4786536 H50372 2017/18 72 prop prop prop Proposition 2017/18:72 Proposition Proposition Justitiedepartementet CU 72 0 2018-01-23 00:00:00 2018-05-02 16:40:59 2018-01-23 00:00:00 Räntetak och andra åtgärder på marknaden för snabblån och andra högkostnadskrediter Klar html-ec prop-RIM c94dfdeb-06f9-4ec8-a291-c3fc37c87b79 https://data.riksdagen.se/dokument/H50372/text https://data.riksdagen.se/dokument/H50372 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H50372 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_1 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:546px;z-index:-1;width:54px;height:97px;} #page_1 #dimg1 #img1 {width:54px;height:97px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_4 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_4 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_5 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_5 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_5 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_5 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_5 #id_3 {border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_8 #dimg1z{position:absolute;top:600px;left:105px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_8 #dimg1 #img1 {width:123px;height:1px;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_9 #dimg1z{position:absolute;top:654px;left:63px;z-index:-1;width:393px;height:85px;} #page_9 #dimg1 #img1 {width:393px;height:85px;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_10 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_10 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_11 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_11 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_13 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_13 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_14 #dimg1z{position:absolute;top:80px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:100px;} #page_14 #dimg1 #img1 {width:394px;height:100px;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_15 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_15 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_17 #dimg1z{position:absolute;top:404px;left:63px;z-index:-1;width:393px;height:115px;} #page_17 #dimg1 #img1 {width:393px;height:115px;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_18 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_18 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_19 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_19 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_21 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_21 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_25 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_25 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_27 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_27 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_28 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_28 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_29 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_29 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_32 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_32 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_32 #dimg1z{position:absolute;top:53px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:161px;} #page_32 #dimg1 #img1 {width:394px;height:161px;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_33 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_33 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_35 #dimg1z{position:absolute;top:237px;left:63px;z-index:-1;width:393px;height:131px;} #page_35 #dimg1 #img1 {width:393px;height:131px;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_36 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_36 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_37 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_37 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_39 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_39 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_41 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_41 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_42 #dimg1z{position:absolute;top:95px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:207px;} #page_42 #dimg1 #img1 {width:394px;height:207px;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_43 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_43 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_44 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_44 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_45 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_45 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_46 #dimg1z{position:absolute;top:438px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:85px;} #page_46 #dimg1 #img1 {width:394px;height:85px;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_47 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_47 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_48 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_48 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_49 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_49 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_51 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_51 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_57 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_57 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_60 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_60 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_61 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_61 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_65 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_65 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_67 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_67 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_71 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_71 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_71 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_71 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_72 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_72 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_74 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_74 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_74 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_74 #id_2 {border:none;z:b;margin:19px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_76 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_76 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_77 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_77 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_78 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_78 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_78 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_78 #id_2 {border:none;z:b;margin:18px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_79 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_79 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_80 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_80 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_80 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_80 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_81 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_81 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_81 #tx1 {position:absolute;top:369px;left:0px;width:263px;height:243px;} #page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_82 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_82 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 405px;} #page_83 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_83 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_84 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:126px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_84 #dimg1 #img1 {width:123px;height:1px;} #page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_85 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_85 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_86 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_86 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_87 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_87 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_87 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_87 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_88 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_88 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_88 #id_2 #id_2_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_88 #id_2 #id_2_2 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_88 #id_2 #id_2_2 #id_2_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_88 #id_2 #id_2_2 #id_2_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;} #page_88 #id_2 #id_2_3 {border:none;z:b;margin:5px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_90 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_90 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_90 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_90 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;} #page_90 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_90 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_2 #id_1_2_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_90 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_2 #id_1_2_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_90 #id_2 {border:none;z:b;margin:5px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_91 #dimg1z{position:absolute;top:571px;left:63px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_91 #dimg1 #img1 {width:123px;height:1px;} #page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_95 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_95 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_95 #dimg1z{position:absolute;top:190px;left:0px;z-index:-1;width:112px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_95 #dimg1 #img1 {width:112px;height:1px;} .dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;} .ft0{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 32px;} .ft1{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;} .ft2{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft3{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft4{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft5{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft6{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft7{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;} .ft8{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft9{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 50px;l-h: 26px;} .ft10{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 26px;} .ft11{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 5px;} .ft12{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft13{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft14{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;} .ft15{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft16{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft17{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft18{font: italic 12px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 15px;} .ft19{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft20{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft21{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 4px;} .ft22{font: italic bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft23{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;} .ft24{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 16px;} .ft25{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;} .ft26{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft27{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft28{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft29{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft30{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 19px;} .ft31{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft32{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft33{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft34{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft35{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft36{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 22px;} .ft37{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;} .ft38{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft39{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 19px;} .ft40{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft41{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft42{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft43{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft44{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft45{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft46{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft47{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft48{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft49{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft50{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft51{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft52{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;} .ft53{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft54{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;} .ft55{font: italic 12px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 15px;} .ft56{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft57{font: italic bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft58{font: italic bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft59{font: italic bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft60{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;} .ft61{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 14px;} .ft62{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;} .ft63{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;} .ft64{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 25px;} .ft65{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 15px;} .ft66{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 16px;} .ft67{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 16px;} .ft68{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 15px;} .ft69{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;} .ft70{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 16px;} .ft71{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 15px;} .ft72{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 16px;} .ft73{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 5px;} .ft74{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft75{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;} .ft76{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft77{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft78{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 16px;} .ft79{font: italic bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft80{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft81{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft82{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft83{font: 12px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 15px;} .p0{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p1{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p3{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p4{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p5{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p6{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p7{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p8{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p9{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p10{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p11{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p12{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p13{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p14{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p15{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p16{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p17{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p18{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p19{text-align: left;margin-top: 262px;margin-bottom: 0px !important;} .p20{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p22{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p23{text-align: right;margin-top: 694px;margin-bottom: 0px !important;} .p24{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p25{text-align: left;margin-top: 752px;margin-bottom: 0px !important;} .p26{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p27{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 2px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p28{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p29{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p30{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p31{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p32{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p33{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p34{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p35{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p36{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p37{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p38{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p39{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p40{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p41{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p42{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p43{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p44{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p45{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p46{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p47{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p48{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p49{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p50{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p51{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p52{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p53{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p54{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p55{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p57{text-align: left;padding-left: 280px;padding-right: 147px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p58{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p59{text-align: left;padding-left: 280px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p60{text-align: left;padding-left: 280px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p61{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p62{text-align: left;padding-left: 280px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p63{text-align: left;padding-left: 280px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p64{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p65{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p66{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 168px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p67{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p68{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p69{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p70{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p71{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p72{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p73{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p74{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p75{text-align: left;padding-left: 280px;padding-right: 84px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p76{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p77{text-align: left;padding-left: 280px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p78{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p79{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p80{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p81{text-align: left;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px !important;} .p82{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p83{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p84{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p85{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p86{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p87{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p88{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p89{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p90{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p91{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p92{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p93{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p94{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p95{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p96{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p97{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p98{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p99{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p100{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p101{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p102{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p103{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p104{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 752px;margin-bottom: 0px !important;} .p105{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;} .p106{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p107{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p108{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p109{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p110{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p111{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p112{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p113{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p114{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p115{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p116{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p117{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p118{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p119{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p120{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p121{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p122{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p123{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p124{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p125{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p126{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p127{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p128{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p129{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p130{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p131{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p132{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p133{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p134{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p135{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p136{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p137{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p138{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p139{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p140{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p141{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p142{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p143{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p144{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p145{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p146{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p147{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p148{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p149{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p150{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p151{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p152{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p153{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p154{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p155{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p156{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p157{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p158{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p159{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p160{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p161{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p163{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p164{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p165{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;} .p166{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p167{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p168{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p169{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p170{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p171{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p172{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p173{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p174{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p175{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p176{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p177{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p178{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p179{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p180{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p181{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p182{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p183{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p184{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p185{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p186{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p187{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p188{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p189{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p190{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p191{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p192{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p193{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p194{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p195{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p196{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p197{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p198{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p199{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p200{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p201{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p202{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p203{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p204{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p205{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p207{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p208{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p209{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p210{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;} .p211{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p212{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p213{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p214{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p215{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p216{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p217{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p218{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p219{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p220{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p221{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p222{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p223{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 126px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p224{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p225{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p226{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p227{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p228{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p229{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p230{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p231{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p232{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p233{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p234{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p235{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p236{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p237{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p239{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p240{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 263px;margin-bottom: 0px !important;} .p241{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p242{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p243{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p244{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p245{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p246{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p247{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p248{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p249{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p250{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p251{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p252{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p253{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p254{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p255{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p256{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p257{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p258{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p259{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p260{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p261{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p262{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p263{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p264{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p265{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p266{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p267{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p268{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p269{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p270{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p271{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p272{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p273{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p274{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p275{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p276{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p277{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p278{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p279{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p280{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p281{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p282{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p283{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.124px;} .p284{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p285{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;} .p286{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p287{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p288{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p289{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p290{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p291{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p292{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p293{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p294{text-align: left;margin-top: 522px;margin-bottom: 0px !important;} .p295{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p296{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p297{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p298{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p299{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p300{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p301{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p302{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p303{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p304{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p305{text-align: left;margin-top: 738px;margin-bottom: 0px !important;} .p306{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p307{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p308{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p309{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p310{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p311{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p312{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p313{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p314{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p315{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p316{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p317{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p318{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p319{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p320{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p321{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p322{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p323{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p324{text-align: right;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;} .p325{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p326{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 737px;margin-bottom: 0px !important;} .p327{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p328{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 2px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p329{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p330{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p331{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p332{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p333{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;} .p334{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p335{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p336{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p337{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p338{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p339{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p340{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p341{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p342{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p343{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p344{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p345{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p346{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p347{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p348{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p349{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p350{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p351{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p352{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;padding-top: 2px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p353{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p354{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p355{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p356{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p357{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p358{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p359{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p360{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p361{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p362{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p363{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p364{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p365{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p366{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p367{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p368{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p369{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p370{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 336px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p371{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p372{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p373{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p374{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p375{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p376{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p377{text-align: left;padding-left: 300px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p378{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p379{text-align: left;padding-left: 300px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p380{text-align: left;padding-left: 300px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p381{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p382{text-align: left;padding-left: 300px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p383{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p384{text-align: left;padding-left: 300px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p385{text-align: left;padding-left: 300px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p386{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p387{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p388{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 168px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p389{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p390{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p391{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p392{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p393{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 140px;margin-bottom: 0px !important;} .p394{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p395{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p396{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p397{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p398{text-align: left;margin-top: 683px;margin-bottom: 0px !important;} .p399{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p400{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;} .td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;} .td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 318px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;} .td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;} .td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;} .td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;} .td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;} .td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;} .td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;} .td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;} .td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;} .td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;} .td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;} .td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;} .td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;} .td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;} .td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;} .td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;} .td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;} .td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;} .td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;} .td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;} .td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;} .td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;} .td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;} .td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;} .td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;} .td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;} .td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;} .td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;} .td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;} .td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;} .td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;} .td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;} .td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;} .td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;} .td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 350px;vertical-align: bottom;} .td60{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;} .td61{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;} .td62{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;} .td63{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;} .td64{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;} .td65{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;} .td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;} .td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;} .td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;} .td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 403px;vertical-align: bottom;} .td70{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 402px;vertical-align: bottom;} .td71{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;} .td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;} .td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 402px;vertical-align: bottom;} .td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;} .td75{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;} .td76{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;} .td77{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;} .td78{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;} .td79{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;} .td80{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;} .td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;} .td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;} .td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 469px;vertical-align: bottom;} .td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 426px;vertical-align: bottom;} .td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 226px;vertical-align: bottom;} .td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 333px;vertical-align: bottom;} .td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;} .td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;} .td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;} .td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;} .td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;} .td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 422px;vertical-align: bottom;} .td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;} .td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;} .td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;} .td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;} .td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;} .td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;} .td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;} .td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;} .td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;} .td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;} .td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;} .td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;} .td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;} .td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;} .td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;} .td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;} .td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;} .td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;} .td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;} .td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;} .td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;} .td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;} .td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;} .td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;} .td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 316px;vertical-align: bottom;} .td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;} .td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;} .td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;} .td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;} .td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;} .td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 424px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 31px;} .tr1{heightzzz: 25px;} .tr2{heightzzz: 26px;} .tr3{heightzzz: 22px;} .tr4{heightzzz: 4px;} .tr5{heightzzz: 42px;} .tr6{heightzzz: 21px;} .tr7{heightzzz: 18px;} .tr8{heightzzz: 20px;} .tr9{heightzzz: 16px;} .tr10{heightzzz: 15px;} .tr11{heightzzz: 27px;} .tr12{heightzzz: 14px;} .tr13{heightzzz: 17px;} .tr14{heightzzz: 45px;} .tr15{heightzzz: 29px;} .tr16{heightzzz: 10px;} .tr17{heightzzz: 9px;} .tr18{heightzzz: 19px;} .tr19{heightzzz: 34px;} .tr20{heightzzz: 13px;} .tr21{heightzzz: 33px;} .tr22{heightzzz: 35px;} .tr23{heightzzz: 7px;} .tr24{heightzzz: 5px;} .tr25{heightzzz: 30px;} .tr26{heightzzz: 43px;} .tr27{heightzzz: 28px;} .tr28{heightzzz: 24px;} .tr29{heightzzz: 2px;} .tr30{heightzzz: 32px;} .tr31{heightzzz: 23px;} .t0{width: 552px;margin-leftZ: 69px;margin-top: 5px;f:20px 'Verdana' !important;} .t1{width: 556px;f:13px 'Verdana' !important;} .t2{width: 548px;margin-leftZ: 68px;f:20px 'Verdana' !important;} .t3{width: 335px;margin-top: 30px;f:italic 13px 'Verdana' !important;} .t4{width: 432px;f:13px 'Verdana' !important;} .t5{width: 207px;f:13px 'Verdana' !important;} .t6{width: 557px;f:13px 'Verdana' !important;} .t7{width: 548px;margin-leftZ: 68px;f:13px 'Verdana' !important;} .t8{width: 209px;margin-leftZ: 317px;f:italic 13px 'Verdana' !important;} .t9{width: 545px;margin-leftZ: 6px;f:17px 'Verdana' !important;} .t10{width: 565px;f:13px 'Verdana' !important;} .t11{width: 564px;f:13px 'Verdana' !important;} .t12{width: 555px;margin-top: 37px;f:13px 'Verdana' !important;} .t13{width: 555px;f:12px 'Verdana' !important;} .t14{width: 348px;margin-leftZ: 120px;f:italic 13px 'Verdana' !important;} .t15{width: 557px;margin-leftZ: 6px;f:13px 'Verdana' !important;} .t16{width: 336px;margin-leftZ: 68px;f:italic 13px 'Verdana' !important;} .t17{width: 207px;f:italic 13px 'Verdana' !important;} .t18{width: 548px;f:13px 'Verdana' !important;} .t19{width: 331px;margin-leftZ: 204px;f:italic 13px 'Verdana' !important;} .t20{width: 206px;f:13px 'Verdana' !important;} .t21{width: 324px;margin-leftZ: 272px;f:italic 13px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H503721x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <P class="p0 ft0">Regeringens proposition 2017/18:72</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p1 ft1">Räntetak och andra åtgärder på marknaden för</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p2 ft1">Prop.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td2"><SPAN class="p1 ft1">snabblån och andra högkostnadskrediter</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p2 ft1">2017/18:72</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p3 ft2">Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</P> <P class="p4 ft2">Stockholm den 18 januari 2018</P> <P class="p5 ft3">Stefan Löfven</P> <P class="p6 ft3">Heléne Fritzon</P> <P class="p7 ft2">(Justitiedepartementet)</P> <P class="p8 ft1">Propositionens huvudsakliga innehåll</P> <P class="p9 ft2">Regeringen föreslår flera åtgärder för att åstadkomma en mer ansvarsfull marknad för snabblån och andra högkostnadskrediter. Det föreslås bl.a. att det ska införas räntetak och kostnadstak för högkostnadskrediter och att konsumenter ska uppmärksammas på riskerna när de överväger att ta sådana lån.</P> <P class="p10 ft2">Snabblån och andra dyra lån erbjuds ofta en grupp konsumenter som löper större risk än andra att få svårt att betala tillbaka pengarna. Det handlar om högriskkonsumenter som har mindre marginaler i sin ekonomi eller som tidigare har haft problem att betala i rätt tid. Dessa konsumenter har inte några andra möjligheter till kredit och får därför finna sig i att lånen kostar väsentligt mer än sådana som erbjuds av t.ex. banker. För den enskilde och hans eller hennes familj kan dessa lån leda till stora personliga och ekonomiska konsekvenser, särskilt om lånen inte betalas tillbaka i tid. Regeringen föreslår därför flera ändringar i konsumentkreditlagen som ska leda till rimligare villkor för snabblån och andra högkostnadskrediter och till att färre människor riskerar att hamna i överskuldsättning på grund av dessa lån.</P> <P class="p11 ft4">I propositionen föreslår regeringen även en särskild bestämmelse om att all marknadsföring av konsumentkrediter ska vara måttfull. Konsumentkreditmarknaden och det stora utbudet av krediter innebär i sig risker för överskuldsättning. Genom förslaget ska marknadsföringen ta större hänsyn till de generella riskerna med konsumentkrediter och utformas på ett sådant sätt att den inte lockar konsumenter till oöverlagda beslut.</P> <P class="p12 ft2">Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2018.</P> <P class="p13 ft2">1</P> </DIV> <DIV id="page_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD rowspan=2 class="tr2 td4"><SPAN class="p14 ft2">Prop. 2017/18:72</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td5"><SPAN class="p15 ft5">Innehållsförteckning</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p14 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p14 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p14 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p14 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_3">1</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td10"><SPAN class="p16 ft2"><A href="#page_3">Förslag till riksdagsbeslut .................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p17 ft2"><A href="#page_3">3</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_4">2</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td10"><SPAN class="p16 ft2"><A href="#page_4">Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td10"><SPAN class="p16 ft2"><A href="#page_4">(2010:1846).......................................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p17 ft2"><A href="#page_4">4</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_9">3</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td10"><SPAN class="p16 ft2"><A href="#page_9">Ärendet och dess beredning ..............................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p17 ft2"><A href="#page_9">9</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td7"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_9">4</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td10"><SPAN class="p16 ft2"><A href="#page_9">Reformbehovet..................................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p17 ft2"><A href="#page_9">9</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td4"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td7"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_14">5</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td10"><SPAN class="p16 ft2"><A href="#page_14">Särskilda regler för högkostnadskrediter ........................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p18 ft2"><A href="#page_14">14</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td7"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p16 ft2"><A href="#page_14">5.1</A></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p14 ft2"><A href="#page_14">Begreppet högkostnadskredit ...........................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td6"><SPAN class="p18 ft2"><A href="#page_14">14</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td4"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td7"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p16 ft2"><A href="#page_17">5.2</A></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td9"><SPAN class="p14 ft2"><A href="#page_17">Räntetak............................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p18 ft2"><A href="#page_17">17</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td4"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td7"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p16 ft2"><A href="#page_24">5.3</A></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td9"><SPAN class="p14 ft2"><A href="#page_24">Kostnadstak ......................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p18 ft2"><A href="#page_24">24</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td7"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p16 ft2"><A href="#page_32">5.4</A></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p14 ft2"><A href="#page_32">Begränsning av möjligheten att förlänga löptiden............