberoende av hållbarheten i emittentens övriga verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft12"&gt;Risk för bedrägeri gällande miljö- och klimatmässig hållbarhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft32"&gt;Vid &lt;SPAN class="ft47"&gt;greenwashing &lt;/SPAN&gt;handlar det om vilseledande marknadsföring. Bedrägeririsk handlar i stället om risken för uppsåtligt bedrägeri och fusk gällande investeringar och produkters miljö- och klimatmässiga egenskaper. Syftet är att skaffa sig en ekonomisk fördel genom att t.ex. förfalska testresultat. Ett exempel på detta är fusket som upp- dagats gällande utsläppstester av dieselbilar.&lt;SPAN class="ft57"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Detta handlar om brottslighet som när det upptäcks följs av åtal och höga bötes- belopp. Det skadar förtroendet för emittenten och om denna även emitterat gröna obligationer skulle dessa troligtvis ifrågasättas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Risken finns också att emittenten skulle kunna ljuga om vad pengarna investeras i. Att sätta upp ett ramverk är ingen garanti för att emittenten verkligen investerar i t.ex. vindkraftverk. Emittenten skulle även kunna ljuga i sin rapportering om emissionslikvidens användning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft34"&gt;Att skydda sig mot avsiktligt bedrägeri är svårt. För att reducera denna risk rekommenderar GBP att emittenten anlitar en tredjepart som t.ex. en revisionsbyrå för att validera förvaltningen av emiss- ionslikviden och att den går till avsedda miljö- och klimatmässigt hållbara investeringar. Emellertid är det i dag endast en mindre&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Fusket kallas för ”dieselgate” i media och har uppmärksammats stort med flera felaktiga tester sedan 2015.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Utgångspunkt och förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;andel emittenter som får sin förvaltning validerad. På senare tid har emellertid fler inkluderat validering i sina ramverk och utredningens bedömning är att denna företeelse kommer öka i framtiden. Vidare noterar utredningen att det kan finnas en ökad risk med anledning av marknadsstandardernas frivilliga natur och avsaknaden av reglerad tillsyn. Emellertid har utredningen vid sina kontakter med marknadsaktörer inte fått in några uppgifter om att det skulle före- ligga en högre risk för bedrägeri just mot marknaden för gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft12"&gt;Ryktesrisk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft8"&gt;Nära kopplat till &lt;SPAN class="ft10"&gt;greenwashing &lt;/SPAN&gt;är ryktesrisken. Att som emittent ägna sig åt falsk marknadsföring innebär en ryktesrisk. Ryktesrisk innebär att i det fall fusket uppdagas riskerar emittenten att få sitt rykte skadat. Det kan leda till dålig publicitet, försämrad försälj- ning, skadat varumärke osv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Utredningen bedömer ryktesrisken som ett större problem än risken för &lt;SPAN class="ft10"&gt;greenwashing&lt;/SPAN&gt;. Om det finns en risk för att emittenter trots goda intentioner blir anklagade för &lt;SPAN class="ft10"&gt;greenwashing &lt;/SPAN&gt;kan det allvarligt skada deras rykte. Bedöms risken som tillräckligt stor kan det leda till att emittenter ställer sig tveksamma till att emittera gröna obli- gationer. Det blir då en lägre risk i att finansiera sig via traditionella obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Ett exempel på hur ryktesrisken kan slå skulle kunna vara mark- naden för gröna obligationer i Storbritannien. Med tanke på finans- marknadens storlek i Storbritanniens har marknaden för gröna obligationer utvecklats relativt svagt, t.ex. är den svenska marknaden större (se kap. 4 för mer detaljerad beskrivning). Det spekuleras i att en förklaring till den svaga utvecklingen skulle kunna vara Unilevers emission 2015. Unilevers gröna obligation bedömdes inte vara tillräckligt hållbar och togs inte väl emot av marknaden, bl.a. exkluderades den från Bloomberg Barclays MSCI Green Bond Index. Unilever har därefter inte återkommit till marknaden för gröna obligationer. Det kan spekuleras i att mottagandet av Unilevers emission kan ha fått andra emittenter att ställa sig tvek- samma till att emittera gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Utgångspunkt och förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p157 ft8"&gt;Leverantörerna av andrahandsutlåtanden har en viktig roll att spela i att reducera denna risk. I sin dialog med emittenten är det viktigt att de externa granskarna tydligt markerar om det finns tveksamheter i emittenters ramverk och att dessa korrigeras innan emission.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft12"&gt;Rapporteringsrisk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Det finns argument för att vissa gröna obligationer bör undantas från rapporteringskravet i syfte att reducera transaktionskost- naderna. Det skulle röra sig om uppenbart miljö- och klimatmässigt hållbara projekt som t.ex. investeringar i solpaneler. Om dessa obli- gationer på den grunden skulle få undantag för rapportering och verifiering blir det dock mycket svårare för investerare att bedöma den miljö- och klimatmässiga hållbarheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft8"&gt;Rapporteringsrisk innefattar även emittenter som anser att hela deras verksamhet är miljö- och klimatmässigt hållbar, s.k. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;pure-play&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt; Det skulle kunna vara ett kraftbolag som enbart genererar el från solceller. Därmed argumenterar de för att de inte skulle behöva rapportera om emissionslikvidens användning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Denna diskussion har nått &lt;SPAN class="ft10"&gt;Green Bond Principles &lt;/SPAN&gt;(GBP) och i den reviderade GBP som lanserades sommaren 2017 uppmanas s.k. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;pure-play&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; &lt;/SPAN&gt;aktörer att följa rekommendationerna i GBP för att inte försämra transparensen på marknaden för gröna obligationer (se 5 kap. för närmare beskrivning av GBP).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft12"&gt;Risk för intressekonflikter på marknaden för andrahandsutlåtanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft9"&gt;Emittenter anlitar i regel externa tredjepartsgranskare med kompe- tens inom miljö- och klimatmässig hållbarhet för att utvärdera emittentens ramverk för gröna obligationer (se vidare 5 kap.). Ofta anlitas tredjepartsgranskaren i ett tidigt skede för att hjälpa till med att ta fram emittentens ramverk. Det ofta nära samarbetet och faktumet att emittenten betalar tredjepartsgranskaren för utvärder- ingen av ramverket som båda parterna har hjälpts åt att ta fram skapar risk för intressekonflikter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B311552x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Utgångspunkt och förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p135 ft9"&gt;Faktorer som reducerar denna risk är den höga nivån av transpa- rens som gör att det står andra aktörer fritt att också utvärdera den miljö- och klimatmässiga hållbarheten i emittentens ramverk. Tredjepartsgranskaren skulle dessutom utsätta sig för en ryktesrisk om den skulle ge ett gott betyg åt ett mindre miljö- och klimat- mässigt hållbart ramverk. Skulle fusk uppdagas skadas troligtvis tredjepartsgranskarens rykte och anseende. Även emittenten riskerar sitt rykte om den skulle pressa granskaren att godkänna ett tvek- samt ramverk. Vidare ställer andra marknadsaktörer som t.ex. börs- erna krav på oberoende granskning och har kriterier för detta som de granskar (för mer detaljerad beskrivning om marknadsplatsernas krav se 5 kap.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;Utredningen har inte fått in några uppgifter om att det skulle föreligga något problem på marknaden gällande intressekonflikten mellan emittent och tredjepartsgranskaren. De som utför andra- handsutlåtanden är välrenommerade aktörer och ibland &lt;NOBR&gt;icke-vinst-&lt;/NOBR&gt; drivande organisationer som Cicero. Emellertid finns det alltid en viss risk för intressekonflikter när en part betalar en annan för ut- värdering. Kreditvärderingsinstituten är reglerade i detta avseende och en framtida utveckling kan vara någon form av reglering även för tredjepartsgranskare av gröna obligationer. Eftersom det i skrivande stund inte verkar föreligga något problem i detta avseende och att marknadsaktörer som börser redan ställer krav anser utred- ningen att det inte behövs några åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft12"&gt;Slutsats gällande risker&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Leverantörerna av andrahandsutlåtanden ska börja notera om emittenten avser att tillämpa validering av emissions- likvidens användning i sina utlåtanden eller inte. Det skulle höja motivationen för emittenterna att tillämpa validering, vilket i sin tur reducerar vissa av riskerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Bedömning&lt;/SPAN&gt;: Marknadens självreglering har hittills omhänder- tagit risker förenade med gröna obligationer och bedöms kunna göra så fortsättningsvis. Någon lagstiftning eller annan reglering är därmed för närvarande inte nödvändig.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Utgångspunkt och förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft32"&gt;Utredningens samlade bedömning är att marknaden har vidtagit och håller på att vidta åtgärder för att reducera ovan beskrivna risker och att inga lagstiftningsåtgärder behöver vidtas. Om utvecklingen inte går i förväntad riktning kan emellertid regleringsåtgärder gällande validering av emissionslikvidens användning bedömas som nöd- vändigt i framtiden. Trots bedömningen att inga åtgärder behöver vidtas är ändå några kommentarer för vissa risker aktuella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft9"&gt;Problem med &lt;SPAN class="ft45"&gt;greenwashing &lt;/SPAN&gt;bedöms vara små och i Sverige obe- fintliga. Om en emittent emitterar en grön obligation i syfte att framstå som mer hållbar kommer den även tvingas till att upprätta de interna riktlinjer och processer som krävs för selektion och rap- portering om hållbara investeringar. Det innebär att processen i sig att emittera gröna obligationer hjälper emittenter att bli mer hållbara vara sig det är syftet med emissionen eller ej.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft9"&gt;Utredningen bedömer att ryktesrisken för emittenten är ett po- tentiellt större bekymmer för marknadens utveckling. Det har kommit in vissa uppgifter till utredningen om att en standardiserad definition skulle kunna gynna marknadens utveckling. Det tyder på att det kan finnas en viss oro för ryktesrisk på den svenska mark- naden. Vad som talar för att risken inte orsakar större problem är den relativt starka utvecklingen av den svenska marknaden för gröna obligationer (se vidare kap. 4). Dessutom anser utredningen att förfarandet med andrahandsutlåtanden minskar risken för att en emittent skulle emittera gröna obligationer under ett ramverk som skulle vara tveksamt miljö- och klimatmässigt hållbart. I skrivande stund har alla emittenter på den svenska marknaden låtit sina ram- verk utvärderas genom ett andrahandsutlåtande. Utredningen bedömer det som osannolikt att en emittent skulle riskera att inte låta sitt ramverk utvärderas genom ett andrahandsutlåtande eller på likvärdigt sätt. Marknaden hade troligtvis reagerat på detta i skarpa ordalag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft32"&gt;Validering av emissionslikvidens användning &lt;NOBR&gt;ex-post&lt;/NOBR&gt; är ett om- råde där utredningen ser ett potentiellt problem och önskar vidare utveckling på marknaden. GBP förespråkar att emittenter anlitar en oberoende tredjepart som t.ex. en revisionsbyrå för att validera för- valtningen av emissionslikviden och att den investeras i sådana pro- jekt och tillgångar som emittenten åtagit sig att investera i sitt ram- verk. Trots uppmaningen i GBP är det väldigt få emittenter som i sitt ramverk uttryckligen åtar sig att låta en oberoende tredjepart&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Utgångspunkt och förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;validera förvaltningen av emissionslikviden. Leverantörerna av andrahandsutlåtanden har inte heller kommenterat avsaknaden av validering i ramverken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft32"&gt;Utvecklingen gällande validering verkar emellertid gå åt rätt håll och det behövs inte några lagstiftningsåtgärder för närvarande. Den senaste tiden har ramverk lanserats vilka innehåller åtaganden om validering av både förvaltning av emissionskapitalet och rapporter- ingen om emissionskapitalets användning. Utredningen tror att nu när några emittenter explicit börjat tillämpa validering kommer fler att följa, dels för att de inte vill framstå som mindre seriösa eller trovärdiga, dels för att investerare skulle kunna börja ställa krav på validering på de som inte tillämpar det nu när vissa andra gör det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft34"&gt;Utredningen föreslår att leverantörerna av andrahandsutlåtanden ska börja notera om emittenten avser att tillämpa validering av emis- sionslikvidens användning i sina utlåtanden eller inte. Det skulle sätta extra press på emittenterna att tillämpa validering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Initiativ till en mer hållbar kapitalallokering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft33"&gt;Som nämnts ovan är det efterfrågan och avkastningen som styr hur kapitalet allokeras på kapitalmarknaderna och vilka investeringar som får finansiering. Hur ser initiativen ut till en mer hållbar kapital- allokering? Nedan beskrivs några av de initiativ som tagits för att mobilisera kapitalet mot en mer hållbar allokering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft12"&gt;Global Compact&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft34"&gt;Ett initiativ från FN att få näringslivet att engagera sig i FN:s frågor och ta globalt ansvar som lanserades vid det ekonomiska världsforumet (World Economic Forum) i Davos 1999. FN:s &lt;SPAN class="ft75"&gt;Global Compac&lt;/SPAN&gt;t är ett nätverk av företag, organisationer och akademi med huvudkontor i New York. &lt;SPAN class="ft75"&gt;Global Compact &lt;/SPAN&gt;främjar även närings- livets engagemang i bredare &lt;NOBR&gt;FN-initiativ&lt;/NOBR&gt; som t.ex. de nya hållbar- hetsmålen i Agenda 2030. Initiativet har cirka 13 000 deltagare, av vilka cirka 8 000 är företag. Från Sverige är närmare 200 signatärer anslutna (2015). Det finns även cirka 100 lokala och regionala nät- verk, bl.a. ett i Norden. Initiativet, som i första hand riktar sig till företag, syftar till att ta ett aktivt ansvar för tio erkända principer&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Utgångspunkt och förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;för företagens agerande när det gäller mänskliga rättigheter, arbetsrätt och miljöpraxis. Principerna har baserats på FN:s deklara- tion om de mänskliga rättigheterna, ILO:s grundläggande konven- tioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet samt &lt;NOBR&gt;Rio-deklarationen&lt;/NOBR&gt; från 1992. Medlemmarna i &lt;SPAN class="ft10"&gt;Global Compact &lt;/SPAN&gt;ska årligen redovisa hur man främjar principerna genom en s.k. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Communication on progress &lt;/SPAN&gt;(COP).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft11"&gt;Principerna är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Mänskliga rättigheter&lt;/SPAN&gt;. Princip 1) stödja och respektera interna- tionella mänskliga rättigheter inom sfären för företagens inflyt- ande; och princip 2) försäkra att deras egna företag inte är inbland- ade i kränkningar av mänskliga rättigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Arbetsrätt&lt;/SPAN&gt;. Princip 3) upprätthålla föreningsfrihet och erkänna rätten till kollektiva förhandlingar; princip 4) eliminera alla for- mer av tvångsarbete; princip 5) avskaffa barnarbete; och princip 6) avskaffa diskriminering vad gäller rekrytering och arbetsupp- gifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Miljö&lt;/SPAN&gt;. Princip 7) stödja försiktighetsprincipen vad gäller miljö- risker; princip 8) ta initiativ för att stärka ett större miljömed- vetande; och princip 9) uppmuntra utvecklandet av miljövänlig teknik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Korruption&lt;/SPAN&gt;. Princip 10) motarbeta alla former av korruption, inklusive utpressning och bestickning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft8"&gt;Även förkortningen ESG används som referens till principerna. Förkortningen står för &lt;SPAN class="ft10"&gt;Environment &lt;/SPAN&gt;(miljö), &lt;SPAN class="ft10"&gt;Social &lt;/SPAN&gt;(samhälls- ansvar) och &lt;SPAN class="ft10"&gt;Governance &lt;/SPAN&gt;(styrning).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Den svenska regeringen är en av &lt;SPAN class="ft10"&gt;Global Compacts &lt;/SPAN&gt;samarbets- partners och flera svenska företag har anslutit sig. Flera av de stora svenska företagen har hört till de allra mest drivande aktörerna i organisationen. Svenska kapitalförvaltare har ofta som mål att före- tagen de investerar i bör följa &lt;SPAN class="ft10"&gt;Global Compacts &lt;/SPAN&gt;principer för att säkerställa de mest grundläggande kriterierna för ansvarsfullt före- tagande.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Utgångspunkt och förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft12"&gt;Principles for Responsible Investments&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft47"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;FN-initiativet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt; &lt;/SPAN&gt;Principles for Responsible Investments &lt;SPAN class="ft32"&gt;(PRI) arbetar för att öka förståelsen för ansvarsfulla och hållbara investeringar. &lt;/SPAN&gt;Global Compact &lt;SPAN class="ft32"&gt;är grundläggande principer som träffar alla former av verksamhet. PRI fokuserar på investerare på kapitalmarknaderna. Genom att underteckna PRI åtar sig bolaget att sträva efter att efter- leva de sex principer som PRI har utarbetat. Principerna lyder:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Vi ska införliva &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ESG-frågor&lt;/NOBR&gt; i våra processer för placerings- analyser och beslutsfattande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Vi ska vara aktiva ägare och införliva &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ESG-frågor&lt;/NOBR&gt; i vår ägarpolicy och praxis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Vi ska begära ändamålsenlig redovisning om &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ESG-frågor&lt;/NOBR&gt; av de företag som vi investerar i.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Vi ska verka för acceptans och implementering av principerna inom investeringsbranschen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Vi ska samarbeta för att förbättra vår effektivitet genom imple- mentering av principerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Vi ska var och en redovisa våra handlingar och framsteg när det gäller implementering av principerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft32"&gt;Undertecknande bolag lämnar årliga rapporter och beskriver sitt arbete med att uppfylla de sex principerna. Ramverket för rapport- ering är omfattande och heltäckande och avser i huvudsak tre speci- fika områden; ansvarstagande, öppenhet och egen utvärdering. Ram- verket medger olika typer av undertecknande bolag att uppnå målet med principerna på sitt eget individuella sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;De sex principer som ingår i PRI innebär ett åtagande att beakta miljömässiga, sociala- och styrningsfrågor (ESG) vid analys och placeringsbeslut. Anslutna åtar sig även att vara aktiva ägare och in- förliva aspekterna i förvaltningen och i verksamheten samt i övrigt verka för att principerna sprids i finansbranschen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Majoriteten av alla kapitalförvaltare i Sverige har åtagit sig att följa PRI:s principer. Globalt uppgick anslutna investerares till- gångar till drygt 70 000 miljarder dollar i april 2017. Det kan ställas i relation till värdet av den globala obligationsmarknaden som upp- gick till cirka 100 000 miljarder dollar 2017.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Utgångspunkt och förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft12"&gt;Portfolio Decarbonization Coalition&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft8"&gt;Portfolio Decarbonization Coalition (PDC) startade i september 2014 som ett samarbete mellan FN och ett antal ledande institu- tionella investerare, bland dem svensk AP4. Målet är att minska kol- dioxidutsläpp genom att förmå de stora institutionella investerarna i världen att avveckla investeringar i fossilt bränsle. Anslutna för- valtare förvaltade tillgångar på över 3 000 miljarder dollar i oktober 2016. När stora institutionella investerare slutar att investera i bolag med höga utsläpp skapas incitament för dessa att minska sina utsläpp. PDC menar själva att de är speciellt handlingsorienterade. Medlemmarna förbinder sig till att redovisa sina portföljers koldioxidavtryck och att ställa upp mål som de förväntas nå. Denna koalition är därmed betydligt mer målinriktad än de tidigare beskrivna initiativen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft12"&gt;Institutional Investors Group on Climate Change&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Institutional Investors Group on Climate Change (IIGCC) har över 140 medlemmar som förvaltar mer än 20 000 miljarder euro. Organisationen är orienterad mot Europa och har sitt huvudkontor i London. Målet är att arbeta fram politiska lösningar för en stabil omställning till en hållbar ekonomi. De utgör även en plattform för kunskapsutbyte om hållbara investeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft12"&gt;G20&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;G20 är en internationell organisation bestående av regerings- och centralbanksrepresentanter från de 20 största ekonomierna i världen, samt &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; och Europeiska centralbanken (ECB). Under &lt;NOBR&gt;G20-mötet&lt;/NOBR&gt; i Antalya november 2015 fastslogs att klimat- förändringarna är en av de största utmaningarna i vår tid. Målet att hålla den globala uppvärmningen under två grader bekräftades, samt att man har för avsikt att följa de riktlinjer och avtal som FN:s klimatkonvention (UNFCCC) tar fram. Man vill se:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;ökade investeringar i förnybar energi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;ökad energieffektivitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Utgångspunkt och förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;minskade och utfasade subventioner för fossila bränslen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;socialt och miljömässigt hållbar matproduktion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft8"&gt;Inom G20 finns Climate Finance Study Group vilka studerar håll- barhetsfrågor på finansmarknaderna. De arbetar för hållbara finans- marknader med sikte på att detta ska leda till en marknadslösning för hållbara investeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft12"&gt;Financial Stability Board&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft8"&gt;Financial Stability Board (FSB) är en internationell organisation som arbetar fram rekommendationer för den globala finans- marknaden. Beslut om att starta organisationen togs vid G20- mötet i London 2009. Medlemmar i FSB är G20 länderna, EU- kommissionen, ECB, Internationella valutafonden (IMF), Bank for International Settlements (BIS), OECD och Världsbanken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Det är FSB:s åsikt att reglerare och beslutsfattare har ett intresse i att säkerställa att det finansiella systemet är motståndskraftigt mot alla sorters risker. I april 2015 togs beslut om att FSB ska utreda kopplingen mellan klimatrisker och finansiell stabilitet. FSB initierade möte med representanter från den offentliga samt den privata sektorn för att diskutera klimatförändringarnas effekter på den finansiella stabiliteten. Utredningen kom fram till att det behöv- des bättre information för att bättre förstå och analysera klimat- riskerna. Detta för att åstadkomma en mjuk snarare än en abrupt övergång till en hållbar ekonomi. Eventuellt kan en ökad klimat- rapportering från företagen belysa riskerna i tid och förhindra en abrupt omställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft32"&gt;Vid &lt;NOBR&gt;G20-mötet&lt;/NOBR&gt; i Antalya november 2015 antogs FSB:s förslag om att starta en industriledd grupp som skulle utveckla frivillig och konsistent klimatriskrapportering. Den 4 december samma år initie- rades Task Force on &lt;NOBR&gt;Climate-related&lt;/NOBR&gt; Financial Disclosures (TCFD) med Michael R. Bloomberg som ordförande. TCFD:s mål var att utvärdera vad som egentligen utgör en effektiv och verkningsfull klimatrapportering för den finansiella marknaden. Rapporteringen skulle vara av en sort som är användbar för långivare, försäkrings- företag, investerare och andra aktörer i deras arbete med att hantera&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Utgångspunkt och förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;klimatriskerna. TCFD publicerade sina slutgiltiga rekommenda- tioner vid &lt;NOBR&gt;G20-mötet&lt;/NOBR&gt; i Hamburg den 7 till 8 juni 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft9"&gt;Rekommendationerna för ökad medvetenhet för klimatrisker går i huvuddrag ut på att klimatrapportering bör ingå i företagets vanliga årsbokslut och att företaget använder olika klimatscenarion och redovisar strategier för att hantera dessa. Själva klimat- rapporteringen ska byggas upp kring fyra pelare: (i) styrning och hur den beaktar klimatrisker och möjligheter, (ii) strategi och hur klimatrisker eventuellt kommer påverka verksamhet, affärsplaner osv, (iii) hur företagets metoder för riskhantering tar hänsyn till klimatriskerna och (iiii) att relevanta indikatorer och mål för att hantera klimatrisker och möjligheter används vid rapportering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft12"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;High-Level&lt;/NOBR&gt; Expert Group(HLEG)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft8"&gt;I december 2016 tillsatte &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; en högnivågrupp av experter på finansmarknadsområdet inom ramen för arbetet med kapitalmarknadsunionen (CMU). HLEG fick i uppdrag att formu- lera rekommendationer för hållbara investeringar inom EU i syfte att uppnå en koldioxidreducerad, resurseffektiv och hållbar eko- nomi. HLEG publicerade en preliminär rapport i juli 2017 med ett antal förslag för diskussion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;För att nå målet beskrivs två nödvändiga krav på EU:s finansiella system i interimsrapporten. För det första krävs att den finansiella stabiliteten och prissättningen på tillgångar stärks genom att för- bättra värderingen och förvaltningen av långsiktiga väsentliga risker och immateriella faktorer för värdeskapande, t.ex. frågor om miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG). För det andra krävs förbättring av den finansiella sektorns bidrag till hållbar och in- kluderande tillväxt, främst genom att finansiera långsiktiga behov som innovation och infrastruktur och därmed bidra till att snabba på övergången till en utsläppssnål och resurseffektiv ekonomi. HLEG förde fram följande konkreta förslag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Ta fram ett klassificeringssystem för hållbara tillgångar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Ta fram en &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-standard&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;EU-märkning&lt;/NOBR&gt; för gröna obliga- tioner och andra hållbara tillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Utgångspunkt och förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p176 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Klargör att förvaltaruppdraget (eng. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;fiduciary duty&lt;/SPAN&gt;) omfattar hållbarhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Öka rapporteringskraven om ESG.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Inför ett ”hållbarhetstest” för EU:s finansiella lagstiftning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Skapa organisationen ”Hållbar infrastruktur i EU” för att slussa finansiering till hållbara projekt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Stärk rollen för EU:s tillsynsmyndigheter när det gäller att be- döma &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ESG-risker.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Öka investeringar i energieffektivitet genom relevanta, anpas- sade, redovisningsregler.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft8"&gt;Under hösten 2017 har konsultationer med finansiella aktörer hållits. En slutrapport är aviserad i januari 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Att omvandla sparande till finansiering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft32"&gt;Omvandlingen från sparande till investeringar skulle inte fungera effektivt om varje sparare behöva leta upp och analysera lämpliga företagsprojekt att kunna investera i. Detta gäller även för före- tagare om de skulle vara tvungna att hitta ett antal potentiella investerare till sina projekt. För att lösa denna svårighet med match- ningen har den finansiella sektorn en central roll. Den finansiella sektorn och finansmarknaderna fyller en viktig funktion i att leda sparande till investeringar på ett så effektivt sätt som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Kapitalmarknaden är den marknad som ska göra det möjligt för företag, hushåll, organisationer och stater att få tillgång till kapital för investeringar och drift. Marknaden ska även hjälpa investerare att hitta intressanta placeringsmöjligheter. Aktie- och kreditmark- naden tillhör kapitalmarknaden. Företag finansierar sig i huvudsak på aktiemarknaden medan stater gör det på kreditmarknaden. Aktie- marknaden i Sverige och många andra länder är tämligen liten i för- hållande till kreditmarknaden i termer av värde. För att få tillgång till kapitalmarknaden så vänder sig företag och hushåll oftast direkt till en finansiell intermediär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;En finansiell intermediär är en finansiell mellanhand som alla parter kan dra fördel av. För det mesta är det banker som är&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Utgångspunkt och förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft34"&gt;finansiella intermediärer. Sparare som vill jämna ut sin konsumtion kan sätta in medel på ett bankkonto och ta ut dem vid ett senare tillfälle. Sparare kan även placera sina pengar i aktier, räntebärande värdepapper eller i fonder på den svenska marknaden och utländska marknaderna. Bankerna förmedlar deras kapital från inlåningen till företag och privatpersoner som har finansieringsbehov. Bankerna är experter på att värdera, övervaka och hantera kreditrisker hos de privatpersoner och företag som bankerna lånar ut till. Den finansi- ella sektorn i form av en bank kan därmed bidra till en effektivare kapitalförmedling. Bolåneinstitut och finansbolag är exempel på andra finansiella intermediärer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft34"&gt;De finansiella intermediärerna är inte alltid det mest effektiva sättet att förmedla finansiering. Ibland kan det vara effektivare för företag att finansiera sig direkt på kapitalmarknaderna. För att företag ska kunna låna pengar i kapitalmarknaden så får de emittera obligationer och penningmarknadsinstrument. Standardiserade värde- papper (aktier, obligationer och andra finansiella instrument som har ett ekonomiskt värde), som kan enkelt köpas och säljas på en marknad, kan bidra till att finansieringen bli ännu mer effektiv. För en väl fungerande marknad och en effektiv prisbildning krävs det en organiserad handel med värdepapper med tydliga regler och en hög grad av standardisering. I en marknad där många aktörer följer, analyserar och handlar i värdepapper som finns på marknaden kan de samlade kostnaderna för information och transaktioner minska. Samtidigt kan placerarnas risk minskas genom att den löpande handeln gör det enklare att köpa eller sälja ett värdepapper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft12"&gt;Finansmarknaderna är viktiga i omställningen till en hållbar ekonomi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft32"&gt;På finansmarknaderna allokeras kapital från de som har ett tillfälligt överskott till de som har ett tillfälligt underskott. Till vilka inve- steringar kapitalet allokeras påverkar vad som byggs och tillverkas i realekonomin. En hållbar finansmarknad är tänkt att fungera så att allokeringen av kapital går till verksamheter vars aggregerade ut- släpp överensstämmer med rådande miljömål. Vikten av att ställa om finansmarknaderna framförs i Parisavtalet där ett av de övergripande målen är att ”göra finansiella flöden förenliga med en väg mot låga växthusgasutsläpp och en klimatmässigt motståndskraftig utveck-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B311562x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Utgångspunkt och förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p183 ft8"&gt;ling”&lt;SPAN class="ft54"&gt;16&lt;/SPAN&gt;. Finansmarknadernas betydelse har också uppmärksammats nationellt och som nämnts ovan infördes ett nytt mål i budget- propositionen för 2016 om att det finansiella systemet ska bidra till en hållbar utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Gröna obligationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft9"&gt;Gröna obligationer har lyfts fram som ett finansiellt instrument som har potential att fylla en del av det förväntade kapitalallokerings- behovet. &lt;NOBR&gt;G20-ledarna&lt;/NOBR&gt; menar att det finns ett behov av grön finansi- ering och en kommuniké antogs vid toppmötet i Hangzhou, Kina, i september 2016. I kommunikén uttalas att ansträngningar bör göras för att stödja utvecklingen av lokala och gränsöverskridande marknader för gröna obligationer.&lt;SPAN class="ft65"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft8"&gt;Enligt en rapport av OECD&lt;SPAN class="ft54"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;finns det under ett tvågraders scenario en potential att skala upp marknaden för gröna obliga- tioner till en total emissionsvolym på mellan &lt;NOBR&gt;620–720&lt;/NOBR&gt; miljarder dollar i årlig emission 2035 på marknaderna i Kina, EU, Japan och USA&lt;SPAN class="ft54"&gt;19&lt;/SPAN&gt;. I jämförelse emitterades gröna obligationer för 81 miljarder dollar 2016.&lt;SPAN class="ft54"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Vidare ser OECD att det finns en potential för marknaden att kunna uppgå till mellan 4 &lt;NOBR&gt;700–5&lt;/NOBR&gt; 600 miljarder dollar i utestående obligationer år 2035. Det motsvarar nio till elva pro- cent av det totala investeringsbehovet estimerat av IEA. Det kan också jämföras med de 262 miljarder dollar i utestående obliga- tioner som marknaden uppgår till i dag.&lt;SPAN class="ft54"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft34"&gt;Vid en jämförelse mot dagens marknad för gröna obligationer, finns det enligt OECD:s estimat potential för en 7 till 11 gånger så hög årlig emission och 23 till 28 gånger större utestående belopp fram till 2035. Dessa siffror kan förefalla stora i absoluta termer, men är små (ca 4 %) i förhållande till emissionerna på kreditmarknaden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Parisavtalet artikel 2.1 punkt c.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;G20 Leaders’Communique Hangzhou Summit &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;4-5&lt;/NOBR&gt; September 2016, s. 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;OECD (2016), &lt;/SPAN&gt;A quantitative framework for analysing potential bond contributions in a &lt;NOBR&gt;low-carbon&lt;/NOBR&gt; transition&lt;SPAN class="ft70"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;OECD har valt att analysera dessa länder eftersom de har utvecklade obligationsmark- nader och det finns tillgång till statistik. Länderna stod för 76 procent av den totala mark- naden för skuldinstrument 2014 (74 000 miljarder dollar av globalt totalt 97 000 miljarder dollar). Länderna förväntas dessutom stå för 68 till 52 procent av det totala investerings- behovet under perioden 2015 fram till 2035.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Enligt data från Climate Bond Initiative (CBI).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Utestående obligationsvolym per den 30 oktober 2017 enligt uppgift från CBI.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B311563x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Utgångspunkt och förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;generellt. Gröna obligationer kommer alltså inte lösa hela investe- ringsbehovet och åtgärder kommer krävas även på andra områden och marknader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft8"&gt;Även &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; har påpekat vikten av att främja gröna obligationer. I handlingsplanen för byggandet av en kapitalmarknads- union (eng. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Capital Markets Union&lt;/SPAN&gt;, CMU) menar kommissionen att kapitalmarknaderna kan hjälpa till att uppfylla EU:s klimatmål. EU- kommissionen menar att utvecklingen av marknaden för gröna obli- gationer kan bidra till att rikta in kapital mot hållbara investeringar&lt;SPAN class="ft54"&gt;22&lt;/SPAN&gt;, och har därför för avsikt att utvärdera och stödja marknadens utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Frågan är då hur marknaden utvecklats hittills och om den kan bidra till omställningen till en hållbar ekonomi? Sedan emissionen av den första gröna obligationen för närmare tio år sedan har mark- naden för dessa obligationer i dag (2017) ett ganska imponerande värde på cirka 291 miljarder dollar och marknaden ser ut att fort- sätta växa exponentiellt. Detta till trots finns en rad utmaningar och problem därför att marknaden inte växer tillräckligt snabbt och att den globalt utgör mindre än en procent av obligationsmark- naden. För närvarande kan det också sägas att den gröna obliga- tionen primärt har ett signalvärde. Emittenten skickar budskap om att man vill prioritera och öronmärka medel för hållbara investeringar. För investeraren handlar det om att signalera ett intresse av att vilja vara en del av finansieringen i en önskvärd omställning till något mer hållbart. Det krävs förbättringar för att lyfta den gröna obliga- tionsmarknaden till att få en viktigare roll i omställningen till ett mer hållbart samhälle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Avgränsningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft33"&gt;Utredningen har som sitt främsta uppdrag att lämna förslag på hur marknaden för gröna obligationer kan främjas och utvecklas, i ett vidare syfte att främja utvecklingen av en hållbar finansmarknad. Som angivits ovan i 2 kap. omfattar utredarens uppdrag i övrigt ett antal specifika frågeställningar kring gröna obligationer där utred-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;KOM (2015) 468 slutgiltig.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B311564x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Utgångspunkt och förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft11"&gt;ningens perspektiv ska utgå från en svensk marknad med beaktande av internationella förhållanden på en global marknad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft9"&gt;I utredningens direktiv anges att även emission av sociala obliga- tioner, liksom närliggande finansieringslösningar, kan belysas och utvärderas. Om gröna obligationer är en nischprodukt så är de obli- gationer som emitterats med sociala investeringar som grund än mer så. Till en del ska detta ses i skenet av att det är väsentligt svårare att mäta och utvärdera sociala obligationer och investeringar. De kräver ofta en utvärderingshorisont om bortom tio år. Utredningen har därför valt att inte inkludera överväganden kring sociala obligationer i betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft32"&gt;Av angränsande skäl har inte heller hybridformen hållbarhets- obligationer (eng. &lt;SPAN class="ft47"&gt;sustainable bonds&lt;/SPAN&gt;) eller s.k. cat bonds (eng. &lt;SPAN class="ft47"&gt;cata- strophic bonds&lt;/SPAN&gt;) inkluderats i analysen. Cat bonds utvecklas främst av försäkringsmarknaden för att överföra försäkringsrisk till andra delar av kapitalmarknaden. Organisationen ICMA Group som ansvarar för &lt;SPAN class="ft47"&gt;Green Bond Principles &lt;/SPAN&gt;(GBP) har också hand om rikt- linjer för både sociala obligationer och hållbarhetsobligationer vartill hänvisas&lt;SPAN class="ft57"&gt;23&lt;/SPAN&gt;. Det är i samtliga fall fråga om särskilda instrument som skapats för särskilda ändamål och som har andra tillämpnings- områden och ändamål jämfört med gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft34"&gt;Som redan nämnts har utredningen valt att fokusera på kredit- risk och klimatrisk. I linje med det gäller en annan avgränsning som utredningen valt att göra i uppgiften att analysera och ta fram exempel på vilka projekttyper som skulle kunna finansieras med gröna obligationer. Utredningen har valt att fokusera på gröna obligationer med inriktning mot finansiering av åtgärder för att uppfylla det klimatåtagande Sverige har i enlighet med Parisavtalet. En avgränsning i övervägandena görs ändå mot s.k. &lt;SPAN class="ft75"&gt;climate bonds &lt;/SPAN&gt;som enligt organisationen Climate Bonds Initiative (CBI) är in- riktade mot att reducera växthusgasutsläpp. Gröna obligationer kan ha ett bredare ramverk (jfr nedan 5 kap. om standarder).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft32"&gt;I grunden handlar det om att identifiera investeringar som bidrar till ett mer hållbart samhälle. Om dessa kan identifieras och motiveras kommer samhället att bli mer hållbart, vilket är positivt för alla. En modell som fungerar för klimatet bör i allt väsentligt kunna användas framöver för hållbarhetens samtliga områden, inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Samtliga riktlinjer finns publicerade på ICMA Group´s hemsida: www.icmagroup.org&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B311565x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Utgångspunkt och förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;bara klimatet. Det också rimligt att anta att en hållbar investering håller en lägre klimatrisk och därmed kräver ett lägre avkastnings- krav. Kan dessa samband identifieras och belönas kommer kapital att allokeras till gröna investeringar på rent ekonomiska grunder. Det gäller oavsett hållbarhetsområde. Det är dock enklare att börja med det mätbara och ett område som dessutom står inför stora investeringar, dvs. åtgärder för klimatet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Gällande rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft8"&gt;Utöver att analysera och lämna förslag på vilka sätt marknaden för gröna obligationer kan främjas, och ta fram exempel på vilka pro- jekttyper som skulle kunna finansieras med gröna obligationer, har utredningen fått i uppdrag att lämna förslag på en struktur med processer och kriterier som identifierar gröna projekt; processer och rutiner för tredjepartsvalidering av gröna obligationer; samt förslag på vilken information som investerare behöver för att fatta välgrundade investeringsbeslut. Fråga blir då om gällande rätt är tillfyllest eller behöver reformeras, om kompletteringar behöver föreslås eller om ny rätt behöver skapas. Efter att utredningen pre- senterat sina åtgärdsförslag finns anledning att återkomma till frågan om lagstiftningsbehovet (6 kap.). Här presenteras gällande rätt i relevanta delar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft8"&gt;Det finns i dag ingen särskild lag eller reglering om gröna obli- gationer i Sverige. Det finns ingen legal definition av grön obligation och det saknas regler om validering. Regleringen följer i stället av den allmänna regleringen av obligationsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft32"&gt;Den i sammanhanget relevanta regleringen finns huvudsakligen i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument (LHF), lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden (VPL), och lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer. I vårt sam- manhang blir allmänna bestämmelser om hållbarhetsinformation aktuella, t.ex. reglerna om hållbarhetsredovisning i årsredovisnings- lagen (1995:1554), jämte regler om fondinformation och fond- faktablad&lt;SPAN class="ft57"&gt;24&lt;/SPAN&gt;. Givet de främjandeförslag som utredningen diskuterat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Europaparlamentets och rådets förordning nr 1286/2014 av den 26 november 2014 om faktablad för paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter för &lt;NOBR&gt;icke-professio-&lt;/NOBR&gt; nella investerare &lt;NOBR&gt;(Priip-produkter),&lt;/NOBR&gt; EUT L352/1, 9.12.2014.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B311566x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Utgångspunkt och förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;bör också regleringen kring kapitaltäckningskrav och avgift till resolutionsreserven belysas, liksom budgetlagen (2011:203) och regleringen av statsstöd&lt;SPAN class="ft54"&gt;25&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft40"&gt;Lagen om handel med finansiella instrument&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft9"&gt;En för obligationsmarknaden central lagstiftning finns i LHF med regleringen av prospekt som krävs vid emission av en obligation. Regleringen bygger på rättsakter från EU&lt;SPAN class="ft65"&gt;26&lt;/SPAN&gt;, och syftar främst till att underlätta företagens kapitalanskaffning över gränserna inom EES och för att investerare ska tillförsäkras adekvat information så att de ska ha möjlighet att fatta välgrundade beslut. Reglerna har till största delen genomförts i svensk rätt genom LHF. Mycket kort kan nämnas att lagens syfte i allt väsentligt är att säkerställa inve- sterarskydd och marknadseffektivitet, bl.a. genom en skyldighet, en informationsplikt, för den som emitterar värdepappret att ta fram ett prospekt om investeringen. Investerarskyddet bör betraktas mer som ett skydd för investerare från att bli felinformerade än från att göra felaktiga affärer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft32"&gt;Ett prospekt är en handling som innehåller den information som lämnas antingen när överlåtbara värdepapper erbjuds till allmän- heten eller tas upp till handel på en reglerad marknad. I båda fallen kommer de överlåtbara värdepapperen som omfattas av prospektet att bli tillgängliga för handel på värdepappersmarknaden och där- med spridas till allmänheten. Kravet på transparens medför en skyldighet att tillhandahålla och i en del fall offentliggöra fakta. Kravet är inte undantagslöst. Det uppställs t.ex. vissa tröskelvärden för när prospekt inte behöver tas fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Se Europeiska unionens fördrag, EUF, artiklarna &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;107-109&lt;/NOBR&gt; och lagen (2013:88) om tillämp- ning av Europeiska unionens statsstödsregler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se prop. 2011/12:129 om Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/73/EU av den&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;november 2010 om ändring av direktiv 2003/71/EG om de prospekt som ska offentlig- göras när värdepapper erbjuds till handel och av direktiv 2004/109/EG om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad (EUT L 327, 11.12.2010, s. 1). Prospektdirektivets regler avseende innehållet i prospekt är av mer övergripande karaktär. Mer detaljerade regler om bl.a. vad ett prospekt ska innehålla, har införts genom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; förordning (EG) nr 809/2004 av den 29 april 2004 om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG i fråga om information i prospekt, dessas format, införlivande genom hänvisning samt offentliggörande av prospekt och annonsering.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Utgångspunkt och förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p197 ft32"&gt;Prospektet ska innehålla den information som krävs för att en investerare ska kunna göra en välgrundad bedömning av vilken av- kastning och risk som är förenad med en investering i det överlåt- bara värdepappret, både om företaget och dess ekonomiska ställning och det överlåtbara värdepappret och dess egenskaper. LHF innehåller bl.a. regler om offentliggörande av nyckelinformation, reglering om ansvar vid fel i prospekt, jämte regler för dispositioner av värdepapper och sanktioner vid bristande efterlevnad av lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft32"&gt;Kravet på informationens standard har karaktär av förköpsinfor- mation och ska ge investeraren all information som är nödvändig för att denne ska kunna göra en välgrundad bedömning av inve- steringen (2 kap. 11 §). Kravet fullgörs genom att emittenten tar fram s.k. nyckelinformation om investeringen. Det utgör väsentlig och väl strukturerad information som ska lämnas till investerarna så att de kan förstå arten av och riskerna förenade med emittenten, garanten och de värdepapper investerarna erbjuds eller som upptas till handel på en reglerad marknad och besluta vilka erbjudanden av värdepapper de närmare ska beakta. Mot bakgrund av erbjudandet och berörda värdepapper ska nyckelinformationen innehålla: 1) en kort beskrivning av väsentliga karakteristika och risker förenade med emittenten och eventuell garant, inbegripet tillgångar, skulder och finansiell ställning, 2) en kort beskrivning av väsentliga karakteristika och risker som är förknippade med investeringen i värdepapperet, inbegripet eventuella rättigheter förknippade med värdepapperen, 3) erbjudandets allmänna villkor, inbegripet uppskattade avgifter som emittenten eller erbjudaren tar ut av investeraren, 4) närmare upplysningar om upptagandet till handel, och 5) motiven för erbjudandet och användningen av de medel som emissionen tillför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;Finansinspektionen ska godkänna prospektet innan investering är möjlig och så ska ske om detta är ”fullständigt, sammanhängande och begripligt” (2 kap. 25 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft32"&gt;Det för utredningen centrala är kravet på transparens och regler- ingen om vilken information som investeraren har rätt till. Här skiljer sig inte gröna obligationer från traditionella. De detaljerade föreskrifterna gäller oavsett vilken typ av obligation det gäller och leder inte till särbehandling av en obligation som klassificeras som grön. Investeraren ska alltså få information för att kunna göra en väl- grundad bedömning om att investera eller avstå; om investeringens kreditrisk; och om ett eventuellt bakomliggande projekt är i linje&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B311568x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Utgångspunkt och förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft11"&gt;med investerarens mandat. Regleringen är neutral och tillämplig på alla typer av obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft40"&gt;Lagen om värdepappersmarknaden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft34"&gt;En annan viktig reglering av obligationsmarknaden finns i VPL. Den lagen har som främsta syfte att reglera den finansiella strukturen, att främja transaktioner, och reglerar bl.a. tillstånd för värdepappersrörelse, investeringstjänster, investeringsverksamhet, verksamhet vid handelsplatser, datarapporteringstjänster och inve- sterarskydd. Lagen har som ett tydligt syfte att säkerställa transparens och effektivitet vid transaktioner av värdepapper. Även denna lag bygger på ett &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;SPAN class="ft63"&gt;27&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt; Regleringen träffar disposi- tioner på marknaden för obligationer, men är neutral i förhållande till vilken typ av obligation det gäller, och gäller därmed utan sär- regler också för handel med gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft32"&gt;Handelsplatserna i MiFID II kallas reglerad marknad (t.ex. börser) och multilateral handelsplattform (MTF). &lt;NOBR&gt;MTF-plattformen&lt;/NOBR&gt; är ett multilateralt system inom Europeiska ekonomiska samarbets- området (EES) som ska föra samman flera tredjeparters köp- och säljintressen i finansiella instrument. Sammanföringen ska vara inom systemet och i enlighet med icke skönsmässiga regler så att det leder till ett kontrakt. Exempel på marknadsplatser som tillämpar &lt;NOBR&gt;MTF-plattformen&lt;/NOBR&gt; är First North Bond Market och Räntetorget.&lt;SPAN class="ft57"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Av intresse för utredningen är, förutom reglerna om handels- platser, reglerna om investerarskydd inbegripet rådgivning om investering och kapitalplacering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft32"&gt;En informationsplikt följer av reglerna för investerarskyddet. Plikten gäller för producenten av det finansiella instrument, för- längt till ett ansvar för rådgivaren, att begriplig och transparent information ska lämnas så att investeraren är väl informerad inför ett beslut om investeringen vad avser arten av investeringstjänsten, risken, samt kostnader och avgifter. Regleringen är neutral på så&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Eurpoaparlamentets och råders direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument (MiFID I).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;För närmare beskrivning av de olika handelsplatserna, se t.ex. Sveriges Riksbank, Den svenska finansmarknaden, 2016; och prop. 2016/17:162 Nya regler om marknader för finansi- ella instrument (MiFID II och MiFIR), del 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B311569x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Utgångspunkt och förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;sätt att varje förslag om investering bedöms för sig utan särregler för vilken typ av investering som erbjuds, t.ex. om en obligation är grön eller inte. Om investeringen som erbjuds bygger på en grön obligation så utlöser det förstås kravet att informationen måste omfatta varför det investeringsalternativet anses som grönt och vad som skiljer det från &lt;NOBR&gt;icke-gröna&lt;/NOBR&gt; investeringar. Om några särskilda kostnader eller avgifter uppkommer med anledning av ”grön” karaktär så ska det redovisas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft34"&gt;Av sekundärt intresse för utredningen är lagen (2003:862) om finansiell rådgivning som kan sägas komplettera VPL:s regler om investerarskydd. Av rådgivningslagen följer främst ett skadestånds- ansvar för bristfällig eller fel information om en investering, och ett marknadsrättsligt ansvar för uppgifter i reklam och dylikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft40"&gt;Obligatorisk hållbarhetsinformation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft9"&gt;Under hösten 2014 antogs ett direktiv med ändringar i EU:s redo- visningsdirektiv beträffande rapporteringen av &lt;NOBR&gt;icke-finansiell&lt;/NOBR&gt; in- formation och mångfaldspolicy&lt;SPAN class="ft65"&gt;29&lt;/SPAN&gt;. Enligt direktivet måste stora företag som är företag av allmänt intresse med minst 500 anställda avkrävas en hållbarhetsrapport. Den ska innehålla upplysningar om miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättig- heter och motverkande av korruption (&lt;SPAN class="ft45"&gt;Global Compact&lt;/SPAN&gt;). Direktivet föreskriver också att stora börsnoterade företag ska upplysa om mångfaldspolicyn för styrelsen. Upplysningarna ska omfatta en be- skrivning av mångfaldspolicyn när det gäller aspekter som t.ex. ålder, kön, utbildning och yrkesbakgrund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft32"&gt;I Sverige har rapporteringskravet genomförts genom ändringar i årsredovisningslagen (1995:1554), ÅRL. Innehållet i hållbarhets- rapporteringen motsvarar &lt;NOBR&gt;EU-direktivet,&lt;/NOBR&gt; men kravet har riktats mot fler företag än vad direktivet kräver (6 kap. 10 § ÅRL). Sam- hällsnyttan av rapportering från en vidare krets av företag bedömdes vara så stor att s.k. &lt;SPAN class="ft47"&gt;goldplating&lt;/SPAN&gt;, en utvidgning av kretsen, var motiverad. I hållbarhetsfrågor finns flera starka intressenter, t.ex. investerare, konsumenter och miljöorganisationer. De ges&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, EUT L182/19, 29.6.2013 (redo- visningsdirektivet).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Utgångspunkt och förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;genom hållbarhetsrapporteringen möjlighet att fatta informerade beslut om vilka företag de vill investera i, låna ut pengar till eller handla med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Den nya lagstiftningen ska börja tillämpas för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016. Det innebär för de flesta företagen att rapportering enligt de nya kraven kommer att ske för första gången våren 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft40"&gt;Säkerställda obligationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft34"&gt;Lagen om utgivning av säkerställda obligationer (LSO) adresserar svenska bankers och kreditmarknadsföretags rätt att ge ut säker- ställda obligationer (eng. &lt;SPAN class="ft75"&gt;covered bonds&lt;/SPAN&gt;). Innehavaren av en säker- ställd obligation har dubbla säkerheter: först i form av emittentens möjlighet att återbetala beloppet inklusive ränta och för det andra så har innehavaren en förtur till de tillgångar som ingår i säkerhets- massan. Säkerhetsmassan består i Sverige främst av lån mot säkerhet i bostäder. Benämningen är skyddad genom lag. Lagen innehåller detaljerade föreskrifter om bl.a. förutsättningar för tillstånd för ut- givning, tilllåtna krediter i säkerhetsmassan, fyllnadssäkerheter, belåningsgrader, värderingsprinciper, registerhållning, oberoende granskning och förhållanden vid emittentens obestånd samt tillsyn, sanktioner och bemyndiganden till Finansinspektionen (FI). FI har antagit kompletterande föreskrifter (FFFS 2013:1). I händelse av fallissemang tillämpas förmånsrättsordningen i förmånsrättslagen (1970:979). I vårt sammanhang får den typen av reglering påverkan på bedömning av kreditrisken och därmed prissättningen av t.ex. en grön obligation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Säkerställda obligationer regleras även inom ramen för EU:s regelverk för kapitaltäckning [se nedan] (bl.a. CRR/CRD4) och då i frågor som hur sådana obligationer ska riskvägas samt i vilken ut- sträckning de ska tillåtas att räknas som tillgångar i likviditets- kraven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Regleringen i LSO är neutral i förhållande till om obligationen är grön eller inte. En sådan klassificering blir av större intresse i regelverket för kapitaltäckning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B311571x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Utgångspunkt och förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft40"&gt;Kapitaltäckningsregelverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Reglerna om kapitaltäckning är centrala för finansiell stabilitet genom att bidra till att stärka bankers motståndskraft mot finansi- ella förluster och därigenom skydda bankens kunder. Reglerna innebär att bankens kapitalbas med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom ska omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med bankens interna utvärdering av kapital och risker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Kapitaltäckningsförordningen&lt;SPAN class="ft65"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;(CRR, tillsynsförordningen) är en fullharmoniseringsförordning som gäller för alla banker i EU. I förordningen regleras vad som får ingå i kapitalbasen, minimi- kapitalkrav, likviditetskrav, bruttosoliditetskvoten, den stabila finansieringskvoten, samt vad som anses vara stora exponeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft11"&gt;Kapitaltäckningsdirektivet&lt;SPAN class="ft88"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;(CRD) är genomfört i Sverige genom lagen (2014:966) om kapitalbuffertar och lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag. Här regleras olika kapitalbuffertar, bankspecifika kapitalkrav, samt krav på banker att årligen göra interna kapital- och likviditetsutvärder- ingar (IKLU).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft8"&gt;Medan CRR och CRD innehåller övergripande regler publicerar Europeiska Bankmyndigheten (EBA) tekniska standarder och rikt- linjer som i detalj reglerar bl.a. vad som är kapital och hur kapital- basen ska offentliggöras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft8"&gt;Beräkning av kapitalkrav utförs i enlighet med tillsynsförord- ningen, lagen om kapitalbuffertar, lagen (2014:967) om införande av buffertlagen och Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2014:12) om tillsynskrav och kapitalbuffertar. Kravet på att upprätta en kapitalkonserveringsbuffert (2,5 %) gäller sedan 2 augusti 2014. Krav på att upprätthålla en kontracyklisk buffert (f.n. 2 %) tillämpas från och med den 19 mars 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft11"&gt;Kapitaltäckningsregelverket bygger på tre pelare och buffert- krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;CRR 575/2013/EU.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;CRD 2013/36/EU&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Utgångspunkt och förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft34"&gt;Pelare 1 reglerar minimikrav på kapital. Kapitalkrav beräknas för kreditrisk, marknadsrisk, avvecklingsrisk, kreditvärdighetsjusterings- risk (CVA) och operativ risk. Minimikapitalkravet uppgår till 8 pro- cent av riskvägt exponeringsbelopp. Riskvägt exponeringsbelopp avser att visa risken i engagemanget och utgör grunden för kapital- kravsberäkningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft32"&gt;Utöver minimikravet enligt pelare 1 ska samtliga företag som omfattas av regelverket göra egna bedömningar av sina risker och sitt totala kapitalbehov. Denna process kallas som nämnts intern kapital- och likviditets utvärdering (IKLU) och ligger inom pelare 2. Pelare 2 är samlingsnamnet för företagens interna kapital- och likvidi- tetsutvärdering, samt Finansinspektionens översyns- och utvärder- ingsprocess, där myndigheten gör en individuell bedömning av före- tagens kapitalbehov. Pelare 2 regleras i lagen (2004:297) om bank- och ﬁnansieringsrörelse, lagen om kapitalbuffertar, lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag, förordning om särskild tillsyn och kapitalbuffertar samt FFFS 2014:12.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;Pelare 3 reglerar upplysningskrav och offentliggörande av infor- mation som avseende kapitaltäckning, riskhantering och likviditet ska lämnas periodiskt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft9"&gt;Utöver kapitalkrav enligt pelare 1 och pelare 2 ska institut hålla kapital för olika typer av bu ertar, vilka syftar till att ytterligare stärka institutens motståndskraft. Kapitalkonserveringsbu erten är statisk och uppgår till 2,5 procent av riskvägt exponeringsbelopp. Den kontracykliska bu erten baseras på kreditexponeringarnas geograﬁska tillhörighet och kan variera mellan 0 och 2,5 procent av riskvägt exponeringsbelopp. Finansinspektionen fastställer nivån på det kontracykliska bu ertvärdet. Ändringar i bu ertvärdet med- delas i form av föreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft8"&gt;Det intressanta för utredningen när det gäller kapitaltäcknings- regelverket är för det första att Sverige tillämpar högre kapitaltäck- ningskrav än vad som krävs enligt EU:s regelverk (s.k. &lt;SPAN class="ft10"&gt;goldplating&lt;/SPAN&gt;). För det andra kan investeringar i gröna obligationer medföra ett annat koncept för risk, dvs. att risker i bankernas verksamhet redu- ceras och kan medföra lägre kapitaltäckningskrav redan av den anledningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B311573x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Utgångspunkt och förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft40"&gt;Resolutionsreserven&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Hanteringen av krisande banker ska enligt lagen (2015:1016) om resolution i första hand finansieras genom att förluster och kost- nader för återkapitalisering bärs av aktie- och fordringsägare. Under extraordinära omständigheter kan det dock krävas extern finansiering och därför byggs en resolutionsreserv upp med avgifter från instituten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Användningen av resolutionsreserven omgärdas av särskilda regler.&lt;SPAN class="ft65"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;Resolutionsreserven kan användas för ett institut som för- satts i resolution, exempelvis för att ge tillfällig finansiering eller för att under extraordinära omständigheter bidra till institutets åter- kapitalisering. Det senare förutsätter dock att skuldnedskrivning tillämpats i betydande utsträckning, dvs. att aktie- och fordrings- ägare har tagit en väsentlig del av kostnaderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft32"&gt;Resolutionsreserven är ett konto i Riksgälden som är resolutions- myndighet. När avgifterna betalas in till kontot går de samtidigt in i statens samlade kassaflöde, likt andra inbetalningar till staten. Om pengar från reserven behöver användas görs en utbetalning från kontot och pengar går samtidigt ut ur statskassan. När avgifterna kommer in förstärker de därmed budgetsaldot och minskar statens lånebehov och statsskulden. Om utbetalningar behöver göras ökar lånebehovet och statsskulden. Resolutionsreservens konstruktion följer de allmänna principer som tillämpas för statsbudgeten och statens finansiering. Syftet med att låta inbetalningar minska stats- skulden i stället för att öronmärkas och fonderas är att uppnå en så kostnadseffektiv förvaltning av statens finanser som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft32"&gt;Resolutionsreserven finansieras med avgifter som betalas av de kreditinstitut och värdepappersbolag som omfattas av resolutions- lagen. Mindre institut får sina avgifter fastställda i enlighet med en schablonmodell medan större institut betalar en avgift i proportion till den risk de utgör för systemet. Avgifterna fastställs enligt EU- kommissionens förordning om resolutionsavgifter.&lt;SPAN class="ft57"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;De totala&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Se Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag, EUT L 173/190, 12.6.2014; lagen (2015:1016) om resolution; och förordningen (2015:1034) om reso- lution.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;EU kommissionens förordning 2015/63 av den 21 oktober 2014 om komplettering av direktiv 2014/59/EU avseende förhandsbidrag till finansieringsarrangemang för resolution, EUT L 11/44, 17.1.2015.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B311574x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Utgångspunkt och förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;resolutionsavgifterna för ett år ska uppgå till 0,09 procent av det sammanlagda avgiftsunderlaget för de institut som betalar en risk- justerad avgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft34"&gt;Resolutionsavgiften togs ut för första gången 2016 och ska betalas så länge som behållningen i resolutionsreserven vid utgången av det år avgiften avser understiger 3 procent av institutens samman- lagda garanterade insättningar. Resolutionsavgiften har ersatt en tidigare stabilitetsavgift. För 2016 var de totala avgifterna reducerade till hälften, alltså 0,045 procent av underlaget, enligt övergångsregler. För 2017 betalade 181 institut resolutionsavgift. De flesta av dem – 127 institut – betalade en schablonavgift. För resterande 54 institut var avgiften riskjusterad. Totalt debiterades cirka 6,5 miljarder kronor i resolutionsavgifter för 2017. De större instituten som betalar riskjusterad avgift står för merparten av avgiftsuttaget. De samlade schablonavgifterna för mindre institut utgjorde cirka 5,3 miljoner kronor. Resolutionsreserven uppgick till 22,5 miljarder kronor i slutet av 2016. Det motsvarar drygt 1,5 procent av de sam- manlagda garanterade insättningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft11"&gt;Regeringen har föreslagit att avgiften ska höjas till 0,125 procent av avgiftsunderlaget 2018 och sedan trappas av.&lt;SPAN class="ft88"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;För utredningens del är det av intresse att Sverige tillämpar s.k. &lt;SPAN class="ft10"&gt;goldplating &lt;/SPAN&gt;genom krav på en högre avgift än vad som krävs enligt EU:s regelverk, samt att uttaget är baserat på risk. Det ökar möjlig- heten för tillämpning av utredningens förslag för att främja använd- ningen av gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft40"&gt;Budgetlagen och budgetprocessen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Enligt kommittédirektiven får utredaren lämna förslag om en stat- lig emission av en grön obligation om förslaget är förenligt med budgetlagens (2011:203) utformning, en effektiv statsskuldsför- valtning samt är kostnadsneutralt. Ett sådant förslag diskuteras på annan plats i betänkandet (8 kap.). Här ska endast något nämnas om budgetlagen och budgetprocessen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft11"&gt;Principerna för utgivning av statsobligationer regleras genom budgetlagen och med regeringens riktlinjer för statsskuldsförvalt-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;Se lagrådsremiss om avgiftsuttaget till resolutionsreserven, beslutad den 8 juni 2017.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Utgångspunkt och förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;ningen. Själva utgivningen och återfinansieringen av förfallna lån hanteras av Riksgälden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft8"&gt;Av budgetlagen följer att statskulden ska förvaltas så att kost- naden för skulden långsiktigt minimeras samtidigt som risken i för- valtningen beaktas (5 kap. 5 §). Därav anses följa att kostnad och risk är de kriterier som gör sig gällande vid beslut om statsskulds- förvaltningens inriktning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Av det budgetpolitiska ramverket följer vidare en första princip för statens verksamhet att utgifter över tid finansieras med skatter, inte lån, vilket kommer till uttryck i överskottsmålet. Underskott i budgeten kan uppstå temporärt under perioder med lågt resursut- nyttjande, men sett över en konjunkturcykel ska skatteinkomster minst täcka samtliga utgifter. Över tid används de lån Riksgälden tar upp i allt väsentligt till att refinansiera förfallande lån. En andra princip för statens medelshantering är att staten arbetar med &lt;SPAN class="ft89"&gt;en &lt;/SPAN&gt;kassa. Alla betalningar samlas hos Riksgälden. Någon öronmärkning av inbetalade medel sker inte. I stället gäller bruttoredovisnings- principen. Den innebär att inkomster redovisas brutto på inkomst- titel. På motsvarande sätt budgeteras och redovisas utgifter brutto mot anslag. Budgetlagens principer innebär alltså att ett visst lån inte kan kopplas till ett visst projekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft40"&gt;Statsstöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft8"&gt;Reglerna om statsstöd finns i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; (EUF) artiklarna 107– 109. I Sverige kompletteras artiklarna med lagen (2013:388) om otillåtet statligt stöd. Med statsstöd avses stöd som kan hänföras till stat, kommun eller landsting, till en verksamhet som typiskt sett bedrivs på en marknad. Generella landsomfattande system som utan åtskillnad gynnar alla företag som är etablerade i landet är inte stöd. Stödet kan vara antingen förenligt eller oförenligt med den gemensamma marknaden. Stöd som är oförenligt med den gemen- samma marknaden kan förbjudas och återkrävas av &lt;NOBR&gt;EU-kommis-&lt;/NOBR&gt; sionen och &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; och i vissa fall även av nationella domstolar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft8"&gt;Stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av offentliga medel, vilket snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna ett visst företag eller viss produktion, är oför-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B311576x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Utgångspunkt och förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;enligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning som det påverkar handeln mellan medlemsstaterna (de s.k. Altmark- kriterierna&lt;SPAN class="ft54"&gt;35&lt;/SPAN&gt;). Enligt etablerad rättspraxis anses handeln påverkas av stöd som hindrar företag i andra medlemsstater från att etablera sig på den aktuella marknaden. Detta innebär att även stöd till rent lokal verksamhet kan vara olagligt. Exempel på statsstöd kan vara bidrag och skattelättnader eller när en kommun säljer varor eller mark till underpris till företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Enligt statsstödsreglernas genomförandeförbud får stöd inte lämnas förrän det godkänts av &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; om det inte följer av ett gruppundantag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft9"&gt;Gruppundantagen följer av &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; förordning om stöd som är förenliga med statsstödsreglerna med tillhörande rikt- linjer.&lt;SPAN class="ft65"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;Av den omfattande och detaljerade katalogen av undantag följer av särskilt avsnitt 7 om stöd till miljöskydd, att bl.a. investe- ringsstöd till höjt miljöskydd jämfört med unionsnormer; olika energi– och energieffektivitetsåtgärder; energiinfrastruktur; avfalls- hantering; och nedsättning av miljöskatter kan vara tillåtna utan förhandsgodkännande. Ett annat exempel är avsnitt 8 med komplet- terande regler för tillåtet stöd vid naturkatastrofer (se EUF Art. 107.2). Fonden som sattes upp för att hjälpa skogsägare i södra Sverige efter stormen Gudrun 2005 är ett exempel på sådant tillåtet stöd. Det ger underlag till tolkningen att bidrag för skador p.g.a. extremt väder relaterat till klimatförändringar, eller åtgärder för klimatanpassning&lt;SPAN class="ft65"&gt;37&lt;/SPAN&gt;, skulle anses tillåtet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft8"&gt;Av detta och av &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; uppgifter till utredningen, följer att med mycket stor sannolikhet skulle bidrag eller annat stöd till andra klimatåtgärder uppfattas som tillåtet stöd. En sådan slutsats har bäring för några av utredningens förslag på främjande- åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Se den &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;s.k.Altmark-domen&lt;/NOBR&gt; 24/7/2003 vid &lt;NOBR&gt;EU-domstolen,&lt;/NOBR&gt; mål &lt;NOBR&gt;C-280/00,&lt;/NOBR&gt; rättsfallsamlingen 2003 s &lt;NOBR&gt;I-07747.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;EU Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (General Block Exemption Regulation, GBER), kompletteras med 2008 års rikt- linjer för miljöstöd (Environmental Aid Guidelines, EAG), 2014 års riktlinjer för miljö- och energistöd (Guidelines on Environmental and Energy Aid, EEAG).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Ett nyligen avgivet betänkande av Klimatanpassningsutredningen, Vem har ansvaret? SOU 2017:42, har inte bearbetat frågeställningen om finansiering och tillåtet statsstöd, varför någon säker slutsats inte kan dras här.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B311577x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;4 Marknaden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Marknaden för gröna obligationer är fortfarande i en tillväxtfas och intresset är tilltagande. Utredningen delar en allmänt förekommande uppfattning att det råder ett efter- frågeöverskott, eller annorlunda uttryckt utbudsbrist, på gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft8"&gt;Utredaren ska analysera och lämna förslag på hur marknaden för gröna obligationer kan utvecklas. För att göra det möjligt krävs en analys av rådande förhållanden på marknaden. Nedan följer en genomgång och analys av obligationsmarknaden i allmänhet och den gröna obligationsmarknaden i synnerhet. Avsnittet visar på en kraftig tillväxt på kort tid, en ung marknad som nu skulle kunna tolkas som att visa tecken på att mattas av men det anses allmänt i stället vara en effekt av efterfrågeöverskott. Det finns inte tillräck- ligt med investeringsmöjligheter i gröna obligationer på mark- naden. I avsnittet läggs grunden för utredningens diskussion om främjandeåtgärder (6 kap.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Räntemarknaden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft32"&gt;På räntemarknaden är det räntebärande instrument som investerare handlar och den fastställda avkastningen i instrumentet ges av en ränta. Räntemarknaden består oftast av en penningmarknad och en obligationsmarknad. På penningmarknaden kan ränteinstrumentet exempel vara statsskuldväxlar och certifikat med en löptid upp till ett år. Handeln på obligationsmarknaden omfattar obligationer med löptider från i regel ett år och uppåt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft8"&gt;Aktörerna på räntemarknaden är oftast staten, emittenter av säkerställda obligationer, banker, försäkringsbolag och pensions-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft18"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p112 ft32"&gt;fonder. Det finns olika syften när det gäller handel på penning- marknad och obligationsmarknad. Främsta uppgiften för obliga- tionsmarknad är att förmedla vissa aktörers långsiktiga sparande till de aktörer som behöver kapital. Viktigaste funktionen för penning- marknad är att underlätta placeringen av överskott och förmedla kortfristig finansiering. På den marknaden kan även aktörerna jämna ut under- och överskott på deras transaktionskonton med ränteinstrumenten som har löptider från en dag upp till en vecka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;Det finns olika typer av derivatinstrument på räntemarknaden som hjälper aktörerna att sprida och hantera risker. Dessa derivat- instrument är ränteterminer, ränteswappar och ränteoptioner, kredit- derivat och olika typer av strukturerade produkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft32"&gt;Primärmarknad och sekundärmarknad utgör tillsammans ränte- marknaden. Skillnaden är att på primärmarknaden emitteras nya värdepapper och på sekundärmarknaden gäller det att köpa eller sälja värdepapper på en marknad. När de som ger ut värdepapper, emittenter, säljer får de kapital direkt, vilket innebär att emittenter blir låntagare på marknaden. På en sekundärmarknad sker det endast ägarbyte för de befintliga värdepapperna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Närmare om obligationsmarknaden i allmänhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft8"&gt;I avsnittet ges en överblick av obligationsmarknadens funktion och beskrivning av ett antal viktiga egenskaper och begrepp. På obliga- tionsmarknaden möts investerare med ett överskott på kapital och låntagare som behöver låna kapital på längre löptider. Låntagare kan vara aktörer som offentlig sektor, banker och &lt;NOBR&gt;icke-finansiella&lt;/NOBR&gt; företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Obligationer är räntebärande skuldebrev som ger avkastning i form av ränta. En aktör med finansieringsbehov, t.ex. ett företag, säljer (emitterar) obligationen på marknaden och får på så sätt in kapital till att finansiera sin verksamhet. Investerare med ett över- skott på kapital köper obligationen för att få avkastning i form av ränta. På så sätt lånar köparen (investeraren) av obligationen ut pengar till emittenten. Emittenten förbinder sig att vid avtalad tid- punkt i framtiden (förfallodatum) betala tillbaka pengarna (s.k. nominellt belopp) med ränta. Tiden till förfall kallas för löptid. Löptiden för en nyemitterad obligation är i regel ett år eller längre.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B311579x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p197 ft9"&gt;De obligationer som under löptiden har periodiska ränteutbetal- ningar (kuponger) kallas för kupongobligationer. Frekvensen på ränteutbetalningarna (kupongräntan) skiljer mellan olika obliga- tioner men sker i regel en till flera gånger per år. Kupongräntan kan vara rörlig eller fast. Rörlig kupongränta innebär att räntan är rela- terad till en referensränta som kan variera över tid, t.ex. interbank- räntan Stibor&lt;SPAN class="ft65"&gt;1&lt;/SPAN&gt;. Utöver referensräntan, vilken helst har så låg risk som möjligt, tillkommer en kreditmarginal (riskpremie), vars stor- lek beror på hur stor risk obligationen har i förhållande till en pla- cering som betalar jämförelseräntan. Vid fast kupongränta prissätts obligationen mot den s.k. swapräntan&lt;SPAN class="ft65"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;för respektive löptid plus en riskpremie.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;De obligationer som inte har periodiska ränteutbetalningar kallas nollkupongobligationer eller diskonteringsobligationer. För noll- kupongobligationer betalas räntan ut som ett engångsbelopp inkluderat i det nominella beloppet vid förfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Stockholm Interbank Offered Rate är en referensränta som visar ett genomsnitt av de ränte- satser som ett antal banker – Stiborbanker – verksamma på den svenska penningmarknaden är villiga att låna ut till varandra på utan säkerhet under olika löptider. Den 21 juni 2017 var Stiborbankerna Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar Bank, Nordea, SBAB Bank, SEB och Swedbank.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Swapräntan motsvarar marknadens tro om framtida räntor. Det är den ränta en aktör är redo att byta kassaflödena från en rörlig ränta mot kassaflödena från en fast ränta. Ett exempel är den femåriga swapräntan för tre månaders Stiborräntan. Den 26 oktober 2017 låg denna swapränta på 0,42 procent, samtidigt låg tremånaders Stibor på &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;-0,52&lt;/NOBR&gt; procent. Det innebär att marknaden tror att en rullande placering i tremånaders Stibor kommer ge en årlig ränta på 0,42 procent över fem år. För att marknaden ska köpa en femårig obligation med fast kupongränta måste emittenten betala 0,42 procent plus en riskpremie för den risk emittenten anses ha utöver risken i en placering i tremånaders Stibor.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H5B3115/H5B311580x1.jpg" style="width:419px;height:251px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p18 ft18"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p226 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td51"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td53"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td53"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td51"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td51"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td51"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td51"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td51"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td51"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td51"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td55"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Prissättning av obligationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft9"&gt;Att förstå prissättningsmekanismen för obligationer är en viktig del i att förstå obligationsmarknadens funktionssätt och relationen mellan obligationspriser och räntor. Räntorna bestäms nämligen främst av priset på obligationer på sekundärmarknaden. Storleken på räntan i förhållande till obligationens risk avgör om investerare är villiga att köpa obligationen eller inte. Ju högre risk desto högre ränta kräver investerarna för att köpa obligationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft12"&gt;Risker&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;För att förstå investerarnas krav på kompensation i form av ränta är det nödvändigt att ha en grundläggande förståelse för de olika typer av risk som finns i samband med en investering i en obligation. Riskerna är bland annat:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Kredit- och motpartsrisk, vilka innebär att den som emitterar obligationen kan gå i konkurs och ställa in betalningarna eller av annan anledning inte uppfyller sina åtaganden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B311581x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p227 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Ränterisk är känsligheten i obligationspriset för förändringar i marknadsräntor. Ränterisken ökar med obligationens löptid, t.ex. sjunker obligationspriset när marknadsräntan stiger. Om en obligation ska säljas innan dess förfallodatum finns därför en risk för förlust.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Likviditetsrisk uppkommer om en tillgång inte snabbt kan av- yttras till ett marknadsmässigt pris, t.ex. om en marknad är liten kan det vara svårt att snabbt hitta köpare. Säljaren kan då bli tvingad att sänka priset för att snabbt kunna avyttra tillgången. Likviditetsrisken beskrivs mer i detalj i avsnitt &lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_89"&gt;4.2.5.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Inflationsrisk är risken att investerares inflationsförväntningar inte är korrekta. Högre inflation än förväntat minskar det reala värdet på framtida avkastning i.o.m. att varor och tjänster blivit dyrare än förväntat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft32"&gt;Det är bl.a. dessa risker investeraren vill bli kompenserad för vid köp av obligationer. Beroende om investeraren planerar att hålla eller eventuellt sälja obligationen innan förfall träffas hen av olika risker. Kredit- och motpartsrisken samt inflationsrisken är aktuell i båda fallen. Ränterisken och likviditetsrisken är endast aktuell för den investerare som eventuellt skulle sälja obligationen innan förfall. Investeraren som håller obligationen till förfall kommer få sina eventuella kuponger och nominella belopp utbetalat oberoende av obligationens prisrörelse på sekundärmarknaden. Hur mycket kompensation investeraren begär för att exponera sig mot riskerna beror på investerarens preferenser och nivå av riskaverison&lt;SPAN class="ft57"&gt;3&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Riskaversion kan beskrivas med följande experiment. En investerare får valet att delta i ett lotteri med en viss sannolikhet att vinna ett högt belopp eller inte delta och garanterat få ett lägre belopp. Lotteriet betalar ut 1 000 000 kronor med 50 procent sannolikhet. Statistiskt förväntad vinst från lotteriet blir därmed 500 000 kronor (1 000 000 x 0,5). Investerare kan välja mellan att vara med i lotteriet eller garanterat få 500 000 kronor med 100 procent sannolikhet. Båda alternativen har en förväntad vinst på 500 000 kronor. Majoriteten av investerare hade valt att inte delta i lotteriet och direkt få 500 000 kronor med 100 procent sannolikhet trots att förväntad vinst från lotteriet också är 500 000 kronor. Det visar på att investerare inte gillar risk och att de därmed är riskaverta. Investerare hade krävt ett risk- premium för att delta i lotteriet, dvs. att vinstbeloppet höjs eller att sannolikheten för vinst höjs tills dess att den förväntade vinsten blir så hög att investeraren anser det värt risken att delta i lotteriet, eller i vårt fall köpa en obligation.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;81&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B311582x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p150 ft12"&gt;Prissättning av obligationer mot en riskfri jämförelseränta&lt;SPAN class="ft92"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft34"&gt;Vid prissättning av en obligation kräver investerare kompensation i form av ränta för den risk de tar på sig utöver en riskfri jämförelseränta. Den riskfria räntan är den avkastning man kan erhålla utan att ta någon risk. Det vanligaste är att man använder sig av statspappersräntan som riskfri ränta. Statspapper har normalt sett ingen eller mycket låg kreditrisk vilket gör att statspappers- räntan är ett bra mått på den riskfria räntan.&lt;SPAN class="ft63"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Därmed skapar räntan på statspapper med olika löptider ett golv för räntorna i ekonomin. Det eftersom ingen investerare tar på sig risk om de kan få identisk eller högre avkastning från investering i ett riskfritt alternativ. Statspapper är dessutom oftast enkelt konstruerade och standardi- serade vilket gör dem enkla att jämföra med. De är också ofta mycket likvida vilket innebär att de kan omsättas snabbt och till stora belopp utan att priset påverkas i alltför stor utsträckning. Det är därför möjligt att utifrån statspappersinstrumenten skapa en avkastningskurva&lt;SPAN class="ft63"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;som är relevant i den meningen att den väl av- speglar rådande ekonomiska förhållanden och innehåller så lite andra störningar som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft32"&gt;I Sverige används statspappersräntan frekvent som referensränta vid värdering av olika finansiella instrument såsom obligationer. Företagsobligationer prissätts dock mot aktuell swapränta och aktuella riskpremier. I Sverige är det vanligt att den tioåriga stats- obligationsräntan används som bas för att beräkna riskpremien vid t.ex. företags- och aktievärdering. Enligt en enkätundersökning bland riskkapitalister, förvaltare, fondkommissionärer och andra aktörer som värderar företag använder sig 64 procent av den tioåriga statsobligationsräntan som riskfri referensränta, tio procent av den femåriga statsobligationsräntan och 26 procent av någon annan referensränta.&lt;SPAN class="ft57"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Noterbart är att andelen som använder annan referens- ränta har stigit under de senaste åren. När skäl anges är det främst att statsobligationsräntan i dagsläget bedöms vara för låg för att kunna användas som en långsiktig riskfri referensränta. Av svaren framgår&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Avsnittet är en reviderad version av motsvarande text i SOU 2014:8 Översyn av stats- skuldspolitiken, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;68–69.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Att det skulle finnas helt riskfria tillgångar går att diskutera men det ligger utanför ramen för denna utredning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Avkastningskurvan består av jämförelseräntor för olika löptider, se avsnitt &lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_85"&gt;4.2.3.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;PwC (2013): &lt;/SPAN&gt;Riskpremien på den svenska aktiemarknaden&lt;SPAN class="ft56"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;82&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B311583x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;att när räntan är påverkad av faktorer som inte bedöms vara lång- siktigt hållbara används den i mindre utsträckning som referens- ränta, i alla fall inte utan handpåläggning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Marknadsräntan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft34"&gt;Den ränta som skapar jämvikt mellan utbud och efterfrågan på obligationsmarknaden kallas för marknadsräntan. Marknadsräntan används ofta som ett samlingsbegrepp för de räntor som vid en viss tidpunkt återfinns på marknaden för obligationer med olika nivåer av risk och löptid. Marknadsräntan den avkastning investeraren får vid innehav av obligationen. Den består av en antaget riskfri referens- ränta plus en riskpremie för den risk det innebär att äga obligationen utöver att äga en investering som betalar referensräntan. Mark- nadsräntan bestäms av priset på obligationer på sekundärmarknaden och är den ersättning till vilken investerare är villiga att köpa en obligation med en viss risk. Sekundärmarknadspriset på obligationer bestäms i sin tur av utbud och efterfrågan. Är den antaget riskfria referensräntan konstant innebär det att marknadsräntan bestäms av priset på riskpremien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft32"&gt;Utöver marknadskrafterna kan även Riksbanken påverka priserna genom att justera den korta styrräntan (reporäntan) vilken i mycket hög grad påverkar främst de korta referensräntorna. Antas utbudet av obligationer vara givet bestäms efterfrågan vid varje tidpunkt av investerarnas placeringshorisonter, riskbenägenhet och deras bedöm- ning av framtida räntor.&lt;SPAN class="ft57"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Sambandet mellan priset på en obligation och dess marknadsränta kan visas med hjälp av följande förenklade och fiktiva räkneexempel:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft32"&gt;Anta att en nollkupongobligation på sekundärmarknaden har en återstående löptid på ett år och marknadspriset är 83,33 kronor. Obligationens nominella belopp är 100 kronor vilket betalas ut vid förfallodatumet om ett år. Investeraren som köper obligationen och håller den till förfall erhåller därmed en avkastning på 16,67 kronor, vilket motsvarar en ränta på 20 procent över en period av ett år (16,67/83,33=20 %). Räntan på 20 procent utgör därmed den ett-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Asgharian, Hossein &amp; Nordén, Lars (2007), &lt;SPAN class="ft64"&gt;Räntebärande instrument – Värdering och risk- hantering&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B311584x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;Marknaden SOU 2017:115&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft11"&gt;åriga marknadsräntan för just den risknivå som finns i detta exemplets obligation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft32"&gt;Anta att marknadsförhållandena förändras och att riskbenägen- heten hos investerarna ökar, dvs. investerarna kräver lägre ränta än tidigare för samma nivå av risk. Investerarna är nu villiga att ta på sig risk motsvarande den som finns i obligationen för 10 procent i ränta, i stället för tidigare 20 procent. Nollkupongobligationen som ger en ränta på 20 procent framstår som mycket attraktiv under de nya marknadsförhållandena och många vill köpa den. Efterfrågan ökar och därmed ökar också priset. När priset på obligationen ökar minskar skillnaden mellan marknadspriset och obligationens nomi- nella belopp på 100 kronor. Investerarna kommer vilja köpa obliga- tionen till dess att marknadspriset gått upp så mycket att räntan över ett år blir 10 procent, vilket sker vid ett pris på 90,91 kronor. Slutsatsen är att när marknadsräntorna går ner ökar obligationernas pris och vice versa. Se &lt;A href="#page_84"&gt;Figur 4.1 &lt;/A&gt;nedan för en grafisk illustration.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-214px;margin-bottom:0px;" class="p233 ft64"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-214px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:214px;" class="p233 ft64"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-107px;margin-top:107px;margin-right:-107px;margin-bottom:107px;" class="p233 ft64"&gt;&lt;![endif]&gt;Marknadspris och nominellt belopp&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p234 ft56"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft56"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft56"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft56"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft56"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft56"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft60"&gt;0&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft85"&gt;20%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft60"&gt;10%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td56"&gt;&lt;P class="p239 ft56"&gt;Marknadsränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_3"&gt;
&lt;P class="p240 ft56"&gt;Ränta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft56"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H5B311584xi2.jpg/" id="inl_img1"&gt; Pris&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft56"&gt;Not: Fiktiva obligationspriser i syfte att illustrera förhållandet mellan obligationspris och marknads - ränta.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;84&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B311585x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;Som exemplet ovan visar ändras obligationspriset i motsatt riktning till räntan. Om räntorna stiger sjunker obligationspriset. En investerare som avser att sälja obligationen innan förfall kan där- med få en förlust. Detta är vad som kallas för ränterisken i obliga- tionen. En investerare som avser att hålla en obligation till förfall utsätts inte för någon ränterisk eftersom obligationspriset på marknaden inte påverkar det nominella beloppet eller de överens- komna kupongutbetalningarna.&lt;SPAN class="ft54"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Marknadsräntan på sekundärmarknaden bestämmer räntan även på primärmarknaden.&lt;SPAN class="ft65"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Om en emittent vid emission erbjuder att betala en lägre ränta än marknadsräntan skulle investeraren kunna köpa en obligation på sekundärmarknaden med identisk risk men med högre ränta. Ingen investerare hade accepterat emittentens erbjudande om att köpa obligationen och emittenten hade behövt höja räntan till nivå med marknadsräntan för att kunna finansiera sig. Skulle emittenten betala en högre ränta än marknadsräntan skulle många investerare vilja köpa obligationen. Emittenten kan vid ett sådant scenario sänka räntan till nivå med marknadsräntan och få billigare finansiering. Om emittenten inte sänker räntan kom- mer obligationen bli kraftigt övertecknad. När den väl emitterats kan de som lyckades köpa obligationen direkt sälja den till ett högre pris på sekundärmarknaden och räntan kommer motsvara den som råder på sekundärmarknaden. För mer detaljerat resonemang kring hur sekundärmarknaden kan påverka primärmarknaden se avsnitt &lt;A href="#page_89"&gt;4.2.5.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Avkastningskurvan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft34"&gt;Avkastningskurvan är ett viktigt begrepp i att förstå obligations- marknadens funktionssätt. Även kallat räntekurvan är den en grafisk framställning av beräknad effektiv avkastning på jämförbara värdepapper med olika löptider. Den beskriver förhållandet mellan ränta och återstående löptid som gäller vid en viss tidpunkt. Se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Dock utsätts investeraren för en indirekt förlust eller alternativkostnad. Om investeraren vid en prisnedgång inte redan ägt obligationen hade hen kunnat köpa den till ett lägre pris på marknaden och fått en högre procentuell avkastning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Om en obligation inte handlas så ofta kan primärmarknaden vara vägledande för sekundär- marknaden gällande pirssättningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;85&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B311586x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft11"&gt;&lt;A href="#page_86"&gt;Figur 4.2 &lt;/A&gt;nedan för exempel på avkastningskurvor för svenska statspapper vid två olika tidpunkter.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td58"&gt;&lt;P class="p242 ft56"&gt;1,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td59"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td60"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td61"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td58"&gt;&lt;P class="p242 ft56"&gt;1,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td59"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td9"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td60"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td61"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr23 td57"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-31px;margin-bottom:0px;" class="p243 ft93"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-31px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:31px;" class="p243 ft93"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-16px;margin-top:16px;margin-right:-15px;margin-bottom:15px;" class="p243 ft93"&gt;&lt;![endif]&gt;procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td58"&gt;&lt;P class="p242 ft56"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td59"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td9"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td60"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td61"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td59"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td9"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td60"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td61"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td57"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p244 ft95"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-14px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:15px;" class="p244 ft95"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-7px;margin-top:8px;margin-right:-8px;margin-bottom:7px;" class="p244 ft95"&gt;&lt;![endif]&gt;Ränta,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td58"&gt;&lt;P class="p242 ft56"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td59"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td9"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td60"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td61"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td59"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td9"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td60"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;P class="p242 ft56"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td58"&gt;&lt;P class="p242 ft56"&gt;&lt;NOBR&gt;-1,0&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td59"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td9"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td60"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td61"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft60"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft60"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft60"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft60"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft60"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft60"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td59"&gt;&lt;P class="p245 ft60"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft60"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft60"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft60"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td60"&gt;&lt;P class="p33 ft60"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft98"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft60"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft60"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft60"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft60"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft85"&gt;&lt;NOBR&gt;2014-12-30&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td9"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;&lt;NOBR&gt;2017-04-18&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td61"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p246 ft70"&gt;Not: Horisontell axel avser löptid i år. Nollkupongräntor interpolerade från statsskuldsväxlar och statsobligationer med &lt;NOBR&gt;Nelson-Siegel-metoden.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft56"&gt;Källa: Riksbanken (2017), Penningpolitisk rapport april 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft8"&gt;Som figuren visar finns det ett positivt samband mellan ränta och löptid genom att kurvorna lutar uppåt, dvs. obligationer med längre löptid betalar högre ränta. Avkastningskurvorna kan också vara flacka eller luta nedåt men det är mindre vanligt och uppkommer oftast under mer ovanliga marknadsförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Avkastningskurvans lutning kan förklaras med hjälp av den s.k. likviditetspreferensteorin, det finns dock flera teorier.&lt;SPAN class="ft65"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Enligt lik- viditetspreferensteorin är investerare riskaverta och föredrar korta placeringar eller allra helst direkt tillgängliga likvida medel. Det innebär att investerare vill ha ersättning utöver förväntad framtida riskfri ränta för att ta på sig risk samt för att placera pengarna på längre löptider. Investerare har ett val att antingen investera med kort löptid med lägre risk och löpande återinvestera när obliga- tionerna förfaller eller investera med längre löptid med högre risk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;För en detaljerad beskrivning och diskussion kring de olika teorierna se Asgharian, Hossein &amp; Nordén, Lars (2007), &lt;SPAN class="ft95"&gt;Räntebärande instrument – Värdering och riskhantering&lt;/SPAN&gt;, s. &lt;NOBR&gt;59–66.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;86&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p250 ft8"&gt;Med längre löptider ökar ränterisken, dvs. vid ändring av marknads- räntan påverkas priset på obligationer med längre löptid påverkas i större omfattning än priset på obligationer med kortare löptid. Längre löptider medför även ökad osäkerhet gällande bl.a. framtida marknadsförhållanden, inflation och förväntningar om Riksbankens penningpolitik. Alla dessa faktorer kan påverka obligationens mark- nadspris. Investerare som tänkt avveckla en obligation med längre löptid innan förfall utsätts därför för en ökad risk jämfört med att hålla en obligation med kort löptid. Investerare kräver därför kom- pensation (s.k. riskpremie) för att investera i obligationer med längre löptider.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft32"&gt;&lt;A href="#page_86"&gt;Figur 4.2 &lt;/A&gt;visar att avkastningskurvorna skiljer sig åt och att mark- nadsräntan har sjunkit mellan tidpunkterna. Den största skillnaden mellan kurvorna syns i de kortare marknadsräntorna för att sedan avta vid längre löptider. Orsaken till att marknadsräntorna sjunkit är troligtvis att Riksbanken sänkt styrräntan, den s.k. reporäntan, från 1 procent den 30 december 2014 till &lt;NOBR&gt;-0,5&lt;/NOBR&gt; procent den 18 april 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Riksbankens påverkan på räntorna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft9"&gt;Riksbanken ansvarar för penningpolitiken i Sverige med målet att upprätthålla ett fast penningvärde. Riksbankens tolkning av detta mål är att inflationen ska vara låg och stabil. Mer precist är Riks- bankens mål att hålla inflationen kring 2 procent per år. Inflationen antas vara kopplad till räntenivån i ekonomin. En högre räntenivå antas leda till en lägre efterfrågan i ekonomin genom dyrare upp- låning vilket bl.a. minskar konsumtion och investeringar. En lägre efterfrågan ger lägre priser vilket dämpar inflationen. Tvärtom för- väntas en lägre ränta bidra till ökad efterfrågan genom billigare lån vilket ger ökad konsumtion och investeringar. En ökad efterfrågan ger högre priser som i sin tur driver på inflationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft33"&gt;Riksbanken kan påverka den framtida inflationsutvecklingen genom sina möjligheter att styra främst den korta räntan i eko- nomin. Riksbankens gör detta genom att bestämma räntan då en penningpolitisk motpart (huvudsakligen banker) behöver placera eller låna i centralbanken med en dags löptid. Räntan från en dag&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;87&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B311588x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p112 ft32"&gt;till en annan kallas dagslåneränta&lt;SPAN class="ft57"&gt;12&lt;/SPAN&gt;. När Riksbanken kommunicerar sina intentioner brukar den använda sig av reporäntan vilken ligger mitt emellan Riksbankens in- och utlåningsräntor. Tanken är att Riksbankens penningpolitiska styrsystem ska stabilisera dagslåne- räntan nära reporäntan. På så vis ska dagslåneräntan fungera som ett ankare för avkastningskurvan.&lt;SPAN class="ft57"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Dvs. utgöra den underliggande riskfria korta referensräntan mot vilken övriga räntor i ekonomin prissätts med avseende på risk och löptid. Genom att styra dags- låneräntan påverkar Riksbanken de korta marknadsräntorna som t.ex. Stibor. Förenklat ska de korta marknadsräntorna spegla den förväntade utvecklingen i dagslåneräntan.&lt;SPAN class="ft57"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft32"&gt;De korta räntorna påverkar i sin tur de långa men effekten avtar med längre löptider. Riksbankens ambition är att stabilisera den allra kortaste riskfria räntan medan marknaden får bestämma räntor för längre löptider som inkluderar diverse riskpremier.&lt;SPAN class="ft57"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Riksbanken kan t.ex. genom sin kommunikation och prognoser om förväntad framtida dagslåneränta försöka påverka inflationsförväntningarna som i sin tur påverkar den långa räntan. Möjligheterna till påverkan är dock begränsade och de långa marknadsräntorna bestäms till större del av utbud och efterfrågan än av Riksbankens reporänta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Efter en lång period av låg inflation påbörjade Riksbanken i feb- ruari 2015 ett försök att även påverka de långa marknadsräntorna. Detta gjordes genom att tillämpa s.k. okonventionella penning- politiska åtgärder. Dessa åtgärder gick ut på att Riksbanken köpte obligationer på sekundärmarknaden och därmed ökade efterfrågan. Ökad efterfrågan leder till ökande obligationspriser som i sin tur ger lägre räntor och i detta fall förhoppningsvis högre inflation.&lt;SPAN class="ft65"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;När detta betänkande togs fram pågick fortfarande åtgärderna och dess resultat hade därför inte fullt utvärderats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Dagslåneräntan benämns som riskfri i Sveriges Riksbank (2012): Penning- och valuta- politik 2012:2, s. 43.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Sveriges Riksbank (2012): Penning- och valutapolitik 2012:2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;För en mer detaljerad beskrivning av hur Riksbanken påverkar dagslåneräntan se Sveriges Riksbank (2012): Penning- och valutapolitik 2012:2, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;43–64.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Sveriges Riksbank (2012): Penning- och valutapolitik 2012:2, s. 44.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;För en mer detaljerad beskrivning av Riksbankens obligationsköp se Jan Alsterlind, Henrik Erikson, Maria Sandström och David Vestin (2015), &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Hur kan köp av statsobligationer göra penningpolitiken mer expansiv?&lt;/SPAN&gt;, Ekonomisk kommentar, nr. 12, Sveriges riksbank.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;88&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B311589x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p252 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Fördjupning marknadslikviditet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Eftersom marknadslikviditeten är ett problemområde gällande gröna obligationer kommer likviditetens funktion och betydelse beskrivas mer i detalj i avsnittet. Marknadslikviditeten på sekundärmark- naden påverkar även priserna och möjligheterna att emittera på primärmarknaden.&lt;SPAN class="ft54"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft12"&gt;Det finns olika typer av likviditet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Som beskrivet under avsnitt &lt;A href="#page_78"&gt;4.2 &lt;/A&gt;finansierar sig olika aktörer genom att emittera obligationer på den så kallade primärmarknaden. På en primärmarknad, där det är lätt att emittera obligationer, är det alltså lätt att finansiera sig och man säger då att finansieringslikviditeten är god. Det är lättare att uppnå en god finansieringslikviditet på primärmarknaden om de investerare som köpt obligationer på primär- marknaden kan sälja dessa vidare till andra investerare på sekundär- marknaden. Marknadslikviditeten är i sin vidaste bemärkelse ett sätt att beskriva hur snabbt och till vilken kostnad det går att omvandla en finansiell tillgång till likvida medel. När det går snabbt att om- sätta betydande volymer av en obligation på sekundärmarknaden till en låg transaktionskostnad och utan att transaktionen påverkar marknadspriset på obligationen nämnvärt säger man att marknads- likviditeten är god.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Det finns flera olika dimensioner av begreppet marknadslikvidi- tet. I den ekonomiska litteraturen talar man i regel om fyra olika dimensioner av marknadslikviditet:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Omedelbarhet (eng. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;immediacy&lt;/SPAN&gt;) refererar till hur fort det går att exekvera och avveckla en order.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Täthet (eng. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;tightness&lt;/SPAN&gt;) refererar till transaktionskostnader som hur stor skillnaden är mellan köp- och säljpriser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Djup (eng. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;depth&lt;/SPAN&gt;) refererar till spridningen av köp- och sälj- intressen omkring rådande marknadspris.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Avsnittet utgörs av en reviderad version av motsvarande text i Riksbankens publikation Bonthron, Fredrik, Johansson, Tor och Mannent, Jenny (2016), Marknadslikviditeten på den svenska obligationsmarknaden och dess betydelse för finansiell stabilitet. &lt;SPAN class="ft93"&gt;Ekonomiska kommentar &lt;/SPAN&gt;nr 3 2016. Sveriges riksbank 27 maj 2016.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;89&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p256 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Motståndskraft (eng. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;resilience&lt;/SPAN&gt;) refererar till graden av nya köp- och säljintressen som uppkommer efter en plötslig obalans i ut- bud eller efterfrågan för en obligation, och som för tillbaka marknadsprissättningen till dess fundamentala värde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft8"&gt;I praktiken är det dock inte helt enkelt att skaffa sig en bild av ut- vecklingen av en obligations marknadslikviditet. Det finns till exempel inte något enskilt mått som fångar marknadslikviditetens alla dimensioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft12"&gt;Marknadslikviditeten viktig för marknaden funktionssätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft32"&gt;En obligations marknadslikviditet har betydelse för hur väl obliga- tionsmarknaden fungerar. För att obligationsmarknaden ska utgöra ett bra alternativ för marknadsbaserad finansiering krävs det att marknaden fungerar väl. Generellt sett karaktäriseras väl fungerande och effektiva marknader bland annat av att det finns en sekundär- marknad som det går att omsätta emitterade värdepapper på. De aktörer som finansierar sig genom obligationsmarknaden har näm- ligen inte nödvändigtvis samma tidshorisont som långivarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Om exempelvis ett företag vill finansiera ett långsiktigt projekt genom att emittera en långfristig obligation samtidigt som långiv- arna inte vill ge ett lika långfristigt lån kan långivarna fortfarande vilja investera i obligationen om de vet att de kan sälja den på sekundärmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft32"&gt;På samma sätt är marknadslikviditeten på sekundärmarknaden viktig för investerare som exempelvis investeringsfonder. De vill nämligen ha möjligheten att snabbt kunna omsätta delar av sina obli- gationsinnehav beroende på de insättningar och uttag som fond- spararna gör ur fonden, eller om de vill omallokera sina investeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft32"&gt;Många finansiella tillgångar, som innehaven i investerings- fonder, värderas också på regelbunden basis utifrån priserna på sekundärmarknaden. Det gäller även för tillgångar som lämnas som säkerheter antingen i utbyte mot finansiering eller vid handel på derivatmarknaderna. Värderingen av sådana tillgångar blir mer till- förlitlig om tillgångarna handlas på en sekundärmarknad eftersom det då är lättare att verifiera priset. För att en tillgång ska kunna användas som säkerhet måste den dessutom snabbt kunna avyttras,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B311591x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;och helst till åtminstone samma pris som det värde den är säkerhet för. En fungerande sekundärmarknad underlättar för det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Marknadslikviditeten behöver dock inte vara god för varje enskild obligation. Det finns obligationer som går att emittera på pri- märmarknaden trots att det inte finns någon väl fungerande sekundär- marknad. Vissa investerare, som livförsäkringsbolag, investerar till exempel ofta i obligationer med avsikt att behålla dem tills de för- faller. För sådana tillgångar finns därför generellt sett inte en för- väntan om en god marknadslikviditet från investerarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft32"&gt;Om marknaderna fungerar effektivt kommer de mest likvida obligationerna att ha en lägre riskpremie och tvärtom. Det betyder att de som emitterar obligationer med sämre marknadslikviditet får betala mer för att låna än de som emitterar mer likvida obligationer. Köparen av en obligation med sämre marknadslikviditet kompen- seras således för risken att den är svårare att sälja på sekundärmark- naden än mer likvida obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Prissättning av gröna obligationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Utredningen bedömer att prissättningen i stort är positiv. De emittenter utredningen träffat har ansett att deras emissioner av gröna obligationer gått mycket bra. Emittenterna har breddat sin investerarbas, upplevt att obligationerna blivit något mer övertecknade, att priset varit gynnsamt och i vissa fall har en viss rabatt i form av lägre ränta kunnat påvisas. Interna- tionell rapportering är emellertid inte entydig i om en rabatt för gröna obligationer kan påvisas eller ej.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft9"&gt;På grund av hög efterfrågan har emittenter i vissa fall kunnat emit- tera gröna obligationer med viss rabatt i form av lägre ränta. Rabatten innebär att emittenten får en lägre finansieringskostnad eftersom investerarna är beredda att avstå från viss avkastning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft32"&gt;Utredningen har i sitt arbete träffat svenska emittenter som upplevt att det finns en rabatt på marknaden för gröna obligationer. Kommuninvest är en av dessa och har skattat rabatten till cirka två räntepunkter (0,02 procentenheter) vid ett par av deras emissioner. För en typisk svensk emission som i snitt ligger på ett nominellt belopp om drygt en miljard kronor skulle det handla om en årligen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;91&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B311592x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p112 ft9"&gt;lägre finansieringskostnad om cirka 200 000 kronor. Kostnaden för extern granskning återbetalas i sådant fall i regel redan första året. Emellertid är det inte garanterat att emittenten får rabatt och den kan alltså inte räkna med detta när den planerar sin emission.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;Att det finns en rabatt bekräftas av Banken för internationell be- talningsutjämning (BIS) som i en rapport estimerat rabatten till 1,8 räntepunkter (0,18 procentenheter).&lt;SPAN class="ft65"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Fenomenet drivs på av den höga efterfrågan på hållbara investeringar samtidigt som utbudet är begränsat. Rabatten kan därför snabbt försvinna om utbudet av gröna obligationer ökar eller investerarnas preferenser ändras. Emittenter kan alltså inte räkna med en rabatt vid emission av gröna obligationer trots att de åtnjutit en sådan vid tidigare tillfälle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Climate Bonds Initiative (CBI) har i samarbete med Inter- national Finance Corporation (IFC) studerat prissättningen av gröna obligationer och kommit fram till ett mer tvetydigt resultat gällande existensen av en rabatt.&lt;SPAN class="ft54"&gt;19&lt;/SPAN&gt;,&lt;SPAN class="ft54"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Vid vissa studerade emissioner kunde en rabatt observeras men inte vid andra. CBI och IFC menar att liknande mönster kan observeras vid prissättning av traditionella obligationer och anser sig därför inte kunna dra slutsatsen att en rabatt för gröna obligationer existerar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Rabatten kan användas som ett mått på den avkastning som in- vesterare är redo att avstå för att investera hållbart. Att vid emis- sionstillfället avstå från avkastning kan tas igen om obligationen stiger i värde och säljs innan förfall. Utredningen har i sitt arbete fått uppgifter om att gröna obligationer generellt presterar bättre på sekundärmarknaden än traditionella. Ett par studier har gjorts men de visar på olika resultat. BIS har i ovan nämnda rapport inte kunnat påvisa någon signifikant skillnad gällande prisutvecklingen av gröna och traditionella obligationer på sekundärmarknaden. Däremot har CBI och IFC observerat att gröna obligationer generellt presterar bättre än index. Emellertid har CBI och IFC inte testat om deras resultat är statistiskt säkerställda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Utredningen har i sitt arbete fått uppgift om att det i regel är fler investerare som anmäler intresse vid emission av gröna obliga- tioner jämfört med traditionella. Detta är också något som CBI&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Ehlers, Torsten och Packer Frank (2017), &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;BIS Quarterly Review&lt;/SPAN&gt;, september 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft93"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;CBI och IFC (2017), &lt;/SPAN&gt;Green Bond Pricing in the Primary Market: January &lt;NOBR&gt;2016–March&lt;/NOBR&gt; 2017&lt;SPAN class="ft60"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;CBI och IFC (2017), &lt;/SPAN&gt;Green Bond Pricing in the Primary Market: &lt;NOBR&gt;April–June&lt;/NOBR&gt; 2017&lt;SPAN class="ft56"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B311593x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;och IFC bekräftar. Det handlar bl.a. om att fler investerare med &lt;NOBR&gt;ESG-mandat&lt;/NOBR&gt; vill investera i de gröna obligationerna. En bredare investerarbas skapar teoretiskt sett en mer likvid marknad för obli- gationen eftersom det finns potentiellt fler köpare i oroliga tider. Av den anledningen går det att argumentera för att en något lägre avkastning skulle kunna återspegla en något lägre likviditetpremie (ersättning investerare kräver för likviditetsrisk). I skrivande stund finns det emellertid inga bevis för detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Den svenska obligationsmarknaden&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Emittenter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft32"&gt;Utestående volym av obligationer i svenska kronor uppgick till 3 440 miljarder kronor den 30 september 2017. De största emittenterna på den svenska obligationsmarknaden var emittenter av säkerställda obligationer och staten. De stod för 40 respektive 23 procent av den totala volymen utestående obligationer. Andra stora emittenter är övriga finansiella institut, &lt;NOBR&gt;icke-finansiella&lt;/NOBR&gt; företag, övriga kredit- marknadsföretag samt kommuner och landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Statistiken i avsnittet avser marknaden för obligationer utgivna i svenska kronor av svenska emittenter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B311594x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p245 ft98"&gt;4 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td64"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td65"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=6 class="tr30 td68"&gt;&lt;P class="p263 ft98"&gt;Övriga kreditmarknadsföretag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td70"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr32 td18"&gt;&lt;P class="p245 ft98"&gt;3 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td70"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td65"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr33 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr33 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr33 td72"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td70"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td70"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td18"&gt;&lt;P class="p245 ft98"&gt;3 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td65"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr36 td68"&gt;&lt;P class="p263 ft56"&gt;&lt;NOBR&gt;Icke-finansiella&lt;/NOBR&gt; företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td70"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr35 td18"&gt;&lt;P class="p245 ft98"&gt;2 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td70"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td73"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td70"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td65"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=5 class="tr24 td68"&gt;&lt;P class="p263 ft85"&gt;Kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td70"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr35 td18"&gt;&lt;P class="p245 ft98"&gt;2 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td70"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td70"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td74"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td65"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td70"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td68"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr40 td18"&gt;&lt;P class="p245 ft98"&gt;1 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td65"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p263 ft56"&gt;Banker&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td70"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td75"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr26 td18"&gt;&lt;P class="p245 ft98"&gt;1 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td70"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td65"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=5 class="tr22 td68"&gt;&lt;P class="p263 ft85"&gt;Emittenter av säkerställda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td70"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=5 class="tr28 td18"&gt;&lt;P class="p245 ft56"&gt;500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td70"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td70"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td70"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td65"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr21 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr21 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr21 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr21 td68"&gt;&lt;P class="p263 ft60"&gt;obligationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td70"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr26 td18"&gt;&lt;P class="p245 ft56"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td70"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr26 td68"&gt;&lt;P class="p263 ft56"&gt;Staten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td65"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td77"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr42 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr42 td78"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td70"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td79"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td70"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p264 ft110"&gt;Not: I mars 2013 ändrade SCB metod för sammanställning av statistiken vilket kan förklara en del av det hopp som sker mellan 2012 och 2013. Data för nominellt resp. marknadsvärderat belopp enligt den nya metoden visar på ett 5 % högre resp. 7 % lägre belopp i mars 2013 jämfört med den gamla metoden. Fr.o.m. 2013 är det utestående nominellt belopp som redovisas. För tidigare data finns det skillnader i värdering för olika poster. Bl.a. redovisas bank och säkerställda obligationer som bokförda värden vilket varken överensstämmer med nominellt eller marknadsvärderat belopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft56"&gt;Källa: SCB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft32"&gt;Finansiella institut emitterar säkerställda obligationer för att finansi- era sin utlåning till hushåll och andra som tar lån med säkerhet i fastigheter. Säkerställda obligationer utmärker sig genom att inve- steraren har dubbel säkerhet, dels gentemot det emitterande institutet och dels gentemot de underliggande tillgångarna, i säkerhetsmassan som i Sverige till stor del utgörs av bostadslån. Det ger investeraren i säkerställda obligationer exklusiv rätt framför andra fordringsägare till de underliggande bostadslånen vid händelse att kreditinstituten går i konkurs. Investerare upplever därmed risken som låg i säker- ställda obligationer och kräver därför lägre ränta vilket ger billigare upplåning för kreditinstituten. Marknaden för säkerställda obli- gationer beskrivs mer i detalj i avsnitt &lt;A href="#page_100"&gt;4.4.4.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Staten emitterar obligationer för att finansiera sitt lånebehov. Det är Riksgälden som sköter statens upplåning på obligations- marknaden. Statsskulden och troligtvis även volymen utestående statsobligationer kommer troligtvis att minska över tid om det nu-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;94&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B311595x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft11"&gt;varande budgetpolitiska ramverket med ett överskottsmål för den offentliga sektorns finansiella sparande ligger fast och uppfylls.&lt;SPAN class="ft88"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Bankerna emitterar obligationer för att finansiera sin verksam- het och tillgångar. När bankerna lånar ut pengar till andra aktörer i ekonomin uppstår ett finansieringsbehov som bland annat täcks av upplåning genom obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;Icke-finansiella&lt;/NOBR&gt; företag kan välja att själv finansiera sig på obli- gationsmarknaden i stället för att låna pengar av bankerna. Utestå- ende volym av företagsobligationer har ökat under de senaste åren, se &lt;A href="#page_95"&gt;Figur 4.4. &lt;/A&gt;En förklaring till detta kan vara de låga räntorna vilket gör det billigt att finansiera sig via kapitalmarknaderna. Dessutom har Sverige haft en god ekonomisk tillväxt de senare åren vilket troligtvis ökat andelen investeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft56"&gt;600&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft56"&gt;500&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft56"&gt;400&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft56"&gt;300&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft56"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft56"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft60"&gt;0&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft98"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft60"&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td80"&gt;&lt;P class="p19 ft60"&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft60"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft60"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft60"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td80"&gt;&lt;P class="p19 ft60"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft60"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft60"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td80"&gt;&lt;P class="p19 ft60"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft60"&gt;2016&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft60"&gt;2017&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td58"&gt;&lt;P class="p271 ft98"&gt;Sep&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft111"&gt;Not: Nominellt belopp fr.o.m. 2013. Dessförinnan blandad värdering samt annan metod för samman - ställning av statistiken. Se även notering till &lt;A href="#page_94"&gt;Figur 4.3 &lt;/A&gt;gällande hoppet mellan 2012 och 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft56"&gt;Källa: SCB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;SOU 2014:8 Översyn av statsskuldspolitiken, s. 57.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;95&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B311596x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft8"&gt;Efter finanskrisen har fler företag med sämre kreditvärdighet valt att finansierat sig via obligationsmarknaden. En möjlig förklaring är investerarnas jakt på avkastning i den lågräntemiljö som präglat ekonomin sedan finanskrisen.&lt;SPAN class="ft54"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Det har ökat efterfrågan på mer riskfyllda investeringar vilket har lett till att riskpremien för dessa har krympt. En lägre riskpremie innebär en lägre ränta och det har därmed blivit relativt billigare för mindre och mer riskfyllda företag att finansiera sig direkt på obligationsmarknaden. När &lt;NOBR&gt;icke-finansi-&lt;/NOBR&gt; ella företag emitterar obligationer har de ofta ett avtal med en eller flera banker om ett obligationsprogram genom vilket de ger ut värdepapperna till villkor som bestämts i förväg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft9"&gt;Större kommuner och landsting kan emittera egna obligationer, dock sker en stor andel av kommuner och landstings finansiering via kreditmarknadsbolaget Kommuninvest i Sverige AB (Kommun- invest). Kommuninvest är ett helägt dotterbolag till Kommuninvest ekonomisk förening, i vilket anslutna kommuner och landsting/regi- oner är medlemmar. Genom en solidarisk borgensförbindelse garan- terar medlemmarna i Kommuninvest ekonomisk förening Kommun- invests skulder och andra förpliktelser, vilket ger Kommuninvest förutsättningar att erhålla lägre upplåningskostnader i marknaden än vad medlemmarna kan uppnå individuellt. Kommunerna kan i all- mänhet därför finansiera sig billigare genom Kommuninvest. Kom- muninvest kan också aggregera flera lån från enskilda kommuner och emittera stora obligationer som är eftertraktade av institu- tionella investerare. Över 90 procent av alla kommuner, landsting och regioner var medlemmar andra kvartalet 2017. Kommuninvest stod i slutet av 2016 för 48 procent av medlemmarnas totala lånefinansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;För vidare information, se Johansson, Tor (2013), Search for yield – en jakt på avkastning i en lågräntemiljö. &lt;SPAN class="ft64"&gt;Ekonomisk kommentar &lt;/SPAN&gt;nr 4, 2013. Sveriges riksbank.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;96&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B311597x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p252 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Investerare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td18"&gt;&lt;P class="p275 ft98"&gt;3 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td81"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td87"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td87"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p275 ft98"&gt;3 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td87"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td87"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td18"&gt;&lt;P class="p275 ft98"&gt;2 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=5 class="tr18 td87"&gt;&lt;P class="p276 ft98"&gt;Företag och övriga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=5 class="tr36 td18"&gt;&lt;P class="p275 ft98"&gt;2 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td90"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td91"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr14 td87"&gt;&lt;P class="p276 ft56"&gt;Utlandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=5 class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p275 ft98"&gt;1 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr14 td87"&gt;&lt;P class="p276 ft56"&gt;Banker&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td92"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=5 class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p276 ft98"&gt;Försäkringsbolag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=5 class="tr24 td18"&gt;&lt;P class="p275 ft98"&gt;1 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td93"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td94"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr14 td87"&gt;&lt;P class="p276 ft56"&gt;&lt;NOBR&gt;AP-fonderna&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p275 ft56"&gt;500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td87"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td87"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td18"&gt;&lt;P class="p275 ft56"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td95"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td79"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td87"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td96"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td80"&gt;&lt;P class="p277 ft56"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td87"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p278 ft56"&gt;Källa: Sveriges Riksbank (2016), Den svenska finansmarknaden. Sveriges Riksbank uppger källorna AP- fonderna, SCB och Riksbanken för diagrammet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft8"&gt;Försäkringsbolagen är de största investerarna på obligationsmark- naden. Försäkringsbolag har långa åtaganden genom att bl.a. er- bjuda sina kunder pensionsförsäkringar. Stabila obligationer med långa löptider och hög kreditvärdighet passar därför försäkrings- bolagens finansieringsbehov väl. Försäkringsbolagens efterfrågan på bl.a. obligationer med höga kreditbetyg kan också påverkas av olika regelverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft9"&gt;Utländska investerare utgjorde den näst största investerargrup- pen och därefter banker, &lt;NOBR&gt;AP-fonderna&lt;/NOBR&gt; samt företag och övriga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Likt försäkringsbolagen kan även bankernas efterfrågan på obli- gationer med hög kreditvärdighet påverkas av olika regelverk. I och med att behoven av säkerheter för derivat ökar så måste antagligen bankernas marknadsavdelningar ha mer värdepapper som kan användas som säkerheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Stabila obligationer med långa löptider och hög kreditvärdighet är likt försäkringsbolagen också en viktig del &lt;NOBR&gt;AP-fondernas&lt;/NOBR&gt; port- följer eftersom de har liknande åtaganden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;97&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B311598x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p135 ft9"&gt;Den svenska staten är den enskilt största emittenten av obliga- tioner på den svenska marknaden. Fördelningen av investerare i statsobligationer skiljer sig något från marknaden totalt sett. Ut- ländska investerare representerade den största andelen på 36 pro- cent 2016, försäkrings- och pensionsinstitut 22,2 procent och Riksbanken 21,5 procent. &lt;NOBR&gt;AP-fonderna&lt;/NOBR&gt; som annars är en stor inve- sterare i obligationer representerade 2,9 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Handelsstruktur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft32"&gt;Detta avsnitt utgörs till större delen av en reviderad version av motsvarande text i Riksbankens publikationer Den svenska finans- marknaden 2016&lt;SPAN class="ft57"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;samt Marknadslikviditeten på den svenska obli- gationsmarknaden och dess betydelse för finansiell stabilitet (2016)&lt;SPAN class="ft57"&gt;25&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft32"&gt;Försäljning av nominella och reala statsobligationer samt stats- skuldväxlar i svenska kronor sker genom auktioner där Riksgäldens auktoriserade återförsäljare deltar. Återförsäljare består av banker (eller värdepappersbolag) som enligt avtal åtagit sig att fungera som marknadsgaranter.&lt;SPAN class="ft57"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Detta innebär att de underlättar handeln i obli- gationer på marknaden genom att sätta köp- och säljräntor på sekundärmarknaden, agera mellanhand vid stora skillnader i utbud och efterfrågan och genom att, som återförsäljare, lägga bud vid auktioner på primärmarknaden. Återförsäljarnas handel med sina klienter, exempelvis försäkringsbolag, banker, centralbanker eller företag kallas kundhandel. Den handel som sker mellan återförsälj- are sinsemellan kallas interbankhandel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Marknadsgaranterna agerar mellanhand även för andra slag av obligationer. För att kunna agera mellanhand håller marknads- garanterna ett lager med obligationer som de antingen kan sälja obligationer från eller lägga obligationer som de köpt i. På så sätt bistår de investerarna med marknadslikviditet när det behövs och bidrar därigenom till att förbättra marknadslikviditeten.&lt;SPAN class="ft54"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Sveriges riksbank (2016), &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Den svenska finansmarknaden 2016&lt;/SPAN&gt;, augusti 2016. Se s. &lt;NOBR&gt;34–25.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Bonthron, Fredrik, Johansson, Tor och Mannent, Jenny (2016), Marknadslikviditeten på den svenska obligationsmarknaden och dess betydelse för finansiell stabilitet. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Ekonomiska kommentar &lt;/SPAN&gt;nr 3 2016. Sveriges riksbank 27 maj 2016.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;I skrivande stund består Riksgäldens återförsäljare av Barclays, Danske Markets, Handels- banken Markets, Natwest Markets, Nordea Markets, SEB och Swedbank.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;För mer detaljerad beskrivning av marknadslikviditet se &lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_89"&gt;4.2.5.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;98&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B311599x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft32"&gt;En majoritet av återförsäljarna i statsobligationer är också åter- försäljare av säkerställda obligationer, vilket innebär att köp- och säljkurserna för de säkerställda obligationerna finns noterade dag- ligen. Till skillnad från Riksgälden hålls dock inga auktioner, i stället sker försäljningen löpande efter bolåneinstitutens lånebehov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft32"&gt;&lt;NOBR&gt;Icke-finansiella&lt;/NOBR&gt; företag har ofta ett avtal med en eller flera banker om ett låneprogram enligt vilket de emitterar obligationer och certifikat till villkor som bestämts i förväg. Företag och banker ger även ut värdepapper utomlands som de sedan omvandlar till svenska kronor med hjälp av derivatinstrument. Handeln i företags- obligationer är mer begränsad i Sverige men har utvecklats mycket den senaste tiden. Indikativa köp- och säljpriser för de flesta före- tagsobligationer finns i de elektroniska handelssystemen. Handeln sker i huvudsak fortfarande direkt mellan en köpare och en säljare &lt;NOBR&gt;(OTC&lt;SPAN class="ft57"&gt;28&lt;/SPAN&gt;-handel)&lt;/NOBR&gt; för dessa värdepapper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft32"&gt;Den huvudsakliga förklaringen till att obligationshandel bedrivs genom &lt;NOBR&gt;OTC-handel&lt;/NOBR&gt; är att köpares och säljares intressen inte alltid uppstår i samma obligation och vid samma tidpunkt. En förklaring till detta är att emittenterna på obligationsmarknaden vanligtvis har ett stort antal olika obligationer utestående till skillnad från exempel- vis aktiemarknaden, där det bara finns en eller ett par aktier för varje bolag. En annan förklaring är att aktörerna på obligationsmarknaden är färre än på aktiemarknaden. Huvuddelen av dem är dessutom professionella investerare vilket gör att de transaktioner som genom- förs ofta är stora och relativt få. Obligationerna har dessutom en begränsad löptid och det är vanligt att investerare väljer att behålla dem tills de förfaller, vilket gör att antalet transaktioner blir färre. Det finns fördelar med &lt;NOBR&gt;OTC-handel&lt;/NOBR&gt; med hjälp av marknads- garanter för de aktörer som snabbt vill kunna sälja vid tillfällen då det inte finns matchande köpintressen från andra investerare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Det ökade intresset för företagsobligationer har lett till att två marknadsplatser för dessa värdepapper öppnat i Sverige, First North Bond Market av Nasdaq och Räntetorget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft9"&gt;Ibland behöver handeln ske anonymt. För detta ändamål finns en särskild typ av mellanhänder, mäklare (eng. &lt;SPAN class="ft45"&gt;broker&lt;/SPAN&gt;). Interbank- aktörerna kan till exempel annonsera sina intressen via mäklaren för att slippa visa dem för sina konkurrenter. Mäklare är vanligen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Förkortning av eng. &lt;SPAN class="ft64"&gt;over the counter&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;99&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115100x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;väl etablerade internationella mäklarhus. De har enbart institutio- nella aktörer som kunder och handlar inte för egen räkning. Handeln via mäklare har ökat under de senaste åren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Marknaden för svenska säkerställda obligationer&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Marknaden för svenska säkerställda obligationer är så stor och viktig i det svenska finansiella systemet att den beskrivs separat. Med anledning av sin storlek och viktiga funktion har den potential att spela en viktig roll i främjandet av marknaden för gröna obliga- tioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft12"&gt;Säkerställda obligationer som finansieringsform&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft8"&gt;I Sverige har banker finansierat bolån på ungefär samma sätt under lång tid. Delvis sker finansieringen med hjälp av utgivande av obli- gationer och delvis genom andra former, främst inlåning. Sedan 2004 har det varit möjligt att i Sverige ge ut säkerställda obliga- tioner. Innan dess gav de större bankerna ut obligationer som kallades för bostadsobligationer eftersom de gavs ut av särskilda dotterbolag (bolåneinstitut) som bara hade till ansvar att äga lånen och ge ut obligationer. Bostadsobligationerna hade dock inget sär- skilt stöd i lag men de handlades på en likvid marknad. Metoderna för hur denna marknad fungerade lever ännu kvar och fungerar i dag för de säkerställda obligationerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft32"&gt;Säkerställda obligationer är en reglerad obligationsform som in- stitut med tillstånd kan emittera i enlighet med lagen (2003:1223) om säkerställda obligationer. Det som skiljer dessa obligationer från vanliga obligationer är i huvudsak att ägaren av obligationerna erhåller en förtur i en specificerad säkerhetsmassa om inte emit- tenten klarar av sina åtaganden. För att kunna värdera obliga- tionerna gäller det därför att värdera sannolikheten för att emittenten klarar av att sköta sina åtaganden samt vad det kan finnas för värden i säkerhetspoolen ifall emittenten inte klarar av sina åtaganden. Enligt svensk lag kan säkerhetsmassan bestå av olika former av fastighets- lån samt lån till offentlig verksamhet. Dessutom har emittenten rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;Svenska Bankföreningen har bidragit med texten till avsnittet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115101x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft11"&gt;att ha supplementära tillgångar i form av vissa mycket kreditvärdiga värdepapper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft9"&gt;Meningen är att de säkerställda obligationerna på alla sätt och vis ska ses som mycket säkra placeringar med låg kreditrisk och låg likviditetsrisk för investeraren. I Sverige har detta materialiserats genom att det finns betydande krav på vem som får tillstånd att ge ut dessa obligationer och att emittenterna står under särskild till- syn. De tillgångar som kan placeras i säkerhetsmassan ska också kontrolleras kontinuerligt och måste uppfylla en rad krav. Det är även reglerat vilka tillgångar som får ingå i säkerhetsmassan. Bland kraven finns bland annat krav om en begränsad belåningsgrad på fastigheterna som utgör säkerheter för fastighetslånen. Samman- taget har detta inneburit att samtliga utestående säkerställda obli- gationer i Sverige har högsta tänkbara kreditbetyg från kredit- värderingsinstituten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;I Sverige har det alltså funnits en likvid marknad för handel i bostadsobligationer innan lagstiftningen för säkerställda obliga- tioner fanns på plats. I dag är marknaden i princip likadan. Det är frågan om att det finns speciella prisställare som har skyldighet att ställa tvåvägspriser på de obligationer som är upptagna som bench- mark. Det finns även repofaciliteter för dessa benchmarkobligationer. Obligationerna emitteras som s.k. &lt;NOBR&gt;tap-emissioner,&lt;/NOBR&gt; vilket innebär att en mindre volym emitteras initialt och att sedan emitteras mer när behov finns. Behovet kan såväl avse behov hos investerarna som hos emittenten. Till detta kommer att emittenten köper tillbaka delar av de utestående obligationerna när löptiden blir för kort och likviditeten avtar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;I dagsläget finns det tio banker&lt;SPAN class="ft54"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;som har tillstånd att emittera säkerställda obligationer. Emissioner sker i huvudsak i den svenska benchmarkmarknaden men det sker även emissioner i andra mark- nader och valutor. På grund av olika orsaker inleddes emissionerna av svenska säkerställda obligationer genom konvertering av utestå- ende bostadsobligationer först 2006 och från 2008 var konver- teringen avklarad. Nedan visas utvecklingen från 2009 av utestå- ende säkerställda obligationer:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Swedbank, Handelsbanken, SEB, Nordea, SBAB, Länsförsäkringar, Landshypotek, Skandia- banken, Danske Bank och Sparbanken Skåne.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;101&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H5B3115/H5B3115102x1.jpg" style="width:443px;height:697px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft56"&gt;Källa: ECBC.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft33"&gt;Riksbanken för statistik över hur olika värdepapper handlas på den svenska marknaden. Stora delar av handeln med säkerställda obli- gationer sker i form av repotransaktioner. I diagrammet nedan så visas hur dagsomsättningen i säkerställda obligationer har varit i snitt per månad den senaste tiden, exklusive repotransaktioner:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft56"&gt;Källa: Riksbanken.