<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>4985048</hangar_id>
 <dok_id>H503228</dok_id>
 <rm>2017/18</rm>
 <beteckning>228</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 2017/18:228</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Miljö- och energidepartementet</organ>
 <mottagare>NU</mottagare>
 <nummer>228</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2018-04-12 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2018-06-20 08:55:15</systemdatum>
 <publicerad>2018-04-12 00:00:00</publicerad>
 <titel>Energipolitikens inriktning</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>Klar</status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>prop-RIM</source>
 <sourceid>28614144-0780-414c-ad0c-0388d9c91e46</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/H503228/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/H503228</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H503228</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div style="margin:3px;"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}

#page_1 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:651px;z-index:-1;width:56px;height:98px;}
#page_1 #dimg1 #img1  {width:56px;height:98px;}




#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}

#page_9 #dimg1z{position:absolute;top:364px;left:0px;z-index:-1;width:401px;height:355px;}
#page_9 #dimg1 #img1  {width:401px;height:355px;}




#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_10 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_11 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}

#page_12 #dimg1z{position:absolute;top:388px;left:126px;z-index:-1;width:300px;height:212px;}
#page_12 #dimg1 #img1  {width:300px;height:212px;}




#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}

#page_15 #dimg1z{position:absolute;top:558px;left:0px;z-index:-1;width:393px;height:162px;}
#page_15 #dimg1 #img1  {width:393px;height:162px;}




#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}

#page_17 #dimg1z{position:absolute;top:622px;left:0px;z-index:-1;width:393px;height:54px;}
#page_17 #dimg1 #img1  {width:393px;height:54px;}




#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}

#page_19 #dimg1z{position:absolute;top:484px;left:0px;z-index:-1;width:393px;height:54px;}
#page_19 #dimg1 #img1  {width:393px;height:54px;}




#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}

#page_21 #dimg1z{position:absolute;top:403px;left:0px;z-index:-1;width:393px;height:39px;}
#page_21 #dimg1 #img1  {width:393px;height:39px;}




#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}

#page_22 #dimg1z{position:absolute;top:514px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:69px;}
#page_22 #dimg1 #img1  {width:394px;height:69px;}




#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_23 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_25 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_28 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}

#page_29 #dimg1z{position:absolute;top:66px;left:147px;z-index:-1;width:393px;height:130px;}
#page_29 #dimg1 #img1  {width:393px;height:130px;}




#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_31 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}

#page_33 #dimg1z{position:absolute;top:204px;left:0px;z-index:-1;width:393px;height:69px;}
#page_33 #dimg1 #img1  {width:393px;height:69px;}




#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}





#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}





#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}





#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}





#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}

#page_39 #dimg1z{position:absolute;top:81px;left:0px;z-index:-1;width:393px;height:85px;}
#page_39 #dimg1 #img1  {width:393px;height:85px;}




#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}

#page_40 #dimg1z{position:absolute;top:67px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:54px;}
#page_40 #dimg1 #img1  {width:394px;height:54px;}




#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}





#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}

#page_42 #dimg1z{position:absolute;top:67px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:84px;}
#page_42 #dimg1 #img1  {width:394px;height:84px;}




#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_43 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}





#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}

#page_44 #dimg1z{position:absolute;top:95px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:39px;}
#page_44 #dimg1 #img1  {width:394px;height:39px;}




#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}

#page_45 #dimg1z{position:absolute;top:66px;left:147px;z-index:-1;width:393px;height:54px;}
#page_45 #dimg1 #img1  {width:393px;height:54px;}




#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}

#page_46 #dimg1z{position:absolute;top:177px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:54px;}
#page_46 #dimg1 #img1  {width:394px;height:54px;}




#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_47 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}





#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}





#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}

#page_49 #dimg1z{position:absolute;top:173px;left:0px;z-index:-1;width:393px;height:54px;}
#page_49 #dimg1 #img1  {width:393px;height:54px;}




#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}





#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}





#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_55 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}





#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}





#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}

#page_57 #dimg1z{position:absolute;top:144px;left:147px;z-index:-1;width:393px;height:69px;}
#page_57 #dimg1 #img1  {width:393px;height:69px;}




#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_59 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}





#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}





#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}

#page_61 #dimg1z{position:absolute;top:444px;left:0px;z-index:-1;width:393px;height:262px;}
#page_61 #dimg1 #img1  {width:393px;height:262px;}




#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}





#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_63 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}





#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}





#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}

#page_65 #dimg1z{position:absolute;top:69px;left:0px;z-index:-1;width:393px;height:259px;}
#page_65 #dimg1 #img1  {width:393px;height:259px;}




#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}





#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_67 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;}





#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_68 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 766px;overflow: hidden;}





#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_69 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}





#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_70 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 766px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 766px;overflow: hidden;}





#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}





#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}





#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_73 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;}





#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_74 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 766px;overflow: hidden;}





#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_75 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}





#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_76 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}





#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_77 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;}





#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_78 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}





#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}





#page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}

#page_80 #dimg1z{position:absolute;top:238px;left:105px;z-index:-1;width:112px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_80 #dimg1 #img1  {width:112px;height:1px;}




.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}

.ft0{font:  16px 'Verdana' !important;l-h: 34px;}
.ft1{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 23px;}
.ft2{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft3{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;}
.ft4{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft5{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft6{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft7{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft8{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft9{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft10{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft11{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 32px;l-h: 16px;}
.ft12{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft13{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft14{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 32px;l-h: 15px;}
.ft15{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 20px;l-h: 16px;}
.ft16{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 26px;l-h: 15px;}
.ft17{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 24px;l-h: 15px;}
.ft18{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 51px;l-h: 23px;}
.ft19{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 16px;}
.ft20{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 50px;l-h: 23px;}
.ft21{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft22{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft23{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 50px;l-h: 27px;}
.ft24{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 27px;}
.ft25{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft26{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft27{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft28{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft29{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 19px;}
.ft30{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft31{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft32{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 22px;}
.ft33{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;}
.ft34{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 106px;l-h: 16px;}
.ft35{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 19px;}
.ft36{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft37{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft38{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 16px;}
.ft39{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft40{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft41{font:  12px 'Calibri' !important;color: #444444;l-h: 15px;}
.ft42{font:  14px 'Calibri' !important;color: #444444;l-h: 18px;}
.ft43{font:  12px 'Calibri' !important;color: #f79646;l-h: 15px;}
.ft44{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft45{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft46{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft47{font:  12px 'Calibri' !important;color: #f79646;l-h: 13px;}
.ft48{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft49{font: bold  14px 'Verdana' !important;margin-left: 29px;l-h: 18px;}
.ft50{font: bold  14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft51{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 50px;l-h: 26px;}
.ft52{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 26px;}
.ft53{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;}
.ft54{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft55{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft56{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft57{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft58{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 22px;}
.ft59{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft60{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft61{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft62{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 51px;l-h: 26px;}
.ft63{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft64{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft65{font:  12px 'Verdana' !important;color: #1f497c;l-h: 16px;}
.ft66{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft67{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft68{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft69{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft70{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft71{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft72{font:  12px 'Calibri' !important;l-h: 15px;}
.ft73{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;}
.ft74{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;}
.ft75{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft76{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft77{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft78{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 30px;l-h: 19px;}
.ft79{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 30px;l-h: 23px;}
.ft80{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 23px;}
.ft81{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 30px;l-h: 22px;}
.ft82{font: bold  14px 'Verdana' !important;margin-left: 22px;l-h: 18px;}
.ft83{font: bold  14px 'Verdana' !important;margin-left: 22px;l-h: 19px;}
.ft84{font: bold  14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft85{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 30px;l-h: 23px;}
.ft86{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 23px;}
.ft87{font:  12px 'Verdana' !important;color: #292b2c;l-h: 16px;}
.ft88{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft89{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}

.p0{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 525px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p3{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p4{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p5{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p10{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 315px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p11{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p12{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p13{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 315px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p14{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px !important;}
.p15{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p16{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p17{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p29{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p31{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 449px;margin-bottom: 0px !important;}
.p36{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p37{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p38{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p39{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;}
.p40{text-align: left;margin-top: 584px;margin-bottom: 0px !important;}
.p41{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p42{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p43{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 315px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p44{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p45{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 420px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p46{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p47{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p48{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p49{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p50{text-align: left;padding-left: 620px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.131px;}
.p52{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p53{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p54{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p56{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p57{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p58{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p59{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p61{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p62{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p63{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p64{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p65{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p66{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p67{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p68{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p69{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p70{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;}
.p71{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p72{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p73{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 273px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p74{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p75{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p76{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p77{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p78{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p79{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p80{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p81{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p82{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 325px;margin-bottom: 0px !important;}
.p83{text-align: left;padding-left: 480px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;}
.p84{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p85{text-align: left;margin-top: 752px;margin-bottom: 0px !important;}
.p86{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p87{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p88{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p89{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p90{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p91{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p92{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p93{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p94{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p95{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p96{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p97{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p98{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p99{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p100{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p101{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p102{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p103{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p104{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 751px;margin-bottom: 0px !important;}
.p105{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p106{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p107{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 168px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p108{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p109{text-align: right;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p110{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p111{text-align: right;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p112{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p113{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p114{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p115{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p116{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p117{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p118{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p119{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p120{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p121{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p122{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p123{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p124{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p125{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p127{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p128{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p129{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p130{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p131{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p132{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p133{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p134{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p135{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p136{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p137{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p138{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p139{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p140{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p141{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p142{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p143{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p144{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p145{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p146{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p147{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p148{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p149{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p150{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p151{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p152{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p153{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p154{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p155{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p156{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p157{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p158{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p159{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p160{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p161{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p162{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px !important;}
.p163{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p164{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p166{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 168px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p167{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p168{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p169{text-align: center;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p170{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p171{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p172{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p173{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p174{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p175{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p176{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p177{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p178{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p179{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p180{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p181{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p182{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p183{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p184{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p185{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p186{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p187{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p188{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p189{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p190{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p191{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p192{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p193{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p194{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p195{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p196{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p197{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p198{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 336px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p199{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p200{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p201{text-align: left;padding-left: 620px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p202{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p203{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p204{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p205{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p207{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p209{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p210{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p211{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p212{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p213{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p215{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p216{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p217{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p218{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p219{text-align: center;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p220{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p221{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p222{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p223{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p224{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p225{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p226{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p227{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p228{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p229{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p230{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p231{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p232{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p233{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p234{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p235{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p236{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p237{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p239{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p240{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p241{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p242{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p243{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p244{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p245{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p246{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p247{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p248{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p250{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p251{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p252{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px !important;}
.p253{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p254{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p255{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p256{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p257{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p258{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p259{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p260{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p261{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p262{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p263{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p264{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p265{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p266{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p267{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p268{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p269{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p270{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p271{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p272{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 315px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p273{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 315px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p274{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p275{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 336px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p276{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p277{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p278{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p279{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p280{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p281{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p282{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p283{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 273px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p284{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p285{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p286{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p287{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 315px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p288{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 315px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p289{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p290{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 357px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p291{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p292{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p293{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p294{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p295{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 315px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p296{text-align: left;padding-left: 620px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p297{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p298{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p299{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p300{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 147px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p301{text-align: left;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p302{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p303{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p304{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p305{text-align: left;padding-left: 620px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p306{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.131px;}
.p307{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p308{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p309{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p310{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p311{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p312{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p313{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p314{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p315{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p316{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p317{text-align: left;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;}
.p318{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p319{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p320{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p321{text-align: center;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p322{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p323{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 315px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p324{text-align: left;padding-left: 620px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p325{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p326{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p327{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p328{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p329{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p330{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p331{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p332{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p333{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p334{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p335{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p336{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p337{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p338{text-align: left;margin-top: 266px;margin-bottom: 0px !important;}
.p339{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p340{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p341{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p342{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p343{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p344{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p345{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p346{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p347{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p348{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p349{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p350{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p351{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p352{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p353{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p354{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p355{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p356{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p357{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p358{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p359{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p360{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p361{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p362{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p363{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p364{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p365{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p366{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p367{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p368{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p369{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p370{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p371{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 717px;margin-bottom: 0px !important;}
.p372{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p373{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p374{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p375{text-align: left;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p376{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p377{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p378{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p379{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 315px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p380{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p381{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p382{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p383{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p384{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p385{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p386{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p387{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 736px;margin-bottom: 0px !important;}
.p388{text-align: left;margin-top: 737px;margin-bottom: 0px !important;}
.p389{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p390{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p391{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p392{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p393{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p394{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p395{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p396{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p397{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 288px;margin-bottom: 0px !important;}
.p398{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p399{text-align: right;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p400{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 656px;margin-bottom: 0px !important;}
.p401{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p402{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p403{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p404{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px !important;}
.p405{text-align: left;margin-top: 469px;margin-bottom: 0px !important;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 322px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;}
.td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 322px;vertical-align: bottom;}
.td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 342px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 351px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 274px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 318px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 369px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 331px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 270px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 268px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 395px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 469px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 350px;vertical-align: bottom;}
.td39{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;}
.td40{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td41{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;}
.td42{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td43{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td47{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;}
.td48{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 361px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 525px;vertical-align: bottom;}
.td52{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 464px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 426px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}

.tr0{heightzzz: 31px;}
.tr1{heightzzz: 23px;}
.tr2{heightzzz: 21px;}
.tr3{heightzzz: 22px;}
.tr4{heightzzz: 14px;}
.tr5{heightzzz: 16px;}
.tr6{heightzzz: 15px;}
.tr7{heightzzz: 18px;}
.tr8{heightzzz: 19px;}
.tr9{heightzzz: 20px;}
.tr10{heightzzz: 42px;}
.tr11{heightzzz: 11px;}
.tr12{heightzzz: 27px;}
.tr13{heightzzz: 36px;}
.tr14{heightzzz: 9px;}
.tr15{heightzzz: 29px;}
.tr16{heightzzz: 34px;}
.tr17{heightzzz: 5px;}
.tr18{heightzzz: 33px;}
.tr19{heightzzz: 46px;}
.tr20{heightzzz: 10px;}
.tr21{heightzzz: 17px;}
.tr22{heightzzz: 2px;}
.tr23{heightzzz: 3px;}
.tr24{heightzzz: 24px;}
.tr25{heightzzz: 13px;}
.tr26{heightzzz: 35px;}
.tr27{heightzzz: 25px;}
.tr28{heightzzz: 8px;}

.t0{width: 552px;margin-leftZ: 154px;margin-top: 1px;f:20px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 431px;margin-leftZ: 113px;margin-top: 15px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 432px;margin-leftZ: 113px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 347px;margin-leftZ: 189px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 402px;margin-leftZ: 140px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 402px;margin-leftZ: 140px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 401px;margin-leftZ: 140px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 348px;margin-leftZ: 189px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 348px;margin-leftZ: 189px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 555px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 420px;margin-leftZ: 119px;margin-top: 19px;f:13px 'Calibri' !important;color: #f79646;}
.t11{width: 564px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 564px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 565px;margin-top: 46px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 555px;margin-top: 30px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t15{width: 564px;margin-top: 17px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t16{width: 565px;margin-top: 22px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t17{width: 564px;margin-top: 23px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t18{width: 555px;margin-top: 300px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t19{width: 555px;f:12px 'Verdana' !important;}

&lt;/STYLE&gt;