</A></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td6"><SPAN class="p18 ft2"><A href="#page_32">32</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td4"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td7"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p16 ft2"><A href="#page_35">5.5</A></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td9"><SPAN class="p14 ft2"><A href="#page_35">Skärpt kreditprövning.......................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p18 ft2"><A href="#page_35">35</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p16 ft2"><A href="#page_42">5.6</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td9"><SPAN class="p14 ft2"><A href="#page_42">En särskild upplysning vid marknadsföring .....................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p18 ft2"><A href="#page_42">42</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_46">6</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td10"><SPAN class="p16 ft2"><A href="#page_46">Måttfullhet vid marknadsföring av krediter ....................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p18 ft2"><A href="#page_46">46</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td7"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_54">7</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td10"><SPAN class="p16 ft2"><A href="#page_54">Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser...................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft2"><A href="#page_54">54</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td7"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_55">8</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td10"><SPAN class="p16 ft2"><A href="#page_55">Konsekvenser..................................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft2"><A href="#page_55">55</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td7"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_59">9</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td10"><SPAN class="p16 ft2"><A href="#page_59">Författningskommentar...................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft2"><A href="#page_59">59</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td4"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td11"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_71">Bilaga 1</A></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p14 ft2"><A href="#page_71">Sammanfattning av betänkandet</A></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td7"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p14 ft2"><A href="#page_71">Stärkt konsumentskydd på marknaden för</A></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td6"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td9"><SPAN class="p14 ft2"><A href="#page_71">högkostnadskrediter (SOU 2016:68)................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p18 ft2"><A href="#page_71">71</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td4"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td11"><SPAN class="p15 ft2">Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p14 ft2"><A href="#page_80">Betänkandets lagförslag ...................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p18 ft2"><A href="#page_80">80</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td11"><SPAN class="p15 ft2">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td9"><SPAN class="p14 ft2"><A href="#page_86">Förteckning över remissinstanserna .................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft2"><A href="#page_86">86</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td11"><SPAN class="p15 ft2">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td9"><SPAN class="p14 ft2"><A href="#page_87">Lagrådsremissens lagförslag ............................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft2"><A href="#page_87">87</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td11"><SPAN class="p15 ft2">Bilaga 5</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td9"><SPAN class="p14 ft2"><A href="#page_92">Lagrådets yttrande ............................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft2"><A href="#page_92">92</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td5"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_95">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 januari 2018......</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft2"><A href="#page_95">95</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p19 ft2">2</P> </DIV> <DIV id="page_3"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p20 ft1">1</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td13"><SPAN class="p21 ft1">Förslag till riksdagsbeslut</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p14 ft2">Prop. 2017/18:72</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p22 ft8">Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846).</P> <P class="p23 ft2">3</P> </DIV> <DIV id="page_4"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p24 ft2">Prop. 2017/18:72</P> <P class="p25 ft2">4</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p26 ft10"><SPAN class="ft1">2</SPAN><SPAN class="ft9">Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)</SPAN></P> <P class="p27 ft2">Härigenom föreskrivs i fråga om konsumentkreditlagen (2010:1846)<A href="#page_4"><SPAN class="ft11">1 </SPAN></A><SPAN class="ft3">dels </SPAN>att nuvarande 6 a § ska betecknas 6 b §,</P> <P class="p28 ft2"><SPAN class="ft3">dels </SPAN>att 2, 4 och 11 §§ ska ha följande lydelse,</P> <P class="p28 ft2"><SPAN class="ft3">dels </SPAN>att rubriken närmast före 6 a § ska sättas närmast före 6 b §,</P> <P class="p29 ft4"><SPAN class="ft12">dels </SPAN>att det ska införas fem nya paragrafer, 6 a, 7 b, 19 a, 19 b och 36 a §§, och närmast före 6 a, 19 a och 36 a §§ nya rubriker av följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p14 ft3">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p14 ft13">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p30 ft2">2 §<A href="#page_4"><SPAN class="ft11">2</SPAN></A></P> <P class="p28 ft2">I lagen avses med</P> <P class="p31 ft4"><SPAN class="ft12">konsument</SPAN>: en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet,</P> <P class="p31 ft2"><SPAN class="ft3">näringsidkare</SPAN>: en fysisk eller juridisk person som handlar för ändamål som har samband med den egna näringsverksamheten,</P> <P class="p31 ft4"><SPAN class="ft12">kreditgivare</SPAN>: den som lämnar krediten eller övertar den ursprungliga kreditgivarens fordran,</P> <P class="p31 ft2"><SPAN class="ft3">kreditavtal</SPAN>: ett avtal om lån, kontokredit, betalningsanstånd eller liknande,</P> <P class="p31 ft2"><SPAN class="ft3">kontokredit</SPAN>: ett kreditavtal som innebär en fortlöpande rätt att utnyttja ett kreditutrymme,</P> <P class="p31 ft4"><SPAN class="ft12">kreditköp</SPAN>: ett köp av en vara eller tjänst som finansieras genom en kredit som lämnas av</P> <P class="p32 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft14">säljaren, eller</SPAN></P> <P class="p33 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft14">annan kreditgivare, om det görs på grund av en överenskommelse mellan denne och säljaren eller om varan eller tjänsten anges i kreditavtalet,</SPAN></P> <P class="p33 ft4"><SPAN class="ft12">kontantpris</SPAN>: det pris till vilket en vara eller tjänst vanligen erbjuds konsumenter mot kontant betalning,</P> <P class="p33 ft2"><SPAN class="ft3">kreditkostnad</SPAN>: det sammanlagda beloppet av räntor, avgifter och andra kostnader som konsumenten ska betala med anledning av krediten, inklusive nödvändiga kostnader för värdering, dock med undantag för notariatsavgifter,</P> <P class="p34 ft4"><SPAN class="ft12">kreditfordran</SPAN>: summan av kreditbeloppet och kreditkostnaden, <SPAN class="ft12">kreditränta</SPAN>: räntekostnaden per år för den vid varje tid obetalda delen</P> <P class="p24 ft2">av skulden angiven som en ränta,</P> <P class="p33 ft2"><SPAN class="ft3">effektiv ränta</SPAN>: kreditkostnaden angiven som en årlig ränta beräknad på kreditbeloppet, i förekommande fall med hänsyn tagen till att delbetalningar ska göras under den löpande kredittiden,</P> <P class="p28 ft3">bostadskredit<SPAN class="ft2">:</SPAN></P> <P class="p35 ft2">– en kredit som är förenad med panträtt i fast egendom, tomträtt eller</P> <P class="p36 ft17"><SPAN class="ft15">1</SPAN><SPAN class="ft16">Senaste lydelse av 6 a § 2016:1031.</SPAN></P> <P class="p37 ft17"><SPAN class="ft15">2</SPAN><SPAN class="ft16">Senaste lydelse 2016:1031.</SPAN></P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_5"> <DIV id="id_1"> <P class="p38 ft4">bostadsrätt eller liknande rätt eller som är förenad med motsvarande rätt i Prop. 2017/18:72 byggnad som inte hör till fastighet, eller</P> <P class="p39 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft14">en kredit som tas i syfte att förvärva eller behålla äganderätt till sådan egendom, om det inte är fråga om en tillfällig finansieringslösning under övergången till ett annat finansiellt arrangemang och krediten har en obestämd löptid eller ska återbetalas inom 12 månader,</SPAN></P> <P class="p32 ft2"><SPAN class="ft3">bostadskredit i utländsk valuta</SPAN>: en bostadskredit i en annan valuta än</P> <P class="p32 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft14">valutan i det land inom EES där konsumenten är bosatt,</SPAN></P> <P class="p40 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft14">valutan som konsumenten får sin inkomst i, eller</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr7 td17"><SPAN class="p41 ft2">– valutan som konsumenten har</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td18"><SPAN class="p18 ft2">– valutan som konsumenten har</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p41 ft2">de tillgångar i som ska användas</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td18"><SPAN class="p18 ft2">de tillgångar i som ska användas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p42 ft2">som betalning av krediten<SPAN class="ft3">.</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p14 ft2">som betalning av krediten<SPAN class="ft3">,</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td18"><SPAN class="p18 ft3"><SPAN class="ft18">högkostnadskredit</SPAN>: en kredit med</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p18 ft3">en effektiv ränta som minst uppgår</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p18 ft13">till referensräntan enligt 9 § ränte-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td18"><SPAN class="p18 ft3">lagen (1975:635) med ett tillägg</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p18 ft3">av 30 procentenheter och som inte</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p18 ft3">huvudsakligen avser kreditköp</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td17"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td18"><SPAN class="p14 ft3">eller är en bostadskredit.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p43 ft2">4 §<A href="#page_5"><SPAN class="ft11">3</SPAN></A></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p44 ft2">För en annan räntefri kredit än kontokredit som inte är förbunden med mer än en obetydlig avgift och som ska betalas tillbaka inom tre månader gäller inte bestäm-</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR height=0> <TD width=15px></TD> <TD width=44px></TD> <TD width=12px></TD> <TD width=79px></TD> <TD width=19px></TD> <TD width=20px></TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td19"><SPAN class="p14 ft2">melserna</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr8 td20"><SPAN class="p45 ft2">om information i</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td21"><SPAN class="p18 ft2">7–</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td22"><SPAN class="p14 ft2">10</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr10 td23"><SPAN class="p46 ft3"><SPAN class="ft2">§§, </SPAN>om kreditprövning i 12</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p18 ft3">och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td22"><SPAN class="p14 ft3">13</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr9 td24"><SPAN class="p18 ft2"><SPAN class="ft3">§§, </SPAN>om dokumentation av kredit-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr10 td25"><SPAN class="p14 ft2">avtalet i 14 §, om ångerrätt i</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p18 ft2">21–</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td22"><SPAN class="p14 ft2">25</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td26"><SPAN class="p46 ft2">§§, om</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td27"><SPAN class="p14 ft2">underrättelse</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td28"><SPAN class="p14 ft2">vid</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p18 ft2">en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr12 td19"><SPAN class="p14 ft19">överlåtelse</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td29"><SPAN class="p47 ft19">i</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td27"><SPAN class="p48 ft19">28 § andra</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td30"><SPAN class="p18 ft19">stycket</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p24 ft20">eller om uppsägning av kreditavtal med obestämd löptid i 37 §.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p44 ft2">För en annan räntefri kredit än kontokredit som inte är förbunden med mer än en obetydlig avgift och som ska betalas tillbaka inom tre månader gäller inte bestämmelserna om information i 7– 10 §§, om dokumentation av kreditavtalet i 14 §, om ångerrätt i 21– 25 §§, om underrättelse vid en överlåtelse i 28 § andra stycket eller om uppsägning av kreditavtal med obestämd löptid i 37 §. <SPAN class="ft3">Om en sådan kredit avser kreditköp, gäller inte heller bestämmelserna om kreditprövning i 12 och 13 §§.</SPAN></P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p49 ft2">För en räntefri kontokredit som inte är förbunden med mer än en obetydlig avgift och som ska betalas tillbaka inom tre månader gäller inte bestämmelserna om information i <NOBR>7–10</NOBR> §§ och 14 § andra och tredje styckena, om ångerrätt i <NOBR>21–25</NOBR> §§ eller om uppsägning av kreditavtal med obestämd löptid i 37 §.</P> <P class="p50 ft4">För en kontokredit som ska betalas tillbaka på uppmaning eller inom tre månader gäller inte bestämmelserna om information vid marknadsföring i 7 § andra stycket <NOBR>4–6</NOBR> och tredje stycket, om information i kreditavtalet i 14 § andra stycket, om ångerrätt i <NOBR>21–25</NOBR> §§, om betalning av skulden i förtid i <NOBR>32–36</NOBR> §§ eller om uppsägning av kreditavtal med obestämd löptid i 37 §.</P> <P class="p51 ft17"><SPAN class="ft21">3 </SPAN>Senaste lydelse 2016:1031.</P> <P class="p52 ft2">5</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_6"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr8 td31"><SPAN class="p14 ft2">Prop. 2017/18:72</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td32"><SPAN class="p15 ft2">För</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p14 ft2">en</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td33"><SPAN class="p14 ft2">bostadskredit</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p14 ft2">gäller</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td32"><SPAN class="p53 ft2">inte</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td34"><SPAN class="p17 ft2">För en bostadskredit gäller inte</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td31"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr9 td35"><SPAN class="p14 ft2">bestämmelserna om information i</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td34"><SPAN class="p18 ft2">bestämmelserna om information i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td31"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr10 td35"><SPAN class="p14 ft2">8 och 10 §§, om betalningsplan i</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td34"><SPAN class="p18 ft2">8 och 10 §§, om betalningsplan i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td31"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr10 td35"><SPAN class="p14 ft2">16 §, om ångerrätt i <NOBR>21–25</NOBR> §§ eller</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td34"><SPAN class="p18 ft2">16 §, om ångerrätt i <NOBR>21–25</NOBR> §§ eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td31"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr9 td35"><SPAN class="p14 ft2">om uppsägning av kreditavtal med</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td34"><SPAN class="p17 ft2">om uppsägning av kreditavtal med</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td31"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr10 td35"><SPAN class="p14 ft2">obestämd löptid i 37 §. För en</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td34"><SPAN class="p18 ft2">obestämd löptid i 37 §. För en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td31"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr10 td35"><SPAN class="p14 ft2">bostadskredit där kreditfordran ska</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td34"><SPAN class="p17 ft2">bostadskredit där kreditfordran ska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td31"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr9 td35"><SPAN class="p14 ft2">betalas först i samband med att den</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td34"><SPAN class="p18 ft2">betalas först i samband med att den</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td31"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr10 td35"><SPAN class="p14 ft2">egendom som utgör säkerhet över-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td34"><SPAN class="p18 ft2">egendom som utgör säkerhet över-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td31"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr10 td35"><SPAN class="p14 ft2">låts med anledning av att lånta-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td34"><SPAN class="p18 ft2">låts med anledning av att lånta-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td31"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr9 td35"><SPAN class="p14 ft2">garen uppnår en viss ålder eller på</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td34"><SPAN class="p18 ft2">garen uppnår en viss ålder eller på</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td31"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td32"><SPAN class="p14 ft2">grund</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td28"><SPAN class="p54 ft2">av</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p15 ft2">låntagarens</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td36"><SPAN class="p53 ft2">sviktande</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td37"><SPAN class="p14 ft2">grund av</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td38"><SPAN class="p17 ft2">låntagarens sviktande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td31"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr10 td35"><SPAN class="p14 ft2">hälsa eller död gäller dock bestäm-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td34"><SPAN class="p18 ft2">hälsa eller död gäller dock bestäm-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td31"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td39"><SPAN class="p14 ft2">melserna</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td40"><SPAN class="p55 ft2">om information i</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p53 ft2">8 §</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td37"><SPAN class="p14 ft2">melserna</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td38"><SPAN class="p18 ft2">om information i 8 §</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td31"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td38"><SPAN class="p14 ft2">första stycket och <SPAN class="ft3">i </SPAN>10 §.</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td32"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td34"><SPAN class="p14 ft2">första stycket och 10 §.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p56 ft4">För en kredit som lämnas av ett kreditinstitut eller värdepappersbolag för finansiering av ett avtal med institutet eller bolaget om köp av finansiella instrument gäller inte bestämmelserna om information i <NOBR>8–10</NOBR> §§ och 14 § andra och tredje styckena eller om uppsägning av kreditavtal med obestämd löptid i 37 §.</P> <P class="p57 ft22">Måttfullhet vid marknadsföring</P> <P class="p58 ft3">6 a §</P> <P class="p59 ft12">Vid marknadsföring av krediter ska måttfullhet iakttas.</P> <P class="p60 ft3">Marknadsföring som strider mot första stycket ska vid tillämpningen av 5, 23 och 26 §§ marknadsföringslagen (2008:486) anses som otillbörlig mot konsumenter.</P> <P class="p61 ft3">7 b §</P> <P class="p62 ft3">I fråga om en högkostnadskredit ska näringsidkaren i de fall som avses i 7 § även lämna en särskild upplysning med information om att marknadsföringen gäller en högkostnadskredit. Upplysningen ska också innehålla information om riskerna med skuldsättning och om vart konsumenten kan vända sig för att få stöd i budget- och skuldfrågor.</P> <P class="p63 ft12">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om innehållet i upplysningen och om hur den ska lämnas i marknadsföringen.</P> <P class="p24 ft2">6</P> </DIV> <DIV id="page_7"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr3 td41"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td42"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td43"><SPAN class="p64 ft2">11 §<A href="#page_7"><SPAN class="ft11">4</SPAN></A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td42"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td44"><SPAN class="p18 ft2">Prop. 2017/18:72</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td41"><SPAN class="p15 ft2">Om information</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td42"><SPAN class="p14 ft2">som</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td45"><SPAN class="p41 ft2">anges i</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td41"><SPAN class="p15 ft2">Om information</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td42"><SPAN class="p14 ft2">som</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td44"><SPAN class="p65 ft2">anges i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td41"><SPAN class="p14 ft2"><SPAN class="ft3">6 </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">a</SPAN>–10</NOBR> a §§ inte</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td46"><SPAN class="p41 ft2">lämnas, ska</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td41"><SPAN class="p14 ft2"><SPAN class="ft3">6 </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">b</SPAN>–10</NOBR> a §§ inte</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td47"><SPAN class="p65 ft2">lämnas, ska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr10 td17"><SPAN class="p14 ft2">marknadsföringslagen (2008:486)</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td48"><SPAN class="p14 ft2">marknadsföringslagen (2008:486)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr9 td17"><SPAN class="p14 ft2">tillämpas med undantag av be-</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr9 td48"><SPAN class="p14 ft2">tillämpas med undantag av be-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr10 td17"><SPAN class="p14 ft2">stämmelserna i <NOBR>29–36</NOBR> §§ om</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td48"><SPAN class="p14 ft2">stämmelserna i <NOBR>29–36</NOBR> §§ om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td49"><SPAN class="p14 ft2">marknadsstörningsavgift.</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td45"><SPAN class="p41 ft2">Sådan</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td49"><SPAN class="p14 ft2">marknadsstörningsavgift.</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td44"><SPAN class="p65 ft2">Sådan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr9 td17"><SPAN class="p14 ft2">information ska anses vara väsent-</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr9 td48"><SPAN class="p14 ft2">information ska anses vara väsent-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr10 td17"><SPAN class="p14 ft2">lig enligt 10 § tredje stycket den</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td48"><SPAN class="p14 ft2">lig enligt 10 § tredje stycket den</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p14 ft2">lagen.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td42"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p14 ft2">lagen.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td42"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p66 ft22">Räntetak och kostnadstak för högkostnadskrediter</P> <P class="p67 ft3">19 a §</P> <P class="p68 ft3">För en högkostnadskredit får varken krediträntan eller dröjsmålsräntan per år överstiga den vid varje tid gällande referensräntan enligt 9 § räntelagen (1975:635) med ett tillägg av 40 procentenheter.</P> <P class="p69 ft12">En konsument som är i dröjsmål med betalning av en högkostnadskredit är inte skyldig att betala någon annan form av ersättning med anledning av dröjsmålet än dröjsmålsränta.</P> <P class="p70 ft3">19 b §</P> <P class="p71 ft3">För en högkostnadskredit får kostnaderna inte överstiga ett belopp som motsvarar kreditbeloppet eller, i fråga om en kontokredit, varje enskilt utnyttjande av kreditbeloppet som konsumenten har gjort.</P> <P class="p72 ft12">Med kostnader i första stycket avses</P> <P class="p73 ft3"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft23">kreditkostnader,</SPAN></P> <P class="p73 ft3"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft23">dröjsmålsränta, och</SPAN></P> <P class="p68 ft12"><SPAN class="ft3">3.</SPAN><SPAN class="ft24">kostnader enligt lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m.</SPAN></P> <P class="p72 ft12">Om kreditgivaren, eller någon annan som kreditgivaren har nära förbindelser med i den mening som</P> <P class="p74 ft17"><SPAN class="ft21">4 </SPAN>Senaste lydelse 2016:1031.</P> <P class="p52 ft2">7</P> </DIV> <DIV id="page_8"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H503728x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr6 td50"><SPAN class="p14 ft2">Prop. 2017/18:72</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p14 ft13">avses i 1 kap. 6 § lagen (2004:297)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td50"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td34"><SPAN class="p14 ft3">om bank- och finansieringsrörelse,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td50"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td34"><SPAN class="p14 ft3">lämnar konsumenten en ny hög-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td50"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td34"><SPAN class="p14 ft13">kostnadskredit som helt eller delvis</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td50"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td51"><SPAN class="p14 ft3">finansierar</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td52"><SPAN class="p18 ft3">återbetalning av den</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td50"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td51"><SPAN class="p14 ft3">befintliga</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td52"><SPAN class="p18 ft3">högkostnadskrediten,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td50"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td34"><SPAN class="p14 ft3">avses med kostnader i första</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td50"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td34"><SPAN class="p14 ft3">stycket för den nya krediten även</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td50"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td34"><SPAN class="p14 ft3">sådana kostnader som är hän-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td50"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td34"><SPAN class="p14 ft3">förliga till den befintliga krediten.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p75 ft22">Förlängning av löptiden för högkostnadskrediter</P> <P class="p76 ft3">36 a §</P> <P class="p62 ft12">Löptiden för en högkostnadskredit får inte förlängas mer än en gång.</P> <P class="p77 ft3">Trots första stycket får löptiden förlängas, om</P> <P class="p78 ft3">1. förlängningen inte medför en</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td53"><SPAN class="p14 ft3">kostnad för konsumenten, eller</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td6"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td54"><SPAN class="p2 ft3">2. konsumenten</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td55"><SPAN class="p14 ft3">beviljas</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p18 ft3">en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td53"><SPAN class="p14 ft3">skälig avbetalningsplan för</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td6"><SPAN class="p18 ft13">att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td53"><SPAN class="p14 ft3">kunna betala sin skuld.</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft3">Om kreditgivaren, eller någon annan som kreditgivaren har nära förbindelser med i den mening som avses i 1 kap. 6 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, lämnar konsumenten en ny högkostnadskredit som helt eller delvis finansierar återbetalning av den befintliga högkostnadskrediten, ska den nya krediten vid tillämpning av första stycket anses vara en förlängning av löptiden för den befintliga krediten.</P> <P class="p79 ft2"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft14">Denna lag träder i kraft den 1 september 2018.</SPAN></P> <P class="p80 ft8"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft25">För kreditavtal som har ingåtts före ikraftträdandet gäller 4 § i den äldre lydelsen.</SPAN></P> <P class="p81 ft2">8</P> </DIV> <DIV id="page_9"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H503729x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p20 ft1">3</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td13"><SPAN class="p21 ft1">Ärendet och dess beredning</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p14 ft2">Prop. 2017/18:72</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p82 ft2">Snabblån har funnits på den svenska kreditmarknaden sedan 2006. Låneformen – som kännetecknas av sin lättillgänglighet och av att lånen avser relativt små belopp som lånas ut under en kort tid – riktar sig ofta till ekonomiskt svaga konsumenter och har höga räntor. Det har också förekommit brister i snabblåneföretagens kreditprövning och många konsumenter har haft svårt att betala tillbaka sina snabblån.</P> <P class="p50 ft2">Den 23 april 2015 fick en särskild utredare i uppdrag att överväga åtgärder för att åstadkomma en mer ansvarsfull marknad för konsumentkrediter. De åtgärder som föreslogs skulle i första hand vara riktade mot snabblån. Utredningen, som antog namnet Utredningen om vissa konsumentkrediter, presenterade i oktober 2016 betänkandet Stärkt konsumentskydd på marknaden för högkostnadskrediter (SOU 2016:68). En sammanfattning av betänkandet finns i <SPAN class="ft3">bilaga 1</SPAN>. Utredningens lagförslag finns i <SPAN class="ft3">bilaga 2</SPAN>.</P> <P class="p83 ft4">Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i <SPAN class="ft12">bilaga 3</SPAN>. Remissyttrandena finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (Ju2016/06971/L2).</P> <P class="p49 ft2">Frågan har varit föremål för behandling i riksdagen. Våren 2017 beslutade riksdagen ett tillkännagivande som innebar att regeringen behöver vidta ytterligare åtgärder för att motverka oseriös kreditgivning till konsumenter på snabblånemarknaden (bet. 2016/17:CU12 punkt 16, rskr. 2016/17:209). Genom förslagen (se särskilt avsnitten <NOBR>5.2–5.6</NOBR> och 6) och de åtgärder som i övrigt redovisas i denna proposition (se avsnitten 4 och 5.5) anser regeringen att riksdagsskrivelsen är slutbehandlad när det gäller det aktuella tillkännagivandet.</P> <P class="p3 ft3">Lagrådet</P> <P class="p84 ft4">Regeringen beslutade den 23 november 2017 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i <SPAN class="ft12">bilaga 4</SPAN>.</P> <P class="p49 ft2">Lagrådets yttrande finns i <SPAN class="ft3">bilaga 5</SPAN>. Lagrådets synpunkter behandlas i avsnitten 5.1 och 5.2 och i författningskommentaren. Regeringen följer Lagrådets synpunkter.</P> <P class="p50 ft8">I förhållande till lagrådsremissens förslag görs dessutom en språklig och redaktionell ändring.</P> <P class="p85 ft1">4 Reformbehovet</P> <P class="p86 ft4"><SPAN class="ft26">Regeringens bedömning: </SPAN>Åtgärder bör vidtas för att åstadkomma en mer ansvarsfull marknad för snabblån och andra liknande krediter. Det bör införas regler som leder till rimligare villkor på marknaden och till att färre konsumenter riskerar att hamna i en skuldproblematik på grund av dessa lån.</P> <P class="p87 ft2"><SPAN class="ft27">Utredningens bedömning </SPAN>överensstämmer med regeringens.</P> <P class="p88 ft2">9</P> </DIV> <DIV id="page_10"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p89 ft2">Prop. 2017/18:72</P> <P class="p25 ft2">10</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p28 ft2"><SPAN class="ft27">Remissinstanserna: </SPAN>De flesta remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft3">Sveriges Riksbank</SPAN>,</P> <P class="p90 ft3">Göta hovrätt<SPAN class="ft2">, </SPAN>Stockholms tingsrätt<SPAN class="ft2">, </SPAN>Förvaltningsrätten i Karlstad<SPAN class="ft2">, </SPAN>Datainspektionen<SPAN class="ft2">, </SPAN>Finansinspektionen<SPAN class="ft2">, </SPAN>Kronofogdemyndigheten<SPAN class="ft2">, </SPAN>Stockholms universitet<SPAN class="ft2">, </SPAN>Umeå universitet<SPAN class="ft2">, </SPAN>Konkurrensverket<SPAN class="ft2">, </SPAN>Konsumentvägledarnas förening<SPAN class="ft2">, </SPAN>Sparbankernas riksförbund <SPAN class="ft2">och </SPAN>Svenska Bankföreningen<SPAN class="ft2">, instämmer i eller har inga synpunkter på utredningens bedömning. Vissa av dessa instanser, bl.a. </SPAN>Konsumentverket<SPAN class="ft2">, </SPAN>EKSAM ideell förening för ekonomisk samverkan i Örebro<SPAN class="ft2">, </SPAN>Sveriges Konsumenter <SPAN class="ft2">och </SPAN>Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst<SPAN class="ft2">, anser att det bör övervägas att ändra regleringen kring även andra krediter.</SPAN></P> <P class="p91 ft2">Några remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft3">Umeå tingsrätt</SPAN>, <SPAN class="ft3">4finance AB</SPAN>, <SPAN class="ft3">Svenska Konsumentkreditföretagen Ekonomisk Förening </SPAN>och <SPAN class="ft3">Sveriges advokatsamfund</SPAN>, instämmer inte i eller är tveksamma till utredningens bedömning och anser att det inte har framkommit att snabblån och liknande krediter är en särskilt bidragande orsak till överskuldsättning och ifrågasätter därför behovet av en reform som är inriktad på dessa slags krediter. Dessa instanser menar även att tidigare vidtagna åtgärder på området bör få verka under en längre tid innan ytterligare åtgärder vidtas.</P> <P class="p92 ft27">Skälen för regeringens bedömning</P> <P class="p93 ft3">Marknaden för snabblån och liknande krediter</P> <P class="p94 ft2">I det svenska samhället har krediter en betydelsefull roll för konsumenters privatekonomi. Genom tillgången till olika krediter – alltifrån större bostadslån till mindre konsumtionslån i form av kreditkortsköp och fakturakrediter – ökar konsumentens möjligheter att planera och ordna sin ekonomi samt anpassa sin konsumtion över tiden. Det bidrar till tillväxten i samhället och ger människor frihet att göra sina val i livet. Samtidigt kan tillgången till krediter i vissa fall skapa problem. Om en konsument inte klarar av att betala sina lån, kan det leda till betalningsanmärkningar och till att konsumenten riskerar att hamna på det sluttande planet mot överskuldsättning.</P> <P class="p95 ft2">Snabblån har funnits på den svenska kreditmarknaden sedan 2006. Låneformen kännetecknas av sin lättillgänglighet och av att lånen avser relativt små belopp som lånas ut under en kort tid. Finansinspektionen har med ledning av inrapporterade uppgifter för andra kvartalet 2016 till utredningen redovisat att det lämnas cirka 450 000 snabblån per år. Utredningen beskriver ett snabblån som en kredit som har ett kreditbelopp om <NOBR>500–20</NOBR> 000 kronor, en löptid om <NOBR>30–300</NOBR> dagar och en effektiv ränta från 100 procent och uppåt. Vissa företag som erbjuder snabblån erbjuder också krediter med längre löptider, särskilt vad gäller krediter med kreditbelopp över 10 000 kronor, eller kontokrediter, dvs. krediter som innebär att konsumenten beviljas ett kreditutrymme och sedan kan välja att ta ut hela beloppet eller en delsumma. Även dessa krediter har ofta en hög effektiv ränta.</P> <P class="p96 ft4">Den största andelen av de företag som erbjuder snabblån behöver tillstånd att driva verksamhet med konsumentkrediter enligt lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter. Snabblåneföretag och andra kreditgivare med tillstånd att bedriva verksamhet enligt den lagen kallas generellt för konsumentkreditinstitut. Banker och andra kreditinstitut anses inte utgöra konsumentkreditinstitut, utan har i stället</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_11"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft4">att följa rörelsereglerna i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.</P> <P class="p98 ft2">Det förekommer att konsumentkreditinstitut som inte är snabblåneföretag erbjuder krediter med små kreditbelopp eller kontokrediter med ett kreditutrymme omkring 15 <NOBR>000–20</NOBR> 000 kronor. Den effektiva räntan för dessa krediter varierar, men överstiger inte sällan 30 procent.</P> <P class="p99 ft2">I sin konsumentrapport för 2017 anger Finansinspektionen att utlåningen från snabblåneföretag och andra konsumentkreditinstitut har ökat på senare tid. Den sammanlagda beviljade kreditvolymen för de företag som hade tillstånd i slutet av 2015 var 31 procent högre under sista kvartalet 2016 jämfört med samma kvartal året före. Den genomsnittliga storleken på de beviljade lånen under sista kvartalet 2016 var cirka 8 200 kronor. I september 2017 var den beviljade kreditvolymen för de senaste fyra kvartalen drygt 14 miljarder kronor.</P> <P class="p100 ft3">En omdebatterad och kritiserad låneform</P> <P class="p101 ft2">Allt sedan snabblånen infördes på den svenska marknaden har de varit omdebatterade och kritiserade. Kritiken har till stor del grundats på att dessa lån ofta riktar sig till och beviljas ekonomiskt svagare konsumenter och har ofördelaktiga räntevillkor, vilket är faktorer som kan bidra till att konsumenten inte har råd att betala tillbaka lånet och att skulderna hamnar hos Kronofogdemyndigheten för utmätning. Det har också visat sig att snabblån är ett lockande sätt för en del konsumenter att kortsiktigt lösa sina ekonomiska problem, vilket emellertid på lite längre sikt kan leda till större ekonomiska bekymmer.</P> <P class="p102 ft2">Att snabblån kan leda till ekonomiska problem för den enskilde visas inte minst genom den statistik som Kronofogdemyndigheten har fört på antalet ansökningar om betalningsföreläggande under åren <NOBR>2006–2014</NOBR> avseende obetalda snabblån. Av statistiken går det att utläsa att antalet ansökningar som avser snabblån i princip har ökat stadigt sedan de började erbjudas till konsumenter. Vidare har Konsumentverket granskat många av snabblåneföretagens kreditprövningar och konstaterat brister i flera fall.</P> <P class="p100 ft3">Åtgärder har vidtagits för att motverka problem på marknaden</P> <P class="p103 ft2">Under årens lopp har olika åtgärder vidtagits för att motverka problem som snabblån kan orsaka. Åtgärderna har bestått i bl.a. strängare krav i konsumentkreditlagen (2010:1846) på att kreditgivaren ska lämna information och att kreditgivaren ska pröva om konsumenten har ekonomiska förutsättningar att fullgöra vad han eller hon åtar sig enligt kreditavtalet (kreditprövning). Sedan 2011 granskar Konsumentverket att snabblåneföretagen följer dessa regler. Vidare skärptes sanktionssystemet våren 2014 genom att Konsumentverket gavs möjlighet att ta ut en sanktionsavgift av kreditgivare som inte gör tillräckliga kreditprövningar. Sedan juli 2014 omfattas även snabblåneföretagen av tillståndsplikt och tillsyn från Finansinspektionen med ett tydligt krav på sundhet i rörelsen. Under 2016 infördes en möjlighet för Konsumentverket att omedelbart förbjuda ett företag att låna ut pengar till konsumenter, om företaget allvarligt brister i sina kreditprövningar.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p24 ft2">Prop. 2017/18:72</P> <P class="p104 ft2">11</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_12"> <P class="p105 ft2">Prop. 2017/18:72 Regeringen beslutade i november 2017 att ge Statskontoret i uppdrag att utvärdera Finansinspektionens och Konsumentverkets delade tillsynsansvar enligt konsumentkreditlagen (jfr bet. 2016/17:CU12 punkt 16, rskr. 2016/17:209). I uppdraget ingår bl.a. att Statskontoret ska bedöma om det delade tillsynsansvaret innebär ett hinder för en effektiv tillsyn. Uppdraget ska redovisas i juni 2018.</P> <P class="p106 ft2">Genom ett initiativ av några av aktörerna på snabblånemarknaden bildades 2013 en branschförening för snabblåneföretag som syftar till att verka för en sund och seriös kreditgivning. Branschföreningen – Svenska Konsumentkreditföretagen Ekonomisk Förening – har antagit etiska regler som medlemsföretagen är skyldiga att följa. Reglerna omfattar bl.a. medlemsföretagens interna kultur och riktlinjer, bemötandet av konsumenter, kreditprövning och indrivning. De företag som är anslutna till föreningen representerar cirka 60 procent av snabblånemarknaden i Sverige.</P> <P class="p107 ft3">Ytterligare åtgärder behövs</P> <P class="p108 ft2">Regeringen prioriterar frågor om överskuldsättning högt och bedriver ett aktivt arbete inom detta område. I budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1, utg.omr. 18, kapitel 4 Konsumentpolitik) presenterade regeringen en strategi med förebyggande, stödjande och rehabiliterande insatser mot överskuldsättning. En åtgärd som regeringen lyfter fram i strategin är att åstadkomma en mer ansvarsfull marknad för snabblån och andra konsumentkrediter.</P> <P class="p109 ft2">En utgångspunkt för regleringen kring konsumentkrediter bör enligt regeringen vara att minimera risken för negativa följder av kreditgivningen, utan att försämra betalningsmoralen eller försvåra för de delar av kreditmarknaden som fungerar väl. Trots att det har vidtagits flera åtgärder och initiativ på snabblånemarknaden konstaterar regeringen att det kvarstår betydande konsumentskyddsproblem. Statistik som utredningen har låtit ta fram visar att antalet ansökningar om betalningsföreläggande avseende obetalda snabblån fortsätter att öka. Under 2015 lämnades det in cirka 65 000 sådana ansökningar till Kronofogdemyndigheten. Ut- vecklingen tyder på att många snabblån beviljas konsumenter som inte har ekonomisk förmåga att fullgöra vad de åtar sig enligt kreditavtalet. Om att så är fallet vittnar även det faktum att flera kreditgivare har blivit föremål för tillsynsåtgärder från Konsumentverket på grund av bristande kreditprövningar.</P> <P class="p110 ft2">Att dyra lån lämnas till personer som inte har ekonomisk förmåga att fullgöra vad de åtar sig är enligt regeringen oroväckande av flera anledningar. För det första är det en grupp konsumenter som löper större risk än andra att få svårt att betala tillbaka som erbjuds dessa lån. Som utredningen och <SPAN class="ft3">Kronofogdemyndigheten </SPAN>tar upp bedöms dessa lån främst rikta sig till konsumenter som har begränsade möjligheter att få andra typer av lån och som alltså bedöms ha sämre kreditvärdighet än andra konsumenter. Det handlar om högriskkonsumenter som har mindre marginaler i sin ekonomi eller som tidigare har haft problem att betala i rätt tid, vilket innebär att de i större utsträckning än andra löper en risk för att hamna i överskuldsättning.</P> <P class="p111 ft2">12</P> </DIV> <DIV id="page_13"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p44 ft2">En annan oro gäller dessa låns höga kostnader. Det är inte ovanligt att lånens kreditränta överstiger 100 procent. En sådan räntesättning – tillsammans med tillkommande avgifter – innebär inte bara att lånet i sig är dyrt och ofördelaktigt jämfört med andra på marknaden förekommande konsumentkrediter. Det innebär också i det långa loppet en risk för att konsumenten fastnar i en skuldspiral som han eller hon inte kan ta sig ur.</P> <P class="p112 ft2">Ett annat besvärande faktum är att kreditgivare ofta erbjuder konsumenten att förlänga snabblånet och betala tillbaka skulden vid ett senare tillfälle. För konsumenten innebär varje förlängning en kostnad som ofta är relativt hög i förhållande till kreditbeloppet. En konsument som gång på gång förlänger löptiden för sin kredit, men som aldrig klarar av att betala skulden, drabbas därmed av återkommande höga kostnader som riskerar att leda honom eller henne in i djupare skuldsättning.</P> <P class="p113 ft4">Även om snabblånen är en mindre del av kreditmarknaden och inte kan sägas vara den enda orsaken till att konsumenter blir överskuldsatta, medför dessa aspekter av utlåningen att den blir särskilt problematisk ur ett konsumentskyddsperspektiv.</P> <P class="p44 ft3"><SPAN class="ft2">Några remissinstanser, bl.a. </SPAN>Umeå tingsrätt <SPAN class="ft2">och </SPAN>Sveriges advokatsamfund<SPAN class="ft2">, anser att tidigare genomförda reformer på området inte har hunnit få avsedd effekt än och att det därför bör avvaktas innan nya reformer genomförs. Vidare anser vissa remissinstanser, bl.a. </SPAN>4Finance AB <SPAN class="ft2">och</SPAN></P> <P class="p114 ft3">Svenska Konsumentkreditföretagen Ekonomisk Förening<SPAN class="ft2">, att det inte har framkommit tillräckliga skäl att vidta åtgärder som är inriktade endast på snabblån och andra dyra krediter och att det kan diskuteras om en sådan reform är förenlig med t.ex. näringsfriheten. Enligt regeringen kan det visserligen antas att de åtgärder som redan har vidtagits har haft vissa positiva effekter på konsumentskyddet på snabblånemarknaden. Som konstateras av utredningen fortsätter dock antalet obetalda snabblån att öka och villkoren för dessa lån skiljer sig fortfarande avsevärt från lån som erbjuds av t.ex. banker. Dessutom är det ofta högriskkonsumenter som erbjuds dessa krediter. Att vidta ytterligare åtgärder på detta område måste därför anses befogat, även om det kan innebära att näringsidkarnas lönsamhet vid utlåningen begränsas. Till detta kommer att även riksdagen funnit att det fortfarande finns problem på snabblånemarknaden och i ett tillkännagivande uppmanat regeringen att vidta ytterligare åtgärder för att motverka oseriös kreditgivning (bet. 2016/17:CU12, rskr. 2016/17:209). Därutöver kan det konstateras att det i flera andra länder inom EU har vidtagits sådana åtgärder som övervägs i denna proposition, t.ex. räntetak, kostnadstak och marknadsföringsregler inriktade på just sådana krediter som är särskilt oförmånliga för konsumenten. Regeringen bedömer därför att de redan vidtagna åtgärderna inte är tillräckliga för att skydda konsumenterna och att det finns skäl att i första hand inrikta ytterligare åtgärder på snabblån och andra liknande dyra krediter.</SPAN></P> <P class="p115 ft4">Enligt regeringen är det alltså angeläget att nu vidta åtgärder för att förbättra förutsättningarna för rimligare villkor på marknaden för snabblån och andra liknande krediter med höga kostnader och för att färre konsumenter ska riskera att fastna i en skuldproblematik på grund av dessa lån. Målet med åtgärderna bör vara att åstadkomma en mer ansvarsfull marknad genom att bl.a. begränsa kreditgivarnas möjligheter att ta risker och profitera på utsatta konsumenters bekostnad.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p116 ft2">Prop. 2017/18:72</P> <P class="p104 ft2">13</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_14"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5037214x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD rowspan=2 class="tr2 td4"><SPAN class="p14 ft2">Prop. 2017/18:72</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td56"><SPAN class="p15 ft5">5</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td57"><SPAN class="p117 ft5">Särskilda regler för högkostnadskrediter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td56"><SPAN class="p14 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td57"><SPAN class="p14 ft7">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td4"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td56"><SPAN class="p15 ft28">5.1</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td57"><SPAN class="p117 ft28">Begreppet högkostnadskredit</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p118 ft8"><SPAN class="ft29">Regeringens förslag: </SPAN>En definition av begreppet högkostnadskredit ska införas i konsumentkreditlagen.</P> <P class="p119 ft4">En högkostnadskredit ska vara en konsumentkredit med en effektiv ränta som är minst 30 procentenheter högre än referensräntan. Bostadskrediter och krediter som huvudsakligen avser kreditköp ska inte omfattas av definitionen.</P> <P class="p120 ft8"><SPAN class="ft29">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer i huvudsak med regeringens. <SPAN class="ft29">Remissinstanserna: </SPAN>De flesta av remissinstanserna tillstyrker eller har</P> <P class="p121 ft2">inga synpunkter på utredningens förslag. <SPAN class="ft3">Umeå tingsrätt </SPAN>anser att det bör klargöras att bedömningen av om det är fråga om en högkostnadskredit ska göras vid tidpunkten för kreditens beviljande. Liknande synpunkter framförs av <SPAN class="ft3">Näringslivets Regelnämnd</SPAN>. <SPAN class="ft3">Svenska Bankföreningen </SPAN>ifrågasätter den föreslagna räntenivån för när en kredit ska anses vara en högkostnadskredit. <SPAN class="ft3">Stockholms universitet </SPAN>anser att det kan övervägas om begreppet högkostnadslån bör användas i stället för högkostnadskrediter.</P> <P class="p122 ft12"><SPAN class="ft4">Några instanser, bl.a. </SPAN>4finance AB <SPAN class="ft4">och </SPAN>Svenska Konsumentkreditföretagen Ekonomisk Förening<SPAN class="ft4">, menar att även bostadskrediter och krediter som huvudsakligen avser kreditköp bör omfattas av definitionen. </SPAN>Svenska Bankföreningen <SPAN class="ft4">anser i stället att fler slags krediter bör undantas.</SPAN></P> <P class="p123 ft27">Skälen för regeringens förslag</P> <P class="p124 ft3">Begreppet högkostnadskredit bör införas i konsumentkreditlagen</P> <P class="p125 ft4">Som anges i avsnitt 4 bör reformen i första hand inriktas på snabblån och andra konsumentkrediter av liknande slag. För att det ska bli tydligt vilka krediter som omfattas av de nya reglerna, bör det i konsumentkreditlagen (2010:1846) införas ett samlingsbegrepp för dessa.</P> <P class="p126 ft4">Utmärkande för de kreditslag som kommer att omfattas av de nya reglerna är att de för konsumenten innebär relativt sett höga kostnader. Mot den bakgrunden framstår det som ändamålsenligt att använda sig av den av utredningen föreslagna termen högkostnadskredit. <SPAN class="ft12">Stockholms universitet </SPAN>anser att det kan övervägas om begreppet högkostnadslån bör användas i stället. Emellertid används i konsumentkreditlagen genomgående termen kredit och inte lån. Det är lämpligt att den nya termen ansluter till den nuvarande terminologin. Regeringen anser därför att termen högkostnadskredit bör införas i konsumentkreditlagen.</P> <P class="p127 ft3">Hur ska begreppet högkostnadskredit avgränsas?</P> <P class="p128 ft4">Utredningen föreslår att avgränsningen av vilka krediter som omfattas av begreppet högkostnadskredit ska ta sin utgångspunkt i den effektiva räntan för krediten. För regeringen framstår denna utgångspunkt som naturlig. Med effektiv ränta avses kreditkostnaden angiven som en årlig ränta beräknad på kreditbeloppet. Effektiv ränta utgör därmed ett jämförelsemått som återspeglar både kreditens löptid och kostnaderna för krediten.</P> <P class="p129 ft2">14</P> </DIV> <DIV id="page_15"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p130 ft2">Det finns också flera fördelar med att definitionen utgår från den effektiva räntan och inte t.ex. kreditbeloppets storlek eller kreditens löptid. När det gäller kreditbeloppets storlek kan det konstateras att marknaden för snabblån och andra liknande krediter har utvecklats mot att omfatta möjligheten att låna allt större belopp. Lån på exempelvis 10 000 kronor och uppåt erbjuds numera av såväl kreditinstitut som snabblåneföretag och andra konsumentkreditinstitut. Även om beloppsgränsen skulle sättas tämligen lågt, skulle krediter som inte kan anses vara särskilt dyra omfattas. Samtidigt skulle större kreditbelopp även fortsättningsvis kunna lånas ut med korta löptider och höga räntor och på i övrigt samma villkor som i dag.</P> <P class="p131 ft2">Om definitionen i stället skulle utgå från kreditens löptid, skulle denna tid sannolikt behöva bestämmas till omkring ett år för att omfatta alla snabblån. En risk med att utgå från en så pass lång löptid är dock att även andra krediter än sådana som har höga kostnader skulle omfattas av definitionen. En uppenbar fara med en definition som utgår från en statisk löptid är också att kreditprodukterna utformas så att löptiden blir bara en aning längre än det bestämda gränsvärdet för att undvika att produkterna omfattas av definitionen och de särskilda reglerna. Samma risk för kringgående gör sig även gällande beträffande en definition som utgår från ett bestämt kreditbelopp.</P> <P class="p102 ft8">Sammantaget anser därför regeringen att det är ändamålsenligt att definitionen av en högkostnadskredit utgår från kreditens effektiva ränta.