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;102&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H5B3115/H5B3115103x1.jpg" style="width:454px;height:252px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft32"&gt;Trots den turbulens som har varit efter finanskrisen 2008 och den försämring av likviditeten i marknaden på grund av Riksbankens förvärv av statsobligationer (se &lt;A href="#page_87"&gt;4.2.4) &lt;/A&gt;och ökade kapitalkrav på pris- ställarna så ligger avistahandeln rätt konstant på cirka 20 miljarder kronor i dagsomsättning. Reporna har dock minskat kraftigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;SCB publicerar information om vem som äger olika typer av värdepapper. Historiskt har SCB visat statistik över vem som äger obligationer utgivna av bostadsinstituten. Det är inte samma sak som utestående säkerställda obligationer. Det finns knappast en legal definition av vad som är bostadsinstitut i dag. Det är frågan om kreditmarknadsbolag. Det är också så att tre av utgivarna (Skandiabanken, Landshypotek och SEB) är banker och ingår så- ledes inte i denna statistik. Troligen ska den totala volymen höjas med drygt 350 miljarder kronor. För att få en uppfattning om vilken fördelning som finns kan dock &lt;A href="#page_103"&gt;Figur 4.8 &lt;/A&gt;nedan vara väg- ledande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft56"&gt;Källa: SCB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft32"&gt;Det som brukar sägas om den här utvecklingen är att det skedde ett skift kring millennieskiftet då det svenska offentliga pensions- systemet började ta på sig mer risk (t.ex. i form av utländska placer- ingar och aktier) och minskade sin andel av investeringar i bostads- obligationer. I stället så marknadsfördes obligationerna i större utsträckning till utländska investerare som blev en lite mer lång-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;103&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115104x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p112 ft9"&gt;siktig finansiär. Från 2004 började bankerna själva investera en del i säkerställda obligationer, troligen av en rad olika orsaker. I sam- band med Lehmankrisen kunde bankerna repa sina egna säker- ställda obligationer i Riksbanken och därför ökar bankerna som andel under 2008. Just 2008 brukar det sägas att utlänningar sålde av svenska säkerställda obligationer eftersom förtroendet minsk- ade. I historiens sken ser inte den minskningen så allvarligt ut. Nedan återfinns ägarfördelningen för 2016:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft56"&gt;Källa: SCB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft8"&gt;Ägarfördelningen för säkerställda obligationer är mycket lik ägar- fördelningen av statsskulden, förutom att svenska banker inte äger lika stor andel svenska statspapper.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;104&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115105x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft12"&gt;Internationell marknad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft8"&gt;Sveriges marknad för säkerställda obligationer är bland de största i världen. Tyskland och Danmark är störst och äldst. Sedan kommer Spanien, Frankrike och sedan Sverige:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft56"&gt;Källa: ECBC.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Gröna obligationer i synnerhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft32"&gt;En grön obligation fungerar som en traditionell obligation med skillnaden att det anskaffade kapitalet inte kan användas fritt. An- skaffat kapital från en grön obligation ska finansiera eller åter- finansiera hållbara projekt, tillgångar eller verksamheter i syfte att minska klimat- och miljöpåverkan och bidra till en hållbar utveck- ling. På så sätt skapas en direkt länk mellan kapitalet på finans- marknaden och hållbara investeringar, även om gröna obligationer inte direkt genererar nya gröna investeringar. Samma sektorer som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;finansierar sig med traditionella obligationer finansierar sig även med gröna obligationer, men i betydligt mindre omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Historik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft12"&gt;Multilaterala banker emitterade de första gröna obligationerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft9"&gt;Marknaden för gröna obligationer startade med att den Europeiska investeringsbanken (EIB) emitterade sin första s.k. Climate Awareness Bond (CAB) den 7 juni 2007. Emissionsvolymen var på 600 miljoner euro och löptiden fem år. 83 procent av emissions- volymen investerades i projekt för förnybar energi och resterande 17 procent i projekt för energieffektivisering. Det var den första obligationen som separerade och öronmärkte anskaffat kapital för specifika hållbara investeringar. Resultatet blev ökad transparens och skapandet av en mer tydlig länk mellan kapitalet från finans- marknaden och de hållbara investeringarna. I media kom obliga- tionen att bli EIB:s mest omskrivna med över 100 artiklar i tolv länder. Emissionen blev startskottet för en marknad med obliga- tioner vars anskaffade kapital skulle komma att öronmärkas för hållbara investeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft32"&gt;Förutom att vara först är EIB även den hittills största emittenten av gröna obligationer. EIB har t.o.m. den 4 juli 2017 emitterat gröna obligationer för drygt 19 miljarder euro. Vid samma datum hade EIB en utestående obligationsvolym på mer än 17 miljarder euro.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;EIB arbetar aktivt för att främja marknaden för gröna obliga- tioner. De gör detta genom att emittera stora volymer i s.k. bench- &lt;NOBR&gt;mark-obligationer&lt;/NOBR&gt; med hög likviditet och olika löptider upp till 21 år. På så sätt skapar de en avkastningskurva mot vilken andra gröna obligationer kan jämföras och prissättas emot. EIB emitterar även i flera olika valutor. En av EIB:s senare emissioner var t.ex. en grön obligation i svenska kronor med en emissionsvolym på 750 miljoner kronor i juni 2017.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;106&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115107x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft12"&gt;Världsbanken och SEB vidareutvecklade marknaden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft34"&gt;Nästa steg i utvecklingen av marknaden för gröna obligationer togs när Världsbanken i samarbete med Skandinaviska Enskilda Banken (SEB) tog fram ett ramverk för emission av gröna obligationer och emitterade sin första gröna obligation i november 2008. Världs- bankens obligation var den första som kallades för just en grön obli- gation (eng. &lt;SPAN class="ft75"&gt;green bond&lt;/SPAN&gt;) vilket kom att bli det vedertagna namnet för obligationer vars anskaffade medel går till hållbara investeringar.&lt;SPAN class="ft63"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;Emissionsvolymen var på 3,35 miljarder kronor med en löptid på sex år. Världsbankens obligation blev därmed också den första att emit- teras i svenska kronor. Ramverket beskriver processen för identi- fiering och urval av hållbara projekt och kunde efter emissionen användas som mall för andra emittenter. För ökad legitimitet lät man dessutom en oberoende tredje part med expertis inom miljö- och klimatmässig hållbarhet utvärdera ramverket ur ett hållbarhets- perspektiv. Därmed introducerades konceptet med s.k. andrahands- utlåtanden (eng. &lt;SPAN class="ft75"&gt;second party opinions&lt;/SPAN&gt;). Världsbankens ramverk och emissionsupplägg kom att bli en förebild för efterföljande emit- tenter och även för de branschstandarder som skulle komma att utvecklas framöver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft12"&gt;Trög start på marknaden och finanskris&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft9"&gt;EIB och Världsbanken emitterade de första gröna obligationer 2007 och 2008 och därefter hände inte så mycket mer på ett antal år. Trots de lyckade och uppmärksammade emissionerna lyfte inte marknaden. Årliga emissionsvolymer låg på några få miljarder dollar per år och marknaden dominerades av multilaterala utveck- lingsbanker. En naturlig förklaring för stiltjen är att det alltid finns en viss inlärningskurva. Det tar tid innan ett nytt koncept utvär- derats, accepteras och börjar användas av andra aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft32"&gt;En annan förklaring till den tröga starten är att finanskrisen bröt ut i samband med de första emissionerna av gröna obligationer. En teori kan vara att hållbarhetsarbetet på många håll nedprioriterats under och efter finanskrisen. Marknadsaktörernas resurser gick i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;Beroende på källa anges antingen EIB:s eller Världsbankens obligation som den första. Det råder alltså inte konsensus på marknaden om vilken som var den första gröna obligationen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;107&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115108x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p112 ft8"&gt;stället till att ta sig ur krisen och överleva rent ekonomiskt. Även de politiska resurserna kan tänkas ha fokuserats på att begränsa krisen och åter få igång ekonomin. Möjligen har resurser lagts på att få på plats reglering för ökad finansiell stabilitet, snarare än att ta fram lösningar om hur finansmarknaderna skulle kunna bidra till en hållbar utveckling. EU skulle kunna vara ett exempel på detta. Med mål om ökad finansiell stabilitet har stora mängder reglering implementerats i EU efter finanskrisen 2008. Men först i december 2016 tillsatte &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; en arbetsgrupp för att ta fram för- slag på hur finansmarknaderna ska bli hållbara &lt;NOBR&gt;(High-Level&lt;/NOBR&gt; Expert Group on Sustainable Finance, HLEG).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft12"&gt;Marknaden breddades och tog fart 2013&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft9"&gt;Flera milstolpar passerades 2013 och global årlig emissionsvolym nästan fyrfaldigades från 3,1 miljarder dollar 2012 till 11 miljarder. Marknaden breddades när emittenter från nya sektorer gjorde entré. Under året emitterade Vasakronan världens första gröna företagsobligation och Göteborgs Stad blev den första staden att emittera en grön obligation. Samma år emitterades även den första gröna kommunala obligationen av Massachusetts i USA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;År 2013 togs även de första viktiga stegen mot en bredare över- enskommelse om en gemensam standard för gröna obligationer. Investerare, emittenter och emissionsinstitut möttes på en kon- ferens arrangerad av Världsbanken. På konferensen fastslogs krite- rier för marknadens utveckling framåt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft32"&gt;Den starka utvecklingen fortsatte och 2014 emitterades gröna obligationer för 36,6 miljarder dollar. Marknaden breddades ytter- ligare och bland de nya emittenterna fanns bl.a. två amerikanska delstater och en kanadensisk provins. Trots den starka utvecklingen på senare år utgjorde gröna obligationer endast drygt 0,3 procent av den globala obligationsmarknaden den 30 oktober 2017&lt;SPAN class="ft57"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;och stod för mindre än 0,6 procent av årlig emissionsvolym 2016&lt;SPAN class="ft57"&gt;33&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Enligt data från CBI uppgick den utestående gröna obligationsvolymen till 262 miljarder dollar den 30 oktober 2017. CBI uppger samtidigt på sin hemsida att den globala obligations- marknaden uppgår till 100 000 miljarder dollar. Det ger en andel av gröna obligationer på drygt 0,3 procent.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Bloomberg (2017), &lt;/SPAN&gt;The Coming Backlash to 'Greenwashing' of Bonds&lt;SPAN class="ft56"&gt;, den 11 augusti 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;108&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p252 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Närmare om marknaden för gröna obligationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Karaktär och definition&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft32"&gt;Gröna obligationer minskar transaktionskostnaden i form av resurser som investerare som vill investera hållbart behöver lägga på analys. Gröna obligationer gör det snabbt och enkelt att hitta håll- bara investeringar. Den extra information som är förknippad med gröna obligationer minskar mängden resurser som investerare behöver lägga på analys av obligationernas miljö- och klimatmässiga hållbarhet. Gröna obligationer utökar investeringsmöjligheterna för investerare med riktlinjer eller mandat för hållbara investe- ringar, t.ex. etiska fonder. Gröna obligationer med tillhörande information om vad emissionslikviden investeras i ger dessa aktörer en möjlighet att investera i enbart den hållbara verksamheten i företag vars övriga verksamhet ännu inte är hållbar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft32"&gt;I jämförelse går anskaffat kapital från en traditionell obligation till att finansiera emittentens verksamhet generellt och investeraren har ingen insyn i exakt vad pengarna investeras i. Vid investering i traditionella obligationer behöver därför investeraren med ett håll- barhetsmandat analysera en större mängd företag och alla deras verksamheter för att hitta de hållbara investeringsalternativen, eller betala en dataleverantör för motsvarande information. Det leder till höga transaktionskostnader i form av resurser som måste läggas på analys. Hållbara investeringarna i traditionella obligationer begränsas dessutom till de företag vars hela verksamhet är hållbar just för att det inte går att spåra vad emissionslikviden investeras i.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft32"&gt;Att gröna obligationer finansiellt och tekniskt fungerar som traditionella obligationer är en viktig fördel för tillgångsslaget. Marknadsaktörerna har redan kunskap om obligationernas pris- sättningsmekanism och det finns marknadsplatser samt etablerade verktyg och rutiner för notering och handel. Om man bortser från det extra informationskrav som förväntas av gröna obligationer fungerar även en emission av dessa rent tekniskt sett som emission av traditionella obligationer. Dessa identiska egenskaper bidrar till att sänka trösklarna till marknaden för gröna obligationer och ökar dess potential att slå igenom på en bredare front än vad t.ex. ett helt nytt tillgångsslag med en brantare inlärningskurva skulle ha.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;I takt med att marknaden utvecklats har det vuxit fram en ganska väl utvecklad konsensus kring vad som utgör en grön&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;109&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft8"&gt;obligation även om marknaden kan uppdelas i olika typer. De kriterier som vuxit fram på marknaden har konsoliderats i frivilliga standarder och riktlinjer som Principerna för gröna obligationer (Green Bond Principles, GBP) och Climate Bonds Standard (CBS), se 5 kap. för mer detaljerad beskrivning av standarderna. Enligt GBP finns det fyra typer av gröna obligationer. De återfinns även på marknaden för traditionella obligationer. Typerna är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Standardobligation med grön användning av emissionslikviden&lt;/SPAN&gt;: En obligation för vilken emittenten är betalningsansvarig och som följer principerna för gröna obligationer (GBP).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;Obligation för gröna intäkter &lt;/SPAN&gt;(eng. &lt;SPAN class="ft47"&gt;green revenue bond&lt;/SPAN&gt;): En obligation utan direkt betalningsansvar för emittenten och som följer principerna för gröna obligationer (GBP), där obligationens kreditexponering säkerställs med kassaflöden som genereras av intäktsflöden, avgifter, skatter osv. och där emissionslikvidens användning går till relaterade eller orelaterade gröna projekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Grön projektobligation&lt;/SPAN&gt;: En obligation, med eller utan betal- ningsansvar för emittenten, för ett eller flera gröna projekt där investeraren har direkt exponering mot projektrisken och som uppfyller kraven i principerna för gröna obligationer (GBP).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;Värdepapperiserad grön obligation&lt;/SPAN&gt;: En obligation som säker- ställts genom ett eller flera specifika gröna projekt, inklusive men inte begränsat till säkerställda obligationer, ABS, MBS eller andra strukturer och som uppfyller kraven i principerna för gröna obligationer (GBP). Obligationens primära återbetalnings- källa utgörs vanligtvis av kassaflöden genererade av de underligg- ande tillgångarna. Denna typ av obligation inkluderar, till exempel, tillgångssäkrad värdepapperisering av takmonterade solceller och/eller energibesparande tillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft8"&gt;På senare tid har även reglering tagits fram i vissa jurisdiktioner som Kina och Indien. Det förs även diskussion om att under arbetet med att bygga en kapitalmarknadsunion (CMU) ta fram någon form av enhetlig definition eller reglering i EU, för mer detaljer se 3 kap. 3 och 5 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft34"&gt;Vissa avgränsningar behövs dock för att kunna analysera olika marknader för gröna obligationer. Gröna obligationer i detta betänk-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;110&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115111x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;ande är s.k. märkta (eng. &lt;SPAN class="ft45"&gt;labelled&lt;/SPAN&gt;) gröna obligationer, dvs. obliga- tioner som av emittenten märkts som just gröna. Det är dessa märkta gröna obligationer som avses i all marknadsstatistik. I bl.a. Bloombergs databas går det att söka på gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft32"&gt;Utöver detta finns det enligt Climate Bonds Initiative (CBI)&lt;SPAN class="ft57"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;en marknad för omärkta (eng. &lt;SPAN class="ft47"&gt;unlabelled&lt;/SPAN&gt;) gröna obligationer. Det är obligationer som uppfyller CBI:s hållbarhetskrav för ett två- gradersscenario men där emittenten av någon anledning valt att inte ta steget att fullt ut efterleva globala principer och emittera obli- gationerna som gröna.&lt;SPAN class="ft57"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;CBI hittar de hållbara obligationerna genom att manuellt screena marknaden. Det visar på vikten av mark- naden för gröna obligationer och hur märkning och transparens underlättar för investerare att hitta hållbara investeringsalternativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft34"&gt;Ytterligare en aspekt av definitionen av gröna obligationer är att Climate Bonds Initiative (CBI) i sin statistik endast räknar in de gröna obligationer som uppfyller deras kriterier för hållbarhet. CBI har till utredningen levererat större delen av data som beskriver den globala och europeiska marknaden. Dessa data kan därför avvika från andra dataleverantörer som levererar data för gröna obliga- tioner oavsett deras hållbarhet. Skillnaden i rapporterad emitterad volym av Bloomberg BNEF och CBI uppgick till 14 procent 2016. Skillnaden har därefter minskat och för 2017 till den 31 juli låg skillnaden på fem procent. Den större skillnaden 2016 kommer troligtvis till största del av de relativt stora emissionsvolymerna från Kina det året. Definitionen av gröna obligationer i Kina skiljer sig på vissa punkter från vad som internationellt anses hållbart. År 2016 räknade CBI därför bort ungefär en tredjedel av total volym på 36 miljarder dollar som emitterades i Kina. Även andra faktorer som t.ex. olika datakällor kan spela in i varför volymerna skiljer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft33"&gt;I detta kapitel har utredningen valt att definiera den svenska marknaden för gröna obligationer som marknaden för gröna obli- gationer emitterade i svenska kronor av svenska och utländska emittenter. Observera att svenska emittenters emission i utländsk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se kap. 5 för mer detaljerad information om CBI.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;CBI uppskattar den totala marknaden för hållbara obligationer till 895 miljarder dollar i ute- stående obligationsvolym den 30 juni 2017. Av dessa är 221 miljarder dollar i märkta gröna obligationer och resterande 674 miljarder i traditionella obligationer vars obligationslikvid går till hållbara investeringar. Hållbara investeringar enligt CBI är sådana som uppfyller målet om att begränsa den globala uppvärmningen till två grader. Källa: CBI (2017), &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Bonds and Climate Change: The state of the Market 2017&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;111&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115112x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;valuta därför inte ingår i den generella statistiken över den svenska marknaden. Svenska emittenters emission i utländsk valuta är dock viktiga att belysa eftersom de utgör en betydande andel av gröna obligationer emitterade av svenska aktörer. Emissioner i utländsk valuta behandlas därför separat i &lt;A href="#page_130"&gt;4.7.5. &lt;/A&gt;För ytterligare information kring definitioner se 5 kap. om standarder och regelverk för gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;4.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Svenska marknaden för gröna obligationer&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Svenska aktörer var tidigt aktiva på marknaden för gröna obligationer. Många gånger har de varit drivande i ut- vecklingen av marknaden. Internationellt sett är marknaden i svenska kronor relativt stor och var den fjärde största hösten 2017. Marknaden i svenska kronor har utvecklats snabbt men i ojämn takt. Trots snabb utveckling utgör den endast ett par procent av den svenska obligationsmarknaden i kronor. Det finns tydlig potential för ytterligare tillväxt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft8"&gt;Marknaden för gröna obligationer denominerade i svenska kronor är relativt stor. Av totalt ackumulerad emitterad volym globalt ut- gör emission i svenska kronor 4,3 procent. Sett till ackumulerad emission är marknaden i svenska kronor därmed den fjärde största i världen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;Statistiken i avsnittet avser marknaden för gröna obligationer utgivna i svenska kronor av svenska och utländska emittenter. Svenska emittenters emission i utländsk valuta beskrivs i &lt;A href="#page_130"&gt;4.7.5.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;112&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115113x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft116"&gt;SOU 2017:115 Marknaden&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td97"&gt;&lt;P class="p18 ft117"&gt;Figur 4.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr14 td98"&gt;&lt;P class="p308 ft117"&gt;Ackumulerad emission i olika valutor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td97"&gt;&lt;P class="p18 ft118"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr2 td98"&gt;&lt;P class="p309 ft119"&gt;Ackumulerad emission till den 18 augusti 2017&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td97"&gt;&lt;P class="p18 ft118"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p18 ft118"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p310 ft120"&gt;CAD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td99"&gt;&lt;P class="p311 ft119"&gt;AUD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p312 ft120"&gt;INR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td100"&gt;&lt;P class="p313 ft120"&gt;NOK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p314 ft121"&gt;Övriga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td97"&gt;&lt;P class="p18 ft118"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr32 td18"&gt;&lt;P class="p315 ft120"&gt;GBP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p310 ft122"&gt;2,0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td99"&gt;&lt;P class="p242 ft122"&gt;1,9%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td58"&gt;&lt;P class="p23 ft119"&gt;0,7%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;P class="p313 ft122"&gt;0,4%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p316 ft119"&gt;2,6%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td97"&gt;&lt;P class="p18 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td97"&gt;&lt;P class="p18 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td18"&gt;&lt;P class="p317 ft125"&gt;2,6%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr43 td11"&gt;&lt;P class="p310 ft121"&gt;SEK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td97"&gt;&lt;P class="p18 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td18"&gt;&lt;P class="p18 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td97"&gt;&lt;P class="p18 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td18"&gt;&lt;P class="p18 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td11"&gt;&lt;P class="p310 ft122"&gt;4,3%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td97"&gt;&lt;P class="p18 ft118"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td18"&gt;&lt;P class="p18 ft118"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft118"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft118"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft118"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft118"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td33"&gt;&lt;P class="p318 ft58"&gt;USD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td97"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td18"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td99"&gt;&lt;P class="p34 ft60"&gt;CNY&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td33"&gt;&lt;P class="p319 ft60"&gt;41,1%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td97"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td18"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td99"&gt;&lt;P class="p311 ft128"&gt;14,3%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p320 ft85"&gt;EUR 30,0%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: SEB (2017), &lt;SPAN class="ft129"&gt;The Green Bond&lt;/SPAN&gt;, augusti 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft117"&gt;Figur 4.12 Ackumulerad emission 2017* i olika valutor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft119"&gt;*Avser emission till den 18 augusti 2017&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr32 td59"&gt;&lt;P class="p42 ft58"&gt;GBP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td102"&gt;&lt;P class="p323 ft56"&gt;CAD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td103"&gt;&lt;P class="p275 ft98"&gt;AUD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p324 ft56"&gt;INR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td104"&gt;&lt;P class="p325 ft56"&gt;NOK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p326 ft98"&gt;Övriga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr44 td102"&gt;&lt;P class="p327 ft70"&gt;1%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr44 td103"&gt;&lt;P class="p328 ft70"&gt;2%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr44 td39"&gt;&lt;P class="p311 ft70"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr44 td104"&gt;&lt;P class="p245 ft70"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr44 td29"&gt;&lt;P class="p317 ft70"&gt;1%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr44 td59"&gt;&lt;P class="p242 ft70"&gt;1%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p34 ft56"&gt;SEK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td59"&gt;&lt;P class="p18 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td59"&gt;&lt;P class="p18 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td102"&gt;&lt;P class="p329 ft70"&gt;3%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td59"&gt;&lt;P class="p18 ft118"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft118"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft118"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft118"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft118"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td29"&gt;&lt;P class="p330 ft58"&gt;USD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td59"&gt;&lt;P class="p18 ft118"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td102"&gt;&lt;P class="p331 ft56"&gt;CNY&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft118"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft118"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft118"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p23 ft56"&gt;31%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td59"&gt;&lt;P class="p18 ft118"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p331 ft56"&gt;18%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft118"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft118"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft118"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft118"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p332 ft56"&gt;EUR 43%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: SEB 2017, &lt;SPAN class="ft129"&gt;The Green Bond&lt;/SPAN&gt;, augusti 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft131"&gt;Den svenska marknaden har haft ett visst försprång gällande acku- mulerad emission eftersom den startade så tidigt som 2008. Vid analys av den emitterade volymen 2017 fram till den 18 augusti&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft132"&gt;113&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115114x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft11"&gt;behåller dock den svenska marknaden sin position fast med en något lägre andel på 3 procent, se &lt;A href="#page_113"&gt;Figur 4.12 ovan.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;En förklaring är att den svenska finansmarknaden är relativt stor och välutvecklad vilket skapar förutsättningar för nya marknads- instrument, som t.ex. gröna obligationer.&lt;SPAN class="ft54"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;Det förklarar emellertid inte varför marknaden i svenska kronor är större än marknaden i brittiska pund när Storbritannien har en betydligt större finans- marknad. Det kan eventuellt förklaras av att svenska marknads- aktörer och samhället i övrigt ligger långt fram gällande hållbarhet. Dessa faktorer kan ha bidragit till svenska aktörer tidigt engagerade sig och har varit drivande i utvecklingen av marknaden för gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Svenska aktörer i ett tidigt skede&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft12"&gt;Emissionsinstitut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;SEB är en av de allra tidigaste aktörerna på marknaden för gröna obligationer. SEB agerade emissionsinstitut och var med att ta fram ramverket som skulle ligga till grund för Världsbankens första gröna obligation 2008. De kom därför att vara med om att forma marknaden i ett mycket tidigt skede. Världsbankens gröna obliga- tion var den andra i världen att emitteras (näst efter EIB:s Climate Awareness Bond som emitterades 2007) och den första som kallades för just en grön obligation (eng. &lt;SPAN class="ft10"&gt;green bond&lt;/SPAN&gt;).&lt;SPAN class="ft54"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;Världsbankens ramverk och gröna obligation kom sedermera att bli en mall för efterföljande emittenter och namnet grön obligation kom att bli det vedertagna namnet för tillgångsslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft33"&gt;Världsbankens gröna obligation finansierades i svenska kronor och uppgick till 3,35 miljarder kronor. Därmed blev marknaden för gröna obligationer i svenska kronor den näst första i världen, efter marknaden i euro. Efter emissionen kom SEB att bli det globalt ledande emissionsinstitutet av gröna obligationer sett till emitterad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Andelen av svenska hushålls finansiella tillgångar som utgörs av kontanter eller vanliga bank- konton kan fungera som ett mått på hur utvecklad den svenska finansmarknaden är. En lägre andel kontanter tyder på en bättre utvecklad finansmarknad. I Sverige ligger andelen på 16,7 och därmed på tredjeplats jämfört med OECD länderna. Endast USA och Chile har en lägre andel. Källa: OECD (2016), &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;OECD Factbook &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;2015-2016&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; den 8 april 2016, s. 59.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Beroende på källa anges antingen EIB:s eller Världsbankens obligation som den första. Det råder alltså inte konsensus på marknaden om vilken som var den första gröna obligationen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;114&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115115x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p120 ft32"&gt;volym fram t.o.m. 2014. Därefter har större institut som bl.a. Bank of America Merrill Lynch, HSBC och Credit Agricole kommit ikapp och gått om. Trots att större marknadsaktörer har hunnit ikapp brukar SEB som enda svenska emissionsinstitut återfinnas bland de tio största emissionsinstituten för gröna obligationer i världen. För emitterad volym kvartal ett och två 2017 hamnade SEB på en elfte- plats, se &lt;A href="#page_115"&gt;Figur 4.13. &lt;/A&gt;SEB var även en av de 13 banker som var med och publicerade Principerna för gröna obligationer (GBP) 2014 och sitter som enda helsvenska institut i GBP exekutiva kommitté.&lt;SPAN class="ft57"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p338 ft56"&gt;4,0&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft56"&gt;3,5&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft56"&gt;3,0&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft56"&gt;2,5&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft56"&gt;2,0&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft56"&gt;1,5&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft56"&gt;1,0&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft56"&gt;0,5&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft134"&gt;0,0 &lt;INGENBILD zsrc="H5B3115115xi2.jpg/" id="inl_img1"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115115xi3.jpg/" id="inl_img2"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115115xi4.jpg/" id="inl_img3"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115115xi5.jpg/" id="inl_img4"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115115xi6.jpg/" id="inl_img5"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115115xi7.jpg/" id="inl_img6"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115115xi8.jpg/" id="inl_img7"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115115xi9.jpg/" id="inl_img8"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115115xi10.jpg/" id="inl_img9"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115115xi11.jpg/" id="inl_img10"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115115xi12.jpg/" id="inl_img11"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115115xi13.jpg/" id="inl_img12"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115115xi14.jpg/" id="inl_img13"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115115xi15.jpg/" id="inl_img14"&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt; …&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:95px;margin-top:0px;margin-right:-7px;margin-bottom:0px;" class="p341 ft135"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:183px;margin-top:0px;margin-right:-95px;margin-bottom:-88px;" class="p341 ft135"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:139px;margin-top:-44px;margin-right:-51px;margin-bottom:-44px;" class="p341 ft135"&gt;&lt;![endif]&gt;Industrial CreditMorganHSBCBNPSocieteJPSachsGoldmanComm&amp;Landesbank AgricoleHoldingsParibas&amp;Baden CIBStanleyCitiPLCBarclaysSABoAMLGeneraleMorganNatixisSEBCoBank…CITIC-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft85"&gt;Not: TR avser Thompson Reuters (refererad av CBI i nedan källa).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft85"&gt;Källa: CBI (2017), Global Green Bonds &lt;NOBR&gt;Mid-Year&lt;/NOBR&gt; Summary 2017.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p344 ft128"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115115xi16.jpg/" id="inl_img15"&gt; Emissionsvolym kommuner USA (CBI data)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft136"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115115xi17.jpg/" id="inl_img16"&gt; Emissionsvolym exlusive kommuner USA (TR data)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft12"&gt;Kapitalförvaltare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft32"&gt;Svenska kapitalförvaltare var tidiga med att investera i gröna obliga- tioner, både i svenska kronor och utländsk valuta. Att SEB inledde samarbete med Världsbanken om att ta fram deras första gröna obligation var ett svar på efterfrågan på hållbara investeringar från just skandinaviska och främst svenska investerare. Bland inve- sterarna till Världsbankens första gröna obligation återfinns bl.a.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;För en merdetaljerad beskrivning av GBP se kap. 5.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;115&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115116x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;AP2, AP3, Länsförsäkringar och MISTRA. Investerarna var med och förhandlade villkoren för obligationen och påverkade därmed troligtvis dess utformning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft12"&gt;Emittenter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Även svenska emittenter var tidigt ute och i några fall först med att emittera gröna obligationer inom sina respektive sektorer. När Nordiska investeringsbanken&lt;SPAN class="ft54"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;(NIB) emitterade sin första gröna obligation i februari 2010 blev de den tredje emittenten i världen efter EIB och Världsbanken. Fram till den 15 augusti 2017 har NIB emitterat gröna obligationer för 2,6 miljarder euro och återfinns bland de största emittenterna globalt sett. NIB blev den 16 juni 2016 invald till GBP exekutiva kommitté. Inom kommittén har de bl.a. arbetat med utveckling av riktlinjer för rapportering om hållbar vattenhantering och vattenrening. NIB har främst investerat i för- nybar energi men just projekt för hållbar vattenhantering och vattenrening har blivit allt viktigare och uppgick i juni 2017 till cirka 25 procent av investeringarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft34"&gt;Göteborgs Stad var den första staden i världen att emittera en grön obligation. Obligationen emitterades den 3 oktober 2013 och var på 500 miljoner kronor. Den är noterad för handel på London- börsen. Ramverket som låg till grund för emissionen baserades på Världsbankens ramverk som var aktuellt för tiden innan GBP pub- licerades 2014. Cicero har som extern granskare utvärderat ram- verket och tagit fram ett andrahandsutlåtande. Obligationslikviden har bl.a. investerats i 100 elbilar till stadens förvaltning, en biogas- anläggning och utbyggnad av stadens vattenrening. Göteborgs Stads program för gröna obligationer har därefter expanderat. Den 4 juli 2017 hade de en utestående volym på 5,56 miljarder kronor vilket utgör en andel på 15 procent av deras totala finansiering. Göte- borgs Stad menar att de genom gröna obligationer får en större riskspridning i sin låneportfölj.&lt;SPAN class="ft63"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;Det får de genom att nå inve- sterare som profilerar sig på miljö och som eventuellt annars inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;NIB är en internationell finansinstitution som samägs av Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge och Sverige. Sverige har den största ägarandelen på 34,6 procent enligt årsrapporten 2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Göteborgs Stad (2014), &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Vårt Göteborg&lt;/SPAN&gt;, 3 juni 2014.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;116&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115117x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;skulle ha investerat stadens obligationer. Vidare menar de att arbetet med gröna obligationer har fördjupat samarbetet mellan avdel- ningarna för finans och miljö, vilket innebär att satsningarna inom miljöområdet synliggörs på ett tydligare sätt. Staden ser nu finansi- ella instrument som verktyg i miljöarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft34"&gt;Den 25 november 2013 emitterade Vasakronan världens första gröna företagsobligation på 1,3 miljarder kronor. Ramverket som låg till grund för emissionen baserades på Världsbankens ramverk som var aktuellt för tiden innan GBP publicerades 2014. Cicero har som extern granskare utvärderat ramverket och tagit fram ett andra- handsutlåtande. SEB arrangerade emissionen och bland investerarna återfanns svenska kapitalförvaltare som t.ex. AP3, Nordea Fonder, Länsförsäkringar och Lannebo Fonder. Vasakronans gröna obliga- tioner emitteras under samma program&lt;SPAN class="ft63"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;som deras övriga obliga- tioner. Det innebär att de gröna obligationernas tekniska dokumenta- tion överensstämmer med Vasakronans övriga obligationer. Skill- naden är att obligationslikviden under gröna obligationer enbart används till investeringar som omfattas av Vasakronans ramverk för gröna obligationer. Tillkommer gör även den årliga rapporteringen om vad obligationslikviden används till. Ramverket beskriver de in- vesteringar som leder till mindre energianvändning och lägre klimat- påverkan, och därmed är kvalificerade att finansieras med gröna obligationer. Ett exempel ur ramverket, som i skrivande stund senast uppdaterades den 23 mars 2017, är att nya byggnader ska ha en energi- förbrukning som ligger minst 25 procent under kraven i Boverkets byggregler (BBR) och vara certifierade som antingen minst LEED&lt;SPAN class="ft63"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;Platinum eller &lt;NOBR&gt;BREEAM-SE&lt;SPAN class="ft63"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt; &lt;/SPAN&gt;Outstanding. Den 4 juli 2017 hade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Emitterade under Vasakronans Medium Term Note (MTN) program. Till ett obligations- program kopplas ett grundprospekt och därefter behöver inte emittenten ta fram ett nytt pro- spekt för varje enskild emission. Grundprospektet för Vasakronans MTN program som är aktuellt i skrivande stund godkändes av Finansinspektionen den 21 september 2016 och gäller i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;månader. Enligt prospektet får Vasakronan upptaga lån i svenska kronor med en löptid om lägst ett år och högst femton år inom ramen för ett högsta sammanlagt vid varje tid ute- stående nominellt belopp av 30 miljarder kronor eller motsvarande värde i euro.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;LEED är ett system för miljöklassning av byggnader utvecklat och administrerat av den icke vinstdrivande föreningen U.S. Green Building Council. LEED i Sverige anpassas till svenska förhållanden av Sweden Green Building Council. Platinum är det högsta betyget i en betygs- skala om fyra steg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;BRE Environmental Assessment Method (BREEAM) är ett miljöcertifieringssystem från Storbritannien, utvecklat och administrerat av BRE. Sweden Green Building Council har anpassat BREEAM till svenska förhållanden och den svenska versionen, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;BREEAM-SE,&lt;/NOBR&gt; är sedan 2013 den version av BREEAM som används på den svenska marknaden. Outstanding är det högsta betyget i en betygsskala om fem steg.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;117&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115118x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Vasakronan utestående gröna obligationer för ett belopp på 6,2 mil- jarder kronor. De gröna obligationerna utgör cirka 10 procent av Vasakronans totala låneportfölj.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Svenska marknadens utveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Marknaden för gröna obligationer emitterade i svenska kronor uppgick till 87 miljarder kronor i utestående nominell&lt;SPAN class="ft54"&gt;45 &lt;/SPAN&gt;volym den 30 juni 2017.&lt;SPAN class="ft54"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;Definitionen av den svenska marknaden i detta avsnitt är obligationer emitterade i svenska kronor av svenska och utländska emittenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft56"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft56"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft56"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft56"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft56"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft56"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft60"&gt;0&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft98"&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td60"&gt;&lt;P class="p275 ft56"&gt;2016&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td105"&gt;&lt;P class="p311 ft56"&gt;2017E&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft56"&gt;2017E&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td21"&gt;&lt;P class="p18 ft98"&gt;2017E&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p357 ft56"&gt;SEB Bas SEB Pot&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft110"&gt;Not: De streckade områdena är egen bearbetning av estimat om förväntad emission andra halvan av 2017. 2017E är estimat baserat på att utvecklingen andra halvåret 2017 kommer vara identiskt med det första halvåret. 2017E SEB Bas och 2017E SEB Pot är egen bearbetning av SEB:s basscenario och mer fördelaktiga potentiella scenario för utvecklingen på den globala marknaden som applicerats på den svenska marknaden.&lt;SPAN class="ft99"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft56"&gt;Källa: Bloomberg och SEB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Utestående nominell volym avser det belopp som obligationen emitterades för. Priset på obligationen på sekundärmarknaden varierar med marknadsräntan och behöver inte överens- stämma med obligationens pris vid emissionstillfället.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Svenska emittenters emission i svenska kronor och utländsk valuta uppgick till drygt 78 mil- jarder kronor den 30 juni 2017 och förväntas uppgå till kring 100 miljarder kronor vid utgången av 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Enligt SEB:s förväntningar kommer det emitteras gröna obligationer för totalt 125 till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;150&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;miljarder dollar för helåret 2017: SEB (2017), &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;The Green Bond&lt;/SPAN&gt;, augusti 2017.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;118&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115119x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p275 ft98"&gt;100%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td106"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p23 ft56"&gt;88%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td108"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr14 td18"&gt;&lt;P class="p275 ft56"&gt;90%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td106"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td108"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td106"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td108"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td59"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr14 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;79%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p275 ft56"&gt;80%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td106"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td108"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td59"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft60"&gt;78%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td106"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td108"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td59"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p275 ft56"&gt;70%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td106"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;60%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td18"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td106"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td108"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td59"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr43 td62"&gt;&lt;P class="p242 ft56"&gt;57%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr21 td18"&gt;&lt;P class="p275 ft60"&gt;60%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td106"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td108"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td59"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td106"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td108"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td59"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td18"&gt;&lt;P class="p275 ft56"&gt;50%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td106"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td108"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td59"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p275 ft56"&gt;40%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td106"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p275 ft56"&gt;30%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td106"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td108"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td59"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td100"&gt;&lt;P class="p23 ft56"&gt;27%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td107"&gt;&lt;P class="p23 ft56"&gt;28%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td107"&gt;&lt;P class="p23 ft56"&gt;28%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td106"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td108"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td59"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p275 ft56"&gt;20%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td106"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p275 ft56"&gt;10%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td106"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr32 td107"&gt;&lt;P class="p317 ft56"&gt;3%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td18"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td106"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td108"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td59"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td18"&gt;&lt;P class="p275 ft56"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td109"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td110"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td114"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td106"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr16 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2016&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td62"&gt;&lt;P class="p362 ft98"&gt;2017E&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td106"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p363 ft70"&gt;Not: Streckade linjen är genomsnittlig årlig tillväxttakt på 47 procent och den heldragna är en estimerad linjär trend. Trendens R2 är 0,0016.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft111"&gt;Not: Tillväxttakten 2017E baseras verklig emission t.o.m. första halvåret 2017 och på antagandet att emitterad volym andra halvåret 2017 kommer att bli identisk med första halvåret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft56"&gt;Källa: Egen bearbetning av data från Bloomberg och SEB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft8"&gt;Som &lt;A href="#page_119"&gt;Figur 4.15 ovan &lt;/A&gt;visar emitterades den första gröna obliga- tionen i svenska kronor 2008. Därmed blev marknaden för gröna obligationer i svenska kronor den näst första i världen efter mark- naden i euro som startade året innan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft34"&gt;Sedan starten 2008 har marknaden haft en positiv årlig tillväxt. Den årliga tillväxttakten har dock varit ojämn och uppvisar ingen tydlig trend, heldragen linje i &lt;A href="#page_119"&gt;Figur 4.15.&lt;/A&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;48&lt;/SPAN&gt;,&lt;SPAN class="ft63"&gt;49&lt;/SPAN&gt;,&lt;SPAN class="ft63"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;Tillväxten anses där- för kunna beskrivas med den genomsnittliga årliga tillväxttakten (&lt;SPAN class="ft75"&gt;compound annual growth rate &lt;/SPAN&gt;– CAGR). Denna har legat på 47 pro-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Tillväxttakten har en svagt positiv trend. Determinationskoefficient (R2) för trenden är endast 0,0016, dvs. tillväxttaktens trend över hela mätperioden kan endast förklara 0,16 pro- cent av tillväxttaktens årliga utveckling. Slutsatsen är att den inte är lämplig att använda till att förklara utvecklingen av tillväxttakten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Tillväxttakten 2017 har beräknats på utestående obligationsvolym den 30 juni 2017 adderat med förväntad utveckling för andra halvåret 2017 under antagandet att andra halvåret kommer utvecklas identiskt med första, det streckade området i kolumn 2017E i Figur 4.13.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft128"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;Noterbart är att det endast emitterades en enda grön obligation på 200 miljoner kronor 2011. Det drar ner den genomsnittliga årliga tillväxttakten. Vidare förstärker den låga till- växten vid ett tidigt år den positiva trenden. Hade tillväxten 2011 varit i linje med de näst sämsta åren, dvs. strax över 20 procent, hade det i princip inte synts någon trend ö.h.t.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;119&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115120x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;cent under mätperioden, streckade linjen i &lt;A href="#page_119"&gt;Figur 4.15. &lt;/A&gt;Observera att slutsatserna baseras på endast nio mätpunkter vilket gör dem osäkra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft32"&gt;Sett framåt går det att använda ett par enkla metoder för att estimera hur marknaden kommer utvecklas för helåret 2017. Enklaste är att anta att andra halvåret 2017 uppvisar samma utveckling som första halvåret. Marknaden skulle då uppgå till 107 miljarder vid slutet av 2017.&lt;SPAN class="ft57"&gt;51 &lt;/SPAN&gt;Den estimerade emissionsvolymen enligt denna metod indikeras av det streckade området i kolumn 2017E i &lt;A href="#page_119"&gt;Figur 4.15. &lt;/A&gt;En annan är att anta att marknaden kommer utvecklas enligt den årliga genomsnittliga tillväxttakten på 47 procent. Marknaden skulle enligt ett sådant antagande uppgå till 101 miljarder vid slutet av 2017. Det skulle innebära en 33 procent lägre emissionsvolym för andra halvåret jämfört med första halvåret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft32"&gt;SEB&lt;SPAN class="ft57"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;har estimerat utvecklingen för den globala marknaden 2017. Under antagandet att den svenska marknaden utvecklas i linje med den globala går dessa estimat att applicera på den svenska mark- naden. Utvecklas marknaden enligt SEB:s grundscenario skulle den uppgå till 104 miljarder kronor vid slutet av 2017. SEB har dess- utom ett mer scenario med ett mer gynnsamt utfall. Utvecklas marknaden enligt detta scenario skulle den potentiellt kunna uppgå till 111 miljarder kronor. SEB:s scenarion applicerade på den svenska marknaden utgör de streckade områdena under kolumn 2017E SEB Bas och 2017E SEB Pot i Figur 4.13.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Använder vi CAGR på 47 procent för att prognosticera mark- naden storlek vid utgången av 2018 hamnar vi på drygt 160 miljarder svenska kronor. Med anledning av den stora variation i tillväxttakten som marknaden hittills uppvisat är dock en prognostisering så långt fram i tiden högst osäker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;Trots tillväxt är den gröna obligationsmarknadens liten i förhål- lande till den totala obligationsmarknaden. Utestående nominellt emitterat belopp på marknaden för obligationer i svenska kronor uppgick till 3 460 miljarder kronor den 30 juni 2017. Vid samma tid- punkt uppgick marknaden för gröna obligationer till 87 miljarder kronor vilket ger en marknadsandel på 2,5 procent. Andel bedöms&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Det emitterades gröna obligationer för drygt 20 miljarder kronor första halvåret 2017. Antagit att obligationer med en volym på 3 miljarder kronor som förfaller under andra halv- året 2017 återfinansieras till fullo med gröna obligationer i svenska kronor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;SEB (2017), &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;The Green Bond&lt;/SPAN&gt;, augusti 2017.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115121x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;vara liten men är hög ur ett globalt perspektiv. Gröna obligationers marknadsandel av den globala marknaden var 0,13 procent, enligt en rapport publicerad av EU kommissionen i november 2016.&lt;SPAN class="ft54"&gt;53 &lt;/SPAN&gt;Noterbart är också att staten, som inte är verksam på marknaden för gröna obligationer, utgör drygt en fjärdedel av totalt utestående obligationsvolym i Sverige. Om statsobligationerna räknas bort skulle gröna obligationers andel av totalt utestående obligations- volym öka till 3,3 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft12"&gt;Hur årlig emissionsvolym bestämmer storleken på marknaden sett till utestående volym&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft32"&gt;Vid analys av utestående volym ska även hänsyn tas till att det tar tid innan en obligationsmarknad stabiliseras eftersom obligationer har en viss löptid, i snitt fem år för obligationerna i denna under- sökning. Det kommer av att de obligationer som emitterades före- gående år till stor sannolikhet finns kvar på marknaden innevarande år. Därför kommer marknaden mätt i utestående volym att växa tills det uppstår en balans mellan förfall av de obligationer som tidigare har emitterats på marknaden och nyemitterade obligation- er. Vid konstant årlig emissionsvolym ser det därför till en början ut som att marknaden växer trots att dess fulla potential redan är bestämd av den konstanta årliga emissionsvolymen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft9"&gt;Ett fiktivt exempel för att förklara denna egenskap: en emittent emitterar i början av varje år en obligation på 100 miljoner kronor med en löptid på fem år. Till en början växer därmed marknaden sett till utestående volym med 100 miljoner för varje år. Precis när fem år har gått kommer emittenten ha emitterat sex obligationer på totalt 600 miljoner, tänk på att den första obligationen emitterades vid starten på år ett. Samtidigt kommer den första obligationen som emitterades att förfalla. Varje år därefter kommer emittenten emittera en ny obligation samtidigt som en tidigare obligation förfaller. Resultatet blir att marknaden sett till utestående volym växer i fem år för att därefter ligga på konstant 500 miljoner kronor i utestående obligationsvolym. Därför ger inte en analys av utestå-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;53 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;EU kommissionen (2016), &lt;/SPAN&gt;Study on the potential of green bond finance for &lt;NOBR&gt;resource-efficient&lt;/NOBR&gt; investments&lt;SPAN class="ft56"&gt;, November 2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;121&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115122x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft11"&gt;ende volym hela bilden utan det är viktigt att även analysera årlig emissionsvolym.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft34"&gt;Slutsatsen från det fiktiva räkneexemplet ovan är att marknaden potential sett till utestående obligationsvolym bestäms av årlig emissionsvolym och dess löptid. Det går därmed att räkna ut mark- nadens potentiella storlek i utestående volym med hjälp av årlig emissionsvolym och dess löptid. Förväntad emissionsvolym för helåret 2017 kan räknas ut genom att addera emitterad volym till den 30 juni 2017 med medelvärdet av SEB:s två förväntnings- scenarion för utvecklingen på den globala marknaden tillämpade på den svenska marknaden. Resultatet blir en förväntad emissions- volym på 40,3 miljarder kronor för helåret 2017. Den oviktade medellöptiden för alla obligationer som någonsin emitterats på den svenska marknaden till den 30 juni 2017 var fem år. Löptiden har ej ändrats mycket över tid då medellöptiden på de obligationer som emitterats enbart under 2017 fram till den 30 juni låg på 5,1 år. Vi antar därför att löptiden kommer ligga på cirka fem år i snitt framöver. Multipliceras förväntad emissionsvolym på 40,3 miljarder kronor med en löptid på fem år blir marknadens potentiella storlek 200 miljarder kronor i utestående obligationsvolym.&lt;SPAN class="ft63"&gt;54 &lt;/SPAN&gt;Detta resultat gäller under antagandet att förväntad emissionsvolym efter 2017 skulle vara konstant. Nu är så inte fallet då den genomsnittliga årliga tillväxttakten för årlig emissionsvolym ligger på 32 procent, se följande avsnitt. Det ger ändå en ögonblicksbild om marknadens nuvarande potential utifrån årlig emissionsvolym. Det visar också på vikten av att årlig emissionsvolym måste fortsätta växa för att marknaden för gröna obligationer ska få något större genomslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Årlig emissionsvolym i svenska kronor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft33"&gt;Efter Världsbankens första emission har det årligen emitterats gröna obligationer i svenska kronor. Likt den globala marknaden hade den svenska marknaden en viss startsträcka. Under flera år emitterades det årligen gröna obligationer för endast några få mil- jarder, år 2011 emitterades endast en obligation på 200 miljoner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;54 &lt;/SPAN&gt;Detta gäller under antagandet att emitterad volym är jämnt fördelad över löptidsintervallet med ett medelvärde på fem år,dvs. genomsnittlig löptid har ej viktats relativt emissions- volymen för olika löptider.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;122&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115123x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;kronor. Det skulle dröja till 2014 innan marknaden började ta fart och det emitterades gröna obligationer för 18 miljarder kronor, mer än fyra gånger så mycket som föregående år.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p275 ft85"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td64"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td115"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td116"&gt;&lt;P class="p18 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td117"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td116"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p275 ft85"&gt;45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td115"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td116"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td117"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td116"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p275 ft85"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td115"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td116"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td117"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td116"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p275 ft85"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td115"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr24 td116"&gt;&lt;P class="p276 ft56"&gt;Estimat 2017&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td117"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p275 ft85"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td115"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td117"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr6 td116"&gt;&lt;P class="p276 ft85"&gt;Offentliga organ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p275 ft85"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td117"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td117"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td118"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td115"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td117"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr6 td116"&gt;&lt;P class="p276 ft56"&gt;Kommunala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p275 ft85"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td117"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td115"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td119"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td117"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr40 td116"&gt;&lt;P class="p276 ft56"&gt;Företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p275 ft85"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td117"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td115"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td120"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td117"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p275 ft85"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td117"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr6 td116"&gt;&lt;P class="p276 ft98"&gt;Finansiella företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td115"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td121"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td117"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p275 ft56"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td117"&gt;&lt;P class="p18 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr6 td116"&gt;&lt;P class="p276 ft56"&gt;Överstatliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td115"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr27 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr27 td122"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td117"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td117"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p275 ft56"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td115"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td123"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td116"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td79"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td117"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td116"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p371 ft141"&gt;Anm: Sektorerna är indelade efter SEB:s sektorsdefinition. Enligt den ingår alla fastighetsförvaltare som emitterat gröna obligationer i sektorn finansiella företag (från eng. financials), t.ex. Vasakronan, Rikshem m.fl. Även Bloomberg betecknar de svenska fastighetsförvaltarna som financials.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft70"&gt;Anm: I sektorn offentliga organ, från eng. government agencies, ingår Kommuninvest samt två utländska banker med statliga kopplingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft142"&gt;Anm: De streckade områdena är egen bearbetning av estimat om förväntad emission andra halvan av 2017. 2017E är estimat baserat på att utvecklingen andra halvåret 2017 kommer vara identiskt med det första halvåret. 2017E SEB Bas och 2017E SEB Pot är estimat för svenska marknaden baserat på SEB:s basscenario och mer fördelaktiga potentiella scenario för utvecklingen på den globala mark - naden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft56"&gt;Källa: Bloomberg och SEB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft8"&gt;Utvecklingen gällande årlig emissionsvolym har därefter varit ojämn. Marknaden backade 2015, men återhämtade sig redan till efterfölj- ande år 2016 då det emitterades gröna obligationer för 28 miljarder kronor. Under första halvåret 2017 har marknaden utvecklats väl relativt tidigare år och det har emitterats obligationer för drygt 20 miljarder kronor. Skulle utvecklingen fortsätta i samma takt året ut kommer det totalt emitteras gröna obligationer för drygt 40 miljarder för helåret 2017.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;123&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115124x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p275 ft85"&gt;400%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td77"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td124"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td125"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td125"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td126"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td125"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td126"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td114"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;343%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr26 td39"&gt;&lt;P class="p275 ft85"&gt;350%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr41 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td129"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td124"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td125"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td125"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td126"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td125"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td126"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td114"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td39"&gt;&lt;P class="p275 ft85"&gt;300%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td129"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td124"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td125"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td125"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td126"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td125"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td126"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td114"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td39"&gt;&lt;P class="p275 ft85"&gt;250%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td129"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td124"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td125"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td125"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td126"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td125"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td126"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td114"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td39"&gt;&lt;P class="p275 ft85"&gt;200%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td129"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td124"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td125"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td125"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td126"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td125"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td126"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td114"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr43 td22"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;151%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr35 td39"&gt;&lt;P class="p275 ft85"&gt;150%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr44 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td129"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td124"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td125"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td125"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td126"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td125"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td126"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td114"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td39"&gt;&lt;P class="p275 ft85"&gt;100%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td129"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td124"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td125"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td125"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td126"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td125"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td126"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td114"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td114"&gt;&lt;P class="p33 ft56"&gt;40%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td39"&gt;&lt;P class="p275 ft56"&gt;50%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td129"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td124"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td125"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td125"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td126"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td125"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td126"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td39"&gt;&lt;P class="p275 ft56"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td77"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td129"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td124"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td125"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td125"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td126"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td125"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td126"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td114"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td58"&gt;&lt;P class="p23 ft56"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td128"&gt;&lt;P class="p23 ft56"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td128"&gt;&lt;P class="p23 ft56"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p376 ft56"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td128"&gt;&lt;P class="p376 ft56"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td107"&gt;&lt;P class="p23 ft56"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p376 ft56"&gt;2016&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td62"&gt;&lt;P class="p377 ft98"&gt;2017E&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr35 td39"&gt;&lt;P class="p275 ft56"&gt;&lt;NOBR&gt;-50%&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr38 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td129"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td124"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td125"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td125"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td126"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td125"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td126"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td114"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;&lt;NOBR&gt;-12%&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;&lt;NOBR&gt;-43%&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td22"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;&lt;NOBR&gt;-36%&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;&lt;NOBR&gt;-38%&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td39"&gt;&lt;P class="p275 ft85"&gt;&lt;NOBR&gt;-100%&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td129"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td124"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td125"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td125"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td126"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td125"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td126"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td114"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;&lt;NOBR&gt;-88%&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p378 ft60"&gt;Not: Streckade linjen är genomsnittlig årlig tillväxttakt på 32 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft85"&gt;Not: 2017E avser förväntad emission för helåret 2017E. Baserat på verklig emission under första halvåret 2017 och att det kommer emitteras för lika mycket under andra halvåret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft142"&gt;Not: Tillväxttakten 2012 var 3 100 procent och illustreras inte i sin helhet. En sådan tillväxttakt får anses vara ett extremvärde. Den höga tillväxttakten 2012 orsakas på grund av den mycket låga emissionsvolymen 2011 på 200 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft56"&gt;Källa: Egen bearbetning av data från Bloomberg och SEB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft32"&gt;Tillväxttakten för årlig emissionsvolym är ojämn och det saknas någon användbar trend&lt;SPAN class="ft57"&gt;55&lt;/SPAN&gt;. Att tillväxttakten är ojämn på en relativt ny och liten marknad är ingenting konstigt. På en sådan marknad kan ett fåtal större emissioner leda till stor påverkan. Det blir dock svårt att få fram en användbar trend för prognoser. I avsaknad av en användbar trend anses utvecklingen av tillväxttakten kunna beskrivas med den genomsnittliga årliga tillväxttakten (&lt;SPAN class="ft47"&gt;compound annual growth rate &lt;/SPAN&gt;– CAGR) som ligger på 32 procent. Positiv CAGR visar på att marknaden är inne i en tillväxtfas med i genomsnitt årligen ökad emissionsvolym. I detta avseende har dock utvecklingen på den svenska marknaden legat efter den globala där CAGR för årlig emission ligger på 66 procent, dvs. årlig emissionsvolym har årligen ökat dubbelt så mycket globalt som den gjort i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;55 &lt;/SPAN&gt;Används en linjär trend blir den negativ pga. extremvärdet 2012. Analyseras en period efter 2012 blir den fortfarande negativ p.g.a. den relativt höga tillväxten 2014 och 2016. En trend på för hela perioden får dessutom ett R2 värde på låga 0,0069. En linjär trend från 2013 får ett R2 på låga 0,0016. Därför anses det saknas en trend i data för tillväxttakten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;124&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115125x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Eftersom det är en procentuell ökning ökar dessutom skillnaden i absoluta tal över tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft8"&gt;Trots att emitterad volym av gröna obligationer har ökat på senare år utgör den endast en mindre del av totalt årlig emitterad obligationsvolym. Första halvåret 2017 emitterades obligationer (traditionella och gröna) för totalt 459 miljarder kronor av vilket de gröna utgjorde en andel på 4,3 procent, se &lt;A href="#page_125"&gt;Figur 4.18 nedan.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td39"&gt;&lt;P class="p383 ft85"&gt;5%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td39"&gt;&lt;P class="p383 ft85"&gt;4%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td39"&gt;&lt;P class="p383 ft85"&gt;3%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td39"&gt;&lt;P class="p383 ft85"&gt;2%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td39"&gt;&lt;P class="p383 ft85"&gt;1%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td39"&gt;&lt;P class="p383 ft85"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2016&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2017&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p241 ft60"&gt;Anm: R2 för trenden är 0,69.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft56"&gt;Källa: Egen bearbetning av data från Bloomberg, SEB och SCB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft8"&gt;Notera att gröna obligationers andel av årlig emission är högre än gröna obligationers andel av obligationsmarknaden, vilken låg på 2,5 procent den 30 juni 2017. Det innebär allt annat lika att gröna obligationers marknadsandel över tid kommer att växa tills den är i linje med gröna obligationers andel av årlig totalt emitterad obliga- tionsvolym.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft8"&gt;Gröna obligationers andel av totalt emitterad volym har stigit över tid. En linjär trend ser ut att kunna beskriva utvecklingen bra med en determinationskoeffecient (R2) på 0,69, dvs. trenden kan förklara 69 procent av utvecklingen av gröna obligationers andel&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;125&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115126x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p112 ft34"&gt;över tid. Antar man att trenden kan beskriva marknadsutvecklingen går den att använda för att prognosticera den framtida utveckling- en. Sett fem år framåt, 2022, skulle därmed årligen emitterad volym av gröna obligationer som andel av totalt årligen emitterade volym av obligationer uppgå till strax över fem procent. Notera att trenden är beräknad på enbart tio mätpunkter vilket gör resultatet osäkert. Att dessutom använda dessa få mätpunkter för att progno- sticera marknaden så långt som fem år framåt i tiden bedöms med- föra ytterligare osäkerhet till resultatet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft34"&gt;Ur ett globalt perspektiv är andelen gröna obligationer av årlig emitterad volym den svenska marknaden relativt hög. Globalt ut- gjorde gröna obligationer mindre än 0,6 procent av totalt emitterad volym 2016.&lt;SPAN class="ft63"&gt;56 &lt;/SPAN&gt;Samma år var den svenska andelen uppe i 3,6 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Emittenter på marknaden i svenska kronor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft32"&gt;Fram till 2013 var det endast multilaterala banker som emitterade gröna obligationer i svenska kronor och årlig emission låg oftast på under 5 miljarder kronor. Från 2013 började aktörer från andra sektorer bli aktiva på marknaden och den blev därmed mer diversi- fierad. De nya aktörerna har därefter stått för i princip hela ökningen av årlig emissionsvolym medan de multilaterala bankernas emis- sionsvolym har legat kvar på ungefär samma nivå som tidigare. Företagen (finansiella och &lt;NOBR&gt;icke-finansiella)&lt;/NOBR&gt; har de senare åren kommit att bli den största sektorn sett till årlig emitterad volym, se &lt;A href="#page_123"&gt;Figur 4.16 ovan. &lt;/A&gt;År 2016 emitterade företagen gröna obligationer för 12 miljarder svenska kronor vilket är 43 procent av totalt emitterad volym på 28 miljarder kronor. Företagens andel av emitterad volym under första halvåret 2017 uppgick till 34 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;56 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Bloomberg (2017), &lt;/SPAN&gt;The Coming Backlash to 'Greenwashing' of Bonds&lt;SPAN class="ft56"&gt;, den 11 augusti 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;126&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115127x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p387 ft56"&gt;Företag; 0%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft70"&gt;Kommunala; 20%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft136"&gt;Finansiella företag; 34%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft136"&gt;Offentliga organ; 21%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft56"&gt;Överstatliga; 24%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft56"&gt;Källa: Egen bearbetning av data från Bloomberg och SEB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft34"&gt;Det fanns totalt 36 emittenter med utestående obligationer på den svenska marknaden den 30 juni 2017. De består av både inhemska och utländska aktörer. Vid samma datum hade ingen emittent ännu lämnat den svenska marknaden, dvs. en gång emitterat gröna obli- gationer men sedan valt att inte återfinansiera sig i samma tillgångs- slag.&lt;SPAN class="ft63"&gt;57 &lt;/SPAN&gt;Dock är den genomsnittliga löptiden för nya emissioner 5 år och det kommer därför att dröja tills det går att dra några slutsatser kring om emittenterna stannar på marknaden efter att de emitterat sin första gröna obligation. Redan har drygt hälften av emittent- erna, 17 stycken, emitterat vid fler än ett tillfälle och kan därför antas se ett mervärde i att emittera gröna obligationer och troligtvis avser de att stanna på marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft8"&gt;I sektorn offentliga organ (eng. &lt;SPAN class="ft10"&gt;government agencies&lt;/SPAN&gt;) ingår Kommuninvest tillsammans med två utländska banker med statliga kopplingar. Kommuninvest som samägs av svenska kommuner utgör 44 procent av denna sektor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft128"&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;57 &lt;/SPAN&gt;Det kan finnas fler förklaringar kring att en emittent skulle kunna lämna marknaden än att det just handlar om gröna obligationer,. t.ex. kan emittenten ha sålt tillgångarna som finansi- erats med den gröna obligationen och väljer då att köpa tillbaka den. Det betyder inte att emittenten inte har för avsikt att i framtiden åter emittera gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;127&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115128x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;I sektorn finansiella företag (eng. &lt;SPAN class="ft10"&gt;financials&lt;/SPAN&gt;) ingår alla fastig- hetsförvaltningsföretag som emitterat gröna obligationer. Dessa utgör 83 procent av denna sektor. Resterande andel utgörs av SBAB och Volvofinans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft12"&gt;Utländska emittenter på marknaden i svenska kronor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Utländska aktörer står för en betydande del av marknaden för gröna obligationer i svenska kronor. Andelen har dock sjunkit över tid i takt med att fler svenska aktörer har börjat emittera gröna obligationer. Deras andel av totalt utestående obligationsvolym uppgick till 37 procent vid halvårsskiftet 2017.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td22"&gt;&lt;P class="p396 ft85"&gt;100%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td60"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td22"&gt;&lt;P class="p37 ft56"&gt;90%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td60"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p37 ft56"&gt;80%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td60"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p37 ft56"&gt;70%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td60"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p37 ft56"&gt;60%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td60"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p37 ft56"&gt;50%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td60"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td22"&gt;&lt;P class="p37 ft56"&gt;40%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td60"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p37 ft56"&gt;30%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td60"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p37 ft56"&gt;20%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td60"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p37 ft56"&gt;10%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td60"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p37 ft56"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td60"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td22"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td130"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td130"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td60"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td130"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td130"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td130"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td130"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td130"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;2016&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td130"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;2017&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p397 ft56"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115128xi2.jpg/" id="inl_img1"&gt; Utländska &lt;INGENBILD zsrc="H5B3115128xi3.jpg/" id="inl_img2"&gt; Svenska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft56"&gt;Källa: Egen bearbetning av data från Bloomberg och SEB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft32"&gt;Utländskas andel ser ut att plana ut 2017. Det kan dock bero på att mätpunkten endast omfattar emitterad volym första halvåret. Stora enskilda emissioner kan då påverka resultatet i större omfattning än om man ser till helåret. De utländska aktörerna består främst av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;128&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115129x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p399 ft11"&gt;multilaterala banker&lt;SPAN class="ft88"&gt;58&lt;/SPAN&gt;, inkluderat Nordiska investeringsbanken som är delägd av Sverige. För helåret 2017 kommer troligtvis utländska emittenters andel av marknaden minska givet att de multilaterala bankerna emitterar liknande volym som tidigare år, kring fem miljarder kronor, samtidigt som totalt emitterad volym förväntas öka, se &lt;A href="#page_123"&gt;Figur 4.16.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft34"&gt;Övriga utländska emittenter utgörs av två banker med hemvist i Holland&lt;SPAN class="ft63"&gt;59 &lt;/SPAN&gt;respektive Tyskland&lt;SPAN class="ft63"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;och som har någon form av koppling till staten eller den offentliga sektorn, genom ägande eller garantier.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td22"&gt;&lt;P class="p401 ft98"&gt;Holland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td60"&gt;&lt;P class="p402 ft98"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td22"&gt;&lt;P class="p403 ft56"&gt;5%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td60"&gt;&lt;P class="p404 ft56"&gt;2%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p405 ft70"&gt;Överstatlig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft60"&gt;30%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft136"&gt;Sverige 63%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft56"&gt;Källa: Egen bearbetning av data från Bloomberg och SEB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft8"&gt;Den största utländska emittenten är EIB vilken också är den emit- tent som har högst utestående obligationsvolym på den svenska marknaden. Observera att svenska emittenters emission i utländsk valuta inte ingår i denna statistik utan de behandlas i följande avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Europeiska investeringsbanken (EIB), Internationella banken för återuppbyggnad och utveckling (IBRD, Världsbanken), Nordiska investeringsbanken (NIB), Afrikanska utvecklings- banken (AfDB) och International Finance Corporation (IFC).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Nederlandse Waterschapsbank NV.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Kreditanstalt fuer Wiederaufbau.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;129&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115130x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p410 ft56"&gt;SBAB; 2,0&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft70"&gt;EIB; 12,7&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td131"&gt;&lt;P class="p412 ft98"&gt;Kreditanstalt fuer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td132"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td133"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td131"&gt;&lt;P class="p412 ft98"&gt;Wiederaufbau; 2,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr14 td132"&gt;&lt;P class="p413 ft56"&gt;Övriga; 21,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td133"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td134"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td131"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td133"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr14 td134"&gt;&lt;P class="p414 ft56"&gt;SLL; 6,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td131"&gt;&lt;P class="p18 ft56"&gt;Atrium Ljungberg;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td132"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td133"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td132"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td133"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td134"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;P class="p415 ft60"&gt;2,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td132"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td133"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td134"&gt;&lt;P class="p416 ft56"&gt;Vasakronan; 6,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td131"&gt;&lt;P class="p401 ft98"&gt;Fortum Varme&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td132"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td133"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td132"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td133"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td134"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td131"&gt;&lt;P class="p401 ft98"&gt;Holding/Stockholms&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td132"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td133"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td134"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;P class="p417 ft98"&gt;stad; 2,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td132"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td133"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td134"&gt;&lt;P class="p418 ft98"&gt;Göteborgs Stad; 5,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td131"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td132"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td133"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td131"&gt;&lt;P class="p419 ft98"&gt;AfDB; 3,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td132"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td133"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td134"&gt;&lt;P class="p420 ft98"&gt;IBRD;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td131"&gt;&lt;P class="p421 ft56"&gt;Svensk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td132"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td133"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td134"&gt;&lt;P class="p422 ft70"&gt;5,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td132"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td133"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td134"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td131"&gt;&lt;P class="p276 ft70"&gt;FastighetsFinansieri&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr32 td132"&gt;&lt;P class="p423 ft98"&gt;Nederlandse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td133"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td134"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td131"&gt;&lt;P class="p421 ft70"&gt;ng; 4,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td133"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td134"&gt;&lt;P class="p18 ft56"&gt;Kommuninvest; 5,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td131"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr44 td132"&gt;&lt;P class="p423 ft98"&gt;Waterschapsba&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr44 td133"&gt;&lt;P class="p18 ft70"&gt;NIB; 4,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td131"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td134"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td131"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td132"&gt;&lt;P class="p423 ft98"&gt;nk NV; 4,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td133"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td134"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p424 ft70"&gt;Anm: Övriga består av 22 emittenter som var och en hade ett utestående nominellt belopp på under två miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft56"&gt;Källa: Bloomberg och SEB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Svenska emittenter som emitterat i utländsk valuta&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Majoriteten av de svenska emittenterna av gröna obligationer har emitterat dessa i svenska kronor. Det finns dock fyra emittenter som valt att emittera i andra valutor. Dessa emissioner ingår inte i statistiken ovan som avser emission på svenska marknaden i svenska kronor utan behandlas separat i detta avsnitt. De fyra emittenterna är Svensk Exportkredit, Kommuninvest, SEB och Nordea, per den 30 juni 2017.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;130&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115131x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td135"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td116"&gt;&lt;P class="p425 ft31"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td136"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td116"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td136"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td116"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td137"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td116"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td135"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td116"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td137"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td116"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td135"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td116"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td137"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td116"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p0 ft60"&gt;Anm: &lt;SPAN class="ft144"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Växelkurs från Riksbanken per den 25 augusti 2017: USD/SEK = 8,0647 EUR/SEK = 9,5107&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft56"&gt;Källa: Bloomberg och SEB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft32"&gt;Kommuninvest har till skillnad från de andra även emitterat i svenska kronor. Samma faktorer som spelar in vid val av valuta för traditionella obligationer påverkar även valet vid emission av gröna obligationer. Exempel på faktorer kan vara ett mer gynnsamt marknadsklimat på andra marknader, större marknad, fler inve- sterare, ev. underliggande projekt ska finansiera i den andra valuta och att emittenten vill underhålla sin position för enklare tillgång till en viss marknad i framtiden. När det gäller gröna obligationer och deras signalvärde kan en anledning vara att emittenten helt enkelt vill göra reklam för sig på de internationella marknaderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Utmärkande är att det handlar om stora emissioner. Kommun- invest blir den största svenska emittenten med en emissionsvolym på 13,9 miljarder kronor när utländsk och svensk emission adderas. De tre andra emittenterna landar också högt upp i listan över de största svenska emittenterna, jfr &lt;A href="#page_130"&gt;Figur 4.22 &lt;/A&gt;över de största emit- tenterna i svenska kronor.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;131&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115132x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p426 ft56"&gt;Euro 12%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft70"&gt;Dollar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft56"&gt;17%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft70"&gt;Kronor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft56"&gt;71%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft70"&gt;Anm: Emissionsvolymen för kronor och euro har räknats om till dollar med växelkursen vid datumet för varje enskild emission.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft56"&gt;Källa: Egen bearbetning av data från Bloomberg och SEB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft32"&gt;Svenska emittenters emission i utländsk valuta står för 29 procent av svenska emittenters totalt utestående volym vilket är en betyd- ande andel. Emission i svenska kronor är dominerande men andelen i utländsk valuta har ökat sista tiden med tre stora emissioner om totalt 13,5 miljarder kronor under första halvåret 2017, se &lt;A href="#page_131"&gt;Tabell 4.2. &lt;/A&gt;Ett möjligt framtidsscenario är att om fler emitterar gröna obli- gationer kommer marknaden för gröna obligationer med tiden att spegla marknaden för traditionella obligationer. På marknaden för traditionella obligationer utgjorde emission i utländsk valuta 47 pro- cent den 30 juni 2017. Under ett sådant scenario borde därför andelen emitterad volym i utländsk valuta öka tills den står för drygt hälften av totalt emitterad volym av gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.7.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Investerare på den svenska marknaden för gröna obligationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft34"&gt;I detta avsnitt beskrivs de som investerar på den svenska mark- naden för gröna obligationer. Utredningen har med hjälp av Fond- bolagens förening, Svenska Bankföreningen och Svensk Försäkring&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;132&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft8"&gt;fått uppgifter om hur deras medlemmar ser på marknaden för gröna obligationer. När det gäller banker och försäkringsföretag handlar det om de innehav där banken eller försäkringsbolaget är exponerad mot risken i tillgångarna. När det gäller fondbolagen handlar det om tillgångar som förvaltas för konsumenters räkning och det är konsumenten som är exponerad mot risken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft12"&gt;Banker&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft8"&gt;I regel är bankerna inte engagerade i att investera i gröna obliga- tioner. Orsaken är troligtvis att bankernas efterfråga på värdepapper till stor del styrs av regelverk vars syfte är att beakta finansiell stabilitet på kortare sikt snarare än klimatrisker och miljömässig hållbarhet på längre sikt. Bankernas innehav beror alltså inte främst på konsumentstyrd efterfrågan som i försäkringsföretagens fall. Det finns därmed inte heller någon direkt press från konsument- ledet att förvaltningen ska ske hållbart utan värdepapperen innehas på grund av reglerande tvång. Det finns dock ett ökat intresse från inlåningskunderna att veta mer om vad deras medel används till i bankerna. En ökad rapportering om detta har nyligen införts kring de medel som lånas ut till företag, med avseende på hållbarhetsper- spektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft32"&gt;Bankerna håller värdepapper dels på grund av regelmässiga krav och dels för att användas som säkerheter vid olika transaktioner. Bankernas marknadsavdelningar köper också en del värdepapper för sina handelslager men på grund av högre kapitalkrav handlar det numer om mycket små volymer och positionerna är inte så långa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft8"&gt;Bankernas finansavdelningar har ett investeringsmandat som är styrt av deras formella krav på att hålla likvida tillgångar, &lt;NOBR&gt;LCR-krav&lt;/NOBR&gt; (&lt;SPAN class="ft10"&gt;Liquid Coverage Ratio&lt;/SPAN&gt;). Bankernas &lt;NOBR&gt;LCR-reserver,&lt;/NOBR&gt; alltså kravet på likvida tillgångar, är stort, cirka 2 000 miljarder kronor samman- taget för de fyra stora bankerna. Denna reserv hanteras emellertid mestadels genom placeringar i centralbanker och likvida värde- papper. Finansavdelningarna kan ha ett visst placeringsmandat i obligationer. Bland de större bankerna kan det vara mellan 50 och 100 miljarder kronor. Möjligheten i att placera i gröna obligationer som dessutom enligt regelverket kan ses som likvida tillgångar är i dag begränsat.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;133&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115134x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;För att främja marknaden för gröna obligationer skulle enskilda bankerna vilja se att de underliggande tillgångarna är knutna till obligationen (ABS), ett mer enhetligt regelverk och sänkta kapital- krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft12"&gt;Försäkringsföretagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Utredningen har fått uppgift om 16 försäkringsföretags engage- mang i marknaden för gröna obligationer. Det är nio livförsäk- ringsföretag, fem skadeförsäkringsföretag och två grupper med både liv- och skadeförsäkring. Fyra av dessa investerar inte i gröna obligationer varav en menar att de håller på att se över placerings- strategin. Uppgifterna omfattar placeringar där försäkringsbolagen fattar beslut om placering och är exponerade mot risken, dvs. fond- och depåförsäkring är exkluderade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft32"&gt;Statistik i avsnittet är baserat på svaren från de tolv företagen som uppger att de investerat i gröna obligationer. De tolv företag som svarat att de investerat i gröna obligationer förvaltade tillgångar med ett värde på totalt 2 130 miljarder kronor per den 30 juni 2017, varav drygt hälften var placerade i obligationer. Deras placerings- tillgångar på 2 130 miljarder kronor kan jämföras med samtliga för- säkringsföretags placeringstillgångar som vid samma tidpunkt upp- gick till 3 215 miljarder kronor&lt;SPAN class="ft57"&gt;61&lt;/SPAN&gt;. Alltså baseras statistiken i avsnittet på ett urval av företag som förvaltar 66 procent av samtliga för- säkringsbolags placeringstillgångar. Resultatet kan dessutom påverkas av att det var de som placerat i gröna obligationer som också lämnat uppgifter om sina engagemang i olika tillgångsslag. En av utredningen försiktig bedömning är därmed att andelen gröna obligationer av totala placeringstillgångar troligtvis är lägre än vad som redovisas här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Totalt hade försäkringsföretagen som svarade att de placerat i gröna obligationer ett innehav av sådana till ett värde av drygt 34 mil- jarder kronor, vilket utgjorde en andel på 3,3 procent av deras obliga- tionsportföljer. Spridningen i andel mellan företagen bedöms av utredning som ganska stor och låg på mellan 0,03 och 14 procent. För en överblick över gröna obligationers andel av försäkringsföre- tagens totala portföljer se &lt;A href="#page_135"&gt;Figur 4.24 nedan.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;61 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Källa: Svensk Försäkring (2017), &lt;/SPAN&gt;Försäkringar i Sverige – statistik 2016&lt;SPAN class="ft56"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;134&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115135x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p435 ft32"&gt;Placeringar hade främst gjorts i svenska kronor som utgjorde en andel på 87 procent och därefter euro och dollar, se &lt;A href="#page_135"&gt;Figur 4.25 nedan.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft136"&gt;Gröna obligationer 2%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft60"&gt;Obligationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;46% &lt;/SPAN&gt;Andra tillgångar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft56"&gt;52%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft56"&gt;Källa: Egen bearbetning av enkätdata sammanställd av Svensk Försäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft147"&gt;USD EUR &lt;SPAN class="ft146"&gt;6% &lt;/SPAN&gt;11%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft56"&gt;SEK 83%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft56"&gt;Källa: Egen bearbetning av enkätdata sammanställd av Svensk Försäkring.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;135&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft8"&gt;Det fanns spridning gällande diversifieringen av de gröna obliga- tionsportföljerna, allt från att endast vara exponerad mot en emit- tent och upp till exponering mot 50 stycken. Det fanns ingen tydlig koppling mellan placeringsstorlek och antalet exponeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Åsikterna gällande försäkringsbolagens syn på likviditeten på sekundärmarknaden skiljde sig åt. Stor del i skillnaden ligger troligtvis på hur likviditet definieras. Flertalet uppger att det är hög efterfrågan på gröna obligationer och att de tenderar att hålla dem till förfall. Likviditet sett till omsättning blir då lidande och bedöms därmed vara sämre än för traditionella obligationer. Samtidigt menar flera på att likviditeten vid försäljning av gröna obligationer upplevs som likvärdig eller bättre än för traditionella obligationer, just eftersom efterfrågan är så hög. Begrepp asymmetrisk likviditet dök upp i försäkringsföretagens uppgifter till utredningen och beskriver situationen ganska väl, dvs. det finns en stark köpsida men säljsidan är betydligt sämre på grund av att köpare tenderar att hålla obligationerna till förfall. Det skapar fenomenet att omsätt- ningen på marknaden blir låg men att det samtidigt är enkelt att avyttra instrumentet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft8"&gt;Några uppger att gröna obligationer tenderar att gå något bättre på sekundärmarknaden på grund av den högre efterfrågan. De flesta uppger emellertid att de inte är villiga att betala ett högre pris för gröna obligationer. Någon uppger att de kan acceptera en skillnad på någon räntepunkt just eftersom de gröna obligationerna tenderar att gå så bra på sekundärmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;De flesta svarande uppgav att de har en uttalad strategi om att investera mer hållbart och i den strategin inkluderas i regel ett ökat innehav av gröna obligationer. Ett par uppger att de dessutom har specifika mål de strävar emot gällande placeringar i gröna obliga- tioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Försäkringsbolagen är i regel engagerade i olika initiativ och organisationer för omställning till en hållbar ekonomi och finans- marknad. Nio stycken lämnade uppgifter om att de är anslutna till PRI och vissa av dessa är också anslutna till en rad andra initiativ och organisationer som Global Compact, Carbon Disclosure Project, Montreal Pledge, The Portfolio Decarbonization Coalition, Swesif m.fl. Tre stycken uppgav att de inte är anslutna till något lik- nande initiativ eller organisation.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;136&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft32"&gt;Vid sin bedömning av gröna obligationer utvärderar försäkrings- företagen i regel hållbarheten i de investeringar emissionslikviden ämnar gå till. Försäkringsföretagen uppger att andrahandsutlåtande kan hjälpa till i denna bedömning. Att obligationen är i linje med GBP nämns av några som en önskvärd egenskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;På frågan om det föreligger ett regleringsbehov menar de flesta att marknadens självreglering genom GBP och CBS fungerar väl. Marknaden utvecklas snabbt och reglering kan snabbt bli obsolet med risk att hämma snarare än att främja utvecklingen. Ett par menar emellertid att ökad standardisering gällande definitionen av gröna obligationer hade varit välkommet. Någon ser även behov av ett ramverk för standardiserade kvantitativa indikatorer på obliga- tionernas miljömässiga nytta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft12"&gt;Fondbolag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft32"&gt;Fondbolagen förvaltar kapital för sina kunders räkning. De är där- för inte exponerade mot risken i de tillgångar de förvaltar. Däremot har de affärsmässiga incitament att generera en så hög avkastning som möjligt för att behålla och locka till sig nya kunder. De måste därför beakta bl.a. klimatrisker. Observera att uppgifterna om fond- bolagen baseras på uppgifter från elva fondbolag. Som jämförelse hade Fondbolagens förening 46 medlemmar den 17 november 2017. Viss försiktighet bör därmed tillämpas med att dra generella slut- satser för hela fondbranschen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft32"&gt;Överlag ställer sig fondbolagen positiva till gröna obligationer och ett par menar att de har en uttalad strategi i att erbjuda fonder som investera i just sådana. Ett större bolag uppger att de försöker köpa så mycket de kommer över förutsatt att de kan säkra en god riskjusterad avkastning. Alla bolag som lämnat uppgifter till utred- ningen har skrivit under PRI, flera är dessutom engagerade i en rad andra initiativ och organisationer som CDP, Swesif m.fl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft9"&gt;Likt försäkringsföretagen går åsikterna isär gällande marknadens funktionssätt. Vissa menar att likviditeten är sämre medan andra upplever den som likvärdig eller bättre än för traditionella obliga- tioner. Orsaken till detta är troligtvis densamma som för försäk- ringsbolagen, dvs. omsättningen är låg men efterfrågan hög vilket gör gröna obligationer lätta att avyttra.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;137&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p135 ft9"&gt;Jämfört med banker och försäkringsbolag verkar fondbolagen i något högre grad förespråka ökad reglering eller standardiserade krav gällande definition av gröna obligationer och ramverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft12"&gt;Övriga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;De statliga &lt;NOBR&gt;AP-fonderna&lt;/NOBR&gt; investerar på marknaden för gröna obli- gationer. Första, andra, tredje och fjärde &lt;NOBR&gt;AP-fonderna&lt;/NOBR&gt; hade till- sammans placerat drygt 25 miljarder kronor i gröna obligationer vid halvårsskiftet 2017. Alla fyra fonder har en hög ambition avse- ende ESG, bl.a. har tredje &lt;NOBR&gt;AP-fonden&lt;/NOBR&gt; sedan slutet av 2015 som mål att tredubbla sitt innehav av gröna obligationer från då 4,5 miljarder kronor till 15 miljarder kronor vid årsslutet 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft32"&gt;Vidare placerar landsting och regioner i gröna obligationer som en del av deras tillgångsförvaltning, främst kopplad till förvaltning av pensionsmedel. Som ett exempel har Region Västmanland upp- märksammats för sitt sätt att arbeta med hållbara finanser, där man aktivt arbetar med minskad klimatpåverkan genom hur medel investeras. Region Västmanland var det första landsting att genom- föra en egen växthusgasmätning av sin placeringsportfölj och minskade därefter sitt växthusgasavtryck med drygt 30 procent på ett år, utan att försaka avkastning. Region Västmanland uppskattar att deras direkta och indirekta innehav i gröna obligationer uppgick till cirka 400 miljoner kronor i skrivande stund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.7.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Svenska marknadens framtida utveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft32"&gt;Utvecklingen av marknaden var obefintlig fram till 2014 och har därefter varit ojämn. Det är därför svårt att dra slutsatser om mark- nadens framtida utveckling. Dessutom är mätperioden kort och antalet mätpunkter lågt vilket bidrar till osäkerhet kring de slutsatser som kan dras av statistiken. Det ser dock ut som att marknaden är i en tillväxtfas sedan 2013/2014 då aktörer från flera sektorer gick in på marknaden och den blev mer diversifierad. Även utvecklingen i årlig emissionsvolym varit mycket ojämn har den årliga tillväxt- takten i utestående volym legat på höga 47 procent. Tillväxttakten stor årlig variation till trots ser det ändå med försiktighet ut som att marknaden är i en god tillväxtfas sedan 2014. För att tillväxt-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;138&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115139x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p250 ft8"&gt;takten i utestående volym ska bestå måste emellertid årlig emis- sionsvolym öka med tiden. Om tillväxten i årlig emissionsvolym skulle stanna av och emissionsvolymen blir konstant skulle tillväxt- takten i utestående volym sjunka över tid allt annat lika.&lt;SPAN class="ft54"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Om den genomsnittliga tillväxttakten på 47 procent håller i sig kommer det ta drygt två år från den 30 juni 2017 för marknaden att dubbleras och uppgå till 174 miljarder. Under samma antaganden skulle gröna obligationers marknadsandel om fem år uppgå till 17 procent av den totala obligationsmarknaden. Det under förutsätt- ningen att den totala obligationsmarknaden inte växer under tiden. Observera att en prognos fem år framåt ger högst osäkra resultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft56"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft56"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft56"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft56"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft56"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft56"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft56"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft56"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft56"&gt;5&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft56"&gt;0&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft98"&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td60"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td60"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td138"&gt;&lt;P class="p325 ft56"&gt;2016&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td39"&gt;&lt;P class="p447 ft98"&gt;2017E&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p448 ft142"&gt;Anm: Det streckade området visar på förväntad utvecklingen under andra halvåret 2017. Det under antagandet att lika många nya emittenter går in på marknaden under andra halvåret som det gjorde under det första.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft56"&gt;Källa: Bloomberg och SEB samt egen bearbetning av data från desamma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft34"&gt;Ett annat tecken på en växande marknad är att antalet emittenter är stadigt ökat under senare år, se &lt;A href="#page_139"&gt;Figur 4.26 ovan. &lt;/A&gt;Med fler emittenter kommer också ökad emissionsvolym. Fortsätter emittenterna att öka i samma takt framöver kommer marknaden troligtvis fortsätta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;62 &lt;/SPAN&gt;Se diskussion om hur årlig emissionsvolym påverkar tillväxten på utestående volym i slutet av &lt;A href="#page_118"&gt;4.7.2.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;139&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115140x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;Marknaden SOU 2017:115&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft11"&gt;att växa. Det under förutsättningen att tidigare emittenter ej lämnar den, vilket ingen hittills har gjort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft33"&gt;Trots att marknaden uppvisar tillväxt de senare åren rör det sig fortfarande om små belopp jämfört med den totala obligations- marknaden. Det krävs att den relativt höga tillväxttakten på 32 pro- cent består eller helst ökar för att gröna obligationer ska komma att göra något avtryck på den svenska obligationsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;4.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;EU marknaden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Tillväxten sett till årlig emissionsvolym utveck- lades väl 2014 för att därefter stagnera. Emellertid ser det ut som att tillväxten åter tagit fart 2017. Det finns relativt stor skillnad mellan medlemsstater sett till emitterad volym av gröna obliga- tioner. I stora länder och ekonomier som Storbritannien, Italien och Spanien har det emitterats relativt lite. Samtidigt har det i mindre länder och ekonomier som Nederländerna och Sverige emitterats relativt mycket. Det finns därmed en stor tillväxt- potential för marknaden för gröna obligationer om det börjar emitteras mer i de större länder i vilka det hittills emitterats relativt lite.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft8"&gt;Marknaden för gröna obligationer i euro blev den första i världen i.o.m. att EIB emitterade världens första gröna obligation i juni 2007. Obligationen hade en emissionsvolym på 600 miljoner euro med en löptid på fem år.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;140&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115141x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p275 ft85"&gt;70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td64"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td139"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td140"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td140"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td141"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td142"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr46 td143"&gt;&lt;P class="p263 ft56"&gt;Estimat 2017&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td145"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p275 ft85"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td139"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td140"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td140"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td141"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td142"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr7 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td145"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=5 class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p275 ft85"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td145"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr6 td143"&gt;&lt;P class="p263 ft56"&gt;Stat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td145"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td146"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td145"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td139"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td140"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td140"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td141"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td142"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=5 class="tr0 td143"&gt;&lt;P class="p263 ft98"&gt;Andra skuldinstr.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td145"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=5 class="tr36 td9"&gt;&lt;P class="p275 ft85"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td145"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td145"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td147"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td145"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td139"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td140"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td140"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td141"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td142"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td148"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p263 ft56"&gt;ABS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td145"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=5 class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p275 ft85"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td145"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p263 ft56"&gt;Statliga organ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td145"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td73"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td145"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td139"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td140"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td140"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td141"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td142"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=5 class="tr0 td143"&gt;&lt;P class="p263 ft85"&gt;Kom/Prov/Stad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td145"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=5 class="tr22 td9"&gt;&lt;P class="p275 ft85"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td145"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td145"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td72"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td145"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td139"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td140"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td140"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td141"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td142"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td149"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p263 ft56"&gt;Företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td145"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p275 ft85"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td145"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr26 td143"&gt;&lt;P class="p263 ft98"&gt;Kommersiell bank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td145"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td139"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td140"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td140"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td141"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td142"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td145"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr6 td143"&gt;&lt;P class="p263 ft98"&gt;Utvecklingsbank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=5 class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p275 ft56"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td145"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td145"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td74"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td145"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td139"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td140"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td140"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td141"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td142"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td77"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td79"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td145"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td143"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td145"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td144"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td144"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;P class="p451 ft56"&gt;2016&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr9 td150"&gt;&lt;P class="p452 ft56"&gt;2017E&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p453 ft110"&gt;Not: Det streckade området under 2017E är estimerat utifrån CBI:s förväntningar om att det för helåret 2017 kommer emitteras gröna obligationer för totalt 130 miljarder dollar globalt. Här har den förvänt- ade procentuella utvecklingen globalt tillämpats på enbart EU &lt;NOBR&gt;-marknaden&lt;/NOBR&gt; under antagandet att Europamarknaden kommer utvecklas i linje med den globala marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft56"&gt;Källa: CBI och egen bearbetning av data från densamma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft8"&gt;Utvecklingen i årlig emissionsvolym i EU har varit snarlik utveck- lingen på den globala marknaden. &lt;NOBR&gt;EU-marknaden&lt;/NOBR&gt; började diversifieras 2012 då tre franska regioner&lt;SPAN class="ft54"&gt;63 &lt;/SPAN&gt;emitterade sina första gröna obligationer. Deras sammanlagda emission uppgick dock inte ens till 1 miljard dollar. År 2013 blev &lt;NOBR&gt;EU-marknaden&lt;/NOBR&gt; ännu mer diversifierad och det var speciellt företag som började emittera. Emellertid var total emission 2013 fortfarande relativt låg på totalt 3,6 miljarder dollar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;År 2014 tog marknaden i EU fart och det emitterades gröna obligationer för drygt 18 miljarder dollar, nästan fem gånger så mycket som året innan. Emissionsvolymen i EU utgjorde drygt hälften av total global emitterad volym 2014. Den starka utveck- lingen i EU 2014 bidrog till att Europa blev den ledande regionen det året gällande emission av gröna obligationer, se vidare diskus- sion i avsnitt 4.9.1 nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;63 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Île-de-France,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;Provence-Alpes-Côte&lt;/NOBR&gt; d'Azur och &lt;NOBR&gt;Nord-Pas-de-Calais.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;141&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115142x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p455 ft98"&gt;1900%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td96"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;1849%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td151"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td152"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td153"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td96"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td151"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td152"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td153"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr49 td38"&gt;&lt;P class="p455 ft98"&gt;1400%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td96"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td151"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td152"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td153"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr49 td38"&gt;&lt;P class="p455 ft128"&gt;900%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td96"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td151"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td152"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td153"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr50 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td96"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td151"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;446%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr46 td50"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;341%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td152"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td153"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td38"&gt;&lt;P class="p455 ft128"&gt;400%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td96"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td151"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td152"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td153"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td96"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td151"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td152"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td153"&gt;&lt;P class="p23 ft56"&gt;162%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;&lt;NOBR&gt;-75%&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td96"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td151"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td152"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td50"&gt;&lt;P class="p23 ft56"&gt;29%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td96"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td151"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td152"&gt;&lt;P class="p317 ft56"&gt;3%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td153"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td38"&gt;&lt;P class="p455 ft85"&gt;&lt;NOBR&gt;-100%&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td96"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td151"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td152"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td153"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;P class="p23 ft56"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td96"&gt;&lt;P class="p277 ft56"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td151"&gt;&lt;P class="p376 ft56"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td50"&gt;&lt;P class="p376 ft56"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td152"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td50"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2016&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td153"&gt;&lt;P class="p456 ft98"&gt;2017E&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p457 ft56"&gt;Not: Streckade linjen är genomsnittlig årlig tillväxttakt på 137 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft85"&gt;Not: Den tunna heldragna linjen är en estimerad linjär trend med R2 på 0,15. Trenden är negativ p.g.a. extremvärde 2012 och hög tillväxt &lt;NOBR&gt;2013–2014&lt;/NOBR&gt; i kombination med låg tillväxt &lt;NOBR&gt;2015–2016.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft110"&gt;Not: 2017E är estimerat utifrån CBI:s förväntningar om att det för helåret 2017 globalt kommer emitteras gröna obligationer för totalt 130 miljarder dollar. Här har den förväntade procentuella utvecklingen globalt tillämpats på enbart Europamarknaden under antagandet att Europamarknaden kommer att utvecklas i linje med den globala marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft56"&gt;Källa: Egen bearbetning av data från CBI.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft9"&gt;Diagrammet ovan representerar hela Europa eftersom antalet mät- punkter för EU är så lågt. Emissionsvolymen i EU och Europa är nära relaterade, speciellt på senare år när marknaden börjat ta fart. Sen 2014 utgör emissionen i EU mer än 95 procent av årlig emis- sionsvolym i Europa. Som Figur 4.28 visar har tillväxttakten i årlig emissionsvolym av gröna obligationer varit ojämn. Tillväxttakten 2012 får räknas som ett extremvärde. Det var året då tre franska regioner emitterade sina första gröna obligationer. Vid så låga abso- luta emissionsvolymer som det handlade om de första åren kan några få emissioner orsaka stora kast i tillväxten. Intressant kan därför vara att studera de senare åren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Efter den goda utvecklingen 2014 stannade tillväxten av under perioden 2015 till 2016. Det finns ingen direkt förklaring till detta. En förklaring kan vara att Europa sett i ett globalt perspektiv kom upp i en relativt hög emissionsnivå redan 2014. Att skapa tillväxt i en redan relativt hög nivå är svårare än om nivån hade varit lägre.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;142&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115143x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p461 ft8"&gt;Stiltjen i tillväxten ser dock ut att brytas för 2017. I EU har det fram till den 21 augusti 2017 redan emitterats en 26 procent större volym än det gjordes under hela 2016. Den franska statens emis- sioner har bidragit mycket till den ökade volymen, se Figur 4.27. Om man bortser från den franska statens emissioner har mark- naden fortfarande utvecklats väl. Borträknat den franska statens emissioner har det 2017 fram till den 21 augusti emitterats gröna obligationer för ett ungefär lika högt belopp som under hela 2016. För helåret 2017 förväntas det i Europa emitteras gröna obligationer för drygt 63 miljarder dollar vilket skulle ge en tillväxt på 162 pro- cent.&lt;SPAN class="ft54"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft8"&gt;Trenden för tillväxttakten i Europa är negativ, heldragna linjen i Figur 4.28. Med en determinationskoeffecient (R2) på 0,15 fun- gerar den dåligt för att beskriva marknadens utveckling.&lt;SPAN class="ft54"&gt;65 &lt;/SPAN&gt;Att trenden är negativ kan förklaras av extremvärdet 2012 och den höga tillväxten under perioden 2013 till 2014 kombinerat med den låga tillväxten under perioden 2015 till 2016. Även bortsett från extrem- värdet 2012 blir trenden negativ med ett lågt R2 på 0,22. Med anled- ning av den ojämna tillväxten och låga antalet mätpunkter bedöms det som att en linjär trend inte är lämplig att använda för att beskriva utvecklingen i marknadens tillväxttakt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft32"&gt;Eftersom tillväxten i marknaden saknar en tydlig trend anses dess utveckling kunna beskrivas med den genomsnittliga årliga till- växttakten (&lt;SPAN class="ft47"&gt;compound annual growth rate&lt;/SPAN&gt;, CAGR). För Europa ligger den på höga 137 procent.&lt;SPAN class="ft57"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;Det är högre än den genomsnitt- liga årliga tillväxttakten i årlig emissionsvolym för både den globala och den svenska marknaden som ligger på 66 respektive 32 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Baserat på CBI:s prognos om att det globalt kommer emitteras gröna obligationer för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;130&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;miljarder dollar för helåret 2017. Under antagandet att marknaden i Europa under 2017 kommer utvecklas i linje med den globala marknaden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;R2 på 0,15 innebär att tillväxttaktens trend över hela mätperioden kan endast kan förklara&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;procent av den årliga utvecklingen i tillväxttakten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Observera att den genomsnittliga årliga tillväxttakten är beräknad på förväntad emissions- volym för helåret 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;143&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115144x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p126 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Utveckling i olika medlemsstater&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Utvecklingen av marknaden för gröna obligationer i EU är inte homogen, se &lt;A href="#page_144"&gt;Figur 4.29 nedan.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft56"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft56"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft56"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft56"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft56"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft56"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft56"&gt;5&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft56"&gt;0&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft56"&gt;Källa: CBI.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft32"&gt;Att marknaderna i Frankrike och Tyskland är bland de största är kanske föga förvånande. De är båda stora länder med välutvecklade kapitalmarknader samt har uttalade politiska intentioner om att ställa om till en hållbar ekonomi. Franska emittenter var dessutom tidigt aktiva på marknaden för gröna obligationer och den franska marknaden gynnas speciellt av den franska statens emissioner 2017 på 8,6 miljarder under mätperioden.&lt;SPAN class="ft57"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft33"&gt;Storbritannien sticker ut med en relativt liten marknad trots deras stora och välutvecklade finanssektor. Storbritannien har också visat på en politisk vilja att ställa om till en hållbar ekonomi. I Environmental Finance&lt;SPAN class="ft148"&gt;68 &lt;/SPAN&gt;förs en diskussion med olika aktörer om den svaga brittiska marknaden för gröna obligationer. Samma pro-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;I december 2017 emitterade franska staten för ytterligare 1 miljard euro.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Environmental Finance (2017), &lt;/SPAN&gt;Environmental Finance Summer 2017&lt;SPAN class="ft56"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;144&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115145x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;blemställning som i övriga världen som högre kostnader för emis- sion av gröna obligationer samt avsaknad prisfördel har lyfts som en möjlig förklaring. Emellertid upplevs emittenter i Storbritannien vara mer försiktiga än i andra &lt;NOBR&gt;EU-länder.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft11"&gt;En ytterligare förklaring kan vara ryktesrisken&lt;SPAN class="ft88"&gt;69 &lt;/SPAN&gt;som är för- knippad med att emittera gröna obligationer. År 2015 emitterade Unilever en grön obligation som inte togs väl emot av marknaden. Bl.a. exkluderades den från Bloomberg Barclays MSCI Green Bond Index. Unilever har inte återkommit till marknaden för gröna obli- gationer därefter. Unilevers emission kan ha fått andra emittenter att tveka emittera gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft8"&gt;Det spekuleras också om att nationella investerarna inte signalerat eller efterfrågat gröna obligationer i samma utsträckning som de gjort bl.a. i Frankrike och Skandinavien. Att utbilda emittenter lyfts i diskussionen som en möjlig lösning att få fler emittenter i Storbritannien att emittera gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft32"&gt;Sett till sin storlek ligger Italien och Spanien efter gällande emission av gröna obligationer. En förklaring kan vara att dessa länder har relativt många mindre företag som inte finansierar sig genom finansmarknaderna i lika stor utsträckning som större före- tag. Dessa länder drabbades även hårdare i finanskrisen och tiden därefter med högre arbetslöshet och lägre tillväxt. I en sådan eko- nomi kan fokus riktas mot att överleva rent finansiellt och eventu- ellt läggs mindre resurser på miljömässigt hållbara lösningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft32"&gt;Nederländerna och Sverige sticker ut med relativt stora mark- nader för gröna obligationer sett till ländernas storlek, både sett till befolkningsmängd och storleken på ekonomin. Som jämförelse har emittenter i Tyskland och Nederländerna i princip lika stora ute- stående obligationsbelopp trots att Tyskland är drygt fem gånger större än Nederländerna, sett både till BNP och befolknings- mängd.&lt;SPAN class="ft57"&gt;70 &lt;/SPAN&gt;Sverige ligger på ungefär samma nivå av utestående obliga-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Ryktesrisken för att bli anklagad för &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;greenwashing &lt;/SPAN&gt;om inte marknaden anser att emittentens gröna obligation är tillräckligt hållbar. För mer detaljerad beskrivning se 3 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Tyskland med 82 miljoner invånare och en estimerad BNP för 2017 på 3 423 miljarder dollar. Nederländerna med 17 miljoner invånare och en estimerad BNP för 2017 på 763 miljarder dollar. Sverige med 10 miljoner invånare och en estimerad BNP för 2017 på 659 miljarder dollar. Källa för befolkningsmängd: Förenta nationerna, Department of Economic and Social Affairs, Population Division (2017), World Population Prospects: The 2017 Revision, avläst den 18 september 2017. Källa för BNP: Internationella valutafonden, World Economic Outlook Database, April 2017, 5. Report for Selected Countries and Subjects, avläst den&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;september 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;145&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115146x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;tionsbelopp som Nederländerna efter att hänsyn tagits till befolk- ningsmängd och BNP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;4.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Globala marknaden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Den globala marknaden för gröna obligationer bedöms ha haft god tillväxt på senare år. Den utgör fortfarande väl under en procent av det samlade värdet av alla utestående obligationer och det är därför viktigt att tillväxten blir fortsatt hög för att marknaden för gröna obligationer ska göra något större intryck. Marknaden i Europa blev den ledande 2014 men den asiatiska och den nordamerikanska började komma ikapp 2016.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft9"&gt;Den globala marknaden för gröna obligationer uppgick till närmare 300 miljarder dollar i utestående obligationsvolym vid utgången av 2017. Marknaden för gröna obligationer uppkom 2007 när EIB emitterade sin första s.k. &lt;SPAN class="ft45"&gt;Climate Awareness Bond&lt;/SPAN&gt;. Kort därefter år 2008 emitterade Världsbanken sin första och trendsättande gröna obligation. Fram till 2013 skulle den globala marknaden domineras av multilaterala banker. Årlig emission uppgick vid denna period till endast några få miljarder dollar per år. På grund av låg emitterad volym år 2007 t.o.m. 2012 är dessa år utelämnade i &lt;A href="#page_147"&gt;Figur 4.30. &lt;/A&gt;Data för de åren skulle helt enkelt inte synas i figuren i förhållande till den betydligt större volym som emitterats på senare år.&lt;SPAN class="ft65"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;71 &lt;/SPAN&gt;Under perioden 2007 t.o.m. 2012 emitterades det årligen obligationer för mellan 0,4 och 4,3 miljarder dollar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;146&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115147x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td154"&gt;&lt;P class="p245 ft98"&gt;140&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td64"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td140"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr23 td143"&gt;&lt;P class="p263 ft56"&gt;Estimat 2017&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td116"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr7 td154"&gt;&lt;P class="p245 ft98"&gt;120&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td140"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr7 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td116"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=5 class="tr8 td154"&gt;&lt;P class="p245 ft98"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td116"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr6 td143"&gt;&lt;P class="p263 ft56"&gt;Stat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td116"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td146"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td116"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td140"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=5 class="tr0 td143"&gt;&lt;P class="p263 ft98"&gt;Andra skuldinstr.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td116"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=5 class="tr36 td154"&gt;&lt;P class="p245 ft56"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td116"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td116"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td147"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td116"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td140"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td148"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p263 ft56"&gt;ABS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td116"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=5 class="tr8 td154"&gt;&lt;P class="p245 ft56"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td116"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p263 ft56"&gt;Statliga organ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td116"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td73"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td116"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td140"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=5 class="tr0 td143"&gt;&lt;P class="p263 ft85"&gt;Kom/Prov/Stad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td116"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=5 class="tr22 td154"&gt;&lt;P class="p245 ft56"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td116"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td116"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td72"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td116"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td140"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td149"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p263 ft56"&gt;Företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td116"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr5 td154"&gt;&lt;P class="p245 ft56"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td116"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr26 td143"&gt;&lt;P class="p263 ft98"&gt;Kommersiell bank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td116"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td140"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td116"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr6 td143"&gt;&lt;P class="p263 ft98"&gt;Utvecklingsbank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=5 class="tr7 td154"&gt;&lt;P class="p245 ft56"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td116"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td116"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td74"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td116"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td140"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td77"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td79"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td116"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td143"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td116"&gt;&lt;P class="p451 ft56"&gt;2016&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr9 td159"&gt;&lt;P class="p452 ft56"&gt;2017E&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p479 ft70"&gt;Not: Perioden 2007 till 2012 är utelämnad eftersom det emitterades så lite i förhållande till senare år att de inte skulle synas i diagrammet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft87"&gt;Not: Det streckade området under 2017E är estimerat utifrån CBI:s förväntningar om att det för helåret 2017 kommer emitteras gröna obligationer för totalt 130 miljarder dollar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft56"&gt;Källa: CBI och egen bearbetning av data från densamma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft32"&gt;Det var först 2013 som emittenter från andra sektorer som företag, kommuner, organ med någon form av statlig koppling och banker började emittera gröna obligationer i en större omfattning och årlig emissionsvolym började stiga, dock i något ojämn takt. Emitterat belopp var mer än tre gånger så högt 2013 jämfört med 2012. Till 2014 trefaldigades emitterat belopp återigen men tillväxten saktade därefter in till 2015. Tillväxten kom igång igen 2016 då årlig emis- sion nästan fördubblades med en ökning på 92 procent. År 2017 har börjat starkt relativt tidigare år och det har emitterats gröna obligationer för 69 miljarder dollar fram till den 21 augusti 2017. För helåret 2017 förväntar CBI att det kommer emitteras gröna obli- gationer för totalt 130 miljarder dollar, vilket indikeras av det streck- ade området i &lt;A href="#page_147"&gt;Figur 4.30.&lt;/A&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;72 &lt;/SPAN&gt;SEB har estimerat den globala emissions- volymen för 2017 till mellan 125 och 150 miljarder dollar.&lt;SPAN class="ft57"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft93"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;CBI (2017), &lt;/SPAN&gt;Global Green Bonds &lt;NOBR&gt;Mid-Year&lt;/NOBR&gt; Summary 2017&lt;SPAN class="ft60"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;SEB (2017), &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;The Green Bond&lt;/SPAN&gt;, augusti 2017.