&lt;DIV id="page_1"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5032281x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;Regeringens proposition 2017/18:228&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft1"&gt;Energipolitikens inriktning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;SPAN class="p2 ft1"&gt;Prop.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;SPAN class="p2 ft3"&gt;2017/18:228&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p4 ft4"&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft4"&gt;Stockholm den 12 april 2018&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Stefan Löfven&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Ibrahim Baylan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft4"&gt;(Miljö- och energidepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft1"&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft6"&gt;Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Kristdemokraterna slöt den 10 juni 2016 en ramöverenskommelse om energipolitiken, den s.k. energiöverenskommelsen. Energiöverenskommelsen utgör en gemensam politisk färdplan för en kontrollerad övergång till ett helt förnybart elsystem med nya energipolitiska mål. Med överenskommelsen som grund lämnas i denna proposition förslag om nya energipolitiska mål och regeringens bedömning av inriktningen av energipolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft4"&gt;Regeringen föreslår att energipolitikens tre grundpelare – försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet – fastställs som övergripande mål för energipolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft6"&gt;Vidare föreslår regeringen att målet år 2040 ska vara 100 procent förnybar elproduktion. Det är ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft och innebär inte heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut. Regeringen föreslår också att Sverige år 2030 ska ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005, uttryckt i termer av tillförd energi i relation till bruttonationalprodukten (BNP).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;I propositionen presenteras även regeringens bedömning av inriktningen av energipolitiken mot bakgrund av energiöverenskommelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft4"&gt;1&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;P class="p15 ft4"&gt;Prop. 2017/18:228&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft1"&gt;Innehållsförteckning&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft4"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td5"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft6"&gt;Förslag till riksdagsbeslut .................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft4"&gt;2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td5"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft6"&gt;Ärendet och dess beredning..............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft4"&gt;3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft6"&gt;Andra förslag för att genomföra energiöverenskommelsen..............&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft4"&gt;4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td5"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft6"&gt;Det svenska energisystemet i dag .....................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft9"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft10"&gt;Trender i utvecklingen av energisystemet..........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p20 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Betydelsen av elförsörjningen och dess särskilda&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td10"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft6"&gt;utmaningar..........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft4"&gt;8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft12"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td10"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft6"&gt;Energi, effekt och andra begrepp........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft12"&gt;9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft12"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td10"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft6"&gt;Gällande energipolitiska riktlinjer och mål......................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;13&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft4"&gt;4.4.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;EU:s energipolitiska mål .................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft4"&gt;13&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft12"&gt;4.4.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;Svenska energipolitiska riktlinjer och mål ......&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft12"&gt;13&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft4"&gt;4.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td10"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft6"&gt;Klimatpolitiska mål..........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft4"&gt;15&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td5"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;5 Energiöverenskommelsen ger nya energipolitiska mål...................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;15&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft12"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td10"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft6"&gt;Energipolitikens grundpelare ...........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft12"&gt;15&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p20 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;År 2040 ska 100 procent av elproduktionen vara&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;förnybar............................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;17&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p20 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;År 2030 ska energianvändningen vara 50 procent&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft6"&gt;effektivare ........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;19&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td16"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft6"&gt;Upphävande av riktlinjer för energipolitiken ...................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;21&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;5.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft8"&gt;Genomförande av de nya energipolitiska målen ..............&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft4"&gt;22&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p24 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Energiöverenskommelsens inverkan på inriktningen av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td18"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;energipolitiken ................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft4"&gt;22&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft12"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;Ramvillkor för elproduktion.............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;22&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;Ökad effekt från förnybar kraft ........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft4"&gt;29&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft12"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;Effektiv användning av energi .........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;33&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft12"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;Behov av ny överföringskapacitet....................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;34&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;Reglering av elnät.............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft4"&gt;37&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft12"&gt;6.6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;Möjligheter för elnätsägarna ............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;39&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft12"&gt;6.7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;Möjlighet att prova nya tariffer ........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;40&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;6.8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;Grunden för elmarknadsmodellen....................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;42&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft12"&gt;6.9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;Samarbete på den gemensamma elmarknaden.................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft12"&gt;44&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft12"&gt;6.10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;Behov av systemtjänster...................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p20 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;6.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Betydelsen av aktiva elkunder och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft6"&gt;efterfrågeflexibilitet..........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;46&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;6.12&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft6"&gt;Funktionskrav för nästa generations elmätare..................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td15"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;49&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p20 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;6.13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Regeringen har redan genomfört delar av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;Energikommissionens förslag ..........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft12"&gt;6.13.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft6"&gt;Energieffektiviseringsprogram för företag......&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft12"&gt;50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft12"&gt;6.13.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft6"&gt;Förenkla för mindre aktörer.............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft12"&gt;51&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;6.13.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Forskning och innovation för att uppnå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft6"&gt;klimat- och energipolitiska mål.......................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft4"&gt;51&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft8"&gt;6.13.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft6"&gt;Skatteändringar................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;52&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft4"&gt;2&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td7"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft4"&gt;6.14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td23"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft4"&gt;Betydelsen av områden för energisystemet vid sidan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft4"&gt;Prop. 2017/18:228&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft6"&gt;av Energikommissionens betänkande..............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft12"&gt;52&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft12"&gt;6.14.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft12"&gt;Framtida energianvändning i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft6"&gt;transportsektorn..............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft12"&gt;53&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft4"&gt;6.14.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft4"&gt;Betydelsen av lokala och regionala&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft6"&gt;insatser för energiomställningen.....................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft4"&gt;54&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td27"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft6"&gt;Uppföljning av Energiöverenskommelsen.....................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft4"&gt;57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft12"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft6"&gt;Genomförandegrupp för partierna...................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft12"&gt;57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft4"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td23"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft6"&gt;Regelbundna kontrollstationer.........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft4"&gt;58&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td27"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft6"&gt;Konsekvensbeskrivning .................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft4"&gt;60&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft12"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft6"&gt;Energipolitikens grundpelare...........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft12"&gt;60&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft12"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft6"&gt;Mål för andel förnybar elproduktion ...............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft12"&gt;61&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft4"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td23"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft6"&gt;Mål för effektivare energianvändning.............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft4"&gt;64&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Bilaga 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td23"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft6"&gt;Energiöverenskommelsen................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft4"&gt;66&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td23"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft4"&gt;Sammanfattning av Energikommissionens&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td23"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft6"&gt;betänkande.......................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft4"&gt;72&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td28"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Bilaga 3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td23"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft6"&gt;Förteckning över remissinstanserna ................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft4"&gt;78&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td29"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 april 2018.........&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft4"&gt;80&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft4"&gt;3&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;P class="p15 ft4"&gt;Prop. 2017/18:228&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft4"&gt;Regeringen föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;övergripande mål för energipolitiken (avsnitt 5.1),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;mål för andelen förnybar elproduktion (avsnitt 5.2),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;mål för effektivare energianvändning (avsnitt 5.3),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;upphävande av riksdagsbindningar avseende riktlinjer för energipolitiken (avsnitt 5.4).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft4"&gt;4&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;P class="p41 ft4"&gt;Prop. 2017/18:228&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft6"&gt;I mars 2015 beslutade regeringen att tillsätta en kommitté i form av en parlamentarisk kommission för översyn av energipolitiken (dir. 2015:25). Den s.k. Energikommissionens uppdrag var enligt direktivet att ta fram underlag för en bred överenskommelse om energipolitiken med särskilt fokus på förhållandena för elförsörjningen efter år &lt;NOBR&gt;2025–2030.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft4"&gt;Den 10 juni 2016 slöts en ramöverenskommelse om den svenska energipolitiken mellan fem av riksdagens partier: Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Kristdemokraterna, se &lt;SPAN class="ft5"&gt;bilaga 1&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft22"&gt;Ramöverenskommelsen (även kallad energiöverenskommelsen) ligger till grund för de förslag och bedömningar som finns i Energikommissionens betänkande Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:2) som överlämnades i januari 2017, se &lt;SPAN class="ft21"&gt;bilaga 2&lt;/SPAN&gt;. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i &lt;SPAN class="ft21"&gt;bilaga &lt;/SPAN&gt;3. Remissvaren finns tillgängliga i Miljö- och energidepartementet (dnr M2017/00026/Ee).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Med energiöverenskommelsen som grund föreslås i denna proposition nya energipolitiska mål och regeringen redovisar sin bedömning av inriktningen av energipolitiken. Regeringen avser att i ett annat ärende återkomma till riksdagen om byggnaders energiprestanda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Andra förslag för att genomföra energiöverenskommelsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft4"&gt;För att genomföra energiöverenskommelsen finns eller kommer det att finnas förslag från regeringen i följande propositioner:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft4"&gt;Propositionen Forskning och innovation på energiområdet för ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet (prop. 2016/17:66) lämnades till riksdagen i december 2016.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft25"&gt;Propositionen Skatteförslag med anledning av energiöverenskommelsen (prop. 2016/17:142) lämnades till riksdagen i mars 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft6"&gt;Propositionen Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (prop. 2016/17:146), som lämnades till riksdagen i mars 2017, behandlar nya klimatpolitiska mål som har relevans för energipolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft4"&gt;Propositionen Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2017 (prop. 2016/17:179) lämnades till riksdagen i april 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft4"&gt;Propositionen Avtal om ändring av avtalet mellan Sverige och Norge om en gemensam elcertifikatsmarknad (prop. 2016/17:187) lämnades till riksdagen i maj 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft12"&gt;Propositionen Reglerna om finansiering av kärnavfallshanteringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft26"&gt;(prop. 2016/17:199) lämnades till riksdagen i juni 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft4"&gt;5&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;P class="p51 ft27"&gt;Prop. 2017/18:228 En proposition om vattenmiljö och vattenkraft är planerad att lämnas till riksdagen i april 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft4"&gt;En proposition om elmarknadsfrågor är planerad att lämnas till riksdagen i april 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft25"&gt;En proposition om ökat skadeståndsansvar och skärpta försäkringskrav för reaktorinnehavare är planerad att lämnas till riksdagen i april 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft4"&gt;En proposition om havsbaserad vindkraft är planerad att lämnas till riksdagen senare under 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Det svenska energisystemet i dag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft4"&gt;Det moderna samhället är direkt beroende av en väl fungerande energiförsörjning. Störningar och avbrott i försörjningen av bränslen, el, och värme kan leda till allvarliga konsekvenser, såväl för människors liv och hälsa som för samhällets funktionalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Trender i utvecklingen av energisystemet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft5"&gt;Globalt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft6"&gt;Både globalt och i Sverige sker en betydande förändring av energisystemet. Den tekniska utvecklingen är snabb i alla delar av energiområdet och kostnaderna för ny teknik har minskat kraftigt. Att energisystemet förändras och ny teknik hela tiden utvecklas är inget nytt utan har varit en del av den kontinuerliga utvecklingen av energisystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft4"&gt;Den globala efterfrågan på energi har ökat med cirka 50 procent sedan 1990 och bedöms fortsätta göra så även under de kommande årtiondena. Nivån på energianvändningen skiljer sig dock betydligt mellan olika delar av världen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft22"&gt;I World Energy Outlook 2017 konstaterar Internationella energibyrån (IEA) att det globala energisystemet är i förändring och att traditionella sätt att möta energibehovet utmanas. Detta bedöms bero på kraftiga nedgångar i kostnaden för förnybara energikällor, ökande elektrifiering i energisektorn, mer omfattande olje- och gasproduktion i USA samt en mer diversifierad och förnybar energimix i Kina. Under de kommande 25 åren bedöms världens växande energibehov att tillgodoses framförallt av förnybar energi, energieffektivisering och naturgas. Kostnaderna för förnybar energi har enligt IEA globalt sett minskat sedan 2010 – solceller med 70 procent, vindkraft med 25 procent och batterilagring med 40 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft31"&gt;Den totala globala energiförsörjningen baseras fortfarande i huvudsak fossila bränslen (olja, kol och gas), drygt 80 procent, medan förnybar energi står för cirka 14 procent av den totala globala energitillförseln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft5"&gt;Sverige – tillförsel, omvandling och distribution av energi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft7"&gt;Det svenska energisystemet baseras redan i dag på en stor del inhemska förnybara energikällor som vatten, bioenergi och vind. Fortfarande utgörs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft4"&gt;6&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;P class="p65 ft4"&gt;en stor del av energitillförseln genom import av kärnbränsle till kärnkraf- Prop. 2017/18:228 ten och fossila bränslen, främst till transportsektorn. Den totala energitill-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft12"&gt;förseln (inhemsk produktion och importerad energi) i Sverige har ökat från 442 terawattimmar år 1970 till 578 terawattimmar år 2016 medan själva energianvändningen i princip har varit konstant under perioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft6"&gt;Ökningen av energitillförseln beror till största delen av introduktionen av kärnkraft där mycket av energiproduktionen försvinner då den tillförda energin inte kan tillvaratas under omvandlingen till elektricitet utan i stället behöver ledas bort genom kylvattnet (s.k. omvandlingsförluster). Under 2015 kom 155 terawattimmar av energitillförseln från kärnbränsle. Av dessa omvandlades drygt en tredjedel (56 terawattimmar) till el och knappt två tredjedelar (nästan 100 terawattimmar) är rena omvandlingsförluster. Sedan 1970 har de fossila bränslenas andel av den totala energitillförseln i Sverige minskat från 80 till 30 procent, kärnkraftens andel har ökat från 0 till 33 procent och biobränslenas andel har vuxit från 10 till 23 procent (siffrorna avser tillförsel utan omvandlingsförluster). Biobränslen är sett till den slutliga totala energianvändningen det största energislaget i Sverige, cirka 35 procent. Andelen förnybar energi (dvs. vatten, vind, sol och bioenergi) av den slutliga energianvändningen har ökat kraftigt och uppgick 2016 till 53,8 procent i Sverige, vilket är den högsta andelen inom EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft25"&gt;Vad gäller elektricitetens andel i energisystemet har elproduktionen ökat från drygt 60 terawattimmar i början &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; till cirka 150 terawattimmar i dag. På &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; stod vattenkraften för nästan 70 procent av produktionen och oljeeldade kraftverk för 20 procent. Efter att kärnkraftverken togs i drift under &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; och tidigt &lt;NOBR&gt;1980-tal,&lt;/NOBR&gt; dominerade kärnkraften och vattenkraften elproduktionen, med upp till och 96 procent. År 2017 har denna siffra sjunkit till 80 procent, varav vattenkraften stod för 40 procent och kärnkraften för 40 procent. Vindkraftens andel av elproduktionen uppgick till 11 procent, medan solel stod för ca 0,1 procent. Resterande elproduktion sker främst i kraftvärmeverk (dvs. verk som producerar både el och värme) och industrin, där största delen av bränslet (drygt 70 procent) bestod av biobränslen. Den bränslebaserade elproduktionen uppgick till 14,3 terawattimmar eller 9,4 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft12"&gt;Efter omregleringen av elmarknaden år 1996 minskade den installerade elproduktionskapaciteten markant då olönsam s.k. kondenskraft lades ner. Den installerade elproduktionskapaciteten har ökat efter år 2000 och är nu större än före omregleringen (cirka 40 000 megawatt i dag jämfört med cirka 35 000 megawatt 1996)&lt;SPAN class="ft5"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Vindkraft har stått för den största ökningen följt av kraftvärmeverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft25"&gt;Sverige är sedan ett antal år nettoexportör av el. Den största elexporten om 22,6 terawattimmar ägde rum under 2015. Under 2017 exporterades 19 terawattimmar el. Handelsströmmarna mellan Sverige och grannländerna varierar både mellan åren och under året och beror på prisskillnader mellan olika elområden. Prisskillnader kan bero på t.ex. vattentillgång, tillgänglighet i kärnkraftverk, överföringskapacitet och elanvändning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft4"&gt;7&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;P class="p15 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Prop. 2017/18:228 &lt;/SPAN&gt;Sverige – användning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft25"&gt;Sveriges användning av energi har i och med industrialiseringen tiofaldigats under de senaste 200 åren. Sedan &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; har dock energianvändningen planat ut på en stabil nivå om cirka 375 terawattimmar – en nivå som har legat kvar trots att både BNP per capita och befolkningsmängden har ökat sedan 1970. Effektiviseringar, strukturförändringar inom ekonomin, beteendeförändringar i samhället och bättre utnyttjande av spillvärme från industrier, datacenter och vissa byggnader har i sin tur fungerat som motkrafter till en ökad energianvändning. Energianvändningen per capita har därmed minskat men ligger ändå cirka 50 procent högre än genomsnittet för EU, vilket bl.a. förklaras med en relativt hög andel exportinriktad och energiintensiv basindustri, ett kallt klimat och ett glest befolkat land med långa avstånd och därmed stora transportbehov. När det gäller elens del av användningen har den ökat från cirka 10 procent år 1970 till drygt 30 procent i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft6"&gt;Energianvändningen brukar indelas i tre sektorer – industrin, bostäder och service samt transport – där användningen delvis ser olika ut. Inom industrisektorn används energi främst i form av biobränslen, el och fossila bränslen för att i första hand driva industriella processer. Sektorn bostäder och service, där ungefär 90 procent av energianvändningen utgörs av bebyggelsens energibehov, använder energi främst i form av fjärrvärme, el och biobränslen. Elvärme svarar för 30 procent av uppvärmningsenergin i bostadssektorn, framförallt i småhusen. Inom transportsektorn används främst energi i form av oljebaserade drivmedel men också genom en ökande andel hållbara biodrivmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Betydelsen av elförsörjningen och dess särskilda utmaningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft12"&gt;Elektrisk energi (el) har en central roll i Sveriges energiförsörjning och förväntas få en allt större betydelse i framtiden. Allt fler verksamheter använder el och produktionen av el i Sverige har låga utsläpp av växthusgaser. Elanvändarna har större möjligheter att bli mer aktiva kunder genom ny digital teknik och olika energitjänster. Förändringar på produktionssidan innebär en förändring från stora centraliserade produktionskällor såsom kärnkraft till att det nu blir allt större inslag av småskalig väderberoende produktion, t.ex. solceller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft22"&gt;Inte minst sker en betydande förändring när det gäller kärnkraften som är en av de stora elproduktionskällorna. Av de tio existerande reaktorerna har reaktorerna Oskarshamn 1 och 2 nyligen stängts och Ringhals 1 och 2 planeras stängas innan 2020. Under ett normalår står dessa fyra reaktorer för ungefär 18 terawattimmar el vilket motsvarar cirka 12 procent av den el som produceras i Sverige. När de resterande sex reaktorerna stänger är oklart. Ägarbolagen har för de sex återstående reaktorerna beslutat om investering i oberoende härdkylning för fortsatt drift efter år 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft25"&gt;Nedläggningarna kommer att innebära stora utmaningar för elsystemet, inte minst i ljuset av att det samtidigt sker en ökad elektrifiering inom transportsektorn och processindustrin. Det finns även intresse och behov&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;av att attrahera ny elintensiv näringsverksamhet till Sverige för att skapa&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H503228/H5032289x1.jpg" style="width:418px;height:370px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p76 ft4"&gt;sysselsättning och tillväxt t.ex. stora datacentraler. Samhällets allt ökande Prop. 2017/18:228 elberoende medför allt högre krav på leveranssäkerhet med få elavbrott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft4"&gt;och hög elkvalitet. Elsystemet måste klara av det moderna samhällets behov på en säker elförsörjning och tillräcklig effekt varje givet ögonblick i elsystemet samtidigt som en ökad elektrifiering möjliggörs. Uppdraget till Energikommissionen var därför att en särskild tonvikt skulle läggas på den framtida försörjningen med el.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Energi, effekt och andra begrepp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft4"&gt;Energisystemet består inte enbart av alla energikällor, omvandling, överföring, värmeförluster och användning. Energi kan inte skapas eller förstöras, utan bara omvandlas från en form till en annan. Den årliga energitillförseln är alltid lika stor som den årligt använda energin, inklusive lagring, omvandlings- och överföringsförluster och export eller import av energi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft6"&gt;Figur 4.1 Energisystemet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Figuren illustrerar hur energin omvandlas mellan de olika stegen tillförsel, omvandling, distribution och användning i energisystemet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft36"&gt;Källa: Energimyndigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft4"&gt;9&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p84 ft4"&gt;Prop. 2017/18:228&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft4"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p15 ft37"&gt;Centrala begrepp inom energisektorn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Primärenergi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft4"&gt;Med primärenergi avses den energi som finns i olika naturresurser och bränslen som ännu inte omvandlats av människan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft5"&gt;Total energitillförsel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft4"&gt;Total energitillförsel omfattar all energi som tillförs till energisystemet i form av biobränslen, fossila bränslen, kärnbränsle, vattenkraft och andra förnybara energislag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft4"&gt;Den totala energitillförseln är summan av den slutliga energianvändningen i Sverige och de förluster som uppkommer vid omvandling och distribution av energi. Energi för utrikes transporter räknas inte till den totala energitillförseln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft5"&gt;Tillförd energi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft31"&gt;Tillförd energi motsvarar den totala energitillförseln minus de bränslen som tillförs systemet för &lt;NOBR&gt;icke-energiändamål&lt;/NOBR&gt; (t.ex. koks för reducering av järnmalm, råvaror till kemiindustrin). Uttrycket tillförd energi motsvarar ”primary energy use” som används i &lt;NOBR&gt;EU-sammanhang.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft5"&gt;Slutlig energianvändning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft4"&gt;Slutlig energianvändning avser den samlade energianvändningen för olika slutanvändningsområden, vilka brukar delas upp i tre områden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;industri,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;bostäder och service,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;transport.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft5"&gt;Efterfrågeflexibilitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft4"&gt;Efterfrågeflexibilitet (ibland kallad förbrukarflexibilitet) innebär att kunderna anpassar sin användning utifrån olika signaler. Det kan t.ex. handla om att kunderna minskar sin elanvändning när elnätet är hårt belastat, eller att kunderna ökar sin elanvändning när elpriset är lågt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft5"&gt;Grossistmarknaden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft4"&gt;Grossistmarknaden är platsen där el handlas mellan producenter, elhandlare och andra stora elanvändare. Sveriges elmarknad är direkt sammankopplad med Danmark, Norge, Finland, Tyskland, Polen och Litauen och indirekt med i princip hela Europa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft5"&gt;Variabel kraft&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft4"&gt;Variabel kraft (även kallad intermittent, väderberoende eller &lt;NOBR&gt;icke-planer-&lt;/NOBR&gt; bar produktion) består av förnybar elproduktion från sol och vind som snabbt kan skifta beroende på väderbetingelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft5"&gt;Baskraft&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft39"&gt;Baskraft (även kallad planerbar kraft) omfattar elproduktion i sådana anläggningar som har hög tillgänglighet och där produktion kan planeras&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p96 ft4"&gt;med hög grad av säkerhet över längre tid. Generellt omfattar detta kärnkraften, vattenkraften och kraftvärmeproduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft5"&gt;Reglerkraft&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Reglerkraft består i dag i Sverige huvudsakligen av vattenkraft. I vattenmagasinen kan vattnet lagras under vår och sommar när elbehovet är som minst, för att sedan användas när behovet är som störst, exempelvis en kall vinter. Även import av el kan användas som reglerkraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft5"&gt;Frekvensen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Frekvensen är ett mått på hur väl produktion och förbrukning av el i elsystemet är i balans. Högre produktion än förbrukning ökar frekvensen medan frekvensen sjunker vid lägre produktion än förbrukning. Variation i produktion och förbrukning gör att frekvensen varierar och om frekvensen avviker för mycket från normal frekvens (50 Hertz) ökar risken för driftstörningar i systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft5"&gt;Svängmassa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft25"&gt;Svängmassa är det inbyggda motstånd mot frekvensvariationer i elsystemet som bl.a. påverkas av vilka produktionsanläggningar som är anslutna. Ju större motstånd som finns i elsystemet desto mer robust är systemet. Motståndet kommer huvudsakligen från den roterande tyngden i turbiner och generatorer i kraftverk i systemet, inte minst kärnkraftverken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft5"&gt;Spänningshållning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft6"&gt;Spänningshållning ger en bild av relationen mellan produktion och förbrukning. Variationer i elnäten är vanliga. Hög spänning förekommer ofta då belastningen är låg, t.ex. sommarnätter. Låg spänning är i stället vanlig vid hög elförbrukning, t.ex. kalla vinterdagar. Spänningsreglering sker genom att tillföra eller konsumera s.k. reaktiv effekt. Detta kan b.la. göras genom att ändra en generators reaktiva effektproduktion, eller genom att koppla in eller koppla bort nätkomponenter, såsom kondensatorer och reaktorer. Spänningen får varken vara för hög (risk för att utrustning går sönder) eller för låg (risk för störningar och innebär också högre nätförluster).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft5"&gt;Wattimmar och kilowattimmar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Användningen av energi anges ofta som wattimmar (Wh). Inom elsektorn är det ofta kilowattimmar (kWh) som anges, t.ex. anges elpriset i öre/kWh. En genomsnittlig lägenhet förbrukar cirka 2 000 kWh/år, medan en genomsnittlig villa med direktverkande el förbrukar cirka 20 000 kWh/år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft5"&gt;Effekt – effektutmaning, effektbalans och effektbrist&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft25"&gt;Ibland nämns den s.k. effektutmaningen i elsystemet som beror på att det alltid måste produceras lika mycket el som det används – inte bara på årsbasis utan i varje givet ögonblick – för att hålla balans i elsystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft40"&gt;Effekt är den mängd energi som omvandlas per tidsenhet. Hur mycket energi som produceras per tidsenhet anges ofta i megawatt (MW).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p15 ft4"&gt;Prop. 2017/18:228&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft4"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H50322812x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p105 ft6"&gt;Prop. 2017/18:228 Effektbrist kan uppstå i situationer där det inte finns tillräcklig produktions- och importkapacitet för att möta efterfrågan. Möjligheten att upprätthålla effektbalansen påverkas av tillgänglig överföringskapacitet inom det svenska elnätet, i utlandsförbindelserna och hur effektbalansen i angränsande länder ser ut. I dag sker den betydande delen av elproduktionen i norra Sverige för att sedan framförallt användas i södra Sverige vilket innebär att överföringskapaciteten inom landet är en central faktor för effektfrågan. Även efterfrågeflexibilitet, energieffektivisering och lagringsmöjligheter bidrar till att hantera effektfrågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft6"&gt;Effektbrist kan i extrema situationer leda till att den ansvariga myndigheten, Affärsverket svenska kraftnät, tvingas koppla bort elanvändare från nätet för att undvika kollaps av hela elsystemet. Det är således nödvändigt att det inte enbart finns tillräcklig energiproduktion utan också att det finns tillräcklig effekt tillgänglig i elsystemet. Effektbehovet i Sverige kan variera mellan 8 000 och 27 000 megawatt per timme under året. Behovet är generellt lägre på sommaren än vintern, vilket framförallt beror på lägre uppvärmningsbehov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft6"&gt;Figur 4.2 Total produktion per kraftslag och total energianvändning per vecka under &lt;NOBR&gt;2013–2017&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft8"&gt;Figuren illustrerar variationen av elanvändningen över året och de olika kraftslagens andel av produktion&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p109 ft41"&gt;TWh/vecka&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;SPAN class="p110 ft42"&gt;4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td32"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft43"&gt;Vattenkraft&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td30"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td30"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td31"&gt;&lt;SPAN class="p110 ft42"&gt;3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr13 td32"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft43"&gt;Vindkraft&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td30"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td30"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td31"&gt;&lt;SPAN class="p110 ft42"&gt;2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td32"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft43"&gt;Övrig&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td30"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td31"&gt;&lt;SPAN class="p110 ft42"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft43"&gt;värmekraft&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td32"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft43"&gt;Kärnkraft&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td30"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td30"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td31"&gt;&lt;SPAN class="p110 ft42"&gt;0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td32"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft47"&gt;Elanvändning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td30"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td31"&gt;&lt;SPAN class="p111 ft48"&gt;Källa: Energiföretagen Sverige&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td32"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p112 ft22"&gt;Förutom årstidsberoende variationer förändras effektbehovet över dygnet vilket också kräver resurser för att säkerställa balansen i elsystemet. Förbrukningstopparna förekommer vanligtvis under morgontimmarna och under tidig kväll. I Sverige används upp till 2,5 gånger mer el på vintern än under sommaren. Under ett normalt dygn på sommaren ligger elanvändningen runt 12 000 megawatt per timme medan det under vintern används runt 24 000 megawatt per timme. Sveriges hittills högsta notering är 27 000 megawatt per timme och inträffade den 5 februari 2001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft4"&gt;12&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;P class="p114 ft4"&gt;I Sverige används i dag huvudsakligen vattenkraft som reglerkraft. Ett Prop. 2017/18:228 framtida elsystem med högre andel variabel vind- och solproduktion krä-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft4"&gt;ver stor flexibilitet i planerbar produktion, efterfrågeflexibilitet i användarsektorerna, energilagring och systemtjänster för att stötta och stabilisera elsystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Gällande energipolitiska riktlinjer och mål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;4.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;EU:s energipolitiska mål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft25"&gt;De regelverk som beslutas på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; är centrala utgångspunkter för den svenska energipolitiken. Vid Europeiska rådets vårtoppmöte i mars 2007 slogs det fast att EU:s energipolitik vilar på tre pelare – konkurrenskraft, miljömässig hållbarhet och försörjningstrygghet. Vid vårtoppmötet beslutades även om att minska unionens utsläpp av växthusgaser med 20 procent till 2020 jämfört med 1990. Vidare beslutades att 20 procent av den energi som används inom EU ska komma från förnybara energikällor, liksom ett mål om att nå 20 procents primärenergibesparing till 2020 (målet om 20 procents primärenergibesparing till 2020 avser en besparing jämfört med en s.k. &lt;NOBR&gt;business-as-usual-prognos&lt;/NOBR&gt; enligt den energiekonomiska modellen PRIMES).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft4"&gt;Europeiska rådet antog i februari 2011 mål om att den inre marknaden för energi skulle vara fullbordad 2014. Europeiska rådet slog även fast i maj 2013 att inget medlemsland ska vara isolerat från EU:s gas- och elnätverk efter 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft12"&gt;I oktober 2014 fattade Europeiska rådet beslut om en ram för klimat- och energipolitiken till 2030. Ramen omfattade ett klimatmål om 40 procent, ett bindande mål på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; om minst 27 procent förnybar energi, ett indikativt mål på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; för energieffektivisering om minst 27 procent (med möjlighet att se över och höja målet till 30 procent innan 2020) samt ett mål om att alla medlemsstater till 2020 ska uppnå minst 10 procent sammanlänkningsgrad för el i förhållande till installerad produktionskapacitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft22"&gt;Den 25 februari 2015 presenterade kommissionen ett åtgärdspaket för att genomföra en s.k. energiunion i Europa. Kommissionen föreslog i sitt meddelande en energiunion som består av fem ömsesidigt förstärkande dimensioner – försörjningstrygghet, inre marknad, energieffektivitet, minskade klimatutsläpp samt forskning, innovation och konkurrenskraft. Kommissionen lyfte fram 15 konkreta åtgärder för att få till stånd energiunionen och i en bilaga listas 43 förslag på nya initiativ och lagförslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;I november 2016 presenterade &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; lagstiftningspaketet Ren energi för alla i Europa (även kallat vinterpaketet) som ska genomföra de energipolitiska målen både i &lt;NOBR&gt;2030-beslutet&lt;/NOBR&gt; och energiunionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;4.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Svenska energipolitiska riktlinjer och mål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft31"&gt;Av de riktlinjer för den svenska energipolitiken som riksdagen godkänt framgår bl.a. att målet är att på kort och lång sikt trygga tillgången till el&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft12"&gt;och annan energi på villkor som är konkurrenskraftiga med omvärlden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft4"&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;P class="p124 ft12"&gt;Prop. 2017/18:228 (prop. 2001/02:143, bet. 2001/02:NU17, rskr. 2001/02:317). Energipolitiken ska skapa villkor för en effektiv och hållbar energianvändning, en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle. Härigenom främjas en god ekonomisk och social utveckling i hela Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft12"&gt;Riktlinjerna för energipolitiken bygger i stor utsträckning på de riktlinjer för energipolitiken som antogs 1997 (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272) och 1997 års riktlinjer bygger i sin tur på energipolitikens riktlinjer från år 1991 (prop. 1990/91:88, bet. 1990/91:NU40, rskr. 1990/91:373).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft4"&gt;I enlighet med propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft4"&gt;– Energi beslutade riksdagen 2009 om följande nya energipolitiska mål (prop. 2008/09:163, bet. 2008/09:NU25, rskr. 2008/09:301):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Andelen förnybar energi ska utgöra minst 50 procent av den totala energianvändningen år 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Andelen förnybar energi i transportsektorn ska vara minst 10 procent år 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Energianvändningen ska vara 20 procent effektivare till år 2020. Målet uttrycks som ett sektorsövergripande mål om minskad energiintensitet med 20 procent mellan år 2008 och 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;Genom propositionen fastslog riksdagen även en nationell planeringsram för vindkraft motsvarande en årlig produktionskapacitet om 30 terawattimmar år 2020 varav 20 terawattimmar till lands och 10 terawattimmar till havs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft6"&gt;Sverige införde 2003 ett nytt stödsystem, elcertifikatsystemet, för att främja elproduktion med förnybara energikällor (prop. 2001/02:143, bet. 2001/02:NU17, rskr. 2001/02:317). Genom regeringens förslag i propositionen Ambitionsökning för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2015 har målet ökats till att finansiera 30 terawattimmar ny förnybar elproduktion till 2020 jämfört med 2002 (prop. 2014/15:123, bet. 2015/16:NU6, rskr. 2015/16:5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft22"&gt;Sverige och Norge har sedan den 1 januari 2012 en gemensam elcertifikatsmarknad. Ett gemensamt mål om att öka den förnybara elproduktionen med 28,4 terawattimmar mellan 2012 och 2020 har satts upp och delas mellan länderna genom att Sverige till 2020 ska sträva efter att annullera elcertifikat motsvarande 15,2 terawattimmar och Norge 13,2 terawattimmar (prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:FiU1, rskr. 2015/16:51).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft25"&gt;Som en del i genomförandet av energiöverenskommelsen har riksdagen godkänt att elcertifikatssystemet utökas med ytterligare 18 terawattimmar nya elcertifikat till år 2030 och att systemet förlängs till 2045 (prop. 2016/17:179, bet. 2016/17:NU20, rskr. 2016/17:330), se avsnitt 6.1. Även det övergripande målet för forskning och innovation på energiområdet har fastslagits av riksdagen som en del av genomförandet av energiöverenskommelsen (prop. 2016/76:66, bet. 2016/17:NU9, rskr. 2016/17:164), se avsnitt 6.13.3. Det övergripande målet ska vara att bidra till uppfyllandet av uppställda energi- och klimatmål, den långsiktiga energi- och klimatpolitiken och energirelaterade miljöpolitiska mål. Fokus på insatserna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft4"&gt;14&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H50322815x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p65 ft4"&gt;inom energiforskningen är områden som har förutsättningar för tillväxt Prop. 2017/18:228 och för export.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Klimatpolitiska mål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft12"&gt;Klimatpolitiken och energipolitiken är tätt sammankopplade, och de klimatpolitiska målen är även en utgångspunkt för utvecklingen av energisystemet. Ett av energiöverenskommelsens mål är också målet om nettonollutsläpp av växthusgaser till 2045 som föreslogs i Miljömålsberedningens delbetänkande (SOU 2016:21).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft4"&gt;Riksdagen beslutade i juni 2017 bl.a. att det nya långsiktiga klimatmålet ska vara att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp (prop. 2016/17:146, bet. 2016/17:MJU24, rskr. 2016/17:320). Utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre än utsläppen år 1990. Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter, utom inrikes flyg, ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Energiöverenskommelsen ger nya energipolitiska mål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft25"&gt;Den 10 juni 2016 slöts en energiöverenskommelse mellan fem partier – Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Överenskommelsen utgör en gemensam politisk färdplan för en kontrollerad övergång till ett helt förnybart elsystem med nya energipolitiska mål. Regeringen föreslår därför de nya energipolitiska mål som redovisas nedan för att möta framtidens utmaningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Energipolitikens grundpelare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Den svenska energipolitiken ska bygga på samma tre grundpelare som energisamarbetet i EU. Politiken syftar till att förena&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;ekologisk hållbarhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;konkurrenskraft&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;försörjningstrygghet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft31"&gt;Energipolitiken ska således skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Energikommissionen &lt;/SPAN&gt;har inte lämnat något förslag avseende energipolitikens grundpelare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft4"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;SPAN class="p144 ft6"&gt;Prop. 2017/18:228&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Företrädare för, framför allt, säkerhetsfrågor vill se&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;ett större fokus på säkerhets- och leveranssäkerhetsfrågor i betänkandet.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;Flera remissinstanser, bland andra &lt;/SPAN&gt;Totalförsvarets forskningsinstitut, Myn-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft5"&gt;digheten för samhällsskydd och beredskap, Uppsala universitet &lt;SPAN class="ft12"&gt;samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft56"&gt;länsstyrelserna i Hallands &lt;SPAN class="ft6"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Dalarnas län&lt;SPAN class="ft6"&gt;, saknar en analys eller be-&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;skrivning i betänkandet av hur de föreslagna målen och sakförslagen på-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;verkar förutsättningarna för att stärka eller bibehålla totalförsvaret. &lt;SPAN class="ft56"&gt;För-&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft56"&gt;svarsmakten, Fortifikationsverket, Länsstyrelsen i Gotlands län &lt;SPAN class="ft6"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Ener-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;giföretagen Sverige &lt;/SPAN&gt;saknar särskilt förslag som säkerställer en fortsatt hög&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;försörjningstrygghet. Även &lt;/SPAN&gt;Svensk Vindenergi, Swedegas AB &lt;SPAN class="ft6"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Global&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Utmaning &lt;/SPAN&gt;lyfter frågan om leveranssäkerhet som viktig. Några remiss-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;instanser kommenterar förslagens påverkan på klimatpolitiken. &lt;SPAN class="ft56"&gt;Sveriges&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;lantbruksuniversitet &lt;/SPAN&gt;anser att man i betänkandet blandar ihop klimatpolitik&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;och energipolitik och anför att om målet är minskad klimatpåverkan bör&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;befintliga styrmedel användas. &lt;SPAN class="ft56"&gt;Konjunkturinstitutet &lt;/SPAN&gt;menar att målen för-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;dyrar klimatpolitiken och att det är oklart hur förnybartmålet gör elsyste-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;met mer robust och stärker leveranssäkerheten.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Vikten av att förena energipolitikens&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;tre grundpelare – försörjningstrygghet, ekologisk hållbarhet och konkur-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;renskraft – understryks i energiöverenskommelsen från juni 2016 liksom i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;den överenskommelse om en hållbar energi- och klimatpolitik för miljö,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;konkurrenskraft och trygghet som partiledarna i Allians för Sverige slöt i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;februari 2009 (se prop. 2008/09:163) samt i EU:s energipolitiska ramverk.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;Denna grundläggande utgångspunkt för energipolitiken bör även antas av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;riksdagen för att skapa förutsättningar för en långsiktig och stabil energi-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft4"&gt;politik. Energipolitiken ska skapa villkoren för en effektiv och hållbar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft6"&gt;låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställ-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;ningen till ett ekologiskt hållbart samhälle.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;Ett robust och tillförlitligt energisystem är en grundläggande förutsätt-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;ning för ett modernt och väl fungerande samhälle, något som blir allt tyd-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;ligare i en digitaliserad värld där fler och fler områden blir beroende av en&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;säker tillgång på el. Dessutom ska energisystemet möjliggöra och bidra till&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft12"&gt;en god sysselsättning.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft4"&gt;Med försörjningstrygghet menas förmågan att tillhandahålla en trygg&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft12"&gt;och tillräcklig leverans av energi till alla användare i förhållande till&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;efterfrågan. Försörjningstrygghet är ett brett begrepp som omfattar såväl&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;fysiska aspekter av tillgång på energi som funktion och tillgänglighet i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;infrastruktur och tillit till marknadernas funktion, t.ex. vikten av att pris&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;varierar beroende på tillgång och efterfrågan. I detta ingår tilltro till ge-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;nomslaget av höga priser i en bristsituation. I ett kundperspektiv omfattas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft6"&gt;både fysiska aspekter, dvs. tillgång och omvandling av energi samt till-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;gänglighet i hela leveranskedjan från produktionen till kundens anslut-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;ningspunkt och en välfungerande marknad. I begreppet ingår också att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;förebygga och hantera konsekvenser av avbrott. En robust energiförsörj-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;ning, särskilt under störda förhållanden, behöver också väga in totalförsva-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;rets och krisberedskapens behov i utvecklingen av energisystemet och vid&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;utbyggnaden av ny infrastruktur inom energiområdet. Kraftslagen i elsys-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft8"&gt;temet har olika egenskaper som påverkar elförsörjningen och elsystemets&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;robusthet. Tillgången till effekt är avgörande för elförsörjningen och en&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;SPAN class="p145 ft8"&gt;16&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;ansträngd effektbalans påverkar försörjningstryggheten. Aktiva elkunder&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H50322817x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p65 ft4"&gt;och efterfrågeflexibilitet är också viktiga delar för elsystemets försörj- Prop. 2017/18:228 ningstrygghet. Utbyggnaden av elnätet och överföringskapaciteten inom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft12"&gt;Sverige och till andra länder är av stor betydelse för att säkerställa elleveranserna. Det är därmed inte bara det som sker i Sverige som påverkar försörjningstryggheten i elsystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft25"&gt;Det övergripande målet för miljöpolitiken är att lämna över ett samhälle till nästa generation, där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Den oönskade miljöpåverkan bör vara låg i ett långsiktigt tillförlitligt och hållbart energisystem. Det är därmed också viktigt att beakta förändringar av landskapets natur- och kulturmiljöer. Samtidigt kommer det alltid att krävas avvägningar i arbetet med att nå de energipolitiska målen och miljömålen. Som framgår av de klimatpolitiska målen (prop. 2016/17:146) ska Sverige senast år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, med målet att därefter nå negativa utsläpp. En totalt sett effektivare resurs- och energianvändning kan leda till ett ökat elbehov, t.ex. vid elektrifiering av transportsektorn. I ett hållbarhetsperspektiv ska elsystemet ses som en del av energisystemet och samhället, i Sverige och även i relation till andra länder. Ekologisk hållbarhet bör snarast ses som en konkurrensfördel för Sverige eftersom det många gånger kan göra att företag väljer att investera här i stället för i andra länder och att möjligheterna att exportera svenska energilösningar ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft22"&gt;Ett hållbart elsystem med trygga och stabila elleveranser är en förutsättning för många samhällsviktiga funktioner och för näringslivet. Utöver det krävs konkurrenskraftiga villkor och kostnader, vilket omfattar elpris, skatter och avgifter. Kostnaderna för el har betydelse för tillverkningsindustrin, tjänstesektorn och hushållens köpkraft. En välfungerande konkurrens på energimarknaderna leder också till en effektiv prisbildning och ett effektivare resursutnyttjande. Detta påverkar näringslivets konkurrenskraft som har en central roll för svensk ekonomi och välfärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft31"&gt;Utmaningarna i energipolitiken består till stor del i att balansera de tre grundpelarna för att nå önskat resultat. I energiöverenskommelsen uttrycks de tre grundpelarna genom målsättningen att Sverige ska ha ett robust elsystem med en hög leveranssäkerhet, en låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;År 2040 ska 100 procent av elproduktionen vara förnybar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Målet år 2040 är 100 procent förnybar elproduktion. Det är ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft och innebär inte heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Energikommissionens förslag &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens. &lt;SPAN class="ft59"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Många remissinstanser tillstyrker förslagets hu-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft6"&gt;vuddrag. Åsikterna går dock isär bland dem som yttrat sig framför allt när det gäller ambitionsnivå, synen på kärnkraft och omfattningen av målet. Flera remissinstanser, bl.a. &lt;SPAN class="ft56"&gt;Världsnaturfonden, Greenpeace &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft56"&gt;Svensk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Solenergi&lt;/SPAN&gt;, tror att målet kan vara uppfyllt tidigare än 2040. Samtidigt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft4"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;P class="p84 ft4"&gt;Prop. 2017/18:228 menar Skogen, Kemin, Gruvorna och Stålet (&lt;SPAN class="ft5"&gt;SKGS), Innovations- och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft5"&gt;kemiindustrierna i Sverige (IKEM), Uniper&lt;SPAN class="ft4"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Sveriges Ingenjörer &lt;SPAN class="ft4"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Skogsindustrierna &lt;/SPAN&gt;att målet är otydligt och i stället borde gälla elproduk-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;tion med lågt klimatavtryck. &lt;SPAN class="ft56"&gt;Uppsala &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft56"&gt;Växjö kommuner &lt;/SPAN&gt;anser att målet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;bör ändras till att Sverige ska ha ett ekologiskt hållbart elsystem. &lt;SPAN class="ft56"&gt;Lunds&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;universitet &lt;/SPAN&gt;är skeptiskt inställt till förslaget, eftersom det kan missgynna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;och fördröja utveckling och byggnation av fjärde generationens kärnkraft&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;som är en lovande teknik för att bidra till en minskning av utsläpp av växt-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;husgaser internationellt. &lt;/SPAN&gt;Chalmers tekniska högskola &lt;SPAN class="ft6"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Svenska Bio-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;energiföreningen (Svebio) &lt;/SPAN&gt;konstaterar att utan en tydlig plan för utfasning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;av kärnkraft är målet inte trovärdigt. Flera remissinstanser kommenterar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;att målet om ett 100 procent förnybart elsystem bara gäller elproduktion&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;och inte annan produktion, bl.a. &lt;/SPAN&gt;Länsstyrelsen i Uppsala län, Östersunds&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;kommun &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft56"&gt;Power Circle &lt;/SPAN&gt;som anser att ett mål som bara omfattar elpro-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;duktionen riskerar att leda till suboptimering av energisystemet som helhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;och att i praktiken skulle det föreslagna målet kunna nås genom att all&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;uppvärmning och industri drivs med fossila bränslen istället för med el.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Även &lt;/SPAN&gt;Världsnaturfonden (WWF), Swedegas AB &lt;SPAN class="ft12"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Lantbrukarnas riks-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;förbund &lt;/SPAN&gt;(&lt;SPAN class="ft56"&gt;LRF) &lt;/SPAN&gt;vill se ett större fokus på andra delar av energisystemet.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft56"&gt;Tekniska verken i Linköping AB och Avfall Sverige &lt;SPAN class="ft6"&gt;pekar på att om målet&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;utesluter avfallsförbränning av fossila ämnen kommer sådan förbränning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;att behöva ske utan att energin tas tillvara. Detta eftersom det fortfarande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;år 2040 kommer att finnas avfall med fossilt innehåll som inte går att åter-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;vinna på annat sätt. &lt;SPAN class="ft56"&gt;Energiföretagen Sverige &lt;/SPAN&gt;noterar att avfallsförbränning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;nog inte kommer att kunna omfattas av begreppet förnybar elproduktion,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;trots att energiåtervinning är klimatmässigt positivt när avfallet inte kan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;användas till något annat. &lt;SPAN class="ft57"&gt;Svebio &lt;/SPAN&gt;anser att målet styr mot ett för stort över-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;skott av el på marknaden, vilket leder till att de som investerat i elproduk-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;tionsanläggningar får försämrad lönsamhet. &lt;SPAN class="ft56"&gt;Svemin &lt;/SPAN&gt;framhåller att det är&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;mycket viktigt för att Sveriges industri fortsatt ska ha en hög förädlings-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;grad av råvaror att det finns tillgång till el till lågt pris och litet fossilt ur-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft4"&gt;sprung.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p152 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;För att säkerställa ett fortsatt robust&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;elsystem med en hög leveranssäkerhet, en låg miljöpåverkan och el till&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;konkurrenskraftiga priser krävs beslut och åtgärder av en rad aktörer i sam-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;hället, såsom kraftbolag, nätföretag, kunder, utvecklare, finansiärer m.fl.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;Ett långsiktigt mål skapar tydlighet om energipolitikens inriktning, under-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;lättar omställningen och minskar osäkerheten i samband med beslut om&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft12"&gt;investeringar.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p152 ft8"&gt;Regeringen instämmer i Energikommissionens förslag om att målet år&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;2040 ska vara 100 procent förnybar elproduktion. Detta är ett mål, inte ett&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;stoppdatum som förbjuder kärnkraft och innebär inte heller en stängning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft12"&gt;av kärnkraft med politiska beslut.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p152 ft8"&gt;Sverige har, från ett tekniskt elproduktionsperspektiv, goda möjligheter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;att bygga ut den förnybara elproduktionen. Det sker en snabb teknikut-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;veckling inom energiområdet och kostnaderna sjunker inom många ener-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;girelaterade områden. Det är dock svårt att exakt förutse hur utvecklingen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft12"&gt;kommer att påverka förutsättningarna på elmarknaden. Det är därför&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;viktigt att det finns tillräcklig flexibilitet för att ta till vara de nya möjlig-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;heter som utvecklingen ger. Beroende på hur produktionssystemet utveck-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;SPAN class="p153 ft8"&gt;18&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;las krävs även anpassningar av elnätet, både inom landet och för utbyte&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H50322819x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p65 ft4"&gt;mellan länder. Sannolikt kommer de lokala distributionssystemen att spela Prop. 2017/18:228 en större roll när fler producerar sin egen el. Behoven av att kunna lagra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft12"&gt;energi och styra förbrukningen kommer att öka, liksom sannolikt även betydelsen av en ökad samverkan mellan energislag. Elenergi kan lagras i batterier men även som värme i ett fjärrvärmesystem eller kemiskt som gas i ett gasnät. Det ökar flexibiliteten i systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft22"&gt;Målet om 100 procent förnybar elproduktion kommer att innebära fler lokala producenter av bl.a. vind- och solel på marknaden vilket kommer att minska sårbarheten vad gäller elförsörjningen på lång sikt. Den parlamentariskt sammansatta Försvarsberedningen anser att omställningen till förnybar el överlag bör kunna ge fördelar ur ett totalförsvarsperspektiv (Ds 2017:66). Det är samtidigt väsentligt att möjligheterna att säkerställa totalförsvarets och krisberedskapens behov av energi, särskilt vid störda förhållanden, oavsett hur energin produceras och distribueras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft12"&gt;I samband med omställningen av elsystemet har farhågor rests när det gäller elsystemets förmåga att tillgodose behovet av el under årets alla timmar. I energiöverenskommelsen understryks att fokus inte enbart bör ligga på levererad mängd energi, utan även på att det finns tillräckligt med effekt. Regelverk och incitament bör utformas så att de tillgodoser elsystemets behov för att upprätthålla drift- och leveranssäkerhet, där även efterfrågesidans flexibilitet är viktig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft4"&gt;Det kommer finnas behov av ett ökat reglerbidrag och ökad tillgänglig effekt från vattenkraften jämfört med i dag. Det kan t.ex. innebära att kraftverk effektiviseras för att kunna ta mer vatten per sekund genom turbinerna. Vattenkraftens utbyggnad ska främst ske genom effekthöjning i befintliga verk med moderna miljötillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;År 2030 ska energianvändningen vara 50 procent effektivare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Sverige ska år 2030 ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005, uttryckt i termer av tillförd energi i relation till bruttonationalprodukten (BNP).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Energikommissionens förslag &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens. &lt;SPAN class="ft59"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Majoriteten av remissinstanserna är positiva till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft6"&gt;förslaget, bl.a. &lt;SPAN class="ft56"&gt;Naturvårdsverket &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft56"&gt;Swedegas&lt;/SPAN&gt;. Många har också synpunkter på hur målet ska se ut och hur det ska förhålla sig till målet om förnybar el. Några, bl.a. &lt;SPAN class="ft56"&gt;Svenskt Näringsliv &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft56"&gt;Vätgas Sverige &lt;/SPAN&gt;ifrågasätter behovet av ett mål om energieffektivisering. Fokus borde enligt dem ligga på att minimera energianvändningens negativa effekter, såsom koldioxidutsläpp. &lt;SPAN class="ft56"&gt;Länsstyrelsen i Västmanlands län &lt;/SPAN&gt;vill att målet utökas till att inkludera både minskat effektbehov och minskad energiförbrukning. Flera remissinstanser, däribland &lt;SPAN class="ft56"&gt;länsstyrelserna i Hallands, Kalmar &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft56"&gt;Värmlands län&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft56"&gt;Konjunkturinstitutet&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft56"&gt;Uniper &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft56"&gt;Skogsindustrierna &lt;/SPAN&gt;motsätter sig att målet kopplas till tillförd energi, eftersom måluppfyllnaden blir beroende av politiska beslut om kärnkraften och av kärnkraftens värmeförluster&lt;SPAN class="ft56"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Andra remissinstanser, bl.a. &lt;SPAN class="ft56"&gt;Länsstyrelsen i Hallands län,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft5"&gt;Östhammars kommun, Sveriges Byggindustrier, Svenskt Näringsliv &lt;SPAN class="ft4"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft4"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;P class="p84 ft4"&gt;Prop. 2017/18:228 &lt;SPAN class="ft5"&gt;Uniper &lt;/SPAN&gt;anser dock att det är bra att målet uttrycks som tillförd energi i&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;förhållande till BNP. &lt;SPAN class="ft56"&gt;IKEM &lt;/SPAN&gt;anser att målet trots utformningen med tillförd&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;energi kommer att utgöra just en begränsning av elanvändningen. &lt;SPAN class="ft57"&gt;Fortum&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Sverige AB &lt;/SPAN&gt;ser hellre ett mål som utgår från hur tillgänglig effekt används.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Energiföretagen Sverige &lt;/SPAN&gt;noterar att kopplingen till BNP kan göra att det&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;kommer att krävas en minskning av elanvändningen om mellan 10 tera-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;wattimmar och 70 terawattimmar samt anser att det är viktigt att målet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;följs upp och att sektorsstrategier utvecklas så att de mest kostnadseffek-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;tiva åtgärderna vidtas för att nå målet. &lt;SPAN class="ft56"&gt;Eskilstuna kommun &lt;/SPAN&gt;anser att kopp-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;lingen till BNP gör att det blir svårt att planera för att uppfylla målet. Ett&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;stort antal länsstyrelser vill se målet nedbrutet för olika sektorer, vilket&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;flera företrädare för stora energianvändare, bl.a. &lt;SPAN class="ft56"&gt;Skogsindustrierna&lt;/SPAN&gt;, mot-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;sätter sig och i stället anser att marknaden bör få avgöra var energieffekti-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;visering bäst låter sig göras. &lt;SPAN class="ft56"&gt;Länsstyrelsen i Jämtlands län &lt;/SPAN&gt;anser att målet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;inte är särskilt ambitiöst. &lt;SPAN class="ft56"&gt;Världsnaturfonden &lt;/SPAN&gt;(&lt;SPAN class="ft56"&gt;WWF&lt;/SPAN&gt;) vill att målet formu-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;leras som ett mål för användarsidan och som ett mål om en absolut minsk-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;ning om minst 25 procent till 2030. &lt;SPAN class="ft56"&gt;Skogsindustrierna &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft56"&gt;Energiföre-&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;tagen Sverige &lt;/SPAN&gt;ser positivt på att målåret är 2030 och att referensåret är&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;2005. Målnivån måste dock kunna revideras beroende på utvecklingen i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;ekonomin fram till 2030. &lt;SPAN class="ft56"&gt;Villaägarnas riksförbund &lt;/SPAN&gt;anser att energieffekti-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;viseringsmålet är orealistiskt. &lt;SPAN class="ft56"&gt;Energigas Sverige &lt;/SPAN&gt;anser att det högt satta&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;energieffektiviseringsmålet riskerar att leda till att svensk industri flyttar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;från landet. &lt;SPAN class="ft56"&gt;SABO &lt;/SPAN&gt;tillstyrker förslaget till mål, men varnar för att de enkla&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;åtgärderna för energieffektivisering redan är genomförda. &lt;SPAN class="ft56"&gt;Energiföretagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft5"&gt;Sverige, Vattenfall AB, Uniper &lt;SPAN class="ft12"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Jernkontoret &lt;SPAN class="ft12"&gt;ser också en risk i att&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft4"&gt;energieffektiviseringsmålet hamnar i konflikt med bl.a. målet om inga&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;nettoutsläpp av växthusgaser år 2045, eftersom en elektrifiering av in-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft12"&gt;dustrin kan leda till lägre koldioxidutsläpp men högre elanvändning.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Svenskt Näringsliv &lt;/SPAN&gt;noterar att målet är beroende av teknikutvecklingen och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;anser att om exempelvis bensin ersätts med biodrivmedel så minskar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;energieffektiviteten, medan den ökar om de fossila bränslena ersätts med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft4"&gt;el.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p152 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;En effektiv användning av energi är&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;positivt för Sverige och svenska företags konkurrenskraft, bidrar till mins-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft4"&gt;kad klimat- och miljöpåverkan samt bidrar till försörjningstryggheten.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;Potentialer för samhällsekonomiskt lönsamma energieffektiviseringar bör&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;utgöra en grund för vidare satsningar. Enligt Swecos rapport från decem-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;ber 2014 (Kvantitativ utvärdering av marknadsmisslyckanden och hinder,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;En rapport till Näringsdepartementet, den 19 december 2014) finns det&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;&lt;NOBR&gt;icke-realiserad&lt;/NOBR&gt; potential för lönsamma energieffektiviseringar. Det talar,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;enligt rapporten, för att det finns behov av att förändra och vidareutveckla&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;styrmedelskatalogen förutsatt att hindren för energieffektivisering går att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;överbrygga på ett kostnadseffektivt sätt. Ett ambitiöst och långsiktigt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;energieffektiviseringsmål skapar tydlighet om energipolitikens inriktning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;vilket kan minska osäkerheten vid beslut om investeringar. Med hänsyn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;till den nuvarande utvecklingen av energiintensiteten, i termer av kvoten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;tillförd energi per BNP, och till EU:s mål har Energikommissionen bedömt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;att Sverige har goda möjligheter att nå ett mål på 50 procent minskad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;energiintensitet till år 2030 jämfört med år 2005. Regeringen delar denna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;uppfattning och instämmer i Energikommissionens förslag om att Sverige&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;SPAN class="p153 ft8"&gt;20&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;år 2030 ska ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H50322821x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p114 ft4"&gt;Av Energikommissionens konsekvensanalys framgår att målet ska be- Prop. 2017/18:228 räknas som kvoten mellan tillförd energi och BNP i fasta priser (kWh/kr).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft25"&gt;BNP behöver justeras för inflation för att kunna jämföra energiintensitetens utveckling över tiden. Ett mål som uttrycks på detta sätt bedöms ha flera fördelar. Till skillnad från ett absolut mål om energibesparing, så som EU:s mål är utformat, innebär det föreslagna energiintensitetsmålet ett till viss del flexibelt tak för energianvändningen eftersom det tar hänsyn till den faktiska ekonomiska utvecklingen. Ett energiintensitetsmål med utgångspunkt i tillförd energi är mer fördelaktigt än ett mål uttryckt i slutlig energianvändning eftersom det inkluderar effektiviseringar i hela energisystemet, dvs. vid omvandling, överföring och användning. Detta innebär att energieffektiviseringsarbetet förutsätts omfatta samtliga led i energisystemet. För att det svenska målet ska vara jämförbart med EU:s mål för energieffektivisering bör tillförd energi användas i stället för total energitillförsel, vilket innebär att användning för &lt;NOBR&gt;icke-energiändamål&lt;/NOBR&gt; och utrikes luft- och sjöfart räknas bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft31"&gt;Som komplement till det övergripande nationella målet om 50 procent effektivare energianvändning till 2030 bedömer Energikommissionen att det behövs sektorsstrategier för energieffektivisering. Regeringen har gett Energimyndigheten i uppdrag att tillsammans med berörda myndigheter och olika branscher att ta fram sektorsstrategier för energieffektivisering (se avsnitt 6.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Upphävande av riktlinjer för energipolitiken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Riksdagens tidigare ställningstagande om energipolitikens riktlinjer ska upphävas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Energikommissionen &lt;/SPAN&gt;har inte berört frågan. &lt;SPAN class="ft59"&gt;Remissinstanserna &lt;/SPAN&gt;har inte berört frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft55"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft6"&gt;Riksdagens tidigare ställningstagande gällande riktlinjer för energipolitiken som följer av tidigare propositioner (prop. 2001/02:143, bet. 2001/02:NU17, rskr. 2001/02:317 och prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272 och prop. 1990/91:88, bet. 1990/91:NU40, rskr. 1990/91:373), se avsnitt 4.4, bör upphävas för att undvika överlappning mellan dessa och de nya mål som föreslås i denna proposition.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft4"&gt;Upphävandet av nämnda riktlinjer för energipolitiken medför dock inte upphävande av övriga gällande energipolitiska mål, såsom målen avseende år 2020 i prop. 2008/09:163, mål avseende elcertifikatssystemet eller mål för forskning och innovation (se prop. 2016/17:179 och 2016/17:66). Upphävandet ger även en tydlighet vad gäller att följa upp och utvärdera de nya målen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft4"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H50322822x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p84 ft4"&gt;Prop. 2017/18:228&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Genomförande av de nya energipolitiska målen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft12"&gt;Regeringen och myndigheterna, som är centrala i genomförandet av regeringens politik, behöver löpande arbeta med att genomföra konkreta insatser för att nå de nya energipolitiska målen. Det är därför viktigt att alla berörda myndigheter på ett effektivt sätt bidrar till genomförandet utifrån sina respektive uppdrag samt i nära samverkan med varandra. Till exempel gör målet om 100 procent förnybar elproduktion till år 2040 att det behövs nya anläggningar och ny infrastruktur. Energirelaterad infrastruktur måste beaktas redan från början i samhällsplaneringen på lokal, regional och nationell nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft25"&gt;Regeringen anser att en översyn bör göras av de berörda myndigheternas uppgifter och ansvar inom energiområdet för att säkerställa att de energipolitiska målen uppnås. Inriktningen är att åstadkomma en ökad tydlighet av ansvar och befogenheter samt en kostnadseffektiv myndighetsstruktur utifrån det nya energilandskapet och den kontrollerade omställning som energiöverenskommelsen innebär. Det är viktigt att myndighetsstrukturen är utformad utifrån den energiomställning som sker i dag och beskrivs i energiöverenskommelsen. Sedan den nuvarande myndighetsstrukturen infördes har energisystemet och omvärlden förändrats. Bland annat har omfattningen av &lt;NOBR&gt;EU-samarbetet&lt;/NOBR&gt; ökat, det säkerhetspolitiska läget har försämrats och myndigheterna har fått nya uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Energiöverenskommelsens inverkan på inriktningen av energipolitiken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Ramvillkor för elproduktion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Den förnybara energin ska fortsätta att byggas ut. Sverige har unika förutsättningar för förnybar elproduktion. och det är rimligt att Sverige är nettoexportör av elektricitet även på sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Energikommissionens bedömning &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens. &lt;SPAN class="ft55"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Majoriteten av remissinstanserna, däribland &lt;SPAN class="ft56"&gt;Oberoende elhandlare, Länsstyrelsen i Gotlands län &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft56"&gt;Sveriges Ingenjörer &lt;/SPAN&gt;tillstyrker bedömningen helt eller i huvudsak. &lt;SPAN class="ft56"&gt;Energimarknadsinspektionen &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft56"&gt;Affärsverket svenska kraftnät &lt;/SPAN&gt;menar att subventioner till förnybar elproduktion bör fasas ut eftersom subventioner av väderberoende el sänker elpriset och minskar incitamenten för investeringar i bioenergi och vattenkraft. Även &lt;SPAN class="ft56"&gt;Svebio &lt;/SPAN&gt;förespråkar en marknadsstyrd utbyggnad av förnybar elproduktion. &lt;SPAN class="ft56"&gt;WSP Sverige AB &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft56"&gt;Sveriges Kärntekniska Sällskap &lt;/SPAN&gt;menar att vindkraften, till skillnad från vad som sägs i betänkandet, är en dyr form av elproduktion eftersom elanvändarna får subventionera&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft4"&gt;produktionen genom elcertifikat, samtidigt som elnätet måste byggas ut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft4"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p172 ft25"&gt;för att klara produktionen. &lt;SPAN class="ft63"&gt;Uniper &lt;/SPAN&gt;har uppfattningen att dagens energisystem tillhör världens bästa och att det är bättre att genom analyser och forskning fokusera på utmaningarna som kommer att uppstå under 2030- talet än att lägga resurser på att subventionera elproduktion som marknaden inte efterfrågar. &lt;SPAN class="ft63"&gt;Uppsala universitet &lt;/SPAN&gt;och flera länsstyrelser menar att spontana marknadsomställningar inte kommer att räcka för att nå målen, utan att det kommer att krävas styrmedel. Hos vissa länsstyrelser, b.la. &lt;SPAN class="ft63"&gt;länsstyrelserna i Gävleborgs &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft63"&gt;Värmlands län&lt;/SPAN&gt;, finns också en osäkerhet kring om de myndigheter som berörs av förslagen och förväntas tillämpa nya regler i praktiken kommer att ha det mandat som krävs för att genomföra förslagen. &lt;SPAN class="ft63"&gt;Chalmers tekniska högskola &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft63"&gt;Sveriges Ingenjörer &lt;/SPAN&gt;är positiva till nettoexport av el, men understryker att stöd till förnybar elproduktion i Sverige för export till Europa kan ses som att de svenska skattebetalarna får gynna elanvändare i övriga Europa. &lt;SPAN class="ft63"&gt;Trädbränsleföreningen &lt;/SPAN&gt;anser att det finns en risk för att de tillfällen när Sverige har ett överskott av el från vind och sol är samma tillfällen som de tilltänkta importländerna har ett sådant överskott. &lt;SPAN class="ft63"&gt;Sveriges Ingenjörer &lt;/SPAN&gt;anser att ett mer sammanlänkat europeiskt elnät kan leda till att fossilt producerad el på kontinenten trängs undan av svensk förnybart producerad el, vilket vore bra. &lt;SPAN class="ft63"&gt;Svensk Vindenergi &lt;/SPAN&gt;saknar en exportstrategi som tar hänsyn till samhällsekonomiska och säkerhetspolitiska drivkrafter. &lt;SPAN class="ft63"&gt;Jernkontoret &lt;/SPAN&gt;menar att det är bättre för Sverige och för miljön med en stark industri i Sverige som kan exportera klimatsmarta produkter, än att Sverige ska exportera el.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft56"&gt;Energiföretagen Sverige, Uniper &lt;SPAN class="ft6"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Vattenfall AB &lt;SPAN class="ft6"&gt;delar den åsikten och understryker också vikten av elektrifiering av industrin och transporter i Sverige. &lt;/SPAN&gt;Länsstyrelsen i Örebro län &lt;SPAN class="ft6"&gt;framhåller vikten av exempelvis kulturlandskap och biologiska värden som viktiga vid en helhetsbedömning av hållbarhet. &lt;/SPAN&gt;Sametinget &lt;SPAN class="ft6"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Länsstyrelsen i Jämtlands län &lt;SPAN class="ft6"&gt;saknar en analys av hur fortsatt vindkraftutbyggnad kommer att påverka rennäringen och den samiska kulturmiljön. &lt;/SPAN&gt;Sveriges Kärntekniska Sällskap &lt;SPAN class="ft6"&gt;ifrågasätter hur en ökad andel väderberoende elproduktion ska kunna stärka leveranssäkerheten. &lt;/SPAN&gt;Nätverket Sveriges Tillståndsgivna Projekt &lt;SPAN class="ft6"&gt;anser att förutsättningarna för havsbaserad vindkraft måste förbättras om de tillståndsgivna projekten ska realiseras samt att havsbaserad vindkraft bör separeras från landbaserad och staten bör upphandla &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;3–4&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt; terawattimmar el från havsbaserad vindkraft.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;WSP Sverige AB &lt;/SPAN&gt;att det behövs anläggningar med stora synkrona generatorer i nätet för att tillgodose industrins behov av en stabil elförsörjning. När dessa avvecklas måste de ersättas med något för att inte effektbrist ska uppstå, vilket kan vara fossilt producerad effekt från utlandet. En kraftig utbyggnad av väderberoende elproduktion kan därför enligt WSP Sverige AB i praktiken leda till en minskning av andelen förnybar el i nätet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft37"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft25"&gt;Ett robust elsystem är en grundläggande förutsättning för ett väl fungerande modernt välfärdssamhälle. Enligt partierna som står bakom energiöverenskommelsen ska Sverige ha ett robust elsystem med en hög leveranssäkerhet, en låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft40"&gt;Kärnkraften står i dag för drygt 40 procent av den el som produceras i Sverige. Kärnkraftverken driftsattes mellan åren &lt;NOBR&gt;1972–1985.&lt;/NOBR&gt; Ägarna har&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p15 ft4"&gt;Prop. 2017/18:228&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft4"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;P class="p84 ft4"&gt;Prop. 2017/18:228 stängt kärnkraftsreaktorerna Oskarshamn 1 och 2 samt aviserat att reak-&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;torerna Ringhals 1 och 2 ska stängas före 2020. Under ett normalår står&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;dessa fyra reaktorer för ungefär 18 terawattimmar el vilket motsvarar cirka&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;12 procent av den svenska elproduktionen. När de resterande sex reak-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;torerna ska stängas är oklart. Men ägarbolagen har beslutat att investera i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;oberoende härdkylning av dessa reaktorer för fortsatt drift efter år 2020.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p152 ft6"&gt;Ett elsystem med mer variabel produktion innebär förändringar och ut-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;maningar men skapar också nya möjligheter. Ett framtida elsystem med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;högre andel variabel vind- och solproduktion kräver stor flexibilitet i pla-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;nerbar produktion, efterfrågeflexibilitet i användarsektorerna, energilag-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft4"&gt;ring och systemtjänster för att stötta och stabilisera elsystemet.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p152 ft6"&gt;Kärnkraften tillför utöver el och effekt även andra viktiga systemtjänster&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;till elsystemet. Systemtjänster är ett samlingsuttryck för funktioner som är&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;nödvändiga för att stötta och stabilisera kraftsystemet, b.la. balans- och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;frekvensreglering, spänningshållning och s.k. svängmassa (dvs. funk-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;tionell tröghet i system). Även om andra produktionsslag också kan bidra&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;med dessa eller delar av dessa systemtjänster, kan det bli en påtaglig ut-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;maning att säkra dessa tjänster vid en alltför snabb nedläggning av kärn-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;kraften. En stängning av flera kärnkraftreaktorer i en nära framtid påverkar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;således elsystemets robusthet negativt. Av den anledningen behöver till-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;gången till och utveckling av nya och alternativa systemtjänster ses över&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft12"&gt;(se avsnitt 6.10).&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p152 ft4"&gt;Sverige har elförbindelser med övriga nordiska länder (utom Island)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft12"&gt;samt Polen, Tyskland och Litauen. Det gör Sverige på det hela taget&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;mindre sårbart och del av en större marknad. Det finns dock begränsningar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;i hur mycket el som kan föras över mellan olika länder och områden. I&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;Sverige produceras mer el norr om Dalälven än söder om den. Med för-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;brukningen är det tvärtom, dvs. mer el förbrukas söder om Dalälven än&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;norr om den. Prisbilden på el varierar därmed beroende på produktion och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;förbrukning inom de fyra elområdena som finns i Sverige; när efterfrågan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;är större i ett elområde än produktionen inklusive överföringen från andra&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;närliggande elområden stiger elpriserna. Det kan t.ex. inträffa vid produk-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;tionsbortfall, ökad förbrukning (t.ex. vid kallt väder) och vid bristande för-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;måga att överföra el. Detta innebär att det kan uppstå delmarknader med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft4"&gt;separata priser i Sverige och andra delar av Norden.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p152 ft8"&gt;Alla kärnkraftsreaktorer finns söder om Dalälven i ett område som i dag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;förbrukar mer el än vad som produceras, alltså har ett elunderskott. Under-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;skottet kommer att öka i och med den nedläggning av fyra reaktorer som&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;ägarna aviserat ska ske innan 2020. Det ökade underskottet bedöms leda&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;till större prisskillnader om inte andra åtgärder vidtas. Prisskillnaderna på&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;elmarknaden ger marknadens aktörer signaler som kan leda till olika effek-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft12"&gt;ter, såsom ökad import från andra delar av Sverige eller närliggande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;länder, att konsumenter drar ned sin förbrukning, att överföringsförmågan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;behöver förstärkas eller att det blir mer lönsamt att lagra el. Nedläggningen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;av kärnkraften kommer att innebära att det behöver tas fram nya lösningar&lt;SPAN class="ft64"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p152 ft12"&gt;Sverige har goda förutsättningar för förnybar energiproduktion och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;regeringen anser i likhet med Energikommissionen och majoriteten av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;remissinstanserna att dessa ska tas till vara. Teknikutvecklingen inom den&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;förnybara elproduktionen har varit snabb och fortsätter vara så. Kostna-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;derna för ny teknik har samtidigt sjunkit markant. I dagsläget bedömer&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;SPAN class="p153 ft8"&gt;24&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;regeringen dock att den nya förnybara elproduktionen behöver få stöd,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p172 ft25"&gt;bl.a. genom elcertifikatssystemet och investeringsstöd till solceller. Olika aktörer på marknaden har pekat på några av de utmaningar som en större andel variabel elproduktion kan innebära för det nuvarande systemet, inklusive påverkan på leveranssäkerheten. En utbyggnad av förnybar energi bidrar till ett än mer diversifierat elsystem där olika produktionsslag kompletterar varandra, t.ex. är den småskaliga vattenkraftproduktion belägen i södra Sverige där förbrukningen är som högst, vilket är fördelaktigt för elsystemet. Fler produktionsenheter bidrar generellt till att minska sårbarheten i elsystemet. Som nämnts tidigare finns dock viktiga utmaningar att hantera i ett framtida elsystem, bl.a. när det gäller att möta effektbehovet i situationer när en variabel elproduktion inte räcker till. Det kommer därför att vara viktigt att utveckla marknadens flexibilitet och prissättning. Det är t.ex. viktigt att en bristsituation får genomslag i form av högre elpriser för att eventuella effektproblem ska kunna hanteras inom ramen för elmarknadens funktion. Slutkunden kan dock alltid välja mellan rörliga elprisavtal som innebär exponering för kortsiktiga prisvariationer och avtal där elpriset är bundet på längre sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft25"&gt;Sverige är sedan ett antal år nettoexportör av el. Bedömningen är att Sverige även under de närmsta åren kommer att vara nettoexportör av el, även då antalet kärnkraftsreaktorer i drift minskar. Att Sverige exporterar el ger fördelar i form av ett högre pris till producenterna när den svenska marknaden har ett elöverskott jämfört med angränsande länder. På samma sätt kan import ge fördelar i form av lägre priser till konsumenterna i situationer när det råder brist på den svenska marknaden. Handel med andra länder leder alltså till ett effektivare resursutnyttjande. Givet inriktningen att den förnybara energin ska fortsätta byggas ut är det rimligt att Sverige även i fortsättningen kommer att ha ett nettoöverskott av el att exportera, vilket också uttrycks i energiöverenskommelsen. En förutsättning för detta är att eventuella begränsningar i överföringen till och från omkringliggande länder minimeras. Regeringen instämmer således i Energikommissionens bedömning att det är rimligt att Sverige även på sikt är nettoexportör av el.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft5"&gt;Elcertifikatssystemet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft12"&gt;Det huvudsakliga stödsystemet för att främja förnybar elproduktion är sedan 2003 elcertifikatssystemet. Elcertifikatssystemet bedöms vara ett effektivt stödsystem för att främja förnybar elproduktion eftersom det leder till konkurrens mellan olika projekt och eftersom priset på elcertifikaten bestäms av utbud och efterfrågan. Enligt energiöverenskommelsen ska elcertifikatssystemet förlängas och utökas med 18 terawattimmar nya elcertifikat till 2030.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft25"&gt;Regeringen har i propositionen Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2017 (prop. 2016/17:179) föreslagit ändringar i lagen (2011:1200) om elcertifikat som innebär att elcertifikatssystemet förlängs till 2045 och utökas med 18 terawattimmar till år 2030. Förslaget innebär en linjär upptrappning av de 18 terawattimmarna. Den linjära upptrappningen föreslås börja år 2022 och blir 2 terawattimmar per år fram till och med 2030. Ändringarna innebär också att kvoterna för beräkning av kvotplikten, som i dag finns i lagen, flyttas till förordningen (2011:1480) om elcertifikat och att värden för de terawattimmar som ska&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p15 ft4"&gt;Prop. 2017/18:228&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft4"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;P class="p105 ft22"&gt;Prop. 2017/18:228 användas för beräkning av kvoterna anges i lagen. I propositionen föreslås bestämmelser som anger vilka ändringar av kvoterna som får göras i förordningen och hur sådana så kallade tekniska justeringar ska göras. I propositionen finns även förslag som innebär förändringar i kvotplikten för vissa leveranser av el bl.a. till laddstationer för fordon. Några förändringar avseende hanteringen av torv i elcertifikatssystemet föreslås inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft6"&gt;Det nya svenska målet om 18 terawattimmar nya elcertifikat till 2030 och förlängningen av elcertifikatssystemet till 2045 som föreslogs i prop. 2016/17:179 har även medfört behov av ändringar i avtalet om en gemensam elcertifikatsmarknad. I propositionen Avtal om ändring av avtalet mellan Sverige och Norge om en gemensam elcertifikatsmarknad (prop. 2016/17:187) har regeringen därför föreslagit att riksdagen godkänner avtal om ändringar av avtalet mellan Sverige och Norge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft31"&gt;Riksdagen har i juni 2017 antagit föreslagna ändringar i lagen om elcertifikat och godkänt ändring av avtal om en gemensam marknad för elcertifikat (prop. 2016/17:179, bet. 2016/17:NU20, rskr. 2016/17:330 och prop. 2016/17:187, bet. 2016/17:NU25, rskr. 2016/17:331).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft6"&gt;Regeringen eftersträvar ett stabilt och förutsägbart elcertifikatssystem med regelbundna översyner vid tidpunkter som marknaden känner till. Av avtalet mellan Sverige och Norge om en gemensam marknad för elcertifikat framgår att det ska äga rum kontrollstationer vart fjärde år, om inte det gemensamma rådet fastställer något annat. Den senaste kontrollstationen genomfördes 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft6"&gt;Enligt den senaste ändringen av avtalet (prop. 2016/17:187) är Sverige och Norge överens om att det ska införas en stoppmekanism i Sverige före den 31 december 2020 som ska bidra till måluppfyllelsen 2030 och till förutsägbarhet för marknadsaktörerna för perioden efter måluppfyllelsen. Stoppmekanismen ska sätta en tidsfrist eller annan gräns för godkännande av anläggningar för tilldelning av elcertifikat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft31"&gt;Införandet av en stoppmekanism i enlighet med avtalet är av stor vikt för elcertifikatssystemet och bör därför göras inom ramen för en kontrollstation. Rådet för det gemensamma elcertifikatsystemet har därför beslutat att nästa kontrollstation ska genomföras under 2019 så att eventuella lagändringar kan träda i kraft före den 31 december 2020. Regeringen har i regleringsbrevet till Statens energimyndighet för 2018 gett uppdrag om kontrollstationen 2019 (dnr M2017/03110/S).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft5"&gt;Havsbaserad vindkraft&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft31"&gt;Av energiöverenskommelsen framgår även att anslutningsavgifterna till stamnätet för havsbaserad vindkraft bör slopas och att formerna för detta bör utredas närmare. Regeringen har därför gett Energimyndigheten i uppdrag att utreda ett slopande av anslutningsavgiften till stamnätet för havsbaserad vindkraft (dnr M2017/02870/Ee). Energimyndigheten har redovisat uppdraget i februari 2018. Frågan bereds i Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft5"&gt;Solelproduktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft40"&gt;Investeringarna i solceller ökar stadigt även om solelproduktionen är fortfarande marginell jämfört med den totala elproduktionen i Sverige (cirka 0,15 av 151,8 terawattimmar år 2016). Kostnaden för att investera i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft4"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;P class="p65 ft4"&gt;solelproduktion har under de senaste åren minskat men produktionskost- Prop. 2017/18:228 naderna är fortfarande bland de högsta för förnybar el.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft25"&gt;Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2018 en ökning av det ekonomiska stödet till solceller med 525 miljoner kronor per år under 2018 och 2019 samt en ökning om 915 miljoner kronor under 2020. I höständringsbudgeten för 2017 tillfördes ytterligare 203 miljoner kronor. Syftet med stödet är bl.a. att användningen av solcellssystem och antalet aktörer som hanterar sådana system ska öka i Sverige samt att systemkostnaderna ska sänkas. Genom ett riktat stöd främjas teknik som ännu inte är tillräckligt konkurrenskraftig för att stå på egna ben. På längre sikt när marknaden är mogen kommer stödet att fasas ut. Det finns även andra stöd och förenklingar som berör solelproduktion, såsom &lt;NOBR&gt;ROT-avdraget,&lt;/NOBR&gt; mervärdesskattebefrielse för beskattningsbara personer med liten omsättning (omsättningsgräns för mervärdesskatt), befrielse och nedsättningar för egenproducerad och egenanvänd el från små anläggningar, undantag från nätavgift, elcertifikatssystemet och bidrag till lagring av egenproducerad el. I granskningsrapporten Det samlade stödet till solel (RiR 2017:29) rekommenderar Riksrevisionen regeringen att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft4"&gt;analysera det samlade stödet utifrån ett övergripande och samhällsekonomiskt perspektiv där sol jämförs med andra förnybara tekniker eftersom det ger förutsättningar för att nå målet om 100 procent förnybar elproduktion till 2040,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft6"&gt;tydliggöra mekanismer och andra värden som utgör grunden för teknikspecifika stöd till solel och rapportera analysen till riksdagen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft31"&gt;skapa förutsättningar för långsiktiga och stabila spelregler för investeringar i solel genom att analysera och redovisa de långsiktiga statsfinansiella effekterna av det samlade solelstödet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft4"&gt;Regeringen redovisar sin bedömning och sina åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer i en skrivelse till riksdagen (skr. 2017/18:181).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft6"&gt;Energimyndigheten har 2016 redovisat en strategi för hur tillförseln av solel ska kunna öka och bidra till målet om 100 procent förnybar elproduktion 2040 (ER 2016:16). En del av myndighetens förslag kommer att vidareutvecklas under 2018. Energimyndigheten har genom sitt regleringsbrev för 2018 fått i uppdrag att utveckla och tillhandahålla en lättanvänd informationsplattform för solel som gör det enklare för den som vill installera solceller. Plattformen ska utgöra ett nav för offentlig information relevant för aktörer vid solcellsutbyggnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft6"&gt;Regeringen har i propositionen Fler bygglovsbefriade åtgärder (prop. 2017/18:197) föreslagit vissa undantag från kravet på bygglov i plan- och bygglagen. Ändringarna innebär bl.a. att det inte längre ska krävas bygglov för att på en byggnad inom ett detaljplanelagt område montera solcellspaneler och solfångare som följer byggnadens form. Regeringen aviserade även att den avser ta initiativ till att utreda vilken effekt elektromagnetiska störningar från solcellsanläggningar har på verksamheter som är riksintressen för totalförsvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft4"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p84 ft4"&gt;Prop. 2017/18:228&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft4"&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p15 ft5"&gt;Kärnkraft&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft25"&gt;Kärnkraften ska bära sina egna kostnader och principen om att kärnkraften inte ska subventioneras består. Även övriga principer från prop. 2008/09:163 (som genomfördes med prop. 2009/10:172) kvarstår. Det innebär bl.a.:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft4"&gt;Avvecklingslagen har avskaffats och kommer inte att återinföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft4"&gt;Kärnkraftsparentesen är förlängd genom att inom ramen för maximalt tio reaktorer tillåta nybyggnation på befintliga platser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft4"&gt;Tillstånd kan ges för att successivt ersätta nuvarande reaktorer i takt med att de når sin ekonomiska livslängd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft4"&gt;Tillstånd för nya reaktorer kommer att prövas enligt lagstiftningens krav på bästa tillgängliga teknik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft4"&gt;Något statligt stöd för kärnkraft, i form av direkta eller indirekta subventioner, kan inte påräknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft4"&gt;I energiöverenskommelsen fastslås dessutom följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft25"&gt;Placeringsreglementet i kärnavfallsfonden förändras så att placeringsmöjligheterna utökas från och med starten på nästa treårsperiod 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft12"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten ska, i samråd med Riksgälden, utifrån de nya förutsättningarna för kärnkraften utreda behovet av förändringar av drifttider i kärnavfallsfonden. Principen ska alltjämt vara att kostnaderna för slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall ska täckas av dem som genererat avfallet, staten ska varken betala för avveckling eller slutförvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft4"&gt;Nivån på inbetalningarna till kärnavfallsfonden beslutas av regeringen efter förslag från Strålsäkerhetsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft25"&gt;Regeringen överlämnade därför den 1 juni 2017 propositionen Reglerna om finansiering av kärnavfallshanteringen (prop. 2016/17:199, bet. 2017/18:FöU2, rskr. 2017/18:17). Förändringarna i finansieringslagstiftningen bedöms leda till stabilare förutsättningar för fonden och kraftbolagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft25"&gt;Av energiöverenskommelsen framgår vidare att en utökning av ansvaret vid radiologiska olyckor till 1 200 miljoner euro ska genomföras i enlighet med riksdagsbeslut i betänkande 2009/10:CU29. Genom beslutet i juni 2010 har riksdagen antagit en ny lag om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor, som ska träda i kraft den dag regeringen bestämmer (se prop. 2009/10:173 Kärnkraften – ökat skadeståndsansvar). En förutsättning för att den nya lagen ska kunna börja tillämpas är att ett ändringsprotokoll till Pariskonventionen om skadeståndsansvar på atomenergins område och dess tilläggskonvention ratificeras och träder i kraft. Medlemsstaterna ska ratificera ändringsprotokolle&lt;SPAN class="ft65"&gt;t &lt;/SPAN&gt;samtidigt enligt rådets beslut 2004/294/EG av den 8 mars 2004 om bemyndigande för de medlemsstater som är fördragsslutande parter i Pariskonventionen av den 29 juli 1960 om skadeståndsansvar på atomenergins område. Eftersom det för närvarande inte bedöms finnas förutsättningar för ett gemensamt agerande från medlemsstaterna planerar regeringen att utöka ansvaret vid radiologiska olyckor genom att höja kraven på försäkringsbelopp i den nu gällande atomansvarighetslagen (1968:45).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H50322829x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p41 ft4"&gt;Prop. 2017/18:228&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Ökad effekt från förnybar kraft&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Genom ett effektivt utnyttjande av vattenkraft och bioenergi kan effektuttaget ökas. En konkurrenskraftig fjärrvärmesektor och effektiv elanvändning i uppvärmningen är förutsättningar för att klara den framtida el- och värmeförsörjningen under kalla vinterdagar. Det är angeläget att möjligheten till högeffektiv elproduktion utnyttjas i bränslebaserad fjärrvärmeproduktion. Vattenkraftens utbyggnad ska främst ske genom effekthöjning i befintliga verk med moderna miljötillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Energikommissionens bedömning &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Länsstyrelsen i Uppsala län, Östersunds kommun &lt;SPAN class="ft25"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Svebio &lt;SPAN class="ft25"&gt;saknar förslag på hur fjärrvärmesektorn ska göras mer konkurrenskraftig. &lt;/SPAN&gt;Svebio &lt;SPAN class="ft25"&gt;menar vidare att en politik som styr mot låga elpriser gör att det blir färre investeringar i kraftvärme, biobränsle och i energieffektivisering. Andra, exempelvis &lt;/SPAN&gt;Sveriges Kommuner och Landsting &lt;SPAN class="ft25"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Linköpings kommun, &lt;SPAN class="ft25"&gt;menar att Energikommissionens förslag får allvarliga negativa konsekvenser för fjärrvärmens och kraftvärmens konkurrenskraft, utan att det tas upp i betänkandet. Dessa remissinstanser anser att sänkt skatt för kärnkraft och vattenkraft och slopad anslutningsavgift för havsbaserad vindkraft gör att andra energislag riskerar att slås ut och att det samtidigt finns förslag i andra utredningar om fastighetsskatt för fjärrvärme och skatt på avfallsförbränning. Även &lt;/SPAN&gt;Sundbybergs kommun &lt;SPAN class="ft25"&gt;anser att det pågår utredningar om styrmedel som kommer att påverka fjärrvärmebranschen negativt. &lt;/SPAN&gt;Länsstyrelserna i Gävleborgs &lt;SPAN class="ft25"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Skåne län &lt;SPAN class="ft25"&gt;anser att det krävs incitament för att styra från eluppvärmning och till produktion av biokraft vid industri och i fjärrvärmeverk. &lt;/SPAN&gt;Länsstyrelsen i Kalmar län &lt;SPAN class="ft25"&gt;tillägger att för att en sådan utveckling ska kunna ske krävs också att regelverket för inkoppling på fjärrvärmenäten ses över. &lt;/SPAN&gt;Ellevio AB &lt;SPAN class="ft25"&gt;ser individuella avtal som en möjlighet för att använda fjärrvärme till att stävja toppar i effektbehov. &lt;/SPAN&gt;Sveriges geologiska undersökning &lt;SPAN class="ft25"&gt;framhåller vikten av geoenergi, energilagring i berggrunden och djupgeotermi för framtidens energisystem. &lt;/SPAN&gt;Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Trelleborgs kommun, Avfall Sverige &lt;SPAN class="ft25"&gt;och &lt;/SPAN&gt;LRF &lt;SPAN class="ft25"&gt;saknar en beskrivning av hur biogasen ska utvecklas långsiktigt. &lt;/SPAN&gt;Nätverket Sveriges Tillståndsgivna Projekt &lt;SPAN class="ft25"&gt;anser att havsbaserad vindkraft kan bidra med en del av den flexibilitet i energisystemet som behövs. Flera länsstyrelser och &lt;/SPAN&gt;Svenska Trädbränsleföreningen &lt;SPAN class="ft25"&gt;anser att det krävs ett allmänt större fokus på produktionsformer med garanterad effekt. Länsstyrelserna, bland andra &lt;/SPAN&gt;länsstyrelserna i Värmlands &lt;SPAN class="ft25"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Västernorrlands län, &lt;SPAN class="ft25"&gt;föreslår att ett styrmedel införs för att premiera sådana kraftslag. &lt;/SPAN&gt;Chalmers tekniska högskola &lt;SPAN class="ft25"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Länsstyrelsen i Västra Götalands län &lt;SPAN class="ft25"&gt;menar tvärtom att farhågorna med effektbrist är överdrivna och att ansvarstagande elhandlare kommer att uppfylla sitt balansansvar och andra måste tillåtas att gå i konkurs. &lt;/SPAN&gt;Sundbybergs kommun &lt;SPAN class="ft25"&gt;anser att mellanlastanläggningar som över tid utformas för biobaserad produktion skulle ge ett cirka 1000 megawatt kraftvärmetillskott under&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft4"&gt;vintern. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Miljövänner för kärnkraft &lt;/SPAN&gt;anser att formen för framtagandet av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft4"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;P class="p124 ft4"&gt;Prop. 2017/18:228 förslagen är olämplig, med politiska beslut som grund. Föreningen menar också att Energikommissionens förslag är för detaljinriktade och att det saknas definitioner av begrepp i betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft37"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft6"&gt;Omställningen av energisystemet innebär utmaningar. Som framgår i avsnitt 4.3 medför en alltmer icke planerbar elproduktion ökade behov av att säkerställa tillräcklig effekt i systemet. Här är Sveriges goda tillgång på vattenkraft och bioenergi central för att komplettera den ökande andelen variabel energiproduktion från vind och sol. Regeringen instämmer i Energikommissionens bedömning att genom ett effektivt utnyttjande av vattenkraft och bioenergi kan effektuttaget öka ytterligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft6"&gt;Som flera remissinstanser har framfört är en konkurrenskraftig fjärrvärmesektor är också central för att bidra till en minskad användning av el för uppvärmning när effektbehovet är stort. Sveriges välutvecklade fjärrvärmenät och potential för högeffektiv kraftvärmeproduktion från bioenergi möjliggör därför ett ökat effektbidrag när efterfrågan på el är störst, dvs. i städer under vintertid. I framtiden kan även nya tekniker och tillämpningar, så som ökat utnyttjande av spillvärme och geotermisk djupvärme, komma att vara en del av en hållbar fjärrvärmesektor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft6"&gt;Genom korrekta prissignaler på elmarknaden ges även incitament till minskad användning av el i uppvärmningen eftersom priserna stiger vid högre efterfrågan under vintern. Behovet av flexibilitet för både produktion och användning av el kommer att öka i framtiden. Ökad reglerbar förnybar elproduktion innebär i praktiken att den svenska vattenkraftens tillgängliga effekt och reglerförmåga behöver öka till 2040 jämfört med i dag. Det kan t.ex. innebära att kraftverk effektiviseras för att kunna ta mer vatten per sekund genom turbinerna. Regeringen instämmer i energiöverenskommelsens bedömning att vattenkraftens utbyggnad främst ska ske genom effekthöjning i befintliga verk med moderna miljötillstånd. Flexibilitet kan även fås genom andra åtgärder som lagring och efterfrågeflexibilitet (se avsnitt 6.11).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft5"&gt;Vattenkraft&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft25"&gt;Vattenkraften är central för Sveriges förnybara elförsörjning. Stora delar av vattenkraftsproduktionen bidrar med balansering på alla tidshorisonter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft25"&gt;– från sekund och minut till årsreglering. Vattenkraften är avgörande för att elsystemet ska kunna ställas om till 100 procent förnybar elproduktion. En fortsatt hög produktion av vattenkraft är därför grundläggande. För att möta behovet av mer reglerbar förnybar elproduktion bedöms vattenkraftens tillgängliga effekt och reglerförmåga behöva öka jämfört med i dag, och det finns goda möjligheter att åstadkomma det i samband med uppgraderingar av befintliga vattenkraftverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft4"&gt;Vattenkraftens centrala betydelse i energisystemet framgår även av energiöverenskommelsen som vidare har slagit fast:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Sverige ska leva upp till &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och dess krav på vattenverksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft22"&gt;Sverige ska ha moderna miljökrav på svensk vattenkraft, men där prövningssystemet utformas på ett sätt som inte blir onödigt administrativt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft4"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p208 ft4"&gt;och ekonomiskt betungande för den enskilde i förhållande till den eftersträvade miljönyttan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft6"&gt;Reglerna för omprövning av vattenverksamheter som vattenkraftverk och dammar bör förenklas så långt det är möjligt med hänsyn till behovet av att säkerställa en hållbar utveckling där våra vattenresurser inte kan betraktas som vilken resurs som helst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft4"&gt;Vattenkraftens utbyggnad ska främst ske genom effekthöjning i befintliga verk med moderna miljötillstånd. Nya anläggningar ska ha moderna miljötillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft4"&gt;Nationalälvarna, och övriga i lagen angivna älvsträckor, ska fortsatt skyddas från utbyggnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft4"&gt;Vattenkraftsbranschen ska fullt ut finansiera de kostnader, för t.ex. omprövning av verksamheter, som gör att Sverige lever upp till &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och dess krav på vattenverksamheter. Arbetet ska utgå ifrån den partsdiskuterade fondlösningen som Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten har haft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft25"&gt;För att genomföra energiöverenskommelsen har regeringen beslutat om propositionen Vattenmiljö och vattenkraft (prop. 2017/18:243) som bl.a. avser att genomföra de vattenkraftrelaterade delarna av energiöverenskommelsen. Av propositionen följer bl.a. att alla vattenverksamheter med koppling till produktion av vattenkraftsel ska ha moderna miljövillkor. Moderna miljövillkor är villkor eller andra bestämmelser till skydd för människors hälsa eller miljön som har beslutats efter en prövning enligt miljöbalken och finns i ett tillstånd som inte är äldre än fyrtio år eller den tid som bestämts i tillståndet. Verksamheter med koppling till produktion av vattenkraftsel ska förses med moderna miljövillkor genom omprövning. Verksamhetsutövaren ansvarar för att omprövning sker och för kostnaderna förknippade med sådan omprövning. I fråga om avvägningar mellan behovet av en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel och behovet av vattenmiljöförbättrande åtgärder ska prövningen ske utifrån ett nationellt helhetsperspektiv som kommer till uttryck i en nationell plan som också anger vilka verksamheter som omfattas av planen, vilka verksamheter som bör prövas i ett sammanhang och när prövningen senast bör ha påbörjats. I den enskilda prövningen görs en bredare prövning där hänsyn tas till en anläggnings betydelse för det regionala och lokala energisystemet, andra verksamheter, andra berörda och andra miljönyttor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft25"&gt;Arbetet med tidplanen för prövningarna ska bedrivas så att det med ur ett nationellt perspektiv ges förutsättningar för att i prövningarna ta hänsyn till verksamheternas och anläggningarnas betydelse för kulturmiljön. Som huvudregel får en verksamhet bedrivas utan att ha moderna miljövillkor till dess det är dags för prövning enligt den nationella planen. En verksamhet som får vänta med att skaffa moderna miljövillkor kan få ändringstillstånd som sedan ska omprövas i samband med att hela verksamheten omprövas för moderna miljövillkor. När en verksamhet prövas för att få moderna miljövillkor ansvarar verksamhetsutövaren för att ta fram det prövningsunderlag som behövs. Vid omprövning för moderna miljövillkor behöver sökanden inte ersätta motpartens rättegångskostnader. Den nationella planen och dess avvägningar i kombination med de utredningar som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p15 ft4"&gt;Prop. 2017/18:228&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft4"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;P class="p124 ft4"&gt;Prop. 2017/18:228 tas fram i de enskilda prövningarna möjliggör att verksamheter som påverkar ett och samma vatten kan prövas samordnat och processekonomiskt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft12"&gt;Det föreslås även att det bör finnas en kontrollstation i vilken det ingår uppföljning av utfallet i de enskilda prövningarna som omfattas av den nationella planen. Kontrollstationen ska innebära att berörda myndigheter får i uppdrag att göra en uppföljning som samordnas med den kontrollstation som föreslås i avsnitt 7.2 i denna proposition. Berörda myndigheter ska få i uppdrag att ta fram vägledning för hur en miljöanpassning av vattenkraften kan ske på ett kostnadseffektivt sätt i förhållande till eftersträvad miljönytta, i syfte att säkra en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft22"&gt;Vattenverksamheter som bedrivs enligt urminnes hävd, privilegiebrev eller någon annan särskild s.k. äldre rättighet ska anses bedrivas med stöd av en rättighet som tillkommit enligt motsvarande bestämmelser i miljöbalken. Miljöprövning av sådana verksamheter kan då koncentreras till de fall då miljöprövning behövs och då ske genom omprövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft25"&gt;Myndigheter och kommuner som prövar frågor om verksamheter som påverkar vattenmiljön ska se till att prövningen inte ger ett resultat som innebär att verksamheten försämrar kvaliteten på vattenmiljön i strid med &lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; försämringsförbud eller att verksamheten ”äventyrar” att rätt kvalitet kan uppnås. Att det blir svårare att uppnå rätt kvalitet behöver inte betraktas som ett äventyrande. För att äventyra att rätt kvalitet kan uppnås bör det handla om att man lämnar möjligheten att uppnå rätt kvalitet åt slumpen eller på annat sätt utsätter möjligheten för en oacceptabel risk. Att tillåta en verksamhet i strid med &lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; innebörd av ”äventyra” såsom den utvecklas i &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftningen&lt;/NOBR&gt; eller &lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; praxis bör också anses som ett otillåtet äventyrande. De möjligheter att ställa mindre långtgående krav som följer av &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; till förmån för samhällsnyttiga verksamheter ska utnyttjas fullt ut. Därför införs en ordning i arbetet med den nationella planen och de enskilda prövningarna som innebär att vattenförvaltningen och ytterst regeringen ges möjlighet att göra de avvägningar och fatta de beslut om klassificering och miljökvalitetsnormer som behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft4"&gt;Av energiöverenskommelsen framgår också att vattenkraftsbranschen ska finansiera de kostnader som krävs för att Sverige ska leva upp till EU- rätten. De stora vattenkraftsbolagen arbetar för nuvarande med att inrätta denna finansieringslösning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft5"&gt;Kraftvärme&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft25"&gt;Det i Sverige väl utbyggda fjärrvärmesystemet har inneburit en betydligt minskad användning och beroende av fossil energi. Systemet bidrar även till ett minskat behov av elanvändning för uppvärmning när effektbehovet är som störst, dvs. kalla vinterdagar. I centrum för fjärrvärmesystemet finns värmeanläggningar och kraftvärmeanläggningar. Kraftvärmeanläggningarna har fördelen att de utöver värme även producerar el under perioder då eleffektbehovet är som störst. Genom att ta tillvara på möjligheterna till elproduktion nära elförbrukarna minskar även behovet av förstärkning av elnäten i tillväxtregioner. Kraftvärmeproduktionen svarar i dag för cirka 10 procent av Sveriges totala elproduktion. Regeringen anser att det är vik-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft4"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H50322833x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p65 ft4"&gt;tigt med en gynnsam utveckling där kraftvärmesektorn bidrar med system- Prop. 2017/18:228 vinster för övriga energisystem och till målen om 100 procent förnybar el&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft4"&gt;och inga nettoutsläpp av växthusgaser. Det förutsätter dels att potentialen för elproduktion i fjärrvärmenäten utnyttjas, dels att både kraft- och värmeproduktionen är konkurrenskraftig och baseras på förnybara bränslen. Förbränningsanläggningar utan elproduktion och ökad användning av hushållsavfall med hög andel fossila material kan tvärtom motverka ett ökat nyttiggörande av kraftvärmens och fjärrvärmenätens systemvinster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Effektiv användning av energi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;En effektiv användning av el och annan energi är gynnsam för såväl hushåll och företag som för det svenska elsystemet. En effektivisering, framför allt vad gäller effekt, är särskilt viktig för att möta de framtida utmaningarna för det svenska elsystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Energikommissionens bedömning &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens. &lt;SPAN class="ft66"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Skellefteå Kraft AB &lt;/SPAN&gt;delar Energikommissionens bedömning och anser att det kommer att vara viktigt för att lösa framtida effektproblem att industrin får ekonomiska incitament och ett visst tvingande ansvar att lagra värme och el – också laddning av elbilar vid hög effekt, och uttag från elbilar vid låg effekt i nätet, bör premieras. &lt;SPAN class="ft63"&gt;Länsstyrelserna i Kalmar, Värmlands, Västernorrlands &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft63"&gt;Östergötlands län &lt;/SPAN&gt;understryker vikten av att minska hushållens incitament för eluppvärmning och stärka incitamenten för industri- och fjärrvärmesystem. &lt;SPAN class="ft63"&gt;Villaägarnas riksförbund &lt;/SPAN&gt;är tveksamt till energieffektivisering och menar att lägre efterfrågan på el som följd av energieffektivisering kan leda till större prisvolatilitet och därmed en högre riskpremie från elhandlarna, vilket slår mot slutkunden. &lt;SPAN class="ft63"&gt;LO, Vattenfall AB &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft63"&gt;Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin &lt;/SPAN&gt;anser att betänkandet saknar en övergripande diskussion kring hur de föreslagna förändringarna kan påverka leveranssäkerhet och effektbalans på längre sikt. Även &lt;SPAN class="ft63"&gt;Energigas Sverige &lt;/SPAN&gt;framhåller effektfrågan som central och menar att dagens regler premierar energi, medan industrin också behöver effekt. &lt;SPAN class="ft63"&gt;Boverket &lt;/SPAN&gt;påpekar att det som huvudregel redan i dag inte är tillåtet att uppföra byggnader med direktverkande el. &lt;SPAN class="ft63"&gt;Elsäkerhetsverket &lt;/SPAN&gt;anser att energieffektivisering med så kallad switchteknik kan öka mängder övertoner i nätet, vilket i sin tur kan leda till överbelastning i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft4"&gt;lokalnätet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det är grundläggande för ett hållbart samhälles ekonomi att tillgängliga resurser används på ett effektivt sätt. Detta gäller även avseende resursen energi. En effektiv användning av energi är positiv för Sveriges konkurrenskraft, bidrar till minskad klimat- och miljöpåverkan samt till stärkt försörjningstrygghet. En effektiv användning av energi är således gynnsam för såväl hela samhället som enskilda hushåll och företag. Även själva elsystemet påverkas positivt av en effektiv användning. Som framgår av tidigare avsnitt medför omställningen till ett energisystem med mer förnybar elproduktion utmaningar i form av att tillräcklig effekt måste vara tillgänglig, vilket även bl.a. Energi-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft4"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;P class="p221 ft4"&gt;Prop. 2017/18:228 gas Sverige har anfört. Regeringen instämmer därför i Energikommissionens bedömning att en effektivisering, framför allt vad gäller effekt, är särskilt viktig för att möta de framtida utmaningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft25"&gt;Som komplement till det nationella målet om 50 procent effektivare energianvändning till år 2030 bör det enligt Energikommissionen tas fram sektorsstrategier för energieffektivisering. Regeringen delar den bedömningen och gav därför i juli 2017 i uppdrag åt Energimyndigheten att i samråd med berörda myndigheter och tillsammans med olika branscher formulera sektorsstrategier förenergieffektivisering (dnrM2017/01811/Ee). Syftet med sektorsstrategier är att på ett tidigt stadium få till stånd en dialog mellan Energimyndigheten, olika branscher och övriga berörda myndigheter om lämpliga vägledande målsättningar och åtgärder inom varje sektor för att kostnadseffektivt bidra till att de nationella energi- och klimatmålen nås. Genom att arbetet sker i samspel mellan berörda myndigheter och branschaktörer kan en bred samsyn uppnås, samtidigt som olika aktörers engagemang blir större vid genomförande av den nationella politiken. Energimyndigheten överlämnade den 31 januari 2018 en första rapport om arbetet med sektorsstrategierna till Regeringskansliet (dnr M2018/00260/Ee). Rapporten redovisar vilka sektorer som strategier kommer att tas fram för, vilka myndigheter som samråd kommer att ske med samt en tidplan för det fortsatta arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td28"&gt;&lt;SPAN class="p223 ft68"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft30"&gt;Behov av ny överföringskapacitet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft69"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td40"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr21 td41"&gt;&lt;SPAN class="p224 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Överföringskapaciteten inom Sverige och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td41"&gt;&lt;SPAN class="p224 ft4"&gt;mellan Sverige och grannländerna ska öka.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td41"&gt;&lt;SPAN class="p225 ft8"&gt;Sverige ska driva på i EU för ökad sammankoppling mellan och inom&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td40"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td42"&gt;&lt;SPAN class="p224 ft4"&gt;länder.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td34"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Energikommissionens bedömning &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Försvarsmakten, Affärsverket svenska kraftnät,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft5"&gt;Länsstyrelsen i Dalarnas län &lt;SPAN class="ft12"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Världsnaturfonden (WWF) &lt;SPAN class="ft12"&gt;m.fl. delar&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;Energikommissionens bedömning. &lt;SPAN class="ft56"&gt;Skellefteå Kraft AB &lt;/SPAN&gt;anser att det är vik-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;tigt att flaskhalsar i det svenska elnätet byggs bort och att strukturen med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft12"&gt;fyra elområden avskaffas. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Länsstyrelsen i Södermanlands län &lt;/SPAN&gt;anser att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;även distributionsnätet behöver byggas ut om ökad elproduktion från för-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;nybara källor ska kopplas in. &lt;SPAN class="ft56"&gt;Fortifikationsverket &lt;/SPAN&gt;anser att riskanalysen i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;betänkandet har ett tydligt marknadsperspektiv och att det saknas en strate-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;gi för säkra leveranser vid till exempel samhällsstörningar. &lt;SPAN class="ft57"&gt;Naturvårdsver-&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;ket &lt;/SPAN&gt;vill att behovet av överföringskapacitet löpande analyseras, bl.a. för att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;minimera intrånget i naturmiljön. &lt;SPAN class="ft56"&gt;Riksrevisionen &lt;/SPAN&gt;understryker att utbygg-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;nad av stamnätet måste grundas på samhällsekonomiska analyser av hög&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;kvalitet. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Östersunds kommun &lt;/SPAN&gt;menar att det vore samhällsekonomiskt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;bättre att skapa incitament för elintensiva verksamheter att etablera sig&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;norr om flaskhalsen i elnätet, än att bygga mer överföring från norr till&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;söder. &lt;SPAN class="ft56"&gt;SKGS &lt;/SPAN&gt;motsätter sig en utbyggnad av elnätet i högre grad än som&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;behövs för de svenska kundernas behov, t.ex. för att möjliggöra elexport&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;till andra &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; i större utsträckning än i dag. &lt;SPAN class="ft56"&gt;Power Circle &lt;/SPAN&gt;ifråga-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;sätter den samhällsekonomiska nyttan i att fokusera på ökad överförings-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;SPAN class="p226 ft8"&gt;34&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;kapacitet när exempelvis energilagring och smarta nät kan vara bättre&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;