</P> <P class="p132 ft3">Nivån på den effektiva räntan</P> <P class="p101 ft2">Definitionen av högkostnadskredit och nivån på den effektiva räntan bör, som utredningen föreslår, kopplas till referensräntan enligt räntelagen (1975:635). Referensräntan är en s.k. reporänta som fastställs av Riksbanken och används vid refinansieringstransaktioner (återköpstransaktioner) i syfte att styra den allmänna räntenivån. Genom att knyta definitionen av högkostnadskredit till referensräntan kommer definitionen att få en viss flexibilitet och bli hållbar över tid. Frågan är emellertid hur hög kreditens effektiva ränta ska vara för att krediten ska anses vara en högkostnadskredit.</P> <P class="p133 ft2">När gränsvärdet för definitionen av högkostnadskrediter ska bestämmas bör hänsyn tas till nivåerna på den effektiva ränta som i dag förekommer på marknaden för snabblån och liknande krediter. Vidare bör det beaktas att när en reglering införs som är kopplad till en viss definition, kommer det att finnas mer eller mindre starka incitament för kreditgivarna att anpassa sitt produktutbud så att regleringen inte blir tillämplig på deras verksamhet. Nivån bör därför bestämmas på ett sådant sätt att den träffar såväl dyra kreditprodukter som finns på dagens marknad som dyra kreditprodukter som kan tänkas uppstå när reformen har genomförts.</P> <P class="p134 ft4">Utredningen föreslår att en högkostnadskredit ska ha en effektiv ränta som är lika med eller överstiger referensräntan med ett tillägg av 30 procentenheter. Nivån är bestämd på ett sådant sätt att den ska försöka spegla riskerna vid utlåningen. Utredningen har funnit att krediter som erbjuds av konsumentkreditinstitut med utlåning som är inriktad på tämligen små belopp och som har fokus på konsumentgrupper som riskerar</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p24 ft2">Prop. 2017/18:72</P> <P class="p104 ft2">15</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_16"> <P class="p105 ft4">Prop. 2017/18:72 att inte kunna betala tillbaka sitt lån, oftast har en effektiv ränta som är högre än 30 procent. Banker och andra kreditinstitut erbjuder däremot endast i undantagsfall krediter med en så hög effektiv ränta.</P> <P class="p126 ft2"><SPAN class="ft3">Svenska Bankföreningen </SPAN>ifrågasätter den föreslagna nivån. Anledningen till detta synes huvudsakligen vara att vissa av de kontokrediter som kreditinstituten erbjuder skulle kunna ha en effektiv ränta som överstiger 30 procent, förutsatt att beräkningen av den effektiva räntan görs efter det att kreditavtalet har ingåtts och efter konsumentens eventuella kreditutnyttjanden. Som bl.a. <SPAN class="ft3">Umeå tingsrätt </SPAN>tar upp bör dock bedömningen av om det är fråga om en högkostnadskredit eller inte göras i huvudsak före det att avtalet börjar gälla, dvs. i samband med marknadsföringen av kreditavtalet och vid kreditavtalets ingående. En annan ordning skulle riskera att leda till oklarheter för de inblandade parterna och till att olika regler skulle gälla för ett kreditavtal beroende på omständigheter som inträffat under avtalets löptid. För att detta ska framgå tydligare anser regeringen, till skillnad från utredningen, att definitionen inte bör relateras till den vid varje tid gällande referensräntan. Avgörande ska i stället vara nivån på referensräntan vid den relevanta tidpunkten för bedömningen. I författningskommentaren tydliggörs när bedömningen ska göras.</P> <P class="p135 ft4">Sammanfattningsvis anser regeringen att en välavvägd gräns för vad som bör vara en högkostnadskredit är att kreditens effektiva ränta är lika med eller överstiger referensräntan med ett tillägg av 30 procentenheter. I enlighet med <SPAN class="ft12">Lagrådets </SPAN>förslag bör detta formuleras som att det ska vara fråga om en kredit med en effektiv ränta som minst uppgår till referensräntan med ett tillägg av 30 procentenheter.</P> <P class="p136 ft3">Vissa krediter bör undantas</P> <P class="p137 ft2">Utredningen har fokuserat sitt arbete och sina förslag på marknaden för snabblån och andra liknande fristående krediter. Utredningen har inte haft möjlighet att fullt ut kartlägga villkoren och priserna på hela marknaden för konsumentkrediter och föreslår mot den bakgrunden att bostadskrediter och krediter som huvudsakligen avser kreditköp ska undantas från definitionen av en högkostnadskredit. <SPAN class="ft3">Svenska Konsumentkreditföretagen Ekonomisk Förening </SPAN>förordar i stället att alla slags kreditformer ska omfattas av definitionen av en högkostnadskredit. Regeringen instämmer emellertid i utredningens och de flesta av remissinstansernas bedömning att det inte är lämpligt. Det är en tämligen stor skillnad mellan en kredit kopplad till ett kreditköp och en fristående kredit, då krediten i det första fallet i grunden är ett betalningsanstånd för en vara eller en tjänst som konsumenten redan har fått. I fråga om bostadskrediter är det ofta fråga om en kredit som är förenad med säkerhet i bostaden. Vidare är dagens problematik med höga krediträntor och kostnader inte förknippad med vare sig krediter som huvudsakligen avser kreditköp eller bostadskrediter. Till exempel förekommer det rimligen inte några bostadskrediter med en ränta som är i närheten av högkostnadskrediters (enligt Statistiska centralbyrån var den genomsnittliga krediträntan för bolån 1,58 procent i juli 2017).</P> <P class="p138 ft2">16</P> </DIV> <DIV id="page_17"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5037217x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p139 ft4"><SPAN class="ft12">Svenska Bankföreningen </SPAN>anser att inte heller kontokrediter och s.k. Prop. 2017/18:72 överbryggningskrediter och andra liknande krediter vid bostadsförvärv</P> <P class="p140 ft2">bör omfattas av definitionen av en högkostnadskredit. När det gäller kontokrediter är det enligt regeringens mening emellertid snarare eftersträvansvärt att dessa ska omfattas av definitionen. Anledningen till detta är att en kreditgivare annars enkelt skulle kunna kringgå regleringen genom att i stället för engångskrediter erbjuda kontokrediter. I fråga om s.k. överbryggningskrediter kan det diskuteras om dessa behöver omfattas av definitionen. Det torde nämligen ofta vara fråga om relativt betydande belopp som lånas ut till en kreditränta som inte avviker särskilt mycket från den som erbjuds för bostadskrediter. Den effektiva räntan för överbryggningskrediter bör därför allmänt ligga långt under den föreslagna nivån för vad som ska anses vara en högkostnadskredit. Av konsumentskyddsskäl och inte minst med hänsyn till att dessa krediter i vissa avseenden har samma egenskaper som dyrare krediter, t.ex. erbjuds lånen utan att konsumenten behöver ställa säkerhet och löptiden för krediten är ofta relativt kort, bör de dock omfattas av definitionen.</P> <P class="p141 ft4">Sammantaget anser regeringen att definitionen av en högkostnadskredit inte ska omfatta krediter som huvudsakligen avser kreditköp eller är bostadskrediter. Regeringen avser att följa utvecklingen på kreditmarknaden för att försäkra sig om att avgränsningen av definitionen är motiverad utifrån de kreditprodukter som erbjuds till konsumenterna.</P> <P class="p142 ft28"><SPAN class="ft28">5.2</SPAN><SPAN class="ft30">Räntetak</SPAN></P> <P class="p143 ft2"><SPAN class="ft27">Regeringens förslag: </SPAN>Ett räntetak ska införas.</P> <P class="p144 ft4">En högkostnadskredit ska inte få ha en kreditränta eller dröjsmålsränta som är mer än 40 procentenheter högre än den vid varje tid gällande referensräntan.</P> <P class="p145 ft8">En konsument som är i dröjsmål med betalning av en högkostnadskredit ska inte vara skyldig att betala någon annan form av ersättning med anledning av dröjsmålet än dröjsmålsränta.</P> <P class="p146 ft8"><SPAN class="ft29">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens. <SPAN class="ft29">Remissinstanserna: </SPAN>De flesta av remissinstanserna tillstyrker eller har</P> <P class="p140 ft2">inga synpunkter på utredningens förslag. <SPAN class="ft3">Konsumentverket </SPAN>anser sig inte ha ett tillräckligt underlag för att tillstyrka den exakta nivån på taket och menar att effekterna av ett räntetak bör följas noga. <SPAN class="ft3">Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst </SPAN>anser att nivån på räntetaket bör sättas lägre.</P> <P class="p50 ft12"><SPAN class="ft4">Några remissinstanser, bl.a. </SPAN>4finance AB<SPAN class="ft4">, </SPAN>Finansbolagens förening<SPAN class="ft4">, </SPAN>Näringslivets Regelnämnd <SPAN class="ft4">och </SPAN>Svenska Konsumentkreditföretagen Ekonomisk Förening<SPAN class="ft4">, avstyrker förslaget. </SPAN>Svenska Bankföreningen <SPAN class="ft4">ställer sig bakom införandet av ett räntetak, men anser att det måste fastställas på en tillräckligt hög nivå och att kreditgivarens möjlighet att ta ut en dröjsmålsavgift inte bör begränsas.</SPAN></P> <P class="p147 ft2">17</P> </DIV> <DIV id="page_18"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p89 ft2">Prop. 2017/18:72</P> <P class="p25 ft2">18</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p24 ft27">Skälen för regeringens förslag</P> <P class="p93 ft3">Kreditgivarens möjligheter att ta ut ränta och avgifter</P> <P class="p94 ft2">För en konsumentkredit är konsumenten normalt skyldig att betala ränta och avgifter till kreditgivaren. En avgift får tas ut för krediten endast om den avser kostnader som kreditgivaren har för själva krediten, t.ex. kostnaden för den kreditprövning som ska göras. Uttagandet av ränta – s.k. kreditränta – är däremot kreditgivarens möjlighet att generera vinst och täcka kreditförluster.</P> <P class="p148 ft4">Om konsumenten skulle komma i dröjsmål med betalning, har kreditgivaren rätt till dröjsmålsränta. Dröjsmålsräntan syftar i första hand till att ha en preventiv effekt, dvs. att bidra till att konsumenten betalar skulden i rätt tid eller i vart fall så snart som möjligt. Parterna kan även avtala om att konsumenten ska betala en särskild ersättning vid dröjsmål.</P> <P class="p33 ft2">Kreditgivarens möjligheter att i kreditavtalet med konsumenten komma överens om avgifter för krediten är alltså redan begränsad. Däremot finns det inte någon specifik begränsning av kreditgivarens möjlighet att i avtalet reglera hur hög krediträntan eller dröjsmålsräntan får vara. I stället gäller generella regler om ocker och oskäliga avtalsvillkor (se 31 och 36 §§ lagen [1915:218] om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område, förkortad avtalslagen). Dessa innebär i korthet att en konsument inte ska kunna ingå eller bli bunden av ett lån med ockerliknande eller oskäliga villkor. Om så ändå sker, kan avtalet jämkas eller förklaras ogiltigt.</P> <P class="p149 ft3">Krediter med höga räntor och kostnader</P> <P class="p150 ft2">En stor del av debatten kring snabblån har handlat om att dessa lån har ofördelaktiga räntevillkor. Inte sällan framhålls att lånen har en mycket hög effektiv ränta som kan vara flera tusen procent. Effektiv ränta anger emellertid det sammanlagda beloppet av räntor och andra kostnader som konsumenten ska betala med anledning av krediten som en årlig ränta beräknad på kreditbeloppet. Eftersom den effektiva räntan beräknas som en årlig ränta innebär detta bl.a. att krediter med kort löptid ofta kan få en mycket hög effektiv ränta, trots att den totala kostnaden för den enskilda krediten kanske inte är särskilt anmärkningsvärd. Vid beräkningen av den effektiva räntan ingår också avgifter som avser att endast täcka kostnader som kreditgivaren har för själva krediten, t.ex. kostnaden för den kreditprövning som ska göras. För att bedöma hur dyr – eller oförmånlig – en kredit egentligen är, är det enligt regeringens mening därför ofta av större intresse att se till den kreditränta som kreditgivaren tar ut för krediten. Anledningen till detta är att det är genom krediträntan som kreditgivaren har möjlighet att generera vinst och täcka kreditförluster.</P> <P class="p151 ft2">Utredningen har särskilt kartlagt villkoren för snabblån och kommit fram till att snabblånens krediträntor ligger på en betydligt högre nivå än krediträntorna för andra krediter. I flertalet fall överstiger krediträntan 50 procent och det förekommer till och med att krediträntan är så hög som 400 procent. Krediträntan för snabblån är generellt hög oavsett om det är fråga om ett lågt kreditbelopp som ska betalas tillbaka på kort tid eller om det är fråga om ett högre belopp som ska betalas tillbaka i omgångar under en längre tid. Som exempel anger utredningen att det före-</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_19"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft2">kommer snabblån avseende ett kreditbelopp på 1 000 kronor och med en löptid på 30 dagar som har en kreditränta på drygt 400 procent. Ett annat exempel är att krediträntan för en <NOBR>90-dagarskredit</NOBR> på 10 000 kronor kan variera mellan cirka 100 och 300 procent, enligt vad kreditgivarna själva anger. När det gäller högkostnadskrediter som erbjuds av andra konsumentkreditinstitut än snabblåneföretag har även dessa ofta en hög kreditränta, även om den generellt är lägre än för snabblånen.</P> <P class="p102 ft2">Snabblånens och övriga högkostnadskrediters räntenivå är hög jämfört med den som erbjuds av de flesta banker och andra kreditinstitut. Enligt utredningens kartläggning erbjuder de senare kreditgivarna liknande krediter med en kreditränta som sträcker sig från några procent upp till 20 procent. Krediträntan för en vanligt förekommande kredit hos en bank överstiger dock endast sällan 10 procent. Det är alltså tydligt att högkostnadskrediterna – och särskilt snabblånen – har en prissättning som för konsumenten innebär en hög ränta.</P> <P class="p100 ft3">Ett räntetak bör införas för krediträntan</P> <P class="p152 ft2">Enligt regeringen är det oacceptabelt att de svagaste konsumenterna i samhället utnyttjas och tvingas betala priser som kan överstiga det som andra konsumenter betalar med flera hundra procent. Trots allt riktas dessa dyra krediter ofta till konsumenter som inte har möjlighet att få kredit någon annanstans och som i sin utsatthet får finna sig i att kostnaderna är betydande. Regeringen anser därför att tiden nu är mogen för regler som begränsar den kreditränta som konsumenten ska behöva betala för en högkostnadskredit. Detta är en åtgärd som redan har vidtagits i flera andra länder inom EU för att skydda konsumenterna.</P> <P class="p99 ft2">Att begränsa den kreditränta som kreditgivaren får ta ut bör leda till att kreditgivare blir mer försiktiga och till att högkostnadskrediter i mindre utsträckning lämnas till konsumenter som löper en hög risk att hamna i betalningssvårigheter. Anledningen till detta är att det är genom krediträntan som bolagen kan generera vinst och täcka kreditförluster. En begränsning bör därför minska bolagens möjlighet att låna ut med större kreditrisker och att få in intäkter som kan täcka kreditförluster. Minskade intäkter och marginaler vid utlåningen innebär att kreditgivarna i större utsträckning än i dag riskerar att göra förluster om de lånar ut till konsumenter som inte klarar av att betala tillbaka det lånade beloppet. Att räntetak minskar utlåningen till högriskkonsumenter stöds av en EU- studie som har gjorts (iff/ZEW [2010]: Study on interest rate restrictions in the EU, Final Report for the EU Commission DG Internal Market and Services, Project No. ETD/2009/IM/H3/87). Enligt studien kan räntetak generellt sägas ha den effekten att utbudet av och tillgången till krediter minskar och att det i första hand är krediter med höga kostnader, som ofta tas av konsumenter med sämre kreditvärdighet, som försvinner från marknaden.</P> <P class="p153 ft4">Även erfarenheter från Finland stöder antagandet att ett räntetak har en dämpande effekt på utlåningen. Efter det att ett räntetak infördes i Finland 2013 har både antalet beviljade krediter och kostnaderna för dessa sjunkit. Det tycks alltså som att färre konsumenter beviljas lån och det framstår som troligt att detta beror på prisregleringen och inte på att efterfrågan minskat. Att kreditbeloppen i genomsnitt är högre än tidigare</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p24 ft2">Prop. 2017/18:72</P> <P class="p104 ft2">19</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_20"> <P class="p105 ft4">Prop. 2017/18:72 tyder också på att kreditgivningen inriktas på konsumenter med bättre kreditvärdighet – kreditgivaren riskerar nämligen mer vid utlåning av större belopp.</P> <P class="p126 ft2">Att införa ett räntetak bör även leda till att kreditgivarna blir mer noggranna med vem som får låna pengar. Bolagens beslut att bevilja eller avslå en kreditansökan är ofta baserad på en riskbedömning som beror på en sammanvägning av olika faktorer, t.ex. betalningsanmärkningar, inkomster och ålder. Om bolagen vill minska sina kreditrisker i verksamheten, kommer de troligen att behöva ändra sin utlåningspolicy och bli mer restriktiva i utlåningen. Den ökade restriktiviteten skulle då i första hand baseras på generella riskbedömningar, och inte på noggrannare prövningar i varje enskilt fall. Ett resultat av detta kan därför bli att vissa konsumenter förlorar möjligheten att få en kredit, trots att de rent faktiskt skulle anses kreditvärdiga vid en kreditprövning. Regeringen återkommer till denna fråga i avsnitt 8.</P> <P class="p109 ft2">Förutom att minska risken för att fel konsumenter beviljas fel lån bör ett räntetak leda till att högkostnadskrediter erbjuds till rimligare villkor. Ett räntetak syftar till att begränsa utlåningen till högriskkonsumenter, inte till att helt motverka den. Kreditgivare bör alltså även efter införandet av ett räntetak ha möjlighet att låna ut pengar till konsumenter även om utlåningen innebär vissa risker, så länge som konsumenten bedöms kreditvärdig vid en kreditprövning. Ett räntetak skulle dock i dessa fall leda till att konsumenten får lånet till ett rimligare pris.</P> <P class="p154 ft2">Ett räntetak gör det även tydligt för både konsument och kreditgivare vilken som är den absolut högsta kreditränta som får tas ut. Trots att det i dag finns bestämmelser som ska skydda den svagare parten och att det i många fall har getts uttryck för att snabblånen skulle ha en ockerliknande ränta, har få – om ens några – fall angående räntesättningen prövats i domstol.</P> <P class="p109 ft2">Det finns således starka skäl för att införa ett räntetak som begränsar kreditgivarens möjlighet att ta ut kreditränta för en högkostnadskredit. Några remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft3">4finance AB</SPAN>, <SPAN class="ft3">Finansbolagens förening</SPAN>, <SPAN class="ft3">Näringslivets Regelnämnd </SPAN>och <SPAN class="ft3">Svenska Konsumentkreditföretagen Ekonomisk Förening</SPAN>, anser emellertid att ett räntetak är en ingripande åtgärd och utgör ett ingrepp i parternas avtalsfrihet som inte är befogad, att ett räntetak skulle riskera att bidra till en normering uppåt av räntorna och att det inte finns stöd för att ett räntetak skulle minska risken för överskuldsättning.</P> <P class="p106 ft2">Ett övergripande syfte med regeringens förslag i denna proposition är att minska risken för att konsumentkrediter leder till överskuldsättning. Att högkostnadskrediter erbjuds konsumenter som befinner sig i en utsatt situation med små – om ens några – ekonomiska marginaler måste anses innebära att dessa krediter tas av konsumenter som löper en större risk för att hamna i överskuldsättning än andra konsumenter. Varje nytt kreditengagemang – särskilt ett sådant som för en utsatt konsument innebär höga kostnader – ökar trots allt risken för att en redan svår ekonomisk situation övergår i en omöjlig överskuldsättning. Om ett räntetak kan leda till en ökad restriktivitet vid utlåningen av högkostnadskrediter och till att villkoren för dessa krediter blir rimligare, måste därför risken anses minska för att detta slags krediter leder till överskuldsättning. Detta</P> <P class="p93 ft2">20</P> </DIV> <DIV id="page_21"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft4">gäller alldeles oavsett om dessa konsumenter har – eller har haft – många andra skulder.</P> <P class="p98 ft2">Ett räntetak skulle innebära att många kreditgivare skulle behöva sänka sina räntor betydligt och erbjuda rimligare villkor. Det är sedan svårt att säga hur kreditgivarna kommer att bete sig specifikt och hur de närmare kommer att prissätta sina produkter. I den tidigare nämnda <NOBR>EU-studien</NOBR> om räntetak anges dock att det inte finns tillräckliga bevis för att ett räntetak skulle leda till en normering av räntorna till en nivå strax under taket. Dessutom skulle även en sådan normering av räntorna leda till att det stora flertalet av högkostnadskrediterna erbjuds till en rimligare räntenivå än i dag. En närliggande synpunkt som förs fram av remissinstanserna är att konsumenternas lånebenägenhet kan öka om priserna på krediterna sjunker. Denna farhåga bör visserligen tas på allvar, men kan naturligtvis inte medföra att det finns skäl att avstå från att införa regler som syftar till att motverka orimliga avtalsvillkor och till att motverka utlåning till de mest utsatta konsumenterna.</P> <P class="p131 ft2">Införandet av ett räntetak innebär att parternas avtalsfrihet i fråga om priset till viss del inskränks. Konsumenthänsyn gör sig dock så starkt gällande i denna fråga att åtgärden måste anses befogad. I sammanhanget måste det också beaktas att det hör till ovanligheten att parterna faktiskt förhandlar om priset på högkostnadskrediter. Dessutom medför regeringens förslag på nivå för räntetaket att parterna även fortsättningsvis kommer ha kvar ett inte obetydligt utrymme för att avtala om vilket pris som ska gälla (se vidare nedan).</P> <P class="p133 ft2">Som utredningen nämner kan ett räntetak orsaka en produktutveckling mot större utlånade belopp och längre löptider. En sådan utveckling innebär inte per automatik ett bättre konsumentskydd. Större lånebelopp innebär givetvis större skuldsättning och högre kostnader för krediten, särskilt om beloppet lånas ut under lång tid. Å andra sidan bör större lånebelopp och längre löptider innebära större risker för kreditgivarna, vilket bör ha en tillbakahållande effekt på utlåningen. Enbart det faktum att antalet lån torde minska måste också anses vara en positiv effekt. En särskild fara med marknaden i dag är nämligen möjligheten att söka mindre lån hos flera olika kreditgivare. Härigenom minskar möjligheterna både för konsumenten att ha överblick över sina ekonomiska förutsättningar och för kreditgivaren att få in alla uppgifter som är relevanta för kreditprövningen.</P> <P class="p155 ft8">Sammantaget anser regeringen att det bör införas ett räntetak som begränsar kreditgivarens möjlighet att ta ut kreditränta för högkostnadskrediter.</P> <P class="p156 ft3">Nivån på räntetaket</P> <P class="p157 ft2">Samtidigt som syftet med ett räntetak är att åstadkomma en större restriktivitet i utlåningen av högkostnadskrediter och att färre krediter ska beviljas sådana konsumenter som riskerar att inte kunna fullgöra kreditåtagandet, bör ett räntetak inte helt förhindra kreditgivning som riktar sig till konsumenter som innebär vissa risker för kreditgivarna. Det måste därför finnas kvar ett utrymme för en räntesättning som tar hänsyn till riskerna med utlåningen.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p24 ft2">Prop. 2017/18:72</P> <P class="p104 ft2">21</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_22"> <P class="p105 ft4">Prop. 2017/18:72 Utredningen föreslår att krediträntan för en högkostnadskredit inte ska få vara mer än 40 procentenheter högre än den vid varje tid gällande referensräntan enligt 9 § räntelagen.</P> <P class="p126 ft3"><SPAN class="ft2">Vissa remissinstanser, bl.a. </SPAN>Finansbolagens förening <SPAN class="ft2">och </SPAN>Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst<SPAN class="ft2">, har synpunkter på den föreslagna nivån och anser att den bör vara antingen högre eller lägre. Enligt regeringens mening framstår emellertid den föreslagna nivån på räntetaket som välavvägd och rimlig. Genom att lägga sig på denna nivå kommer i princip hela marknaden för snabblån att påverkas. I dag förekommer krediträntor på nivåer upp till 400 procent. Den nivå som regeringen förespråkar innebär således att en stor del av kreditgivarna kommer att behöva sänka sina priser betydligt. Ett räntetak på denna nivå bör dessutom åstadkomma både att utlåningen till de mest ekonomiskt utsatta konsumenterna påverkas och blir mer restriktiv och att det fortfarande finns ett tillräckligt stort utrymme för kreditgivarna att vid prissättningen av krediterna ta hänsyn till sina risker och omständigheterna i det enskilda fallet. Vidare innebär kopplingen till referensräntan att nivån blir hållbar över tid. För att nivån även under kreditavtalets löptid ska anpassas efter det allmänna ränteläget bör räntetaket relateras till den vid varje tid gällande referensräntan (jfr avsnitt 5.1 och definitionen av en högkostnadskredit).</SPAN></P> <P class="p158 ft3">Ett räntetak även för dröjsmålsräntan</P> <P class="p108 ft4">Enligt räntelagen ska dröjsmålsräntan som huvudregel motsvara krediträntan. Det står dock parterna fritt att komma överens om annat.</P> <P class="p126 ft2">Om ett räntetak införs för krediträntan, kan en effekt bli att kreditgivarna höjer den dröjsmålsränta som tas ut för att på så sätt kompensera för de minskade intäkter som sänkningen av krediträntan orsakar. Det skulle kunna leda till orimliga kostnader för konsumenten och till att kreditgivare fortsätter att låna ut till utsatta konsumenter. Det finns därför skäl att, som utredningen föreslår, införa en begränsning för dröjsmålsräntan som motsvarar den för krediträntan.</P> <P class="p159 ft31">Dröjsmålsräntans uppgift är framför allt att förmå konsumenten att betala skulden i rätt tid. Av denna anledning har dröjsmålsräntan i sig en viktig roll för kreditsamhällets funktion och för att hålla betalningsmoralen på en hög nivå. Enligt regeringens mening bör den föreslagna nivån på räntetaket ge kreditgivarna tillräckliga möjligheter för att även fortsättningsvis bestämma dröjsmålsräntan på ett sådant sätt att den får en preventiv effekt.</P> <P class="p154 ft2">Det förekommer i dag att kreditgivare i kreditavtalet tar in villkor om att konsumenten ska betala en särskild ersättning vid dröjsmål med betalning. En sådan ersättning, som kallas för dröjsmålsavgift, förfaller till betalning direkt när konsumenten är i dröjsmål. Det är i dessa fall fråga om en ersättning som ska betalas redan på grund av konsumentens dröjsmål med betalning och som tas ut i stället för dröjsmålsränta. Det bör då inte anses vara fråga om en sådan ersättning som omfattas av lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m.</P> <P class="p154 ft4">För att inte kreditgivare ska kunna kringgå ett räntetak för dröjsmålsräntan genom att i stället ta ut eller höja befintliga dröjsmålsavgifter föreslår utredningen att det ska införas en begränsning av möjligheten att ta</P> <P class="p160 ft32">ut en särskild ersättning vid dröjsmål; konsumenten ska inte vara skyldig</P> <P class="p24 ft2">22</P> </DIV> <DIV id="page_23"> <P class="p161 ft4">att betala någon annan form av ersättning till kreditgivaren än dröjsmåls- Prop. 2017/18:72 ränta med anledning av dröjsmålet. <SPAN class="ft12">Svenska Bankföreningen </SPAN>anser dock</P> <P class="p140 ft4">att det bör stå kreditgivaren fritt att tillämpa dröjsmålsränta eller dröjsmålsavgift.</P> <P class="p49 ft2">Regeringen anser att det finns goda skäl att hindra kreditgivaren från att ta ut någon annan ersättning än dröjsmålsränta vid konsumentens dröjsmål. I och med att en sådan begränsning motverkar ett kringgående av räntetaket för dröjsmålsräntan, blir det tydligare för parterna vad som är den yttersta gränsen för vad konsumenten kan bli skyldig att betala vid dröjsmål. Till detta kommer att det för konsumenten finns en viktig skillnad mellan dröjsmålsränta och dröjsmålsavgift i det att den senare förfaller till betalning direkt medan räntan beror på hur långt dröjsmålet är. Särskilt med hänsyn till att det i dessa fall är fråga om relativt låga kreditbelopp kan därför en dröjsmålsavgift ofta framstå som dyr för en konsument som är i dröjsmål med betalning endast en kortare tid.</P> <P class="p162 ft4">Sammantaget föreslår regeringen att det ska införas ett räntetak även för dröjsmålsräntan och att detta räntetak ska ligga på samma räntenivå som den för krediträntan. Vidare föreslås att en konsument som är i dröjsmål med betalning av en högkostnadskredit inte ska vara skyldig att betala någon annan form av ersättning med anledning av dröjsmålet än dröjsmålsränta.</P> <P class="p163 ft3">Reglerna är tvingande</P> <P class="p164 ft2">Enligt 5 § konsumentkreditlagen är ett avtalsvillkor som i jämförelse med bestämmelserna i lagen är till nackdel för konsumenten utan verkan mot denne. Genom att reglerna om räntetak tas in i konsumentkreditlagen blir de tvingande till konsumentens förmån. En konsument kommer alltså inte att vara bunden av ett avtalsvillkor som innebär att han eller hon får en högre ränta än vad som maximalt får tas ut enligt räntetaket.</P> <P class="p11 ft2">Som <SPAN class="ft3">Lagrådet </SPAN>tar upp finns det andra bestämmelser som syftar till att begränsa användandet av bl.a. alltför höga räntenivåer, t.ex. 31 och 36 §§ om ocker och oskäliga avtalsvillkor i avtalslagen och 9 kap. 5 § om ocker i brottsbalken. För att bedöma om ett avtal är oskäligt eller om det är fråga om ocker måste det alltid i det enskilda fallet göras en samlad bedömning av räntan och lånevillkoren i övrigt (se t.ex. rättsfallet NJA 1995 s. 430). Räntetaket däremot sätter en absolut yttersta gräns för hur hög krediträntan och dröjsmålsräntan får vara. Räntetaket kommer att gälla för alla högkostnadskrediter och kredittagare och utan att det ska göras en bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet. Syftet med räntetaket är alltså inte att ange vilken räntenivå som i varje enskilt fall är att anse som skälig, utan i stället att i förhållande till dagens mycket höga räntenivåer få till i vart fall rimligare villkor och motverka att krediter lämnas till de mest utsatta konsumenterna. Den nu föreslagna regleringen hindrar därmed inte att en kreditränta eller dröjsmålsränta som är lägre än räntetaket t.ex. är att anse som oskälig och jämkas enligt 36 § avtalslagen.</P> <P class="p165 ft2">23</P> </DIV> <DIV id="page_24"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr15 td58"><SPAN class="p166 ft2">Prop. 2017/18:72</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td19"><SPAN class="p167 ft33">5.3</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td59"><SPAN class="p14 ft28">Kostnadstak</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td58"><SPAN class="p14 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr17 td60"><SPAN class="p14 ft35">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td61"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td62"><SPAN class="p54 ft2"><SPAN class="ft27">Regeringens förslag: </SPAN>Ett kostnadstak ska införas.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td61"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td62"><SPAN class="p168 ft2">För en högkostnadskredit ska kostnaderna aldrig få överstiga ett</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td61"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td62"><SPAN class="p54 ft2">belopp som motsvarar kreditbeloppet eller, i fråga om en kontokredit,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td61"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td62"><SPAN class="p54 ft2">varje enskilt utnyttjande av kreditbeloppet som konsumenten har gjort.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td61"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td62"><SPAN class="p54 ft2">Med kostnader ska avses kreditkostnader, dröjsmålsränta och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td61"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td62"><SPAN class="p54 ft2">kostnader för åtgärder som syftar till att få konsumenten att betala sin</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td61"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p54 ft2">skuld.</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td63"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td61"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td62"><SPAN class="p168 ft2">Om kreditgivaren, eller någon annan som kreditgivaren har nära</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td61"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td62"><SPAN class="p54 ft2">förbindelser med, finansierar återbetalning av en högkostnadskredit</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td61"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td62"><SPAN class="p54 ft2">genom att lämna konsumenten en ny högkostnadskredit, ska kostnads-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td61"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td62"><SPAN class="p54 ft2">taket för den nya krediten omfatta kostnaderna för den befintliga kre-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td61"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td64"><SPAN class="p54 ft2">diten.</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td65"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td66"><SPAN class="p169 ft2"><SPAN class="ft27">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer i huvudsak med regeringens.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td66"><SPAN class="p168 ft2"><SPAN class="ft27">Remissinstanserna: </SPAN>De flesta av remissinstanserna, bl.a. <SPAN class="ft3">Förvalt-</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft3">ningsrätten i Karlstad<SPAN class="ft2">, </SPAN>Kronofogdemyndigheten<SPAN class="ft2">, </SPAN>Konsumentverket <SPAN class="ft2">och</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2"><SPAN class="ft3">Konkurrensverket</SPAN>, tillstyrker eller har inga synpunkter på utredningens</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">förslag. <SPAN class="ft3">Finansinspektionen </SPAN>ställer sig positiv till ett kostnadstak men</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">föreslår att taket – på samma sätt som räntetaket – kopplas till refe-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">rensräntan. <SPAN class="ft3">Stockholms universitet </SPAN>anser att det bör klargöras vilka kost-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">nader som omfattas av kostnadstaket och hur kostnadstaket ska tillämpas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">vid kontokrediter. Vissa remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft3">Umeå universitet </SPAN>och <SPAN class="ft3">Sve-</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2"><SPAN class="ft3">riges Konsumenter</SPAN>, lyfter fram att kostnadstaket är ett viktigt komple-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">ment till räntetak. <SPAN class="ft3">Göta hovrätt </SPAN>anser att det finns skäl att belysa frågan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">om huruvida ett kostnadstak minskar kreditgivarnas vilja att erbjuda</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">avbetalningsplaner. <SPAN class="ft3">Umeå tingsrätt </SPAN>inser syftet med att kombinera ett</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">räntetak med ett kostnadstak, men menar att effekterna av ett kostnadstak</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">är svåra att bedöma.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td66"><SPAN class="p168 ft3"><SPAN class="ft2">Några remissinstanser, bl.a. </SPAN>4finance AB<SPAN class="ft2">, </SPAN>Finansbolagens förening<SPAN class="ft2">,</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft2">och </SPAN>Svenska Konsumentkreditföretagen Ekonomisk Förening<SPAN class="ft2">, avstyrker</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">förslaget. Dessa menar bl.a. att ett kostnadstak kan leda till ett ökat</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">risktagande hos konsumenterna och minska konsumenternas betalnings-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft2">moral. </SPAN>Svenska Bankföreningen <SPAN class="ft2">och </SPAN>Svensk Inkasso <SPAN class="ft2">menar också att ut-</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">redningens analys av hur ett kostnadstak ska tillämpas på kontokrediter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">är bristfällig. Vidare anser vissa av dessa remissinstanser att inkassokost-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">nader inte bör omfattas av kostnadstaket. <SPAN class="ft3">Näringslivets Regelnämnd</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">anser att det saknas en tillräcklig konsekvensanalys beträffande hur ett</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">kostnadstak påverkar den allmänna betalningsmoralen och vilka admi-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">nistrativa kostnader som ett kostnadstak skulle medföra för företagen.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td66"><SPAN class="p168 ft13">EKSAM ideell förening för ekonomisk samverkan i Örebro <SPAN class="ft31">anser att det</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td66"><SPAN class="p14 ft2">även bör övervägas regler om s.k. absolut preskription.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr19 td66"><SPAN class="p14 ft27">Skälen för regeringens förslag</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr18 td66"><SPAN class="p14 ft3">En skuld kan växa sig stor snabbt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td66"><SPAN class="p14 ft2">För högkostnadskrediter med en längre löptid eller där konsumenten är i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">dröjsmål med betalning finns det en risk för att kostnaderna med an-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">ledning av krediten snabbt blir stora och svåra för konsumenten att klara</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td58"><SPAN class="p170 ft2">24</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr18 td66"><SPAN class="p14 ft2">av att betala. Förutom ränta kan konsumenten med tiden behöva betala</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_25"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft2">t.ex. aviavgifter, påminnelseavgifter och inkassokostnader. Utredningen ger några exempel på hur skuldtillväxten kan se ut och lämnar utifrån dessa den övergripande beskrivningen att kreditgivarens fordran vanligtvis har ökat till vad som motsvarar det dubbla kreditbeloppet efter ett till två års dröjsmål med betalning. Efter ytterligare ett par år är skulden tre gånger så stor som det ursprungligen utlånade beloppet.</P> <P class="p131 ft4">En okontrollerad skuldtillväxt innebär inte bara en hopplös ekonomisk situation för den enskilde. Den kan även leda till att den skuldsatte resignerar och passiviseras och att han eller hon inte längre känner att det är meningsfullt att försöka göra rätt för sig. Bland långvarigt skuldsatta är dessutom risken för fysisk och psykisk ohälsa påtaglig.</P> <P class="p132 ft3">Ett kostnadstak bör införas</P> <P class="p101 ft2">Det övergripande syftet med regeringens förslag är att minska risken för överskuldsättning. För att åstadkomma detta bör en målsättning med förslagen vara att minska risken för att konsumenten hamnar i en negativ skuldspiral på grund av beviljade lån. En konsument bör i så liten utsträckning som möjligt behöva oroa sig för att en liten skuld växer sig stor och okontrollerbar. Det finns därför skäl att överväga regler som skyddar konsumenter från kraftigt stigande kostnader vid högkostnadskrediter.</P> <P class="p171 ft2">Utredningen föreslår att det ska införas ett kostnadstak för högkostnadskrediter. Detta tak skulle innebära att en konsument inte kan bli skyldig att betala mer i ränta och andra kostnader med anledning av krediten än ett belopp motsvarande det lånade beloppet. Med andra ord, om en konsument har lånat 1 000 kronor ska han eller hon inte behöva betala mer än totalt 2 000 kronor. Utredningens förslag, som får stöd av flertalet remissinstanser, har goda skäl för sig. Det är också en åtgärd som nyligen har genomförts i Förenade kungariket.</P> <P class="p99 ft4">För konsumenten skulle ett kostnadstak sätta en tydlig gräns för hur mycket en högkostnadskredit totalt sett kan komma att kosta. Konsumenten får således på förhand reda på vilken ekonomisk risk som krediten innebär för honom eller henne.</P> <P class="p130 ft2">Att införa regler som begränsar hur mycket en skuld kan växa bör öka kreditgivarens incitament att nå en uppgörelse och träffa en avbetalningsplan med en konsument som är i dröjsmål med betalning. Genom att i dag hålla en skuld vid liv kan det vara möjligt för en kreditgivare att få betalt av konsumenten under en mycket lång tid. Inte sällan är dessutom en skuldsatt persons förmåga att betala konjunkturberoende eller beroende på andra tillfälliga omständigheter, vilket innebär att en kreditgivare kan låta skulden leva vidare med förhoppningen att konsumentens betalningsförmåga ökar i framtiden. Fler och tidigare uppgörelser bör leda till att ett ökat antal skuldförhållanden kan avvecklas inom en för konsumenten överskådlig tid. För många konsumenter bör detta leda till att negativa psykiska och sociala följder av skuldsättningssituationen kan mildras. Som <SPAN class="ft3">Göta hovrätt </SPAN>är inne på kan det visserligen även argumenteras för att ett kostnadstak skulle minska konsumentens möjlighet att få en avbetalningsplan. Om avbetalningsplanen i sig innebär att konsumenten närmar sig kostnadstaket, har nämligen kreditgivaren kvar ett mindre utrymme som kan utnyttjas för att driva in skulden, för det fall konsu-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p24 ft2">Prop. 2017/18:72</P> <P class="p104 ft2">25</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_26"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr6 td67"><SPAN class="p172 ft2">Prop. 2017/18:72</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p14 ft2">menten trots allt inte betalar enligt planen. För att undvika sådana nack-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">delar är det därför viktigt att överväga nivån på kostnadstaket och vilka</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">kostnader som taket ska omfatta (se vidare nedan).</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p15 ft2">Eftersom ett kostnadstak innebär att skuldtillväxten till slut stoppas,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">kan åtgärden leda till att kreditgivarna i större utsträckning än i dag an-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">söker om betalningsföreläggande och utmätning av skulden och dess-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">utom på ett tidigare stadium. Givetvis kan en sådan utveckling upplevas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">som negativ för konsumenten, som genom förfarandet hos Kronofogde-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">myndigheten kan orsakas kostnader och riskerar att få en betalningsan-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">märkning. Emellertid måste det anses som övervägande positivt att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">kostnadstaket ökar incitamenten för att avveckla skuldförhållandet på ett</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">tidigare stadium och får stopp på de ofta skenande kostnader som är hän-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">förliga till krediten. Att ha en aktiv skuld hos Kronofogdemyndigheten</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">kan också i vissa fall vara det enda effektiva sättet att stoppa kredit-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">givningen till en konsument som har en bristande betalningsförmåga.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p15 ft2">Regeringen föreslår i avsnitt 5.2 att det ska införas räntetak för kredit-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">räntan och dröjsmålsräntan. Dessa tak införs för att begränsa utlåningen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">till högriskkonsumenter och för att få till en rimligare prissättning av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">högkostnadskrediterna. Räntetaken kan dock komma att leda till kredit-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">produkter som utvecklas mot högre belopp och längre löptider. Även om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">de relativa kostnaderna för krediterna minskar, kan de faktiska kost-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">naderna öka eftersom även en ränta som är lägre än räntetaket kan bygga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">upp stora kostnader över tid. Trots att räntetaken syftar till att ha en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">begränsande inverkan på utlåningen till högriskkonsumenter, finns det en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">farhåga bland vissa remissinstanser att taken inte kommer att ha så stora</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">effekter på kreditgivningen som de teoretiskt borde få. Möjligheten att ta</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">ut dröjsmålsränta och det effektiva svenska indrivningssystemet gör att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">avkastningen på ett utlånat belopp kan bli tämligen god, även om kon-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">sumenten inte förmår att betala i enlighet med avtalet utan hamnar i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">dröjsmål. För att både motverka skenande kostnader för konsumenten</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">och åstadkomma en större restriktivitet i utlåningen till högriskkonsu-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">menter finns det därför – som bl.a. <SPAN class="ft3">Umeå universitet </SPAN>och <SPAN class="ft3">Sveriges Konsu-</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2"><SPAN class="ft3">menter </SPAN>framhåller – skäl att införa ett kostnadstak som ett komplement</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">till räntetaken.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p15 ft3"><SPAN class="ft2">Några remissinstanser, bl.a. </SPAN>Finansbolagens förening<SPAN class="ft2">, </SPAN>Svensk Inkasso</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">och <SPAN class="ft3">Svenska Bankföreningen</SPAN>, tar upp att ett kostnadstak skulle kunna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">påverka konsumenternas betalningsmoral negativt. Enligt regeringens</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">mening bör dock inte denna oro överdrivas. I själva verket bör nämligen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">ett kostnadstak kunna ha både positiva och negativa effekter på betal-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">ningsmoralen. Som anges ovan kan en okontrollerad skuldtillväxt med-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">föra att den skuldsatte känner resignation och hopplöshet. Om konsu-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">menten försöker göra rätt för sig och betalar det som han eller hon kan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">men skulden ändå växer, kan viljan att betala helt försvinna. Kostnads-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">taket kan därför anses ha en viktig roll för att en konsument i en besvär-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">lig situation inte ska passiviseras och sluta betala sina skulder helt och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">hållet.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p15 ft2">Samtidigt går det inte att bortse från att skuldtillväxten innebär ett vik-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">tigt påtryckningsmedel för att förmå den som har en skuld att betala så</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">mycket och så snart som möjligt. Om skulden vid någon tidpunkt slutar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">att växa, kan incitamentet att betala försvagas. Om en konsument har</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td67"><SPAN class="p64 ft2">26</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td66"><SPAN class="p14 ft2">flera olika skulder, kan kostnadstaket även innebära att konsumenten</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_27"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p114 ft2">prioriterar att betala de skulder som inte har något kostnadstak. Enligt regeringen går det dock inte att bortse från att en konsument som inte betalar en skuld, med eller utan kostnadstak, riskerar att skulden hamnar hos Kronofogdemyndigheten. Vidare måste det beaktas att risken för att en konsument i en svår ekonomisk situation slutar att göra rätt för sig eller prioriterar att betala vissa skulder före andra finns även i dag, dock med den skillnaden att de skulder som inte betalas fortsätter att växa. Enligt regeringens mening finns det därför inte anledning att befara att kostnadstaket kommer att ha någon påtaglig negativ inverkan på konsumenters betalningsmoral. I stället är det regeringens uppfattning att det är just det faktum att skulden slutar att växa som innebär ett viktigt påtryckningsmedel på kreditgivaren att nå en uppgörelse och avbetalningsplan med en konsument i dröjsmål och att detta innebär att förutsättningarna för att konsumenten försöker göra rätt för sig och betalar sin skuld ökar.</P> <P class="p173 ft2">Det kan inte heller uteslutas att ett kostnadstak skulle kunna bidra till ett ökat risktagande hos konsumenterna. Att införa en bortersta gräns för hur stora kostnaderna kan bli skulle nämligen kunna leda till att dessa krediter uppfattas som mindre riskabla eftersom de inte längre innebär ett abstrakt hot om en evig skuldtillväxt. Samtidigt måste det beaktas att dessa krediter, trots ett kostnadstak, kan innebära förhållandevis höga kostnader och att de ofta kommer att tas av konsumenter som inte har möjlighet att få billigare krediter hos t.ex. en bank. För dessa konsumenter – som befinner sig i en utsatt ekonomisk situation – är sannolikt risken med krediten av underordnad betydelse.</P> <P class="p173 ft2">En effekt av ett kostnadstak skulle kunna bli att högkostnadskrediter som avser mindre kreditbelopp helt försvinner från marknaden eftersom de inte längre anses tillräckligt lönsamma. En sådan konsekvens måste anses godtagbar. Små kreditbelopp påverkar visserligen konsumentens ekonomi mindre än stora. Samtidigt kan det vara särskilt lockande för en konsument att ta en liten kredit, just eftersom den inte tycks ha så stora ekonomiska konsekvenser. Om emellertid konsumenten inte kan fullgöra sitt åtagande, kan kostnaderna bli stora över tid.</P> <P class="p174 ft4">Sammantaget anser regeringen att det bör införas ett kostnadstak för högkostnadskrediter. Regeringen återkommer nedan till kostnadstakets närmare innebörd.</P> <P class="p112 ft3">EKSAM ideell förening för ekonomisk samverkan i Örebro <SPAN class="ft2">anser att det bör övervägas om det ska införas regler om s.k. absolut preskription, dvs. att skulder ska skrivas av automatiskt efter en viss tid. Det finns inte inom ramen för detta lagstiftningsärende utrymme att överväga generella åtgärder för skuldavveckling. I sammanhanget vill regeringen framhålla att skuldsanering är ett etablerat och ändamålsenligt sätt för skuldavskrivning som ska verka rehabiliterande och innebära en samlad skuldavveckling. På regeringens förslag infördes det 2016 nya skuldsaneringsregler som syftar till att få fler att ansöka om och genomgå skuldsanering. De nya reglerna innebär också att det ska gå snabbare än tidigare att ta sig igenom skuldsaneringsförfarandet. Sedan reglerna infördes har antalet ansökningar om skuldsanering mer än fördubblats. Skuldsaneringsinstitutet är alltså ett effektivt verktyg för att hjälpa överskuldsatta personer att ta itu med sin skuldbörda och det som därför bör fortsätta att användas för detta ändamål.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p116 ft2">Prop. 2017/18:72</P> <P class="p104 ft2">27</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_28"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p89 ft2">Prop. 2017/18:72</P> <P class="p25 ft2">28</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p24 ft3">Kostnader som bör omfattas av kostnadstaket</P> <P class="p150 ft2">Regeringen anser – i likhet med utredningen och de flesta av remissinstanserna – att i grunden alla kostnader som konsumenten har haft med anledning av krediten och som kan uppstå på grund av konsumentens dröjsmål med betalning bör omfattas av kostnadstaket. Till att börja med innebär det att möjligheten att ta ut kreditkostnader bör begränsas av kostnadstaket. Med sådana kostnader avses i princip alla krediträntor, avgifter och andra kostnader som konsumenten kan ha med anledning av krediten (se definitionen av kreditkostnad i 2 § konsumentkreditlagen). Även kostnaden för t.ex. en försäkring som är obligatorisk att ta för att få krediten omfattas.</P> <P class="p95 ft2">Vidare bör dröjsmålsränta vara en sådan kostnad som omfattas av kostnadstaket. Regeringen föreslår i avsnitt 5.2 att en konsument som är i dröjsmål med betalning inte ska vara skyldig att betala någon annan form av ersättning med anledning av dröjsmålet än dröjsmålsränta. Det finns därför inte några andra dröjsmålskostnader än dröjsmålsränta som kan bli föremål för kostnadstaket.