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;147&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115148x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p482 ft8"&gt;Värt att notera är att CBI använder sina egna hållbarhetskri- terier&lt;SPAN class="ft54"&gt;74 &lt;/SPAN&gt;och sorterar bort de gröna obligationer som inte uppfyller dessa. Det kan därför uppstå skillnader i statistik mellan CBI och andra som listar alla gröna obligationer. Som exempel uppger CBI en 14 procent lägre emissionsvolym 2016 jämfört med Bloomberg BNEF.&lt;SPAN class="ft54"&gt;75 &lt;/SPAN&gt;Enligt CBI:s egna data har de fram t.o.m. den 31 juli 2017 räknat bort fem procent av emitterad volym.&lt;SPAN class="ft54"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p275 ft85"&gt;400%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td79"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td18"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;374%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td138"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td18"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td138"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td39"&gt;&lt;P class="p275 ft85"&gt;350%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td160"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td161"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td139"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td161"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td162"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td161"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td163"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td18"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td138"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td39"&gt;&lt;P class="p275 ft85"&gt;300%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td160"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td161"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td139"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td161"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td162"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td161"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td163"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td18"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;232%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td155"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;236%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td138"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td39"&gt;&lt;P class="p275 ft85"&gt;250%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td160"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td161"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td139"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td162"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td161"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td163"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td18"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td138"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td39"&gt;&lt;P class="p275 ft85"&gt;200%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td18"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;169%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td138"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td39"&gt;&lt;P class="p275 ft85"&gt;150%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td18"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;120%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr50 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;92%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td138"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr14 td39"&gt;&lt;P class="p275 ft85"&gt;100%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td18"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td138"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td160"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td161"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td139"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td161"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td162"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td161"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td163"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td18"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr44 td138"&gt;&lt;P class="p483 ft70"&gt;57%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td18"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td39"&gt;&lt;P class="p275 ft56"&gt;50%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td160"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td161"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td139"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td161"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td162"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td161"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td163"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td18"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr44 td104"&gt;&lt;P class="p23 ft70"&gt;16%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td138"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td18"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td138"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td39"&gt;&lt;P class="p275 ft56"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td160"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td161"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td139"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td161"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td162"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td161"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td163"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft56"&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td158"&gt;&lt;P class="p23 ft56"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td158"&gt;&lt;P class="p376 ft56"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td99"&gt;&lt;P class="p23 ft56"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td105"&gt;&lt;P class="p376 ft56"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td99"&gt;&lt;P class="p376 ft56"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td158"&gt;&lt;P class="p376 ft56"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2016&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td138"&gt;&lt;P class="p377 ft98"&gt;2017E&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr35 td39"&gt;&lt;P class="p275 ft56"&gt;&lt;NOBR&gt;-50%&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td160"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td161"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td139"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td161"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td162"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td161"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td163"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;&lt;NOBR&gt;-49%&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr4 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;&lt;NOBR&gt;-71%&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td138"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr35 td39"&gt;&lt;P class="p275 ft85"&gt;&lt;NOBR&gt;-100%&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td138"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td18"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td138"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td79"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td18"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td138"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p484 ft70"&gt;Not: Streckade linjen är genomsnittlig årlig tillväxttakt på 66 procent och den tunna heldragna linjen är en estimerad linjär trend.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft56"&gt;Not: 2017E avser CBI:s estimat om en total emissionsvolym på 130 miljarder dollar för helår et 2017. Källa: Egen bearbetning av data från CBI.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft8"&gt;Tillväxttakten i årlig emissionsvolym har varit ojämn. Det finns ingen trend (den heldragna linjen i Figur 4.31) och vi anser därför att utvecklingen kan beskrivas med den genomsnittliga årliga till- växttakten på 66 procent, den streckade linjen i &lt;A href="#page_148"&gt;Figur 4.31. &lt;/A&gt;En till- växttakt på 66 procent får anses som hög. Tillväxten har dessutom varit positiv sedan 2013 då aktörer från fler sektorer började emit- tera gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;För en mer detaljerad beskrivning av CBI:s hållbarhetskriterier se 5 kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Enligt data utredningen erhållit av CBI och SEB 2017, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;The Green Bond&lt;/SPAN&gt;, maj 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;För en mer detaljerad beskrivning se &lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_109"&gt;4.6.1 &lt;/A&gt;om definitioner.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;148&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115149x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft9"&gt;Sett till helåret 2017 förväntar CBI att årlig emissionsvolym landar på rekordhöga på 130 miljarder dollar. Om förväntningarna uppfylls skulle det innebära en tillväxt på 57 procent för 2017. Det är under genomsnittet på 66 procent och nästan en halvering av tillväxten jämfört med föregående år då årlig emitterad volym nästan fördubblades. År 2018 skulle det behöva emitteras gröna obli- gationer för 215 miljarder för att den genomsnittliga årliga tillväxt- takten på 66 procent ska bestå. För att det ska lyckas gäller det bl.a. att de stora emissionsvolymerna från Kina håller i sig eller att emissionsvolymen ökar på andra ställen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft8"&gt;Trots att emitterat belopp nästan fördubblades 2016 utgjorde emitterad volym av gröna obligationer endast 0,6 procent av totalt emitterad volym.&lt;SPAN class="ft54"&gt;77 &lt;/SPAN&gt;För att marknaden för gröna obligationer ska kunna göra något avtryck är det därför viktigt att tillväxten består eller tilltar. Speciellt viktigt är det när marknaden är så pass liten som i dag och måste komma upp i större volymer innan tillväxten ger en mer signifikant effekt sett till absolut emitterad volym. Följande räkneexempel kan skildra vikten av tillväxttakten:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft32"&gt;Med en genomsnittlig årlig tillväxttakt på 66 procent skulle det ta fem år från och med 2018 innan gröna obligationer skulle utgöra en moderat andel på tio procent av årlig emitterad volym.&lt;SPAN class="ft57"&gt;78 &lt;/SPAN&gt;Skulle den genomsnittliga tillväxttakten sjunka till 30 procent, vilket i många sammanhang kan anses vara en bra tillväxt och vilket även är den tillväxt vi sett på den svenska marknaden, skulle det ta drygt tio år innan gröna obligationer kom upp i en andel på tio procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Detta visar på hur liten marknaden för gröna obligationer är trots en hittills god tillväxt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft93"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Bloomberg 2017, &lt;/SPAN&gt;The Coming Backlash to 'Greenwashing' of Bonds&lt;SPAN class="ft60"&gt;, 11 augusti 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Under antagandet att det emitteras gröna obligationer för 130 miljarder dollar 2017 och att global årlig emission av obligationer 2016 är konstant under prognosperioden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;149&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115150x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p126 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Regional utveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td164"&gt;&lt;P class="p489 ft85"&gt;70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td164"&gt;&lt;P class="p489 ft85"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td164"&gt;&lt;P class="p489 ft85"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td165"&gt;&lt;P class="p490 ft98"&gt;Överstatliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td164"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td165"&gt;&lt;P class="p490 ft56"&gt;Europa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td164"&gt;&lt;P class="p489 ft85"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr14 td165"&gt;&lt;P class="p490 ft56"&gt;Afrika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td164"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td164"&gt;&lt;P class="p489 ft85"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td165"&gt;&lt;P class="p490 ft56"&gt;Asien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td164"&gt;&lt;P class="p489 ft85"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td165"&gt;&lt;P class="p490 ft98"&gt;Nordamerika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr14 td165"&gt;&lt;P class="p490 ft56"&gt;Oceanien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td164"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td164"&gt;&lt;P class="p489 ft85"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr14 td165"&gt;&lt;P class="p490 ft98"&gt;Latinamerika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td164"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td164"&gt;&lt;P class="p489 ft56"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p491 ft110"&gt;Anm: Utfallet för år 2017 är estimerat utifrån CBI:s förväntningar om att det kommer emitteras gröna obligationer för 130 miljarder dollar. För att nå förväntad emission behövs en ökning på drygt 110 pro - cent av totat emitterat belopp per den 31 juli 2017. Denna procentsats har sedan applicerats på faktisk emitterat belopp för respektive region till den 31 juli. I Europa har det under perioden 2017 emitterats för drygt 30 miljarder dollar, mer än dubbelt så mycket som Asien. Därför skjuter förväntat emitterat belopp iväg för just Europa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft56"&gt;Källa: CBI, värdena för 2017E är egen bearbetning av data från CBI.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft8"&gt;De multilaterala bankernas årliga emission ser ut att ha planat ut fr.o.m. 2014. Sett till årlig emitterad volym av gröna obligationer är de ledande regionerna Europa, Asien och Nordamerika. Troligaste orsaken till detta är att dessa regioner är de rikaste och har de mest utvecklade finansmarknaderna. De största företagen som i större utsträckning finansierar sig via finansmarknaderna är dessutom etablerade här.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;150&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115151x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr2 td96"&gt;&lt;P class="p492 ft98"&gt;Latinamerika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td166"&gt;&lt;P class="p493 ft98"&gt;Oceanien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td33"&gt;&lt;P class="p494 ft98"&gt;Afrika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr44 td166"&gt;&lt;P class="p495 ft70"&gt;4%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr44 td33"&gt;&lt;P class="p496 ft70"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr44 td105"&gt;&lt;P class="p275 ft70"&gt;4%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td167"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr43 td168"&gt;&lt;P class="p497 ft98"&gt;Överstatliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td167"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td166"&gt;&lt;P class="p498 ft70"&gt;6%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr51 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td167"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td166"&gt;&lt;P class="p499 ft98"&gt;Nordamerika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td33"&gt;&lt;P class="p500 ft98"&gt;Europa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td167"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td166"&gt;&lt;P class="p501 ft56"&gt;18%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td33"&gt;&lt;P class="p277 ft56"&gt;48%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p502 ft70"&gt;Asien&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft56"&gt;20%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft56"&gt;Källa: CBI.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft9"&gt;Europa är den ledande regionen sett till årlig emitterad volym. År 2017 fram till den 31 juli stod de för drygt hälften av totalt globalt emitterad volym. Europas dominans under året kan förklaras av att den franska staten under mätperioden emitterat gröna obligationer för totalt 8,6 miljarder euro. Franska statens emission står därmed för 30 procent av total emissionsvolym i Europa. Att en enskild emit- tent kan påverka utfallet på den globala marknaden i denna omfatt- ning visar på hur liten marknaden fortfarande är. Nordamerika ligger efter Europa och har gjort så under hela mätperioden trots att de har en större finansmarknad.&lt;SPAN class="ft65"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Marknaden i Asien är den som växt snabbast senaste tiden, mer än åtta gånger så mycket emitterades 2016 jämfört med 2015. Kina är det land som enskilt haft störts påverkan på utvecklingen i Asien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;79 &lt;/SPAN&gt;Börsvärdet i USA uppgick till 25 000 miljarder dollar 2015 jämfört med Europa där börs- värdet uppgick till 7 500 miljarder dollar (inkl. Norge exkl. Turkiet). Källa: Internationella börsfederationens databas (World Federation of Exchanges).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft56"&gt;Marknaden för skuldinstrument i USA uppgick till 39 000 miljarder dollar 2014 jämfört med 21 000 miljarder dollar i EU. Källa: OECD (2016), &lt;SPAN class="ft64"&gt;A quantitative framework for analysing potential bond contributions in a &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;low-carbon&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt; transition&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;151&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115152x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft12"&gt;Marknaden för gröna obligationer i Kina&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft32"&gt;Denna marknad förtjänar en närmare granskning efter den goda utvecklingen 2016. Marknaden för gröna obligationer i Kina är relativt ny internationellt sett. Så sent som i juli 2015 emitterade den först gröna obligationen av en kinesisk emittent. Det var vind- kraftsbolaget Goldwind som emitterade en grön obligation i Hong Kong denominerad i dollar. Sett ur ett globalt perspektiv var emitterad volym av gröna obligationer i Kina nästan obefintlig 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;I slutet av 2015 trädde den kinesiska regleringen av gröna obli- gationer i kraft, se 5 kap. Året därpå emitterades de första gröna obligationerna denominerade i renminbi och marknaden i Kina kom att utvecklas i mycket snabb takt. Kinesiska emittenter kom att emittera gröna obligationer för 36 miljarder dollar, vilket ut- gjorde drygt 40 procent av totalt global emitterad volym 2016.&lt;SPAN class="ft54"&gt;80 &lt;/SPAN&gt;Till största delen var det företag med statliga kopplingar som drev upp emissionsvolymen. Anledningen är att det i Folkrepubliken Kinas statliga råd (Kinas centralregering) finns en politisk vilja att ställa om till en hållbar finansmarknad som ett steg i att komma till rätta med miljöproblemen i landet, enligt uppgift från International Institute of Green Finance (IIGF) of Central Univercity of Finance and Economics (CUFE) i Peking. Tillsammans med ett omfattande statligt ägande har Kina snabbt kunnat driva på emissionen av gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft32"&gt;Av totalt emitterad volym i Kina 2016 utgjorde obligationer emitterade av de kommersiella bankerna 82 procent och övriga företagsobligationer 16 procent.&lt;SPAN class="ft57"&gt;81 &lt;/SPAN&gt;Av företagsobligationerna har cirka hälften emitterats av statligt kontrollerade företag och hälften av privatägda företag. Den kinesiska staten sitter som majoritets- ägare i nästan alla kommersiella banker i Kina, enligt IIGF. Vidare menar IIGF att de statligt styrda företagen utgör cirka 70 procent av de företag som emitterar obligationer i Kina. Exempelvis var de fyra största emittenterna i världen 2016 banker med kopplingar till den kinesiska staten.&lt;SPAN class="ft57"&gt;82 &lt;/SPAN&gt;Enbart dessa fyra banker stod för 64 procent&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft93"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;CBI (2017), &lt;/SPAN&gt;China Green Bond Market 2016&lt;SPAN class="ft60"&gt;, januari 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft93"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;CBI (2017), &lt;/SPAN&gt;China Green Bond Market 2016&lt;SPAN class="ft60"&gt;, januari 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;De fyra största emittenterna av gröna obligationer globalt 2016: Shanghai Pudong Develop- ment Bank, Industrial Bank, Bank of Communications och Bank of China. Källa: Bloomberg (2017), &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Green Bonds: 2016 in review&lt;/SPAN&gt;, den 19 januari 2017.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;152&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115153x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;av total emissionsvolym i Kina. Tillsynsmyndigheterna i Kina har stor makt och det har troligtvis varit så att de statligt styrda före- tagen fått instruktion om att emittera gröna obligationer. Privata aktörers andel av marknaden för gröna obligationer i Kina upp- skattas av utredningen vara begränsad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft32"&gt;Den kinesiska marknaden för gröna obligationer är till stor del en inhemsk sådan. En andel på 72 procent av emissionsvolymen 2016 emitterades av kinesiska emittenter och noterades på de kinesiska marknaderna China Interbank Market och Shanghai Stock Exchange Market.&lt;SPAN class="ft57"&gt;83 &lt;/SPAN&gt;En del av de kinesiska emittenterna finansierar sig emeller- tid även på de internationella kapitalmarknaderna och utlands- noterade obligationer stod för 27 procent av totalt emitterad volym. Utländska emittenters emission av gröna obligationer i Kina är mycket begränsad och utgjorde endast en procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Kina har inte infört några ekonomiska incitament till att emit- tera gröna obligationer. I stället prioriteras gröna obligationer när det kommer till den administrativa processen för myndighetsgod- kännande. Det går alltså betydligt snabbare och smidigare att få god- känt emission av gröna obligationer kontra traditionella obligationer. Processen att emittera obligationer i Kina är annars en relativt ut- dragen process.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Den kinesiska centralbanken (People’s Bank of China – PBOC) undersöker emellertid möjligheten till att införa även ekonomiska incitament för banker att emitter och investera i gröna obligationer, enligt IIGF. Ett förslag som diskuteras är att PBOC ska acceptera gröna obligationer med sämre kreditbetyg som säkerhet vid lån från centralbanken. Annars är det endast tillgångar med högsta kredit- betyget AAA som får användas. Av de gröna obligationer som emit- terades under 2016 hade 74 procent kreditbetyg AAA, 11 procent betyg AA, 12 procent betyg A och 3 procent saknade betyg.&lt;SPAN class="ft65"&gt;84 &lt;/SPAN&gt;Dessutom skulle räntan på sådana lån vara lägre än lån mot säkerhet i traditionella obligationer. Att sänka kapitalkraven för gröna obligationer är för närvarande inte aktuellt i Kina.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft93"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;CBI (2017), &lt;/SPAN&gt;China Green Bond Market 2016&lt;SPAN class="ft60"&gt;, januari 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Det ska påpekas att dessa betyg i regel är satta av lokala kreditvärderingsföretag som inte alltid har identiska kriterier som sina internationella motsvarigheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;153&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115154x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p507 ft56"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft56"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft56"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft56"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft56"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft56"&gt;5&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft56"&gt;0&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft56"&gt;Källa: SEB:s analys av Bloomberg/BNEF och SEB data i SEB (2017), The Green Bond, oktober 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft8"&gt;Marknaden i Kina har tappat något i fart under 2017. Den 10 oktober 2017 låg för året ackumulerad emissionsvolym 11 pro- cent under ackumulerad emissionsvolym vid samma tidpunkt 2016.&lt;SPAN class="ft54"&gt;85 &lt;/SPAN&gt;Trots att marknaden tappat något i fart får den ändå anses utvecklas väl. Kina låg på en andraplats över de länder som under 2017 (fram till den 10 oktober) emitterat de största volymerna av gröna obligationer, se &lt;A href="#page_154"&gt;Figur 4.34. &lt;/A&gt;Frankrike låg nästan i linje med Kina, mycket på grund av den franska statens stora emissioner. När denna data togs fram återstod drygt ett kvartal av året 2017 och mycket kan hända under den perioden. Senare information indikerar att Kina har goda chanser att likt 2016 åter bli det största emitterar- landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;85 &lt;/SPAN&gt;SEB (2017), &lt;SPAN class="ft64"&gt;The Green Bond&lt;/SPAN&gt;, oktober 2017.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;154&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115155x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p252 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Emittenter på den globala marknaden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;Under perioden 2007 till och med 2012 var det i huvudsak multila- terala banker som emitterade gröna obligationer. Andra aktörer under denna period var Kommunalbanken i Norge emitterade sin första gröna obligation 2010, tre franska regioner emitterade sina första 2012 och Sydafrikanska statens Industrial Development Corporation samt den Sydafrikanska kommersiella banken Nedbank vilka också emitterade 2012. Andra aktörers emission utgjorde dock bara en mindre andel av emissionen fram till 2013.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td128"&gt;&lt;P class="p383 ft85"&gt;100%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td169"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td42"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td170"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td171"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;11%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr43 td128"&gt;&lt;P class="p383 ft56"&gt;90%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td169"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td170"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td171"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td169"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td42"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td170"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td171"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft70"&gt;2%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr43 td128"&gt;&lt;P class="p383 ft56"&gt;80%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td169"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td170"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td171"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft142"&gt;7%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td169"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td42"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td170"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td171"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr44 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft70"&gt;5%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr43 td128"&gt;&lt;P class="p383 ft56"&gt;70%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td169"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td42"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td170"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td171"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td169"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td42"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td170"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td171"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr21 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft60"&gt;12%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr43 td128"&gt;&lt;P class="p383 ft56"&gt;60%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td169"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td170"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td171"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td169"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td42"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td170"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td171"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td128"&gt;&lt;P class="p383 ft56"&gt;50%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td169"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td42"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td170"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td171"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;31%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td169"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td42"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td170"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td171"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td128"&gt;&lt;P class="p383 ft60"&gt;40%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td42"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td170"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td171"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td128"&gt;&lt;P class="p383 ft56"&gt;30%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td169"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td42"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td170"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td171"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td100"&gt;&lt;P class="p23 ft56"&gt;13%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr43 td128"&gt;&lt;P class="p383 ft56"&gt;20%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td169"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td42"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td170"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td171"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td169"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td42"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td170"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td171"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td128"&gt;&lt;P class="p383 ft56"&gt;10%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td169"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td42"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td170"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td171"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td100"&gt;&lt;P class="p23 ft56"&gt;19%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td128"&gt;&lt;P class="p383 ft56"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td169"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td42"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td170"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td171"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft60"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p275 ft60"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr21 td172"&gt;&lt;P class="p513 ft60"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td171"&gt;&lt;P class="p514 ft85"&gt;2016&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td100"&gt;&lt;P class="p277 ft98"&gt;2017 YTD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft56"&gt;Utvecklingsbank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td42"&gt;&lt;P class="p18 ft85"&gt;Kommersiell bank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td170"&gt;&lt;P class="p18 ft56"&gt;Företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td171"&gt;&lt;P class="p515 ft85"&gt;Kom/Prov/Stad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft56"&gt;Statliga organ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td42"&gt;&lt;P class="p18 ft56"&gt;ABS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td170"&gt;&lt;P class="p18 ft98"&gt;Andra skuldinstr.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td171"&gt;&lt;P class="p515 ft56"&gt;Stat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p516 ft56"&gt;Not: Procentsatserna i diagrammet avser andel av emitterad volym 2017 fram till den 31 juli. Källa: Egen bearbetning av data från CBI.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft32"&gt;År 2013 började marknaden ta fart och bli mer diversifierad när fler aktörer från olika sektorer, speciellt företagssektorn, började emit- tera gröna obligationer. De multilaterala bankernas marknadsandel har därefter minskat och företagen har tagit över som den största gruppen emittenter med en andel på 31 procent. Även kommersi- ella banker är företag och adderat med övriga företag står de för en total andel på 43 procent av årligt emitterad volym. Privata aktörer har även del i emissionen av värdepapper med bakomliggande till-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;155&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;gångar (ABS) och andra skuldinstrument som stod för en andel på sju resp. två procent. Det ger privata aktörer en total andel av årlig emissionsvolym om drygt 50 procent. Resterande 50 procent står därmed den offentliga sektorn för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Lokala myndigheter som kommuner, provinser och städer har varit aktiva på marknaden sen 2013. Det är den största offentliga sektorn med en andel på 12 procent av årlig emission. I sektorn ingår svenska aktörer som t.ex. Göteborgs Stad och Stockholm läns landsting. Närmare beskrivning av de statliga emissionerna åter- finns i 8 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;4.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Slutanmärkning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft32"&gt;Det framgår tydligt av statistiken att den fortfarande unga gröna obligationsmarknaden visat kraftig tillväxt på kort tid men ändå har en liten andel av den totala obligationsmarknaden. En viss stagnation i tillväxten kan nu noteras. Ett problem för fortsatt tillväxt som framstår som det dominerande på marknaden är efterfrågeöver- skottet, eller utbudsbristen, som bl.a. visar sig genom att emission- erna snabbt blir övertecknade. Det är en viktig slutsats som bildar en grund för utredningens diskussion om främjandeåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;156&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115157x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p517 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Marknadens självreglering med bl.a. taxonomier bedöms fungera väl. Fortlöpande revideringar av särskilt GBP ger grund för dynamik och uppdaterade regelverk. Något omedelbart lagstiftningsbehov bedöms inte föreligga, men på längre sikt kan bristande standarder för den externa gransk- ningen motivera en reglering av denna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft8"&gt;I uppdraget till utredningen anges att utredaren ska analysera och lämna förslag på en struktur med processer och kriterier som identifierar gröna projekt, på processer och rutiner för tredjeparts- validering av gröna obligationer och på vilken information som investeraren behöver för att fatta välgrundade investeringsbeslut. Utredaren har inte i uppdrag att lämna förslag på en definition av en grön obligation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft33"&gt;I avsnittet följer en sammanställning och analys av riktlinjer och rekommendationer på området, ramverken för emissioner, rutiner för andrahandsutlåtanden, valideringsprocesser och slutligen en sammanställning av reglerna om information till investerare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Allmänt om hållbarhetsrapportering och riktlinjer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft32"&gt;Hållbart företagande rymmer såväl risker och utmaningar, som möjligheter till nya och innovativa affärsmodeller. Förutsättning- arna för företagens arbete med hållbart företagande varierar bero- ende på storlek, samt inom vilka branscher och i vilka länder de är verksamma. Ansvaret för hållbart företagande är företagens, men utvecklingen är ett samspel mellan företag, intressenter samt sam-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft18"&gt;157&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;hällsaktörer. Regeringen och myndigheter kan ha en uppmunt- rande, stödjande och pådrivande roll. Regeringen bör även bidra med kunskapsutbyte över nationsgränserna inom organisationer som t.ex. FN och EU samt bilateralt. Fackliga organisationer kan genom kollektivavtal och globala ramavtal säkra rättigheter och villkor i företagen och deras underleverantörer. Civilsamhälles- organisationer kan identifiera problem och arbeta konstruktivt med företag, både hemma och i utlandet, för att försöka hitta gemen- samma lösningar. Konsumenter och investerare är viktiga aktörer för att inrikta och belöna företagens arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft9"&gt;Internationella riktlinjer för arbetet inbegriper i första hand FN:s &lt;SPAN class="ft45"&gt;Global Compact&lt;/SPAN&gt;, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s kärnkonventioner och ILO:s tre- partsdeklarationer och OECD:s riktlinjer för multinationella före- tag. OECD:s riktlinjer är gemensamma rekommendationer från regeringar till multinationella företag på hur affärsverksamheter bedrivs ansvarsfullt. Närmare 50 regeringar har anslutit sig till rikt- linjerna sedan de framförhandlades 1976. De innehåller icke- bindande principer, men de länder som har anslutit sig gör en bind- ande utfästelse om att tillämpa riktlinjerna och uppmuntra multi- nationella företag att följa dem i sin verksamhet. Riktlinjerna är uppdelade i tio kapitel och omfattar bl.a. mänskliga rättigheter, arbets- och anställningsförhållanden, miljö, korruption, konsument- intressen, vetenskap och teknik, konkurrens och beskattning. Ett centralt begrepp i riktlinjerna är konsekvensanalys (s.k. due diligence). Det är den process som ett företag genomför för att identifiera, förhindra, begränsa och ansvara för negativ påverkan. Den bör utgöra en del av riskhanteringssystemen och beslutsfatt- andet inom företaget. Typen och omfattningen av en due diligence kan variera företag emellan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft8"&gt;Utöver riktlinjerna finns ett flertal rapporteringsverktyg och standarder som kan bidra till och underlätta en hållbar utveckling. Några av de mest centrala av dessa är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;Global Reporting Initiative &lt;/SPAN&gt;(GRI) är en oberoende organisation med ett uttalat syfte att främja användandet av hållbarhetsrap- portering hos företag. GRI är i dag ett av de vanligaste ram- verken för hållbarhetsrapportering, som även används som under- lag för att förstå hur företaget arbetar med hållbarhetsfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;158&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td173"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td174"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p524 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;Integrerad Rapportering &lt;/SPAN&gt;(IR) är ett globalt initiativ som syftar till att företagen rapporterar om sitt hållbarhetsarbete i själva års- redovisningen och inte i separata hållbarhetsrapporter. Genom IR tydliggörs sambanden mellan samtliga komponenter som bidrar till företagens framgångar, vilket ska underlätta det stra- tegiska arbetet och beslutsfattandet i organisationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Carbon Disclosure Project &lt;/SPAN&gt;(CDP) är en oberoende, internationell organisation som arbetar för dialog kring företags klimatpåverkan och strategier för att föra denna kunskap vidare till investerare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;ISO 14001 &lt;/SPAN&gt;är en frivillig internationell standard för miljöled- ningssystem. Standarden hjälper företag att identifiera och systematiskt minska sin påverkan på miljön på ett kostnads- effektivt sätt, t.ex. för att minska användningen av energi, råvaror eller avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;ISO 26000 &lt;/SPAN&gt;är en frivillig internationell standard för socialt ansvarstagande, som bl.a. SIS (Swedish Standards Institute) har varit med om att utveckla. Standarden anger vad företag eller organisationer kan göra för att bidra till en hållbar framtid och tar bl.a. upp miljö, mänskliga rättigheter, konsumentfrågor, &lt;NOBR&gt;anti-korruption&lt;/NOBR&gt; och affärsetik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft8"&gt;Från svensk horisont kan nämnas Svensk kod för bolagsstyrning som är ett led i näringslivets självreglering för att förbättra styr- ningen i börsnoterade bolag. I november 2015 trädde en reviderad version i kraft som bl.a. betonar den affärsmässiga betydelsen av hållbarhet, om att säkerställa att bolag sköts hållbart, ansvarsfullt och effektivt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Därutöver uppmuntras näringslivet att analysera Agenda 2030 och dess mål för hållbar utveckling och arbeta mot några av de mest relevanta frågorna utifrån sin egen verksamhet. Rent konkret kan arbetet handla om följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft11"&gt;Policy:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;att fastställa en värdegrund som utgångspunkt för sitt hållbar- hetsarbete, som genomsyrar företagets affärskultur,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;att ha en uppförandekod och policyåtagande på högsta nivå, som bl.a. inkluderar att man avser respektera internationella&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;159&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p527 ft11"&gt;riktlinjer för hållbart företagande, inklusive organisationsfri- heten och rätten att teckna kollektivavtal,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft11"&gt;• att arbeta strategiskt, fastställa mål och följa upp sitt arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft11"&gt;Process:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;att kartlägga och ha kontroll över risker och förbättringsmöjlig- heter i sin värdekedja och ha gjort bedömningar av var ansvaret ligger för riskerna och var företaget kan påverka i positiv rikt- ning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;att ha rutiner i företaget för att identifiera och hantera risker och möjligheter utifrån verksamhetens storlek, karaktär och sammanhang, inklusive konsekvensanalys (eng. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;due diligence&lt;/SPAN&gt;),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;att söka nya affärsmodeller som bidrar till att minska negativ påverkan och bidrar till en hållbar utveckling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;att identifiera affärsmöjligheter och utveckla produkter och tjänster som bidrar till lösningar på sociala och miljömässiga utmaningar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;att samarbeta med andra bolag och organisationer om hållbar- hetsutmaningar och möjligheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft11"&gt;Rapportering:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;att vara transparent och rapportera kring risker och möjligheter samt påverkan på samhället, såväl positiv som negativ,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;att föra dialog med de viktigaste intressenterna,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;att införa riktlinjer och processer för hur personer kan slå larm (visselblåsa) internt om missförhållanden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft32"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; har i sin strategi för &lt;SPAN class="ft47"&gt;Corporate Social Responsi- bility &lt;/SPAN&gt;(CSR) för &lt;NOBR&gt;2010–2014&lt;/NOBR&gt; definierat hållbart företagande som företagens ansvar för den egna verksamhetens påverkan på sam- hället, och lyfte bl.a. fram företagens sociala och miljömässiga ansvar. Inom ramen för detta antogs under hösten 2014 ett direktiv med ändringar i EU:s redovisningsdirektiv beträffande rapport- eringen av &lt;NOBR&gt;icke-finansiell&lt;/NOBR&gt; information och mångfaldspolicy (som nämnts ovan kap. 3.3). Enligt direktivet måste stora företag som är&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;160&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td173"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td174"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;företag av allmänt intresse med minst 500 anställda avkrävas en håll- barhetsrapport. Den ska innehålla upplysningar om miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och mot- verkande av korruption. Direktivet föreskriver också att stora börs- noterade företag ska upplysa om mångfaldspolicyn för styrelsen. Upplysningarna ska omfatta en beskrivning av mångfaldspolicyn när det gäller aspekter som t.ex. ålder, kön, utbildning och yrkes- bakgrund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft8"&gt;I Sverige har rapporteringskravet riktats mot fler företag än vad direktivet kräver. Samhällsnyttan av rapportering från en vidare krets av företag bedöms vara stor. I hållbarhetsfrågor finns flera starka intressenter, t.ex. investerare, konsumenter och miljöorga- nisationer. De ges genom hållbarhetsrapporteringen möjlighet att fatta informerade beslut om vilka företag de vill investera i, låna ut pengar till eller handla med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft8"&gt;Den nya lagstiftningen började tillämpas för det räkenskapsår som inleddes närmast efter den 31 december 2016. Det innebär för de flesta företagen att rapportering enligt de nya kraven kommer att ske för första gången våren 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft155"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;Standarder, principer och ramverk för gröna obligationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft8"&gt;En viktig del i utvecklingen av marknaden för gröna obligationer är de globala frivilliga branschstandarder som växt fram. Standarderna har utvecklats kontinuerligt och innehåller riktlinjer för processer, förslag på hållbara investeringar, validering och rapportering. Det är inte förrän de senaste par åren som det i vissa länder införts nationella regelverk eller riktlinjer för gröna obligationer. Fram till dess har utvecklingen varit helt marknadsdriven. Andelen obliga- tioner som emitteras under nationella regelverk har ökat efter det att Kina lanserade sitt program i slutet av 2015. Den kinesiska marknaden för gröna obligationer stod för drygt 40 procent av den globala marknaden 2016 och blev därmed den största enskilda marknaden. De nationella regelverken är i regel kompatibla med de internationella branschstandarderna men det förekommer vissa avvikelser.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;161&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;I Sverige och EU finns det inga krav på märkning, information eller innehåll när det gäller vilka obligationer som får kalla sig gröna. Marknadsaktörerna förlitar sig i stället på globala bransch- standarder som Principerna för gröna obligationer (&lt;SPAN class="ft10"&gt;Green Bond Principles &lt;/SPAN&gt;– GBP) och &lt;SPAN class="ft10"&gt;Climate Bonds Standard &lt;/SPAN&gt;(CBS) när de emit- terar och investerar i gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Inom EU pågår det emellertid ett arbete med att ta fram förslag på åtgärder som märkning och standard för gröna obligationer i den expertgrupp som &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; tillsatt &lt;NOBR&gt;(&lt;SPAN class="ft10"&gt;High-Level&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; Expert Group on Sustainable Finance &lt;/SPAN&gt;– HLEG). Som nämnts ovan förväntas den slutliga rapporten i januari 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;Det ska tydliggöras att det är GBP som anses vara den övergrip- ande globala standarden för gröna obligationer. I princip alla gröna obligationer emitteras efter dessa principer. CBS är mer nischat och ligger till grund för &lt;SPAN class="ft45"&gt;Climate Bonds Initiatives &lt;/SPAN&gt;(CBI) certifierings- process för gröna obligationer. I CBS ställs därför mer detaljerade krav till skillnad mot för GBP som bygger på frivilliga principer. CBS är kompatibel med GBP och det föreligger ingen konflikt mellan standarderna. Den stora skillnaden ligger i att CBI tagit fram en tillhörande taxonomi till CBS med detaljerade kriterier för vad som anses vara miljö- och klimatmässigt hållbart. Sådana detaljerade kriterier saknas i GBP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Per den 4 oktober 2017 har ingen svensk obligation certifierats enligt CBS, emellertid har alla emitterats enligt GBP. Per definition är det svårt att inte emittera enligt GBP eftersom de innehåller frivilliga principer och riktlinjer. Utredningen har emellertid fått uppfattning om att emittenter är måna om att följa alla rekommen- dationer. I de fall emittenten väljer att inte följa någon av prin- ciperna förklarar de i regel orsaken till det i materialet till sitt ram- verk för emission av gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Historik och Världsbankens ramverk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft34"&gt;Grunden till dagens globala branschstandarder ligger i det ramverk Världsbanken tog fram i samarbete med SEB inför sin första emis- sion 2008. Världsbankens ramverk låg som förebild och fungerade som en slags standard för marknaden för gröna obligationer tills&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;162&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td173"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td174"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;dess att GBP lanserades 2014. GBP var då och är än i skrivande stund i stort sett baserad på Världsbankens ramverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;I ramverket beskrivs (i) inom vilka områden emissionslikviden får investeras, (ii) processen och kriterier för att identifiera och välja ut projekt godkända för finansiering med kapital från de gröna obligationerna, (iii) rutiner för förvaltning av emissionslikviden och (iv) rutiner för rapportering. Dessa fyra pelare kvarstår än i dagens GBP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft8"&gt;För att säkerställa ramverkets miljö- och klimatmässiga hållbar- het lät man det granskas av &lt;SPAN class="ft10"&gt;Center for International Climate and Environmental Research &lt;/SPAN&gt;(Cicero), som är ett oberoende och icke vinstdrivande forskningscenter vid Oslo universitet. Ciceros gransk- ning resulterade i det allra första s.k. andrahandsutlåtandet. Utlåt- andet publicerades offentligt för ökad transparens. Fördelen med ett ramverk som beskriver process och rutiner är att det kan användas för flera emissioner när det väl är på plats. Emittenten behöver alltså inte ta fram och få verifierat ett nytt ramverk för varje enskild emis- sion, utan emitterar i linje med det som redan är framtaget sedan tidigare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft8"&gt;Enligt ramverket ska investeringar göras med hänsyn till Världs- bankens allmänna policy gällande hållbar utveckling och socialt ansvarstagande. Anskaffat kapital placeras på ett separat konto och öronmärks för hållbara investeringar. Enligt ramverket ska det ske regelbunden rapportering om hur kapitalet använts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Den generella principen för ramverket är att anskaffat kapital ska investeras i mer hållbar tillväxt, reducering av miljöpåverkan och anpassning till följd av klimatförändringar. I ramverket finns också mer specifika, men inte uteslutande, exempel på lämpliga investeringsområden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft11"&gt;Exempel i ramverket på projekt för minskad klimatpåverkan:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Byggandet av sol och vindkraft.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Finansiering av ny teknologi som väsentligt minskar utsläppet av växthusgaser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Effektivisering av kraftverk och kraftöverföring.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Effektivisering av transportlösningar, t.ex. bränsleskifte och kollektivtrafik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Avfallshantering i syfte att minska metanutsläpp.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;163&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Nybyggnation av energieffektiva byggnader.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Koldioxidsänkor genom plantering av skog och förhindrande av avskogning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft11"&gt;Exempel på projekt för anpassning till följd av klimatförändringar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Skydd mot översvämning, t.ex. återplantering av skog och skötsel av våtmarker.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Effektivisering och ökad stresstålighet av jordbruk (saktar ner avskogningstakten).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Hållbar skogsskötsel i syfte att förhindra avskogning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft12"&gt;Världsbankens konferens 2013&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft9"&gt;Första steget mot en bredare överenskommelse mellan flera mark- nadsaktörer och en global standard togs vid en konferens som Världsbanken arrangerade den 19 november 2013. Deltog gjorde investerare, emittenter och emissionsinstitut som var aktiva på mark- naden för gröna obligationer. Syftet med konferensen var att identi- fiera de egenskaper hos gröna obligationer som ansågs vara nöd- vändiga för att säkra marknadens integritet samt ansågs skulle främja dess utveckling framöver. Deltagarna kom fram till att emit- tenter vid emission av gröna obligationer bör tillgodose marknaden med information kring följande punkter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;emittentens kriterier och definition av potentiellt gångbara pro- jekt för finansiering via gröna obligationer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;processen för att välja ut godkända hållbara projekt enligt punkten ovan,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;öronmärkning av medlen till de godkända hållbara projekten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;analys av förväntat miljö- och klimatmässig nytta och uppfölj- ande rapportering,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;transparens gällande emissionsprocessen och rutiner för att säkerställa att emittenten följer sitt ramverk.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;164&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115165x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td173"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td174"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p252 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Principerna för gröna obligationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Efter att ha beaktat alla ovan nämnda aktörers synpunkter är det utredningens sammantagna bedömning att det finns ett övervägande stöd för GBP. GBP anses fungera väl och fyller sitt syfte i att standardisera processer och rutiner för emission av gröna obligationer. Den generella uppfattningen är att marknaden för gröna obligationer fortfarande befinner sig i en utvecklingsfas där det är viktigt med den flexibilitet som GBP kan erbjuda. När behov till justering har uppkommit har GBP uppdaterats följaktligen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft8"&gt;Den 13 januari 2014 publicerade 13 banker&lt;SPAN class="ft54"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;ett dokument med frivilliga principer och riktlinjer för emission av gröna obligationer, de s.k. Principerna för gröna obligationer (&lt;SPAN class="ft10"&gt;Green Bond Principles &lt;/SPAN&gt;– GBP). Troligtvis är GBP ett resultat av slutsatserna från Världs- bankens konferens 2013, se stycket ovan. Arbetet med att ta fram dokumentet hade letts av Bank of America Merrill Lynch, Citi, Crédit Agricole Corporate and Investment Bank och JPMorgan Chase. Syftet med principerna var att underlätta för emittenter att emittera gröna obligationer och informera om vilken information marknaden förväntar sig för att kunna avgöra obligationens håll- barhet. Gemensamma principer underlättar dessutom jämförbarhet och utvärdering av tillgångsslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;En vanlig missuppfattning är att ICMA står bakom GBP. ICMA agerar kansli för GBP och har ingen bestämmandemakt gällande dess utformning. Det är medlemmarna i GBP och i slut- ändan den exekutiva kommitté som medlemmarna röstar fram som beslutar om ändringar i GBP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft32"&gt;GBP är i skrivande stund ett femsidigt dokument (exklusive försättsblad) som senast reviderats den 2 juni 2017. I samband med publiceringen av den senaste versionen av GBP publicerades även helt nya principer för sociala och s.k. hållbara obligationer vilka finansierar både klimat och sociala projekt. De nya principerna gör att Principerna för gröna obligationer renodlas för investeringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Bank of America Merrill Lynch, Citi, Crédit Agricole Corporate and Investment Bank, JPMorgan Chase, BNP Paribas, Daiwa, Deutsche Bank, Goldman Sachs, HSBC, Mizuho Securities, Morgan Stanley, Rabobank och SEB.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;165&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115166x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;med miljö- och klimatmässig nytta. Förutom den officiella engelska versionen finns principerna översatta till 15 andra språk&lt;SPAN class="ft54"&gt;2&lt;/SPAN&gt;, inkl. svenska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft34"&gt;Med en bred uppslutning från marknadens aktörer har GBP kommit att bli den globala standarden för gröna obligationer. Lokala regler eller ramverk för emission av gröna obligationer är på de flesta punkter i linje med GBP. Oftast går de lokala regelverken ut på att kodifiera och göra frivilliga principer i GBP obligatoriska, t.ex. med krav om öronmärkning av emissionslikviden eller fre- kvens och innehåll i &lt;NOBR&gt;ex-post&lt;/NOBR&gt; rapportering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft12"&gt;Utvärdering av Principerna för gröna obligationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft9"&gt;Utredningen har i sitt arbete träffat ett stort antal aktörer och intressenter för att diskutera frågor kring marknaden för gröna obli- gationer (se möteslista i 2 kap.). Därtill har utredningen haft tillgång till en expertgrupp med vilken den har diskuterat bl.a. GBP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft32"&gt;Efter att ha beaktat alla ovan nämnda aktörers synpunkter är det utredningens sammantagna bedömning att det finns ett överväg- ande stöd för GBP. GBP anses fungera väl och fyller sitt syfte i att standardisera processer och rutiner för emission av gröna obliga- tioner. Den generella uppfattningen är att marknaden för gröna obligationer fortfarande befinner sig i en utvecklingsfas där det är viktigt med den flexibilitet som GBP kan erbjuda. När behov till justering har uppkommit har GBP uppdaterats följaktligen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Vidare verkar det trots GBP:s frivilliga natur inte föreligga några problem gällande gröna obligationers hållbarhet eller s.k. &lt;SPAN class="ft10"&gt;green- washing&lt;/SPAN&gt;, åtminstone inte gällande den svenska marknaden och svenska emittenter. Internationellt finns det emellertid exempel på obligationer vars klimatmässiga hållbarhet skulle kunna diskuteras sett ur t.ex. ett tvågradersscenario. Dessa har i regel uppmärksam- mats och diskuterats i relevanta forum samt uteslutits ur index för gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft33"&gt;Det finns också de som menar att det är önskvärt med en stan- dardiserad definition av gröna obligationer eller kodifierade krav om att emittenten ska efterleva t.ex. de fyra pelarna i GBP. Det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Per den 28 september 2017.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;166&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td173"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td174"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft11"&gt;hade minskat osäkerheten och transaktionskostnaderna på mark- naden och skulle kunna bidra till dess utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft32"&gt;Utredningens uppfattning är att reglering ska ske om det före- ligger ett marknadsmisslyckande. Sett till standarder och processer ser inte utredningen att det i skrivande stund föreligger något sådant misslyckande som skulle motivera en reglering på nationell nivå. Utredningen anser därför att marknadens självreglering för när- varande är adekvat. Att införa en nationell reglering skulle kunna bidra till en oönskad fragmentering av den globala marknaden för gröna obligationer. Det finns också en risk i att en reglering skulle kunna hindra den utveckling som sker på marknaden i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Även om utredningen anser GBP som tillräckliga i dag måste frågan om reglering kontra självreglering ständigt utvärderas allt- eftersom marknaden utvecklas. Om någon form av reglering anses motiverat borde sådan ske åtminstone på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; för att minska risken för fragmentering. I detta sammanhang kan också nämnas att ett arbete pågår med att ta fram en &lt;NOBR&gt;ISO-standard&lt;/NOBR&gt; för gröna obli- gationer. En sådan standard skulle vara applicerbar globalt vilket skulle vara önskvärt när det gäller ett sådant globalt fenomen som gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft11"&gt;Nedan följer en kort redogörelse för de åsikter utredningens kontakter fört fram gällande marknadens funktion under GBP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft32"&gt;Just egenskapen att principerna snabbt kan anpassas till nya för- hållanden framhålls som positivt. Speciellt för att marknaden är så pass ny och fortfarande under utveckling. Ett exempel på det är att GBP i juni 2017 anpassades för att underlätta för statlig emission av gröna obligationer. Det gjordes efter de erfarenheter som dragits från den polska och franska statens emissioner så sent som i december 2016 resp. januari 2017. Den snabba anpassningsförmågan anses vara viktig på just hållbarhetsområdet som anses utvecklas snabbt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Överlag anses inte avsaknaden av tydliga hållbarhetskriterier i GBP vara något problem. Främst eftersom uppfattningen om vad som är miljö- och klimatmässigt hållbart regelbundet ändras i takt med nya forskningsresultat eller andra upptäckter. Flera anser där- för att lagstadgade kriterier skulle kunna ligga till hinder för mark- nadens utveckling och hindra innovation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft32"&gt;Utmaningen med att skapa förtroende och försäkra marknaden om de gröna obligationernas hållbarhet anses tas om hand av andra- handsutlåtanden som utfärdas av externa tredjeparter. Alla svenska&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;167&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115168x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p112 ft8"&gt;emittenter fram till den 18 september 2017 hade anlitat externa tredjeparter för att granska deras ramverk och emissioner ur bl.a. hållbarhetsaspekten. Uppfattningen är att detta system fungerar väl och att eventuella problem gällande gröna obligationers hållbarhet är begränsade. Ryktesrisken att emittera &lt;NOBR&gt;icke-hållbara&lt;/NOBR&gt; gröna obli- gationer anses bidra till att reducera problemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft32"&gt;Det finns också de som ser ett problem i avsaknaden av kriterier och att det inte görs någon koppling mellan klimatnyttan av gröna obligationer och vetenskapligt belagda teorier om vad som är håll- bart. Emittenten borde enligt dem visa på att de gröna obligation- erna inte bara bidrar till t.ex. lägre utsläpp av växthusgaser, utan också att de verkligen är hållbara sett ur t.ex. ett tvågradersscenario. Utredningen har i samtal med &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; fått information om att EIB undersöker frågan om att på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; ta fram kriterier för vad som ska anses vara hållbart gällande gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Det är utredningens uppfattning att ta fram kriterier för vad som är hållbart kan verka hämmande för innovation och mark- nadens utveckling. Marknaden för gröna obligationer är relativt ny och utvecklas ständigt. Även kunskap om vad som är hållbart ändras kontinuerligt. EU är en större marknad än Sverige men ändå en begränsad sådan globalt sett. Regionala kriterier för vad som är hållbart riskerar fragmentering av den globala marknaden. I detta avseende har emellertid EU inlett ett samarbete med Kina som får anses ha potential, se vidare avsnitt 5.9.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft12"&gt;Definition av gröna obligationer i GBP&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft40"&gt;Definition av grön obligation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft11"&gt;I GBP definieras en grön obligation som:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft13"&gt;Gröna obligationer är någon typ av obligationsinstrument där likviden uteslutande används för att, helt eller delvis, finansiera eller refinansi- era nya och/eller befintliga kvalificerade gröna projekt, och som upp- fyller kraven i de fyra centrala grundpelarna i principerna för gröna obligationer (GBP).&lt;SPAN class="ft68"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Hämtat den 28 september ur den svenska översättningen av GBP 2 juni 2017 och av utred- ningen avstämt mot den officiella engelska versionen av GBP.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;168&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td173"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td174"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Viss otydlighet uppstår i.o.m. att GBP i definitionen väljer att nämna just gröna projekt. Ett projekt är enligt Svenska Akademins&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft8"&gt;Ordlista utgåva 14 (SAOL 14) ett ”planerat arbete av större om- fattning”. Enligt Cambridge University Dictionary har det engelska ordet &lt;SPAN class="ft10"&gt;project &lt;/SPAN&gt;en liknande betydelse nämligen ”&lt;SPAN class="ft10"&gt;a piece of planned work or an activity that is finished over a period of time and intended to achieve a particular purpose&lt;/SPAN&gt;”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Ett exempel på problematiken med att begränsa definitionen till just projekt är byggandet av en grön fastighet. Planeringen och byggandet av fastigheten kan tolkas in under definitionen av ett projekt. När byggnaden är klar borde den snarare definieras som en tillgång än ett projekt. Det går därmed att argumentera för att en obligation, vars syfte att återfinansiera en befintlig grön byggnad, inte skulle kunna klassificeras som en grön obligation enligt definitionen i GBP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft8"&gt;I praktiken har denna formulering av definitionen inte orsakat några begränsningar. Både projekt och tillgångar har finansierats via gröna obligationer utan några problem. För tydlighets skull borde emellertid definitionen utökas till att benämna både gröna projekt och tillgångar. CBS är tydligare på denna punkt och tar genom- gående upp att det är både projekt och tillgångar som kan finansi- eras via de certifierade gröna obligationerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft40"&gt;Möjlighet till refinansiering är viktig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft32"&gt;En viktig punkt i definitionen är möjligheten till att refinansiera befintliga projekt via gröna obligationer. En förekommande miss- uppfattning är att gröna obligationer endast skulle kunna finansiera nya projekt. Det finns även de som menar att så borde vara fallet för att investeringarna ska tillföra något i omställningen till en håll- bar ekonomi, s.k. additionalitet. Argumentet är att om det handlar om refinansiering bevaras status quo och ingen förbättring sker. Det enda som sker är att obligationen byter namn till grön obligation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft8"&gt;Marknadens potential skulle kraftigt begränsas om det fanns krav om att gröna obligationer endast skulle kunna finansiera nya projekt. Om grundidén är att gröna obligationer ska kunna möjlig- göra en omallokering från mindre hållbara tillgångar till mer håll- bara tillgångar måste en marknad byggas upp för att möjliggöra&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;169&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;detta. Om en tillräckligt stor omallokering sker borde resultatet vara billigare finansiering för de hållbara tillgångar som finansierats via gröna obligationer. Då får företagen incitament att bygga håll- bara tillgångar vilket kommer att ske på bekostnad av &lt;NOBR&gt;icke-hållbara&lt;/NOBR&gt; tillgångar. Om gröna obligationer skulle begränsas till att finansiera endast nya projekt skulle marknaden troligtvis haft betydande svårig- heter att byggas upp, med risk för att den aldrig någonsin skulle tillkomma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;En begränsning till att finansiera endast nya projekt skulle även leda till vissa märkliga konsekvenser. Ett exempel skulle kunna vara byggandet av en ny vindkraftspark finansierat via en grön obliga- tion. Vindkraftsparken byggs. När den initiala gröna obligationen förfaller och ska refinansieras skulle ett sådant krav på finansiering av endast nya projekt innebära att vindkraftsparken inte skulle kunna refinansieras med en ny grön obligation. Konsekvensen skulle bli att allt som byggs med hjälp av finansiering via gröna obligationer skulle behöva återgå till att refinansieras via traditio- nella obligationer när de gröna förfaller. För att motverka detta skulle det gå att införa någon form av startdatum efter vilket färdig- ställda nya projekt skulle få återfinansieras via gröna obligationer, men det hela hade blivit komplicerat och troligtvis hade marknaden aldrig uppstått. Återigen ett argument för att ett krav på att finansiera endast nya projekt inte skulle möjliggöra uppbyggnaden av en välfungerande marknad och att det inte är ett realistiskt krav. Se avsnitt 6.5.4 för vidare diskussion kring gröna obligationer och additionalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft40"&gt;Typer av obligationsinstrument&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Det finns fyra typer av gröna obligationer enligt GBP. De mot- svarar typerna som återfinns bland traditionella obligationer. Det handlar alltså inte om speciella typer av värdepapper just för att det handlar om gröna obligationer. Typerna är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Standardobligation med grön användning av emissionslikviden: En obligation för vilken emittenten är betalningsansvarig och som följer principerna för gröna obligationer (GBP). Detta är den absolut vanligaste typen av gröna obligationer. En emittent emitterar obligationen och investeraren får därmed en expo-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;170&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td173"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td174"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p549 ft8"&gt;nering mot emittentens balansräkning, dvs. emittentens totala tillgångar ligger som säkerhet för obligationen och risken för den gröna obligationen är identisk med risken för emittentens traditionella obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Obligation för gröna intäkter (Green Revenue Bond): En obli- gation utan direkt betalningsansvar för emittenten och som följer principerna för gröna obligationer (GBP), där obligationens kreditexponering säkerställs med kassaflöden som genereras av intäktsflöden, avgifter, skatter osv. och där emissionslikvidens användning går till relaterade eller orelaterade gröna projekt. Vid köp av denna typ av obligation exponeras investeraren mot risken i att specifika underliggande tillgångar inte kan generera tillräck- liga kassaflöden för att täcka obligationens åtaganden. Skulle de underliggande tillgångarna inte generera tillräckliga kassaflöden för att täcka obligationens åtaganden kommer den inte kunna betala ut den ränta som avtalats. Investeraren har med denna typ av obligation ingen exponering mot emittentens balansräkning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Grön projektobligation: En obligation, med eller utan betal- ningsansvar för emittenten, för ett eller flera gröna projekt där investeraren har direkt exponering mot projektrisken och som uppfyller kraven i principerna för gröna obligationer (GBP).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft156"&gt;Värdepapperiserad grön obligation: En obligation som säker- ställts genom ett eller flera specifika gröna projekt, inklusive men inte begränsat till säkerställda obligationer, ABS, MBS eller andra strukturer och som uppfyller kraven i principerna för gröna obligationer (GBP). Obligationens primära återbetalningskälla utgörs vanligtvis av kassaflöden genererade av de underliggande tillgångarna. Denna typ av obligation inkluderar, till exempel, tillgångssäkrad värdepapperisering av takmonterade solceller och/eller energibesparande tillgångar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft8"&gt;Som framgår ovan räknas också värdepapperisering till gröna obliga- tioner. GBP är därmed inte strikt begränsad till enbart obligationer i dess traditionella bemärkelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft32"&gt;Utredningen noterar att det gällande varianter av gröna obliga- tioner inte framgår i GBP att det skulle röra sig om exempel på instrument eller att listan inte skulle vara uttömmande. Därmed verkar det som att gröna obligationer är begränsade till just de fyra&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;171&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p112 ft32"&gt;tillgångsslag som listas. Det kan tyckas något märkligt i den annars öppna och frivilliga standarden. Det kan spekuleras i att syftet skulle kunna vara att begränsa marknaden till just obligationer, men att undantag har gjorts för värdepapperisering, kanske på grund av att det finns en viss tilltro till att värdepapperisering skulle kunna driva på nödvändiga investeringar. I jämförelse med CBS är GBP därmed mer restriktiv gällande varianter av instrument som kan utgöra gröna obligationer. Till CBS finns det en lista på tolv varianter av skuldinstrument som är godkända för certifiering. Dess- utom finns det möjlighet att kontakta CBI om en emittent skulle vilja certifiera ett skuldinstrument som inte finns med på listan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft12"&gt;Styrning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft32"&gt;Den 14 april 2014, publicerades ett styrdokument för GBP:s verk- samhet och beslutsfattande. I skrivande stund är den senaste ver- sionen av styrdokumentet från den 14 juli 2017. Enligt styrdoku- mentet består GBP av dess medlemmar, ett sekretariat, en exekutiv kommitté samt en styrningskommitté. I samband med att styr- dokumentet publicerades 2014 tillsattes ICMA som sekretariat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;I september 2017 hade GBP 150 medlemmar. För att bli med- lem måste aktören vara emittent, emissionsinstitut eller investerare i gröna obligationer. Andra aktörer som är verksamma inom hållbar finans kan delta som observatörer och kan komma in med syn- punkter. Bland observatörerna återfinns bl.a. &lt;NOBR&gt;icke-statliga&lt;/NOBR&gt; orga- nisationer, universitet, revisorer, konsulter och andra tjänsteleve- rantörer. Observatörerna uppgick till cirka 100 stycken i juni 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft40"&gt;Årliga sammanträden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Medlemmarna ska årligen sammanträda på ett ordinarie möte för att diskutera olika frågor rörande principerna. På dessa möten röstar medlemmarna fram ledamöter till den exekutiva kommittén som i sin tur fattar beslut om ändring av principerna. Observatör- erna får närvara på mötena och komma med synpunkter, men de får inte delta i omröstningar eller bli valda till ledamöter till den exekutiva kommittén. Den exekutiva kommittén kan även kalla till extra möte om den anser det vara nödvändigt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;172&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td173"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td174"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft40"&gt;Den exekutiva kommittén beslutar om ändringar i principerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Den exekutiva kommittén består av 24 ledamöter. Ledamöterna ska vara jämt fördelade mellan emittenter, investerare och emissions- institut, dvs. åtta platser till vardera gruppen. Vid varje ordinarie möte ställs hälften av platserna i den exekutiva kommittén till för- fogande för nyval. De platser som ställs till förfogande är de vars ledamöter suttit längst tid sedan de senast blev valda eller omvalda. Ledamöter kan också välja att frivilligt ställa sina platser till för- fogande. Vid val av ledamöter kan antingen en ny ledamot röstas fram eller en befintlig bli omvald. Därmed sitter ledamöterna med en mandatperiod på cirka två år efter att de blivit valda eller omvalda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Den exekutiva kommittén träffas mer regelbundet och har i uppdrag att utse och övervaka sekretariatet, föra GBP:s formella talan, rösta om ändringar av GBP och tillsätta arbetsgrupper. GBP får uppdateras årligen och däremellan får den exekutiva kommittén publicera riktlinjer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft40"&gt;Styrningskommittén planerar den exekutiva kommitténs arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft32"&gt;På ordinarie möten väljer den exekutiva kommittén bland sina med- lemmar ut en ordförande samt två vice ordförande. De sitter med en mandatperiod på cirka ett år tills slutet av nästa ordinarie möte. Ord- förande och de två vice ordförande utgör även den s.k. styrnings- kommittén. Den har i uppdrag att tillsammans med sekretariatet planera och ta fram underlag inför möten samt sammanställa synpunkter och lägga fram förslag till ändringar av principerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft40"&gt;ICMA agerar sekretariat och har ingen bestämmandemakt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft34"&gt;Sekretariatet sköter det administrativa arbetet och har ingen bestäm- mande makt. De tar bl.a. hand om medlemsansökningar, sköter medlemsregister, administrerar webbplats, arrangerar möten, sam- manställer synpunkter och stödjer styrningskommittén i sitt arbete.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;173&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115174x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft12"&gt;Offentliga institutioner i förvaltningen av GBP&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft32"&gt;Även om GBP startade som ett privat branschinitiativ sitter offent- ligt ägda och överstatliga institutioner på viktiga positioner i orga- nisationen. Per den 12 september 2017 hade följande statliga eller överstatliga institutioner ledarmöter i den exekutiva kommittén som fattar beslut om ändringar i GBP: Europeiska investerings- banken (EIB), Europeiska banken för rekonstruktion och utveck- ling (EBRD), Nordiska investeringsbanken (NIB), Världsbanken, Internationella finansieringsbolaget (IFC), Bank of China&lt;SPAN class="ft57"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;och delstaten Kaliforniens pensionssystem för lärare (California State Teacher’s Retirement System, CalSTRS)&lt;SPAN class="ft57"&gt;5&lt;/SPAN&gt;. EIB sitter förutom i den exekutiva kommittén även som ordförande i styrningsgruppen för den exekutiva kommittén. Flera av dessa medverkar i eller leder de arbetsgrupper som tillsatts av den exekutiva kommittén i syfte att utveckla vissa områden inom GBP.&lt;SPAN class="ft57"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Dessa institutioner är drivande på marknaden för gröna obligationer och har genom sina positioner i GBP troligtvis inflytande om hur principerna utvecklas. Eftersom de har kopplingar till stater (vars åsikter troligtvis återspeglas i de offentliga institutionernas förvaltningsbrev, styrelser eller via med- lemskap och ägande i de överstatliga institutionerna) förs troligtvis den offentliga sektorns intressen fram i förvaltningen av GBP. Förvaltningen av GBP blir på så sätt till viss del något likt en &lt;NOBR&gt;offentlig-privat&lt;/NOBR&gt; samverkan snarare än en helprivat verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft8"&gt;Det finns dock ingen garanti för att de offentliga institutionerna ska ha samma inflytande i framtiden. Det är upp till medlemmarna om vem de väljer att rösta in i den exekutiva kommittén. De offentliga institutionernas stora engagemang på marknaden för gröna obligationer talar dock för att de fortsatt kommer ha inflyt- ande i förvaltningen av GBP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Statskontrollerad kommersiell bank i Kina.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;En del av den offentliga förvaltningen i delstaten Kalifornien. CalSTRS förvaltade världens elfte största pensionsfond i september 2016, enligt Pension &amp; Investments (2016), &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;The P&amp;I/Willis Towers Watson World 300: Largest retirement funds&lt;/SPAN&gt;, 5 september 2016, &lt;NOBR&gt;http://www.pionline.com/article/20160905/INTERACTIVE/160829906/the-pampiwillis-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;towers-watson-world-300-largest-retirement-funds/F&lt;/NOBR&gt; tillgänglig den 12 september 2017. Den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;juni 2017 uppgick förvaltat kapital till 209 miljarder dollar, enligt CalSTRS delårsrapport.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Det fanns fyra arbetsgrupper den 28 september 2017: en som ska sammanställa och jämföra kriterier för olika index och databaser för gröna obligationer, en som ska ta fram bästa praxis gällande rapportering om konsekvensbedömningen för investeringarna, en som ska kartlägga och koordinera befintliga taxonomier och märkningar samt en som ska utveckla principerna för sociala obligationer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;174&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td173"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td174"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft12"&gt;Närmare om principerna för emission av gröna obligationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft8"&gt;GBP är i stort i linje med Världsbankens tidigare ramverk och de slutsatser som togs fram på Världsbankens konferens 2013 om gröna obligationer. Principerna har uppdaterats årligen men har hela tiden baserats på de fyra centrala grundpelarna:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft40"&gt;Riktlinjer för emissionslikvidens användning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft9"&gt;Den första pelaren handlar om vad emissionslikviden från en grön obligation bör investeras i. Grundtanken med en grön obligation är att de medel som erhålls ska användas till att finansiera eller åter- finansiera miljöprojekt (eng. &lt;SPAN class="ft45"&gt;green projects&lt;/SPAN&gt;). I 2017 års version av GBP har ett förtydligande tillägg gjorts om att inkludera andra relaterade och stödjande utgifter till miljöprojekt, till exempel forsk- ning och utveckling. Tillägget har gjorts i syfte att ge stöd åt statliga gröna obligationer vars obligationslikvid i större omfattning än andra emittenters investeras i just sådana utgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Enligt GBP bör det i den juridiska dokumentation till en grön obligation tydligt framgå vad emissionslikviden ska investeras i och i vilken grad den används till återfinansiering. Vidare bör investering- arna bidra till en tydlig miljönytta som bör utvärderas och, där så är möjligt, kvantifieras av emittenten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft9"&gt;Syftet med GBP handlar inte om att ta ställning till vilka miljö- vänliga tekniker, standarder, utfästelser eller deklarationer som är optimala för att uppnå miljömässigt hållbara fördelar. GBP tillstår också att olika regioner och olika branscher kan ha olika definition- er på vad som är hållbart. GBP definierar därmed inte vad som är hållbart men anger exempel på ett flertal breda kvalificeringskate- gorier som anses vara betydande inom miljöområdet och som bör lämpa sig att finansieras via gröna obligationer. GBP poängterar att listan endast är vägledande och inte uttömmande. I listan finns dels kategorier som tar fasta på klimatförändringar som förnybar energi, energieffektivisering, etc., dels kategorier som tar fasta på miljön och resursutnyttjande som hållbart jordbruk, bevarandet av bio- diversitet, återvinning, etc. För en komplett lista se 7 kap. om projekttyper.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;175&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft40"&gt;Riktlinjer för process för utvärdering och val av projekt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Emittenten uppmanas att ta fram rutiner och en väldefinierad pro- cess för hur man identifierar och väljer ut projekt att finansiera med den gröna obligationslikviden. Emittenten bör tydligt infor- mera investerarna om:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;De miljömässiga hållbarhetsmålen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Den process som emittenten använder för att fastställa om pro- jekten uppfyller kraven i angivna gröna projektkategorier.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;De relaterade kvalificeringskriterierna, inklusive, i förekommande fall, exkluderingskriterier eller annan process som används för att identifiera och hantera projektens eventuellt väsentliga miljö- mässiga och sociala risker.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft8"&gt;Vidare uppmanar GBP att emittenten tar fram denna information inom ramen för emittentens övergripande mål, strategi, policy och/eller processer som rör miljömässig hållbarhet. Syftet är att emission av en grön obligation inte bör vara en isolerad händelse helt skild från emittentens verksamhet och framtidsplaner. Emis- sionen av en grön obligation ska vara en del i emittentens omställ- ning till en hållbar ekonomi. Emittenten uppmanas därmed att i samband med emissionen se över och fundera på om sina övergrip- ande mål för hållbarhet är adekvata för omställningen till en hållbar ekonomi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;Om emittenten tänkt använda sig av standarder eller certifi- eringar vid urval av projekt bör dessa redovisas. I övrigt uppmunt- rar GBP till en hög grad av transparens och att emittentens egna process för utvärdering och val av projekt kompletteras med en extern granskning. Därmed finns det inget krav att en emittent låter sitt ramverk för gröna obligationer utvärderas av en obero- ende tredjepart genom ett s.k. andrahandsutlåtande (&lt;SPAN class="ft45"&gt;second party opinion&lt;/SPAN&gt;). Just kostnaden för andrahandsutlåtandet har lyfts fram som ett hinder för emittenter att emittera gröna obligationer. Även om det inte finns något krav på detta har det på marknaden blivit mer regel än undantag att en emittent skaffar ett andrahands- utlåtande för sitt ramverk för gröna obligationer. Det är dessutom ett krav för att tas upp i index över gröna obligationer, se 4 kap.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;176&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td173"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td174"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft40"&gt;Riktlinjer för förvaltning av emissionslikvid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft32"&gt;Emissionslikviden, eller motsvarande belopp, ska krediteras ett underkonto (placeras på ett separat konto) eller på annat lämpligt sätt bokföras. Under den gröna obligationens löptid ska de bok- förda medlens saldon med jämna mellanrum justeras för att matcha de allokeringar till kvalificerade gröna projekt som gjorts under perioden. Emittenten ska underrätta investerarna om hur man avser att tillfälligt placera ej allokerade delar av emissionslikviden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;GBP uppmuntrar till en hög grad av transparens och förespråkar att emittentens förvaltning av emissionslikviden kompletteras med anlitandet av en revisionsbyrå eller annan tredje part som verifierar de interna kontrollrutinerna och allokeringen av likviden från gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft9"&gt;Detta handlar om &lt;NOBR&gt;ex-post&lt;/NOBR&gt; validering. Emittenten uppmuntras att låta en revisionsbyrå eller annan tredje part validera att emittenten uppfyller sina åtaganden enligt ramverket, att rutiner följs och att emissionslikviden verkligen investeras hållbart enligt ramverket. Denna part ska alltså inte bedöma investeringarnas hållbarhet då det gjorts &lt;NOBR&gt;ex-ante&lt;/NOBR&gt; av t.ex. leverantören av andrahandsutlåtande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft40"&gt;Riktlinjer för rapportering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft32"&gt;Enligt GBP bör emittenten sammanställa och upprätthålla lättill- gänglig aktuell information om vad emissionslikviden har använts till. Informationen bör uppdateras årligen tills full allokering har skett och därefter vid behov i samband med viktiga händelser. Viktigt att notera är att emittenten därmed inte behöver rapportera årligen under obligationens hela löptid. När väl emissionslikviden har allokerats tar rapporteringskravet slut. Ett exempel kan vara en emittent som emitterar en grön obligation med en löptid på tio år för att refinansiera en grön byggnad. Emissionslikviden allokeras i ett sådant fall omedelbart till att finansiera den gröna byggnaden vilket också rapporteras ett år efter emissionen. Under antagandet att inget viktigt händer behöver emittenten därefter inte rapportera något ytterligare under de nio år som återstår av obligationens löptid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft11"&gt;Rapporteringen bör innefatta en lista över de projekt till vilka likviden från de gröna obligationerna har fördelats samt en kort&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;177&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115178x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft11"&gt;beskrivning av projekten, de belopp som allokerats och deras för- väntade nytta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft34"&gt;GBP trycker extra på vikten av transparens vid rapporteringen av de finansierade projektens förväntade nytta. GBP rekommen- derar att emittenten om möjligt redovisar kvantitativa indikatorer på nyttan och de metoder samt antaganden som ligger till grund för beräkningarna. Kvantitativa indikatorer kan bl.a. vara mängden redu- cerat växthusgasutsläpp, antalet människor som fått tillgång till ren el eller rent vatten samt mängden minskade transporter. Emittenter med möjlighet att redogöra för uppnådda resultat uppmuntras att inkludera dessa i sin regelbundna rapportering. Det betyder att emittenten inte behöver rapportera om investeringarnas uppnådda resultat för att uppfylla kraven i GBP. Det räcker att emittenten rapporterar om förväntad nytta tills emissionslikviden är allokerad. Eventuell rapportering om uppnådda resultat kan emittenten rap- portera i sin regelbundna, löpande, rapportering utan något krav på koppling till den gröna obligationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft40"&gt;Riktlinjer kring extern granskning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft9"&gt;GBP ställer inget krav om att emittenten ska använda sig av extern granskning på sätt som för t.ex. andrahandsutlåtanden (&lt;SPAN class="ft45"&gt;second party opinion&lt;/SPAN&gt;) av ramverket. Det rekommenderas dock. Emittenten rekommenderas även att externa granskningar redovisas offentligt och det finns en mall till hjälp för detta på ICMA:s hemsida.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;När det kommer till krav på leverantörer av externa gransk- ningstjänster står det i GBP:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft13"&gt;En emittent kan rådgöra med konsulter och/eller institutioner med erkänd expertis inom miljömässig hållbarhet eller andra aspekter av att emittera gröna obligationer …&lt;SPAN class="ft68"&gt;7&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft33"&gt;Några mer detaljerade kriterier finns inte. Leverantörerna upp- muntras dock att redovisa sina kvalifikationer och relevanta expertis samt tydligt kommunicera den genomförda granskningens omfatt- ning. Därmed lämnar GBP till marknaden att utvärdera om leverantörernas kvalifikationer är adekvata när det kommer till att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Se den svenska översättningen per den 1 oktober 2017 av GBP från den 2 juni 2017.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;178&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td173"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td174"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft11"&gt;granska gröna obligationer. Se avsnitt 5.3 för mer detaljerad information om leverantörer av andrahandsutlåtanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft32"&gt;GBP ställer inte heller några krav på den externa granskningens omfattning. Granskningen kan vara partiell och endast omfatta vissa aspekter av en emission eller ramverk, alternativt heltäckande där granskaren utvärderar överensstämmelsen med alla fyra centrala grundpelare i principerna för gröna obligationer. GBP ger några exempel på olika typer av granskning som en emittent av en grön obligation kan erhålla:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Granskning utförd av konsulter: En emittent kan rådgöra med konsulter och/eller institutioner med erkänd expertis inom miljö- mässig hållbarhet eller andra aspekter av att emittera gröna obli- gationer, för exempelvis utarbetande/genomgång av emittentens ramverk för gröna obligationer. ”Andrahandsutlåtande (s&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;econd party opinion&lt;/SPAN&gt;)” kan enligt GBP anses falla inom denna kategori.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Verifiering: En emittent kan låta en kvalificerad part, t.ex. en revisionsbyrå, verifiera den gröna obligationen, det tillhörande ramverket för gröna obligationer eller underliggande tillgångar. Till skillnad mot certifiering kan en verifiering fokusera på över- ensstämmelsen med emittentens interna standarder eller utfäst- elser. En utvärdering av de underliggande tillgångarnas miljö- mässiga hållbarhet kan karaktäriseras som en verifiering och kan hänvisa till externa kriterier.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Certifiering: En emittent kan låta certifiera sin gröna obligation, det tillhörande ramverket för gröna obligationer eller emissions- likvidens användning mot en extern standard för miljöut- värderingar. En utvärderingsstandard definierar kriterier och uppfyllandet av dessa kriterier bedöms av en kvalificerad tredje part/certifierare. Exempelvis erbjuder CBI certifiering av gröna obligationer enligt deras CBS och kriterier för hållbarhet. Se avsnitt 5.2.3 för mer information om CBI:s certifiering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Betyg (eng. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;rating&lt;/SPAN&gt;): En emittent kan få sin gröna obligation eller tillhörande ramverk för gröna obligationer betygsatt av en kvali- ficerad tredje part, t.ex. ett specialiserat analysföretag eller ett kreditvärderingsinstitut. Gröna obligationer betygssätts obero- ende av emittentens &lt;NOBR&gt;ESG-betyg,&lt;/NOBR&gt; eftersom de normalt gäller för enskilda värdepapper eller ramverk/program för gröna obliga-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;179&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115180x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p559 ft8"&gt;tioner. De stora kreditvärderingsinstuten som Standard &amp; Poor’s, Moodys och Fitch erbjuder sådana tjänster för &lt;SPAN class="ft10"&gt;rating &lt;/SPAN&gt;av gröna obligationer, se t.ex. avsnitt 5.8 för mer information om betyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Climate Bonds Initiative och &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Climate Bonds Standard&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Climate Bonds Standard &lt;SPAN class="ft9"&gt;(CBS) brukar interna- tionellt benämnas som en standard för emission och certifiering av gröna obligationer. Hittills har ingen svensk emittent fått någon grön obligation certifierad av CBI. Utredningen har i sitt arbete och möte med aktörer ändå fått uppfattningen att CBI:s arbete med att ta fram hållbarhetskriterier, utveckla certi- fieringssystem och på andra sätt arbeta för att främja marknaden uppfattas som viktigt. CBI är emellertid en intresseorganisation och har inte samma breda uppslutning som GBP. Utredningen bedömer att CBS är förenlig med GBP och att det inte föreligger någon konflikt mellan standarderna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft8"&gt;Förutom GBP förekommer det att Climate Bonds Initiative´s (CBI) &lt;SPAN class="ft10"&gt;Climate Bonds Standard &lt;/SPAN&gt;(CBS) i olika sammanhang benämnes som en internationell standard i likhet med GBP. CBI är en intresseorganisation med mål om att främja marknaden för gröna obligationer. Eftersom CBS ändå används i viss omfattning internationellt, och att CBI ofta deltar i olika sammanhang gällande gröna obligationer, väljer utredningen att beskriva dem och deras standard närmare trots att tillämpningen av standarden är sparsam i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Climate Bonds Initiative (CBI) lanserades den 14 december under Förenta nationernas klimatkonferens i Köpenhamn 2009 (COP15). Initiativtagare var Network for Sustainable Financial Markets (NSFM)&lt;SPAN class="ft54"&gt;8&lt;/SPAN&gt;. Meningen är att CBI ska fungera som en själv- ständig icke vinstdrivande organisation med mål om att främja hållbara investeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Enligt dem själva är det ett opartiskt internationellt nätverk bestående av aktörer från den finansiella sektorn, akademiker och andra som har ett aktivt intresse i långsiktiga investeringar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;180&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td173"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td174"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p563 ft9"&gt;Den 15 mars 2011 publicerade CBI den första arbetsversionen av &lt;SPAN class="ft45"&gt;Climate Bonds Standard &lt;/SPAN&gt;(CBS). Det är en standard som är tänkt att ligga till grund för kvalitetssäkring och certifiering av gröna obligationer. Till skillnad mot för GBP, som ställer upp generella principer och bara i breda ordalag listar exempel på områden för håll- bara investeringar, har CBI utvecklat en taxonomi med detaljerade kriterier för vad de anser vara hållbart samt tillhandahåller en process för verifiering och certifiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;Tanken är att certifiering ska underlätta för investerare att investera hållbart. Om det finns ett robust certifieringssystem och en tillförlitlig part som säkerställer kvalitén, skulle det räcka med en märkning för att investeraren skulle kunna identifiera hållbara in- vesteringar. Det minskar transaktionskostnaderna jämfört med för- farandet med andrahandsutlåtanden där investeraren måste sätta sig in i analysen av obligationens hållbarhet (se avsnitt &lt;A href="#page_193"&gt;5.3.1 &lt;/A&gt;om andra- handsutlåtanden).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft8"&gt;Utöver utvecklingen av CBS är CBI en engagerad part rörande policyfrågor för gröna obligationer samt utför marknadsbevakning och tar fram rapporter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Utvärdering av Climate Bond Initiative och &lt;/SPAN&gt;Climate Bonds Standard&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft9"&gt;Per den 4 oktober 2017 har ännu ingen svensk emittent fått någon grön obligation certifierad enligt standarden. Utredningen har i sitt arbete och möte med aktörer fått uppfattningen om att CBI:s arbete uppfattas som viktigt. Främst är det CBI:s arbete med att ta fram hållbarhetskriterier som lyfts fram. GBP saknar detaljerade kriterier för vad som är hållbart och här spelar CBS och tillhörande taxonomi med kriterier för godkända miljö- och klimatmässigt hållbara investeringar en kompletterande roll. Kriterierna finns offentligt tillgängliga på CBI:s hemsida och troligtvis finns det emittenter som tagit del av dem även om de väljer att inte få sina obligationer certifierade enligt dem. CBI har även lyfts fram som en viktig opinionsbildare och de bedriver ett aktivt policyarbete gällande utvecklandet av marknaden för gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft33"&gt;Vidare har utredningen fått uppfattning att CBI:s process för certifiering är robust och seriös. En certifiering borde därför minska osäkerheten på marknaden genom att säkerställa att obli-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;181&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115182x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft11"&gt;gationen följer globala standarder och att emissionslikviden går till hållbara ändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft9"&gt;Samtidigt som CBI:s arbete anses vara viktigt anser majoriteten av de aktörer utredningen haft kontakt med att GBP är tillräckligt för att ge marknaden legitimitet. Vissa menar att kraven i CBS är komplexa och mindre flexibla. Konsensus i stort är att problem med GBP samt avsaknaden av hållbarhetskriterier är små eller i vart fall går att åtgärda via t.ex. andrahandsutlåtanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft12"&gt;Organisation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft8"&gt;CBI är registrerad som en välgörenhetsorganisation i England och Wales. Styrelsen (Climate Bonds Initiative Board) består av fem ledarmöten inklusive CEO Sean Kidney. Till sin hjälp har styrelsen två utskott: Climate Bond Standards Advisory Board (CBSAB) och Climate Bonds Advisory Panel (CBAP) samt diverse tekniska kommittéer. Det finns även ett sekretariat som hjälper till med research och administration.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;CBSAB har ansvar för utvecklingen av CBS och certifierings- processen. Det är även CBSAB som tar slutgiltigt beslut vid certifi- ering av obligationer. Utskottet består av sju ledarmöten från icke vinstdrivande organisationer.&lt;SPAN class="ft65"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Utskottets medlemmar representerar totalt 34 000 miljarder dollar i förvaltat kapital. CBSAB ansvarar för en referensgrupp om klimatforskning, tekniska arbetsgrupper för utveckling av CBS och industriarbetsgrupper. Dessa gruppers funktioner beskrivs närmare i avsnittet om taxonomin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;CBAP bestod av 39 medlemmar den 2 oktober 2017. Dessa agerar rådgivare och hjälper styrelsen i sitt arbete. Bland rådgivarna återfinns bl.a. Christopher Knowles chef för området klimatför- ändringar och miljö på EIB. Medlemmarna i CBAP sitter emeller- tid i egenskap av egen person och representerar inte sina respektive organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Den 2 oktober 2017 representerade ledamötena California State Teachers Retirement Service (CalSTRS), California State Treasurer, Institutional Investors Group on Climate Change (IIGCC), The International Cooperative and Mutual Insurance Federation (ICMIF), Investor Group on Climate Change, Investor Network on Climate Risk och The Natural Resources Defense Council.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;182&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115183x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td173"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td174"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft12"&gt;Standarden CBS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;I skrivande stund kallas den senaste versionen av CBS för version 2.1 och är ett dokument på 16 sidor (hädanefter kallad CBS). CBS är kompatibelt med GBP 2016 men eftersom dokumentet ligger till grund för certifiering ställs det mer detaljerade krav till skillnad mot för de frivilliga rekommendationerna i GBP. De övergripande principerna (de fyra pelarna i GBP) är dock desamma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Emissionslikviden kan användas både för finansiering av nya projekt och för återfinansiering av befintliga. CBS innehåller krav på godkända hållbara investeringar enligt tillhörande taxonomi, emittenten ska upprätta rutiner och en process för att välja ut lämp- liga hållbara investeringar, emissionslikviden ska på lämpligt sätt spåras med krav på öronmärkning&lt;SPAN class="ft65"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;samt investeras i avsett ändamål inom 24 månader och efter emission ska emittenten årligen rap- portera om användningen av emissionskapitalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft40"&gt;Värdepapper som kan certifieras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft34"&gt;I CBS listas de obligationstyper som även återfinns i GBP: standard- obligation med grön användning av emissionslikviden, obligation för gröna intäkter, grön projektobligation och värdepapperiserad grön obligation.&lt;SPAN class="ft63"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Dessutom finns det hänvisning till en komplett lista på CBI:s hemsida. Enligt listan på hemsidan kan även följande typer av skuldinstrument certifieras: värdepapper emitterat av gröna obliga- tionsfonder, konvertibla obligationer, &lt;NOBR&gt;Schuldshein-lån&lt;/NOBR&gt; (tyska skulde- brev), syndikerade lån, lånefaciliteter, certifikat, bilaterala lån och sukuk (islamiska skuldebrev). Per den 22 november 2017 har skuldebrev från de fyra typerna som återfinns i GBP samt &lt;NOBR&gt;Schuldschein-lån&lt;/NOBR&gt; certifierats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Kravet på öronmärkning har tagits bort i GBP 2017 för att underlätta emissionen av gröna stats- obligationer. Förmodligen kommer kravet tonas ner eller omdefinieras i nästa version av CBS.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se ovan för närmare beskrivning av värdepappren i GBP.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;183&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft12"&gt;Certifiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;CBS ligger till grund för den certifiering som CBI tillhandahåller. Syftet med certifieringen är att kvalitetssäkra och ge godkända gröna obligationer en stämpel som ska underlätta för investerare att hitta och investera i hållbara gröna obligationer. Detta uppnås genom ett certifieringsprogram kopplat till tydliga hållbarhets- kriterier för användningen av emissionslikviden från gröna obliga- tioner. Transaktionskostnaderna i form av analys minskar om inve- sterarna litar på att CBI:s process för certifiering är robust och att deras hållbarhetskriterier är hållbara. Gällande andrahandsutlåtanden som rekommenderas av GBP finns det fortfarande ett moment kvar för investeraren om att analysera utlåtandet samt utvärdera leveran- törens kvalifikationer. Att det finns ett andrahandsutlåtande och att obligationen kommer göra nytta är inte heller någon garanti för att den är hållbar i t.ex. ett 2 gradersscenario. Just detta problem löses av en certifiering och märkning som garanterar att emittenten uppfyller alla krav och att obligationslikviden investeras i hållbara ändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Certifieringen är uppdelad i en process inför emissionen och en process efter emissionen. Certifierade obligationer märks som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft40"&gt;Climate Bonds&lt;SPAN class="ft11"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft40"&gt;Ansökan inför en emission&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft34"&gt;En certifieringsprocess börjar med att emittenten skickar in ett ansökningsformulär med information om sig själv och emissionen. Informationen som efterfrågas om emissionen är den som det ställs krav om i CBS, dvs. vad emissionslikviden ska investeras i, proces- sen för val av godkända investeringar, avsedd rapportering etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft40"&gt;Tredjepartsgranskare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft8"&gt;Efter inskickad ansökan ska emittenten anlita en tredjeparts- granskare (eng. &lt;SPAN class="ft10"&gt;verifier&lt;/SPAN&gt;). För ändamålet har CBI på sin hemsida en lista med godkända granskare. En granskare måste ha tillräcklig kunskap och erfarenhet i följande tre nyckelområden för att bli godkänd:&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;184&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_185"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td173"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td174"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p568 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Emission av skuldinstrument och förvaltning av medlen hos emittenten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Tekniska egenskaper och nyttan av hållbara och koldioxidsnåla projekt och tillgångar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;Uppfylla kraven om förfaranden och försäkran enligt internatio- nellt accepterade standarder som ISAE3000 eller motsvarande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft32"&gt;Vid en ansökan måste aktören även tillhandahålla information om bl.a. företagets struktur, organisation, ledning, affärsmodell, finansi- ella status och om de är indragna i tvister som bedöms vara av särskild vikt. En aktör måste även ha en försäkring som täcker deras verksamhet som granskare. Ansökan utvärderas och godkänns av Climate Bonds Standard Board om aktören uppfyller alla krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft32"&gt;Det fanns 24 stycken granskare listade per den 2 oktober 2017. Bland granskarna återfinns bl.a. de fyra stora revisionsfirmorna EY, KPMG, PWC och Deloitte samt mer nischade aktörer som t.ex. Sustainalytics och Vigeo Eiris. Det finns även mer lokala aktörer som endast är aktiva i t.ex. Europa, Kina eller Indien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft9"&gt;Granskarnas uppgift innan emission är att kontrollera att emit- tenten har på plats de interna riktlinjer och processer som krävs och att avsedda investeringar är i linje med hållbarhetskraven i CBS. Resultatet av kontrollen redovisas i en rapport till emittenten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Emittenten har efter granskarens rapport möjlighet att redigera och komplettera sin ansökan så att den är i linje med de krav som ställs för certifiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Därefter skickar emittenten in sin slutgiltiga ansökan innan emis- sion bestående av (i) formulär för ansökan om certifiering, (ii) granskningsrapporten och (iii) underskrivna juridiska dokument för ansökan och certifiering tillhandahållna av CBI. Ansökan granskas av Climate Bonds Standards Board och om godkänd får emittenten ett formellt brev med intyg om certifiering. Nu kan emit- tenten använda certifieringen i sin marknadsföring av obligationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft40"&gt;Processen efter emission&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft9"&gt;När obligationer är emitterad och likviden börjat fördelas till av- sedda projekt och tillgångar behöver tredjepartsgranskaren åter kopplas in. Emittenten bör anlita samma granskare som användes&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;185&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_186"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;inför emissionen. Granskaren ska i detta skede säkerställa att emit- tenten uppfyller de krav som ställs i CBS för perioden efter emis- sion. Det handlar om att kontrollera så emissionslikviden fördelats som förväntat och att emittenten uppfyller kraven om förvaltning av emissionslikviden. Det finns ingen tidsram för när validering av emissionslikvidens användning ska utföras. Det finns däremot krav i CBS om att emissionslikviden ska ha fördelats till de hållbara in- vesteringarna inom två år från emissionsdatum. Granskningen resulterar i en rapport som emittenten skickar in till CBI tillsam- mans med ett uppdaterat formulär för ansökan om certifiering. Materialet granskas av Climate Bond Standards Board och om god- känt bekräftas certifieringen som nu gäller under hela obligationens löptid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft11"&gt;Granskningen efter emission behöver bara ske en gång om emit- tenten inte önskar att upprepa proceduren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft40"&gt;Certifiering av obligationsprogram&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft8"&gt;Processen ovan beskriver certifiering av enskilda obligationer men det går också att certifiera obligationsprogram med flera emis- sioner. Ett obligationsprogram kan certifieras om emittenten kan identifiera en stor portfölj med godkända projekt och tillgångar som kan finansiering via flera gröna obligationer eller har planerat ett obligationsprogram om minst två emissioner per år över en längre tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Den första emissionen i ett program behöver genomgå ovan beskrivna process för enskilda emissioner. För efterföljande emis- sioner behöver emittenten innan emission skicka in uppdaterat ansökningsformulär samt juridiskt godkännande av certifiering och efter emissionen endast skicka in uppdaterat ansökningsformulär. Vid ett program ska emittenten årligen anlita en tredjeparts- granskare för att säkerställa att programmet är i linje med de krav som finns i CBS för perioden efter emission. Det rör sig om kon- troll av fördelning av kapital, förvaltning av emissionslikvid och rapportering. Granskarens rapport och ett uppdaterat ansöknings- formulär ska skickas in till CBI.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;186&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_187"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td173"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td174"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft40"&gt;Kostnad för certifiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;Kostnaderna för certifiering kan delas upp interna och externa kost- nader. De interna kostnaderna består i arbetet med att ta fram pro- cesser och rutiner för utvärdering och val av godkända investeringar, förvaltning av emissionslikviden och rapportering. De externa kost- naderna består av dels kostnaden för att anlita en tredjeparts- granskare, dels av en certifieringsavgift till CBI. Certifieringsavgiften är 0,1 procent av obligationens nominella belopp, dvs. för en obliga- tion på 500 miljoner dollar blir avgiften 5 000 dollar. Certifierings- avgiften är en engångskostnad och betalas direkt efter att obliga- tionen har emitterats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft34"&gt;Enligt uppgift från CBI är kostnaden att anlita en tredjeparts- granskare en förhandlingsfråga mellan emittent och granskare, dock ligger kostnaden som oftast på mellan 5 000 till 30 000 dollar. Kostnaden inkluderar både granskningen inför emission och efter emission. Eftersom certifieringsprocessen till stora delar är standard- iserad är denna kostnad oftast lägre än kostnaden för ett andrahands- utlåtande, dock utgår certifieringskostnaden för varje enskild obligation om inte emittenten får ett obligationsprogram certifierat. Ett andrahandsutlåtande är i regel för ett ramverk efter vilket emittenten kan emittera flera obligationer utan extra kostnad. En liknelse skulle kunna vara certifiering av ett obligationsprogram, men då tillkommer kostnaden för den årliga granskningen som ska utföras av en tredjepartsgranskare. Den årliga granskningen består av de kontroller som ska göras efter en emission och är inte lika omfattande som en komplett granskning av en enskild emission. Även det faktum att den årliga granskningen sker för en emittent som granskaren troligtvis redan granskat tidigare talar för att denna kostnad är lägre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Vidare menar CBI att den interna kostnaden till viss del täcks av den externa kostnaden. Det beror på att många leverantörer av externa granskningstjänster som andrahandsutlåtanden och certifi- eringskontroller hjälper emittenten att få på plats de processer och rutiner som krävs för att följa GBP eller CBS.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;187&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_188"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115188x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft12"&gt;Rapportering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft8"&gt;Årlig rapportering om emissionslikvidens användning är obliga- torisk. Rapporteringen kan ske i samband med emittentens regel- bundna rapportering och behöver inte infalla på exakt årsdagen för emissionen. Den ska innehålla en lista på vad emissionslikviden har använts till med en kort beskrivning av varje punkt samt förväntad nytta. Emittenten ska använda kvalitativa indikatorer, och om möj- ligt kvantitativa, för att beskriva emissionslikvidens nytta. Kvanti- tativa indikatorer kan t.ex. vara producerad energi, producerad el, energiförbrukning från byggnader, antalet passagerare i kollektiv- trafik, antalet producerade elbilar eller mängden hanterat avlopps- vatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft12"&gt;Taxonomi med kriterier för hållbara investeringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Den stora skillnaden mellan CBS och GBP är att CBI har utfört ett omfattande arbete med att ta fram detaljerade kriterier för vad som är hållbart. Det är Climate Bond Standards Advisory Board (CBSAB) som övervakar arbetet med att ta fram kriterier vilket sker i följande tre instanser. En överblick av de sektorer som ingår i taxonomin finns i 7 kap. om projekttyper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft40"&gt;Vetenskapligt ramverk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft9"&gt;Arbetet med att ta fram kriterier för vad som är hållbart utgår ifrån ramverk med vetenskapligt belagda prognoser och utsläppsbanor som måste följas för att uppnå en hållbar ekonomi. Ramverket baserat på forskning gemensamt framtaget av Climate Analytics&lt;SPAN class="ft65"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;och International Institute for Applied Systems Analysis (IIASA)&lt;SPAN class="ft65"&gt;13&lt;/SPAN&gt;. Till sin hjälp att implementera ramverket har CBI haft Climate Wedge&lt;SPAN class="ft65"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;och ett nätverk av klimatforskningsinstitut som granskats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Icke vinstdrivande institut baserat i Tyskland och med verksamhet inom klimatforskning och policyfrågor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Baserat i Österrike och är enligt dem själva ett oberoende forskningsinstitut med fokus på viktiga problemområden som klimat, ekonomi, teknologi och sociala förändringar som vi står inför &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2000-talet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft128"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft160"&gt;Climate Wedge är enligt dem själva ett oberoende företag med förvaltnings- och investerings- rådgivningsverksamhet gällande koldioxidhandel och hållbara investeringar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;188&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_189"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115189x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td173"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td174"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p399 ft8"&gt;av Potsdam Institute for Climate Impact Research (PIK)&lt;SPAN class="ft54"&gt;15&lt;/SPAN&gt;. Det övergripande målet enligt CBI är att gröna obligationer ska finansi- era investeringar som är i linje med att snabbt ställa om till en ekonomi som begränsar den globala uppvärmningen till under två grader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft40"&gt;Tekniska arbetsgrupper&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft32"&gt;När kriterier för ett investeringsområde ska tas fram tillsätts en s.k. teknisk arbetsgrupp. Gruppens syfte är att utifrån det vetenskapliga ramverket arbeta fram förslag till kriterier för hållbara investering- ar. Arbetsgrupperna består av experter från akademin, interna- tionella organ, industrin och &lt;NOBR&gt;icke-statliga&lt;/NOBR&gt; organisationer (NGOs).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;För närvarande finns det arbetsgrupper för investeringsom- rådena sol, vind, lågutsläppstransporter, bioenergi, vatten och sek- torn jordbruk, skogsbruk och annan markanvändning (eng. &lt;SPAN class="ft10"&gt;agricul- ture, forestry &amp; other land use &lt;/SPAN&gt;– AFOLU). Arbete pågår för att till- sätta arbetsgrupper även för områdena hållbar infrastruktur, energi- effektivisering inom industrin, avfallshantering, energilagring och energidistribution.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft40"&gt;Industriarbetsgruppen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft9"&gt;De tekniska arbetsgrupperna har industriarbetsgruppen till sin hjälp att ta fram kriterier. Den granskar förslag på kriterier för att se om de är relevant utformade och genomförbara. Denna grupp granskar även standardens struktur och innehåll samt verifierings- och certifieringsprocessen. Medlemmar i industrigruppen är bl.a.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft33"&gt;IFC, ISO, Bloomberg, KPMG och Standard &amp; Poor’s.&lt;SPAN class="ft148"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;På sin hemsida tillhandahåller CBI kompletta deltagarlistor för de tekniska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;PIK är ett tyskt statsfinansierat forskningsinstitut vars forskning är fokuserad på klimat- förändringar och hållbar utveckling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;En längre lista med exempel på medlemmar från CBI:s hemsida den 4 oktober 2017: ACTIAM, Aviva Investors, Bloomberg, Bureau Veritas, Calvert Investments, Climate Strategy &amp; Partners, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;DNV-GL,&lt;/NOBR&gt; Environmental Capital Group, IFC, Initiative for Responsible Invest- ment, Institute for Human Rights and Business, International Organization for Standardization (ISO), KPMG, Lloyd's Bank, Pricewaterhouse Coopers, Shearman &amp; Sterling, Standard &amp; Poor’s och TruCost.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;189&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_190"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;Standard, bedömning och validering SOU 2017:115&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft11"&gt;arbetsgrupperna de som representerar industriarbetsgruppen för varje enskilt investeringsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft40"&gt;Slutförandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft32"&gt;Innan den tekniska arbetsgruppen skickar förslag om nya kriterier till Climate Bond Standards Board skickas de även ut på offentlig remiss i 60 dagar. Därefter hanteras remisssvaren och kriterierna revideras eventuellt. Anses det nödvändigt kan förslaget därefter gå ut på en ytterligare 30 dagars remiss. Sedan färdigställer den tek- niska arbetsgruppen det slutgiltiga förslaget som skickas till Climate Bond Standards Board som fattar beslut om godkännande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft12"&gt;Marknaden för certifierade &lt;SPAN class="ft74"&gt;Climate Bonds&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft32"&gt;En certifierad obligation är kontrollerad och uppfyller CBI:s krite- rier för vad som är hållbart. Utredningen har i sitt arbete inte stött på någon direkt kritik vare sig emot CBI:s standarder, certi- fieringsprocess eller deras hållbarhetskriterier. En certifiering borde därför minska osäkerheten på marknaden om dess hållbarhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Den första obligationen som CBI certifierade emitterades i oktober 2014. Samma år utgjorde certifierade obligationer av natur- liga skäl mindre än en procent av totalt emitterad volym. Andelen har därefter ökat. 2015 utgjorde andelen certifierade obligationer 3,6 procent, 2016 utgjorde de 8,9 procent och 2017 fram till den 5 oktober utgjorde CBI certifierade &lt;SPAN class="ft10"&gt;Climate Bonds &lt;/SPAN&gt;15,5 procent av totalt emitterad volym.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft161"&gt;Utvärdering av hållbarheten på marknaden för gröna obligationer med hjälp av CBI:s hållbarhetskriterier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;En certifiering om den bedöms vara robust minskar osäkerheten kring om de certifierade obligationerna följer globala principer och är hållbara. Frågan är hur stort problemet är med icke hållbara gröna obligationer? CBI:s egna data för gröna obligationer går att använda för att estimera problemet storlek. Förutom att utveckla standarder och processer för certifiering ägnar sig CBI även åt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;190&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_191"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115191x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td173"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td174"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;marknadsbevakning. I sina data inkluderar CBI endast de obliga- tioner som man anser uppfylla de egna kriterierna om hållbarhet. Det ger en möjlighet att i jämförelse med andras data om gröna obligationer estimera hållbarheten på marknaden. Det blir då ett mått på hållbarheten enligt CBI:s kriterier. Jämförelsen görs under förutsättningen att CBI inte har fullständiga kriterier för alla kate- gorier av investeringar och att det är CBI:s bedömning som avgör vilka obligationer de väljer att lista.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;En jämförelse för data på emitterad volym 2016 från CBI och Bloomberg kan ge ett exempel på hur kriterierna kan slå. Enligt CBI:s data emitterades det gröna obligationer för 83 miljarder dollar medan data från Bloomberg visar på att det emitterats för 97 mil- jarder dollar.&lt;SPAN class="ft54"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;CBI har därmed bedömt att 14 procent av emissionsvolymen inte uppfyller deras hållbarhetskriterier. Observera att även andra faktorer som olika informationskällor för emission osv. kan på- verka skillnaderna i rapporterad volym. Antar man att CBI:s krite- rier är hållbara kan de 14 procenten användas som ett mått på hur stor andel av obligationsmarknaden som inte ansågs vara hållbar 2016. Emellertid har en stor andel av dessa 14 procent emitterats enligt det kinesiska regelverket. Emittenterna har därmed troligtvis inte haft någon uppsåtlig avsikt att framstå som mer hållbara än vad de är eller på annat bedrägligt sätt utnyttja marknaden för gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft9"&gt;Skillnaden har dock minskat under 2017 och låg på fem procent för emitterad volym till den 31 juli.&lt;SPAN class="ft65"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Orsaken till den större skill- naden 2016 är troligtvis de stora kinesiska emissionerna det året. Kina gick från att ha emitterat gröna obligationer för några få mil- jarder dollar 2015 till att emittera för 36 miljarder dollar 2016. Resultatet blev att Kina stod för 39 procent av total emissions- volym globalt och blev den största marknaden 2016.&lt;SPAN class="ft65"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Enligt det kinesiska regelverket för gröna obligationer tillåts investeringar som inte anses hållbara av t.ex. CBI. Det handlar bl.a. om inves- teringar i energianläggningar för s.k. rent kol (eng. &lt;SPAN class="ft45"&gt;clean coal&lt;/SPAN&gt;) och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Enligt data utredningen erhållit av CBI och Bloombergdata hämtad ur SEB (2017), &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;The Green Bond&lt;/SPAN&gt;, maj 2017. Observera att det är Bloomberg som utfört bedömningen om att ta med de gröna obligationer som finns i deras databas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Enligt data utredningen fått ta del av från CBI.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;CBI 2017, &lt;/SPAN&gt;China Green Bond Market 2016&lt;SPAN class="ft56"&gt;, januari 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;191&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_192"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115192x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;uppgraderingar av energianläggningar som utvinner energi ur fossila bränslen.&lt;SPAN class="ft54"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Kina har troligtvis tagit med dessa typer av investeringar eftersom de har akuta föroreningsproblem som de skyndsamt vill hantera. Det kinesiska regelverket har även andra avvikelser, bl.a. tillåts en större andel av emissionslikviden gå till generella ändamål. CBI räknar bort de obligationer där mer än 10 procent av obligationslikviden går till generella ändamål snarare än till hållbara investeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Ungefär en tredjedel av emitterad volym i Kina 2016 uppfyllde inte CBI:s krav.&lt;SPAN class="ft54"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Det ger att de kinesiska obligationer som exklu- derats av CBI stod för cirka 90 procent av de totalt 14 procent som bedömdes inte uppfylla deras kriterier. Av detta resultat framgår det att problemet med &lt;NOBR&gt;icke-hållbara&lt;/NOBR&gt; gröna obligationer till största del är isolerat till den kinesiska marknaden och att det kinesiska ramverket tillåter investeringar som inte anses hållbara interna- tionellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft32"&gt;Den kinesiska marknaden har saktat ner under 2017 och emis- sionsvolymen låg i augusti 2017 25 procent efter emissionsvolymen vid samma tidpunkt 2016. Under samma period har emission från övriga delar av världen ökat vilket ytterligare har minskat den kine- siska marknadens andel, se 4 kap. Den relativt svagare utvecklingen på den kinesiska marknaden kan vara en delförklaring till varför andelen exkluderade obligationer minskat under 2017.&lt;SPAN class="ft57"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft32"&gt;Observera att detta är en grov uppskattning och att CBI inte har färdigutvecklade kriterier för alla områden. Resultatet baseras även på antagandet att CBI:s kriterier verkligen är hållbara. Dessutom kan avvikelser uppstå i CBI:s screeningprocess och bedömning av om obligationer uppfyller deras krav. Bortsett från dessa problem och från den kinesiska marknaden visar resultatet av denna utvär- dering att den globala marknaden för gröna obligationer är hållbar sånär som på några få procent av emitterad volym.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Kina har problem med utsläpp. Investering i renare teknik minskar utsläppen men är inte i linje med ett hållbart tvågradersscenario.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft93"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;CBI 2017, &lt;/SPAN&gt;China Green Bond Market 2016&lt;SPAN class="ft60"&gt;, januari 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;SEB 2017, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;The Green Bond&lt;/SPAN&gt;, augusti 2017.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;192&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_193"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td173"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td174"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p252 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Extern granskning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft8"&gt;I många fall besitter varken emittenten eller investerarna den exper- tis som krävs för att de på ett trovärdigt sätt ska kunna kommuni- cera eller utvärdera hållbarheten i gröna obligationen. På mark- naden har det därför utvecklats en viss praxis för emittenter att låta en oberoende konsult med kvalificerad expertis inom hållbarhet att ta fram ett andrahandsutlåtande (eng. &lt;SPAN class="ft10"&gt;second party opinion&lt;/SPAN&gt;) för den gröna obligationen eller emittentens ramverk. Att som emittent få sitt ramverk granskat av en extern tredjepart är också något som rekommenderas i GBP. GBP rekommenderar också att andrahands- utlåtandet publiceras officiellt. Det finns också andra varianter av granskningstjänster så som verifiering, certifiering och betygsätt- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft9"&gt;Genom ett andrahandsutlåtande och den ökade transparens det innebär kan emittenten i sin kommunikation med marknaden backa upp sina påståenden om att dess gröna obligation verkligen är hållbar. På så sätt ökar även investerarnas förtroende för att obli- gationslikviden verkligen går till hållbara investeringar. Det gäller dock att den oberoende konsulten har kredibilitet för att på ett trovärdigt sätt kunna utvärdera emittentens ramverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Ett andrahandsutlåtande bidrar även till lägre transaktionskost- nader för investerarna. De behöver inte lägga lika mycket tid på att analysera och utvärdera emittentens ramverk ur en hållbarhets- aspekt, vilket de kanske inte ens har rätt kompetens för. I regel kontrollerar leverantören dessutom att emittenten i sitt ramverk följer befintlig standard som GBP och har processer på plats för att fullfölja sina åtaganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Andrahandsutlåtande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;GBP rekommenderar emittenten att anlita en extern part som ut- värderar och säkerställer att de gröna obligationerna är i linje med de fyra pelarna. Till hjälp finns det en enkel mall för extern gransk- ning på ICMA:s hemsida.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft34"&gt;Extern granskning gällande gröna obligationer handlar i regel om andrahandsutlåtande (eng. &lt;SPAN class="ft75"&gt;second party opinion&lt;/SPAN&gt;) om emittenters ramverk. Emittenten tar fram ett ramverk innehållande den infor- mation som efterfrågas enligt GBP. Därefter anlitar emittenten en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;193&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_194"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p112 ft32"&gt;extern konsult som utvärderar ramverket. Utvärderingen resulterar i ett andrahandsutlåtande som i regel är ett 10 till 20 sidor långt doku- ment. GBP rekommenderar att andrahandsutlåtandet publiceras offentligt, eller åtminstone en sammanfattning av densamma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft34"&gt;I utlåtandet redovisar konsulten sin utvärdering av ramverket och hur väl det följer de fyra pelarna i GBP (emissionslikvidens användning, process för urval av hållbara projekt, förvaltning av emissionslikviden och rapportering). Hållbarheten i de investeringar emittenten avser finansiera med likviden från den gröna obligationen utvärderas. Hållbarhetsutvärderingen brukar ske genom en kort redo- görelse för varje tilltänkt investeringsområde och vissa konsulter har även en betygsskala för hållbarhet. Betygsskalan är i regel kon- sultens egenutvecklade, se stycket om Cicero nedan för ett exempel. Ett utlåtande brukar också innehålla en utvärdering av emittenten och dess övergripande miljöpolicy.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft32"&gt;Beskrivningen ovan gäller den enklaste formen av andrahands- utlåtande som täcker in det som efterfrågas i GBP. Utöver detta kan andrahandsutlåtande innehålla varierande grad av hållbarhets- analys och även analys utifrån andra målsättningar. Ett exempel är analys av tilltänkta investeringars koppling till målen i Agenda 2030.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Marknaden för externa granskningstjänster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Statistiken i detta stycke inkluderar alla former av externa gransk- ningstjänster,dvs. inte bara de typiska andrahandsutlåtandena (eng. &lt;SPAN class="ft10"&gt;second party opinions&lt;/SPAN&gt;) utan också verifiering, certifiering och betyg (eng. &lt;SPAN class="ft10"&gt;rating&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;194&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_195"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115195x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td173"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td174"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td44"&gt;&lt;P class="p423 ft98"&gt;Övriga leverantörer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr32 td175"&gt;&lt;P class="p577 ft98"&gt;Saknar utlåtande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td176"&gt;&lt;P class="p578 ft98"&gt;Vigeo Eiris&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr29 td44"&gt;&lt;P class="p579 ft162"&gt;9,0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr44 td176"&gt;&lt;P class="p38 ft70"&gt;21,9%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td44"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr44 td175"&gt;&lt;P class="p580 ft70"&gt;17,1%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td44"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td176"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p581 ft98"&gt;Deloitte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td176"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td44"&gt;&lt;P class="p580 ft70"&gt;0,3%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td175"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td176"&gt;&lt;P class="p582 ft58"&gt;CICERO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td44"&gt;&lt;P class="p583 ft58"&gt;DNV GL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td175"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td175"&gt;&lt;P class="p584 ft98"&gt;Oekom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td176"&gt;&lt;P class="p376 ft56"&gt;16,5%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr44 td44"&gt;&lt;P class="p37 ft70"&gt;2,4%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td175"&gt;&lt;P class="p585 ft56"&gt;8,9%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td176"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td44"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td176"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td177"&gt;&lt;P class="p586 ft66"&gt;EY&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr14 td144"&gt;&lt;P class="p330 ft98"&gt;Sustainalytics&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr44 td177"&gt;&lt;P class="p33 ft70"&gt;9,1%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr44 td144"&gt;&lt;P class="p42 ft70"&gt;14,9%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td177"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr52 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td177"&gt;&lt;P class="p18 ft56"&gt;Källa: CBI.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p587 ft9"&gt;Andrahandsutlåtande saknades för 17 procent av totalt emitterad volym till den 21 augusti 2017. Det är en förbättring sen 2016 då det saknades utlåtanden för 24 procent av emitterad volym. Vigeo Eiris är den med nuvarande störst marknadsandel sett till emitterad volym. Troligtvis på grund av att de anlitades av den franska staten som sedermera kom att emittera gröna obligationer för 8,6 miljar- der euro under den period statistiken täcker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft8"&gt;EY och de stora revisionsfirmorna är främst aktiva i Kina. Kina har ett regelverk med tillhörande taxanomi över godkända hållbara investeringar. Även när det gäller verifiering av CBI certifierade &lt;SPAN class="ft10"&gt;Climate Bonds &lt;/SPAN&gt;har revisionsfirmorna en större marknadsandel. I båda fallen finns det en reglering eller mer detaljerad standard samt en tillhörande taxonomi över godkända hållbara investeringar. En granskares uppdrag blir då att verifiera regelefterlevnad och att avsedda investeringar stämmer överens med taxanomin. Vad som är hållbart bestäms av taxonomin. Granskaren behöver inte ta fram egna kriterier för vad som anses vara hållbart eller analysera inve- steringarnas hållbarhet på djupet. Sådana verifieringstjänster som det handlar om i Kina och vid certifiering lämpar sig därför väl för revisionsfirmorna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;195&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_196"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115196x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p135 ft32"&gt;På den övriga marknaden gällande andrahandsutlåtanden ställs det kanske högre krav gällande leverantörernas kvalifikationer på hållbarhetsområdet just eftersom det saknas en taxonomi över håll- bara investeringar. Där dominerar de mer nischade miljökonsulterna som bl.a. Vigeo Eiris, Cicero, Sustainalytics och Oekom. Möjligtvis kommer revisionsfirmorna med tiden skaffa sig de kvalifikationer som krävs för att i större skala konkurrera på denna marknad.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td59"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td178"&gt;&lt;P class="p588 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;DNV GL &lt;/SPAN&gt;Sustainalytics&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p309 ft98"&gt;Vigeo Eiris&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td59"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr43 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;4%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td179"&gt;&lt;P class="p589 ft164"&gt;4%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td14"&gt;&lt;P class="p33 ft164"&gt;2%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td59"&gt;&lt;P class="p590 ft98"&gt;Oekom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td179"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td154"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td179"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td59"&gt;&lt;P class="p404 ft56"&gt;6%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td154"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td179"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p591 ft136"&gt;CICERO 84%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft56"&gt;Källa: CBI.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft32"&gt;Ingen svensk emittent har ännu låtit CBI certifiera sina gröna obli- gationer. Statistiken över den svenska marknaden avser därför endast andrahandsutlåtanden i sin traditionella mening, dvs. granskning av extern konsult med erkänd expertis inom miljömässig hållbarhet enligt GBP. Svenska marknaden skiljer sig från den globala i det att alla emittenter har låtit sina ramverk bli granskade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft32"&gt;Cicero har en dominerande ställning som leverantör av externa granskningstjänster på den svenska marknaden. Det finns flera möjliga orsaker till Ciceros dominans. Cicero tog fram det allra första andrahandsutlåtandet när de granskade Världsbankens ram- verk inför deras första emission 2008. Att de var den första leveran- tören av externa granskningstjänster har troligtvis gett dem ett för- språng inte bara i Sverige. Vidare var svenska emittenter tidigt aktiva&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;196&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_197"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td173"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td174"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;på marknaden för gröna obligationer. Vid den tiden kan det varit så att Cicero inte hade mycket konkurrens. De tidiga emittenter som anlitade Cicero kan troligtvis ha fortsatt att anlita dem även där- efter. Dessutom har Cicero från början haft ett nära samarbete med SEB vilka har Sverige som sin hemmamarknad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft12"&gt;Cicero&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft8"&gt;Som ledande leverantören av andrahandsutlåtanden på den svenska marknaden anses Cicero förtjäna en kortare beskrivning. CICERO, Center for International Climate Research, är ett oberoende klimat- forskningsinstitut vid Universitetet i Oslo. Det startades av den norska staten 1990 och har varit aktiv deltagare i FN:s klimatpanel (IPCC) sen 1992.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Cicero granskade och tog fram ett andrahandsutlåtande för Världsbankens ramverk för gröna obligationer som låg till grund för emissionen av deras första gröna obligation 2008. Cicero blev därmed värdens första leverantör av externa granskningstjänster på marknaden för gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;De har därefter varit bland de största leverantörerna av externa granskningstjänster. Marknadens förtroende för Cicero är högt och de har fått ta emot flera utmärkelser från branschen. I skrivande stund har de senast fått CBI:s utmärkelse &lt;SPAN class="ft10"&gt;Green Bond Awards &lt;/SPAN&gt;2017 och blev av investerare utsedd till vinnare av &lt;SPAN class="ft10"&gt;Environmental Finance Green Bond Awards &lt;/SPAN&gt;2017 för bästa leverantör av externa granskningstjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;En utvärdering av ett ramverk tar cirka fem veckor. År 2015 in- förde Cicero en gradering av hållbarheten i gröna obligationer. Graderingens syfte är att öka transparensen och hjälpa investerare att bättre förstå hur hållbara projekten är som finansierar via de gröna obligationerna. Graderingen, som kallas för &lt;SPAN class="ft10"&gt;Shades of Green &lt;/SPAN&gt;består av tre nivåer:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Mörkgrön: finansiering av projekt som redan i dag uppfyller 2050 års klimatmål. Exempel är sol och vindkraft.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Medelgrön: finansiering av projekt som strävar mot 2050 års klimatmål. Exempel är lågenergihus.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;197&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_198"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p176 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Ljusgrön: finansiering av projekt som kortsiktigt minskar miljö- påverkan men som inte kan ses som en långsiktigt hållbar lös- ning. Exempel är energieffektivisering i industrin som leder till en minskning av växthusgaser men som inte innebär en över- gång till en fossilfri verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft8"&gt;Utöver den gröna skalan har de också nivån Brun som indikerar investeringar som inte är i linje med en långsiktig vision om en hållbar ekonomi. Exempel är byggandet av ny infrastruktur för utvinning av fossila bränslen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Cicero mäter hållbarhet på projektnivå och tar i sin betygsätt- ning inte hänsyn till i vilken kontext projektet genomförs, dvs. en vindkraftspark i Sverige får identiskt betyg med en vindkraftspark i Kina trots att den senare ersätter el som produceras med en betydligt större andel fossila bränslen än i Sverige och därmed reducerar utsläppen i högre grad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Bedömning av andrahandsutlåtanden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft32"&gt;Utredningen har genom sina kontakter under arbetets gång fått uppfattningen att företeelsen med andrahandsutlåtanden fungerar väl i avseendet att kvalitetssäkra gröna obligationer. Utredningen har inte hört någon kritik riktas mot andrahandsutlåtandena på den svenska marknaden. Det finns dock fall av tveksamma bedömningar globalt. Vissa av dessa har uppmärksammats och fått utstå kritik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft34"&gt;Ett av de mer uppmärksammade fall var när det spanska olje- företaget Repsol emitterade en grön obligation på 500 miljoner euro i maj 2017. Problemet var inte att det var ett oljeföretag som emitterade utan att emissionslikviden gick till teknik för utvinning av fossila bränslen. Investeringarna skulle inte gå till ökad utvin- ning av fossila bränslen utan till att reducera utsläppen av växthus- gaser från befintliga raffinaderier. Trots det ansåg marknaden att detta inte var ett tillräckligt stort steg mot en hållbar ekonomi för att kunna finansieras via gröna obligationer. Både Repsol och dess leverantör av externa granskningstjänster Vigeo Eiris (de som tidig- are utvärderat den franska statens ramverk) fick utstå en hel del kritik. De flesta stora index för gröna obligationer som Bloomberg&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;198&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_199"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td173"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td174"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Barclays MSCI, S&amp;P DJI och Solactive valde att utesluta Repsols gröna obligation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft9"&gt;I sammanhanget ska nämnas att emissionen bedömts vara fullt transparent enligt GBP. Därför kunde marknaden också lätt utvärdera obligationen och dess hållbarhet. I detta avseende kan emissionen ses som ett bevis för att den högre graden av transparens som rekommenderas för gröna obligationer verkligen fungerar. Transparensen tillåter insyn och utvärdering och marknaden reagerade när de såg något de inte ansåg vara hållbart. CBI menar i sin utvärdering av Repsols obligation att det inte rör sig om &lt;SPAN class="ft45"&gt;green- washing &lt;/SPAN&gt;just på grund av den höga transparensen. Aktörerna verkar inte ha haft för avsikt att få något att framstå mer hållbart än vad det är. Med det sagt anser ändå CBI att obligationen inte uppfyller hållbarhetskriterierna och de räknar inte in obligationen i sin statistik över gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Att emissionen dessutom uppmärksammades och kritiserades kommer troligtvis leda till att emittenter och leverantörer av granskningstjänster i framtiden inte vågar riskera sitt rykte på samma sätt. Marknaden för gröna obligationer är relativt ny och ännu inte helt utvecklad. Kanske kan responsen på Repsols emis- sion hjälpa till att sätta en gräns för vad som kan anses vara hållbart och finansieras via gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft12"&gt;Oligopolmarknad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft9"&gt;Marknaden för externa granskningstjänster kan fortfarande liknas vid en oligopolmarknad, men allt fler aktörer börjar erbjuda externa granskningstjänster. Den svenska marknaden domineras av en leve- rantör av externa granskningstjänster, Cicero med en marknadsandel på 84 procent sett till emitterad volym. Globalt har de fem största aktörerna mer än 75 procent av marknaden sett till emitterad volym. Räknas den volym som inte granskats bort, uppgår de fem största leverantörernas andel till över 85 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft8"&gt;Det finns risk för sämre konkurrens på en oligopolmarknad. Just kostnaderna för extern granskning lyfts ofta som ett hinder för emittenter att emittera gröna obligationer. Marknaden är fort- farande i en tillväxtfas och det kommer troligtvis tillkomma fler leverantörer i takt med att marknaden växer. Närmast till hand att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;199&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_200"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;gå in på marknaden i större skala är eventuellt de stora revisions- firmorna. Dessa är redan aktiva främst gällande verifiering och vid certifiering av gröna obligationer. De bygger med tiden upp sin kunskap och expertis gällande gröna obligationer. Troligtvis är inte steget så långt att därefter skaffa de kvalifikationer gällande miljö- mässig hållbarhet som krävs för att gå in på marknaden för andra- handsutlåtanden som i dag domineras av de mer nischade miljö- konsulterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft32"&gt;Oligopolmarknaden skapar en något märklig situation där några få, ofta privata, aktörer bestämmer och fattar beslut om vad som anses vara hållbart. Det finns ingen statlig certifiering eller tillsyn för att säkerställa att leverantörerna av externa granskningstjänster besitter nödvändiga kvalifikationer för att bedöma vad som är håll- bart. &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; poängterade detta vid möte med utred- ningen. Därmed är det upp till marknaden att avgöra vad som anses vara hållbart. Risken ligger då i att marknadens uppfattning om vad som är hållbart inte överensstämmer med vad som är hållbart enligt t.ex. det statligt överenskomna Parisavtalet. En statlig taxonomi över godkända hållbara investeringar skulle lösa detta problem men samtidigt tillföra andra som diskuterats i stycke &lt;A href="#page_165"&gt;5.2.2.