&lt;P class="p65 ft4"&gt;lösningar. Energimarknadsinspektionen anser att dagens mekanismer är Prop. 2017/18:228 tillräckliga för att säkerställa nätutbyggnad där det behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft63"&gt;Affärsverket svenska kraftnät, IF Metall, Svensk Solenergi &lt;SPAN class="ft25"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Uniper &lt;SPAN class="ft25"&gt;m.fl. tillstyrker bedömningen om ökad sammankoppling med grannländerna. Affärsverket svenska kraftnät påtalar dock att om kapaciteten ska ökas även där det inte är samhällsekonomiskt lönsamt så är det ett frånsteg från vad som är affärsverkets uppdrag i dag. &lt;/SPAN&gt;Länsstyrelsen i Västmanlands län &lt;SPAN class="ft25"&gt;instämmer i att sammankopplingen bör öka, men varnar för att det stora behovet av reglerkraft i Europa kan medföra att en försämrad status i svenska vattendrag. &lt;/SPAN&gt;Statens energimyndighet &lt;SPAN class="ft25"&gt;noterar att överföringsbegränsningar leder till prisskillnader och därmed handel, vilket borde vara önskvärt utifrån ambitionen att Sverige ska vara nettoexportör av el. Eftersom det inte är samhällsekonomiskt lönsamt att bygga bort alla begränsningar, avstyrker myndigheten förslaget. &lt;/SPAN&gt;Riksrevisionen &lt;SPAN class="ft25"&gt;saknar en samhällsekonomisk analys av behovet av ökad överföringskapacitet mot grannländerna. &lt;/SPAN&gt;Svebio &lt;SPAN class="ft25"&gt;anser att sammankopplingen med grannländerna redan är god, väl över EU:s mål, men att den nordiska sammankopplingen med Storbritannien, Tyskland och Polen bör öka. &lt;/SPAN&gt;Svemin &lt;SPAN class="ft25"&gt;uttrycker en oro för att en ökad sammankoppling leder till mer fossilt producerad el i nätet och till högre elpriser, samt att det är de svenska elnätskunderna som får betala för utbyggnaden. &lt;/SPAN&gt;Energimarknadsinspektionen &lt;SPAN class="ft25"&gt;anser att dagens mekanismer är tillräckliga för att säkerställa nätutbyggnad där det behövs och att det för närvarande är viktigare med ökad överföringskapacitet inom våra grannländer än mellan dem.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft71"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft22"&gt;Elmarknaden är internationell. Sammankopplingen mellan olika länder har ökat i betydelse. Överföringskapaciteten inom Sverige har stor betydelse eftersom en stor produktion sker i norra Sverige samtidigt som den huvudsakliga efterfrågan finns i landets södra delar. En betydande överföringskapacitet till närliggande länder har bidragit till att Sverige i dag har ett pålitligt och robust elsystem.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft6"&gt;Liksom i många andra länder i Europa pågår i Sverige en omställning av energisystemet med en ökad utbyggnad av vindkraft och solbaserad elproduktion. I ett sådant system blir flexibiliteten allt mer viktig. El från områden med hög produktion av vind- och solkraft vid ett givet tillfälle behöver kunna överföras till underskottsområden på ett effektivt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft25"&gt;Alternativet till ökad överföringskapacitet skulle vara fler reservkraftverk i de olika underskottsområdena, vilket skulle riskera att leda till ökade kostnader och oönskade miljöeffekter. En ökad förnybar elproduktion och en förväntad ökad elektrifiering av industrin och transportsektorn samt etablering av nya verksamheter och expanderande storstadsregioner ställer också krav på att anslutningen till elnätet kan ske så snabbt som möjligt. Regelverket måste därför vara modernt och väl anpassat till samhällets och marknadens behov, samtidigt som skyddet för miljö och enskildas rätt är starkt. För att nå Energiöverenskommelsens mål om 100 procent förnybar elproduktion och för att säkerställa att elnätet på ett effektivt sätt möjliggör en hållbar samhällsutveckling behöver ett helhetsgrepp tas kring lagstiftningen om nätkoncessioner. Regeringen har bl.a. därför tillsatt utredningen Översyn av regelverket för nätkoncessioner (dir. 2018:6) för att förenkla och förbättra elnätsregelverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft4"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;