</P> <P class="p148 ft2">Därutöver bör kostnadstaket, som utredningen föreslår, omfatta kostnader för åtgärder som syftar till att få konsumenten att betala sin skuld när denna helt eller delvis har förfallit till betalning. Några remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft3">Finansbolagens förening </SPAN>och <SPAN class="ft3">Svensk Inkasso</SPAN>, menar i detta sammanhang att inkassokostnader inte bör vara en sådan kostnad som omfattas av taket eftersom konsumentens skyldighet att betala dessa följer av lag. Den omständigheten att möjligheten till ersättning är reglerad i lag bör dock inte tillmätas någon större betydelse; kreditgivarens möjligheter att ta ut t.ex. dröjsmålsränta framgår även den av lag. Det måste dessutom anses ligga i ett skuldförhållandes natur att en borgenär själv svarar för en del av de kostnader som kan uppstå på grund av åtgärder som syftar till att få konsumenten att betala sin skuld (se t.ex. prop. 1980/81:10 s. 96). Med kostnader för åtgärder som syftar till att få konsumenten att betala sin skuld bör, enligt regeringens mening, avses kostnader för t.ex. betalningspåminnelser och inkassokrav som konsumenten kan vara skyldig att betala enligt lagen om ersättning för inkassokostnader m.m. I likhet med utredningen anser regeringen att det är ändamålsenligt att dessa kostnader omfattas av taket eftersom de – liksom kreditkostnader och dröjsmålsränta – är av civilrättslig karaktär och därmed kan göras gällande av näringsidkaren direkt utan inblandning av någon domstol eller annan myndighet. För att tydliggöra att de kostnader som avses i detta sammanhang är sådana som kan tas ut enligt lagen om ersättning för inkassokostnader m.m. anser regeringen, i likhet med <SPAN class="ft3">Stockholms universitet</SPAN>, att det bör framgå av lagtexten.</P> <P class="p175 ft2">Indrivningskostnader som inte är civilrättsliga bör, som utredningen föreslår, däremot inte omfattas av kostnadstaket. Det innebär att det inte bör finnas någon begränsning i fråga om konsumentens skyldighet att utge ersättning för kreditgivarens kostnader i den summariska processen hos Kronofogdemyndigheten eller för rättegångskostnader i domstol. Inte heller bör utsökningskostnader omfattas av kostnadstaket. Det är i dessa fall fråga om kostnader som endast indirekt syftar till att få konsumenten att självmant betala skulden. I stället syftar kostnaderna i första hand till</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_29"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft4">att med myndigheters hjälp få skulden fastställd och betald, även om inte konsumenten själv vill eller kan betala den.</P> <P class="p176 ft4">För att undvika att kostnadstaket kringgås genom att kreditgivaren finansierar återbetalning av krediten genom att lämna konsumenten en ny högkostnadskredit, bör i en sådan situation kostnadstaket för den senare krediten omfatta även kostnaderna för den befintliga krediten. I förhållande till utredningens förslag anser regeringen att det är ändamålsenligt att detsamma även bör gälla för det fall en ny högkostnadskredit lämnas av en kreditgivare som är ett dotterbolag till eller på annat sätt står i nära förbindelser med den befintliga kreditgivaren (jfr avsnitt 5.4 om en begränsning av möjligheten att förlänga en högkostnadskredit).</P> <P class="p156 ft3">Nivån på kostnadstaket</P> <P class="p101 ft4">Utredningen föreslår att nivån på kostnadstaket vid andra högkostnadskrediter än kontokrediter ska bestämmas till 100 procent av kreditbeloppet, dvs. kostnaderna ska maximalt få motsvara kreditbeloppet.</P> <P class="p98 ft2">Enligt regeringen framstår den föreslagna nivån som rimlig. Ett kostnadstak motsvarande kreditbeloppet är enkelt och tydligt för konsumenten att förstå och förhålla sig till. Genom att begränsa kostnaderna till ett belopp motsvarande kreditbeloppet bör det även åstadkommas att prissättningen på marknaden i princip inte påverkas. Kostnadstaket bör i stället i första hand innebära en begränsning av kreditgivarens möjlighet att ta ut dröjsmålsränta. Trots kostnadstaket kommer en kreditgivare vid konsumentens dröjsmål att kunna få kompensation under en inte obetydlig tid. Nivån på kostnadstaket innebär också att det fortfarande finns kvar ett tillräckligt utrymme för näringsidkaren att få ersättning för inkassokostnader.</P> <P class="p176 ft2"><SPAN class="ft3">Finansinspektionen </SPAN>anser i detta sammanhang att nivån på kostnadstaket – på samma sätt som räntetaket – bör göras beroende av referensräntan enligt 9 § räntelagen. Enligt regeringens mening skulle emellertid en sådan koppling riskera att komplicera kostnadstaket och göra det svårare inte minst för konsumenterna att veta hur stora kostnaderna får vara innan taket har nåtts. Dessutom anser regeringen att den ovan förordade nivån på kostnadstaket inte kan anses vara känslig för normala ränteförändringar på marknaden.</P> <P class="p102 ft8">Regeringen föreslår således att kostnadstaket vid andra högkostnadskrediter än kontokrediter ska innebära att kostnaderna maximalt ska få motsvara kreditbeloppet.</P> <P class="p156 ft3">Tillämpningen av kostnadstaket vid kontokrediter</P> <P class="p157 ft2">En utgångspunkt bör vara att ett kostnadstak ska omfatta alla högkostnadskrediter, dvs. både krediter i form av ett utbetalat engångsbelopp och kontokrediter. Några remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft3">Svenska Bankföreningen </SPAN>och <SPAN class="ft3">Svensk Inkasso</SPAN>, pekar dock på att det finns svårigheter när det gäller tillämpningen av kostnadstaket vid kontokrediter. De anser att dessa svårigheter medför att krediterna inte bör omfattas av taket. Om kontokrediter inte skulle omfattas av kostnadstaket, skulle emellertid regleringen bli enkel för kreditgivarna att kringgå och åtgärden skulle i praktiken inte medföra något stärkt konsumentskydd. Redan av den anledningen anser regeringen att kontokrediter inte bör undantas från kost-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p24 ft2">Prop. 2017/18:72</P> <P class="p104 ft2">29</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_30"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr6 td67"><SPAN class="p172 ft2">Prop. 2017/18:72</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p14 ft2">nadstakets tillämpningsområde. Det finns dock anledning att utveckla hur</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">kostnadstaket bör tillämpas vid kontokrediter.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p15 ft2">Vid en kontokredit beviljas konsumenten ett kreditutrymme och kon-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">sumenten kan sedan själv välja hur stor del som han eller hon vill utnyttja</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">genom att göra större eller mindre uttag. Konsumenten kan vanligtvis ta</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">ut ett nytt belopp, även om ett tidigare utnyttjande inte är helt återbetalat.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">Eftersom ett kostnadstak utgår från att konsumentens kostnader ska kun-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">na jämföras med ett visst lånat belopp, blir den första frågan vilket be-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">lopp som ska vara relevant för tillämpningen när det gäller kontokrediter.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p15 ft2">Ovan föreslås att kostnaderna vid andra högkostnadskrediter än konto-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">krediter maximalt ska få motsvara kreditbeloppet. Vid kontokrediter mot-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">svarar kreditbeloppet det belopp som ställs till konsumentens förfogande.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">Ett kostnadstak som utgår från den bestämda kreditlimiten skulle dock ha</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">flera nackdelar. Till exempel skulle det riskera att leda till ett svagt kon-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">sumentskydd i de fall konsumenten bara utnyttjar en liten del av kredit-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">utrymmet. Vidare skulle ett sådant kostnadstak i praktiken omöjliggöra</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">kontokrediter med långa löptider, eftersom enbart de normala kostnader-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">na med tiden skulle riskera att överstiga det belopp som har ställts till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">konsumentens förfogande. Det skulle inte heller kunna tillämpas på</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">kontokrediter med mycket stora kreditutrymmen.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p15 ft2">Regeringen anser i stället – i likhet med utredningen – att kostnadstaket</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">vid kontokrediter bör utgå från det belopp som konsumenten faktiskt har</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">utnyttjat. Som <SPAN class="ft3">Stockholms universitet </SPAN>tar upp behöver det då avgöras om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">kostnadstaket ska tillämpas i förhållande till det totala utnyttjade kredit-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">beloppet eller till varje enskilt utnyttjande för sig.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p15 ft2">Ett kostnadstak som utgår från det totala utnyttjade kreditbeloppet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">skulle riskera att bli ofördelaktigt för många konsumenter. Ett sådant</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">kostnadstak skulle behöva ”nollställas” när konsumenten har betalat till-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">baka hela det utnyttjade beloppet. Om kostnadstaket inte nollställs utan i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">stället fortsätter att beräknas utifrån det totala utnyttjade kreditbeloppet,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">skulle kostnadstaket hela tiden höjas och nå sådana nivåer att det i prakti-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">ken inte ger något skydd alls för konsumenten.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p15 ft2">För konsumenten kan det innebära nackdelar att kostnadstaket noll-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">ställs först när hela det utnyttjade kreditbeloppet har betalats tillbaka. En</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">konsument som – i stället för att utnyttja en kontokredit flera gånger –</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">har flera olika krediter skulle kunna betala tillbaka en skuld och därmed</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">få till ett stopp på kostnaderna för i vart fall den krediten. En konsument</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">som har utnyttjat en kontokredit flera gånger skulle dock inte kunna få</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">stopp på några ökade kostnader förrän han eller hon lyckas betala tillbaka</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">hela det utnyttjade kreditbeloppet. Kostnadstaket skulle nämligen vara</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">kvar på samma höga nivå, så länge som något belopp kvarstår obetalat.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p15 ft2">Enligt regeringens mening är det därför mer ändamålsenligt ur ett kon-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">sumentskyddsperspektiv att kostnadstaket vid kontokrediter tillämpas på</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">varje enskilt kreditutnyttjande för sig. Regeringen är medveten om att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">detta innebär att kostnadstaket kan komma att tillämpas på små utnytt-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">janden och att det kan bli mer komplicerat att beräkna när kostnadstaket</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">är uppnått för olika utnyttjanden. Kreditgivarna bör dock kunna anpassa</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">sina system så att de automatiskt kan utföra nödvändiga beräkningar.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">Några remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft3">Näringslivets Regelnämnd</SPAN>, anser att utred-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">ningens analys i fråga om kreditgivarnas administrativa kostnader är</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td67"><SPAN class="p64 ft2">30</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td66"><SPAN class="p14 ft2">bristfällig. Regeringen återkommer till denna fråga i avsnitt 8.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_31"> <P class="p139 ft4">En särskild fråga är hur kostnadstaket vid kontokrediter ska förhålla sig Prop. 2017/18:72 till avgifter för krediten. Kontokrediter är ofta förenade med t.ex. en upp-</P> <P class="p140 ft4">läggningsavgift och därefter med fasta årsavgifter. Det förekommer att avgifter betalas av konsumenten antingen i förväg eller i samband med att ränta och amorteringar för ett kreditutnyttjande betalas.</P> <P class="p49 ft2">Ofta kan en avgift vara hänförlig till flera utnyttjanden. Till exempel bör en fakturaavgift eller årsavgift höra till de kreditutnyttjanden som fakturan eller årsavgiften avser. Om en viss kostnad är hänförlig till flera kreditutnyttjanden, bör det ofta vara lämpligt att kostnaden prorateras efter de olika utnyttjandenas storlek.</P> <P class="p49 ft2">Utredningen tar upp att en situation som skulle kunna uppstå är att en konsument betalar vissa avgifter för krediten utan att inledningsvis använda sig av möjligheten till kredit. När sedan konsumenten utnyttjar krediten för första gången skulle, enligt utredningen, kostnadstaket kunna ha överskridits på grund av att de redan betalade avgifterna är större än det utnyttjade kreditbeloppet. Regeringen anser dock att det kostnadstak som nu föreslås hindrar kreditgivaren från att av konsumenten ta ut en avgift eller andra kostnader innan konsumenten har gjort ett kreditutnyttjande. Kostnader på grund av kreditmöjligheten kan alltså göras gällande mot konsumenten först när konsumenten faktiskt har utnyttjat krediten. En kreditgivare som erbjuder en konsument en högkostnadskredit i form av en kontokredit får därför anses stå risken för att konsumenten sedan inte utnyttjar krediten och att kreditgivaren då inte kan ta ut några avgifter för uppkomna kostnader för t.ex. kapitaltäckning. Kostnadstaket skulle visserligen kunna utformas så att exempelvis årsavgifter undantas från dess tillämpningsområde. Något sådant undantag föreslås dock inte, i huvudsak eftersom det skulle innebära en snedvridning och konkurrensfördel gentemot krediter som avser engångsbelopp. Ett sådant undantag skulle dessutom innebära en risk för kringgående av kostnadstaket.</P> <P class="p177 ft2">Vid konsumentens avbetalningar har denna rätt att destinera sin betalning mot en viss fordran (31 § konsumentkreditlagen; jfr 9 kap. 5 § handelsbalken). Destineringen behöver inte vara uttrycklig, utan kan på samma sätt som andra viljeförklaringar framgå av omständigheterna. Vid odestinerade betalningar följer det av praxis att, åtminstone under vissa förutsättningar, valrätten övergår till borgenären. Den regeln kan frångås t.ex. om gäldenären har flera skulder och en viss skuld tydligt skiljer sig ut från de övriga genom att en underlåten betalning är förenad med särskilt betungande rättsföljder för konsumenten (se rättsfallet NJA 2013 s. 1190).</P> <P class="p178 ft3">Kostnadstaket är tvingande till konsumentens förmån</P> <P class="p179 ft4">På motsvarande sätt som gäller för räntetaket innebär 5 § konsumentkreditlagen att bestämmelserna om kostnadstak blir tvingande till konsumentens förmån. En konsument kommer alltså inte att vara bunden av ett avtalsvillkor som innebär att han eller hon ska betala mer i kostnader än vad som följer av begränsningarna i kostnadstaket.</P> <P class="p180 ft2">31</P> </DIV> <DIV id="page_32"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5037232x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p89 ft2">Prop. 2017/18:72</P> <P class="p25 ft2">32</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p181 ft37"><SPAN class="ft33">5.4</SPAN><SPAN class="ft36">Begränsning av möjligheten att förlänga löptiden</SPAN></P> <P class="p182 ft8"><SPAN class="ft29">Regeringens förslag: </SPAN>Löptiden för en högkostnadskredit ska inte få förlängas mer än en gång.</P> <P class="p183 ft2">Trots förlängningsförbudet ska löptiden få förlängas, om det inte medför en kostnad för konsumenten eller om konsumenten beviljas en skälig avbetalningsplan för att kunna betala sin skuld.</P> <P class="p184 ft4">Om kreditgivaren, eller någon annan som kreditgivaren har nära förbindelser med, finansierar återbetalning av en högkostnadskredit genom att lämna konsumenten en ny högkostnadskredit, ska den nya krediten anses vara en förlängning av löptiden för den befintliga krediten.</P> <P class="p185 ft4"><SPAN class="ft26">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer i sak med regeringens. <SPAN class="ft26">Remissinstanserna: </SPAN>De flesta av remissinstanserna, bl.a. <SPAN class="ft12">Göta hovrätt</SPAN>,</P> <P class="p90 ft3">Stockholms tingsrätt<SPAN class="ft2">, </SPAN>Umeå tingsrätt<SPAN class="ft2">, </SPAN>Finansinspektionen<SPAN class="ft2">, </SPAN>Kronofogdemyndigheten<SPAN class="ft2">, </SPAN>Konsumentverket<SPAN class="ft2">, </SPAN>Stockholms universitet<SPAN class="ft2">, </SPAN>Umeå universitet<SPAN class="ft2">, </SPAN>Svensk Handel<SPAN class="ft2">, </SPAN>Svenska Bankföreningen<SPAN class="ft2">, </SPAN>Svenska Konsumentkreditföretagen Ekonomisk Förening <SPAN class="ft2">och </SPAN>Sveriges Konsumenter<SPAN class="ft2">, tillstyrker eller har inga synpunkter på utredningens förslag.</SPAN></P> <P class="p148 ft4"><SPAN class="ft12">Finansbolagens förening </SPAN>anser att det är tveksamt om en begränsning av möjligheten att förlänga ett lån är en ändamålsenlig åtgärd eftersom den kan kringgås genom att konsumenten vänder sig till en annan kreditgivare.</P> <P class="p186 ft27">Skälen för regeringens förslag</P> <P class="p93 ft3">Förlängningar i dag</P> <P class="p187 ft2">En stor del av snabblåneföretagen erbjuder konsumenten en möjlighet att förlänga eller förnya lånet mot en särskild förlängningsavgift. Villkoren innebär ofta att kreditgivarna tar ut en lika stor ersättning för en förlängning som för en ny kredit. Det finns också vissa företag som erbjuder förlängningar mot en avgift som rent av är högre än de kostnader som konsumenten har haft för den befintliga krediten.</P> <P class="p148 ft2">Några av de snabblåneföretag som erbjuder förlängningar gör detta endast upp till som mest två gånger per kredit. Detta överensstämmer med branschföreningen Svenska Konsumentkreditföretagen Ekonomisk Förenings etiska regler, enligt vilka förlängning inte får beviljas mer än två gånger. För andra bolag går det dock inte att säga om det finns något maximalt antal förlängningar som kan beviljas. Utredningen har till och med fått synpunkter från branschen och från tillsynsmyndigheterna om att vissa bolag har som affärsmodell att bevilja ett stort antal förlängningar och att detta är ett mycket lukrativt sätt att utnyttja svagare konsumentgrupper.</P> <P class="p188 ft4">Eftersom konsumenten betalar in förlängningsavgiften innan en förlängning beviljas, innebär en förlängning i och för sig inte att konsumentens obetalda skuld ökar. Varje förlängning innebär dock en kostnad för konsumenten som ofta är relativt hög i förhållande till kreditbeloppet. En konsument som gång på gång förlänger löptiden för sin kredit, men</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_33"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft4">som aldrig klarar av att betala kreditfordran, drabbas därmed av återkommande höga kostnader som riskerar att leda honom eller henne in i djupare skuldsättning.</P> <P class="p189 ft3">Möjligheten att förlänga högkostnadskrediter bör begränsas</P> <P class="p101 ft2">En särskild fara med förlängningar är att de beviljas konsumenter med bristande betalningsförmåga och att de därmed endast blir ett fördyrande av konsumentens kostnader för krediten. Visserligen kan det för konsumentens del i vissa fall innebära en fördel att kunna förlänga lånet, t.ex. för att slippa betala andra kostnader som skulle uppstå vid dröjsmål med betalningen eller för att dröjsmålet inte ska få effekter för bedömningen av konsumentens kreditvärdighet. Om förlängningen emellertid beror på något annat än en tillfällig svårighet att betala, finns det en risk för att upprepade förlängningar endast döljer en svår ekonomisk situation och att förlängningskostnaderna bara förvärrar konsumentens ekonomiska förhållanden.</P> <P class="p99 ft2">Upprepade förlängningar kan således innebära att konsumenten riskerar att hamna i en långvarig skuldsituation och betala höga kostnader utan att samtidigt betala av på lånet och därmed avveckla sin skuld. Genom att, som utredningen föreslår, begränsa möjligheten att förlänga lån bör det enligt regeringens mening därför åstadkommas ett stärkt skydd för de utsatta konsumenter som ansöker om förlängning på grund av bristande betalningsförmåga.</P> <P class="p99 ft2">En begränsning bör även innebära ett stärkt skydd för konsumenter som har betalningsförmåga. Det finns nämligen en risk för att den lättillgängliga möjligheten att ansöka om förlängningar bidrar till mindre välöverlagda beslut från konsumentens sida. För vissa konsumenter kan det finnas starka incitament att skjuta betalningen av skulden framför sig och bortse från de kostnader som förlängningarna för med sig. Eftersom människor ofta har en tendens att övervärdera fördelar som kan fås på en gång, kan det vara lockande att mot en i sammanhanget mindre kostnad skjuta en större betalning framför sig. Det kan också vara lätt för en konsument att undervärdera hur många gånger som han eller hon kommer att välja att förlänga lånet.</P> <P class="p190 ft2">Regeringen anser därför att det finns starka skäl för att införa en begränsning av kreditgivarens möjligheter att erbjuda förlängningar av krediten och dess löptid. Visserligen föreslår regeringen i propositionen flera åtgärder som även de bör ha påverkan på de förlängningar som erbjuds konsumenter. Exempelvis bör införandet av räntetak sänka priset för krediten på ett sådant sätt att upprepade förlängningar inte blir lika kostsamma för konsumenten. Vidare bör kostnadstaket inverka på möjligheterna att bevilja alltför många förlängningar. Så länge som korta krediter erbjuds till konsumenter kommer det dock att finnas ett ekonomiskt incitament för många kreditgivare att erbjuda förlängningar. Anledningen till detta är det får anses som en säkrare intäkt att ha kvar samma kund och låta denna – mot en kostnad – rulla skulden framför sig än att låna ut samma belopp till någon annan. De övriga åtgärderna skulle också kunna öka konsumentens incitament för att skjuta slutbetalningen av skulden framför sig eftersom kostnaderna för lånet minskar. Samtidigt växer kostnaderna för krediten över tid på ett sätt som är svåröverblick-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p24 ft2">Prop. 2017/18:72</P> <P class="p104 ft2">33</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_34"> <P class="p105 ft4">Prop. 2017/18:72 bart för konsumenten. Enligt regeringen minskar därför inte de övriga åtgärderna behovet av att begränsa möjligheten att förlänga en högkostnadskredit.</P> <P class="p126 ft2"><SPAN class="ft3">Finansbolagens förening </SPAN>lyfter fram att det finns en risk för att ett förlängningsförbud kringgås genom att konsumenten i stället vänder sig till en annan kreditgivare och ansöker om en ny högkostnadskredit. Det går givetvis inte att utesluta att konsumenten beter sig på ett sådant sätt. Resultatet av den kreditprövning som ska göras i sådana fall bör dock ofta leda till att konsumenten inte beviljas någon kredit. Förhoppningsvis bör även den begränsade möjligheten att förlänga krediten få en konsument att – i stället för att ansöka om en ny kredit hos en annan kreditgivare – överväga sina alternativ och sin ekonomiska situation och att söka stöd hos t.ex. en budget- och skuldrådgivare.</P> <P class="p154 ft8">Regeringen föreslår därför att det ska införas regler som begränsar möjligheten att förlänga löptiden för en högkostnadskredit.</P> <P class="p191 ft3">Begränsningens utformning</P> <P class="p192 ft2">Problemet vid förlängningar är att konsumenten drar på sig kostnader som är höga i förhållande till kreditbeloppet. Om en konsument beviljas anstånd med betalning av skulden utan att det kostar honom eller henne något, bör det rimligen inte motverkas. Det bör därför anges att löptiden får förlängas trots begränsningen, om det inte medför en kostnad för konsumenten.</P> <P class="p193 ft2">I vissa fall kan en förlängning mot en kostnad vara ett kostnadseffektivt och fördelaktigt sätt för konsumenten att få ett betalningsanstånd. Som beskrivs ovan kan det handla om att konsumenten t.ex. vill slippa betala andra kostnader som skulle uppstå vid dröjsmål med betalningen eller undvika att dröjsmålet ska få effekter för bedömningen av hans eller hennes kreditvärdighet. Upprepade förlängningar kan dock, särskilt för en konsument som befinner sig i en besvärlig ekonomisk situation, innebära betydande kostnader som leder konsumenten allt djupare in i skuldsättningsproblematiken. Med hänsyn till detta bör en förlängning av löptiden mot en kostnad vara tillåten vid ett tillfälle.</P> <P class="p106 ft2">En begränsning av antalet förlängningar bör inte hindra konsumenten och kreditgivaren från att komma överens om en avbetalningsplan i syfte att konsumenten ska kunna betala av sin skuld. För att en sådan ska vara tillåten bör det dock krävas att den avbetalningsplan som parterna kommer överens om är skälig. Utredningen föreslår att det i lagtexten ska anges vissa omständigheter som ska ha betydelse vid skälighetsbedömningen. Det är dock mer ändamålsenligt att utveckla detta i författningskommentaren.</P> <P class="p194 ft2">En reglering som begränsar antalet förlängningar skulle kunna kringgås genom att kreditgivaren, i stället för att förlänga löptiden för det befintliga kreditavtalet, ingår ett nytt kreditavtal med konsumenten om en ny högkostnadskredit som syftar till att finansiera återbetalning av den utestående skulden. För att motverka ett sådant agerande anser regeringen att om kreditgivaren, helt eller delvis, finansierar återbetalning av en högkostnadskredit genom att lämna konsumenten en ny högkostnadskredit, bör den nya krediten anses vara en förlängning av den befintliga krediten. Detsamma bör gälla för det fall en ny kredit lämnas av en</P> <P class="p195 ft2">34</P> </DIV> <DIV id="page_35"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5037235x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p161 ft8">kreditgivare som är ett dotterbolag till eller på annat sätt står i nära Prop. 2017/18:72 förbindelser med den befintliga kreditgivaren.</P> <P class="p196 ft3">Begränsningen är tvingande</P> <P class="p84 ft4">Enligt 5 § konsumentkreditlagen gäller att ett avtalsvillkor som i jämförelse med bestämmelserna i lagen är till nackdel för konsumenten är utan verkan mot denne.</P> <P class="p49 ft4">De föreslagna reglerna som begränsar möjligheten att förlänga en högkostnadskredits löptid införs för att stärka konsumentens skydd. Det innebär att en konsument inte kommer att vara bunden av en överenskommelse om förlängning, om denna görs i strid med de nya reglerna.</P> <P class="p197 ft28"><SPAN class="ft28">5.5</SPAN><SPAN class="ft30">Skärpt kreditprövning</SPAN></P> <P class="p198 ft4"><SPAN class="ft26">Regeringens förslag: </SPAN>Det nuvarande undantaget från skyldigheten att göra en kreditprövning vid gratislån och andra korta fristående krediter som inte är förbundna med mer än en obetydlig avgift ska tas bort.</P> <P class="p144 ft4"><SPAN class="ft26">Regeringens bedömning: </SPAN>Det bör för närvarande inte göras några ändringar i fråga om hur en kreditprövning som avser högkostnadskrediter ska göras eller införas en civilrättslig sanktionsregel vid bristande kreditprövning.</P> <P class="p11 ft26">Utredningens förslag och bedömning <SPAN class="ft4">överensstämmer delvis med regeringens. Utredningen föreslår att det ska införas regler om att kreditgivaren vid kreditprövningar ska ta särskild hänsyn till risken för att konsumenten redan har, eller kommer att få, andra utgifter än vad underlaget visar.</SPAN></P> <P class="p49 ft2"><SPAN class="ft27">Remissinstanserna: </SPAN>De flesta av remissinstanserna tillstyrker eller har inga synpunkter på utredningens förslag om att näringsidkaren ska vara skyldig att göra en kreditprövning även vid korta fristående krediter som inte är förbundna med mer än en obetydlig avgift.</P> <P class="p49 ft2">En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inga synpunkter på utredningens förslag om att kreditgivaren ska ta särskild hänsyn till risken för att konsumenten redan har, eller kommer att få, andra utgifter än vad underlaget för kreditprövningen visar.</P> <P class="p199 ft3"><SPAN class="ft2">Flera remissinstanser, bl.a. </SPAN>Svensk Inkasso<SPAN class="ft2">, </SPAN>Svensk Handel <SPAN class="ft2">och </SPAN>Svenska Bankföreningen<SPAN class="ft2">, avstyrker eller är tveksamma till förslaget. Några av dessa remissinstanser, bl.a. </SPAN>Finansbolagens förening<SPAN class="ft2">, </SPAN>Svenska Konsumentkreditföretagen Ekonomisk Förening <SPAN class="ft2">och </SPAN>Sveriges advokatsamfund<SPAN class="ft2">, menar att förslaget inte är förenligt med det bakomliggande konsumentkreditdirektivet. </SPAN>Stockholms tingsrätt <SPAN class="ft2">anser att förslaget inte kan genomföras om det är tveksamt om det är förenligt med </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">EU-rätten.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> Även </SPAN>Näringslivets Regelnämnd <SPAN class="ft2">anser att förslagets förenlighet med </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">EU-rätten</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> behöver analyseras ytterligare. Några remissinstanser tar upp andra åtgärder som skulle kunna genomföras i stället. Till exempel menar </SPAN>4finance AB <SPAN class="ft2">att ett bättre informationsutbyte mellan kreditgivarna skulle leda till mer korrekta kreditprövningar. Sveriges advokatsamfund anser</SPAN></P> <P class="p200 ft2">att Konsumentverket bör arbeta tillsammans med branschen för att få till</P> <P class="p201 ft2">35</P> </DIV> <DIV id="page_36"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p89 ft2">Prop. 2017/18:72</P> <P class="p25 ft2">36</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p202 ft4">stånd en gemensam uppfattning om vad som är lämpligt avseende kreditprövningar.</P> <P class="p29 ft4">De flesta av remissinstanserna instämmer i eller har inga synpunkter på utredningens bedömning att det inte bör införas en civilrättslig sanktion vid bristande kreditprövning. <SPAN class="ft12">Umeå universitet </SPAN>och <SPAN class="ft12">Konsumentvägledarnas förening </SPAN>anser dock att en civilrättslig sanktionsregel framstår som ändamålsenlig.</P> <P class="p186 ft27">Skälen för regeringens förslag och bedömning</P> <P class="p93 ft3">Skyldigheten att göra en kreditprövning</P> <P class="p150 ft2">Bestämmelser om kreditprövning finns i 12 § konsumentkreditlagen. Enligt dessa ska näringsidkaren pröva om konsumenten har ekonomiska förutsättningar att fullgöra vad han eller hon åtar sig enligt kreditavtalet, alltså göra en kreditprövning. Kreditprövningen ska grundas på tillräckliga uppgifter om konsumentens ekonomiska förhållanden. Krediten får beviljas endast om konsumenten har ekonomiska förutsättningar att fullgöra sitt åtagande. Hur näringsidkarna bör göra en kreditprövning beskrivs av Konsumentverket och Finansinspektionen i myndigheternas allmänna råd (Konsumentverkets allmänna råd [KOVFS 2011:1] om konsumentkrediter respektive Finansinspektionens allmänna råd [FFFS 2014:11] om krediter i konsumentförhållanden).</P> <P class="p203 ft2">Konsumentkreditlagens bestämmelser om kreditprövning genomför artikel 8.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/48/EG av den 23 april 2008 om konsumentkreditavtal och om upphävande av rådets direktiv 87/102/EEG (konsumentkreditdirektivet). Enligt denna artikel ska kreditgivaren innan kreditavtalet ingås göra en bedömning av konsumentens kreditvärdighet. Bedömningen ska göras på grundval av tillräckliga uppgifter som i förekommande fall erhållits från konsumenten och, när så är nödvändigt, på grundval av en sökning i relevant databas. Konsumentkreditdirektivet är ett s.k. fullharmoniseringsdirektiv (artikel 22.1). Det innebär att medlemsstaterna inte får behålla eller införa bestämmelser i nationell lag som skiljer sig från vad som fastställs i direktivet.</P> <P class="p188 ft2">Regler om kreditprövning infördes ursprungligen i konsumentkreditlagen 2004. Det huvudsakliga syftet med den kreditprövning som ska göras är att motverka överskuldsättning hos konsumenter och att betona näringsidkarens ansvar för att medverka till att konsumenter inte skuldsätter sig på ett sätt som är alltför långtgående i förhållande till sina inkomster och övriga ekonomiska förhållanden (prop. 2002/03:139 s. 253 och 587 f.). Näringsidkarens ansvar i detta hänseende har även betonats i senare lagstiftningsärenden (se t.ex. prop. 2009/10:242, prop. 2013/14:34 och prop. 2015/16:85).</P> <P class="p188 ft2">Även enligt andra författningar än konsumentkreditlagen kan en näringsidkare vara skyldig att göra en kreditprövning. Till exempel anges det i 8 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse att ett kreditinstitut innan det beviljar en kredit ska pröva risken för att de förpliktelser som följer av kreditavtalet inte kan fullgöras. Institutet får bevilja en kredit endast om förpliktelserna på goda grunder kan förväntas bli fullgjorda. Bestämmelserna avser att skapa god kreditriskhantering i kreditinstituten och därigenom begränsa risken för kreditförluster med de</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_37"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft4">följdverkningar som detta kan få både för enskilda institut och för andra aktörer med koppling till instituten. Även om det finns konsumentskyddande aspekter med regleringen, syftar den i första hand till att värna kreditinstitutens soliditet och likviditet samt den finansiella stabiliteten.</P> <P class="p132 ft3">Flera åtgärder för noggrannare kreditprövningar</P> <P class="p204 ft2">På senare tid har flera åtgärder vidtagits för att motverka att näringsidkare, särskilt snabblåneföretag, lämnar krediter trots brister i kreditprövningen. Åtgärderna har bestått i bl.a. strängare krav i konsumentkreditlagen på att kreditgivaren ska pröva om konsumenten har ekonomiska förutsättningar att fullgöra vad han eller hon åtar sig enligt kreditavtalet. Sedan 2011 granskar Konsumentverket att också snabblåneföretagen följer dessa regler. Våren 2014 skärptes sanktionssystemet genom att Konsumentverket gavs möjlighet att ta ut en sanktionsavgift av kreditgivare som inte gör tillräckliga kreditprövningar. Sedan juli 2014 omfattas även snabblåneföretagen av tillståndsplikt och tillsyn från Finansinspektionen med ett tydligt krav på sundhet i rörelsen. Vidare kan Konsumentverket sedan juli 2016 omedelbart förbjuda en näringsidkare att lämna krediter, om denna har allvarliga brister i kreditprövningen.</P> <P class="p131 ft2">Regeringen föreslår i denna proposition åtgärder som syftar till att påverka näringsidkaren på så sätt att denna tar mindre risker i utlåningen. Flera av förslagen begränsar näringsidkarens möjlighet att generera vinst och täcka kreditförluster. Åtgärderna bör därför leda till att näringsidkarna ställer högre krav på den som vill låna pengar. Vidare pågår hos Konsumentverket ett arbete med att uppdatera de allmänna råden om konsumentkrediter, bl.a. i fråga om kreditprövningar (jfr bet. 2016/17:CU12 punkt 16, rskr. 2016/17:209).</P> <P class="p102 ft2">Enligt regeringen bör de nu initierade och redan vidtagna åtgärderna tillsammans ge goda förutsättningar för att näringsidkarna ska bli mer noggranna i sina kreditprövningar. En näringsidkare som inte sköter sina granskningar av konsumentens ekonomiska förutsättningar att fullgöra kreditavtalet riskerar nämligen både kännbara ingripanden från tillsynsmyndigheterna och kreditförluster. Frågan är om det därutöver finns anledning att ytterligare skärpa kraven.</P> <P class="p186 ft3">Kreditprövning vid beviljande av gratislån</P> <P class="p152 ft2">Konsumentkreditlagens bestämmelser om kreditprövning gäller inte för en annan kredit än kontokredit som är gratis eller inte är förbunden med mer än en obetydlig avgift och som ska betalas tillbaka inom tre månader (4 § första stycket). Bakgrunden till detta undantag, som möjliggörs enligt artikel 2.2 f i konsumentkreditdirektivet, är att det underlättar möjligheten att handla på faktura (se t.ex. prop. 2009/10:242 s. 39 f.).</P> <P class="p102 ft2">På kreditmarknaden förekommer emellertid i dag fristående lån som inte är förbundna med några kostnader, men som trots det i stor utsträckning liknar högkostnadskrediter. Dessa lån kan avse relativt stora belopp med kort löptid. För konsumenten innebär lånen ofta att varken ränta eller avgifter behöver betalas, så länge som konsumenten betalar tillbaka det lånade beloppet i tid. Om konsumenten däremot hamnar i dröjsmål eller vill få längre tid på sig att betala skulden, uppstår kostnader som i förhållande till det lånade beloppet kan bli höga.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p24 ft2">Prop. 2017/18:72</P> <P class="p104 ft2">37</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_38"> <P class="p105 ft2">Prop. 2017/18:72 Ur ett konsumentskyddsperspektiv är det problematiskt att ett fristående, kortfristigt lån som inte är förbundet med några större kostnader kan beviljas utan en föregående prövning av konsumentens förmåga att fullgöra åtagandet. Trots allt är det för dessa lån just återbetalningen av kreditbeloppet – och inte kostnaderna – som i regel utgör den största framtida belastningen på konsumentens ekonomi. För att inte konsumenten ska hamna i en skuldproblematik är det därför av stor betydelse att näringsidkaren prövar om konsumenten har återbetalningsförmåga för kreditbeloppet. Detta gäller särskilt eftersom det kan antas att det i stor utsträckning är ekonomiskt utsatta konsumenter som tar dessa lån.</P> <P class="p135 ft4">Mot denna bakgrund föreslår regeringen att en näringsidkare ska vara skyldig att göra en kreditprövning även för en annan räntefri kredit än kontokredit som inte är förbunden med mer än en obetydlig avgift och som ska betalas tillbaka inom tre månader. För att skyldigheten att göra en kreditprövning ska omfatta endast fristående krediter och inte fakturakrediter eller andra krediter som finansierar köp av en vara eller tjänst, bör krediter som avser kreditköp undantas.</P> <P class="p136 ft3">Civilrättslig sanktion vid bristande kreditprövning</P> <P class="p205 ft2">Utredningen har övervägt om det bör införas en civilrättslig sanktionsregel vid bristande kreditprövning för att få näringsidkarna att bevilja färre riskfyllda lån. När det gäller denna åtgärd anser dock utredningen att argumenten mot den är så tungt vägande att den inte bör genomföras. Utredningen lyfter fram bl.a. att en sanktionsregel skulle bli svårtillämpad och brista i förutsebarhet. Det skulle också finnas en risk för att vissa konsumenter försöker utnyttja sanktionsregeln mot näringsidkaren, om inte annat för att få till ett betalningsanstånd. Till detta kommer att utredningen inte bedömer att det alltid är kreditgivarnas bristande kreditprövning som gör att konsumenter beviljas krediter som de sedan inte kan betala tillbaka. Om t.ex. konsumenten har lämnat felaktiga uppgifter om sin ekonomi, kan kreditprövningen bli missvisande oavsett om den görs på ett korrekt sätt eller inte.</P> <P class="p110 ft8">Utredningens bedömning delas av så gott som samtliga remissinstanser. Även regeringen anser att det inte nu bör införas en civilrättslig sanktionsregel vid bristande kreditprövning.</P> <P class="p127 ft3">Särskild hänsyn till felkällor vid kreditprövningar</P> <P class="p206 ft2">I nuvarande regelverk finns det inte någon skyldighet för en näringsidkare att vid kreditprövningen ta hänsyn till risken för felkällor vid beräkningen av konsumentens återbetalningsförmåga. Som utredningen tar upp kan detta i vissa situationer leda till att en kreditprövning visar att konsumenten har återbetalningsförmåga, trots att så i själva verket inte är fallet. Anledningen till detta kan vara att konsumenten inte lämnar korrekta eller fullständiga uppgifter om t.ex. sina utgifter eller att kreditgivaren inte har möjlighet att kontrollera alla de uppgifter som konsumenten lämnar. Att näringsidkaren inte behöver ta hänsyn till felkällor innebär också att en näringsidkare kan bevilja högkostnadskrediter trots att kreditprövningen visar på ingen eller en mycket liten marginal på inkomstsidan.</P> <P class="p156 ft2">38</P> </DIV> <DIV id="page_39"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p98 ft2">Utredningen anser att en åtgärd som skulle kunna förbättra kreditprövningsprocessen och leda till att utlåningen blir mindre riskfylld är att näringsidkaren vid beviljande av en högkostnadskredit måste ha en viss säkerhetsmarginal i sina beräkningar av konsumentens återbetalningsförmåga. Mer specifikt föreslår utredningen att näringsidkaren ska ta särskild hänsyn till risken för att konsumenten redan har, eller kommer att få, andra utgifter än vad underlaget för kreditprövningen visar. För att ta hänsyn till sådana utgifter föreslås att kreditgivaren ska göra ett tillägg på konsumentens utgifter, så att det i kreditprövningen tas höjd för sådana utgifter som inte redan framkommit genom t.ex. konsumentens egna uppgifter eller av en kreditupplysning.</P> <P class="p131 ft2">Som <SPAN class="ft3">Svenska Bankföreningen </SPAN>tar upp innebär redan det befintliga kravet på kreditprövning att näringsidkaren måste göra en noggrann bedömning av konsumentens ekonomiska förhållanden innan en kredit beviljas. Ordningen med kreditprövning har funnits i många år. Det har inte tidigare gjorts gällande att den – rätt använd – skulle vara bristfällig och i sig möjliggöra att konsumenter beviljas krediter som de sedan inte kan betala tillbaka. I stället har problematiken handlat om att kreditgivarna inte fullt ut har gjort kreditprövningar på ett godtagbart sätt. Av intresse i detta sammanhang är att utredningens förslag, som närmast grundar sig på att konsumenter lämnar oriktiga uppgifter och innebär att det ska göras ett schablonartat tillägg på utgiftssidan, inte skulle leda till säkrare, mer korrekta kreditprövningar. Snarare skulle det riskera att ge näringsidkarna mindre möjligheter att ta hänsyn till och göra en prognos utifrån konsumentens faktiska situation samt att konsumenter som löper en liten risk att få problem med återbetalningen inte längre beviljas kredit.</P> <P class="p207 ft2">Till detta kommer att det med hänsyn till övriga föreslagna åtgärder finns anledning att ifrågasätta behovet av utredningens förslag. De föreslagna reglerna om räntetak, kostnadstak och begränsning av möjligheten att förlänga krediter har det gemensamt att de inskränker näringsidkarens intäktsmöjligheter och möjligheter att kompensera sig för förluster. Åt- gärderna bör därför leda till att näringsidkarna blir mer försiktiga med vem som får låna pengar. Näringsidkarna kan åstadkomma detta antingen genom att kreditprövningarna görs med större omsorg eller att näringsidkarnas utlåningspolicy blir mer restriktiv. I båda fallen innebär det i praktiken att näringsidkarna tvingas att ta större hänsyn till att konsumenten redan har eller kommer att få andra utgifter än de som är kända och att näringsidkarna behöver ta större hänsyn till felkällor och framtida risker. I annat fall riskerar näringsidkaren att dessa andra utgifter minskar återbetalningsförmågan på ett sådant sätt att konsumenten inte kan fullgöra sina åtaganden. De övriga föreslagna åtgärderna bör därför i praktiken få till stånd samma resultat som utredningen vill åstadkomma med sitt förslag om en marginal vid beräkningen av återbetalningsförmågan, utan att det behöver införas en särskild bestämmelse om detta.</P> <P class="p208 ft2">Som flera av remissinstanserna, bl.a. <SPAN class="ft3">Finansbolagens förening</SPAN>,</P> <P class="p101 ft12">Svenska Konsumentkreditföretagen Ekonomisk Förening <SPAN class="ft4">och </SPAN>Sveriges advokatsamfund<SPAN class="ft4">, tar upp kan det vidare ifrågasättas om det enligt konsumentkreditdirektivet är möjligt att genomföra utredningens förslag. Att det kan finnas </SPAN><NOBR><SPAN class="ft4">EU-rättsliga</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> hinder mot att införa sådana regler som utred-</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p24 ft2">Prop. 2017/18:72</P> <P class="p104 ft2">39</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_40"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr6 td67"><SPAN class="p172 ft2">Prop. 2017/18:72</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p14 ft2">ningen föreslår tas även upp i promemorian Upplösning av Sparbanker-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">nas säkerhetskassa och vissa andra frågor (Fi2017/03554/B).</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p15 ft2">Frågan om hur konsumentkreditdirektivets fullharmoniserande bestäm-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">melser om kreditprövning ska tolkas har varit föremål för prövning av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2"><NOBR>EU-domstolen</NOBR> <NOBR>(EU-domstolens</NOBR> dom den 18 december 2014 i mål C-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">449/13). I det målet hade domstolen att pröva om artikel 8.1 i direktivet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">skulle tolkas så att den utgör hinder för att en konsuments kreditvärdighet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">bedöms endast utifrån de uppgifter som konsumenten själv har lämnat,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">utan att dessa uppgifter faktiskt verifieras mot andra uppgifter. Dom-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">stolen uttalar att direktivet inte på ett uttömmande sätt anger vilka</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">uppgifter som en kreditgivare ska lägga till grund för sin bedömning av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">konsumentens kreditvärdighet och att det inte heller anger om dessa</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">uppgifter ska verifieras och på vilket sätt. Enligt domstolen ger orda-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">lydelsen i artikel 8.1, jämförd med skäl 26 i direktivet, snarare kredit-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">givaren ett utrymme för en skönsmässig bedömning när denne ska av-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">göra huruvida de tillgängliga uppgifterna är tillräckliga som dokumenta-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">tion för konsumentens kreditvärdighet och huruvida de måste stämmas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">av mot andra uppgifter.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p15 ft2">Av intresse är även att frågan om hur en kreditprövning ska göras och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">vad som krävs för att en kreditprövning ska anses vara grundad på till-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">räckliga uppgifter om konsumentens ekonomiska förhållanden nyligen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">har prövats av Högsta förvaltningsdomstolen (se domstolens dom den</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">15 november 2017 i mål <NOBR>5868-16).</NOBR> I sitt avgörande hänvisar Högsta för-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">valtningsdomstolen till den ovan nämnda domen från <NOBR>EU-domstolen</NOBR> och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">uttalar bl.a. att regleringen i konsumentkreditdirektivet innebär att kredit-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">givaren har ett utrymme att skönsmässigt bedöma om de tillgängliga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">uppgifterna är tillräckliga och om de måste stämmas av mot andra upp-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">gifter. Av detta följer enligt domstolen att kreditgivaren i varje enskilt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">fall måste göra en bedömning av om uppgifterna är tillräckliga och att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">denna bedömning kan variera beroende på bl.a. omständigheterna när</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">kreditavtalet ingås och kreditbeloppets storlek.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p15 ft2">Utredningen anser att förslaget om en marginal vid beräkningen av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">konsumentens återbetalningsförmåga inte innebär någon ytterligare före-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">skrift om vilka uppgifter som måste inhämtas, utan i stället en beräk-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">ningsmodell för att få fram om en konsument ska få beviljas en kredit</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">eller inte. Därmed borde, enligt utredningen, frågan falla utanför kon-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">sumentkreditdirektivets tillämpningsområde eftersom direktivet reglerar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">att en kreditprövning ska göras och att den ska baseras på tillräckliga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">uppgifter, inte vilka övriga krav som kan ställas på kreditgivaren i detta</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">avseende.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p15 ft2">Emellertid går det inte att bortse från att <NOBR>EU-domstolen</NOBR> i sitt avgörande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">tar upp just frågan hur en kreditgivare ska förhålla sig till de uppgifter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">som konsumenten har lämnat och om det finns någon skyldighet för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">kreditgivaren att stämma av dessa mot andra uppgifter. Enligt <NOBR>EU-dom-</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">stolen ger direktivet en kreditgivare ett visst skönsmässigt utrymme att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">bedöma vilka uppgifter som ska inhämtas och användas i kreditpröv-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">ningen. Avgörandet kan därför uppfattas som att det inte är möjligt för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">medlemsstaterna att meddela närmare föreskrifter som inskränker kredit-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">givarens möjligheter att själv avgöra i vilken utsträckning som inhämtade</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">uppgifter om t.ex. konsumentens utgifter är tillräckliga, oavsett att det i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td67"><SPAN class="p64 ft2">40</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td66"><SPAN class="p14 ft2">direktivets skäl 26 anges bl.a. att instruktioner och riktlinjer kan utfärdas</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_41"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft2">på nationell nivå. Det finns därför en beaktansvärd risk för att utredningens förslag – som på ett sätt kan sägas innebära att de uppgifter som kreditgivaren inhämtar om konsumentens utgifter aldrig är tillräckliga utan måste kompletteras med ytterligare uppgifter som fastställs i föreskrifter – skulle gå utöver det fullharmoniserade konsumentkreditdirektivet och därmed strida mot <NOBR>EU-rätten.</NOBR></P> <P class="p133 ft2">Enligt regeringen är det av stor vikt att det i fråga om den kreditprövning som ska göras finns tydliga och givna regler som näringsidkarna kan följa. Att på detta område införa regler som inte överensstämmer med <NOBR>EU-rätten</NOBR> skulle innebära en risk för tillämpningssvårigheter och rättsprocesser samt en osäkerhet som i slutändan skulle kunna drabba konsumentkollektivet.</P> <P class="p133 ft2">Regeringen bedömer således dels att själva behovet av den föreslagna åtgärden kan ifrågasättas, dels att det finns svårigheter ur ett <NOBR>EU-rättsligt</NOBR> perspektiv med att genomföra utredningens förslag. Av dessa skäl anser regeringen att det i nuläget inte är lämpligt att gå vidare med det förslaget. Regeringen avser dock att följa utvecklingen och utesluter inte att det senare kan finnas skäl att både nationellt och på <NOBR>EU-nivå</NOBR> verka för tydligare regler om hur en kreditprövning ska genomföras och hur konsumentens återbetalningsförmåga ska bedömas. I detta sammanhang vill regeringen särskilt nämna att det inom EU redan planeras åtgärder med anknytning till frågor om kreditprövning. Till exempel anges det i <NOBR>EU-kommissionens</NOBR> handlingsplan om finansiella tjänster för konsumenter: Bättre produkter, fler valmöjligheter (COM (2017) 139 final) att kommissionen kommer att verka för att införa allmänna kreditbedömningsstandarder och principer för utlåning till konsumenter.