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft12"&gt;Oberoende granskning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft34"&gt;GBP rekommenderar emittenter att använda sig av extern gransk- ning för att styrka att deras gröna obligationer uppfyller de viktig- aste kriterierna i principerna. Det framgår inte om leverantören av externa granskningstjänster ska vara oberoende. Praxis på mark- naden är emellertid att granskning av obligationens hållbarhet ska utföras av en oberoende leverantör av externa granskningstjänster. Eventuella problem gällande leverantörens oberoende kan uppstå i.o.m. att emittenten betalar leverantören för att få sitt ramverk granskat. Risken finns att det skapas incitament för leverantören att ge obligationen ett bättre omdöme än befogat. Incitamentet kan komma från att leverantören inte vill kritisera sin kund med risk att förlora den och framtida intäkter. Alternativt finns incitament att leverera ett så högt betyg som möjligt för att göra kunden nöjd och öka sannolikheten för framtida intäkter. Även emittenten som betal- ande kund kan eventuellt utöva påtryckningar om ett bättre betyg.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_201"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td173"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td174"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft32"&gt;Sammanfattningsvis är problemen med intressekonflikter desamma som de som återfinns på marknaden för kreditvärderingsbetyg och andra delar av finansmarknaderna såsom investeringsrådgivning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft32"&gt;Många gånger hjälper dessutom leverantören av externa gransk- ningstjänster emittenten med utvecklingen av emittentens ramverk. Det kan säkerställa en högre kvalitet på ramverket, men att leveran- tören ska utvärdera ett ramverk den varit med om att ta fram kan skada förtroendet och trovärdigheten för den externa granskningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;Ryktesrisken med att bli ertappad håller troligtvis dessa problem på en relativt låg nivå,dock finns det möjlighet att mindre avvikelser går marknaden förbi. Vid mindre avvikelser minskar också ryktes- risken vid eventuell upptäckt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Utredningen har dock genom sina kontakter under arbetets inte fått några indikationer på problem gällande oberoendet eller att det skulle förekomma avsiktligt fusk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft12"&gt;Brist på standardiserad granskning och enhetligt hållbarhetsbetyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft32"&gt;Syftet med extern granskning är att öka transparensen kring de gröna obligationernas hållbarhet och minska transaktionskostnad- erna för investerare. Om vi fokuserar på andrahandsutlåtanden följer de i regel de fyra pelarna i GBP, eftersom ramverken i regel är strukturerade så. Hur utvärderingen är upplagd under varje pelare skiljer sig emellertid åt mellan olika leverantörer. Vissa har infört egna betygsskalor för hållbarhet, andra arbetar med endast kvalita- tiva beskrivningar och resultaten presenteras på olika sätt. Gransk- ningar saknar helt enkelt standardisering. Detta innebär att inve- sterare manuellt måste utvärdera varje andrahandsutlåtande vid varje enskild grön emission, vilka kan medföra att deras transaktionskost- nader blir relativt höga. Brist på märkning eller enhetlig betygsskala innebär också att det blir svårare att jämföra obligationers håll- barhet mellan olika leverantörer av andrahandsutlåtanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft32"&gt;Utredningen har i sin kontakt med marknadsaktörer inte fått uppfattningen att detta är något större problem i dag. Marknaden för gröna obligationer är fortfarande begränsad. I takt med att utbudet växer kan det däremot börja bli kostsamt om det saknas någon form av standardiserad betygsättning av obligationernas håll- barhet och överensstämmelse med internationella standarder. På&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;201&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_202"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115202x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;längre sikt kan en reglering bli nödvändig. Utredningen anser att denna, liksom i övrigt, i så fall bör införas på lägst &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; för att inte skapa onödiga hinder på en global marknad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Verifiering av förvaltning av obligationslikvid&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;Bedömning&lt;/SPAN&gt;: Efter uppgift från en rad marknadsaktörer är det utredningens samlade bedömning att det inte verkar föreligga något problem som kräver att lagregler införs gällande verifiering av emissionslikvidens användning, åtminstone inte på den svenska marknaden. Emellertid är det få emittenter som historiskt sett uppfyllt uppmaningen i GBP om att låta en oberoende tredjepart, t.ex. en revisionsfirma, verifiera förvaltningen av emissions- likviden. De som tillämpar extern verifiering är främst emittenter som nyligen tagit fram eller uppdaterat sina ramverk. Det är där- för troligt att fler emittenter kommer följa efter och att extern verifiering kommer bli mer vanligt framöver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft32"&gt;Oberoende tredjepartsverifiering innebär att en tredjepart, t.ex. en revisionsfirma, verifierar att emittenten efter emission av gröna obligationer förvaltar emissionslikviden enligt emittentens ram- verk. En viktig punkt i uppdraget, kanske viktigast, är att verifiera att emissionslikviden allokeras till sådana hållbara projekt som emit- tenten i sitt ramverk förbinder sig att investera i. Den verifierande tredjeparten har i uppgift att endast granska och försäkra en korrekt allokering av emissionslikviden till i ramverket avsedda projekt. Tredjeparten granskar alltså inte investeringarnas miljö- eller klimat- mässiga hållbarhet. Utvärderingen av investeringarnas hållbarhet sköts i regel av leverantörerna av andrahandsutlåtanden eller annan extern granskningsform, se avsnitt &lt;A href="#page_193"&gt;5.3.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft12"&gt;Verifiering uppmuntras i GBP&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft33"&gt;I GBP uppmuntras, till skillnad från rekommenderas, emittenten att anlita en revisionsbyrå eller annan tredje part som kan verifiera de interna kontrollrutinerna och allokeringen av likviden från gröna obligationer. Endast i några enstaka ramverk framgår det att en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;202&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_203"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td173"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td174"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft34"&gt;tredjepart, ofta revisionsbyrå, ska granska och verifiera förvaltningen av emissionslikviden. I många ramverk finns det ingen sådan infor- mation vilket är förvånande just eftersom det uppmuntras i GBP. Viktigt att notera är att GBP går försiktigare fram gällande veri- fiering än t.ex. rapportering och använder sig av ordet uppmuntra (eng. &lt;SPAN class="ft75"&gt;encourage&lt;/SPAN&gt;) i stället för att rekommendera (eng. &lt;SPAN class="ft75"&gt;recommend&lt;/SPAN&gt;). Därför verkar det som att det i dagsläget inte är avsikten att ställa samma krav på verifiering som på andra delar av principerna vilket marknaden också anpassat sig till. Avsaknaden av tydlig infor- mation kring verifiering i ramverken är inte heller något som leverantörerna av andrahandsutlåtanden anmärker på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft12"&gt;Att tillämpa verifiering spås bli vanligare framöver&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft8"&gt;Det är främst i ramverk som nyligen publicerats eller uppdaterats som emittenten förbinder sig att låta en oberoende tredjepart vali- dera förvaltningen av emissionslikviden. De aktörer utredningen varit i kontakt med uppger att de tillämpar oberoende verifiering för att ytterligare höja trovärdigheten för deras emission. Utred- ningens bedömning är att när väl några börjat tillämpa detta för- farande kommer troligtvis andra följa efter för att inte riskera att upplevas som mindre seriösa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft34"&gt;Trots att få tillämpat extern validering är det utredningens bedömning att marknadsaktörerna inte anser att det föreligger några större problem. Det borde främst vara investerare i gröna obliga- tioner som skulle ha problem att investera vid brist på trovärdighet och avsaknad av validering. Den generella åsikten har emellertid varit att andrahandsutlåtanden säkerställer trovärdigheten i de delar emittenten själv eventuellt inte har kompetens, främst då gällande utvärdering av obligationers hållbarhet. Att emittenten investerar emissionslikviden på ett korrekt sätt anses tas om hand i rapport- eringen &lt;NOBR&gt;ex-post.&lt;/NOBR&gt; Även om det är emittenten själv som rapporterar om vad emissionslikviden investerats i verkar det inte föreligga något förtroendeproblem i detta avseende.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;203&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_204"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p597 ft12"&gt;Närmare om orsaken till att verifiering inte tillämpas i större utsträckning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Att inte alla explicit låter en tredjepart verifiera emissionen &lt;NOBR&gt;ex-post&lt;/NOBR&gt; kan ha olika förklaringar. En är att tredjepartsgranskaren som ut- värderat emittentens ramverk &lt;NOBR&gt;ex-ante&lt;/NOBR&gt; emission ofta utvärderar emit- tenten och dess interna processer. Förutom obligationens hållbarhet utvärderas nämligen även emittenten i varierande grad och därmed om det är sannolikt att denna kommer uppfylla sina åtaganden. Får emittenten ett gott betyg &lt;NOBR&gt;ex-ante&lt;/NOBR&gt; minskar eventuellt marknadens behov av validering &lt;NOBR&gt;ex-post.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft8"&gt;En annan förklaring är rapporteringen &lt;NOBR&gt;ex-post.&lt;/NOBR&gt; I nästan samtliga fall åtar sig emittenten att &lt;NOBR&gt;ex-post&lt;/NOBR&gt; redovisa vad obligationslikviden använts till. Anses emittenten vara trovärdig är det troligt att mark- naden inte ställer krav på att dess rapportering ska verifieras av en tredjepart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft9"&gt;De som emitterar gröna obligationer är i regel större och ofta välrenommerade företag som redan är aktiva på obligationsmark- naden. Oftast är det så att emittenter av gröna obligationer skulle kunna finansiera sig med traditionella obligationer. Att emittera gröna obligationer innebär extra arbete och extra kostnader utan någon ekonomisk uppsida i direkt närtid. Det är mindre troligt att dessa skulle fuska efter att ha gått igenom allt extra arbete och betalat de kostnader som är förknippade med emission av gröna obligationer, dvs. kostnader som ofta lyfts som ett hinder för att emittera gröna obligationer över huvud taget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft32"&gt;Ryktesrisken om fusk skulle uppdagas är dessutom mycket hög. Ryktesrisken är ännu en faktor som lyfts som ett hinder för mark- nadens utveckling. Emittenter kan helt enkelt tveka att emittera gröna obligationer eftersom de utsätter sig för en ryktesrisk om de skulle göra något fel eller inte investera i tillräckligt hållbara tillgångar eller projekt. Det har förekommit fall där marknaden inte ansett att obligationerna varit tillräckligt hållbara. Dessa emissioner har upp- märksammats och ratats av delar av marknaden. Emellertid handlade dessa fall troligtvis inte om avsiktligt fusk. Emittenterna har varit helt transparenta med vad emissionslikviden skulle investeras i. Investerare kunde därför utvärdera investeringarna och ansåg att dessa inte var tillräckligt miljö- och klimatmässigt hållbara. I skriv-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;204&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_205"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115205x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td173"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td174"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;ande stund bedöms risken för avsiktligt fusk som tämligen be- gränsad. Se om sådana faktorer och &lt;SPAN class="ft40"&gt;greenwashing &lt;/SPAN&gt;i 3 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft9"&gt;Vid emission enligt CBS är det obligatoriskt att emittenten an- litar en tredjepartsgranskare (eng. &lt;SPAN class="ft45"&gt;verifier&lt;/SPAN&gt;). Granskaren hjälper emit- tenten med sin ansökan inför certifiering. Efter emission ska en granskare (behöver inte vara samma granskare som inför emission) återigen kopplas in för att verifiera att emissionslikviden fördelats enligt de uppgifter som lämnats inför certifiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;ISO-standardisering&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; av gröna obligationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Bedömning&lt;/SPAN&gt;: Nationella regleringar riskerar bl.a. öka fragmente- ringen av marknaden. Utredningen bedömer att en global standard kan främja den globala marknaden genom att reducera osäkerheter, oaktat risker som bristande dynamik och ökade kostnader för emissioner av gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft9"&gt;Internationellt sker det mesta av standardiseringen inom &lt;SPAN class="ft45"&gt;Inter- national Organization for Standardization &lt;/SPAN&gt;(ISO). På initiativ av den amerikanska standardiseringsorganisationen &lt;SPAN class="ft45"&gt;American National Standards Institute &lt;/SPAN&gt;(ANSI) ledde en omröstning under 2017 till ett beslut om att starta arbetet med att utveckla en standard kring gröna obligationer, ISO 14030 &lt;SPAN class="ft45"&gt;Green Bonds&lt;/SPAN&gt;. Arbetet påbörjades under 2017. Det kan ses som ett viktigt steg i marknadens utveck- ling, ett bevis på att marknaden nått en viss mognad. En ISO- standard ger också en ökad nivå av legitimitet. En global ISO- standard som alla kan förhålla sig till kan minska skillnaderna mellan olika marknader och reducera osäkerheten kring vad som anses miljö- och klimatmässigt hållbart. En standard skulle därmed kunna främja marknaden utveckling globalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft9"&gt;Samtidigt finns det risker som måste beaktas. Marknaden för gröna obligationer är fortfarande relativt ny och begränsad i stor- lek. Det sker en kontinuerlig utveckling av branschstandarderna och gällande praxis. &lt;NOBR&gt;ISO-standardisering&lt;/NOBR&gt; riskerar att likrikta mark- naden, minska flexibiliteten och hämma innovation. En standard kan också bidra till en ökad administrativ börda och därmed ökade kostnader. Just den extra kostnaden för att emittera gröna obliga- tioner har lyfts som ett hinder för dess utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;205&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_206"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p135 ft9"&gt;Arbetet med att ta fram standarden kommer att ske inom ISO:s kommittee för miljöledning (TC 207). Arbetet befinner sig ännu i ett mycket tidigt skede. Det första internationella arbetsgrupps- mötet ägde rum den 18 till 20 december 2017 i Paris. Erfarenheten visar att det tar tid att utveckla en internationell standard och nå konsensus för beslut om att anta den. Målet för standarden för gröna obligationer är att den ska kunna publiceras under kvartal 3, 2020. Enligt uppgift till utredningen förväntas arbetstakten i den ansvariga arbetsgruppen leda till att standarden i vart fall kommer att bli klar i tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Närmare om ISO 14030 standarden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft9"&gt;Arbetet med ISO standarden har delats upp i tre delar och syftet är att harmonisera befintliga standarder gällande (i) process för iden- tifiering av hållbara tillgångar och utvärdering av deras miljö- och klimatmässiga prestanda, (ii) ta fram en standardiserad taxonomi över sektorer inom vilka investeringar kan finansieras via gröna obligationer och (iii) standarder kring metoder för verifiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft32"&gt;Standardiseringsarbetet med ISO 14030 kommer att sträva efter att harmonisera terminologin kring gröna obligationer. Punkterna (i) och (ii) av standarden ska ställa behörighetskrav för en grön obliga- tions investeringsobjekt. Det ska besvara frågan om vilka investe- ringar som är behöriga inom ramen för en grön obligation. Till detta kommer krav på bedömning, övervakning och transparent rapport- ering av investeringsobjektets miljö- och klimatmässiga prestanda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;Punkt (iii) syftar till att ge krav på verifiering av gröna obliga- tioner och liknande investeringsprodukter. Här ska framgå vilka kriterier som måste uppfyllas av verifierings- och certifieringsorgan samt eventuella märkningar av gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft32"&gt;I arbetet kommer befintliga standarder och regelverk att beaktas och målet är att nå konsensus kring en gemensam standard som den globala marknaden för gröna obligationer kan acceptera. Standarden är tänkt att användas av emittenter av gröna obligationer, rådgivare, emissionsinstitut, investerare, lagstiftare, policyutvecklare och verifieringsprogram samt certifieringsorgan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;206&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_207"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td173"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td174"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p252 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Utvärdering av framtagandet av standarden ISO 14030&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft9"&gt;Standardisering syftar generellt till att reducera osäkerhet, stärka tillit och effektivisera informationsspridning. Om t.ex. en konsu- ment känner till ISO standardisering, och anser att det inom organi- sationen bedrivs ett seriöst arbete, kan personen känna sig trygg med att köpa t.ex. en &lt;NOBR&gt;ISO-certifierad&lt;/NOBR&gt; flytväst och veta att den uppfyller vissa krav utan att behöva känna till detaljerna kring den bakom- liggande standarden. Samma argument kan appliceras på gröna obligationer och en standard skulle kunna reducera osäkerhet och minska transaktionskostnaderna. Standarder ökar också kompa- bilitet och underlättar storskalighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft40"&gt;Risker&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft8"&gt;Gröna obligationer är ett globalt fenomen och instrument för att finansiera miljö- och klimatmässigt hållbara projekt och tillgångar. En global standard likt ISO skulle i detta avseende därmed med fördel kunna tillämpas på instrumentet. Vad utredningen erfarit är de flesta aktörer emellertid nöjda med dagens marknad som främst bygger på de frivilliga riktlinjerna GBP. Vissa ser en risk i trög- rörlig reglering som skulle kunna hämma marknadens flexibilitet, innovation och utvecklingspotential.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Som redan nämnts finns det en risk att en standard skulle kunna skapa en likriktad marknad som hämmar innovation och lärande. Marknaden för gröna obligationer har börjat mogna med utveck- lingen av dedikerade index och marknadsplatser. Emellertid är det fortfarande en relativt ny marknad som är mycket liten sett till marknaden för traditionella obligationer. Det sker även en ständig utveckling om vad som anses vara miljö- och klimatmässigt hållbart vilket talar emot en standardisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;En global standard som skulle innebära att aktörer från en rad länder skulle nå konsensus i hållbarhetsfrågorna. Därmed finns det en risk för att den slutgiltiga definitionen skulle bli en kompromiss och därmed kunna inkludera sådana investeringar som i vissa regioner anses som hållbara men inte i andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft33"&gt;De extra kostnaderna det innebär att emittera gröna obliga- tioner har lyfts som ett hinder för marknadens utveckling. I jäm- förelse med dagens branschstandard som bygger på frivilliga prin-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;207&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_208"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115208x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;ciper skulle en ISO standard och tillhörande certifiering kunna bidra till tvingande krav, ökad komplexitet, ökad administration och ökade kostnader vilket i slutändan skulle kunna vara kontra- produktivt för marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft40"&gt;Fördelar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft9"&gt;Det finns emellertid också de som menar att marknaden hade kun- nat gynnas med gemensamma standarder och definitioner av gröna obligationer. Argumentet för detta är att minska osäkerheten och skapa gemensamma spelregler som alla kan förhålla sig till. En standard skulle kunna reducera transaktionskostnaderna och öka jäm- förbarheten. &lt;NOBR&gt;Amel-Zadeh&lt;/NOBR&gt; &amp; Serafeim (2017) har i en studie tillfrågat investerare om vilka problem de ser med att använda &lt;NOBR&gt;ESG-infor-&lt;/NOBR&gt; mation när de fattar sina beslut.&lt;SPAN class="ft65"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Resultatet visar på att avsaknad av standarder för rapportering av &lt;NOBR&gt;ESG-information&lt;/NOBR&gt; var det näst van- ligaste problemet. Totalt 43 procent av de tillfrågade investerarna uppgav att avsaknad av standarder på något sätt begränsade dem från att inkludera &lt;NOBR&gt;ESG-information&lt;/NOBR&gt; när de fattar sina investerings- beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft40"&gt;Växande marknad talar för ökad standardisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft8"&gt;I takt med att marknaden växer och mognar kan därför en standard eventuellt komma att bli allt mer aktuellt. En standard är inte heller lika hård som en reglering. Utredningen bedömer att en global och allmänt accepterad standard skulle vara att föredra framför natio- nell reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft32"&gt;På senare år har det tillkommit nationella regelverk. Ett tydligt exempel på detta är det kinesiska ramverket under vilket drygt 40 procent av alla gröna obligationer emitterades 2016. Även om det kinesiska ramverket i stort överensstämmer med de inter- nationella branschstandarderna finns det viktiga skillnader gällande bl.a. vad som anses vara en godkänd miljö- och klimatmässigt håll- bar investering. I takt med att marknaden för gröna obligationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Amel-Zadeh&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt; &amp; Serafeim (2017), &lt;/SPAN&gt;Why and How Investors Use ESG Information: Evidence from a Global Survey&lt;SPAN class="ft56"&gt;, HBS working paper series.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;208&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_209"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td173"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td174"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft32"&gt;växer ökar sannolikheten för krav på nationell reglering. Nationella regelverk kan dock leda till fragmentering av den globala marknaden, ifrågasättande av gröna obligationers miljö- och klimatmässiga håll- barhet, ökade transaktionskostnader i form av analys samt skapa barriärer för gränsöverskridande handel. I detta avseende kan en global ISO standard hjälpa till med att harmonisera definitionerna av gröna obligationer, vilket reducerar osäkerhet och på så sätt främjar marknadens utveckling, oaktat ökade kostnader och brist- ande dynamik som riskerar följa med standarden. I den mån nationell reglering ändå anses nödvändig, kan metoden att kodifiera ISO standarden vara lämplig för att undvika fragmentering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Index&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft8"&gt;Ett index väger samman utvecklingen i flera olika tillgångar och kan därmed användas som ett jämförelsetal. Index kan användas för att visa utvecklingen för tillgångar i t.ex. olika länder, sektorer eller företag i specifika branscher. Med index kan aktörer snabbt få en helhetsbild av utvecklingen för de tillgångarna det omfattar. Indexets utveckling mäts alltid i förhållande till en startdag. Startdagen har ofta värdet 100 och indexet visar den procentuella utvecklingen sedan dess. När indexet står i 150 har det alltså stigit 50 procent sedan startdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Index för gröna obligationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Index för gröna obligationer spelar en viktig roll i att se till att obligationer som ingår i indexen följer vissa krav och är miljö- och klimatmässigt hållbara. Eftersom många institutionella investerare använder sig av index för olika ändamål kan det påverka efterfrågan om en obligation tillåts att listas eller ej. Indexleverantörer har nekat att ta med obligationer som de inte ansett uppfylla kraven för gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Gröna obligationsindex gör det möjligt att följa utvecklingen av gröna obligationer som uppfyller vissa indexspecifika kriterier. Index används av investerare för att effektiv exponera sig mot en marknad och är ett sätt att utvärdera förvaltningsresultat. Om en obligation inkluderas i ett index ökar sannolikheten att förvaltare&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;209&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_210"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115210x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p112 ft8"&gt;som använder indexet att de köper densamma. Likadant om obli- gationen faller ut eller tas bort, då ökar sannolikheten att förvalt- aren säljer densamma. Sannolikheten för detta är speciellt hög när det gäller passiva förvaltare som har som mål att replikera avkast- ningen i ett visst index. Efterfrågan på en obligation påverkas där- för av om den tas upp i ett index eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft32"&gt;Framväxten av gröna globala obligationsindex visar på en viss mognadsgrad för marknaden för gröna obligationer. Index är bra ur perspektivet att det kan fungera som ett verktyg för att förvalta och utvärdera förvaltning av gröna obligationer. För institutionella in- vesterare kan det dessutom finnas regelmässiga krav eller bransch- standarder att de ska utvärdera sitt förvaltningsresultat mot ett relevant jämförelseindex, speciellt om de har produkter som riktar sig mot konsumenter. Att det finns gröna obligationsindex förenklar för institutionella investerare som verkar under dessa krav att inve- stera i just gröna obligationer. Sammanfattningsvis spelar indexen en viktig roll i driva på efterfrågan från institutionella investerare.&lt;SPAN class="ft57"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Gröna obligationsindex möjliggör också billig exponering för konsumenter eftersom kapitalförvaltare kan skapa gröna index- fonder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Genom att indexleverantörerna genom sina kriterier sätter kli- matstandard, följer upp rapportering etc. underlättar de för vissa organisationer som vill förvalta gröna obligationer. Genom sina kriterier hjälper de till att motverka &lt;SPAN class="ft10"&gt;greenwashing&lt;/SPAN&gt;. Det har före- kommit uppmärksammade fall när olika index valt att inte inklu- dera vissa gröna obligationer just för att de inte ansetts vara till- räckligt hållbara.&lt;SPAN class="ft54"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Som nämnts ovan investerar därmed inte vissa förvaltare i dessa obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Gröna obligationsindex&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft33"&gt;Dessa började lanseras strax efter att GBP publicerats i början av 2014. I skrivande stund finns det fyra index som följer den globala utvecklingen för gröna obligationer, tidpunkt för lansering inom parentes: Solactive Green Bond Index (mars 2014), S&amp;P Green&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;The GBP Databases and Indices Working Group (2017), &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Summary of Green Fixed Income Indices Providers&lt;/SPAN&gt;, juni 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Bland annat Unilever 2015 och Repsol 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;210&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_211"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115211x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td173"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td174"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Bond Index (juli 2014), Bank of America Merrill Lynch Green Bond Index (oktober 2014) och Bloomberg MSCI Barclays Green Bond Index (november 2014). Dessutom finns det två index som följer utvecklingen på den kinesiska marknaden: ChinaBond China Green Bond Index and ChinaBond China Green Bond Select Index vilka lanserades i april 2016. En arbetsgrupp inom GBP har kart- lagt&lt;SPAN class="ft65"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;index för gröna obligationer och nedan redovisas övergrip- ande kriterier för att få komma med i de globala indexen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft40"&gt;Solactive Green Bond Index&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Obligationen måste ha markerats som grön av CBI.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Minsta emissionsbelopp 100 miljoner dollar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Återstående löptid om minst sex månader.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;En obligations andel i indexet får maximalt uppgå till fem procent.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft40"&gt;S&amp;P Green Bond Index&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Obligationen måste ha markerats som grön av CBI.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Återstående löptid om minst en månad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Endast &lt;/SPAN&gt;investment grade&lt;SPAN class="ft11"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft40"&gt;Bank of America Merrill Lynch Green Bond Index&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Generellt krav om att emissionslikviden ska gå till miljö- och klimatmässigt hållbara investeringar. Inget explicit krav om GBP eller CBI.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Minsta emissionsbelopp är 250 miljoner dollar eller 1 250 mil- joner kronor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Återstående löptid om minst en månad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;The GBP Databases and Indices Working Group (2017), &lt;SPAN class="ft64"&gt;Summary of Green Fixed Income Indices Providers&lt;/SPAN&gt;, juni 2017.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;211&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_212"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;• Endast &lt;/SPAN&gt;investment grade&lt;SPAN class="ft11"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft40"&gt;Bloomberg MSCI Barclays Green Bond Index&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Obligationen måste uppfylla MSCI:s hållbarhetskriterier som i stort är i linje med GBP.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Minsta emissionsbelopp är 300 miljoner dollar eller 2 500 mil- joner kronor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Endast &lt;/SPAN&gt;investment grade&lt;SPAN class="ft11"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Endast fast ränta.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft8"&gt;För att tas upp i något av de kinesiska indexen ska obligationen vara denominerad i renminbi, ha minst en månads löptid och listat på någon av följande marknadsplatser: China Interbank Bond Market, Shanghai Stock Exchange eller Shenzhen Stock Exchange. För att tas upp i ChinaBond China Green Bond Index måste obli- gationen uppfylla ett av följande krav:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Kriterierna i Green Bond Category 2015 framtagen av kinesiska Green Finance Committee och China Society for Finance and Banking.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Riktlinjerna för att emittera gröna obligationer framtagen av kinesiska National Development and Reform Commission (NDRC).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Principerna för gröna obligationer (GBP).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Climate Bond Standards (CBS).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft8"&gt;Om en obligation däremot uppfyller alla fyra krav kan den tas upp i ChinaBond China Green Bond Select Index. Leverantörerna av de kinesiska indexen är China Central Depository &amp; Clearing Co., Ltd. (CCDC) som är en värdepappercentral (&lt;SPAN class="ft10"&gt;central securities depo- sitory &lt;/SPAN&gt;– CSD) och China Energy Conservation and Environmental Protection Group (CECEP) Advisory som är ett statsägt företag specialiserat på energieffektivisering, föroreningskontroll och miljö- skydd.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;212&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_213"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115213x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td173"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td174"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;Två index, Solactive och S&amp;P, har som krav att obligationerna ska ha flaggats som gröna av CBI, dvs. obligationerna ska uppfylla CBI:s hållbarhetskriterier. För de investerare som använder Solactive och S&amp;P:s index spelar därmed CBI:s hållbarhetskriterier en viktig roll gällande vilka gröna obligationer de sannolikt kom- mer investerar i. CBI:s hållbarhetskriterier används annars främst för deras egen certifiering av gröna obligationer. Genom indexen får CBI därmed ett betydligt större inflytande på marknaden. Vikten av CBI:s arbete med att ta fram kriterier för vad som är hållbart lyfts i och med att de ligger till grund för två index. Det visar också på vikten av att CBI har en robust process för framtag- ande av sina hållbarhetskriterier och att dessa verkligen är hållbara utifrån vetenskapligt belagda fakta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;5.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Marknadsplatser&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Om marknadsplatserna i sina regler för notering ställer tydliga krav på vad som får listas som en grön obligation och om dessa krav följs upp, minskar det osäkerheten och underlätta förutsättningarna för en effektiv självreglering. Utredningen bedömer att marknadsplatsernas krav därmed kan reducera risken för &lt;SPAN class="ft10"&gt;greenwashing &lt;/SPAN&gt;och skapa ett ökat förtroende för marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft9"&gt;Marknadsplatser för värdepapper kan spela en viktig roll i arbetet att ställa om till en hållbar finansmarknad och ekonomi. Marknads- platser kan t.ex. ställa minimikrav på hållbarhetsrapportering för de företag som vill lista finansiella instrument. De har även en viktig funktion i att övervaka och se till att listade företag lever upp till de krav som ställs och garanterar på så sätt kvalitén för de listade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;27&lt;/SPAN&gt;Utredningen har valt den mer allmänna globala termen marknadsplats för att beskriva var transaktioner sker med obligationer, även om det inte är helt korrekt i strikt &lt;NOBR&gt;EU-rättslig&lt;/NOBR&gt; mening. Som jämförelse kan nämnas termen handelsplats, såsom definierat i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och hämtad från MiFID1, dvs. en reglerad marknad, en multi- lateral handelsplattfom &lt;NOBR&gt;(MTF-plattform)&lt;/NOBR&gt; eller en organiserad handelsplattform &lt;NOBR&gt;(OTF-platt-&lt;/NOBR&gt; form), liksom termen utförandeplats som regleras i MiFID2 och varmed avses en reglerad marknad, handelsplattform (MTF- plattform eller en &lt;NOBR&gt;OTF-plattform),&lt;/NOBR&gt; en systematisk intern- handlare (SI) eller en marknadsgarant inom EES eller en annan person som tillhandahåller likviditet inom EES.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;213&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_214"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115214x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p112 ft9"&gt;instrumenten. Marknadsplatser kan dessutom tillhandahålla infor- mation om hållbarhet, jämförelser mellan listade företag och sätta upp speciella listor för vissa instrument, t.ex. gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;I princip alla obligationer listas på en marknadsplats eftersom de flesta investerare har detta som krav. Som tidigare beskrivits i 4 kap. om obligationsmarknadernas funktionssätt handlas de flesta obligationer av olika anledningar OTC&lt;SPAN class="ft54"&gt;28&lt;/SPAN&gt;. Det innebär att listorna i dag inte tillför så mycket gällande den direkta handeln. Emellertid hjälper listning investerarna att se hur mycket en viss emittent emitterat och i vilka lån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft32"&gt;Marknadsplatserna säkerställer kvalitén på obligationer genom att de kan ställa krav. Att marknadsplatsen övervakar och säker- ställer en viss kvalité är ett av skälen till att de flesta investerare har som krav att obligationer ska listas även om handeln sker OTC.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Gällande listorna för gröna obligationer har marknadsplatserna specifika krav bl.a. gällande hållbarhet. På så sätt kan marknads- platserna hjälpa investerare i att identifiera gröna obligationer som verkligen är hållbara eller uppfyller vissa krav. Att uppmuntra marknadsplatserna till att ta en mer framträdande roll i att säkra kvalitén på marknaden för gröna obligationer skulle kunna vara en väg framåt i att främja marknaden, se ett mer detaljerat resonemang i avsnitt 6.7.1.F om främjandeåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Marknadsplatser för gröna obligationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft32"&gt;Ett antal marknadsplatser som Oslobörsen, Nasdaq Stockholm, Nasdaq Riga, Luxemburgbörsen, Londonbörsen, italienska börsen (ägs av Londonbörsen), Euronext Paris, Euronext Amsterdam, Euronext Lissabon, National Stock Exchange of India, Johannesburgbörsen, Shanghaibörsen och Mexikanska börsen har lanserat listor dedikerade för gröna obligationer. I mars 2017 var 72 procent av alla gröna obligationer listade på en marknadsplats vilket visar på vilken betydelse marknadsplatsernas krav spelar på marknaden för gröna obligationer.&lt;SPAN class="ft57"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;Nedan återfinns en mer detalj-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft93"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Från eng. &lt;/SPAN&gt;over the counter&lt;SPAN class="ft60"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;CBI och Luxembourg Green Exchange (2017), &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;The Role of Exchanges in Accelerating the Growth of the Green Bond Market&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;214&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_215"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115215x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;SOU 2017:115 Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;erad beskrivning av information och specifika krav för några utvalda marknadsplatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft12"&gt;Oslobörsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft32"&gt;I januari 2015 blev Oslobörsen den första marknadsplatsen att lan- serade en lista dedikerad för gröna obligationer. Förutom de gene- rella kraven gällande rapportering och transparens har de dessutom specifika krav för att en obligation ska få listas på den dedikerade listan: (i) obligationslikviden ska uteslutande gå till hållbara inve- steringar, (ii) en extern tredjepartsgranskare ska ha utvärderat och tagit fram ett andrahandsutlåtande gällande investeringarnas håll- barhet, (iii) andrahandsutlåtandet ska publiceras offentligt och (iv) att rapporteringen emittenten åtar sig genom att emittera en grön obligation publiceras offentligt genom marknadsplatsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft12"&gt;Nasdaq Stockholm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft32"&gt;Nasdaq Stockholm lanserade en dedikerad lista för s.k. hållbara obli- gationer i juni 2015. Hållbara obligationer täcker ett vidare spektrum av obligationer än endast gröna sådana. Hållbara obligationer omfattar dels obligationer vars emissionslikvid går till miljömässigt hållbara ändamål, och dels obligationer vars obligationslikvid går till sociala ändamål som t.ex. aktiviteter som för ökad sysselsättning, utbildning och hälsovård, enligt Nasdaq Stockholm. Ett kriterium för sociala investeringar är de inte får ha negativ åverkan på miljön. En observation är att miljömässig hållbarhet därmed ställs över social hållbarhet när det handlar om att få listas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft8"&gt;Kriterierna för att listas har tagits fram genom ett samarbete med Sustainalytics&lt;SPAN class="ft54"&gt;30&lt;/SPAN&gt;. Förutom de generella kraven för att listas på Nasdaq Stockholm finns det ett antal specifika krav för att lista hållbara obligationer: (i) emissionslikviden ska gå till miljömässigt eller socialt hållbara investeringar, (ii) ett andrahandsutlåtande från en extern tredjepartsgranskare ska publiceras offentligt samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Sustainalytics är en konsultfirma med betydande marknadsandel på marknaden för andra- handsutlåtanden. Se kap. 5 för mer detaljerad information om Sustainalytics roll på mark- naden för andrahandsutlåtanden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;215&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_216"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115216x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p112 ft9"&gt;bifogas till ansökan om att få listas, (iii) minst årlig rapportering om vad emissionslikviden investerats i. Nasdaq Stockholm är tyd- liga med att de förbehåller sig rätten att avlista obligationer vars emit- tent inte uppfyller åtaganden om att investera hållbart, misslyckas att rapportera eller blir inblandad i någon kontroversiell händelse relaterat till investeringar finansierade via den listade obligationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Den 29 oktober 2017 fanns det 16 emittenter som listat 61 obli- gationer. Utestående obligationsvolym uppgick till drygt 30 mil- jarder kronor. Nasdaq Stockholm uppger att utvecklingen hittills främst drivits på av gröna obligationer men att man ser en rörelse mot obligationer med ett bredare spektrum av hållbarhet än just det miljömässiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft12"&gt;Luxemburgbörsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft9"&gt;Världens första gröna obligation, EIB Climate Awareness Bond, listades på Luxemburgbörsen 2007. I september 2016 tog Luxemburgbörsen steget att öppna en börs helt dedikerad åt hållbara värdepapper, Luxembourg Green Exchange (LGX). LGX uppger själva att de i juni 2017 var den ledande börsen gällande hållbara obligationer (gröna och sociala). Då fanns det hållbara obligationer denominerade i 17 olika valutor med ett värde av 57,5 miljarder euro listade, bl.a. har den polska staten valt att lista sin gröna obli- gation här. När Bank of China (BoC) som första kinesiska bank att emitterade en grön obligation i Europa valde de att lista den på LGX. BoC obligation uppgick till 2,8 miljarder dollar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft32"&gt;Som krav för att listas på LGX måste obligationen eller annat värdepapper först listats på en av Luxemburgbörsens marknads- platser (Luxemburgbörsen eller Euro MTF). Kraven för att lista en obligation liknar de som finns för övriga marknadsplatser, t.ex. ska det dels finnas någon form av robust tredjepartsgranskning&lt;SPAN class="ft57"&gt;31&lt;/SPAN&gt;, dels ska emittenten åta sig att rapportera om emissionslikvidens allo- kering och om möjligt investeringarnas realiserade nytta. Rapport- eringen behöver emellertid endast ske en gång och helst inom ett år efter emission. Mer frekvent rapportering är frivillig. Emittenten måste dessutom skriva på en försäkran om att obligationen är hållbar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;LGX listar exempel på tredjepartsgranskning vilka överensstämmer med de i GBP.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;216&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_217"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115217x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td173"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td174"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft9"&gt;LGX menar att de reducerar risken för &lt;SPAN class="ft45"&gt;greenwashing &lt;/SPAN&gt;genom att endast lista de obligationer vars emittenter strikt följer de standarder och principer om bl.a. transparens som gäller på mark- naden.&lt;SPAN class="ft65"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;För hållbara obligationer är emission enligt GBP&lt;SPAN class="ft65"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;eller CBS ett obligatoriskt krav. LGX menar att deras plattform hjälper emittenter att skapa medvetenhet om deras hållbara investeringar och investerare att få tillgång till detaljerad information om hållbara investeringsmöjligheter. LGX fokus framöver kommer ligga på ett fortsatt arbete för ökad transparens på kapitalmarknaderna och att investerare har de verktygen de behöver för att kunna ta infor- merade och hållbara beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft12"&gt;Londonbörsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft8"&gt;Londonbörsen krav är i stort sett i linje med de andra marknads- platserna ovan. De kräver bl.a. att obligationens hållbarhet utvärd- erats av en extern tredjepartsgranskare och att emittenten bör rapportera om förväntade och/eller den realiserade miljömässiga nyttan. Londonbörsen ställer tre krav på leverantören av den externa granskningen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Granskaren ska vara oberoende och får inte dela styrelseleda- möter, personer ur verkställande ledning eller rådgivare med emittenten. Det får inte heller finnas något ägarförhållande mellan emittenten och granskaren.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Granskarens avgiftsstruktur ska vara sådana att det inte uppstår intressekonflikter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Granskaren måste vara kvalificerad för att kunna utvärdera obli- gationens hållbarhet. Granskaren kan anses ha sådana kvalifika- tioner om den är anknuten till för ändamålet relevanta och erkända branschorganisationer eller har sådan tidigare erfaren- het av att utvärdera gröna obligationer att den kan anses vara kvalificerad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft93"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Environmental Finance (2017), &lt;/SPAN&gt;Environmental Finance Summer 2017&lt;SPAN class="ft60"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Det gäller Principerna för gröna obligationer, Principerna för sociala obligationer och Principerna för hållbara obligationer vilket är en obligation som finansierar både miljö- mässigt och socialt hållbara investeringar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;217&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_218"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115218x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Värt att notera är att ingen av de två amerikanska börserna Nasdaq eller New York börsen (NYSE) har lanserat någon dedikerad lista för gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft12"&gt;Sustainable Stock Exchanges Initiative (SSE)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft32"&gt;År 2009 startades FN:s program för hållbara börser, SSE. Pro- grammet går ut på att öka samarbetet och informationsutbyte mellan börser, politiker, investerare och företag i syfte att förbättra arbetet med ESG frågor på finansmarknaderna. Den 20 oktober 2017 var 66 börser från hela världen anslutna. Alla börser som nämnts i detta stycke är anslutna. Som ett svar på skapandet av SSE lanserade Ceres Investors Network on Climate Risk and Sustainability&lt;SPAN class="ft57"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;en motsvarande investerarorganisation, Investor Initiative for Sustain- able Exchanges Working Group, för att bistå SSE i sitt arbete. SSE:s arbete går ut på att öka transparensen och standardisera infor- mation rörande hållbarhet på världens marknadsplatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Arbetet med att utveckla marknadsplatsernas krav på trans- parens och standardiserad information bedöms av utredningen som viktigt. Som beskrivet tidigare spelar börsernas krav en viktig roll i vilka värdepapper som listas och som blir lätt tillgängliga för inve- stering och handel. Om marknadsplatserna har adekvata krav på vilka obligationer som får listas som gröna kan de fungera som marknadsreglerande instanser som ser till att marknaden för gröna obligationer verkligen är miljö- och klimatmässigt hållbar. Att sam- arbeta globalt gällande hållbarhet ökar dessutom jämförbarheten och främjar gränsöverskridande handel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;5.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Kreditvärderingsinstituten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft165"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Ökad konkurrens är önskvärt då marknaden i dag domineras av några få aktörer. Utredningen bedömer att kredit- värderingsinstituten som utvärderare av gröna obligationer i kombination med deras integrerade ställning på finansmark-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;En organisation med över 130 institutionella investerare som förvaltar mer än 17 000 mil- jarder dollar (oktober 2017).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;218&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_219"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115219x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td173"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td174"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p609 ft11"&gt;naderna kan komma att öka konkurrensen på marknaden för externa granskningstjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft11"&gt;De tre stora internationella kreditvärderingsinstituten är Moody’s,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft8"&gt;Fitch och S&amp;P Global Ratings. Dessa tre har tillsammans en mark- nadsandel på 96 procent.&lt;SPAN class="ft54"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;Kreditvärderingsinstituten utvärderar aktörer (företag, kommuner, länder, multilaterala banker osv.) som söker finansiering. Kreditvärderingsinstituten utvärderar aktörer och deras individuella skuldinstrument utifrån sannolikheten att det ska uppstå en kreditförlust, dvs. kredittagaren inte ska kunna återbetala krediten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft32"&gt;Enligt GBP kan extern granskning av de gröna obligationerna utgöras av betyg (eng. &lt;SPAN class="ft47"&gt;rating&lt;/SPAN&gt;) och dessa skulle alltså kunna ersätta andrahandsutlåtanden. Av de tre stora instituten har Moody’s och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft32"&gt;S&amp;P tagit fram specifik metodologi för att utvärdera gröna obliga- tioner. Deras metoder skiljer sig emellertid i både bredd och djup. I stort sett utvärderar kreditvärderingsinstituten samma egenskaper som leverantörer av andrahandsutlåtanden men det finns skillnader, speciellt gällande utvärdering av hållbarhet. Förutom skillnader i metod betygsätter kreditvärderingsinstituten individuella obliga- tioner till skillnad mot för leverantörer av andrahandsutlåtanden som utvärderar emittentens ramverk för emission av gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Tidshorisont&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Den utvärdering kreditvärderingsinstituten gör handlar inte om någon speciell kreditrating för just klimatrisker, vilket kreditvär- deringsbolagen är tydliga med att informera om. Kreditvärderings- instituten menar att de redan i dag beaktar alla risker som kan på- verka sannolikheten för fallissemang. De har dock kritiserats för att använda en alltför kort tidshorisont vilken eventuellt inte skulle inkludera klimatriskerna som kanske ligger 10 till 20 år eller längre fram i tiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft33"&gt;En egenskap för obligationsmarknaden är att tidsaspekten inte alltid är sådan att aktörer har något incitament att beakta klimat- risker. Relativt få obligationer har så lång löptid att de skulle&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Environmental Finance (2017), &lt;/SPAN&gt;Environmental Finance Autumn 2017&lt;SPAN class="ft56"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;219&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_220"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p112 ft9"&gt;påverkas av klimatriskerna. På den svenska marknaden för gröna obligationer ligger löptiden på i snitt fem år och det är också vid den löptiden den största obligationsvolymen återfinns. Det innebär att om klimatriskerna förväntas realiseras om tio år påverkar det inte kreditrisken för obligationer som förfaller om fem år. Enligt detta resonemang är det rationellt för kreditvärderingsinstituten att inte beakta klimatriskerna för just obligationer med kortare löp- tider. Resonemanget kan också formuleras så att kreditvärderings- instituten beaktar klimatriskerna fullt ut men att risken är obefint- lig för en obligation som förfaller inom fem år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Klimatbetygens egenskaper&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft32"&gt;Fördelen med ett betyg (eng. &lt;SPAN class="ft47"&gt;rating&lt;/SPAN&gt;) är att dessa enkelt kan imple- menteras i verktyg och databaser för investerare precis som kredit- betyg i dag. Ett betyg med tillhörande skala gör det enklare för investerare att utvärdera gröna obligationer. Detta är något flera leve- rantörer av andrahandsutlåtanden också tagit fasta på. Exempelvis har Cicero, som är den största leverantören av andrahandsutlåtanden på den svenska marknaden, en betygsskala: Ciceros Shades of Green (se avsnitt &lt;A href="#page_194"&gt;5.3.2)&lt;/A&gt;. Leverantörerna av andrahandsutlåtanden har emellertid inte samma integrerade ställning på finansmarknaden som de redan etablerade kreditvärderingsinstituten. Å andra sidan har kanske inte kreditvärderingsinstituten samma kvalifikationer när det kommer till att bedöma hållbarhet som leverantörerna av andra- handsutlåtanden. I detta avseende har S&amp;P förvärvat klimatkonsult- firman Trucost i oktober 2016. Trucost levererar den underliggande data S&amp;P behöver för att kunna utvärdera den miljö- och klimat- mässiga hållbarheten i gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Om efterfrågan på utvärdering av klimatrisker ökar kan det fram- över komma att bli så att dagens leverantörer av andrahandsutlåt- anden blir en mer integrerad del av den traditionella finansmarknaden och dess verktyg.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;220&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_221"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td173"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td174"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft12"&gt;Exempel på integrerad hållbarhetslösning på fondmarknaden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft8"&gt;En mer integrerad lösning är Morningstars Sustainability Rating för fonder, som de tagit fram i samarbete med Sustainalytics. Sustainalytics är dessutom en av de största leverantörerna av andra- handsutlåtanden, se avsnitt &lt;A href="#page_194"&gt;5.3.2. &lt;/A&gt;Med en enkel femgradig skala i form av jordklot kan en investerare snabbt bedöma fondens hållbar- het. Precis lika lätt som investerare kan bedöma fondens historiskt finansiella prestanda med Morningstars femgradiga betygsskala i form av stjärnor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Att betygsätta klimatrisker som ännu inte realiserats är framåt- blickande. I detta avseende skulle Morningstars Sustainability Rating kunna fungera som ett mer framåtblickande verktyg för investerare. Det går att spekulera i att en fond som finansiellt har presterat väl historiskt, men har ett lågt hållbarhetsbetyg, har större sannolikhet att inte prestera lika väl i framtiden som en fond med identisk historisk finansiell prestanda men med ett högt hållbar- hetsbetyg. Just eftersom de underliggande tillgångarna i fonden med lågt hållbarhetsbetyg kommer möta större utmaningar fram- över med att ställa om till hållbar verksamhet än de som redan i dag är mer hållbara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft12"&gt;Institutionella investerares mandat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft32"&gt;Många institutionella investerare har i dag som mandat att endast investera i relativt säkra tillgångar som är s.k. &lt;SPAN class="ft47"&gt;investment grade&lt;/SPAN&gt;. Det är tillgångar som har kreditbetyg BBB- eller högre enligt Moody’s och S&amp;P:s skala och Baa3 eller högre enligt Fitch skala. Önskvärd utveckling är att ökad medvetenhet om klimatrisker och det inve- sterade kapitalets påverkan skulle leda till att de institutionella in- vesterarnas mandat att investera i &lt;SPAN class="ft47"&gt;investment grade &lt;/SPAN&gt;även kommer innefatta ett visst krav om att investera i tillgångar med ett visst hållbarhetsbetyg, dvs. kreditbetyg BBB- eller högre samt ett mot- svarande hållbarhetsbetyg. Slutgiltiga målet är att hållbarhetsindika- torer ska vara helt integrerat i bedömningen av en tillgång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft11"&gt;Nedan följer en kort sammanfattning av Moody’s och S&amp;P:s metoder för utvärdering av gröna obligationer:&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;221&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_222"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft40"&gt;Moody’s&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Moody’s &lt;SPAN class="ft10"&gt;Green Bonds Assessment &lt;/SPAN&gt;är en metod för att utvärdera och bedöma gröna obligationer. Moody’s utvärdering är framåt- blickande och väger samman emittentens förmåga att förvalta, administrera och allokera emissionlikviden till miljömässigt håll- bara projekt samt rapportera om dessa till ett omdöme. Moody’s kallar det slutgiltiga resultatet för omdöme (eng. &lt;SPAN class="ft10"&gt;opinion&lt;/SPAN&gt;) i stället för betyg (eng. &lt;SPAN class="ft10"&gt;rating&lt;/SPAN&gt;) som de använder vid kreditvärdering. Om- dömesskalan har fem steg: GB1 (excellent), GB2 (very good), GB3 (good), GB4 (fair) och GB5 (poor).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Moody’s kontrollerar att emissionslikviden investeras i någon av de sektorer som listas i GBP och att investeringarna är i linje med någon etablerad taxonomi, erkänt ramverk eller regelverk. De bedömer alltså inte investeringarna hållbarhet utan kontrollerar att investeringarna faller inom ramen för de sektorer, kategorier och investeringar som anses hållbara på marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft40"&gt;S&amp;P Global Ratings&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;S&amp;P &lt;/SPAN&gt;Global Ratings Green Evaluation Method &lt;SPAN class="ft9"&gt;riktar sig inte enbart mot gröna obligationer utan kan appliceras på all form av finansi- ering. I sin dokumentation nämns emellertid GBP som ett exempel på existerande standard som utvärderingen bygger på. Likt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft8"&gt;Moody’s kallar inte S&amp;P sitt resultat för betyg (eng. &lt;SPAN class="ft10"&gt;rating&lt;/SPAN&gt;) utan använder i stället benämningen utvärdering (eng. &lt;SPAN class="ft10"&gt;evaluation&lt;/SPAN&gt;). Även S&amp;P har en dedikerad skala: E1 till E4 för projekt i syfte att redu- cera utsläpp och R1 till R4 för projekt i syfte för anpassning till klimatförändringar. S&amp;P utvärderar och väger ihop transparens, styrning och hållbarhet eller anpassning till ett slutgiltigt utvär- deringsbetyg. S&amp;P utvärderar hållbarheten i projekten som finan- sieras med obligationen till skillnad mot Moody’s som mer vali- derar att det är hållbara projekt. Förklaring ligger troligtvis i att S&amp;P förvärvat klimatkonsulten Trucost vilket ger dem den kun- skap, data och kvalifikation som krävs för att utvärdera tillgångar- nas hållbarhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Gällande hållbarhet går S&amp;P längre i sin analys än vad som är brukligt i andrahandsutlåtanden. S&amp;P utvärderar inte enbart pro- jektet i sig utan väger även in vart det utförs och hur det påverkar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;222&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_223"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td173"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td174"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;den miljömässiga nyttan. En obligation som finansierar en vindkraftspark i Sverige får alltså ett lägre hållbarhetsbetyg än en obligation som finansierar motsvarande vindkraftspark som byggs i Kina. Anledningen är att den elproduktion som vindkraftsparken ersätter i Sverige släpper ut relativt lite jämfört med den elproduktion som ersätts i Kina. I andrahandsutlåtanden på den svenska marknaden är det vanligt att värdera endast projektet, dvs. en vindkraftspark i Sverige får samma omdöme som en vindkraftspark i Kina. S&amp;P tar också projekttypen i beaktande och går inte helt efter i vilken kontext projektet realiseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Marknad för betyg av gröna obligationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft32"&gt;Kreditvärdighetsbolagens marknadsandel av marknaden för externa granskningstjänster är i skrivande stund begränsad. Orsaken är att dessa tjänster har lanserats ganska nyligen, Moody’s i mars 2016 och S&amp;P i april 2017. Exempelvis har S&amp;P utfört 13 utvärderingar till den 1 november 2017. En av dem gjordes på Göteborgs Stad gröna obligation på en miljard kronor som emitterades i juni 2016. Göteborgs stad fick betyget E2, dvs. näst högst på skalan och en bidragande orsak till detta var just att en stor andel av emissionslikviden skulle gå till gröna byggnader vilka i Sverige ger en relativt liten utsläppsminskning. Göteborgs Stad har även erhållit ett betyg av Moody’s och fick högsta betyget GB1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft33"&gt;GBP rekommenderar att emittenten använder sig av extern granskning för att styrka att deras gröna obligationer uppfyller de viktigaste kriterierna. Betyg (eng. &lt;SPAN class="ft153"&gt;rating&lt;/SPAN&gt;) nämns som ett exempel på sådan extern granskning vilket innebär att de har motsvarande ställning som andrahandsutlåtanden. I GBP står det:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft13"&gt;Betyg (eng. &lt;SPAN class="ft49"&gt;rating&lt;/SPAN&gt;): En emittent kan få sin gröna obligation eller till- hörande ramverk för gröna obligationer betygsatt av en kvalificerad tredje part, t.ex. ett specialiserat analysföretag eller ett kreditvärder- ingsinstitut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft34"&gt;Kreditvärderingsinstituten är därmed direkta konkurrenter till leve- rantörerna av andrahandsutlåtanden. Kreditvärderingsinstituten har fördelen att kunna sälja in och kombinera utvärderingen av gröna obligationer med den traditionella kreditvärderingen. Eftersom de sedan tidigare har uppbyggd relation med emittenter av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;223&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_224"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115224x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p112 ft9"&gt;obligationer finns det en möjlighet att de relativt snabbt kan ta marknadsandelar. För emittenten kan det vara en fördel att ha en aktör som tar hand om både kredit- och hållbarhetsvärdering. Eventuellt kan det finnas möjligheter till kostnadsreduktion jämfört med att köpa delarna var för sig. Att hållbarheten kommuniceras med ett betyg som kan implementeras i befintlig infrastruktur ligger till kreditinstitutens fördel. Eventuellt kommer betygsskalorna harmoniseras över tid likt skalorna för kreditbetyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;Till nackdel ligger att kreditvärderingsinstituten utvärderar varje enskild obligation. Det innebär en återkommande gransknings- kostnad för emittenten. I skrivande stund ligger kostnaden för att betygsätta en grön obligation på cirka 25 000 euro. Det motsvarar ungefär kostnaden för ett andrahandsutlåtande på emittentens ramverk. Leverantörerna av andrahandsutlåtanden kan därmed ha en kostnadsfördel just eftersom de utvärderar emittentens ramverk. För emittenten innebär det en engångskostnad eftersom de kan emittera ett oändligt antal obligationer under sitt ramverk. I slut- ändan är det upp till marknadens aktörer om vad de önskar för sorts granskning av gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Att bryta upp den oligopolmarknad som för närvarande finns på marknaden för andrahandsutlåtanden bedöms som önskvärt. Det faktum att kreditvärderingsinstituten gett sig in på marknaden tyder på att det sker en ständig utveckling. Utredningen finner utvecklingen som viktig för marknaden och ser en möjlighet till ökad konkurrens för externa granskningstjänster som emellertid riskerar att hämmas av en eventuell reglering. Reglering kan hämma innovation och utveckling om den är för strikt och låser marknaden till dagens praxis. Exempelvis skulle ett reglerat krav om att emittenter specifikt måste ha ett andrahandsutlåtande kunna skapa barriärer för utvecklingen av andra former av extern granskning, i detta fall hållbarhetsbetyg. Så länge utvecklingen rör sig i nuvarande riktning bedöms inget behov av reglering föreligga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;5.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Nationella regelverk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft165"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Två länder, Kina och Indien, har valt att införa nationella regelverk för gröna obligationer. Kina har valt en mer detaljerad reglering och försöker lösa problem med en nationell&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;224&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_225"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115225x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td173"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td174"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p612 ft11"&gt;fragmenterad finansmarknad. Indien har lagt vikt vid att följa internationell standard och har i princip kodifierat GBP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft8"&gt;Utredningens ståndpunkt är att lagreglering kan behövas om ett marknadsmisslyckande kan konstateras. Utredningens bedömning är att ett marknadsmisslyckande inte föreligger när det gäller gröna obligationer och att marknadens självreglering genom GBP är tillräckligt för en välfungerande marknad. Sverige bör inte följa exemplen med att införa ett nationellt regelverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft9"&gt;Under lång tid emitterades gröna obligationer enligt de interna- tionella branschstandarderna. På senare år har det i ett par juris- diktioner implementerats regelverk och nationella riktlinjer för gröna obligationer, nämligen i Kina och Indien. I takt med att marknaden för gröna obligationer växer, och flera aktörer får kän- nedom om tillgångsslaget, verkar också trycket öka efter reglering. Utredningens ståndpunkt är att reglering kan vara motiverat vid marknadsmisslyckande, annars inte. Efter kontakt med ett stort antal marknadsaktörer och intressenter är det utredningens uppfattning att ett marknadsmisslyckande inte föreligger gällande standarder för gröna obligationer. Två länder har emellertid sett ett behov och infört reglering av de lokala marknaderna. Dessa länders reglering redovisas och diskuteras i följande avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Kina&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft32"&gt;Från att det tidigare nästan inte emitterats några gröna obligationer i Kina, kom den kinesiska marknaden att bli den största sett till emitterad volym under 2016. Stor del av utvecklingen kan tillskrivas den politiska viljan i landet om att ställa om till en hållbar ekonomi. En del i detta är att utnyttja möjligheterna på finansmarknaderna till att hjälpa till i omställningen. Lanseringen av regleringen för gröna obligationer har sin grund i detta arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;I avsnittet beskrivs den kinesiska regleringen närmare. En mer detaljerad beskrivning av utvecklingen på den kinesiska marknaden för gröna obligationer ges i 4 kap.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;225&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_226"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft12"&gt;Fragmenterad tillsyn och reglering komplicerar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft32"&gt;Tillsynen av den kinesiska obligationsmarknaden är fragmenterad vilket i viss mån komplicerar regleringen av gröna obligationer. De tre huvudsakliga tillsynsmyndigheterna på obligationsmarknaden är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft8"&gt;Kinas centralbank (People’s Bank of China – PBoC), National Development &amp; Reform Commission (NDRC) och China Securities Regulatory Commission (CSRC). Alla dessa tre har lanserat regler och riktlinjer för emission av gröna obligationer för sina respektive tillsynsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Dessa regelverk skiljer sig åt på vissa punkter vilket skapar en viss fragmentering av marknaden. Utredningen bedömer att det är främst NDRC:s regelverk som skiljer sig från övrigas. För närvar- ande pågår det emellertid ett arbete i NDRC om att skapa större överenstämmelse mellan deras taxonomi och den som PBoC använder sig av. Detta arbete beräknas vara klart i mars 2018 och skapar förhoppningsvis en mer enhetlig definition av gröna obliga- tioner i Kina. Förutom dessa myndigheter har även National Asso- ciation of Financial Market Institutional Investors (NAFMII), Shanghai Securities Exchange och Shenzhen Securities Exchange lanserat sina egna riktlinjer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft12"&gt;Fokus PBoC:s regelverk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft32"&gt;Fokus kommer att ligga på PBoC:s reglering i avsnittet. PBoC:s reglering med tillhörande taxonomi var det första regelverk som lanserades i Kina. Dessutom verkar det som att de flesta riktlinjer som lanserats därefter är baserade på eller har inspirerats av PBoC:s regelverk. Det är också så att den största volymen av gröna obliga- tioner i Kina har emitterats under just PBoC:s regelverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Något att ha i åtanke är att rekommendationer, riktlinjer samt vägledning i det kinesiska ramverket i flera fall snarare handlar om reella krav. Det är därför svårt att tydligt särskilja vad som är reglering med krav och vad som är frivilligt gällande de rekom- mendationer och riktlinjer som lanserats i Kina. Det kan även vara så att viss betydelse i reglering och riktlinjer försvinner vid översätt- ning av de kinesiska dokumenten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;226&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_227"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115227x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td173"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td174"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft12"&gt;Regler för emission av gröna obligationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft8"&gt;Den 22 december 2015 lanserade Kinas centralbank (People’s Bank of China – PBoC) sina regler för emission av gröna obligationer.&lt;SPAN class="ft54"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;Reglerna omfattar finansiella institut som emitterar gröna obliga- tioner på den kinesiska s.k. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;interbank&lt;/SPAN&gt;-marknaden.&lt;/NOBR&gt; I huvuddrag anger reglerna riktlinjer för process, rapportering, förvaltning av emissionslikvid och diverse krav på emittenten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;I samband med regelverket lanserade Kinas gröna finanskom- mitté, Green Finance Committee (GFC) of China Society of Banking and Finance som är tillsatt och står under tillsyn av PBoC, en taxonomi över godkända miljö- och klimatmässigt hållbara investeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Syftet med taxonomin är att tydliggöra vad som anses vara en miljö- och klimatmässigt hållbar investering godkänd för att finansi- eras via gröna obligationer. Enligt regelverket ska emittenten vid emission hänvisa till kategorierna i taxonomin och på så sätt ska osäkerheten på marknaden minska om vad som är hållbart. Ambi- tionen är att taxonomin ska hållas uppdaterad och följa utveckling- en om vad som anses vara hållbart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Vid utformandet av ramverket har man beaktat internationella marknadsstandarder som utvecklats via Principerna för gröna obliga- tioner (GBP) och &lt;SPAN class="ft10"&gt;Climate Bonds Standards &lt;/SPAN&gt;(CBS), bl.a. har Inter- national Capital Market Association (ICMA, som agerar kansli för GBP) och CBI (som tagit fram CBS) konsulterats vid utvecklingen av ramverket. Huvuddragen av ramverket är sammanfattningsvis följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft156"&gt;Emittenter ska uppfylla vissa kriterier gällande finansiell ställ- ning och godkännas av PBOC. Det handlar bl.a. om krav på att emittenten går med vinst och har gjort så en tid tillbaka m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Inför varje emission ska godkända emittenter skicka in prospekt m.m. till PBOC för granskning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Emittenten ska i emissionsmaterialet informera om vad emis- sionslikviden ska användas till, urvalskriterier för projekt, pro- cessen för beslutsfattande, hållbarhetsmål för investeringen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;PBoC announcement no. 39 2015.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;227&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_228"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115228x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p176 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Emissionslikviden från gröna obligationer får endast användas för att finansiera gröna tillgångar och projekt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Emissionslikviden ska avskiljas/spåras/öronmärkas för att se till att de enbart används till gröna projekt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Emissionslikviden ska användas inom i prospektet utsatt tid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;Innan emissionslikviden investeras får den endast placeras i andra gröna obligationer eller penningmarknadsinstrument.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Rapportering om emissionslikvidens användning ska ske kvar- talsvis och en mer detaljerad beskrivning av emissionslikvidens användning ska göras årligen. Den årliga rapporten ska skickas till PBoC.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Emittenten uppmuntras att anlita en oberoende granskare för att inför emission och under obligationens löptid validera att emissionslikviden går till miljö- och klimatmässigt hållbara till- gångar och projekt.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft40"&gt;Kinas gröna finanskommittés (GFC) taxonomi över godkända investeringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft8"&gt;GFC publicerade en lista över godkända hållbara investeringar i samband med lanseringen av regelverket. Listan över godkända investeringar täcker följande sex sektorer:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;energieffektivisering (tillämpbar på kolkraft)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;föroreningsreduktion (tillämpbar på kolkraft)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;effektivt resursutnyttjande och återvinning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;hållbara transporter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;ren energi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;skydd av ekosystem och anpassning till klimatförändringar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;Enligt CBI har PBoC emellertid klartgjort att de förväntar sig att emittenten anlitar en oberoende granskare. Källa: CBI (2017), &lt;SPAN class="ft64"&gt;China Green Bond Market 2016&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;228&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_229"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td173"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td174"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p620 ft8"&gt;Förutom dessa huvudsektorer finns ett antal mer detaljerade under- sektorer. Att investeringar i effektivisering av energiproduktion från kol, s.k. rent kol (eng. &lt;SPAN class="ft10"&gt;clean coal&lt;/SPAN&gt;), finns med på listan har skapat en del debatt. Investeringar i produktion eller energiframställning av fossila bränslen anses internationellt inte vara miljö- och klimat- mässigt hållbart och anses inte godkänt för finansiering via gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft8"&gt;Tillståndet i Kina är annorlunda och de har argument för att in- kludera investeringar i kol. En stor del av Kinas energiproduktion består av kolkraft och de har problem med luftföroreningar. Många av kolkraftverken är äldre, ineffektiva och smutsiga i den meningen att de släpper ut relativt mycket skadliga luftföroreningar. Därför finns det ett logiskt resonemang bakom tanken att effektivisera befintliga kolkraftverk så att de kan producera samma energimängd med en betydligt mindre mängd kol och installera teknik för att reducera skadliga luftföroreningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft8"&gt;Effektivisering av kolkraft reducerar utsläppen av växthusgaser och kan ses som ett steg på vägen mot en hållbar ekonomi. Pro- blemet ligger i att investeringar i äldre kolkraftverk troligtvis ökar deras livslängd. Konsekvensen kan därför bli sådan att de totala utsläppen under kraftverkets livstid blir högre än om investeringarna inte utförts och kraftverket stängts tidigare. Troligtvis bedöms pro- blemen med föroreningar i Kina vara så pass akut att de ansett det som försvarbart att tillåta investeringar i kolkraft för att för stunden reducera problemen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;Enligt uppgift till utredningen pågår ett ständigt arbete med att utvärdera tillåtna investeringar och utveckla indikatorer för inve- steringarnas miljömässiga nytta. Ambitionen är att listan över god- kända investeringar ska utvecklas över tid och det diskuteras om att revidera taxonomin redan 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;Som nämnts är regleringen i Kina fragmenterad. Problemet har uppmärksammats och det pågår i skrivande stund ett harmoniserings- arbete som beräknas vara klart i mars 2018. Inom ramen för harmoni- seringsarbetet förs bl.a. en diskussion om huruvida investeringar i rent kol fortsatt ska vara godkänd för finansiering via gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;229&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_230"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115230x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft40"&gt;Övriga riktlinjer baserade på PBoC:s regelverk och GFC:s taxonomi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Riktlinjer för &lt;NOBR&gt;icke-finansiella&lt;/NOBR&gt; företag att emittera gröna obligationer på &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;interbank&lt;/SPAN&gt;-marknaden&lt;/NOBR&gt; har lanserats av National Association of Financial Market Institutional Investors (NAFMII) den 22 mars 2017.&lt;SPAN class="ft54"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;Generellt verkar riktlinjerna ha tagits fram med inspiration av PBoC:s regelverk och de hänvisar till samma taxonomi gällande miljö- och klimatmässigt hållbara investeringar. Riktlinjerna inne- håller t.ex. krav om tredjepartsverifiering och att emissionslikviden ska separeras och öronmärkas. Emittenten ska halvårsvis rapportera om emissionslikvidens användning, till skillnad mot kvartalsvis rapportering i PBoC:s regelverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;China Securities Regulatory Commission (CSRC) lanserade den 2 mars 2017 ett vägledande dokument riktat till marknadsplatser och andra aktörer om hur de skulle kunna främja marknaden för gröna obligationer. Enligt CSRC ska emissionslikviden endast ska gå till miljö- och klimatmässigt hållbara investeringar och missbruk i detta avseende är förbjudet. Vidare uppmanar CSRC kapitalförvaltare att investera i gröna obligationer och att index för gröna obligationer utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;Med anledning av CSRC:s vägledning har Shanghaibörsen och Shenzhenbörsen startat program och tagit fram kriterier för list- ning av gröna obligationer.&lt;SPAN class="ft65"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;Båda marknadsplatserna har krav om tredjepartsverifiering och att emissionslikviden ska öronmärkas. Rapportering om emissionslikvidens användning ska ske minst årligen och marknadsplatserna håller på att utveckla riktlinjer för detta. Marknadsplatserna hänvisar till GFC:s taxonomi över vad som är godkända miljö- och klimatmässigt hållbara investeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft12"&gt;NDRC regler för emission av gröna obligationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft9"&gt;Den 13 januari 2016 lanserade National Development &amp; Reform Commission (NDRC) sina riktlinjer för statsägda företag att emit- tera gröna obligationer.&lt;SPAN class="ft65"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;NDRC har en egen lista över tolv katego- rier med godkända hållbara investeringar, vilket kan jämföras med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft93"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;NAFMII, &lt;/SPAN&gt;Guideline for &lt;NOBR&gt;non-financial&lt;/NOBR&gt; enterprise green note&lt;SPAN class="ft60"&gt;, 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Announcement no 13 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;[&lt;/SPAN&gt;2016&lt;SPAN class="ft167"&gt;]&lt;/SPAN&gt;by Shanghai Stock Exchange den 16 mars 2016 och Announce- ment no 206 &lt;SPAN class="ft167"&gt;[&lt;/SPAN&gt;2016&lt;SPAN class="ft167"&gt;] &lt;/SPAN&gt;by Shenzhen Stock Exchange den 22 april 2016.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;NDRC no. 3504.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;230&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_231"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td173"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td174"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;GFC:s lista över sex kategorier. Det är emellertid metoden för att redovisa kategorierna som skapar största delen av skillnaden. PBOC arbetar med fler underkategorier vilket inte NDRC gör. Emellertid innebär faktumet att det finns två olika taxonomier över godkänt miljö- och klimatmässigt hållbara investeringar att defini- tionen av gröna obligationer i Kina i skrivande stund är något fragmenterad. Problemet har uppmärksammats och NDRC arbetar för närvarande med att se över sin taxonomi i syfte att skapa en större jämförbarhet med GFC:s taxonomi. Deras arbete beräknas vara klart i mars 2018. Det är oklart om de även arbetar med att revidera övriga delar av sitt ramverk som inte överensstämmer med PBoC:s regelverk. Skillnaderna mellan regelverken/riktlinjerna diskuteras mer utförligt nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;En betydlig skillnad ligger i att NDRC tillåter att upp till 50 pro- cent av emissionslikviden får användas för att betala banklån eller användas till att finansiera den generella verksamheten. Detta är inte förenligt med varken PBOC:s regelverk eller internationella standarder. PBoC och övriga aktörer på den kinesiska marknaden har som krav att emissionslikviden ska gå uteslutande till miljö- och klimatmässigt hållbara investeringar. Detta är också ett krav internationellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;NDRC har inte heller några riktlinjer för förvaltning av emis- sionslikviden eller krav på rapportering. Det finns inte heller krav på tredjepartsverifiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft32"&gt;Utredningens bedömning är att NDRC:s riktlinjer i skrivande stund står ganska långt ifrån de internationella standarderna samt de övriga kinesiska regelverken och riktlinjerna. Det skapar en frag- menterad marknad med alla problem det för med sig. Med anled- ning av att det pågår ett arbete med att skapa mer överenstämmelse mellan de olika riktlinjerna i Kina kommer förhoppningsvis NDRC:s riktlinjer att skärpas på flera punkter framöver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft12"&gt;Utvärdering av det kinesiska regelverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Utredningen bedömer att PBoC:s regelverk med tillhörande taxo- nomi är det som ligger närmast internationella standarder trots att det finns skillnader gällande definitionen av miljö- och klimatmäss- igt hållbara investeringar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;231&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_232"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft34"&gt;Förutom krav på miljö- och klimatmässig hållbarhet ställer det kinesiska regelverket (PBoC regelverk) krav på emittentens finansi- ella status. Emittenten måste t.ex. ha gjort en vinst de senaste åren, undantaget utvecklingsbanker. På denna punkt skiljer sig det kinesiska regelverket från de internationella standarderna som i huvudsak fokuserar på det gröna obligationerna och lämnar det till marknaden att utvärdera emittentens finansiella status. Detta skapar kanske en mer högkvalitativ marknad med endast stabila företag, samtidigt skapar det eventuella barriärer för att emittenter med högre kreditrisk ska ha möjlighet att emittera gröna obliga- tioner. Nya innovativa företag som kanske inte ännu gör vinst skulle stängas ute från marknaden med sådan reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft8"&gt;Att i ett regelverk ställa krav på emittentens finansiella status kan te sig något märkligt ur ett västerländskt perspektiv. En sådan faktor skulle med högsta sannolikhet lämnats till marknaden för utvärdering. Nu är det så att PBoC reglering endast gäller finansi- ella institut och det är kanske inte är bland dem som man främst hittar innovativa företag, i den meningen att företagen byggts upp kring nya innovativa lösningar på omställningen till en miljö- och klimatmässigt hållbar ekonomi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft32"&gt;Centralt har PBoC inte infört några ekonomiska incitament för emission av gröna obligationer, men åtgärder som lägre ränta när gröna obligationer används som säkerhet vid lån från centralbanken diskuteras. Även möjligheten att tillåta gröna obligationer med lägre kreditvärdighet som säkerhet vid centralbankslån diskuteras. Däremot prioriteras ansökningar om att få emittera gröna obliga- tioner och dessa hanteras snabbare än ansökningar om att emittera traditionella obligationer. Utredningen har fått uppgift om att det i Kina är en relativt utdragen process att emittera obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft9"&gt;Även om inga centrala incitament har lanserats uppmuntrar PBoC i sitt regelverk lokala myndigheter att gynna gröna obliga- tioner. Så har också skett i regionerna Guangdong, Shenzhen och Shanghai. Dessa har infört vissa incitament i form av räntesubven- tioner, garantier, skattelättnader och subventionerade avgifter för tredjepartsverifiering av gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft9"&gt;Kina har i högre grad börjat begränsa lokala myndigheters möj- lighet att belåna sig. Att emissioner av gröna obligationer då priori- teras skapar incitament att emittera just sådana. När finansi- eringsmöjligheten stryps på annat håll kan samtidigt incitament&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;232&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_233"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115233x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td173"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td174"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;skapas att ta med så mycket som möjligt i finansieringen via gröna obligationer. Enligt uppgift till utredningen finns det därför en risk att tveksamt hållbara projekt och tillgångar skulle kunna finansieras via vissa av de kinesiska gröna obligationerna. Det finns emellertid ingen rapportering som bekräftar detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Som det ser ut nu är regelverk, riktlinjer och definition av gröna obligationer i Kina fragmenterade. Det är främst NDRC:s riktlinjer och tillhörande taxonomi som inte är i linje med övriga aktörers riktlinjer och GFC:s taxonomi. Det pågår emellertid ett arbete i NDRC att skapa större överenstämmelse mellan deras och GFC:s taxonomi. Eventuellt kommer även skillnader i riktlinjer att redu- ceras. Arbetet med att revidera taxonomin beräknas som nämnts vara klart i mars 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft9"&gt;Förutom skillnaden i riktlinjer skiljer sig de kinesiska defini- tionerna på vad som är miljö- och klimatmässigt hållbart från inter- nationella standarder, bl.a. tillåts investeringar i anläggningar för fossilt bränsle som kolkraftverk. Kinas taxonomi är emellertid anpassad för lokala förhållanden där luftföroreningar är ett stort problem. Meningen är att definitionen på vad som är miljö- och klimatmässigt hållbart kontinuerligt ska ses över och hållas upp- daterad i linje med utvecklingen på området. Troligtvis kommer definitionerna skärpas över tid och det internationella samarbetet mellan PBoC och EIB gällande gröna obligationer, som behandlas i nästföljande avsnitt, kan fungera som en katalysator för detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Samarbete mellan EU och Kina gällande taxonomi över hållbara investeringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det internationella samarbete som EU och Kina initierat om definitionen av miljö- och klimatmässigt hållbara investeringar, godkända att finansieras bl.a. via gröna obliga- tioner, bedöms ha potential att främja den globala marknaden. Det visar på att det finns ett positivt momentum i frågan och att utvecklingen fortgår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft8"&gt;Under Kinas ordförandeskap i G20 tillsattes en arbetsgrupp (G20 Green Finance Study Group, GFSH) med uppdrag att identifiera barriärer och ta fram förslag på hur det finansiella systemet kan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;233&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_234"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115234x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p112 ft32"&gt;hjälpa till att allokera privat kapital till miljö- och klimatmässigt hållbara investeringar. GFSH:s rapport&lt;SPAN class="ft57"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;lanserades i samband med &lt;NOBR&gt;G20-mötet&lt;/NOBR&gt; i Hangzhou den 4 till 5 september 2016. Ett av för- slagen är att främja internationellt samarbete för att möjliggöra gränsöverskridande investeringar i gröna obligationer. &lt;NOBR&gt;G20-ledarna&lt;/NOBR&gt; välkomnade rapporten i sin möteskommuniké och fastslog att ansträngning borde läggas på att följa åtgärdsförslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft40"&gt;EIB och GFC initierar ett samarbete om gemensamma definitioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft9"&gt;Som ett led i &lt;NOBR&gt;G20-gruppens&lt;/NOBR&gt; uppmaning har EIB och GFC (China’s Green Finance Committee) startat ett samarbete med syfte att ta fram en gemensam taxonomi över miljö- och klimatmässigt håll- bara investeringar. En gemensam taxonomi som skulle kunna användas oberoende av övriga nationella bestämmelser och främja gränsöverskridande investeringar. Samarbetet har mynnat ut i en första gemensam rapport som lanserades den 11 november 2017 i samband med FN:s klimatmöte COP23 i Bonn.&lt;SPAN class="ft65"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft40"&gt;Närmare om EIB och GFC:s gemensamma rapport&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft32"&gt;De taxonomier och kriterier som kartlagts är den taxonomi GFC lanserade i samband med att PBoC lanserade sitt regelverk för gröna obligationer i Kina&lt;SPAN class="ft57"&gt;43&lt;/SPAN&gt;, EIB:s lista över investeringar godkända att finansieras med deras gröna obligationer&lt;SPAN class="ft57"&gt;44&lt;/SPAN&gt;, EIB:s lista över inve- steringar godkända för deras s.k. Climate &lt;NOBR&gt;Action-lån&lt;SPAN class="ft57"&gt;45&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; och utveck- lingsbankernas gemensamma principer för hållbara investeringar&lt;SPAN class="ft57"&gt;46&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;G20 Green Finance Study Group (2016), &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;G20 Green Finance Synthesis Report&lt;/SPAN&gt;, 5 september 2016.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;EIB &amp; GFC (2017), &lt;/SPAN&gt;The need for a common language in Green Finance: Towards a &lt;NOBR&gt;standard-neutral&lt;/NOBR&gt; taxonomy for the environmental use of proceeds&lt;SPAN class="ft70"&gt;, 11 november 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;China’s Green Bond Endorsed Project Catalogue 2015.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;CAB Project eligibility criteria, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;http://www.eib.org/attachments/fi/cab-statement-2016.pdf,&lt;/NOBR&gt; tillgänglig den 11 december 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Climate Action Lending - Eligibility List,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft70"&gt;http://www.eib.org/attachments/strategies/eib_climate_strategy_en.pdf, tillgänglig den 11 december 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;MDB-IDFC’s&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt; &lt;/SPAN&gt;Common Principles for Climate Mitigation Finance Tracking&lt;SPAN class="ft85"&gt;, http://www.eib.org/attachments/documents/mdb_idfc_mitigation_common_principles_en. pdf, tillgänglig den 11 december 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;234&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_235"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115235x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td173"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td174"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p157 ft8"&gt;I detta första skede har taxonomier kartlagts och jämförts uti- från investeringar som syftar till att reducera utsläpp av växthus- gaser. På så sätt har grunden lagts för vidare arbete med miljö- kategorier och att ta fram en uppsättning gemensamma hållbar- hetskriterier. På många punkter överensstämmer taxonomierna. På kortare sikt finns det därför en möjlighet att redigera och om- formulera befintliga taxonomier så att kategorierna överensstäm- mer i möjligaste mån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft8"&gt;Skillnader finns emellertid. De kanske mest tydliga är att inve- steringar i syfte att effektivisera kolkraftverk är tillåtna enligt den kinesiska och utvecklingsbankernas taxonomier. Sådana investeringar är inte tillåtna enligt EIB:s standard. Däremot tillåts investeringar i kärnkraft enligt EIB:s lista för hållbarhetslån&lt;SPAN class="ft54"&gt;47 &lt;/SPAN&gt;och vilket inte är tillåtet enligt de andras taxonomier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft40"&gt;Slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft32"&gt;Slutsatsen i rapporten är att det finns lokala förhållanden som motiverar avvikelser, men för att kunna utvärdera och jämföra in- vesteringar krävs det någon form av gemensam klassificering. En gemensam taxonomi hade kunnat gynnat gränsöverskridande inve- steringar mellan EU och Kina. I närtid är det emellertid inte troligt att skillnaderna i standarder och terminologi kommer att försvinna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Ett av förslagen i rapporten är därför att tillsätta en dedikerad arbetsgrupp för att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Fortsatta arbetet med fokus på likheter genom att redigera och omformulera befintliga kategorier så att de överensstämmer i möjligaste mån.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Nå konsensus kring indikatorer för att mäta investeringars miljö- och klimatprestanda.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Utöka analysen att även omfatta kategorier utanför klimat- området.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;47 &lt;/SPAN&gt;Investeringar i kärnkraft är däremot inte tillåtet enligt EIB:s lista över investeringar god- kända att finansieras med deras gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;235&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_236"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115236x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p176 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Identifiera de delar där de internationella och den kinesiska standarden överlappar och på så sätt skapa en grund för att enklare emittera kinesiska gröna obligationer internationellt och samtidigt förenkla för utländska emittenter att emittera gröna obligationer på den kinesiska marknaden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft8"&gt;Den dedikerade arbetsgruppen föreslås bestå av GFC, EIB, andra internationella finansiella institutioner och externa granskare samt experter från &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; och Kinas nationella utvecklings- och reformkommission.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Indien&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Securities and Exchange Board of India (SEBI) publicerade den 3 december 2015 ett förslag till krav för emission och listning av gröna obligationer på den indiska marknaden. Efter en kort remiss- tid antogs kraven i januari 2016. Den 30 maj 2017 reviderades kraven främst gällande informationskravet inför emission av gröna obligationer.&lt;SPAN class="ft54"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;Vid revideringen ändrades lydelsen gröna obliga- tioner till gröna skuldinstrument. Kraven benämns inte som en reglering utan verkar snarare vara en form av formella krav kopp- lade till de generella reglerna för emission av obligationer. Därför benämns de som just krav och inte regler här. Dokumentet vilket innefattar kraven kallas för cirkulär. SEBI fungerar både som lagstift- ande organ och tillsynsmyndighet gällande kapitalmarknaderna i Indien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;SEBI ser gröna obligationer som ett verktyg till omställningen till en hållbar ekonomi. I Indiens &lt;SPAN class="ft10"&gt;Intended Nationally Determined Contribution &lt;/SPAN&gt;(INDC) till Parisavtalet uppskattas investerings- behovet i landet till 2 500 miljarder dollar till år 2030. I syfte att finansiera investeringar i förnybar energi nämns förslag som om att skattebefria någon form av infrastrukturobligationer för drygt 800 miljoner dollar. Till detta förslag görs ingen direkt koppling till gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Vidare har Indien ett mål om att installera förnybar energi med en kapacitet på 175 gigawatt till år 2022. Denna investering för-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;CIR/IMD/DF/51/2017.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;236&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_237"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115237x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td173"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td174"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft32"&gt;väntas uppgå till 264 miljoner dollar, det är oklart om summan är en del i investeringsmålet till år 2030. I samband med detta mål diskuteras möjligheten till att sänka kapitalkostnaden för gröna obligationer i syfte att främja privata investeringar i förnybar energi. Några ekonomiska incitament ha emellertid ännu inte lanserats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Syftet med kraven är att skapa en definition av gröna obliga- tioner och på så sätt minska osäkerheten på marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft12"&gt;Närmare om kraven&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft8"&gt;Kraven är i princip en kodifiering av GBP. Vissa bitar har gjorts om till krav och vissa bitar har lämnats frivilliga. Fokus i arbetet har lagts på att kraven ska överensstämma med internationell standard för att locka utländska investerare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft40"&gt;Definition av ett grönt skuldinstrument&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;Enligt kraven definieras ett grönt skuldinstrument som ett sådant vars emissionslikvid investeras i projekt eller tillgångar som faller under någon av följande åtta kategorier: förnybar energi (vind, sol, bioenergi etc.), rena transporter (kollektivtrafik), hållbar vatten- hantering (rening, dricksvatten, återanvändning etc.), anpassning till klimatförändring, energieffektivisering (inkl. gröna byggnader), håll- bar avfallshantering (återvinning, energiproduktion etc.), hållbar markanvändning (hållbart skogsbruk, beskogning, hållbart jordbruk etc.) och bevarandet av biodiversitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft9"&gt;Mer detaljerat än så är inte de miljö- och klimatmässiga hållbar- hetskriterierna. Kriterierna är i linje med GBP&lt;SPAN class="ft65"&gt;49 &lt;/SPAN&gt;och SEBI förbe- håller sig rätten att ändra listan. Detta tillvägagångssätt skiljer sig mot Kinas som har en detaljerad taxonomi över godkända inve- steringar. Det framgår inte explicit men troligtvis är det SEBI som kommer agera tillsynsmyndighet och från fall till fall avgöra om de gröna obligationerna uppfyller hållbarhetskraven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft8"&gt;Det finns inte heller någon lista på &lt;NOBR&gt;icke-tillåtna&lt;/NOBR&gt; investeringar. Det framgår därmed inte om t.ex. investeringar i energieffekti-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;49 &lt;/SPAN&gt;Listan överensstämmer med GBP 2015. I GBP 2017 lades kategorier till som innan ingick i andra kategorier, t.ex. gröna byggnader blev en egen kategori.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;237&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_238"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;visering av kraftanläggningar som drivs av fossilt bränsle är tillåtna. Någon sådan exkludering återfinns emellertid inte heller i GBP men det har blivit praxis att explicit exkludera sådana.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft33"&gt;Noterbart är att SEBI genomgående hänvisar till att både pro- jekt och tillgångar kan finansieras via de gröna skuldinstrumenten. I GBP nämns endast projekt vilket kan anses vara lite olyckligt även om det inte spelat någon roll i praktiken, se avsnitt &lt;A href="#page_165"&gt;5.2.2.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft40"&gt;Krav på information&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft34"&gt;Detta handlar om vilken information emittenten måste tillhandahålla i prospekt och annat informationsmaterial kopplat till emissionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Emittenten ska tillhandahålla information om obligationens miljö- och klimatmässiga syfte.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Det ska finnas en kortfattad beskrivning av processen för att välja ut godkända hållbara projekt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Emittenten ska redogöra för hur emissionslikviden ska spåras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Det ska finnas en beskrivning av vad för projekt och tillgångar emissionslikviden avser investeras i och om det handlar om nya projekt eller refinansiering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Om emittenten valt att anlita en oberoende tredjepart för utvärdering eller certifiering så ska den informationen tillhanda- hållas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft8"&gt;Dessa krav är i linje med GBP. Att anlita en oberoende tredjepart för att utvärdera de gröna skuldinstrumenten är frivilligt. Emeller- tid är det något de flesta emittenter väljer att göra. SEBI framhåller i arbetsmaterialet inför framtagandet av kraven att de valt att låta oberoende granskning vara frivilligt just eftersom det är frivilligt i GBP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft40"&gt;Rapporteringskrav&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft33"&gt;Emittenten ska i samband med sin årliga och halvårsvisa rapport- ering informera om emissionslikvidens användning och hur oan- vända medel placerats. Förvaltningen av emissionslikviden ska&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;238&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_239"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td173"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td174"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;verifieras av en extern revisor. Verifiering av emissionslikvidens användning uppmuntras i GBP, däremot har de flesta emittenter fram tills relativt nyligen valt att inte följa denna uppmuntran. I detta fall har SEBI valt att gå utöver GBP och infört ett krav på verifiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Den årliga rapporteringen ska innehålla en lista över vilka pro- jekt och tillgångar som finansierats via de gröna skuldinstrumenten samt en kort beskrivning av vart och ett. Om det föreligger sekre- tesskäl ska i alla fall kategorin listas under vilket projektet eller tillgångarna faller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft33"&gt;Till den årliga rapporteringen ska det även finnas kvalitativa, och om möjligt kvantitativa, indikatorer på investeringarnas miljö- och klimatmässiga prestanda. Det ska framgå vilka indikatorer som används och vilka antaganden som gjorts. Om kvantitativa indika- torer ej kan användas ska det finnas en förklaring till varför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft40"&gt;Övriga krav&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft9"&gt;Emissionslikviden får endast investeras i de projekt och tillgångar som emittenten redogjort för inför emission. En emittent av gröna skuldinstrument ska ha rutiner och processer på plats för att ständigt utvärdera om projekten och tillgångarna möter de hållbar- hetskriterier som ställts upp för miljö- och klimatmässigt hållbara investeringar godkända att finansieras via emittentens gröns skuld- instrument. Emittenten ska därmed säkerställa att de gröna skuld- instrumenten endast finansierar godkända projekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft8"&gt;Om emittenten väljer att följa någon internationellt accepterad standard med vissa krav på information ska samma information ingå i emittentens emissionsmaterial och om tillämpligt i rapport- eringen &lt;NOBR&gt;ex-post.&lt;/NOBR&gt; Detta krav handlar om att emittenten väljer en internationell standard som har krav som går utöver de indiska nationella kraven så ska de internationella kraven gälla. Därmed är de indiska kraven minimikrav om vad som ska uppfyllas för att ett skuldinstrument ska kunna definieras som ett grönt sådant.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;239&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_240"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft12"&gt;Utvärdering av kraven&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft9"&gt;Indien har haft som utgångspunkt att lägga sina krav nära de inter- nationella standarderna, specifikt GBP. Det finns inga detaljerade krav på vad som anses miljö- och klimatmässigt hållbart utan detta lämnas åt marknaden. Indien har därmed gått en något annan väg än Kina som tagit fram ett mer detaljerat regelverk med tillhörande taxonomi över godkända miljö- och klimatmässigt hållbara inve- steringar. Eftersom Indien har en tillsynsmyndighet är inte heller marknadskraven fragmenterade på det sätt som de är i Kina.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft32"&gt;Argumentet för att kodifiera redan befintlig marknadsstandard är att minska osäkerheten för marknadsaktörer, skapa legitimitet år marknaden samt ge tillsynsmyndigheten en möjlighet att ingripa ifall de skulle upptäcka oegentligheter. Att gå efter internationell marknadsstandard underlättar dessutom för investerare från tredje- land att finansiera miljö- och klimatmässigt hållbara projekt i Indien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Indien har ett investeringsbehov på 2 500 miljarder dollar till år 2030 och det finns i utvecklingsmaterialet diskussion kring att göra det billigare att finansiera sig via gröna obligationer i syfte att främja miljö- och klimatmässigt hållbara investeringar. Indien har inte infört några ekonomiska incitament men eftersom diskus- sionen förs är det möjligt att sådana implementeras i framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft32"&gt;Utredningen anser att de indiska kraven är välbalanserade och ser det som en fördel att de haft som utgångspunkt att harmonisera med internationell marknadsstandard. Det verkar inte som att de indiska myndigheterna identifierat något marknadsmisslyckande och lämnar med sina krav ändå mycket åt marknaden att själva hantera som t.ex. utvärderingen av investeringarnas miljö- och klimatmässiga hållbarhet. Med krav på plats finns det emellertid en möjlighet för tillsynsmyndigheterna att ingripa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft32"&gt;Skillnaden mot internationell standard ligger i att Indien ställer krav på rapportering och verifiering av obligationslikvidens förvalt- ning, vilket är frivilliga rekommendationer i GBP. Kraven är i prin- cip identiska med vad som rekommenderas i GBP. I regel rappor- terar redan alla emittenter &lt;NOBR&gt;ex-post&lt;/NOBR&gt; om obligationslikvidens använd- ning. I detta avseende cementerar de indiska kraven redan befintlig marknadspraxis och reducerar eventuell osäkerhet om vad som förväntas. Verifiering av obligationslikvidens förvaltning är inte lika vanligt men fler emittenter har börjat med det på senare tid. Ut-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;240&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_241"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115241x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td173"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td174"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;redningen ser det som sunt att ställa krav på just verifiering av emissionslikvidens användning och att emittenten följer de åtagan- den som gjorts i prospekt och övrigt emissionsmaterial. Indiska staten väljer alltså att inte gå in och diktera vad som är hållbart utan lägger endast krav på att emittenten får verifierat att den håller sig till sina investeringsåtaganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;5.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Särskilt om information till investerare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Vid anpassningen till EU:s nya prospektförordning ska ett krav på sådan miljöinformation som relaterar till en grön obligation inkluderas i regleringen av nyckelinformationens innehåll i lagen om handel med finansiella instrument.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft168"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det föreligger inget behov av lagstiftningsåtgärder när det gäller förköpsinformation till investerare. Det följer redan av gällande rätt och kompletteras med vad som krävs enligt branschpraxis i GBP när det gäller information till inve- sterare. Det behövs inte heller någon ytterligare lagregel angå- ende återrapportering eller annan efterköpsinformation efter- som även ett sådant krav följer av branschpraxis och ramverken för gröna obligationer. Under de närmaste två åren kommer dessutom ett antal informationsregler i EU:s rättsakter att genomföras och anpassas till i svensk rätt. Även nationella regler utarbetas under samma tidsrymd. De regler som gäller för inve- sterarens rätt till information bedöms vara ändamålsenliga och tillfyllest även avseende gröna obligationer. Några ytterligare in- formationsregler, utöver tillägget till prospektreglerna, bedöms därför inte vara nödvändiga med anledning av de främjandeför- slag som utredningen lägger fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft32"&gt;Utredningen har i uppdrag enligt kommittédirektiven att analysera och vid behov lämna förslag på vilken information som investerare behöver för att fatta välgrundade investeringsbeslut. Om det bedöms nödvändigt får kompletteringar av regelverken som behandlar sådan information läggas fram. En genomgång av befintliga och kommande informationsregler på området som säkerställer investerarens rätt till information är därmed nödvändig.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;241&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_242"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p635 ft8"&gt;Det gäller i första hand lagen om handel med finansiella instru- ment som innehåller kraven för prospekt. Den lagen kommer att väsentligt omarbetas med anledning av anpassning till EU:s pro- spektförordning som trädde i kraft den 20 juli 2017 med tillämp- ning till största delen från den 21 juli 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft9"&gt;Den nya &lt;NOBR&gt;EU-förordningen&lt;/NOBR&gt; innehåller en tämligen detaljerad reglering av emissionsförfarandet med kraven för upprättande, godkännande och spridning av prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på reglerad marknad. Reglerna kommer att medföra, vad gäller infor- mationsplikten, ett utvidgat ansvar för emittenten för investering- ens nyckeltal och information om riskfaktorer, jämte en möjlighet för medlemsländerna att införa andra informationskrav under förut- sättning att bördan hålls proportionerlig och nödvändig relaterat till erbjudandet om investering. Det nämns särskilt att miljömässiga, sociala eller styrningsrelaterade omständigheter (ESG) kan utgöra sådana specifika och väsentliga risker för emittenten och värde- pappret att information om faktorerna kan bedömas nödvändig och ska lämnas (skäl 54). Den anpassning till de nya prospektreglerna som måste ske i svensk rätt medför att något särskilt lagstiftnings- behov i den här delen egentligen inte föreligger med anledning av de främjandeåtgärder som utredningen lagt fram. Kraven på nyckel- information kan sägas redan omfatta alla väsentliga element av en investering, t.ex. om den är grön eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft8"&gt;Däremot kan det finnas ett signalvärde i att inkludera krav på miljörelaterad information (E i ESG) i den svenska lagen när en sådan faktor är bärande för investeringen, som t.ex. är fallet vid gröna obligationer. Överfört till marknaden för gröna obligationer skulle en sådan reglering kunna innebära en viss kodifiering av råd- ande marknadspraxis att lämna utvärdering från oberoende extern granskning tillsammans med erbjudandet om investering varför några direkt tillkommande kostnader inte synes bli aktuella. Ut- redningen föreslår att Sverige använder möjligheten till en nationell regel om miljöinformation i prospekt. Med hänvisning till den kommande omarbetningen av LHF som blir nödvändig vid anpass- ningen lägger inte utredningen fram något uttryckligt lagförslag utan överlåter till den fortsatta beredningen att utforma informa- tionsregeln i aktuellt lagrum som kommer att reglera prospektets innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;242&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_243"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115243x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td173"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td174"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p563 ft34"&gt;En annan central reglering återfinns i VPL som också innehåller informationsregler inom ramen för investerarskyddet. Kravet på information överensstämmer med prospektkraven: investeraren ska kunna fatta ett välgrundat beslut om investeringen. Genomför- andet av MiFID II kompletterar VPL med regler som bl.a. innebär att kunder och presumtiva kunder ska tillhandahållas lämplig information om värdepappersföretaget och dess tjänster, finansiella instrument och föreslagna placeringsstrategier, utförandeplatser samt kostnader och tillhörande avgifter. Det krävs vidare bl.a. att informationen ska tillhandahållas i begriplig form så att kunder eller presumtiva kunder har rimlig möjlighet att förstå arten av en investeringstjänst och de finansiella instrument som erbjuds liksom den risk som är förknippad med tjänsten eller instrumentet, så att de därigenom är väl informerade inför ett investeringsbeslut. Information ska tillhandahållas i god tid. Beträffande finansiella instrument och föreslagna placeringsstrategier gäller att den infor- mation som lämnas bör innefatta lämplig vägledning och varningar rörande de risker som dessa är förknippade med, jämte ett krav på att ange om ett finansiellt instrument är avsett för professionella eller &lt;NOBR&gt;icke-professionella&lt;/NOBR&gt; kunder, varvid den målgrupp som fast- ställts i processen för produktgodkännandet ska beaktas. När det gäller information om kostnader och avgifter ska ett värdepappers- företag informera kunder och presumtiva kunder om alla kostnader och tillhörande avgifter. Informationen ska innehålla information om kostnader och avgifter avseende både investeringstjänster och sidotjänster, inbegripet information om kostnader för rådgivning, det finansiella instrument som rekommenderas eller marknadsförs till kunden och hur kunden får betala för det. Uppgifter om betal- ningar från tredjepart ska inkluderas. Reglerna kompletteras av detaljerade föreskrifter i den delegerade förordningen till MiFID II (se bl.a. artiklarna &lt;NOBR&gt;44–51).&lt;SPAN class="ft63"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft8"&gt;Det kan noteras att marknadsföringslagen gäller parallellt. Marknadsinformationen får inte vara vilseledande, något som det kan bli fråga om vid t.ex. &lt;SPAN class="ft10"&gt;greenwashing&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;Se vidare prop. 2016/17:162 Nya regler om marknader för finansiella instrument (MiFID II och MiFIR.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;243&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_244"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p635 ft8"&gt;I övrigt har ett antal andra regleringsinitiativ tagits när det gäller information om hållbarhet och finansiella instrument och fler är under genomförande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft32"&gt;Ett exempel är kravet på hållbarhetsrapportering enligt EU:s redovisningsdirektiv som inarbetats i ÅRL och får effekt under 2018. Ett annat är EU:s förordning nr 1286/2014 om faktablad för paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter för icke- professionella investerare (Priips). Den regleringen ska harmoniera med de nya reglerna om prospekt för att undvika dubblerade krav på information. Av intresse här är att Priips innehåller ett särskilt krav om att &lt;NOBR&gt;ESG-faktorer&lt;/NOBR&gt; ska redovisas i faktabladet (Art. 8.3.c.ii). Det ska dock noteras att Priips i undantagsfall träffar obligations- marknaden, t.ex. statsobligationer är uttalat undantagna från till- lämpningsområdet (skäl 7). &lt;NOBR&gt;Priip-förordningen&lt;/NOBR&gt; och den svenska lagen för anpassning ska börja tillämpas från den 1 januari 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft34"&gt;Nationellt har informationsregler arbetats fram vad gäller håll- barhetsinformation i lagen (2004:46) om värdepappersfonder och lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder. En proposition lämnades till riksdagen den 21 september 2017 och reglerna är avsedda att träda i kraft den 1 januari 2018. Kraven inne- bär att fondbolag, förvaltningsbolag och AIF- förvaltare, för varje värdepappersfond som bolaget förvaltar respektive varje alternativ investeringsfond som förvaltaren marknadsför till &lt;NOBR&gt;icke-professio-&lt;/NOBR&gt; nella investerare, ska lämna den information som behövs för förstå- elsen av fondens förvaltning med avseende på hållbarhet, däribland i frågor som rör miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption (&lt;SPAN class="ft75"&gt;Global Compact&lt;/SPAN&gt;). Kravet syftar till att underlätta för investerare att bedöma vilka hållbarhetsaspekter som beaktas vid fondförvaltningen. Om en fondförvaltare inte alls beaktar hållbarhetsaspekter, ska för- valtaren i stället informera om detta. I samma proposition föreslås även en ändring i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder &lt;NOBR&gt;(AP-fonder)&lt;/NOBR&gt; som innebär att informationskravet avseende hållbar- hetsaspekter blir tillämpligt även för de fonder i premiepensions- systemet som Sjunde &lt;NOBR&gt;AP-fonden&lt;/NOBR&gt; förvaltar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft32"&gt;Ytterligare ett nationellt lagstiftningsinitiativ är lagförslaget om obligatorisk information om hållbarhetsarbete för &lt;NOBR&gt;Första–Fjärde&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;AP-fonderna.&lt;/NOBR&gt; Reformen som föreslås innebär ett redovisningskrav av hållbarhetsarbete i syfte att främja ansvarsfulla investeringar och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;244&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_245"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td173"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td174"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Standard, bedömning och validering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft11"&gt;ansvarsfullt ägande. En promemoria remitterades t.o.m. oktober 2017 och beredning pågår f.n. i regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft8"&gt;Sammantaget innebär redan gällande jämte kommande före- skrifter om information att behovet av kompletterande regler om information om gröna obligationer bedöms vara mycket litet. Regelverket kompletteras dessutom redan i dag av väl utvecklad och fungerande branschpraxis genom de riktlinjer och principer som antagits av främst GBP och CBI.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft8"&gt;Det kan således konstateras att det inte föreligger något lag- stiftningsbehov angående förköpsinformation. Det åligger emit- tenten att ta fram information som gör det möjligt för investeraren att fatta ett välgrundat beslut om investeringen. I typfallet bör där- för informationen innehålla upplysningar om användningen av upp- lånade medel som emittenten åtar sig enligt ramverken. Det fram- går av den branschpraxis och de krav som utvecklats inom ramen för t.ex. GBP. Emittenten tar fram ett andrahandsutlåtande över det projekt man vill få finansierat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft9"&gt;När det gäller efterköpsinformation blir slutsatsen likalydande. De krav som ställs på återrapportering fyller de informationsbehov som en investerare kan ha. Återrapportering är unik för gröna obligationer och särskilt utvecklad med anledning av instrumentets egenskap att främja hållbar utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft32"&gt;Som angivits ovan arbetar fler organ, t.ex. ISO, EBC och EU- kommissionen, med att ta fram ytterligare riktlinjer, definitioner och dylikt för just gröna obligationer inom den närmaste tiden. Utredningens slutsats är därmed att det, mot bakgrund av utredningens förslag och utöver det föreslagna nationella tillägget till prospektreglerna, inte föreligger något behov av särskilda regler i Sverige om information till investerare avseende gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;245&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_246"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_247"&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;6 Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft9"&gt;Utredningens främsta uppdrag är att analysera och lämna förslag på vilka sätt marknaden för gröna obligationer kan främjas. Ett främ- jande kan innebära många saker, men i belysningen att nå en hållbar finansmarknad innebär detta bl.a. att öka antalet emittenter, liksom antalet emissioner, att bredda investerarkollektivet, att utöka mark- naden och marknadsplatserna, att öka effektiviteten på marknaden och sänka transaktionskostnaderna, att säkra kvalitén på gröna projekt och att säkerställa gröna effekter av de investeringar som görs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft32"&gt;Risken finns vid ett ensidigt främjande av antalet emissioner att det gröna inslaget urholkas, att det går inflation i beteckningen ”grön” obligation (eng. &lt;SPAN class="ft47"&gt;greenwash&lt;/SPAN&gt;). En sådan utveckling främjar inte en hållbar finansmarknad. Samtidigt som intentionen måste vara att öka antalet investeringstillfällen måste alltså det ”gröna” säker- ställas. Å andra sidan visar de intervjuer som utredningen genomfört att det finns en utbredd uppfattning om att det föreligger ett mer- arbete, en extra kostnad, i att emittera ”grönt” och att obligationer därför emitteras traditionellt utan ytterligare överväganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;I kapitlet redogörs först för hinder mot utvecklingen, och de utmaningar för marknaden som det pekats på i ett antal interna- tionella rapporter. Därefter presenteras de främjandeområden och förslag på åtgärder som identifierats med särskilt fokus på den svenska obligationsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Transparens och hållbarhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft34"&gt;Gröna obligationer kräver en högre nivå av transparens för att inve- steraren ska kunna utvärdera och verifiera emittentens utfästelse om att anskaffat kapital ska investeras i hållbara projekt. Enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft18"&gt;247&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_248"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;GBP bör det i obligationens dokumentation framgå vad anskaffat kapital ska investeras i. Investeringarna bör dessutom bidra till sig- nifikanta förbättringar gällande klimat och miljö. Emittenten ska även utvärdera och om möjligt kvantifiera investeringarnas förvänt- ade klimatpåverkan innan emission. Dessa kriterier är det som primärt definierar en grön obligation och skiljer dem från tradi- tionella obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft32"&gt;Vid emission av gröna obligationer åtar sig emittenten att inve- stera anskaffat kapital miljö- och klimatmässigt hållbart. Efter emis- sion av gröna obligationer behövs det uppföljande rapportering för att säkerställa att emittenten verkligen uppfyller sina åtaganden om att investera hållbart. Praxis på marknaden är att emittenten årligen rapporterar om vad anskaffat kapital används till. Denna praxis återfinns i de frivilliga standarder vilka beskrivs mer i detalj i 5 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft32"&gt;Inför en emission av gröna obligationer identifierar emittenten de hållbara tillgångar och projekt i verksamheten som kan finansi- eras via de gröna obligationerna. Emittenten kan via gröna obliga- tioner med högre krav på transparens därmed skaffa sig finansiering från investerare med ett hållbarhetsmandat. Investerare med ett hållbarhetsmandat får i sin tur möjlighet att investera i endast de hållbara tillgångarna hos emittenter de inte annars skulle kunnat investera i. Det skapar fler alternativ till att investera hållbart och bidrar till möjligheten att diversifiera portföljer med hållbara värde- papper. Att de hållbara obligationerna märks som gröna underlättar för investerare att hitta hållbara investeringsalternativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft32"&gt;Just uppdelningen mellan hållbara och icke hållbara tillgångar är viktig då det ger investeraren en valmöjlighet att investera hållbart. Det är också därför vissa emittenter som anses helt hållbara i dag, s.k. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;pure-play&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; inte emitterar gröna obligationer. Det handlar t.ex. om tillverkare av vindkraftverk eller elbilar. Hela deras verksamhet bedöms vara hållbar och är de transparenta behöver de inte separera och tydliggöra sina hållbara tillgångar med gröna obligationer. Investerare med ett hållbarhetsmandat kan investera i de helt hållbara emittenternas obligationer i vilket fall som helst. Detta visar på vilken vikt gröna obligationer och det högre kravet på transparens har i att möjliggöra en marknadsdriven omställning till en hållbar ekonomi. Gröna obligationer ger investeraren ett val att endast investera i de hållbara tillgångarna. Om tillräckligt stora kapitalflöden riktas om mot att finansiera endast de hållbara tillgångarna på bekostnad av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;248&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_249"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;de icke hållbara kommer en omställning i realekonomin att ske. Enligt utredaren borde målet vara att alla obligationer ska vara gröna. När detta är uppnått är alla tillgångar, projekt och verksam- heter som finansierats via obligationer, finansierade med obliga- tioner som är miljö- och klimatmässigt hållbara. Gröna obligationer skulle då ha uppfyllt sitt syfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Varför investeras i gröna obligationer?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft12"&gt;Intresset för miljö- och klimatmässigt hållbara investeringar ökar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft8"&gt;Med ökad rapportering om klimatpåverkan och utnyttjandet av jordens resurser har intresset för att investera i miljö- och klimat- mässigt hållbara tillgångar ökat. Klimatriskerna blev än mer kon- kreta i.o.m. överenskommelsen av Parisavtalet. Enligt Parisavtalet ska nettonollutsläpp av växthusgaser uppnås under seklets andra hälft. Om inte revolutionerande ny teknik inom lagring av växt- husgaser tas fram innebär det att stora delar av dagens verksamhet i ekonomin per definition inte kan existera så tidigt som om 30 år. Att ta hänsyn till klimatrisker och investera hållbart har därför bli- vit allt mer aktuellt. Finansmarknadernas roll i omställningen till en hållbar ekonomi lyfts bl.a. i Parisavtalet (se 7 kap. för en mer detalj- erad beskrivning).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft32"&gt;Det tilltagande intresset att investera hållbart syns bl.a. i utveck- lingen av antalet kapitalförvaltare som väljer att ansluta sig till FN:s principer för ansvarsfulla investeringar (PRI). Mer än 1 500 för- valtare i över 50 länder hade anslutit sig 2016. Det sammanlagda kapitalet under förvaltning av anslutna investerare uppgick till cirka 62 000 miljarder dollar. Förvaltat kapital utgjorde då cirka 24 pro- cent av de globala finansmarknaderna. PRI lanserades 2016 och i diagrammet nedan visar på initiativets utveckling sett till antalet anslutna kapitalförvaltare och tillgångar under förvaltning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;249&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_250"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115250x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td138"&gt;&lt;P class="p642 ft98"&gt;70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td170"&gt;&lt;P class="p643 ft98"&gt;1600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td138"&gt;&lt;P class="p642 ft98"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td170"&gt;&lt;P class="p643 ft98"&gt;1400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td138"&gt;&lt;P class="p642 ft98"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td170"&gt;&lt;P class="p643 ft98"&gt;1200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td170"&gt;&lt;P class="p643 ft98"&gt;1000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td138"&gt;&lt;P class="p642 ft98"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td170"&gt;&lt;P class="p643 ft56"&gt;800&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td138"&gt;&lt;P class="p642 ft98"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td170"&gt;&lt;P class="p643 ft56"&gt;600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td138"&gt;&lt;P class="p642 ft98"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td170"&gt;&lt;P class="p643 ft56"&gt;400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td138"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td138"&gt;&lt;P class="p642 ft98"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td170"&gt;&lt;P class="p643 ft56"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td138"&gt;&lt;P class="p642 ft56"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td170"&gt;&lt;P class="p643 ft56"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td138"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td170"&gt;&lt;P class="p329 ft56"&gt;2016&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td181"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr44 td182"&gt;&lt;P class="p263 ft85"&gt;Förvaltat kapital (vänster axel)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td183"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr44 td178"&gt;&lt;P class="p263 ft98"&gt;Antal investerare (höger axel)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p282 ft56"&gt;Källa: PRI.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft8"&gt;Syftet med PRI är att hjälpa investerare med att integrera faktorer som miljö, social och styrning (ESG) i sina investeringsbeslut och ägarpraxis. Anslutna förvaltare åtar sig att tillämpa PRI:s sex icke bindande principer för ansvarsfulla investeringar, se 3 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft32"&gt;Institutionella investerare generellt har dessutom ett ansvars- tagande (eng. &lt;SPAN class="ft47"&gt;fiduciary duty&lt;/SPAN&gt;) att se till sina kunders bästa. I detta ansvar ligger bl.a. att ta hänsyn till alla risker, vilket inkluderar kli- matrisker. Med ökad medvetenhet om klimatförändringar och de risker det medför har konsumenterna i högre grad börjat efterfråga hållbara investeringsalternativ. I en undersökning svenskars åsikter om fonder och sparande uppgav drygt vart fjärde tillfrågad att de valt en fond för att den har en hållbar inriktning.&lt;SPAN class="ft57"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Drygt hälften av de som aktivt valt en fond med hållbar inriktning uppgav att deras motiv varit att åstadkomma en positiv påverkan. Med tilltagande medvetenhet har och kommer kunderna till de institutionella inve- sterarna efterfråga en alltmer hållbar förvaltning av kapitalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft34"&gt;Gröna obligationer vars emissionslikvid uteslutande går till att finansiera miljö- och klimatmässigt hållbara projekt, i kombination med den högre nivån av transparens som tillåter marknaden att utvärdera hållbarheten, har visat sig uppfylla investerares önskemål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;TNS Sifo Prospera på uppdrag av Fondbolagens förening (2016), &lt;SPAN class="ft64"&gt;Fondspararundersök- ningen 2016&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;250&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_251"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115251x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;om ett hållbart placeringsalternativ. Gröna obligationer ger därmed investerare en tydlig valmöjlighet att investera hållbart. På så sätt kan tillgångsslaget hjälpa till att tillgodose den efterfrågan på håll- bara investeringar som beskrivits ovan. Det förklarar också en för- klaring till varför det är så hög efterfrågan på instrumentet och att de som köper gröna obligationer tenderar att hålla dem till förfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Varför emitteras gröna obligationer?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft9"&gt;Som beskrivet ovan finns det ett tilltagande intresse för att inve- stera miljö- och klimatmässigt. Bl.a. emitterades Världsbankens första gröna obligation som ett svar på investerares efterfrågan på ett miljö- och klimatmässigt hållbart och transparent tillgångsslag, se kap. 4 för mer information. Vidare har det estimerats att det finns ett investeringsbehov till 2030 i storleksklassen 93 000 mil- jarder dollar för att möta efterfrågan från samhället och att ställa om till en hållbar ekonomi (se 7 kap. om investeringsbehovet). Gröna obligationer har identifierat som ett tillgångsslag som har potential i att finansiera en del av investeringsbehovet (se 3 kap.) och kan samtidigt tillgodose en del av investerarnas efterfrågan på miljö- och klimatmässigt hållbara investeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;OECD och ytterligare tre organisationer har i en gemensam rapport identifierat hur den gröna obligationsmarknaden kan gynna omställningen till en hållbar ekonomi och skäl till varför de emit- teras&lt;SPAN class="ft54"&gt;2&lt;/SPAN&gt;:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Ge ytterligare en källa till miljö- och klimatmässigt hållbar finansi- ering: &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Obligationer är ett lämpligt tillgångsslag i att täcka en del av investeringsbehovet i miljö- och klimatmässigt hållbara pro- jekt. Det finns en efterfrågan på att införa nya lösningar för finansiering av hållbara projekt som kan attrahera institutionella investerare. Dessa investerare (pensionsfonder, försäkringsföre- tag, statliga förmögenhetsfonder) förvaltar globalt 100 000 mil- jarder dollar. Gröna obligationer kan utgöra ett utgöra ännu en finansieringskälla jämte hållbara lån och aktier.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;OECD, ICMA, CBI och GFC (2016), &lt;/SPAN&gt;Green Bonds: Country Experiences, Barriers and Options&lt;SPAN class="ft56"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;251&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_252"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Möjliggöra mer långsiktig finansiering av hållbara projekt skulle minska refinansieringsrisken: &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;I många länder har bankerna svårt att låna ut på längre tid. De emittenter som endast har tillgång till kortare banklån får en refinansieringsrisk när de ska finansi- era hållbara långsiktiga projekt. Om banker och företag emitter- ade gröna obligationer på medel– till lång frist skulle refinansi- eringsrisken minska.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Förbättra emittenters anseende och tydliggöra deras miljöstrategi:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft9"&gt;Emittering av gröna obligationer är ett effektivt sätt att utveckla och genomföra en trovärdig hållbarhetsstrategi som kan kom- municeras till investerare och allmänhet. Emitternas förbätt- rande anseende kan användas i marknadsförningssyfte samt skapar incitament för en genomgående mer hållbar affärsverk- samhet. En mer väldefinierad hållbarhetsstrategi kan förbättra emittenters riskhanteringsprocess gällande miljö- och klimat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;Kostnadsfördelar i den gröna obligationsmarknaden: &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;För närvar- ande finns det inte definitivt påvisbara kostnadsfördelar jämfört med traditionella obligationer. Orsaken är en sämre likviditet för gröna obligationer. Om marknaden för gröna obligationer kan attrahera en bredare investerarbas kan likviditeten förbätt- ras. En likvid grön obligationsmarknad resulterar i en bättre prissättning av gröna obligationer, vilket kan främja efterfrågan. Politiska incitament som skattereduktion, räntesubventioner och kreditgarantier kan också bidra till lägre finansieringskost- nader för gröna obligationer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Från traditionella till gröna sektorer: &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Fördelarna som nämnts ovan kan fungera som incitament för att uppmuntra emittenter i mindre miljövänliga sektorer att emittera gröna obligationer (under förutsättning att de går till gröna projekt) och minska deras miljöpåverkan genom att de investerar i gröna projekt med hjälp av gröna obligationer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;Ger långsiktiga ESG investerare nya investeringsmöjligheter: &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Det finns en hög efterfrågan på långsiktiga och miljö- och klimat- mässigt hållbara investeringar hos pensionsfonder, försäkrings- bolag, statliga förmögenhetsfonder och andra institutionella in- vesterare. Dess letar ständigt efter nya finansiella instrument för att uppnå sina investeringsmål. Gröna obligationer kan möta&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;252&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_253"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p649 ft8"&gt;deras behov och bidra med diversifieringen av deras portföljer. Den gröna märkningen av gröna obligationer hjälper investerare att identifiera hållbara investeringsalternativ på den stora obliga- tionsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Fördelar och nackdelar med gröna obligationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft8"&gt;Som beskrivet ovan finns det ett tilltagande intresse att investera hållbart. Det finns emellertid inte många tillgångsslag som tillåter hållbara investeringar utan omfattande analysarbete. Att de flesta aktörer som finansierar sig på kapitalmarknaderna inte heller är hundraprocentigt hållbara minskar investeringsmöjligheterna ytter- ligare. Gröna obligationer vars emissionslikvid uteslutande går till att finansiera miljö- och klimatmässigt hållbara projekt, i kombi- nation med den högre nivån av transparens som tillåter marknaden att utvärdera hållbarheten, har visat sig uppfylla investerares önske- mål om ett hållbart placeringsalternativ. Gröna obligationer ger därmed investerare en tydlig valmöjlighet att investera hållbart. På så sätt kan tillgångsslaget hjälpa till att tillgodose den efterfrågan på hållbara investeringar som beskrivits ovan. Att även aktörer vars verksamhet ännu inte är hundraprocentigt hållbar kan emittera gröna obligationer ökar utbudet och möjliggör bättre diversifiering av hållbara portföljer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Tillgångsslaget underlättar för investerare att efterleva sina håll- barhetsmandat och att kommunicera kring sitt engagemang i håll- bara värdepapper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft8"&gt;Vidare underlättar den gröna märkningen identifiering av till- gångsslaget och reducerar transaktionskostnaderna för att investera hållbart. En annan gynnande faktor är att gröna obligationer fun- gerar som traditionella obligationer rent tekniskt. Tröskeln att in- vestera i tillgångsslaget är därmed låg och infrastruktur för emis- sion och handel finns redan på plats. Det gör det enkelt för investe- rare att placera i tillgångsslaget, vilket är en fördel gentemot om det skulle vara ett helt nytt och obeprövat tillgångsslag. Som nämnts erbjuder gröna obligationer en högre nivå av transparens. Investe- rare får därför bättre insyn i emittentens verksamhet och kan bedöma dess risker.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;253&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_254"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft9"&gt;Dessa egenskaper gör tillgångsslaget attraktivt och som mark- naden ser ut i dag emitteras inte tillräckligt med gröna obligationer för att tillgodose efterfrågan. Det visar på det stora intresse som finns för gröna obligationer och att investera hållbart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;I en rapport från OECD och Bloomberg Philanthropies (2015) listas fördelar och nackdelar med gröna obligationer, efter inter- vjuer med investerare och emittenter. Det kan vara av värde att känna till synpunkterna som återfinns i internationell rapportering för att bättre förstå hur marknaden för gröna obligationer ska kunna främjas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;254&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_255"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H5B3115/H5B3115255x1.jpg" style="width:441px;height:707px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td184"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td185"&gt;&lt;P class="p651 ft31"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr53 td186"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td187"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td188"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td186"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td187"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td188"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td184"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td189"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td188"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td190"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td191"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td188"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td184"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td189"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td188"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td190"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td191"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td188"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p652 ft171"&gt;3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft56"&gt;Källa: OECD och Bloomberg Philanthropies (2015), Green bonds Mobilising the debt capital markets for a &lt;NOBR&gt;low-carbon&lt;/NOBR&gt; transition, december 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Företag som bedöms som helt igenom hållbara.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;255&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_256"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H5B3115/H5B3115256x1.jpg" style="width:440px;height:494px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td192"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td189"&gt;&lt;P class="p655 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr54 td193"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td194"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td187"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td193"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td194"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td187"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td193"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td195"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td189"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td193"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td196"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td191"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td193"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td195"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td189"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td193"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td196"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td191"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td193"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td195"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td189"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr55 td193"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td196"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td191"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td193"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td195"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td193"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td196"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td191"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td193"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td195"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td189"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr56 td193"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td197"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td198"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p656 ft56"&gt;Källa: OECD och Bloomberg Philanthropies (2015), Green bonds Mobilising the debt capital markets for a &lt;NOBR&gt;low-carbon&lt;/NOBR&gt; transition, december 2015&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Hinder för marknaden för gröna obligationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft8"&gt;Ibland framförs åsikten att den gröna obligationsmarknaden behöver injektion för att växa. Faktum är att den redan växer exponentiellt. Sedan emissionen av den fösta gröna obligationen för snart tio år sedan har marknaden för dessa obligationer i dag ett utestående värde på närmare 300 miljarder dollar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft34"&gt;Detta till trots finns en rad utmaningar och problem. Utan att göra listan komplett kan utredningen peka ut en handfull områden som måste adresseras för att den gröna obligationsmarknaden ska&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;256&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_257"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;få en än mer viktig funktion som finansieringskälla för en omställ- ning till en mer hållbar värld och det måste den få: tiden är knapp om Parisavtalet 2015 ska förverkligas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Nischprodukt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft32"&gt;Trots en storlek på närmare 300 miljarder dollar är den gröna obli- gationen fortfarande en nischprodukt. Den utgör mindre än en procent av den samlade obligationsmarknaden globalt. 