&lt;P class="p105 ft4"&gt;Prop. 2017/18:228 Det befintliga stamnätet för el har byggts utifrån behovet att överföra el från storskalig vatten- och kärnkraftsproduktion. Vid stängning av befintliga kärnkraftverk försvinner stora produktionsanläggningar i förbrukningsområden i södra Sverige, vilket också påverkar elnätets förmåga att överföra el. Nya elförbindelser kan därför bli nödvändiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft22"&gt;Energikommissionen bedömer att nya stora vindkraftsanläggningar med stor sannolikhet kommer att byggas i norra Sverige till följd av god tillgång till mark med goda vindförhållanden. Omställningen kommer att innebära högre krav på stamnätets förmåga att överföra kraft inom och mellan de svenska elområdena samt mellan Sverige och grannländerna. Regeringen delar därför Energikommissionens bedömning om betydelsen av överföringsnätet. Naturvårdsverket har bl.a. påtalat behovet av att minimera intrånget i naturmiljön. Att bygga ut elnät tar mark i anspråk och påverkar i varierande grad omgivningen, men är nödvändigt för att klara av omställningen till ett förnybart elsystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft6"&gt;Affärsverket svenska kraftnät har i sin senaste systemutvecklingsplan presenterat omfattande planer på reinvesteringar och förstärkningar av det svenska stamnätet för åren &lt;NOBR&gt;2018–2027.&lt;/NOBR&gt; Svenska kraftnät utreder även nya förbindelser mellan Sverige och grannländerna. Svenska kraftnät ska enligt sin instruktion bygga ut stamnätet för el baserat på samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar. Riksrevisionen i sitt remissvar har påtalat att utbyggnaden av stamnätet måste grundas på samhällsekonomiska analyser av hög kvalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft25"&gt;Som framgår av regeringens skrivelse till riksdagen angående Riksrevisionens rapport om förutsättningar för en säker kraftöverföring (skr. 2016/17:148) bör nya utlandsförbindelser byggas utifrån det svenska kraftsystemets behov och samhällsekonomisk lönsamhet. Regeringen anser att även interna förbindelser ska byggas utifrån det svenska kraftsystemets behov och samhällsekonomiska lönsamhet. En utgångspunkt är att de nya investeringar som föreslås av Svenska kraftnät är samhällsekonomiskt lönsamma ur ett svenskt perspektiv, likaså de val av tekniker och sträckningar som görs. Även riksdagen har framhållit vikten av att utbyggnaden av överföringssystemet för el ställs i relation till vad som är samhällsekonomiskt försvarbart och att det därmed är av stor vikt att de samhällsekonomiska analyser som ligger till grund för Svenska kraftnäts investeringsplaner har hög kvalitet (bet. 2016/17:NU21). För att tydliggöra vilka typer av effekter som bör kvantifieras inom ramen för en samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning och hur sådana effekter bör kvantifieras har regeringen gett Energimarknadsinspektionen i uppdrag ta fram riktlinjer inför byggandet av nya stamnätsledningar (dnr M2017/01727/Ee)&lt;SPAN class="ft72"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Uppdraget ska redovisas i april 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft25"&gt;Av regeringens skrivelse framgår att utgångspunkten för investeringsbesluten bör vara samhällsnyttan för Sverige. I ett större systemperspektiv, t.ex. Norden inom ramen för det nordiska samarbetet, behöver frågan om samhällsnyttan för ett enskilt land beaktas utifrån betydelsen för den större regionen och hur investeringens nytta bidrar på en övergripande nordisk nivå även om den uppvisar liten eller ingen nytta i ett enskilt land. Regeringens inställning är att nyttan av investeringar på större systemnivå bör fördela sig rimligt jämnt mellan berörda länder i den aktuella regionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft4"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;