</P> <P class="p209 ft2">Även om regeringen inte lämnar några lagförslag kan det, som</P> <P class="p152 ft3">4finance AB <SPAN class="ft2">och </SPAN>Sveriges advokatsamfund <SPAN class="ft2">tar upp, finnas anledning för branschen och Konsumentverket att tillsammans resonera kring hur näringsidkarna kan uppnå en högre säkerhet i kreditprövningarna. Det kan till exempel handla om kunskapsutbyten och försök att nå en gemensam uppfattning om vad som är lämpligt i fråga om kreditprövningar, t.ex. hur en kreditprövning normalt bör göras. Aspekter av kreditprövningen som kan vara värda att diskutera i detta sammanhang är t.ex. i vilken utsträckning som näringsidkaren bör ta hänsyn till konsumentens utgiftsåtaganden och normala levnadsomkomster och hur näringsidkaren ska beakta potentiella negativa scenarier (jfr de riktlinjer om bedömning av kreditvärdighet som European Banking Authority har tagit fram och som avser att ge närmare anvisningar om de krav på kreditprövning som fastställs i det s.k. bolånedirektivet, Europaparlamentets och rådets direk- </SPAN><SPAN class="ft38">tiv 2014/17/ЕU av den 4 februari 2014 om konsumentkreditavtal som </SPAN><SPAN class="ft2">avser bostadsfastighet och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2013/36/EU och förordning (EU) nr 1093/2010). Konsumentkreditlagen hindrar inte näringsidkarna från att vid kreditprövningen ta sådana hänsyn av försiktighetsskäl. Särskilt med hänsyn till övriga förslag i propositionen bör det rimligen finnas ett ömsesidigt intresse av att diskutera hur kreditprövningarna kan bli säkrare, eftersom förslagen bör begränsa kreditgivarnas riskbenägenhet vid utlåningen. Ett gemensamt arbete mellan branschen och Konsumentverket skulle kunna beröra alla näringsidkare som lämnar konsumentkrediter, och inte bara de som lämnar högkostnadskrediter. På så sätt kan samarbetet främja bättre kredit-</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p24 ft2">Prop. 2017/18:72</P> <P class="p104 ft2">41</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_42"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5037242x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p210 ft8">Prop. 2017/18:72 prövningar – och minskad risk för att konsumenter drabbas av överskuldsättning – vid alla slags konsumentkrediter.</P> <P class="p211 ft28"><SPAN class="ft33">5.6</SPAN><SPAN class="ft39">En särskild upplysning vid marknadsföring</SPAN></P> <P class="p212 ft4"><SPAN class="ft26">Regeringens förslag: </SPAN>Vid marknadsföring av ett kreditavtal som avser en högkostnadskredit ska näringsidkaren ge konsumenten en upplysning om att det är fråga om en sådan kredit. Upplysningen ska också innehålla information om riskerna med skuldsättning och om vart konsumenten kan vända sig för att få stöd i budget- och skuldfrågor.</P> <P class="p213 ft4">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om innehållet i upplysningen och om hur den ska lämnas i marknadsföringen.</P> <P class="p119 ft4">Om upplysningen inte lämnas, ska det vara möjligt att ingripa enligt marknadsföringslagen.</P> <P class="p119 ft8"><SPAN class="ft29">Regeringens bedömning: </SPAN>Det bör inte införas något krav på skriftlighet för kreditavtal som avser högkostnadskrediter.</P> <P class="p106 ft29">Utredningens förslag och bedömning <SPAN class="ft8">överensstämmer i huvudsak med regeringens.</SPAN></P> <P class="p214 ft2"><SPAN class="ft27">Remissinstanserna: </SPAN>De flesta av remissinstanserna, bl.a. <SPAN class="ft3">Göta hovrätt</SPAN>,</P> <P class="p215 ft3">Kammarrätten i Stockholm<SPAN class="ft2">, </SPAN>Finansinspektionen<SPAN class="ft2">, </SPAN>Konsumentverket<SPAN class="ft2">, </SPAN>Stockholms universitet<SPAN class="ft2">, </SPAN>EKSAM ideell förening för ekonomisk samverkan i Örebro <SPAN class="ft2">och </SPAN>Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst<SPAN class="ft2">, tillstyrker eller har inga synpunkter på utredningens förslag och bedömning. Bland annat </SPAN>Sveriges Konsumenter <SPAN class="ft2">vill dock varna för en övertro på effekterna av förslaget.</SPAN></P> <P class="p154 ft2">Vissa remissinstanser avstyrker eller har olika invändningar mot förslaget. <SPAN class="ft3">Umeå universitet </SPAN>och <SPAN class="ft3">Finansbolagens förening </SPAN>ställer sig tveksamma till förslaget om en särskild upplysning eftersom det inte är sannolikt att en sådan upplysning leder till att konsumenter avstår från att ingå oförmånliga kreditavtal. <SPAN class="ft3">Näringslivets regelnämnd </SPAN>anser att förslaget är olämpligt av principiella skäl och att det saknas en analys av hur förslaget påverkar t.ex. annonskostnader. Liknande synpunkter framförs av <SPAN class="ft3">Svenska Bankföreningen </SPAN>och <SPAN class="ft3">Näringslivets Delegation för Marknadsrätt</SPAN>. <SPAN class="ft3">Konsumentvägledarnas förening </SPAN>anser att det bör införas ett skriftlighetskrav.</P> <P class="p216 ft27">Skälen för regeringens förslag och bedömning</P> <P class="p217 ft3">Konsumenters riskmedvetenhet</P> <P class="p128 ft2">En del av problematiken på marknaden för högkostnadskrediter är att vissa konsumenter fattar oöverlagda beslut om att ta lån. Ofta är det alltså inte fråga om att avtalsvillkoren inte går att förstå för konsumenten, utan att konsumenten fattar ett mindre genomtänkt beslut att ta en kredit, t.ex. beroende på att konsumenten har en bristande insikt i sina egna ekonomiska förhållanden eller har svårt att se alternativ till att skuldsätta sig. Det är därför eftersträvansvärt att försöka påverka konsumenten mot en</P> <P class="p218 ft2">42</P> </DIV> <DIV id="page_43"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft4">större riskmedvetenhet och att ge konsumenten verktyg för att utvärdera sitt lånebehov och sin ekonomiska situation.</P> <P class="p176 ft4">I avsnitt 6 föreslås att marknadsföring av alla slags krediter ska vara måttfull. Med hänsyn till att högkostnadskrediter ofta erbjuds högriskkonsumenter som har mindre marginaler i sin ekonomi eller som tidigare har haft problem att betala i rätt tid finns det anledning att därutöver överväga särskilda åtgärder inriktade på dessa slags krediter.</P> <P class="p132 ft3">Ett skriftlighetskrav bör inte införas</P> <P class="p101 ft2">En åtgärd som utredningen har övervägt för att öka konsumenters medvetenhet är införandet av ett skriftlighetskrav vid kreditavtal som avser högkostnadskrediter. Utredningen anser emellertid att ett sådant krav inte bör införas. Anledningen till detta är att ett skriftlighetskrav inte bedöms ge konsumenten bättre möjlighet att överväga avtalets följder eller sitt eget behov av kredit. Snabblån och andra högkostnadskrediter erbjuds och ansöks om i huvudsak på internet, vilket innebär att det är konsumenten själv som tar initiativet till att låna och ytterst bestämmer över hur mycket tid som han eller hon vill lägga ner på att ta del av avtalsvillkor m.m. Regeringen, i likhet med de flesta av remissinstanserna, instämmer i utredningens bedömning att det inte bör införas ett skriftlighetskrav vid kreditavtal som avser högkostnadskrediter.</P> <P class="p155 ft2">I sammanhanget vill regeringen lyfta fram att skälen för ett skriftlighetskrav gör sig gällande på ett annat sätt vid telefonförsäljning av krediter. Vid telefonförsäljning blir konsumenten många gånger kontaktad, och ibland överrumplad, av en försäljare och får då muntlig information om ett avtal som konsumenten tidigare kanske inte ens övervägt att ingå. Mot bakgrund av problem för konsumenter i samband med telefonförsäljning och bristande förtroende bland konsumenter för den försäljningskanalen bereds för närvarande i Regeringskansliet förslag i betänkandet Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning (SOU 2015:61, se även prop. 2017/18:1, utg.omr. 18, avsnitt 4.5).</P> <P class="p100 ft3">En upplysningsskyldighet bör införas</P> <P class="p152 ft2">För att öka konsumenters riskmedvetenhet föreslår utredningen att det ska införas en skyldighet för näringsidkaren att lämna en särskild upplysning vid marknadsföring av kreditavtal som avser högkostnadskrediter. Upplysningen ska informera konsumenten om att det är fråga om en högkostnadskredit och om riskerna med skuldsättning. Den ska även innehålla en hänvisning till mer information i privatekonomiska frågor. Genom upplysningen bedömer utredningen att konsumenten får bättre möjligheter att stanna upp i sitt beslutsfattande, se över sin ekonomi och sätta sig in i kreditåtagandet och följderna av inte kunna betala tillbaka ett eventuellt lån i tid. Utredningen hänvisar till att det i Förenade kungariket, Irland och Nederländerna förekommer liknande upplysningar vid marknadsföring av krediter.</P> <P class="p155 ft4">Även regeringen är av uppfattningen att upplysningen bör skapa förutsättningar för att fler konsumenter än i dag tänker till en extra gång innan de ansöker om en högkostnadskredit. Genom upplysningen kan även fler konsumenter komma att inse allvaret i sin situation och söka hjälp hos t.ex. kommunens budget- och skuldrådgivare. Det kan i sammanhanget</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p24 ft2">Prop. 2017/18:72</P> <P class="p104 ft2">43</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_44"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p89 ft2">Prop. 2017/18:72</P> <P class="p25 ft2">44</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p202 ft4">nämnas att näringsidkare har en skyldighet att lämna liknande upplysningar vid marknadsföring eller försäljning av vissa andra slags produkter som innebär risker för konsumenter (se t.ex. 7 kap. 7 § alkohollagen [2010:1622]).</P> <P class="p33 ft2">Vissa remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft3">Näringslivets Regelnämnd </SPAN>och <SPAN class="ft3">Svenska Bankföreningen</SPAN>, anser att det av principiella skäl är olämpligt att införa en särskild upplysning vid marknadsföring av högkostnadskrediter. Emellertid konstaterar regeringen att överskuldsättning är ett stort och växande samhällsproblem som orsakar inte minst enskilda lidande. Högkostnadskrediterna har i detta sammanhang en särskild roll eftersom de ofta riktar sig mot just sådana konsumenter som löper större risk än andra att inte kunna fullgöra sina kreditåtaganden och därför hamna i ekonomiska besvär. Att då vidta en förhållandevis enkel åtgärd för att öka riskmedvetenheten och förbättra möjligheterna för dessa högriskkonsumenter att se över sin ekonomiska situation kan enligt regeringen inte låta sig hindras av principiella skäl. Mot denna bakgrund och med hänsyn till att åtgärden inte bör medföra några större kostnader för företagen (se avsnitt 8), anser regeringen att den är befogad, även om, som bl.a.</P> <P class="p150 ft12">Sveriges Konsumenter <SPAN class="ft4">och </SPAN>Umeå universitet <SPAN class="ft4">tar upp, de förväntade effekterna av den inte bör överdrivas.</SPAN></P> <P class="p29 ft4">Regeringen föreslår sammanfattningsvis att det ska införas en skyldighet för näringsidkare att vid marknadsföring av högkostnadskrediter lämna information i en särskild upplysning.</P> <P class="p189 ft3">När upplysningen ska lämnas</P> <P class="p219 ft2">Upplysningen avser att öka konsumentens riskmedvetenhet vid högkostnadskrediter och få konsumenten att tänka till en extra gång inför en ansökan om en högkostnadskredit. En grundförutsättning för att upplysningen ska lämnas bör därför vara att det marknadsförda kreditavtalet avser en högkostnadskredit. Bedömningen av om det är fråga om en högkostnadskredit ska göras när marknadsföringsåtgärden vidtas. På samma sätt som enligt konsumentkreditlagen gäller för andra krav på information vid marknadsföring, bör skyldigheten att lämna upplysningen gälla vid marknadsföring av ett kreditavtal (se 7 §). Innebörden av detta är att informationsplikten inträder när en marknadsföringsåtgärd avser ett något så när bestämt eller individualiserat krediterbjudande. Eftersom marknadsföringsbegreppet omfattar i princip allt agerande från näringsidkarens sida i syfte att avsätta produkter, kommer kreditgivaren så gott som alltid att vidta någon form av marknadsföringsåtgärd för att konsumenten ska kunna erbjudas en högkostnadskredit.</P> <P class="p220 ft3">Innehållet i upplysningen och hur den ska lämnas i marknadsföringen</P> <P class="p219 ft2">Vid bestämmandet av upplysningens innehåll måste hänsyn tas till att konsumenten redan genom nuvarande regler om marknadsföring får en stor mängd information presenterad för sig. Upplysningen bör därför vara så kortfattad och tydlig som möjligt. På så sätt bör förutsättningarna öka för att upplysningen kan särskiljas och uppfattas av konsumenten och att den inte försvinner i marknadsföringens informationsmängd. För att upplysningen ska vara godtagbar ur ett tryck- och yttrandefrihetsrättsligt perspektiv är självklara utgångspunkter dessutom, enligt regeringens</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_45"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p114 ft4">mening, att upplysningen endast bör ha ett sakligt innehåll och att den inte får vara av åsiktspåverkande eller opinionsbildande karaktär (se prop. 2001/02:162 s. 53; jfr prop. 2017/18:49 s. 170 f.).</P> <P class="p44 ft2">Upplysningen bör innehålla information om att det marknadsförda kreditavtalet avser en högkostnadskredit. Konsumenten får på så sätt kännedom om att marknadsföringen avser ett slags kredit med vissa specifika egenskaper, inte minst att den för konsumenten innebär förhållandevis höga kostnader.</P> <P class="p44 ft2">Vidare bör upplysningen innehålla information om riskerna med skuldsättning och om vart konsumenten kan vända sig för att få stöd i budget- och skuldfrågor. Det kan t.ex. handla om ett kortfattat, sakligt budskap om att en högkostnadskredit är förenad med ekonomiska risker om den inte betalas tillbaka i tid och en hänvisning till en webbportal eller ett telefonnummer där konsumenten kan få ytterligare information och hjälp. Denna information bör finnas med för att konsumenten ska kunna få konkret hjälp med att överväga sina ekonomiska förutsättningar, behovet av kredit och de risker som kan finnas med att ta på sig kreditengagemang. Som utredningen tar upp gäller det i Förenade kungariket ett krav på att näringsidkare ska lämna en riskvarning med ett liknande innehåll vid marknadsföring av <NOBR>”high-cost</NOBR> <NOBR>short-term</NOBR> credits”. En jämförelse kan även göras med de riktlinjer som har tagits fram av spelbranschen i fråga om marknadsföring av spel. När det gäller ansvarsfull marknadsföring av spel anges i dessa riktlinjer bl.a. att det ska finnas lättillgänglig information om spelrelaterade problem och vart man kan vända sig för att söka hjälp för dessa problem (se även förslaget till spelansvarsåtgärd i lagrådsremissen En omreglerad spelmarknad s. 140 f.). Enligt regeringen är det lämpligt att i huvudsak motsvarande information lämnas vid marknadsföring av högkostnadskrediter. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör få meddela föreskrifter om upplysningens innehåll i dessa avseenden.</P> <P class="p221 ft2">En särskild fråga är hur informationen i upplysningen ska lämnas i marknadsföringen eller, som utredningen benämner det, hur upplysningen ska utformas. Utredningen föreslår både att upplysningen ska ges på ett sätt som är minst lika framträdande som annan förekommande information om kreditprodukten eller kreditgivaren och att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om utformningen av upplysningen.</P> <P class="p222 ft2">Enligt regeringens mening bör det vara tillräckligt med ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att fastställa hur upplysningen ska lämnas i marknadsföringen. Inte minst med beaktande av att marknadsföring kan ske på vitt skilda sätt och genom olika kanaler och att det därför kan finnas ett behov av förhållandevis detaljerade bestämmelser, framstår det som ändamålsenligt att detta regleras på lägre författningsnivå än i lag. Inte heller regleras det i andra lagar hur riskvarningar närmare ska utformas (se t.ex. 9 § tobakslagen [1993:581] och 7 kap. 7 § alkohollagen). Vid framtagandet av föreskrifterna bör det beaktas att upplysningen ska vara så klar och framträdande som möjligt för att konsumenterna ska kunna särskilja den från annan information. Även näringsidkarnas intresse av att upplysningen inte ska orsaka dem omotiverade kostnader eller hinder bör beaktas.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p116 ft2">Prop. 2017/18:72</P> <P class="p104 ft2">45</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_46"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5037246x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p105 ft4">Prop. 2017/18:72 Sammantaget föreslår regeringen att upplysningen ska innehålla information om att det marknadsförda kreditavtalet avser en högkostnadskredit. Vidare ska upplysningen innehålla information om riskerna med skuldsättning och om vart konsumenten kan vända sig för att få stöd i budget- och skuldfrågor. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om innehållet i upplysningen och om hur den ska lämnas i marknadsföringen.</P> <P class="p127 ft3">Ingripande vid utebliven information</P> <P class="p108 ft2">Om en näringsidkare inte lämnar nödvändig information om kreditavtalet i marknadsföringen till konsumenten, ska marknadsföringslagen (2008:486) till stora delar tillämpas. Informationen som rätteligen skulle ha lämnats ska då anses vara väsentlig enligt marknadsföringslagen (11 § konsumentkreditlagen). Det innebär t.ex. att Konsumentombudsmannen (KO) eller Patent- och marknadsdomstolen på talan av KO får ålägga näringsidkaren att i fortsättningen lämna den nödvändiga informationen.</P> <P class="p194 ft4">Enligt regeringens mening bör det vara möjligt att ingripa vid ett utelämnande av den särskilda upplysningen på samma sätt som vid ett utelämnande av annan information i marknadsföringen. Regeringen föreslår därför att de aktuella bestämmelserna i konsumentkreditlagen ska utformas så att de får en sådan innebörd.</P> <P class="p223 ft10"><SPAN class="ft1">6</SPAN><SPAN class="ft9">Måttfullhet vid marknadsföring av krediter</SPAN></P> <P class="p212 ft4"><SPAN class="ft26">Regeringens förslag: </SPAN>Det ska i konsumentkreditlagen införas ett krav på att måttfullhet ska iakttas vid marknadsföring av alla slags konsumentkrediter.</P> <P class="p119 ft8">Marknadsföring som inte är måttfull ska anses som otillbörlig mot konsumenter och kunna leda till sanktioner.</P> <P class="p224 ft8"><SPAN class="ft29">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer i huvudsak med regeringens. <SPAN class="ft29">Remissinstanserna: </SPAN>De flesta av remissinstanserna, bl.a. <SPAN class="ft40">Kammar-</SPAN></P> <P class="p215 ft3">rätten i Stockholm<SPAN class="ft2">, </SPAN>Finansinspektionen<SPAN class="ft2">, </SPAN>Konsumentverket<SPAN class="ft2">, </SPAN>Stockholms universitet<SPAN class="ft2">, </SPAN>Sveriges Konsumenter <SPAN class="ft2">och </SPAN>Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst<SPAN class="ft2">, tillstyrker eller har inga synpunkter på utredningens förslag. </SPAN>Göta hovrätt <SPAN class="ft2">anser att innebörden av måttfullhetskravet bör preciseras.</SPAN></P> <P class="p126 ft3"><SPAN class="ft2">Några remissinstanser, bl.a. </SPAN>Finansbolagens förening <SPAN class="ft2">och </SPAN>Svensk In- kasso<SPAN class="ft2">, avstyrker eller har invändningar mot utredningens förslag. </SPAN>Svensk Handel <SPAN class="ft2">och </SPAN>Svenska Bankföreningen <SPAN class="ft2">vänder sig kraftfullt mot förslaget och menar bl.a. att förslaget är oproportionerligt och skulle medföra stor rättsosäkerhet för annonsörer och kreditgivare och att förslagets konsekvenser inte är tillräckligt utredda. Liknande synpunkter framförs av </SPAN>Nä- ringslivets Delegation för Marknadsrätt <SPAN class="ft2">och </SPAN>Näringslivets Regelnämnd<SPAN class="ft2">.</SPAN></P> <P class="p225 ft2"><SPAN class="ft3">Stockholms tingsrätt </SPAN>anser att det bör krävas ett mer omfattande underlag</P> <P class="p160 ft19">om det s.k. transaktionstestet ska frångås.</P> <P class="p24 ft2">46</P> </DIV> <DIV id="page_47"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p24 ft27">Skälen för regeringens förslag</P> <P class="p93 ft3">Regler om marknadsföring av krediter</P> <P class="p152 ft2">Generella bestämmelser om marknadsföring, som även gäller vid marknadsföring av krediter, finns i marknadsföringslagen (2008:486). Marknadsföringslagen syftar till att främja konsumenternas och näringsidkarnas intressen i samband med marknadsföring och att motverka marknadsföring som är otillbörlig mot konsumenter och näringsidkare. Marknadsföring definieras i lagen som reklam och andra åtgärder i näringsverksamhet som är ägnade att främja avsättningen av och tillgången till produkter, inbegripet en näringsidkares handlande, underlåtenhet eller någon annan åtgärd eller beteende i övrigt före, under eller efter försäljning eller leverans av produkter till konsumenter eller näringsidkare (3 §).</P> <P class="p226 ft2">För all marknadsföring gäller att den ska stämma överens med god marknadsföringssed (5 §). Detta krav innebär bl.a. att reklamen ska vara vederhäftig. Vidare omfattar begreppet god marknadsföringssed, förutom god affärssed och god yrkessed, andra vedertagna normer för marknadsföring, t.ex. reglering i speciallagstiftning och rättspraxis. Enligt marknadsföringslagen gäller även att marknadsföringen inte får vara aggressiv (7 §) eller vilseledande <NOBR>(8–17</NOBR> §§).</P> <P class="p99 ft2">Marknadsföring är enligt marknadsföringslagen otillbörlig om den påverkar eller sannolikt påverkar mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut (6 §, 7 § tredje stycket och 8 § första stycket). I fråga om marknadsföring som inte stämmer överens med god marknadsföring eller är aggressiv måste denna dock påverka konsumenterna i märkbar mån för att vara otillbörlig. Prövningen av om en viss marknadsföring påverkar konsumenterna brukar kallas för transaktionstestet. Om marknadsföringen är otillbörlig, kan näringsidkaren bl.a. förbjudas att fortsätta med marknadsföringen (23 §).</P> <P class="p133 ft2">I fråga om konsumentkrediter samspelar kravet på god marknadsföringssed med bl.a. bestämmelsen om god kreditgivningssed i konsumentkreditlagen (6 § konsumentkreditlagen [2010:1846]). Begreppet god kreditgivningssed har nämligen ansetts omfatta krav på marknadsföringen. I förarbetena till 1992 års konsumentkreditlag anförs bl.a. att god kreditgivningssed får anses innebära att näringsidkaren ska iaktta viss återhållsamhet och måttfullhet i sin marknadsföring (se prop. 1991/92:83 s. 107).</P> <P class="p102 ft2">Konsumentverket utfärdar allmänna råd (KOVFS 2011:1) om konsumentkrediter som i praxis har bedömts vara en del av god sed vid bedömningen av marknadsföring enligt konsumentkreditlagen och marknadsföringslagen. Av de allmänna råden framgår bl.a. att krediten bör presenteras sakligt, korrekt och i neutrala ordalag. Informationen ska vara fullständig avseende sådant som kan antas ha särskild betydelse för konsumenten. När det gäller krediter som kan erhållas snabbt får inte detta i sig framhållas som ett avgörande argument i förhållande till övriga kreditvillkor. Möjligheten att få en snabb kredit får inte heller ges en framträdande plats i marknadsföringen.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p24 ft2">Prop. 2017/18:72</P> <P class="p104 ft2">47</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_48"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p89 ft2">Prop. 2017/18:72</P> <P class="p25 ft2">48</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p227 ft12">Ett krav på måttfullhet vid marknadsföring ska införas i konsumentkreditlagen</P> <P class="p228 ft2">Ett problem i dag är att alltför många människor är överskuldsatta och lever med skulder som de aldrig kommer att kunna betala. Överskuldsättningen orsakar inte bara den skuldsatte och dennes familj lidande, utan påverkar även näringslivet och samhället i övrigt. Enligt uppskattningar som har gjorts av bl.a. Riksrevisionen kostar överskuldsättningen samhället mycket stora summor varje år i form av finansiella kostnader, förlorade produktionsvärden och andra välfärdskostnader.</P> <P class="p229 ft2">Krediter har en betydelsefull och ofta nödvändig roll för konsumenters privatekonomi. På grund av de risker som krediter och skuldsättning trots allt för med sig för konsumenterna, måste det dock ställas stora krav på kreditgivarna att vara ansvarsfulla vid utlåningen.</P> <P class="p230 ft2">Regeringen föreslår i avsnitt 5.6 att det ska införas en skyldighet för näringsidkaren att lämna en särskild upplysning vid marknadsföring av kreditavtal som avser högkostnadskrediter. Förslaget, som alltså är begränsat till högkostnadskrediter, genomförs för att öka konsumenters riskmedvetenhet och ge konsumenten bättre möjligheter att stanna upp i sitt beslutsfattande och sätta sig in i kreditåtagandet och följderna av att inte kunna betala tillbaka krediten i tid.</P> <P class="p229 ft2">Emellertid innebär dagens marknad för konsumentkrediter i sig en generell risk för att konsumenter ska hamna i en skuldproblematik. Ut- budet av olika slags krediter är enormt och skuldsättning är en nära nog självklar del av i princip alla privatpersoners ekonomi. Huruvida en persons krediter leder till en skuldsättningsproblematik eller inte beror på en mängd faktorer som har att göra med hans eller hennes hela ekonomi och livssituation. I detta sammanhang innebär därför det stora utbudet av konsumentkrediter – både högkostnadskrediter och andra slags krediter – och möjligheten att ta krediter från olika kreditgivare en risk för att konsumenter ska drabbas av överskuldsättning.</P> <P class="p113 ft2">Marknadskommunikation har på senare tid blivit mer snabbrörlig, uppsökande och individanpassad. Det förekommer numera oftare än tidigare att marknadsföring riktar sig särskilt mot utsatta konsumentgrupper. Det gäller inte minst i samband med marknadsföring av krediter. Syftet med marknadsföringen är att öka efterfrågan av kreditprodukterna genom att påverka människors attityder och i förlängningen deras beteende. Som utredningen tar upp är det inte orimligt att anta att tendenser i människors beslutsfattande som överoptimism och tidsinkonsistens kan förstärkas genom budskap i marknadsföringen. Det kan t.ex. leda till att en konsument felaktigt tror sig klara av eller övervärderar nyttan av ett kreditåtagande. Olika inramningseffekter kan också användas i marknadsföring. Ett sådant exempel som är relevant för marknadsföring av krediter är att tona ner den ekonomiska betydelsen av ett åtagande genom att dela upp det i mindre delar.</P> <P class="p231 ft4">Kravet på god marknadsföringssed och god kreditgivningssed innebär att näringsidkaren är skyldig att iaktta viss återhållsamhet och måttfullhet vid marknadsföring av krediter. Med beaktande av de risker som krediter och skuldsättning innebär för den enskilde kan dock skyldigheten inte anses ha fått ett tillräckligt genomslag i marknadsföringen. För att förtydliga och förstärka näringsidkarens ansvar vid marknadsföringen</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_49"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft4">föreslår utredningen därför att det i konsumentkreditlagen ska införas ett uttryckligt krav på måttfullhet vid marknadsföring. Medan förslaget får stöd av de flesta av remissinstanserna, menar några instanser, bl.a.</P> <P class="p232 ft13">Svenska Bankföreningen <SPAN class="ft31">och </SPAN>Näringslivets Delegation för Marknadsrätt<SPAN class="ft31">, att skyddsbehovet vid marknadsföringen av krediter inte gör sig lika starkt gällande som när det gäller marknadsföring av t.ex. alkoholdrycker eller tobaksvaror och att det därför inte bör införas något måttfullhetskrav för krediter. Enligt regeringen väger emellertid riskerna med konsumentkrediter och samhällets intresse av att stävja överskuldsättningsproblematiken så tungt att det nu finns skäl att införa en lagregel om måttfullhet inriktad på konsumentkrediter. Genom att införa ett måttfullhetskrav betonas att det vid marknadsföringen av krediter ska tas större hänsyn till de generella riskerna med konsumentkrediter för att minska sannolikheten att marknadsföringen av krediter lockar konsumenter till oöverlagda beslut. I sammanhanget hade det kunnat övervägas att införa ett krav på särskild måttfullhet, vilket är det begrepp som används i regleringen av marknadsföring av alkoholdrycker. Emellertid markerar uttryckssättet särskild måttfullhet de särskilda överväganden som ligger bakom lagstiftningen på detta område och den speciella reglering som finns av sådan marknadsföring i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen (jfr prop. 2016/17:8 s. 29 f. och SOU 2017:30 s. 730 f.). Regeringen bedömer därför att det inte är lämpligt att uppställa ett så pass strängt krav för marknadsföringen av krediter.</SPAN></P> <P class="p233 ft4">Sammanfattningsvis föreslår regeringen att det i konsumentkreditlagen ska införas ett krav på måttfullhet vid marknadsföring av alla slags krediter. Det bakomliggande syftet med detta är att det vid marknadsföring av krediter ska tas större hänsyn till de generella riskerna med konsumentkrediter för att minska sannolikheten för att marknadsföringen lockar konsumenter till oöverlagda beslut.</P> <P class="p234 ft3">Närmare om kravet på måttfullhet</P> <P class="p101 ft2">Som efterfrågas av bl.a. <SPAN class="ft3">Göta hovrätt </SPAN>är det lämpligt att utveckla hur det nya måttfullhetskravet förhåller sig till det nuvarande kravet på god marknadsföringssed och god kreditgivningssed. Regeringen ger därför nedan och i författningskommentaren sin syn på hur kravet närmare bör tillämpas.</P> <P class="p176 ft2">För att avgöra om en marknadsföringsåtgärd är måttfull bör en helhetsbedömning göras. Avgörande vid bedömningen bör vara hur marknadsföringen är ägnad att uppfattas med hänsyn till den krets till vilken den riktar sig, det medium som används och det innehåll som marknadsföringen har.</P> <P class="p131 ft4">När det gäller det nuvarande kravet på god kreditgivningssed anförs i förarbetena att det innefattar bl.a. att en kredit inte får framställas på ett sätt som är ägnat att missleda kunden i fråga om de ekonomiska konsekvenserna av krediten. Marknadsföring som framställer krediten som en helt bekymmersfri lösning på kundens eventuella ekonomiska problem får anses strida mot god sed. Detsamma gäller sådan marknadsföring som lockar kunden att fatta ett oöverlagt beslut om att binda sig för krediten. Marknadsföring av en kredit bör i princip vara neutral i den meningen att den bör överlåta åt kunden själv att avgöra i vad mån krediten är för-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p24 ft2">Prop. 2017/18:72</P> <P class="p104 ft2">49</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_50"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr6 td67"><SPAN class="p172 ft2">Prop. 2017/18:72</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p14 ft2">månlig för honom eller henne. Däremot finns det enligt förarbetena</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">naturligtvis inte något som hindrar att fördelarna med en kredit jämfört</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">med andra krediter framhålls på ett sakligt sätt (prop. 1991/92:83 s. 107).</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">Enligt regeringens mening bör dessa uttalanden – tillsammans med vad</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">som anförs nedan och i författningskommentaren – kunna tjäna som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">vägledning vid bedömningen av om marknadsföringen är måttfull eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">inte.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p15 ft2">Marknadsföringen bör inte väcka särskild uppmärksamhet genom sin</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">utformning. En utgångspunkt bör vara att innehållet i marknadsföringen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">ska ge en saklig, balanserad och vederhäftig presentation av den mark-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">nadsförda krediten. I detta sammanhang bör det framhållas att även</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">marknadsföring som i och för sig endast innehåller konkret information</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">om kreditvillkoren kan framhäva olika aspekter av dem på ett sätt som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">minskar konsumentens förutsättningar att fatta ett genomtänkt beslut. Till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">exempel är det inte ovanligt i marknadsföring av krediter att något eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">några kreditvillkor framhålls särskilt. Syftet med detta bör rimligen vara</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">att få kreditmöjligheterna – eller den konsumtion som krediten möjliggör</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">– att framstå som attraktiva för konsumenterna. Näringsidkaren måste</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">givetvis få framhålla fördelarna med den egna produkten. Ett exempel på</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">marknadsföring som, beroende på sin utformning, dock skulle kunna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">anses brista i måttfullhet är ett alltför starkt framhävande av ett litet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">månadsbelopp, när marknadsföringen avser krediter som ska betalas över</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">en längre tid. När det gäller vad som är ett litet månadsbelopp måste</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">också särskild vikt fästas vid att detta är ett begrepp som är relativt i för-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">hållande till kreditfordrans storlek.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p15 ft2">Ett krav på måttfullhet bör också innebära att marknadsföring av kre-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">diter inte får vara påträngande. Marknadsföringen av bl.a. krediter har på</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">senare tid blivit alltmer uppsökande. Nya tekniska förutsättningar innebär</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">att marknadsföring på ett sofistikerat sätt kan anpassas efter den enskilda</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">konsumentens intressen och behov. Tekniska förutsättningar gör också</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">att det blir lättare och billigare att kontakta konsumenten direkt. Mark-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">nadsföring som är anpassad efter konsumenten kan givetvis öka hans</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">eller hennes möjligheter att hitta och jämföra olika alternativ på mark-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">naden. Det gäller t.ex. bolån där marknadsföring i många fall riktas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">direkt till kunder som köper bostad eller lägger om sina lån. Det före-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">kommer även att t.ex. olika organisationer erbjuder s.k. medlemslån som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">är förmånliga och kan hjälpa medlemmarna att fördela kostnader över</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">tiden. Sådan marknadsföring behöver inte uppfattas som påträngande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">enbart för att den är anpassad eller riktar sig direkt till den enskilde kon-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft31">sumenten. För att avgöra om marknadsföringen är påträngande och därmed</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">strider mot måttfullhetskravet måste det alltid göras en helhetsbedömning.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">Omständigheter som kan ha betydelse vid denna bedömning är t.ex. med</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">vilken frekvens konsumenten blir kontaktad eller exponerad för mark-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">nadsföringen och vilket innehåll som budskapet har.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p15 ft2">I fråga om den krets som marknadsföringen riktar sig till anför utred-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft31">ningen att fokus i allmänhet inte bör vara en genomsnittlig mottagare i den</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">grupp som marknadsföringen riktar sig till, utan snarare de konsumenter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">som löper risk att hamna i en ohållbar skuldsättning. Utredningen anser i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">detta sammanhang att ett syfte med att införa ett krav på måttfullhet vid</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">marknadsföring bör vara att förändra fokus vid bedömningen från att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td67"><SPAN class="p64 ft2">50</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td66"><SPAN class="p14 ft2">avse en genomsnittlig konsument till att se till den grupp konsumenter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_51"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p114 ft4">som riskerar att hamna i en skuldsättningsproblematik. Om denna grupp konsumenter utgör ett genomsnitt eller inte bör enligt utredningen sakna betydelse, så länge som marknadsföringen åtminstone i någon utsträckning är riktad mot denna.</P> <P class="p44 ft2">Regeringen instämmer emellertid i flera remissinstansers, bl.a. <SPAN class="ft3">Finansbolagens förening</SPAN>, <SPAN class="ft3">Svenska Bankföreningen </SPAN>och <SPAN class="ft3">Näringslivets Delegation för Marknadsrätt</SPAN>, uppfattning att det inte är lämpligt att frångå den vedertagna systematiken med att marknadsföringen ska bedömas utifrån en genomsnittlig mottagare i den krets som den riktar sig till (ofta kallad för genomsnittskonsument) och vid bedömningen i stället helt och hållet utgå från en utsatt konsument som löper risk att hamna i en skuldsättningsproblematik. Detta grundar sig ytterst i att marknadsföring typiskt sett riktar sig till en viss målgrupp och därför bör bedömas med utgångspunkt i hur den är ägnad att uppfattas av en genomsnittlig mottagare i denna målgrupp. Ett skäl till att använda en genomsnittskonsument är inte minst att bedömningen annars kan komma att göras utifrån en för snäv och för marknadsföringen ovidkommande grupp konsumenter (jfr prop. 2007/08:115 s. 67). I stället anser regeringen att det är mer ändamålsenligt att inom ramen för bedömningen av måttfullhetskravet tydligare framhålla det bakomliggande syftet med det krav som nu föreslås, nämligen att marknadsföringen ska ta större hänsyn än hittills till de generella riskerna med konsumentkrediter för att minska risken för att marknadsföringen av krediter lockar konsumenter till oöverlagda beslut.</P> <P class="p173 ft2">Regeringens förslag innebär att det införs ett uttryckligt krav på måttfullhet vid marknadsföring av krediter. Detta krav ska gälla marknadsföring av alla slags krediter och oavsett till vilken målgrupp marknadsföringen riktas. I praxis har det framhållits att det krav på måttfullhet som följer av god kreditgivningssed i första hand ska skydda konsumenter med svag ekonomi och att marknadsföring av en kredit inte anses riktad mot konsumenter med svag ekonomi om krediten beviljas efter att det har gjorts en kreditprövning med högt ställda krav på konsumentens ekonomi. Det krav som regeringen föreslår nu avser dock inte att enbart skydda konsumenter med svag ekonomi eller konsumenter som vid en kreditprövning inte bedöms kreditvärdiga. I stället är avsikten att betona att risker med konsumentkrediter finns inom i princip alla konsumentgrupper. Genom att bedömningen ska utgå från en genomsnittskonsument kan givetvis särskilda hänsyn behöva tas, om marknadsföringen, t.ex. på grund av vilken slags kredit det är fråga om, mediet som används eller marknadsföringens innehåll, enbart riktar sig till högriskkonsumenter. På samma sätt finns det naturligtvis en möjlighet att vid bedömningen ta hänsyn till om marknadsföringen uteslutande riktar sig mot en grupp konsumenter som kan sägas löpa en mycket liten risk att hamna i en skuldsättningsproblematik.</P> <P class="p235 ft4">Vid fastställandet av målgruppen för marknadsföringen av krediter bör det enligt regeringens mening sakna betydelse att kreditgivaren genomför en noggrann kreditprövning. Kreditprövningen i det enskilda fallet baseras visserligen både på beräkningar av återbetalningsförmåga och på riskbedömningar. Om dessa processer var tillräckliga för att fånga upp konsumenter som riskerar att hamna i ekonomiska problem, skulle det inte finnas en sådan problematik i samhället. Det kan konstateras att verkligheten är en annan och att överskuldsättning ofta kan förklaras med</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p116 ft2">Prop. 2017/18:72</P> <P class="p104 ft2">51</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_52"> <P class="p105 ft4">Prop. 2017/18:72 plötsliga, negativa händelser som leder till förändrade ekonomiska förutsättningar och som inte kunnat förutses när kreditavtalet ingicks. Även med korrekt genomförda kreditprövningar kan således konsumenter beviljas krediter som de sedan inte kan betala tillbaka. Marknadsföringens måttfullhet och bestämmandet av genomsnittskonsumenten bör därför inte påverkas av hur kreditgivaren utför sin kreditprövning.</P> <P class="p136 ft3">Marknadsföring som inte är måttfull ska alltid anses vara otillbörlig</P> <P class="p108 ft2">I annan speciallagstiftning som innehåller krav på måttfullhet anges att marknadsföring som strider mot kravet ska anses vara otillbörlig mot konsumenter vid tillämpningen av 5, 23 och 26 §§ marknadsföringslagen (se 14 a och 15 §§ tobakslagen, 47 a och 47 b §§ lotterilagen [1994:1000] och 7 kap. 1 och 8 §§ alkohollagen; se även förslaget till 15 kap. 1 och 4 §§ spellagen i lagrådsremissen En omreglerad spelmarknad). Innebörden av detta är att det inte behöver prövas om en viss marknadsföring påverkar konsumenternas förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut (transaktionstest). Enligt regeringens mening framstår det som ändamålsenligt att införa samma slags reglering i konsumentkreditlagen. På så sätt får kravet på måttfullhet ett starkare genomslag och förenklas tillsynen. Därigenom betonas också vikten av att all marknadsföring måste vara måttfull. Det finns således starka skäl för att införa en reglering av detta slag.</P> <P class="p236 ft13"><SPAN class="ft31">Vissa remissinstanser, bl.a. </SPAN>Svensk Inkasso<SPAN class="ft31">, </SPAN>Svensk Handel <SPAN class="ft31">och </SPAN>Näringslivets Delegation för Marknadsrätt<SPAN class="ft31">, invänder mot en ordning utan ett transaktionstest. Dessa remissinstanser menar bl.a. att det inte går att överblicka konsekvenserna, att det skulle skapa rättsosäkerhet för annonsörer och kreditgivare och att möjligheten till argumentation på objektiv grund kring en enskild marknadsföringsåtgärds måttfullhet begränsas.</SPAN></P> <P class="p237 ft2">Enligt regeringen framstår dessa remissinstansers farhågor som överdrivna. I motsats till vad remissinstanserna synes mena påverkar inte transaktionstestet vilken marknadsföring som är att anse som måttfull. I stället tydliggör den att all marknadsföring som inte är måttfull ska anses som otillbörlig mot konsumenter, och inte bara sådan som påverkar konsumenternas förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. För annonsörer och kreditgivare – och andra tillämpare – bör således regleringen i praktiken närmast innebära att det blir enklare att avgöra om en viss marknadsföring är otillbörlig eller inte eftersom det inte finns något behov av att i varje enskilt fall bestämma marknadsföringens påverkan på genomsnittskonsumentens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut.</P> <P class="p238 ft31">Remissinstanserna anför även att en ordning utan ett transaktionstest skulle innebära att marknadsföringslagens systematik frångås och att konsekvenserna inte är överblickbara. Regeringen konstaterar dock att en ordning med både ett lagstadgat krav på måttfullhet och ett transaktionstest snarare skulle vara att anse som ett undantag från huvudregeln (se ovan om regleringen i tobakslagen, lotterilagen och alkohollagen). Till detta kommer att det för marknadsföring av krediter under lång tid i praktiken har gällt ett krav på måttfullhet utan transaktionstest. Transaktionstestet kom nämligen att införas först 2008 i och med att den nuvarande marknadsföringslagen trädde i kraft. Dessförinnan ställdes det enligt praxis upp ett</P> <P class="p160 ft2">krav på ekonomisk effekt endast i fråga om vilseledande reklam (se prop.</P> <P class="p129 ft2">52</P> </DIV> <DIV id="page_53"> <P class="p161 ft4">2007/08:115 s. 108 f.). Enligt regeringen finns det därför inte anledning att Prop. 2017/18:72 tro att en ordning utan ett transaktionstest skulle leda till några långtgående</P> <P class="p140 ft2">konsekvenser för näringsidkarna. I sammanhanget bör det även beaktas att regeringen – i motsats till utredningen – anser att bedömningen av måttfullhetskravet fortfarande ska göras med en genomsnittskonsument som referensram. På detta sätt bibehålls systematiken vid prövningen och bör konsekvenserna av förslaget bli enklare att överblicka.</P> <P class="p83 ft8">Regeringen föreslår därför att marknadsföring som strider mot måttfullhetskravet ska anses vara otillbörlig mot konsumenter vid tillämpningen av marknadsföringslagen.</P> <P class="p239 ft3">Förenlighet med tryck- och yttrandefriheten</P> <P class="p179 ft2">Tryck- och yttrandefriheten enligt tryckfrihetsförordningen, förkortad TF, och yttrandefrihetsgrundlagen, förkortad YGL, har till syfte att säkerställa ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning. Dessa grundlagar har även till syfte att säkerställa ett fritt konstnärligt skapande (1 kap. 1 § andra stycket TF och 1 kap. 1 § andra stycket YGL). Av det sätt på vilket lagarnas ändamål angetts har det ansetts följa att det är möjligt att genom vanlig lag i viss mån reglera den kommersiella reklamen, eftersom det kan göras utan att syftet att säkerställa ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning träds för när. Detta innebär att utpräglat kommersiell reklam inte skyddas av TF och YGL. Reklam som har ett kommersiellt syfte, och avser rent kommersiella förhållanden, kan därför regleras i vanlig lag. En bedömning måste emellertid i varje enskilt fall göras av om en marknadsföringsåtgärd omfattas av TF:s respektive YGL:s skyddsområde. Som regeringen har anfört i tidigare sammanhang är det en självklar konsekvens av tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen att bestämmelser i lag inte får tillämpas i den mån de strider mot bestämmelser i grundlagarna (se bl.a. prop. 2005/06:70 s. 200, prop. 2013/14:17 s. 39 och prop. 2016/17:8 s. 39 f.). Regeringen anser därför att det inte finns något behov av att i konsumentkreditlagen särskilt ange att de bestämmelser om marknadsföring som nu föreslås inte ska tillämpas i den utsträckning det skulle strida mot TF eller YGL.</P> <P class="p240 ft2">53</P> </DIV> <DIV id="page_54"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p166 ft2">Prop. 2017/18:72</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td68"><SPAN class="p18 ft41">7</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td69"><SPAN class="p241 ft1">Ikraftträdande- och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td68"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td69"><SPAN class="p241 ft1">övergångsbestämmelser</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td58"><SPAN class="p14 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr20 td60"><SPAN class="p14 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td61"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td62"><SPAN class="p54 ft2"><SPAN class="ft27">Regeringens förslag: </SPAN>Lagändringarna ska träda i kraft den 1 septem-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td61"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td62"><SPAN class="p54 ft2">ber 2018.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td61"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td68"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td70"><SPAN class="p242 ft2">Det ska i en övergångsbestämmelse klargöras att lagändringen i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td61"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td62"><SPAN class="p54 ft2">fråga om kreditprövning vid korta, fristående lån inte ska gälla för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td61"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr18 td71"><SPAN class="p54 ft2">kreditavtal som har ingåtts före ikraftträdandet.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td68"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td69"><SPAN class="p242 ft2"><SPAN class="ft27">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer delvis med regeringens. Utred-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">ningen föreslår att det ska införas övergångsbestämmelser även i fråga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">om de nya bestämmelser som rör högkostnadskrediter och mark-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">nadsföring.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td68"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td69"><SPAN class="p242 ft2"><SPAN class="ft27">Remissinstanserna </SPAN>tillstyrker eller har inga synpunkter på utred-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">ningens förslag.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td68"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td69"><SPAN class="p242 ft2"><SPAN class="ft27">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Lagändringarna innebär ett stärkt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">konsumentskydd och det är angeläget att de träder i kraft så snart som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">möjligt. Samtidigt måste näringsidkarna få nödvändig tid på sig att an-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">passa sina verksamheter. Sedan lagändringarna har antagits av riksdagen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">behöver det även finnas tid att före ikraftträdandet ta fram och utfärda</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">föreskrifter i fråga om den särskilda upplysning som ska lämnas vid</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">marknadsföring av högkostnadskrediter. Regeringen föreslår därför att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">lagändringarna ska träda i kraft den 1 september 2018.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td68"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td69"><SPAN class="p243 ft2">Av allmänna principer följer att nya avtalsrättsliga lagregler tillämpas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">endast på avtal som ingås efter ikraftträdandet. Ny lagstiftning gäller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">således inte för avtal som har ingåtts före ikraftträdandet, om det inte</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">finns en övergångsbestämmelse som anger något annat. Trots detta kan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">det i vissa situationer finnas anledning att införa en övergångsbestäm-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">melse för att klargöra att ny lagstiftning inte ska tillämpas på befintliga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">avtal. Till exempel om det är fråga om att ge äldre bestämmelser ett nytt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">innehåll kan det vara lämpligt att införa en övergångsbestämmelse med</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">innebörden att äldre bestämmelser ska gälla för avtal som har ingåtts före</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">ikraftträdandet. Om det däremot är fråga om att införa nya bestämmelser</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">utan att samtidigt upphäva äldre, bör det sällan finnas ett behov av en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">sådan övergångsbestämmelse (se Lagrådets yttrande i prop. 1984/85:110</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">s. 366 f.). I en sådan situation finns det nämligen inte några äldre bestäm-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">melser som skulle kunna gälla i stället för dem som införs.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td68"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td69"><SPAN class="p242 ft2">Utredningen föreslår att det ska införas en övergångsbestämmelse om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">att äldre bestämmelser ska gälla för kreditavtal som har ingåtts före</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">ikraftträdandet. Regeringen instämmer i att det är lämpligt att de nya reg-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">lerna endast gäller för nya avtal och inte ges retroaktiv effekt. Som kon-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">stateras ovan kommer emellertid denna princip att gälla även utan en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">övergångsbestämmelse med den innebörden. Flertalet av de bestämmel-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td66"><SPAN class="p14 ft2">ser som föreslås är helt nya. Eftersom det då inte finns några äldre</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">bestämmelser som skulle kunna gälla i stället finns det inte skäl att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">tydliggöra detta i en övergångsbestämmelse.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td68"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td69"><SPAN class="p242 ft2">Ett av regeringens förslag innebär emellertid att en äldre bestämmelse</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">får ett nytt innehåll. Ändringen i 4 § innebär att undantaget från att göra</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td58"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td66"><SPAN class="p14 ft2">en kreditprövning vid korta, fristående lån tas bort. En kreditprövning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td58"><SPAN class="p170 ft2">54</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td66"><SPAN class="p14 ft2">kan aktualiseras efter det att parterna har ingått ett kreditavtal, nämligen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_55"> <P class="p244 ft4">om krediten ökas väsentligt (se 12 § andra stycket). Utan en klargörande Prop. 2017/18:72 övergångsbestämmelse skulle lagändringen kunna uppfattas som att det</P> <P class="p245 ft2">även för befintliga avtal kan komma att behöva göras kreditprövningar. Enligt regeringens mening är det därför lämpligt att det införs en övergångsbestämmelse om att bestämmelserna i 4 § i paragrafens äldre lydelse ska fortsätta att gälla för kreditavtal som har ingåtts före ikraftträdandet.