300 miljarder dollar är i och för sig ett respektingivande belopp. Men ser vi till de bedömningar som gjorts vad avser finansieringsbehov för en hållbar omställning enligt klimatavtalet i Paris – 3 000 till 7 000 miljarder dollar per år de kommande 15 till 20 åren – är den gröna obliga- tionsmarknaden en droppe i havet. Ska de gröna obligationerna ha en mer framträdande roll i denna omställning måste vi enkelt uttryck gå från den ”lilla dammen till den stora dammen”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Sämre likviditet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft9"&gt;Att vara en nischprodukt innebär också att likviditeten är mer be- gränsad jämfört med en vanlig obligation. För en traditionell kapitalförvaltning är likviditeten en viktig parameter. Investerare brukar kräva ett premium för att investera i illikvida tillgångar som är svårare att omsätta. Allt annat lika skulle det innebära en högre finansieringskostnad för emittenterna av gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Gällande gröna obligationer är situationen något annorlunda än den som typiskt brukar karaktärisera illikvida tillgångar. Gröna obligationer är i regel enkla att sälja eftersom efterfrågan är så hög. Problemet ligger snarare i att investerare tenderar att hålla på de gröna obligationerna till förfall på grund av det begränsade utbudet. Om investeraren avyttrar gröna obligationer kan det vara svårt att få tag på nya vid ett senare tillfälle. Marknadens funktionssätt på- verkas negativt när möjligheten inte finns att kontinuerligt kunna både köpa och sälja gröna obligationer. För vissa aktörer blir det svårt att verka på en sådan marknad med så begränsat utbud och omsättning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;257&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_258"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115258x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p126 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Högre kostnad&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Att emittera en grön obligation är i dag dyrare än att ge ut en vanlig obligation. Den gröna obligationen medför extra kostnader för fram- tagande av ramverk, andrahandsutlåtande och återrapportering. Ur ett krasst företagsekonomiskt perspektiv kan det vara svårt att motivera en emission av en grön obligation. Allt annat lika finns det helt enkelt inga ekonomiska incitament att emittera en grön obliga- tion. Snarare finns det p.g.a. de extra kostnaderna incitament att inte emittera en grön obligation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft32"&gt;P.g.a. den höga efterfrågan på gröna obligationer har emittenten i vissa fall kunnat emittera gröna obligationer med en viss rabatt i form av lägre ränta, dvs. emittenten har p.g.a. den höga efterfrågan fått ett par räntepunkter (0,02 procentenheter) lägre finansierings- kostnad. För en typisk svensk emission som i snitt ligger på ett nominellt belopp om en miljard kronor skulle det handa om en årligen lägre finansieringskostnad om 200 000 kronor. Kostnaden för extern granskning återbetalas i sådant fall redan första året.&lt;SPAN class="ft57"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Emellertid har utredningen i sitt arbete träffat endast enstaka emittenter som upplevt att det finns en rabatt på två till tre ränte- punkter på marknaden. Denna bild bekräftas av Banken för inter- nationell betalningsutjämning (BIS) som i en rapport estimerat rabatten på marknaden till 1,8 räntepunkter.&lt;SPAN class="ft54"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Fenomenet drivs på av den höga efterfrågan på hållbara investeringar och rabatten kan försvinna om utbudet av gröna obligationer ökar eller investerarnas preferenser ändras. Det är alltså inget en emittent kan räkna med vid emission av en grön obligation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Rabatten kan användas som ett mått på den avkastning som in- vesterare är redo att avstå i det korta perspektivet för att investera hållbart. Att vid emissionstillfället avstå från avkastning kan tas igen om obligationen stiger i värde och säljs innan förfall. Utred- ningen har i sitt arbete fått indikationer på att gröna obligationer presterar bättre på sekundärmarknaden än traditionella. Utred- ningen har emellertid inte kommit över några data som bevisar detta. BIS har i ovan nämnda rapport inte heller kunnat påvisa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Cicero, med en marknadsandel för andrahandsutlåtande i Sverige på över 80 procent, tar cirka 120 000 kronor för att granska ett ramverk frö gröna obligationer. Skulle extra arbete tillkomma tar de cirka 2 000 kronor i timmen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Ehlers, Torsten och Packer Frank (2017), &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;BIS Quarterly Review&lt;/SPAN&gt;, September 2017.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;258&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_259"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p659 ft11"&gt;någon signifikant skillnad gällande utvecklingen av gröna och tradi- tionella obligationer på sekundärmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Additionalitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft32"&gt;En diskussion kring gröna obligationer är om de kan användas även vid refinansiering av redan genomförda hållbara investeringar, eller om de bara kan användas vid nya investeringar, s.k. additionalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Den bakomliggande tanken för diskussionen är med fokus på framtiden, att de investeringar som redan är gjorda har redan finansi- erats och därför ska tillgängligt kapital användas för framåtblickande investeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Om syftet med gröna obligationer är att knyta obligationen till en tillgång eller investeringar som är hållbar i syfte att ge investe- raren en lägre klimatrisk, allt annat lika, och emittenten en lägre kapitalkostnad, borde det inte vara av betydelse om det är refinansi- ering eller nya investeringar. Tvärtom, om även befintliga gröna investeringar kan refinansieras kommer marknaden i volym, allt annat lika, att växa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft9"&gt;Ytterligare ett argument för att acceptera refinansiering vilar på de rekommendationer som &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; HLEG lämnat där man efterlyser agerande från investerare som syftar till en tydligare redovisning av de risker som bolag har i sina tillgångar. Ingen vet dock hur denna redovisning ska se ut. Ett sätt att bidra till en sådan utveckling vore att använda gröna obligationer som ett instrument för att sortera bolagens tillgångar i gröna respektive icke gröna tillgångar. Ju högre andel hållbara tillgångar, ju lägre risk och där- med lägre kapitalkostnad. För fastighetstillgångar borde det inte vara förenat med stort merarbete att definiera vad som, enligt fast- ställda och transparenta definitioner, är grönt respektive icke grönt. Skulle denna tanke vinna gehör öppnar sig en marknad som inte mäts i miljarder utan billioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft8"&gt;De finansiella marknadernas huvudsakliga uppgift är att identi- fiera, prissätta och fördela risker samt omfördela sparande till inve- steringar. I den finansiella världen handlar det bl.a. om att analysera och hantera risker. Den gröna obligationen har egenskaper som skiljer den från andra obligationer, däribland inklusive skillnader i risk. Exempel på sådana skillnader är:&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;259&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_260"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p660 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Eftersom gröna obligationer fortfarande är en nischprodukt är likviditeten, d.v.s. möjligheterna att sälja och köpa obligationen, sämre än för traditionella obligationer. För närvarande finns det ett latent efterfrågeöverskott, vilket också avspeglar sig i mark- naden i så motto att utbudssidan ofta är begränsad. Sämre likviditet innebär att investeraren vanligtvis kräver en extra ersätt- ning, eller enklare utryckt, kräver en högre avkastning eftersom den s.k. likviditetsrisken, dvs. möjligheterna att sälja obligationen utan stor prispåverkan, är högre i den gröna obligationen till följd av den bristande omsättningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Den traditionella gröna obligationen har inga öronmärkta till- gångar som säkerhet, då de har finansierat samma tillgångar som en icke grön obligation. Ur detta riskperspektiv föreligger alltså ingen skillnad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;För en säkerställd grön obligation finns öronmärkta tillgångar vilket innebär att de ur ett riskperspektiv skiljer sig åt. Med säkerställd menas att innehavarna av obligationerna förutom att ha fordran på emittenten även har prioriterad rätt i en fördefi- nierad säkerhetsmassa, t.ex. fastigheter. Detta leder till att kredit- risken är lägre jämfört med en icke säkerställd grön obligation och att kreditrisken kan skilja sig åt mellan säkerställda obli- gationer beroende på kreditrisken i tillgångarna i säkerhets- massan. Ovan finns förslaget till främjandeåtgärd med gröna fastigheter som säkerhet för en obligation och hur detta skulle kunna användas för att skapa en obligation med lägre klimatrisk allt annat lika och därmed motivera ett lägre avkastningskrav.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft8"&gt;Det finns också ”mjuka värden” som kan tillskrivas de gröna obli- gationerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Ofta framhålls signalvärdet, såväl emittenter och investerare vill tydliggöra viljan att bidra till att mer kapital investeras på ett mer hållbart sätt. För gröna obligationer finns regelverk som talar om vilka investeringar och tillgångar som kan klassificeras som gröna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Den gröna obligationen ger också möjlighet att öppna för en dialog kring hållbarhet mellan emittent och investerare. Den traditionella obligationen har inte den egenskapen eller möjlig-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;260&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_261"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p649 ft8"&gt;heten. Det finns inget återrapporteringskrav för hur emissions- belopp har investerats, vilket är tvingande för den gröna obliga- tionen. Ur s.k ”&lt;SPAN class="ft10"&gt;Corporate &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;governance&lt;/SPAN&gt;-synpunkt”&lt;/NOBR&gt; kan sägas att den gröna obligationen därmed har inslag som vanligtvis bara en aktie har.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;En erfarenhet som ofta framhålls av emittenter av gröna obliga- tioner är att de öppnar för en hållbarhetsdialog mellan olika enheter inom organisationer och företag. Det har berättats om kommuner där miljö- och finansavdelningar aldrig träffats förrän man emitterade en grön obligation. Hållbarhetsfrågorna har där- efter fått en bredare och mer prioriterad roll. Detta är också att betrakta som additionalitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Bara beslutet att emittera en grön obligation lyfter på margi- nalen hållbarhetsfrågorna. Det är också mot den bakgrunden man skall se önskan om att få den gröna obligationsmarknaden att växa.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft32"&gt;För närvarande kan det sägas att den gröna obligationen primärt har ett signalvärde, men det finns fler aspekter av additionalitet som lyfts fram i diskussionerna. Den miljömässiga additionaliteten, att den gröna obligationen skulle ha miljönytta som annars inte skulle ha uppstått, antas finnas men är svår att leda i bevis. Den processmässiga additionaliteten, att den gröna obligationen påverkar beslutsprocesser och medvetandegör är däremot tydlig. Likaså den additionalitet som ligger i förändringar i den finansiella upplånings- strategin: att låna hållbart. Slutligen kan sägas att en grön obliga- tion adderar till transparens på finansmarknad och i portföljer genom kraven på bättre förköpsinformation och återrapportering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Utmaningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft9"&gt;Det finns en enorm potential för att den gröna obligationsmark- naden ska kunna bli större men det finns även många utmaningar som hindrar framväxten av den gröna obligationsmarknaden. I &lt;NOBR&gt;OECD-rapporten&lt;/NOBR&gt; 2016 har utmaningar som kan hindra tillväxten identifierats. Utmaningarna stämmer väl överens med den under- sökning som gjorts av G20 Green Finance Study Group. I den fick&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;261&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_262"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115262x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;24 viktiga investerare, emittenter och finansiella intermediärer svara på frågan vad de ser som de största hindren för tillväxten av den gröna obligationsmarknaden. Resultatet från undersökningen visar på följande.&lt;SPAN class="ft54"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Allmänna hinder för utvecklingen av de gröna obligationsmark- naderna: &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;De allmänna hindren för utvecklingen av de gröna obligationsmarknaderna anses av 55 procent av de svarande vara brist på incitament och underutveckling av kreditrating, brist på benchmark räntakurvor (eng. &lt;/SPAN&gt;yield curves&lt;SPAN class="ft9"&gt;), brist på riskinstrument &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;(risk-hedging&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt; instruments) och brist på likviditet på marknaden. Många av dessa hinder hanteras på ett synkroniserat sätt och skulle direkt kunna gynna utvecklingen av de inhemska gröna obligationsmarknaderna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Bristande medvetenhet om fördelarna med gröna obligationer och befintliga internationella riktlinjer och standarder&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;: Bristande kun- skaper om befintliga internationella standarder utgör ett avgör- ande hinder för vissa länder enligt 74 procent av de tillfrågade. Detta gäller även bristen på förståelse för de potentiella fördel- arna med den gröna obligationsmarknaden bland beslutsfattare, myndigheter, emittenter och investerare. De flesta människor som jobbar inom finansbranschen har aldrig hört talas om gröna obligationer tidigare och det är viktigt i detta fall att marknads- aktörer kommunicerar och informerar fördelarna med gröna obligationer till allmänheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;Brist på inhemska riktlinjer och definitioner: &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;I vissa länder måste man av olika skäl utveckla sin egen gröna obligationsmarknad. Det kan vara länder där investeringar inte är helt öppna för utländska investerare, vilket innebär att den inhemska mark- naden är väldigt beroende av de inhemska investerarna. I dessa länder kan politiska incitament användas för att stödja den in-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft34"&gt;hemska gröna obligationsmarknaden. Det kan krävas ytterligare definitioner och beskrivningar än vad det gör i GBP för vissa projektkategorier. För dessa länder, anser 43 procent, är de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;OECD/ICMA/CBI/CFC, 2016. &lt;/SPAN&gt;Country Experiences, Barriers and Options. &lt;SPAN class="ft70"&gt;(pdf). Tillgänglig:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft85"&gt;&lt;A href="http://unepinquiry.org/wp content/uploads/2016/09/6_Green_Bonds_Country_Experiences_Barriers_and_Options.pdf"&gt;http://unepinquiry.org/wp content/uploads/2016/09/6_Green_Bonds_Country_Experiences_ Barriers_and_Options.pdf &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;(2017-02-30)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;262&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_263"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p667 ft11"&gt;största hindren bristen på inhemska definitioner och krav på transparens (&lt;SPAN class="ft40"&gt;disclosure requirement&lt;/SPAN&gt;) för gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Kostnader för valideringsprocesser. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Många potentiella emittenter har inga kunskaper om hur validering- och verifieringsprocesser går till. Kostnaderna för att anlita aktörer som ska göra en second opinion och tredjepartsvalidering är relativt höga. Enligt uppgiften från &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;OECD-rapporten&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt; 2016 kan det kosta mellan 10 000 och 100 000 dollar på vissa marknader och den kostnaden kan utgöra ett hinder för små emittenter anser 41 procent. Det finns emittenter som har klagat över de höga kostnaderna för att hantera kravet på transparens (disclosure requirement).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Brist på rating, index och börsnoteringar: &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Grön rating, olika index och börsnoteringar kan hjälpa investerare att identifiera gröna obligationer utifrån de internationella riktlinjerna från GBP och CBI. Dessutom kan gröna obligationsindex och börser sänka transaktionskostnader för investerare eftersom dessa plattformar identifierar gröna obligationer åt investerare och därmed sänks sökkostnader. Problemet i dag är att det finns för få kredit- värderingsinstitut, indexföretag och börser som skapar den här typen av rating, index och börsnoteringar anser 56 procent av de tillfrågade.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Brist &lt;/SPAN&gt;på klassificerade gröna obligationer: &lt;SPAN class="ft32"&gt;På vissa marknader finns det en stor efterfrågan och investeringsvilja i gröna obli- gationer där de flesta blir övertecknade efter emissionen. Bristen på klassificerade gröna obligationer är ett stort hinder på dessa marknader och det återspeglar i sin tur bristen på trovärdiga gröna projekt som kan finansieras eller återfinansieras genom gröna obligationer. Här uppmärksammas också behovet av en robust och främjande miljöreglering vilken är nödvändig för att gröna projekt ska kunna växa fram i en stor skala.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Svårt &lt;/SPAN&gt;för investerare att investera på de gröna obligationsmark- naderna: &lt;SPAN class="ft32"&gt;Av de tillfrågade anser 67 procent att de globala gröna investerarna har svårt att investera i de inhemska gröna obliga- tionsmarknaderna och att problemet är att definitionen på gröna obligationer och kravet på transparens skiljer sig mellan olika marknader. Transaktionskostnaden för att omvalidera eller om- verifiera en grön obligation från en marknad till en annan mark-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;263&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_264"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p559 ft8"&gt;nad är väldigt hög. Bristen på instrument som skyddar mot olika typer av risker, till ett exempel valutarisker, är ett också hinder för gränsöverskridande gröna obligationsinvesteringar. Bristen på inhemska gröna investerare pekas ut som ett hinder av 59 pro- cent av de tillfrågade.]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft33"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; har i sin rapport &lt;SPAN class="ft153"&gt;Study on the potential of green bond finance for &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;resource-efficient&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt; investments &lt;/SPAN&gt;(2016) sammanställt de största utmaningarna för gröna obligationer från studier som gjordes av G20 Green Finance Study Group, OECD och Bloomberg, CBI och EC DG CLIMA. Utmaningarna är följande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Brist på gröna projekt och obligationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Brist på aggregation av gröna projekt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Brist på definition av gröna obligationer och ramverk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Brist på information och kunskaper om gröna obligationsmark- nader&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Brist på kunskaper om risker för gröna investeringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft40"&gt;Brist på gröna projekt och obligationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft8"&gt;Efterfrågan på gröna obligationer är väldigt stora så att de flesta emissionerna blir övertecknade. Gröna obligationer som emitteras av KFW eller EIB blir oftast övertecknad sju eller åtta gånger. Detta gäller även gröna företagsobligationer från stora företag och gröna statsobligationer, t.ex. Frankrike. Enligt &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; är bristen på projekt som är huvudbarriären för den gröna obliga- tionsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Stater, kommuner och EU har inga egna projektlistor med en positiv miljö- och klimatpåverkan. Ett sådant projekt skulle kunna göra gröna investeringar synliga. &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; vill att det ska vara offentliga aktörer som ska besluta vilka investeringar som ska prioriteras när det gäller sektorer eller projekt som ska finansieras av gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Även om det råder en stor efterfrågan på gröna obligationer så är det inte säkert att efterfrågan kan upprätthållas om utbudet skulle ökas. &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; anser att den nationella gröna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;264&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_265"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;obligationsmarknaden fortfarande är för liten och därmed är det svårt att locka till sig stora institutionella investerare. Dessa investerare kräver att en grön obligation ska ha emissionsbeloppet på 200 miljoner euro för att kunna investera i enligt europeiska kommissionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft40"&gt;Brist på aggregering av gröna projekt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Precis som gröna obligationer så är gröna projekt fortfarande för små för att kunna finansieras genom gröna obligationer. I många länder är antalet av de små gröna projekten stora och de fortsätter att växa. Investering i förnybar energi eller energieffektivitet skulle inte kunna ske utan aggregering av gröna projekt. Anledningen är att dessa enskilda gröna projekt är för små för att av kostnadsskäl kunna emittera en grön obligation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; bedömer att lösningen till detta problem kan lösas genom att aggregera gröna lån eller bygga upp ett kassaflöde i s.k. &lt;SPAN class="ft10"&gt;asset backed securities&lt;/SPAN&gt;. Aggregering av dessa tillgångar skulle kunna locka till sig ännu fler stora investerare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft40"&gt;Brist på definition av gröna obligationer och ramverk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft9"&gt;Ett av de största hindren för utvecklingen av den globala gröna obligationsmarknaden samt tillväxten av den inhemska marknaden är enligt europeiska kommissionen bristen på en gemensam defini- tion av gröna obligationer och ramverk. I dag finns det GBP och CBS som är frivilliga ramverk för gröna obligationer. Det är viktigt att påpeka att det inte finns någon övervakningsmekanism som säkerställer gröna obligationer i dessa ramverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft34"&gt;Företag, finansiella institutioner och offentliga aktörer som är intresserad av att emittera gröna obligationer kan få det svårt att avgöra om deras tillgångar är gröna. Detta kan förhindra dessa aktörer att emittera gröna obligationer på grund av risken för deras tolkning av grön kan bli ifrågasatt av t.ex. miljöorganisationer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;265&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_266"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p670 ft40"&gt;Brist på information och kunskaper om gröna obligationer och obligationsmarknad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;En viktig faktor som förhindrar marknadstillväxten för gröna obligationer, särskilt på mindre utvecklade obligationsmarknader, är den begränsade kunskapen hos potentiella emittenter för gröna obligationer om gröna investeringar och gröna obligationer anser europeiska kommissionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Potentiella emittenter saknar kunskap och förståelse för vad som krävs för att emittera en grön obligation. Det är framför allt utmanande att bedöma gröna investeringar och deras respektive miljöpåverkan. I många länder är gröna investeringar och affärs- modeller fortfarande nya och därmed blir det svårt för små gröna emittenter att få bra kreditbetyg. Bra kreditbetyg krävs för att göra obligationer attraktiva för investerare, särskilt stora investerare som pensionsfonder som har strikta krav på kvaliteten på finansiella tillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Ett problem som investerare står inför är att de flesta emitten- terna inte bedömer den verkliga miljöeffekten av de projekt som de finansierar. Enligt &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; finns det ingen transparens om hur emissionskapitalet har använts och vilka tillgångar som innehas av vilka investerare. Dessutom finns det brister i kraven på rapportering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft40"&gt;Brist på kunskap om risker för gröna investeringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft32"&gt;Risker i gröna investeringar som investeras i nya teknologier är svårare att bedöma på grund av bristen på tillräckliga bevis på pre- standa. Det innebär att ratingbyråer och institutionella investerare kommer att bedöma den tekniska risken som högre för nya gröna investeringar än för investeringar i etablerade sektorer. Uppgiften från &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; rapport 2016 tyder på att klimatinveste- ringar i ett elföretag med en högre andel konventionella energikällor fick högre kreditbetyg än de som hade mer förnybara energikällor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft33"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; anser att vissa investeringar i gröna projekt är mer riskfyllda än investeringar i mer konventionella varor och tjänster. Detta påstående bygger på att vissa teknologier, finansi- eringsinstrument och aktörer på den växande gröna obligations- marknaden är mindre mogna eller inte har funnits länge. Samtidigt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;266&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_267"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft32"&gt;anser &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; att ur ett samhällsperspektiv sätt är de in- vesteringar som finansieras av gröna obligationer riskreducerande åtgärder, eftersom de bidrar till att bekämpa klimatförändringen och minska andra miljöfarliga risker för ekonomin. I dag finns det inte några riskberäkningsmetoder som kombinerar ett ekonomiskt brett långsiktigt miljöperspektiv med individuell investeringsrisk. Därför blir investeringar i bruna sektorer som olje- och gasindustrin mindre riskfyllda ur ett kortsiktigt perspektiv än gröna investeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft9"&gt;Det finns en osäkerhet kring riskavkastningsprofil på gröna in- vesteringar och det skulle kunna hanteras av offentliga åtgärder. Åtgärderna kan vara att öka avkastningen genom offentliga incita- menten eller genom åtgärder för att minska riskerna i samband med ett obligationslån. En offentlig åtgärd för att främja den gröna finansmarknaden i allmänhet men också att öka avkastningen på gröna investeringar kan vara skatteincitament. Från investerarens perspektiv skapas den politiska risken av skatteincitament. Enligt &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; är investerare medvetna om den politiska risken och det kan göra dem ovilliga till att investera i gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;6.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft32"&gt;Efterfrågan på gröna obligationer antas fortsättningsvis att vara stark. Efterfrågan på gröna obligationer har på senare tid drivits av pensionsfonder, försäkringsbolag, banker och fonder. Pensions- fonder och försäkringsbolag söker sig till långsiktiga investeringar med låg risk och stabil avkastning och som ska matcha deras lång- siktiga åtaganden. Gröna obligationer kan matcha detta behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft32"&gt;Finansiella institutioner som Barclays, Credit Agricole, Deutsche Bank, HSBC, Kfw, Actiam, Aviva, AXA och Zürich har lovat att allokera en miljard dollar eller mer respektive till gröna obligationer. Den starka efterfrågan kommer annars till största delen ifrån kapital- förvaltningsbolag. Sex av världens största kapitalförvaltningsbolag har signerat avtalet Paris Green Bond Statement och Statement of Investor Expectations for the Green Bond Market. Bolagen är BlackRock, State Street Global Advisors, PIMCO, Legal &amp; General Management, Amundi och AXA Investment Managers. Bland de största pensionsfonderna som investerar i gröna obligationer finns California State Teachers' Retirement System, North Carolina&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;267&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_268"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft11"&gt;Retirement System, University of California, svenska allmänna pensionsfonder (AP) och South Africa’s Goverment Employes&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft8"&gt;Pension Fund. Den norska oljefonden började investera i gröna obli- gationer under år 2014 och har sedan 2015 allokerat 6,3 miljarder dollar i miljörelaterade investeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;För små investerare som vill investera i gröna obligationer finns möjligheter genom gröna obligationsfonder. De största gröna obli- gationsfonderna förvaltas av Storeband (fondförmögenhet 500 mil- joner euro), Foresight (200 miljoner euro), BNDES (144 miljoner dollar), Humanis (125 miljoner euro), SEB (104 miljoner euro), AXA Investment Managers (80 miljoner euro) och Mirova (63 mil- joner euro).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;Danske Bank har uppskattat att det kommer att emitteras gröna obligationer för 150 miljarder dollar under 2017. Snarlika estimat gör CBI, medan Moody’s räknar med 207 miljarder dollar. För år 2017 förväntas också en ökad emittering av gröna statsobligationer, något som skulle öka likviditeten på marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Tillväxten går ändå inte tillräckligt fort. Med de investerings- behov som föreligger och med de investeringshorisonter som finns på obligationsmarknaden såsom långsiktigt finansiellt instrument, måste marknaden ta stora steg i utvecklingen. Risken är annars att åtaganden enligt t.ex. Parisavtalet 2015 inte uppfylls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Utredarens förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Mot bakgrund av ovan sammanställning av risker, hinder och utmaningar som utredningen jämte andra identifierat, har ett antal förslag på åtgärder för att främja tillväxten av den gröna obligationsmarknaden arbetats fram under utredningens gång. En sammanställning av de förslag som diskuterats i utredningen lämnas här. Först de förslag som utredningen lägger fram, följt av de förslag som utredningen förordar men där fortsatta över- väganden behövs. Avsnittet avslutas med förslag som utredningen valt bort.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;268&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_269"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115269x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft12"&gt;A. Betala för leverans (BFL)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft168"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Naturvårdsverket får i uppdrag att administrera ett system där leverans av reducerade utsläpp ger en återbetalning av samhällsvinsten för t.ex. finansieringskostnaden för emission av en grön obligation (eng. &lt;SPAN class="ft75"&gt;pay for performance&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft8"&gt;Sveriges utsläpp av växthusgaser skall enligt svensk lag&lt;SPAN class="ft54"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;minska med 85 procent fram till 2045 jämfört med utsläppsnivån 1990. I dag släpper Sverige ut cirka 54 miljoner ton per år.&lt;SPAN class="ft54"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Samtidigt finns en koldioxidskatt om cirka 1 140 kronor per ton koldioxidekvivalenter.&lt;SPAN class="ft54"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Enkelt uttryckt skulle man kunna säga att samhället har skattat kostnaden för våra årliga utsläpp till cirka 62 miljarder kronor.&lt;SPAN class="ft54"&gt;10,11 &lt;/SPAN&gt;Om utsläppen upphör skulle kostnaden för samhället reduceras med motsvarande belopp, dvs. minskade utsläpp skapar en sam- hällsvinst relativt situationen i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Subsidierna till fossilsektorn har skattats till 5 300 miljarder dollar 2015, vilket motsvarade 6,5 procent av global BNP.&lt;SPAN class="ft54"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Detta är den bedömda kostnaden globalt för att vi i dag har utsläpp av koldioxid. Med samma logik som ovan gör samhället en vinst om utsläppen minskar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft40"&gt;Närmare om förslaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft33"&gt;Med tanke på hur mycket små incitament kan styra en kapital- marknad skulle en modell för främjande kunna vara att en marginell del av samhällsvinsten återbetalas till den som emitterar en grön obligation, givet att den leverans som utlovats infinner sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se prop. 2016/17:146, Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (bet. 2016/17:MJU24).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Totala utsläpp 2015 av koldioxidekvivalenter exkl. LULUCF och utrikes transporter, enligt Naturvårdsverket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Trafikverket rekommenderar i 12 kap. Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn 6.0 (ASEK) ett kalkylvärde för koldioxid på 1,14 kronor per kilo ut- släpp av koldioxid, uttryckt i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2014-års&lt;/NOBR&gt; prisnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;I Trafikverket 12 kap. ASEK 6.0 finns en diskussion kring kostnaderna för långsiktiga skadeverkningar av koldioxidutsläpp.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Koldioxidskatten appliceras emellertid inte på alla sektorer och vissa sektorer har vissa undantag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Coady, D., Parry, I., Sears, L., &amp; Shang, B. (2017), &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;How Large Are Global Fossil Fuel Subsidies?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;269&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_270"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;Ett exempel kan t.ex. vara ett företag som genomför en inve- stering i syfte att permanent minska utsläppet av växthusgaser. Finansieras investeringen genom att ge ut en grön obligation och företaget i efterhand kan påvisa att utsläppen minskat borde det vara möjligt för staten att ge tillbaka en del av den samhällsvinst som detta medför. Konkret, om investeringen exempelvis minskar utsläppen med ett ton per år skulle det motsvara en samhällsvinst på 1 140 kronor per år. Av samhällsvinsten på 1 140 kronor skulle företaget få utbetalt en andel för sin insats att reducera utsläppen. Utbetalningen skulle ske först när företaget kan visa på hur mycket utsläppen reducerats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Ett system som detta skulle leda till att intresset för att emittera gröna obligationer ökar eftersom det ger en lägre finansierings- kostnad jämfört med traditionella obligationer. Med lägre finansi- eringskostnad för mer hållbara investeringar finns incitament för att styra om kapitalflödena så att det påverkar realekonomins ut- formning i en mer hållbar riktning. Den som köper den gröna obli- gationen kan också peka på vad effekten av investeringen varit ur ett klimatperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft34"&gt;Just eftersom betalningen sker enligt levererad reduktion av ut- släpp skulle denna modell ge en kostnadseffektiv kapitalallokering till de investeringar som gör mest nytta för klimatet. Det är en fördel gentemot en modell med en lista eller taxonomi över investeringar som anses hållbara oberoende av vad investeringarna verkligen levererar för resultat i form av reducerade utsläpp. En taxonomi tar inte heller fullt ut hänsyn till skillnaden i effektivitet mellan olika investeringar inom samma kategori.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft8"&gt;Vi kan exempelvis anta två möjliga investeringar varav den ena reducerar utsläppen mer än den andra. Skulle dessa två investeringar kosta lika mycket kommer kapitalet genom denna modell allokeras till den mest effektiva investeringen i form av reducerade utsläpp eftersom den kommer åtnjuta en högre återbetalning för levererad utsläppsminskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft9"&gt;Diskussionen kring vad som är hållbart och vad som ska främjas blir till viss del obsolet med en modell som återbetalar efter reali- serade utsläppsminskningar. Det skulle helt enkelt inte spela någon roll vad pengarna investeras i. Fokus skulle ligga enbart på reali- serad nytta i form av minskade utsläpp av växthusgaser.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;270&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_271"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115271x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft40"&gt;Krav på rapportering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;För att återbetalningsmodell ska fungera måste emittenten åter- rapportera om realiserad utsläppsreduktion. Det är ett krav som går längre än vad GBP gör. Enligt GBP rekommenderas emittenten rapportera om vad emissionslikviden investerats i till dess att allt kapital är förbrukat. Om möjligt bör emittenten rapportera om realiserade resultat från investeringen. Det finns emellertid inga krav på rapportering i GBP.&lt;SPAN class="ft54"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Modellen borde förslagsvis vara frivillig och de emittenter som vill delta skulle behöva återrapportera om realiserad utsläpps- reduktion. Därmed ställs inga generella rapporteringskrav på emit- tenter på marknaden för gröna obligationer som väljer att inte delta i återbetalningsprogrammet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft40"&gt;Effekten av incitament på kapitalmarknaden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft34"&gt;På kapitalmarknaden kan små incitament styra om stora kapital- flöden, det finns en hög s.k. multiplikatoreffekt. Det förklaras enklast genom ett enkelt räkneexempel. Scenariot är att staten vill sänka utsläppen av växthusgaser och planerar att i detta syfte inve- stera 100 miljoner kronor. Staten kan investera 100 miljoner direkt i en vindkraftspark som reducerar utsläppen med t.ex. 100 ton per år. Alternativt kan staten använda pengarna till att återbetala en del av den samhällsvinst som skapas när emittenter av gröna obliga- tioner gör investeringar som reducerar utsläppen. Att sänka aktör- ernas finansieringskostnad med t.ex. 10 räntepunkter (0,1 procent- enheter) hade gjort stor skillnad på kapitalmarknaden. Aktören hade fått ett ekonomiskt incitament att emittera gröna obligationer i syfte att investera i mer hållbar verksamhet. Vid en reduktion av finansieringskostnaden på tio räntepunkter hade 100 miljoner kro- nor på kapitalmarknaden kunnat allokera 100 miljarder till mer hållbara investeringar. Skulle alla investeringar gått till vindkraft- verk med egenskaper motsvarande de som nämnts ovan skulle ut- släppen sänkts med 100 000 ton per år. Det ger en multiplikator- effekt på 1 000 gånger statens investerade kapital jämfört med om pengarna investerats direkt i vindkraftverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;För mer detaljerad information se 5 kap.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;271&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_272"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft40"&gt;Empiriskt exempel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;På marknaden för gröna obligationer har en viss rabatt på cirka två räntepunkter (0,2 procentenheter) identifierats(se avsnitt &lt;A href="#page_258"&gt;6.5.3)&lt;/A&gt;. Det betyder att investerare är redo att avstå från cirka två ränte- punkters avkastning för att investera hållbart vilket ger motsvar- ande lägre finansieringskostnad för emittenter. Premiumet kommer från den höga efterfrågan på gröna obligationer och skapar ett visst ekonomiskt incitament att emittera just gröna obligationer och investera mer hållbart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Kommuninvests gröna obligationsprogram är ett exempel på hur just en billigare finansiering via gröna obligationer skapar eko- nomiska incitament att investera hållbart. Kommuninvest har vid ett par av sina emissioner av gröna obligationer åtnjutit ett grönt premium på cirka två räntepunkter. I sin tur erbjuder Kommun- invest sina medlemmar två räntepunkters rabatt för grön utlåning på löptider över 3 år. Kommuninvest har fått positiv respons från sina kunder men menar samtidigt att rabatten inte är tillräckligt stor för att ge tydliga avtryck i volymutveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;Rabatten är inte heller något alla emittenter har haft möjlighet att ta del av och med ett ökat utbud av gröna obligationer borde det försvinna med tiden, givet att efterfrågan är konstant eller inte ökar i samma takt som utbudet. Försvinner rabatten försvinner också det direkta ekonomiska incitamentet att emittera gröna obliga- tioner, bortsett från fördelar på längre sikt som ökat hållbarhets- fokus vilket borde minska klimatrisken hos emittenten och ökat värde via varumärkesbyggande. Marknaden kommer troligtvis inte kunna ge mer än två till tre räntepunkter givet att risken i gröna obligationer i regel är identisk med emittentens traditionella obli- gationer. Ett sådant agerande skulle troligtvis stå i konflikt med investerarens förvaltaruppdrag (eng. &lt;SPAN class="ft45"&gt;fiduciary duty&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft40"&gt;Förslag till utformning och storlek på återbetalning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft8"&gt;Som framgår är det utredningens förslag att &lt;NOBR&gt;BFL-modellen&lt;/NOBR&gt; ska introduceras som en insats syftande till att främja marknaden för gröna obligationer. Utredningen har övervägt principerna för en sådan modell.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;272&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_273"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p563 ft8"&gt;Återbetalningen skulle endast gälla för investeringar finansi- erade med gröna obligationer. Utbetalning sker en gång och så fort som emittenten kan visa på investeringarnas realiserade utsläpps- reduktion av växthusgaser i form av koldioxidekvivalenter. Utbe- talningstillfället behöver och bör alltså inte vara kopplat till tid- punkten för obligationens förfall. Eftersom ersättningen är kopplad till investeringen finns det ingen risk att emittenten ska kunna hämta ut t.ex. två ersättningar om investeringen refinansieras innan den är färdigställd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft9"&gt;Utsläppsreduktionen ska ske i de svenska utsläppen och därmed hjälpa Sverige att uppnå sina klimatåtaganden. Det spelar alltså ingen roll om emittenten är svensk eller utländsk eller om inve- steringen finansieras i svenska kronor eller utländsk valuta. Vidare ska det inte gå att köpa sig till en utsläppsreduktion. Det är kanske främst aktuellt gällande energieffektivisering av byggnader. En fastighetsägare ska inte kunna skaffa sig ett elkontrakt om att köpa förnybar el och på så sätt reducera sina indirekta utsläpp. Energi- effektivisering likt energiproduktion ska räknas av emot utsläppen för att producera motsvarande mängd energi i elnätet eller kvanti- fieras på annat lämpligt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft32"&gt;Utredningen har i sitt arbete fått uppfattningen om att en reduktion av den årliga finansieringskostnaden med åtminstone tio räntepunkter skulle ge ett tydligt avtryck i volymutvecklingen. Löp- tiden för gröna obligationer på den svenska marknaden är i snitt cirka fem år. Vid fem års löptid återfinns också den största volymen. Återbetalningen skulle behöva kalibreras så att investeringar som anses hållbara skulle få sin finansieringskostnad reducerad med minst tio räntepunkter under en fiktiv löptid på fem år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Om emittenten emitterar en grön obligation med fem års löptid skulle alltså engångsutbetalningen motsvara en reducerad årlig finansieringskostnad på minst tio räntepunkter för vart och ett av de fem löptidsåren. Skulle emittenten finansiera samma investering med en obligation med tio års löptid skulle engångsersättningen motsvara en reducerad årlig finansieringskostnad på minst fem räntepunkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft32"&gt;Upplägget med engångsbetalning reducerar risken att program- met påverkar emittentens beslut gällande obligationens egenskaper som löptid. Det spelar ingen roll om emittenten väljer att emittera ettåriga obligationer eller tioåriga, ersättningen är densamma.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;273&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_274"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft34"&gt;Utredningen föreslår vidare att modellen bör användas fram till den tidpunkt då marknaden uppgår till en emitterad nominell volym om 1 000 miljarder kronor. Det är ett tiofaldigande av den volym svenska emittenter förväntas ha emitterat vid utgången av 2017. Det är naturligtvis möjligt att diskutera alternativa volymmål men utredningen har funnit att förslaget är väl avvägt. En volym om 1 000 miljarder kronor kan sättas i relation till ett antal andra volymmått som ger en vägledning om volymens betydelse. Ett sådant mål är Sveriges BNP som under 2016 uppgick till cirka 4 400 miljarder kronor. Ett annat mått är andelen emitterade säkerställda obligationer som under kv.2 2017 uppgick till cirka 2 100 miljarder kronor, varav cirka 1 600 miljarder var emitterade i svenska kronor. Utredningens förslag innebär således en volym om knappt 25 pro- cent av Sveriges BNP och cirka 50 procent av utestående säkerställda obligationer. Det är utredningens uppfattning att den föreslagna volymen innebär att gröna obligationer skulle utgöra ett väsentligt inslag i den svenska obligationsmarknaden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft9"&gt;När marknaden når 1 000 miljarder kronor i utestående obliga- tionsvolym skulle återbetalningsprogrammet avslutas. De obliga- tioner som emitterats upp till 1 000 miljarder skulle få återbetalning när de kan visa på realiserade utsläppsminskningar. Det skapar ett incitament att snabbt påbörja arbetet med att emittera gröna obli- gationer. Tiden är en avgörande faktor gällande åtgärder i syfte att reducera klimatpåverkan vilket diskuteras i 7 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Under programmets gång borde infrastruktur, ramverk, rapport- ering och rutiner för att emittera gröna obligationer byggas upp. För- hoppningen är att trösklarna för att emittera gröna obligationer sänkts när kunskap och erfarenheter kommer på plats och att emit- tenterna även efter programmets slut kommer fortsätta att foku- sera på hållbarhet och emittera gröna obligationer. Att det blir en naturlig del hos emittenterna att integrera hållbarhetsfrågor i sin finansieringsverksam. Billigare finansiering borde också locka nya aktörer att emittera gröna obligationer med det ökade hållbarhets- fokus det innebär,alltså borde fler aktörer bättre integrera håll- barhetsfrågor i sin verksamhet genom att de emitterar gröna obli- gationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft9"&gt;Utredningen föreslår att Naturvårdsverket får i uppgift att administrera ansökningar om återbetalning samt verifiera utsläpps- minskningarna med tanke på de uppdrag som myndigheten redan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;274&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_275"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115275x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;har i frågor om investeringsstöd såsom Klimatklivet, handel med utsläppsrätter och rapportering om koldioxidutsläpp. Eftersom en sådan uppgift innebär myndighetsutövning behöver ett bemyndig- ande införas jämte komplettering av myndighetens instruktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft40"&gt;Kostnad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft32"&gt;Kostnaden för programmet beräknas uppgå till cirka 3,1 miljarder kronor vid en ersättning på tio räntepunkter (0,1 procentenheter). Till detta kommer de administrativa kostnaderna för handläggande av ersättningsansökningar. Om viljan finns att ytterligare gynna marknaden med en ersättning på 15 räntepunkter hamnar kostnaden på cirka 4,7 miljoner kronor. När marknaden nått en utestående obligationsvolym på 1 000 miljarder kronor avslutas programmet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Den totala kostnaden beror på flera faktorer som marknadens storlek vid den tidpunkt åtgärden träder i kraft, marknadens ut- veckling och hur emittenter kan förväntas ändra sina preferenser när ett främjandeprogram introduceras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft32"&gt;För att beräkna kostanden måste först ett antagande göras om marknadens storlek vid den tidpunkten återbetalningsprogrammet träder i kraft. Systemet är tänkt att främja nya gröna obligationer och inte redan befintliga. Kostnaden kommer alltså endast gälla ny- emitterade obligationer efter det att programmet lanserats. Vi antar att åtgärdsprogrammet skulle kunna vara på plats i början av år 2020. Antas marknaden för emittenter med säte i Sverige (oberoende av vilken valuta de emitterat sina obligationer) växa med den historiskt genomsnittliga årliga tillväxttakten på 92 procent&lt;SPAN class="ft57"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;skulle den uppgå till cirka 380 miljarder kronor vid slutet av 2019. Beräkningen av marknadens utveckling är baserad på den historiska utvecklingen av svenska emittenters emission i svenska kronor och utländsk valuta&lt;SPAN class="ft57"&gt;15&lt;/SPAN&gt;. Denna beräkning är gjord för emittenter med säte i Sverige eftersom det är troligast att de även investerar emissionslikviden i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Egen beräkning på data för emissioner fram till den 30 juni 2017, källa för data Bloomberg och SEB. Ej räknat med tillväxten 2013 till 2014 som uppgick till 700 procent och bedöms av utredningen vara ett extremvärde. För att beräkna den genomsnittliga årliga tillväxttakten har antagande gjorts om att det kommer emitteras lika mycket under andra halvåret 2017 som det gjort under det första halvåret.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Svenska emittenters emission i utländsk valuta har gjorts om till svenska kronor med den växelkurs för resp. valuta som gällde vid datumet för emission. Växelkurserna hämtades från Riksbanken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;275&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_276"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115276x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Beräkningarna har gjorts på data fram till den 30 juni 2017. För att beräkna den genomsnittliga årliga tillväxttakten har antagande gjorts om att det kommer emitteras lika mycket under andra halv- året 2017 som det gjort under det första halvåret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft32"&gt;Antagande måste även göras gällande vilken komposition av in- vesteringar som de gröna obligationerna förväntas finansiera. Alltså hur stor andel av emitterade gröna obligationer efter programmets lansering kan antas finansiera utsläppsreducerande investeringar. I EU har 83 procent av emissionslikviden investerats i åtgärder som direkt kan förknippas med reducerade utsläpp av växthusgaser. Det handlar om investeringar i förnybar energi, energieffektivisering och mer hållbara transportlösningar.&lt;SPAN class="ft57"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Förutom dessa tre uppen- bara kategorier kan även investeringar i hållbar landanvändning och avfallshantering leda till reducerade utsläpp av växthusgaser. Inklu- deras även dessa två kategorier är andelen investeringar i växthus- gasreducerande investeringar uppe i 90 procent. Sverige är en del av EU och vi kan därför anta att Sverige har en liknande komposition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft32"&gt;Vidare kan de incitament som skapas av återbetalningspro- grammet leda till att en större andel investeringar görs just i inve- steringar som reducerar utsläpp. Med dessa antaganden hamnar utsläppsreducerande investeringar närmare en andel på 100 procent. För att få marginal antar vi därmed att 100 procent av alla investe- ringar finansierade via gröna obligationer efter programmets lan- sering är sådana som reducerar utsläppen av växthusgaser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Sammanfattningsvis har vi en marknad på 380 miljarder kronor när programmet lanseras och vi antar att alla obligationer som emitteras därefter har rätt till full återbetalning på tio räntepunkter (0,1 procentenheter) per år under fem år. Vi får då fram att gröna obligationer för 620 miljarder kronor kommer emitteras under pro- grammet. Antag att programmet inte löper mer än i tre år eller att alla obligationer emitterades under programmets första år. Den totala kostnaden skulle då uppgå till total 3,1 miljarder kronor. Om det finns en vilja till att ytterligare främja marknaden och ersätt- ningen utökas till t.ex. 15 räntepunkter, skulle kostnaden uppgå till 4,7 miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft32"&gt;Om gjorda antaganden inte uppfylls kan kostnaden bli högre. Ju längre tid det tar innan marknaden når 1 000 miljarder desto dyrare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Källa CBI.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;276&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_277"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;kan programmet potentiellt bli. Baserat på den historiska tillväxt- takten borde programmet emellertid nått sitt mål inom fem år. Hur tillväxttakten verkligen blir i framtiden är omöjligt att veta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft9"&gt;Ett problem med denna ersättningsstruktur måste belysas. Denna struktur kan bli oändligt dyr i det fall marknaden aldrig når upp till 1 000 miljarder kronor. Som beskrivet bestäms utestående volym av årlig emission, tillväxttakt i årlig emission och löptid. Dessa variabler kan bli sådana att marknaden stabiliseras på en ute- stående obligationsvolym på under 1 000 miljarder. Då skulle nya obligationer endast ersätta förfall vilket betyder att programmet skulle behöva betala ersättning för alla framtid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Risk för att ett sådant scenario realiseras bör beaktas, men är samtidigt mycket enkel att eliminera. Det går helt enkelt att be- gränsa programmet till att gälla under förslagsvis 10 år med option om förlängning om det i framtiden bedöms som önskvärt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft40"&gt;Utmaningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft40"&gt;a) Realiserad utsläppsreduktion som ett moment av osäkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft9"&gt;Återbetalningar utifrån levererad nytta introducerar ett osäkerhets- moment för emittenten. Det kan vara svårt att veta exakta utsläpps- minskningar innan investeringarna är gjorda. Det blir då svårt att planera finansieringen utifrån återbetalningsprogrammet. Det gäller främst nya och innovativa lösningar som inte tidigare prövats fullt ut. Återbetalningsprogrammet kan därför fungera sämre när det gäller främjandet av nya lösningar samtidigt som det finns ett behov av sådana för att ställa om till en hållbar ekonomi. Emellertid finansieras i regel inte nya och innovativa lösningar på obligations- marknaden, speciellt inte om det handlar om lösningar från nya och mindre aktörer. Det är mestadels större företag och större invester- ingar som finansieras via obligationsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft40"&gt;b) Begränsad omfattning enligt aktuellt förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft32"&gt;En återbetalningsmodell som denna kommer endast gynna den andel av gröna obligationer som har en påverkan på utsläpp av växt- husgaser och klimat. En grön obligation med syfte att t.ex. främja biologisk mångfald skulle inte omfattas. Emellertid har en majori- tet av de gröna obligationerna som emitteras ett fokus på klimat,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;277&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_278"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115278x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;82 procent av emissionen i EU. Klimatfokuserade investeringar handlar främst om investeringar i energiproduktion, energi- effektivisering och transporter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Valet att fokusera på klimatet baseras på att det är enkelt att mäta, det finns ett värde på utsläppen i.o.m. koldioxidskatten och att Sverige har konkreta åtaganden gällande klimatet att uppfylla. Om ett system likt detta upprättas för klimatinvesteringar är det inte svårt att utöka det för att täcka även andra områden. Det kan göras efter hand som lämpliga indikatorer för att mäta investering- arnas nytta och värde tas fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft40"&gt;c) Utmaning i att få fram jämförelsemått och att få modellen att fungera i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft9"&gt;För att modellen ska fungera måste i många fall ett jämförelsemått tas fram. Det vill säga något att mäta utsläppsreduktionen mot. Exempelvis kan genomsnittligt utsläpp per producerad kWh (tusen wattimmar) i elnätet användas som jämförelsemått vid byggandet av en vindkraftspark. Den totala utsläppsreduktionen blir då genom- snittligt utsläpp per kWh multiplicerat med antalet producerade kWh från vindkraftsparken. Utan ett jämförelsemått går det inte att redovisa någon utsläppsreduktion om inte samma aktör direkt ersätter en befintlig anläggning driven av fossilt bränsle med t.ex. en vindkraftspark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Arbete med att ta fram jämförelsemått kan läggas på emittenten och förslagsvis verifieras av dess revisionsfirma. Eftersom återbetal- ningen sker efter realiserad utsläppsreduktion kommer det finnas ett ekonomiskt incitament för emittenten att överskatta utsläppen för jämförelsemåttet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft32"&gt;Även gällande klimatinvesteringar finns det en utmaning i att få modellen att fungera just i Sverige, främst gällande energiproduk- tion och energieffektivisering. Orsaken till detta är att utsläppen från el och fjärrvärme står för endast nio procent av Sveriges totala utsläpp.&lt;SPAN class="ft57"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Elproduktionen från &lt;NOBR&gt;vatten-,&lt;/NOBR&gt; kärn- och vindkraft stod till- sammans för 90 procent av elproduktionen i Sverige 2016.&lt;SPAN class="ft57"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Ut- släppen från dessa produktionskällor är begränsade. Det finns därför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Enligt data från Naturvårdsverket för utsläpp 2015.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Källa Energimyndigheten, SCB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;278&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_279"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;inget stort utrymme till förbättring och jämförelsemåtten i detta avseende blir relativt låga. Investeringar i förnybar energi och energieffektivisering i Sverige kommer enligt denna modell visa på låga klimatvinster och få en låg återbetalning därefter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft34"&gt;Det går att argumentera för att exporten av ren energi från förny- bara källor i Sverige ersätter mindre miljövänlig produktion utom- lands. Om Sverige genom energieffektivisering sänker sin energi- förbrukning kan dessutom mer energi exporteras. Exporten av el uppgick till 17 procent av total produktion 2016. Sverige importerar samtidigt el och nettoexporten landade på åtta procent. Netto- exporten fluktuerar och har nästan halverats jämfört med 2015 då den uppgick till 14 procent av total produktion. Vid export skulle utsläppen i utländska nät kunna användas som jämförelsetal, men det finns en risk att systemet blir invecklat och svåröverskådligt i sådant fall. Det är dessutom en relativt liten andel som exporteras i dag och det är tveksamt om det kommer få betydande inverkan på jämförelsemåtten och återbetalningsmodellens incitament för investeringar i hållbar energi och energieffektivisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;En annan aspekt är att ökad produktionen av hållbar energi och sänkt förbrukningen genom energieffektivisering skulle kunna hjälpa till att fasa ut kärnkraften. Eftersom kärnkraften inte gene- rerar några större utsläpp av just växthusgaser skulle det behövas andra lämpliga indikatorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft40"&gt;d) Direkt koppling till klimatmål saknas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft32"&gt;I sin allra enklaste form kan ett system som detta bli kontroversi- ellt. Det skulle t.ex. kunna främja investeringar i effektivisering av befintliga anläggningar drivna av fossilt bränsle. En sådan inve- stering skulle kunna reducera utsläppen i högre utsträckning än att investera samma belopp i t.ex. en anläggning för förnybar energi. Därmed skulle investeringar i anläggningar drivna av fossilt bränsle kunna få en högre återbetalning än investeringar i förnybar energi. I ett kortare perspektiv kan investeringar i effektivisering av anlägg- ningar drivna av fossilt bränsle reducera utsläppen mer än investe- ringar i mer hållbara vindkraftverk. I ett längre perspektiv ökar inve- steringar i anläggningar drivna av fossilt bränsle deras livslängd och skjuter skiftet till mer hållbara lösningar länge fram i tiden. Som exempel anses t.ex. ett vindkraftverk vara hållbart i dag medan en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;279&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_280"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;Främjandeåtgärder SOU 2017:115&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft11"&gt;anläggning driven av fossilt bränsle inte anses vara hållbar hur effektiv den än må vara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft9"&gt;Eftersom investeringar i fossilt bränsle inte är hållbart på lång sikt är den generella ståndpunkten i västvärlden att de inte borde finansieras via gröna obligationer. Den västerländska hållningen har visat sig bl.a. i diskussionen kring att regelverket i Kina godkänner investeringar i energieffektivisering av befintliga kolkraftverk, s.k. rent kol. Ett västerländskt exempel är att stora delar av marknaden tog avstånd när Repsol emitterade en grön obligation för att effek- tivisera sina anläggningar för fossilt bränsle. Följden blev att Repsols gröna obligation blev utesluten ur de stora indexen för gröna obli- gationer (se närmare 5 kap.). Att utesluta investeringar i sektorer som inte anses hållbara är lätt. Det är helt enkelt att utesluta investeringar i fossilt bränsle i kraven för att delta i återbetalningsprogrammet. Emellertid återstår frågan om vad som är hållbart och inte hållbart gällande investeringar i effektivisering av anläggningar drivna av fossilt bränsle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Problem är att investeringar med detta system kommer gå till mer hållbara investeringar, men det finns inget som säger att inve- steringarna är hållbara t.ex. sett ur ett tvågraderscenario. Systemet kommer minska utsläppen men det är inte säkert att utsläppen minskar i den grad som behövs för att Sverige ska kunna uppfylla sina åtaganden enligt Parisavtalet 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft40"&gt;e) Utebliven intäkt och kostnad för staten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft8"&gt;I detta stycke har utsläppsreduktionen redovisats som en samhälls- ekonomisk vinst som emittenten av gröna obligationer borde få ta del av. Det finns emellertid en del komplikationer med detta tanke- sätt som behöver belysas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;Först en kort bakgrund till externaliteter gällande utsläpp och koldioxidskatten. Nyttan av en utsläppsreduktion är en positiv externalitet som bör främjas. En positiv externalitet är en sådan som främjar samhället men som inte direkt främjar emittenten. Om vi bortser från koldioxidskatten finns det därför inget incitament för emittenten att reducera sina utsläpp. Utsläpp brukar vanligtvis definieras som en negativ externalitet som emittenten inte tar hän- syn till eftersom den inte behöver stå för samhällskostnaderna ut- släppen orsakar. I klassisk mikroekonomilära kan externaliteter&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;280&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_281"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115281x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;som utsläpp aningen hanteras genom att samhällskostnaden inter- naliseras hos utsläpparen. Utsläpparen får därmed incitament att reducera sina utsläpp till en samhällsoptimal nivå. Koldioxidskatt är ett exempel på en sådan lösning. Alternativet är att samhället ersät- ter utsläpparen och betalar denna att reducera sina utsläpp till en samhällsoptimal nivå. Systemet med återbetalning tar fasta på det senare alternativet eftersom målet inte bara är att sänka utsläppen, målet är att även bygga upp en marknad för gröna obligationer som när den väl är på plats förhoppningsvis har moment att fortsatt reducera utsläppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft9"&gt;Konkret är koldioxidskatten en skatteintäkt för staten. Att reducera utsläppen skapar samhällsekonomisk vinst men innebär samtidigt utebliven intäkt i statsfinanserna. Ett återbetalnings- system blir en dubbel kostnad för staten då skatteintäkten försvin- ner samtidigt som emittenten ska ha betalt. Om koldioxidskatten antas motsvara samhällets kostnad för utsläpp ska emellertid en reduktion av utsläpp inte räknas som en utebliven intäkt. Har kostnaden reducerats genom reducerat utsläpp ska skatteintäkten minska med motsvarande belopp utan att det påverkar finanserna på längre sikt. Det går därför att argumentera för att den uteblivna skatteintäkten inte ska redovisas som en kostnad eller utebliven intäkt. Kvar är beloppet för återbetalning vilken skulle bli en kon- kret kostnad för staten. Med den multiplikatoreffekt som finns i ett återbetalningssystem likt detta skulle emellertid kostnaden för återbetalning vara mycket välinvesterade pengar sett till den miljö- och klimatmässiga nyttan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft12"&gt;B. Säkerställda obligationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Tillväxt av gröna säkerställda obligationer ska främjas genom att en utökad direktåtkomst till energideklarations- registret införs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Direktåtkomst möjliggör klassificering av de bostadslån som finansieras via säkerställda obligationer. Att definiera vad som anses vara en miljö- och klimatmässigt hållbar byggnad anser utredningen för närvarande ska överlåtas till marknadens aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;281&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_282"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115282x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft9"&gt;Ett motsvarande resonemang som för finansiering av kommersiella fastigheter skulle kunna föras kring bostadsfinansiering. Den svenska marknaden för säkerställda obligationer uppgick till 2 100 miljarder kronor i utestående volym under andra kvartalet 2017.&lt;SPAN class="ft65"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Den är större än marknaden för statsobligationer och utgör till följd av det numera bl.a. benchmark i ränteskillnadsersättningarna men eventuellt också för livbolagens diskonteringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft32"&gt;Det är också en marknad där investerarna i slutändan är expo- nerade mot risken i de underliggande tillgångarna, dvs. bostads- lånen. Risken i obligationerna påverkas därför av vilka tillgångar som utgör säkerhetsmassan. Det lägger grunden för särbehandling av de säkerställda obligationer som har hållbara underliggande tillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft8"&gt;Tanken är att det kommer tas politiska beslut för att uppfylla klimatmålen enligt Parisavtalet 2015. Riksdagen har dessutom fattat beslut om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp år 2045 (85 procent utsläppsreduktion inom svenskt territorium och rester- ande 15 procent få tillgodoräknas genom investeringar utomlands). Troligtvis kommer regeringen att vilja få ner energiförbrukningen i bostäder vilket kan göras genom t.ex. högre energiskatter och/eller subventioner för energieffektivisering, kanske energiskatter som i sin tur finansierar subventioner. Hur åtgärderna kommer se ut går ej att svara på i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft32"&gt;Eventuella politiska beslut innebär att bostäderna med låg energi- förbrukning inte kommer få samma kostnadsökningar som de med hög energiförbrukning. Lägre kostnader borde innebära lägre risk för kreditförluster. Med lägre risk kommer investerare i säker- ställda gröna obligationer inte kräva lika hög avkastning, allt annat lika. Det leder till en lägre finansieringskostnad för bankerna genom de gröna säkerställda obligationerna. De kan då erbjuda billigare gröna bolån finansierade genom gröna säkerställda obligationer med lägre risk. Billigare bolån för hållbara bostäder skapar incitament att bygga just sådana och att investera i energieffektivisering i befint- liga bostäder så att de blir hållbara. Emellertid är kreditförluster gällande bolån i Sverige nära noll. Det finns gott om data kring förluster och kreditrisker men det saknas historiska förluster i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Se kap. 4 för en mer detaljerad beskrivning av marknaden för säkerställda obligationer och dess betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;282&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_283"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;bostadslån orsakade av klimatrisker. På grund av avsaknad av för- luster blir ovan ett hypotetiskt resonemang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;En lägre finansieringskostnad kan även uppstå av att investerare vill investera hållbart. Det ger större efterfrågan på gröna säker- ställda obligationer, priset pressas, resultatet blir billigare finansi- ering vilket borde ge billigare bolån för hållbara bostäder. Som en konsekvens skulle produktion av bostäder och fastigheter gå mot något mer hållbart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft9"&gt;Med tanke på fastigheters livslängd är det viktigt att de byggs hållbart redan i dag för att inte bygga in hög energiförbrukning och därmed slippa kostnader för energieffektivisering längre fram. Utsläpp under byggnation bör också beaktas. Uppskattningar visar att nära hälften av klimatpåverkan sker under produktionen av en fastighet, något som inte alltid fullt ut uppmärksammas i dagens certifieringssystem för gröna fastigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft12"&gt;Förslag till gröna säkerställda obligationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;I detta avsnitt kommer ett förslag till utformning av gröna säker- ställda obligationer diskuteras samt vilka möjligheter och hinder som föreligger. För en mer detaljerad beskrivning av säkerställda obligationer funktionssätt och marknad se 4 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft32"&gt;En grön säkerställd obligation skulle vara en sådan vars säker- heter i tillgångsmassan ansågs som hållbara. Tillgångarna i säker- hetsmassan för svenska säkerställda obligationer utgörs till huvud- del av krediter som lämnats mot inteckning i fast egendom som är avsedd för bostadsändamål eller mot pant i bostadsrätt, dvs. bostads- lån. En grön säkerställd obligation skulle vara en sådan där bostäd- erna vars lån ligger som säkerhet till de säkerställda obligationerna har en energiförbrukning under en nivå som anses vara hållbar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft40"&gt;Hållbar byggnad enligt GBP&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Enligt GBP är en grön obligation en sådan vars obligationslikvid finansierar bl.a. miljömässigt hållbara byggnader:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft13"&gt;Gröna byggnader (eng. &lt;SPAN class="ft49"&gt;green buildings&lt;/SPAN&gt;) som uppfyller kraven i reg- ionalt, nationellt eller internationellt erkända standarder eller certifi- eringar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;283&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_284"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft11"&gt;GBP ställer inga mer detaljerade krav än så utan överlåter åt mark- naden att avgöra vad som är hållbart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft40"&gt;Hållbar byggnad enligt CBS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft34"&gt;CBI har tagit fram kriterier för vad som anses vara miljömässigt hållbara byggnader. Kriterierna ingår i CBI:s taxonomi över håll- bara investeringar som är kopplad till CBS (&lt;SPAN class="ft75"&gt;Climate Bonds Standard&lt;/SPAN&gt;). Kriterierna bygger inte på absoluta tal för vilken utsläpps- nivå som anses vara hållbar utan tar i stället fasta på andelen bygg- nader med lägst utsläpp. Kriteriet för att en byggnad ska anses miljömässigt hållbar är att den tillhör de 15 procent av byggnaderna med lägst utsläpp. CBI tar även fasta på att utsläppskraven för andelen mest effektiva byggnader måste sjunka över tid. Detta för att följa de utsläppsbanor som leder till att den globala uppvärm- ningen begränsas till väl under två grader. Enligt CBI innebär det att byggnaderna ska följa en linjär funktion från dagens utsläpps- nivå av växthusgaser till nollutsläpp 2050.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft8"&gt;För att återkoppla till diskussionen om risk kopplat till hållbar- het som fördes tidigare i detta avsnitt, för byggnader som har högre utsläpp kommer det bli en relativt större utmaning i att få ner dessa till nollutsläpp. Troligtvis kommer det innebära högre kostnader i form av åtgärder för energieffektivisering alternativt högre kostnader för utsläppen i form av t.ex. koldioxidskatter. Högre kostnader innebär lägre avkastning till ägarna alternativt sämre konkurrens- fördel om de höjer hyrorna för att kompensera de högre kost- naderna. Risken för fallissemang kommer troligtvis också vara högre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;För att veta att fastigheten tillhör de 15 procent mest effektiva behövs det data över utsläppen i fastighetsbeståndet. Alternativt kan lokala byggregler eller erkända miljöcertifieringssystem användas som proxy om inte data för utsläpp saknas. Som exempel nämns miljöcertifiering enligt LEED Gold/Platinum eller motsvarande under andra miljöcertifieringssystem som BREEAM och Green Star.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;För bostadshus finns det eventuellt inget certifieringssystem eller utsläppsdata för individuella fastigheter. Enligt CBI:s kriterier går det att använda lokala byggregler eller olika typer av energi-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;284&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_285"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115285x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;SOU 2017:115 Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;märkningssystem som proxy, dvs. använda energiförbrukning i stället för utsläppsnivå för att identifiera de 15 procent mest håll- bara byggnaderna. Logiken för detta ligger i att energiförbrukning och utsläpp troligtvis är starkt korrelerade.&lt;SPAN class="ft65"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Emellertid har utred- ningen fått uppgift om att det är problematiskt att få godkänt att använda energiförbrukning som en proxy av CBI. De vill helst ha utsläppsdata vilket kräver mer jobb och ibland kan vara svårt att få fram. Det är också problem att få godkänt lokala certifierings- system som t.ex. Miljöbyggnad som finns i Sverige. Anledningen är att certifiering väger in en mängd variabler varav energiförbrukning är en. Det blir därmed svårt att avgöra om just energiförbrukningen överensstämmer med internationellt erkända miljöcertifierings- system som LEED och BREEAM. I kontexten gröna obligationer borde miljöcertifieringssystemen arbeta mot en tydligare direkt- jämförelse gällande energiförbrukning eller utsläpp i syfte att öka jämförbarheten mellan olika system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;I CBS finns även kriterier för investering i åtgärder för energi- effektivisering. Kriterierna är att åtgärderna ska resultera i en re- duktion av utsläppen på 30 till 50 procent beroende på obligation- ens löptid. För en reduktion på 30 procent får obligationens löptid uppgå till fem år. För en reduktion på 50 procent får obligationens löptid uppgå till 30 år. Krav på reduktion för löptider mellan 5 och 30 år ges av en linjär funktion. Orsaken till löptidsbegränsningen är helt enkelt att det inte ska vara möjligt att låsa in en högre nivå av energiförbrukning över längre tid. För att uppnå klimatmålen måste energiförbrukningen sjunka över tid enligt utsläppsbanor som leder till att den globala uppvärmningen begränsas till väl under två grader. För att uppnå sänkningen över tid är det ej hållbart att i dag låsa in en finansiering i 30 år för en tillgång som anses hållbar i dag men inte kommer anses vara hållbar om 15 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;I Sverige går det att köpa el från specifika elproducenter och oberoende av förbruknings- nivå går det med kontrakt på förnybar el att hävda att byggnaden har nollutsläpp. Emellertid skulle högre förbrukning kräva att kapaciteten för förnybar energi behöver byggas ut vilket kräver resurser och är mindre hållbart än att hålla nere energiförbrukningen hur hållbar den än må vara. Möjlighet till att kontraktera bort utsläpp bortser vi från i detta avsnitt eftersom sådan hänsyn inte tas när det gäller krav på energieffektivitet i svenska byggregler.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;285&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_286"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115286x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft40"&gt;Typ av byggnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Lagen (SFS 2003:1223) om säkerställda obligationer begränsar möj- ligheten att finansiera fastigheter för kommersiella ändamål med säkerställda obligationer. Hypotekskrediter som lämnats mot in- teckning i fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt som är avsedd för kontors- eller affärsändamål får nämligen utgöra högst 10 pro- cent av säkerhetsmassan. Begränsning är nationell och återfinns inte i &lt;NOBR&gt;EU-regelverket.&lt;/NOBR&gt; I Sverige finansieras därför främst bostäder och till viss del egendom avsedd för jordbruksändamål med säker- ställda obligationer, se &lt;A href="#page_286"&gt;Figur 6.2. &lt;/A&gt;Fokus i detta avsnitt kommer där- för ligga på just bostäder.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td158"&gt;&lt;P class="p325 ft56"&gt;100%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td199"&gt;&lt;P class="p18 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td200"&gt;&lt;P class="p18 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td153"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td201"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td202"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td153"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td158"&gt;&lt;P class="p325 ft173"&gt;90%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td203"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td200"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td153"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td201"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td202"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td153"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr43 td158"&gt;&lt;P class="p325 ft13"&gt;80%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td203"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td200"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td153"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td201"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td202"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td153"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td158"&gt;&lt;P class="p325 ft173"&gt;70%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td203"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td200"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td153"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td201"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td202"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td153"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr43 td158"&gt;&lt;P class="p325 ft13"&gt;60%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td203"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td200"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td153"&gt;&lt;P class="p18 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td201"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td202"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td153"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr43 td158"&gt;&lt;P class="p325 ft13"&gt;50%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td203"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td200"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td204"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr43 td153"&gt;&lt;P class="p276 ft98"&gt;Kommersiella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td201"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td202"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td158"&gt;&lt;P class="p325 ft13"&gt;40%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td203"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td200"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr14 td153"&gt;&lt;P class="p276 ft56"&gt;Jordbruk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td201"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td202"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td205"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr17 td158"&gt;&lt;P class="p325 ft174"&gt;30%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td201"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td202"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td203"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td200"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr28 td153"&gt;&lt;P class="p276 ft56"&gt;Offentlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td201"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td202"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td158"&gt;&lt;P class="p325 ft173"&gt;20%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td203"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td200"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td93"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td201"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td202"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr43 td158"&gt;&lt;P class="p325 ft13"&gt;10%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td201"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td202"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr43 td153"&gt;&lt;P class="p276 ft56"&gt;Bostäder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td203"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td200"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr33 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr33 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr33 td206"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td201"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td202"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td201"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td202"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr43 td158"&gt;&lt;P class="p325 ft13"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td203"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td200"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td123"&gt;&lt;P class="p18 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td153"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td202"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td153"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p682 ft56"&gt;Källa: SEB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft40"&gt;Minimikrav för energianvändning i Boverkets byggregler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;I Boverkets byggregler (BBR – BFS 2011:6) finns det minimikrav för nya byggnaders energianvändning uttryckt i primärenergital.&lt;SPAN class="ft54"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Dessa är 90 kWh/m&lt;SPAN class="ft54"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;för småhus, 85 kWh/ m&lt;SPAN class="ft54"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;för flerbostadshus&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;För mer detaljerad beskrivning av beräkningen av byggnader energianvändning se kap. 9 Boverkets byggregler (BFS 2011:6).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;286&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_287"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115287x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft9"&gt;och 80 kWh/ m&lt;SPAN class="ft65"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;för lokaler&lt;SPAN class="ft65"&gt;22&lt;/SPAN&gt;. Dessa gränser täcker emellertid in mer än 15 procent av det totala beståndet och kan inte direkt användas för att uppfylla kriterierna enligt CBS. Som tidigare disku- terats har det dessutom varit problem att av CBI få godkänt energi- förbrukning som proxy för utsläpp. Marknadsaktörer som inte emitterar enligt CBS, dvs. alla svenska emittenter i skrivande stund, anser inte heller att gränserna i BFS är hållbara vilket vi återkommer till längre ned. Nu är det inte så Boverket framhåller gränserna i BFS som hållbara utan det är övre gränser för nya byggnader. Gränserna avser att följa den tekniska utvecklingen och beaktar vad som är kost- nadsoptimalt. Boverket har för avsikt att skärpa kraven ytterligare 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft40"&gt;Hållbarhetskriterier för byggnader i CBS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft34"&gt;Om vi trots diskussionen energiförbrukning kontra utsläpp utgår från kriterierna för hållbara bostäder i CBS, skulle de 15 procent mest energieffektiva bostäderna behöva identifieras. När de blivit identifierade skulle de vara godkända för att finansieras med gröna obligationer. Boverkets energideklarationsregister skulle kunna användas för identifikation av de hållbara bostäderna. Energideklara- tionsregistret innehåller byggnadsspecifika data gällande bl.a. den uppvärmda arean i huset, kallad och energianvändning för uppvärm- ning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsel. Därmed går det att räkna fram byggnadens energiprestanda. Energi- prestanda är ett mått på hur mycket energi som går åt till uppvärm- ning, komfortkyla, tappvarmvatten och för byggnadens fastighetsel. All energi som används för detta under ett helt år läggs ihop och divideras med husets uppvärmda yta. Man får då antalet kilowatt- timmar (kWh) som förbrukas per kvadratmeter (m&lt;SPAN class="ft63"&gt;2&lt;/SPAN&gt;). Energi- prestandan uttrycks i enheten kWh/m&lt;SPAN class="ft63"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;och år. För att underlätta jämförelser mellan olika byggnader finns sedan den 1 januari 2014 dessutom ett system med klassning av energiprestandan. Klass- ningen är utformad som en skala från A till G där A har lägst energiförbrukning per kvadratmeter. Med energiklassning skulle&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Byggnader som inte är bostäder som t.ex. butikslokaler, shoppingcentrum, kontor och industrilokaler.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;287&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_288"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115288x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft11"&gt;det enkelt gå att plocka ut de klasser som sammanlagt utgör maximalt 15 procent av det totala bostadsbeståndet.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=5 class="tr30 td21"&gt;&lt;P class="p275 ft85"&gt;35%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td79"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td207"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=3 class="tr17 td208"&gt;&lt;P class="p263 ft56"&gt;A&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr17 td208"&gt;&lt;P class="p684 ft98"&gt;B&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr17 td57"&gt;&lt;P class="p275 ft56"&gt;C&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr17 td208"&gt;&lt;P class="p275 ft56"&gt;D&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr17 td57"&gt;&lt;P class="p684 ft66"&gt;E&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr17 td57"&gt;&lt;P class="p275 ft56"&gt;F&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr17 td106"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=3 class="tr17 td209"&gt;&lt;P class="p685 ft58"&gt;G&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td79"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td207"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td210"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td211"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td212"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td213"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td214"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td215"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td216"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td79"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td207"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td217"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td199"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td218"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td123"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td219"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td199"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td220"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td218"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td221"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td218"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td220"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td199"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td221"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td218"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td221"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td199"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td222"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td223"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td224"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td123"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td207"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td225"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 rowspan=2 class="tr9 td226"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;30%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td106"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td227"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td143"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td21"&gt;&lt;P class="p275 ft85"&gt;30%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td207"&gt;&lt;P class="p18 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td225"&gt;&lt;P class="p18 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td106"&gt;&lt;P class="p18 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td227"&gt;&lt;P class="p18 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td143"&gt;&lt;P class="p18 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td207"&gt;&lt;P class="p38 ft70"&gt;27%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td225"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td208"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td208"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td106"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td227"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td143"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p275 ft85"&gt;25%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td207"&gt;&lt;P class="p581 ft85"&gt;25%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td225"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 rowspan=2 class="tr16 td228"&gt;&lt;P class="p23 ft56"&gt;24%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td106"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=2 class="tr16 td229"&gt;&lt;P class="p686 ft56"&gt;23%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td217"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td199"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td123"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td219"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td221"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td221"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td199"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td109"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td123"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td207"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td225"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td208"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td208"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td106"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td227"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr37 td230"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr28 td21"&gt;&lt;P class="p275 ft85"&gt;20%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td207"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td225"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 rowspan=2 class="tr16 td35"&gt;&lt;P class="p328 ft56"&gt;19%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td106"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr44 td209"&gt;&lt;P class="p19 ft70"&gt;20%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr28 td50"&gt;&lt;P class="p483 ft128"&gt;18%18%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td207"&gt;&lt;P class="p242 ft56"&gt;17%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td225"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td106"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td227"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td143"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td225"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td208"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td208"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td106"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td227"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td143"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr14 td21"&gt;&lt;P class="p275 ft85"&gt;15%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td217"&gt;&lt;P class="p687 ft56"&gt;14%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td199"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td218"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td123"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td219"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr17 td231"&gt;&lt;P class="p404 ft56"&gt;13%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td199"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td221"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td218"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td221"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td199"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td109"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr17 td232"&gt;&lt;P class="p688 ft56"&gt;13%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td224"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td123"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr44 td68"&gt;&lt;P class="p317 ft70"&gt;11%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td225"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td208"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td208"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td106"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td227"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td143"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td21"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td225"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td208"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td208"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td106"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td227"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td143"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr43 td21"&gt;&lt;P class="p275 ft85"&gt;10%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td217"&gt;&lt;P class="p18 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td199"&gt;&lt;P class="p18 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td218"&gt;&lt;P class="p18 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td123"&gt;&lt;P class="p18 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p18 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=12 class="tr29 td233"&gt;&lt;P class="p23 ft162"&gt;8%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td222"&gt;&lt;P class="p18 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td77"&gt;&lt;P class="p18 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td223"&gt;&lt;P class="p18 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td224"&gt;&lt;P class="p18 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td123"&gt;&lt;P class="p18 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr44 td207"&gt;&lt;P class="p28 ft70"&gt;6%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td225"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=3 class="tr14 td60"&gt;&lt;P class="p245 ft56"&gt;4%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td208"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td106"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr44 td209"&gt;&lt;P class="p689 ft70"&gt;6%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td21"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td225"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td208"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td106"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p275 ft56"&gt;5%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td207"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td225"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td208"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td106"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr16 td209"&gt;&lt;P class="p455 ft56"&gt;2%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr21 td207"&gt;&lt;P class="p39 ft60"&gt;1%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td225"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr21 td1"&gt;&lt;P class="p376 ft60"&gt;1%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td208"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td106"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td21"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td225"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td208"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td106"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td227"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td143"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td21"&gt;&lt;P class="p275 ft56"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td217"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td199"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td218"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td123"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td219"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td199"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td220"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td218"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td221"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td218"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td220"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td199"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td221"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td218"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td221"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td199"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td109"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td222"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td77"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td223"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td224"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td123"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td79"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p578 ft175"&gt;En- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=11 class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p690 ft143"&gt;Flerbostadshus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td227"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td230"&gt;&lt;P class="p691 ft176"&gt;Lokalbyggnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td21"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td79"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr16 td234"&gt;&lt;P class="p578 ft143"&gt;tvåbostadshus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td208"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td208"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td106"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td227"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td143"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p692 ft56"&gt;Källa: Boverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft9"&gt;Som &lt;A href="#page_288"&gt;Figur 6.3 &lt;/A&gt;visar skulle de byggnader som faller inom klass A och B utgöra sju till åtta procent av beståndet och därmed kunna finansieras med gröna obligationer enligt CBS. Inkluderas energi- klass C skulle andelen uppgå till 18 till 21 procent och falla utanför ramen på 15 procent enligt CBS. En grön säkerställd obligation skulle enligt CBS därmed utgöras av krediter med säkerhet i bostäder som har energiklass A eller B. Förutsättningen är att minimikravet i BBR eller definitionerna av energiklasserna skärps över tid för att hållbara byggnader över tid ska utgöra maximalt 15 procent av det totala byggnadsbeståndet samt att hållbara byggnader 2050 ska definieras som sådana med nollutsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Hur energieffektiva är då byggnader med energiklass A eller B? Nedan redovisas kriterierna för hur energiklasserna fördelas utifrån kravet på nybyggnation, dvs. 100 procent innebär en byggnad med energiförbrukning exakt enligt minimikravet i BBR:&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;288&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_289"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H5B3115/H5B3115289x1.jpg" style="width:433px;height:707px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td235"&gt;&lt;P class="p693 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td236"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td237"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td116"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td238"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td239"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td116"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td235"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td240"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td116"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td238"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td239"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td116"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td235"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td240"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td116"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td238"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td239"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td116"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td235"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td240"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td116"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td116"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p694 ft56"&gt;Källa: Boverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft32"&gt;Som framgår av tabellen ovan ligger minimikravet i BBR för nya byggnader mellan energiklass C och D och täcker därmed in mer än 15 procent av beståndet. Därför går det inte att använda dagens minimikrav i BBR som kriterium för hållbara byggnader enligt CBS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft8"&gt;Dessutom bör en tillräckligt stor andel av byggnadsbeståndet energiklassificeras för att säkerställa att andelen byggnader som till- hör en viss energiklass verkligen återspeglar samma andel i det totala beståndet. Det kan alltså vara problematiskt att energiklassa t.ex. en procent av det totala antalet byggnader och påstå att den andelens energiklassfördelning återspeglar det totala byggnadsbe- ståndets energiklassfördelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft8"&gt;Det finns emellertid inget kriterium för storlek eller vilka sta- tistiska egenskaper&lt;SPAN class="ft54"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;som krävs för att urvalet ska anses kunna representera det totala beståndet. Till kriterierna för CBS finns det exempel på godkända proxys för utsläpp. Ett exempel är det neder- ländska energiklassificeringssystemet som liknar Sveriges. Enligt CBI är det nederländska systemet en godtagbar proxy. Emellertid påpekar CBI att endast 31 procent av det totala beståndet är energi- klassificerat och att statistiken för urvalet därför inte kan anses representera hela beståndet. Trots denna anmärkning har CBI god- känt det nederländska systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft34"&gt;I Sverige hade 19 procent av en- och tvåbostadshusen energi- deklarerat i slutet av 2016. En ännu mindre andel om sex procent hade energiklassats. Motsvarande siffra för flerbostadshus är 64 resp. 3 procent och för lokaler 90 resp. 12 procent. Energiklassningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;T.ex. att statistik skulle vara statistiskt säkerställda på en femprocentig signifikansnivå.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;289&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_290"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115290x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft11"&gt;utförs av Boverket och kommer med tiden komma ikapp andelen energideklarerade byggnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft9"&gt;En energideklaration ska utföras (i) innan försäljning, (ii) vid uthyrning och (iii) för större byggnader som ofta besöks av allmän- heten. Ökning av andelen bostäder med energideklaration bestäms därmed av rörligheten på bostadsmarknaden. Dessa regler är även orsaken till att 90 procent av alla lokaler har energideklarerats medan endast 19 procent av en- och tvåbostadshusen gjort det. Nya bygg- nader ska också energideklareras senast två från det att de har tagits i bruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft32"&gt;Gällande säkerställda obligationer är siffrorna för en- och två- bostadshus samt flerbostadshus de intressanta. För dessa kategorier låg andelen energiklassade byggnader på sex resp. tre procent vilket kan anses som lågt. Denna andel har potential att relativt snabbt öka till andelen som energideklarerat vilket ligger på 19 resp. 64 procent. Andelen på 64 procent för flerbostadshusen bör av marknaden anses vara godkänd som proxy eftersom CBI godkänt en andel på 31 pro- cent på den nederländska marknaden. En andel på 19 procent är inte lika självklar men som tidigare nämnts finns inga kriterier för godkänd andel klassade byggnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft40"&gt;Hållbarhetskriterier för byggnader på marknaden enligt GBP&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft9"&gt;Resonemanget är hittills uppbyggt kring definitionen av hållbara byggnader i CBS. I skrivande stund har emellertid ingen svensk emittent fått sina obligationer certifierade av CBI. Det är därför intressant att studera vilka kriterier marknaden har satt upp för hållbara bostäder med utgångspunkt i det mer vaga kriteriet i GBP. Det är främst banker som finansierar bostäder och det är därför lämpligt att studera kriterierna i deras ramverk. De banker som tagit fram ramverk för gröna obligationer är Nordea, SBAB, SEB och Swedbank.&lt;SPAN class="ft65"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Kriterierna innehåller ett antal certifieringssystem och märkningar som anses definiera vad en hållbar byggnad är. Exempel på sådana kriterier är LEED, BREAAM, Miljöbyggnad, Svanen och Passivhus. Förutom dessa märkningar finns också kri- terier baserade på tillåten energiförbrukning enligt nationella bygg-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Per den 14 november 2017.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;290&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_291"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p120 ft9"&gt;regler. SBAB och Swedbank hänvisar i sina ramverk till energi- klassningssystemet och godkända byggnader ska ha energimärk- ning A eller B. Nordea och SEB har som krav att byggnaden ska ha en energiförbrukning som är minst 25 procent bättre än kraven i tillämpbar reglering, i Sveriges fall BBR. Ett sådant krav innebär i praktiken att godkända byggnader enligt Nordea och SEBs ramverk ska ha energiklass A eller B, eftersom byggnader i dessa energiklasser har en energiförbrukning som är minst 25 procent lägre än mini- mikravet för en ny byggnad, se &lt;A href="#page_289"&gt;Tabell 6.3.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Kriterierna i bankernas ramverk överensstämmer alltså med kri- terierna i CBS gällande andelen byggnader som anses vara hållbara utifrån deras energiförbrukning,dvs. både enligt kriterierna i CBS och enligt bankernas ramverk är det byggnader med energiklass A och B som anses vara hållbara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft32"&gt;Hur hållbara bedöms då dessa kriterier vara? Cicero har utfört andrahandsutlåtandet för två bankers ramverk, SBAB och SEB. Ciceros betyg för kriterierna för hållbara byggnader i dessa ramverk är medium grönt, dvs. Cicero klassar godkända byggnader enligt ramverken som finansiering av projekt som strävar mot 2050 års klimatmål. Det kan antas vara i linje med CBS som har som krav att hållbara byggnader tillhör de 15 procent som har som lägst utsläpp och att utsläppen ska sjunka över tid för att nå nollutsläpp 2050.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft32"&gt;Sammanfattningsvis finns det på marknaden kriterier för håll- bara byggnader som skulle kunna användas för säkerställda gröna obligationer. I Sverige finns det också ett energiklassningssystem som kan användas för att identifiera de hållbara byggnaderna. Den relativt låga andelen byggnader som energideklarerat kan utgöra ett hinder för marknadens potential. Emellertid är sannolikheten högre att det är äldre ej hållbara byggnader som inte energideklarerat. Dessa byggnader är ändå inte aktuella för att finansieras med säker- ställda gröna obligationer och därför spelar det mindre roll om dessa för tillfället är klassificerade eller inte. Dessutom måste kraven för vilka byggnader som anses hållbara skärpas över tid för att uppfylla kraven på hållbarhet. Det logiska skulle vara att göra detta genom att minimikraven i BBR som ligger till grund för energiklasserna skärps över tid. Alternativt skulle definitionen av de olika energi- klasserna kunna justeras, men att ändra dessa skapar ett mer kom- plicerat system och det skulle inte vara hållbart att behålla dagens minimikrav i BBR. Trots eventuellt problem med lågt antal klassifi-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;291&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_292"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p112 ft32"&gt;cerade byggnader anser svenska emittenter och leverantörer av andrahandsutlåtanden att energiklassningssystemet är tillräckligt bra för att använda som kriterium för att emittera gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft40"&gt;Begränsad tillgång till energideklarationsregistret&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;Bestämmelser om direktåtkomst till energideklarationsregistret finns i förordningen (2006:1592) om energideklaration för bygg- nader. I förordningen föreligger det hinder för att ta fram ett system för att emittenter av säkerställda obligationer på ett enkelt sätt skulle kunna identifiera hållbara byggnader. Enligt förordning- ens 17 § är det bara ett begränsat antal aktörer som i enskilda fall får tilldelas direktåtkomst till energideklarationsregistret:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;17 § &lt;/SPAN&gt;Boverket får i det enskilda fallet medge direktåtkomst till energi- deklarationsregistret för 1. den eller de kommunala nämnder som full- gör kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet, om det sker för det ändamål som anges i 18 § 4 lagen (2006:985) om energideklara- tion för byggnader, 2. Statens energimyndighet, 3. oberoende experter för sökningar på byggnader som omfattas av deras uppdrag, och 4. Byggnadsägare, för sökningar på byggnader som de äger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft8"&gt;Begränsningen i förordningen gör att emittenter av säkerställda obligationer i dag inte kan utveckla system för att på ett automati- serat och enkelt sätt identifiera hållbara byggnader. Automatisering är nyckeln till gröna säkerställda obligationer eftersom det handlar om ett så stort antal bolån. Manuell hantering blir helt enkelt för resurskrävande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Begräsningen ligger också till hinder för den särskilda gransk- aren av säkerställda obligationer att verifiera att byggnaderna som ligger till säkerhet för gröna säkerställda obligationer verkligen uppfyller kraven om hållbar energiförbrukning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;För identifiering och utvärdering av byggnaders hållbarhet behöver emittenter ha tillgång till data för (i) fastighetsbeteckning för att kunna matcha dessa mot bolån i säkerhetsmassan till säker- ställda obligationer, (ii) energiförbrukningsmått som primärenergi- talet i kWh/m&lt;SPAN class="ft65"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;på fastighetsnivå för att kunna ta fram benchmark, identifiera, ranka och ta fram gränser för vad som anses vara en hållbar byggnad och (iii) energiklass på fastighetsnivå för att even-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;292&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_293"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115293x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;tuellt underlätta gränsdragning och förenkla kommunikation om hållbarhetsmått till marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Utredningen föreslår därför att kretsen av de med direkt- åtkomst till registret ska utökas med dem som behöver access till uppgifterna enligt ovan för att få emissionen av grön obligation godkänd som grön, jämte de som får granskningsuppdrag enligt lagen om utgivning av säkerställda obligationer för att dessa ska kunna fullgöra sitt uppdrag enligt lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft40"&gt;Marknadens omedelbara potential&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Andelen hållbara byggnader i Sverige uppgår till cirka sju procent under antagandet att energiklassfördelningen för klassade bygg- nader motsvarar fördelningen hos det totala beståndet. I dag defi- nierar marknaden en hållbar byggnad som en med 25 procents lägre energiförbrukning än minimikravet för nya byggnader i BBR, dvs. energiklass A och B.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Marknaden för säkerställda obligationer uppgick till 2 100 mil- jarder kronor andra kvartalet 2017. Under antagandet att de säker- ställda obligationerna endast finansierar hus och bostadsrätter samt att upplånat belopp är jämnt fördelad över byggnadsbeståndet skulle marknadens omedelbara potential uppgå till 147 miljarder kronor. På grund av de ekonomiska incitamenten, dvs. att den hypotetiskt lägre risken i säkerställda gröna obligationer skulle ge billigare finansi- ering till hållbara byggnader som diskuterades i början av detta stycke, finns det en betydligt större potential över tid när fler bygger hållbart eller energieffektiviserar för att uppnå hållbarhets- kriterierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft12"&gt;C. Stödprogram&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft168"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Stöd- och incitamentsprogram ska skapas för att främja både emissioner av och investeringar i gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p700 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Bedömning&lt;/SPAN&gt;: Programmen bör innehålla modeller för kostnads- ersättning, kunskaps- och kompetensstöd och forskningsincita- ment.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;293&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_294"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115294x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p112 ft9"&gt;Syftet med ett stödprogram är att öka utbudet av gröna obliga- tioner. Bristande utbud har identifierats som huvudproblemet på marknaden. Med ökat utbud borde marknaden fungera bättre med högre omsättning och bättre likviditet. För att öka utbudet bör åtgärder riktas mot de faktorer som hindrar emittenter från att emittera gröna obligationer. Flera emittenter upplever den extra kostnaden som det innebär att emittera gröna obligationer som ett hinder. Det är främst kostnaden för externa granskningstjänster som anses vara för höga. Externa granskningstjänster på den svenska marknaden utgörs hittills av att emittenten har anlitat en leverantör av externa granskningstjänster att ta fram ett andra- handsutlåtande på emittentens ramverk.&lt;SPAN class="ft65"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;De emittenter som inte emitterar gröna obligationer menar att de lika väl kan finansiera sig med traditionella obligationer och är därmed ovilliga till att ta de extra kostnaderna som förknippas med emission av gröna obligationer. Den interna kostnaden för att ta fram ett ramverk samt rapportering &lt;NOBR&gt;ex-post&lt;/NOBR&gt; nämns inte lika ofta som ett hinder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Emittenter beaktar därmed inte de positiva externaliteter som emission av gröna obligationer för med sig och emitterar inte sådana. Externaliteterna har beskrivits löpande i betänkandet men består t.ex. av att ge investerare en möjlighet att investera hållbart. Med en möjlighet att investera hållbart kan också kapitalallokering- en ändras så att det i framtiden blir relativt billigt att finansiera hållbara investeringar och relativt dyrt att finansiera &lt;NOBR&gt;icke-hållbara&lt;/NOBR&gt; investeringar. Utan en möjlighet till att investera hållbart kommer det aldrig skapas någon möjlighet för marknaden att omfördela kapitalet till hållbara ändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft40"&gt;Närmare beskrivning av stödprogrammet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft34"&gt;En möjlighet till att främja marknaden för gröna obligationer skulle vara att staten initierar ett stödprogram genom vilket emittenter av gröna obligationer kan få hjälp med de extra kostnaderna. Likt åtgärdsförslag om BFL kan förslagsvis Naturvårdsverket få i upp- drag att administrera och betala ersättningar. Stödet borde förslags-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Se 5 kap. för mer information kring granskningstjänster.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;294&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_295"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;vis riktas mot kostnaderna för externa granskningstjänster som andrahandsutlåtanden eftersom de har lyfts som det främsta hindret för att emittera gröna obligationer. Kostnader för andrahandsutlåt- ande är dessutom lätta att identifiera eftersom det är en betalning mellan två oberoende parter, till skillnad mot de andra kostnaderna förknippade med emission av gröna obligationer vilka uppstår internt hos emittenten (t.ex. framtagande av ramverk och processer för identifiering av hållbara tillgångar).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft9"&gt;Ett stödprogram skulle sänka tröskeln för att emittera gröna obligationer. Fler emittenter skulle därmed få rutiner på plats och ta fram ramverk för emission av gröna obligationer. Det skulle ge emittenter möjligheten att tillskansa sig nödvändig kunskap och erfarenhet. Ramverk, rutiner, kunskaper och erfarenheter kan ses som infrastruktur nödvändig för att emittera gröna obligationer. Denna infrastruktur skulle finnas kvar på marknaden även efter att stödprogrammet avslutats och därmed fortsatt gynna marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft40"&gt;Kostnader på den svenska marknaden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft32"&gt;På den svenska marknaden har alla gröna obligationer i skrivande stund emitterats enligt ett ramverk utvärderat genom ett andra- handsutlåtande. Vid förfarandet med extern granskning i form av andrahandsutlåtanden är den interna kostnaden för framtagande av ramverk en engångskostnad. Även kostnaden för extern granskning av ett ramverk är en engångskostnad. Vissa av de tidigaste emit- tenter på marknaden för gröna obligationer har emellertid valt att uppdatera sina ramverk på senare tid. Det kan vara så att det blir nöd- vändigt att uppdatera ramverken i takt med att marknaden utvecklas. I de fall ramverken uppdaterats har de varit aktiva i cirka fyra år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;När väl ramverket är på plats och har granskats kan emittenten emittera ett oändligt antal gröna obligationer inom ramen för sitt ramverk utan extra kostnad för extern granskning. Teoretiskt handlar det därmed om engångskostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft33"&gt;Emission av gröna obligationer medför även löpande extra- kostnader jämfört med emission av traditionella obligationer. Den extra kostnaden består av att följa de rutiner som etablerats i ram- verket gällande urval av hållbara tillgångar och projekt, förvaltning av emissionslikviden och rapportering &lt;NOBR&gt;ex-post&lt;/NOBR&gt; om obligations-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;295&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_296"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;likvidens användning. Det finns några som anfört ett problem för tillväxt i kostnader för rapportering och validering &lt;NOBR&gt;ex-post.&lt;/NOBR&gt; De löpande extrakostnaderna har dock inte generellt lyfts som ett lika stort problem som kostnaderna för extern granskning &lt;NOBR&gt;ex-ante&lt;/NOBR&gt; och därför borde emission av gröna obligationer kunna fortsätta även efter att stödprogrammet avslutats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft40"&gt;Olika typer av externa granskningstjänster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft34"&gt;Det finns andra typer av extern granskning än andrahandsutlåt- anden, t.ex. verifiering, certifiering och betyg (eng. &lt;SPAN class="ft75"&gt;rating&lt;/SPAN&gt;). Dessa metoder bör inte uteslutas ur ett stödprogram med risk för att hindra utvecklingen av bättre metoder för extern granskning. Dessa metoder kan ha andra avgiftsstrukturer än förfarandet med andra- handsutlåtanden. Som strukturerna ser ut i dag innebär dessa andra metoder en återkommande granskningskostnad per emitterad obli- gation, till skillnad mot för en engångskostnad gällande förfarandet med andrahandsutlåtanden. Det är därmed inte lika självklart att emission under dessa granskningsmetoder skulle fortsätta i samma omfattning när stödprogrammet avslutas. Stödprogrammet kom- mer emellertid hjälpa till att bygga upp rutiner, kunskap och erfar- enhet som borgar för fortsatt emission även om kostnaderna för extern granskning tillkommer efter programmet avslutats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft40"&gt;Uppbyggnad av kringtjänster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft8"&gt;Ett stödprogram skulle gynna uppbyggnad av kringtjänster för emission av gröna obligationer. Med fler aktörer och bättre rutiner kan priserna på kringtjänster som externa granskningstjänster sjunka över tid. Under ett stödprogram kan infrastruktur för marknaden som marknadsplatser, konsulttjänster osv. byggas upp vilket borde underlätta emission även efter det att stödprogrammet avslutats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft33"&gt;Med ett stödprogram skulle aktörer som emissionsinstitut och leverantörer av de tjänster som omfattas av stödet kunna få ett inci- tament till en mer uppsökande verksamhet. Om kostnaden för extern granskning försvinner för emittenten skulle det bli betydligt enklare att övertyga emittenter om att emittera gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;296&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_297"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Emissionsinstitut skulle tjäna på det genom sina ordinarie avgifter för att arrangera emissioner och leverantörerna av gransknings- tjänster skulle enklare kunna ta betalt för sina granskningstjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft12"&gt;Utformning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Stödet bör löpa under tillräckligt lång tid så att nödvändiga rutiner kommer på plats och marknaden utvecklas så pass att den därefter håller igång sig självt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft8"&gt;Singapores centralbank tillika tillsynsmyndighet (Monetary Authority of Singapore – MAS) har lanserat ett liknande stödpro- gram den 1 juni 2017. Genom programmet ersätts kostnaden för extern granskning upp till 100 000 Singapore dollar vilket motsvar- ade drygt 630 000 vid den 1 juni 2017. Syftet är att minska frik- tionskostnaderna för emission av gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft8"&gt;Deras program är tänkt att löpa under tre år. Varför de valt just tre år framgår inte men det är ändå en period att utgå ifrån. MAS tror i alla fall att tre år ska räcka för att &lt;NOBR&gt;kick-starta&lt;/NOBR&gt; marknaden. MAS har krav på oberoende granskning enligt internationella standarder (GBP och CBS). Det finns ingen begränsning för antalet obli- gationer som samma emittent kan få ersättning för under program- met. Obligationen kan vara finansierad i valfri valuta. Den måste emellertid emitteras och listas på en marknadsplats i Singapore och uppgå till minst 200 miljoner Singapore dollar, vilket motsvarar 1,25 miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft9"&gt;Medellöptiden på marknaden för gröna obligationer i Sverige är fem år. Det är också på fem år som den största volymen emitteras. Löptidsstrukturen är troligtvis snarlik den på marknaden för tradi- tionella obligationer. För att täcka in alla de som refinansierar sig vart femte år borde stödprogrammet också löpa just fem år. Fem år är emellertid en relativt lång tid för ett tidigare oprövat stödpro- gram. Ett alternativ skulle vara att lansera det på tre år för att skapa viss framförhållning med option att förlänga det till fem år om det faller väl ut och inga större problem identifieras.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;297&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_298"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft40"&gt;Hur höga kostnader ska ersättas?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Detta är en mycket viktig fråga. Med ett stödprogram kan incita- ment skapas för leverantörerna av granskningstjänster att ta ut så höga avgifter som möjligt. När det inte är emittenten som betalar försvinner incitamentet hos beställaren att jämföra och förhandla om priser. Priskonkurrensen hos leverantörer av externa gransk- ningstjänster kommer helt enkelt att försvinna. Konkurrens är en faktor som driver utvecklingen på marknaden. Att införa åtgärder som reducerar konkurrensen kommer därmed till viss del hämma utvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Att inte ha något tak för ersättningen av kostnaden för extern granskning skulle skapa incitament för mycket höga avgifter och stödprogrammet skulle troligtvis inte bli samhällsekonomiskt opti- malt. Det finns emellertid sätt att begränsa snedvridningen på marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Utredningen föreslår att stödprogrammet ersätter en viss andel av kostnaden för externa granskningstjänster. Vid en sådan ut- formning skulle emittenten ha kvar incitamentet att jämföra priser och förhandla, om än i något lägre omfattning än om emittenten hade fått stå för hela kostnaden. Konkurrensen skulle därmed bestå men vara något lägre eftersom absolutbeloppen och troligtvis där- med priskänsligheten skulle varit lägre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft32"&gt;Nackdelen med denna utformning är att emittenten fortfarande kommer träffas av kostnader för extern granskning, vilket har identi- fierats som ett av de främsta hindren för att emittera gröna obli- gationer. Detta hinder skulle emellertid minska desto större andel som stödprogrammet skulle täcka. Hittas en bra balans kan pro- grammet gynna emission av gröna obligationer och samtidigt beakta marknadskrafterna. Utredningen föreslår att andelen ändå bör vara rejält tilltagen för att skapa ett avtryck på marknaden, minst 50 pro- cent av kostnaden bör täckas. I och med att viss konkurrens kvarstår borde även kostnaderna för stödprogrammet hållas nere. Med modellen att en viss andel ersätts bevaras även diversifieringen av externa granskningstjänster, dvs. de som erbjuder mer avancerad analys till ett högre pris har fortfarande incitament att göra så om kunden är villig att betala extra. För att förtydliga bör emittenten endast vara berättigad till ersättning för en typ av gransknings- tjänst. Får emittenten ersättning för kostnaden av ett andrahands-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;298&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_299"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;utlåtande ska den inte få ersättning även för ett eventuellt betyg (eng. &lt;SPAN class="ft40"&gt;rating&lt;/SPAN&gt;) av de obligationer som emitteras under ramverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft40"&gt;Alternativ ersättningsmodell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft9"&gt;Det finns en alternativ ersättningsmodell vilken utredningen av olika anledningar bedömer vara mindre lämplig. Det är inrättandet av ett tak för hur stor ersättning en emittent kan få för kostnaden för extern granskning, dvs. ett maxbelopp för externa gransknings- tjänster som ersätts av stödprogrammet. En sådan utformning hade begränsat kostnaderna för att driva programmet. Samtidigt skulle en sådan modell också introducera en del problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft32"&gt;Beroende på hur högt ersättningstaket sätts skulle alla leve- rantörer som i dag tar en avgift under taket fått incitament att höja sina avgifter till taknivån. Konkurrensen för leverantörerna under taket skulle därmed sättas ur spel och kostnaderna för programmet skulle bli onödigt stora. De leverantörer vars avgifter ligger över taket skulle missgynnas mot de vars avgifter ligger under taket. De leverantörer med avgifter över taket skulle eventuellt få incitament att vattna ur sina tjänster för att kunna ta ut en avgift i nivå med stödet och konkurrera på lika villkor med de leverantörer som tar ut en avgift under taket. Ett tak under vissa leverantörers avgift skulle därmed kunna skapa ett s.k. &lt;SPAN class="ft47"&gt;race to the bottom&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;Sätts taket över alla leverantörers avgifter kommer konkur- rensen helt sättas ur spel och incitament skapas för att ta ut höga avgifter i linje med taket. Sätts taket under de lägsta avgifterna på marknaden gynnas de billigare leverantörerna proportionellt mer än de dyrare. Sammanfattningsvis skulle ett ersättningstak begränsa kostnaderna för stödprogrammet men samtidigt sätta marknads- krafterna ur spel, beroende på utformning. Om ett tak ändå bedöms vara lämpligt att implementera bör fokus ligga på att begränsa kost- naderna för emittenterna. Att leverantörerna får incitament att höja sina avgifter skulle då bli kostnaden för att främja marknaden i detta avseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft32"&gt;Som jämförelse ersätter Singapore kostnader för externa gransk- ningstjänster upp till cirka 630 000 kronor, vilket får anses som ett generöst belopp. Kostnaden för externa granskningstjänster brukar ligga i spannet 120 000 till 400 000 kronor. Singapore verkar där-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;299&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_300"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115300x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;med satt sitt tak så att det täcker alla leverantörers avgifter. Singapore är därmed redo att betala när leverantörerna får incitament att höja sina avgifter och har bedömt att det är nödvändig kostnad för att främja marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft40"&gt;Krav på obligationers egenskaper?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft32"&gt;Nästa fråga handlar om det ska ligga några krav på obligationerna med avseende på emissionsvolym och löptid. Detta för att det inte ska uppstå incitament att på något sätt missbruka stödprogrammet. Stödprogrammet skulle annars kunna utnyttjas genom att emittera ett stort antal obligationer med mindre obligationsbelopp eller kort löptid. Används ett granskningsförfarande som skapar ett avgifts- uttag för varje emission skulle inblandade aktörer kunna hämta ut större belopp ur programmet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft34"&gt;Det skulle främst vara leverantörerna av externa gransknings- tjänster som skulle ha incitament att få till ett sådant förfarande. Leverantörerna av externa granskningstjänster är i regel inte involv- erade i själva emissionsförfarandet. Det innebär att även emissions- instituten skulle behöva involveras vilket minskar risken för miss- bruk. Dessutom skulle emittenten också behöva involveras. Emit- tenten har inget ekonomiskt incitament att emittera på ett sådant sätt, snarare tvärtom på grund av de avgifter de måste betala till emissionsinstitut vid emission. Emittent och emissionsinstitut är även måna om sitt rykte och relation till investerarna som kanske inte hade gillat ständiga emissioner i stället för obligationer med längre löptid. Det minskar risken ytterligare. Emittenten skulle be- höva få någon form av ersättning från de andra inblandade parterna för att gå med på upplägget. Troligtvis skulle det inte skapas så betydande belopp att emittenten skulle anse det som lönsamt att ändra sin finansieringsstrategi. Marknaden och emittentens finansi- ärer hade troligtvis uppfattat ett sådant beteende som oansvarigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft34"&gt;De lägsta emissionsbeloppen för gröna obligationer har legat på 100 miljoner kronor och medelvärdet på 850 miljoner kronor.&lt;SPAN class="ft63"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Att sätta ett golv för emissionsstorlek för att förhindra någon form av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;För obligationer emitterade i svenska kronor och utländsk valuta av emittenter med säte i Sverige fram till den 30 juni 2017.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;300&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_301"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;missbruk av systemet riskerar att stänga ute mindre emittenter. Det försämrar också marknadsdynamiken. Emittenterna som emitterat obligationer på 100 miljoner kronor har ju gjort detta för att det funnits rationella skäl bakom. Att inte inkludera dessa i stödpro- grammet skulle skapa trösklar för emissioner som det finns behov av att utföra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Sett till löptiden är den som lägst två år för gröna obligationer på den svenska marknaden. Bland de tvååriga obligationerna åter- finns både relativt små på 100 miljoner kronor och relativt stora på 1,1 miljarder kronor. Samma argument som för emissionsbelopp gäller även för löptiderna. Emittenterna har haft rationella skäl till att finansiera sig med relativt korta löptider. Att inte beakta detta i ett stödprogram skapar incitament för att avvika från normalt för- farande på marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft9"&gt;Att under stödprogrammet inte införa begränsningar för obli- gationers egenskaper introducerar en viss risk för missbruk. Som beskrivet måste dock alla parter i emission av gröna obligationer involveras. Emittenten har dessutom inte något ekonomiskt inci- tament att missbruka systemet, snarare tvärtom. Införs begräns- ningar hämmas marknadsdynamiken och risken finns att stänga ute vissa emittenter, speciellt små, om man ser till begränsningar i emis- sionsvolym. Utredningen bedömer att de negativa konsekvenserna med att införa en begränsning för obligationers egenskaper väger tyngre än risken för att systemet ska utnyttjas. Utredningen förslag är därmed att inga begränsningar av obligationers egenskaper införs i stödprogrammet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft40"&gt;Kostnad avseende ersättning för extern granskning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Den beräknade kostnaden för ett stödprogram skiljer mycket bero- ende på antaget scenario och typ av granskningstjänst. Hur mark- naden utvecklas framöver är osäkert och den historiska utveckling- en baseras på beräkningar för bara ett fåtal år. Kostnaderna är beräknade för emittenter med säte i Sverige oberoende av vilken valuta de emitterar i.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft32"&gt;Ett scenario är att marknaden fortsätter och att emittenter får sina ramverk granskade genom andrahandsutlåtanden. I genomsnitt har det historiskt tillkommit sju emittenter per år. Utgår man från&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;301&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_302"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115302x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft8"&gt;den historiska utvecklingen med sju nya emittenter per år och det faktum att det inte finns ingen tydlig tilltagande eller avtagande trend i detta antal, och att kostnaden för ett andrahandsutlåtande uppgår till 300 000 kronor&lt;SPAN class="ft54"&gt;27&lt;/SPAN&gt;, skulle kostnaden för stödprogrammet uppgå till mellan en och två miljoner kronor per år beroende på om 50 eller 90 procent av kostnaderna skulle ersättas. Om antalet emit- tenter fördubblas till 14 stycken skulle kostnaden uppgå till mellan två och fyra miljoner kronor per år beroende på om 50 eller 90 pro- cent av kostnaderna ersätts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft9"&gt;Ett annat scenario är att förfarandet med att emittenten får sitt ramverk utvärderat via ett andrahandsutlåtande överges. I stället väljer emittenterna att få sina gröna obligationer certifierade av någon organisation eller betygsatta av t.ex. ett kreditvärderings- institut. I ett sådant scenario blir det en utvärderingskostnad per emitterad obligation. Vi antar att en certifiering eller betygsättning av en obligation kostar 250 000 kronor.&lt;SPAN class="ft65"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Historiskt har den genom- snittliga tillväxttakten i antalet gröna obligationer som emitteras av emittenter med säte i Sverige uppgått till 24 procent.&lt;SPAN class="ft65"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;Till att börja med räknar vi på att tillväxttakten är identisk med den historiska. Kostnaderna kommer till en början vara lägre och öka efterhand eftersom vi antar en positiv tillväxttakt i antalet emissioner. Vid antagande att ett sådant program skulle kunna lanseras vid början av 2019 och löpa i tre år landar kostnaden för hela treårsperioden på mellan 30 och 53 miljoner kronor beroende på om 50 eller 90 pro- cent av kostnaderna ersätts. Om programmet löper i fem år landar kostnaden för hela femårsperioden på mellan 61 och 112 miljoner kronor beroende på om 50 eller 90 procent ersätts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft8"&gt;Om antagandet görs att tillväxttakten skulle fördubblas fr.o.m. 2019 och uppgå till 48 procent, landar kostnaden för hela treårs- perioden totalt på mellan 34 och 63 miljoner kronor beroende på om 50 eller 90 procent av kostnaderna ersätts. För hela femårs-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Kostnaden har i regel legat mellan 120 000 kronor och 410 000 kronor. Observera att kost- naden kan skilja mycket mellan olika emissioner och beroende på vem som utför utvärderingen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Baserat på uppgift från ett kreditvärderingsinstitut om deras avgifter samt att den ligger inom ramen om vad CBI har uppgett att det kostar att få certifierat en obligation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Räknat på emission fram till den 30 juni 2017. Ej räknat med tillväxten mellan 2013 och 2014 eftersom den bedöms vara ett extremvärde med en tillväxt på 425 procent. Den genom- snittliga tillväxttakten beräknas därmed på utvecklingen över tre år vilket gör den osäker. Antagande har också gjorts om att det kommer emitteras lika många obligationer under andra halvåret 2017 som det gjorde under första.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;302&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_303"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115303x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;perioden landar kostnaden på mellan 73 och 133 miljoner kronor beroende på om 50 eller 90 procent av kostnaderna ersätts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Som synes finns ett stort möjligt spann gällande kostnaderna för ett stödprogram, men ovan estimat kan ändå fungera som en slags fingervisning om vilka kostnader som kan förväntas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft33"&gt;Till kostnaderna ovan kommer också kostnaden för Naturvårds- verket att administrativt hantera ansökningar för ersättning. Det administrativa momentet för emittenten måste dock vara mycket enkelt för att ej motverka stödprogrammets syfte som just är att sänka kostnaderna för emission av gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft12"&gt;Andra moment i ett stödprogram&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;En central del i ett ramverk för ett grönt obligationsprogram är återrapporteringen om att de förväntade gröna nyttorna med inve- steringen uppnåtts, s.k. effektbedömningar (eng. &lt;SPAN class="ft45"&gt;impact reporting&lt;/SPAN&gt;). Som tidigare redovisats utgör denna rapportering en börda för emittenten i jämförelse med en traditionell obligation och därmed en kostnad som kan vara mycket kännbar för särskilt små emit- tenter. Utredningen har också inhämtat att kunskap ibland saknas för att utföra och/eller kvalitetssäkra effektbedömningar. Ett naturligt stöd som följer med ett krav på effektbedömningar är att ge ekonomiska förutsättningar för konsulthjälp, kunskapsstöd och verktyg för bedömningarna. Den typen av stöd följer motsvarande överväganden som ovan. Det är viktigt att kunskapsstödet inne- håller en rekommendation att följa GBP i syfte att uppnå harmoni- sering på marknaden. Ett tydligt steg på vägen mot ett stödprogram är det verktyg för rapportering som tagits fram av bl.a. Kommun- invest vilket kan tjäna som modell.&lt;SPAN class="ft65"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft32"&gt;Det bör också införas ett mer allmänt stöd till information och utbildningsinsatser om gröna obligationer. Av de utvärderingsrap- porter som hittills kommit är det tydligt att det råder informations- och kunskapsbrist om den gröna investeringsmarknaden, både bland emittenter och investerare. Det får negativa effekter i ett läge där uppbyggnad av kompetens är både nödvändig och brådskande. Både&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Nordic Public Sector Issuers, &lt;/SPAN&gt;Position Paper on Green Bonds Impact Reporting&lt;SPAN class="ft56"&gt;, October 2017. Rapporten publicerades under klimatmötet COP23 i Bonn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;303&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_304"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115304x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p112 ft32"&gt;potentiella emittenter och investererare, liksom revisorer som tänk- bara validerare, är målgrupper. Finansinspektionens framgång med utbildningsprogrammet &lt;SPAN class="ft47"&gt;Gilla din ekonomi &lt;/SPAN&gt;för konsumenter kan tjäna som exempel. Det är möjligt att Stockholm Sustainable Finance Centre som nyligen etablerats i Stockholm kan bidra i uppgiften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;Ytterligare ett led i kedjan är att ge incitament till forskning på excellent nivå i syfte att främja framväxten av en sund och mogen marknad på vetenskaplig grund. Forskningsråden har här en roll att fylla och kan rikta anslag mot utvalda delar av obligationsmark- naden i linje med det uppdrag som Vinnova redan har. Anslaget för finansmarknadsforskning torde kunna utvecklas. En given uppgift är att genom forskningsprojekt studera effekterna av utredningens förslag och vid behov utarbeta förslag för att stärka dessa i mark- nadsfrämjande riktning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft12"&gt;D. Europeiska långsiktiga investeringsfonder – Eltif&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;En aktiebolagsrättslig fondreglering ska etableras i Sverige enligt förslag som tidigare lagts fram av 2014 års Fondutredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Genom att främja tillväxten av Eltif kan tillväxten av gröna obligationer främjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft32"&gt;År 2015 antog Europaparlamentet och rådet en särskild förordning för vissa typer av alternativa investeringsfonder (Eltif), förordning (EU) 2015/760 om europeiska långsiktiga investeringsfonder, med tillämpning den 9 december 2015. I Sverige genomfördes vissa för- ändringar i lag om alternativa investeringsfonder med ikraftträdande den 1 februari 2017. Syftet med Eltif är att ”anskaffa och kanalisera kapital till europeiska långsiktiga investeringar i realekonom, i linje med unionens mål om en smart och hållbar tillväxt för alla”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft32"&gt;Tanken bakom &lt;NOBR&gt;Eltif-förordningen&lt;/NOBR&gt; är att stimulera investeringar i alternativa investeringar, dvs. till skillnad från överlåtbara värde- papper som &lt;NOBR&gt;UCITS-fonder&lt;/NOBR&gt; investerar i. En Eltif kan erbjuda lång- siktig finansiering till t.ex. infrastrukturprojekt, fastigheter, samt noterade och onoterade små och medelstora företag som emitterar eget kapital eller skuldinstrument. För att kunna hantera dessa&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;304&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_305"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;illikvida tillgångar är en Eltif som huvudregel stängd, dvs. det går inte att lösa in fondandelarna under fondens livstid. Däremot kan de eventuellt handlas på en sekundärmarknad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Eltif får erbjudas även &lt;NOBR&gt;icke-professionella&lt;/NOBR&gt; investerare som på så sätt kan erbjudas att ta del av den likviditetspremie som kan för- väntas i de illikvida investeringarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft9"&gt;För att stimulera tillväxten av Eltifs så har fonderna fått sär- skilda fördelar i andra regelverk. Störst betydelse har lägre kapital- krav i Solvens II som reglerar kapitalbufferten i försäkringsföretag. Investeringar i Eltif har genom en särskild bestämmelse förts till samma grupp av tillgångar, typ &lt;NOBR&gt;1-aktier,&lt;/NOBR&gt; som omfattar aktier i före- tag som noteras på reglerade marknader inom EES eller OECD eller MTF och som har sitt säte eller huvudkontor i en &lt;NOBR&gt;EU-med-&lt;/NOBR&gt; lemsstat. Denna grupp anses utgöra en lägre risk än andra aktier och kräver därmed lägre kapitaltäckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft11"&gt;Investeringar genom Eltif är dessutom prioriterade vid finansi- ering via Europeiska investeringsbanken (EIB).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft8"&gt;Med den förmånliga ställning som Eltif har och tillgängligheten för alla investerare skulle Eltif kunna vara en viktig kanal för inve- steringar i gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;Regelverket kring Eltif har bara funnits knappt ett år och det finns få tecken på att det skulle vara en framgångsrik reglering ur ett svenskt perspektiv. Det finns än så länge inga svenska Eltif. Enligt Fondbolagens förening beror det svala intresset framför allt på att den svenska fondlagstiftningen inte är användbar. I Eltif- förordningen finns ingen reglering av den rättsliga formen för en &lt;NOBR&gt;Eltif-fond&lt;/NOBR&gt; utan det förutsätts att sådan finns att tillgå i medlems- staterna. Till följd av de specifika reglerna kring bl.a. inlösen och livsängd för &lt;NOBR&gt;Eltif-fonder&lt;/NOBR&gt; är den vanliga svenska aktiebolagsformen mindre lämpad. Övriga fondtyper i Sverige etableras på en kontrakts- rättslig grund som inte fungerar för en Eltif. Det betyder, enligt branschen, att det inte går att starta Eltif i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft9"&gt;Förutom den rättsliga formen behöver det även fastställas hur fonden ska behandlas i skatterättsligt hänseende, såväl vad gäller inkomstskatt som mervärdesskatt. Om det råder oklarheter kring beskattningen kommer investerarna att undvika risken för dubbel- beskattning genom att välja investeringar i andra tillgångar än Eltif.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;305&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_306"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115306x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p706 ft11"&gt;Om förslagen från 2014 års Fondutredning&lt;SPAN class="ft88"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;genomförs vad gäller associationsrättsliga fonder i Sverige, och görs tillämpliga för Eltif, finns det goda skäl att anta att tillväxten av Eltif skulle främjas och med det öka investerarbasen för gröna obligationer. En åtgärd som därmed också skulle främja den gröna obligations- marknaden. Det finns en osäkerhet kring efterfrågan på Eltif men genom att skapa förutsättningarna för verksamheten skulle Sverige etablera möjligheten och formatet kan användas för många olika lösningar däribland gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft8"&gt;En associationsrättslig fondlagstiftning skulle positivt påverka förutsättningarna för att driva fondverksamhet i Sverige och dess- utom skapa möjligheter att även exportera fondförvaltningstjänster. Förslaget om associationsrättsliga fonder är redan utrett och det finns ett stort intresse generellt för associationsrättsliga fonder bland svenska fondbolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;E.