&lt;P class="p15 ft4"&gt;över tid. Dessutom ska investeringskostnader fördelas på rimligt och rele- Prop. 2017/18:228 vant sätt utifrån hur nyttan fördelar sig mellan de berörda länderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft22"&gt;Regeringen anser att Svenska kraftnät är en central aktör i uppfyllandet av de energipolitiska målen i energiöverenskommelsen. Därav följer att Svenska kraftnät ska genomföra de investeringar, oavsett om de är nationella eller gränsöverskridande, som är samhällsekonomiskt motiverade för Sverige både på kort och lång sikt. Prioriteringar ska ske i enlighet med energiöverenskommelsen och det som följer av denna proposition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft25"&gt;Omställningen till ett förnybart elsystem sker inte enbart genom nätutbyggnad av nya ledningar utan även genom anslutning av nya anläggningar, ökat uttag och ökad inmatning till det befintliga nätet. Antalet förfrågningar om dessa delar ökar, och Svenska kraftnät bör säkerställa effektiva och tydliga processer i syfte att så snabbt som möjligt återkomma med besked om förutsättningarna för aktörerna. En preliminär bedömning ska därför lämnas till sökanden inom rimlig tid. Utvecklingen av överföringssystemet behöver även ses ur ett vidare perspektiv utanför Sverige och Norden. En väl fungerande inre marknad för energi skapar incitament till effektiva marknadsbaserade åtgärder och ökad konkurrens som gynnar konsumenterna. Väl fungerande marknader driver på utvecklingen av överföringskapacitet efter marknadens behov. Sammankopplingen inom Europa stärker betydelsen av Energiunionen inom EU och leveranssäkerheten i hela elsystemet. Regeringen instämmer i Energikommissionens bedömning att Sverige ska driva på i EU för ökad sammankoppling mellan och inom länder. Huvudprincipen ska dock vara att marknadens aktörer, såsom transmissionsnätsföretagen, ansvarar för planering och finansiering av nya sammankopplingar där det är samhällsekonomiskt motiverat.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td44"&gt;&lt;SPAN class="p236 ft28"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td45"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft30"&gt;Reglering av elnät&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td46"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td46"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft69"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr21 td47"&gt;&lt;SPAN class="p237 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Regelverken kring elnäten bör utvecklas för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td46"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td47"&gt;&lt;SPAN class="p237 ft8"&gt;att säkerställa skäliga tariffer för kundkollektivet. Regelverken bör stän-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td47"&gt;&lt;SPAN class="p237 ft6"&gt;digt utvecklas för att säkerställa att en nödvändig utbyggnad av nätin-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td47"&gt;&lt;SPAN class="p237 ft8"&gt;frastrukturen sker på alla nivåer på ett kostnadseffektivt sätt, att elnäten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td47"&gt;&lt;SPAN class="p237 ft8"&gt;är möjliggörare för nya produkter och tjänster samt att de inte motverkar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td47"&gt;&lt;SPAN class="p224 ft4"&gt;samhällsekonomiskt effektiva investeringar i ny elproduktion.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr22 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td46"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td34"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft55"&gt;Energikommissionens bedömning &lt;SPAN class="ft6"&gt;överensstämmer i huvudsak med&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td46"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;regeringens, men betonar inte som regeringen att regelverken kring elnäten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft12"&gt;bör utvecklas för att säkerställa skäliga tariffer för kundkollektivet.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td34"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Energimarknadsinspektionen &lt;SPAN class="ft6"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Svenska Elnäts-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;upproret &lt;/SPAN&gt;delar regeringens bedömning att det är viktigt med en översyn av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;regelverket. Energimarknadsinspektionen noterar också att inspektionen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;fått i uppdrag av regeringen att se över regelverket. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Ellevio AB &lt;/SPAN&gt;anser i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;stället att en ständig utveckling av regelverken riskerar att skapa osäkerhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;och instabilitet. &lt;SPAN class="ft56"&gt;SERO &lt;/SPAN&gt;har ett konkret förslag om förändring och menar att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;elnätavgifterna bör vara helt rörliga upp till abonnemang för 16 ampere&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;och i huvudsak rörliga även däröver. Fasta avgifter motverkar utbyggnad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;av småskalig solelproduktion. SERO anser också att Energikommissionen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;inte lagt ett tillräckligt fokus på nätavgifternas storlek. &lt;SPAN class="ft56"&gt;IKEM &lt;/SPAN&gt;anser att det&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;är viktigt att den pågående översyn som sker av elnätsregleringen bör ha&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft4"&gt;37&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;


&lt;P class="p238 ft27"&gt;Prop. 2017/18:228 ett kundperspektiv och att Energimarknadsinspektionen måste få bättre förutsättningar att ta tillvara kundernas intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft71"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft22"&gt;Elnätet utgör en grundläggande infrastruktur i ett modernt hållbart samhälle genom att länka samman produktion och användning av el. Det är därför viktigt att regelverket som påverkar infrastrukturen inte hämmar en nödvändig elnätsutveckling. Med en ökad produktion av förnybar väderberoende el och en ökad småskalig elproduktion behöver regelverket vara tillräckligt flexibelt för att möjliggöra en effektiv anpassning till nya förutsättningar. Också den förväntade ökade elektrifieringen av såväl industrin som transportsektorn kommer att påverka elnätet och ställa nya krav på det. Ett robust och effektivt elnät är även en viktig beståndsdel för Sveriges krisberedskap och totalförsvarets behov. Eftersom elnäten är naturliga monopol regleras och övervakas elnätsbolagens intäkter av Energimarknadsinspektionen. Elnätsbolagens investeringar styrs till stor del av vilka incitament som finns i regleringen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft25"&gt;Ellevio AB har anfört att en ständig utveckling av regelverken riskerar att skapa osäkerhet och instabilitet Regeringen har starkt fokus på att utveckla elnätsregleringen, inte minst för att säkerställa att kunderna betalar skäliga avgifter för nättjänsterna. Samtidigt är det viktigt att elnätsföretagen får tydligare och enklare bestämmelser att följa som säkerställer att elnätsföretagen kan göra nödvändiga investeringar på kort och lång sikt i sina elnät som möter framtidens behov och förutsättningar på ett kostnadseffektivt sätt. Elnätsregleringen behöver därför utvecklas löpande så att den ger rätt incitament för elnätsföretagen att säkerställa kostnadseffektiv drift, utbyggnad och utveckling av de svenska elnäten i enlighet med Energikommissionens bedömning. Digitaliseringen skapar nya möjligheter för att dimensionera, bygga och förvalta elnäten. Nya produkter och tjänster, så kallade systemtjänster och smarta elnät, innebär att det befintliga elnätet kan användas effektivare och minskar kostnaderna för att exempelvis ansluta ny förnybar elproduktion. Traditionella förstärkningar av kapacitet i elnäten är kapitalintensiva och har långa ledtider. Men genom systemtjänster och smarta elnät kan till exempel tillfällig trängsel i elnäten undvikas samtidigt som behovet av traditionella förstärkningar av elnäten kan senareläggas och minskas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft6"&gt;Regeringen har under mandatperioden gett Energimarknadsinspektionen i uppdrag att utreda olika frågor för att utveckla regelverken kring elnäten. Energimarknadsinspektionens rapporter Åtgärder för ökad efterfrågeflexibilitet i det svenska elsystemet (Ei R2016:15) och Nya regler för elnätsföretagen inför perioden &lt;NOBR&gt;2020–2023&lt;/NOBR&gt; (Ei R2017:07) följer av dessa uppdrag. Regeringen avser att under det närmaste året återkomma med propositioner med lagförslag utifrån dessa rapporter samt även besluta om förordningsändringar när det gäller regleringen av elnätsföretagens intäkter från nätverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft6"&gt;Regeringen har även tillsatt utredningen Översyn av regelverket för nätkoncessioner (dir. 2018:6). Utredningen ska bl.a. föreslå nödvändiga författningsändringar för att leda till effektiva regler med avseende på prövning och administration som möjliggör omställningen till en förnybar elproduktion, utan att kostnaderna för samhället, med särskilt fokus på enskilda, blir större än nödvändigt. Utredningen ska föreslå författningsändringar som moderniserar, förenklar och förbättrar elnätsregelverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft4"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H50322839x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p65 ft4"&gt;utan att resurseffektivitet, nätstabilitet eller miljöskyddet påverkas nega- Prop. 2017/18:228 tivt. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast i juni 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Möjligheter för elnätsägarna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Nätägarrollen kan behöva ges ett vidgat innehåll för att fullt ut ta till vara de nyttor som smarta nät, energilagring och efterfrågeflexibilitet ger för elsystemet. Vidare bör nätföretagens roll som delsystemoperatörer inom ramen för Affärsverket svenska kraftnäts systemansvar klargöras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Energikommissionens bedömning &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Energimarknadsinspektionen &lt;SPAN class="ft6"&gt;anser att det är viktigt att beakta att nätägarrollen är under utveckling. &lt;/SPAN&gt;Svenska Elnätsupproret &lt;SPAN class="ft6"&gt;anser att kostnaden för energilager bör bäras av elproducenter, inte av nätägarna. &lt;/SPAN&gt;Linköpings universitet &lt;SPAN class="ft6"&gt;anser att energilagring kommer att ha en så central vikt för energisystemet i framtiden att de frågorna bör ges en egen rubrik och en egen bedömning i propositionen. &lt;/SPAN&gt;Energiföretagen Sverige &lt;SPAN class="ft6"&gt;menar att Energikommissionen inte tagit hänsyn till EU:s lagstiftningspaket Ren energi för alla i Europa. &lt;/SPAN&gt;Ellevio AB &lt;SPAN class="ft6"&gt;delar bilden att underliggande elnät bör ges möjlighet att ta större ansvar för delsystemen, särskilt i storstäder där effektbehoven är större än vad överliggande nät kan bygga ut. En rollförändring kräver, enligt Ellevio AB, tydligare incitament för att få marknaden att säkerställa leveranssäkerhet, till exempel genom garantier från fjärrvärmesystem.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft66"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft25"&gt;De nya energipoliska mål som regeringen föreslår innebär att energisystemet i Sverige kommer att förändras. Redan nu pågår en modernisering av det svenska elsystemet, och många anläggningar kommer att behöva bytas ut av åldersskäl. Det är därför av stor vikt att klargöra i vilken utsträckning nuvarande lagstiftning är anpassad för att underlätta den omställning som energisystemet står inför. En tydlig roll- och ansvarsfördelning mellan marknadsaktörerna är en förutsättning för en kostnadseffektiv planering av nätutbyggnaden där rätt incitament för marknadsaktörerna ger nätägarna korrekta prissignaler inför sina avvägningar mellan nätinvesteringar, åtgärder på efterfrågesidan och investeringar i energilagring. Regeringen delar därför Energikommissionens bedömning att nätägarrollen i framtiden kan behöva se annorlunda ut. Även Energimarknadsinspektionen har påtalat att det är viktigt att beakta att nätägarrollen är under utveckling. Regeringen bedömer att det kan behövas ökade krav på samarbete, koordinering och styrning mellan &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;stam-,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt; region- och lokalnät för att säkerställa en god driftövervakning och styrning för att upprätthålla hög leveranskvalitet. Genomförandet av förslagen i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;EU-kommissionens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt; paket Ren energi för alla i Europa kommer troligtvis även innebära förändringar när det gäller nätägarnas roller och ansvar, varför det sannolikt kommer att krävas att ny reglering införs på området i Sverige. Regeringen kommer att återkomma i frågan när &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;EU-kommissionens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt; förslag är beslutade.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft4"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H50322840x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p84 ft4"&gt;Prop. 2017/18:228&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;6.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Möjlighet att prova nya tariffer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Elnätsföretagen ska under en avgränsad tidsperiod få införa tariffer för en begränsad krets av elanvändare för att utveckla nya tariffer som främjar ett effektivt utnyttjande av elnätet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft37"&gt;Energikommissionens bedömning &lt;SPAN class="ft4"&gt;överensstämmer delvis med regeringens. Energikommissionens bedömning bygger helt på ett ansökningsförfarande och har inte något krav att de nya tarifferna ska syfta till att främja ett effektivt utnyttjande av elnätet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Energimarknadsinspektionen&lt;SPAN class="ft25"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Konsumentverket&lt;SPAN class="ft25"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Malmö kommun, Energiföretagen Sverige, Ellevio AB, E.ON Sverige AB &lt;SPAN class="ft25"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Power Circle &lt;SPAN class="ft25"&gt;tillstyrker förslaget. Energiföretagen Sverige anser dock också att det behöver förtydligas vad som är ett demonstrations- eller pilotprojekt. &lt;/SPAN&gt;Nätverket Sveriges Tillståndsgivna Projekt &lt;SPAN class="ft25"&gt;anser att demonstrations- eller pilotprojekt kan vara utrymmen för marknadsintroduktion av havsbaserad vindkraft. &lt;/SPAN&gt;Energiföretagen Sverige &lt;SPAN class="ft25"&gt;anser att det behöver utredas hur ökad samredovisning av elnät kan ske, vilka mål som ska gälla för elnätsregleringen, hur energilager ska regleras och hur transmissionsnättarrifferna påverkar investeringar och drift av elproduktionsanläggningar. &lt;/SPAN&gt;Ellevio AB &lt;SPAN class="ft25"&gt;anser att den framtida intäktsregleringen måste ta hänsyn till de ökade krav som kommer att ställas på elnätet. Kravet om geografisk närhet för samredovisning av elnät bör tas bort. &lt;/SPAN&gt;Chalmers tekniska högskola &lt;SPAN class="ft25"&gt;anser att insatser som skapar en initial marknad bortom pilotprojekt inte tas upp, vilket borde vara ett fokus för att kunna skapa framtida ekonomiska vinster snarare än statisk kostnadseffektivitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Kundernas avgifter (s.k. nättariffer) ska enligt ellagen vara objektiva och &lt;NOBR&gt;icke-diskriminerande.&lt;/NOBR&gt; Nättarifferna ska också enligt ellagen vara utformade på ett sätt som är förenligt med ett effektivt utnyttjande av elnätet och en effektiv elproduktion och elanvändning. Nätföretagen har därmed möjlighet att införa olika modeller av flexibel nättariff, men för att dessa inte ska anses vara diskriminerande måste de gälla för alla kunder inom nätområdet. För att kunna demonstrera och analysera nya affärsmodeller, incitament och prismodeller innan de införs i större skala anser Energikommissionen att elnätsföretag bör kunna beviljas demonstrations- och pilotprojekt för särskilda geografiska områden. Bland annat Energiföretagen Sverige anser att det finns behov av sådana möjligheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft22"&gt;Regeringen gav den 4 juni 2015 Energimarknadsinspektionen i uppdrag att utreda vilka förutsättningar och hinder det finns för olika elkunder att öka den samhällsekonomiska effektiviteten på elmarknaden genom ökad efterfrågeflexibilitet (dnr M2015/02387/Ee). Energimarknadsinspektionen redovisade uppdraget den 21 december 2016 i rapporten Åtgärder för ökad efterfrågeflexibilitet i det svenska elsystemet (Ei R2016:15). Ett av förslagen i rapporten är att elnätsföretagen under en avgränsad tidsperiod ska få införa tariffer för en begränsad krets av elanvändare för att utveckla nya tariffer som syftar till ett effektivt utnyttjande av elnätet och en effek-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft4"&gt;tiv elproduktion och elanvändning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft4"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;


&lt;P class="p114 ft4"&gt;Energimarknadsinspektionens förslag överensstämmer delvis med Prop. 2017/18:228 Energikommissionens bedömning. En skillnad är att kommissionens be-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft6"&gt;dömning bygger på ett ansökningsförfarande, vilket Energimarknadsinspektionens förslag inte gör. Vidare har Energikommissionens bedömning inte något krav på att tarifferna ska syfta till ett effektivt utnyttjande av elnätet och en effektiv elproduktion och elanvändning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft25"&gt;Regeringen har den 8 mars 2018 beslutat om lagrådsremissen Elmarknadsfrågor (dnr M2018/ 00743/R) med bl.a. förslag om möjlighet att pröva nya tariffer. I lagrådsremissen föreslår regeringen att nättariffer för överföring av el för område ska få gälla för en begränsad krets av elanvändare inom ett koncessionsområde eller inom flera koncessionsområden som redovisas samlat, om det behövs för att utveckla nättariffer som främjar ett effektivt utnyttjande av elnätet och nätkoncessionshavaren har informerat nätmyndigheten. En sådan nättariff ska dock inte få tillämpas under en längre tid än tre år utan tillstånd av nätmyndigheten. Nätmyndigheten ska ge tillstånd om nättariffen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft4"&gt;är objektiv och &lt;NOBR&gt;icke-diskriminerande&lt;/NOBR&gt; och har utformats på ett sätt som är förenligt med ett effektivt utnyttjande av elnätet och en effektiv elproduktion och elanvändning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft4"&gt;behöver tillämpas under en längre tid än tre år för att utveckla nättariffer som främjar ett effektivt utnyttjande av elnätet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft4"&gt;Regeringen kommer även att följa upp den kommande regleringen och se om det kan finnas skäl att ändra eller utveckla regleringen, t.ex. enligt Energikommissionens förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft25"&gt;Vissa remissinstanser har tagit upp behovet av att utreda av samredovisning av elnät. Med samredovisning avses att olika nätområden redovisas ekonomiskt tillsammans och att en gemensam intäktsram gäller för områdena. Det krävs dock att områdena ligger nära varandra geografiskt och att en samredovisning, inklusive gemensam nättariff, inte medför en olämplig enhet. Det finns t.ex. ingen möjlighet att samredovisa lokalnät som ligger geografiskt långt från varandra, eller att samredovisa olika regionnät. Det är inte frivilligt att samredovisa, utan nätmyndigheten ska fatta beslut om sådan redovisning enligt ellagen när det finns skäl för det. Regeringen har tillsatt utredningen Översyn av regelverket för nätkoncessioner (dir. 2018:6) som bl.a. ska överväga om möjligheten till samredovisning av elnät bör ändras och vid behov lämna nödvändiga förslag. Utredningen ska beskriva förutsättningarna för att utöka samredovisningsmöjligheterna, dvs. möjligheten att behandla flera redovisningsområden som ett enda område i redovisningen, vilket också innebär en gemensam intäktsram för de samredovisade områdena. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast i juni 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft4"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H50322842x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p84 ft4"&gt;Prop. 2017/18:228&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;6.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Grunden för elmarknadsmodellen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det finns inget skäl att i det korta perspektivet ändra den befintliga elmarknadsmodell som Sverige och Norden använder där producenter får betalt för den el de säljer. Däremot är det rimligt att över tid föra en bred diskussion om den framtida marknadsutformningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Energikommissionens bedömning &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens. &lt;SPAN class="ft67"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Majoriteten av remissinstanserna, däribland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft21"&gt;Affärsverket svenska kraftnät, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Svensk Solenergi &lt;SPAN class="ft22"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Energiföretagen Sverige &lt;SPAN class="ft22"&gt;delar Energikommissionens bedömning att det på kort sikt inte finns någon anledning att ändra marknadsmodell. &lt;/SPAN&gt;Energimarknadsinspektionen &lt;SPAN class="ft22"&gt;understryker att det är viktigt att inte hantera den svenska elmarknaden som separat från den europeiska. &lt;/SPAN&gt;Tillväxtanalys &lt;SPAN class="ft22"&gt;delar inte Energikommissionens bedömning utan anser att dagens marknad är dåligt rustad för framtidens energisystem med mer förnybar elproduktion och energilagring. Även &lt;/SPAN&gt;länsstyrelserna i Gotlands &lt;SPAN class="ft22"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Gävleborgs län &lt;SPAN class="ft22"&gt;menar att marknaden har brister och att det finns ett behov av översyn av regelverket för att hantera &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;sekund-,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt; dygns- och säsongsreglering. &lt;/SPAN&gt;Uniper &lt;SPAN class="ft22"&gt;har en liknande synpunkt och påtalar att energiproducenter kan i dag inte tjäna pengar på att sälja el och att det därför finns ett behov av översyn. Uniper delar inte heller Energikommissionens bedömning att dagens marknadsmodell har en god förmåga att hantera mer variabel elproduktion, eftersom i framtiden kommer effekt att vara viktigare, vilket inte prissätts i dag. &lt;/SPAN&gt;SERO &lt;SPAN class="ft22"&gt;anser att nuvarande marknadsmodell snarast behöver ändras, eftersom den nuvarande modellen inte tar hänsyn till produktionskostnaden för el från olika anläggningar jämförd med investeringskostnaden. &lt;/SPAN&gt;Nilsan Energikonsult AB &lt;SPAN class="ft22"&gt;m.fl. föreslår en kundcentrisk elmarknadsmodell där nätägarna får ansvar för att både sälja och leverera el. &lt;/SPAN&gt;Skellefteå Kraft AB &lt;SPAN class="ft22"&gt;anser att förslagen i betänkandet gällande marknad och styrmedel inte är tillräckliga för att skapa lönsamma investeringar i den utsträckning som krävs för att nå målen. &lt;/SPAN&gt;Ellevio AB &lt;SPAN class="ft22"&gt;saknar en beskrivning av hur den elhandlarcentriska modellen och elmarknadshubben kommer att påverka marknadsmodellen. &lt;/SPAN&gt;Energigas Sverige &lt;SPAN class="ft22"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Nilsan Energikonsult AB m.fl. &lt;SPAN class="ft22"&gt;föreslår att Svenska kraftnät får i uppdrag att beräkna och övervaka leveranssäkerheten för både effekt och energi och att bedöma om ökad leveranssäkerhet borde upphandlas av affärsverket. &lt;/SPAN&gt;Energiföretagen Sverige &lt;SPAN class="ft22"&gt;saknar ett förslag om vilken leveranssäkerhet som skulle vara acceptabel från effektsynpunkt. Även &lt;/SPAN&gt;Ellevio AB &lt;SPAN class="ft22"&gt;anser att effekt måste prissättas. &lt;/SPAN&gt;Länsstyrelsen i Gävleborgs län &lt;SPAN class="ft22"&gt;anför att det är viktigt att uppmärksamma hur elmarknaden samverkar med exempelvis fjärrvärme- och gasmarknaderna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft75"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft31"&gt;Sverige har genom åren gynnats av ett stabilt och tillförlitligt elsystem och en välfungerande elmarknad som är tätt sammankopplad i Norden. Den nordiska elmarknaden har en liknande struktur den europeiska elmarknadsmodellen. Den europeiska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft61"&gt;elmarknadsmodellen karakteriseras av en marknadskopplad &lt;NOBR&gt;dagen-före-&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft4"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p172 ft25"&gt;marknad, en intradagsmarknad som är på väg att kopplas samman och en reglerkraftsmarknad. Den europeiska elmarknaden kommer inom de kommande åren att fortsätta harmoniseras i takt med att gemensamma metoder och villkor, som följer på de så kallade nätkoderna, upprättas. Den nordiska och europeiska elmarknadsmodellen har för svenskt vidkommande fungerat väl hitintills.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft25"&gt;Sedan omregleringen av elmarknaden 1996 har marknaden fungerat väl och successivt utvecklats och anpassats för att möta nya behov. Regeringen instämmer i Energikommissionens bedömning att det inte finns skäl för att i det korta perspektivet ändra den befintliga marknadsmodell som Sverige tillämpar där producenter får betalt för den el som säljs (den s.k. energy &lt;NOBR&gt;only-modellen).&lt;/NOBR&gt; Även majoriteten av remissinstanserna delar regeringens bedömning. Frihetsgraden för ändringar är också starkt begränsad då elmarknadsmodellen i stor utsträckning bestäms av &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftning.&lt;/NOBR&gt; Exempelvis skulle införande av en s.k. kapacitetsmekanism behöva prövas utifrån EU:s statsstödsregelverk, dvs. införande av ett system med separata betalningar utanför den ordinarie elmarknaden till producenter och förbrukare för att finnas tillgängliga för att öka eller minska sin effektinmatning respektive effektuttag,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft4"&gt;Det är samtidigt viktigt med en fortsatt effektiv konkurrens på elmarknaden och att befintligt regelverk inte hindrar nya affärsmodeller eller nya aktörer från att komma in på marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft12"&gt;Däremot är det motiverat att över tid föra en bred diskussion om framtida marknadsdesign, både inom Sverige och inom EU för att utveckla marknaden och möta framtida utmaningar. Redan i dag pågår utveckling av den befintliga marknadsmodellen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft12"&gt;I november 2016 presenterade &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; förslag till revidering av bestämmelserna på elmarknadsområdet i paketet Ren energi för alla i Europa. Förslagen syftar bl.a. till att skapa bättre förutsättningar att möta omställningen till ett elsystem med större andel förnybar produktion, att stärka konsumenternas ställning på elmarknaden och att förbättra det regionala samarbetet inom elsektorn, inte minst vid eventuella krissituationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft4"&gt;Regeringen arbetar även brett med ett antal olika förslag för att utveckla elmarknaden på nationell nivå, inte minst för att underlätta för konsumenterna genom bl.a.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft31"&gt;en elmarknadshubb för samlad hantering av mätdata som möjliggör nya tjänster och underlättar för konsumenter att vara aktiva,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft4"&gt;åtgärder som underlättar efterfrågeflexibilitet,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft4"&gt;en elhandlarcentrisk modell där elhandelsföretaget blir den centrala parten på marknaden vilket leder till ökad konkurrens,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft12"&gt;nya funktionskrav på elmätare i syfte att förbättra marknadens funktion,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft4"&gt;en tydligare elnätreglering som förbättrar förutsägbarheten och minskar långdragna domstolsprocesser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft4"&gt;Vid sidan av regeringens arbete utvecklas elmarknaden också genom att marknadens aktörer agerar och tar ansvar för exempelvis system- och transmissionsnätsfrågor som bl.a. balansansvarsavtal och avräkningsbestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p15 ft4"&gt;Prop. 2017/18:228&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft4"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H50322844x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p264 ft76"&gt;Prop. 2017/18:228 I avsnitt 6.11 beskrivs också åtgärder för att stärka konsumenternas ställning på elmarknaden som bidrar till att förbättra marknadens funktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;6.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Samarbete på den gemensamma elmarknaden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det nordiska samarbetet bör fördjupas för att kunna möta framtida utmaningar på den gemensamma elmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Energikommissionens bedömning &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Teknikföretagen, Vattenfall AB, Fortum Sverige AB &lt;SPAN class="ft12"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Energiföretagen Sverige &lt;SPAN class="ft12"&gt;delar bedömningen. &lt;/SPAN&gt;Energiföretagen Sverige &lt;SPAN class="ft12"&gt;efterlyser en nordisk plattform för marknadsaktörer, regulatorer, systemoperatörer och politiker.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft66"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft25"&gt;Det nordiska samarbetet inom elmarknadsfrågor är väl etablerat sedan lång tid tillbaka. Samarbetet sker på politisk nivå och mellan myndigheter samt mellan system- och transmissionsföretagen. År 1995 enades de nordiska energiministrarna om en vision om en fri och öppen elmarknad med effektiv handel mellan länderna, den s.k. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Louisiana-deklarationen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt; De nordiska stamnätsoperatörerna och tillsynsmyndigheterna bedriver ett omfattande samarbete för att harmonisera villkor och metoder som följer av de s.k. nätkoderna från EU:s tredje inremarknadspaket. De lagförslag som presenterats av EU- kommissionen i paketet Ren energi för alla i Europa innehåller också förslag som leder till ökad harmonisering mellan såväl de nordiska länderna som mellan Norden och övriga EU. Det finns således starka skäl att tro att elmarknaden på &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;EU-nivå&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt; kommer att fortsätta utvecklas mot än mer gränsöverskridande samarbete i framtiden. Ett fördjupat samarbete underlättar den pågående omställningen mot ett mer decentraliserat, förnybart elsystem med mer elhandel mellan länderna. Samarbetet ger effektiviseringsvinster och en större marknad innebär ökad konkurrens vilket bedöms gynna konsumenterna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft22"&gt;Energipolitiken tar sin utgångspunkt i att Sverige är tätt sammankopplat med sina grannländer i norra Europa och syftar till att hitta gemensamma lösningar på utmaningar på den gemensamma elmarknaden. Ett exempel på detta är det uppdrag som de nordiska transmissions- och systemoperatörerna fått att ta fram en gemensam handlingsplan för hantering av effektfrågan och det fortsatta utvecklande av elmarknaden vid det nordiska energiministermötet i Köpenhamn 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft25"&gt;Regeringen instämmer i Energikommissionens slutsatser om att det nordiska samarbetet bör fördjupas. Sverige avser därför under sitt ordförandeskap i Nordiska ministerrådet under 2018 bl.a. att arbeta för fortsatt utveckling av det nordiska samarbetet tillsammans med marknadens aktörer, vilket är ett behov som bl.a. Energiföretagen Sverige har påtalat. En av utgångspunkterna i det arbetet blir den s.k. &lt;NOBR&gt;Ollila-rapporten&lt;/NOBR&gt; från juni 2017 om strategisk genomlysning av det nordiska energisamarbetet som har genomförts på uppdrag av Nordiska ministerrådet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft4"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H50322845x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p41 ft4"&gt;Prop. 2017/18:228&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;6.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Behov av systemtjänster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Affärsverket svenska kraftnät har ansvar för att analysera behovet av och tillgången till systemtjänster och för att vid behov föreslå förändringar av regelverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Energikommissionens bedömning &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Försvarsmakten &lt;SPAN class="ft6"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Svensk Vindenergi &lt;SPAN class="ft6"&gt;delar Energikommissionens bedömning. &lt;/SPAN&gt;Försvarsmakten &lt;SPAN class="ft6"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Myndigheten för samhällsskydd och beredskap &lt;SPAN class="ft6"&gt;tycker att frågan om effektreserv är viktig och att Energikommissionen borde tagit ställning i frågan. &lt;/SPAN&gt;Fortifikationsverket &lt;SPAN class="ft6"&gt;menar att de bedömningar och förslag som finns i betänkandet inte tar tillräcklig hänsyn till framtida teknikutveckling. &lt;/SPAN&gt;Trelleborgs kommun &lt;SPAN class="ft6"&gt;anser att det är viktigt att inte regeländringar försvårar mikroproduktion av el. &lt;/SPAN&gt;Svensk Vindenergi &lt;SPAN class="ft6"&gt;framhåller att det finns tekniska lösningar som gör att vindkraftverk kan stötta elsystemet vad gäller både frekvens- och spänningsreglering, men det saknas incitament.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Systemtjänster är ett samlingsuttryck för funktioner som tillhandahålls för att stötta och stabilisera kraftsystemet. De funktioner som avses är bl.a. balans- och frekvensreglering samt spänningshållning som beskrivs i avsnitt 4.3. Både producenter och kunder kan bidra med systemtjänster som stöttar och stabiliserar elsystemet men som i flera fall inte ger någon specifik ersättning för tjänsterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft6"&gt;Tillgången till systemtjänster förändras i takt med att elsystemets egenskaper förändras. Elsystemet går från att i dag karaktäriseras av att ha stora centrala produktionsenheter till att i framtiden bli mer decentraliserat. En kontrollerad omställning till 100 procent förnybar elproduktion ställer krav på mer och nya systemtjänster. Det beror bl.a. på att den förnybara elproduktionens möjligheter att bidra med systemtjänster ofta är väderberoende. Det beror också på att mängden svängmassa i systemet kommer att minska när flera av de befintliga kärnkraftreaktorerna läggs ned under närmaste åren. Dessutom innebär de nätkoder som följer av EU:s tredje inremarknadspaket krav på att det ska finnas en förmåga att tillhandahålla olika typer av systemtjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft6"&gt;Affärsverket svenska kraftnät har som systemansvarig myndighet för el enligt ellagen, det övergripande ansvaret för att elektiska anläggningar samverkar på ett driftsäkert sätt så att balans kortsiktigt upprätthålls mellan produktion och förbrukning av el. I likhet med Energikommissionen anser regeringen att Svenska kraftnät som systemansvarig myndighet har ett tydligt ansvar för att löpande se över behovet av och tillgången till systemtjänster och vid behov vidta åtgärder inom sitt uppdrag eller föreslå nödvändiga förändringar av regelverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft6"&gt;Regeringen avser att följa upp Svenska kraftnäts arbete för att få en bättre bild av det framtida behovet och vikten av systemtjänster. Det bör även tydliggöras om och i så fall hur aktörerna ska kunna ersättas för den systemtjänst de bidrar med. Svensk Vindenergi har bl.a. påtalat att det i dag finns tekniska lösningar som gör att vindkraftverk kan delta och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft4"&gt;stötta systemet i fråga om både frekvens- och spänningsreglering, men att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft4"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H50322846x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p105 ft31"&gt;Prop. 2017/18:228 det saknas incitament. I vissa fall kan det dock vara olämpligt med marknadslösningar och i stället mer effektivt att ställa direkta krav på aktörer. Även detta bör ses över. Traditionellt har det varit elproducenter som bidragit med systemtjänster. I framtiden är det även viktigt att ta hänsyn till hur konsumenter kan bidra i detta sammanhang, t.ex. när det gäller automatiska reserver eller bud på reglerkraftmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;6.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Betydelsen av aktiva elkunder och efterfrågeflexibilitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det är angeläget att det finns förutsättningar för en väl fungerande efterfrågeflexibilitet så att kunderna fullt ut ska kunna delta på elmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Energikommissionens bedömning &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens. &lt;SPAN class="ft66"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;En majoritet av de remissinstanser som yttrat sig delar i huvudsak Energikommissionens bedömning. Det gäller exempelvis&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft63"&gt;Konsumentverket, Länsstyrelsen i Västmanlands län &lt;SPAN class="ft25"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Världsnaturfonden&lt;SPAN class="ft25"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Naturvårdsverket &lt;SPAN class="ft25"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Sportfiskarna &lt;SPAN class="ft25"&gt;anser att efterfrågeflexibilitet, tillsammans med energilagring bör prioriteras eftersom det bl.a. kan möjliggöra en minskning av vattenkraftens miljöpåverkan. Ett antal remissinstanser är negativt eller tveksamt inställda till en ökad efterfrågeflexibilitet. &lt;/SPAN&gt;Sveriges lantbruksuniversitet &lt;SPAN class="ft25"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Trelleborgs kommun &lt;SPAN class="ft25"&gt;menar att kunderna inte vill ha efterfrågeflexibilitet, utan hellre trygg försörjning och säker tillgång till effekt. &lt;/SPAN&gt;Sveriges lantbruksuniversitet, Länsstyrelsen i Västmanlands län &lt;SPAN class="ft25"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Svenska Elnätsupproret &lt;SPAN class="ft25"&gt;anser att efterfrågeflexibilitet inte är någon gångbar väg så länge som elpriset inte utgör en större andel av den totala elanvändningskostnaden för hushållen. &lt;/SPAN&gt;Energigas Sverige &lt;SPAN class="ft25"&gt;tror inte att efterfrågeflexibilitet kommer att vara tillräckligt för att möta den framtida effektbristen. &lt;/SPAN&gt;Jernkontoret &lt;SPAN class="ft25"&gt;anser att det är viktigt att inte överdriva efterfrågeflexibilitetens potential vid ett normalår. &lt;/SPAN&gt;Sveriges Ingenjörer &lt;SPAN class="ft25"&gt;anser att efterfrågeflexibilitet kan komma att medföra att behovet av reglerkraft minskar, men att det inte går att säga med säkerhet. Flera har också haft synpunkter om incitament för efterfrågeflexibilitet. &lt;/SPAN&gt;Chalmers tekniska högskola &lt;SPAN class="ft25"&gt;vill se konkreta förslag för att stimulera effektiv elanvändning vid lågpristimmar. &lt;/SPAN&gt;SKGS, IKEM, Svemin, Jernkontoret &lt;SPAN class="ft25"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Swedegas AB &lt;SPAN class="ft25"&gt;anser att utbjudandet av efterfrågeflexibilitet måste vara frivilligt. &lt;/SPAN&gt;Energiföretagen Sverige &lt;SPAN class="ft25"&gt;pekar på vikten av att se till helhetsbilden när det gäller efterfrågeflexibilitet, så att incitament samverkar och inte motverkar varandra. &lt;/SPAN&gt;Fortum Sverige AB &lt;SPAN class="ft25"&gt;anser att det i dag saknas tillräckliga incitament för kunderna, men att timavräkning och förändrade skatteregler skulle kunna förbättra förutsättningarna. &lt;/SPAN&gt;E.ON Sverige AB &lt;SPAN class="ft25"&gt;kommenterar att nättariffer som styr effektanvändning kan vara bra i nätområden med kapacitetsproblem, men inte i andra nätområden, samt att nätägarna bör därför få köpa flexibilitetstjänster från stora uttagskunder eller aggregatorer. &lt;/SPAN&gt;Elsäkerhetsverket &lt;SPAN class="ft25"&gt;uttrycker en oro för att incitament för eller krav på att apparater ska användas exempelvis nattetid riskerar att leda till att elfelsorsakade bränder får större konsekvenser än i dag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft4"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p103 ft71"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft22"&gt;På en framtida elmarknad med en högre andel variabel elproduktion i form av vind- och solkraft kommer det att bli viktigt att ta tillvara kostnadseffektiva flexibilitetsresurser i elsystemet, t.ex. flexibel produktion, lagring och efterfrågan. Flexibilitet i efterfrågan (efterfrågeflexibilitet) handlar om att elkunderna förändrar sin elanvändning utifrån olika signaler. Det kan t.ex. handla om att kunderna minskar sin elanvändning när elnätet är hårt belastat eller att kunderna ökar sin elanvändning när elpriset är lågt, exempelvis till följd av god tillgång till förnybar elproduktion. För att en marknad ska fungera väl är det viktigt att kunderna kan vara aktiva och reagera på prissignaler. I en bristsituation där priset på grossistmarknaden blir högt ges incitament till bl.a. efterfrågeflexibilitet. På så sätt kan flexibilitet i efterfrågan bidra till att minska pristoppar på grossistmarknaden. Detta kan även minska risken för att enskilda producenter kan få en möjlighet att utöva oönskad marknadsmakt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft22"&gt;Regeringen har under en längre tid arbetat för att öka möjligheten till efterfrågeflexibilitet i Sverige. I likhet med majoriteten av remissinstanserna delar regeringen Energikommissionens bedömning att det är angeläget att skapa förutsättningar för en väl fungerande efterfrågeflexibilitet. Med rätt förutsättningar för teknik och marknad kan efterfrågeflexibilitet vara ett verktyg och användas som en effektiv resurs för balansering och reglering av elsystemet. Åtgärder för ökad efterfrågeflexibilitet är inte ett självändamål utan bör vara samhällsekonomiskt motiverade gentemot andra alternativa åtgärder för att uppnå samma resultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft40"&gt;För att skapa bättre förutsättningar för efterfrågeflexibilitet så att kunderna fullt ut ska kunna delta på elmarknaden avser regeringen att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft12"&gt;införa en ordning där elhandlaren blir den centrala parten på marknaden,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft4"&gt;införa en elmarknadshubb för samlad hantering av mätdata,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft4"&gt;införa nya funktionskrav för nästa generations elmätare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft25"&gt;Regeringen arbetar för att underlätta för kunder att göra aktiva val samt att öka konkurrensen genom att införa en ordning där elhandlaren blir den centrala parten på marknaden. För att möjliggöra ökad kundaktivitet samt nya tjänster har regeringen och myndigheterna också inlett arbete med att införa en elmarknadshubb för samlad hantering av mätdata samt nya funktionskrav för nästa generations elmätare (se även avsnitt 6.7). En viktig del i det fortsatta arbetet med att införa elmarknadshubben är att säkerställa en hög nivå av informationssäkerhet och genomföra en riskanalys, bl.a. ur ett säkerhetsskyddsperspektiv. Analysen kommer att genomföras med stöd av myndigheter med ansvar för eller kunskap om informationssäkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft25"&gt;För att öka möjligheterna till efterfrågeflexibilitet har regeringen gett Energimarknadsinspektionen i uppdrag att utreda vilka förutsättningar och hinder det finns för olika elkunder att öka den samhällsekonomiska effektiviteten på elmarknaden genom efterfrågeflexibilitet. Energimarknadsinspektionen redovisade sina slutsatser i rapporten Åtgärder för ökad efterfrågeflexibilitet i det svenska elsystemet (Ei R2016:15). I rapporten föreslår Energimarknadsinspektionen ett åtgärdspaket för att skapa ökad efterfrågeflexibilitet i Sverige. Åtgärderna avser både författningsänd-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p15 ft4"&gt;Prop. 2017/18:228&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft4"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;