</P> <P class="p246 ft4">Vidare föreslår utredningen en övergångsbestämmelse om att äldre bestämmelser ska gälla för marknadsföringsåtgärder som har vidtagits före ikraftträdandet av de nu aktuella lagändringarna. Enligt regeringens mening framstår denna övergångsbestämmelse som överflödig. Om marknadsföringen har vidtagits endast före ikraftträdandet, kan det rimligen inte bli fråga om att tillämpa de nya materiella bestämmelserna om måttfullhet och information.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr21 td72"><SPAN class="p17 ft1">8</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td73"><SPAN class="p247 ft1">Konsekvenser</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td74"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr12 td75"><SPAN class="p14 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td74"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td76"><SPAN class="p47 ft2"><SPAN class="ft27">Regeringens bedömning: </SPAN>Förslagen bör leda till ett stärkt konsu-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td74"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td76"><SPAN class="p47 ft2">mentskydd på marknaden för snabblån och andra högkostnadskrediter</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td74"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td76"><SPAN class="p47 ft2">och till att konsumenter beviljas sådana lån med rimligare villkor.</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td74"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td77"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td78"><SPAN class="p48 ft2">För företag som erbjuder eller handlar med högkostnadskrediter kan</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td74"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td76"><SPAN class="p47 ft2">förslagen innebära dels minskade möjligheter till intäkter, dels vissa</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td74"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td76"><SPAN class="p47 ft2">kostnader. Detsamma gäller de företag som berörs av förslaget om</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td74"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td76"><SPAN class="p47 ft2">måttfullhet vid marknadsföring. Att företagen kan orsakas kostnader</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td74"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td76"><SPAN class="p47 ft2">och förluster måste anses godtagbart med hänsyn till förslagens syfte.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td74"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td79"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td80"><SPAN class="p47 ft2">Förslagen bedöms inte leda till ökade kostnader för det allmänna.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td74"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td72"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td73"><SPAN class="p243 ft2"><SPAN class="ft27">Utredningens bedömning </SPAN>överensstämmer i allt väsentligt med rege-</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td74"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td81"><SPAN class="p14 ft2">ringens.</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td74"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td72"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td73"><SPAN class="p243 ft2"><SPAN class="ft27">Remissinstanserna: </SPAN>De flesta av remissinstanserna lämnar utred-</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td74"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td81"><SPAN class="p14 ft2">ningens bedömning utan invändning. Några remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft3">Svensk</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td74"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td81"><SPAN class="p14 ft31"><SPAN class="ft13">Handel </SPAN>och <SPAN class="ft13">Svenska Bankföreningen, </SPAN>har invändningar mot utredningens</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td74"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td81"><SPAN class="p14 ft2">bedömning i fråga om förslaget som rör måttfullhet vid marknadsföring</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td74"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td81"><SPAN class="p14 ft2">och anser att de ekonomiska konsekvenserna av förslaget är underskat-</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td74"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td81"><SPAN class="p14 ft2">tade. Liknande synpunkter framförs av <SPAN class="ft3">Näringslivets Delegation för</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td74"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td81"><SPAN class="p14 ft3">Marknadsrätt <SPAN class="ft2">och </SPAN>Näringslivets Regelnämnd<SPAN class="ft2">. Vidare anser Svenska</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td74"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td81"><SPAN class="p14 ft2">Bankföreningen och Näringslivets Regelnämnd att det saknas en till-</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td74"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td81"><SPAN class="p14 ft2">räcklig konsekvensanalys beträffande vilka administrativa kostnader som</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td74"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td81"><SPAN class="p14 ft2">ett kostnadstak och en upplysningsskyldighet skulle innebära för före-</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td74"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td81"><SPAN class="p14 ft2">tagen. <SPAN class="ft3">Finansbolagens förening </SPAN>menar att utredningen kan ha under-</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td74"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td81"><SPAN class="p14 ft2">skattat de administrativa kostnaderna avseende förslaget som rör upplys-</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td74"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td81"><SPAN class="p14 ft2">ningsskyldighet.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td74"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td81"><SPAN class="p14 ft27">Skälen för regeringens bedömning</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td74"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr18 td81"><SPAN class="p14 ft3">Konsumenter</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td74"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr18 td81"><SPAN class="p14 ft2">Syftet med regeringens förslag är i grunden att minska risken för att</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td74"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td81"><SPAN class="p14 ft2">konsumenter erbjuds och beviljas dyra lån som de inte kan betala tillbaka</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr1 td74"><SPAN class="p18 ft2">55</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td72"><SPAN class="p14 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td73"><SPAN class="p14 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_56"> <P class="p105 ft2">Prop. 2017/18:72 i rätt tid. Genom förslagen får det antas att färre konsumenter – särskilt högriskkonsumenter – kommer att beviljas högkostnadskrediter och att de konsumenter som beviljas högkostnadskrediter får dessa på rimligare villkor. Konsumenterna får även ett skydd genom att en skuld som är hänförlig till en högkostnadskredit inte kan växa över en viss nivå.</P> <P class="p109 ft2">En restriktivare utlåning från näringsidkarnas sida kommer sannolikt att innebära att vissa konsumenter inte längre får tillgång till marknaden för högkostnadskrediter. Det bör i första hand handla om konsumenter som på grund av t.ex. andra skulder eller låg inkomst ligger i riskzonen för att inte kunna fullgöra sina åtaganden. En sådan utveckling kan emellertid inte anses som något negativt. I stället måste det anses som positivt att dessa konsumenter inte beviljas lån med höga kostnader som riskerar att förvärra den redan utsatta ekonomiska situation som de kan befinna sig i.</P> <P class="p248 ft2">Förslagen – särskilt det som rör införandet av ett kostnadstak – kan leda till att kreditgivare försöker att driva in sin fordran i ett tidigare skede än vad som är fallet i dag. Härigenom bör förutsättningarna för att få en god bild av konsumentens ekonomiska svårigheter förbättras, vilket kan underlätta möjligheten att hjälpa den enskilde att komma till rätta med sina ekonomiska bekymmer, t.ex. genom hjälp från kommunernas budget- och skuldrådgivning eller information om skuldsanering från Kronofogdemyndigheten.</P> <P class="p154 ft2">Förslaget om att marknadsföring av krediter ska vara måttfull syftar till att skydda konsumenterna genom att tydliggöra regelverket och att få näringsidkarna att visa återhållsamhet vid marknadsföringen. I förlängningen bör förslagen leda till att marknadsföringen av krediter i mindre utsträckning än i dag lockar konsumenter till oöverlagda beslut och till att minska risken för att konsumenter ansöker om lån som de i slutändan inte har råd med.</P> <P class="p194 ft4">Regeringens bedömning är därför att förslagen sammantagna leder till ett stärkt konsumentskydd och till att färre konsumenter drabbas av en överskuldsättningsproblematik på grund av högkostnadskrediter och andra konsumentkrediter.</P> <P class="p191 ft3">Företag</P> <P class="p128 ft2">För företag som erbjuder högkostnadskrediter kan förslagen i fråga om sådana krediter innebära dels minskade möjligheter till intäkter, dels vissa kostnader. Det kan t.ex. handla om att näringsidkaren måste anpassa räntesättningen av sina kreditprodukter för att hålla sig under räntetaket eller begränsa tiden som denna kan ta ut dröjsmålsränta för att inte handla i strid med kostnadstaket. Kostnader kan uppstå när t.ex. nya avtalsdokument måste tas fram, <NOBR>it-system</NOBR> och rutiner anpassas och marknadsföring på företagens webbplatser uppdateras. De flesta av dessa företag är sådana som måste ha tillstånd enligt lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter. I september 2017 hade 50 bolag tillstånd att ägna sig åt kreditgivning och på årsbasis var den beviljade kreditvolymen drygt 14 miljarder kronor. En annan grupp företag som berörs av förslagen är sådana som köper eller hjälper till att driva in högkostnadskrediter. Till exempel innebär förslaget till kostnadstak att</P> <P class="p249 ft2">56</P> </DIV> <DIV id="page_57"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p114 ft4">andrahandsvärdet av dessa fordringar bör minska eftersom taket stoppar skuldtillväxten vid en viss punkt.</P> <P class="p44 ft2">Några remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft3">Näringslivets Regelnämnd</SPAN>, anser att det i vissa avseenden saknas en tillräcklig konsekvensanalys. Utredningen har emellertid beträffande samtliga delförslag försökt att på ett adekvat sätt, och ofta efter kontakt med branschföreträdare, uppskatta de ekonomiska konsekvenserna för företagen. Att närmare än så bedöma hur stora kostnaderna och förlusterna kan bli i det enskilda fallet låter sig inte enkelt göras och mot den bakgrunden instämmer regeringen i <SPAN class="ft3">Regelrådets </SPAN>bedömning att den konsekvensanalys som har gjorts av utredningen är godtagbar.</P> <P class="p174 ft2">Beträffande förslaget om en upplysningsskyldighet vid marknadsföring av högkostnadskrediter föreslås det att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter bl.a. om hur upplysningen ska lämnas. I arbetet med att ta fram dessa bör det ingå att närmare utreda föreskrifternas kostnadsmässiga och andra konsekvenser (jfr förordningen [2007:1244] om konsekvensutredning vid regelgivning). Som anges i avsnitt 5.6 bör det beaktas att upplysningen ska vara så klar och framträdande som möjligt för att konsumenterna ska kunna särskilja den från annan information. Även näringsidkarnas intresse av att upplysningen inte ska orsaka dem omotiverade kostnader eller hinder bör beaktas.</P> <P class="p173 ft2">Som utredningen tar upp är det inte orimligt att anta att de minskade intäkterna och ökade kostnaderna medför att vissa av de berörda företagen kommer att anpassa och ställa om sin verksamhet och sitt produktutbud och erbjuda andra slags konsumentkrediter i stället för högkostnadskrediter. En annan möjlig konsekvens av förslagen är att vissa företag inte längre kommer att anse att det är tillräckligt lönsamt att fortsätta bedriva kreditgivningsverksamhet. Att det blir färre företag kvar på marknaden för högkostnadskrediter skulle kunna påverka konkurrensen. Emellertid är det oklart på vilket sätt antalet företag på denna marknad rent faktiskt påverkar konkurrensen och bidrar till en sundare utlåning eller rimligare villkor. Anledningen till detta är att många av de potentiella kunderna snarast är intresserade av hur lättillgängliga krediterna är och inte av vilken ränta eller vilka villkor i övrigt som erbjuds. Konsumenterna synes alltså inte alltid söka efter det lån som har de mest fördelaktiga villkoren, utan i stället efter den kreditgivare som är beredd att ta risken att låna ut till dem. Med hänsyn till att ett syfte med förslagen är att minska den riskfyllda utlåningen till ekonomiskt svaga konsumenter får därför förslagens eventuella inverkan på konkurrensen på marknaden för högkostnadskrediter anses som acceptabel.</P> <P class="p235 ft2">När det sedan gäller förslaget om måttfullhet vid marknadsföring berör detta en vid krets av företag, både finansiella företag och företag som erbjuder varor och tjänster. Att framställa måttfull reklam kan i sig inte anses medföra några administrativa kostnader för företagen. Kravet innebär inte heller någon egentlig begränsning av företagens möjligheter att marknadsföra krediter, utan i stället avser förslaget själva utformningen av och innehållet i marknadsföringen. Visserligen är syftet med förslaget att marknadsföringen ska ta större hänsyn än hittills till de generella riskerna med konsumentkrediter för att minska risken för att marknadsföringen av krediter lockar konsumenter till oöverlagda beslut. För-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p116 ft2">Prop. 2017/18:72</P> <P class="p104 ft2">57</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_58"> <P class="p105 ft2">Prop. 2017/18:72 slaget kan därmed delvis leda till att färre krediter lämnas till konsumenter och till intäktsbortfall för företagen. Att konsumenterna tar färre oöverlagda krediter bör dock i förlängningen innebära att de i mindre utsträckning riskerar att bindas upp i en skuldsättning som på lång sikt minskar deras möjlighet att bidra till omsättningen i stort, vilket även bör komma kreditgivarna till del.</P> <P class="p109 ft2">Några remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft3">Svensk Handel </SPAN>och <SPAN class="ft3">Svenska Bankföreningen, </SPAN>invänder mot utredningens bedömning och anser att intäktsförlusterna och kostnaderna har underskattats. Som ovan redogörs för är det en eftersträvad effekt av förslaget att färre konsumenter ska ta oöverlagda beslut och att omsättningen av krediter därmed i viss utsträckning påverkas. Enligt regeringen finns det dock inte anledning att överdriva denna påverkan. Företagen kommer alltjämt ha samma möjlighet att marknadsföra sina kreditprodukter, så länge som detta görs på ett måttfullt sätt.</P> <P class="p154 ft2">En oro som vissa av remissinstanserna har är att näringsidkarnas kostnader för tillsynsärenden och domstolsprocesser kommer att öka på grund av den rättsosäkerhet som befaras. Innebörden av regeringens förslag är dock, i motsats till utredningens och som närmare utvecklas i avsnitt 6, att bedömningen av om marknadsföringen är måttfull ska göras på i huvudsak samma sätt som när det gäller marknadsföring av andra slags varor och tjänster, vilket innebär att bedömningen ska utgå från hur en genomsnittskonsument uppfattar marknadsföringen. Till detta kommer att det inte blir nödvändigt att göra det s.k. transaktionstestet och bedöma vilken påverkan som marknadsföringen har på konsumenten. På grund av detta bör bedömningen snarare bli enklare att göra än i dag och det bör därför inte uppstå någon risk för försämrad rättssäkerhet.</P> <P class="p135 ft4">Regeringen bedömer således att förslagen i fråga om högkostnadskrediter kommer att innebära vissa kostnader och intäktsförluster för de berörda företagen. Detta kan i sin tur innebära att vissa företag väljer att sluta med eller kommer att ställa om sin verksamhet. Förslaget om måttfullhet vid marknadsföring kan innebära minskad omsättning och minskade intäkter för vissa företag. Med hänsyn till att förslagen avser att stärka konsumentskyddet och minska risken för att konsumenter beviljas krediter som de inte kan betala tillbaka anser regeringen att dessa konsekvenser måste anses godtagbara.</P> <P class="p250 ft3">Det allmänna</P> <P class="p192 ft2">Som anges ovan är de flesta av företagen som berörs av förslagen om högkostnadskrediter sådana som måste ha tillstånd enligt lagen om viss verksamhet med konsumentkrediter. För dessa företag blir det – på motsvarande sätt som i dag – Konsumentverkets uppgift att utöva tillsyn över att regleringen i konsumentkreditlagen följs. Dessutom har Konsumentverket – och Konsumentombudsmannen – det primära tillsynsansvaret över samtliga företag när det gäller bestämmelser i konsumentkreditlagen som sanktioneras genom en hänvisning till marknadsföringslagen. Även om de nu aktuella förslagen innebär att det införs nya bestämmelser som företagen måste följa, bör tillsynen inte behöva bli mer kostnadskrävande än den är i dag. Kostnaderna för tillsynen bedöms därför rymmas inom</P> <P class="p160 ft2">befintliga anslag.</P> <P class="p251 ft2">58</P> </DIV> <DIV id="page_59"> <P class="p252 ft4">Förslagen bör endast marginellt medföra ett behov av ökad tillsyn från Prop. 2017/18:72 Finansinspektionens sida. Detta beror huvudsakligen på att endast ett</P> <P class="p253 ft2">fåtal av de företag som kan tänkas bli berörda av förslagen är sådana som Finansinspektionen granskar beträffande efterlevnaden av konsumentkreditlagen. Finansinspektionens kostnader för tillsynen bedöms därför rymmas inom myndighetens befintliga anslag.</P> <P class="p254 ft2">En förväntad effekt av förslagen är att antalet ansökningar om betalningsföreläggande i fråga om obetalda högkostnadskrediter kommer att minska. Eftersom Kronofogdemyndighetens kostnader för hanteringen av sådana ansökningar finansieras genom avgifter innebär detta dock inte några minskade kostnader för myndigheten.</P> <P class="p255 ft2">Domstolarnas och Allmänna reklamationsnämndens verksamhet bör inte påverkas annat än marginellt av förslagen. Antalet mål som rör högkostnadskrediter är litet. Visserligen innebär förslagen att det införs nya bestämmelser om t.ex. räntetak och kostnadstak som kan komma att åberopas av konsumenten i en tvist med näringsidkaren. Att antalet tvister skulle öka till följd av detta kan emellertid inte anses troligt, särskilt inte eftersom det måste förutsättas att näringsidkarna kommer att följa de nya reglerna. Förslagen bedöms därför inte leda till några ökade kostnader för Sveriges Domstolar eller Allmänna reklamationsnämnden.</P> <P class="p256 ft8">Sammantaget bör förslagen inte leda till några ökade kostnader för det allmänna.</P> <P class="p257 ft1">9 Författningskommentar</P> <P class="p258 ft37">Förslaget till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)</P> <P class="p259 ft45">Inledande bestämmelser</P> <P class="p259 ft31"><SPAN class="ft46">2 § </SPAN>I lagen avses med</P> <P class="p260 ft31"><SPAN class="ft13">konsument</SPAN>: en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet,</P> <P class="p260 ft48"><SPAN class="ft47">näringsidkare</SPAN>: en fysisk eller juridisk person som handlar för ändamål som har samband med den egna näringsverksamheten,</P> <P class="p260 ft50"><SPAN class="ft49">kreditgivare</SPAN>: den som lämnar krediten eller övertar den ursprungliga kreditgivarens fordran,</P> <P class="p261 ft50"><SPAN class="ft49">kreditavtal</SPAN>: ett avtal om lån, kontokredit, betalningsanstånd eller liknande, <SPAN class="ft49">kontokredit</SPAN>: ett kreditavtal som innebär en fortlöpande rätt att utnyttja ett</P> <P class="p24 ft50">kreditutrymme,</P> <P class="p262 ft50"><SPAN class="ft49">kreditköp</SPAN>: ett köp av en vara eller tjänst som finansieras genom en kredit som lämnas av</P> <P class="p32 ft50"><SPAN class="ft50">–</SPAN><SPAN class="ft51">säljaren, eller</SPAN></P> <P class="p39 ft48"><SPAN class="ft48">–</SPAN><SPAN class="ft52">annan kreditgivare, om det görs på grund av en överenskommelse mellan denne och säljaren eller om varan eller tjänsten anges i kreditavtalet,</SPAN></P> <P class="p32 ft31"><SPAN class="ft13">kontantpris</SPAN>: det pris till vilket en vara eller tjänst vanligen erbjuds konsumenter</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr10 td82"><SPAN class="p14 ft31">mot kontant betalning,</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td83"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td82"><SPAN class="p15 ft50"><SPAN class="ft49">kreditkostnad</SPAN>: det sammanlagda beloppet av räntor, avgifter och andra</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td83"><SPAN class="p14 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td82"><SPAN class="p14 ft50">kostnader som konsumenten ska betala med anledning av krediten, inklusive</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td83"><SPAN class="p14 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td82"><SPAN class="p14 ft31">nödvändiga kostnader för värdering, dock med undantag för notariatsavgifter,</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr6 td83"><SPAN class="p18 ft2">59</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td82"><SPAN class="p14 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_60"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p89 ft2">Prop. 2017/18:72</P> <P class="p25 ft2">60</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p28 ft31"><SPAN class="ft13">kreditfordran</SPAN>: summan av kreditbeloppet och kreditkostnaden,</P> <P class="p33 ft50"><SPAN class="ft49">kreditränta</SPAN>: räntekostnaden per år för den vid varje tid obetalda delen av skulden angiven som en ränta,</P> <P class="p33 ft50"><SPAN class="ft49">effektiv ränta</SPAN>: kreditkostnaden angiven som en årlig ränta beräknad på kreditbeloppet, i förekommande fall med hänsyn tagen till att delbetalningar ska göras under den löpande kredittiden,</P> <P class="p28 ft49">bostadskredit<SPAN class="ft50">:</SPAN></P> <P class="p33 ft48"><SPAN class="ft48">–</SPAN><SPAN class="ft52">en kredit som är förenad med panträtt i fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt eller liknande rätt eller som är förenad med motsvarande rätt i byggnad som inte hör till fastighet, eller</SPAN></P> <P class="p32 ft31"><SPAN class="ft31">–</SPAN><SPAN class="ft54">en kredit som tas i syfte att förvärva eller behålla äganderätt till sådan</SPAN></P> <P class="p202 ft50">egendom, om det inte är fråga om en tillfällig finansieringslösning under övergången till ett annat finansiellt arrangemang och krediten har en obestämd löptid eller ska återbetalas inom 12 månader,</P> <P class="p28 ft50"><SPAN class="ft49">bostadskredit i utländsk valuta</SPAN>: en bostadskredit i en annan valuta än</P> <P class="p32 ft50"><SPAN class="ft50">–</SPAN><SPAN class="ft51">valutan i det land inom EES där konsumenten är bosatt,</SPAN></P> <P class="p32 ft50"><SPAN class="ft50">–</SPAN><SPAN class="ft51">valutan som konsumenten får sin inkomst i, eller</SPAN></P> <P class="p33 ft48"><SPAN class="ft48">–</SPAN><SPAN class="ft52">valutan som konsumenten har de tillgångar i som ska användas som betalning av krediten</SPAN><SPAN class="ft47">,</SPAN></P> <P class="p29 ft13"><SPAN class="ft55">högkostnadskredit</SPAN>: en kredit med en effektiv ränta som minst uppgår till referensräntan enligt 9 § räntelagen (1975:635) med ett tillägg av 30 procentenheter och som inte huvudsakligen avser kreditköp eller är en bostadskredit.</P> <P class="p263 ft4">I paragrafen, som utformas i enlighet med <SPAN class="ft12">Lagrådets </SPAN>förslag, förklaras några för lagens tillämpning viktiga begrepp. Övervägandena finns i avsnitt 5.1.</P> <P class="p33 ft2">I paragrafen införs en definition av begreppet högkostnadskredit. Med högkostnadskredit avses en kredit med en effektiv ränta som minst uppgår till referensräntan enligt 9 § räntelagen med ett tillägg av 30 procentenheter och som inte huvudsakligen avser kreditköp eller är en bostadskredit.</P> <P class="p33 ft2">Första delen av definitionen innebär att kreditens effektiva ränta måste vara på en viss nivå för att krediten ska anses vara en högkostnadskredit. Den effektiva räntan – som definieras i förevarande paragraf och beräknas i enlighet med vad som anges i förordningen (2010:1855) om beräkning av effektiv ränta vid konsumentkrediter – ska minst uppgå till referensräntan med ett tillägg av 30 procentenheter. Om t.ex. referensräntan vid tidpunkten för bedömningen är <NOBR>-0,5</NOBR> procent (aktuell referensränta den 1 juli 2017), måste kreditens effektiva ränta vara 29,5 procent eller högre för att den ska omfattas av definitionen av en högkostnadskredit.</P> <P class="p264 ft4">Av definitionens andra del framgår att begreppet högkostnadskredit inte avser en kredit som huvudsakligen avser kreditköp eller är en bostadskredit. Vad som avses med kreditköp och bostadskredit framgår av definitionerna av dessa begrepp som återfinns i förevarande paragraf.</P> <P class="p33 ft2">Att krediter som huvudsakligen avser kreditköp undantas innebär bl.a. att definitionen av högkostnadskredit inte omfattar sådana krediter som är knutna till kreditkort utfärdade av t.ex. banker eller andra kreditinstitut och som huvudsakligen är avsedda för köp av varor och tjänster (jfr prop. 2009/10:242 s. 87). Bedömningen av om huvudsaklighetskriteriet är uppfyllt eller inte utgår från kreditavtalets objektiva innehåll och inte från konsumentens egna avsikter med krediten. En kredit som är knuten till ett kreditkort som kan användas för kontantuttag men som har särskilda</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_61"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p114 ft2">villkor knutna till uttagen, t.ex. särskilda uttagsavgifter, omfattas därmed inte av definitionen eftersom krediten huvudsakligen får anses avse kreditköp. Ett exempel på en kredit som däremot inte huvudsakligen avser kreditköp – eller ens kreditköp över huvud taget – och som därmed omfattas av definitionen av en högkostnadskredit är en kredit som innebär att medel betalas ut till ett konto till vilket det är knutet ett debetkort (ett kort som är kopplat till ett bankkonto som debiteras direkt när en betalning eller ett uttag görs med kortet). Detta alldeles oavsett om debetkortet och det tillgängliga kreditbeloppet mestadels används för att köpa varor och tjänster.</P> <P class="p221 ft2">Bedömningen av om en kredit är en högkostnadskredit ska göras när det behövs för att avgöra om bestämmelser i fråga om högkostnadskrediter är tillämpliga eller inte. En bedömning behöver därmed göras framför allt när ett avtal ingås eller omförhandlas, men även t.ex. när marknadsföringsåtgärder vidtas eller när information om kreditavtalet lämnas. En kredit som vid kreditavtalets ingående inte har bedömts vara en högkostnadskredit kan inte under kreditavtalets löptid ändra form och bli en högkostnadskredit. På samma sätt kan en högkostnadskredit inte under avtalets löptid upphöra att vara en högkostnadskredit. I båda fallen gäller detta dock under förutsättning att parterna inte har kommit överens om att omförhandla kreditavtalet och ändra avtalsvillkoren.</P> <P class="p265 ft50"><SPAN class="ft56">4 § </SPAN>För en annan räntefri kredit än kontokredit som inte är förbunden med mer än en obetydlig avgift och som ska betalas tillbaka inom tre månader gäller inte bestämmelserna om information i <NOBR>7–10</NOBR> §§, om dokumentation av kreditavtalet i 14 §, om ångerrätt i <NOBR>21–25</NOBR> §§, om underrättelse vid en överlåtelse i 28 § andra stycket eller om uppsägning av kreditavtal med obestämd löptid i 37 §. <SPAN class="ft49">Om en sådan kredit avser kreditköp, gäller inte heller bestämmelserna om kreditprövning i 12 och 13 §§.</SPAN></P> <P class="p112 ft50">För en räntefri kontokredit som inte är förbunden med mer än en obetydlig avgift och som ska betalas tillbaka inom tre månader gäller inte bestämmelserna om information i <NOBR>7–10</NOBR> §§ och 14 § andra och tredje styckena, om ångerrätt i 21– 25 §§ eller om uppsägning av kreditavtal med obestämd löptid i 37 §.</P> <P class="p44 ft50">För en kontokredit som ska betalas tillbaka på uppmaning eller inom tre månader gäller inte bestämmelserna om information vid marknadsföring i 7 § andra stycket <NOBR>4–6</NOBR> och tredje stycket, om information i kreditavtalet i 14 § andra stycket, om ångerrätt i <NOBR>21–25</NOBR> §§, om betalning av skulden i förtid i <NOBR>32–36</NOBR> §§ eller om uppsägning av kreditavtal med obestämd löptid i 37 §.</P> <P class="p44 ft50">För en bostadskredit gäller inte bestämmelserna om information i 8 och 10 §§, om betalningsplan i 16 §, om ångerrätt i <NOBR>21–25</NOBR> §§ eller om uppsägning av kreditavtal med obestämd löptid i 37 §. För en bostadskredit där kreditfordran ska betalas först i samband med att den egendom som utgör säkerhet överlåts med anledning av att låntagaren uppnår en viss ålder eller på grund av låntagarens sviktande hälsa eller död gäller dock bestämmelserna om information i 8 § första stycket och 10 §.</P> <P class="p174 ft31">För en kredit som lämnas av ett kreditinstitut eller värdepappersbolag för finansiering av ett avtal med institutet eller bolaget om köp av finansiella instrument gäller inte bestämmelserna om information i <NOBR>8–10</NOBR> §§ och 14 § andra och tredje styckena eller om uppsägning av kreditavtal med obestämd löptid i 37 §.</P> <P class="p266 ft8">I paragrafen samlas undantag från delar av lagens tillämpningsområde för vissa slag av krediter. Övervägandena finns i avsnitt 5.5.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p116 ft2">Prop. 2017/18:72</P> <P class="p104 ft2">61</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_62"> <P class="p105 ft2">Prop. 2017/18:72 Ändringen i <SPAN class="ft3">första stycket </SPAN>innebär att undantaget från kreditprövning (12 §) och underrättelseskyldighet (13 §) endast gäller för krediter som avser kreditköp. Ett exempel på ett slags kredit som avser kreditköp och som därmed omfattas av undantaget är fakturakrediter. Till skillnad från vad som gäller för definitionen av begreppet högkostnadskredit i 2 § uppställs i detta sammanhang inte något huvudsaklighetskriterium. Det innebär att undantaget från bestämmelserna om kreditprövning endast gäller om krediten i sin helhet avser kreditköp.</P> <P class="p194 ft4">En konsekvens av ändringen är att helt eller delvis fristående krediter inte längre omfattas av undantaget från kreditprövning och underrättelseskyldighet. För en sådan kredit måste alltså näringsidkaren göra en kreditprövning enligt 12 §, även om krediten är helt kostnadsfri eller förenad med endast en obetydlig avgift. Näringsidkaren har då även den underrättelseskyldighet som följer av 13 §.</P> <P class="p267 ft57">Måttfullhet vid marknadsföring</P> <P class="p268 ft13"><SPAN class="ft58">6 a § </SPAN>Vid marknadsföring av krediter ska måttfullhet iakttas.</P> <P class="p126 ft49">Marknadsföring som strider mot första stycket ska vid tillämpningen av 5, 23 och 26 §§ marknadsföringslagen (2008:486) anses som otillbörlig mot konsu-</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr9 td84"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td85"><SPAN class="p269 ft13">menter.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td84"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td85"><SPAN class="p269 ft2">Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om måttfullhet vid mark-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td84"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td85"><SPAN class="p269 ft2">nadsföring av alla slags konsumentkrediter. Övervägandena finns i av-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td84"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td85"><SPAN class="p269 ft2">snitt 6.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td84"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td85"><SPAN class="p270 ft2">I <SPAN class="ft3">första stycket </SPAN>anges att måttfullhet ska iakttas vid marknadsföring av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td84"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td85"><SPAN class="p269 ft2">krediter. Det är en för konsumentkrediter specifik utfyllnad av vad som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td84"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td85"><SPAN class="p269 ft2">ska anses vara god marknadsföringssed enligt 5 § marknadsföringslagen.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td84"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td85"><SPAN class="p270 ft2">Med marknadsföring avses detsamma som i marknadsföringslagen (se</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td84"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td85"><SPAN class="p269 ft2">3 § i den lagen). Bestämmelsen omfattar all marknadsföring av krediter,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td84"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td85"><SPAN class="p269 ft2">dvs. även marknadsföring som inte är specificerad när det gäller själva</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td84"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td85"><SPAN class="p269 ft2">krediterbjudandet (jfr de skyldigheter som följer av 7 § och författnings-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td84"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td85"><SPAN class="p269 ft2">kommentaren till den paragrafen, prop. 2009/10:242 s. 92).</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td84"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td85"><SPAN class="p270 ft2">För att avgöra om en marknadsföringsåtgärd är måttfull ska en helhets-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td84"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td85"><SPAN class="p269 ft2">bedömning göras. Avgörande vid bedömningen är hur marknadsföringen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td84"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td85"><SPAN class="p269 ft2">är ägnad att uppfattas med hänsyn till den krets till vilken den riktar sig,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td84"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td85"><SPAN class="p269 ft2">det medium som används och det innehåll som marknadsföringen har.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td84"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td85"><SPAN class="p270 ft2">Bedömningen ska ta sin utgångspunkt i syftet med måttfullhetskravet,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td84"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td85"><SPAN class="p269 ft2">nämligen att det vid marknadsföring av konsumentkrediter ska tas större</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td84"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td85"><SPAN class="p269 ft2">hänsyn till de generella riskerna med konsumentkrediter för att på så sätt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td84"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td85"><SPAN class="p269 ft2">minska sannolikheten att marknadsföringen lockar konsumenter till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td84"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td85"><SPAN class="p269 ft2">oöverlagda beslut. Måttfullhetskravet gäller vid marknadsföring av alla</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td84"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td85"><SPAN class="p269 ft2">slags krediter och oavsett till vilken målgrupp marknadsföringen riktas.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td84"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td85"><SPAN class="p269 ft2">Kravet avser inte att enbart skydda konsumenter med svag ekonomi eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td84"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td85"><SPAN class="p269 ft31">konsumenter som vid en kreditprövning inte bedöms kreditvärdiga. I stället</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td84"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td85"><SPAN class="p269 ft2">är avsikten att betona att risker med skuldsättning finns inom i princip alla</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td84"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td85"><SPAN class="p269 ft2">konsumentgrupper. Genom att det vid bedömningen ska beaktas vilken</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td84"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td85"><SPAN class="p269 ft2">krets som marknadsföringen riktar sig till kan dock särskilda hänsyn</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td84"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td85"><SPAN class="p269 ft2">behöva tas om marknadsföringen – t.ex. på grund av vilken slags kredit</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr21 td84"><SPAN class="p271 ft2">62</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td85"><SPAN class="p269 ft2">som marknadsförs eller vilket medium som används – riktar sig mot hög-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td85"><SPAN class="p269 ft2">riskkonsumenter. Vilken kreditprövning som näringsidkaren utför eller</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_63"> <P class="p161 ft4">vilka kreditrisker som denna tar saknar betydelse för bedömningen av Prop. 2017/18:72 vilka konsumenter som marknadsföringen riktar sig till eller hur mark-</P> <P class="p200 ft2">nadsföringen ska bedömas ur ett måttfullhetsperspektiv.</P> <P class="p49 ft2">I kravet på måttfullhet ligger att marknadsföring av krediter inte får vara påträngande. Ett exempel på påträngande marknadsföring är att samma kreditgivare kontaktar en konsument upprepade gånger för att påminna om möjligheterna att ansöka om kredit eller om en ökning eller förlängning av krediten. En helhetsbedömning måste dock alltid göras, vid vilken t.ex. budskapets utformning och vilken metod som används för att nå konsumenten kan ha betydelse.</P> <P class="p50 ft2">Vidare ligger i kravet på måttfullhet att marknadsföringen ska vara saklig och balanserad. Även marknadsföring som i och för sig endast innehåller konkret information om t.ex. kreditvillkoren kan framhäva olika aspekter av dem på ett sätt som minskar konsumentens förutsättningar att fatta ett genomtänkt beslut. Näringsidkaren måste givetvis få framhålla fördelaktigheten i den egna produkten. Ett exempel på marknadsföring som dock skulle kunna anses brista i måttfullhet är ett alltför starkt framhävande av ett litet månatligt avbetalningsbelopp, när marknadsföringen avser en kredit som ska betalas över en längre tid. När det gäller vad som är ett litet månadsbelopp måste beaktas att detta är relativt i förhållande till kreditfordrans storlek.</P> <P class="p83 ft2">Innebörden av kravet på måttfullhet överensstämmer i övrigt i huvudsak med vad som hittills har ansetts följa av god kreditgivningssed enligt 6 §. Det innebär att uttalanden som har gjorts i förarbeten till den bestämmelsen fortfarande kan tjäna som vägledning (se prop. 1991/92:83 s. 107). Till exempel får en kredit inte framställas på ett sätt som är ägnat att missleda konsumenten i fråga om de ekonomiska konsekvenserna av krediten. Marknadsföring som framställer krediten som en bekymmersfri lösning på konsumentens eventuella ekonomiska problem får anses strida mot kravet på måttfullhet. Detsamma gäller sådan marknadsföring som lockar konsumenten att fatta ett oöverlagt beslut om att binda sig för krediten. Marknadsföring av en kredit bör i princip vara neutral i den meningen att den bör överlåta åt konsumenten själv att avgöra i vad mån krediten är förmånlig för honom eller henne. Däremot finns det inte något som hindrar att fördelarna med en kredit jämfört med andra krediter framhålls på ett sakligt sätt.</P> <P class="p272 ft4">Av <SPAN class="ft12">andra stycket </SPAN>framgår att marknadsföring som inte är måttfull ska anses otillbörlig mot konsumenter vid tillämpningen av 5, 23 och 26 §§ marknadsföringslagen. Marknadsföring som inte är måttfull är därmed att betrakta som otillbörlig – och ingripanden kan göras – utan att det behöver prövas om marknadsföringen i märkbar mån påverkar eller sannolikt påverkar mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut.</P> <P class="p273 ft45">Information vid marknadsföring</P> <P class="p179 ft49"><SPAN class="ft59">7 b § </SPAN>I fråga om en högkostnadskredit ska näringsidkaren i de fall som avses i 7 § även lämna en särskild upplysning med information om att marknadsföringen gäller en högkostnadskredit. Upplysningen ska också innehålla information om riskerna med skuldsättning och om vart konsumenten kan vända sig för att få stöd i budget- och skuldfrågor.</P> <P class="p274 ft2">63</P> </DIV> <DIV id="page_64"> <P class="p210 ft13"><SPAN class="ft2">Prop. 2017/18:72 </SPAN>Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om innehållet i upplysningen och om hur den ska lämnas i marknads-</P> <P class="p160 ft13">föringen.</P> <P class="p275 ft2">Paragrafen, som är ny och som utformas i enlighet med <SPAN class="ft3">Lagrådets </SPAN>förslag, innehåller kompletterande bestämmelser om information vid marknadsföring av ett kreditavtal som avser en högkostnadskredit. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.</P> <P class="p193 ft4">Vid marknadsföring av högkostnadskrediter kompletterar paragrafen bestämmelserna i 7 §. Det innebär att även den upplysning som anges i denna paragraf ska lämnas i marknadsföring, om 7 § är tillämplig.</P> <P class="p126 ft2">Enligt <SPAN class="ft3">första stycket </SPAN>ska näringsidkaren vid marknadsföring av en högkostnadskredit lämna en särskild upplysning med information om att marknadsföringen gäller en sådan kredit. Av informationen ska alltså framgå att det är fråga om en högkostnadskredit. Det behöver däremot inte utvecklas varför det marknadsförda kreditavtalet uppfyller kriterierna för en sådan slags kredit.</P> <P class="p126 ft2">Utöver information om att kreditavtalet avser en högkostnadskredit ska upplysningen innehålla information om riskerna med skuldsättning och om vart konsumenten kan vända sig för att få stöd i budget- och skuldfrågor.</P> <P class="p126 ft4"><SPAN class="ft12">Andra stycket </SPAN>innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om innehållet i upplysningen och om hur den ska lämnas i marknadsföringen.</P> <P class="p276 ft2">I 11 § finns bestämmelser om påföljder vid utebliven information.</P> <P class="p277 ft45">Påföljd vid utebliven information</P> <P class="p278 ft31"><SPAN class="ft46">11 § </SPAN>Om information som anges i <SPAN class="ft13">6 </SPAN><NOBR><SPAN class="ft13">b</SPAN>–10</NOBR> a §§ inte lämnas, ska marknadsföringslagen (2008:486) tillämpas med undantag av bestämmelserna i <NOBR>29–36</NOBR> §§ om marknadsstörningsavgift. Sådan information ska anses vara väsentlig enligt 10 § tredje stycket den lagen.</P> <P class="p279 ft8">Paragrafen innehåller en hänvisning till marknadsföringslagens regelsystem. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.</P> <P class="p126 ft2">I paragrafen görs en ändring till följd av att hittillsvarande 6 a § i stället ska betecknas 6 b §.</P> <P class="p193 ft4">Förslaget till 7 b § innebär en skyldighet för näringsidkaren att lämna en särskild upplysning vid marknadsföring av ett kreditavtal som avser en högkostnadskredit. Om en sådan upplysning inte lämnas, kan enligt förevarande paragraf ingripanden enligt marknadsföringslagen göras.</P> <P class="p280 ft57">Räntetak och kostnadstak för högkostnadskrediter</P> <P class="p281 ft49"><SPAN class="ft59">19 a § </SPAN>För en högkostnadskredit får varken krediträntan eller dröjsmålsräntan per år överstiga den vid varje tid gällande referensräntan enligt 9 § räntelagen (1975:635) med ett tillägg av 40 procentenheter.</P> <P class="p154 ft13">En konsument som är i dröjsmål med betalning av en högkostnadskredit är inte skyldig att betala någon annan form av ersättning med anledning av dröjsmålet än dröjsmålsränta.</P> <P class="p218 ft2">64</P> </DIV> <DIV id="page_65"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft4">Paragrafen, som är ny och som utformas i enlighet med <SPAN class="ft12">Lagrådets </SPAN>förslag, innehåller bestämmelser om räntetak för högkostnadskrediters kreditränta och dröjsmålsränta. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.</P> <P class="p98 ft2">Av <SPAN class="ft3">första stycket </SPAN>framgår att varken krediträntan eller dröjsmålsräntan för en högkostnadskredit får – på årlig basis – överstiga en viss nivå, nämligen referensräntan enligt 9 § räntelagen med ett tillägg av 40 procentenheter. Om t.ex. referensräntan är <NOBR>-0,5</NOBR> procent (aktuell referensränta den 1 juli 2017), gäller att både kreditens kreditränta och dröjsmålsränta som högst får uppgå till 39,5 procent. Vad som avses med högkostnadskredit och kreditränta framgår av definitionerna i 2 §.</P> <P class="p98 ft2">Bestämmelsen innebär att det finns en yttersta gräns för hur hög krediträntan och dröjsmålsräntan får vara för alla högkostnadskrediter. Det förhållandet att det finns ett räntetak för krediträntan respektive dröjsmålsräntan påverkar inte vad som i det enskilda fallet är oskäligt eller utgör ocker. Regleringen hindrar alltså inte att en kreditränta eller dröjsmålsränta som är lägre än räntetaket är att anse som oskälig och jämkas enligt 36 § lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område. Inte heller har räntetaken någon koppling till regleringen kring ocker (31 § avtalslagen och 9 kap. 5 § brottsbalken). För att bedöma om ett avtal är oskäligt eller om det är fråga om ocker måste det alltid i det enskilda fallet göras en samlad bedömning av räntan och lånevillkoren i övrigt (se t.ex. rättsfallet NJA 1995 s. 430).</P> <P class="p99 ft2">Enligt <SPAN class="ft3">andra stycket </SPAN>är en konsument som är i dröjsmål med betalning av en högkostnadskredit inte skyldig att betala någon annan ersättning med anledning av dröjsmålet än dröjsmålsränta. Det innebär t.ex. att kreditgivaren och konsumenten inte kan avtala om att konsumenten i stället för eller utöver dröjsmålsränta ska betala en särskild engångsersättning (dröjsmålsavgift) vid dröjsmål med betalning.</P> <P class="p99 ft2">Andra stycket gäller endast för sådan ersättning som konsumenten kan vara skyldig att betala med anledning av själva dröjsmålet. Det gäller alltså inte för sådan ersättning som näringsidkaren kräver för åtgärder som denna har vidtagit i syfte att få konsumenten att betala en redan förfallen skuld. Om näringsidkaren t.ex. har skickat en påminnelse eller ett inkassokrav för att konsumenten ska betala en skuld, hindrar således inte bestämmelsen att konsumenten kan bli skyldig att betala ersättning enligt lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m. (se dock förslaget till 19 b §). Andra exempel på ersättning som inte omfattas av förevarande bestämmelse är kostnader i den summariska processen hos Kronofogdemyndigheten och rättegångskostnader i domstol.</P> <P class="p190 ft4">Ett villkor som strider mot den förevarande paragrafen är utan verkan mot konsumenten (5 §). En näringsidkare som använder ett sådant villkor kan också förbjudas att i framtiden i liknande fall använda samma eller väsentligen samma villkor i enlighet med 3 § lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden.</P> <P class="p282 ft49"><SPAN class="ft59">19 b § </SPAN>För en högkostnadskredit får kostnaderna inte överstiga ett belopp som motsvarar kreditbeloppet eller, i fråga om en kontokredit, varje enskilt utnyttjande av kreditbeloppet som konsumenten har gjort.</P> <P class="p35 ft13">Med kostnader i första stycket avses</P> <P class="p32 ft13"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft60">kreditkostnader,</SPAN></P> <P class="p32 ft13"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft60">dröjsmålsränta, och</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p24 ft2">Prop. 2017/18:72</P> <P class="p104 ft2">65</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_66"> <P class="p283 ft13"><SPAN class="ft2">Prop. 2017/18:72 </SPAN>3. kostnader enligt lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m. Om kreditgivaren, eller någon annan som kreditgivaren har nära förbindelser</P> <P class="p215 ft13">med i den mening som avses i 1 kap. 6 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, lämnar konsumenten en ny högkostnadskredit som helt eller delvis finansierar återbetalning av den befintliga högkostnadskrediten, avses med kostnader i första stycket för den nya krediten även sådana kostnader som är hänförliga till den befintliga krediten.</P> <P class="p284 ft4">Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om ett kostnadstak för högkostnadskrediter. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.</P> <P class="p126 ft2">Enligt <SPAN class="ft3">första stycket </SPAN>får kostnaderna för en högkostnadskredit inte överstiga ett belopp motsvarande kreditbeloppet eller, i fråga om en kontokredit som är en högkostnadskredit, varje enskilt utnyttjande av kreditbeloppet som konsumenten har gjort. Bestämmelsen innebär att det finns ett kostnadstak för högkostnadskrediter. Vad som avses med högkostnadskredit och kontokredit framgår av definitionerna i 2 §.</P> <P class="p109 ft2">För en kredit som betalas ut som ett engångsbelopp är kreditbeloppet det belopp som lånas (prop. 2009/10:242 s. 93). Att konsumenten inte är skyldig att betala mer i kostnader än ett belopp motsvarande kreditbeloppet innebär således att konsumenten inte behöver betala mer i kostnader än det lånade beloppet. Det innebär t.ex. att om en konsument har lånat 1 000 kronor, ska han eller hon inte behöva betala kreditgivaren mer än totalt 2 000 kronor.</P> <P class="p109 ft2">Om högkostnadskrediten avser en kontokredit, omfattar kostnadstaket varje enskilt utnyttjande av kreditbeloppet som konsumenten faktiskt har gjort. I en sådan situation är kostnadstaket alltså inte inriktat på det belopp som har ställts till konsumentens förfogande. I avsnitt 5.3 utvecklas vidare hur kostnadstaket ska tillämpas vid kontokrediter.</P> <P class="p109 ft2">I <SPAN class="ft3">andra stycket </SPAN>anges vilka kostnader som omfattas av kostnadstaket. Enligt första punkten omfattar kostnadstaket kreditkostnader. Med detta avses krediträntor, avgifter och andra kostnader som konsumenten ska betala med anledning av krediten, inklusive nödvändiga kostnader för värdering, dock med undantag för notariatsavgifter (se definitionen av kreditkostnad i 2 §). Om kreditgivaren har utnyttjat möjligheten att mot en kostnad bevilja en förlängning av högkostnadskreditens löptid (se förslaget till 36 a §), är kostnaden för denna att betrakta som en del av kreditkostnaden och ska räknas in i kostnadstaket. En annan sådan kostnad är årsavgiften vid en kontokredit.</P> <P class="p154 ft2">Vidare omfattar kostnadstaket, enligt andra punkten, dröjsmålsränta. Vilken dröjsmålsränta som maximalt får tas ut för en högkostnadskredit regleras i förslaget till 19 a § första stycket. Av den paragrafens andra stycke framgår att det inte är möjligt för kreditgivaren att ta ut någon annan dröjsmålskostnad än dröjsmålsränta.</P> <P class="p106 ft2">Enligt tredje punkten omfattas slutligen kostnader enligt lagen om ersättning för inkassokostnader m.m. Den angivna lagen reglerar vilka kostnader som en borgenär kan – och inte kan – begära ersättning för i fråga om åtgärder som syftar till att få gäldenären att betala en förfallen skuld (1 §). Enligt lagen kan borgenären ta ut ersättning för betalningspåminnelse (2 §), inkassokrav (3 § första punkten) och upprättande av amorteringsplan (3 § andra punkten). Om borgenären har vidtagit några</P> <P class="p189 ft2">66</P> </DIV> <DIV id="page_67"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p114 ft4">andra åtgärder i syfte att få gäldenären att betala sin skuld, är gäldenären i regel inte skyldig att ersätta kostnader för dessa (5 §).</P> <P class="p44 ft4">Kostnader i den summariska processen hos Kronofogdemyndigheten och rättegångskostnader i domstol omfattas inte av kostnadstaket. Detsamma gäller för utsökningskostnader.</P> <P class="p44 ft2">Av <SPAN class="ft3">tredje stycket</SPAN>, som utformas i enlighet med <SPAN class="ft3">Lagrådets </SPAN>förslag, framgår att om kreditgivaren lämnar en ny högkostnadskredit till konsumenten och den nya krediten finansierar återbetalning av den befintliga högkostnadskrediten, ska kostnadstaket för den nya krediten omfatta även kostnaderna för den befintliga krediten. Detsamma gäller om den nya krediten lämnas av en annan kreditgivare, om de båda kreditgivarna har nära förbindelser i den mening som avses i 1 kap. 6 § lagen om bank- och finansieringsrörelse. Till exempel anses två kreditgivare ha nära förbindelser om det ena kreditgivande företaget direkt eller indirekt utgör moderföretag till det andra.</P> <P class="p112 ft2">Bestämmelsen är tillämplig om den nya krediten helt eller delvis finansierar återbetalning av den befintliga krediten. Det spelar alltså inte någon roll om den nya krediten avser ett kreditbelopp som är lika med, större eller mindre än den utestående kreditfordran, så länge som åtminstone en del av kreditbeloppet finansierar återbetalning av på den befintliga skulden.