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;Gröna obligationer med miljö- och klimatmässigt hållbara tillgångar som säkerhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Emittenter ska uppmuntras att emittera obligationer med säkerhet i hållbara tillgångar genom att en struktur för öronmärkning av tillgångar för den gröna obligationen tas fram av Finansinspektionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Genom att öronmärka hållbara tillgångar till en grön obligation förstärks möjligheten att driva hållbara invester- ingar ur ett rent ekonomiskt perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft9"&gt;I 3 kap. beskrivs de egenskaper som en grön obligation har ur olika perspektiv, bl.a. klimatrisk. Som nämnts finns det hittills sällan någon tillgång som är öronmärkt som säkerhet för en grön obliga- tion. Med andra ord finns det ingen anledning att som investerare kräva högre eller lägre avkastning, klimatrisken är densamma efter- som den med majoriteten av gröna obligationer avser emittenten och inte emissionslikvidens användningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;Se, SOU 2016:45, En hållbar, transparent och konkurrenskraftig fondmarknad, slut- betänkande av 2014 års Fondutredning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;306&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_307"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115307x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft9"&gt;En intressant tanke vore därför att hitta hållbara tillgångar som kan öronmärkas för den gröna obligationen, allt i syfte att åstad- komma en obligation där investerare allt annat lika kan uppleva en lägre klimatrisk och därmed kräver en lägre avkastning. Principen liknar den för de nuvarande säkerställda obligationer som används för att finansiera främst bostadslån. Kan detta uppnås skulle gröna investeringar kunna framstå som mer attraktiva. Låt oss se på kommersiella fastigheter som ett exempel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft32"&gt;Det finns i dag ett flertal definitioner på vad som kan anses vara en grön kommersiell fastighet. Många hyresgäster kräver i dag att endast gröna fastigheter är aktuella vid en flytt. Detta har i sin tur medfört att vakansgraden i gröna fastigheter över tiden är lägre och att det till och med kan vara möjligt att på marginalen ta ut en högre hyra. Den gröna fastigheten är därmed en bättre säkerhet för kredit- givaren än en icke grön fastighet eftersom kreditrisken är lägre, allt annat lika. Ju bättre riskprofil, desto lägre blir avkastningskravet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft32"&gt;Ett fastighetsbolag som samlar sina gröna fastigheter som säker- het för en grön obligation skulle med samma logik få en lägre upp- låningskostnad. Allt annat lika, blir det ekonomiska utfallet bättre. En lägre finansieringskostnad skapar incitament för att bygga gröna fastigheter och energieffektivisera befintliga fastigheter. Med tanke på hur stor den kommersiella fastighetsmarknaden är i Sverige är detta potentiellt en mångmiljardmarknad för gröna obligationer. Obliga- tionsfinansieringen (alla typer av obligationer) för svenska fastig- hetsbolag uppgick till cirka 230 miljarder kronor den 4 juli 2017.&lt;SPAN class="ft57"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft8"&gt;Naturligtvis är detta inget som passar för enstaka fastigheter. Risken skulle bli för knuten till ett specifikt objekt. Däremot är tillämpningen bättre för större bestånd. Med en beskriven struktur skulle det dessutom finnas möjligheter i att poola flera tillgångar och på så sätt komma upp i emissionsvolym och eventuellt göra investeringen mer attraktiv för institutionella investerare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft32"&gt;Obligationer med säkerhet i hållbara tillgångar är inte vanliga på den svenska finansmarknaden, dock finns det i alla fall en emittent. Företaget i fråga är Svensk FastighetsFinansiering AB. Det är ett finansbolag som på den svenska kapitalmarknaden emitterar obligationer säkerställda med pantbrev i fastigheter. Utredningen vill vara tydlig med att den inte lägger någon värdering i vare sig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;Källa: Bloomberg, SEB. Växelkurs USD/SEK 8,5061 från Riksbanken för den 4 juli 2017.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;307&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_308"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115308x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;företaget eller strukturen på dess obligationer. Emittenten nämns endast för att ge ett exempel på att en struktur liknande den som beskrivs i detta avsnitt är möjlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;SFF ägs till lika delar av de noterade fastighetsbolagen Catena AB, Diös Fastigheter AB, Fabege AB, Platzer Fastigheter Holding AB och Wihlborgs Fastigheter AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Sedan hösten 2015 har SFF ett ramverk för emission av gröna obligationer och emitterar gröna obligationer under bolagets ordi- narie obligationsprogram. Den 30 juni 2016 hade SFF utestående gröna obligationer till ett nominellt värde av fyra miljarder kronor. Obligationerna har noterats på Nasdaq Stockholm Sustainable Bond List.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Utredningen föreslår att strukturen lyfts fram som ett gott exempel och tas vidare i större skala för att skapa volym på den gröna obligationsmarknaden. Finansinspektionen, som redan i dag har uppgifter enligt lagen om utgivning av säkerställda obligationer, är bäst lämpad för uppdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;F.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;Sekundär&lt;/SPAN&gt;marknad med tydliga regler om vad som bedöms vara miljö- och klimatmässigt hållbart&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft168"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Finansinspektionen ges i uppdrag att säkerställa att mark- nadsplatsernas självreglering med kvalitetssäkring av gröna obligationer utvecklas vid äventyr att lagreglering blir nödvändig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Marknadsplatserna bör uppmanas att driva utveck- lingen genom att ställa krav på de listade gröna obligationernas miljö- och klimatmässiga hållbarhet. Kraven bör harmoniseras mellan marknadsplatserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft8"&gt;Ett av flera tillkortakommanden med gröna obligationer sägs vara brist på tydliga regler för vad som är en grön obligation. Det är självklart viktigt att investerare, stor som liten, vet att det kapital den gröna obligationen genererat används på därför avsett sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft34"&gt;Här spelar marknadsplatserna en viktig roll redan i dag och bör uppmuntras att göra så även framöver. Som beskrivet i 4 kap. hand- las de flesta obligationer OTC, dvs. på en s.k. utförandeplats i stället för på marknadsplatserna. Emellertid har de institutionella&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;308&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_309"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;investerarna i regel krav på sig att endast handla i noterade och listade värdepapper. Det leder till att de flesta obligationer listats på en marknadsplats även om de ej handlas där.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Om marknadsplatserna i sina regler för notering ställer tydliga krav på vad som får listas som en grön obligation och om dessa krav följs upp, minskar det osäkerheten och underlättar förutsätt- ningarna för en effektiv självreglering. Marknadsplatsernas krav kan därmed reducera risken för &lt;SPAN class="ft10"&gt;greenwashing &lt;/SPAN&gt;och skapa ett ökat förtro- ende för marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft8"&gt;Som marknadsplats finns dessutom sanktionsmöjligheter om någon emittent inte lever upp till de regler som finns för listning av tillgångsslaget. De har därmed verktygen att fungera som en effek- tiv tillsynsinstans på marknaden för gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft9"&gt;Historiskt har det också visat sig att självreglering är att föredra när spelregler för en marknadsplats utvecklas. Förändringar sker snabbt inom området miljö- och klimatmässig hållbarhet, vilket ställer stora krav på följsamhet och anpassningsförmåga. Något som en självreglering brukar vara bäst lämpad att klara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft9"&gt;Som beskrivet i 5 kap. finns det redan i dag en rad marknads- platser som har dedikerade listor för gröna obligationer med till- hörande krav, bl.a. Nasdaq Stockholm. I stort följer marknads- platsernas krav de rekommendationer som finns i GBP. Emellertid finns det vissa skillnader mellan marknadsplatser. Ett arbete med att harmonisera olika informationskrav gällande hållbarhet gene- rellt pågår i Sustainable Stock Exchanges Initiative (SSE) och för- hoppningen är att kraven för gröna obligationer i framtiden tydlig- görs och blir mer enhetliga. Arbetet bör uppmuntras och drivas på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft32"&gt;Utredningen anser att det arbete som gjorts av marknadsplats- erna är mycket viktigt och att de fungerar väl med att kvalitetssäkra marknaden för gröna obligationer. Utredningen ser marknadsplats- erna som en viktig komponent i självregleringen av marknaden för gröna obligationer och föreslår att Finansinspektionen ges i uppdrag att säkerställa att arbetet fortskrider vid äventyr att självregleringen fallerar och lagreglering blir nödvändig för att kvalitetssäkra gröna obligationer. Finansinspektionen har långvarig erfarenhet av att arbeta med branschöverenskommelser och är väl placerad även i denna fråga. Däremot kan huvuddelen av själva arbetet förväntas utföras av branschorgan som Svenska Fondhandlareföreningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;309&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_310"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115310x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p126 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Förslag för vidare utredning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;I avsnittet redogörs för de förslag som diskuterats i utredningen men bedömningen varit att ytterligare överväganden behövs innan ett tydligt förslag kan läggas fram, alternativt att ett arbete pågår inom EU vilket minskar behovet av svenska regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft12"&gt;A. Reducerat krav på kapitaltäckning och resolutionsreserv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Bedömning&lt;/SPAN&gt;: Under förutsättning att den finansiella stabiliteten inte påverkas negativt borde innehav av gröna obligationer redu- cera krav på kapitaltäckning därför att gröna investeringar har en lägre klimatrisk allt annat lika. Likalydande resonemang och modell borde kunna appliceras på avgifter till resolutionsre- serven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft40"&gt;Gynna efterfrågan på gröna obligationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft32"&gt;En förutsättning för att gröna obligationer på sikt ska få en mer framträdande roll som finansieringskälla för en hållbar omställning av samhället är sannolikt att det finns en tydlig koppling mellan den gröna obligationen och den kreditrisk som finns i det projekt eller tillgång som finansieras med obligationen. Under förutsätt- ning att åtgärder vidtas för att uppfylla svenska åtaganden om att bekämpa klimatförändringarna borde en hållbar investering ha en lägre klimatrisk allt annat lika. Om det vore möjligt att knyta den gröna obligationen till tillgångar som är mer hållbara borde det av- spegla sig prissättning, dvs. lägre klimatrisk (allt annat lika) ger lägre avkastningskrav och därmed lägre kapitalkostnad för emittenten. Ur detta perspektiv vore det önskvärt om de myndigheter som har att bedöma kreditrisk i det finansiella systemet – bl.a. Finansinspektionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft32"&gt;– lät en lägre klimatrisk avspegla sig i ett lägre kapitaltäckningskrav. Givet att gröna obligationer säkerhetsmässigt är knutna till till-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;gångar som har en lägre klimatrisk allt annat lika vore det naturligt att kapitaltäcknings- och solvenskraven för banker och försäk- ringsbolag för dessa obligationer är lägre. Med fokus på banker blir resonemanget följande.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;310&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_311"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p717 ft8"&gt;Bankerna och deras roll som finansiär är sannolikt en av nycklarna till att skapa en bred grön obligationsmarknad. Bankers och andra monetära finansinstituts utlåning till &lt;NOBR&gt;icke-finansiella&lt;/NOBR&gt; företag och offentliga sektorn uppgick till 2 420 miljarder kronor i september 2017. Just gällande kapitalkrav för banker har Sverige valt att införa hårdare krav än den miniminivå som gäller enligt &lt;NOBR&gt;EU-reglerna.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft34"&gt;Bankerna har krav om att hålla en viss mängd kapital för sina till- gångar. Beroende på risken i tillgångarna behöver bankerna hålla mer eller mindre kapital. Kapitaltäckningskraven regleras i tillsynsförord- ningen (575/2013/EU) och kapitaltäckningsdirektivet (2013/36/EU) så som kort beskrivits i 3 kap. I tillsynsförordningen finns det alltså ett minimikrav på att banker ska hålla kapital motsvarande 8 procent av riskviktade tillgångar, s.k. pelare 1 krav. I syfte att minska san- nolikheten för banker att bryta mot minimikravet måste de hålla ytterligare 2,5 procent kapital i en kapitalkonserveringsbuffert. Utöver dessa två grundläggande element har medlemsstater genom kapitaltäckningsdirektivet möjlighet att införa ytterligare krav för att täcka sådana risker som inte täcks av pelare 1. Kapitalkrav ut- över pelare 1 kallas för pelare 2 och består i Sverige bl.a. av risk- viktsgolv på 25 procent för bostadslån och systemriskpåslag på 2 procent. Utöver dessa krav har Sverige också utökade buffertkrav vilka omfattar en systemriskbuffert på 3 procent och en kontra- cyklisk kapitalbuffert.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft8"&gt;Sammanfattningsvis hade de fyra svenska storbankerna totala kapitalkrav på mellan 21 till 28 procent andra kvartalet 2017. Av de totala kapitalkraven bestod cirka 35 procent av pelare 1 krav, cirka 35 procent av pelare 2 krav och cirka 30 procent av kombinerat kapitalbuffertkrav. Det finns därmed ett utrymme i Sverige att nationellt justera kapitalkraven och ändå efterleva EU:s minimi- regler (pelare 1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft32"&gt;Noterbart är att kommissionen den 23 november 2016 presen- terade ett lagförslag innehållande revideringar av kapitaltäcknings- regelverket. Kommissionens förslag kan komma att begränsa Sveriges möjligheter att sätta högre kapitalkrav i förhållande till minimikraven. Förslaget förhandlas på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; i skrivande stund och det är oklart hur den slutgiltiga överenskommelsen kommer se ut. En begränsad möjlighet för Sverige att sätta högre kapitalkrav begränsar också möjligheten att justera dessa för gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;311&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_312"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p635 ft8"&gt;Orsaken till att kapitalkraven går att använda som ekonomiskt incitament är att det är relativt dyrt att finansiera tillgångar med kapital. Det finns därmed ett ekonomiskt incitament att hålla till- gångar med lägre kapitalkrav. Ett reducerat kapitalkrav för gröna obligationer skulle ge banker ett ekonomiskt incitament att hålla sådana i stället för traditionella obligationer. Observera att ett sänkt kapitalkrav enligt ovan beskrivning skulle ge bankerna eko- nomiskt incitament att investera i gröna obligationer men inte att emittera desamma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft40"&gt;Gynna investeringar i miljö- och klimatmässigt hållbara tillgångar finansierade via gröna obligationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft32"&gt;Bestämmelser om sänkt kapitalkrav i syfte att främja vissa invester- ingar återfinns redan i dagens kapitaltäckningsregelverk. Kapital- kravet för exponeringar mot små och medelstora företag (SMEs) som uppgår till max 1,5 miljoner euro reduceras med 23,81 procent, enligt tillsynsförordningen artikel 501. Syftet med rabatten är att främja investeringar i SMEs och gynna tillväxten i ekonomin. Kom- missionen föreslår att undantaget för SMEs ska utökas i förslaget om revidering av kapitaltäckningsregelverket. Förslaget går ut på att ta bort den övre gränsen på 1,5 miljoner euro. Exponeringar upp till 1,5 miljoner euro föreslås behålla befintlig reduktion av kapital- kravet på 23,81 procent. Kapitalkravet för den del av exponeringar som överstiger 1,5 miljoner euro föreslås reduceras med 15 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;I ovan nämnda förslag till revidering av kapitaltäckningsregel- verket föreslår kommissionen också att kapitalkraven för exponer- ingar mot infrastruktur som uppfyller vissa krav ska reduceras med 25 procent, enligt artikel 501a i förslaget om revidering av tillsyns- förordningen (se fotnot 6). Syftet är att främja investeringar i infra- struktur vilket i sin tur kan främja den ekonomiska tillväxten. I skäl 53 och 54 till förslaget nämns bl.a. att förslaget kan främja investeringar i förnybar energi och energieffektivisering. Enligt för- slaget ska kommissionen utvärdera kapitalkravsreduktionen efter tre år. Kommissionen ska då bl.a. utvärdera investeringarna i förhåll- ande till EU:s mål om att ställa om till en hållbar ekonomi. I själva lagtexten saknas emellertid kriterier eller referenser till hållbara investeringar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;312&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_313"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p104 ft34"&gt;Kapitalkraven skulle kunna användas till att ge banker ekono- miskt incitament att även emittera gröna obligationer. Förslaget ligger utanför den traditionella ramen för kapitaltäckningsram- verket och kan behöva ytterligare överväganden. Upplägget handlar om att banken emitterar en grön obligation som finansierar vissa hållbara tillgångar. Följer banken standarder och praxis kommer den att upprätta en lista över de tillgångar som finansieras av den gröna obligationen. Reduceras kapitalkraven för de tillgångar som finansieras av den gröna obligationen kommer det skapa ett eko- nomiskt initiativ för banken att (i) ha en större andel hållbara till- gångar och (ii) finansiera dessa med gröna obligationer. Kapital- kravet skulle sänkas om bedömningen görs att tillgångarna har en lägre klimatrisk allt annat lika. Det finns en risk för att upplägget blir för komplicerat. Tillgångar ska matchas mot tillgångar finansierade via den gröna obligationen och det ska rapporteras till tillsyns- myndigheten. En främjandeåtgärd som denna skulle skapa ett incita- ment att få så mycket tillgångar som möjligt finansierade via gröna obligationer. Det skapar en risk för att emittenten skulle försöka finansiera även mindre hållbara tillgångar med gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft40"&gt;Problematik kring klimatrisker i kapitaltäckningsregelverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft8"&gt;Invändningen mot lägre kapitalkrav för hållbara tillgångar brukar vara att det inte är belagt eller på annat sätt går att bevisa att det är lägre kreditrisk. Ett problem är att det saknas stöd i empiri om att miljö- och klimatmässigt hållbara investeringar kan antas innebära lägre risk. Eftersom de förluster som är kopplade till klimatrisker inte följs upp på ett konsekvent sätt finns det brister i data för dessa riskers specifika effekt. Klimatrisker i den mån de i dag orsakar förluster ingår därför i historiska data över kreditförluster generellt och därför beaktas de inte separat i de kvantitativa modeller som ligger till grund för kapitalkraven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft34"&gt;Det huvudsakliga problemet är därmed inte kapitaltäcknings- regelverket utan att det saknas gemensam bedömningsgrund för hur klimat- och miljörelaterade risker ska identifieras, kvantifieras och beaktas i ordinarie riskramverk. Ett sådant arbete borde främst ske på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; i syfte att få enhetlig tillämpning och lika villkor&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;313&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_314"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p112 ft32"&gt;för alla aktörer. Sverige kan också själv utveckla bedömningsgrund för klimatrisker och ta höjd för dem i pelare &lt;NOBR&gt;2-kraven.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft34"&gt;Vad vi har att utgå ifrån är Parisavtalet 2015 som Sverige har ratificerat samt det klimatpolitiska ramverk som riksdagen fattat beslut om. Syftet med dessa åtaganden är att minska riskerna i sam- band med klimatförändringar. För att uppfylla dessa åtaganden kommer det krävas omfattande förändringar i den svenska eko- nomin under de närmaste 20 till 30 åren. När åtgärder vidtas för att uppfylla åtagandena kommer troligtvis vissa tillgångar och verk- samheter som inte är hållbara att tappa sitt värde eller fallera. Därmed borde klimatrisken vara lägre i de tillgångar som redan i dag är hållbara jämfört med de tillgångar som inte är hållbara. Klimat- risken skulle inte vara lägre på grund av klimatförändring, utan på grund av de åtgärder som vidtas för att undvika klimatförändring. Denna lägre klimatrisk borde allt annat lika följas av lägre kapital- krav. Just eftersom klimatriskerna ännu inte realiserats blir det emellertid ett hypotetiskt resonemang och ingen vet i dag exakt hur ekonomin kommer utvecklas i framtiden. Miljöbalkens försiktig- hetsprincip ger dock underlag för resonemanget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft40"&gt;Är det lägre kreditrisk i hållbara projekt och tillgångar?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft32"&gt;Det finns flera aspekter att täcka kring den hypotetiska skillnaden i klimatrisk mellan hållbara och icke hållbara tillgångar. En fråge- ställning är om det verkligen är lägre kreditrisk i hållbara tillgångar. Samtidigt som klimatrisken, som är förknippad med åtgärder för att begränsa klimatpåverkan, är lägre kan kreditrisken kan vara högre. Hållbara tillgångar och lösningar bygger många gånger på ny och till viss del oprövad teknik som kanske lanseras av relativt nya aktörer. Det finns inte samma data för vilka nya hållbara lösningar som kommer vara ekonomiskt gångbara över tid som det finns för mer traditionella verksamheter. Omställningen innebär troligtvis också att vi får se nya oprövade och kanske till en början svår- bedömda affärsmodeller. Nya affärsmodeller inom t.ex. delnings- ekonomin har varit omdebatterade när de har utmanat mer tradi- tionell verksamhet och befintliga regelverk. Det kommer ta tid innan det visar sig vilka som är gångbara och vilka som inte är det. Ingen vet till fullo hur olika risker och kreditförlusterna kommer se&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;314&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_315"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft32"&gt;ut vid omställningen till en hållbar ekonomi. Därför går det att argumentera för att osäkerheten är större kring kreditriskerna i hållbara investeringar än vad den är för investeringar i dagens tradi- tionella verksamheter. Eventuellt kan det vara så att kreditrisken för typiska miljö- och klimatmässiga investeringar kan vara högre innan omställningen är klar och marknaden konsoliderats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft40"&gt;Högre kapitalkrav för icke hållbara tillgångar?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft9"&gt;En annan aspekt är att skillnaden i klimatrisk mellan hållbara till- gångar och icke hållbara tillgångar är relativ. Med utgångspunkt i att de kapitalkrav vi har i dag speglar de risker vi ser i dagens eko- nomi. Dessutom antar vi att kapitalkraven inte korrekt speglar kli- matrisker. Det skulle betyda att klimatrisken i hållbara tillgångar inte borde vara lägre i framtiden än de är i dag. Snarare borde kli- matrisken i hållbara tillgångar vara konstant eftersom de inte skulle påverkas av omställningen allt annat lika. Däremot borde klimat- risken i hållbara tillgångar vara lägre relativt klimatrisken i icke hållbara tillgångar. Klimatrisken i icke hållbara tillgångar borde vara högre om det inte tas korrekt hänsyn till klimatrisker i dagens kapitalkrav. Enligt detta resonemang borde kapitalkraven höjas för icke hållbara tillgångar snarare än att sänkas för hållbara. Redan i dag används förväntade skuggpriser på växthusgasutsläpp för att analysera potentiella klimatrisker och lönsamhet för investeringar. Under ett sådant resonemang kommer allt annat lika klimatrisken bedömas som högre hos en aktör med relativt högt utsläpp av växt- husgaser. Emellertid handlar det fortfarande om förväntade skugg- priser och klimatrisken realiseras inte förrän åtgärder vidtas för att höja priset på utsläpp av växthusgaser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Med dagens konstruktion att kapitaltäckningskraven bygger på historisk empiri kommer de inte ta hänsyn till klimatriskerna innan dessa realiseras. Vid den tidpunkten kan det vara för sent att stoppa klimatförändringarna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;315&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_316"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p722 ft40"&gt;Ingen skillnad i klimatrisk mellan gröna och traditionella obligationer från samma emittent&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft9"&gt;För närvarande finns det emellertid sällan eller aldrig någon kopp- ling mellan den gröna obligationen och specifika tillgångar. Säker- hets- och klimatriskmässigt är det därför som oftast ingen skillnad mellan en grön respektive traditionell obligation. Det blir därför svårt att argumentera för sänkta kapitalkrav för gröna obligationer. Vill man främja ett finansiellt instrument kan emellertid ganska små incitament på finansmarknaden leda till betydande omallokering av kapital. Det möjliggör ett främjande av gröna obligationer om man väljer att bortse från klimatriskaspekten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft34"&gt;Konsekvensen av en generell sänkning av kapitalkraven hade blivit en mer riskfylld banksektor. Sveriges generella position har hittills varit att bestämmelser för hantering av risk inte ska utnytt- jas för att främja vissa tillgångsslag eller investeringar. Ett främ- jande genom sänkta kapitalkrav skulle öka bankers efterfrågan på gröna obligationer. Det skulle i sin tur kunna sänka finansierings- kostnaden och öka incitamenten att emittera gröna obligationer. En ökande andel finansiering genom gröna obligationer skulle över tid minska klimatrisken hos de emittenter vars gröna obligationer bankerna håller, dvs. genom att främja gröna obligationer ökar inci- tamenten hos emittenten att bedriva hållbar verksamhet vilket minskar dess klimatrisk vid omställningen till en hållbar ekonomi allt annat lika. Därmed minskar också bankens klimatrisk om den håller gröna obligationer från mer hållbara motparter än traditionella obligationer från mindre hållbara motparter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; har nyligt aviserat en avsikt att se över kapitaltäckningskrav, och dylikt, och utarbeta förslag. Utredningen bedömer att diskussionen bäst förs på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; och att kommis- sionens initiativ bör inväntas för vidare beredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Utan att närmare analysera frågan borde ett motsvarande reso- nemang kunna appliceras på avgiften till resolutionsreserven. Som noterats i 3 kap. tillämpar Sverige s.k. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;gold-plating&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; ett utrymme som skulle kunna disponeras för att främja den gröna obligations- marknaden. Samma frågeställningar som ovan gällande möjligheten att definiera och mäta klimatrisk är aktuellt gällande resolutions- reserven.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;316&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_317"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115317x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p725 ft12"&gt;B. Sänkt riskviktsgolv för bolån till miljö- och klimatmässigt hållbara bostäder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Tillväxt av gröna säkerställda obligationer skulle kunna främjas genom att ett sänkt riskviktsgolv införs för bolån till hållbara bostäder som finansierats via gröna säkerställda obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft9"&gt;Det är möjligt att främja marknaden för gröna obligationer och investeringar i hållbara bostäder genom justering av riskviktsgolvet för bolån. Sverige tillämpar för närvarande ett riskviktgolv på 25 pro- cent för bolån. Det innebär att oberoende av den historiskt uppmätta kreditrisken i bolånen tillämpas en riskvikt på 25 procent. Samtidigt är kreditförlusterna i de svenska bostadsinstituten låneportföljer nära noll procent och var så även under finanskrisen 2008 och den svenska finanskrisen i början på &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; (kreditförlusterna upp- gick till drygt 0,8 procent 1993).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft8"&gt;Högre kapitalkrav innebär dyrare finansiering för det berörda tillgångsslaget. Ett sätt att främja byggandet av hållbara bostäder skulle vara att sänka riskviktsgolvet för just sådana vilket genom lägre finansieringskostnad torde resultera i lägre ränta för bolåne- tagaren. Ett sänkt riskviktsgolv skulle endast gälla hållbara bostäder finansierade via gröna säkerställda obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Riskviktgolvet går utöver &lt;NOBR&gt;EU-regelverket&lt;/NOBR&gt; och är ett kapitalkrav som Sverige kan justera nationellt. Utredningen bedömer ändå att aviserade diskussioner på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; om kapitalkrav etc, medför att något förslag inte bör läggas fram för närvarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft12"&gt;C. Pooling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Erfarenheter på marknaden bör utvärderas med syfte att ta fram en basmodell för pooling jämte kunskapsstöd för ramverk och upplägg inför emissioner av gröna obligationer i det formatet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft34"&gt;Pooling innebär att flera små emittenters kapitalbehov läggs ihop inom ramen för en emission. De medel som lånas upp genom inve- steringen i den gröna obligationen fördelas sedan sinsemellan efter&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;317&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_318"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft9"&gt;behovet. Redovisningen sker samlat. Upplägget är jämförbart med modeller som gruppförsäkring och medlemslån där företrädare svarar för gruppens villkor och även i flertalet fall sköter admini- strationen gentemot försäkringsföretag och kreditgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft8"&gt;Det finns erfarenheter på den svenska marknaden, särskilt genom Kommuninvests verksamhet. Kommuninvests affärsupp- lägg kan tjäna som inspiration även utomlands. Bolaget fick pris av FN under de internationella klimatförhandlingarna i Bonn 2017 (COP 23) för sin modell. På senare tid har svenska storbanker lanserat gröna obligationer genom att poola ihop sina kredittagare. Verksamheten i SEB har redan nämnts. Nordea och Swedbank har tillkommit under det senaste året.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft8"&gt;Fördelen med pooling är framför allt att det samlade upplägget gör att kostnaderna för emission hålls nere för var och en som del- tar inom ramverket. Varje låntagare får annars bära högre transak- tionskostnader jämfört med en traditionell obligation. Med pooling avser andrahandsutlåtandet det samlade upplägget. Motsvarande gäller för valideringskostnaderna vilka också fördelas på var och en som deltar inom ramverket. En annan klar fördel är att det ger mål- gruppen små och medelstora företag (SME´s), som annars har svårt att hitta finansiering, en möjlighet till det som i vart fall inte är dyrare. SME´s står för det största kapitalbehovet utanför stor- stadsområdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft8"&gt;Ytterligare en positiv effekt med pooling är att det reducerar risk för &lt;SPAN class="ft10"&gt;greenwashing&lt;/SPAN&gt;, dvs. risken att klassificering urholkas av kost- nadsskäl. Det bör även nämnas att pooling för att emittera en grön obligation också har den fördelen att det ökar den gröna utlåningen. Det ger t.ex. banker som poolar sina små låntagare en möjlighet att få transparens i portföljer och lånestockar och kunna dela upp kli- entelet i &lt;NOBR&gt;grönt/icke-grönt,&lt;/NOBR&gt; vilket ökar medvetenheten om traditio- nella risker och riskreducering genom att aktivt öka den gröna delen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft8"&gt;Med tanke på de positiva erfarenheter som vunnits med kon- ceptet anser utredningen det uppenbart att det finns en potential att marknaden för gröna obligationer skulle främjas genom en större spridning av pooling som en möjlighet till finansiering. En vidare kontext utöver etablerade företag kan också tänkas med t.ex. &lt;NOBR&gt;start-ups&lt;/NOBR&gt; och finansiering som utvecklingsbidrag till ny grön tek- nik. En utvärdering kan visa på ytterligare möjligheter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;318&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_319"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115319x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft9"&gt;Aktuella främjandeåtgärder är i första hand informations- spridning, transparens och utbyte av erfarenheter samt olika former av kunskapsstöd. Alla som deltar i en emission behöver ökad kun- skap. Det gäller emittenter och investerare, såväl som den före- trädare (intresseförening, bolag, bank, etc) som håller ihop ram- verket. Ett enkelt sätt för att få spridning är att arbeta fram en modell för pooling med kunskapsstöd för vidareutveckling och utbyte av erfarenheter. FI:s prisbelönta program &lt;SPAN class="ft45"&gt;Gilla din ekonomi &lt;/SPAN&gt;kan tjäna som exempel för kunskapsstödet. Det är möjligt att det arbetet gör att det vore mest effektivt att FI också får svara för uppgiften att som kunskapsbank arbeta fram en modell för pooling och det kunskapsstöd som behövs i övrigt för att främja konceptet och därmed den gröna obligationsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;En utvärdering av erfarenheterna bör ske i syfte att arbeta fram en modell för emission av gröna obligationer genom pooling. Efter en sådan utvärdering kan modellförslag tas fram för vidare beredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft12"&gt;D. Utökad hållbarhetsrapportering och &lt;NOBR&gt;CO2-genomlysning&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Regleringen om hållbarhetsrapportering borde omfatta fler verksamheter, och kompletteras med en särskild in- formationsplikt om verksamhetens växthusgasutsläpp, därför att en informationsplikt om verksamhetens växthusgasutsläpp ökar medvetenheten och därmed insikten om att kunna emittera grönt, vilket i förlängningen främjar den gröna obligations- marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft8"&gt;Under år 2018 träder den nya regleringen om hållbarhetsredovis- ning i 6 kap. ÅRL i effekt (se ovan 3 kap). Hållbarhetsrapporten ska innehålla de hållbarhetsupplysningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning och resultat och konsekvenserna av verksamheten, däribland upplysningar i frågor som rör miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft32"&gt;Rapporten ska ange företagets affärsmodell; den policy som företaget tillämpar i frågorna, inklusive de granskningsförfaranden som har genomförts; resultatet av policyn; de väsentliga risker som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;319&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_320"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;rör frågorna och är kopplade till företagets verksamhet inklusive, när det är relevant, företagets affärsförbindelser; produkter eller tjänster som sannolikt får negativa konsekvenser; hur företaget hanterar riskerna; och centrala resultatindikatorer som är relevanta för verksamheten (ÅRL 10 kap. 12 §). Om företaget inte tillämpar någon policy i en eller flera av frågorna, ska skälen för detta tydligt anges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Lagen anger inte vilken metodik som ska användas av företagen och de har flera modeller att välja på, t.ex. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Global Reporting Initiative&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft10"&gt;Global Compact&lt;/SPAN&gt;, ISO26000, &lt;SPAN class="ft10"&gt;Integrated Reporting &lt;/SPAN&gt;och FN:&lt;SPAN class="ft10"&gt;s Guiding Principles Reporting Framework&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft34"&gt;En främjandeåtgärd vore att ytterligare öka antalet verksamheter som ska omfattas av rapporteringskravet utöver den s.k. &lt;SPAN class="ft75"&gt;goldplating &lt;/SPAN&gt;som Sverige redan infört. De företag som omfattas i dag är de som uppfyller mer än ett av villkoren att medelantalet anställda i före- taget under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren har upp- gått till mer än 250; företagets redovisade balansomslutning för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren har uppgått till mer än 175 miljoner kronor; företagets redovisade nettoomsättning för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren har uppgått till mer än 350 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft8"&gt;De redan gällande kraven borde dessutom kompletteras med ett krav som i den franska lagen om energiomställning från 2015. Genom den lagen åläggs alla verksamheter en informationsplikt utformad som ”följ eller förklara” (eng&lt;SPAN class="ft10"&gt;. comply or explain&lt;/SPAN&gt;) om sina växthusgasutsläpp (artikel 173). Den franska lagen trädde i kraft december 2016 och får full effekt under 2018. Artikel 173 ska ut- värderas under 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Utformningen ”följ eller förklara” är ett mjukt styrmedel som innebär att frånvaron av den efterfrågade informationen måste för- klaras men någon sanktion utgår inte. Styrmedlet är utformat för att öka medvetenheten om problemet, insikten om den egna verk- samheten och potentialen för att lösa problemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft32"&gt;En sådan reform skulle öka transparensen och genomlysningen av verksamheterna och deras balansräkningar. Genom att få mindre hållbara delar belysta genom informationsplikten skulle också arbetet med att genomföra Agenda 2030 kunna främjas, vilket även det förväntas kunna främja tillväxten av den gröna obligations-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;320&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_321"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;marknaden. Utgångspunkten är den processuella additionalitet som diskuterats ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft32"&gt;Kostnaderna för de ökade kraven på rapportering skulle kunna reduceras genom de stödprogram för information och utbildning som utredningen föreslagit, eventuellt med utfyllnad av rekom- mendationer för rapporteringen från Finansinspektionen. Rappor- teringen om företagens utsläpp av växthusgaser i här avsedd mening bör lämpligen samordnas med den rapportering om utsläpp av växthusgaser som redan sker i dag till Naturvårdsverket med anledning av det internationella regelverket för växthusgasutsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft8"&gt;Ett rapporteringskrav som gäller flera företag förväntas reducera den skillnad som i dag finns gällande rapportering mellan de som emitterar gröna obligationer och de som emitterar traditionella obligationer. Dessutom sänks tröskeln för de som ej emitterat gröna obligationer att emittera sådana om de ändå måste genomlysa verksamheten och ta fram rapporteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft8"&gt;Intentionen bör vara att så många företag som möjligt ska om- fattas av krav på hållbarhetsrapportering. En stegvis infasning re- kommenderas, men den närmare utformningen ligger utanför ram- arna för förevarande utredning. Bedömningen är i vilket fall att en ökad medvetenhet och ökad insikt om verksamheten också borde ge en ökad förståelse för verktyget grön obligation vilket främjar marknaden för instrumentet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;En översyn kommer att initieras av &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; inom snar framtid enligt redovisningsdirektivet varför förslag lämpligen inväntar resultaten från den översynen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Förslag som valts bort&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft32"&gt;Enligt utredningens direktiv ska utredningen också redovisa de för- slag som diskuterats men där utredningen valt att avstå från förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft32"&gt;Utredningen avstår från att lägga fram förslag om skattesub- ventioner och liknande åtgärder eftersom det riskerar att snedvrida marknaden och för att uppnå sitt syfte är det vitalt att den gröna obligationsmarknaden har egen bärkraft. Uppdraget omfattar heller inte skattefrågor enligt kommittédirektiven. Förslag om tekniska lösningar som fintech och blockchain har inte inkluderats. Det anses finnas en potential, men det är en fråga för framtiden och för&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;321&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_322"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft11"&gt;tidigt att dra några säkra slutsatser om den gröna obligationsmark- naden främjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Nedan följer ytterligare förslag som diskuterats av utredningen men där slutsatsen blivit att inte inkludera dem bland utredningens förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft12"&gt;A. &lt;SPAN class="ft180"&gt;B&lt;/SPAN&gt;ankernas likviditetsbuffertar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;De krav svenska banker har att hålla likvida och säkra tillgångar har lett till att det f.n. finns obligationer och andra likvida tillgångar i det svenska banksystemet till ett värde om cirka 1 000 miljarder kronor. Dessa tillgångar ger i dag en avkastning på nära noll pro- cent. Det borde finnas vägar att kanalisera detta kapital till inve- steringar som kan bidra till ett mer hållbart samhälle, utan att göra avkall på avkastning eller äventyra stabiliteten i det svenska bank- systemet. Om bankernas ges möjlighet att placera dessa pengar i mer hållbara investeringar skulle deras avkastning öka och sam- hället nå en vinst genom att det blir mer hållbart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Gällande reglering av likviditetstäckningskravet måste analyseras för att identifiera hinder och möjligheter för att utnyttja bankernas överlikviditet. Allmänt krav på likviditetstäckning för kreditinstitut finns i tillsynsförordningen (EU) nr 575/2013. Definition av lik- viditetstäckningsgrad (&lt;SPAN class="ft45"&gt;Liquidity Coverage Ratio &lt;/SPAN&gt;– LCR) finns i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61 om komplet- tering av tillsynsförordningen (EU) nr 575/2013. I den delegerade akten definieras likvida tillgångar allmänt som följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft13"&gt;Endast fritt omsättningsbara tillgångar som snabbt kan konverteras till kontanter på privata marknader inom en kort tidsram och utan be- tydande värdeförlust ska definieras som ”likvida tillgångar” när det rör sig om kreditinstitutens likviditetsbuffertar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft32"&gt;För att kapitalet ska vara tillgängligt för marknaden för gröna obliga- tioner måste begränsningar i regelverket beaktas. För marknaderna finns det krav på historiska bevis för marknadsbredd och &lt;NOBR&gt;-djup&lt;/NOBR&gt; som visas genom en låg skillnad mellan köp- och säljkurs, höga handels- volymer och ett stort och blandat antal marknadsdeltagare. Kravet på höga handelsvolymer är problematiskt för gröna obligationer. På grund av lågt utbud tenderar investerare att hålla gröna obligationer till förfall. Omsättningen blir då lidande. Däremot torde det vara&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;322&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_323"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;enklare att sälja en grön obligation med anledning av den höga efterfrågan och att investerarbasen är mer diversifierad. Dessutom emitteras i regel gröna obligationer under samma program som emittenternas traditionella obligationer. De borde därför uppfylla samma krav som emittenters traditionella obligationer och ej sär- behandlas under regelverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;I den delegerade akten ställs detaljerade krav på tillgångarnas kvalitet eller s.k. nivå. Det finns också regler för kompositionen av olika tillgångar i likviditetsbufferten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Tillgångar på nivå 1 är de mest likvida. Till denna nivå räknas bl.a. mynt och sedlar, exponeringar mot centralbanker, nationella regeringar samt de multilaterala bankerna. Även exponeringar mot Kommuninvest tillhör tillgångar på nivå 1. För dessa tillgångar finns inga begränsningar. I nivå 1 ingår också säkerställda obliga- tioner med extremt hög kvalitet. Svenska säkerställda obligationer hör till denna kategori. Värdet på dessa måste emellertid skrivas ner med sju procent. Minst 60 procent av likviditetsbuffertarna ska utgöras av tillgångar på nivå 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Nästa steg är nivå 2A. Hit räknas bl.a. Svensk Exportkredit. Till denna nivå räknas också företagsobligationer med kreditkvalitets- steg 1 vilket motsvarar Fitch och S&amp;P kreditbetyg AA- eller högre samt Moody’s kreditbetyg Aa3 eller högre. Emissionsstorleken måste uppgå till minst 250 miljoner euro (eller motsvarande i in- hemsk valuta) samt får löptiden vara maximalt 10 år. Endast två gröna företagsobligationer emitterade av svenska emittenter uppfyller dessa krav per den 30 juni 2017. Värdet på tillgångar på nivå 2A ska skrivas ner med 15 procent och de får utgöra maximalt 40 procent av likviditetsbuffertarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft9"&gt;Därefter kommer tillgångar på nivå 2B. Hit räknas företagsobli- gationer med minst kreditkvalitetsteg 3 vilket motsvarar Fitch och S&amp;P kreditbetyg BBB- och Moody’s kreditbetyg Baa3 eller högre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft9"&gt;Kreditbetygen motsvarar därmed värdepapper som är s.k. invest- ment grade. Emissionsstorlek måste uppgå till 250 miljoner euro (eller motsvarande i inhemsk valuta) samt får löptiden vara maxi- malt 10 år. Inga gröna företagsobligationer emitterade av svenska emittenter återfinns i denna kategori per den 30 juni 2017. Värdet på företagsobligationer på nivå 2B ska skrivas ner med 50 procent och får utgöra maximalt 15 procent av likviditetsbuffertarna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;323&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_324"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p135 ft9"&gt;Dessa bestämmelser om tillåtna tillgångar i likviditets- buffertarna begränsar för tillfället bankernas möjlighet att placera sin likviditet i gröna obligationer och behöver ses över om en främ- jandeåtgärd ska få effekt. Gröna säkerställda obligationer på nivå 1 skulle skapa möjlighet för bankerna att placera sin likvid hållbart. Att öka bankernas möjlighet att placera sin likvid i gröna företags- obligationer är mer problematiskt. Det är främst emissionsstor- leken på den svenska marknaden som skulle behöva öka. Detta skulle eventuellt kunna uppnås med garanti från Riksbanken om att garantera likviditeten, men det är möjligt att en sådan åtgärd skulle utlösa en diskussion om otillåtet statsstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Sammantaget leder invändningarna till slutsatsen att något för- slag inte läggs fram av utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft12"&gt;B. Värdepapper med bakomliggande tillgångar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft9"&gt;Enligt kommittédirektivet har utredningen i uppdrag att undersöka till gröna obligationer närliggande finansiella lösningar som t.ex. gröna värdepapperiseringar, vilket är en form av värdepapper med bakomliggande tillgångar (eng. &lt;SPAN class="ft45"&gt;asset backed security&lt;/SPAN&gt;). I de interna- tionella standarderna för gröna obligationer ingår gröna värde- papperiseringar i definitionen av gröna obligationer. För att tydlig- göra görs det alltså ingen skillnad i standarderna på om det handlar om en grön obligation i dess traditionella bemärkelse att innehav- aren av värdepappret i regel är exponerad mot risk hos emittenten, eller om det handlar om en värdepapperisering där innehavaren är direkt exponerad mot risken i de underliggande tillgångarna. An- ledningen kan vara att bortsett från riskprofilen är de båda värde- pappernas egenskaper i princip identiska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft40"&gt;Marknaden för gröna värdepapper med bakomliggande tillgångar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft33"&gt;Det har emitterats en del gröna värdepapper med bakomliggande tillgångar men de har endast utgjort några enstaka procent av total emissionsvolym av gröna obligationer, se 4 kap. OECD menar att det finns en stor potential i tillgångsslaget i att få marknaden för&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;324&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_325"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115325x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;gröna obligationer att växa och att finansiera omställningen till en miljö- och klimatmässigt hållbar ekonomi, speciellt i EU och Asien.&lt;SPAN class="ft65"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft40"&gt;Närmare om värdepapperisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft9"&gt;Generellt har tillgångsslaget belagts med ett visst stigma eftersom det fick en så framträdande roll i finanskrisen 2008. Därav har ut- vecklingen av marknaden för tillgångsslaget bromsat in. Vid finans- krisen var det främst värdepapperiseringar emitterade i USA som orsakade kreditförluster. Trots att kreditförlusterna var begränsade i värdepapperiseringar emitterade i EU krympte marknaden mar- kant, från en årlig emissionsvolym på strax över 800 miljarder euro 2008 till en emissionsvolym på strax under 200 miljarder euro 2013. Därefter har marknaden hämtat sig något men är långt ifrån dess tidigare storlek och potential. Värdepapperisering har alltid varit en mycket liten marknad i Sverige. En delförklaring till detta kan vara den stora och etablerade marknaden för säkerställda obligationer i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;I syfte att vända utvecklingen, främja marknaden för värdepap- perisering i EU och på så sätt allokera kapital till den reala eko- nomin, presenterade &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; den 30 september 2015 ett förslag om ett ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering (KOM (2015) 472). Den 30 maj antogs det slut- giltiga ramverket och det förväntas publiceras och träda i kraft någon gång i slutet av 2017 eller början av 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft32"&gt;Det nya ramverket måste träda i kraft och marknaden måste ha tid på sig att ta till sig det innan det kan utvärderas. När väl ram- verket för värdepappersiering är på plats borde det vara möjligt att även emittera gröna sådana. De främjandeförslag som presenterats i detta betänkande gällande gröna obligationer går att direkt appli- cera även på gröna värdepapperiseringar. Utredningen anser att det därför inte krävs några främjandeåtgärder som specifikt riktas mot finansieringsformen värdepapperisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft33"&gt;Utredningen vill emellertid poängtera att vid investering i en grön värdepapperisering får investeraren en direkt exponering mot&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;OECD (2016), &lt;/SPAN&gt;A quantitative framework for analysing potential bond contributions in a &lt;NOBR&gt;low-carbon&lt;/NOBR&gt; transition&lt;SPAN class="ft56"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;325&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_326"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;risken i de underliggande miljö- och klimatmässigt hållbara till- gångarna. Värdepapperisering är därmed ett tillgångsslag där det är möjligt att skilja på risken, och därmed på kapitalkraven, för håll- bara och &lt;NOBR&gt;icke-hållbara&lt;/NOBR&gt; instrument om dessa bedöms inneha olika nivå av klimatrisker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft12"&gt;C. &lt;SPAN class="ft180"&gt;E&lt;/SPAN&gt;uropean Secured Notes&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft9"&gt;Grundtanken är att &lt;SPAN class="ft45"&gt;European Secured Notes &lt;/SPAN&gt;(ESN) ska bygga på och kunna dra fördel av det redan etablerade ramverket för säker- ställda obligationer, se 4 kap. för en beskrivning av ramverket för säkerställda obligationer. ESN skulle struktureras som säkerställda obligationer men tillåtas finansiera andra tillgångsslag än de som i dag ingår i definitionen av säkerställda obligationer och som ger en fördelaktig behandling i kapitaltäckningsregelverket, nämligen &lt;NOBR&gt;bostads-,&lt;/NOBR&gt; fastighetslån samt fartyg- och flygplanshypotek. På så sätt skulle en robust finansieringskälla för alternativa och mer riskfyllda tillgångsslag kunna skapas. Eftersom de underliggande tillgångarna förväntas vara mer riskfyllda skulle ESN generellt ha en högre risk än traditionella säkerställda obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Kommissionen har i den halvtidsöversyn (eng. &lt;SPAN class="ft45"&gt;midterm review&lt;/SPAN&gt;) av handlingsplanen för kapitalmarknadsunion (KMU) (KOM(2017) 292 final) som presenterades den 8 juni 2017 meddelat att de ska undersöka möjligheterna att utveckla ESN som ett instrument för lån till små och medelstora företag och infrastrukturlån. Enligt halv- tidsöversynen planerar &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; att ta ställning till argu- menten för ESN och presentera uppföljningsåtgärder under andra kvartalet 2018. Kommissionen har förutom en notis i halvtids- översynen inte publicerat något material i frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft32"&gt;Informationen baseras därför på &lt;NOBR&gt;EU-parlamentets&lt;/NOBR&gt; resolution av den 4 juli 2017 ett harmoniserat ramverk för säkerställda obliga- tioner (2017/2005(INI)), innehållandes förslag om ESN. Parla- mentet ser ESN som en möjlig finansieringskälla för mer riskfyllda tillgångsslag som &lt;NOBR&gt;SME-lån,&lt;/NOBR&gt; konsumentkrediter och infrastruktur- investeringar som saknar statliga garantier. Vidare uppmanar parla- mentet kommissionen att lägga fram förslag till åtgärder för ESN samtidigt som de planerar att lägga fram förslag till ett harmoni- serat ramverk för säkerställda obligationer. Kommissionen planerar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;326&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_327"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p250 ft8"&gt;att lägga fram ett förslag om harmoniserat ramverk för säkerställda obligationer i det åtgärdspaket för KMU som de planerar att pre- sentera den 7 mars 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft32"&gt;I det svenska regelverket för säkerställda obligationer är det endast tillåtet att finansiera bostadslån, jordbruksegendom och med begränsning lån till kommersiella fastigheter. I några medlemsländer i EU är det emellertid tillåtet att finansiera andra tillgångsslag med säkerställda obligationer, men dessa kan då ej ta del av den fördel- aktiga behandlingen i kapitaltäckningsregelverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft40"&gt;ESN och gröna obligationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft9"&gt;ESN skulle bli ett s.k. &lt;SPAN class="ft45"&gt;dual recourse intrument &lt;/SPAN&gt;eftersom det är tänkt att baseras på ramverket för säkerställda obligationer. Det betyder att ägaren av ESN i första hand har en fordran på emittenten. Om emittenten går i konkurs har ägaren dessutom fordran direkt på de underliggande tillgångarna i säkerhetsmassan. ESN skulle därmed bli ett instrument vars klimatrisk skulle kunna skilja beroende på om de underliggande tillgångarna är miljö- och klimatmässigt håll- bara eller inte. Det betyder att det skulle kunna gå att rikta åtgärder mot tillgångsslaget baserat på att risken skulle vara annorlunda för miljö- och klimatmässigt hållbara tillgångar kontra icke hållbara tillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft9"&gt;En fördel med ESN är att mindre lån skulle kunna aggregeras och i högre grad kunna finansieras av institutionella investerare. Det skulle kunna leda till enklare och billigare finansiering av t.ex. mindre och medelstora företags miljö- och klimatmässigt hållbara investeringar samt konsumentlån för t.ex. solpaneler och elbilar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft9"&gt;Det finns en risk för att eventuella kreditförluster gällande ESN skulle skada förtroendet för ramverket för säkerställda obligationer och försämra ryktet för den för Sverige mycket viktiga marknaden för säkerställda obligationer. Säkerställda obligationer har hittills varit en stabil och viktiga finansieringskälla för bostadslån främst med anledning av mycket låga kreditförluster och tilltro till dess ramverk och struktur. Om det blir problem med ett tillgångsslag som ESN, vilket är baserat på samma ramverk och struktur, kan tilltron till de säkerställda obligationerna också skadas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;327&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_328"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Med anledning av att &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; i skrivande stund inte har lagt fram något förslag, och att utredningen bedömer att ett förslag skulle kräva mycket noggrann utredning med anledning av risken att skada tilltron till marknaden för säkerställda obligationer, väljer utredningen att inte gå fram med några rekommendationer gällande ESN.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft12"&gt;C. Möjligt främjande genom statliga garantier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft32"&gt;Regeringen får enligt budgetlagen ställa ut kreditgarantier och göra andra liknande åtaganden för det ändamål och med högst det be- lopp som riksdagen bestämmer. Staten har därmed möjlighet att via garantiåtaganden främja miljö- och klimatmässigt hållbara invester- ingar. Genom att ställa krav på att investeringarna finansieras via gröna obligationer kan statliga garantier användas som verktyg för att gynna marknaden för dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Ett statligt garantiåtagande innebär att staten går i borgen för någon annans betalningsåtagande, vilket leder till en finansiell risk för staten. Generella regler för hanteringen av statliga garantier finns i budgetlagen och förordningen (2011:211) om utlåning och garantier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Regelverket innebär bl.a. att staten ska ta ut garantiavgift mot- svarande den förväntade kostnaden för åtagandet, om inte riks- dagen beslutar annat. Förväntade kostnader för garantier består av de förväntade förluster och administrativa kostnader som är för- knippade med åtagandet. Förväntad förlust är ett statistiskt mått för de kreditförluster som beräknas kunna uppstå på grund av att garanti- eller låntagaren med en viss sannolikhet inte kommer att fullgöra sitt åtagande. Avgifterna för förväntade förluster sätts in på konton hos Riksgäldskontoret, i bank eller placeras i värde- papper. Garantiverksamheten förväntas därmed vara självfinansi- erad på lång sikt. Dessa principer för garantigivning kallas för den statliga garantimodellen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Exempel på stora garantiåtaganden som omfattas av garanti- modellen är &lt;NOBR&gt;export-kreditgarantier&lt;/NOBR&gt; och kreditgarantier för infra- strukturprojekt. Just investeringar i infrastruktur har lyfts som nödvändiga för att kunna ställa om till en hållbar ekonomi. Det handlar bl.a. om satsningar i utbyggnaden av kollektivtrafiken för&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;328&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_329"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;att ersätta fordons- och flygtrafik. För att ha en möjlighet att upp- nå åtagandena i Parisavtalet 2015 om nettonollutsläpp andra hälften av detta sekel är det dessutom av vikt att investeringarna utförs skyndsamt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft32"&gt;Riksdagen har dock möjlighet att besluta om att undanta speci- fika garantier från garantimodellen. Det finns därför garantier som regleras i särskilda lagar eller på annan grund har andra villkor än de som stipuleras i budgetlagen. Avgifter för sådana garantier är van- ligen angivna direkt i lag och kan fastställas på andra grunder än att de ska täcka de förväntade kostnaderna. Insättningsgarantin, som utgör statens största garantiåtagande, och investerarskyddet är exempel på garantier som hanteras i särskild ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft9"&gt;Garantierna hanteras av fyra myndigheter: Riksgäldskontoret, Exportkreditnämnden (EKN), Boverket samt Styrelsen för inter- nationellt utvecklingssamarbete (Sida). Statens garantiportfölj upp- gick vid utgången av 2016 till 2 043 miljarder kronor. Näst efter insättningsgarantin (1 666 miljarder kronor per den 31 december 2016) utgjordes de största åtagandena av kreditgarantier (233 mil- jarder kronor) och garantier om tillförsel av kapital (136 miljarder kronor). Pensionsgarantier inklusive övriga garantier från bl.a. affärsverken uppgick till närmare 9 miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft40"&gt;Kreditgarantier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft32"&gt;Den vanligaste formen av enskilda garantiåtaganden är kredit- garantier. Dessa innebär att staten tar på sig hela eller delar av kreditrisken vid bankers upplåning eller för finansiering av export- affärer, infrastruktur, bostäder etc., men överlåter själva kreditgiv- ningen till andra långivare. Staten har tidigare dessutom haft garanti- program för att främja sysselsättningen inom lantbruk, glesbygd och rennäring men programmen är stängda för ny garantigivning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft8"&gt;För gynnande av processen att ställa om till en hållbar ekonomi är det troligtvis kreditgarantier som skulle vara aktuella. Med hjälp av kreditgarantier skulle risken kunna reduceras i miljö- och klimat- mässigt hållbara projekt vilket skulle leda till lägre finansierings- kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft32"&gt;En &lt;NOBR&gt;u-kreditgaranti&lt;/NOBR&gt; är en exportkredit som staten garanterar och subventionerar genom Sida. Garantierna har ställts ut till projekt som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;329&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_330"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft32"&gt;Sida bedömt kommer att få betydande utvecklingseffekter i berörda länder och som inte kan bära kostnaderna för en normal finansi- ering på kommersiella villkor. EKN administrerar såväl &lt;NOBR&gt;u-kredit-&lt;/NOBR&gt; garantierna som de fristående garantierna på uppdrag av Sida. Sidas totala engagemang av &lt;NOBR&gt;u-kreditgarantier&lt;/NOBR&gt; uppgick till drygt 1 miljard kronor vid årsskiftet 2016/2017. Inga nya utfästelser för &lt;NOBR&gt;u-kredit-&lt;/NOBR&gt; garantier utfärdas. Sida ska i stället kombinera utvecklingslån med garantier i enlighet med förordningen (2009:320) om finansiering av utvecklingslån och garantier för utvecklingssamarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;U-kreditgarantierna&lt;/NOBR&gt; skulle kunna användas för att gynna mark- naden för gröna obligationer i utvecklingsländerna som samtidigt skulle kunna ge betydande utvecklingseffekter. Kreditrisken är oftast högre i utvecklingsländer och om &lt;NOBR&gt;u-kreditgarantierna&lt;/NOBR&gt; kan användas för att i viss utsträckning sänka risken för miljö- och kli- matmässigt hållbara projekt finansierade via gröna obligationer skulle det bli lättare att hitta finansiärer. Hela projekt behöver ej garanteras, i stället räcker det att garantera kanske de första par procenten av de potentiella kreditförlusterna för att risken ska sänkas och det ska uppstå en multiplikatoreffekt på finansmark- naden. Med en multiplikatoreffekt kan en mindre summa pengar hjälpa till att allokera betydligt större summor via kapitalmark- naderna (jfr ovan förslaget om BFL för en närmare beskrivning av multiplikatoreffekten).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft8"&gt;Det finns ett intresse av att investera i gröna obligationer i ut- vecklingsländer, bl.a. har IFC och Amundi kommit överens om att lansera världens största fond med syfte att investera i gröna obliga- tioner från utvecklingsländer. Fonden kommer initialt uppgå till 2 miljarder dollar varav IFC kommer stå för upp till 325 miljoner dollar. Upplägget kan liknas vid ett slags kreditgaranti. Vid händelse av kreditförluster kommer IFC stå för de första förlusterna och reducerar därmed effektivt risken för resten av investerarna. IFC hjälper på så sätt till att allokera kapital till mer riskfyllda inve- steringar i utvecklingsländer. Ett liknande upplägg skulle eventuellt kunna vara möjligt genom &lt;NOBR&gt;u-kreditgarantierna.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft32"&gt;Gynnandet av gröna obligationer i utvecklingsländer skulle gynna investeringar i berörda utvecklingsländer, gynna marknaden för gröna obligationer och bidra till att Sverige når sitt klimatmål om att inte släppa ut några växthusgaser i atmosfären 2045 (enligt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;330&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_331"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;målet får 15 procent av utsläppsreduktionen får tillräknas inve- steringar utomlands).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Dessutom är det i utvecklingsländerna behovet av infrastruktur är som högst och på grund av inlåsningseffekter är det viktigt att denna byggs miljö- och klimatmässigt hållbar från början. Många gånger är utsläppen höga i utvecklingsländer och en investering där kan många gånger sänka utsläppen i betydligt högre grad än om samma pengar investerades i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft9"&gt;Bostadskreditgarantier beviljas för såväl lån under byggtiden som för lån till färdigställda fastigheter. Detta är ett exempel på mindre garantier som utfärdas åt privata aktörer. Garantier lämnas till kreditinstitut som har ramavtal med Boverket. Boverket till- handahåller även förvärvsgarantier, vilka är till för grupper som har svårt att få tillgång till finansiering för förvärv av bostad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft11"&gt;Den totala garantistocken omfattade drygt 560 garantier och uppgick 2016 till 2 miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft8"&gt;För att gynna marknaden för gröna obligationer skulle ett garanti- program likt detta kunna beläggas med krav om att byggnaderna måste vara miljö- och klimatmässigt hållbara samt finansieras via gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft8"&gt;Ett sådant garantiprogram skulle kunna ligga som förebild på hur garantier skulle kunna utformas för att gynna privata aktörers emission av gröna obligationer även inom andra områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft40"&gt;Utvecklingssamarbetet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft32"&gt;Sida arbetar med hållbart företagande på flera sätt, bl.a. genom dia- log och konkret samverkan med och stöd till olika aktörer. Som komplement till det traditionella gåvobiståndet kan samverkan med den privata sektorn, nya affärsmodeller och nya finansieringsfor- mer (t.ex. garantier och s.k. &lt;SPAN class="ft47"&gt;challenge funds&lt;/SPAN&gt;), stimulera ytterligare resurser och hållbara investeringar för fattigdomsbekämpning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft32"&gt;Sida ska bedriva sin verksamhet i enlighet med OECD:s rikt- linjer för multinationella företag, FN:s &lt;SPAN class="ft47"&gt;Global Compact &lt;/SPAN&gt;och FN:s principer för företag och mänskliga rättigheter. Höga hållbarhets- krav på partners och projekt är en grundläggande förutsättning för all samverkan med den privata sektorn. Sida har tagit fram riktlinjer för sitt arbete med företags samhällsansvar och utarbetat ett system&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;331&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_332"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;för &lt;/SPAN&gt;due diligence &lt;SPAN class="ft9"&gt;(Sida &lt;/SPAN&gt;Sustainability Screening Framework&lt;SPAN class="ft9"&gt;). Upp- följning och rapportering av insatsernas resultat inom områdena miljö, jämställdhet, mänskliga rättigheter, korruption, övrig social påverkan samt finansiella resultat är integrerat i Sidas ordinarie processer. Stöd ges bl.a. till organisationer som främjar hållbart företagande, t.ex. &lt;/SPAN&gt;Global Reporting Initiative &lt;SPAN class="ft9"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Swedwatch&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft9"&gt;Inom ramen för företagsnätverket &lt;SPAN class="ft45"&gt;Swedish Leadership for Sustainable Development &lt;/SPAN&gt;(SLSD) samverkar Sida med ett tjugotal svenska företag och organisationer. Medlemmarna har åtagit sig att systematiskt integrera hållbar utveckling i sina affärsmodeller och kärnverksamhet för att bidra till Agenda 2030. Sida arbetar också med s.k. &lt;SPAN class="ft45"&gt;inclusive business &lt;/SPAN&gt;och socialt entreprenörskap, som innebär ytterligare möjligheter för den privata sektorn att bidra till fattig- domsbekämpning och hållbar utveckling. En grundläggande förut- sättning är att affärsmodellerna lever upp till social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet (ESG). I ett samarbete med Deutsche Bank Global Social Finance Group, som stöder utlåning till sociala entre- prenörer och mikrofinansinstitut, ger Sida stöd genom garantier. De potentiella låntagarna granskas utifrån kriterier som sociala mål och ansvarsutkrävande av dessa i företaget, anställningsvillkor, miljö och konsumentskydd. På liknande sätt ställs hållbarhetskrav på mot- tagare av stöd genom olika s.k. &lt;SPAN class="ft45"&gt;challenge funds &lt;/SPAN&gt;som Sida arbetar med. Samverkan med näringslivet är obundet och får inte vara marknads- störande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft32"&gt;Det statliga bolaget Swedfund International AB har i uppdrag att bidra till fattigdomsminskning genom hållbart företagande i utvecklingsländer med marknader som präglas av hög risk och svaga institutioner. Hållbart företagande utgör därmed själva kärnan i bolagets verksamhet. Som framgår av Swedfunds ägaranvisning ska investeringarna vara ekonomiskt, miljö- och klimatmässigt samt socialt hållbara, samt främja jämställdhetsutveckling (ESG). Inve- steringarna ska ske i enlighet med internationella riktlinjer för håll- bart företagande och inom sunda och tydliga bolagsstrukturer som inte bidrar till skatteundandragande, penningtvätt eller terrorism. Swedfund bedriver vidare ett aktivt &lt;NOBR&gt;anti-korruptionsarbete&lt;/NOBR&gt; såväl internt som i sina portföljbolag. Sedan 2014 publicerar Swedfund, som ett av de första statliga bolagen, en integrerad hållbarhetsredo- visning. Verksamhetens resultat visar att det är möjligt att göra in- vesteringar som genererar bärkraftiga och hållbara företag och bidrar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;332&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_333"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115333x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;SOU 2017:115 Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;till fattigdomsminskning genom ökad sysselsättning och bättre levnadsvillkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft40"&gt;Internationella åtaganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft8"&gt;De internationella åtagandena på 5,8 miljarder kronor 2016 gäller främst garantier för utlåning från Nordiska investeringsbanken (NIB) till enskilda projekt i flera länder. Detta görs genom NIB:s projektinvesteringslån och miljöinvesteringslån. Garantierna upp- gick 2016 till 6,5 resp. 1 miljard kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Syftet med NIB:s projektinvesteringslån är att främja interna- tionalisering av olika branscher och industrier. De projekt som finansieras genom lånefaciliteten ska vara av ömsesidigt intresse för medlemsländerna och för mottagarlandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Utlåningen sker direkt till enskilda projekt eller via finansiella intermediärer som förmedlar lån inom framför allt sektorerna in- frastruktur, energi, telekom, miljö och tung industri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft32"&gt;Programmet för NIB:s miljöinvesteringslån omfattar lån för finansiering av viktiga och prioriterade miljöprojekt i Nordens när- område, bl.a. i Polen, Ryssland, Ukraina och Vitryssland. Medlems- länderna i NIB täcker till 100 procent bankens förluster förorsakade av utebliven betalning i anslutning till miljöinvesteringslån och miljöinvesteringsgarantier. Argumentationen bakom beslutet att garantera NIB:s miljöinvesteringslån borde gå att använda även för andra miljö- och klimatmässigt hållbara investeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Utredningen stannar vid att, utan förslag, peka på möjligheten och den mycket stora potentialen i att använda garantiprogram för att främja en grön obligationsmarknad globalt sett. En rekommenda- tion kan vara att inkludera gröna obligationer i utvärderingarna av programmen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;6.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Lagstiftningsbehov&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft165"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: En särskild svensk lag om gröna obligationer ska inte införas. Lagstöd krävs för uppdrag till Naturvårdsverket att administrera det föreslagna stödprogrammet för emissionskost- nader. Ett tillägg till förordningen om energideklarationer be-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;333&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_334"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115334x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p730 ft8"&gt;hövs för att säkerställa tillgång till registret för de som avser att emittera gröna obligationer och för de som granskar sådana obligationer enligt lagen om säkerställda obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Bedömning&lt;/SPAN&gt;: Något behov av en särskild lag bedöms inte före- ligga eftersom marknadens självreglering är utvecklad och dynamisk. Något marknadsmisslyckande har inte kunnat kon- stateras utan emittenterna följer relevanta rekommendationer på marknaden. Aktörerna bör ändå uppmanas att följa GBP i syfte att öka harmonisering och standardisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft8"&gt;Det noterades ovan att den centrala lagstiftningen på området står inför omfattande reformer de närmaste åren på grund av anpass- ning och genomföranden av EU:s rättsakter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft34"&gt;När det gäller transparens och transaktionsreglering på handels- platser har VPL arbetats om väsentligt med anledning av rättsakt- erna MiFID II och MiFIR&lt;SPAN class="ft63"&gt;34&lt;/SPAN&gt;. Här relevanta delar av den nya lagen träder i kraft den 3 januari 2018. Av intresse i vårt sammanhang är för det första att en ny reglering av statsobligationsmarknaden in- förs.&lt;SPAN class="ft63"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;OTF-plattformen,&lt;/NOBR&gt; som blir ny handelsplats enligt MiFID II, är ett multilateralt system inom EES som inte är en reglerad mark- nad eller &lt;NOBR&gt;MTF-plattform&lt;/NOBR&gt; (vilka reglerats redan genom MiFIDI). Detta innebär att flera tredjeparters köp- och säljintressen i obliga- tioner, strukturerade finansiella produkter, utsläppsrätter eller derivat kan interagera inom systemet så att det leder till ett kon- trakt. En skillnad mellan en MTF- och en &lt;NOBR&gt;OTF-plattform&lt;/NOBR&gt; är att det endast är ovan nämnda produkter och instrument som får handlas på en &lt;NOBR&gt;OTF-plattform,&lt;/NOBR&gt; och inte aktier och liknande finansiella in- strument. En annan skillnad är att det inte finns något krav på icke- skönsmässiga regler på för handeln för OTF. Marknadsreglerna om särskilt transparens och transaktionsrapportering kommer att gälla tidigare oreglerade delar av obligationsmarknaden. För det andra kompletteras och omarbetas regleringen för investerarskydd och information till investerare. Grundprincipen om att en kund har rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Se prop. 2016/17:162 om Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument (MiFIDII) och Europaparlamentets och rådets förordning nr 600/2014 om marknader för finansiella instrument (MiFIR).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;För en introduktion till statsobligationsmarknaden, se t.ex. Finansinspektionen, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Stats- obligationsmarknaden – behovet av reglering och tillsyn&lt;/SPAN&gt;, rapport 2007:14.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;334&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_335"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft32"&gt;till den information som behövs för ett välgrundat beslut om in- vesteringen kvarstår. Föreskrifterna i VPL kompletteras nu vad avser intressekonflikter och ekonomisk ersättning till rådgivare. Regler- ingen är neutral och inte beroende av vilket finansiellt instrument som är aktuellt. Ytterligare initiativ från &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; och dess myndigheter på nivå 2 kommer enligt uppgifter som utred- ningen inhämtat inte att röra frågan om gröna obligationer för sin tillämpning utan vara neutralt utformade. Omarbetningen av VPL med anledning av MiFID II och MiFIR medför således inte något behov av svenska särregler för gröna obligationer, utan tillämp- ningen av reglerna är generell. De förslag som utredningen lämnat om utveckling av marknaden bedöms därmed inte medföra något ytterligare behov av reformer i VPL och vidhängande reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Prospektförordningen som antogs i juli 2017, där större delen regler träder i kraft i juli 2019, kommer att medföra omfattande revidering av lagen om handel med finansiella instrument. Revi- sionen innebär att stora delar av lagen upphävs eftersom regler- ingen följer direkt av förordningen. Det gäller särskilt informa- tionskraven för ett godkänt prospekt där det framgår av förord- ningen vilka nyckeltal som måste inkluderas. Den grundläggande principen om att investeraren har rätt till information för att kunna fatta ett välgrundat beslut om investeringen ändras inte. Det förslag som utredningen har om att inkludera miljöfaktorer (E i ESG) i kraven för prospekt innebär s.k. &lt;SPAN class="ft10"&gt;goldplating &lt;/SPAN&gt;och införs lämpligen i den reviderade lagen. Utredningen avstår dock från att lägga fram ett lagförslag. Arbetet med anpassningen som förväntas bli slutfört under 2018, för att passa med ikraftträdande av förordningen, får utvisa den slutligt lämpliga utformningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft32"&gt;I lagrådsremissen om avgiftsuttaget till resolutionsreserven, som beslutades den 8 juni 2017, föreslår regeringen att resolutionsav- giften ökas för 2018 men trappas av fr.o.m. 2019 och att målnivån för resolutionsavgiften inte tas bort. Resolutionsavgiften föreslås vara 0,125 procent av avgiftsunderlaget för 2018; 0,09 procent för 2019; och 0,05 procent fr.o.m. 2020 fram tills fonden beräknas vara fylld 2025. Målnivån för resolutionsavgiften (tre procent av de garanterade insättningarna) kvarstår oförändrad. Ändringen före- slås gälla från den 1 januari 2018. De förslag som utredningen över- vägt i den här frågan kräver lagändring främst vad avser procentsats och beräkningsgrund. Utredningen avstår dock från att skissa på&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;335&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_336"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft8"&gt;ett lagförslag utan stannar vid att peka på den uppenbara möjlighet- en som finns att nyttja Sveriges s.k. &lt;SPAN class="ft10"&gt;goldplating &lt;/SPAN&gt;genom att avgiften kan sänkas om riskreducerande investeringar görs i gröna obliga- tioner. Det är en politisk fråga hur stor reduktionen skulle kunna vara och det torde vara ett uppdrag för Finansinspektionen att ar- beta fram en modell för beräkningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;När det gäller kapitaltäckningsregelverket har utredningen disku- terat att införa ett sänkt riskviktsgolv för bolån till hållbara bostäder som finansierats via gröna säkerställda obligationer. I fråga om det sistnämnda förslaget har Sverige nyttjat utrymmet för s.k. &lt;SPAN class="ft10"&gt;gold- plating &lt;/SPAN&gt;och skulle då nationellt kunna sänka kraven utan att det påverkar den underliggande &lt;NOBR&gt;EU-regleringen.&lt;/NOBR&gt; Utredningen avstår även i denna fråga från att lägga fram ett lagförslag utan stannar vid att peka på den uppenbara möjlighet som finns. Det är en politisk fråga hur stor reduktionen skulle kunna vara och eventuellt ett upp- drag till Finansinspektionen att arbeta fram en modell för beräk- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft34"&gt;Det bör i det sammanhanget, och även avseende andra förslag av utredningen, uppmärksammas att det f.n. pågår en översyn av gäll- ande regler för kapitalkrav samt för risk- och krishantering. Som ett led i detta arbete publicerade EU kommissionen den 23 november 2016 ett förslag på ändringar i tillsynsförordningen, kapitaltäck- ningsdirektivet och krishanteringsdirektivet. De nya reglerna för- väntas träda i kraft tidigast 2019. Det föreslås bl.a. ett minimikrav på bruttosoliditetsgrad inom pelare 1. Enligt förslaget ska brutto- soliditetsgraden uppgå till minst 3 procent, vilket är i linje med den nivå som Baselkommittén har föreslagit. Inom regelverket för stora exponeringar föreslås att deﬁnitionen på godtagbart kapital revideras. Enligt förslaget ska supplementärkapital inte längre kvaliﬁcera för att ingå i godtagbart kapital. Vidare föreslås mer riskkänsliga kapitalbaskrav för marknadsrisk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p735 ft9"&gt;Baselkommittén har lagt fram förslag på en reviderad schablon- metod för kreditrisk, en ny metod för beräkning av operativ risk och att användningen av interna modeller begränsas. Förslaget på reviderad schablonmetod för kreditrisk innebär bland annat att beräkningen av belåningsgrad för utlåning med panträtt i fastighet- er förändras och att ﬂer riskviktsnivåer införs. Vidare föreslås att konverteringsfaktorn för poster utanför balansräkningen höjs samt att förmånsbehandlingen av säkerställda obligationer ändras. Det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;336&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_337"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;finns bedömningar om att nuvarande förslag skulle medföra högre kapitalkrav för kreditrisk. Den föreslagna metoden för beräkning av operativ risk baseras på rörelseintäkter samt förlustdata. Metoden föreslås ersätta samtliga nuvarande metoder för beräkning av operativ risk och bedöms av vissa att inte ha någon större påverkan på kapitalkravet för operativ risk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft34"&gt;Även om utredningen avstår från att lägga fram förslag om hur mycket t.ex. kapitaltäckningsavgifter ska reduceras, bör det ändå noteras att för att uppnå den effekt som utredningen diskussion syftar till – enkelt uttryckt reducerad avgift på grund av reducerad risk – behöver regelverket kompletteras med en regel vars innebörd är att göra investeringar i gröna obligationer till prioriterade inve- steringar genom reduktion av avgiften. En dylik regel placeras lämp- ligen i 2 kap. kapitaltäckningslagen där det regleras vilka kapitalkrav som ska täckas av kapitalbasen. Med hänvisning till den översyn som pågår och där nya regler förväntas träda i kraft under 2019, avstår utredningen från ett förslag till utformning av lagen. Med reserva- tion för den pågående översynen torde inte Finansinspektionen behöva något ytterligare bemyndigande med anledning av utred- ningens förslag. Däremot vore det lämpligt med ett uppdrag till myndigheten att ta fram metodik för beräkning av avgifter med utgångspunkt i utredningens förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p736 ft9"&gt;En fråga som utredningens diskuterat, och som ännu inte berörs av pågående reformer, vore att utöka de verksamheter som omfat- tas av kraven på hållbarhetsrapportering och införandet av en rap- porteringsplikt om koldioxidutsläpp. Effekten av utvidgningen förväntas bli ökad transparens genom att verksamheternas balans- räkningar kommer att kunna delas upp i en grön del och en icke- grön. Dessutom förväntas en ökad medvetenhet vilket på sikt skulle kunna ändra attityd och kunskapsnivå visavi gröna obliga- tioner. Finansinspektionen skulle kunna få i uppdrag att säkerställa att revisorer och särskilda granskare enligt lagen om säkerställda obligationer som berörs, har den kompetens som erfordras. Utred- ningen avstår ändå från förslag eftersom en översyn av EU KOM väntas påbörja en översyn i slutet av 2018 enligt redovisningsdirek- tivet artikel 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft32"&gt;I fråga om säkerställda obligationer pågår ett arbete för att skapa gemensamma kriterier inom EU i &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; inom ramen för kapitalmarknadsunionen, liksom inom den europeiska bransch-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;337&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_338"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115338x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p112 ft9"&gt;organisationen European Covered Bond Council (ECBC). Ett förslag till rättsakt från &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; väntas under första kvartalet 2018, troligen den 7 mars, i det s.k. &lt;NOBR&gt;CMU-paketet.&lt;/NOBR&gt; EU- parlamentet har antagit en resolution för att understryka grundläg- gande principer och säkerställa att definitionen i kapitaltäcknings- regelverket inte ändras. Det återstår visserligen att se vad EU- kommissionens väntade initiativ innehåller, men utredningens för- slag om gröna säkerställda obligationer låter sig genomföras, dvs dels att ta fram kriterier för hållbara byggnader där energieffektivi- tet ingår, förslagsvis i form av ett uppdrag till Energimyndigheten, dels att i förordningen om energideklarationer 17 § införa en ny punkt för att säkerställa åtkomst till registret för emittenter av gröna säkerställda obligationer och för granskare av desamma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Andra förslag som ligger utanför pågående reformer är de stöd- program som utredningen föreslagit. Författningsstöd krävs efter- som det handlar om myndighetsutövning att administrera ansök- ningar, bedöma kriterier och bevilja stöd med offentliga medel. Behörig myndighet behöver pekas ut. Utredningens förslag är att Naturvårdsverket bemyndigas. Stödet BFL (eng. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;pay-for-perform-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt; ance) &lt;/SPAN&gt;kan införas genom uppdrag till Naturvårdsverket att utvärdera de projekt som skulle kunna få emissionskostnaderna ersatta och bevilja medlen. Det erforderliga författningsstödet kan i övrigt utformas med investeringsstödet ”Klimatklivet” som modell.&lt;SPAN class="ft65"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Forskningsrådens mandat bör också ses över för att säkerställa att de har uttrycklig möjlighet att utlysa de medel som är nödvändiga för riktade forskningsinsatser på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft40"&gt;En svensk lag om gröna obligationer ska inte införas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft32"&gt;Utredningen avstår från att lägga fram förslag om en ny svensk lag om gröna obligationer. Marknaden är global och en utveckling främjas inte, snarare hindras, av särregleringar på nationell nivå. Ett förslag om en ny lag skulle därmed strida mot utredningens främsta uppgift att ta fram förslag som förväntas främja den gröna obliga- tionsmarknaden. Behovet av lagreformer minskas dessutom dels genom de &lt;NOBR&gt;EU-baserade&lt;/NOBR&gt; reformer som genomförs under de närmaste&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;Se förordning (2015:517) om stöd till lokala klimatinvesteringar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;338&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_339"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p120 ft9"&gt;två åren, dels genom de pågående förhandlingarna om översyn av t.ex. kapitaltäckningsregelverket, dels genom &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; aviserade nya initiativ inom ramen för &lt;NOBR&gt;CMU-paketet&lt;/NOBR&gt; under första kvartalet 2018. Paketet förväntas innehålla bl.a. förslag gällande säker- ställda obligationer och även initiativ med anledning av HLEG:s slutrapport om gröna obligationer och annan grön finansiering som väntas i nära framtid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft34"&gt;Utöver detta så bedömer utredningen att ett reformbehov sak- nas genom att marknadens självreglering genom särskilt GBP och CBI fungerar väl. Det föreligger inget marknadsmisslyckande som skulle ge skäl för lagstiftaren att gripa in. De fortlöpande revidering- arna av organisationernas rekommendationer och riktlinjer säker- ställer en fortlöpande anpassning till utvecklingen och ger den dyna- mik i regleringen som behövs för att främja en sund och bärkraftig utveckling av marknaden. Kompletterande självreglering har tagits fram av handels– och andra marknadsplatser, ratinginstitut och liknande. Standardiseringsorganet ISO har också startat ett arbete med att ta fram standarder för den gröna obligationsmarknaden. Det finns flera organ, t.ex. OECD och G20, som är aktiva med konceptuellt och analytiskt arbete på området för grön finansiering vilket borgar för att självregleringen kommer att utvecklas i takt med marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p737 ft32"&gt;I stället för en ny lag bör marknadens aktörer uppmanas att följa exempelvis GBP i syfte att öka harmonisering och standardisering. Finansinspektionen skulle kunna tydliggöra detta i tillämpliga före- skrifter och rekommendationer. De emittenter som avviker från en sådan uppmaning genom ett eget ramverk borde därvid ha förklar- ingsbörda enligt allmänna principer om information till investerare och kraven för prospekt (jfr. &lt;SPAN class="ft47"&gt;comply or explain&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft32"&gt;På förekommen anledning, om en bedömning motsatt utred- ningens görs eller om de aviserade initiativen från &lt;NOBR&gt;EU-kommis-&lt;/NOBR&gt; sionen skjuts på framtiden, kan det finnas skäl att här något skissa på hur en svensk lag om gröna obligationer skulle kunna utformas. En avvägning får göras om vad som bör föras in i en ny lag efter- som det blir särregler som utformats för gröna obligationer och vilka materiella regler i annan befintlig reglering som det blir lämpligare att hänvisa till för att undvika duplicering mellan olika lagrum och divergerande tolkning och tillämpning när det inte är motiverat.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;339&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_340"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft9"&gt;Centrala moment blir för det första att kodifiera GBP:s defini- tion av vad en grön obligation är, dvs att medlen från investerarna används i ett syfte som bedömts hållbart. Övriga delar av GBP:s rekommendationer vad avser ramverk, andrahandsutlåtande och tredjepartsvalidering bör också införas i en ny lag eftersom det rör sig om speciella överväganden som är typiska för en grön obliga- tion. De stödprogram som utredningen föreslagit (BFL, informa- tions- och utbildningsinsatser, etc.) bör också införas i en ny lag jämte bemyndiganden till relevanta myndigheter eftersom de blir unikt tillämpliga på den gröna obligationsmarknaden. Naturvårds- verkets bemyndigande att handlägga stödprogrammet BHL pla- ceras alltså lämpligen i en ny lag. En möjlighet att överklaga Natur- vårdsverket beslut om ersättning ur stödet bör också införas i en ny lag eftersom det rör sig om myndighetsutövning i ett program som blir typiskt för gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft8"&gt;De föreskrifter om information till investerare som i dag finns i t.ex. prospektförordningen, VPL och marknadsföringslagen bör inte upprepas i en ny lag, utan hänvisningar till befintlig materiell reglering bör i stället användas för att reducera olägenheter med sär- behandling av gröna obligationer i frågor där det inte är motiverat. Som analyserats ovan behövs inte särregler för gröna obligationer när det är fråga om information till en investerare för att denne ska kunna fatta ett välgrundat beslut om investeringen. I grunden gör sig samma överväganden gällande oavsett om obligationen har klassificerats som grön eller traditionell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft32"&gt;Utredningens förslag som rör säkerställda obligationer bör också lämpligen utformas som informations- och hänvisningsbestämmelser i en ny lag med den materiella regleringen i respektive befintlig lagstiftning för att undvika duplicerad lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Eventuella bemyndiganden till myndigheter att ta fram före- skrifter med anledning av utredningens förslag införs också i de materiella lagarna och inte i en ny lag om gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft8"&gt;Om en ny lag med obligatoriska moment bedöms nödvändig, bör sanktioner övervägas i den nya lagen i den mån sanktionerna blir anpassade för den gröna obligationsmarknaden. Om det exempelvis bedöms nödvändigt att ställa obligatoriska krav på tredje- partsvalidering bör en brist lämpligen sanktioneras med admi- nistrativ avgift som utformas och placeras i sitt sammanhang i samma lag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;340&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_341"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Främjandeåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p738 ft8"&gt;För bristande uppfyllelse av informationskrav i övrigt synes också hänvisningar till materiella bestämmelser i bl.a. marknads- föringslagen, VPL och lagen om handel med finansiella instrument vara tillfyllest. Det handlar inte om moment som är unika för gröna obligationer utan som kan avse vilket finansiellt instrument som helst.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;341&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_342"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_343"&gt;


&lt;P class="p739 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Projektkategorier och identifiering av gröna projekt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft8"&gt;Utredningen har i uppdrag att analysera, och ta fram exempel på, vilka projekttyper som skulle kunna finansieras med gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft32"&gt;Flera utgångspunkter kan väljas för analysen av projekttyper. En utgångspunkt är genomförandet av Agenda 2030 med de 17 globala målen. En annan utgångspunkt vore att fokusera på ESG och &lt;SPAN class="ft47"&gt;Global Compact&lt;/SPAN&gt;. Ytterligare en utgångspunkt skulle kunna vara de svenska miljömålen jämte generationsmålet och Miljömålsberedningens arbete. Som framgått har utredningen valt att fokusera på mål 13 i Agenda 2030, klimatmålet, dvs. att vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar. En stor andel av de ökade utsläppen av växthusgaser i atmosfären kommer från sättet vi utvinner, omvandlar och använder fossil energi. Som följd av de ökade utsläppen riskerar vi gå mot en genomsnittlig global uppvärmning som överstiger två grader Celsius, vilket skulle få allvarliga konsekvenser för ekosystem, havsförsurning, mänsklig säkerhet, matproduktion, vattentillgång, hälsa och med ökad risk för väderrelaterade naturkatastrofer. Klimatpåverkan måste begränsas för att skapa förutsättningarna för fattigdomsbekämpning och en långsiktigt hållbar utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft32"&gt;Klimatmålet stödjer fattigdomsbekämpning och hållbar utveck- ling och kan ge positiva synergieffekter och förutsättningar för att kunna bemöta flera av de utmaningar världen står inför i dag så som livsmedelstrygghet, rent vatten, hållbart nyttjande av naturresurser och ekosystem, mänsklig säkerhet, jämställdhet, hälsa och ekonomisk tillväxt. Behovet av anpassning till pågående och kommande klimat- förändringar är mycket stort särskilt för de minst utvecklade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft18"&gt;343&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_344"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115344x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Projektkategorier och identifiering av gröna projekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;länderna och för de mest sårbara befolkningsgrupperna. Åtgärder behövs för att minska riskerna för, och konsekvenserna av natur- katastrofer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;En mångfald av projekttyper blir aktuella för att nå klimatmålet. Det kan ändå noteras att avgränsningen till Sveriges klimatåtaganden inte hindrar en bredare tillämpning av förslag och slutsatser för att uppnå andra miljömål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Definition av projekt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft32"&gt;En slutsats från utredningen arbete är att gröna obligationer kan finansiera nya projekt såväl som befintliga tillgångar. Det är därför olämpligt att använda begreppet projekt. Utredningen kommer hädanefter i stället använda begreppet investeringar som inbegriper både investeringar i nya projekt och i befintliga tillgångar. För en mer detaljerad diskussion om hur begreppet projekt och tillgångar används i de internationella branschstandarderna se 5 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft155"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;Möjliga investeringar enligt de internationella branschstandarderna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Utredningen föreslår att de investeringar som är lämp- liga för att finansieras via gröna obligationer är sådana som faller inom klassificeringskategorierna i GBP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Vilka dessa investeringar är kan ändras över tid och bör vid varje tidpunkt bedömas utifrån då rådande omständig- heter och kunskap. Att lista specifika typer av investeringar än de övergripande kategorier som finns i GBP kan verka hämmande för marknadens utveckling. Forskningen om vad som anses vara hållbart går ständigt framåt och det kommer nya lösningar. Vad som anses vara hållbart och klimatmål revideras därför kontinuer- ligt. Det går därför att argumentera för att det kan vara olämpligt för utredningen att i dag utvärdera och ge exempel på vilka investeringar som anses vara hållbara och skulle kunna finansieras via gröna obligationer. De listade investeringarna skulle kunna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;344&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_345"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115345x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td243"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td244"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Projektkategorier och identifiering av gröna projekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p744 ft11"&gt;anses beläggas med någon form av legitimitet vilket utredningen inte avser göra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft32"&gt;Enligt utredningens bedömning är marknadens självreglering och de branschstandarder som vuxit fram adekvata för regleringen av mark- naden för gröna obligationer. Som beskrivits i 5 kap. bedöms Prin- ciperna för gröna obligationer (GBP) vara den gällande standarden på marknaden. Det är också enligt dessa principer som alla gröna obligationer i Sverige har emitterats. Att studera investeringar som kan finansieras inom ramen för GBP faller sig därför naturligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;Internationellt har obligationer även emitterats och certifierats en- ligt Climate Bonds Initiatives (CBI) &lt;SPAN class="ft10"&gt;Climate Bonds Standard &lt;/SPAN&gt;(CBS).&lt;SPAN class="ft54"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Därför kommer utredningen också kort beröra möjliga investeringar inom ramen för CBS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Grundtanken med en grön obligation är att de medel som erhålls genom obligationen ska användas till miljöprojekt, enligt GBP. GBP anger uttryckligen ett flertal breda kvalificeringskategorier för miljö- och klimatmässigt hållbara projekt. Syftet är att principerna ska kunna omfatta investeringar i projekt i betydande och angelägna områden för miljö och klimat. Nedan listas de kategorier som tas upp i GBP 2017 års version:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Förnybar energi (inklusive produktion, överföring, apparater och produkter).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Energieffektivisering (t.ex. i form av nya och renoverade bygg- nader, energilagring, fjärrvärme, smarta kraftnät, apparater och produkter).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft156"&gt;Åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (inklusive avloppsrening, minskning av luftutsläpp, kontroll av växthusgas- utsläpp, jordsanering, minskning av avfallsmängder, avfallsåter- vinning och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;energi-/utsläppseffektiv&lt;/NOBR&gt; omvandling av avfall till energi, förädling och återvinning av avfall och uttjänta produkter samt tillhörande miljökontroll).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;CBI är en intresseorganisation med fokus på att utveckla marknaden för gröna obligationer, se 5 kap. för mer detaljerad beskrivning. 15,5 procent av globalt emitterad volym 2017 fram till 5 oktober var certifierad enligt CBS.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;345&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_346"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Projektkategorier och identifiering av gröna projekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p747 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Miljömässigt hållbar förvaltning av levande naturresurser och mark (inklusive miljömässigt hållbart jordbruk, miljömässigt håll- bar djurhållning, klimatsmart jordbruksteknik som biologiskt växtskydd eller droppbevattning, miljömässigt hållbart fiske och fiskodling, miljömässigt hållbart skogsbruk, inklusive skogsodling och skogsplantering, samt bevarande eller återställande av natur- landskap).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;Bevarandet av biologisk mångfald på mark och i vatten (inklusive skydd av kustnära och marina miljöer samt flodområden).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Rena transporter (t.ex. eldrivna fordon, hybridfordon, kollektiv- trafik, järnvägar, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-motordrivna&lt;/NOBR&gt; fordon, multimodala tran- sporter, infrastruktur för fordon som drivs med ren energi samt minskning av skadliga utsläpp).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Hållbar hantering av vatten och avloppsvatten (inklusive hållbar infrastruktur för rent vatten och/eller dricksvatten, spillvatten- rening, hållbara urbana dagvattensystem och flodkontroll samt andra former av översvämningsförebyggande åtgärder).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p748 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Anpassning till klimatförändringar (inklusive informationsstöd- system, som klimatobservationer och system för tidig varning).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Miljövänliga produkter och/eller produkter anpassade för den cirkulära ekonomin, produktionstekniker och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;-processer&lt;/NOBR&gt; (t.ex. utveckling och införande av miljövänligare produkter med miljö- märkning eller miljöcertifiering, resurseffektiva förpackningar och resurseffektiv distribution).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Gröna byggnader som uppfyller kraven i regionalt, nationellt eller internationellt erkända standarder eller certifieringar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft8"&gt;Lista är endast avsedd att vara vägledande och beskriver de vanligaste typerna av projekt som stöds eller förväntas stödjas av marknaden för gröna obligationer. GBP framhåller också att listan inte är uteslutande vilket möjliggör investeringar inom andra kategorier som kan komma att bli aktuella i framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft34"&gt;Förutom de listade kategorierna tillåter även GBP finansiering av relaterade och stödjande utgifter, till exempel forskning och utveck- ling. Detta tillägg gjordes i 2017 års version av principerna troligtvis som ett svar på emissionen av statliga gröna obligationer i slutet av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;346&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_347"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115347x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;SOU 2017:115 Projektkategorier och identifiering av gröna projekt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;2016 och i början av 2017. Särskilt den franska statens gröna obligation hade ett tydligt forskningsfokus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Som framgår av listan tillåter GBP att projekt som syftar till att förbättra både miljö och klimat kan finansieras via gröna obliga- tioner. Även om utredningen har valt att fokusera på investeringar som syftar till att bekämpa klimatförändringarna i sina åtgärds- förslag i 6 kap., utesluter det inte att projekt som syftar till en bättre miljö skulle kunna finansieras via gröna obligationer. Tvärtemot välkomnar utredningen investeringar som leder till en förbättrad miljö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft8"&gt;I GBP finns det inga detaljerade kriterier för vilka investeringar som skulle anses vara miljö- och klimatmässigt hållbara. Syftet med GBP handlar inte om att ta ställning till vilka miljövänliga tekniker, standarder, utfästelser eller deklarationer som är optimala för att uppnå miljömässigt hållbara fördelar. Detta lämnas till marknaden och GBP rekommenderar externa utvärdering av gröna obligationers hållbarhet.&lt;SPAN class="ft54"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Det är utredningens uppfattning att GBP, och den praxis som tillämpas om att emittenter får sina ramverk och obligationer gransk- ade av externa tredjeparter, på ett adekvat sätt ser till att gröna obliga- tioner finansierar miljö- och klimatmässigt hållbara investeringar. Utredningen bedömer att de kategorier som listas i GBP är tillräcklig vägledning för marknaden för gröna obligationer. Därför behöver ej mer detaljerade projekttyper identifieras utöver de kategorier som listas i GBP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft40"&gt;Projekttyper enligt CBS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft9"&gt;Som beskrivet inledningsvis är CBI en intresseorganisation och har inte den bredare marknadsuppslutning bakom sig som GBP. Det till trots bedöms de vara en viktig aktör på marknaden för gröna obliga- tioner och de konsulterades bl.a. vid framtagandet av det kinesiska regelverket för gröna obligationer. Därför väljer utredningen att kort redovisa för vilka investeringar som är möjliga enligt CBI:s taxonomi. Utredningen lägger ingen värdering i CBI:s projekttyper men vill ändå belysa dem för att ge viss inspiration.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;För mer detaljerad beskrivning av externa granskning se kap. 5.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;347&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_348"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H5B3115/H5B3115348x1.jpg" style="width:433px;height:366px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Projektkategorier och identifiering av gröna projekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p135 ft32"&gt;Till skillnad från GBP finns det till CBS en tillhörande taxonomi med mer detaljerade kriterier för vad som anses miljö- och klimat- mässigt hållbart. Dessa kriterier kan vara mycket enkla som i fallet vindkraftverk, som helt enkelt är uppförandet av anläggning för energiproduktion genom vindkraft. Inom andra kategorier kan de vara betydligt mer detaljerade som i fallet med mer hållbara transporter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Taxonomin är under utveckling och nedan figur ger en överblick av vilka områden där det finns färdiga kriterier, vilka som är under utveckling och vilka som planeras i framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft56"&gt;Källa: CBI den 4 november 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft8"&gt;De övergripande kategorierna överensstämmer i princip med GBP fast indelningen skiljer något. Exempelvis återfinns inte GBP:s bredare kategori om energieffektivisering. Den har delats upp på de andra kategorierna och kanske främst då på de två för CBI speci- fika kategorierna om informationsteknologi och industri. I flera fall lutar sig kriterierna mot internationellt accepterade bransch- standarder och certifieringssystem.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;348&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_349"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115349x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td243"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td244"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Projektkategorier och identifiering av gröna projekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;CBI:s taxonomi kan inom vissa kategorier ge en lite mer detalje- rad inblick i vilka investeringar som kan tänkas finansieras via gröna obligationer. Exempelvis inom energiproduktion listas exempel på olika typer av teknologier inom vilka CBI ser det som möjlig att finansiera projekt via gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft32"&gt;En lärdom att dra är att de kategorier som CBI har utvecklat kriterier för kan ses som de inom vilka investeringar i projekt via gröna obligationer är som enklast att motivera. Det är inom kate- gorierna energiproduktion, transporter och energieffektivisering för byggnader. Dessa tre kategorier tar alla fasta på att reducera utsläppen av växthusgaser och är också de som oftast återkommer i emittenters ramverk för emission av gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Svenska klimatåtaganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft165"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Sverige har långtgående åtaganden om att bekämpa klimatförändringarna och begränsa den globala uppvärmningen. Som det ser ut i dag kommer detta kräva omfattande reduktion av utsläpp av växthusgaser i atmosfären.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft34"&gt;Som redan nämnts har utredningen valt att lägga fokus på klimat- aspekten. En förklaring till detta är att Sverige som ett led i att bekämpa klimatförändringarna har antagit nationella mål och åtagit sig att uppfylla internationella klimatmål om att uppnå en långsiktigt hållbar ekonomi med begränsad klimatpåverkan. Åtagandena går sammanfattningsvis ut på att vara delaktig i att begränsa den globala uppvärmningen genom reducering av utsläppen av växthusgaser. Som ett exempel förbinder Parisavtalet anslutna parter att hålla den globala uppvärmningen långt under 2 grader (Celsius) samt göra ansträngningar för att begränsa temperaturökningen till 1,5 grader över förindustriell temperaturnivå. För att uppfylla de globala åtagandena krävs det en omställning till en ekonomi utan några netto- utsläpp av växthusgaser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft8"&gt;Åtagandena kan ge en fingervisning om vilka utmaningar som finns och inom vilka områden som gröna obligationer kan förväntas komma att finansiera projekt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;349&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_350"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115350x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Projektkategorier och identifiering av gröna projekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p126 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Klimatåtaganden på global nivå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;På global nivå har Sverige åtaganden enligt FN:s Agenda 2030 och klimatavtalet från Paris, det s.k. Parisavtalet 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft34"&gt;Agenda 2030 antogs vid FN:s toppmöte i New York i september 2015. Agenda 2030 består av sjutton globala mål för hållbar utveck- ling varav bekämpning av klimatförändringarna är ett (mål 13). Ett delmål är att integrera klimatåtgärder i politik, strategier och planering på nationell nivå (delmål 13.2). Målen är universella och gäller alla länder. Vidare erkänner Agenda 2030 FN:s ramkonvention om klimatförändringar (s.k. klimatkonventionen) som det främsta inter- nationella forumet för förhandlingar om klimatförändringar.&lt;SPAN class="ft63"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Klimat- konventionen antogs 1992 och trädde i kraft 1994. Sverige rati- ficerade avtalet 1993. Klimatkonventionens mål är att halten av växt- husgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig (prop. 2016/17:16).&lt;SPAN class="ft63"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft32"&gt;Parisavtalet antogs vid klimatkonventionens tjugoförsta parts- möte (COP 21) i december 2015 och trädde i kraft den 4 november 2016. Det är ett rättsligt bindande avtal som deltagande parter ska bidra till genomförandet av.&lt;SPAN class="ft57"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;EU och dess medlemsstater har uttryckt sin avsikt att agera gemensamt. Därmed kommer Sveriges åtagande vara en del av EU:s totala bidrag till att uppfylla avtalet. Parisavtalet är ett s.k. blandat avtal och behöver därför ratificeras av både EU och de individuella medlemsstaterna.&lt;SPAN class="ft57"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Efter riksdagens beslut ratificerade Sverige Parisavtalet den 13 oktober 2016 och blev därmed part trettio dagar senare, den 12 november.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft32"&gt;Avtalet förbinder parterna att hålla den globala uppvärmningen väl under 2 grader (Celsius) samt göra ansträngningar för att begränsa temperaturökningen till 1,5 grader över förindustriell nivå. För att nå målet behöver parterna enligt artikel 4.1 ”uppnå en balans mellan antropogena utsläpp av växthusgaser från källor och upptag av växthusgaser i sänkor under andra hälften av detta sekel”, s.k.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Agenda 2030 paragraf 31.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Exakt lydelse enligt SÖ 1993:13 ”Slutmålet för denna konvention och varje hithörande legal handling som partskonferensen kan komma att anta är att uppnå, i överensstämmelse med de relevanta föreskrifterna i konventionen, att atmosfärens koncentration av växthusgaser stabiliseras på en nivå som skulle förhindra farlig antropogen störning i klimatsystemet.”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;145 av 197 parter hade ratificerat avtalet den 9 maj 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se artikel 4 i föredraget om EU:s funktionsätt (EUF) även känt som ett av Romfördragen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;350&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_351"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td243"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td244"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Projektkategorier och identifiering av gröna projekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft32"&gt;nettonollutsläpp. Vidare innehåller avtalet åtaganden för alla parter om att de ska ha nationellt fastställda bidrag (&lt;SPAN class="ft47"&gt;Nationally Determined Contribution, &lt;/SPAN&gt;NDC) som ska vara beslutade senast 2020. Bidragen ska förnyas och successivt skärpas vart femte år med start 2025. En global översyn ska göras vart femte år med start 2023, två år innan de nationella bidragen ska revideras. Syftet med översynen är att informera parterna om vad som krävs för att klara temperaturmålen och ligga till grund för skärpningen av parternas nationella bidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;För att kunna omsätta åtagandet mot Parisavtalet till handling och förstå dess omfattning behöver temperaturbegränsningsmålet översättas till konkreta mål om minskade utsläpp. För att skapa förutsättningar för att begränsa temperaturökningen till 2 grader behöver de globala utsläppen minska med 41 till 72 procent fram till 2050 och 78 till 118 procent fram till 2100 jämfört med utsläpps- nivån 2010, enligt FN:s klimatpanels (IPCC) femte utvärderings- rapport (AR5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft9"&gt;Enligt IPCC har det tidigare endast gjorts enstaka studier på de utsläppsnivåer som krävs för att man med sannolikhet ska begränsa temperaturökningen till 1,5 grader. Studierna visar preliminärt på att de globala utsläppen vid en sådan målsättning måste minska med 70 till 95 procent fram till 2050 jämfört med utsläppsnivån 2010. Med anledning av att man i Parisavtalet enats om att försöka begränsa temperaturökningen till just 1,5 grader håller IPCC på att ta fram en specialrapport som förväntas vara klar i september 2018. Rapporten ska beskriva effekterna av en temperaturökning på 1,5 grader samt de s.k. utsläppsbanor, vilka beskriver utvecklingen av framtida utsläpp av växthusgaser, som krävs för att det ska vara sannolikt att målet nås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft34"&gt;IPCC:s nästa stora utvärdering (AR6) förväntas blir klar 2021 till 2022 och därmed i tid till den första globala översynen av ländernas åtaganden som är planerad till 2023. IPCC:s kommande rapporter väntas få stor betydelse både för den fortsatta klimatpolitiken och för arbetet med att klimatanpassa samhället, såväl i Sverige och globalt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;351&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_352"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115352x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Projektkategorier och identifiering av gröna projekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p126 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Klimatåtaganden på &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Som medlemsstat har Sverige gjort klimatåtaganden gentemot EU. År 2009 antog Europeisk rådet målsättningen att minska utsläppen av växthusgaser med 80 till 95 procent till 2050 jämfört med 1990 års nivåer.&lt;SPAN class="ft54"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Vidare fattade rådet i oktober 2014 beslut om ett ramverk för EU:s klimat- och energipolitik för perioden 2021 till 2030.&lt;SPAN class="ft54"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Enligt beslutet ska utsläppen inom EU minska med minst 40 procent fram till 2030 jämfört med 1990. Den 6 mars 2015 godkände Europeiska rådet att överlämna utsläppsmålet för 2030 som sitt initiala nationellt fastställda bidrag till det då kommande klimatavtalet i Paris.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Utsläppsmålet ska nås genom att utsläppen som ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) minskas med 43 procent till 2030 jämfört med utsläppsnivån 2005 och genom att utsläppen i de sektorer som kommer att omfattas av ansvarsfördel- ningsförordning (ESR, &lt;SPAN class="ft45"&gt;Effort Sharing Regulation&lt;/SPAN&gt;, KOM (2016) 482 slutgiltig), minskas med 30 procent under samma period.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft32"&gt;Minskning av utsläpp genom EU ETS innebär inget specifikt åtagande för medlemsstaterna utan ska åstadkommas kollektivt av de verksamheter som omfattas av systemet. EU ETS omfattar utsläpp från energiintensiv industri, el- och värmeproduktion samt inrikes- flyg inom EU. För Sveriges del stod utsläpp från dessa sektorer för 38 procent av de totala utsläppen 2016 (exklusive utsläpp och upptag från sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (&lt;SPAN class="ft47"&gt;Land Use, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Land-Use&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt; Change and Forestry&lt;/SPAN&gt;, LULUCF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft32"&gt;Den 20 juli 2016 presenterade &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; ett förslag till ansvarsfördelning för utsläppsminskningar från &lt;NOBR&gt;ESR-sektorn.&lt;/NOBR&gt; I för- slaget tilldelas medlemsstaterna bindande mål för utsläppsminsk- ningar till 2030 på mellan 0 och 40 procent jämfört med 2005. Enligt förslaget ska Sverige minska utsläppen med 40 procent. Bilden &lt;A href="#page_353"&gt;nedan &lt;/A&gt;illustrerar fördelningen av växthusgasutsläpp per &lt;NOBR&gt;ESR-sektor&lt;/NOBR&gt; i EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p755 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Rådsslutsatser 15265/1/09 REV 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Rådsslutsatser EUCO 169/14.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;352&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_353"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H5B3115/H5B3115353x1.jpg" style="width:433px;height:400px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td243"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td244"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Projektkategorier och identifiering av gröna projekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p756 ft56"&gt;Källa: &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft8"&gt;Utsläpp från &lt;NOBR&gt;ESR-sektorn&lt;/NOBR&gt; stod för 63 procent av Sveriges totala utsläpp 2015 (34 miljoner ton av totalt 53,7 miljoner ton exklusive LULUCF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft8"&gt;Kommissionen har även tagit fram ett förslag till en förordning om hur utsläpp och upptag av växthusgaser från LULUCF fram till 2030 ska inkluderas i klimatramverket (KOM (2016) 479 slutgiltig). År 2015 svarade denna sektor i Sverige för ett nettoupptag om 50 miljoner ton vilket kan jämföras med totala utsläpp samma år om 54 miljoner ton exklusive LULUCF. Det handlar främst om upptag på grund av tillväxt i skog. Ståndpunkterna är inte färdigförhandlade (oktober 2017).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;353&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_354"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115354x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Projektkategorier och identifiering av gröna projekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p126 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Klimatåtaganden på nationell nivå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft32"&gt;Ramen för det svenska nationella klimatåtagandet har sin grund i den s.k. miljöpropositionen&lt;SPAN class="ft57"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;som riksdagen beslutade om våren 1999. I miljöpropositionen konkretiserades det svenska klimatåtagandet till 15 miljökvalitetsmål, det s.k. miljömålssystemet (ett sextonde miljö- kvalitetsmål tillkom 2005 (prop. 2004/05:150, bet. 2005/06:MJU3, rskr. 2005/06:48)). Ett av miljökvalitetsmålen är Begränsad klimat- påverkan vilket speglar klimatkonventionens mål om att halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Utgångs- punkten är att det klimatpolitiska arbetet ska utföras ur ett genera- tionsperspektiv med det övergripande målet att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, det s.k. generationsmålet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft32"&gt;Våren 2009 beslutade riksdagen om En sammanhållen klimat- och energipolitik&lt;SPAN class="ft57"&gt;10&lt;/SPAN&gt;. Man antog därmed en vision om att Sverige 2050 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser. Man fastställde även två preciseringar av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft8"&gt;(i) Sverige ska verka internationellt för att begränsa ökningen av medeltemperaturen till högst 2 grader och (ii) Sveriges klimatpolitik ska utformas så att den bidrar till att koncentrationen av växthus- gaser i atmosfären stabiliseras på nivån högst 400 miljondelar kol- dioxidekvivalenter&lt;SPAN class="ft54"&gt;11&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft32"&gt;I syfte att effektivisera miljöarbetet och förbättra uppföljningen beslutade riksdagen våren 2010 om en ny målstruktur för miljöarbetet med ett utvecklat generationsmål&lt;SPAN class="ft57"&gt;12&lt;/SPAN&gt;. Den nya målstrukturen innebär att miljöarbetet ska vara strukturerat i ett generationsmål, miljö- kvalitetsmål och etappmål. Utvecklingen av generationsmålet tar fasta på den globala aspekten av miljöproblemen och det tydliggörs att arbetet med att lösa de svenska miljöproblemen ska ske utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Prop. 1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Prop. 2008/09:162, bet. 2008/09:MJU28, rskr. 2008/09:300.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Ett koncentrationsmått som mäter koncentrationen av olika växthusgaser i atmosfären omräknat till den mängd koldioxid som skulle motsvara samma effekt på klimatet. IPCC menar i AR5 att en koncentration på 450 miljondelar koldioxidekvivalenter troligtvis begränsar den globala uppvärmningen till under 2 grader.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Prop. 2009/10:155, bet. 2009/10:MJU25, rskr. 2009/10:377.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;354&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_355"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115355x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td243"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td244"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Projektkategorier och identifiering av gröna projekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft181"&gt;Miljömålsberedningen och propositionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft12"&gt;Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft8"&gt;År 2010 beslutade regeringen att tillsatta en parlamentarisk beredning vars uppgift var att lämna förslag om hur det fastställda generationsmålet och miljökvalitetsmålen kan nås. Beredningen tog namnet Miljömålsberedningen och presenterade den 22 juni 2016 ett klimatpolitiskt ramverk för en långsiktig klimatpolitik&lt;SPAN class="ft54"&gt;13&lt;/SPAN&gt;. Regeringen tog den 9 mars 2017 beslut om att till riksdagen över- lämna propositionen Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige som baseras på Miljömålsberedningens betänkande&lt;SPAN class="ft54"&gt;14&lt;/SPAN&gt;. Propositionen innehåller bland annat ett förslag till klimatlag, ändrad precisering av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, förslag om ett långsiktigt utsläppsmål till 2045 och etappmål till 2030 och 2040. I juni 2017 fattade Riksdagen beslut om ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan ändras med anled- ning av Parisavtalet 2015 till följande lydelse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft13"&gt;Den globala medeltemperaturökningen begränsas till långt under 2 grader Celsius över förindustriell nivå och ansträngningar görs för att hålla ökningen under 1,5 grader Celsius över förindustriell nivå. Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft9"&gt;Sverige har nu ett långsiktigt utsläppsmål till 2045 vilket innebär en tidigareläggning och precisering av den tidigare visionen om netto- nollutsläpp till 2050. Enligt förslaget ska Sverige senast 2045 inte ha några nettoutsläpp för att därefter uppnå negativa utsläpp (omfattar inte LULUCF). Utsläppen inom svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre än utsläppen 1990 och resterande del kan tillgodoräknas genom svenska klimatinvesteringar utomlands.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft8"&gt;Förslag till etappmål till 2030 och 2040 är att utsläpp från ESR- sektorn bör minska med 63 procent eller 29 miljoner ton fram till 2030 och 75 procent eller 35 miljoner ton fram till 2040, jämfört med 1990.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft34"&gt;Sverige har valt att använda 1990 som basår för utsläpp till skill- nad mot för EU som använder 2005 som basår för utsläppsmålen i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;SOU 2016:21 och SOU 2016:47.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Prop. 2016/17:146, bet. 2016/17:MJU24.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;355&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_356"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Projektkategorier och identifiering av gröna projekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft9"&gt;klimatpolitiken. Om man i jämförelsesyfte i stället utgår från ut- släppen 2005 motsvarar etappmål till 2030 i stället en utsläpps- minskning om 59 procent. Förslaget innebär därmed en skärpning av utsläppsminskningen om 40 procent fram till 2030 som Sverige förväntas implementera genom EU:s ansvarsfördelningsförordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft8"&gt;Dessutom innehåller det klimatpolitiska ramverket ett specifikt mål om att utsläppen från inrikes transporter (utom inrikes luftfart som ingår i EU:s utsläppshandelssystem, EU ETS) ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft32"&gt;Vid skattning av nödvändig utsläppsminskning ska man ha i åtanke att Sveriges utsläpp i &lt;NOBR&gt;ESR-sektorn&lt;/NOBR&gt; redan har minskat med cirka 27 procent under perioden 1990 till 2016. Beräknat på utsläpps- data för 2016 innebär etappmål till 2030 minskade utsläpp om 50 pro- cent vilket motsvarar cirka 17 miljoner ton. På motsvarande sätt innebär det långsiktiga klimatmålet till 2045 en minskning med cirka 80 procent eller cirka 30 miljoner ton relativt utsläppsnivån för 2016.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;356&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_357"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H5B3115/H5B3115357x1.jpg" style="width:449px;height:694px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td245"&gt;&lt;P class="p447 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr9 td246"&gt;&lt;P class="p760 ft31"&gt;Projektkategorier och identifiering av gröna projekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td247"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td248"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td249"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td250"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td251"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td188"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td247"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td248"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td249"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td250"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td251"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td188"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr52 td252"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td253"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td254"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td255"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td256"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td188"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td245"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td257"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td208"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td258"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td259"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td188"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td252"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td253"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td254"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td255"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td256"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td188"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td245"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td257"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td208"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td258"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td259"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td188"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td245"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td253"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td208"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td255"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td259"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td188"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p761 ft58"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft58"&gt;16&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Investeringsbehovet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det kommer krävas stora investeringar för att uppfylla åtagandena om att bekämpa klimatförändringarna. En del av investeringsbehovet skulle kunna finansieras via gröna obligationer. Det finns därför en potential för investeringar som skulle kunna finansieras via gröna obligationer i omställ-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;ERS-sektorn&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; stod för 63 procent av Sveriges totala utsläpp 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;EU &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ETS-sektorn&lt;/NOBR&gt; stod för 37 procent av Sveriges totala utsläpp 2016.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;357&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_358"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115358x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Projektkategorier och identifiering av gröna projekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p767 ft8"&gt;ningen till en hållbar ekonomi. För att reducera kostnaderna för omställning till en klimatmässigt hållbar ekonomi är det av vikt att investeringarna sker skyndsamt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft8"&gt;I detta avsnitt belyses det investeringsbehov som föreligger för att bekämpa klimatförändringarna enligt Parisavtalet 2015 och vilken potential det finns för investeringar finansierade via gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Ökande efterfrågan på energi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;FN:s Agenda 2030 innehåller förutom klimatmålet (mål 13) även ett mål om att alla ska ha tillgång till hållbar och modern energi (mål 7). Detta mål och att ställa om till en hållbar ekonomi kräver investeringar. Det är emellertid inte enbart omställning av dagens energibehov som kräver investeringar. Utmaningen ligger i att också tillgodose det växande behovet av energi och infrastruktur från jordens växande och allt rikare befolkning. Efterfrågan på energi förväntas öka med 30 procent fram till 2040 enligt IEA.&lt;SPAN class="ft54"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;I industriländer handlar investeringsbehovet främst om under- håll, energieffektivisering och att ersätta de äldsta och mest ineffektiva anläggningarna. I utvecklingsländer handlar det till stora delar om att bygga ny kapacitet för att tillgodose det ökande energi- behovet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;Infrastruktur har lång livslängd, oftast 30 till 50 år eller längre.&lt;SPAN class="ft65"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Om globala klimatmål ska uppnås är det därför viktigt att redan i dag använda hållbara lösningar när ny infrastruktur byggs. Risken är annars att låsa in ekonomin i ett ohållbart fossilberoende över flera decennier, vilket minskar sannolikheten att uppnå klimat- målen. Om åtgärder vidtas framöver för att uppnå klimatmålen kan resultatet då bli att relativt nya anläggningar tvingas att stänga i för- tid. Att i förtid lägga ner infrastruktur medför kostnader och det är inte optimalt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;IEA, World Energy Outlook 2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;The Global Commission on the Economy and Climate, 2015, Seizing the Global Oppor- tunity: Partnerships for Better Growth and a Better Climate, s. 43.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;358&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_359"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115359x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td243"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td244"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Projektkategorier och identifiering av gröna projekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft9"&gt;För att minimera kostnaderna är det därför viktigt att omställ- ningen till en hållbar ekonomi kommer igång så snart som möjligt. Då ökar möjligheten att i möjligaste mån ersätta befintlig ohållbar infrastruktur med hållbart dito i dess naturliga ersättningstakt allt- eftersom den befintliga infrastrukturen deprecierar. Ett sådant agerande skulle minimera de samhällsekonomiska kostnaderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Tidig omställning minskar kostnaderna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft9"&gt;Det är viktigt att omställningen kommer igång så snart som möjligt för att få en mjukare övergång över längre tid i syfte att mildra kon- sekvenser och reducera omställningskostnader. En långsam övergång skapar förutsättningar för resurser att omfördelas kontrollerat och det utan något större tapp i resursutnyttjandet. Sker övergången över tid bör efterfrågan av icke hållbara tillgångar och dess pris minska i ungefär samma takt som efterfrågan på hållbara tillgångar och dess pris ökar och resurser flyttas däremellan. Däremot kan en snabb övergång skapa hastig priskorrigering av tillgångar med finansiell instabilitet som följd och negativ påverkan på realekonomin (jfr. &lt;SPAN class="ft45"&gt;stranded assets&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft9"&gt;Ännu ett argument att agera tidigt är att det tar tid att bygga upp hållbar infrastruktur och omskola samt omallokera arbets- kraften från icke hållbar verksamhet till hållbar. Försenade insatser innebär en betydligt större utmaning i att begränsa uppvärmningen enligt IPCC.&lt;SPAN class="ft65"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Jämfört med om omställningen påbörjas omedelbart kan en försenad start av omställningen framemot 2030 öka kost- naderna med 44 procent under perioden 2030 till 2050 och med 37 procent under perioden 2050 till 2100.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Finansieringsbehovets storlek&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft33"&gt;Internationella energirådet (International Energy Agency, IEA) har estimerat att det globalt krävs investeringar i storleksordningen 53 000 miljarder dollar&lt;SPAN class="ft148"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;(3 300 miljarder dollar per år jfr 1 700 mil-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;IPCC, 2014: Climate Change 2014: Synthesis Report. IPCC, Geneva, Switzerland, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;24–25.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Växelkurs 2012 enl. IEA (2014).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;359&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_360"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115360x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;Projektkategorier och identifiering av gröna projekt SOU 2017:115&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft34"&gt;jarder 2015&lt;SPAN class="ft63"&gt;21&lt;/SPAN&gt;) under perioden 2014 fram till 2035 för att täcka den ökande efterfrågan på energi och samtidigt uppnå det s.k. tvågraders- målet.&lt;SPAN class="ft63"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Det är 4 800 miljarder dollar utöver de 48 200 miljarder dollar som förväntas krävas i ett jämförelsescenario som inte tar full hänsyn till tvågradersmålet. Jämförelsescenariot utgår ifrån de åtgärds- planer och antaganden för den framtida energiförsörjningen som fanns tillgängliga i början av 2014. Utsläpp enligt jämförelsescenariot förväntas leda till en global uppvärmning om 3,6 grader och man skulle därmed missa klimatmålet. Kostnaden för att investera håll- bart uppgår alltså till 4 800 miljarder dollar. De extra investeringarna som krävs för att uppnå tvågradersmålet bör dock inte i sin helhet ses som en merkostnad för att bygga hållbart. Det är nettoinve- steringar och dessa kan eventuellt täckas av besparingar från energi- effektivisering och den på längre sikt i regel billigare driften av hållbara energianläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft8"&gt;IEA har inte publicerat några landspecifika uppskattningar för Sverige men för EU uppskattas investeringsbehovet till 6 500 mil- jarder dollar under 2014 till 2035. Som jämförelse uppgick EU:s BNP 2015 till 18 700 miljarder dollar&lt;SPAN class="ft54"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;och Sveriges till 646 miljarder dollar&lt;SPAN class="ft54"&gt;24&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft32"&gt;The Global Commission on Economy and Climate (härefter kallad den globala kommissionen) uppskattar det totala investerings- behovet under ett tvågradersscenario till 93 000 miljarder dollar&lt;SPAN class="ft57"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;(6 200 miljarder dollar per år) under perioden 2015 till 2030.&lt;SPAN class="ft57"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Det högre beloppet (jfr IEA ovan) kommer från att den globala kommis- sionen har ett bredare perspektiv och tittar på investeringsbehovet i tre nyckelområden för hållbar utveckling, energi, landanvändning och städer medan IEA fokuserar på energi- och transportsektorn. Nyckelområdena kan förutom till tidigare nämnda Agenda 2030 mål 7 och 13 även kopplas till målen om rent vatten och sanitet (mål 6), hållbar industri, innovationer och infrastruktur (mål 9) och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;The Global Commission on the Economy and Climate, 2015, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Seizing the Global Oppor- tunity: Partnerships for Better Growth and a Better Climat&lt;/SPAN&gt;e, s. 43.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft93"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;IEA, &lt;/SPAN&gt;World Energy Investment Outlook&lt;SPAN class="ft60"&gt;, Special Report 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;BNP-data&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; från EU:s officiella webbplats www.europa.eu. Från euro till dollar enl. växel- kurs 2012 enl. IEA (2014) (0,78 EUR/USD).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;BNP-data&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; från SCB. Genomsnittlig växelkurs SEK/USD 2012 enligt växelkursdata från Riksbanken (6,7754 SEK/USD).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Växelkurs 2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;The Global Commission on the Economy and Climate, 2014, Better Growth, Better Climate: The New Climate Economy Report, s. 212.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;360&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_361"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115361x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td243"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td244"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Projektkategorier och identifiering av gröna projekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft32"&gt;hållbara städer och samhällen (mål 11). Exempelvis är investeringar i vattenförsörjning (vilka är godkända för att finansieras med gröna obligationer enligt GBP och CBI) inkluderade i den globala kommissionens undersökning medan de saknas i IEA:s rapport.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft32"&gt;Den globala kommissionen uppskattar de extra investeringarna som krävs för att uppnå tvågradersmålet till 4 000 miljarder dollar. Storleken på de extra investeringarna är i stort i linje med IEA:s skattning, det skiljer 15 procent mellan estimaten&lt;SPAN class="ft57"&gt;27&lt;/SPAN&gt;. Den globala kommissionen nämner att det finns en möjlighet att det extra inve- steringsbehovet på sikt kan täckas av de lägre driftskostnaderna från de hållbara investeringarna. Dessutom har man i jämförelsescenariot inte räknat med kostnaderna för anpassning till klimatförändringar. Sammantaget finns det en möjlighet att investeringsbehovet faktiskt kan bli lägre under ett tvågradersscenario.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Identifiering av sektorer i Sverige med störst potential för investeringar som skulle kunna finansieras via gröna obligationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Sveriges åtaganden om att bekämpa klimatför- ändringar kräver investeringar i alla sektorer som orsakar utsläpp av växthusgaser. Om investeringsbehovet följer sektorns behov av utsläppsminskning är det de sektorer som orsakar störst utsläpp som också har som störst potential för investeringar som skulle kunna finansieras via gröna obligationer. Sett till vilka sektorer inom vilka investeringar hittills har finansierats via gröna obligationer är det investeringar inom sektorerna transporter och energiproduktion som bedöms ha störst potential för att kunna finansieras via gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft34"&gt;För att uppnå åtaganden om att bekämpa klimatförändringarna måste utsläppen av växthusgaser reduceras. I detta avsnitt för utred- ningen en diskussion kring vilka sektorer som kan ha störst potential&lt;/P&gt;