&lt;P class="p84 ft4"&gt;Prop. 2017/18:228 ringar och till exempel informationskampanjer och uppdrag till myn-&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;digheter. Miljö- och energidepartementet har den 8 mars 2018 överlämnat&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft12"&gt;lagrådsremissen Elmarknadsfrågor (dnr M2018/00743/R) som bl.a.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;omhändertar de föreslagna åtgärder i rapporten som kräver lagändringar.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p152 ft8"&gt;Regeringen delar Energimarknadsinspektionens bedömning i rapporten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;att om efterfrågeflexibilitet ska bli en resurs för det svenska elsystemet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;behöver elkundernas medvetenhet om efterfrågeflexibilitet ökas genom&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;mer kundanpassad information. I lagrådsremissen lämnas två förslag som&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft12"&gt;innebär att kunderna får bättre tillgång till information om avgifter och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;övriga villkor för överföring av el. Vidare kan information om kundernas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;valmöjligheter förbättras inom ramen för de verktyg som finns att tillgå&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;redan i dag. Exempelvis kan information om efterfrågeflexibilitet ingå som&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;en del av den samlade informationen vid genomförandet av energikart-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;läggningar hos stora företag samt vid stöd till energikartläggning i små och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;medelstora företag och därmed bli ett verktyg att använda energin på ett&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft12"&gt;än mer effektivt sätt.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p152 ft8"&gt;Åtgärder som innebär ökade incitament för kunden att erbjuda sin flexi-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft12"&gt;bilitet bör också övervägas. Energimarknadsinspektionen föreslår till&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;exempel att möjligheterna till ersättning för s.k. nätnytta utökas för att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;förbättra kundernas möjligheter att få ersättning för den flexibilitet de kan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft12"&gt;bidra med till elnätet. Frågan bereds i Regeringskansliet.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p152 ft12"&gt;Det kan även finnas skäl till att se över hur ytterligare regler för hur&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;elnätstarifferna kan vara bättre utformade för att säkerställa att de är för-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;enliga med ett effektivt utnyttjande av elnätet och en effektiv elproduktion&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft12"&gt;och elanvändning enligt gällande regelverk i ellagen. Tariffer med hög&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;andel fasta avgifter kan motverka efterfrågeflexibilitet. Tariffer som är an-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;passade till elnätets kapacitet ger också ökade incitament för elanvändarna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;att vara aktiva i sin elanvändning och främjar tjänster för efterfrågeflexi-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;bilitet. I avsnitt 6.7 framgår att elnätsföretagen under en avgränsad tids-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;period ska få införa tariffer för en begränsad krets av elanvändare för att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft12"&gt;kunna utveckla nya tariffer som syftar till ett effektivt utnyttjande av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;elnätet och en effektiv elproduktion och elanvändning. Enligt 4 kap. 1 §&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;ellagen kan regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, nätmyndig-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;heten (Energimarknadsinspektionen) meddela föreskrifter om hur nät-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;tarifferna ska utformas. Regeringen avser att återkomma i denna fråga och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft12"&gt;ge ett sådant bemyndigande till Energimarknadsinspektionen.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p152 ft6"&gt;Regeringens initiativ Forum för smarta elnät är också ett viktigt verktyg&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;för det kontinuerliga arbetet med att i nära samverkan med marknadens&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;aktörer följa upp och utveckla förslag som syftar till en effektivare elmark-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;nad med en flexibel elanvändning och aktivare kunder. Bland annat har&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;Forumet påtalat behovet att se över beskattningsmodellen för energilager,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;eftersom energilager och lageraktörer bedöms bli allt viktigare på den nya&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;energimarknaden. Regeringen anser därför att det bör undersökas hur ener-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;gilager kan premieras för att underlätta en effektiv övergång till mer ny&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;förnybar elproduktion. Energilager, t.ex. batterier, har många nyttor och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;kan stödja elsystemet bl.a. genom att balansering men de kan också stödja&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;elkvaliteten och minska problematiken med tillfälliga begränsningar i el-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;näten. Huvudsyftet med ett ellager är att spara energi till ett senare tillfälle&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft12"&gt;när behovet eller efterfrågan är större.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p152 ft6"&gt;I dag kan el som lagrats i ett batteri bli dubbelbeskattad. Energiskatt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;SPAN class="p153 ft8"&gt;48&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;betalas dels vid överföringen av el till den som har batteriet, dels när den&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H50322849x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p65 ft4"&gt;el som har matats tillbaka in på elnätet från batteriet överförs till slutkon- Prop. 2017/18:228 sument. Finansdepartementets promemoria Vissa kontrollfrågor och andra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft4"&gt;frågor på punktskatteområdet (dnr Fi2018/00743/S2) som remitterades den 20 februari 2018 innehåller emellertid förslag som bl.a. innebär att dubbelbeskattningssituationen i samband med lagring av el ska avlägsnas genom att den som lagrar el ska kunna ansöka om återbetalning av energiskatten på den återförda delen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;6.12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Funktionskrav för nästa generations elmätare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Funktionskraven på nya elmätare bör skärpas i syfte att klara tätare registrering av mätvärden samt att ge kunden ett öppet gränssnitt till sina mätvärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Energikommissionens bedömning &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Energimarknadsinspektionen, Konsumentverket, Malmö kommun, Energiföretagen Sverige, E.ON Sverige AB &lt;SPAN class="ft6"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Power Circle &lt;SPAN class="ft6"&gt;tillstyrker förslaget. &lt;/SPAN&gt;Skellefteå Kraft AB &lt;SPAN class="ft6"&gt;menar att målet bör tidsättas under 2017 för att ge nätbolagen tid att upphandla nya elmätare. &lt;/SPAN&gt;Hyresgästföreningen &lt;SPAN class="ft6"&gt;ser nyttan med moderna mätare och tätare avläsning, men vill lyfta fram att en för snabb övergång till nya mätare kan orsaka kostnader som inte står i proportion till nyttan, vilket främst drabbar människor med små ekonomiska marginaler. &lt;/SPAN&gt;Jernkontoret &lt;SPAN class="ft6"&gt;är positivt till förslaget, men uttrycker en oro kring att den data som tas fram kan komma att delas med en tredje part på så sätt att det skadar företagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;System för mätning av el spelar en viktig roll i ett smart elnät genom att bidra till mer övervakning, styrmöjligheter och ökad efterfrågeflexibilitet genom aktivare kunder. Ut- vecklingen har lett till ytterligare funktionalitet och nya användningsområden för mätsystem, utöver de som finns för debiteringsändamål. Funktionskrav som mätsystem och mätutrustning ska uppfylla skapar förutsättningar till utveckling för aktörerna inom elmarknaden. För elnätsföretag är elmätaren en viktig komponent i elnätet för nätdrift, nätplanering, elkvalitet och störningsinformation. För elanvändare möjliggör information i realtid en flexibel elanvändning vilket kan leda till lägre kostnader. Funktionskrav möjliggör också en utvecklad marknad för energitjänster. Regeringen instämmer i Energikommissionens bedömning och överlämnade propositionen Funktionskrav på elmätare (prop. 2016/17:73) till riksdagen i december 2016. I propositionen föreslog regeringen bl.a. att det ska införas ett nytt bemyndigande i ellagen som ger regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer rätt att meddela föreskrifter om de funktionskrav som mätsystem och mätutrustning ska uppfylla. Genom att reglera mätfunktionaliteten säkerställs en viss lägstanivå som skapar lika förutsättningar i hela landet för alla berörda aktörer inom elmarknaden. Riksdagen har antagit propositionen och de nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 juli 2017 (bet. 2016/17:NU10, rskr. 2016/17:165).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft25"&gt;Regeringen har därefter i regleringsbrevet för 2017 gett Energimarknadsinspektionen i uppdrag att ta fram förslag till de författningsändringar som krävs för att reglera funktionskrav på elmätare. Enligt uppdraget ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft4"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;


&lt;P class="p105 ft6"&gt;Prop. 2017/18:228 förslagen bygga på de åtta funktionskrav som Energimarknadsinspektionen föreslog i rapporten Funktionskrav på framtidens elmätare (Ei R2015:09). Bland dessa förslag finns förslag om att elmätarna ska klara tätare registrering av mätvärden samt att ge kunderna ett öppet gränssnitt till sina mätvärden där de får tillgång till mätvärden och spänningsvärden. För att möjliggöra en marknad för energitjänster lyfts även vikten av ett öppet gränssnitt på mätaren fram. I uppdraget ingick även att föreslå undantag från funktionskraven för anläggningar av betydelse för rikets säkerhet. Energimarknadsinspektionen redovisade sitt uppdrag den 1 november 2017 genom rapporten Funktionskrav på elmätare – Författningsförslag Ei R2017:08 (dnr M2017/02657/Ee). Regeringskansliet har remitterat rapporten och regeringen avser besluta om en förordning med de nya funktionskraven under 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;6.13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Regeringen har redan genomfört delar av Energikommissionens förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;6.13.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Energieffektiviseringsprogram för företag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft12"&gt;Energikommissionen föreslog att ett särskilt energieffektiviseringsprogram för den elintensiva industrin, motsvarande tidigare program för energieffektivisering i energiintensiv industri (PFE), bör införas givet att man kan hitta ansvarsfull finansiering. PFE startade år 2004 med syfte att bidra till ökad konkurrenskraft och energieffektivitet i svenska energiintensiva industriföretag. Programmet avvecklades 2012 eftersom det bedömdes strida mot EU:s statsstödsregler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft25"&gt;För att genomföra Energikommissionens förslag har regeringen i budgetpropositionen för 2018, lagt fram en satsning om totalt 125 miljoner kronor under perioden &lt;NOBR&gt;2018–2020&lt;/NOBR&gt; på ett nytt program för energieffektivisering i näringslivet – det s.k. Energisteget. Flera remissinstanser till Energikommissionens betänkande, bl.a. &lt;SPAN class="ft63"&gt;Svenskt Näringsliv, Teknikföretagen &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft63"&gt;Länsstyrelsen i Hallands län&lt;/SPAN&gt;, menar att satsningarna på energieffektivisering i industrin inte bör begränsas till den elintensiva industrin utan även inkludera företag med hög användning av andra energislag. Regeringen delar denna bedömning då energiintensitetsmålet omfattar mer än elanvändning. Energisteget har därför genom förordningen (2018:57) om statligt stöd till energieffektivisering i industrin utformats så att det omfattar företag som genomfört och rapporterat en energikartläggning inom gruv- och tillverkningsindustrin enligt lagen (2014:266) om energikartläggning i stora företag. Företagens totala energianvändning omfattas, dvs. inte bara el. Energisteget ska bidra till att förbättra företagens beslutsunderlag vid energieffektiviseringsåtgärder och öka företagens incitament att välja mer energieffektiva åtgärder i syfte att minska energikostnader och förbättra konkurrenskraft för företagen. Energisteget kompletterar befintliga styrmedel. Regeringen har även givit Energimyndigheten i uppdrag att ta fram sektorsstrategier i samverkan med näringslivet samt i budgetpropositionen för 2018 lanserat Industriklivet som ska bidra till att minska processrelaterade växthusgasutsläpp i industrin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft4"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;


&lt;P class="p41 ft4"&gt;Prop. 2017/18:228&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;6.13.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Förenkla för mindre aktörer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft25"&gt;Enligt energiöverenskommelsen ska det utredas hur förenklingar och anpassningar kan ske av befintliga regelverk och skattelagstiftning för att underlätta för nya produkter och tjänster inom energieffektivisering, energilagring och småskalig försäljning av el till olika ändamål samt elektrifieringen av transportsektorn. Av överenskommelsen framgår även att en utredning bör tillsättas för att brett utreda vilka eventuella hinder som kan finnas för att möjliggöra en tjänsteutveckling vad gäller aktiva kunder och effektivisering. Utredningen bör undersöka vilka ekonomiska och andra styrmedel, exempelvis vita certifikat, som är effektivast för att öka effektiviseringen både ur energi- och effekthänseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft25"&gt;För att genomföra Energikommissionens förslag beslutade regeringen den 29 juni 2017 att tillsätta en utredning som tar om hand båda utredningsförslagen; utredningen om hinder för energieffektivisering och småskalig elproduktion och lagring för mindre aktörer (dir. 2017:77).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft4"&gt;Syftet med utredningen är att identifiera eventuella hinder som kunder i form av hushåll, mindre företag och andra mindre aktörer möter vid energieffektivisering och introduktion av småskalig förnybar elproduktion. Även eventuella hinder som föreligger för en utökad elektrifiering av transportsektorn ska belysas. En delredovisning av redovisning av hittillsvarande erfarenheter från relevanta styrmedel och hinder ska ske senast den 28 februari 2018. Uppdraget ska redovisas i sin helhet senast den 15 oktober 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;6.13.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Forskning och innovation för att uppnå klimat- och energipolitiska mål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft12"&gt;För att nå de föreslagna målen för energipolitiken behövs en kraftfull och målmedveten satsning på forskning och innovation inom energiområdet. Energiforskningen har en avgörande roll i att se till att nya, innovativa lösningar kan komma fram för alla kraftslag. Satsningar på energiforskning kan bidra positivt till sysselsättning, ekonomisk utveckling och export. Sverige kan både bidra till och dra nytta av internationellt samarbete på energiområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft4"&gt;Enligt energiöverenskommelsen ska forskning och innovation på energiområdet fokusera på insatser som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft4"&gt;bidrar till att uppnå uppställda klimat- och energipolitiska mål,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft4"&gt;har förutsättningar för tillväxt och för export.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft25"&gt;Regeringen har redan i proposition Forskning och innovation på energiområdet för ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet (prop. 2016/17:66) föreslagit en utvidgning av det övergripande målet för programmet för forskning, utveckling, demonstration och kommersialisering på energiområdet. Det övergripande målet för forskning och innovation på energiområdet ska vara att bidra till uppfyllandet av uppställda energi- och klimatmål, den långsiktiga energi- och klimatpolitiken och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft4"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;


&lt;P class="p124 ft4"&gt;Prop. 2017/18:228 energirelaterade miljöpolitiska mål. Fokus på insatserna inom energiforskningen är områden som dessutom utgör viktiga förutsättningar för tillväxt och för export.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft22"&gt;I propositionen angav regeringen även ytterligare riktlinjer för de fortsatta insatserna för forskning och innovation på energiområdet under perioden &lt;NOBR&gt;2017–2020&lt;/NOBR&gt; och för hur dessa ska kunna bidra till att nå uppställda energi- och klimatmål. Mot bakgrund av regeringens förstärkningar i budgeten för energiforskning möjliggörs bl.a. ökade ambitioner på ett flertal angelägna områden i det framtida energisystemet, t.ex. tvärsektoriell och tvärvetenskaplig forskning och innovation, internationellt samarbete, strategiska innovationsområden och jämställdhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft4"&gt;Den 2 mars 2017 godkände riksdagen regeringens förslag till övergripande mål för forskning och innovation på energiområdet (bet. 2016/17:NU9, rskr. 2016/17:164).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;6.13.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Skatteändringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft4"&gt;Enligt energiöverenskommelsen ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft31"&gt;fastighetsskatten på vattenkraftverk sänkas till samma nivå som för de flesta övriga elproduktionsanläggningar, dvs. 0,5 procent – skatten ska sänkas stegvis under en fyraårsperiod med start 2017,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer avvecklas stegvis under en tvåårsperiod med start 2017,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft31"&gt;finansiering av den slopade skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer och sänkningen av fastighetsskatten på vattenkraftverk ske genom en höjning av energiskatten – elintensiv industri ska undantas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft25"&gt;Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens proposition Skatteförslag med anledning av energiöverenskommelsen (prop. 2016/17:142, bet 2017/16:SkU31, rskr. 2016/17:268). Beslutet innebär bl.a. att skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer fasas ut till 2018, att fastighetsskatten för vattenkraftverk till 2020 stegvis sänks till 0,5 procent av taxeringsvärdet samt att dessa skattesänkningar finansieras genom höjd energiskatt på el för hushåll och tjänstesektor. Dessa skattesänkningar finansieras genom att energiskatten på el höjs för hushåll och tjänstesektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;6.14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Betydelsen av områden för energisystemet vid sidan av Energikommissionens betänkande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft31"&gt;Många remissinstanser har påtalat att Energikommissionens betänkande har ett starkt fokus på elförsörjningen. För att ge en helhetsbild av energisystemet redogör regeringen här för inriktningen av energipolitiken inom transportsektorn och betydelsen av lokala och regionala insatser för att genomföra energiomställningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft4"&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;


&lt;P class="p41 ft4"&gt;Prop. 2017/18:228&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;6.14.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Framtida energianvändning i transportsektorn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft25"&gt;Transportsektorn (inrikes transporter) står för ungefär en fjärdedel av Sveriges totala energianvändning och för dryga 30 procent av utsläppen av växthusgaser. Denna sektors utsläpp och stora beroende av importerade fossila bränslen är inte förenlig med Sveriges klimatpolitiska mål och inte heller i linje med energipolitikens grundpelare om försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet. Fordonsflottan måste därför enligt regeringens mening bli fossilfri. Ett första steg på vägen är det bindande målet om 10 procent förnybar energi i transportsektorn till 2020 som Sverige redan i dag överträffar och därför ser ut att uppnå med god marginal. Ett andra steg är det av riksdagen beslutade målet om att transportsektorns utsläpp, utom inrikes flyg, ska minska med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010 (prop. 2016/17:146, bet. 2016/17:MJU24, rskr. 2016/17:320). Målet till 2030 förutsätter en långtgående omställning av transportsektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft12"&gt;Enligt regeringens bedömning behöver omställningen stå på tre ben: för det första ett mer transporteffektivt samhälle, för det andra energieffektiva och fossilfria fordon såsom elbilar, och för det tredje en högre andel förnybara drivmedel. Det kommer att vara nödvändigt att arbeta med alla dessa områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft6"&gt;För att uppnå regeringens mål avseende transportsektorn krävs omfattande investeringar i infrastruktur och fordon samt produktionsanläggningar för biodrivmedel. Regeringens uppgift är att skapa de långsiktiga och stabila politiska förutsättningar som är nödvändiga för att dessa investeringar ska komma till stånd. I arbetet med att få dessa förutsättningar på plats, exempelvis vid utformandet av olika styrmedel, är det viktigt att beakta kostnadseffektivitet, teknikneutralitet, synergier mellan olika styrmedel, fördelningspolitiska effekter, regionala och lokala förutsättningar och andra relevanta samhällsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft6"&gt;Ett stort antal aktörer måste samverka kring dessa åtgärder. Förslag och åtgärder får inte falla mellan stolarna och åtgärder inom olika områden måste utformas så att de samverkar på ett effektivt sätt. Regeringen har därför i Energimyndighetens regleringsbrev gett Energimyndigheten särskilda medel för samordning av detta arbete. I uppgiften ingick att, med bistånd av Transportstyrelsen, Trafikverket, Trafikanalys, Naturvårdsverket, Boverket samt vid behov andra berörda aktörer, ta fram en strategisk plan för omställningen, samordna arbetet för omställning, föra dialog med relevanta aktörer och aktörsgrupper samt verka för synergier med andra nationella satsningar. Myndigheterna redovisade sitt förslag till strategisk plan under 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft4"&gt;Regeringen har även på senare tid, bl.a. utifrån den nämnda strategiska planen vidtagit ett antal åtgärder inom transportsektorn:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft4"&gt;I budgetpropositionen för 2018 föreslog regeringen fr.o.m. den 1 juli 2018 ett reduktionspliktssystem (bränslebytet) samt ändrade skatteregler som syftar till att minska växthusgasutsläpp från bensin och diesel genom inblandning av biodrivmedel med bra klimatprestanda. Riksdagen har antagit regeringens förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft4"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;


&lt;P class="p306 ft6"&gt;Prop. 2017/18:228 I budgetpropositionen för 2018 föreslogs även ett s.k. &lt;NOBR&gt;bonus–malus-&lt;/NOBR&gt; system som premierar miljöanpassade lätta fordon vid inköpstillfället med en bonus medan fordon med relativt höga utsläpp av koldioxid belastas med högre skatt (malus). Huvudsyftet för ett &lt;NOBR&gt;bonus–malus-&lt;/NOBR&gt; system är att öka andelen miljöanpassade fordon med lägre koldioxidutsläpp. Därmed kompletterar &lt;NOBR&gt;bonus–malus-systemet&lt;/NOBR&gt; de mer generellt verkande drivmedelsskatterna och bidrar till att minska transportsektorns totala oljeberoende och klimatpåverkan. Riksdagen har antagit regeringens förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft22"&gt;Regeringen har för avsikt att utreda hur biogasens nytta som resurs tas till vara på bästa sätt och hur den kan ges konkurrenskraftiga villkor på både kort och lång sikt. Regeringen avser att analysera marknadsförutsättningarna och långsiktiga styrmedel för svensk biogas. Energimyndighetens samordningsuppdrag för laddinfrastruktur utökas till att även gälla gas och andra drivmedel vilket kräver särskild infrastruktur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft4"&gt;Regeringen har i Energimyndighetens regleringsbrev föreslagit en satsning som främjar att transporter blir effektivare i syfte att minska energianvändning och klimatpåverkan från transporter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft25"&gt;Regeringen har i länsstyrelsernas regleringsbrev föreslagit att länsstyrelserna inom ramen för arbetet med utvecklade regionala energi- och klimatstrategier (se avsnitt 6.14.2) ska leda och samordna det regionala arbetet med åtgärder för fossilfria transporter och framtagande av regionala planer för infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft25"&gt;Genom de ambitiösa målsättningarna och insatserna har Sverige tagit på sig rollen som internationell föregångare i omställningen till en fossilfri transportsektor. Regeringen avser även agera pådrivande för en sådan omställning i internationella sammanhang. Där ingår att verka för skärpta och samordnade styrmedel inom EU och i internationella regelverk. På så sätt kan Sveriges insatser bidra ytterligare i det globala omställningsarbetet, utöver att minska utsläppen från den egna transportsektorn.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td15"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td49"&gt;&lt;SPAN class="p311 ft50"&gt;6.14.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td50"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft50"&gt;Betydelsen av lokala och regionala insatser för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td49"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td50"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft50"&gt;energiomställningen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td51"&gt;&lt;SPAN class="p311 ft6"&gt;Många länsstyrelser och kommuner lyfter i sina remissvar fram att Ener-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td51"&gt;&lt;SPAN class="p311 ft8"&gt;gikommissionens betänkande saknar det lokala och regionala perspektivet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td15"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td51"&gt;&lt;SPAN class="p311 ft8"&gt;på genomförandet av energiomställningen och en minskad klimatpåverkan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td15"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td51"&gt;&lt;SPAN class="p311 ft6"&gt;av samhället. Regeringen anser att ett strategiskt arbete på lokal och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td51"&gt;&lt;SPAN class="p311 ft8"&gt;regional nivå är avgörande för att uppnå Sveriges långsiktiga energi- och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td15"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td51"&gt;&lt;SPAN class="p311 ft8"&gt;klimatmål. Kommuner, landsting, samverkansorgan och länsstyrelser har&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td15"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td51"&gt;&lt;SPAN class="p311 ft8"&gt;genom sina ansvar för fysisk planering, bostadsförsörjning, lokal- och re-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td51"&gt;&lt;SPAN class="p311 ft6"&gt;gionaltrafikplanering, miljötillsyn, men även offentlig upphandling m.m.,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td15"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td51"&gt;&lt;SPAN class="p311 ft6"&gt;en nyckelroll i arbetet för en energiomställning och minskad klimatpå-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td15"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td51"&gt;&lt;SPAN class="p311 ft6"&gt;verkan. Regeringen understryker det angelägna med en ökad lokal och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td51"&gt;&lt;SPAN class="p311 ft6"&gt;regional samordning, både mellan län och mellan kommuner men även&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td15"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td51"&gt;&lt;SPAN class="p311 ft8"&gt;mellan den regionala och lokala nivån när det gäller verksamheterna som&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td15"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td51"&gt;&lt;SPAN class="p311 ft12"&gt;påverkar el- och värmeförsörjning, effektbehov och effektförsörjning,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td51"&gt;&lt;SPAN class="p311 ft8"&gt;energianvändning, samt klimat och miljö. Detta är verksamheter som blir&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;54&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td51"&gt;&lt;SPAN class="p311 ft4"&gt;allt mer kommunöverskridande.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p312 ft25"&gt;Ett stort antal av Sveriges kommuner har på frivillig basis antagit kommunala energi- och klimatstrategier. En bidragande orsak har varit krav på kommunala strategier för att få statligt stöd för klimatåtgärder via tidigare program för lokala klimatinvesteringar såsom LIP och Klimp. Liknande krav finns även i det nya statliga klimatinvesteringsstödet Klimatklivet. Det är av vikt att befintliga lagar och andra styrmedel används strategiskt. Därför har riksdagen på regeringens förslag beslutat att anslaget för lokal och regional kapacitetsutveckling förlängs och förstärks (prop. 2017/18:1 utg.omr. 21, bet. 2017/18:NU3, rskr. 2017/18:97). Detta är ett led i ett strategiskt arbete för energi- och klimatomställning på lokal och regional nivå. Dessa medel är tänkta att användas för att uppmuntra och stödja offentliga organ på lokal och regional nivå att genom bl.a. policyrådgivning, utveckling och implementering av strategiska arbetssätt och erfarenhetsutbyte för att arbeta strategiskt med energiomställning och minskad klimatpåverkan. Regeringen har i 2018 års regleringsbrev gett Energimyndigheten i uppdrag att under &lt;NOBR&gt;2018–2020&lt;/NOBR&gt; genomföra insatser för att främja det strategiska arbetet för energiomställning och minskad klimatpåverkan på lokal och regional nivå. Myndigheten ska framförallt. främja utveckling och implementering av metoder och processer kring energiomställning och minskad klimatpåverkan i relation till miljöbalken, plan- och bygglagstiftningen samt upphandlingslagstiftningen (i likhet med Energimyndighetens tidigare program Uthållig kommun), samt till informations- och erfarenhetsutbyte mellan olika lokala, regionala och nationella offentliga aktörer. Dessa medel är ett komplement till regeringens införda och nyligen utökade statliga stöd för specifika klimatinvesteringar, det s.k. Klimatklivet. Då investeringsstöd genom Klimatklivet avser åtgärder som ger den största varaktiga minskningen av utsläpp av växthusgaser per investeringskrona bedömer regeringen att det behövs ett komplement, eftersom strategiska åtgärder för energiomställning och minskad klimatpåverkan genom t.ex. fysisk planering eller offentlig upphandling kan vara svåra att bedöma i relation till utsläppsminskning per krona.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft22"&gt;Insatser för investering för tillväxt och sysselsättning genomförs inom åtta regionala strukturfondsprogram och ett nationellt regionalfondsprogram under programperioden &lt;NOBR&gt;2014–2020.&lt;/NOBR&gt; Cirka 20 procent av medlen går till stöd för en koldioxidsnål ekonomi. Inom det nationella regionalfondsprogrammet genomförs en riskkapitalsatsning i form av en grön investeringsfond. Syftet med fonden är att stärka utbudet av riskkapital för direktinvesteringar i företag med affärsmodeller som adresserar klimatutmaningen och bidrar till att minska utsläppen av koldioxid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft22"&gt;Regeringen gav i regleringsbrevet för 2008 länsstyrelserna i uppdrag att samordna arbetet med att i bred samverkan med andra aktörer, inte minst kommuner och aktörer med regionalt utvecklingsansvar ta fram och genomföra regionala energi- och klimatstrategier. Uppdraget har utvecklats varje år sedan dess. Regeringen anser att betydelsen av att ta fram och genomföra regionala energi- och klimatstrategier ökat då flertalet av de avgörande frågorna för att nå energi- och klimatmålen (t.ex. transporter, el- och värmeförsörjning) behöver hanteras genom regional samverkan, mellan kommuner och mellan kommuner och olika regionala aktörer (såväl länsstyrelser som aktörer med regionalt utvecklingsansvar). Regeringen anser att länsstyrelserna som regional statlig aktör fortsatt har en viktig roll för samordning på energi- och klimatområdet. Regeringen ser&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p15 ft4"&gt;Prop. 2017/18:228&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft4"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;