</P> <P class="p174 ft2">Att den nya krediten finansierar återbetalning av den befintliga krediten innebär att den gör det ekonomiskt möjligt för konsumenten att betala av på den befintliga skulden. Det spelar ingen roll om konsumenten använder det nya kreditbeloppet för att betala av på skulden eller om konsumenten i stället gör avbetalningen med t.ex. egna sparade medel. Om den befintliga skulden minskar – helt eller delvis – i samband med att den nya krediten lämnas, är det i regel tillräckligt för att konstatera att den nya krediten finansierat återbetalningen.</P> <P class="p174 ft2">Kostnadstaket för den nya högkostnadskrediten omfattar samtliga kostnader som kan hänföras till den befintliga högkostnadskrediten. Detta gäller även om den nya krediten endast delvis finansierar återbetalningen. Alla kostnader som är hänförliga till en högkostnadskredit som refinansieras följer således med och omfattas av en senare högkostnadskredits kostnadstak. Till exempel, en konsument har beviljats en högkostnadskredit med ett kreditbelopp på 2 000 kronor. Konsumenten tar sedan en ny högkostnadskredit med ett kreditbelopp på 1 200 kronor. I samband med att den nya krediten lämnas betalar konsumenten helt tillbaka den första högkostnadskrediten. Vid slutbetalningen har kostnaderna för den första högkostnadskrediten totalt uppgått till 500 kronor. Även om den nya krediten således endast delvis finansierar återbetalning av den första högkostnadskrediten, ska samtliga kostnader för den första krediten, dvs. 500 kronor, omfattas av kostnadstaket för den nya krediten. Det innebär att kostnadstaket för den nya krediten är nått, när kostnaderna som uteslutande är hänförliga till den krediten uppgår till 700 kronor.</P> <P class="p115 ft4">Ett villkor som strider mot den förevarande paragrafen är utan verkan mot konsumenten (5 §). En näringsidkare som använder ett sådant villkor kan också förbjudas att i framtiden i liknande fall använda samma eller väsentligen samma villkor i enlighet med 3 § lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p116 ft2">Prop. 2017/18:72</P> <P class="p104 ft2">67</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_68"> <P class="p89 ft57"><SPAN class="ft2">Prop. 2017/18:72 </SPAN>Förlängning av löptiden för högkostnadskrediter</P> <P class="p285 ft49"><SPAN class="ft59">36 a § </SPAN>Löptiden för en högkostnadskredit får inte förlängas mer än en gång. Trots första stycket får löptiden förlängas, om</P> <P class="p286 ft13"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft60">förlängningen inte medför en kostnad för konsumenten, eller</SPAN></P> <P class="p126 ft49"><SPAN class="ft49">2.</SPAN><SPAN class="ft61">konsumenten beviljas en skälig avbetalningsplan för att kunna betala sin skuld.</SPAN></P> <P class="p126 ft49">Om kreditgivaren, eller någon annan som kreditgivaren har nära förbindelser med i den mening som avses i 1 kap. 6 § lagen (2004:297) om bank- och finansie-</P> <P class="p215 ft13">ringsrörelse, lämnar konsumenten en ny högkostnadskredit som helt eller delvis finansierar återbetalning av den befintliga högkostnadskrediten, ska den nya krediten vid tillämpning av första stycket anses vara en förlängning av löptiden för den befintliga krediten.</P> <P class="p278 ft4">Paragrafen, som är ny och som utformas i enlighet med <SPAN class="ft12">Lagrådets </SPAN>förslag, innehåller bestämmelser som begränsar möjligheten att förlänga löptiden för en högkostnadskredit. Övervägandena finns i avsnitt 5.4.</P> <P class="p126 ft2">Enligt <SPAN class="ft3">första stycket </SPAN>får löptiden för en högkostnadskredit inte förlängas mer än en gång. Vad som avses med en högkostnadskredit framgår av definitionen i 2 §.</P> <P class="p126 ft2">Om avtalet innebär att krediten ska återbetalas senast vid en viss tidpunkt, är tiden fram till den tidpunkten att anse som löptiden. För avtal som innebär att en viss kredit ställs till konsumentens förfogande (kontokrediter) är löptiden den tid som krediten ställs till konsumentens förfogande (prop. 2009/10:242 s. 93). Med att löptiden förlängs avses således att parterna har kommit överens om att konsumenten får betala sin skuld vid en tidpunkt som ligger efter den ursprungligt avtalade förfallotiden eller, i fråga om kontokrediter, att krediten ställs till konsumentens förfogande under en längre tid än vad som avtalats från början.</P> <P class="p193 ft2">Av <SPAN class="ft3">andra stycket </SPAN>framgår vissa undantag från förlängningsbegränsningen. Enligt första punkten får löptiden för en högkostnadskredit – trots första stycket – förlängas, om förlängningen inte medför en kostnad för konsumenten. Helt kostnadsfria anstånd med betalningen hindras således inte av begränsningen i första stycket. Exempel på kostnader som medför att löptiden inte får förlängas mer än en gång är avgifter med anledning av förlängningen eller ränta under förlängningsperioden.</P> <P class="p154 ft2">Enligt andra punkten får löptiden för en högkostnadskredit även förlängas mer än en gång om konsumenten beviljas en avbetalningsplan för att kunna betala sin skuld. För att denna undantagsregel ska vara tillämplig måste avbetalningsplanen vara skälig. Vad som är skäligt får avgöras efter en helhetsbedömning i det enskilda fallet. Vid bedömningen bör ofta särskild vikt läggas vid om kreditfordran betalas av under en tid som är rimlig med hänsyn till konsumentens betalningsförmåga och kreditbeloppets storlek. En utgångspunkt är att konsumenten ska betala av kreditfordran så snabbt som möjligt med hänsyn till sitt betalningsutrymme. En annan omständighet som bör ha stor betydelse är hur höga kostnader som konsumenten orsakas genom avbetalningsplanen.</P> <P class="p135 ft4">Det är näringsidkaren som har bevisbördan för att en avbetalningsplan är skälig. Det ligger alltså i näringsidkarens intresse att dokumentera överenskommelsen om avbetalning och vilka uppgifter om konsumentens ekonomi som denna har grundat sig på (jfr näringsidkarens bevis-</P> <P class="p218 ft2">68</P> </DIV> <DIV id="page_69"> <P class="p200 ft2">börda för att en tillräcklig kreditprövning har gjorts, prop. 2009/10:242 Prop. 2017/18:72</P> <P class="p287 ft2"><SPAN class="ft31">s.</SPAN><SPAN class="ft62">101).</SPAN></P> <P class="p288 ft2">Av <SPAN class="ft3">andra stycket </SPAN>framgår att om kreditgivaren finansierar återbetalning</P> <P class="p289 ft2">av en högkostnadskredit genom att lämna konsumenten en ny högkostnadskredit, ska detta vid tillämpning av första stycket anses vara en förlängning av löptiden för den befintliga krediten. Detsamma gäller om den nya högkostnadskrediten lämnas av en annan kreditgivare, om de båda kreditgivarna har nära förbindelser i den mening som avses i 1 kap. 6 § lagen om bank- och finansieringsrörelse. Till exempel anses två kreditgivare ha nära förbindelser om det ena kreditgivande företaget direkt eller indirekt utgör moderföretag till det andra.</P> <P class="p83 ft2">Bestämmelsen är tillämplig om den nya krediten helt eller delvis finansierar återbetalning av den befintliga krediten. Det spelar alltså inte någon roll om den nya krediten avser ett kreditbelopp som är lika med, större eller mindre än den utestående kreditfordran, så länge som åtminstone en del av kreditbeloppet finansierar återbetalning av den befintliga skulden.</P> <P class="p10 ft2">Att den nya krediten finansierar återbetalning av den befintliga krediten innebär att den gör det ekonomiskt möjligt för konsumenten att betala av på den befintliga skulden. Det spelar ingen roll om konsumenten använder det nya kreditbeloppet för att betala av på skulden eller om konsumenten i stället gör avbetalningen med t.ex. egna sparade medel. Om den befintliga skulden minskar – helt eller delvis – efter det att den nya krediten lämnas, är det i regel tillräckligt för att konstatera att den nya krediten finansierat återbetalningen.</P> <P class="p83 ft2">Enligt det förevarande stycket ska en ny högkostnadskredit anses vara en förlängning av löptiden för den befintliga högkostnadskrediten. För tillämpningen av bestämmelsen innebär detta att den befintliga – dvs. den ursprungliga – krediten ska anses fortsätta att löpa och inte vara slutreglerad, även om den betalas. En kreditgivare kan alltså inte kringgå begränsningen i första stycket genom att lämna konsumenten en ny högkostnadskredit i refinansieringssyfte mer än en gång.</P> <P class="p11 ft4">Ett villkor som strider mot den förevarande paragrafen är utan verkan mot konsumenten (5 §). En näringsidkare som använder ett sådant villkor kan också förbjudas att i framtiden i liknande fall använda samma eller väsentligen samma villkor i enlighet med 3 § lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden.</P> <P class="p4 ft27">Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser</P> <P class="p290 ft31"><SPAN class="ft31">1.</SPAN><SPAN class="ft63">Denna lag träder i kraft den 1 september 2018.</SPAN></P> <P class="p10 ft31"><SPAN class="ft31">2.</SPAN><SPAN class="ft63">För kreditavtal som har ingåtts före ikraftträdandet gäller 4 § i den äldre lydelsen.</SPAN></P> <P class="p163 ft2">Enligt <SPAN class="ft3">första punkten </SPAN>träder lagen i kraft den 1 september 2018.</P> <P class="p291 ft2">I <SPAN class="ft3">andra punkten </SPAN>klargörs att de äldre bestämmelserna i 4 § ska fortsätta att gälla för kreditavtal som har ingåtts före ikraftträdandet. Det innebär att bestämmelserna om kreditprövning i 12 och 13 §§ över huvud taget inte gäller för en annan räntefri kredit än kontokredit som inte är förbunden med mer än en obetydlig avgift och som ska betalas tillbaka inom tre</P> <P class="p200 ft2">månader, om kreditavtalet har ingåtts före ikraftträdandet.</P> <P class="p52 ft2">69</P> </DIV> <DIV id="page_70"> <P class="p105 ft2">Prop. 2017/18:72 I enlighet med allmänna avtalsrättsliga principer gäller i övrigt de nya bestämmelserna endast för kreditavtal som ingås efter ikraftträdandet. För ett kreditavtal som har ingåtts före ikraftträdandet kommer därmed inte de nya reglerna om högkostnadskrediter att gälla. Om ett äldre avtal t.ex. förlängs eller på annat sätt omförhandlas efter ikraftträdandet, får det bedömas om det är fråga ett nytt avtal eller om det är samma avtal som fortsätter att tillämpas (jfr prop. 2008/09:88 s. 85). Vid den bedömningen bör det beaktas bl.a. i vilken utsträckning de tidigare villkoren fortsätter att gälla oförändrade eller om det snarare är fråga om villkorsändringar eller införande av nya villkor för avtalets fortsatta tillämpning.</P> <P class="p292 ft2">Vidare gäller inte de nya reglerna om måttfullhet vid marknadsföring eller om upplysningsskyldighet vid marknadsföring av högkostnadskrediter för en marknadsföringsåtgärd som har vidtagits före den 1 september 2018.</P> <P class="p293 ft2">Övervägandena finns i avsnitt 7.</P> <P class="p294 ft2">70</P> </DIV> <DIV id="page_71"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p24 ft64">Sammanfattning av betänkandet Stärkt konsumentskydd på marknaden för högkostnadskrediter (SOU 2016:68)</P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p24 ft2">Prop. 2017/18:72</P> <P class="p295 ft2">Bilaga 1</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p200 ft27">Utredningens förslag</P> <P class="p296 ft3">Utredningens definition av högkostnadskrediter</P> <P class="p179 ft2">Utredningen har valt att avgränsa sina huvudsakliga förslag till att gälla en särskild form av krediter som utredningen benämner <SPAN class="ft3">högkostnadskrediter</SPAN>. Definitionen av denna kreditform utgår från vilken effektiv ränta krediten har. Effektiv ränta är ett begrepp som avspeglar både relativt sett höga kostnader för en kredit och korta återbetalningstider. Utredningen har satt gränsen för vad som utgör en högkostnadskredit till 30 procentenheter över räntelagens referensränta, som för närvarande är 0. Definitionen omfattar inte kreditköp, dvs. krediter som finansierar köp av en vara eller en tjänst.</P> <P class="p297 ft3">Förslag på åtgärder</P> <P class="p298 ft8">Utredningen föreslår följande åtgärder för att stärka konsumentskyddet på marknaden för högkostnadskrediter.</P> <P class="p299 ft3"><SPAN class="ft38">•</SPAN><SPAN class="ft65">En upplysning vid marknadsföring av högkostnadskrediter</SPAN><SPAN class="ft2">. En särskild upplysning ska ges vid marknadsföring av en högkostnadskredit. Den ska vara lätt att se och innehålla en hänvisning till mer information på en myndighets hemsida. Informationen kan exempelvis gälla följderna av att skuldsätta sig och vilka möjligheter det finns till att få hjälp i ekonomiska frågor.</SPAN></P> <P class="p300 ft3"><SPAN class="ft38">•</SPAN><SPAN class="ft65">Ett räntetak och ett kostnadstak för högkostnadskrediter</SPAN><SPAN class="ft2">. Räntetaket innebär en begränsning av den kreditränta och den dröjsmålsränta som får tas ut för en högkostnadskredit. Utredningen föreslår en högsta nivå om 40 procentenheter över referensräntan. Kostnadstaket innebär att konsumenten inte ska vara skyldig att betala mer än 100 procent av kreditbeloppet i kostnader för krediten. Bland kostnaderna räknas kreditkostnaden, inkassokostnader och dröjsmålsränta.</SPAN></P> <P class="p301 ft12"><SPAN class="ft38">•</SPAN><SPAN class="ft66">En begränsning av möjligheten att förlänga en högkostnadskredits löptid</SPAN><SPAN class="ft4">. Kreditgivaren får inte förlänga återbetalningstiden mer än en gång. Det ska alltså inte vara tillåtet att förlänga kredittiden gång på gång utan att skulden samtidigt avbetalas.</SPAN></P> <P class="p302 ft12"><SPAN class="ft38">•</SPAN><SPAN class="ft66">En marginal i </SPAN><NOBR>kvar-att-leva-på-kalkylen.</NOBR> <SPAN class="ft4">Kreditgivaren ska ha större marginaler vid beräkningen av konsumentens återbetalningsförmåga när konsumenten ansöker om en högkostnadskredit. Om återbetalningen av krediten skulle leda till att konsumenten har alltför små marginaler kvar i sin disponibla inkomst ska krediten inte få beviljas.</SPAN></P> <P class="p303 ft2">71</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_72"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p89 ft2">Prop. 2017/18:72</P> <P class="p304 ft2">Bilaga 1</P> <P class="p305 ft2">72</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p306 ft4"><SPAN class="ft38">•</SPAN><SPAN class="ft67">Kreditprövning av gratislån</SPAN>. Kreditgivaren ska vara skyldig att utföra en kreditprövning även för korta krediter som inte medför några kostnader.</P> <P class="p307 ft12"><SPAN class="ft38">•</SPAN><SPAN class="ft67">Marknadsföringen av krediter ska vara måttfull</SPAN><SPAN class="ft4">. Högre krav ska ställas på marknadsföringens utformning, för att förhindra att marknadsföringen lockar till oöverlagda beslut att ta en kredit.</SPAN></P> <P class="p186 ft27">Utredningens uppdrag</P> <P class="p150 ft4">Utredningen har haft i uppdrag att överväga åtgärder för att åstadkomma en mer ansvarsfull marknad för konsumentkrediter. Syftet med uppdraget har varit att stärka konsumentskyddet och minska risken för att konsumentkrediter leder till överskuldsättning.</P> <P class="p28 ft2">I utredningsuppdraget har ingått att överväga följande åtgärder:</P> <P class="p308 ft2"><SPAN class="ft38">•</SPAN><SPAN class="ft68">en civilrättslig sanktionsregel vid bristande kreditprövning</SPAN></P> <P class="p309 ft8"><SPAN class="ft38">•</SPAN><SPAN class="ft69">en begränsning av den kreditränta och dröjsmålsränta som kreditgivaren får ta ut (räntetak)</SPAN></P> <P class="p310 ft4"><SPAN class="ft38">•</SPAN><SPAN class="ft70">en begränsning av det totala belopp för kostnader som en konsument kan bli skyldig att betala (kostnadstak)</SPAN></P> <P class="p311 ft2"><SPAN class="ft38">•</SPAN><SPAN class="ft68">en begränsning av möjligheten att förlänga lån</SPAN></P> <P class="p312 ft2"><SPAN class="ft38">•</SPAN><SPAN class="ft68">ett skriftlighetskrav för kreditavtal</SPAN></P> <P class="p312 ft2"><SPAN class="ft38">•</SPAN><SPAN class="ft68">skärpta marknadsförings- och informationskrav.</SPAN></P> <P class="p313 ft4">Utöver de angivna åtgärderna har utredningen varit oförhindrad att överväga andra närliggande åtgärder.</P> <P class="p31 ft4">Utredningens uppdrag har varit att i första hand föreslå åtgärder riktade mot s.k. snabblån.</P> <P class="p31 ft8">De åtgärder som utredningen föreslår ska enligt utredningsdirektiven sammanfattningsvis syfta till att</P> <P class="p307 ft4"><SPAN class="ft38">•</SPAN><SPAN class="ft70">minska risken för att en konsument erbjuds och beviljas ett lån som han eller hon inte klarar av att betala tillbaka</SPAN></P> <P class="p307 ft8"><SPAN class="ft38">•</SPAN><SPAN class="ft69">minska risken för att en konsument hamnar i en skuldspiral på grund av beviljade lån</SPAN></P> <P class="p314 ft4"><SPAN class="ft38">•</SPAN><SPAN class="ft70">öka konsumentens medvetenhet om följderna av och riskerna med vissa slags lån.</SPAN></P> <P class="p186 ft27">Uppdragets bakgrund – en ifrågasatt låneform</P> <P class="p315 ft4">Sedan snabblånen introducerades på den svenska konsumentkreditmarknaden år 2006 har de varit en uppmärksammad och oftast ifrågasatt form av lån.</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_73"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr3 td86"><SPAN class="p316 ft2">Det har under åren publicerats ett flertal olika undersökningar, rappor-</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td14"><SPAN class="p14 ft2">Prop. 2017/18:72</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td86"><SPAN class="p316 ft2">ter och statistik avseende snabblån. Samtliga kan sägas peka på att kon-</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p14 ft2">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p316 ft2">sumenter som tar snabblån är en utsatt grupp konsumenter med låga</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p316 ft2">inkomster, låg kreditvärdighet och inga andra möjligheter att få kredit.</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td86"><SPAN class="p316 ft2">Att de kreditgivande företagen inte gör en fullgod kreditprövning och att</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p316 ft2">många konsumenter får svårt att betala tillbaka de snabblån de tagit är</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p316 ft2">också omständigheter som lyfts fram. När det gäller betalningssvårig-</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td86"><SPAN class="p316 ft2">heter för konsumenterna har ofta antalet ansökningar om betalnings-</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p316 ft2">förelägganden som inges till Kronofogdemyndigheten tagits som argu-</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p316 ft2">ment för att konsumenter tagit snabblån trots att de inte haft återbetal-</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td86"><SPAN class="p316 ft2">ningsförmåga. Antalet ansökningar om betalningsförelägganden har</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p14 ft2">också i princip ökat under åren.</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p316 ft2">När en ny konsumentkreditlag infördes 2010 diskuterades konsument-</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td86"><SPAN class="p316 ft2">skyddsproblem med snabblån, och vissa undantag från lagstiftningen,</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p316 ft2">som tidigare gällt för mindre och kortare krediter, togs bort. Under 2014</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p316 ft2">infördes en ny lag för bolag som ger konsumentkrediter och som tidigare</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td86"><SPAN class="p316 ft2">inte behövt särskilt tillstånd eller stått under tillsyn av Finansinspek-</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p316 ft2">tionen. Skälet till att en sådan ny näringsrättslig lagstiftning ansågs be-</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td86"><SPAN class="p14 ft2">hövas var konsumentskyddsproblem med framför allt snabblån.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p4 ft27">Snabblånemarknaden i dag</P> <P class="p317 ft3">Vad är ett snabblån?</P> <P class="p84 ft2">En första fråga för utredningen har varit att ta ställning till vilka kriterier som är utmärkande för ett snabblån. Det finns ingen vedertagen definition av låneformen. Följande ungefärliga beskrivning brukar användas: det handlar om krediter som ska betalas tillbaka snabbt, ofta inom en till tre månader, det är krediter som avser relativt små belopp, vanligast en eller några tusen kronor och lånen är lätta att ansöka om via sms eller internet.</P> <P class="p11 ft4">Krediter om en eller högst fem tusen kronor och en återbetalningstid om en månad har under utredningstiden erbjudits av knappt 30 bolag. Bland dessa bolag finns flera som erbjuder även större krediter, upp emot 20 000 kronor, med återbetalningstider under ett år. Med utgångspunkt från produktutbudet har utredningen funnit att ett snabblån kan beskrivas som</P> <P class="p318 ft2"><SPAN class="ft38">•</SPAN><SPAN class="ft71">en kredit om ett mindre belopp, upp till 20 000 kronor</SPAN></P> <P class="p319 ft2"><SPAN class="ft38">•</SPAN><SPAN class="ft71">en kredit som ska betalas tillbaka på kort tid, mellan en och 10 månader</SPAN></P> <P class="p320 ft4"><SPAN class="ft38">•</SPAN><SPAN class="ft72">en kredit med hög effektiv ränta, från 100 procent till flera tusen procent.</SPAN></P> <P class="p321 ft4">Utredningen har konstaterat att snabblånebranschen kan betraktas som en snabbt föränderlig bransch. Flera bolag har under utredningens gång förändrat sitt utbud av lån när det gäller belopp, löptider och kostnader. Gränserna för vad som är ett snabblån kan alltså betraktas som flytande.</P> <P class="p322 ft2">73</P> </DIV> <DIV id="page_74"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p24 ft2">Prop. 2017/18:72</P> <P class="p251 ft2">Bilaga 1</P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p24 ft3">Villkor på snabblånemarknaden</P> <P class="p150 ft4">Som en del av utredningens arbete har utredningen följt och kartlagt villkoren för snabblån.</P> <P class="p33 ft2">Krediträntorna för snabblån ligger på en betydligt högre nivå än på den övriga kreditmarknaden. Vissa kreditgivare tar ut endast ränta, andra tar ut en ränta och en avgift. Eftersom alla kreditgivare har en möjlighet att ta ut avgifter, men alla inte gör det, kan den kreditränta som ibland anges i dagens avtalsvillkor vara missvisande hög. Utredningen har gjort bedömningen att krediträntenivån är mellan 20 och cirka 250 procent. Inom det spannet är det dock vanligare att krediträntorna ligger över 50 procent och uppåt.</P> <P class="p148 ft2">En del snabblånebolag anger att det går bra att låna om man har betalningsanmärkningar, andra inte. Vissa företag har en minsta gräns för den sökandes årsinkomst eller ålder – det kan då var fråga om årsinkomster runt 100 000 kronor. Andra bolag har inte några sådana fasta gränser.</P> <P class="p203 ft8">I princip samtliga snabblånebolag inhämtar en kreditupplysning. Bo- lagen använder sig av olika kreditupplysningsföretag.</P> <P class="p132 ft3">Information och marknadsföring</P> <P class="p150 ft2">Den främsta kanalen för marknadsföring av snabblån är internet. Utredningen anser att de flesta hemsidor ger tydlig och saklig information om kostnaden för krediterna. Hemsidornas informationsinnehåll i övrigt varierar. På flertalet hemsidor är det dock lätt att hitta information om andra avtalsvillkor, exempelvis om vad som händer om man inte betalar i rätt tid. Många företag har också information som kan sägas varna konsumenten från att ta ett lån om det finns risk för att konsumenten inte kan betala tillbaka lånet.</P> <P class="p188 ft4">Att det är lätt att ansöka är något som snabblånebolagen ofta framhåller i marknadsföringen, liksom att krediten utbetalas snabbt. Ansökningsprocessen innefattar dock flera steg – kunden ska ange uppgifter om sig själv och sin ekonomi och kunna identifiera sig.</P> <P class="p132 ft3">Finansinspektionens tillståndsprövning och tillsyn</P> <P class="p323 ft31">Sedan lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter började gälla i juli 2014 måste snabblånebolag och andra bolag som inte är banker eller andra kreditinstitut ha Finansinspektionens tillstånd för att bedriva verksamhet med konsumentkrediter. Bolag som fått Finansinspektionens tillstånd kallas <SPAN class="ft13">konsumentkreditinstitut</SPAN>. Finansinspektionen har under utredningens gång prövat bolagens tillståndsansökningar och successivt beviljat bolagen tillstånd. Även bolag vars tillståndsansökan ännu inte har blivit prövad har haft rätt att fortsätta bedriva verksamhet. Nästan 10 snabblånebolag (av ungefär 30 sökande) har inte beviljats tillstånd av Finansinspektionen, och vid utredningstidens slut hade ännu inte alla snabblånebolags tillståndsansökningar prövats. Endast bolag som har tillstånd behöver rapportera fakta om sin lånevolym, antalet beviljade krediter, ränteintäkter, m.m. till Finansinspektionen.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p24 ft2">74</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_75"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr3 td86"><SPAN class="p15 ft2">En uppskattning från Finansinspektionen, som bygger på rapporte-</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td14"><SPAN class="p14 ft2">Prop. 2017/18:72</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td86"><SPAN class="p14 ft2">ringen från snabblånebolag som fått tillstånd att bedriva verksamhet, är</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p14 ft2">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p14 ft2">att utlåningen av snabblån under 2016 från bolag med tillstånd kommer</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p14 ft2">att omfatta cirka 450 000 lån, med en lånevolym om 1,8 miljarder. Stor-</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td86"><SPAN class="p14 ft2">leken på ett genomsnittligt lån är ungefär 4 000 kronor.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td86"><SPAN class="p14 ft27">Konsumentskyddsproblem i dag</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td86"><SPAN class="p14 ft2">Marknaden för snabblån har förändrats under åren och vissa företeelser</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p14 ft2">som tidigare kritiserats, exempelvis att låneformen attraherar framför allt</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p14 ft2">unga vuxna, förekommer inte längre. Den största kunskapen om snabblån</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td86"><SPAN class="p14 ft2">hämtas från konsumenter som får problem att betala tillbaka sitt snabb-</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p14 ft2">lån. Det finns alltså en ganska liten kunskap om de konsumenter som tar</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p14 ft2">snabblån och som betalar tillbaka i tid. Utifrån det underlag som utred-</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td86"><SPAN class="p14 ft2">ningen tagit del av och inhämtat anser utredningen dock att man kan be-</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p14 ft2">skriva konsumentskyddsproblemen med snabblån enligt följande.</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p15 ft2">Konsumenter som tar snabblån har begränsad tillgång till andra sätt att</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td86"><SPAN class="p14 ft2">ta krediter med lägre kostnader, t.ex. att få ett vanligt banklån eller ha ett</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p14 ft2">kreditkort. Konsumenter som tar snabblån bedöms alltså ha lägre kredit-</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p14 ft2">värdighet än andra konsumenter. Låg kreditvärdighet kan bero på flera</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td86"><SPAN class="p14 ft2">olika faktorer och kreditvärdigheten är en sammanvägd bedömning av</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p14 ft2">dessa faktorer. Låg inkomst, andra kreditengagemang och betalningsan-</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td86"><SPAN class="p14 ft2">märkningar är faktorer som typiskt sett ger en lägre kreditvärdighet.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p14 ft2">Utredningen delar den uppfattning som uttrycks i våra kommittédirektiv</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p14 ft2">– snabblån riktar sig mot en grupp konsumenter som kan kallas hög-</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td86"><SPAN class="p14 ft2">riskkonsumenter. Dessa konsumenter löper större risk än andra att inte</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p14 ft2">kunna betala tillbaka sitt lån.</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p15 ft2">Utredningen anser dock att snabblånen är långt ifrån det enda konsu-</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p14 ft2">mentskyddsproblemet på kreditmarknaden. Hela kreditmarknaden i dag</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td86"><SPAN class="p14 ft2">innebär risker för skuldsättningsproblematik och överskuldsättning. Det</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p14 ft2">stora utbudet av konsumentkrediter och möjligheten att ta en mängd</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td86"><SPAN class="p14 ft2">krediter från olika kreditgivare anser utredningen vara en betydande risk-</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p14 ft2">faktor för fler konsumenter än dem som kan kallas högriskkonsumenter.</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p14 ft2">Det material utredningen tagit del av, bl.a. från Kronofogdemyndigheten</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p14 ft2">och från landets budget- och skuldrådgivare, pekar mot att vägen till att</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td86"><SPAN class="p14 ft2">ta snabblån går över andra former av konsumtionskrediter – andra</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p14 ft2">blancolån, fakturakrediter och avbetalningsköp.</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td86"><SPAN class="p15 ft2">Som en bakgrund till utredningens förslag har utredningen i betänk-</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p14 ft2">andet översiktligt redogjort för olika ekonomiska modeller som kan för-</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p14 ft2">klara konsumentens val på kreditmarknaden. Beteendeekonomisk forsk-</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td86"><SPAN class="p14 ft2">ning beskriver hur fenomen som bristande självkontroll och över-</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p14 ft2">optimism kan påverka ekonomiska beslut. Även om inga beteendeeko-</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p14 ft2">nomiska studier ännu gjorts av den svenska kreditmarknaden anser utred-</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td86"><SPAN class="p14 ft2">ningen att det är viktigt att beakta att människor i allmänhet inte alltid</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p14 ft2">fattar beslut som kan sägas maximera deras egen ekonomiska nytta enligt</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td86"><SPAN class="p14 ft2">klassisk nationalekonomisk teoribildning.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p324 ft2">75</P> </DIV> <DIV id="page_76"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p89 ft2">Prop. 2017/18:72</P> <P class="p304 ft2">Bilaga 1</P> <P class="p305 ft2">76</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p24 ft27">Utredningens överväganden</P> <P class="p93 ft3">Allmänt om syftet med utredningens förslag</P> <P class="p150 ft2">Alla de åtgärder som utredningen föreslår bidrar till utredningens mer övergripande syfte, men på olika sätt. Utredningen anser att samtliga behövs för att åstadkomma ett högt konsumentskydd och för att i tillräcklig mån minska riskerna för att konsumenter ansöker om och beviljas krediter som de inte kommer att förmå betala tillbaka som det var tänkt. Utredningens förslag är alltså avsedda att begränsa dagens utlåning till högriskkonsumenter, skapa rimligare villkor för konsumenterna och skydda de konsumenter som trots allt beviljas ett lån som de får svårt att betala tillbaka.</P> <P class="p91 ft2">Krediter ger konsumenter möjligheter att planera och ordna sin ekonomi och att anpassa sin konsumtion över tiden. Krediter bidrar därmed till tillväxten i samhället och ger konsumenter frihet att göra val i livet. Krediter som tas utan att konsumenter har återbetalningsförmåga innebär däremot att konsumenten hamnar i en skuldsituation och kommer att få betala mycket höga kostnader, inte bara den ursprungliga avtalade kreditkostnaden och dröjsmålsränta, utan också kostnader för indrivning av skulden. Kreditengagemanget riskerar därmed att ta stora delar av konsumentens ekonomiska resurser i anspråk och minskar konsumentens frihet och möjlighet att planera sin ekonomi utefter sina egna önskemål. Utredningen anser därför att det är befogat att införa åtgärder för att åstadkomma en restriktivare utlåning.</P> <P class="p149 ft3">Definitionen av högkostnadskrediter</P> <P class="p94 ft2">Utredningens definition omfattar något fler kreditformer än vad som i dag kan kallas snabblån. Anledningen till det är framför allt att det finns andra krediter som kan antas erbjudas högriskkonsumenter, framför allt personer med betalningsanmärkningar, och som utmärks av en tämligen hög effektiv ränta, dock inte så hög som försnabblån. En förutsebar effekt av att införa en reglering av en viss kreditform är också att kreditgivare kommer att förändra sitt produktutbud för att undgå regleringen. En definition bör därför, i möjligaste mån, utformas så att kreditgivning till högriskkonsumenter inte kan fortsätta utan att omfattas av regleringen.</P> <P class="p325 ft4">Utredningens definition omfattar inte kreditköp. Oavsett effektiv ränta är alltså ett fakturaköp eller ett användande av kreditkort inte att betrakta som en högkostnadskredit. Orsaken till att utredningen inte omfattat kreditköp är att utredningens uppdrag varit att i huvudsak överväga åtgärder avseende snabblån. Inom ramen för utredningens direktiv och utredningstidens längd har det därför inte funnits förutsättningar att kartlägga och analysera kreditköpsmarknaden på ett sådant sätt att utredningens huvudsakliga förslag kan omfatta denna kreditform.</P> <P class="p156 ft3">En upplysning vid marknadsföring av högkostnadskrediter</P> <P class="p219 ft8">En upplysning vid marknadsföring av högkostnadskrediter kan öka konsumentens medvetenhet om risker med skuldsättning och ge honom eller henne möjligheter till att se över sin ekonomi och sitt lånebehov. Detta</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_77"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft8">kan bidra till större eftertänksamhet innan konsumenten ansöker om ett lån och bidra till att färre konsumenter ansöker om riskfyllda lån.</P> <P class="p132 ft3">Räntetak och kostnadstak</P> <P class="p101 ft4">Utredningen anser att ett upplysningskrav inte är tillräckligt för att stärka konsumentskyddet. Det behöver också införas åtgärder som minskar de ekonomiska incitamenten att låna ut till högriskkonsumenter.</P> <P class="p98 ft2">Kreditgivarnas möjligheter att ta ut höga räntor för sina krediter medger också stora intäkter, som kan användas för att kompensera för kreditförluster. Det effektiva svenska indrivningssystemet och möjligheten att ta ut dröjsmålsränta är viktiga förutsättningar för en hög betalningsmoral och en fungerande ekonomi. De innebär samtidigt att kreditgivare inte tar så stora risker även om de lånar ut till konsumenter som sedan inte kan betala i rätt tid. Även sådana fordringar kan, tack vare dröjsmålsräntan, ge tämligen god avkastning. Dröjsmålsränta kan i dag löpa under i princip obegränsad tid. Ett räntetak och ett kostnadstak är en kombination av åtgärder som syftar till att kreditgivarna ska ta större hänsyn till risken för att konsumenten hamnar i betalningssvårigheter och därmed vara mer restriktiva i sin utlåning. Med ett räntetak begränsas kreditgivarnas möjligheter att kompensera kreditförluster med höga ränteintäkter och kostnadstaket innebär att fordringar som inte betalas i rätt tid får ett begränsat värde. Bestämmelserna leder också till rimligare villkor på marknaden för högkostnadskrediter.</P> <P class="p220 ft3">Begränsning av möjligheten att förlänga lån</P> <P class="p157 ft2">Ett särskilt konsumentskyddsproblem på marknaden för högkostnadskrediter är att konsumenter lockas att gång på gång förlänga en kort kredit. Om förlängningar medges konsumenter med bristande återbetalningsförmåga innebär de ett fördyrande av lånet som förvärrar ekonomin utan att leda till skuldfrihet. Att skjuta återbetalningen av lånet framför sig är troligen särkskilt lockande för konsumenter med små marginaler i sin ekonomi och den totala kostnaden för många förlängningar kan vara särskilt svår att förutse. Även om ett ränte- och ett kostnadstak införs kommer korta krediter, och därmed incitamentet att förlänga dem, troligen finnas kvar. Utredningen föreslår därför att en begränsning av möjligheten att förlänga lån införs. Kreditgivaren ska dock alltid kunna förlänga kredittiden för att konsumenten ska kunna få en skälig avbetalningsplan.</P> <P class="p149 ft3">Marginal i <NOBR>kvar-att-leva-på-kalkylen</NOBR></P> <P class="p103 ft2">Utredningens ovan nämnda förslag syftar till en restriktivare utlåning till högriskkonsumenter. Eftersom det fortfarande kommer finnas utrymme för att ge riskfyllda lån bör särskilda krav ställas på kreditprövningen, som i dag, enligt utredningen, inte alltid garanterar att endast konsumenter med verklig återbetalningsförmåga beviljas krediter. I dag kan kreditgivarna inte kontrollera alla uppgifter som ligger till grund för den s.k. <NOBR>kvar-att-leva-på-kalkylen.</NOBR> Det finns heller inte någon uttrycklig skyldighet för kreditgivarna att ta hänsyn till risken att underlaget för kreditprövningen kan vara felaktigt. Om kreditgivarna inte kan bevilja krediter i de fall då en konsument enligt den kalkyl som görs har väldigt små</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p24 ft2">Prop. 2017/18:72</P> <P class="p295 ft2">Bilaga 1</P> <P class="p326 ft2">77</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_78"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p24 ft2">Prop. 2017/18:72</P> <P class="p251 ft2">Bilaga 1</P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p202 ft4">marginaler kvar efter det att kreditfordran betalats, minskar riskerna för att konsumenten beviljas en kredit som senare leder till problem att återbetala kreditbelopp och kostnader.</P> <P class="p189 ft3">Kreditprövning av gratislån</P> <P class="p219 ft4">Flera kreditgivare erbjuder snabblån som är helt gratis. Även en kredit som är helt kostnadsfri innebär en risk för att dras in i en skuldsättningsproblematik. Det bör därför finnas lagkrav på att en kreditprövning ska utföras även vid beviljandet av sådana krediter.</P> <P class="p189 ft3">Måttfullhet vid marknadsföring</P> <P class="p219 ft2">Konsumentkreditmarknaden i stort innebär risker för överskuldsättning. Det stora utbudet av olika sorters krediter innebär att konsumenten kan ha en mängd kreditengagemang och bygga upp en större och större skuldbörda över tid. Om skuldbördan leder till överskuldsättning eller inte kan bero på en mängd faktorer, t.ex. plötsliga förändringar i konsumentens inkomstförhållanden. Större hänsyn bör tas till de generella riskerna med konsumentkrediter vid bedömningen av marknadsföringens måttfullhet, så att denna inte lockar konsumenter till oöverlagda beslut.</P> <P class="p100 ft3">Åtgärder som inte föreslås</P> <P class="p218 ft3">– en civilrättslig sanktion och skriftlighetskrav</P> <P class="p150 ft2">En civilrättslig sanktion vid bristande kreditprövning är en lagstiftningsåtgärd som tidigare övervägts vid flera tillfällen men inte lett till att en bestämmelse införts. Redan i dag finns en viss möjlighet att jämka en persons betalningsansvar om en kreditgivare brustit i sitt ansvar att kreditpröva.</P> <P class="p148 ft2">Utredningen har kommit fram till att en lagregel med en civilrättslig sanktion skulle bli komplex och svårtillämpad. Utredningen tror heller inte att en sådan regel skulle bli ett effektivt påtryckningsmedel för att förmå kreditgivaren att utföra noggrannare kreditprövningar. Snarare skulle den kunna leda till många onödiga tvister.</P> <P class="p95 ft2">När det gäller ett krav på skriftlighet skulle detta kunna bidra till att konsumenten får mer tid och bättre möjlighet att överväga lånevillkoren innan han eller hon ingår ett kreditavtal. Med den utformning ett skriftlighetskrav skulle kunna få – där även olika former av elektroniska handlingar skulle kunna anses vara skriftliga – anser dock utredningen att konsumenten knappast skulle få mer tid på sig innan avtalet sluts. Utredningen tror inte heller att ett skriftlighetskrav skulle bidra till att konsumenten överväger avtalsinnehållet eller sitt eget behov av att låna på ett bättre sätt än i dag. Konsumenten får redan information om avtalsvillkor, framför allt kostnader för lånet, och kan överväga dessa under så lång tid han eller hon vill. Flera kreditgivare har också redan rutiner som i princip uppfyller kraven på skriftlighet, antingen på elektronisk väg eller genom att konsumenten undertecknar en skriftlig handling.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p24 ft2">78</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_79"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p24 ft27">Förslagens konsekvenser</P> <P class="p93 ft3">Konsekvenser för konsumenterna</P> <P class="p152 ft2">Syftet med förslagen är att minska risken för att konsumenter tar lån som de inte kan betala tillbaka i rätt tid. Utlåning som innebär sådana risker bör genom förslagen minska i omfång och färre konsumenter kommer alltså att hamna i en skuldsättningsproblematik. Förslagen bör också leda till att villkoren på marknaden blir rimligare och att konsumenter får ett ytterligare skydd genom att skulden inte kan växa över en viss nivå.</P> <P class="p102 ft4">En restriktivare utlåning kommer troligen också att innebära att vissa konsumenter inte längre kommer att ha tillgång till kredit. Utredningen gör dock inte bedömningen att förslagen kan komma att ge upphov till en större illegal kreditmarknad.</P> <P class="p189 ft3">Konsekvenser för de kreditgivande företagen</P> <P class="p101 ft4">Förslagen berör i huvudsak snabblånebolagen, men också några andra kreditgivare som erbjuder krediter som faller in under utredningens definition av en högkostnadskredit. Räntetaket berör dock huvudsakligen snabblånebolag.</P> <P class="p98 ft2">Företagen måste anpassa sitt produktutbud och sin marknadsföring så att dessa överensstämmer med den nya regleringen. Kraven på kreditprövning innebär att företag i viss mån måste ha nya rutiner i sin kreditgivningsprocess. Detta kommer medföra vissa administrativa kostnader, exempelvis för förändringar av företagens hemsidor och utbildning av personal. Detta är kostnader av engångskaraktär och bedöms vara små kostnader för bolagen.</P> <P class="p98 ft2">Räntetaket kommer att innebära att snabblånebolagens ränteintäkter minskar. Kostnadstaket kommer att innebära i huvudsak att företag som erbjuder högkostnadskrediter inte kommer att kunna få samma intäkter då konsumenten hamnar i dröjsmål med betalningen.</P> <P class="p98 ft4">En trolig effekt av ett räntetak är att vissa företag kommer att erbjuda andra former av krediter än snabblån, exempelvis kontokrediter eller större krediter med längre löptid.</P> <P class="p98 ft2">Minskade intäktsmöjligheter kan få till följd att vissa bolag lägger ned sin kreditgivande verksamhet. Antalet aktörer på marknaden kan alltså bli mindre.</P> <P class="p133 ft20">Förslagen medför sannolikt varken kostnadsökningar eller besparingar för någon myndighet.</P> <P class="p111 ft27">Ikraftträdande</P> <P class="p208 ft2">Utredningen föreslår att förslagen träder i kraft den 1 juli 2018.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p24 ft2">Prop. 2017/18:72</P> <P class="p295 ft2">Bilaga 1</P> <P class="p326 ft2">79</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_80"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p24 ft2">Prop. 2017/18:72</P> <P class="p251 ft2">Bilaga 2</P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p24 ft1">Betänkandets lagförslag</P> <P class="p327 ft37">Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)</P> <P class="p328 ft4">Härigenom föreskrivs i fråga om konsumentkreditlagen (2010:1846)<A href="#page_80"><SPAN class="ft73">1 </SPAN></A><SPAN class="ft12">dels </SPAN>att nuvarande 6 a § ska betecknas 6 b §,</P> <P class="p28 ft2"><SPAN class="ft3">dels </SPAN>att 2, 4 och 57 §§ ska ha följande lydelse,</P> <P class="p33 ft4"><SPAN class="ft12">dels </SPAN>att det ska införas sju nya paragrafer, 6 a, 7 b, 12 b, 18 a, 19 a, 19 b och 36 a §§, och närmast före 36 a § en ny rubrik av följande lydelse.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr18 td87"><SPAN class="p14 ft3">Lydelse enligt prop. 2015/16:197</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td16"><SPAN class="p14 ft13">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p329 ft2">2 §</P> <P class="p214 ft2">I lagen avses med</P> <P class="p330 ft4"><SPAN class="ft12">konsument</SPAN>: en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet,</P> <P class="p331 ft4"><SPAN class="ft12">näringsidkare</SPAN>: en fysisk eller juridisk person som handlar för ändamål som har samband med den egna näringsverksamheten,</P> <P class="p330 ft2"><SPAN class="ft3">kreditgivare</SPAN>: den som lämnar krediten eller övertar den ursprungliga kreditgivarens fordran,</P> <P class="p330 ft2"><SPAN class="ft3">kreditavtal</SPAN>: ett avtal om lån, kontokredit, betalningsanstånd eller liknande,</P> <P class="p330 ft4"><SPAN class="ft12">kontokredit</SPAN>: ett kreditavtal som innebär en fortlöpande rätt att utnyttja ett kreditutrymme,</P> <P class="p330 ft2"><SPAN class="ft3">kreditköp</SPAN>: ett köp av en vara eller tjänst som finansieras genom en kredit som lämnas av</P> <P class="p286 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft14">säljaren, eller</SPAN></P> <P class="p126 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft14">annan kreditgivare, om det görs på grund av en överenskommelse mellan denne och säljaren eller om varan eller tjänsten anges i kreditavtalet,</SPAN></P> <P class="p126 ft4"><SPAN class="ft12">kontantpris</SPAN>: det pris till vilket en vara eller tjänst vanligen erbjuds konsumenter mot kontant betalning,</P> <P class="p126 ft2"><SPAN class="ft3">kreditkostnad</SPAN>: det sammanlagda beloppet av räntor, avgifter och andra kostnader som konsumenten ska betala med anledning av krediten, dock med undantag för notariatsavgifter,</P> <P class="p332 ft4"><SPAN class="ft12">kreditfordran</SPAN>: summan av kreditbeloppet och kreditkostnaden, <SPAN class="ft12">kreditränta</SPAN>: räntekostnaden per år för den vid varje tid obetalda delen</P> <P class="p160 ft2">av skulden angiven som en ränta,</P> <P class="p333 ft17"><SPAN class="ft15">1</SPAN><SPAN class="ft16">Senaste lydelse av</SPAN></P> <P class="p334 ft76"><SPAN class="ft74">2</SPAN><SPAN class="ft75">§ SFS 2016:00</SPAN></P> <P class="p160 ft77">4 § SFS 2016:00</P> <P class="p160 ft77">6 a § SFS 2016:00</P> <P class="p160 ft77">57 § 2016:00.</P> <P class="p24 ft2">80</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_81"> <DIV id="tx1"><SPAN class="ft2">För en annan räntefri kredit än kontokredit som inte är förbunden med mer än en obetydlig avgift och som ska betalas tillbaka inom tre månader gäller inte bestämmelserna om information i </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">7–10</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> §§, </SPAN><SPAN class="ft3">om kreditprövning i 12 och 13 §§</SPAN><SPAN class="ft2">, om dokumentation av kreditavtalet i 14 §, om ångerrätt i </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">21–25</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> §§, om underrättelse vid en överlåtelse i 28 § andra stycket eller om uppsägning av kreditavtal med obestämd löptid i 37 §.</SPAN></DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p98 ft4"><SPAN class="ft12">effektiv ränta</SPAN>: kreditkostnaden angiven som en årlig ränta beräknad på kreditbeloppet, i förekommande fall med hänsyn tagen till att delbetalningar ska göras under den löpande kredittiden.</P> <P class="p28 ft3">bostadskredit<SPAN class="ft2">:</SPAN></P> <P class="p98 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft14">en kredit som är förenad med panträtt i fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt eller liknande rätt eller som är förenad med motsvarande rätt i byggnad som inte hör till fastighet, eller</SPAN></P> <P class="p32 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft14">en kredit som tas i syfte att förvärva eller behålla äganderätt till sådan</SPAN></P> <P class="p97 ft4">egendom, om det inte är fråga om en tillfällig finansieringslösning under övergången till ett annat finansiellt arrangemang och krediten har en obestämd löptid eller ska återbetalas inom 12 månader,</P> <P class="p28 ft2"><SPAN class="ft3">bostadskredit i utländsk valuta</SPAN>: en bostadskredit i en annan valuta än</P> <P class="p32 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft14">valutan i det land inom EES där konsumenten är bosatt,</SPAN></P> <P class="p32 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft14">valutan som konsumenten får sin inkomst i, eller</SPAN></P> <P class="p98 ft4"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft78">valutan som konsumenten har de tillgångar i som ska användas som betalning av krediten.</SPAN></P> <P class="p335 ft13"><SPAN class="ft55">högkostnadskredit</SPAN>: en kredit vars effektiva ränta är lika med eller överstiger den vid varje tid gällande referensräntan enligt 9 § räntelagen (1975:635) med ett tillägg av 30 procentenheter och inte huvudsakligen avser kreditköp eller är en bostadskredit.</P> <P class="p336 ft2">4 §</P> <P class="p337 ft2">För en annan räntefri kredit än kontokredit som inte är förbunden med mer än en obetydlig avgift och som ska betalas tillbaka inom tre månader gäller inte bestämmelserna om information i <NOBR>7–10</NOBR> §§, om dokumentation av kreditavtalet i 14 §, om ångerrätt i <NOBR>21–25</NOBR> §§, om underrättelse vid en överlåtelse i 28 § andra stycket eller om uppsägning av kreditavtal med obestämd löptid i 37 §. <SPAN class="ft3">Om en sådan kredit avser kreditköp gäller inte heller bestämmelserna om kreditprövning i </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">12–13</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> §§.</SPAN></P> <P class="p99 ft4">För en räntefri kontokredit som inte är förbunden med mer än en obetydlig avgift och som ska betalas tillbaka inom tre månader gäller inte bestämmelserna om information i <NOBR>7–10</NOBR> §§ och 14 § andra och tredje styckena, om ångerrätt i <NOBR>21–25</NOBR> §§ eller om uppsägning av kreditavtal med obestämd löptid i 37 §.</P> <P class="p98 ft4">För en kontokredit som ska betalas tillbaka på uppmaning eller inom tre månader gäller inte bestämmelserna om information vid marknadsföring i 7 § andra stycket <NOBR>4–6</NOBR> och tredje stycket, om information i kreditavtalet i 14 § andra stycket, om ångerrätt i <NOBR>21–25</NOBR> §§, om betalning</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p24 ft2">Prop. 2017/18:72</P> <P class="p295 ft2">Bilaga 2</P> <P class="p326 ft2">81</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_82"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p89 ft2">Prop. 2017/18:72</P> <P class="p304 ft2">Bilaga 2</P> <P class="p305 ft2">82</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p338 ft4">av skulden i förtid i <NOBR>32–36</NOBR> §§ eller om uppsägning av kreditavtal med obestämd löptid i 37 §.</P> <P class="p33 ft2">För en bostadskredit gäller inte bestämmelserna om information i 8 och 10 §§, om betalningsplan i 16 §, om ångerrätt i <NOBR>21–25</NOBR> §§ eller om uppsägning av kreditavtal med obestämd löptid i 37 §. För en bostadskredit där kreditfordran ska betalas först i samband med att den egendom som utgör säkerhet överlåts med anledning av att låntagaren uppnår en viss ålder eller på grund av låntagarens sviktande hälsa eller död gäller dock bestämmelserna om information i 8 § första stycket och i 10 §.</P> <P class="p95 ft4">För en kredit som lämnas av ett kreditinstitut eller värdepappersbolag för finansiering av ett avtal med institutet eller bolaget om köp av finansiella instrument gäller inte bestämmelserna om information i 8– 10 §§ och 14 § andra och tredje styckena eller om uppsägning av kreditavtal med obestämd löptid i 37 §.</P> <P class="p339 ft3">6 a §</P> <P class="p340 ft12">Vid marknadsföring av krediter ska måttfullhet iakttas.</P> <P class="p340 ft12">Marknadsföring som strider mot första stycket ska vid tillämpningen av 5, 23 och 26 §§ marknadsföringslagen (2008:486) anses som otillbörlig mot konsumenter.</P> <P class="p341 ft3">7 b §</P> <P class="p340 ft3">Vid marknadsföringen av ett kreditavtal som avser en högkostnadskredit ska näringsidkaren lämna en särskild upplysning som informerar om att kreditavtalet avser en sådan kredit. Upplysningen ska också innehålla en hänvisning till mer information i privatekonomiska frågor och om riskerna med skuldsättning. Den ska lämnas på ett minst lika framträdande sätt som annan förekommande information om krediten eller kreditgivaren<SPAN class="ft2">.</SPAN></P> <P class="p342 ft12">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om utformningen och innehållet i upplysningen</P> <P class="p339 ft3">12 b §</P> <P class="p343 ft12">Vid beräkningen av konsumentens förutsättningar att återbetala en högkostnadskredit ska näringsidkaren ta särskild hänsyn till ris-</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_83"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p97 ft12">ken att konsumenten redan har, eller kommer att få, andra utgifter än vad underlaget för kreditprövningen visar<SPAN class="ft4">.