&lt;P class="p773 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;Antar att IEA:s estimerade investeringsbehov för perioden 2014 till 2035 är jämt fördelade per år. De extra investeringarna som krävs under 15 år (vilket är investeringsperioden estimerad av den globala kommissionen) blir enligt IEA:s estimat 3 430 miljarder dollar vilket kan jämföras med 4 000 miljarder dollar estimerat av den globala kommissionen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;361&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_362"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115362x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Projektkategorier och identifiering av gröna projekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;för investeringar som kan finansieras via gröna obligationer. Utred- ningen lägger ingen värdering i vilka sektorer som investeringar ska ske eller vad för projekt som ska finansieras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft34"&gt;För att identifiera sektorerna med störst potential behöver ut- släppsdata analyseras. Utsläppen av växthusgaser i Sverige uppgick till drygt 53 miljoner ton 2016. Utsläppen kategoriseras efter sektorer och vars andel av totala utsläpp visas i diagrammet nedan.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p774 ft98"&gt;Lösningsmedel och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td145"&gt;&lt;P class="p775 ft98"&gt;Avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td260"&gt;&lt;P class="p776 ft98"&gt;Uppv. av bostäder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td134"&gt;&lt;P class="p777 ft98"&gt;övrig prod.anv.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td145"&gt;&lt;P class="p580 ft60"&gt;2%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td260"&gt;&lt;P class="p776 ft98"&gt;och lokaler&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td134"&gt;&lt;P class="p774 ft85"&gt;3%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td145"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td260"&gt;&lt;P class="p778 ft85"&gt;2%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td134"&gt;&lt;P class="p779 ft98"&gt;Arbetsmaskiner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td145"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td260"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td134"&gt;&lt;P class="p780 ft60"&gt;7%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td145"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td260"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td134"&gt;&lt;P class="p781 ft98"&gt;El och fjärrvärme&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td145"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td260"&gt;&lt;P class="p590 ft98"&gt;Industri&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td134"&gt;&lt;P class="p782 ft56"&gt;9%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td145"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td260"&gt;&lt;P class="p686 ft56"&gt;32%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p783 ft70"&gt;Jordbruk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p784 ft56"&gt;13%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft136"&gt;Inrikes transporter 32%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft56"&gt;Källa: Naturvårdsverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft9"&gt;Fördelningen av Sveriges utsläpp visar på vilka sektorer som står för de största utsläppen och där det finns som störst behov av utsläpps- reduktion enligt de svenska åtaganden som beskrivs &lt;A href="#page_349"&gt;ovan. &lt;/A&gt;Som fram- går är utsläpp från industri och inrikes transporter de absolut största sektorerna. Dessa står för 64 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Adderas utsläppen från jordbruk samt el och fjärrvärme täcks 86 procent av utsläppen in.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft34"&gt;Investeringar inom alla dessa utsläppssektorer täcks in av kate- gorierna i GBP. Som exempel täcks de fyra största utsläpps- sektorerna in av GBP kategorierna energieffektivisering, rena transporter, miljömässigt hållbar förvaltning av levande naturresurser&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;362&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_363"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td243"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td244"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Projektkategorier och identifiering av gröna projekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p250 ft8"&gt;och mark samt förnybar energi. Vad som anses vara en miljö- och klimatmässig investering inom dessa sektorer kan däremot ändras över tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Behovet av utsläppsreduktion kan emellertid inte likställas med potential för investeringar lämpade för finansiering via gröna obligationer. Varje sektor har olika förutsättningar. Allt annat lika ger ändå fördelningen en indikation på vart de största utmaningarna ligger och vart de största förändringarna måste ske. Som beskrivet &lt;A href="#page_357"&gt;ovan &lt;/A&gt;föreligger det investeringsbehov relaterat till utmaningen att sänka utsläppet av växthusgaser. Om man antar att storleken av nöd- vändiga förändringarna kräver motsvarande storlek av investeringar är det de sektorer som orsakar störst utsläpp som också har störst potential för investeringar som skulle kunna finansieras via gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Närmare om specifika sektorer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;Som framgår av de svenska klimatåtagandena beskrivna ovan finns det långtgående planer på utsläppsminskningar inom alla sektorer som orsakar utsläpp av växthusgaser. Arbetet med att minska utsläppen är heltäckande och investeringar som skulle kunna finansi- eras via gröna obligationer kan göras under vart och en av de olika utsläppssektorerna. Nedan diagram illustrerar utmaningen i att upp- nå det nationella målet om nettonollutsläpp 2045 och att insatser inom alla sektorer är nödvändiga.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;363&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_364"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115364x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Projektkategorier och identifiering av gröna projekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p786 ft56"&gt;90 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft56"&gt;80 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft56"&gt;70 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft56"&gt;60 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p788 ft56"&gt;50 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft56"&gt;40 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft56"&gt;30 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft56"&gt;20 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft56"&gt;10 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft56"&gt;0&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td227"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:0px;" class="p790 ft182"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:9px;" class="p790 ft182"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-5px;margin-top:5px;margin-right:-4px;margin-bottom:4px;" class="p790 ft182"&gt;&lt;![endif]&gt;1990&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:8px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-2px;margin-top:4px;margin-right:-6px;margin-bottom:4px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]&gt;1991&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td208"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-5px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:8px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-1px;margin-top:4px;margin-right:-7px;margin-bottom:4px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]&gt;1992&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:8px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-2px;margin-top:4px;margin-right:-6px;margin-bottom:4px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]&gt;1993&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:8px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-2px;margin-top:4px;margin-right:-6px;margin-bottom:4px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]&gt;1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:8px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-2px;margin-top:4px;margin-right:-6px;margin-bottom:4px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]&gt;1995&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td208"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-5px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:8px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-1px;margin-top:4px;margin-right:-7px;margin-bottom:4px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]&gt;1996&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:8px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-2px;margin-top:4px;margin-right:-6px;margin-bottom:4px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]&gt;1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td57"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:8px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-2px;margin-top:4px;margin-right:-6px;margin-bottom:4px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]&gt;1998&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:8px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-2px;margin-top:4px;margin-right:-6px;margin-bottom:4px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]&gt;1999&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:8px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-2px;margin-top:4px;margin-right:-6px;margin-bottom:4px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td208"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-5px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:8px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-1px;margin-top:4px;margin-right:-7px;margin-bottom:4px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]&gt;2001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:8px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-2px;margin-top:4px;margin-right:-6px;margin-bottom:4px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]&gt;2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:8px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-2px;margin-top:4px;margin-right:-6px;margin-bottom:4px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]&gt;2003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:8px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-2px;margin-top:4px;margin-right:-6px;margin-bottom:4px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td57"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:8px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-2px;margin-top:4px;margin-right:-6px;margin-bottom:4px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td208"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-5px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:8px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-1px;margin-top:4px;margin-right:-7px;margin-bottom:4px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:8px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-2px;margin-top:4px;margin-right:-6px;margin-bottom:4px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:8px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-2px;margin-top:4px;margin-right:-6px;margin-bottom:4px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:8px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-2px;margin-top:4px;margin-right:-6px;margin-bottom:4px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td208"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-5px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:8px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-1px;margin-top:4px;margin-right:-7px;margin-bottom:4px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:8px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-2px;margin-top:4px;margin-right:-6px;margin-bottom:4px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:8px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-2px;margin-top:4px;margin-right:-6px;margin-bottom:4px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:8px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-2px;margin-top:4px;margin-right:-6px;margin-bottom:4px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:8px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-2px;margin-top:4px;margin-right:-6px;margin-bottom:4px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td208"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-5px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:8px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-1px;margin-top:4px;margin-right:-7px;margin-bottom:4px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:8px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-2px;margin-top:4px;margin-right:-6px;margin-bottom:4px;" class="p791 ft183"&gt;&lt;![endif]&gt;2016&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td227"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td208"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td208"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td227"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td106"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=3 class="tr32 td153"&gt;&lt;P class="p376 ft98"&gt;Utsläpp CO2e&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td261"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=3 class="tr32 td100"&gt;&lt;P class="p277 ft98"&gt;Mål 2045&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td208"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td208"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td227"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td208"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td262"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td263"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td264"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td106"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td265"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td266"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td267"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td208"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td208"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td227"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td208"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td208"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td227"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td106"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td261"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td208"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td208"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p792 ft70"&gt;Not: Den heldragna linjen markerar en utsläppsreduktion på 85 procent inom svenskt territorium jämfört med utsläppen 1990, enligt klimatmålet för 2045.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft56"&gt;Källa: Naturvårdverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft8"&gt;Även om det kommer krävas investeringar och därmed finns potential för gröna obligationer inom alla sektorer diskuteras några närmare nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft40"&gt;Transportsektorn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Den sektor som ändå utmärker sig i närtid är sektorn för inrikes transporter. Drygt 100 procent av utsläppen i denna sektor orsakas av vägtransporter, dvs. person- och kommersiell trafik med fordon som förbränner fossila bränslen. Denna sektor ligger i princip på delad förstaplats om vilken sektor som orsakar störst utsläpp i Sverige. Det svenska klimatpolitiska ramverket tar också speciellt sikte på denna sektor och har belagt den med ett särskilt mål om att utsläppen ska minska med 70 procent till 2030 jämfört med utsläppen 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft34"&gt;Investeringar inom denna sektor som har finansierats via gröna obligationer inbegriper bl.a. investeringar i förbättrad kollektivtrafik. Dessa investeringar har, bortsett från utsläpp och den miljöpåverkan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;364&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_365"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td243"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td244"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Projektkategorier och identifiering av gröna projekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p250 ft8"&gt;som orsakas under byggnation och produktion, en mycket tydlig klimateffekt om de leder till att trafik med fordon som drivs av fossila bränslen uteblir. Utredningen bedömer därför att investeringar som syftar till att minska utsläppen i denna sektor är väl lämpade för finansiering av gröna obligationer och att behovet för investeringar framöver troligtvis kommer vara stort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft40"&gt;Industrisektorn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft32"&gt;Industrin står för den största andelen av utsläpp i Sverige. Största andelen av dess utsläpp ingår i ETS. Här kommer det troligtvis krävas investeringar men det finns också ett alternativ att köpa utsläppsrätter för att fortsätta släppa ut på dagens nivå. Det är därför inte lika tydligt vilken utsläppsnivå som är möjlig t.ex. 2030 som det är för transportsektorn för vilken det finns ett konkret mål. Bedöm- ningen av sektorns potential för hållbara projekt försvåras därmed.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft32"&gt;Det finns få exempel på investeringar i industri som finansierats via gröna obligationer gällande just utsläppsreduktion och energi- effektivisering. CBI som arbetar med att ta fram kriterier för sin certifiering av gröna obligationer har ännu inte några kriterier för investeringar i industri. En möjlig förklaring kan vara att investeringar i industrin inte alltid har lika tydlig klimateffekt som investeringar i t.ex. transportsektorn. Utsläppsreduktionen i industrisektorn upp- levs vara en mer kontinuerlig effektiviseringsprocess vars förväntade långsiktiga resultat kan vara svårare att kommunicera med inve- sterare i gröna obligationer. Om en investerings omedelbara reduk- tion av utsläpp är tillräckligt stor bedömer utredningen däremot det som fullt möjligt att finansiera denna via gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;För att få en fingervisning om vad för resultat som marknaden eventuellt förväntar sig vid energieffektivisering kan de kriterier som finns för energieffektivisering av byggnader studeras. Vid finansi- ering av investeringar i energieffektivisering av byggnader är nuvar- ande marknadspraxis att en minst 20 procents omedelbar reduktion av utsläpp eller energiförbrukning ska till för att investeringen ska kunna finansieras via gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft32"&gt;Med anledning av ovan är det därför i nuläget svårt att bedöma sektorns potential för investeringar som skulle kunna finansieras via gröna obligationer. Potentialen kan emellertid tydliggöras i takt med&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;365&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_366"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115366x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Projektkategorier och identifiering av gröna projekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft11"&gt;att &lt;NOBR&gt;ETS-systemet&lt;/NOBR&gt; framöver kommer bli en mer tydligt begränsande faktor än det varit hittills.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft9"&gt;Däremot ser utredningen en desto större potential för gröna obligationer när det kommer till investeringar i industrin för att producera komponenter som behövs för omställningen till en hållbar ekonomi. Det kan handla om produktion av komponenter till anlägg- ningar för förnybar energi och mer hållbara transporter. Efterfrågan på dessa komponenter kommer med all sannolikhet öka vilket borgar för investeringar i den svenska industrin. Klimatnyttan av sådan tillverkning kommer emellertid synas inom andra sektorer som energiproduktion och transporter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft40"&gt;Energiproduktion och effektivisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Att via gröna obligationer finansiera projekt inom förnybar energi som &lt;NOBR&gt;vind-,&lt;/NOBR&gt; sol- och biokraft är i dag vanligt. Utredningen bedömer att sådana projekt är lämpliga att finansiera med gröna obligationer utifrån den kunskap som finns i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft32"&gt;Utsläppen från svensk energiproduktion är emellertid relativt låga redan i dag. Det går att spekulera i att det på kort sikt därför finns ett begränsat utrymme för investeringar inom energiproduktion. Detta inverkar emellertid inte på sådana investeringars lämplighet att finan- sieras via gröna obligationer. På sikt finns det stor potential till inve- steringar om beslut fattas om att ersätta kärnkraften i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft9"&gt;Även om Sverige har relativt låga utsläpp från energiproduktion Sverige är ett av de länder som förbrukar mest energi och el per capita.&lt;SPAN class="ft65"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Investeringar i energieffektivisering är därför högst aktuellt för Sverige och sådana investeringar finansieras redan i dag genom gröna obligationer. Oftast handlar sådana investeringar om mer håll- bara byggnader som förbrukar mindre energi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Sverige låg på nionde plats för högst energiförbrukning i världen 2015. Källa: Word Bank, World Development Indicators: Electric power consumption (kWh per capita), https://data.worldbank.org/indicator/EG.USE.ELEC.KH.PC, tillgänglig 16 december 2017.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;366&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_367"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115367x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td243"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td244"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Projektkategorier och identifiering av gröna projekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p795 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Erfarenheter och emissionslikvidens användningsområden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Gröna obligationer har historiskt främst investerat i sektorer som syftar till att bekämpa klimatpåverkan genom att reducera utsläppet av växthusgaser i atmosfären. De största sekto- rerna är förnybar energi, energieffektivisering och transporter. Om utvecklingen framöver följer den historiska är det också i dessa sektorer som utredningen bedömer att det finns som störst potential för investeringar som skulle kunna finansieras via gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft8"&gt;Det kan vara intressant att studera inom vilka kategorier som in- vesteringar hittills har finansierats via gröna obligationer och hur väl det stämmer överens med vilka behov som finns. &lt;A href="#page_367"&gt;Figur 7.5 &lt;/A&gt;visar hur den årliga emissionsvolymen globalt har investerats de senaste åren.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td9"&gt;&lt;P class="p275 ft85"&gt;90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td64"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td162"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td224"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td268"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td224"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td269"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td35"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td270"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td170"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td35"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td9"&gt;&lt;P class="p275 ft85"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td162"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td224"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td268"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td224"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td269"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td270"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td170"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td35"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr40 td9"&gt;&lt;P class="p275 ft85"&gt;70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td162"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td224"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td268"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td224"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td269"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td271"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr40 td35"&gt;&lt;P class="p276 ft98"&gt;Hållbar markanvändning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td270"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td170"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p275 ft85"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td270"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td170"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr14 td35"&gt;&lt;P class="p276 ft56"&gt;Avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td162"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td224"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td268"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td224"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td269"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr27 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr27 td272"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td270"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td170"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td270"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td170"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr35 td9"&gt;&lt;P class="p275 ft85"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td270"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td170"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr35 td35"&gt;&lt;P class="p276 ft56"&gt;Klimatanpassning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td162"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td224"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td268"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td224"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td269"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td273"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td270"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td170"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr35 td9"&gt;&lt;P class="p275 ft85"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td270"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td170"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td35"&gt;&lt;P class="p276 ft56"&gt;Vatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td162"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td224"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td268"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td224"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td269"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td118"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td270"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td170"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr35 td35"&gt;&lt;P class="p276 ft56"&gt;Transport&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr26 td9"&gt;&lt;P class="p275 ft85"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td270"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td170"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td270"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td170"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td119"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td162"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td224"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td268"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td224"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td269"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td270"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td170"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p276 ft85"&gt;Energieffektivisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=5 class="tr35 td9"&gt;&lt;P class="p275 ft85"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td270"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td170"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td270"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td170"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td274"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td270"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td170"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td162"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td224"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td268"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td224"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td269"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=5 class="tr14 td35"&gt;&lt;P class="p276 ft56"&gt;Förnybar energi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td270"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td170"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=5 class="tr35 td9"&gt;&lt;P class="p275 ft85"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td270"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td170"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td270"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td170"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td270"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td170"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td162"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td224"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td268"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td224"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td269"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td35"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td270"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td170"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td35"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td9"&gt;&lt;P class="p275 ft56"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td162"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td224"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td268"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td224"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td269"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td123"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td35"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td79"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td270"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td170"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td35"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr43 td96"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td50"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td270"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td50"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;2016&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td170"&gt;&lt;P class="p797 ft56"&gt;2017&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td35"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p241 ft60"&gt;Anm: År 2007 till och med 2012 är utelämnade på grund av de relativt låga emissionsvolymerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft56"&gt;Källa: CBI.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;367&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_368"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115368x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Projektkategorier och identifiering av gröna projekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft8"&gt;Emissionslikviden har till största del investerats i förnybar energi, energieffektivisering och rena transporter. Investeringar i dessa sektorer stod för 75 procent av investeringarna under 2017 fram till den 21 augusti. Just dessa kategorier står för de största utsläppen av växthusgaser och det är dem bl.a. IEA analyserar i sina klimat- rapporter. Den allmänna uppfattningen i dag är att utsläpp från dessa sektorer påverkar klimatet. Utsläppen från dessa kategorier är dess- utom lätta att kvantifiera och tillgången till utsläppsdata är oftast god. Det underlättar kommunikationen till marknaden om investering- arnas förväntade resultat. Investeringar i dessa sektorer blir därmed lätta att motivera och det naturliga valet för finansiering via gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft40"&gt;Investeringar finansierade via gröna obligationer i förhållande till Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft9"&gt;Som beskrivits i avsnitt &lt;A href="#page_361"&gt;7.5 &lt;/A&gt;stod sektorerna industri, inrikes trans- porter, jordbruk samt el och fjärrvärme för 86 procent av utsläppen i Sverige. Industri&lt;SPAN class="ft65"&gt;29&lt;/SPAN&gt;, transporter och energiproduktion hamnar inom de kategorierna där det sker som mest investeringar finansierade via gröna obligationer. Sett till historisk användning av emissionslikviden finns det i Sverige stor potential för att finansiera investeringar inom just dessa sektorer via gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Investeringar inom hållbar markanvändning har fortfarande varit begränsade och utgör endast några procent. Det är troligtvis så att det inom denna sektor varit svårare att hitta lämpliga investeringar med en signifikant miljö- eller klimatnytta som skulle kunna finansi- eras via gröna obligationer. Samtidigt är detta den tredje största sektorn i Sverige sett till utsläpp av växthusgaser och det finns därför ett behov av investeringar. Hur stor potential det finns för att finansi- era dessa investeringar via gröna obligationer är oklart vid analys av historiska data.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p799 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;I den mån det går att identifiera investeringar i energieffektivisering med tillräckligt tydliga resultat för finansiering via gröna obligationer, se avsnitt &lt;A href="#page_363"&gt;7.5.1.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;368&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_369"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115369x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td243"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td244"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Projektkategorier och identifiering av gröna projekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p461 ft8"&gt;För en tydligare bild av hur obligationsintäkterna investerats under 2017 åskådliggörs investeringar för perioden fram till den 21 augusti i figuren nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p800 ft70"&gt;Klimatanpassning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p801 ft56"&gt;Hållbar &lt;SPAN class="ft145"&gt;5%&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p802 ft184"&gt;markanvändning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;6% &lt;/SPAN&gt;Avfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p804 ft56"&gt;5%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft60"&gt;Vatten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;9% &lt;/SPAN&gt;Förnybar energi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft56"&gt;38%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft60"&gt;Transport&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft56"&gt;14%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p810 ft60"&gt;Energieffektivisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p811 ft56"&gt;23%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft56"&gt;Källa: CBI&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft8"&gt;För Sveriges del som medlemsstat i EU kan det också vara intressant att studera hur emissionslikviden har fördelats där. I nedan figur åskådliggörs emissionslikvidens användning för gröna obligationer som emitterats under perioden 2013 till den 21 augusti 2017.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;369&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_370"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115370x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Projektkategorier och identifiering av gröna projekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p812 ft70"&gt;Hållbar Avfall markanvändning 3%&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td276"&gt;&lt;P class="p813 ft98"&gt;Klimatanpassning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td131"&gt;&lt;P class="p814 ft56"&gt;4%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td277"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr44 td278"&gt;&lt;P class="p383 ft70"&gt;4%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td61"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td277"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td61"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td131"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td277"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td278"&gt;&lt;P class="p815 ft98"&gt;Vatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td61"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td131"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td277"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td278"&gt;&lt;P class="p797 ft70"&gt;6%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td61"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td131"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td277"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td278"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr24 td207"&gt;&lt;P class="p781 ft98"&gt;Transport&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr30 td277"&gt;&lt;P class="p312 ft98"&gt;Förnybar energi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td278"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td61"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr44 td131"&gt;&lt;P class="p816 ft85"&gt;11%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td278"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td61"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr44 td277"&gt;&lt;P class="p396 ft70"&gt;49%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td278"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td61"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td131"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td278"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td207"&gt;&lt;P class="p817 ft98"&gt;Energieffektivisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td277"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td278"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td61"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td131"&gt;&lt;P class="p818 ft56"&gt;23%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td277"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p819 ft56"&gt;Källa: CBI&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft32"&gt;Sektorernas ordning i EU är i princip densamma som globalt. Vi ser att störst andel investeringar sker i de sektorer som syftar till att reducera utsläpp av växthusgaser. Totalt 82 procent investeras i för- nybar energi, energieffektivisering och transporter. Utmärkande för EU är att en större andel investeringar än globalt har gjorts i hållbar energi. Likt fördelningen globalt har gröna obligationer endast till en mindre andel finansierat projekt inom hållbar markanvändning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft32"&gt;Vad varje enskild emittent investerar i beror så klart på vilken bransch de tillhör. Fastighetsbolag har i regel investerat i fastigheter med lägre energiförbrukning och energiproducenter i förnybar energi. De emittenter som har de mest diversifierade investeringarna är troligtvis stater, multilaterala banker och offentliga organ med ansvar för flera olika verksamheter. Även banker som aggregerande institut har i regel en högre grad av diversifiering. Som exempel visar &lt;A href="#page_371"&gt;Figur 7.8 nedan &lt;/A&gt;fördelning av NIB:s investeringar. NIB har hittills emitterat elva gröna obligationer till ett värde av 2,1 miljarder euro. Bland de stora amerikanska investmentbankerna har Morgan Stanley, Goldman Sachs, och Bank of America emitterat gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;370&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_371"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115371x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td243"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td244"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Projektkategorier och identifiering av gröna projekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p820 ft70"&gt;Avfallshantering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p821 ft60"&gt;5%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft60"&gt;Energieffektivisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft56"&gt;6%&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td260"&gt;&lt;P class="p779 ft98"&gt;Kollektivtrafik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td226"&gt;&lt;P class="p824 ft98"&gt;Förnybar energi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td260"&gt;&lt;P class="p687 ft56"&gt;13%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td226"&gt;&lt;P class="p396 ft56"&gt;31%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p825 ft136"&gt;Avloppsrening 21%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p826 ft136"&gt;Gröna byggnader 24%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft56"&gt;Källa: NIB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft8"&gt;Observera att NIB:s kategori gröna byggnader i annan statistik i detta avsnitt ingår i kategorin energieffektivisering. Därmed uppgår kategorierna förnybar energi, energieffektivisering och kollektiv- trafik till 74 procent vilket är i linje med den globala fördelningen. Utmärkande är att NIB investerat en betydligt högre andel i vatten- och avloppsrening än vad som gjorts globalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Erfarenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;Göteborg &lt;/SPAN&gt;var den första staden i världen att emittera en grön obliga- tion. Emissionen ägde rum i mars 2013 med ett nominellt emissions- belopp på 500 miljoner kronor. Den gröna obligationen hade en löp- tid på 6 år och en kupongränta på 2,9 procent. Den listades på Londonbörsen. Intresset för obligationen var stort och den hade ett bud på 1,25 miljarder kronor. De institutioner som tecknade hela emissionen var Storebrand/SPP, Andra &lt;NOBR&gt;AP-Fonden,&lt;/NOBR&gt; Nordea Bostads- obligationsfond, SEB Företagsobligationsfond Flexibel, Svenska Kyrkan, och Länsförsäkringar Västerbotten. I dag har även&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;371&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_372"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Projektkategorier och identifiering av gröna projekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p48 ft11"&gt;Norrköping, Västerås, och Örebro emitterat sina första gröna obligationer till ett värde av totalt 2,6 miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;Stockholms läns landsting &lt;/SPAN&gt;(SL) har emitterat tre gröna obliga- tioner med ett totalt emissionsbelopp på 2,9 miljarder kronor. Syftet med emissionen var att finansiera projekt inom hållbar kollektiv- trafik, hållbara byggnader, avfalls- och vattenhantering. Med hjälp av emissionskapitalet har SL finansierat projekt som Roslagsbanans utbyggnad, ny- och ombyggnation av Södertälje sjukhus samt Nya Karolinska Sjukhuset i Solna. Stockholms stad tillsammans med Fortum emitterade två gröna obligationer maj 2015 till ett värde av 2,5 miljarder kronor där emissionskapitalet ska finansiera förnybar och återvunnen fjärrvärme, fjärrkyla, och elproduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Det kommunalägda kreditmarknadsbolaget &lt;SPAN class="ft30"&gt;Kommuninvest &lt;/SPAN&gt;har i skrivande stund emitterat tre gröna obligationen. Den första obliga- tionen emitterades mars 2016 om 600 miljoner dollar, den andra gavs ut i oktober 2016 med ett emissionsbelopp på 5 miljarder kronor och den tredje på 500 miljoner dollar i maj 2017. Syftet med Kommun- invests gröna obligationer är att stödja utlåning till gröna investeringsprojekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Investeringsprojekten måste tillhöra någon av Kommuninvests ramverks åtta projektkategorier och uppfylla fördefinierade håll- barhetskriterier.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;372&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_373"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H5B3115/H5B3115373x1.jpg" style="width:433px;height:313px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td243"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td244"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Projektkategorier och identifiering av gröna projekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p827 ft56"&gt;Källa: Kommuninvest.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft12"&gt;Berättigade projektkategorier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p828 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Förnybar energi (definieras som vindkraft, solenergi, vatten- kraft, geotermisk energi och bioenergi samt biogas från avfall)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Energieffektivisering inom huvudsakligen fossilbränslefria energi- system (definieras som fjärrvärme, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;-kyla,&lt;/NOBR&gt; återvunnen energi, energiförvaring och smarta nät)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Gröna byggnader och energieffektivisering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Kollektivtrafik (definieras som tåg, tunnelbana, spårvagn, bussar och infrastruktur till stöd för kollektivtrafik)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Avfallshantering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Vattenhantering (definieras som vatteninfrastruktur, hantering av avloppsvatten och vattenrening)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Anpassningsåtgärder i byggnader, infrastruktur och känsliga omgivningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Miljöåtgärder (definieras som naturvård, biologisk mångfald, hållbart jordbruk och förbättrade ekosystemtjänster).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;373&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_374"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Projektkategorier och identifiering av gröna projekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft32"&gt;De hållbarhetskriterier som alla projekt måste uppfylla är att främja övergången till ett klimattåligt samhälle med låga utsläpp, ingå i det systematiska miljöarbetet i den sökande kommunen eller lands- tinget/regionen, vara förenliga med Sveriges miljömål eller regionala miljömål, och ha som mål antingen en minskning eller anpassning till klimatförändringen, eller vara ett projekt som handlar om miljö- hantering inom andra områden än klimatförändring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Kommuninvest har ett eget ramverk som beskriver styrningen och verksamhet med grön utlåning och grön upplåning, med utgångspunkt från GBP:s fyra principer i huvudsak. GBP anger den övergripande riktningen och Kommuninvests ramverk utförandet på emittentnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Medel som lånas upp via gröna obligationer matchas mot utlånade medel till gröna investeringsprojekt, dvs. portföljen av gröna lån. Matchningen sker på portföljbasis, där Kommuninvest åtar sig att den aggregerade volymen emitterade gröna obligationer aldrig ska överstiga beviljad grön utlåning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft8"&gt;Den information till investerare som blev nödvändig inför den första emissionen, utöver traditionell affär, var initialt ett omfattande arbete för att vidareutveckla investerarpresentation, utveckla grön investerarinformation på webbplatsen, samt utökat roadshowarbete under ett års tid för att informera om planerna för dedikerade gröna investerare. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Pre-marketing&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; &lt;/SPAN&gt;inleddes våren 2015 och inkluderade även Kommuninvests traditionella investerarbas. Den då framtagna informationen uppdateras löpande. Investerarinformation inkluderar dessutom:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft186"&gt;Impact Report&lt;/SPAN&gt;. Årlig rapport som beskriver den förväntade &lt;NOBR&gt;miljö-/klimatnyttan&lt;/NOBR&gt; hos de investeringar som finansieras med Gröna lån. Första rapporten publicerades i mars 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft186"&gt;Assurance Report&lt;/SPAN&gt;. En årlig genomgång av externrevisorerna, som bekräftar för investerarna att de upplånade medlen använts på det sätt beskrivits, dvs. att de gröna lånen finns och att låne- volymer stämmer överens med vad som angivits i investerar- kommunikationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft9"&gt;Grön utlåning och grön obligationsutgivning anses ha inneburit flera fördelar i form av lägre upplåningskostnad, utökad investerar- bas, positiv PR och erkännanden i olika sammanhang, bidrag till&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;374&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_375"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td243"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td244"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Projektkategorier och identifiering av gröna projekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p620 ft8"&gt;stärkt (arbetsgivar)varumärke, och bidrag till ökad kund- och ägar- nöjdhet. Upplåningsprogrammet har krävt mest resurser internt. Vissa externa kostnader tillkommer, framför allt diverse konsult- kostnader och kostnader för ramverk som i sammanhanget varit relativt små. En &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;cost/benefit-&lt;/SPAN&gt;analys&lt;/NOBR&gt; förväntas sannolikt landa i att grön upplåning är lönsamt, i alla fall för aktörer med stora upplånings- volymer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Svensk Exportkredit AB &lt;/SPAN&gt;emitterade en grön obligation i juni 2015 om 500 miljoner dollar med samma syfte som Kommuninvest, dvs. att stödja utlåningen till gröna projekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft8"&gt;Som exempel kan också nämnas den amerikanska gröna obliga- tionsmarknaden som mest består av delstatsobligationer – vilka utgör hälften av den marknaden – och de gynnas av skattefördelar i samband med emitteringen. De största amerikanska delstats- obligationerna är emitterade i New York, Kalifonen och Massachusetts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;Gröna företagsobligationer har växt enormt de senaste tre åren från 200 miljoner 2013 till närmare 53 miljarder dollar 2016. &lt;SPAN class="ft12"&gt;Vasa- kronan &lt;/SPAN&gt;emitterade världens första företagsobligation 2013 med SEB som emissionsinstitut. Vasakronan hade arbetat med hållbarhets- frågor och miljöcertifiering av både byggprojekt och befintliga fastigheter sedan tidigare så själva processen att sätta upp ramverket var relativt snabb. Att välja att emittera en grön obligation motiverades också med att det skulle skapa positiv publicitet kring bolaget och att investerarbasen skulle breddas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft32"&gt;Vasakronan emitterar sedan maj 2017 gröna obligationer under ett nytt ramverk som är upprättat utifrån GBP:s riktlinjer. Det tidigare ramverket upprättades i samband med den första emissionen i november 2013 innan GBP:s riktlinjer publicerats. Då marknaden för gröna obligationer utvecklats mycket sedan de första emission- erna 2013 valde Vasakronan att uppdatera ramverket under 2017. Ramverket har en second opinion från Cicero med betyget &lt;SPAN class="ft47"&gt;Dark Green &lt;/SPAN&gt;vilket är det högsta betyget på Ciceros skala.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft32"&gt;Vasakronan har emitterat totalt 9,5 miljarder kronor sedan 2013 och antalet obligationer uppgår till 18 stycken. I vissa fall har ute- stående belopp i dessa obligationer utökats vilket gör att det totala antalet emissioner uppgår till 33 stycken. Vissa av obligationerna har förfallit eller köpts tillbaka helt eller delvist i förtid, vilket gör att det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;375&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_376"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Projektkategorier och identifiering av gröna projekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p48 ft11"&gt;utestående beloppet gröna obligationer uppgick till 6,5 miljarder kronor per den 23 augusti 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft8"&gt;Vasakronan har ett obligationsprospekt i den svenska och den norska marknaden där DnB, Danske Bank, SEB, Swedbank, Handelsbanken och Nordea är emissionsinstitut. Ledarbank för prospekten är SEB vilket innebär att de är ansvariga för den årliga uppdateringen av prospektet. Själva emissionsförfarandet för en grön obligation skiljer sig inte från en traditionell obligation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft32"&gt;I avtalet för en grön obligation framgår det att pengarna används till de investeringar som är specificerade i bolagets ramverk för gröna obligationer. Obligationen listas även på börsens lista för gröna obligationer och får en märkning i Bloomberg där det står att det rör sig om en grön obligation. Vid emissionen krävs ingen speciell infor- mation till investerarna utöver att den är just grön. Uppföljningen till investerare om vilka projekt och fastigheter som finansierats med gröna obligationer görs årsvis i en investerarrapport som publiceras i samband med att årsredovisningen släpps.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft32"&gt;En av erfarenheterna är att det inte är någon högre kostnad för att emittera en grön obligation än en vanlig obligation. Kostnaderna kring gröna obligationer kommer från den arbetstid som går till att upprätta ett ramverk samt en årlig investerarrapport och att samman- ställa data till denna. Kostnaden för att låta Cicero, eller annat second &lt;NOBR&gt;opinion-institut&lt;/NOBR&gt; granska ramverket är också relativt liten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft32"&gt;Det har visat sig vara många fördelar för Vasakronan med att emittera gröna obligationer. Då efterfrågan på gröna obligationer är högre än för bolagets vanliga obligationer har det vid vissa tillfällen gått att emittera gröna obligationer till en lägre ränta än vanliga obligationer. Då Vasakronan är den största aktören bland bolag på den svenska kapitalmarknaden har de ökade antalet investerare minskat företagets finansieringskostnader. De gröna obligationerna har varit ett sätt för bolaget att förmedla sitt hållbarhetsarbete vilket gett mycket positiv publicitet. Det finns även många positiva effekter internt då delar av företaget som inte arbetat tillsammans tidigare får förståelse för vilka positiva effekter miljöarbetet kan få.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft32"&gt;Investerabasen för gröna obligationer är väldigt bred och består av bl.a. &lt;NOBR&gt;AP-fonder,&lt;/NOBR&gt; räntefonder, kommuner, regioner, försäkrings- bolag och pensionsförvaltare. Allt mer kapital allokeras till gröna obligationer och det startas flera fonder vilka enbart investerar i gröna obligationer. För Vasakronan har de gröna obligationerna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;376&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_377"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td243"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td244"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Projektkategorier och identifiering av gröna projekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p620 ft8"&gt;medfört att bolaget fått många nya investerare som inte köpt bolagets obligationer tidigare. Antalet investerare uppgår till totalt 57 investerare, varav 41 stycken är nya och inte köpt bolagets obligationer tidigare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;I takt med att samtliga fastigheter miljöcertifieras i beståndet och energianvändningen sänks kommer hela skuldportföljen på 59 mil- jarder kronor kunna ställas om till grön finansiering. Vasakronan har i dagslägen 83 procent av beståndet certifierat och 15 procent av skulden i gröna lån eller gröna obligationer. Utöver de gröna obliga- tionerna har Vasakronan lån med Nordiska- och Europeiska investeringsbanken som likt de gröna obligationerna finansierar projekt med hög miljöprestanda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft9"&gt;Efter Vasakronans emission har allt fler svenska företag emitterat gröna obligationer, mest fastighetsbolag. Toyota emitterade en grön företagsobligation som var riktad mot transport under 2014. Den obligationen var en s.k. &lt;SPAN class="ft45"&gt;asset back security &lt;/SPAN&gt;i avsikt att finansiera elek- triska- och hybridfordonsprojekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft9"&gt;Under 2016 emitterade Apple sia första gröna obligationer på 1,3 miljarder dollar i emissionsbelopp. Syftet med Apples emission var att finansiera utvecklingen av gröna anläggningar, produkter och logistikkedja (&lt;SPAN class="ft45"&gt;supply chain&lt;/SPAN&gt;) inom den egna verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft32"&gt;När det gäller finansiella institutioner var SBAB och SEB bland de första svenska finansiella institutionerna att emittera gröna obligationer. &lt;SPAN class="ft161"&gt;SBAB &lt;/SPAN&gt;emitterade sina två första gröna obligationer juni 2016 med ett emissionsbelopp på 1 miljarder vardera. Kupongränta på dessa två obligationer är 0,321 respektive 1,048 procent (rörlig resp. fast ränta) och de har en löptid på 5 år. &lt;SPAN class="ft161"&gt;SEB &lt;/SPAN&gt;emitterade sin första gröna obligation i februari 2017 med ett initialt emissions- belopp på 500 miljoner euro, vilket motsvarar ungefär 4,47 miljarder kronor. Det var då den största svenska gröna företagsobligationen med en löptid på fem år och kupongränta 0,3 procent. Nordea och Swedbank har också emitterat för motsvarande belopp under 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;Sveaskog &lt;/SPAN&gt;är ett exempel på en emittent av gröna obligationer som är verksam inom skogsindustrin. Sveaskog är Sveriges största skogs- ägare och ägde i skrivande stund cirka 14 procent av Sveriges skogar. All skog i Sveaskogs ägo är &lt;NOBR&gt;FSC-certifierad.&lt;/NOBR&gt; Därmed kan tillgångarna i skog finansieras via gröna obligationer. Sveaskog har enligt uppgift till utredningen som mål att deras obligationsfinansiering till 100 procent ska ske via gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;377&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_378"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Projektkategorier och identifiering av gröna projekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Sveaskog är dessutom på god väg att uppnå sitt mål. Sveaskog emitterade sin första gröna obligation i mars 2016. Drygt två år senare, den 4 december 2017, hade Sveaskog en utestående volym av gröna obligationer på två miljarder kronor. Gröna obligationer utgjorde därmed en andel på 25 procent av deras totala obligations- upplåning på åtta miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft32"&gt;Sveaskog som emitterande skogsföretag fyller en viktig funktion i att diversifiera marknaden för gröna obligationer. Största andelen gröna obligationer finansierar energiproduktion, energieffektivi- sering och hållbara transporter. Andelen gröna obligationer som finansierar hållbar markanvändning uppgår till endast några få pro- cent. Om andel gröna obligationer som finansierar hållbar mark- användning ökar skulle möjligheterna för investerare att diversifiera sina gröna obligationsportföljer också öka. Det skulle i sin tur göra tillgångsslaget mer attraktivt och bidra till en bättre riskspridning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Sveaskog spelar alltså en viktig roll och visar med sin målsättning och ambition att det finns potential till hållbart brukande av Sveriges skogar samt att denna verksamhet kan finansieras via gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Tänkbara framtida investeringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft32"&gt;Utredningen har i detta kapitel argumenterat för att det är olämpligt att specificera mer detaljerat vilka typer av investeringar som lämpar sig att finansieras via gröna obligationer eftersom kunskapen och åsikterna om vad som är hållbart ändras över tid. Med det sagt kommer utredningen här ändå mycket kort lista exempel på framtida projekt som är aktuella i debatten och som i närliggande tid möjligen skulle kunna finansieras via gröna obligationer. Utredningen betonar att den inte utfört någon värdering av dessa projekts miljö- och klimatmässiga hållbarhet. Det kan vara så att dessa projekt inte alls bedöms som lämpliga när de väl ska finansieras. Projektens lämp- lighet beror också på hur de genomförs och vilka utsläpp som orsakas under byggnation. Exemplen utgår från de erfarenheter utredningen skaffat sig under utredningstiden och baseras på vilka sektorer som orsakar de största utsläppen av växthusgaser i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft33"&gt;Exempel på projekt är byggandet av höghastighetsbanan &lt;NOBR&gt;Stockholm–Göteborg&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;Stockholm–Malmö&lt;/NOBR&gt; samt tillhörande inve-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;378&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_379"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115379x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td243"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td244"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Projektkategorier och identifiering av gröna projekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p120 ft32"&gt;steringar i form av bl.a. höghastighetståg&lt;SPAN class="ft57"&gt;30&lt;/SPAN&gt;; upprustning av befintliga tåg och investeringar av nya konventionella tåg i närtid&lt;SPAN class="ft57"&gt;31&lt;/SPAN&gt;; förbättrad järnvägsförbindelse &lt;NOBR&gt;Stockholm-Oslo&lt;SPAN class="ft57"&gt;32&lt;/SPAN&gt;;&lt;/NOBR&gt; byggandet av nya städer i Sverige&lt;SPAN class="ft57"&gt;33&lt;/SPAN&gt;; och investeringar i hållbart jord- och skogsbruk&lt;SPAN class="ft57"&gt;34&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;Om dessa investeringar skulle komma att genomföras, och om de då bedöms som miljö och klimatmässigt hållbara, skulle de sett till den information vi har i dag kunna vara lämpliga att finansieras via gröna obligationer. Om så sker har de potential att täcka en stor del av den utbudsbrist som i dag finns på marknaden för gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p830 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommer- siella förutsättningar (SOU 2016:3). Investeringsbehovet för byggandet av höghastighets- banan skattas till 230 miljarder kronor och SJ skattar investeringsbehovet i höghastighetståg till 13 miljarder kronor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;SJ redan beslutade och pågående investeringar på totalt nio miljarder kronor. Sådana investeringar finansieras redan i dag via NIB:s gröna obligationer: www.nib.int/loans/agreed_loans/449/sj_ab, tillgänglig den 16 december 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Trafikverket (2017), Åtgärdsvalsstudie: Förbättrad tillgänglighet inom stråket Stockholm– Oslo, 30 november 2017. Investeringsbehovet skattas till mellan 48 och 58 miljarder kronor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Delredovisning av Uppdrag att samordna större samlade exploateringar med hållbart bygg- ande (N2017/04516/PBB).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Investeringar kommer behövas för att uppfylla den s.k. livsmedelsstrategin (prop. 2016/17:104, 2016/17:MJU23). Inom ramen för livsmedelsstrategin och den ökande svenska befolkningen ser Lantmännens Riksförbund ett investeringsbehov på mellan 60 och 70 miljarder kronor till 2030.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;379&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_380"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_381"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115381x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p833 ft188"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Möjlighet till statligt engagemang i gröna obligationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p834 ft9"&gt;Utredaren får enligt sina direktiv lägga fram ett förslag på svensk statlig emission av gröna obligationer. Förutsättningar för förslag är att en sådan emission är förenlig med budgetlagens utformning, en effektiv statsskuldsförvaltning och är kostnadsneutralt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Det är utredningens uppfattning att den enskilt starkaste främ- jandeåtgärden för en grön obligationsmarknad vore ett statligt enga- gemang i densamma. Utredningen väljer därför att inkludera ett sådant förslag (8.2). För att bilda en bakgrund ges först en genomgång av de statliga emissioner som utförts i Polen, Frankrike och Fiji (8.1). Kapitlet avslutas med en diskussion om en alternativ utformning jäm- fört med att ge Riksgälden uppdraget att emittera en svensk statlig grön obligation (8.3), samt ett förslag avseende de statliga bolagens investeringsbehov (8.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p835 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Statliga ramverken för emission av gröna obligationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft9"&gt;I skrivande stund har tre stater emitterat gröna obligationer nämligen Polen, Frankrike och Fiji. Alla tre stater har upprättat ett ramverk för emission av gröna obligationer enligt GBP. Dessa ramverk har pub- licerats officiellt på respektive stats hemsida.&lt;SPAN class="ft65"&gt;1&lt;/SPAN&gt;,&lt;SPAN class="ft65"&gt;2&lt;/SPAN&gt;,&lt;SPAN class="ft65"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Ramverken följer GBP:s fyra pelare och innehåller information om:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft128"&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;The State Treasury of the Republic of Poland, represented by the Minister of Development and Finance: Green Bond Framework, den 5 december 2016, &lt;NOBR&gt;www.finanse.mf.gov.pl/documents/766655/c7ef4509-80ee-41e6-8dca-084250f63b6b,&lt;/NOBR&gt; tillgänglig den 13 december 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft18"&gt;381&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_382"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115382x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Möjlighet till statligt engagemang i gröna obligationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p176 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;vilka investeringar, eller i staternas fall anslag, som är godkända för att finansieras via deras gröna obligationer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;process för utvärdering och val av godkända investeringar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;hur emissionslikviden ska spåras och förvaltas, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;rapportering av emissionslikvidens användning som frekvens och vilka indikatorer som ska användas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft9"&gt;De statliga ramverkens struktur är därmed identisk med i princip alla andra emittenter av gröna obligationers ramverk. Samtliga stater har erhållit andrahandsutlåtande på sina ramverk utförda av oberoende externa tredjepartsgranskare, privata sådana. Frankrike har fått sitt ramverk utvärderat av Vigeo Eiris&lt;SPAN class="ft65"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;och Polen samt Fiji har fått sina ramverk utvärderade av Sustainalytics&lt;SPAN class="ft65"&gt;5 6&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft32"&gt;Av de statliga emissionerna av gröna obligationer har Frankrikes fått mest uppmärksamhet även om Polen var först. Det beror troligt- vis på att deras initiala emission uppgick till sju miljarder euro samt att Frankrike i övrigt varit drivande i arbetet att få till ett klimatavtal och att ställa om till en hållbar ekonomi. Detta avsnitt kommer främst fokusera på det franska ramverket eftersom det anses vara det mest genomarbetade samt att Frankrikes statsbudgetprocess anses ligga närmare Sveriges jämfört med Polens och Fijis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p838 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;République Française: Framework for the Green OAT, den 10 januari 2017, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;www.aft.gouv.fr/documents/%7BC3BAF1F0-F068-4305-821D-&lt;/NOBR&gt; B8B2BF4F9AF6%7D/publication/attachments/25562.pdf, tillgänglig den 13 december 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;The Republic of Fiji represented by the &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Attorney-General&lt;/NOBR&gt; and Minister for Economy, Public Enterprises, Civil Service and Communications: Green Bond Framework, oktober 2017, &lt;NOBR&gt;www.rbf.gov.fj/getattachment/b19a81cf-4179-49c7-8667-579b7c7bf166/Fiji-s-Green-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;Bond-Framework-October-2017.pdf?lang=en-US,&lt;/NOBR&gt; tillgänglig den 13 december 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Vigeo Eiris andrahandsutlåtande på den franska statens ramverk, den 27 december 2016, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;www.aft.gouv.fr/documents/%7BC3BAF1F0-F068-4305-821D-&lt;/NOBR&gt; B8B2BF4F9AF6%7D/publication/attachments/25557.PDF, tillgänglig den 13 december 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Sustainalytics andrahandsutlåtande på den polska statens ramverk, den 5 december 2016, www.sustainalytics.com/sites/default/files/green_bond_opinion_poland.pdf, tillgänglig den&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;december 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft128"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft160"&gt;Sustainalytics andrahandsutlåtande på den fijianska statens ramverk, den 17 oktober 2017, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;www.sustainalytics.com/wp-content/uploads/2017/10/Republic-of-Fiji-Green-Bond-&lt;/NOBR&gt; Opinion_final.pdf, tillgänglig den 13 december 2017.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;382&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_383"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td279"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td280"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Möjlighet till statligt engagemang i gröna obligationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p839 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;Godkända investeringar för finansiering via de statliga gröna obligationerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft32"&gt;Staterna täcker ett brett spektrum gällande godkända hållbara inve- steringar eftersom de har ett brett verksamhetsområde. Både kli- matinvesteringar och miljöinvesteringar ingår. Klimatinvesteringarna består av kategorier som produktion av förnybar energi, energi- effektivisering och mer hållbara transporter som kollektivtrafik. Även investeringar för att anpassa samhället till klimatförändringar ingår i Fiji och Frankrikes ramverk. Miljöinvesteringarna består av kategorier som reduktion av föroreningar, rening av förorenad mark, hållbar vattenhantering, rening av spillvatten, hållbar avfallshantering, hållbart jord- och skogsbruk inklusive beskogning och återvinning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft12"&gt;Stater finansierar utgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Investeringar i staternas fall handlar i regel om utgifter för miljö- och klimatmässiga åtgärder samt investeringar i infrastruktur. Till skillnad från bl.a. företagssektorn är att det rör sig om utgifter vars primära syfte inte är att skapa direkt monetär avkastning utan snarare en samhällsekonomisk vinst. På längre sikt borde emellertid utgifterna i syfte att ställa om till en hållbar ekonomi betala sig bättre än att inte ta utgifterna och stanna kvar i en ohållbar ekonomi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;Utgifter typiska för stater är t.ex. olika former av skattelättnader och subventioner för t.ex. investeringar i energieffektivisering av byggnader, köp av elbilar eller beskogning. Infrastrukturinvester- ingar kan vara i form av järnväg, infrastruktur som möjliggör ett generationsskifte inom transportsektorn som t.ex. byggandet av laddstolpar för elfordon, anläggningar för förnybar energiproduktion i de fall sådana är i statlig ägo, infrastruktur för anpassningar till klimatförändringar som översvämningsskydd m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft12"&gt;Individuell karaktär på de statliga ramverken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft8"&gt;Alla tre ramverk täcker in ett brett spektrum av i stort sett samma kategorier, men ramverken har ändå sina individuella särdrag. Frankrike har ett större fokus på forskning och utveckling än de&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;383&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_384"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Möjlighet till statligt engagemang i gröna obligationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft32"&gt;andra två. Det handlar om forskning och utveckling av förnybara energikällor, mer energieffektiva transporter, hållbart utnyttjande av naturresurser, sätt att övervaka och reducera utsläpp av föroreningar samt system för att övervaka klimatförändringar. Som ett svar på detta tydliggjordes möjligheten att finansiera forskning och utveckling i GBP 2017 genom ett tillägg i pelare 1 om emissions- likvidens användning (den tidigare lydelsen är av utredningen fritt översatt från GBP 2016, den nya lydelsen är hämtad ur den svenska översättningen av GBP 2017 per den 12 december 2017):&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft40"&gt;Tidigare lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft8"&gt;Grundtanken med en grön obligation är att de medel som erhålls genom obligationen ska användas till miljöprojekt vilket bör beskrivas på lämpligt sätt i värdepapprets juridiska doku- mentation.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft40"&gt;Lydelse GBP 2017&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft8"&gt;Grundtanken med en grön obligation är att de medel som erhålls genom obligationen ska användas till miljöprojekt &lt;SPAN class="ft10"&gt;(inklu- sive andra relaterade och stödjande utgifter, till exempel forskning och utveckling), &lt;/SPAN&gt;vilket bör beskrivas på lämpligt sätt i värdepapprets juridiska doku- mentation.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p842 ft8"&gt;Polen har ett tydligare fokus på hållbar förvaltning av naturresurser som hållbart jord- och skogsbruk, underhåll av nationalparker samt rening och återställning av förorenad mark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft34"&gt;Som en &lt;NOBR&gt;ö-stat&lt;/NOBR&gt; i Stilla havet har Fiji i större utsträckning blivit utsatt för de konsekvenser klimatförändringarna hittills haft i form av extremväder. Fiji har i sitt ramverk därför ett större fokus på inve- steringar i åtgärder för att anpassa samhället till klimatförändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft12"&gt;Exkluderade investeringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft8"&gt;Frankrike och Polen har förutom sina listor på godkända investe- ringar dessutom specificerat investeringar som inte är tillåtna att finansieras via de gröna obligationerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft32"&gt;Frankrike har en mer övergripande lista om att man har som mål att emissionslikviden inte ska gå till någon form av aktivitet som har&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;384&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_385"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td279"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td280"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Möjlighet till statligt engagemang i gröna obligationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;med kärnkraft att göra, försvarsutgifter och utgifter som i huvudsak är relaterade till fossilt bränsle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft32"&gt;Polen har en mer detaljerad lista vilket omfattar utgifter för för- bränning av fossilt bränsle för energiframställning eller transport, järnväg dedikerad till att transportera fossilt bränsle, kärnkraft, palm- oljeproduktion, vapen, alkohol, spel och lotteri, vuxenunderhållning, storskaliga vattenkraftsanläggningar, infrastruktur för transmission av el där mer än 25 procent är framställt genom fossilt bränsle och att framställa energi med delvis biomassa i kolkraftverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft8"&gt;Många privata emittenter har också listor eller exempel på investeringar som inte är tillåtna, oftast handlar det om investeringar som har med förbränning av fossilt bränsle att göra. Eftersom emittenter redogör för godkända investeringar tar de genom listor på exkluderade investeringar ett mer tydligt och aktivt avståndstagande mot viss verksamhet. Som vi ser i de statliga ramverken handlar exkluderingslistorna inte enbart om miljö- och klimat utan också sociala aspekter när det kommer till kategorier som t.ex. produktion av vapen och alkohol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Process för utvärdering och val av investeringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft32"&gt;I alla de statliga ramverken har något eller några statliga organ eller departement fått till uppgiften att identifiera, utvärdera och välja de utgifter och investeringar i statsbudgeten som överensstämmer med kriterierna och listan över godkända investeringar i ramverket. Fokus i avsnittet kommer att ligga på det franska upplägget efter- som det anses vara det mest detaljerade, samt därför att Frankrikes organisation och processer är mest lik de svenska. De andra staterna har liknande upplägg men med en något annan uppsättning av statliga organ beroende på hur deras statsapparater är organiserade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft8"&gt;I Frankrike är det finans- och miljödepartementen som leder arbetet med att identifiera och utvärdera utgifter i statsbudgeten godkända att finansieras med de statliga gröna obligationerna. Till sin hjälp har de en arbetsgrupp beståendes av dem själva, lantbruks- och forskningsdepartementen samt premiärministerns kansli. Varje departement ansvarar för att identifiera potentiella godkända in- vesteringar inom sina utgiftsområden. Den slutgiltiga valideringen står finans- och miljödepartementen för.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;385&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_386"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Möjlighet till statligt engagemang i gröna obligationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Utgifterna väljs av parlamentet ur redan beslutad budget för innevarande eller föregående år, sett till vilket år emissionen sker. Alltså finansierar de franska gröna statsobligationerna utgifter som redan betalats ut året innan emission eller där beslut finns att de ska betalas det år emissionen sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Arbetet med att välja ut godkända projekt skapar en utgiftsram inom vilken den franska staten kan emittera gröna obligationer. Eftersom utgifterna redan har betalats föregående budgetår eller beslut fattats om att de ska betalas innevarande budgetår är det tämligen säkert att ramen inte ändras alltför mycket under innevar- ande budgetår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Förvaltning av emissionslikviden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft8"&gt;Finansdepartementet har fått i uppgift att förvalta och spåra emis- sionslikviden och utgifterna till godkända investeringar. Som nämnts finansierar de franska gröna statsobligationer utgifter från före- gående och innevarande år. I ramverket finns det kriterier för fördelning av emissionslikviden. Finansdepartementet har i uppgift att se till att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;mer än 50 procent av emissionslikviden går till utgifter i inne- varande- eller framtida års budget, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;att full transparens mot investerarna ska råda gällande använd- ningen av emissionslikviden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft8"&gt;Frankrike har tagit med möjligheten för att även finansiera framtida års utgifter. Utgifter från föregående- och innevarande års budget ska emellertid prioriteras. Skulle inte de utgifterna räcka till för att täcka emissionslikviden kan utgifter i framtida års budgetar användas. Ramverket innehåller ingen begränsning för hur långt fram i tiden som allokeringen av emissionslikviden kan skjutas. På så sätt har den franska inga åtaganden om när emissionslikviden ska allokeras och är därför inte på något sätt begränsade i sitt framtida budgetarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft32"&gt;Frankrike tillämpar en viss odefinierad buffert inom utgifts- ramen för att parera osäkerhet i utfallet för utgifter under inne- varande budgetår. På så sätt reduceras sannolikheten att allokering av obligationslikviden måste skjutas upp till framtida budgetår.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;386&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_387"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td279"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td280"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Möjlighet till statligt engagemang i gröna obligationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;Variation i utgifter kan uppstå när utfallet av t.ex. subventioner mot konsumenter inte är helt säkert. Det kan t.ex. handla om att färre husägare än förväntat väljer att utnyttja någon subvention för energieffektivisering under det innevarande budgetåret. Ett sådant utfall leder till ett minskat utrymme för emission av gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft32"&gt;I slutet av budgetåret ska Agence France Trésor (AFT), motsva- rande svenska Riksgäldskontoret, redovisa vilka sektorer som emis- sionslikviden har allokerats samt om det om det rör sig om utgifter gjorda &lt;NOBR&gt;föregående-,&lt;/NOBR&gt; innevarande- eller framtida budgetår. Andelen av emissionslikviden som allokerats till innevarande och eventuellt fram- tida budgetår ska redovisas. Detta handlar om övergripande rapport- ering av allokeringen och inte om detaljerade indikatorer för miljö- och klimatprestanda. Det framgår inte varför denna rapportering ligger på AFT, men det har troligtvis något att göra med hur den Franska statslåne- och budgetapparaten är organiserad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft8"&gt;Det handlar alltså om en redovisningsövning som går ut på att redovisa godkända utgifter till ett belopp som motsvarar emissions- likviden. Därmed anses den statligt gröna obligationen vara fullt allokerad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;Rent praktiskt går emissionslikviden in i statskassan precis som likviden från vilken statsobligation som helst. För att förtydliga bok- förs inte emissionslikviden på något specialkonto eller öronmärks för specifika utgifter. Det franska tillvägagångssättet skiljer sig från Polen och Fiji som båda placerar emissionslikviden på ett speciellt konto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;GBP 2017 reviderades gällande öronmärkning för att underlätta statliga emission av gröna obligationer. I princip togs kravet på öron- märkning bort. Detta gjordes genom ett tillägg i den tredje pelaren om förvaltning av emissionslikviden (den tidigare lydelsen är av utredningen fritt översatt från GBP 2016, den nya lydelsen är hämtad ur den svenska översättningen av GBP 2017 per den 12 december 2017):&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft40"&gt;Tidigare lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft32"&gt;Nettoemissionslikviden som erhålls genom gröna obligationer ska krediteras ett underkonto, flyttas till en delportfölj eller på&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft40"&gt;Lydelse GBP 2017&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft32"&gt;Nettoemissionslikviden som erhålls genom gröna obligationer&lt;SPAN class="ft47"&gt;, eller motsvarande belopp, &lt;/SPAN&gt;ska krediteras ett underkonto, flyttas&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;387&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_388"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115388x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;Möjlighet till statligt engagemang i gröna obligationer SOU 2017:115&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td43"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;annat lämpligt sätt bokföras.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td281"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;till en delportfölj eller på annat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td281"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;lämpligt sätt bokföras.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Rapportering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft34"&gt;Frankrike emitterade sin första gröna obligation 2017 och har därför i skrivande stund inte utfört någon rapportering. I ramverket framgår det att franska statens rapporteringen ska omfatta tre områden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft12"&gt;Allokering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft8"&gt;Allokeringen av emissionslikvid som verifierats av extern revisions- firma. Det handlar om till vilken typ av tillgångar, sektor, utgifter etc. som emissionslikviden allokerats. Rapporteringen sker årligen fram tills dess att emissionslikviden allokerats. Denna rapportering ska skötas av AFT. Rapporteringen är i linje med rekommendation i GBP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft12"&gt;Statsbudgetens utfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft9"&gt;Aktuella indikatorer för utfallet av arbetet för omställning till en hållbar ekonomi. Detta handlar om generella indikatorer om stats- budgetens direkta utfall. Den franska staten redovisar denna infor- mation på en dedikerad hemsida.&lt;SPAN class="ft65"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Rapporteringen handlar alltså inte enbart om gröna obligationer utan om resultatet av alla insatser för en mer hållbar ekonomi som den franska staten valt att koppla till rapporteringen om sina gröna obligationer. Exempel på indikatorer är index för luftkvalitet och antalet hushåll som utnyttjat skatte- incitament för att energieffektivisera sina bostäder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;www.performance-publique.budget.gouv.fr&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;388&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_389"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115389x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td279"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td280"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Möjlighet till statligt engagemang i gröna obligationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p845 ft12"&gt;&lt;NOBR&gt;Ex-post&lt;/NOBR&gt; rapportering om de gröna obligationernas miljö- och klimatprestanda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft9"&gt;Att rapportera &lt;NOBR&gt;ex-post&lt;/NOBR&gt; om obligationens miljö- och klimatprestanda är i linje med rekommendation i GBP. Emellertid går Frankrike ett steg längre genom att tillsätta ett råd med oberoende experter för att utvärdera den franska emissionen och dess nytta. De två andra staterna som emitterat sköter rapporteringen &lt;NOBR&gt;ex-post&lt;/NOBR&gt; internt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft8"&gt;Rapporteringen ska handla bl.a. om hur mycket utsläppen av växthusgaser har minskat, hur stora land- och vattenytor som skyddats för att främja biodiversitet, förbättrad luftkvalitet, etc. Rapporteringen ska ske under obligationens löptid och frekvensen anpassas beroende på sektor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;Gällande åtgärder för att minska klimatpåverkan ska reduktion av utsläpp av växthusgaser användas som indikator. Indikatorer för övriga sektorer som hållbart utnyttjande av naturresurser, bio- diversitet, klimatanpassning, minskandet av föroreningar och återvin- ning ska utvecklas och anges inte i ramverket. Denna rapportering ska ledas eller övervakas av det s.k. Green Bond Evaluation Council (härmed kallat rådet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;Enligt ramverket ska rådet bestå av sex till åtta oberoende experter inom hållbar finans som sitter med en mandatperiod på tre år. I skrivande stund består rådet av sju experter och två observa- törer. Rådets ordförande är Manuel &lt;NOBR&gt;Pulgar-Vidal,&lt;/NOBR&gt; tidigare miljö- minister i Peru samt president för FN:s klimatkonferens COP 20 och nuvarande chef för WWF Global Climate and Energy Practice. Bland de sju experterna återfinns två representanter från Sverige: Mats Andersson, tidigare VD för fjärde &lt;NOBR&gt;AP-fonden,&lt;/NOBR&gt; och Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet.&lt;SPAN class="ft65"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Den första rapporten förväntas publiceras under 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Övriga experter är Nathalie Girouard, Head of the Environmental Performance and Information Division of the Environment Directorate at the OECD; Ma Jun, Director of the Center for Finance and Development and Special Adviser to the Governor of the People’s Bank of China; Karin Kemper, Senior Director for the Environment and Natural Resources Global Practice at the World Bank; Eric Usher, Head of the Secretariat of the United Nations Environment Program Finance Initiative.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p848 ft56"&gt;Observatörer är Sean Kidney, &lt;NOBR&gt;co-founder&lt;/NOBR&gt; and CEO of the Climate Bond Initiative; Nicolas Pfaff, Senior Director and Secretary to the Green Bond Principles, ICMA (International Capital Market Association.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;389&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_390"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115390x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Möjlighet till statligt engagemang i gröna obligationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p126 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Närmare om marknaden för gröna statsobligationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft32"&gt;Statlig emissionsvolym utgjorde elva procent av totalt global emit- terad volym 2017 fram till den 31 juli. Fiji hade då ännu inte emitterat sin obligation på 100 miljoner Fijidollar vilket i skrivande stund motsvarade cirka 400 miljoner kronor. Inräknat är inte heller Frankrikes tredje emission på 1 miljard euro i december 2017. Mark- naden för gröna obligationer kom till 2007 men det var först i slutet av 2016 som den första gröna statsobligationen emitterades. Staterna är därmed den sektorn som senast gick in på marknaden för gröna obligationer. Med stora emissioner från den franska staten under 2017 har deras andel växt snabbt. Nedan beskrivs Polen och Frankrikes emissioner närmare ur ett mer marknadsorienterat perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft12"&gt;Polen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Den första gröna statsobligationen emitterades av Polen i december 2016. Polen emitterade världens första gröna statsobligation den 12 december 2016. Obligationslikviden låg på 750 miljoner euro med en löptid på fem år. Den listades på Luxembourg Green Exchange (LGX).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft32"&gt;Ramverket har granskats av Sustainalytics som har publicerat sitt andrahandsutlåtande på sin hemsida. Sustainalytics anser att investeringar enligt ramverket bidrar till Polen och EU:s mål om att reducera utsläppen av växthusgaser. Vidare anser de att ramverket är ett steg på vägen i att uppnå Agenda 2030 mål 7. Hållbar energi för alla, mål 13. Bekämpa klimatförändringen och mål 15. Ekosystem och biologisk mångfald. De anser även att ramverket är i linje med GBP samt att det är transparent, robust och legitimt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft33"&gt;Investerare med uttalat miljömässig hållbarhetsfokus köpte 61 pro- cent av emissionen. Kapitalförvaltare var den största gruppen av aktö- rer och köpte 49 procent, följde gjorde banker på 22 procent, för- säkringsbolag på 16 procent och centralbanker samt offentliga institu- tioner på sammanlagt 12 procent.&lt;SPAN class="ft148"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p849 ft190"&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Modern Investor (2016), &lt;/SPAN&gt;Poland issues world’s first sovereign green bonds&lt;SPAN class="ft128"&gt;, 13 december 2016. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;moderninvestor.com/news/poland-issues-world-s-first-sovereign-green-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt; bonds/a978643 tillgänglig den 5 september 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;390&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_391"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115391x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td279"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td280"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Möjlighet till statligt engagemang i gröna obligationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p104 ft32"&gt;Geografiskt kom 27 procent av köparna från Tyskland och Öster- rike, 17 procent från Beneluxländerna, 15 procent från de nordiska länderna, 13 procent från Frankrike, 12 procent från Storbritannien och Irland, 8 procent från Polen och 4 procent från USA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft8"&gt;Polens emission har väckt viss diskussion gällande bl.a. g&lt;SPAN class="ft10"&gt;reen- washing&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft54"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Polen värnar om sin kolindustri och har vid flera tillfällen motarbetat klimatarbetet i EU.&lt;SPAN class="ft54"&gt;11 12 13 &lt;/SPAN&gt;Att större delen av Polens energiförsörjning är kolbaserad och kan vara en förklaring till deras handlande. Energi från kol stod för 84 procent av energiproduk- tionen i landet 2014.&lt;SPAN class="ft54"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Att ställa om en så stor andel av energi- produktionen innebär höga kostnader jämfört med andra EU länder som inte är lika beroende av energiproduktion med fossila bränslen. Kolindustrin har också kommit att ses som en symbol för arbetar- rörelsen i Polen vilket troligtvis påverkar det politiska sentimentet i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Trots Polens tidigare agerande kommer investerat kapital i deras gröna obligation att hjälpa till i omställningen till en hållbar eko- nomi vilket investerarna tog fasta på. Efterfrågan på obligationen var hög och den ursprungliga obligationsvolymen på 500 miljoner euro övertecknades tre gånger. Polen kunde därför höja emissions- volymen till 750 miljoner euro.&lt;SPAN class="ft54"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft34"&gt;Polens gröna obligation kan indikera en ändring av deras inställ- ning till klimatarbetet. Efter att ha blivit det första landet att emitte- rade en grön statsobligation kan det politiskt ta emot att samtidigt motarbeta klimatarbetet i samma omfattning som tidigare. Polen har nu en image att tänka på. Det kan tänkas att deras emission av en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Financial Times (2017), &lt;/SPAN&gt;Sellers of green bond face a buyer’s test of their credentials&lt;SPAN class="ft70"&gt;, 25 maj 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p850 ft191"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Euractiv (2011), &lt;/SPAN&gt;Poland’s EU commissioner in surprise climate denial move&lt;SPAN class="ft87"&gt;, 23 juni 2015. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;www.euractiv.com/section/public-affairs/news/poland-s-eu-commissioner-in-surprise-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;climate-denial-move/&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt; tillgänglig den 5 september 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft93"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Financial Times (2014), &lt;/SPAN&gt;Poland on course for battle on new EU climate change targets&lt;SPAN class="ft60"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;oktober 2014. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;www.ft.com/content/4ec9373c-495e-11e4-8d68-00144feab7de&lt;/NOBR&gt; tillgänglig den 28 december 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p851 ft191"&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Climate Home (2016), &lt;/SPAN&gt;Poland to back UN climate deal – if it can burn more coal&lt;SPAN class="ft87"&gt;, 6 september. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;www.climatechangenews.com/2016/09/06/poland-to-back-un-climate-deal-if-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;it-can-burn-more-coal/&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt; tillgänglig den 5 september 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;ISPI 2015, &lt;/SPAN&gt;Polish coal: enfant terrible of the EU climate policy&lt;SPAN class="ft70"&gt;, 29 december 2015. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;www.ispionline.it/it/energy-watch/polish-coal-enfant-terrible-eu-climate-policy-14384&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt; tillgänglig den 5 september 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft128"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;Modern Investor 2016, Poland issues world’s first sovereign green bonds, 13 december 2016. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;http://moderninvestor.com/news/poland-issues-world-s-first-sovereign-green-&lt;/NOBR&gt; bonds/a978643 tillgänglig den 5 september 2017.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;391&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_392"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115392x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Möjlighet till statligt engagemang i gröna obligationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft11"&gt;grön statsobligation gör att det uppstår mer intern diskussion kring klimatfrågorna i framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft40"&gt;Frankrike&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft34"&gt;Näst efter Polen emitterade Frankrike en grön statsobligation den 24 januari 2017. Obligationslikviden uppgick till 7 miljarder euro med en löptid på 22 år. Vid emissionstillfället var det den dittills största gröna obligation som emitterats samt den med längst löptid, enligt franska statens finansförvaltare Agence France Trésor. Pris- sättningen av obligationen är i linje med den franska statens traditionella obligationer och kupongräntan ligger på 1,75 procent. Franska statens avsikt är att det statliga gröna obligationsprogram- met ska vara en del av deras ordinarie statsräntekurvan. Planen är att gröna obligationer ska ligga i löptidsspannet 15 till 25 år. Obligationen är listad på Euronext Paris.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft32"&gt;Trots att Polen var först fick den franska emissionen ett betydligt större genomslag på grund av sin storlek och långa löptid. Frankrike har dessutom varit mer drivande i omställningen till en hållbar eko- nomi. Tillsammans skapade dessa faktorer ett mer gynnsamt motta- gande av Frankrikes emission jämfört med Polens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Frankrike har tagit fram ett ramverk enligt vilket anskaffat kapital ska investeras. Ramverket finns publicerat på Agence France Trésors hemsida.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft32"&gt;Ramverket har granskats av Vigeo Eiris och deras andrahandsut- låtande finns publicerat på Agence France Trésors hemsida. Vigeo Eiris anser att franska statens ramverk är i linje med GBP. Vidare anser de att de sex investeringsområdena i ramverket är i linje med Agenda 2030 mål 7. Hållbar energi för alla, mål 9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur, mål 11. Hållbara städer och samhällen, mål 12. Hållbar konsumtion och produktion, mål 13. Bekämpa klimat- förändringen, mål 14. Hav och marina resurser och mål 15. Eko- system och biologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft34"&gt;Sammanfattningsvis bedömer Vigeo Eiris att hela emissionen uppnår en rimlig garanti av hållbarhet. Det är den högsta nivån av tre möjliga i deras övergripande bedömningsskala&lt;SPAN class="ft63"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;vilket även innefattar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Vigeo-Eiris&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt; skala: &lt;/SPAN&gt;Level of Assurance: Reasonable, Moderate, Weak&lt;SPAN class="ft56"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;392&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_393"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115393x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td279"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td280"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Möjlighet till statligt engagemang i gröna obligationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p250 ft8"&gt;en bedömning av Frankrike som emittent. Ramverkets hållbarhet be- döms vara robust, vilket är den näst starkaste bedömningsgraden i Vigeo Eiris bedömningsskala för miljö- och klimatmässig prestations- förmåga&lt;SPAN class="ft54"&gt;17&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Likt den polska blev även den franska obligationen övertecknad, mer än tre gånger. Emellertid övertecknas också de traditionella obligationerna i ungefär lika hög grad. Utmärkande var att emis- sionen lockade nya investerare och att den franska staten fick en bredare investerarbas för sin gröna obligation än vad de har för sina traditionella obligationer. Totalt uppgick orderboken till över 23 mil- jarder euro. Investerarnas typ och geografiska fördelning redovisas &lt;A href="#page_393"&gt;nedan &lt;/A&gt;i &lt;A href="#page_393"&gt;Figur 8.1 &lt;/A&gt;och &lt;A href="#page_394"&gt;Figur 8.2:&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td143"&gt;&lt;P class="p854 ft98"&gt;Offentliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td153"&gt;&lt;P class="p577 ft98"&gt;Hedgefonder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td143"&gt;&lt;P class="p854 ft98"&gt;institutioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td153"&gt;&lt;P class="p797 ft70"&gt;3%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;P class="p854 ft85"&gt;4%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td153"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t60"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td282"&gt;&lt;P class="p855 ft98"&gt;Försäkringsbolag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td282"&gt;&lt;P class="p778 ft98"&gt;Kapitalförvaltare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td282"&gt;&lt;P class="p856 ft98"&gt;19%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td282"&gt;&lt;P class="p319 ft60"&gt;33%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr50 td282"&gt;&lt;P class="p857 ft98"&gt;Pensionsfonder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td282"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td282"&gt;&lt;P class="p857 ft85"&gt;20%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td282"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td282"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td282"&gt;&lt;P class="p858 ft98"&gt;Banker&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td282"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td282"&gt;&lt;P class="p455 ft56"&gt;21%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p859 ft70"&gt;Källa: Societe Generale informationsblad: Republic of France (Aa2/AA/AA/AAA) Inaugural&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft56"&gt;Green OAT – EUR 7bn 1.75% June 2039 – 24th January 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p860 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Vigeo-Eiris&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt; skala: &lt;/SPAN&gt;Level of Performance: Advanced, Robust, Limited, Weak&lt;SPAN class="ft56"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;393&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_394"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115394x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Möjlighet till statligt engagemang i gröna obligationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p275 ft56"&gt;Övriga Europa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td144"&gt;&lt;P class="p861 ft98"&gt;Amerika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td188"&gt;&lt;P class="p862 ft98"&gt;Asien och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td134"&gt;&lt;P class="p495 ft56"&gt;Italien &lt;SPAN class="ft192"&gt;3%&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td144"&gt;&lt;P class="p863 ft56"&gt;2%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td188"&gt;&lt;P class="p862 ft98"&gt;mellanöstern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr43 td134"&gt;&lt;P class="p864 ft56"&gt;4%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td188"&gt;&lt;P class="p862 ft85"&gt;3%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td188"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td134"&gt;&lt;P class="p775 ft98"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td188"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td134"&gt;&lt;P class="p865 ft60"&gt;7%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td188"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr50 td134"&gt;&lt;P class="p866 ft98"&gt;Nordiska länderna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td188"&gt;&lt;P class="p310 ft98"&gt;Frankrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td188"&gt;&lt;P class="p37 ft70"&gt;37%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td134"&gt;&lt;P class="p867 ft56"&gt;7%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td188"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p868 ft60"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft56"&gt;18%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p870 ft60"&gt;Nedeländerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p871 ft56"&gt;19%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p872 ft85"&gt;Källa: Societe Generale informationsbladblad: Republic of France (Aa2/AA/AA/AAA) Inaugural Green OAT – EUR 7bn 1.75% June 2039 – 24th January 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft8"&gt;Frankrike har tidigare meddelat att de planerar emittera gröna obligationer för 20 miljarder euro över den närmsta treårsperioden med start 2017.&lt;SPAN class="ft54"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Redan i juni 2017 utökades den befintliga obliga- tionen och ytterligare 1,6 miljarder euro anskaffades. I december emitterades ytterligare 1 miljard euro. Totalt uppgår därmed emitterat belopp till 9,6 miljarder euro och Frankrike är på god väg att uppfylla sitt mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;En statligt emitterad grön obligation i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Svenska staten ska som en främjandeåtgärd för mark- naden för gröna obligationer ta fram ett ramverk och emittera gröna statsobligationer.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Bloomberg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p19 ft93"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;2017, &lt;/SPAN&gt;France Seeks 20 Billion Euros for Green Projects in Bond Market&lt;SPAN class="ft60"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft142"&gt;11 januari.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td32"&gt;&lt;P class="p19 ft110"&gt;&lt;NOBR&gt;www.bloomberg.com/news/articles/2017-01-11/france-seeks-20-billion-euros-&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p378 ft56"&gt;&lt;NOBR&gt;for-green-projects-in-bond-market&lt;/NOBR&gt; tillgänglig den 5 september 2017.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;394&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_395"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115395x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td279"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td280"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Möjlighet till statligt engagemang i gröna obligationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p873 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Att emittera statliga gröna obligationer är i stora delar möjligt och förenligt med gällande regler, men det finns vissa hinder med avseende på statens lånebehov, likviditeten för svenska statsobligationer och att en emission kommer innebära en mindre extra kostnad, allt annat lika. Bedömningen är att det kommer behövas ett politiskt beslut för att komma över dessa hinder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft9"&gt;Statlig emission skulle vara gynnsamt för att (i) skicka ut en viktig signal om hållbarhetsfrågans allvar, (ii) statlig närvaro hade gett marknaden ökad legitimitet, (iii) ha utgjort en referens för emission av gröna obligationer, (iv) göra gröna obligationer mer konventionellt och sänka tröskeln för andra emittenter att gå in på marknaden, (v) skapa räntebenchmark i svenska kronor på marknaden för gröna obligationer, (vi) möjliggöra ett mer integrerat arbete kring klimatmålen inom regeringskansliet, samt för att (vii) ge en möjlighet för investerare att flytta kapital från traditionella värdepapper till gröna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p875 ft8"&gt;Av utredningens direktiv framgår att, om förslag lämnas om en statligt emitterad grön obligation, ska ett sådant förslag ska vara förenligt med budgetlagens utformning, en effektiv statsskulds- förvaltning samt vara kostnadsneutralt. Utredningens bedömning är att så borde vara möjligt till största del. Nedan redovisas motivering bakom en statlig grön obligation samt exempel på hur en sådan skulle kunna utformas för att vara förenlig med budgetlagens utformning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;Motivering och förutsättningar för en svensk grön statsobligation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft8"&gt;Utredningen har i sitt arbete behandlat frågan om en statlig emitterad grön obligation. I det sammanhanget konstaterar utred- ningen att ett stort antal av de intressenter som utredningen varit i kontakt med hävdar att ett främjande av marknaden väsentligen skulle underlättas av om svenska staten emitterade gröna obliga- tioner. Skälet till detta är att marknaden är – och riskerar att förbli – liten med mindre än att stater engagerar sig som emittent.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;395&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_396"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Möjlighet till statligt engagemang i gröna obligationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p635 ft8"&gt;Enligt utredningens uppfattning överstiger, för närvarande, efterfrågan på gröna obligationer vida utbudet och en förutsättning för att marknaden hållbart och varaktigt ska kunna etableras är enligt utredningens bedömning att ett antal nya och varaktiga emittenter deltar i marknaden. En förutsättning för att marknaden ska kunna etableras är således enligt utredningens uppfattning ett stort utbud och ett långsiktigt åtagande från emittenterna. Svenska staten skulle enligt utredningens uppfattning vara en viktig katalysator i marknadsutvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;En grön statsobligation har förutom att skapa bättre förutsätt- ningar genom att bidra med utbud också andra egenskaper som skulle främja marknaden. Om staten emitterar en grön obligation sänds en tydlig signal ut att staten tror på tillgångsslaget vilket stärker marknadens legitimitet. Osäkerheten skulle minska och det skulle göra tillgångsslaget mer konventionellt. På så sätt skulle tröskeln till marknaden sänkas och de emittenter som i dag övervägt men tvekar skulle med högre sannolikhet ta steget att emittera med alla positiva effekter det för med sig, se 6 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft8"&gt;Med en statligt grön obligation skapas en förbild och praxis om hur en grön obligation kan struktureras och rapporteras. Staten kan på så sätt påverka och driva på marknaden i sådan riktning man önskar att utvecklingen ska ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft32"&gt;Vidare skulle en statligt grön obligation tillföra marknaden för gröna obligationer en riskfri referensränta och benchmark i svenska kronor mot vilken andra gröna obligationer skulle kunna prissättas. Sådan benchmark existerar redan i marknaden för euro och bedöms av utredningen utgöra en viktig funktion. En benchmark hade gynnat sekundärmarknadens funktionssätt vilket i sin tur hade gynnat primärmarknaden och bidragit till ökad emission.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft8"&gt;Som alla andra emittenter hade staten också fått ett mer integrerat arbete kring hållbarhetsfrågorna. En emission av gröna obligationer innebär i regel ett ökat och mer integrerat samarbete hos emittenten kring miljö- och klimatmässiga hållbarhetsfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;396&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_397"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td279"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td280"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Möjlighet till statligt engagemang i gröna obligationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft12"&gt;Begränsningar i budgetlagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft32"&gt;Utredningen har dock under arbetet kunnat konstatera att det före- ligger ett antal hinder i lagstiftningen som försvårar statens engage- mang. Enligt budgetlagen (2011:203) är det inte möjligt att special- destinera intäkter, vare sig intäkter eller upplåning, till särskilda ända- mål. Budgetlagens bestämmelser syftar till att statens utgifter ska finansieras av skatteintäkter och upplåning endast ska användas för att hantera temporära likviditetsbehov, dvs skillnaden mellan in- och ut- betalningar. Motivet för bestämmelserna är att riksdagen årligen ska kunna pröva statens inkomster och utgifter i ett sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft12"&gt;Sverige har ett litet lånebehov&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft32"&gt;Utredningen konstaterar att den svenska staten, till skillnad från ett antal andra europeiska länder, har ett litet eller negativt låne- behov (positivt budgetsaldo) och så har varit fallet under relativt lång tid. Till följd av att den svenska statsbudgeten i stort sett är i balans utgör den svenska upplåningen i princip bara refinansiering av emissioner som förfaller. Till följd av positivt budgetsaldo refinansieras inte ens alla förfall. Riksgälden, som svarar för svenska statens upplåning, emitterar därför mindre volymer i alla instrument.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft12"&gt;Invändningar mot att emittera gröna statsobligationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft32"&gt;En invändning som framförts under utredningens arbete har varit att en statligt emitterad grön obligation skulle riskera att tränga undan statens nuvarande upplåning, såväl i svenska kronor som i utländsk valuta och att detta skulle ske i en situation där likviditeten i mark- naden för statsobligationer över tid har försämrats. Ytterligare en invändning är att Riksgälden inte – inom nuvarande mandat och bud- getlag – kan emittera gröna obligationer så länge dessa avser finansier- ing av specifika projekt, s.k. öronmärkning. Dessa argument analyseras närmare i följande avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;397&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_398"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115398x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Möjlighet till statligt engagemang i gröna obligationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft12"&gt;Inspiration från den franska modellen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft8"&gt;Utredningen konstaterar att de tre staterna Frankrike, Polen och Fiji under 2016 och 2017 emitterat gröna statsobligationer. Den franska obligationen uppgår i skrivande stund till cirka 95 miljarder kronor.&lt;SPAN class="ft54"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Notera att den franska statsskulden är betydligt större än den svenska vilket ger ett större absolut låneutrymme. Utredningen konstaterar efter konsultation med franska finansdepartementet, att de franska budgetreglerna i allt väsentligt överensstämmer med de svenska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Mot bakgrund av ovanstående uppkommer frågan om det, med hänsyn tagen till budgetlagens restriktioner, är möjligt att emittera en svensk grön statlig obligation? Utredningens bedömer att detta är möjligt, exempelvis genom att följa den modell Frankrike valde i början av 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;För att kunna emittera i enlighet med de franska budgetlagarna lät regeringen budgeten fastställas av parlamentet. Därefter identi- fierades projekt och investeringar inom den antagna budget som uppfyllde kriterierna för godkända projekt i den franska statens ramverk för gröna obligationer. Den franska statens skuldförvaltning kunde därefter emittera motsvarande summa gröna obligationer. Det betyder att statsbudgetens utgifter finansieras på sedvanligt sätt men att de utgifter som klassificerats som gröna har möjliggjort att en ny typ av skuldinstrument har kunnat användas även om dessa utgifter i sig inte renderat något lånebehov. I praktiken går det inte att säga vilka utgifter som leder till ett lånebehov eller ej då lånebehovet uppstår när summan av statens inbetalningar är större än summan av utbetalningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Den franska staten har som mål att deras gröna obligation ska ha samma karaktär som en vanlig icke grön obligation gällande handel, pris och likviditet. Den franska staten behöll därför en buffert i det utrymme man identifierat som möjligt att finansiera med gröna obligationer. Syftet är att fylla på emissionen om de ser att så behövs för att säkerställa handel, pris och likviditet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft33"&gt;Den externa merkostnad som emissionen av den franska gröna obligationen medförde uppgick till cirka 300 000 kronor, vilket kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p878 ft128"&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Franska statens initiala emission låg på 7 miljarder euro. Därefter har emissionen utökats med ytterligare 2,6 miljarder euro och uppgick i skrivande stund till 9,6 miljarder euro.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;398&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_399"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td279"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td280"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Möjlighet till statligt engagemang i gröna obligationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft32"&gt;jämföras med en emission som i skrivande stund uppgick till cirka 95 000 000 000 kronor med en löptid på 22 år. Denna extra kostnad kan ses som en investering i att öppna en ny finansieringskälla och bredda investerarbasen. Det visade sig nämligen att efterfrågan på den franska gröna obligationen positivt avvek påtagligt från den traditionella bilden gällande antalet intresserade investerare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft12"&gt;Möjligheterna för Sverige i att emittera en grön statsobligation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Med tanke på det stora intresset för gröna obligationer och Sveriges mycket tydliga profil som ett föregångsland vad gäller hållbarhet kan det inte uteslutas att Sverige för närvarande skulle kunna emittera en grön statsobligation med villkor som är bättre än de för en traditionell obligation. Med andra ord skulle upplåningen eventuellt kunna bli billigare för staten och uppfylla kraven om bästa möjliga finansiering. Det är utredningens uppfattning att de merkostnader som uppkommer för verifiering etc. är försumbara med hänsyn till emissionernas storlek. Därutöver anser utredningen att om obliga- tionen emitteras med samma villkor som en traditionell obligation skulle den marginella extra kostnad som det eventuellt skulle med- föra, kunna betraktas som en investering i en breddad finansierings- källa. För i likhet med Frankrike antas efterfrågan se delvis annorlunda ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft32"&gt;En svensk statlig grön obligation skulle också kunna bli en förebild för hur en grön obligation ska struktureras och rapporteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft8"&gt;Slutligen skulle en statlig grön obligation kunna användas som ett redskap för att kommunicera de åtaganden som Sverige har enligt t.ex. Parisavtalet 2015 genom att synliggöra de åtgärder som vidtas via statsbudgeten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft12"&gt;Potentiella problem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft32"&gt;Riksgäldens begränsade upplåningsbehov och bristande likviditet i svenska statsobligationer kan upplevas som ett bekymmer. Å andra sidan omsätter Riksgälden årligen obligationer till ett värde av cirka 40 miljarder kronor. Även om en grön obligation kan ges identiska egenskaper som en icke grön obligation, kan likviditeten påverkas eftersom det delvis är en annan kategori av investerare som köper&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;399&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_400"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Möjlighet till statligt engagemang i gröna obligationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;gröna obligationer. Dessa investerare har visat sig att i större utsträckning hålla obligationerna till förfall. En orsak till detta kan vara det begränsade utbudet av gröna obligationer samt att mark- naden befinner sig i en speciell situation där centralbanker köper stora mängder värdepapper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft32"&gt;Obligationerna för 40 miljarder kronor emitteras inte vid ett tillfälle. Riksgälden delar upp totalt lånebehov och sprider ut emissionerna i sina befintliga obligationer över året. Syftet är att vara aktiv på primärmarknaden och underhålla befintliga obligationer så att priser kontinuerligt ställs på de svenska statsobligationerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Att ta en större summa av det årliga upplåningsbeloppet för att initialt emittera en större grön obligation skulle lämna mindre resurser kvar för underhåll av övriga obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft8"&gt;Att emittera en grön statlig obligation eller inte är enligt utred- ningens uppfattning i slutändan en politisk fråga. Möjligheterna finns där, vilket emissionen i Frankrike i början av året har visat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p879 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;Förslag till hur statlig emission av gröna obligationer skulle kunna utformas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft8"&gt;I detta avsnitt lägger utredningen fram förslag på hur en statlig emission skulle kunna utformas med inspiration av det franska ram- verket som beskrevs inledande i detta kapitel. Hur stor andel av den svenska statsskulden som skulle kunna finansieras av gröna obligationer låter utredningen vara osagt. En sådan uppskattning kräver en djupare analys än vad som är möjligt inom ramen för denna utredning. Den svenska statsskulden är relativt låg vilket allt annat lika borde borga för att en relativt stor andel av den skulle kunna finansieras via gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;Klimatpolitiska rådet som ansvarig för framtagandet av statens ramverk för gröna obligationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft34"&gt;Statlig emission av gröna obligationer bör utföras i linje med den globala standarden GBP. Utredningen sammanfattande bedömning är att GBP fungerar bra för att standardisera marknaden för gröna obligationer och gröna obligationer bör emitteras enligt dess prin-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;400&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_401"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115401x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td279"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td280"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Möjlighet till statligt engagemang i gröna obligationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft32"&gt;ciper. Det är därför viktigt att en svensk statlig emission i funktion som referens för övriga marknaden följer rådande marknadsstandard.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft32"&gt;Enligt GBP ska ett ramverk tas fram vilket beskriver emittentens process för emission av gröna obligationer, se 5 kap. Vidare rekom- menderar GBP emittenten att använda sig av extern granskning för att styrka att deras gröna obligationer uppfyller de viktigaste kriterierna i principerna. Utredningens föreslår att ålägga det Klimat- politiska rådet uppgiften att leda arbetet med att ta fram den svenska statens ramverk för emission av gröna obligationer. Rådet har inrättats för att genomlysa och kvalitetssäkra regeringens klimat- politik och det uppdraget ger rådet en unik position att säkerställa ramverket gentemot budgetpropositionerna. Rådets ordförande har tidigare varit generaldirektör för Finansinspektionen, vilket borgar för kompetens om finansmarknader och finansiella instrument. Det skulle stå rådet fritt att i detta arbete etablera kontakt med lämpliga instanser (förslagsvis finansdepartementet och miljödepartementet) och tillsammans med dem strukturera ramverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft8"&gt;Det franska ramverket skulle kunna utgöra en inspirationskälla till hur ett ramverk kan utformas. Det franska ramverket följer de fyra pelarna i GBP och är ett dokument på åtta sidor.&lt;SPAN class="ft54"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Riksrevisionen som oberoende granskare av statens ramverk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft8"&gt;GBP rekommenderar emittenten att använda sig av extern gransk- ning för att styrka att deras gröna obligationer uppfyller de viktigaste kriterierna i principerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft8"&gt;De tre stater som i skrivande stund har emitterat gröna obliga- tioner (Fiji, Frankrike och Polen) har alla anlitat en privat extern leverantör av andrahandsutlåtanden för att granska deras ramverk. Frankrike anlitade Vigeo Eiris och Fiji samt Polen anlitade Sustainalytics.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft32"&gt;Att låta en privat aktör agera kontrollinstans för staten genom att granska och utvärdera statens ramverk kan te sig något märkligt och skulle av vissa kunna bedömas som olämpligt. Det är emellertid den för närvarande rådande praxisen på marknaden för gröna stats-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Se kap. 5 för detaljerad beskrivning av de fyra pelarna i GBP.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;401&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_402"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Möjlighet till statligt engagemang i gröna obligationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p882 ft8"&gt;obligationer, och det finns en viss trovärdighetsrisk i att inte följa marknadspraxis. Det går därför att argumentera för att svenska statens ramverket bör granskas av en oberoende tredjepart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft32"&gt;Ett möjligt alternativ skulle kunna vara att ge Riksrevisionen i uppdrag att granska ramverket. Riksrevisionen är en självständig myn- dighet under riksdagen och oberoende i förhållande till staten. Emellertid är sambandet med riksdagen ändå tydligt. Genom lagar bestämmer riksdagen om granskningsverksamhetens omfattning och inriktning. Riksdagen beslutar också årligen om de medel som behövs för Riksrevisionen verksamhet och prövar då resurstilldelningen i för- hållande till de resultat som presenteras. Det är också riksdagen som utser myndighetens ledning – de tre riksrevisorerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft32"&gt;Frankrike upplevde i sitt arbete att vissa investerare från tredje- land inte var helt övertygade om ett upplägg som gick ut på att deras motsvarighet till Riksrevisionen skulle granska statens ramverk. De beslutade därför att ge uppdraget till en extern privat aktör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft32"&gt;Med hänvisning till svensk myndighetstradition föredrar dock utredningen att uppdraget lämnas till Riksrevisionen i stället för en privat aktör. Vid framtagandet av ett ramverk bör kommunikation ske med marknaden så att de uppfattar ett sådant upplägg som trovärdigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;Finansiering av redan beslutade utgifter för miljö- och klimatsatsningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft8"&gt;Utredningens förslag är att det Klimatpolitiska rådet får i uppgift välja ut lämpliga utgifter för finansiering via gröna obligationer. Likt för framtagandet av ett ramverk bör det stå Klimatrådet fritt att engagera de instanser de anser som nödvändigt för att utföra detta arbete. Det krävs emellertid ett visst förfarande för att detta ska vara förenligt med budgetlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft32"&gt;I likhet med det franska upplägget skulle staten inför en emission behöva utföra en inventering av miljö- och klimatmässigt hållbara ut- giftsposter i föregående års budget och i en av riksdagen redan be- slutad budget för året för emission. Dessa utgifter har gjorts före- gående år och ska göras innevarande år oberoende av finansierings- form och är ej kopplade till någon specifik inkomst, utan har finan- sierats och ska finansieras via statens samlade inkomster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft34"&gt;En inventering skulle fastställa det utrymme som skulle finnas tillgängligt för emission av gröna obligationer. En viss marginal eller&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;402&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_403"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td279"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td280"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Möjlighet till statligt engagemang i gröna obligationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;buffert bör tillämpas för att ta höjd för oväntade fluktuationer i ut- gifter och eventuella ändringsbudgetar. Det franska ramverket tillåter att upp till 50 procent av emissionslikviden kan allokeras till föregående års budget, alltså till utgifter som redan är betalade och för vilka det inte finns någon osäkerhet i utfall. Denna andel har accepterats av marknaden och liknande skulle även kunna användas vid svensk emission.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft8"&gt;Utredningen förslag är att Sverige först och främst finansierar innevarande års budget och med begränsning föregående års budget och om likvid blir över framtida budgetar. Finansieringarna bör ur ett additionalitetsperspektiv vara så aktuella som möjligt. Att allokeringen skjuts på framtiden bör undvikas för att ej skapa diskussion kring vad pengarna används till tills de allokerats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft32"&gt;Skulle oväntade händelser ske så att varken utgifterna för inne- varande eller föregående år skulle räcka till för att täcka emissions- likviden, får allokering av resterande emissionslikvid helt enkelt räknas av mot utgifter året därpå eller budgetår längre fram i tiden. Det franska ramverket tillåter den franska staten att skjuta på allokeringen på obestämd framtid ifall utgifter i föregående och inne- varande års budget inte skulle räcka till för att täcka emissions- likviden. Det har marknaden accepterat och det svenska ramverket skulle kunna innehålla samma sorts skrivning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft32"&gt;I GBP finns det ingen tidsgräns för när emissionslikviden måste användas. Det finns endast en rekommendation om att rapportering om emissionslikvidens allokering bör ske årligen till dess att hela emissionslikviden är allokerad. Allokering av emissionslikviden bör emellertid inte dra ut på tiden. Kravet i CBS om att emissions- likviden ska ha allokerats inom två år kan utgöra en referens för ungefär hur långt marknadens tålamod kan sträcka sig. Målet är emellertid att obligationsbeloppet ska täckas med de utgifter som gjorts året innan och görs samma år som obligationen emitteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft32"&gt;Utredningen bedömer det som osannolikt att det skulle ske sådana händelser att en redan beslutad budget skulle ändras i sådan omfattning att emissionslikviden inte skulle kunna allokeras till utgifter i föregående års budget, innevarande års budget eller utgifter året därpå. Skulle sådana omfattande händelser inträffa har troligtvis marknaden förståelse för att allokeringen tar längre tid än förväntat. Lämnas ramverket öppet gällande framtida allokering likt det franska&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;403&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_404"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Möjlighet till statligt engagemang i gröna obligationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p112 ft32"&gt;har investerarna gjort ett val baserat på denna information och vet då att möjligheten finns att allokering kan skjutas på obestämd framtid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft32"&gt;När väl allokering av emissionslikviden skett är den gröna stats- obligationen fullt finansierad. Nu kommer frågan till återfinansi- ering. Eftersom gröna statsobligationer finansierar utgifter är det inte lämpligt de refinansieras mot det utgiftsunderlag de emitterades mot vid första emissionstillfället. Utgifterna är betalade och det finns inga tillgångar kvar att refinansiera. Det betyder att den potentiella volymen av gröna statsobligationer styrs av utrymmet för hållbara utgifter i budgeten i kombination med obligationernas löptid. Om utgifterna är konstanta och löptiden ökar så ökar även utestående volym eftersom att utgifterna finansieras över längre tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Emission under befintligt lånebehov&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft8"&gt;Regeln om ett överskottsmål för offentliga sektorns finansiella spar- ande på en tredjedels procent över konjunkturcykeln ska se till att svenska staten långsiktigt får en lägre statsskuld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft32"&gt;Trots att svenska staten inte ökar sin upplåning måste Riksgälden regelbundet refinansiera förfallande lån. Vid refinansiering skulle Riksgälden kunna benämna de nya obligationerna som gröna upp till det belopp som fastställts vid inventering av föregående års stats- budget och den beslutade statsbudgeten för innevarande år. De gröna obligationerna skulle kunna ha samma pris, samma egenskaper som de traditionella obligationer som förföll. Obligationen skulle ingå i Riksgäldens befintliga utestående stock av statsobligationer. För vidare diskussion se avsnitt &lt;A href="#page_408"&gt;8.2.10.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.2.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Rapportering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Utredningens förslag är att det Klimatpolitiska rådet leder arbetet med rapportering av emissionslikvidens användning &lt;NOBR&gt;ex-post.&lt;/NOBR&gt; För att få en bättre överblick över tidsförloppet för emissionsförfarandet och enklare kunna följa med i förslaget kring rapportering se &lt;A href="#page_405"&gt;Figur 8.3 nedan.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;404&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_405"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115405x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td279"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td280"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Möjlighet till statligt engagemang i gröna obligationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td283"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td207"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p691 ft98"&gt;År 2 eller 3:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td283"&gt;&lt;P class="p886 ft98"&gt;År 0: Utgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td207"&gt;&lt;P class="p314 ft98"&gt;År 1: Riksgälden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td38"&gt;&lt;P class="p813 ft98"&gt;Rapportering av de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td283"&gt;&lt;P class="p886 ft98"&gt;betalas enl.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr43 td166"&gt;&lt;P class="p779 ft98"&gt;År 2: Allokering av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td38"&gt;&lt;P class="p691 ft98"&gt;gröna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td283"&gt;&lt;P class="p886 ft98"&gt;innevarande års&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td207"&gt;&lt;P class="p779 ft98"&gt;refinansierar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td38"&gt;&lt;P class="p691 ft98"&gt;obligationernas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td166"&gt;&lt;P class="p779 ft98"&gt;emissionslikviden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td283"&gt;&lt;P class="p886 ft98"&gt;budget. Riksdagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td207"&gt;&lt;P class="p314 ft98"&gt;traditionella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td38"&gt;&lt;P class="p691 ft98"&gt;miljö- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td166"&gt;&lt;P class="p779 ft98"&gt;redovisas i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td283"&gt;&lt;P class="p886 ft98"&gt;fattar beslut om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td207"&gt;&lt;P class="p314 ft98"&gt;obligationer med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td38"&gt;&lt;P class="p691 ft98"&gt;klimatmässiga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr21 td166"&gt;&lt;P class="p779 ft98"&gt;årsredovisningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td283"&gt;&lt;P class="p886 ft98"&gt;nästkommande års&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td207"&gt;&lt;P class="p314 ft98"&gt;gröna obligationer.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td38"&gt;&lt;P class="p813 ft98"&gt;nytta i miljöbilagan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td283"&gt;&lt;P class="p886 ft98"&gt;budget.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td207"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td38"&gt;&lt;P class="p691 ft70"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td101"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td283"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td207"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td38"&gt;&lt;P class="p691 ft98"&gt;vårpropositionen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p887 ft8"&gt;Enligt GBP bör emittenten sammanställa och upprätthålla lättill- gänglig aktuell information om hur emissionslikviden används och uppdatera informationen årligen tills full allokering har skett och därefter vid behov i samband med viktiga händelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;Förslagsvis sker rapportering om emissionslikvidens allokering i samband med årsredovisningen för emissionsåret. Det skulle inne- bära en redovisningsövning i att räkna ihop de faktiska utgifterna och stämma av dessa mot emissionslikviden från den gröna obliga- tionen. Denna rapportering ska enligt GBP innefatta en lista över de projekt till vilka likviden från de gröna obligationerna har fördelats samt en kort beskrivning av projekten, de belopp som allokerats och deras förväntade nytta. I och med att utgifterna som obligationen finansierat, redan har betalats ut under det förr förra- och föregående år är rapportering om allokering därmed fullföljd. För ökad trans- parens kan den nu redan upprättade informationen om allokering utan ansträngning tas med i följande årsredovisningar tills dess att den gröna obligationen förfaller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;Verifiering av emissionslikvidens användning uppmuntras i GBP. Riksrevisionen granskar återkommande regeringens redovisning i Årsredovisning för staten. Det skulle därför vara lämpligt om de som oberoende myndighet specifikt skulle kunna verifiera redovisningen om allokering av emissionslikviden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;405&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_406"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Möjlighet till statligt engagemang i gröna obligationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p135 ft32"&gt;Vidare uppmuntrar GBP emittenter med möjlighet att redogöra för uppnådda miljö- och klimatmässiga nytta (eng. &lt;SPAN class="ft47"&gt;impact reporting&lt;/SPAN&gt;) att inkludera dessa i sin regelbundna rapportering. Rapportering om de gröna obligationernas miljö- och klimatmässiga nytta kan förslagsvis ske i miljöbilaga som vartannat år ska bifogas till den eko- nomiska vårpropositionen. Bilagan visar regeringens arbete för att nå Sveriges miljömål och lämpar sig väl för rapportering av obliga- tionens nytta. Rapporteringen om de gröna obligationernas nytta bör ske till dess att obligationerna förfaller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.2.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Kravet på öronmärkning har tagits bort från GBP&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft8"&gt;Budgetlagen tillåter inte att vissa inkomster öronmärks till vissa ut- gifter. I juni 2017 reviderades GBP för att bl.a. underlätta statlig emission av gröna obligationer. Ändringen ligger i att kravet om öronmärkning av emissionslikviden togs bort, se avsnitt &lt;A href="#page_386"&gt;8.1.3. &lt;/A&gt;Enligt den nya skrivningen behöver det inte vara exakt pengarna från obliga- tionen som allokeras. Det räcker med att redovisa ett belopp för miljö- och klimatmässigt hållbara utgifter/investeringar som mot- svarar den gröna obligationens emissionsbelopp. Därmed är kravet om öronmärkning av emissionslikviden borttaget och utgör i den meningen inte något hinder för statlig emission av gröna obligationer i linje med GBP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft32"&gt;Vidare bör emittenten redovisa vad för kategori av projekt och tillgångar pengarna kan investeras i, enligt GBP. Emittenten behöver emellertid inte i förväg redovisa exakt vilka individuella inve- steringar som ska göras. I stället kan emittenten, som i detta fall är staten, emittera en obligation och i rapporteringen &lt;NOBR&gt;ex-post&lt;/NOBR&gt; redovisa vad pengarna har använts till. Alltså finns det inga krav i GBP om att i förväg binda upp staten för vissa specifika utgifter. Eftersom staten kommer finansiera redan betalda och redan beslutade utgifter är det emellertid möjligt att i förväg kommunicera en andel av de individuella projekt som obligationen är tänkt att finansiera.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;406&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_407"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td279"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td280"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Möjlighet till statligt engagemang i gröna obligationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p252 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.2.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Kostnader&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Den samlade kostnaden för emission av en grön statsobligation är svårbedömd, speciellt gällande de interna kostnaderna. Utredningen har haft dialog med franska staten och ett större antal emittenter men ingen har kunnat specificera någon siffra på sina interna kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft9"&gt;De interna kostnaderna skulle ligga i arbetstid för att ta fram ett ramverk som beskriver de processer och rutiner som tillämpas för att välja ut godkända miljö- och klimatmässigt hållbara utgifter. När ramverket är på plats skulle de löpande kostnaderna ligga i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft8"&gt;(i) inventering av miljö- och klimatmässigt hållbara investeringar i budgetpropositionen, (ii) rapportering i årsredovisningen om emis- sionslikvidens allokering och (iii) vartannat år rapportera om obliga- tionernas miljö- och klimatmässiga nytta. Observera att när väl emis- sionslikviden är allokerad behövs det inte tas fram någon ny rapportering till årsredovisningen. För ökad transparensen kan emellertid framtagen rapportering kopieras till nästkommande budgetproposition under obligationens löptid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft32"&gt;Det föreslagna uppdraget till Riksrevisionen kräver ett engångs- anslag för att utvärdera det statliga ramverket. Vid antagande att marknaden för extern granskning av ramverk är perfekt konkurrens- utsatt borde denna kostnad vara identisk med kostnaden för att anlita en oberoende tredjepart, se nedan. Löpande skulle de behöva anslag för att validera emissionslikvidens allokering i årsredovisningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft32"&gt;Om bedömningen är att det statliga ramverket ska granskas av en oberoende tredjepart uppskattas kostnaden för ett andrahandsut- låtande till mellan 120 000 och 400 000 kronor beroende på leverantör och omfattning. Utvärdering av det franska ramverket kostade cirka 30 000 euro. Detta är en engångskostnad för utvärdering av ramverket under vilket ett oändligt antal obligationer kan emitteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft8"&gt;En statlig emission av gröna obligationer skulle innebära mer- kostnader jämfört med att emittera en traditionell obligation. Som en investering i att främja marknaden för gröna obligationer bedöms dessa extrakostnader som små, speciellt på längre sikt. Även om det inte är att räkna med skulle en grön obligation dess- utom kunna innebära en något lägre finansieringskostnad för staten. En viss rabatt i form av lägre ränta på i snitt 1.8 ränte- punkter (0,18 procentenheter) har identifierats på marknaden av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;407&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_408"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Möjlighet till statligt engagemang i gröna obligationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;BIS, se 4 kap. Existensen av en viss rabatt i form av lägre ränta har också verifierats av emittenter som utredningen haft kontakt med. Emellertid har inte CBI och IFC i en gemensam rapport kunnat dra samma slutsats. Om den svenska staten skulle lyckas tillgodogöra sig en viss rabatt skulle det troligtvis betala för alla extrakostnader samtidigt som marknaden gynnades av ett större utbud av gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.2.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;Möjlig hantering för att minska likviditetsproblemet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft32"&gt;Som tidigare beskrivits skulle emission av en statligt grön obligation ta resurser från att underhålla statens traditionella obligationer. Det är i skrivande stund problematiskt att upprätthålla likviditeten i de redan befintliga obligationerna. Om det då tillkommer ett tillgångsslag skulle likviditeten bli än mer ansträngd. Dessutom har investerare i gröna obligationer hittills visat en tendens till att hålla obligationerna till förfall vilket inte är gynnsamt för likviditeten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Lösningen, om utrymme finns för att emittera en grön obligation i klimatanslagen i statsbudgeten, skulle kunna vara att helt ersätta en viss statlig obligation med en grön. Det finns i dag tre benchmark- obligationer som handlas i den elektroniska interbankhandeln av Riksgäldens återförsäljare. Obligationerna har två, fem respektive tio års löptid. Huvuddelen av Riksgäldens emissioner görs i den tioåriga benchmarkobligationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p890 ft8"&gt;Den &lt;NOBR&gt;10-åriga&lt;/NOBR&gt; benchmarkobligationen skulle helt kunna ersättas med en grön sådan. Staten skulle alltså ha samma antal obligationer, samma utestående obligationsvolym och samma löptidsstruktur som tidigare. Vid ett sådant upplägg skulle det inte tillkomma någon ny obligation vid en ny löptid som tog resurser från de befintliga obliga- tionerna. Inte heller skulle det bli så att den gröna obligationen skulle konkurrera med en traditionell med identisk eller närliggande löptid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft34"&gt;Som tidigare beskrivits finns det begränsade möjligheter att emit- tera en större grön statlig obligation. Det finns ett årligt upplånings- behov på cirka 40 miljarder kronor vilket emitteras genom ett auktionsförfarande vid 20 tillfällen jämt fördelat under året i syfte att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;408&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_409"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115409x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td279"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td280"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Möjlighet till statligt engagemang i gröna obligationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p399 ft11"&gt;underhålla befintliga obligationer.&lt;SPAN class="ft88"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Alltså, när en ny &lt;NOBR&gt;10-årig&lt;/NOBR&gt; bench- markobligation emitteras uppgår denna endast till ett par miljarder som sedan kontinuerligt fylls på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft32"&gt;Eftersom det handlar om en benchmarkobligation har Riksgälden emellertid ambition att snabbt bygga upp volymen. Det går till så att Riksgälden första dagen emitterar ordinarie auktionsvolym (f.n. 2 miljarder kronor) följt av fyra dagars byte där de byter in den gamla tioåringen och eventuellt någon till obligation med närligg- ande löptid. Målet är att vid introduktionen snabbt få ut totalt 20 miljarder kronor. Därefter auktionerar Riksgälden 2 miljarder kronor per tillfälle, framför allt i &lt;NOBR&gt;tio-års&lt;/NOBR&gt; men även i två och fem år samt ibland i andra obligationer om marknaden efterfrågar det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft8"&gt;Detta upplägg skiljer sig från de stater som har emitterat gröna statsobligationer och som på ett bräde emitterat för ett större belopp. De stater som tidigare har emitterat har dessutom gjort så genom syndikalisering&lt;SPAN class="ft54"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;med tillhörande marknadsföring. Försälj- ning via syndikalisering är dyrare än dagens auktionsförfarande, enligt Riksgälden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft32"&gt;En emission enligt det auktionsförfarande som för närvarande är aktuellt i Sverige hade kunnat upplevas som något blek rent storleks- mässigt och skulle eventuellt inte ge samma signalvärde som en marknadsförd större emission. Om svenska staten skulle kunna tänkas acceptera en emission av en till att börja med ganska liten grön statsobligation hade marknaden troligtvis haft förståelse för Sveriges nuvarande skuldsituation och begränsade lånebehov. Vad som anses vara en liten emission kan diskuteras. Som beskrivits inledningsvis har Fiji framgångsrikt emitterat en grön obligation som uppgick till 400 miljoner kronor. Det ska ses i kontexten att Fiji är en betydlig mindre ekonomi än Sverige, men visar ändå på att obliga- tionens absoluta belopp inledningsvis inte behöver spela så stor roll. Möjligheten finns också att i framtiden emittera en grön stats- obligation om svenska staten skulle få ett ökat lånebehov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft32"&gt;Kvarstår gör problemet att en större andel investerare i gröna obligationer tenderar att hålla obligationen till förfall. Detta är troligt- vis en konsekvens av det begränsade utbudet av gröna obligationer. Det innebär sämre likviditet och ett högre likviditetspremium. Om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p891 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se 4 kap. för mer detaljerad beskrivning av obligationsmarknadens funktionssätt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Ett flertal banker får i uppdrag att marknadsföra och sälja obligationen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;409&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_410"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115410x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Möjlighet till statligt engagemang i gröna obligationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p112 ft9"&gt;utbudet ökar borde sannolikt investerarna börja handla mer med tillgångsslaget. Detta sker som sagt inte förrän utbudet ökar och här har staten en möjlighet till att hjälpa marknaden genom att emittera stora volymer av statliga gröna obligationer. Om volymen inte blir tillräckligt stor för att få igång handeln skulle likviditeten kunna bli lidande. Vart denna gräns går är omöjligt att säga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft32"&gt;Om staten ökar utbudet av gröna obligationer finns det också risk för undanträngningseffekt. I dag får vissa emittenter en rabatt när de emitterar gröna obligationer p.g.a. att efterfrågan överstiger utbudet.&lt;SPAN class="ft57"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Om staten emitterar gröna obligationer kan de fylla en del av utbudsgapet och det blir möjligtvis inte lika gynnsamt för andra emittenter att emittera. En motverkande effekt är att likviditeten troligtvis ökar med ett ökat utbud och då sjunker likviditetspremien. Utredningen bedömer att undanträngningseffekten är begränsad. Rabatten är inget en emittent kan räkna med i dag och det är inte troligt att emittenter skulle sluta emittera för att den skulle försvinna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Flera investerare har till utredningen rapporterat att likviditeten i gröna obligationer är lika bra eller högre än i traditionella obligationer sett till hur enkelt det är att avyttra dem på marknaden. Emellertid är det för statsobligationer som används i en mängd andra transaktioner inte endast likviditeten sett till avyttring som räknas, det är viktigt att det finns en viss omsättning och möjlighet att enkelt både köpa och sälja tillgångsslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Samtidigt visar tidigare erfarenheter att fler investerare brukar vilja investera i gröna obligationer. Fler investerare borde allt annat lika innebära en bättre likviditet vid ansträngda situationer eftersom det finns potentiellt fler säljare och köpare av obligationen. Fler investerare borde öka sannolikheten för bättre likviditet och ett lägre likviditetspremium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.2.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;Överstatligt kontrollorgan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft34"&gt;Utredningen har ovan diskuterat kring frågor som rör kontroll och validering av staters gröna obligationer. Ett förslag att överväga är att ett överstatligt organ som IMF ges en funktion som kontrollorgan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Se 4 kap. om prissättning av gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;410&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_411"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td279"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td280"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Möjlighet till statligt engagemang i gröna obligationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p157 ft8"&gt;Som diskuterats ter det sig något märkligt att privata aktörer ska agera kontrollinstans för staten. Emellertid är praxis för närvarande att privata aktörer granskar och utvärderar de statliga ramverken för emission av gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft8"&gt;Ett förslag till att undvika denna situation vore att ge Riksrevi- sionen i uppdrag att utvärdera och ta fram andrahandsutlåtande för statens ramverk. Att statens egen kontrollmyndighet skulle sköta granskningen kan emellertid uppfattas som olämpligt av aktörer från t.ex. tredje land som inte är insatta i det svenska regelverket. Dess- utom skulle ett förfarande med att en stats egna kontrollorgan kon- trollerar statens ramverk kunna upplevas som mindre trovärdigt för stater som inte har samma rigorösa regelverk och krav på oberoende som Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft32"&gt;En lösning skulle möjligtvis kunna vara att låta ett överstatligt organ likt IMF granska och utvärdera staters ramverk för emission av gröna obligationer. Frågan om oberoende granskning skulle lösas och alla stater skulle utvärderas på ett likvärdigt och jämförbart sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft8"&gt;IMF har redan erfarenhet av att utvärdera och granska stater i andra sammanhang. IMF har därmed de rutiner och kompetens som skulle krävas för att även ta på sig rollen att utföra oberoende granskning av staters ramverk för emission av gröna obligationer. Möjligtvis skulle de behöva komplettera sin kompetens just på miljö- och klimatområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft8"&gt;Förutom att granska staters ramverk inför emission skulle IMF möjligtvis även kunna verifiera staters program för emission av gröna obligationer &lt;NOBR&gt;ex-post.