&lt;P class="p105 ft6"&gt;Prop. 2017/18:228 positivt på att även aktörer med regionalt utvecklingsansvar i ett antal län har antagit dessa regionala energi- och klimatstrategier. I december 2016 fick aktörer med regionalt utvecklingsansvar i uppdrag att ta fram regionala handlingsplaner för att integrera och stärka klimat- och miljöperspektiven i det regionala tillväxtarbetet för perioden &lt;NOBR&gt;2017–2020&lt;/NOBR&gt; (dnr N2016/08077/RTS och N2016/08072/RTS). Energifrågor kopplade till klimat och miljö ingår i uppdraget. Detta uppdrag utgör b.la. en viktig del i arbetet med att utveckla de regionala energi- och klimatstrategierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft6"&gt;I och med det nationella klimatmålet till 2045 som riksdagen antagit och de nya energipolitiska målen till 2030 respektive 2040 som föreslås i denna proposition behöver de regionala energi- och klimatstrategierna och tillhörande handlingsplaner uppdateras. Regeringen har därför beslutat att anslagen för länsstyrelsernas arbete med att främja lokal och regional kapacitetsutveckling förlängs och förstärks. Regeringen har i 2018 års regleringsbrev gett länsstyrelserna i uppdrag att, med utgångspunkt i de långsiktiga nationella energi- och klimatmålen, leda och samordna arbetet med att uppdatera och vidareutveckla de regionala energi- och klimatstrategierna. I uppdraget ingår en särskild satsning på fossilfria transporter (se avsnitt 6.14.1). Särskilda medel har avsatts för att kommuner och aktörer med regionalt utvecklingsansvar ska kunna delta i arbetet med de regionala strategierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft31"&gt;Sammantaget anser regeringen att det strategiska arbetet för energiomställning och minskad klimatpåverkan på lokal och regional nivå behöver utvecklas och samordnas genom statligt stöd till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft4"&gt;fortsatt utveckling av regionala energi- och klimatstrategier,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft4"&gt;policyrådgivning riktad till kommuner och andra offentliga aktörer,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;arbete för metod- och processutveckling i relation till miljöbalken, plan- och bygglagstiftningen samt upphandlingslagstiftningen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;informations- och erfarenhetsutbyte mellan olika lokala, regionala och centrala offentliga aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft6"&gt;Många kommuner lever i dag inte upp till de krav som ställs i lagen (1977:439) om kommunal energiplanering. Då det saknas sanktioner för lagöverträdelser har Energimyndigheten, som har tillsynsansvar, svårt att få kommuner att följa lagen. Sedan lagen om kommunal energiplanering trädde i kraft 1977 har utvecklingen av de svenska energimarknaderna inneburit att förutsättningarna för Sveriges kommuner att bedriva energiplanering i enlighet med lagens intentioner kraftigt har förändrats. Tillförsel och distribution av el, värme och andra energibärare utförs i dag i stor utsträckning på konkurrensutsatta marknader av både privata eller offentligt ägda bolag. Det finns även delar i lagen som numera regleras i andra lagar, inte minst miljöbalken och plan- och bygglagen. Lagen tar inte heller hänsyn till den positiva utveckling som skett i kommunernas ambitionsnivå och sätt att hantera energi- och klimatfrågorna de senaste decennierna. Regeringen avser återkomma till riksdagen i fråga om hanteringen av lagen om kommunal energiplanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft4"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H50322857x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p41 ft4"&gt;Prop. 2017/18:228&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Uppföljning av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft1"&gt;Energiöverenskommelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Genomförandegrupp för partierna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Energiöverenskommelsen bör förvaltas och uppdateras. En genomförandegrupp bör inrättas för att kontinuerligt följa upp överenskommelsen. Gruppen ska vara sammansatt av representanter från de partier som står bakom överenskommelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Energikommissionens bedömning &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens. &lt;SPAN class="ft71"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Merparten av de remissinstanser som yttrat sig om införandet av en genomförandegrupp är positiva till det. Det gäller t.ex. &lt;SPAN class="ft21"&gt;länsstyrelserna i Södermanlands &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft21"&gt;Värmlands län, Swedegas AB, IKEM &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft21"&gt;SKGS&lt;/SPAN&gt;. &lt;SPAN class="ft21"&gt;Energiföretagen Sverige &lt;/SPAN&gt;anser att genomförandegruppen särskilt behöver följa upp bl.a. energieffektiviseringsmålet för att säkerställa att det inte hämmar utvecklingen av klimatsmarta lösningar eller näringslivets utveckling. &lt;SPAN class="ft21"&gt;Sametinget &lt;/SPAN&gt;vill att genomförandegruppen samråder med Sametinget i frågor som gäller renskötselområdet. &lt;SPAN class="ft21"&gt;Svensk Vindenergi &lt;/SPAN&gt;anser att det är mycket viktigt att genomförandegruppen tar fram en beredskapsplan för hur man kan hantera omställningen till 100 procent förnybart givet olika scenarier, särskilt leveranssäkerhet. &lt;SPAN class="ft21"&gt;Svebio &lt;/SPAN&gt;noterar att genomförandegruppen främst ska arbeta med elmarknadens utveckling, vilket innebär ett mindre fokus på värme- och transportmarknaderna, och att det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft4"&gt;är olyckligt eftersom energi är mer än el.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft71"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft22"&gt;Energiöverenskommelsen behöver följas upp, förvaltas och uppdateras bl.a. med hänsyn till den utveckling som sker på elmarknaden och för att ge möjlighet till anpassning av styrmedel och andra åtgärder. Ansvaret för att förvalta energiöverenskommelsen ligger ytterst på regeringen men eftersom överenskommelsen bygger på en majoritet av riksdagens partier ligger ett förvaltningsansvar även på de partier som inte ingår i regeringen. Att energiöverenskommelsen följas upp på politisk nivå är remissinstanserna positivt inställda till. Partierna som står bakom energiöverenskommelsen har under 2017 bildat och påbörjat arbetet inom en arbetsgrupp med uppgift att vårda ramöverenskommelsen, den s.k. genomförandegruppen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft6"&gt;Genomförandegruppens uppgift är att förvalta och uppdatera överenskommelsen och dess målsättningar. I det ligger att samråda om frågor som rör energiöverenskommelsen och vid behov bereda och ta initiativ till justeringar i den och det arbete som följer av den samt av regelsystemet inom energiområdet. Gruppen ska i sitt arbete även följa utvecklingen på elmarknaden såväl på nordisk som på europeisk nivå med hjälp av relevanta myndigheter inom området. De energipolitiska mål som ingår i energiöverenskommelsen ska följas upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft4"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;


&lt;P class="p221 ft25"&gt;Prop. 2017/18:228 Arbetet i genomförandegruppen bygger på en gemensam vilja att vårda överenskommelsen och ett ömsesidigt förtroende. Det finns ingen sluttidpunkt för gruppens arbete utan uppdraget gäller så länge som överenskommelsen står fast eller till dess partierna dessförinnan beslutar att avsluta gruppens arbete. Varje parti har rätt att ta initiativ till överläggningar om frågor som rör överenskommelsen. Genomförandegruppen leds av det statsråd som har det huvudsakliga ansvaret för energipolitiken. Samtliga partier utser själva en ledamot var att delta i gruppens arbete.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td44"&gt;&lt;SPAN class="p236 ft68"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td45"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft30"&gt;Regelbundna kontrollstationer&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft69"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td40"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr21 td41"&gt;&lt;SPAN class="p224 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;De berörda myndigheterna bör kontinuerligt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td41"&gt;&lt;SPAN class="p224 ft12"&gt;följa utvecklingen på elmarknaden genom att bl.a. analysera effekt-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td41"&gt;&lt;SPAN class="p224 ft6"&gt;situationen inklusive behovet av effektreserven, behovet av ytterligare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td41"&gt;&lt;SPAN class="p224 ft8"&gt;systemtjänster, nätstabilitet och andra avgörande faktorer så att Sverige&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td41"&gt;&lt;SPAN class="p224 ft6"&gt;har ett robust elsystem med en hög leveranssäkerhet, en god överför-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td41"&gt;&lt;SPAN class="p224 ft6"&gt;ingskapacitet, en låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga pri-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td41"&gt;&lt;SPAN class="p224 ft6"&gt;ser. Regeringen avser att vart fjärde år genomföra en kontrollstation för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td41"&gt;&lt;SPAN class="p224 ft8"&gt;att kontinuerligt följa upp energiöverenskommelsen, med planerad start&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td41"&gt;&lt;SPAN class="p224 ft4"&gt;hösten 2018.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td40"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr22 td52"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft73"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td34"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Energikommissionens bedömning &lt;/SPAN&gt;överensstämmer med regeringens.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län &lt;SPAN class="ft12"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Uniper &lt;SPAN class="ft12"&gt;till-&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;styrker bedömningen att berörda myndigheter kontinuerligt bör följa ut-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;vecklingen på elmarknaden. &lt;/SPAN&gt;Länsstyrelsen i Kalmar län, Uniper &lt;SPAN class="ft6"&gt;och &lt;/SPAN&gt;SKGS&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft12"&gt;tillstyrker förslaget om kontrollstation. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Länsstyrelsen i Jönköpings län,&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Vätgas Sverige &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft56"&gt;Skellefteå Kraft AB &lt;/SPAN&gt;föreslår att kontrollstationerna görs&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;med tätare intervall. Också &lt;SPAN class="ft56"&gt;Länsstyrelsen i Hallands län &lt;/SPAN&gt;har förslag om&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;när kontrollstationerna ska ske och menar att sammanställningen bör göras&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;så att den ligger i fas med den klimatpolitiska handlingsplan som ska tas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;fram vart fjärde år.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft55"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft6"&gt;Enligt energiöverenskommelsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;ska det vart fjärde år göras en särskild sammanställning med slutsatser och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;förslag kring elmarknadens utveckling samt uppföljning av de energipoli-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;tiska mål som ingår i energiöverenskommelsen. Sammanställningen ska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;sedan ligga till grund för en kontrollstation som genomförs vart fjärde år,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;med planerad start hösten 2018, i syfte att förvalta och vid behov uppdatera&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;överenskommelsen. Vissa remissinstanser har dock önskat tätare intervall&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft12"&gt;mellan kontrollstationerna.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td34"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft6"&gt;Det pågår, som nämnts i avsnitt 4.1, en snabb omställning av ener-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;gisystemet, både i Sverige och i omvärlden. Regeringen instämmer i Ener-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;gikommissionens bedömning att utvecklingen av elmarknaden såväl inom&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;Sverige som internationellt bör fortlöpande analyseras av ansvariga myn-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;digheter. En kontinuerlig omvärldsbevakning och strategiskt långsiktigt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;arbete för att främja utvecklingen av det svenska elsystemet har i det sam-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;manhanget en särskild betydelse. Det är viktigt att kontinuerligt följa el-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;marknadens utveckling och att ge möjlighet till anpassning av styrmedel&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;och andra åtgärder eftersom det fortlöpande sker förändringar avseende&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;bl.a. teknikutveckling, tillgång och priser på el och bränslen, nya roller och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;SPAN class="p226 ft8"&gt;58&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td34"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;ansvar på elmarknaden.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p312 ft25"&gt;Energikommissionen har bedömt att effektsituationen i Sverige och Norden behöver följas och analyseras noga de kommande åren. Behovet av effektreserven behöver utvecklas och analyseras i relation till den utveckling som sker på elmarknaden. I detta sammanhang har förutsättningarna för en aktiv efterfrågesida och dess roll på elmarknaden särskild betydelse eftersom flexibilitet i elanvändningen kan bidra till ett mer robust och leveranssäkert elsystem. Efterfrågeflexibilitet ger förutsättningar att minska effekttoppar i användningen och matcha användningen bättre med elproduktionen och utgör därmed ett alternativ till investeringar i produktion och överföringskapacitet. Det framtida behovet av systemtjänster som kan bidra till balans- och frekvensreglering samt spänningshållning kommer öka när andelen variabel elproduktion ökar i systemet. Förutsättningarna och incitamenten för att investeringar i systemtjänster ska genomföras behöver utvärderas av berörda myndigheter i god tid för att kunna vidta åtgärder vid behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft6"&gt;De berörda myndigheterna bör därför kontinuerligt följa utvecklingen på elmarknaden och analysera effektsituationen inklusive behovet av effektreserven, behovet av ytterligare systemtjänster, nätstabilitet, vattenkraftens produktion och tillgängliga effekt och andra avgörande faktorer för att Sverige ska ha ett robust elsystem med en hög leveranssäkerhet, en god överföringskapacitet, en låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft25"&gt;Redan i dag arbetar myndigheterna med dessa frågor. Energimarknadsinspektionen ska enligt sin instruktion bl.a. följa och analysera utvecklingen på &lt;NOBR&gt;el-,&lt;/NOBR&gt; naturgas- och fjärrvärmemarknaderna och föreslå ändringar i regelverk och andra åtgärder som främjar marknadernas funktion. &lt;SPAN class="ft87"&gt;Varje år sammanfattar Energimarknadsinspektionen föregående års utveckling på den svenska el- och naturgasmarknaden i rapporten Sveriges gas- och elmarknad. &lt;/SPAN&gt;Rapporteringen omfattar regleringsfrågor, konkurrensfrågor och frågor om försörjningstrygghet. Affärsverket svenska kraftnät har det övergripande ansvaret för att elektriska anläggningar samverkar driftsäkert och att balans inom hela eller delar av landet kortsiktigt upprätthålls mellan produktion och förbrukning av el. Som en del i detta ansvar har Svenska kraftnät ansvar för den s.k. effektreserven enligt lagen (2003:436) om effektreserv. Svenska kraftnät ska enligt sin instruktion senast den 1 juli varje år redovisa hur kraftbalansen under den senaste vintern har upprätthållits samt lämna en prognos för kraftbalansen under den kommande vintern. Enligt regleringsbrevet för 2018 ska Svenska kraftnät också inkludera en bedömning av förutsättningarna att långsiktigt upprätthålla kraftbalansen. Energimyndigheten har bl.a. till uppgift att bevaka och analysera energimarknadernas och energisystemets utveckling och deras inverkan på och betydelse för miljö och klimat samt näringslivets konkurrenskraft och den ekonomiska tillväxten. Energimyndigheten publicerar varje år indikatorer som utgör underlag för uppföljning av Sveriges energipolitiska mål. Energimyndigheten tar vartannat år även fram energiscenarier som kan användas som underlag till bedömningen om de energipolitiska målen förväntas att nås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft7"&gt;Utöver myndigheterna inom energiområdet kan även underlag från andra aktörer bidra till sammanställningen inför kontrollstationen. Till exempel kommer Forum för smarta nät att under våren 2018 ta fram en ny&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p15 ft4"&gt;Prop. 2017/18:228&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft4"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;


&lt;P class="p105 ft22"&gt;Prop. 2017/18:228 scenarioanalys som utgår från förutsättningarna i energiöverenskommelsen och som syftar till att beskriva hur mycket flexibilitet som kommer att behövas och när i tid för att uppnå målen i Energiöverenskommelsen. EU- kommissionen kommer även att ställa krav på rapportering enligt den nya styrningsförordningen från lagstiftningspaketet Ren energi för alla i Europa, som kan användas för arbetet med kontrollstationerna. Underlag kan även hämtas från uppföljningen av klimatrapporteringen, miljömålssystemet och miljökvalitetsnormerna. Konjunkturinstitutet ska inför kontrollstationerna analysera och redovisa energipolitikens kostnadseffektivitet och andra frågor av betydelse för den samhällsekonomiska effektiviteten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft31"&gt;I avsnitt 5.5 anges att regeringen avser göra en översyn av de berörda myndigheternas ansvarsområden inom energiområdet för att anpassa dessa till de nya energipolitiska målen. I detta arbete kan även myndigheternas uppgifter inför framtida kontrollstationer inkluderas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft25"&gt;Utöver kontrollstationerna vart fjärde år ska regeringen även årligen i budgetpropositionen lämna en redovisning av de resultat som uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen beslutat enligt budgetlagen (2011:203), vilket således även kommer att omfatta de nya energipolitiska mål som föreslås i denna proposition. Eftersom energiöverenskommelsen anger att kontrollstationen – i syfte att förvalta och vid behov uppdatera överenskommelsen – ska genomföras vart fjärde år, med planerad start hösten 2018 avser regeringen att relativt snart återkomma till riksdagen med den första kontrollstationen. Den första kontrollstationen hösten 2018 kommer dock att vara av begränsad omfattning då det inte har passerat särskild lång tid sedan energiöverenskommelsen slöts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft12"&gt;De nya föreslagna energipolitiska målen är långsiktiga och alla bedömningar om utvecklingen över längre tidsperioder är förenade med stora osäkerheter. Regeringen kommer därför kontinuerligt att analysera utvecklingen. Regeringen kommer även, i anslutning till eventuella förslag om styrmedel med anledning av de nya målen, att redogöra för sin bedömning av de mer detaljerade nyttor och kostnader som förslagen innebär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft4"&gt;De energipolitiska målen bidrar till uppfyllandet av miljöpolitikens generationsmål, främst strecksatsen ”andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön”. De föreslagna målen bidrar också till att uppfylla mål 7 i FN:s Agenda 2030 om att säkerställa tillgång till ekonomiskt överkomlig, tillförlitlig, hållbar och modern energi för alla.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td15"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td53"&gt;&lt;SPAN class="p311 ft30"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td54"&gt;&lt;SPAN class="p330 ft30"&gt;Energipolitikens grundpelare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td15"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr24 td51"&gt;&lt;SPAN class="p311 ft8"&gt;Regeringen föreslår att riksdagen slår fast att utgångspunkten för energi-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td15"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td51"&gt;&lt;SPAN class="p311 ft6"&gt;politiken i Sverige ska vara att förena de tre grundpelarna försörjnings-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft8"&gt;60&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td53"&gt;&lt;SPAN class="p311 ft4"&gt;trygghet,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet. Det övergripande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H50322861x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p65 ft4"&gt;målet har tydligt uttalats i energiöverenskommelsen och även tidigare i Prop. 2017/18:228 den överenskommelse om en hållbar energi- och klimatpolitik för miljö,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft4"&gt;konkurrenskraft och trygghet som partiledarna i Allians för Sverige slöt i februari 2009 (bl.a. återgivet i prop. 2008/09:163).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft22"&gt;Redan i dag är de tre grundpelarna utgångspunkten för energipolitiken. Energipolitiken ska skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle. Riksdagsbindningen innebär ett förtydligande och en bekräftelse, inte en förändring, av inriktningen på energipolitiken. En närmare konsekvensanalys av förslaget är därför enligt regeringens bedömning inte nödvändig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft4"&gt;Ett tydliggörande av de tre pelarna som utgångspunkt för energipolitiken medför dock en förbättrad förutsägbarhet för marknadsaktörerna och stabilare förutsättningar för de nödvändiga investeringarna i det framtida energisystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Mål för andel förnybar elproduktion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft4"&gt;Regeringens förslag innebär att målet år 2040 är 100 procent förnybar elproduktion. Regeringens förslag är ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft och innebär inte heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft6"&gt;Figur 8.1 Scenarier över utveckling av förnybar elproduktion år &lt;NOBR&gt;2014–2040&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft36"&gt;Källa: Bearbetad data från Energimyndigheten, ER 2017:6 Scenarier över Sveriges energisystem 2016.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td56"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;I figur 8.1 visas bearbetade resultat från Energimyndighetens energisce-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;narier över andelen förnybar elproduktion i förhållande till producerad el&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td56"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft4"&gt;61&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;


&lt;P class="p84 ft4"&gt;Prop. 2017/18:228 åren &lt;NOBR&gt;2014–2040&lt;/NOBR&gt; utifrån dagens styrmedel. År 2014 var andelen förnybar&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;elproduktion drygt 56 procent. År 2040 beräknas andelen förnybar el upp-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;gå till mellan 76 och 83 procent vilket beror på att viss kärnkraft finns kvar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;och att vissa bränslen fortfarande är av fossilt ursprung. Energimyndig-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;heten har antagit att de fyra äldsta reaktorerna är tagna ur drift senast 2020&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;och att övriga sex reaktorer antas ha en teknisk livslängd på 60 år, se rap-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;porten Scenarier över Sveriges energisystem 2016 (ER 2017:6). Det skulle&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;innebära att det finns produktion från kärnkraft till 2045, vilket inte är i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;linje med målet om 100 procent förnybar elproduktion till 2040. I scenariot&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;med 83 procent förnybar elproduktion 2040 antas en högre &lt;NOBR&gt;BNP-utveck-&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;ling. Utöver kärnkraft beräknas elproduktionen av fossilt bränsle då främst&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;bestå av restgaser från stålindustrin och det fossila innehållet i avfall. I&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;scenariot med 76 procent förnybar elproduktion bedöms även en del el&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;produceras med naturgas på bekostnad av biobränslen på grund av låga&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft12"&gt;priser på fossila bränslen.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p152 ft6"&gt;Under en lång tid har marknadens aktörer efterfrågat långsiktiga och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;stabila riktlinjer för energipolitiken för att skapa förutsättningar för sina&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;investeringar. Att det föreslås ett mål för den förnybara elproduktionen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;bedöms medföra en utveckling mot en högre andel förnybar elproduktion&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;än vad som vore fallet utan mål. Målet innebär en långsiktighet som be-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;döms medföra att investeringsviljan i förnybar elproduktion ökar. Flera&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;remissinstanser menar att spontana marknadsdrivna omställningar inte&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;kommer att räcka för att nå målen, utan att det kommer att krävas styr-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;medel. Utbyggnaden av förnybar elproduktion kan till stor del förväntas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;ske inom ramen för elcertifikatssystemet och förslag och konsekvenser av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;detta har analyserats närmare i prop. 2016/17:179. Samtidigt sker en snabb&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;utveckling av vind- och solkraften som innebär sjunkande produktions-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;kostnader. Det är därför i dag oklart vilka eventuella långsiktiga verktyg&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;som kan komma att behövas för att uppnå målet om 100 procent elproduk-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft12"&gt;tion.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p152 ft6"&gt;En ökad andel förnybar elproduktion förväntas framför allt leda till en&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;ökad andel landbaserad vindkraft, men även potentiellt en ökad andel&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;havsbaserad vindkraft, &lt;NOBR&gt;sol-,&lt;/NOBR&gt; bio- och vattenkraft. En ökad användning av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft12"&gt;förnybar energi kan bidra till jobb, hållbar tillväxt i hela landet och en&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft4"&gt;växande bioekonomi.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p152 ft8"&gt;Det är flera remissinstanser som ifrågasätter hur en ökad andel variabel&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;elproduktion ska kunna stärka leveranssäkerheten. Det kan konstateras att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;en kontrollerad omställning till 100 procent förnybar elproduktion ställer&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;krav på mer och nya systemtjänster för att stötta och stabilisera kraftsys-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;temet, vilket är en viktig fråga för regeringen att följa framöver. Exakt hur&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;leveranssäkerheten påverkas av en ökad andel variabel elproduktion är&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;svår att analysera på lång sikt. Det finns också andra utmaningar att han-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;tera i ett framtida elsystem, bl.a. när det gäller att möta effektbehovet i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;situationer när den förnybara variabla elproduktionen inte räcker till. Det&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;är därför viktigt med en fortsatt effektiv konkurrens på elmarknaden och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;att regelverken inte hindrar nya aktörer och affärsmodeller från att komma&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;in på marknaden. Det kommer även att vara viktigt att utveckla markna-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;dens prissättning för hantering av eventuella effektproblem inom ramen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft12"&gt;för elmarknadens funktion.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p152 ft6"&gt;Det kan dock konstateras att elsystemet ställs inför utmaningar med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;SPAN class="p153 ft8"&gt;62&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft4"&gt;ökade variationer som bl.a. ställer krav på ett effektivt utnyttjande av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p75 ft22"&gt;vattenkraften. Flexibilitet på utbud- och efterfrågesidan samt lagring är sannolikt också en förutsättning för att uppnå samma leveranssäkerhet som i dag. Det är även viktigt med ett robust elnät inom Sverige och till våra grannländer för att produktionsresurserna, såsom vattenkraften, ska kunna användas på ett effektivt sätt och för att undvika inlåsning av elproduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft6"&gt;En undanträngning av kondenskraft och kraftvärme som kan bidra med viktiga systemtjänster skulle kunna leda till förstärkta utmaningarna med leveranssäkerheten och leveranskvaliteten. Mycket tyder på att målet om 100 procent förnybar elproduktion kommer att innebära fler lokala producenter av bl.a. vind- och solel vilket kommer att minska sårbarheten vad gäller elförsörjningen på lång sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft25"&gt;Elnätsutbyggnaden och utbyggnaden genom elcertifikatsystemet finansieras av elkunderna via tariffer respektive kvotplikt. Vilka elkunder som slutligen får bära dessa kostnader beror på flera faktorer, såsom anslutningstariffernas utformning och var elproduktionen lokaliseras. Utöver investeringar i näten kan det tillkomma behov av andra investeringar och åtgärder, exempelvis för att tillgodose behovet av systemtjänster såsom spännings- och frekvenshållning. Det ökade utbudet av el som utökningen om 18 terawattimmar i elcertifikatssystemet innebär bedöms ha en dämpande effekt på elpriset, se prop. 2016/17:179. Hur stor den sammantagna effekten blir beror också bl.a. på vilken nivå priserna på prissättande bränslen och utsläppsrätter kommer att ha. Elkundens genomsnittliga totala elkostnad bedöms vara relativt oförändrad eller möjligen gå ner något inom ramen för den beslutade utökningen av elcertifikatssystemet. Till detta kommer kostnader för t.ex. nätförstärkningar och nyanslutningar, vilka i dag är svåra att uppskatta. Frågan om kostnader därutöver får analyseras närmare vid framtida kontrollstationer och eventuella förslag från regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft4"&gt;Ett ökat utbud kan även gynna konsumenter i de länder som Sverige exporterar el till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft6"&gt;För näringslivsaktörer utanför energisektorn medför förslaget om mål för ökad förnybar elproduktion samma konsekvenser som beskrivs för elkunderna. Den energiintensiva industrin är dock undantagen från kvotplikt och behöver därmed inte betala kostnader för elcertifikat, vilket således innebär minskade kostnader för el. För dessa aktörer, som har en relativt hög användning av el, medför lägre kostnader för el stärkt konkurrenskraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft6"&gt;Ett mål om en högre andel förnybar elproduktion kan i sig inte förväntas ha några offentligfinansiella effekter. Eventuella styrmedel och åtgärder som ska leda till måluppfyllnad kan däremot leda till effekter för statskassan. En ökad andel förnybar elproduktion kan medföra en rad indirekta offentligfinansiella effekter som förändrade intäkter från fastighetsskatten på elproduktionsenheter. Det finns samtidigt en risk för negativa offentligfinansiella effekter i de fall fossila beskattade bränslen byts ut mot förnybara obeskattade bränslen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft25"&gt;En ökad andel förnybar elproduktion väntas ge konsekvenser för flera statliga myndigheter. Bland annat bedöms Affärsverket svenska kraftnät få ett ökat investeringsbehov i form av utbyggnad och förstärkningar av elnätet. Hur stort behovet kommer att vara och när i tiden det kommer inträffa beror främst på omvärldsfaktorer och marknadens aktörer. Då de flesta elproduktionsanläggningar är tillståndspliktiga enligt miljöbalken&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p15 ft4"&gt;Prop. 2017/18:228&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft4"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;