</SPAN></P> <P class="p98 ft12">Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om innebörden av kreditgivarens skyldighet i detta avseende</P> <P class="p234 ft3">18 a §</P> <P class="p176 ft3">Konsumenten är inte skyldig att betala mer i kostnader med anledning av ett kreditavtal som avser en högkostnadskredit än ett belopp motsvarande 100 procent av kreditbeloppet (kostnadstak). Kostnadstaket omfattar kreditkostnaden, dröjsmålsränta och kostnader för åtgärder som syftar till att få konsumenten att betala hela eller delar av kreditfordran när denna, helt eller delvis, förfallit till betalning.</P> <P class="p131 ft12">Om kreditavtalet avser en kontokredit, ska kostnadstaket tillämpas på det kreditbelopp som konsumenten utnyttjat.</P> <P class="p98 ft12">Om en kredit betalas genom att kreditgivaren finansierar återbetalningen av kreditbeloppet genom att lämna konsumenten en ny högkostnadskredit omfattar kostnadstaket även kostnaden för den ursprungliga krediten.</P> <P class="p344 ft3">19 a §</P> <P class="p133 ft12">Krediträntan för en högkostnadskredit får inte överstiga den vid varje tid gällande referensräntan enligt 9 § räntelagen (1975:635) med ett tillägg av 40 procentenheter<SPAN class="ft4">.</SPAN></P> <P class="p234 ft3">19 b §</P> <P class="p98 ft3">Dröjsmålsräntan för en högkostnadskredit får inte överstiga den ränta som anges i 19 a §<SPAN class="ft2">.</SPAN></P> <P class="p133 ft12">Konsumenten är inte skyldig att betala någon annan form av ersättning till kreditgivaren med</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p24 ft2">Prop. 2017/18:72</P> <P class="p295 ft2">Bilaga 2</P> <P class="p326 ft2">83</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_84"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5037284x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p14 ft2">Prop. 2017/18:72</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td89"><SPAN class="p14 ft3">anledning av dröjsmålet än dröjs-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p14 ft2">Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p14 ft3">målsränta</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td91"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td92"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td88"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr26 td89"><SPAN class="p14 ft79">Förlängning av löptiden för en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td88"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td93"><SPAN class="p14 ft79">högkostnadskredit</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td92"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td90"><SPAN class="p14 ft3">36 a §</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td91"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td92"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td88"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td89"><SPAN class="p18 ft3">Kreditgivaren får inte förlänga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td88"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr9 td89"><SPAN class="p14 ft3">löptiden för en högkostnadskredit</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td88"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td89"><SPAN class="p14 ft3">mer än en gång, om förlängningen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td88"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td89"><SPAN class="p14 ft3">medför en kostnad för konsumen-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td88"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr9 td89"><SPAN class="p14 ft3">ten. Om kreditgivaren, eller en an-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td88"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td89"><SPAN class="p14 ft3">nan kreditgivare med vilken den</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td88"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td90"><SPAN class="p14 ft3">ursprungliga</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td91"><SPAN class="p14 ft3">kreditgivaren</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td92"><SPAN class="p18 ft3">har</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td88"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr9 td89"><SPAN class="p14 ft3">nära förbindelser i den mening</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td88"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td89"><SPAN class="p14 ft3">som anges i 1 kap. 6 § lagen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td88"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td89"><SPAN class="p14 ft13">(2004:297) om bank- och finansie-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td88"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td90"><SPAN class="p14 ft3">ringsrörelse,</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td91"><SPAN class="p46 ft3">finansierar</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td92"><SPAN class="p18 ft3">åter-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td88"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td89"><SPAN class="p14 ft3">betalningen av en högkostnads-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td88"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td89"><SPAN class="p14 ft3">kredit genom att lämna konsu-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td88"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td90"><SPAN class="p14 ft3">menten en ny</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td94"><SPAN class="p18 ft3">högkostnadskredit</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td88"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td89"><SPAN class="p14 ft3">ska detta anses vara en för-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td88"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td93"><SPAN class="p14 ft3">längning av löptiden<SPAN class="ft2">.</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td92"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td88"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td89"><SPAN class="p18 ft3">Första stycket hindrar inte att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td88"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr9 td89"><SPAN class="p14 ft3">konsumenten beviljas en avbetal-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td88"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td89"><SPAN class="p14 ft3">ningsplan för att kunna återbetala</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td88"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr9 td89"><SPAN class="p14 ft3">kreditfordran under en tid som är</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td88"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td89"><SPAN class="p14 ft3">skälig med hänsyn till konsu-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td88"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td93"><SPAN class="p14 ft3">mentens betalningsförmåga,</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td92"><SPAN class="p18 ft3">kre-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td88"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td89"><SPAN class="p14 ft3">ditbeloppets storlek och om-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td88"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td93"><SPAN class="p14 ft3">ständigheterna i övrigt.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td92"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr27 td95"><SPAN class="p345 ft2">57 §</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td91"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td92"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td88"><SPAN class="p346 ft2">Om näringsidkaren inte följer</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td93"><SPAN class="p2 ft2">Om näringsidkaren inte</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td92"><SPAN class="p18 ft2">följer</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td88"><SPAN class="p346 ft2">12 § får Konsumentverket meddela</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td89"><SPAN class="p14 ft2">12 § <SPAN class="ft3">eller 12 b §</SPAN>, får Konsument-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td88"><SPAN class="p346 ft2">näringsidkaren en varning. En var-</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td89"><SPAN class="p14 ft2">verket meddela näringsidkaren en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td88"><SPAN class="p346 ft2">ning ska förenas med en sanktions-</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr9 td89"><SPAN class="p14 ft2">varning. En varning ska förenas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td88"><SPAN class="p346 ft2">avgift, om överträdelsen inte är</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td89"><SPAN class="p14 ft2">med en sanktionsavgift, om över-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td88"><SPAN class="p347 ft2">ringa. Avgiften tillfaller staten.</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td89"><SPAN class="p14 ft2">trädelsen inte är ringa. Avgiften</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td88"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td90"><SPAN class="p14 ft2">tillfaller staten</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td91"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td92"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p126 ft2">Om näringsidkaren tidigare har meddelats en varning eller om överträdelsen är särskilt allvarlig, får Konsumentverket förelägga näringsidkaren att upphöra med att lämna krediter. Ett beslut om föreläggande får förenas med vite.</P> <P class="p193 ft4">Vid bedömningen av om en överträdelse är särskilt allvarlig ska särskild hänsyn tas till om näringsidkaren vid upprepade tillfällen har brustit i sin skyldighet enligt 12 § och om bristerna är systematiska</P> <P class="p348 ft2">1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018.</P> <P class="p251 ft2">84</P> </DIV> <DIV id="page_85"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p44 ft4">2. För kreditavtal som har ingåtts före ikraftträdandet och för marknadsföringsåtgärder som vidtagits före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p116 ft2">Prop. 2017/18:72</P> <P class="p349 ft2">Bilaga 2</P> <P class="p326 ft2">85</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_86"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p89 ft2">Prop. 2017/18:72</P> <P class="p304 ft2">Bilaga 3</P> <P class="p305 ft2">86</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p24 ft1">Förteckning över remissinstanserna</P> <P class="p350 ft2">Efter remiss har yttranden över betänkandet lämnats av Sveriges Riksbank, Göta hovrätt, Stockholms tingsrätt, Umeå tingsrätt, Kammarrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Karlstad, Domstolsverket, Datainspektionen, Socialstyrelsen, Finansinspektionen, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Konsumentverket, Allmänna reklamationsnämnden, Stockholms universitet, Umeå universitet, Konkurrensverket, Regelrådet, 4Finance AB, EKSAM ideell förening för ekonomisk samverkan i Örebro, Finansbolagens förening, Konsumentvägledarnas förening, Näringslivets regelnämnd, Sparbankernas Riksförbund, Svensk Handel, Svensk Inkasso, Svenska Bankföreningen, Svenska Konsumentkreditföretagen Ekonomisk Förening, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Konsumenter och Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst.</P> <P class="p95 ft2">Lunds universitet, Tillväxtverket, Föreningen Sveriges Kronofogdar, Företagarförbundet Fria Företagare, Företagarna, Insolvens Väst, Konsumenternas Bank- och finansbyrå, Svenska Kreditföreningen, Svenskt Näringsliv, Sveriges Annonsörer, Sveriges Marknadsförbund och Upplysningscentralen AB har avstått från att yttra sig.</P> <P class="p95 ft8">Yttrande har dessutom kommit in från Näringslivets Delegation för Marknadsrätt.</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_87"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p24 ft1">Lagrådsremissens lagförslag</P> <P class="p351 ft37">Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)</P> <P class="p352 ft4">Härigenom föreskrivs i fråga om konsumentkreditlagen (2010:1846)<A href="#page_87"><SPAN class="ft73">1 </SPAN></A><SPAN class="ft12">dels </SPAN>att nuvarande 6 a § ska betecknas 6 b §,</P> <P class="p28 ft2"><SPAN class="ft3">dels </SPAN>att 2, 4 och 11 §§ ska ha följande lydelse,</P> <P class="p28 ft2"><SPAN class="ft3">dels </SPAN>att rubriken närmast före 6 a § ska sättas närmast före 6 b §,</P> <P class="p176 ft4"><SPAN class="ft12">dels </SPAN>att det ska införas fem nya paragrafer, 6 a, 7 b, 19 a, 19 b och 36 a §§, och närmast före 6 a, 19 a och 36 a §§ nya rubriker av följande lydelse.</P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p24 ft2">Prop. 2017/18:72</P> <P class="p295 ft2">Bilaga 4</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr18 td17"><SPAN class="p14 ft3">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td16"><SPAN class="p14 ft13">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p353 ft2">2 §<A href="#page_87"><SPAN class="ft11">2</SPAN></A></P> <P class="p354 ft2">I lagen avses med</P> <P class="p355 ft4"><SPAN class="ft12">konsument</SPAN>: en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet,</P> <P class="p355 ft2"><SPAN class="ft3">näringsidkare</SPAN>: en fysisk eller juridisk person som handlar för ändamål som har samband med den egna näringsverksamheten,</P> <P class="p355 ft2"><SPAN class="ft3">kreditgivare</SPAN>: den som lämnar krediten eller övertar den ursprungliga kreditgivarens fordran,</P> <P class="p355 ft4"><SPAN class="ft12">kreditavtal</SPAN>: ett avtal om lån, kontokredit, betalningsanstånd eller liknande,</P> <P class="p355 ft2"><SPAN class="ft3">kontokredit</SPAN>: ett kreditavtal som innebär en fortlöpande rätt att utnyttja ett kreditutrymme,</P> <P class="p355 ft2"><SPAN class="ft3">kreditköp</SPAN>: ett köp av en vara eller tjänst som finansieras genom en kredit som lämnas av</P> <P class="p356 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft14">säljaren, eller</SPAN></P> <P class="p357 ft4"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft78">annan kreditgivare, om det görs på grund av en överenskommelse mellan denne och säljaren eller om varan eller tjänsten anges i kreditavtalet,</SPAN></P> <P class="p356 ft2"><SPAN class="ft3">kontantpris</SPAN>: det pris till vilket en vara eller tjänst vanligen erbjuds kon-</P> <P class="p200 ft2">sumenter mot kontant betalning,</P> <P class="p49 ft2"><SPAN class="ft3">kreditkostnad</SPAN>: det sammanlagda beloppet av räntor, avgifter och andra kostnader som konsumenten ska betala med anledning av krediten, inklusive nödvändiga kostnader för värdering, dock med undantag för notariatsavgifter,</P> <P class="p358 ft4"><SPAN class="ft12">kreditfordran</SPAN>: summan av kreditbeloppet och kreditkostnaden, <SPAN class="ft12">kreditränta</SPAN>: räntekostnaden per år för den vid varje tid obetalda delen</P> <P class="p200 ft2">av skulden angiven som en ränta,</P> <P class="p49 ft2"><SPAN class="ft3">effektiv ränta</SPAN>: kreditkostnaden angiven som en årlig ränta beräknad på kreditbeloppet, i förekommande fall med hänsyn tagen till att delbetalningar ska göras under den löpande kredittiden,</P> <P class="p354 ft3">bostadskredit<SPAN class="ft2">:</SPAN></P> <P class="p359 ft2">– en kredit som är förenad med panträtt i fast egendom, tomträtt eller</P> <P class="p360 ft17"><SPAN class="ft15">1</SPAN><SPAN class="ft16">Senaste lydelse av 6 a § 2016:1031.</SPAN></P> <P class="p287 ft76"><SPAN class="ft15">2</SPAN><SPAN class="ft75">Senaste lydelse 2016:1031.</SPAN></P> <P class="p52 ft2">87</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_88"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p89 ft2">Prop. 2017/18:72</P> <P class="p304 ft2">Bilaga 4</P> <P class="p305 ft2">88</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p361 ft4">bostadsrätt eller liknande rätt eller som är förenad med motsvarande rätt i byggnad som inte hör till fastighet, eller</P> <P class="p33 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft14">en kredit som tas i syfte att förvärva eller behålla äganderätt till sådan egendom, om det inte är fråga om en tillfällig finansieringslösning under övergången till ett annat finansiellt arrangemang och krediten har en obestämd löptid eller ska återbetalas inom 12 månader,</SPAN></P> <P class="p32 ft2"><SPAN class="ft3">bostadskredit i utländsk valuta</SPAN>: en bostadskredit i en annan valuta än</P> <P class="p32 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft14">valutan i det land inom EES där konsumenten är bosatt,</SPAN></P> <P class="p40 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft14">valutan som konsumenten får sin inkomst i, eller</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <DIV id="id_2_2_1"> <P class="p44 ft4">– valutan som konsumenten har de tillgångar i som ska användas som betalning av krediten<SPAN class="ft12">.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2_2_2"> <P class="p33 ft4">– valutan som konsumenten har de tillgångar i som ska användas som betalning av krediten<SPAN class="ft12">,</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr9 td44"><SPAN class="p2 ft3"><SPAN class="ft18">högkostnadskredit</SPAN>: en</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td96"><SPAN class="p18 ft3">kredit</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td44"><SPAN class="p14 ft3">som</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td96"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td44"><SPAN class="p2 ft80">– har en effektiv ränta</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td96"><SPAN class="p18 ft80">som är</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p24 ft3">lika med eller överstiger referens-</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr13 td56"><SPAN class="p14 ft3">räntan</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td97"><SPAN class="p14 ft3">enligt</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td98"><SPAN class="p362 ft3">9 §</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td19"><SPAN class="p18 ft13">räntelagen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td99"><SPAN class="p14 ft3">(1975:635) med</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td98"><SPAN class="p363 ft3">ett</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td19"><SPAN class="p18 ft3">tillägg av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr9 td100"><SPAN class="p14 ft3">30 procentenheter, och</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td101"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td92"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td56"><SPAN class="p2 ft80">– inte</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr12 td102"><SPAN class="p169 ft80">huvudsakligen</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td92"><SPAN class="p18 ft80">avser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p24 ft3">kreditköp eller är en bostadskredit.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2_3"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td21"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td103"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td104"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td105"><SPAN class="p364 ft2">4 §<A href="#page_88"><SPAN class="ft11">3</SPAN></A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td21"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td106"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td103"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td107"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr10 td108"><SPAN class="p365 ft2">För en annan räntefri kredit än</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr10 td109"><SPAN class="p18 ft2">För en annan räntefri kredit än</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr10 td108"><SPAN class="p14 ft2">kontokredit som inte är förbunden</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr10 td109"><SPAN class="p18 ft2">kontokredit som inte är förbunden</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr9 td108"><SPAN class="p14 ft2">med mer än en obetydlig avgift</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr9 td109"><SPAN class="p18 ft2">med mer än en obetydlig avgift</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr10 td108"><SPAN class="p14 ft2">och som ska betalas tillbaka inom</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr10 td109"><SPAN class="p18 ft2">och som ska betalas tillbaka inom</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr10 td108"><SPAN class="p14 ft2">tre månader gäller inte bestäm-</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr10 td109"><SPAN class="p18 ft2">tre månader gäller inte bestäm-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td19"><SPAN class="p14 ft2">melserna</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td21"><SPAN class="p366 ft2">om</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td103"><SPAN class="p47 ft2">information</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td104"><SPAN class="p169 ft2">i</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td110"><SPAN class="p365 ft2">7–</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td84"><SPAN class="p367 ft2">melserna</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td106"><SPAN class="p45 ft2">om</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td103"><SPAN class="p367 ft2">information</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td107"><SPAN class="p169 ft2">i</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td6"><SPAN class="p18 ft2">7–</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr10 td108"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft2">10 §§, </SPAN>om kreditprövning i 12 och</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr10 td109"><SPAN class="p18 ft2">10 §§, om dokumentation av kre-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr10 td108"><SPAN class="p14 ft2"><SPAN class="ft3">13 §§, </SPAN>om dokumentation av kredit-</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr10 td109"><SPAN class="p18 ft2">ditavtalet i 14 §, om ångerrätt i 21–</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr9 td25"><SPAN class="p14 ft2">avtalet i 14 §, om ångerrätt i</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td110"><SPAN class="p365 ft2">21–</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td111"><SPAN class="p367 ft2">25 §§,</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr9 td112"><SPAN class="p368 ft2">om underrättelse vid</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td6"><SPAN class="p18 ft2">en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr10 td25"><SPAN class="p14 ft2">25 §§, om underrättelse vid</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td110"><SPAN class="p365 ft2">en</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td84"><SPAN class="p367 ft2">överlåtelse</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td106"><SPAN class="p243 ft2">i</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td103"><SPAN class="p14 ft2">28 § andra</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td113"><SPAN class="p18 ft31">stycket</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p14 ft2">överlåtelse</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p369 ft2">i</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td103"><SPAN class="p14 ft2">28 § andra</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td114"><SPAN class="p365 ft31">stycket</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr10 td109"><SPAN class="p18 ft2">eller om uppsägning av kreditavtal</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr9 td108"><SPAN class="p14 ft2">eller om uppsägning av kreditavtal</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr9 td109"><SPAN class="p18 ft2">med obestämd löptid i 37 §. <SPAN class="ft3">Om en</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr10 td115"><SPAN class="p14 ft2">med obestämd löptid i 37 §.</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td104"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td110"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td111"><SPAN class="p367 ft3">sådan</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td116"><SPAN class="p47 ft3">kredit</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td20"><SPAN class="p18 ft3">avser kreditköp,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td103"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td104"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td110"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td111"><SPAN class="p367 ft3">gäller</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td21"><SPAN class="p14 ft13">inte</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr10 td117"><SPAN class="p18 ft3">heller bestämmelserna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td19"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td21"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td103"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td104"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td110"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr9 td109"><SPAN class="p367 ft3">om kreditprövning i 12 och 13 §§.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft2">För en räntefri kontokredit som inte är förbunden med mer än en obetydlig avgift och som ska betalas tillbaka inom tre månader gäller inte bestämmelserna om information i <NOBR>7–10</NOBR> §§ och 14 § andra och tredje styckena, om ångerrätt i <NOBR>21–25</NOBR> §§ eller om uppsägning av kreditavtal med obestämd löptid i 37 §.</P> <P class="p33 ft4">För en kontokredit som ska betalas tillbaka på uppmaning eller inom tre månader gäller inte bestämmelserna om information vid marknadsföring i 7 § andra stycket <NOBR>4–6</NOBR> och tredje stycket, om information i kreditavtalet i 14 § andra stycket, om ångerrätt i <NOBR>21–25</NOBR> §§, om betalning</P> <P class="p138 ft17"><SPAN class="ft21">3 </SPAN>Senaste lydelse 2016:1031.</P> </DIV> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_89"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD colspan=4 class="tr6 td86"><SPAN class="p14 ft2">av skulden i förtid i <NOBR>32–36</NOBR> §§ eller om uppsägning av kreditavtal med</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p14 ft2">Prop. 2017/18:72</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td15"><SPAN class="p14 ft2">obestämd löptid i 37 §.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td37"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td118"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p14 ft2">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td15"><SPAN class="p362 ft2">För en bostadskredit gäller inte</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td119"><SPAN class="p316 ft2">För en bostadskredit gäller inte</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td15"><SPAN class="p14 ft2">bestämmelserna om information i</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td119"><SPAN class="p316 ft2">bestämmelserna om information i</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td15"><SPAN class="p14 ft2">8 och 10 §§, om betalningsplan i</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td119"><SPAN class="p316 ft2">8 och 10 §§, om betalningsplan i</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td15"><SPAN class="p14 ft2">16 §, om ångerrätt i <NOBR>21–25</NOBR> §§ eller</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td119"><SPAN class="p316 ft2">16 §, om ångerrätt i <NOBR>21–25</NOBR> §§ eller</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td15"><SPAN class="p14 ft2">om uppsägning av kreditavtal med</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td119"><SPAN class="p316 ft2">om uppsägning av kreditavtal med</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td15"><SPAN class="p14 ft2">obestämd löptid i 37 §. För en</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td119"><SPAN class="p316 ft2">obestämd löptid i 37 §. För en</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td15"><SPAN class="p14 ft2">bostadskredit där kreditfordran ska</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td119"><SPAN class="p316 ft2">bostadskredit där kreditfordran ska</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td15"><SPAN class="p14 ft2">betalas först i samband med att den</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td119"><SPAN class="p316 ft2">betalas först i samband med att den</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td15"><SPAN class="p14 ft2">egendom som utgör säkerhet över-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td119"><SPAN class="p316 ft2">egendom som utgör säkerhet över-</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td15"><SPAN class="p14 ft2">låts med anledning av att lånta-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td119"><SPAN class="p316 ft2">låts med anledning av att lånta-</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td15"><SPAN class="p14 ft2">garen uppnår en viss ålder eller på</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td119"><SPAN class="p316 ft2">garen uppnår en viss ålder eller på</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td37"><SPAN class="p14 ft2">grund av</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td120"><SPAN class="p362 ft2">låntagarens sviktande</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td37"><SPAN class="p14 ft2">grund av</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td118"><SPAN class="p316 ft2">låntagarens sviktande</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td15"><SPAN class="p14 ft2">hälsa eller död gäller dock bestäm-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td119"><SPAN class="p316 ft2">hälsa eller död gäller dock bestäm-</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td37"><SPAN class="p14 ft2">melserna</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td120"><SPAN class="p362 ft2">om information i 8 §</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td37"><SPAN class="p14 ft2">melserna</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td118"><SPAN class="p316 ft2">om information i 8 §</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td15"><SPAN class="p14 ft2">första stycket och <SPAN class="ft3">i </SPAN>10 §.</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td119"><SPAN class="p14 ft2">första stycket och 10 §.</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p39 ft4">För en kredit som lämnas av ett kreditinstitut eller värdepappersbolag för finansiering av ett avtal med institutet eller bolaget om köp av finansiella instrument gäller inte bestämmelserna om information i <NOBR>8–10</NOBR> §§ och 14 § andra och tredje styckena eller om uppsägning av kreditavtal med obestämd löptid i 37 §.</P> <P class="p370 ft22">Måttfullhet vid marknadsföring</P> <P class="p371 ft3">6 a §</P> <P class="p372 ft12">Vid marknadsföring av krediter ska måttfullhet iakttas.</P> <P class="p373 ft12">Marknadsföring som strider mot första stycket ska vid tillämpningen av 5, 23 och 26 §§ marknadsföringslagen (2008:486) anses som otillbörlig mot konsumenter.</P> <P class="p341 ft3">7 b §</P> <P class="p374 ft13">I fråga om en högkostnadskredit ska näringsidkaren i de fall som avses i 7 § även lämna en särskild upplysning med information om att kreditavtalet avser en högkostnadskredit. Upplysningen ska också innehålla information om riskerna med skuldsättning och om vart konsumenten kan vända sig för att få stöd i budget- och skuldfrågor.</P> <P class="p375 ft3">Regeringen eller den myndighet</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr18 td24"><SPAN class="p14 ft3">som regeringen bestämmer</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td121"><SPAN class="p376 ft3">får</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td122"><SPAN class="p14 ft3">meddela föreskrifter om innehållet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td122"><SPAN class="p14 ft3">i upplysningen och om hur den ska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td24"><SPAN class="p14 ft3">lämnas i marknadsföringen.</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td121"><SPAN class="p18 ft2">89</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_90"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p24 ft2">Prop. 2017/18:72</P> <P class="p251 ft2">Bilaga 4</P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <DIV id="id_1_2_1"> <P class="p24 ft2">11 §<A href="#page_90"><SPAN class="ft11">4</SPAN></A></P> </DIV> <DIV id="id_1_2_2"> <DIV id="id_1_2_2_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p15 ft2">Om information</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td123"><SPAN class="p18 ft2">som anges i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td41"><SPAN class="p14 ft19"><SPAN class="ft80">6 </SPAN><NOBR><SPAN class="ft80">a</SPAN>–10</NOBR> a §§ inte</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td123"><SPAN class="p18 ft19">lämnas, ska</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p114 ft4">marknadsföringslagen (2008:486) tillämpas med undantag av bestämmelserna i <NOBR>29–36</NOBR> §§ om marknadsstörningsavgift. Sådan information ska anses vara väsentlig enligt 10 § tredje stycket den lagen.</P> </DIV> <DIV id="id_1_2_2_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p2 ft2">Om information</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td91"><SPAN class="p18 ft2">som anges i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td41"><SPAN class="p14 ft19"><SPAN class="ft80">6 </SPAN><NOBR><SPAN class="ft80">b</SPAN>–10</NOBR> a §§ inte</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td91"><SPAN class="p18 ft19">lämnas, ska</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p114 ft4">marknadsföringslagen (2008:486) tillämpas med undantag av bestämmelserna i <NOBR>29–36</NOBR> §§ om marknadsstörningsavgift. Sådan information ska anses vara väsentlig enligt 10 § tredje stycket den lagen.</P> </DIV> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p377 ft22">Räntetak och kostnadstak för högkostnadskrediter</P> <P class="p378 ft3">19 a §</P> <P class="p379 ft3">För en högkostnadskredit får inte vare sig krediträntan eller dröjsmålsräntan överstiga den vid varje tid gällande referensräntan enligt 9 § räntelagen (1975:635) med ett tillägg av 40 procentenheter.</P> <P class="p380 ft12">En konsument som är i dröjsmål med betalning av en högkostnadskredit är inte skyldig att betala någon annan form av ersättning än dröjsmålsränta med anledning av dröjsmålet.</P> <P class="p381 ft3">19 b §</P> <P class="p382 ft3">För en högkostnadskredit får kostnaderna inte överstiga ett belopp som motsvarar kreditbeloppet eller, i fråga om en kontokredit, varje enskilt kreditbelopp som konsumenten har utnyttjat.</P> <P class="p379 ft12">Med kostnader i första stycket avses</P> <P class="p383 ft3">1. kreditkostnader,</P> <P class="p383 ft3">2. dröjsmålsränta, och</P> <P class="p384 ft12">3. kostnader enligt lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m.</P> <P class="p385 ft12">Om kreditgivaren, eller någon annan som kreditgivaren har nära förbindelser med i den mening som avses i 1 kap. 6 § lagen (2004:297)</P> <P class="p386 ft17"><SPAN class="ft21">4 </SPAN>Senaste lydelse 2016:1031.</P> <P class="p24 ft2">90</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_91"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5037291x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD colspan=5 class="tr6 td119"><SPAN class="p14 ft3">om bank- och finansieringsrörelse,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p14 ft2">Prop. 2017/18:72</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td124"><SPAN class="p14 ft3">lämnar</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td99"><SPAN class="p363 ft3">konsumenten</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td92"><SPAN class="p47 ft3">en</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td12"><SPAN class="p316 ft3">ny</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p14 ft2">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr10 td119"><SPAN class="p14 ft3">högkostnadskredit för att helt eller</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td124"><SPAN class="p14 ft3">delvis</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td125"><SPAN class="p14 ft3">återbetala</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td42"><SPAN class="p363 ft3">den</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td125"><SPAN class="p316 ft13">befintliga</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr10 td126"><SPAN class="p14 ft3">högkostnadskrediten, avses</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p316 ft3">med</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr12 td127"><SPAN class="p14 ft80">kostnader i första</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td55"><SPAN class="p14 ft80">stycket för</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td12"><SPAN class="p316 ft80">den</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td14"><SPAN class="p14 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p387 ft12">nya krediten även sådana kostnader som är hänförliga till den befintliga krediten.</P> <P class="p388 ft22">Förlängning av löptiden för högkostnadskrediter</P> <P class="p389 ft3">36 a §</P> <P class="p68 ft12">Löptiden för en högkostnadskredit får inte förlängas mer än en gång.</P> <P class="p72 ft3">Trots första stycket får löptiden förlängas, om</P> <P class="p72 ft3"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft23">förlängningen inte medför en kostnad för konsumenten, eller</SPAN></P> <P class="p72 ft12"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft24">konsumenten beviljas en skälig avbetalningsplan för att kunna betala sin skuld.</SPAN></P> <P class="p390 ft3">Om kreditgivaren, eller någon annan som kreditgivaren har nära förbindelser med i den mening som avses i 1 kap. 6 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, lämnar konsumenten en ny högkostnadskredit för att helt eller delvis återbetala den befintliga högkostnadskrediten, ska den nya krediten anses vara en förlängning av löptiden för den befintliga krediten.</P> <P class="p391 ft2"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft62">Denna lag träder i kraft den 1 september 2018.</SPAN></P> <P class="p356 ft2"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft62">För kreditavtal som har ingåtts före ikraftträdandet gäller 4 § i den</SPAN></P> <P class="p392 ft2">äldre lydelsen.</P> <P class="p393 ft2">91</P> </DIV> <DIV id="page_92"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD rowspan=2 class="tr28 td128"><SPAN class="p54 ft2">Prop. 2017/18:72</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td129"><SPAN class="p15 ft81">Lagrådets yttrande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td129"><SPAN class="p14 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td128"><SPAN class="p54 ft2">Bilaga 5</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td129"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td128"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td129"><SPAN class="p15 ft2">Utdrag ur protokoll vid sammanträde <NOBR>2017-12-11</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td128"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td129"><SPAN class="p15 ft2"><SPAN class="ft27">Närvarande: </SPAN>F.d. justitieråden Gustaf Sandström och Lena Moore samt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td128"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td129"><SPAN class="p15 ft2">justitierådet Anders Eka.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td128"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td129"><SPAN class="p15 ft27">Räntetak och andra åtgärder på marknaden för snabblån och andra</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td128"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td129"><SPAN class="p15 ft27">högkostnadskrediter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td128"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td129"><SPAN class="p15 ft2">Enligt en lagrådsremiss den 23 november 2017 har regeringen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td128"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td129"><SPAN class="p15 ft2">(Justitiedepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td128"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td129"><SPAN class="p15 ft2">till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846).</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td128"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td129"><SPAN class="p15 ft2">Förslaget har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Mattias Pleiner.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td128"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td129"><SPAN class="p15 ft2">Förslaget föranleder följande yttrande av <SPAN class="ft3">Lagrådet</SPAN>:</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td128"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td129"><SPAN class="p15 ft2">2 §</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td128"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td129"><SPAN class="p15 ft2">Definitionen av högkostnadskredit bör formuleras så att det framgår att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td128"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td129"><SPAN class="p15 ft2">den tar sikte inte bara på ingångna avtal utan också på tidigare skeden,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td128"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td129"><SPAN class="p15 ft2">t.ex. på marknadsföringsstadiet. Uttrycket ”är lika med eller överstiger”</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td128"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td129"><SPAN class="p15 ft2">bör ersättas med ”minst uppgår till”. Lagrådet föreslår följande lydelse.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td128"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td129"><SPAN class="p15 ft31"><SPAN class="ft83">högkostnadskredit</SPAN>: en kredit med en effektiv ränta som minst uppgår till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td128"><SPAN class="p14 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td129"><SPAN class="p15 ft50">referensräntan enligt 9 § räntelagen (1975:635) med ett tillägg av 30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td128"><SPAN class="p14 ft42">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td129"><SPAN class="p15 ft50">procentenheter och som inte huvudsakligen avser kreditköp eller är en bostads-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td128"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td129"><SPAN class="p15 ft31">kredit.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td128"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td129"><SPAN class="p15 ft2">7 b §</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td128"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td129"><SPAN class="p15 ft2">I lagens 7 § – till vilken 7 b § hänvisar – talas visserligen om ”mark-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td128"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td129"><SPAN class="p15 ft2">nadsföring av kreditavtal”. Att i 7 b § första stycket första meningen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td128"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td129"><SPAN class="p15 ft2">använda uttrycket ”kreditavtalet avser” blir dock något missvisande (jfr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td128"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td129"><SPAN class="p15 ft2">Lagrådets synpunkter vid 2 §). Meningen kan formuleras enligt följande.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td128"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td129"><SPAN class="p15 ft31">I fråga om en högkostnadskredit ska näringsidkaren i de fall som avses i 7 § även</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td128"><SPAN class="p14 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td129"><SPAN class="p15 ft48">lämna en särskild upplysning med information om att marknadsföringen gäller en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td128"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td129"><SPAN class="p15 ft31">högkostnadskredit<SPAN class="ft2">.</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td128"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td129"><SPAN class="p15 ft2">19 a §</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td128"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td129"><SPAN class="p15 ft2">Bestämmelsen om räntetak medför att villkor i högkostnadskrediter som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td128"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td129"><SPAN class="p15 ft2">innebär att den årliga krediträntan eller dröjsmålsräntan överstiger gäl-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td128"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td129"><SPAN class="p15 ft2">lande referensränta med ett tillägg av 40 procentenheter är utan verkan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td128"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td129"><SPAN class="p15 ft2">mot konsumenten. Förslaget väcker frågor om regleringens förhållande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td128"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td129"><SPAN class="p15 ft2">till andra bestämmelser som syftar till att begränsa användandet av bl.a.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td128"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td129"><SPAN class="p15 ft2">alltför höga räntenivåer, såsom bestämmelserna om ocker och jämkning i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td128"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td129"><SPAN class="p15 ft2">31 och 36 §§ avtalslagen och den straffrättsliga bestämmelsen om ocker.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td128"><SPAN class="p394 ft2">92</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td129"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_93"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr3 td86"><SPAN class="p14 ft2">Den centrala frågan är om, och i så fall på vilket sätt, införandet av ett</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td14"><SPAN class="p14 ft2">Prop. 2017/18:72</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td86"><SPAN class="p14 ft2">räntetak kan påverka bedömningen enligt sådana bestämmelser.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p14 ft2">Bilaga 5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td86"><SPAN class="p14 ft2">Frågeställningen berörs relativt kortfattat i remissen. Det framgår där att</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td86"><SPAN class="p14 ft2">syftet med förslaget inte är att påverka bedömningen av vad som kan</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p14 ft2">utgöra ocker och av möjligheterna till jämkning. Något närmare resone-</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p14 ft2">mang om problematiken förs emellertid inte. Det är följaktligen svårt att</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td86"><SPAN class="p14 ft2">avgöra i vilken grad det finns grund för den bedömning som görs. Det är</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p14 ft2">angeläget att frågeställningen utvecklas under det fortsatta lagstiftnings-</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td86"><SPAN class="p14 ft2">arbetet.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td86"><SPAN class="p14 ft2">När det sedan gäller utformningen av den föreslagna paragrafen bör det</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p14 ft2">av första stycket uttryckligen framgå att dröjsmålsräntan inte får över-</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td86"><SPAN class="p14 ft2">stiga en viss nivå per år (jfr definitionen av kreditränta i 2 §). Första</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p14 ft2">styckets inledning kan förenklas. Andra styckets ordföljd bör ändras så</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p14 ft2">att det blir tydligt att det handlar om ”ersättning med anledning av</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td86"><SPAN class="p14 ft2">dröjsmålet”. Lagrådet föreslår följande formulering.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p14 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p321 ft31">För en högkostnadskredit får varken krediträntan eller dröjsmålsräntan per år överstiga den vid varje tid gällande referensräntan enligt 9 § räntelagen (1975:635) med ett tillägg av 40 procentenheter.</P> <P class="p321 ft31">En konsument som är i dröjsmål med betalning av en högkostnadskredit är inte skyldig att betala någon annan form av ersättning med anledning av dröjsmålet än dröjsmålsränta.</P> <P class="p163 ft2">19 b §</P> <P class="p298 ft4">I paragrafens tredje stycke används uttrycksättet ”för att helt eller delvis återbetala den befintliga högkostnadskrediten”. Regleringen skulle vinna i klarhet om den inte uttrycker en avsikt (”för att”) utan en faktiskt genomförd återbetalning (”som”). Tredje stycket kan då formuleras enligt följande.</P> <P class="p179 ft50">Om kreditgivaren, eller någon annan som kreditgivaren har nära förbindelser med i den mening som avses i 1 kap. 6 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, lämnar konsumenten en ny högkostnadskredit som helt eller delvis finansierar återbetalning av den befintliga högkostnadskrediten, avses med kostnader i första stycket för den nya krediten även sådana kostnader som är</P> <P class="p317 ft31">hänförliga till den befintliga krediten<SPAN class="ft2">.</SPAN></P> <P class="p4 ft2">36 a §</P> <P class="p298 ft4">I tredje stycket bör motsvarande formulering användas som i 19 b §, se Lagrådets kommentar till den paragrafen. Det bör dessutom tydliggöras att det som där sägs endast gäller vid tillämpning av paragrafens första stycke.</P> <P class="p395 ft8">Tredje stycket bör mot denna bakgrund förslagsvis formuleras enligt följande.</P> <P class="p396 ft2">93</P> </DIV> <DIV id="page_94"> <P class="p89 ft31"><SPAN class="ft2">Prop. 2017/18:72 </SPAN>Om kreditgivaren, eller någon annan som kreditgivaren har nära förbindelser med</P> <P class="p210 ft50"><SPAN class="ft19">Bilaga 5 </SPAN>i den mening som avses i 1 kap. 6 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, lämnar konsumenten en ny högkostnadskredit som helt eller delvis</P> <P class="p397 ft50">finansierar återbetalning av den befintliga högkostnadskrediten, ska den nya krediten vid tillämpning av första stycket anses vara en förlängning av löptiden</P> <P class="p225 ft31">för den befintliga krediten<SPAN class="ft2">.</SPAN></P> <P class="p398 ft2">94</P> </DIV> <DIV id="page_95"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H5037295x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p24 ft1">Justitiedepartementet</P> <P class="p111 ft2">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 januari 2018</P> <P class="p399 ft4">Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Wallström, Y Johansson, Baylan, Bucht, Hultqvist, Andersson, Hellmark Knutsson, Bolund, Damberg, Bah Kuhnke, Shekarabi, Fridolin, Eriksson, Linde, Skog, Ekström, Fritzon, Eneroth</P> <P class="p189 ft2">Föredragande: statsrådet Fritzon</P> <P class="p400 ft8">Regeringen beslutar proposition 2017/18:72 Räntetak och andra åtgärder på marknaden för snabblån och andra högkostnadskrediter</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p24 ft2">Prop. 2017/18:72</P> <P class="p104 ft2">95</P> </DIV> </DIV> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> 1 1 Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846). Bifall Bifall 2017/18:CU20 CU B Bordlagd 2018-01-23 00:00:00 inträffat 0 behandling INL Inlämnad 2018-01-23 00:00:00 inträffat 0 behandling HÄN Hänvisad 2018-01-24 00:00:00 inträffat 0 behandling MOT Motionstid slutar 2018-02-07 00:00:00 inträffat 0 behandling 0218878014918 Stefan Löfven S 1 Statsråd1 0103279988010 Heléne Fritzon S 2 Statsråd2 inlamnatav Inlämnat av Justitiedepartementet H50372 2018-05-02 16:40:55 statustext statustext Ärendet är avslutat H50372 2018-05-03 12:20:55 tilldelat Tilldelat Civilutskottet H50372 2018-05-02 16:40:55 H50372 prop_201718__72.pdf 810932 pdf Räntetak och andra åtgärder på marknaden för snabblån och andra högkostnadskrediter https://data.riksdagen.se/fil/9305D45F-DDBC-42F6-80FF-B6E3CE719EF5 behandlas_i 2017/18:CU20 H501CU20 bet 2017/18 CU20 Räntetak och andra åtgärder på marknaden för snabblån och andra högkostnadskrediter bet Betänkande följdmotion av Caroline Szyber och Ola Johansson (KD, C)<br />med anledning av prop. 2017/18:72 Räntetak och andra åtgärder på marknaden för snabblån och andra högkostnadskrediter H5023976 mot 2017/18 3976 med anledning av prop. 2017/18:72 Räntetak och andra åtgärder på marknaden för snabblån och andra högkostnadskrediter av Caroline Szyber och Ola Johansson (KD, C) mot Motion följdmotion av Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund (båda SD)<br />med anledning av prop. 2017/18:72 Räntetak och andra åtgärder på marknaden för snabblån och andra högkostnadskrediter H5023967 mot 2017/18 3967 med anledning av prop. 2017/18:72 Räntetak och andra åtgärder på marknaden för snabblån och andra högkostnadskrediter av Mikael Eskilandersson och Roger Hedlund (båda SD) mot Motion