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft11"&gt;Denna möjlighet är emellertid något som måste analyseras vidare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Statligt engagemang i gröna projekt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft37"&gt;– alternativa utformningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft32"&gt;Utredningen har ovan behandlat förutsättningarna och villkoren för att staten genom Riksgäldskontoret ska kunna emittera gröna obligationer. Utredningen har vidare diskuterat möjligheterna till alternativa utformningar på hur staten kan engagera sig i gröna projekt. Vidare har utredningen haft i uppdrag att inventera och belysa ett antal projektkategorier som skulle vara lämpliga att finansiera med hjälp av gröna obligationer, vilket diskuterats i 7 kap.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;411&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_412"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Möjlighet till statligt engagemang i gröna obligationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Utredningen har därför analyserat ett antal frågeställningar rörande hur sådana angelägna investeringar skulle kunna utformas för att underrätta såväl genomförandet som användningen av gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;OPS-utredningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft9"&gt;Kommittéen om finansiering av offentliga infrastrukturinvesteringar via skatter, avgifter och privat kapital (SOU 2017:13, &lt;NOBR&gt;”OPS-utred-&lt;/NOBR&gt; ningen”) har tidigare analyserat frågan om alternativa finansierings- former. Kommittéens arbete var dock avgränsat till den statliga transportinfrastrukturen såsom statliga vägar och järnvägar. Även om kommittéen konstaterar att s.k. &lt;NOBR&gt;OPS-upplägg&lt;/NOBR&gt; med statlig slut- finansiering inte är en fungerande metod för att undslippa att de offentliga finanserna belastas så innehåller kommittéens betänkande vissa förslag, även om kommittéen konstaterar att oaktat eventuella skillnader i finansieringskostnad och effektivitetsvinster, vanlig anslagsfinansiering är att föredra. Ett s.k. &lt;NOBR&gt;OPS-program&lt;/NOBR&gt; i Sverige ska därför kunna motiveras med en ökad samhällsekonomisk effektivitet i investeringsverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Angelägna investeringar – nya finansieringsformer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Utbyggnaden av den samhälleliga infrastrukturen har historiskt an- setts vara en uppgift för det allmänna. Oavsett om detta har gällt frå- gor som transportinfrastruktur som vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser eller om det gällt områden som kraftförsörjning eller andra infrastrukturella investeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft32"&gt;Under en rad av år har dock en diskussion förevarit såväl natio- nellt som internationellt rörande det allmännas förmåga att kunna finansiera inte bara önskvärda och ibland nödvändiga projekt utan också de resurser som avsätts för drift, underhåll och reinvesteringar. Diskussionen är således inte en nationell företeelse. De samhälleliga behoven av investeringar i olika typer av projekt överstiger vida de tillgängliga medlen såväl nationellt som internationellt och har så gjort under lång tid. Mot den bakgrunden har – i varierande grad mellan olika länder – en marknad kommit att uppstå där alternativa former för utveckling, ägande och finansiering av infrastruktur-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;412&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_413"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td279"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td280"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Möjlighet till statligt engagemang i gröna obligationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft32"&gt;projekt. I Sverige har modellen i statlig regi endast kommit att användas i relativt begränsad omfattning såsom bl.a. vid byggandet och driften av den fasta förbindelsen över Öresunds samt för den s.k. Arlandabanan. Dessa båda projekt skiljer sig dock åt i några väsentliga avseenden bl.a. vad gäller statens insatser och utform- ningen av dessa, liksom hur huvudmannaskapet är utformat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;I det följande redovisas inledningsvis några begrepp som har kom- mit att bli vanligt förekommande i diskussionen om alternativa finan- sieringsformer. Därefter diskuteras två principiella former för hur sta- ten skulle kunna utforma ett program för offentliga investeringar med hjälp av direkt eller indirekta emissioner av t.ex. gröna obliga- tioner för investeringar som bedöms som angelägna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Vissa begrepp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft8"&gt;I diskussionen om alternativa finansieringsformer förekommer van- ligtvis ett antal begrepp såsom BOT, BTO, BOOT, OPS, PPP, PFI etc. I grunden är i vart fall de tre första begreppen snarare att betrakta som alternativa ägande- och avtalsformer snarare än principiella skillnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;BOT (engelskans &lt;SPAN class="ft10"&gt;Build, Own &amp; Transfer&lt;/SPAN&gt;) innebär att en aktör (fristående från det allmänna) designar, projekterar, bygger en anlägg- ning som när den är färdigställd överlämnar densamma till det allmänna enligt överenskomna villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft34"&gt;BOOT (engelskans &lt;SPAN class="ft75"&gt;Build, Own, Operate &amp; Transfer&lt;/SPAN&gt;) innebär, förutom att en aktör designar, projekterar och bygger en anläggning även att en aktör (som inte nödvändigtvis är densamma som svarat för anläggningen) även driver verksamheten på anläggningen under en avtalad tidsperiod enligt koncessionsliknande principer. De intäkter som anläggningen genererar under avtalsperioden tillfaller vanligtvis operatören och dessa används för att betala räntor och amorteringar, underhålls- och reinvesteringar samt i förekommande fall ägarens avkastning. Vid periodens utgång övergår anläggningen till det allmänna, endera vederlagsfritt eller till en i förväg bestämd ersättning. Skillnaden mellan BOT och BOOT är således vid vilken tidpunkt anläggningen överlämnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft32"&gt;Medan BOT, BTO och BOOT således snarast är att betrakta som olika typer av kontraktuella förhållanden avser begreppen OPS, PPP&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;413&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_414"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115414x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Möjlighet till statligt engagemang i gröna obligationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;och PFI snarare förekomsten av offentlig – privat samverkan syft- ande till att åstadkomma angelägna samhällsinvesteringar (svenskans &lt;NOBR&gt;Offentlig-Privat&lt;/NOBR&gt; Samverkan samt eng. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Public Private Partnership &lt;/SPAN&gt;samt &lt;SPAN class="ft10"&gt;Private Finance Initiative&lt;/SPAN&gt;). Samtliga begreppen tenderar dock att användas relativt synonymt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Projektutformning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;I &lt;A href="#page_414"&gt;Figur 8.4 &lt;/A&gt;redovisas hur ett privat finansierat projekt principiellt är utformat då syftet är att finansiera det helt eller delvis med privat kapital. Det ska noteras att projektfinansiering av det slag det här är fråga om innehåller ett antal komplicerade juridiska, tekniska och ekonomiska frågor, varför beskrivningen med nödvändighet blir övergripande och principiell.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t64"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td284"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr29 td195"&gt;&lt;P class="p329 ft194"&gt;Avgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td61"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td175"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td284"&gt;&lt;P class="p813 ft195"&gt;STATEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr38 td285"&gt;&lt;P class="p894 ft194"&gt;Riskkapital&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td61"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td175"&gt;&lt;P class="p813 ft196"&gt;AKTIEÄGARE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td284"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td286"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td154"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td61"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td175"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr9 td195"&gt;&lt;P class="p26 ft197"&gt;Avgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td61"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td175"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td284"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td61"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td175"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td284"&gt;&lt;P class="p813 ft195"&gt;KUNDER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td286"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td154"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td61"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td175"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td284"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td286"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td154"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td61"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr7 td175"&gt;&lt;P class="p895 ft197"&gt;Utdelning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td175"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td286"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td154"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td61"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td175"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td287"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td154"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td61"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td175"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td287"&gt;&lt;P class="p315 ft198"&gt;SPC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td154"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td61"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td175"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td175"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td287"&gt;&lt;P class="p813 ft199"&gt;Design – Projektering – Finansiering – Byggande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td154"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr41 td288"&gt;&lt;P class="p18 ft197"&gt;Lån&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td175"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td287"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td154"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td61"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td175"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td175"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td195"&gt;&lt;P class="p311 ft197"&gt;Beställer anläggning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td61"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td175"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td175"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr42 td195"&gt;&lt;P class="p311 ft194"&gt;teknik och funktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td61"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td175"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td284"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td284"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr21 td284"&gt;&lt;P class="p813 ft200"&gt;MYNDIGHET X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr41 td285"&gt;&lt;P class="p896 ft201"&gt;Räntor och amorteringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td61"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr21 td284"&gt;&lt;P class="p813 ft196"&gt;KREDITGIVARE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr38 td195"&gt;&lt;P class="p311 ft197"&gt;Överlämning anläggningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr38 td284"&gt;&lt;P class="p813 ft202"&gt;Anläggningsägare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td61"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr38 td284"&gt;&lt;P class="p813 ft202"&gt;Seniora – Juniora – Efterställda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td286"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td154"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td61"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td284"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td286"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td154"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td61"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td284"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p897 ft203"&gt;Not: Bilden visar ett BOT alt &lt;NOBR&gt;BTO-projekt.&lt;/NOBR&gt; Ett särskilt bolag (”SPC”) får i uppdrag – vanligtvis genom en konkurrensutsatt upphandling – av t.ex. ett offentligt organ att designa, projektera, bygga och driva en viss anläggning. Efter färdigställandet, alternativt efter avtalstidens utgång, överlämnas anläggningen till det offentliga organet, endera vederlagsfritt eller till ett i förväg bestämt pris och i en överens - kommen standard.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft56"&gt;Källa: Danske Bank.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;Modellen bygger på att ett – från det allmänna och från kreditgivarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft34"&gt;– fristående bolag etableras, i figuren kallat SPC (eng. &lt;SPAN class="ft75"&gt;Special Purpose Company&lt;/SPAN&gt;). Detta bolag skapas enbart i syfte att utgöra ett s.k. instrumentbolag för att designa, projektera, finansiera och bygga den aktuella anläggningen. Anläggningens standard och tekniska utform- ning etc. är noggrant angiven och allt som oftast dessutom bestämd i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;414&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_415"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115415x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td279"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td280"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Möjlighet till statligt engagemang i gröna obligationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p120 ft34"&gt;lag och författning. SPC finansierar verksamheten med en kombina- tion av eget och främmande kapital. Hur stor andel eget kapital bolaget behöver är en funktion av bl.a. kreditgivarnas bedömning av projektets risker samt dess framtida intjäningsförmåga. Kredit- givarna gör en riskbedömning av projektet som också påverkar det pris (räntan) dessa kräver för att tillhandahålla krediterna. Oftast består krediterna av olika typer av s.k. seniora, juniora och efter- ställda krediter som inom sig har olika s.k. säkerhetslägen&lt;SPAN class="ft63"&gt;24&lt;/SPAN&gt;. I praktiken förändras riskprofilen i projektet i takt med att det utvecklas och refinansieringar är inte ovanligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p898 ft34"&gt;Tillgången i SPC är endera anläggningen (BOOT) eller, för det fall äganderätten till anläggningen övergår redan vid färdigställandet (BTO), den avtalade rätten att ta ut de avgifter som anläggningen genererar. I vissa fall är intjäningsförmågan i projektet av sådan om- fattning att projektet i sin helhet kan finansiera räntor, amorteringar och aktieägarnas avkastningskrav. Vanligtvis är detta dock inte fallet och olika varianter av offentligt deltagande kan vara nödvändigt för att göra projektet finansieringsbart i kreditmarknaden. Således kan det offentliga lämna löpande ersättningar under projektets livslängd i form av avgifter etc. Det kan också förekomma att behovet av krediter överstiger kreditgivarnas vilja att tillhandahålla dessa, varför det allmänna endera får svara för delar av investeringskostnaden eller tillhandahålla krediter för att över huvud taget göra projektet kredit- värdigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p899 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;Holdingbolag – ett sätt att effektivisera finansieringen och reducera risker&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p900 ft32"&gt;Varje projekt av den typ som här diskuteras är unikt. Även om det har kommit att etableras en viss marknadspraxis rörande avtals- utformning etc. så innebär varje enskilt projekt unika riskbedöm- ningar i form av tekniska risker, regulatoriska risker, marknadsrisker m.m. Detta medför att transaktionskostnaderna i allmänhet är höga. Även &lt;NOBR&gt;OPS-utredningen&lt;/NOBR&gt; har identifierat detta som en fråga som bör lösas genom bl.a. ökade institutionella resurser och erforderlig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p901 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Vid insolvens tillgodoses först och främst de seniora krediternas fordran på SPC och de har därför lägst kreditrisk. Därefter tillgodoses de juniora krediternas fordran och sist de efterställdas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;415&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_416"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115416x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Möjlighet till statligt engagemang i gröna obligationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;kompetens och att sådana resurser kan användas inom andra områden än transportinfrastruktur där &lt;NOBR&gt;OPS-modellen&lt;/NOBR&gt; är eller kan vara aktuell. Utredningen har därför behandlat hur en sådan sam- ordning skulle kunna utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft34"&gt;I en situation där staten skulle vilja utnyttja den modell för finansiering som här diskuterats är det därför naturligt att överväga om inte statens ska samordna sina åtaganden i en sammanhållande juridisk enhet, ett särskilt finansieringsbolag. Hur en sådan verksam- het principiellt skulle kunna organiseras redovisas i följande figur.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p902 ft197"&gt;Aktiekapital&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td167"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr2 td209"&gt;&lt;P class="p797 ft197"&gt;Utdelning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td227"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr21 td289"&gt;&lt;P class="p903 ft196"&gt;STATEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr9 td167"&gt;&lt;P class="p18 ft204"&gt;Lån&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td227"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr29 td26"&gt;&lt;P class="p401 ft205"&gt;Green Holding&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr16 td143"&gt;&lt;P class="p277 ft201"&gt;Räntor och amortering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td290"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td227"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft105"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr29 td58"&gt;&lt;P class="p44 ft201"&gt;Inlåning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td291"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td292"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td293"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr44 td26"&gt;&lt;P class="p401 ft198"&gt;Sverige AB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td167"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td291"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr44 td294"&gt;&lt;P class="p904 ft196"&gt;RIKSGÄLDEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td167"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td143"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td291"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr42 td295"&gt;&lt;P class="p579 ft206"&gt;Inlåning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td291"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td292"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td293"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr0 td288"&gt;&lt;P class="p308 ft197"&gt;Aktiekapital och lån, utdelning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td290"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td227"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr0 td289"&gt;&lt;P class="p905 ft206"&gt;Räntor och amortering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td167"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td143"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td290"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td227"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr44 td288"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td167"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td143"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr44 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td296"&gt;&lt;P class="p813 ft199"&gt;Projekt Green 1 AB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;P class="p401 ft199"&gt;Projekt Green 2 AB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td167"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td179"&gt;&lt;P class="p862 ft199"&gt;Projekt Green N AB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td296"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr41 td297"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td167"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td143"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td290"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td227"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr25 td177"&gt;&lt;P class="p906 ft197"&gt;Aktiekapital och lån, utdelning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td167"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td143"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td290"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td227"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td288"&gt;&lt;P class="p907 ft199"&gt;SPC 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td26"&gt;&lt;P class="p401 ft199"&gt;SPC 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td167"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td209"&gt;&lt;P class="p908 ft199"&gt;SPC N&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td227"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr32 td177"&gt;&lt;P class="p906 ft197"&gt;Aktiekapital och lån, utdelning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td167"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td143"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td290"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td227"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td288"&gt;&lt;P class="p907 ft199"&gt;Projekt Green 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p401 ft199"&gt;Projekt Green 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td167"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td209"&gt;&lt;P class="p908 ft199"&gt;Projekt Green N&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td227"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p909 ft110"&gt;Not: De underliggande projekten genomförs enligt BOT, BTO eller BOOT &lt;NOBR&gt;-konceptet&lt;/NOBR&gt; ovan. I detta alternativ kan de kreditgivare som inte vill eller kan delta i de underliggande projekten ändock delta genom att teckna obligationer i det överordnade bolaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft56"&gt;Källa: Danske Bank.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-95px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p910 ft207"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-95px;margin-bottom:95px;" class="p910 ft207"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-48px;margin-top:48px;margin-right:-47px;margin-bottom:47px;" class="p910 ft207"&gt;&lt;![endif]&gt;INSTITUTIONER&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p464 ft32"&gt;Modellen innebär att staten bildar ett, för ändamålet, särskilt bolag. Bolagets uppgift är att i sin tur finansiera en uppsättning projekt, endera förutbestämda eller projekt som uppfyller vissa egenskaper. Bolagets uppgift är att i kreditmarknaden ta upp lån genom att emit- tera obligationer för vidareutlåning till ett eller flera underliggande projekt. För den händelse staten skulle vilja ha ett ägande i de under- liggande projekten skulle detta också kunna ske genom bolaget att holdingbolaget tecknar ägarandelar i projektbolagen. I modellen vidareutlånar bolaget medlen till de underliggande projekten. Över tid kommer således bolaget att ha en portfölj av krediter till ett antal&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;416&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_417"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td279"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td280"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Möjlighet till statligt engagemang i gröna obligationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;underliggande projekt som i sin tur innebär en diversifiering såväl i tid som mellan projekttyper etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft32"&gt;Ovan beskrivna former för projektfinansiering har generell till- lämpning för olika typer av projektfinansiering med olika ändamål. Det särskilda finansieringsbolaget kan t.ex. ha till ändamål att erbjuda finansiering till olika typer av projekt, även med speciella karak- teristika som t.ex. olika gröna projekt, som avses finansieras i obligationsmarknaden. Genom att staten, efter Riksdagens god- kännande, bildar bolaget förfogar staten över bolagets verksamhet. Då bolaget får förmodas ges ett särskilt samhällsuppdrag, nämligen att emittera gröna obligationer för vidareutlåning till gröna projekt ska detta framgå av bolagets bolagsordning och då i dess ändamåls- paragraf. Regeringen styr över bolaget och nominerar dess styrelse och kan också utfärda särskilda ägaranvisningar på årsstämma eller extra bolagsstämma, vilka bolagets styrelse har att följa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Avslutande kommentarer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;OPS-utredningen&lt;/NOBR&gt; konstaterar, som tidigare nämnts, att &lt;NOBR&gt;OPS-upp-&lt;/NOBR&gt; lägg med statlig slutfinansiering inte är en lämplig metod för att undslippa att de offentliga finanserna belastas, men att modellen innebär att statliga utgifter under utgiftstaket dock skjuts på fram- tiden. &lt;NOBR&gt;OPS-utredningen&lt;/NOBR&gt; anger vidare att &lt;NOBR&gt;OPS-upplägg&lt;/NOBR&gt; blir mindre transparenta sett ur ett budgetprocessperspektiv och att sedvanlig anslagsfinansiering därmed är att föredra. Utöver detta menar OPS- utredningen att då svenska staten för närvarande har högsta möjliga kreditvärdighet så är statens finansieringskostnad lika med den risk- fria räntan. Utredningen vill mot &lt;NOBR&gt;OPS-utredningens&lt;/NOBR&gt; konstaterande dock göra vissa kommentarer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft32"&gt;Det är korrekt att ingen kan låna billigare än svenska staten. Dock innebär en statlig finansiering att staten också bär all risk, även i pro- jekt där ett kommersiellt riskavlyft skulle vara möjligt. I den statliga upplåningen är motpartsrisken svenska staten, alldeles oavsett vad statens användningsområde för medlen är. Genom att härleda finan- sieringen till ett eller flera specifika projekt skulle förvisso finansier- ingskostnaden med all sannolikhet öka, men detta skulle också moti- veras av att statens skiftade risk till andra aktörer, vilket i sig är en effektiv hantering om så är möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;417&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_418"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115418x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Möjlighet till statligt engagemang i gröna obligationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;Vidare anser utredningen att &lt;NOBR&gt;OPS-utredningen&lt;/NOBR&gt; inte har beaktat de restriktioner för den statliga upplåningen som budgetlagens bestämmelser innebär, nämligen att statens budget ska finansieras med skatter och att upplåning enbart ska ske för att hantera tillfälliga obalanser i likviditeten. Det är ett grundläggande problem att staten inte lånar till investeringar med nyttor som uppträder i framtiden men med &lt;NOBR&gt;OPS-utredningens&lt;/NOBR&gt; principiella förhållningssätt innebär slut- satsen att över tid endast projekt som kan finansieras av skatteintäkter ska kunna genomföras. För att större investeringar ska kunna göras innebär detta att andra, angelägna politikområden måste ställas tillbaka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft32"&gt;Utredningen menar att detta inte kan vara en rimlig hållning om och när alternativa projekt- och finansieringsformer kan medverka till att samhällsekonomiskt lönsamma projekt med egen intjänings- förmåga kan utgöra alternativa genomförandeformer, även om de faktiska finansieringskostnaderna för de enskilda projekten är högre. Detta är en naturlig följd av att den statliga upplåningen inte är tillgänglig för de angelägna projekt som behöver genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft9"&gt;Som utredningen pekat på i 7 kap. är det av vikt att investeringar i omställning till en miljö- och klimatmässigt hållbar ekonomi görs skyndsamt. Motiveringen till att agera skyndsamt ligger i att det ska finnas en rimlig chans att uppfylla åtagandet gentemot Parisavtalet 2015 om att uppnå nettonollutsläpp under detta sekels andra hälft. Dessutom medför en sen och hastig omställning högre samhälls- ekonomiska kostnader, se 7 kap. Med enbart skatteintäkter och anslagsfinansiering finns det risk för att investeringar viktiga för en omställning blir färdigställda mycket sent vilket kan äventyra möjlig- heten att uppfylla åtaganden och resultera i högre samhälls- ekonomiska kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p911 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;De statliga bolagen som en katalysator för marknadens främjande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p912 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Initiativ till en översyn av de statliga bolagens finansieringsverksamhet ska tas och därigenom pröva om hela eller delar av den finansiering som bolagens investerings- verksamhet ger upphov till skulle kunna försörjas med gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;418&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_419"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td279"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td280"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Möjlighet till statligt engagemang i gröna obligationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p913 ft8"&gt;Utredningen har ovan redovisat sina överväganden och förslag vad gäller förutsättningarna för att, inom och utanför den statliga emis- sionsverksamheten, emittera gröna obligationer för olika angelägna ändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;Utöver de förslag som redovisas i avsnitten &lt;A href="#page_394"&gt;8.2 &lt;/A&gt;och &lt;A href="#page_411"&gt;8.3 &lt;/A&gt;så är det enligt utredningens uppfattning angeläget att även belysa övriga insatser som staten kan göra för att främja och stimulera framväxten av en marknad för gröna obligationer. Det är i det sammanhanget naturligt att diskutera de statliga bolagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;Staten är landets största bolagsägare. Totalt är staten helägare i 48 hel- eller delägda bolag, varav två – SAS och Telia Company – är börsnoterade. Vid utgången av 2016 uppgick det uppskattade värdet av statens bolagsportfölj till 510 miljarder kronor. Nettoomsättningen (exkl. intressebolag) uppgick till 321 miljarder kronor och bolagen lämnade en utdelning på 13,6 miljarder kronor. Antalet anställda uppgick till 137 000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;Bolagsportföljen förvaltas av regeringen. Grunden för regeringens förvaltning återfinns i 9 kap 8 § regeringsformen, vari anges att regeringen – med vissa undantag – förvaltar och förfogar över statens tillgångar. Viss reglering av förvaltningen finns även i budget- lagen (2011:203) vari anges att regeringen inte utan riksdagens be- myndigande får förvärva aktier eller andelar i ett företag eller på annat sätt öka statens röst- eller ägarandel i ett företag. Inte heller får regeringen skjuta till kapital till ett företag. Enligt samma lag får regeringen inte heller utan riksdagens bemyndigande genom för- säljning eller på annat sätt minska statens ägarandel i ett företag där staten har hälften eller mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft32"&gt;Staten har för sin bolagsförvaltning sedan lång tid utfärdat gene- rella anvisningar i form av en ägarpolicy (”Statens ägarpolicy och riktlinjer för bolag med statligt ägande 2017” är den senaste och nu gällande policyn). I ägarpolicyn redogörs för uppdrag och mål, till- lämpliga ramverk och inställningen i viktiga principfrågor avseende styrningen av bolag med statligt ägande. Att förvalta statens bolag är ett ansvarsfullt uppdrag som ska utföras på ett aktivt och profes- sionellt sätt med värdeskapande som ett övergripande mål. Det inne- bär att bolagen ska agera långsiktigt, effektivt och lönsamt samt ges möjlighet att utvecklas. Det övergripande målet är att bolagen ska&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;419&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_420"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Möjlighet till statligt engagemang i gröna obligationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft32"&gt;skapa värde och i förekommande fall se till att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. Svenska staten var i internationellt perspektiv tidig med att introducera hållbart företagande som en väsentlig del i ägarpolitiken. Enligt ägarpolicyn ska bolag med statligt ägande agera föredömligt inom området hållbart företagande och i övrigt agera på ett sådant sätt att de åtnjuter offentligt förtroende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Regeringens ambitionsnivå för hållbart företagande i bolag med statligt ägande är hög. Hållbart företagande, som styrs med etablerade verktyg, är en viktig och integrerad del i ägarstyrningen. Ägar- styrningen syftar till att bolag med statligt ägande ska agera föredömligt genom att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;arbeta strategiskt med hållbart företagande, vilket bl.a. innebär att styrelserna fastställer strategiska mål för hållbarhetsarbetet och strategier för att nå dessa,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;löpande följa upp de strategiska hållbarhetsmålen och måluppfölj- ningen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;agera öppet mot sina intressenter genom att hållbarhetsrapportera samt att föra en öppen och konstruktiv dialog med sina viktigaste intressenter. I regeringens riktlinjer för extern rapportering åläggs bolagen att i samband med årsredovisningen publicera en genom oberoende granskning och bestyrkande kvalitetssäkrad hållbar- hetsredovisning enligt &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Global Reporting Initiative &lt;/SPAN&gt;(GRI),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;samarbeta med andra bolag med statligt ägande, det privata när- ingslivet, ideella organisationer samt andra intressenter för att effektivisera arbetet liksom att uppnå ännu bättre resultat,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;efterleva internationella riktlinjer kring miljöhänsyn, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, antikorruption och affärsetik: de tio prin- ciperna i FN:s &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Global Compact&lt;/SPAN&gt;, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft32"&gt;För att följa upp och analysera bolagens arbete med hållbart före- tagande har en hållbarhetsanalys utvecklats av förvaltningsorganisa- tionen. Resultatet av analysen används i den aktiva förvaltningen, dvs. i ägardialogen och i processerna för styrelsenominering, ekonomiska mål och uppdragsmål. Analysen ger underlag för en gemensam och förutsebar utgångspunkt i dialogen mellan ägaren och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;420&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_421"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115421x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;SOU 2017:115 Möjlighet till statligt engagemang i gröna obligationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft11"&gt;bolaget vilket skapar förutsättningar för en långsiktig och konsekvent styrning av bolagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft34"&gt;Vägledande för bolagens arbete inom hållbart företagande ska alltså vara de internationella riktlinjer som styr området, såsom FN:s &lt;SPAN class="ft75"&gt;Global Compact&lt;/SPAN&gt;, FN:s vägledande principer för företag och mänsk- liga rättigheter samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Utöver detta anges i policyn att bolag med statligt ägande inom ramen för sin verksamhet även ska analysera de globala hållbarhets- målen som anges i Agenda 2030 för att identifiera de mål som bolaget genom sin verksamhet kan påverka och bidra till. I policyn anges vidare särskilt att vad gäller miljö- och klimatpåverkan, bolagen genom en hållbar och giftfri resursanvändning ska verka för en minskad klimat- och miljöpåverkan så att det av riksdagen beslutade generationsmålet och de beslutade miljökvalitetsmålen samt Parisavtalet 2015 uppnås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p915 ft32"&gt;Av riktlinjerna för extern rapportering i bolag med statligt ägande framgår vidare att bolagen ska avge s.k. hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer eller enligt annat internationellt ramverk för håll- barhetsredovisning. Denna redovisning ska kvalitetssäkras genom en oberoende granskning och vara bestyrkt av bolagets revisorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Statens styrning av de statliga bolagen sker på samma sätt som andra ägare styr de bolag de äger inom ramen för aktiebolags- lagen (2005:551), de begränsningar som utgörs av riksdagens beslut om s.k. samhällsuppdrag samt Svensk kod för bolagsstyrning, vilken regeringen förbundit bolagen att tillämpa. Staten uppträder på bolags- stämmor, nominerar och entledigar styrelser samt utfärdar i före- kommande fall ägaranvisningar. Staten har därmed möjlighet att via styrelsenomineringar och ägaranvisningar påverka bolagens beteenden i viss riktning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft32"&gt;Det skulle i det här sammanhanget föra för långt att i detalj diskutera vilka bolag i den statliga portföljen som skulle kunna vara emittenter av gröna obligationer. Enligt vad utredningen har in- hämtat under arbetet har dock SBAB&lt;SPAN class="ft57"&gt;25&lt;/SPAN&gt;, Specialfastigheter&lt;SPAN class="ft57"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;och Sveaskog&lt;SPAN class="ft57"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;emitterat sådana obligationer. Utredningen konstaterar dock att ett antal av bolagen med statligt ägande är verksamma inom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Utestående obligationsvolym på 3,75 miljarder kronor den 14 november 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Utestående obligationsvolym på 1,25 miljarder kronor den 21 november 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Utestående obligationsvolym på två miljarder kronor den 14 november 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;421&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_422"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Möjlighet till statligt engagemang i gröna obligationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft9"&gt;kraftförsörjning och energiproduktion, fastigheter, transport och logistik m.m. och att dessa bolag också har stora realkapitalinvester- ingar. Enligt utredningens uppfattning bör regeringen ta initiativ till en översyn av dessa bolags finansieringsverksamhet och därigenom pröva om hela eller delar av den finansiering som dessa bolags investeringsverksamhet ger upphov till skulle kunna försörjas med gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;422&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_423"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115423x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;9 Ikraftträdande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Författningsförslaget ska träda i kraft så snart som möj- ligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Bedömning&lt;/SPAN&gt;: Det finns inte behov av någon övergångsbe- stämmelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft8"&gt;Det förslag till författningsändring som lämnas innebär en kom- plettering till redan gällande reglering över de som har direkt tillgång till registret över energideklarationer (se avsnitt 6.7.1.B). Tillägget är inte så omfattande eller betydande att en lång anpassningsperiod är nödvändig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Utredningen har bedömt att det inte heller finns behov av någon övergångsbestämmelse för det författningsförslag som lämnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p920 ft18"&gt;423&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_424"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_425"&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;10 Förslagens konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Enligt kommittédirektiven ska utredningen överväga förslagens konsekvenser under arbetets gång. Utredningen har i enlighet där- med valt att inkludera överväganden om konsekvenserna löpande i betänkandet. Här ges en sammanfattande bild.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Allmänt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft9"&gt;Utredningen har som sitt främsta uppdrag haft att föreslå åtgärder för att främja den gröna obligationsmarknaden. Olika former av främjande kan tänkas så som diskuterats i betänkandet, men en huvudsaklig betydelse ligger i att öka tillväxten av både emittenter, emissioner och investerarbas. Ett övergripande syfte med främjande- åtgärderna ska enligt utredningens direktiv vara att nå en hållbar finansmarknad. En sådan marknad kan enkelt uttryckt förväntas om antalet gröna emissioner ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft8"&gt;De främjandeförslag som utredningen tagit fram innebär en knuff i rätt riktning tills marknaden för gröna obligationer har vuxit till egen bärkraft. De stödprogram som föreslagits kan därvid ses över, revideras och sannolikt tas bort. Problem kan ändå uppstå under uppbyggnadsfasen med särskilt minskad likviditet om olika tillgångs- slag konkurrerar. Det skulle ske om det inte finns tillräckligt med hållbara tillgångar och projekt för att helt ersätta traditionella obligationer. Det är därmed vitalt för att nå en utbyggd marknad för gröna obligationer, och i förlängningen en hållbar finansmarknad, att kunskap, stöd och incitament snabbt når ut på fältet i syfte att öka utbudet av gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p921 ft18"&gt;425&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_426"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Förslagens konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p126 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;10.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Samhällsekonomiska konsekvenser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft40"&gt;Konsekvenser för aktörer på finansmarknaden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft9"&gt;Möjligheten att emittera gröna obligationer står öppen för envar som önskar emittera en obligation, men som utredningen visat finns data som tyder på att ett antal emittenter som skulle kunna emittera grönt avstår av kostnadsskäl, kunskapsbrist eller dålig förankring bland investerargrupper. De som emitterat grönt vittnar t.ex. om att investerarbasen ändrats vid en grön emission jämfört med en traditionell. Utredningen har föreslagit ett flertal åtgärder för att något reducera nackdelar och risker med att emittera grönt. Det gäller särskilt ekonomiska incitament, andra typer av bidrag, kunskapsstöd, information, utbildning och forskningsinsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Ett ensidigt främjande av ett tillgångsslag skulle kunna ske på bekostnad av något annat tillgångsslag. Här skulle det främst gälla att den gröna obligationsmarknaden främjas på bekostnad av den traditionella obligationsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft32"&gt;All form av främjande riskerar att skapa snedvridningar i kon- kurrensen om det inte är så att det föreligger ett marknadsmisslyck- ande som främjandet avser att åtgärda. När det gäller den gröna obligationsmarknaden visar uppgifter till utredningen att det är möj- ligt att argumentera för att det föreligger ett utbudsproblem – ett marknadsmisslyckande – som innebär sämre likviditet och att den gröna obligationen fortlever som en nischad produkt bland finansiella aktörer med dålig kunskap om tillgångsslaget. Med anledning av detta tvekar emittenter för att emittera gröna obligationer, och samtidigt som endast ett fåtal emitterar gröna obligationer kommer utbuds- problemet aldrig avhjälpas, alltså en form av moment 22.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft32"&gt;Marknadsmisslyckandet skulle ligga i att emittenter tenderar att inte vilja vara de första som tar kostnaden för att bygga upp markna- den. Ett främjande reducerar denna kostnad och bör vara på plats tills marknaden nått en storlek där problemen gällande likviditet, nischad produkt, transparens, kunskap, etc. är överkomliga. Utred- ningen bedömer problemen som överkomliga vid en marknads- storlek om cirka 1 000 miljarder kronor, att jämföra med den upp- skattade storleken på den svenska gröna obligationsmarknaden runt 90 miljarder kronor i dag, vilket utgör ett par procent av den totala storleken på hela den svenska obligationsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;426&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_427"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t66"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td298"&gt;&lt;P class="p18 ft208"&gt;Förslagens konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p104 ft9"&gt;I de perspektiven kan eventuella olägenheter med ett främjande sväljas av finansmarknaden. Det måste också ses som positivt att till- gången på olika tillgångsslag ökar, att medvetenhet och kunskap om hållbarhet ökar på finansmarknaden och att projekt som inte bidrar till en hållbar utveckling och genomförande av FN:s Agenda 2030 kan sorteras bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft34"&gt;Ytterst innebär ett främjande av en grön obligationsmarknad att kapitalströmmarna ändrar riktning mot hållbarhet. En förutsättning här är att utvecklingen inte går för snabbt, annars kan en risk för s.k. strandade tillgångar (eng. &lt;SPAN class="ft75"&gt;stranded assets&lt;/SPAN&gt;) uppstå, dvs. att vissa tillgångar riskerar bli värdelösa för att marknaden växlar över oväntat och för fort. Exempel på strukturomvandlingar utgör nedlägg- ningen av varvsindustrin och omdaningen av tekoindustrin med flytt av produktionen till andra länder. Inget av utredningens förslag innebär sådana drastiska förändringar, utan insatserna förväntas i stället bredda antalet tillgångsslag på marknaden och öka med- vetenheten om vilka effekter investeringen kommer att få.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft40"&gt;Konsekvenser för investerarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft32"&gt;De förslag utredningen lämnat i syfte att stärka den gröna obliga- tionsmarknadens konkurrenskraft ger indirekt gynnsamma effekter även för investerarna. Ökad konkurrens och fler alternativ skapar en ökad valmöjlighet till en diversifierad portfölj och i sammanhanget möjlighet till riskreducering eftersom den underliggande investeringen är genomlyst vid lanseringen som grön och sedan följs upp vad gäller återverkningarna, att investeringen får den gröna effekt som utlovats, att kunna avgöra om man får det man investerat i.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft8"&gt;En nackdel för investerarna skulle kunna vara den nivå på kun- skap som erfordras för att kunna avgöra om investeringen har möj- lighet att leverera den hållbarhet som utlovats. Här har marknaden genom självreglering tagit fram riktlinjer om s.k. andrahands- utlåtanden (eng. &lt;SPAN class="ft10"&gt;second party opinion&lt;/SPAN&gt;) som hjälper investerarna att selektera bland alternativen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft32"&gt;En olägenhet skulle kunna vara att gröna obligationer främst setts som ett tillgångsslag förbehållet institutionella investerare, men genom skapandet av gröna obligationsfonder möjliggör marknaden för en ytterligare breddad investerarbas med &lt;NOBR&gt;icke-professionella&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;427&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_428"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Förslagens konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;aktörer. Konsumenter är i typfallet alltid i underläge på finans- marknaderna genom sin informations- och kunskapsbrist. Utred- ningen har här föreslagit ett stödprogram för professionella investerare för att avverka sådana brister när det handlar om gröna obligationer, vilket också kan bli tillämpligt för &lt;NOBR&gt;icke-professionella&lt;/NOBR&gt; investerare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;10.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Konsekvenser för staten och myndigheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft8"&gt;Utredningens förslag om en statlig emission av en grön obligation skulle tillföra likviditet på marknaden och stärka Sveriges goda rykte inom miljö- och klimatfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft34"&gt;Förslagen om att de statliga verken och bolagen ska åläggas att genomlysa balansräkningar och se över finansieringen av verksam- heten får den goda effekten att verksamheterna kan delas upp i en grön del och en &lt;NOBR&gt;icke-grön&lt;/NOBR&gt; på samma sätt som för privata verk- samheter. Det ligger naturligtvis i linje med de åtaganden som den svenska staten gjort t.ex. genom att tillträda Parisavtalet 2015 och ansluta sig till FN:s Agenda 2030. Genomlysningen kommer att kräva resurser i form av mantimmar och även kompetens. Några säkra slutsatser kan inte dras om kostnadseffekter o dyl., eftersom förslagen kommer att slå olika beroende på hur välskött verksam- heten är ur hållbarhetsperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft32"&gt;Naturvårdsverket föreslås få i uppdrag att administrera en del av stödprogrammen, särskilt s.k. &lt;SPAN class="ft47"&gt;pay for performance. &lt;/SPAN&gt;I takt med att kunskapen sprids om sådana stöd- och incitamentsprogram kan antalet ansökningar förväntas öka. Något som ställer krav på myndig- hetens kompetens och resurser för handläggning. Naturvårdsverket besitter redan betydande kompetens i miljö- och klimatfrågor och kan förväntas klara uppdraget utan större ansatser. Mantimmar för handläggning bör dock påräknas. Ansökan kan avgiftsbeläggas för att finansiera myndighetens prövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;Den möjlighet till överklagande av Naturvårdsverkets beslut om stöd ska utgå eller inte kan förväntas medföra att ärenden initieras vid allmänna förvaltningsdomstolar. Eftersom antalet emissioner i dagsläget uppgår till ett trettiotal om året förväntas inte ärendetill- strömningen vara särskilt påtaglig. Det bör dock noteras att kom- petens och kunskap kommer att erfordras hos domstolarna för att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;428&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_429"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t66"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td298"&gt;&lt;P class="p18 ft208"&gt;Förslagens konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p620 ft8"&gt;rätt bedöma rätten till bidrag och dess storlek. De modeller för informationsstöd och kunskapsuppbyggande som föreslagits för att stödja marknaden kan lika väl nyttjas av domstolar och myndigheter för att öka sin interna kompetens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft32"&gt;Finansinspektionen berörs på sikt om förslagen om justerade kapitaltäckningskrav och uttag av resolutionsavgift, m.m. genomförs. Inspektionen har uppdraget i dag att garantera efterlevnaden av EU- regelverk och svenska lagar på området. Myndigheten är härvid en expertmyndighet likväl som tillsynsmyndighet. De eventuella upp- gifterna förväntas därmed inte leda till något särskilt merarbete efter- som arbete redan utförs med tillämpning av samma regelverk. Stora delar av verksamheten vid myndigheten är avgiftsfinansierad och omfattar även här föreslagna uppgifter. Kompletterande föreskrifter kommer dock att krävas för att reglera beräkningsgrunder o dyl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Finansinspektionen föreslås också få ansvar för att branschöverens- kommelse mellan utförandeplatser om krav för hållbarhetslistning tas fram och att strukturmodell för öronmärkta tillgångar arbetas fram. Huvuddelen av arbetet förväntas utföras av parterna, dock under överinseende av myndigheten. Ett visst merarbete kan förväntas för myndigheten, men kompetensen och erfarenheten finns redan vid Finansinspektionen varför uppdragen inte kan ses särskilt betungande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft32"&gt;Arbetet med att ta fram kunskapsstöd och andra informations- åtgärder kommer att kräva resurser hos myndigheterna och kan förväntas leda till behov av ytterligare anslag som en engångsinsats. Det rör sig inte om ett fortlöpande arbete. Dessutom föreligger en hel del underlag redan genom marknadens självreglering. Förslagen väntas därför inte vara särskilt betungande för verksamheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;För kostnadsberäkning gällande statens utgifter i samband med utbetalningar enligt föreslagna stödprogram se stycke 6.7.1 åtgärds- förslag A och C.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft8"&gt;Det Klimatpolitiska rådet är en nämndmyndighet och föreslås av utredningen att få en roll vid emission av en grön stats- obligation. Rådet startar sin verksamhet den 1 januari 2018 med uppdraget, enkelt uttryckt, att säkerställa att regeringens klimat- politik ligger i linje med Sveriges klimatåtaganden, särskilt Paris- avtalet 2015. Den funktionen medför att rådet blir väl skickat att ansvara för genomlysningen av statsbudgeten för att identifiera de investeringar som är lämpliga att finansiera med gröna stats-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;429&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_430"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Förslagens konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;obligationer. Ordföranden för rådet har varit generaldirektör för Finansinspektionen varför hög kompetens på området kommer att finnas på plats från början. Uppgiften kommer ändå på sikt med- föra ett visst merarbete för rådet men kostnaden blir beroende av ambitionsnivån i emissionsprogrammet och kan inte uppskattas i dag. Den redovisning av kostnader för anlitande av privata aktörer vid andrahandsutlåtanden som visats av utredningen bör kunna användas som riktmärke för anslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Utredningen föreslår vidare att Riksrevisionen får i uppdrag att granska ett statligt grönt emissionsprogram och ansvara för återrapporteringen. Det innebär en ny uppgift för myndigheten men det är inte en okänd arbetsuppgift på marknaden. Det finns privata aktörer som utför sådana uppdrag i dag. De kostnader som redovisats i betänkandet för de olika momenten vid en emission kan överföras till ett behov av anslag för myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;10.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Övriga konsekvenser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft8"&gt;Förslagen har inte någon inverkan på den kommunala självstyrelsen. När det gäller övriga samhällsfrågor som anges i 15 § kommittéför- ordningen, och som inte berörts ovan, gör utredningen bedöm- ningen att förslagen inte har sådan betydelse att särskilda övervägan- den behöver redovisas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;430&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_431"&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;11 Författningskommentar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft209"&gt;Förordning om ändring i förordningen om energideklaration för byggnader (2005:1592)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft40"&gt;17 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p922 ft13"&gt;Boverket får i det enskilda fallet medge direktåtkomst till energi- deklarationsregistret för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft210"&gt;en eller de kommunala nämnder som fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet, om det sker för det ändamål som anges i 18 § 4 lagen (2006:985) om &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;energi-deklaration&lt;/NOBR&gt; för byggnader,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft210"&gt;Statens energimyndighet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft210"&gt;oberoende experter för sökningar på byggnader som omfattas av deras uppdrag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft210"&gt;byggnadsägare, för sökningar på byggnader som de äger, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft49"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft211"&gt;de som behöver uppgifterna för att få sina ramverk godkända för att kunna emittera obligationer med säkerhet i gröna fastigheter och för gransk- arna av sådana obligationer med uppdrag enligt lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft8"&gt;En ny punkt 5 införs. Mindre redaktionella ändringar införs i punkterna 3 och 4: ett ”och” flyttas från punkten 3 till 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft32"&gt;Punkten avser att bredda möjligheterna till direktåtkomst till energideklarationsregistret i samband med emission av obligationer med säkerhet i gröna fastigheter och vid granskningen av desamma enligt 3 kap. lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obliga- tioner. Det finns kriterier för hållbara byggnader på marknaden som skulle kunna användas för den här avsedda typen av gröna obligationer. I Sverige finns det ett energiklassningssystem som skulle kunna användas för att identifiera de hållbara byggnaderna. En utökad direktåtkomst till registret medför att emissioner av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft18"&gt;431&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_432"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;säkerställda gröna obligationer kan genomföras genom att hållbara byggnader kan identifieras. En utökad direktåtkomst möjliggör också för emittenter av säkerställda obligationer att utveckla system för att på ett automatiserat och enkelt sätt identifiera hållbara bygg- nader. Manuell hantering av den stora mängd bolån det gäller är resurskrävande och onödigt fördyrande för emissionen. Den direkta tillgången till registret förbehålls de emittenter som behöver access för att få sin emission godkänd enligt principerna för gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft32"&gt;Den utökade åtkomsten möjliggör också för den särskilda granskaren av registren över säkerställda obligationer att verifiera att byggnaderna som ligger till säkerhet för gröna säkerställda obliga- tioner verkligen uppfyller kraven om hållbar energiförbrukning, vilket möjliggör för denne att uppfylla sitt uppdrag enligt 3 kap. lagen om utgivning av säkerställda obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;432&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_433"&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft37"&gt;Särskilt yttrande av Karl Bergstrand&lt;/P&gt;
&lt;P class="p924 ft8"&gt;Mitt särskilda yttrande motiveras av följande invändningar mot utredarens förslag om en statlig emission av gröna obligationer:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Utredningen kan inte påvisa hur förslaget om en statlig emis- sion av gröna obligationer ska ge positiva effekter för den gröna omställningen i samhället, dvs. leda till fler gröna projekt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p925 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Förslaget riskerar att orsaka en undanträngningseffekt med ne- gativa konsekvenser på dagens marknad för finansiering av gröna projekt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Utredningens resonemang om alternativa finansieringslösningar behöver förtydligas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft12"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft32"&gt;Utredningen Gröna obligationer ska analysera och lämna förslag på hur marknaden för gröna obligationer kan utvecklas. Direktivet ger inte något specifikt uppdrag att utreda en statlig emission av gröna obligationer. Däremot ska ett eventuellt förslag från utredaren om en statlig emission vara förenligt med budgetlagens bestämmelser, en effektiv statsskuldsförvaltning samt vara kostnadsneutralt. Det är en viktig begränsning. Budgetlagen är en del av det finanspoli- tiska ramverket som fungerar som stöd för regeringen och riks- dagen att bedriva en välavvägd finanspolitik som säkerställer lång- siktigt hållbara offentliga finanser. De grundläggande principerna och reglerna för omfattningen av och innehållet i statens budget samt hur den beslutas har successivt vuxit fram under lång tid in- spirerade av lärdomar från bland annat &lt;NOBR&gt;90-tals&lt;/NOBR&gt; krisen. Riksdagens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft18"&gt;433&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_434"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft34"&gt;beslut om de övergripande finanspolitiska målen, överskottsmålet och nivåerna på utgiftstaket, ger förutsättningarna för besluten om statens budget. Givet dessa begränsningar prioriterar riksdagen vid ett tillfälle om året mellan samtliga statliga åtaganden och har möjlig- heten att genomföra omprioriteringar i budgetpolitiken. Då kan allokeringen av de statliga utgifterna och eventuella förändringar av skattesystemet beakta alla relevanta faktorer, varav det gröna per- spektivet är en, som tillsammans bidrar till ett samhällsekonomiskt effektivt användande av offentliga medel. För att säkerställa en effek- tiv allokering bör inte statliga medel öronmärkas till specifika åtgär- der, eftersom de då undantas från den årliga budgetprövningen. Det följer av bestämmelserna i budgetlagen (2011:203) om budgetens full- ständighet och bruttoredovisning och det gäller både inkomster och upplånade medel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft12"&gt;En statlig grön obligation bidrar inte till grön omställning i samhället&lt;/P&gt;
&lt;P class="p927 ft34"&gt;De grundläggande normerna för gröna obligationer, med en tydlig koppling mellan upplånade medel och dess användning, är svåra att förena med principerna för den statliga budgetprocessen. Denna principiella motsättning kan vara en bidragande orsak till att det hittills finns få exempel på att stater emitterat gröna obligationer. Frankrike är sannolikt det enda exemplet i världen som kan ses som jämförbart med en eventuell svensk grön emittering. I det franska fallet blir konsekvensen av motsättningen mellan principer tydlig. För att undvika öronmärkning finansierar den franska gröna obli- gationen bara historiska och pågående utgifter som parlamentet redan beslutat. I efterhand har den franska regeringen klassificerat relevanta delar av den beslutade budgeten som gröna och möjliga att avräkna mot emissionsbeloppet för den gröna obligationen. Det innebär att effekten av en statlig grön obligation är begränsad till en omklassificering av befintliga utgifter och projekt som staten redan bedriver eller planerar och som hade påbörjats även utan denna finansieringskälla. Därmed bidrar en statlig grön obligation inte till en snabbare eller mer omfattande omställning av samhället i grön riktning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;434&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_435"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td299"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td300"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft12"&gt;Däremot finns det tydliga risker med en statlig emission&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Efterfrågan på gröna obligationer har ökat kraftigt de senaste åren. Utredningen motiverar i första hand förslaget om en statlig grön obligation med att det ökar utbudet av gröna obligationer, vilket skulle kunna tillgodose behovet hos fondbolag som vill påvisa att de investerar miljövänligt. Men samhällets miljönytta skapas av gröna projekt, att fler miljövänliga projekt startas eller att fler be- fintliga projekt blir mer miljövänliga, inte av huruvida en obligation eller annan finansieringsform klassas som grön eller ej. Utredning- en ger emellertid inget välgrundat svar på hur en statlig grön obli- gation, direkt eller indirekt, ska kunna bidra till att öka antalet gröna projekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft9"&gt;Skillnaden mellan efterfrågan och utbud bör vara en stark driv- kraft för att överkomma de administrativa hinder som en grön ob- ligation medför och över tid bidra till att öka antalet gröna projekt. Som framgår i betänkandet har den starka efterfrågan redan fört med sig en mycket snabb ökning i Sverige av utbudet av gröna ob- ligationer. Det gäller både antal emittenter och emitterade belopp. Utredningen visar att sedan första emitteringen i Sverige 2008 har den utestående volymen av gröna obligationer vuxit med i genom- snitt 47% per år, dvs. mer än en fördubbling vart annat år. Den årliga emissionsvolymen av gröna obligationer, som andel av totalt emitterad obligationsvolym, har vuxit till 5 procent under samma period. Antalet emittenter ökade långsamt de första åren, men har under åren &lt;NOBR&gt;2014–2017&lt;/NOBR&gt; vuxit från 5 till ca 40.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft9"&gt;En statlig emittering riskerar att skapa undanträngningseffekter som ökar finansieringskostnaden för &lt;NOBR&gt;icke-statliga&lt;/NOBR&gt; gröna projekt och därmed att minska intresset för gröna obligationer hos privata utgivare. Det ökade utbudet av gröna obligationer som skulle följa av en statlig emission kan minska den gröna premie som i vissa fall leder till en lägre finansieringskostnad för gröna projekt. Om de potentiella vinsterna av att kunna finansiera gröna projekt billigare än andra projekt minskar blir det mindre attraktivt än i dag att starta projekt som kan finansieras med gröna obligationer. Projekt som skulle kunna ha en positiv påverkan på miljön riskerar därför att inte påbörjas. Den sammantagna effekten på den privata mark- naden för gröna obligationer är oklar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;435&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_436"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Ytterligare en risk med en statlig emittering är att företag som strävar efter en grön profil kan välja att köpa statliga gröna obliga- tioner i stället för att ställa om verksamheten, s.k. &lt;SPAN class="ft10"&gt;green washing&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Utredningen kan inte påvisa att statliga gröna obligationer leder till faktisk miljönytta. Som beskrivits ovan riskerar en statlig utgiv- ning av gröna obligationer i stället att leda till minskad miljöför- bättring. Samtidigt ökar kostnaderna för staten att genomföra de miljöprojekt som ändå planerats, eftersom de administrativa kost- naderna för att validera dessa för obligationsmarknaden tillkom- mer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft32"&gt;För att främja den gröna omställningen genom gröna obligationer bör andra förslag från utredaren i stället lyftas fram. Förslag som minskar kostnaderna för att emittera gröna obligationer, t.ex. ett &lt;SPAN class="ft47"&gt;pay- &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;for-performance&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt; &lt;/SPAN&gt;program där utgivaren i efterhand kompenseras för minskade koldioxidutsläpp eller ett stödprogram för att finansiera kostnader för extern granskning, är tänkbara alternativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Vidare föreslår utredaren nya uppgifter för Klimatpolitiska rå- det. Rådets uppgift i dag är att utvärdera hur regeringens samlade politik är förenlig med de klimatmål som riksdagen och regeringen har beslutat. Det skulle därför vara direkt olämpligt att Klimatpoli- tiska rådet har en operativ roll som utförare av regeringens politik genom att ta fram ett ramverk för statliga gröna obligationer. Upp- giften att utvärdera regeringens politik förutsätter en oberoende ställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft12"&gt;Alternativa finansieringslösningar och de offentliga finanserna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft32"&gt;När det gäller finansiering av stora projekt (företrädesvis infra- struktur) och effekten på de offentliga finanserna hänvisar kom- mittén för gröna obligationer till betänkandet Finansiering av infra- struktur med privat kapital? (SOU2017:13) som visar att projekt med statlig slutfinansiering medför att de offentliga finanserna, och därmed uppföljningen av överskottsmålet, påverkas med motsva- rande de årliga faktiska utgifterna för projektets färdigställande (d.v.s. byggkostnaderna). De senaste två decennierna har Eurostat successivt utvecklat principer och riktlinjer för hur projekt med inslag av privat kapital ska behandlas statistiskt, vilket generellt sett inneburit att tillämpningen på detta område skärpts. Det har därför&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;436&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_437"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td299"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td300"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft11"&gt;efterhand blivit allt ovanligare att en sådan tillgång, enligt Eurostats definition, klassificeras utanför den offentliga sektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft8"&gt;Trots detta diskuterar utredningen för gröna obligationer alter- nativa finansieringslösningar till traditionell anslagsfinansiering, t.ex. att särskilda bolagslösningar erbjuder möjligheten att ”lyfta ut” projektet ur statsbudgeten. Motivet till alternativ finansiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft32"&gt;är enligt utredningen det allmännas bristande förmåga att finansiera stora investeringar och att det tar för lång tid att färdigställa dessa om investeringsutgifterna ska underkastas överskottsmålet och prioriteras gentemot statsbudgetens andra angelägna utgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft8"&gt;Mot den bakgrunden anser jag det särskilt motiverat att fram- hålla att avgränsningen av offentlig sektor i nationalräkenskaperna skiljer sig mot den i statsbudgeten. Nationalräkenskapernas klassi- ficering av en tillgång till privat eller offentlig sektor avgörs av flera faktorer där risköverföring och inslag av brukaravgifter är särskilt viktiga. För att en tillgång ska räknas till privat sektor krävs att en stor del av det ekonomiska risktagandet är överfört till en privat aktör i kombination med att investeringskostnader och driftskost- nader under investeringens ekonomiska livslängd finansieras med brukaravgifter i en trovärdig, genomförbar affärsplan. Det gäller även om ett projekt hanteras i ett särskilt bolag utanför stats- budgeten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft9"&gt;I fallet med höghastighetsbanan är det i huvudsak offentliga medel som finansierar bygget. Sverigeförhandlingen har beräknat att banavgifter och andra kreativa finansieringskällor kopplade till fastigheter skulle kunna motsvara 5 till 10 procent av investerings- kostnaden. Därmed påverkar formen för finansiering (anslag, lån i Riksgäldskontoret eller särskild bolagslösning utanför statens budget) inte möjligheterna att uppnå överskottsmålet, eftersom nationalräkenskaperna belastas med de faktiska utgifterna under de år investeringen genomförs. Anslagsfinansiering och lånefinansie- ring har med andra ord exakt samma effekt på de offentliga finan- serna. Det betyder att om regeringen och riksdagen vill se en snabbare utbyggnadstakt av höghastighetsbanan än vad som i dag är planerat, behöver det vägas mot statsbudgetens övriga utgifter och inkomster.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;437&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_438"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft37"&gt;Särskilt yttrande av Marie Norström, Riksgälden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p928 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft8"&gt;Det är svårt att motivera gröna statsobligationer i termer av kost- nad eller risk. Det skulle kräva att regeringen får ett särskilt mandat från riksdagen att låna på villkor som inte följer budgetlagens hu- vudregel. Tvärtom medför grön upplåning, oavsett på vilket sätt det sker, en ökad kostnad åtminstone på sikt. Kostnader diskuteras i övrigt i avsnitt 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;För att undvika att öronmärka finansieringen, föreslår utred- ningen att upplåningen sker inom ramen för Riksgäldens ordinarie upplåning. Finansieringen skulle alltså vara helt fristående från gröna projekt. Det innebär att inga nya gröna investeringar åstad- koms genom att emittera gröna statsobligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;En förutsättning för att utveckla marknaden för gröna obligati- oner på ett gynnsamt sätt är ett stort utbud och ett långsiktigt åta- gande från låntagaren. Det är helt i linje med hur Riksgälden ser sin roll i marknaden för nominella statsobligationer i kronor. Staten bör vara referens för andra aktörer på den inhemska svenska mark- naden, det vill säga i kronor. Att kunna erbjuda likviditet och djup i statspapper till en bred investerarbas är ett sätt att på sikt sänka statens upplåningskostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Statens låga nettolånebehov begränsar redan i dag Riksgäldens möjligheter att bidra med likviditet i traditionella statsobligationer (slutnot 1). Därtill kommer den bristsituation som bland annat uppkommit genom Riksbankens köp av statsobligationer. Det finns för närvarande därför inget utrymme att introducera ytterligare ett skuldslag såsom gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft12"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft40"&gt;Gröna obligationer som statligt låneinstrument&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft33"&gt;Av utredningens direktiv framgår att, om förslag lämnas om en statligt emitterad grön obligation, ska ett sådant förslag vara fören- ligt med budgetlagens utformning, en effektiv statsskuldsförvalt- ning samt vara kostnadsneutral. Utredningens bedömning är att så borde vara möjligt. Jag delar inte den slutsatsen. Utredningen visar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;438&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_439"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td299"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td300"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;inte hur den har kommit fram till att emission av gröna statsobli- gationer långsiktigt skulle minimera kostnaden för statsskulden med beaktan av risk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft9"&gt;Utredningen föreslår att staten genom Riksgälden inom ramen för statsskuldsförvaltningen bör använda gröna obligationer för finansiering av statliga utgifter. I denna promemoria redovisas ett antal principiella och praktiska aspekter på den frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Promemorian behandlar i avsnitt 1 budgetlagens regler om statsskuldsförvaltningen. Avsnitt 2 behandlar utredningens förslag och Riksgäldens möjliga roll om regeringen och riksdagen väljer att ge ut gröna statliga obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft40"&gt;1. Gröna obligationer och målet för statsskuldsförvaltningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft9"&gt;I 5 kap. 5 § budgetlagen anges att statsskulden ska förvaltas så att kostnaden för skulden långsiktigt minimeras samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Budgetlagen är således tydlig: kostnad och risk är de enda kriterier som gör sig gällande vid beslut om stats- skuldsförvaltningens inriktning. Gröna obligationer går således inte att motivera inom ramen för den ordinarie statsskuldsförvaltningen om de är dyrare än reguljär upplåning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Gröna obligationer bedöms inte ge staten lägre upplåningskost- nader eller mindre risker än konventionell upplåning, se avsnitt 2. Det skulle antingen bli fråga om små volymer som inte ger någon signaleffekt eller större volymer som skulle tränga ut ordinarie upplåning i statsobligationer som redan i dag är en bristvara. Obli- gationerna skulle ha sämre likviditet, vilket höjer låneräntan för staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft9"&gt;Det är svårt att se att det finns utrymme att introducera gröna obligationer genom att endast ändra regeringens riktlinjer för stats- skuldsförvaltningen. Genom att åtgärden inte kan motiveras i termer av kostnad eller risk skulle utgivning av gröna obligationer kräva att regeringen får ett särskilt mandat från riksdagen att låna på villkor som inte följer budgetlagens huvudregel.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;439&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_440"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft40"&gt;2. Riksgäldens roll vid emissioner av gröna obligationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft11"&gt;2.1 Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p929 ft32"&gt;Marknaden för statsobligationer utgör kärnan i svensk räntemark- nad. Riksgälden har ett långsiktigt åtagande i svenska statspapper, varav statsobligationer utgör det viktigaste instrumentet och priori- teras allra högst när upplåningen planeras. Vid variationer av sta- tens nettolånebehov har andra instrument såsom statsskuldväxlar och obligationer i utländsk valuta i första hand använts för att öka respektive minska upplåningen, allt för att bibehålla en stabil ute- stående stock av statsobligationer. Med kontinuerliga överskott i statens kassa, har all upplåning under senare år reducerats. Auk- tionsvolymerna i statsobligationer har gradvis dragits ner från fyra till två miljarder kronor. Enligt Riksgäldens senaste prognos för 2018 och 2019 ligger den totala årliga upplåningen på 40 miljarder kronor. Det är mer än en halvering jämfört med i början av 2016. Då låg den totala volymen för statsobligationer på 88 miljarder kronor för delat på drygt 20 auktionstillfällen à fyra miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft32"&gt;Riksgälden har sju återförsäljare statsobligationer. Bankerna har via avtal skyldigheter både i primär- och sekundärmarknaden. Riks- gälden betalar provision som till största delen är rörlig, baserad på återförsäljarens marknadsandelar i auktionerna och mot kund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Utredningen menar att skälet till att staten ska emittera gröna obligationer är att främja marknaden för gröna obligationer, att Sverige ska profilera sig som föregångsland vad gäller hållbarhet, att vara en förebild för hur en grön obligation struktureras och rappor- teras samt tjäna som ett sätt att kommunicera Sveriges åtaganden enligt t.ex. Parisavtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;För att erhålla största möjlighet uppmärksamhet och signal- effekt krävs därför en stor emissionsvolym och ett långsiktigt åta- gande att emittera gröna obligationer. Som framgått ovan är det svårt att se hur det är möjligt utan att tränga undan övrig upplå- ning. Auktionsformatet passar dåligt eftersom volymerna är små. Efterfrågan av en grön statligobligation anses ligga på &lt;NOBR&gt;5–10&lt;/NOBR&gt; mdkr och löptiden på &lt;NOBR&gt;5–10&lt;/NOBR&gt; år. För bästa möjliga exekvering skulle syndi- kering, se avsnitt 2, användas. Med nuvarande prognos innebär det att endast &lt;NOBR&gt;30–35&lt;/NOBR&gt; mdkr återstår att fördelas på traditionella obliga- tioner.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;440&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_441"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td299"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td300"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft32"&gt;Det bör noteras att Riksgälden inte utan vidare kan ta på sig an- svaret för att arrangera upplåning med gröna obligationer. Åtagan- det från statens sida att använda medlen på angivet sätt måste göras av Regeringskansliet och/eller den myndighet som ansvarar för det aktuella projektet. Riksgälden kan som tillhandahållare av kontot inte granska hur medlen används. Ansvaret för detta torde behöva läggas på Riksrevisionen, som i så fall måste komplettera sin lö- pande granskning. Även här finns således en merkostnad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft9"&gt;När det gäller själva upplåningen har processen större likheter med försäljning av aktier i ett statligt bolag än den ordinarie upplå- ning Riksgälden svarar för. Det krävs till exempel direkta kontakter mellan de myndigheter som ansvarar för projektet och de banker som anlitas för att sälja obligationerna och därmed tar visst ansvar för att uppställda villkor för grön användning uppfylls. Detsamma gäller kontakter med de oberoende granskare som måste anlitas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Ges Riksgälden ett mer omfattande ansvar kommer det att krä- vas uppbyggnad av nya funktioner som Riksgälden för närvarande inte har. Riksgälden har dock inte funnit anledning att analysera hur stora kostnader som detta kan tänkas medföra. För att moti- vera detta krävs att Riksgälden får ett formellt uppdrag från rege- ringens sida att analysera förutsättningarna för att ge ut gröna obli- gationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft11"&gt;2.2 Kostnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft32"&gt;Banker som är engagerade i marknaden för gröna obligationer har indikerat att intresset att köpa gröna statsobligationer i kronor är så stort att obligationerna skulle prissättas på samma nivå som för traditionella. Efterfrågan kommer framför allt från svenska investe- rare men även från europeiska köpare. Om så är fallet uppstår ingen kostnad vid själva upplåningstillfället. Är handeln i andrahands- marknaden begränsad, kan transaktionskostnaden bli hög.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft32"&gt;Några fördelar från risksynpunkt i förhållande till reguljär upp- låning finns heller inte. På marginalen skulle en ökad splittring av statens upplåning på fler instrument snarast öka riskerna genom att marknaderna för de reguljära lånen blir mindre likvida (slutnot 2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft9"&gt;Det är inte heller lämpligt att sälja den här typen av obligationer via ett standardiserat auktionsförfarande utan det krävs hjälp av flera intermediärer/ledarbanker. Upplåningsformen kallas syndike-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;441&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_442"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p112 ft9"&gt;ring och innebär att emittenten uppdrar åt ett flertal banker att mot ersättning marknadsföra och gemensamt sälja obligationen vid ett tillfälle. Provisionerna för en syndikering som är standardiserade (slutnot 3) är betydligt högre än vad Riksgälden betalar i provisioner till sina återförsäljare i statsobligationer. Marknadsföring bland annat genom investerarmöten, så kallade roadshows, utanför Sverige är nödvändiga för att få största möjliga uppmärksamhet och intresse för den nya produkten. Sammantaget höjer det kostnaderna jäm- fört med traditionella obligationer. Till detta kommer kostnaderna för ersättning till oberoende granskare. Gröna obligationer i kronor skulle därför vara entydigt dyrare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft32"&gt;Gröna obligationer i till exempel dollar skulle skilja sig i mindre grad från Riksgäldens vanliga dollarobligationer eftersom syndike- ring är försäljningssättet. Även likviditeten skulle påminna om den i statens traditionella obligationer i utländsk valuta. Likväl skulle lånen bli mindre och locka en snävare krets av investerare än tradi- tionella statsobligationer, vilket talar för att lånevillkoren inte skulle bli mer gynnsamma. Breddning av investerarbasen skulle inte uppnås i samma utsträckning i dessa valutor eftersom ”gröna” svenska investerare inte är lika intresserade av utländsk valuta. Kost- naderna tillkommer för oberoende granskning av miljöeffekterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft11"&gt;2.3 Försäljningssätt av gröna statsobligationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft8"&gt;Det framgår inte helt tydligt vad utredningen vill uppnå med de olika förslagen. Här följer några aspekter på obligationers olika egenskaper och skillnader i försäljningssätt och vad det skulle inne- bära för gröna statsobligationer i kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft40"&gt;Ordinarie auktioner enligt modellen för traditionella obligationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft11"&gt;Fördelar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p929 ft33"&gt;Långsiktighet skulle uppnås. Riksgälden emitterar återkommande i de tre benchmarklöptiderna två, fem och tio år. Samma obligation fylls således på kontinuerligt. Återförsäljarna har skyldighet ställa tvåvägspriser mot kund, handla i den elektroniska interbank- handeln och i övrigt uppfylla alla krav i återförsäljaravtalet. Obli-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;442&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_443"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td299"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td300"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;gationen ska vara leveransbar i statsterminen enligt de villkor Nasdaq ställer. Ingen extra provisionskostnad skulle uppstå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft11"&gt;Nackdelar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft8"&gt;Flexibilitet saknas. För att få bästa möjliga villkor i primär- och sekundärmarknaden, bör marknadsförutsättningarna utnyttjas. Det innebär att låntagaren väljer tidpunkt, löptid och storlek där efter- frågan bedöms vara störst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Riksgälden är bunden till de enligt låneplanen förutbestämda auktionstillfällena och löptiderna. Ingen hänsyn tas till rådande marknadsläge. Riksgälden har ingen möjlighet att anpassa priset efter efterfrågan. Riksgäldens sju återförsäljare är givna intermedi- ärer. Dessa banker är inte nödvändigtvis de bäst skickade att sälja gröna obligationer. Auktionsvolymen är för liten. Kraven på åter- försäljarna i andrahandsmarknaden är helt orimliga för en grön obligation. Signaleffekten skulle vara begränsad. Små auktioner utspridda över året skulle inte få någon större uppmärksamhet. De gröna obligationerna skulle tränga ut de traditionella vilket på sikt kostar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft40"&gt;Syndikering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft11"&gt;Fördelar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p930 ft9"&gt;Största möjliga fokus och uppmärksamhet skulle uppnås. Mark- nadsföringen av obligationen är ett effektivt sätt att kommunicera Sveriges miljöåtagande. Metoden ger flexibilitet i val av banker, tidsplanering, prissättning och allokering. Stor volym kan emitteras vid ett tillfälle. Med syndikatets hjälp kan emissionstillfället mycket noga planeras och förberedas. Låntagaren får i förväg indikationer om efterfrågad volym och övriga villkor. Erbjuden volym är inte given utan kan anpassas efter intresset från investerare. Räntan på obligationen i primärmarknaden skulle kunna vara lägre än för en traditionell obligation med samma egenskaper.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;443&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_444"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft11"&gt;Nackdelar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft8"&gt;Kostnaden är högre än för traditionella obligationer, se avsnitt 2.2. Ledarbankerna har inget formellt prisställningsåtagande. Ett enda emissionstillfälle skulle inte ge någon långsiktighet och därför inte heller någon större betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Avslutningsvis kan det noteras att gröna obligationer inte heller är motiverade ur ett miljöperspektiv eftersom miljöeffekterna av ett projekt bestäms av projektets egenskaper och är oberoende av finansieringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft11"&gt;Slutnoter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Med traditionella obligationer respektive statsobligationer me- nas i texten nominella statsobligationer i kronor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Se Statsskuldspolitiska utredningen (SOU 2014:8) för ingående resonemang kring vikten av likvida marknader för statspapper. Riksbankens beslut att i penningpolitiskt syfte köpa statspapper har gjort likviditetsfrågan än mer relevant.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Standardiserade provisioner enligt EIB:s EARNs program: 2 år 0,075; 3 år 0,100 %; 5 år 0,125 %; 7 år 0,150 %; 10 år 0,175 %; 15 år 0,200 %.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;444&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_445"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p931 ft19"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p932 ft7"&gt;Kommittédirektiv 2016:109&lt;/P&gt;
&lt;P class="p933 ft37"&gt;Gröna obligationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p934 ft11"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 14 december 2016.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft9"&gt;I syfte att främja utvecklingen av en hållbar finansmarknad får en särskild utredare i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur marknaden för gröna obligationer kan utvecklas. En grön obliga- tion är en obligation där intäkterna investeras i projekt som är miljö- vänliga, t.ex. i projekt som bidrar till åtgärder för klimatet. Utredaren ska ta fram exempel på projekttyper som skulle kunna finansieras med gröna obligationer. Granskning av en oberoende part är cen- tral för att öka förtroendet för gröna obligationer och därför ska utredaren även analysera och lämna förslag på processer och rutiner för tredjepartsvalidering. Slutligen ska utredaren analysera och lämna förslag på vilken information som investerare behöver för att fatta välgrundade investeringsbeslut när det gäller investeringar i gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft9"&gt;Utredaren ska lämna de författningsförslag som bedöms nöd- vändiga. Uppdraget ska redovisas senast den 15 december 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p938 ft12"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft40"&gt;Finansiering av åtgärder för miljö och klimat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft8"&gt;Det finns ett politiskt åtagande att förverkliga de klimatrelaterade investeringar som krävs för att uppfylla de långsiktiga målen i det s.k. Parisavtalet, som antogs vid de internationella klimatförhand- lingarna COP 21 i Paris 2015, och de mål som antagits globalt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;445&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_446"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft32"&gt;genom FN:s Agenda 2030 och Addis Abeba Action Agenda om utvecklingsfinansiering. Ett centralt mål i Parisavtalet är att invester- ingar ska göras förenliga med en utveckling i riktning mot låga ut- släpp av växthusgaser och motståndskraft mot klimatförändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft9"&gt;Insikten växer på finansmarknaden om att hållbarhetsaspekter generellt och miljökonsekvenser specifikt behöver vägas in för att investeringar ska vara långsiktigt lönsamma. Det speglas bl.a. i ett ökat intresse för hållbara investeringar hos institutionella och pri- vata investerare. I hållbarhet inkluderas ofta miljöaspekter, sociala aspekter och frågor kring bolagsstyrning, vilket ofta förkortas ESG (av det engelska uttrycket &lt;SPAN class="ft45"&gt;environment, social and governance).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft8"&gt;Det finns ett behov av att underlätta kanaliseringen av kapital till miljöprojekt och till finansiering av åtgärder för klimatet. Ett sätt är att främja framväxten av en marknad för gröna obligationer. Finansieringsformen är ett av flera instrument som kan användas för finansiering av miljö- och klimatrelaterade investeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft9"&gt;Genom gröna obligationer får investerare information om inve- steringar som är miljövänliga och erbjuds en möjlighet att investera i just dessa. För att främja en hållbar finansmarknad generellt är det positivt att genomlysningen ökar av bl.a. miljö- och klimatrisker i investeringar. De företag som finansierar sig genom gröna obliga- tioner har också möjlighet att bredda sin investerarbas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft8"&gt;Inom ett flertal internationella forum pågår utvecklingsarbete när det gäller en hållbar finansmarknad och finansiering för klima- tet. Utan att ge en komplett bild kan några initiativ nämnas. Inom G20 finns två arbetsgrupper: the Green Finance Study Group och Climate Finance Study Group. Den förstnämnda gruppen har i uppdrag att se över möjligheterna att främja utvecklingen av en grön finansmarknad i allmänhet och lämnade en rapport vid &lt;NOBR&gt;G20-mötet&lt;/NOBR&gt; i september 2016. Även inom FN:s miljöprogram UNEP pågår ett arbete. En slutsats av detta arbete är att nya finansieringsinstrument behövs inom ett brett område, inklusive klimat, naturkapital och föroreningar, för att genomföra Agenda 2030. Inom ramen för ett initiativ av de nordiska statsministrarna, kallat Grön tillväxt på nor- diskt sätt, presenterades rapporten Green Financing – the Nordic Way i september 2016.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft8"&gt;Inom ramen för regeringens framtidsarbete Uppdrag: Framtid har analysgruppen Grön omställning och konkurrenskraft haft i uppdrag att ta fram förslag på åtgärder för att främja den omställ-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;446&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_447"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td301"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;ning av samhället som är nödvändig för att klara tvågradersmålet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft9"&gt;Gruppen redovisade sitt uppdrag i april 2016. I rapporten ”Om- ställning till hållbarhet och konkurrenskraft, Sveriges väg mot ett fossilfritt och resurseffektivt välfärdssamhälle” lämnas flera förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft32"&gt;Särskilt två av dem är angelägna att föra vidare i detta sammanhang: att kartlägga investeringsbehov och möjliga finansieringslösningar med fokus på transparens och kostnadseffektivitet samt ökad attrak- tivitet hos hållbarhetsdrivna investeringar, och att främja utveck- lingen av marknaden för gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft8"&gt;Inom ramen för Nationella regionalfondsprogrammet för perio- den &lt;NOBR&gt;2014–2020&lt;/NOBR&gt; har det beslutats om en grön investeringsfond. Syftet är att stärka utbudet av riskkapital för finansiering med fokus på affärsverksamhet inom klimat- och energiteknik. Almi Invest har fått i uppdrag att förvalta fonden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft40"&gt;Gröna obligationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft8"&gt;En obligation är ett räntebärande värdepapper (löpande skuldför- bindelse) som har en löptid på minst ett år och vars nominella be- lopp betalas tillbaka när löptiden har gått ut. Under tiden får inne- havaren oftast utbetalningar i form av räntor. Att ge ut (emittera) obligationer är ett sätt för bl.a. stater, kommuner och företag att finansiera sin verksamhet. Att en obligation benämns ”grön” syftar enbart på hur de medel som lånats upp genom att ge ut obliga- tionen ska användas. Utgivaren (emittenten) tar också på sig ett ansvar att återrapportera till långivarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Det finns ingen allmänt accepterad definition av vad som är en ”grön” obligation. The Green Bond Principles, som tagits fram av International Capital Markets Association (ICMA) har dock fått stort genomslag i praktiken. Det är övergripande principer om att gröna obligationer ska finansiera miljömässigt hållbara aktiviteter. Principerna täcker fyra områden: användande av intäkter, process för att granska och välja ut projekt, spårbarhet av intäkter och årlig rapportering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;Det finns också andra mer detaljerade standarder. Exempelvis har Climate Bond Initiative (CBI) branschspecifika kriterier för vad som kvalificerar tillgångar och projekt för finansiering med gröna obligationer. På den internationella marknaden finns ett antal&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;447&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_448"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p112 ft9"&gt;oberoende organisationer som certifierar gröna obligationer enligt Green Bond Principles eller andra förekommande standarder. The International Finance Corporation (IFC) i Världsbanksgruppen har på detta område blivit tongivande i arbetet med ekonomier i utveck- lingsländer. Samarbetet inom IFC sker bl.a. med 26 större eko- nomier genom Sustainable Banking Network.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Det finns en risk att investerare, banker eller emittenter engage- rar sig i enstaka miljöprojekt och investeringar i syfte att få en grön stämpel och därmed undvika externa påtryckningar om miljö- effekten av övrig verksamhet. Denna problematik kallas för green washing.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft40"&gt;Marknaden för gröna obligationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft34"&gt;Marknaden för gröna obligationer har utvecklats snabbt sedan de första emissionerna gjordes 2006 och 2007 med en markant ökning 2014 när ICMA introducerade sina principer för gröna obliga- tioner. Enligt uppgifter från Climate Bond Initiative (CBI) upp- gick emissionerna av gröna obligationer till 42 miljarder &lt;NOBR&gt;US-dollar&lt;/NOBR&gt; under 2015 och t.o.m. oktober i år har gröna obligationer för mot- svarande 62 miljarder dollar emitterats. Sammanlagt sedan starten t.o.m. det första kvartalet 2016 uppgår det emitterade beloppet till 118 miljarder dollar. Det handlar dock fortfarande om blygsamma volymer i förhållande till den totala obligationsmarknaden. Enligt Green Finance Study Group utgör gröna obligationer i dag mindre än en procent av den totala obligationsmarknaden. CBI har gjort uppskattningar som visar att gröna obligationer utgör en mindre andel av den totala finansieringen via obligationer Europeiska inve- steringsbanken (EIB) är enligt CBI:s data den hittills största emit- tenten med en total volym på 17 miljarder dollar t.o.m. juli 2016 och var den enskilt största emittenten under 2014 och 2015. Före- tag, kommuner och banker utgör en växande andel och sedan 2014 emitterar de sammantaget en större volym än de internationella finansiella institutionerna tillsammans. Den genomsnittliga löp- tiden har sedan 2007 varierat mellan fem år och drygt sju år. Av de emitterade gröna obligationerna t.o.m. juli 2016 är 80 procent deno- minerade i dollar eller euro.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;448&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_449"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td301"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p157 ft8"&gt;Svenska aktörer engagerade sig tidigt på marknaden och bland emittenterna finns företag inom t.ex. fastighets- och energisektorn, kommuner, landsting och statliga bolag. Svenska försäkringsföretag och pensionsfonder var bland de första att investera i gröna obli- gationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft34"&gt;Den franska regeringen har offentliggjort planer på att emittera statliga gröna obligationer under 2017. Syftet är att finansiera projekt som ingår i statens program för långsiktiga investeringar. Frankrike kan därmed bli den första stat som emitterar gröna obligationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft12"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft8"&gt;Marknaden för gröna obligationer fortsätter att expandera i snabb takt och intresset från investerare har vuxit kraftigt under senare år. Det genomförs en mängd offentliga, gröna projekt i regi av stat, landsting och kommuner samt statliga och kommunala bolag. Många av dessa projekt skulle kunna finansieras genom gröna obligationer. Mot denna bakgrund bör en analys göras av de sätt på vilka mark- naden för gröna obligationer kan främjas. Marknaden för gröna obligationer är fortfarande ung och det bör ingå att analysera och överväga ökad harmonisering och specifikt utvecklad standardiser- ing av metodval.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Analysen bör vara inriktad på den svenska marknaden för gröna obligationer. Eftersom marknaden är global bör samtidigt interna- tionella förhållanden och standarder tas i beaktande. En utgångs- punkt bör vara att åtgärder för att främja den svenska marknaden också ska aktörer har varit drivande i att utveckla marknaden globalt och dessa erfarenheter bör också beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft8"&gt;En grundläggande förutsättning för att emittera gröna obliga- tioner är att det finns lämpliga gröna projekt. En angränsande fråge- ställning är därför vilka projekt som skulle kunna vara aktuella att finansiera med gröna obligationer samt hur processen skulle kunna se ut för att utvärdera sådana projekt. Det behövs därmed en analys och inventering av vilka möjliga projekttyper inom miljö- och klimat- området som skulle kunna finansieras genom gröna obligationer. Vidare behövs en analys av behovet av en struktur för att identifiera lämpliga projekt, med beaktande av att risken för s.k. green washing bör undvikas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;449&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_450"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft9"&gt;Granskning av en oberoende part är central för att öka förtro- endet för gröna obligationer och för att säkerställa att avkastningen ligger i linje med investerarens önskemål. Det finns ett behov av processer och rutiner för granskning av en oberoende part (s.k. tredje- partsvalidering) av gröna obligationer. På marknaden finns i dag olika lösningar och företag och organisationer som genomför tredje- partsvalidering. Marknaden bör mot den bakgrunden analyseras och behov av en struktur med processer och rutiner som kan fylla den uppgiften bör övervägas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft32"&gt;Tillgång till god information, transparens och verifierbarhet bi- drar till att investerare ska kunna fatta välgrundade investeringsbe- slut, vilket i förlängningen även medför billigare upplåning för emittenter. Med beaktande av särdragen hos gröna obligationer bör utredaren analysera behovet av information för investerare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft9"&gt;En utvecklad marknad för gröna obligationer syftar till att kana- lisera medel till finansiering av åtgärder för klimatet till miljömässig hållbarhet och därmed bidra till en hållbar finansmarknad. Analy- sen bör i första hand riktas mot gröna obligationer och närliggande finansieringslösningar, t.ex. gröna värdepapperiseringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Under förutsättning att uppdraget kan redovisas i tid bör utre- daren i den del det bedöms nödvändigt även behandla generella aspekter för att skapa en hållbar finansmarknad, t.ex. sociala aspekter. Såväl offentliga som privata projekt och finansieringslösningar ska inkluderas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;I syfte att främja utvecklingen av en hållbar finansmarknad får utredaren i uppdrag att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;analysera och lämna förslag på vilka sätt marknaden för gröna obligationer kan främjas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;analysera, och ta fram exempel på, vilka projekttyper som skulle kunna finansieras med gröna obligationer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;analysera och lämna förslag på en struktur med processer och kriterier som identifierar gröna projekt, med hänsyn tagen till risken för s.k. green washing,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;analysera och lämna förslag på processer och rutiner för tredje- partsvalidering av gröna obligationer, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;analysera och lämna förslag på vilken information som investe- rare behöver för att fatta välgrundade investeringsbeslut.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;450&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_451"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td301"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2017:115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft31"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft33"&gt;Utredaren ska lämna de författningsförslag som bedöms nödvän- diga. Om utredaren lämnar förslag om en statlig emission av gröna obligationer, ska ett sådant förslag vara förenligt med budgetlagens utformning, en effektiv statsskuldsförvaltning samt vara kostnads- neutralt. Uppdraget omfattar inte skattefrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft12"&gt;Konsekvensbeskrivningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft32"&gt;En redovisning och motivering ska lämnas av vilka förslag som har övervägts, men avfärdats. Om utredarens förslag påverkar kostna- derna eller intäkterna för staten, kommuner, landsting, företag eller andra enskilda, ska en beräkning av dessa konsekvenser redovisas. Om förslagen innebär samhällsekonomiska konsekvenser i övrigt, ska dessa redovisas. Om förslagen innebär kostnadsökningar eller intäktsminskningar för staten, kommuner eller landsting, ska ut- redaren föreslå en heltäckande finansiering. Arbetet med konse- kvensanalysen ska löpa parallellt med det övriga arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft12"&gt;Samråd och redovisning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft11"&gt;Genomförandet av uppdraget ska ske i dialog med &lt;NOBR&gt;2030-delegatio-&lt;/NOBR&gt; nen (Fi 2016:01).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft8"&gt;Utredaren ska hålla sig informerad om och beakta relevant arbete som pågår inom Regeringskansliet, i de övriga nordiska länderna, inom EU och även marknadsutvecklingen globalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Under genomförandet av uppdraget ska utredaren samråda med och inhämta upplysningar från Riksgäldskontoret och andra myn- digheter och organisationer som kan vara berörda av de olika sak- frågorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft11"&gt;Uppdraget ska redovisas senast den 15 december 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft11"&gt;(Finansdepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;451&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_452"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115452x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;Statens offentliga utredningar 2017&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft13"&gt;Kronologisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p943 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;För Sveriges landsbygder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p944 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p945 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Kraftsamling för framtidens energi. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Karens för statsråd och statssekreterare. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;För en god och jämlik hälsa. En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Svensk social trygghet i en globaliserad värld. Del 1 och 2. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p949 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Se barnet! Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p950 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Straffprocessens ramar och domstolens beslutsunderlag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p951 ft4"&gt;i brottmål – en bättre hantering av stora mål. Ju.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p952 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2017. Kärnavfallet – en fråga i ständig förändring. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p943 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Det handlar om oss.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p953 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;unga som varken arbetar eller studerar. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Vägskatt. Volym 1 och 2. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p956 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Att ta emot människor på flykt. Sverige hösten 2015. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p957 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Finansiering av infrastruktur med privat kapital? Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Migrationsärenden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p953 ft4"&gt;vid utlandsmyndigheterna. Ju.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p959 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Kvalitet och säkerhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p953 ft4"&gt;på apoteksmarknaden. S.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p960 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;16.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Sverige i Afghanistan &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2002–2014.&lt;/NOBR&gt; UD.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p961 ft218"&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;17.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Om oskuldspresumtionen och rätten att närvara vid rättegången. Genomförande av EU:s oskuldspresumtionsdirektiv. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;18.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;En nationell strategi för validering. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;19.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Uppdrag: Samverkan. Steg på vägen mot fördjupad lokal samverkan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p963 ft4"&gt;för unga arbetslösa. A.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p964 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;20.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Tillträde för nybörjare – ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p965 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;21.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer. Del 1 och 2. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p966 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;22.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Från värdekedja till värdecykel – så får Sverige en mer cirkulär ekonomi. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p959 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;23.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;digitalforvaltning.nu. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p967 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;24.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Ett arbetsliv i förändring – hur påverkas ansvaret för arbetsmiljön? A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;25.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Samlad kunskap – stärkt handläggning. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p969 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;26.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Delningsekonomi. På användarnas villkor. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p970 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;27.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p971 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;28.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Ett nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;29.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Brottsdatalag. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p972 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;30.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;En omreglerad spelmarknad. Del 1 och 2. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;31.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Stärkt konsumentskydd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p953 ft4"&gt;på bostadsrättsmarknaden. Ju.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p959 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;32.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Substitution i Centrum&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft219"&gt;stärkt konkurrenskraft med kemikaliesmarta­ lösningar. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p959 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;33.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Stärkt ställning för hyresgäster. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;34.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Ekologisk kompensation – Åtgärder för att motverka nettoförluster av biologisk mångfald och ekosystem- tjänster, samtidigt som behovet av markexploatering tillgodoses. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p975 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;35.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Samling för skolan. Nationell strategi för kunskap och likvärdighet. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;36.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Informationssäkerhet för samhälls­ viktiga och digitala tjänster. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;37.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Kvalificerad välfärdsbrottslighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p977 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft219"&gt;förebygga, förhindra, upptäcka och beivra. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_453"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115453x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p978 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;38.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Kvalitet i välfärden – bättre upphandling och uppföljning. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;39.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Ny dataskyddslag. Kompletterande bestämmelser till EU:s dataskydds­ förordning. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;40.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;För dig och för alla. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;41.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Meddelarskyddslagen – fler verksam- heter med stärkt meddelarskydd. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p959 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;42.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Vem har ansvaret? M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p981 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;43.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;På lika villkor! Delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörj- ningen. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;44.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Entreprenad, fjärrundervisning och distansundervisning. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p959 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;45.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Ny lag om företagshemligheter. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p983 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;46.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Stärkt ordning och säkerhet i domstol. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;47.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa. Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p985 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;48.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Kunskapsbaserad och jämlik vård. Förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p986 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;49.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;EU:s dataskyddsförordning och utbildningsområdet. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p987 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;50.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Personuppgiftsbehandling för forskningsändamål. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;51.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Utbildning, undervisning och ledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p988 ft4"&gt;– reformvård till stöd för en bättre skola. U.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;52.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Så stärker vi den personliga integriteten. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p990 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;53.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;God och nära vård. En gemensam färdplan och målbild. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p991 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;54.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p959 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;55.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;En ny kamerabevakningslag. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p992 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;56.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Jakten på den perfekta ersättnings­ modellen. Vad händer med med­ arbetarnas handlingsutrymme? Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p993 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;57.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Lag om flygpassageraruppgifter i brottsbekämpningen. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p994 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;58.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Amerikansk inresekontroll vid utresa från Sverige – så kan avtalen genom- föras. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;59.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Reglering av alkoglass m.fl. produkter. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p996 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;60.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft219"&gt;Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p997 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;61.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft219"&gt;Villkorlig frigivning – förstärkta åtgärder mot återfall i brott. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p998 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;62.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft219"&gt;Kärnavfallsrådets yttrande över SKB:s &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Fud-program&lt;/NOBR&gt; 2016. M.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;63.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;Miljötillsyn och sanktioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p999 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft219"&gt;en tillsyn präglad av ansvar, respekt och enkelhet. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;64.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft219"&gt;Detaljplanekravet. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;65.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;Hyran vid nyproduktion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft219"&gt;en utvärdering och utveckling av modellen med presumtionshyra. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1001 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;66.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft219"&gt;Dataskydd inom Socialdepartementets verksamhetsområde – en anpassning till EU:s dataskyddsförordning. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1002 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;67.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft219"&gt;Våldsbejakande extremism. En forskarantologi­. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1003 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;68.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft219"&gt;Barnets rättigheter i ett straffrättsligt förfarande m.m. Genomförande av EU:s barnrättsdirektiv och två andra straffprocessuella frågor. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1004 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;69.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;Marknadskontrollmyndigheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft219"&gt;befogenheter och sanktionsmöjligheter. UD.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;70.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft219"&gt;Förstärkt skydd för uppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1006 ft4"&gt;av betydelse för ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i. Ju.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1004 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;71.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;Bostäder på statens mark&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1007 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft219"&gt;en möjlighet? N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1008 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;72.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft219"&gt;Genomförande av vissa straffrättsliga åtaganden för att förhindra och bekämpa terrorism. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1009 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;73.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft219"&gt;En gemensam bild av bostads&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft221"&gt;‑ &lt;/SPAN&gt;byggnadsbehovet. N.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1010 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;74.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft219"&gt;Brottsdatalag – kompletterande lagstiftning. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1010 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;75.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft219"&gt;Datalagring – brottsbekämpning och integritet. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1011 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;76.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft219"&gt;Enhetliga priser på receptbelagda läkemedel. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1012 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;77.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft219"&gt;En generell rätt till kommunal avtalssamverkan. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;78.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft219"&gt;En sammanhållen budgetprocess. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1013 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;79.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft219"&gt;Finansiering av public service – för ökad stabilitet, legitimitet och stärkt oberoende. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_454"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115454x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p1014 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;80.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Stärkt integritet i Rättsmedicinal- verkets verksamhet. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;81.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Rättslig översyn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p953 ft4"&gt;av skogsvårdslagstiftningen. N.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1015 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;82.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Vägledning för framtidens arbetsmarknad. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p981 ft223"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;83.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;Brännheta skatter! Bör avfallsför- bränning och utsläpp av kväveoxider från energiproduktion beskattas? Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1016 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;84.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Uppehållstillstånd på grund av praktiska verkställighetshinder och preskription. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;85.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Rekrytering av framtidens domare. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1017 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;86.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Hyresmarknad utan svarthandel och otillåten andrahandsuthyrning. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1018 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;87.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Finansiering, subvention och pris- sättning av läkemedel – en balansakt. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1019 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;88.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Nästa steg? Del 2. Förslag för en stärkt minoritetspolitik. Ku&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;89.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Hemlig dataavläsning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft219"&gt;ett viktigt verktyg i kampen mot allvarlig brottslighet. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;90.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Makars, registrerade partners och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situationer. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1004 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;91.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Nationella minoritetsspråk i skolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1022 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft219"&gt;förbättrade förutsättningar till undervisning och revitalisering. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p959 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;92.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Transpersoner i Sverige.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1023 ft4"&gt;Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor. Ku.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;93.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Klarlagd identitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1024 ft6"&gt;Om utlänningars rätt att vistas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1025 ft4"&gt;i Sverige, inre utlänningskontroller och missbruk av identitetshandlingar. Ju.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;94.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Beräkning av skattetillägg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p953 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft219"&gt;en översyn av reglerna. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p959 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;95.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Ett land att besöka.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1026 ft4"&gt;En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring. N.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;96.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Utvidgat hinder mot erkännande av utländska barnäktenskap. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;97.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Totalförsvarsdatalag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1028 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft219"&gt;Rekryteringsmyndighetens person­ uppgiftsbehandling. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1029 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;98.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Tidiga förhör – nya bevisregler i brottmål. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p945 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;99.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Effektivare energianvändning. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft4"&gt;100. Beslag och husrannsakan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft219"&gt;ett regelverk för dagens behov. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1031 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;101.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1032 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft219"&gt;en ny modell för föräldraförsäk- ringen. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;102.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Skatt på kadmium i vissa produkter och kemiska växtskyddsmedel. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;103.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Lagliga vägar för att söka asyl i EU. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;104.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Etikprövning – en översyn av reglerna om forskning och hälso- och sjukvård. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1004 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;105.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Kapacitetstilldelningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1035 ft4"&gt;på höghastighetsjärnvägen. N.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1036 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;106.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Nystart för byggstandardiseringen genom stärkt samverkan. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;107.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Slutrapport från Sverigeförhandlingen. Infrastruktur och bostäder –&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1038 ft4"&gt;ett gemensamt samhällsbygge. N.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;108.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Lån och garantier för fler bostäder. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1039 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;109.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Servicekontor i ny regim. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1040 ft223"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;110.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;Värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Hinder och möjligheter. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1041 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;111.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1038 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;psykiatrisk tvångsvård. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1042 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;112.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft224"&gt;Ett fönster av möjligheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1035 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft219"&gt;stärkt barnrättsperspektiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1043 ft4"&gt;för barn i skyddat boende. S.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1042 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;113.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Alkoholreklam i sociala medier m.m. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1044 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;114.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;reboot – omstart för den digitala förvaltningen. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1042 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;115.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Att främja gröna obligationer. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_455"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115455x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;Statens offentliga utredningar 2017&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft13"&gt;Systematisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft56"&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1045 ft4"&gt;Uppdrag: Samverkan. Steg på vägen mot fördjupad lokal samverkan för unga arbetslösa. [19]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1046 ft4"&gt;Ett arbetsliv i förändring – hur påverkas ansvaret för arbetsmiljön? [24]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1047 ft4"&gt;Ett nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö. [28]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1048 ft4"&gt;Vägledning för framtidens arbetsmarknad. [82]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft56"&gt;Finansdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1049 ft225"&gt;Karens för statsråd och statssekreterare. [3] Vägskatt. Volym 1 och 2. [11]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft4"&gt;Finansiering av infrastruktur med privat kapital? [13]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft4"&gt;digitalforvaltning.nu. [23]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft4"&gt;Delningsekonomi. På användarnas villkor. [26]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft4"&gt;Vissa frågor inom fastighets- och stämpel- skatteområdet. [27]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1052 ft4"&gt;En omreglerad spelmarknad. Del 1 och 2. [30]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1053 ft4"&gt;Kvalitet i välfärden – bättre upphandling och uppföljning. [38]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft4"&gt;Jakten på den perfekta ersättningsmodel- len. Vad händer med medarbetarnas handlingsutrymme? [56]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1055 ft4"&gt;En generell rätt till kommunal avtalssamverkan. [77]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft4"&gt;En sammanhållen budgetprocess. [78]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1056 ft4"&gt;Brännheta skatter! Bör avfallsförbränning och utsläpp av kväveoxider från energi- produktion beskattas? [83]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1057 ft4"&gt;Beräkning av skattetillägg – en översyn av reglerna. [94]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1058 ft4"&gt;Skatt på kadmium vissa produkter och kemiska växtskyddsmedel. [102]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft4"&gt;Servicekontor i ny regim. [109]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p1059 ft223"&gt;reboot – omstart för den digitala förvaltningen. [114]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft4"&gt;Att främja gröna obligationer. [115]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft56"&gt;Försvarsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft4"&gt;Totalförsvarsdatalag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1060 ft6"&gt;– Rekryteringsmyndighetens­ person­&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1060 ft4"&gt;uppgiftsbehandling. [97]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft56"&gt;Justitiedepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft4"&gt;Se barnet! [6]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1061 ft6"&gt;Straffprocessens ramar och domstolens beslutsunderlag i brottmål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1062 ft4"&gt;– en bättre hantering av stora mål. [7]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1063 ft4"&gt;Att ta emot människor på flykt. Sverige hösten 2015. [12]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft6"&gt;Migrationsärenden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1064 ft4"&gt;vid utlandsmyndigheterna. [14]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1065 ft218"&gt;Om oskuldspresumtionen och rätten att närvara vid rättegången. Genomförande av EU:s oskuldspresumtionsdirektiv. [17]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft4"&gt;Brottsdatalag. [29]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft6"&gt;Stärkt konsumentskydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1066 ft225"&gt;på bostadsrättsmarknaden. [31] Stärkt ställning för hyresgäster. [33]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1067 ft4"&gt;Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster. [36]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft4"&gt;Kvalificerad välfärdsbrottslighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1068 ft4"&gt;– förebygga, förhindra, upptäcka och beivra. [37]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1069 ft4"&gt;Ny dataskyddslag. Kompletterande bestämmelser till EU:s dataskydds­ förordning. [39]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1070 ft4"&gt;Meddelarskyddslagen – fler verksam- heter med stärkt meddelarskydd. [41]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1071 ft3"&gt;Ny lag om företagshemligheter. [45] Stärkt ordning och säkerhet i domstol. [46] Så stärker vi den personliga integriteten. [52] En ny kamerabevakningslag. [55]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_456"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115456x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p1072 ft4"&gt;Lag om flygpassageraruppgifter i brotts- bekämpningen. [57]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1073 ft223"&gt;Amerikansk inresekontroll vid utresa från Sverige – så kan avtalen genomföras. [58]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1074 ft4"&gt;Villkorlig frigivning – förstärkta åtgärder mot återfall i brott. [61]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft6"&gt;Hyran vid nyproduktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1075 ft4"&gt;– en utvärdering och utveckling av modellen med presumtionshyra. [65]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1046 ft4"&gt;Barnets rättigheter i ett straffrättsligt förfarande m.m. Genomförande av EU:s barnrättsdirektiv och två andra straffprocessuella frågor. [68]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1076 ft4"&gt;Förstärkt skydd för uppgifter av betydelse för ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i. [70]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1077 ft4"&gt;Genomförande av vissa straffrättsliga åtaganden för att förhindra och bekämpa terrorism. [72]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1078 ft4"&gt;Brottsdatalag – kompletterande lagstiftning. [74]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1079 ft4"&gt;Datalagring – brottsbekämpning och integritet. [75]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1080 ft4"&gt;Stärkt integritet i Rättsmedicinalverkets verksamhet. [80]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1081 ft4"&gt;Uppehållstillstånd på grund av praktiska verkställighetshinder och preskription. [84]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft4"&gt;Rekrytering av framtidens domare. [85]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1082 ft4"&gt;Hyresmarknad utan svarthandel och otillåten andrahandsuthyrning. [86]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft6"&gt;Hemlig dataavläsning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1083 ft4"&gt;– ett viktigt verktyg i kampen mot allvarlig brottslighet. [89]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1048 ft4"&gt;Makars, registrerade partners och sambors förmögenhetsförhållanden i inter­ nationella situationer. [90]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft4"&gt;Klarlagd identitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1060 ft6"&gt;Om utlänningars rätt att vistas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1084 ft4"&gt;i Sverige, inre utlänningskontroller och missbruk av identitetshandlingar. [93]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1085 ft4"&gt;Utvidgat hinder mot erkännande av utländska­ barnäktenskap. [96]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1086 ft4"&gt;Tidiga förhör – nya bevisregler i brottmål. [98]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft6"&gt;Beslag och husrannsakan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1087 ft225"&gt;– ett regelverk för dagens behov. [100] Lagliga vägar för att söka asyl i EU. [103]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft56"&gt;Kulturdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1088 ft4"&gt;Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik. [60]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1089 ft4"&gt;Våldsbejakande extremism. En forskarantologi­. [67]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1090 ft4"&gt;Finansiering av public service – för ökad stabilitet, legitimitet och stärkt oberoende. [79]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft6"&gt;Nästa steg? Del 2. Förslag för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1064 ft4"&gt;en stärkt minoritetspolitik. [88]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft6"&gt;Transpersoner i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1091 ft4"&gt;Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor. [92]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1092 ft223"&gt;Värna demokratin mot våldsbejakande ­extremism. Hinder och möjligheter. [110]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft56"&gt;Miljö- och energidepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft4"&gt;Kraftsamling för framtidens energi. [2]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1093 ft4"&gt;Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2017. Kärnavfallet – en fråga i ständig förändring. [8]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1094 ft4"&gt;Från värdekedja till värdecykel – så får Sverige en mer cirkulär ekonomi. [22]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft6"&gt;Substitution i Centrum&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1095 ft4"&gt;– stärkt konkurrenskraft med kemikaliesmarta­ lösningar. [32]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1092 ft4"&gt;Ekologisk kompensation – Åtgärder för att motverka nettoförluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster, sam- tidigt som behovet av markexploatering tillgodoses. [34]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft4"&gt;Vem har ansvaret? [42]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1096 ft4"&gt;Kärnavfallsrådets yttrande över SKB:s &lt;NOBR&gt;Fud-program&lt;/NOBR&gt; 2016. [62]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft6"&gt;Miljötillsyn och sanktioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1097 ft4"&gt;– en tillsyn präglad av ansvar, respekt och enkelhet. [63]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1098 ft56"&gt;Näringsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft6"&gt;För Sveriges landsbygder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1099 ft4"&gt;– en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd. [1]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft4"&gt;Detaljplanekravet. [64]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_457"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5B3115457x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft6"&gt;Bostäder på statens mark&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1064 ft4"&gt;– en möjlighet? [71]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1100 ft4"&gt;En gemensam bild av bostadsbyggnads&lt;SPAN class="ft221"&gt;‑ &lt;/SPAN&gt;behovet. [73]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft6"&gt;Rättslig översyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1064 ft4"&gt;av skogsvårdslagstiftningen. [81]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft6"&gt;Ett land att besöka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1101 ft4"&gt;En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring. [95]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft4"&gt;Effektivare energianvändning. [99]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft6"&gt;Kapacitetstilldelningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1064 ft4"&gt;på höghastighetsjärnvägen. [105]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1102 ft4"&gt;Nystart för byggstandardiseringen genom stärkt samverkan. [106]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1103 ft6"&gt;Slutrapport från Sverigeförhandlingen. Infrastruktur och bostäder –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1104 ft225"&gt;ett gemensamt samhällsbygge. [107] Lån och garantier för fler bostäder. [108]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft56"&gt;Socialdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1105 ft6"&gt;För en god och jämlik hälsa. En utveckling av det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1062 ft4"&gt;folkhälsopolitiska ramverket. [4]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1106 ft4"&gt;Svensk social trygghet i en globaliserad värld. Del 1 och 2. [5]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft6"&gt;Kvalitet och säkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1064 ft4"&gt;på apoteksmarknaden. [15]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft6"&gt;Läs mig! Nationell kvalitetsplan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1107 ft4"&gt;för vård och omsorg om äldre personer. Del 1 och 2. [21]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1049 ft225"&gt;Samlad kunskap – stärkt handläggning. [25] För dig och för alla. [40]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft4"&gt;På lika villkor! Delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen. [43]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1109 ft4"&gt;Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa. Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa. [47]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1110 ft4"&gt;Kunskapsbaserad och jämlik vård. Förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård. [48]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft4"&gt;God och nära vård. En gemensam färdplan och målbild. [53]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft4"&gt;Reglering av alkoglass m.fl. produkter. [59]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1111 ft4"&gt;Dataskydd inom Socialdepartementets verksamhetsområde – en anpassning till EU:s dataskyddsförordning. [66]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1112 ft4"&gt;Enhetliga priser på receptbelagda läkemedel. [76]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1113 ft4"&gt;Finansiering, subvention och prissättning av läkemedel – en balansakt. [87]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft6"&gt;Jämställt föräldraskap och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1060 ft6"&gt;goda uppväxtvillkor för barn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1114 ft4"&gt;– en ny modell för föräldraförsäk- ringen. [101]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1115 ft4"&gt;För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn i psykiatrisk tvångsvård. [111]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft6"&gt;Ett fönster av möjligheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft4"&gt;– stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende. [112]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft4"&gt;Alkoholreklam i sociala medier m.m. [113]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft56"&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft6"&gt;Det handlar om oss.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1064 ft4"&gt;– unga som varken arbetar eller studerar. [9]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft6"&gt;Ny ordning för att främja god sed&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1117 ft225"&gt;och hantera oredlighet i forskning. [10] En nationell strategi för validering [18]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1118 ft4"&gt;Tillträde för nybörjare – ett öppnare och enklare system för tillträde till hög­ skoleutbildning. [20]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft6"&gt;Samling för skolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1119 ft4"&gt;Nationell strategi för kunskap och likvärdighet. [35]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1120 ft4"&gt;Entreprenad, fjärrundervisning och distansundervisning. [44]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1092 ft4"&gt;EU:s dataskyddsförordning och utbildningsområdet. [49]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft6"&gt;Personuppgiftsbehandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1064 ft4"&gt;för forskningsändamål. [50]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft6"&gt;Utbildning, undervisning och ledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1119 ft4"&gt;– reformvård till stöd för en bättre skola. [51]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1121 ft4"&gt;Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet. [54]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft6"&gt;Nationella minoritetsspråk i skolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1122 ft4"&gt;– förbättrade förutsättningar till undervisning­ och revitalisering. [91]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1123 ft4"&gt;Etikprövning – en översyn av reglerna om forskning och hälso- och sjukvård. [104]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1098 ft56"&gt;Utrikesdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft4"&gt;Sverige i Afghanistan &lt;NOBR&gt;2002–2014.&lt;/NOBR&gt; [16]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft4"&gt;Marknadskontrollmyndigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1060 ft6"&gt;– befogenheter och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1060 ft4"&gt;sanktionsmöjligheter. [69]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/BODY&gt;
&lt;/HTML&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>H5B3115</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>sou_2017__115.pdf</filnamn>
<filstorlek>4215834</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Att främja gröna obligationer</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/6F2A9F4B-8BCD-4EA0-A319-325FD9D8E9A1</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>