&lt;P class="p124 ft12"&gt;Prop. 2017/18:228 bedöms länsstyrelserna få fler tillståndsärenden att hantera. Även kommunerna är involverade i flera skeden vid utbyggnad av elproduktionsanläggningar och elnät. Kommunerna kan därför förväntas få en ökad arbetsbelastning och därmed kostnader. Detta kompenseras till viss del av att kommunerna ka ta ut avgifter av verksamhetsutövarna, exempelvis för att hantera tillståndsärenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft6"&gt;Vad målet om 100 procent förnybar elproduktion har för miljöeffekter är svårt att bedöma och har stor variation beroende på lokala och regionala förutsättningar. För att få tillstånd till nya elproduktionsanläggningar krävs vanligtvis miljökonsekvensbeskrivningar enligt miljöbalken där miljöpåverkan i det enskilda fallet genomlyses ordentligt. Frågan är dock komplex eftersom måluppfyllelsen görs på nationell nivå medan miljöpåverkan uppstår lokalt. Till skillnad mot förnybar elproduktion medför kärnkraftsproduktion ett långvarigt behov av förvaring av avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft25"&gt;Elsektorns utsläpp av koldioxid regleras på europeisk nivå genom handel med utsläppsrätter. I dagsläget råder ett stort överskott av utsläppsrätter inom handelssystemet. Det har därför inrättats en marknadsstabilitetsreserv till vilken överskottet successivt förs över. Från 2023 kommer de utsläppsrätter som finns i reserven över en viss nivå att annulleras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft4"&gt;Regeringen bedömer vidare att förslagets effekter på jämställdheten är försumbara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Mål för effektivare energianvändning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft31"&gt;Regeringens förslag är att målet för energieffektivisering ska vara 50 procent effektivare energianvändning till år 2030. För att vara jämförbart med EU:s mål för energieffektivisering till 2030 uttrycks målet som ett sektorsövergripande mål för minskad energiintensitet mellan år 2005 och 2030.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft6"&gt;Till skillnad från ett absolut mål, som EU:s mål formulerats, sätter ett intensitetsmål inte att absolut tak för energianvändningen år 2030. Energiintensiteten beräknas som kvoten mellan tillförd energi i Sverige (exklusive användning för &lt;NOBR&gt;icke-energiändamål)&lt;/NOBR&gt; och BNP i fasta priser. Om ett relativt mål blir billigare att nå jämfört med ett absolut mål beror på hur ekonomin utvecklas i förhållande till förväntan. Vid en oväntat hög tillväxt är ett relativt mål att betrakta som enklare att uppnå än ett absolut mål, medan vid en oväntat låg tillväxt är målet svårare att uppnå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft4"&gt;Det faktum att målet omfattar tillförd energi innebär att hela energisektorn inkluderas och att måluppfyllelsen därför påverkas av energieffektiviseringsåtgärder i tillförsel av energi, omvandling och distribution och för slutanvändarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft22"&gt;I figur 8.2 visas utvecklingen av energiintensiteten mellan &lt;NOBR&gt;2005–2014&lt;/NOBR&gt; och därefter en antagen linjär interpolerad utveckling till 2030 som baseras på Energimyndighetens energiscenarier. Prognosen för år 2030 visar att energiintensiteten kan nå en minskning på &lt;NOBR&gt;49–52&lt;/NOBR&gt; procent. Den största minskningen sker i scenariot med hög &lt;NOBR&gt;BNP-tillväxt&lt;/NOBR&gt; (2,69 procent per år). I det scenariot är kärnkraftsproduktionen kvar i samma omfattning som 2020 och den minskade tillförda energin bedöms vara lägre på grund av minskad energianvändning i &lt;NOBR&gt;transport-,&lt;/NOBR&gt; bostad- och servicesektorn. I den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft4"&gt;lägre minskningen har högre fossilpriser antagits och då nås 49 procent, i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft4"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H50322865x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p65 ft4"&gt;det scenariot är &lt;NOBR&gt;BNP-utvecklingen&lt;/NOBR&gt; lägre (2,27 procent per år) vilket också Prop. 2017/18:228 innebär en lägre energiintensitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft6"&gt;Figur 8.2 Scenarier över utveckling av energiintensitet år &lt;NOBR&gt;2005–2030&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft36"&gt;Källa: Bearbetad data från Energimyndigheten, ER 2017:6 Scenarier över Sveriges energisystem 2016.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft25"&gt;En stadig &lt;NOBR&gt;BNP-ökning&lt;/NOBR&gt; på i genomsnitt minst 2 procent per år till 2030 kan således vara avgörande för möjligheten nå energiintensitetsmålet, vilket även framgår i analyser av konsekvenserna för det svenska energisystemet från North European Energy Perspectives Project (NEPP). En lägre genomsnittlig &lt;NOBR&gt;BNP-utveckling&lt;/NOBR&gt; eller en konjunkturcykel med betydande lågkonjunktur under perioden före eller under 2030, kan ställa krav på en ytterligare, och relativt stor minskning av energianvändningen och därmed även göra målet mer kostsamt att uppnå. Fler åtgärder kan komma att behövas för måluppfyllelse vid en lägre &lt;NOBR&gt;BNP-tillväxt.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft4"&gt;Energieffektiviseringsmålets konsekvenser beror också bl.a. på hur mängden tillförd energi ändras, vilket i sin tur beror på bl.a. den ekonomiska utvecklingen och strukturen klimatfaktorer samt på produktionsmixen i energisystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft6"&gt;Målet om effektivare energianvändning kan också bidra till minskad klimat- och miljöpåverkan samt ökad försörjningstrygghet. En effektivare energianvändning kan minska behovet av investeringar av nya anläggningar och nya elnät och därmed bidra till minskad miljöpåverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft12"&gt;En effektivisering av fossila bränslen inom transportsektorn kan leda till minskade statliga intäkter jämfört med hur de annars hade utvecklats. Den höjning av energiskatten på el som följer av energiöverenskommelsen kommer att öka statens intäkter, samtidigt som det kan ha en viss dämpande effekt på elanvändningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft4"&gt;Generellt kan sägas att företag som arbetar med energieffektiva produkter eller energieffektiviseringstjänster kan öka sina intäkter av ett stärkt fokus på energieffektivisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft4"&gt;Regeringen bedömer vidare att förslagets effekter på jämställdheten är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;försumbara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft4"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;


&lt;P class="p84 ft4"&gt;Prop. 2017/18:228&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft4"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft1"&gt;Energiöverenskommelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft84"&gt;Ramöverenskommelse mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Kristdemokraterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft37"&gt;Grundpelare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft27"&gt;Den svenska energipolitiken ska bygga på samma tre grundpelare som energisamarbetet i EU. Politiken syftar alltså till att förena:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft4"&gt;Ekologisk hållbarhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft4"&gt;Konkurrenskraft&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft4"&gt;Försörjningstrygghet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft4"&gt;Sverige ska ha ett robust elsystem med en hög leveranssäkerhet, en låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser. Det skapar långsiktighet och tydlighet för marknadens aktörer och bidrar till nya jobb och investeringar i Sverige. Energipolitiken tar sin utgångspunkt i att Sverige är tätt sammankopplat med sina grannländer i norra Europa och syftar till att hitta gemensamma lösningar på utmaningar på den gemensamma elmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft37"&gt;Mål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft4"&gt;Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft12"&gt;Målet år 2040 är 100% förnybar elproduktion. Detta är ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft och innebär inte heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft4"&gt;Ett mål för energieffektivisering för perioden 2020 till 2030 ska tas fram och beslutas senast 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft37"&gt;Förutsättningar på den svenska elmarknaden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft31"&gt;Det behövs bättre förutsättningar för investeringar i förnybar energi, energiteknik och energieffektiviseringar. Utvecklingen av energisystemet ska utgå från en mångfald av storskalig och småskalig förnybar produktion som är anpassad till lokala och industriella behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft4"&gt;En stor utmaning är att förändra energipolitiken från att nästan enbart fokusera på levererad mängd energi (TWh) till att även se till att det finns tillräckligt med effekt (MW). Ett viktigt steg bör vara att se över regelverk på energiområdet och modifiera dem så att de är anpassade till effektutmaningen. Det är viktigt att se över regelverk på energiområdet. Hit hör såväl frågor rörande marknadsdesign som insatser på &lt;NOBR&gt;produktions-,&lt;/NOBR&gt; överförings- och efterfrågesidan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft4"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p15 ft37"&gt;Kärnkraft&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft6"&gt;Svensk kärnkraft står inför stora investeringsbehov för att möta kommande säkerhetskrav. Strålsäkerhetsmyndigheten har beslutat att dessa krav behöver vara uppfyllda 2020, i annat fall får reaktorerna inte drivas vidare. Det har redan fattats beslut om att fyra reaktorer ska avvecklas till 2020. Kärnkraften ska bära sina egna kostnader och principen om att kärnkraft inte ska subventioneras består. Principerna från regeringens proposition 2008/09:163 En sammanhållen klimat- och energipolitik kvarstår. Det innebär bland annat att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft4"&gt;Avvecklingslagen har avskaffats och kommer inte att återinföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft4"&gt;Kärnkraftsparentesen är förlängd genom att inom ramen för maximalt tio reaktorer tillåta nybyggnation på befintliga platser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft4"&gt;Tillstånd kan ges för att successivt ersätta nuvarande reaktorer i takt med att de når sin ekonomiska livslängd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft4"&gt;Tillstånd för nya reaktorer kommer att prövas enligt lagstiftningens krav på bästa tillgängliga teknik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft4"&gt;Något statligt stöd för kärnkraft, i form av direkta eller indirekta subventioner, kan inte påräknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft4"&gt;För kärnkraften gäller utöver detta att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft4"&gt;Skatten på termisk effekt avvecklas stegvis under en tvåårsperiod med start 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft4"&gt;Placeringsreglementet i kärnavfallsfonden ska förändras så att placeringsmöjligheterna utökas från och med starten på nästa treårsperiod 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft12"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten ska, i samråd med Riksgälden, utifrån de nya förutsättningarna för kärnkraften utreda behovet av förändringar av drifttider i kärnavfallsfonden. Principen ska alltjämt vara att kostnaderna för slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall ska täckas av dem som genererat avfallet, staten ska varken betala för avveckling eller slutförvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft4"&gt;Nivån på inbetalningarna till kärnavfallsfonden beslutas av regeringen efter förslag från Strålsäkerhetsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft4"&gt;En utökning av ansvaret vid radiologiska olyckor till 1200 miljoner euro ska genomföras i enlighet med riksdagsbeslut i betänkande 2009/10:CU29.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p15 ft4"&gt;Prop. 2017/18:228&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft4"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p274 ft37"&gt;Vattenkraft&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft4"&gt;Vattenkraften spelar idag en central roll för Sveriges förnybara elförsörjning. En fortsatt hög produktion av vattenkraft är en viktig del i arbetet för att uppnå en ökad andel el från förnybara energikällor såsom vind- och solkraft. För vattenkraften gäller att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft12"&gt;Sverige ska leva upp till &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och dess krav på vattenverksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft4"&gt;Sverige ska ha moderna miljökrav på svensk vattenkraft, men där prövningssystemet utformas på ett sätt som inte blir onödigt administrativt och ekonomiskt betungande för den enskilde i förhållande till den eftersträvade miljönyttan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft4"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p15 ft4"&gt;Prop. 2017/18:228&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft4"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p75 ft31"&gt;Reglerna för omprövning av vattenverksamheter som vattenkraftverk och dammar bör förenklas så långt det är möjligt med hänsyn till behovet av att säkerställa en hållbar utveckling där våra vattenresurser inte kan betraktas som vilken resurs som helst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft12"&gt;Vattenkraftens utbyggnad ska främst ske genom effekthöjning i befintliga verk med moderna miljötillstånd. Nya anläggningar ska ha moderna miljötillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft4"&gt;Nationalälvarna, och övriga i lagen angivna älvsträckor, ska fortsatt skyddas från utbyggnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft6"&gt;Fastighetsskatten på vattenkraft ska sänkas till samma nivå som för de flesta övriga elproduktionsanläggningar, det vill säga 0,5%. Skatten ska sänkas stegvis under en fyraårsperiod med start 2017. Samtidigt ska vattenkraftsbranschen fullt ut finansiera de kostnader, för till exempel omprövning av verksamheter, som gör att Sverige lever upp till &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och dess krav på vattenverksamheter. Arbetet ska utgå ifrån den partsdiskuterade fondlösningen som Energimyndigheten och Hav- och vattenmyndigheten har haft.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p170 ft37"&gt;Stöd till förnybar energi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft6"&gt;Den förnybara energin ska fortsätta att byggas ut. Sverige har fantastiska förutsättningar för förnybar elproduktion och det är rimligt att Sverige är nettoexportör av elektricitet även på sikt. Genom exempelvis effektivt utnyttjande av befintlig vattenkraft och bioenergi kan effektuttaget ökas. En konkurrenskraftig fjärrvärmesektor och minskad elanvändning i uppvärmningen är förutsättningar för att klara den förnybara el- och värmeförsörjningen under kalla vinterdagar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft4"&gt;Effektfrågan är viktig att beakta när det gäller utbyggnad av förnybar elproduktion. Hänsyn behöver tas till behoven under hela året och situationer med låga elpriser. Denna fråga får berörda myndigheter i uppdrag att analysera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft12"&gt;Anslutningsavgifterna till stamnätet för havsbaserad vindkraft bör slopas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft4"&gt;För elcertifikatsystemet gäller följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Elcertifikatssystemet ska förlängas och utökas med 18 TWh nya elcertifikat till 2030.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft4"&gt;Ingen ytterligare ambitionshöjning ska göras fram till 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft25"&gt;Tekniska justeringar för att förbättra marknadens funktion, utan att öka ambitionsnivån, ska dock kunna göras för att öka tilltron till systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft40"&gt;Energimyndigheten ska få i uppdrag att ta fram förslag på utformning av kvotkurvan för elcertifikaten efter 2020 och ska optimera systemet för att få fram den mest kostnadseffektiva elproduktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft37"&gt;Småskalig produktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft4"&gt;Teknik och teknikutveckling spelar en viktig roll på el- och energimarknaderna. Befintliga regelverk bör anpassas till nya produkter och tjänster inom energieffektivisering, energilagring och försäljning av el. Det ska bli enklare att vara en småskalig producent av el. Möjligheterna till energilagring ska tas tillvara och utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft4"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p261 ft4"&gt;Det ska utredas hur förenklingar och anpassningar kan ske av befintliga regelverk och skattelagstiftning för att underlätta för nya produkter och tjänster inom energieffektivisering, energilagring och småskalig försäljning av el till olika ändamål samt elektrifieringen av transportsektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft37"&gt;Användning och energieffektivisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft12"&gt;Det är gynnsamt för såväl hushåll och företag som för det svenska elsystemet med en effektiv användning av el och annan energi. Att över tid minska elanvändningen är klokt för det enskilda hushållet och det bidrar till företags konkurrenskraft. En effektivisering, framförallt vad gäller effekt, är särskilt viktigt för att möta de framtida utmaningarna för det svenska elsystemet. I arbetet med energieffektivisering ska faktorer som befolkningsökning, utökad industriproduktion och en växande ekonomi beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft4"&gt;De åtgärder som krävs för att få till en fungerande efterfrågeflexibilitet, det vill säga att kunderna fullt ut ska kunna delta på elmarknaden, ska genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft12"&gt;Ett särskilt energieffektiviseringsprogram för den elintensiva svenska industrin, motsvarande PFE, bör införas givet att man kan hitta ansvarsfull finansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft25"&gt;En utredning bör tillsättas för att brett utreda vilka eventuella hinder som kan finnas för att möjliggöra en tjänsteutveckling vad gäller aktiva kunder och effektivisering. Utredningen bör undersöka vilka ekonomiska och andra styrmedel, exempelvis vita certifikat, som är effektivast för att öka effektiviseringen både ur energi- och effekthänseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft37"&gt;Överföring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;Elmarknaden är internationell. Sammankopplingen mellan olika länder har ökat i betydelse. Överföringskapaciteten inom Sverige har stor betydelse givet att stor produktion sker i norra Sverige samtidigt som den huvudsakliga efterfrågan finns i landets södra delar. Regelverken kring elnäten bör ständigt utvecklas för att säkerställa att näten byggs ut på ett kostnadseffektivt sätt, att elnäten är möjliggörare för nya produkter och tjänster och att det sker samhällsekonomiskt effektiva investeringar i ny elproduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft22"&gt;Utvecklingen av överföringssystemet ska ses ur ett perspektiv som sträcker sig bortom Sveriges gränser och ske i tätt samarbete med de nordiska grannländerna. Flaskhalsar i det nordiska elnätet och mellan norden och kontinenten ska byggas bort. Genom bättre sammanbindning av elnäten mellan länderna kring Östersjön skapas också bättre förutsättningar för samhällsekonomiskt effektiv utbyggnad av vindkraftsparker till havs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft4"&gt;Överföringskapaciteten inom Sverige ska öka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft4"&gt;Överföringskapaciteten mellan Sverige och grannländerna ska öka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft4"&gt;Sverige ska driva på i EU för ökad sammankoppling mellan och inom länder&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p15 ft4"&gt;Prop. 2017/18:228&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft4"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p15 ft4"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p15 ft4"&gt;Prop. 2017/18:228&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft4"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p15 ft37"&gt;Marknadsdesign&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft12"&gt;Marknadens funktion och upplägg är det som sätter ramarna för energimarknaden och alla dess intressenter. Sverige ska arbeta aktivt för att stärka nordiskt samarbetet kring nätinvesteringar, utveckla samarbetet kring NordPool och bidra till att fullfölja utvecklingen mot en fungerande nordisk slutkundsmarknad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft12"&gt;I Europa och i Sverige förs en bred diskussion om vilken framtida marknadsmodell som ska användas. Det finns inget skäl att i det korta perspektivet ändra den befintliga marknadsmodell Sverige och Norden använder. Däremot är det rimligt att över tid föra en bred diskussion om den framtida marknadsdesignen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft27"&gt;Energikommissionen ska ta fram en särskild underlagsrapport där olika framtida marknadsdesigner med fakta och effekter beskrivs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft37"&gt;Forskning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft4"&gt;Fokus på insatserna inom energiforskningen är områden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft4"&gt;som bidrar till att uppnå uppställda klimat- och energipolitiska mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft4"&gt;som har förutsättningar för tillväxt och för export.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p368 ft4"&gt;Insatserna på energiforskningsområdet ska även fortsättningsvis fokusera på teknikutveckling, demonstrations- och pilotprojekt på alla områden inom energiforskningen. Energiforskningen har en avgörande roll i att se till att nya, innovativa tekniska lösningar ska komma fram för alla förnybara kraftslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft37"&gt;Finansiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft4"&gt;Finansiering av den slopade skatten på termisk effekt och sänkningen av fastighetsskatt på vattenkraft ska ske genom en höjning av energiskatten. Elintensiv industri ska undantas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft4"&gt;All övrig finansiering ska ske inom ramen för ansvarsfulla offentliga&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft4"&gt;finanser.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft37"&gt;En genomförandegrupp för energipolitik och kontrollstationer&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;Ovanstående överenskommelse bör förvaltas och uppdateras. Under hös-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;ten 2016 pågår arbetet i Energikommissionen, som fått i uppdrag att ta&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;fram en rad underlag och förslag för den framtida politiken. För våra par-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;tier är denna överenskommelse utgångspunkten i det arbetet. Efter att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;Energikommissionen lämnat sitt betänkande bör det inrättas en genomfö-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;randegrupp som är sammansatt av representanter från de partier som gjort&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;denna överenskommelse. Genomförandegruppen ska kontinuerligt följa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft4"&gt;upp överenskommelsen.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p152 ft6"&gt;De berörda myndigheterna bör kontinuerligt följa utvecklingen på den&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;svenska elmarknaden. Det handlar om att analysera effektsituationen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;inklusive behovet av effektreserven, behovet av ytterligare systemtjänster,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;nätstabilitet och andra avgörande faktorer för att uppnå målet att Sverige&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;ska ha ett robust elsystem med en hög leveranssäkerhet, en god överfö-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft6"&gt;ringskapacitet, en låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr27 td35"&gt;&lt;SPAN class="p153 ft8"&gt;70&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td36"&gt;&lt;SPAN class="p151 ft8"&gt;Vart fjärde år ska det göras en särskild sammanställning med slutsatser och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td36"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td57"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;förslag kring elmarknadens utveckling samt uppföljning av de energi-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;Prop. 2017/18:228&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;politiska målen. Sammanställningen ska sedan ligga till grund för en kon-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Bilaga 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td57"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;trollstation som genomförs vart fjärde år, med planerad start hösten 2018.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p371 ft4"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;


&lt;P class="p84 ft4"&gt;Prop. 2017/18:228&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft4"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft52"&gt;Sammanfattning av Energikommissionens betänkande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft37"&gt;Utredningens uppdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft4"&gt;I mars 2015 beslutade regeringen att tillsätta en kommission, i form av en parlamentarisk kommitté, för översyn av energipolitiken. Energikommissionens uppdrag är enligt direktivet att ta fram underlag för en bred överenskommelse om energipolitiken med särskilt fokus på förhållandena för elförsörjningen efter år &lt;NOBR&gt;2025–2030.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft37"&gt;Arbetet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft6"&gt;Kommissionens arbete har, i enlighet med direktivet, genomförts i tre faser. Under den första fasen skedde en kunskapsgenomgång och formulering av alternativ. Arbetet har genomförts i en bred dialog med olika intressenter såsom kraftindustrins och näringslivets organisationer, miljöorganisationer, kommuner, statliga myndigheter, forskare m.fl. Kommissionen har också tagit del av den internationella utvecklingen och använt sig av experter från andra länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft4"&gt;Under arbetets andra fas har de utmaningar och möjligheter, som energisystemet står inför, analyserats närmare. Slutligen har kommissionen, med utgångspunkt i den ramöverenskommelse mellan fem av riksdagens partier som slöts i juni 2016, utarbetat ett antal förslag och bedömningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft37"&gt;Utgångspunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft25"&gt;Den globala efterfrågan på energi har vuxit sedan mitten av &lt;NOBR&gt;1900-talet,&lt;/NOBR&gt; och förväntas av de flesta bedömare fortsätta att göra det under de kommande decennierna, främst med anledning av en kraftigt expanderande medelklass i Asien och en snabb industrialisering i många utvecklingsländer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft12"&gt;Den dominerande delen av den globala energiförsörjningen, drygt 80 procent, baseras fortfarande på fossila bränslen (olja, kol och gas). Användningen av förnybar energi i världen har ökat med 71 procent sedan år 1990. Andelen förnybar energi av total energitillförsel har däremot endast ökat med någon procentenhet. Andelen kärnkraft av den totala energitillförseln har minskat trots att kärnkraftsproduktionen i världen har ökat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft4"&gt;Under de senaste 200 åren har Sveriges användning av energi tiofaldigats. Under de senaste årtiondena har den dock legat på en stabil nivå. Också användningen av el har sedan mitten av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; planat ut. Sedan toppnoteringen år 2001 har elanvändningen minskat i samtliga sektorer utom transportsektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft4"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p15 ft37"&gt;En ny situation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft12"&gt;För närvarande pågår en rad förändringar av energisystemet, både globalt och i vårt närområde. I stora delar av världen såsom i Asien och Afrika fortsätter användningen av energi att öka, medan den i andra regioner – t.ex. i Europa och Nordamerika – planar ut eller t.o.m. minskar. Den tekniska utvecklingen är snabb i alla delar av energiområdet. Kostnaderna för ny teknik såsom solceller, vindkraftverk och batterilager har minskat kraftigt under senare tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft25"&gt;Tillförseln av el, som hittills till stor del varit baserad på stora centraliserade produktionskällor, får ett allt större inslag av småskalig produktion, med en hög andel variabel kraft och med förväntat mer aktiva kunder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft6"&gt;En genomgående trend har varit elenergins ökade betydelse i alla samhällssektorer, t.ex. vid processtyrning och automatisering i tillverkningsindustrin, en ökad andel eldrivna fordon och ett större inslag av eldrivna värmepumpar i bebyggelsen. I många fall innebär elektrifiering en ökad effektivisering. Det ökade beroendet av el inom exempelvis industrin eller genom pågående digitalisering understryker samtidigt behovet av att säkerställa elsystemets fortsatta robusthet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft25"&gt;Energimarknaderna genomgår för närvarande betydande förändringar. De nya omständigheterna innebär att en rad nya problemställningar har uppkommit men ger också möjligheter att kunna upprätthålla en säker och tillräcklig energiförsörjning. Det gäller t.ex. elsystemets förmåga att leverera effekt och energi till kunderna under dygnets alla timmar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft37"&gt;Scenarier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft12"&gt;Energikommissionen har tagit del av och sammanställt resultaten av en rad scenarier för den framtida efterfrågan på energi, främst elenergi. Scenarierna illustrerar tydligt de stora osäkerheter som finns när det gäller att bedöma den framtida användningen av el. I de scenarier som redovisas varierar elanvändningen i Sverige år 2030 mellan 116 och 162 TWh, och år 2050 mellan 107 och 195 TWh.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft25"&gt;Utmaningarna i elsystemet handlar bl.a. om att få till stånd investeringar i produktionsanläggningar, att bygga ut och anpassa elnäten efter nya produktionssätt och att göra det möjligt för kunderna att bli mer aktiva och flexibla i sin användning. Samtidigt har tekniken utvecklats snabbt vilket öppnar möjligheter till nya lösningar. Det är mot den angiva bakgrunden angeläget att skapa förutsättningar för en långsiktigt säker och hållbar elförsörjning, och för att få till stånd samhällsekonomiskt effektiva investeringar i alla delar av energisystemet – tillförsel, omvandling, överföring, lagring och användning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p15 ft4"&gt;Prop. 2017/18:228&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft4"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p274 ft37"&gt;Ramöverenskommelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft31"&gt;Den 10 juni 2016 slöts en ramöverenskommelse mellan fem av riksdagens partier: Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Överenskommelsen utgör en gemensam färdplan för en kontrollerad övergång till ett helt förnybart elsystem, med mål om 100 procent förnybar elproduktion år 2040. Detta är ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft och innebär inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft4"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p15 ft4"&gt;Prop. 2017/18:228&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft4"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p357 ft4"&gt;heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut. Ramöverenskommelsen har legat till grund för de förslag och bedömningar som lämnas i detta betänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft31"&gt;Miljömålsberedningens förslag om netto nollutsläpp av växthusgaser till atmosfären år 2045 understryker att omställningen av energisystemet kan behöva ske ännu snabbare än vad som tidigare har förutsetts.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p170 ft37"&gt;Utmaningar för framtiden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft4"&gt;Under arbetet har Energikommissionen uppmärksammat en rad utmaningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft6"&gt;En effektiv användning av energi och el är en förutsättning för omställningen av energisystemet. Det sker en fortgående effektivisering av användningen av el och annan energi. Samtidigt finns det flera faktorer som pekar mot att elanvändningen kan komma att öka i framtiden, bl.a. det ökade innehavet av elektriska apparater och befolkningstillväxten. En övergång till el kan också bidra till ett totalt sett effektivare resursutnyttjande och minskad energitillförsel. Den aviserade nedläggningen av fyra kärnkraftsreaktorer och utbyggnaden av variabel elproduktion har bidragit till ett ökat fokus på betydelsen av effekt, alltså tillgången på elenergi vid en given tidpunkt. Det är enligt Energikommissionen motiverat att energipolitiken framgent inte enbart fokuserar på en effektiv användning av energi utan även fokuserar på utnyttjandet av effekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft6"&gt;Ett ekologiskt hållbart elsystem med trygga och stabila elleveranser är en förutsättning för många viktiga funktioner i samhället. Den svenska välfärden har till stor del byggts upp kring förädling av skog, malm och vattenkraft. Också andra delar av näringslivet är starkt beroende av elenergi. Det är viktigt att energipolitiken även fortsättningsvis stödjer näringslivets utveckling och bidrar till en stärkt konkurrenskraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft22"&gt;En ökad andel variabel elproduktion och en minskad andel planerbar produktion innebär en ny situation för produktionssystemet genom att de olika kraftslagen har skilda egenskaper, vilket påverkar elsystemets robusthet. Det kommer att ställa nya och förändrade krav på en utbyggnad av överföringskapaciteten inom landet och till omkringliggande länder för att säkerställa drift- och leveranssäkerheten i elsystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft12"&gt;Det svenska elsystemet blir allt mer internationellt sammankopplat och därmed allt mer beroende av vår omvärld. Vår elförsörjning måste därför ses i ett nordiskt och europeiskt perspektiv. Internationaliseringen innebär en ökad komplexitet och minskad nationell rådighet men skapar samtidigt nya möjligheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft6"&gt;Svensk elproduktion utgörs i dag av främst vattenkraft och kärnkraft men andelen ny förnybar elproduktion har ökat väsentligt under senare år genom en utbyggnad av framför allt vindkraft. Samtidigt har kraftföretagen aviserat stängningar av fyra kärnkraftsreaktorer till år 2020. I takt med utvecklingen ökar behovet av lösningar som kan skapa flexibilitet i elsystemet. Gynnsamma investeringsförhållanden är nödvändiga för att få till stånd investeringar i produktionsanläggningar och i olika typer av flexibilitetslösningar för energisystemet. Stor vikt måste också läggas vid egenskaperna hos olika typer av anläggningar, t.ex. reglerbarhet, planerbarhet och påverkan på miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p103 ft6"&gt;Det sker en kontinuerlig utveckling av elproduktionsteknik. Det finns också en rad möjligheter – existerande eller potentiella – att öka flexibiliteten i elsystemet genom energilager och användarflexibilitet. Ny teknik i överföringsnäten, exempelvis mät- och styrutrustning, kan tillsammans med andra smarta tjänster och produkter bidra till att effektbehovet i systemet kan mötas. En effektiv samverkan mellan olika energibärare, t.ex. mellan el- och värmeförsörjningen, har stora fördelar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft12"&gt;En förändring av elproduktionens egenskaper skapar också nya utmaningar både vid driften av kraftsystemet och för upprätthållandet av dess driftsäkerhet. Effektiva tillståndsprocesser och korta ledtider vid investeringar i kraftproduktionsanläggningar och ledningsnät har stor betydelse för att säkra en tillräcklig överföringskapacitet i elnäten och god tillgång på systemtjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft12"&gt;Nya krav kommer att ställas på de framtida överföringsnäten på lokal, regional och nationell nivå. Utlandsförbindelser kommer att få särskild betydelse som en följd av den pågående integrationen av de nordiska och europeiska marknaderna. Sådana förbindelser kan ge möjligheter både till export av överskott och till att genom import hantera situationer med effektbrist.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft12"&gt;Förändringen av energisystemet innebär också förändrade roller och ansvar för olika aktörer. Det gäller såväl nya aktörer på elmarknaden som befintliga och etablerade aktörer. Behovet av en systemmässig helhetssyn och en funktionell ansvarsfördelning ökar. En rad trender utmanar också elnätsföretagens traditionella roll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft6"&gt;Integrationen av elmarknaderna inom EU innebär ett ökat beroende av vår omvärld, men skapar samtidigt förutsättningar för att åstadkomma gemensamma lösningar på de utmaningar som elsystemet står inför. Försörjningstrygghet och säkerhetspolitiska aspekter är tätt sammankopplade sett ur ett internationellt perspektiv. Utvecklingen mot en mer småskalig elproduktion i samband med en god elförsörjning i Sverige är viktig sett ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft6"&gt;Aktörerna på elmarknaden har i dag ett ansträngt investeringsklimat som en följd av långa perioder med elpriser som understiger kostnaderna för ny elproduktion. För att säkerställa en gynnsam energi- och effektbalans, en hög leveranssäkerhet och konkurrenskraftiga elpriser också på lång sikt krävs ett investeringsklimat som främjar både konkurrens och en rimlig avkastning på kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft6"&gt;Den nya situationen har lett till att elmarknadens utformning diskuteras på &lt;NOBR&gt;EU-nivå,&lt;/NOBR&gt; nordisk nivå och nationellt. Olika lösningar har presenterats för att säkerställa tillräcklig produktionskapacitet och leveranssäkerhet i systemet. Elmarknadens förmåga att tillhandahålla elektrisk effekt framstår i det sammanhanget som särskilt betydelsefull.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft4"&gt;Utvecklingen av energisystemet går snabbt, och nya lösningar tillkommer oavbrutet. Ny teknik och nya tjänster måste integreras i systemet för att tillgodose kraven på ett effektivt och tryggt elsystem, social hållbarhet och en god miljö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft37"&gt;Förslag och bedömningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;För att det ska bli möjligt att möta den nya situationen föreslår Energikommissionen följande mål.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p15 ft4"&gt;Prop. 2017/18:228&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft4"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft4"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p84 ft4"&gt;Prop. 2017/18:228&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft4"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft4"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p389 ft4"&gt;Målet år 2040 är 100 procent förnybar elproduktion. Det är ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft och innebär inte heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft4"&gt;Sverige ska år 2030 ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005. Målet uttrycks i termer av tillförd energi i relation till bruttonationalprodukten (BNP).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft4"&gt;Sverige ska ha ett robust elsystem med en hög leveranssäkerhet, en låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser. Det skapar långsiktighet och tydlighet för marknadens aktörer och bidrar till nya jobb och investeringar i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft22"&gt;Energipolitiken tar sin utgångspunkt i att Sverige är tätt sammankopplat med sina grannländer i norra Europa och syftar till att hitta gemensamma lösningar på utmaningar på den gemensamma elmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft12"&gt;Det är vidare en utgångspunkt att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter nå negativa utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft27"&gt;Kommissionen lämnar i betänkandet en rad förslag och bedömningar. De innebär bl.a. följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft12"&gt;Elcertifikatsystemet ska förlängas och utökas med 18 TWh nya elcertifikat till 2030.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft22"&gt;Energimyndigheten får i uppdrag att tillsammans med olika branscher formulera sektorsstrategier för energieffektivisering. Sektorsstrategierna kommer att tas fram av Energimyndigheten tillsammans med olika branscher och utgör därmed inget mål som fastställs av riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft4"&gt;Anslutningsavgifterna till stamnätet för havsbaserad vindkraft bör slopas. Formerna för detta måste dock utredas närmare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft4"&gt;Skatten på termisk effekt avvecklas stegvis under en tvåårsperiod med start 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft4"&gt;Principerna om förutsättningarna för planering av nya kärnkraftsreaktorer (proposition 2008/09:163) kvarstår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft12"&gt;Placeringsreglementet i kärnavfallsfonden ska förändras så att placeringsmöjligheterna utökas från och med starten på nästa treårsperiod 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft4"&gt;Sverige ska ha moderna miljökrav på svensk vattenkraft, men där prövningssystemet utformas på ett sätt som inte blir onödigt administrativt och ekonomiskt betungande för den enskilde i förhållande till den eftersträvade miljönyttan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft6"&gt;Fastighetsskatten på vattenkraft ska sänkas till samma nivå som för de flesta övriga elproduktionsanläggningar, det vill säga 0,5 procent. Skatten ska sänkas stegvis under en fyraårsperiod med start 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft12"&gt;Det ska utredas hur förenklingar och anpassningar kan ske av befintliga regelverk och skattelagstiftning för att underlätta för nya produkter och tjänster inom energieffektivisering, energilagring och småskalig försäljning av el till olika ändamål samt elektrifieringen av transportsektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft4"&gt;Ett särskilt energieffektiviseringsprogram för den elintensiva svenska industrin, motsvarande PFE, bör införas givet att man kan hitta ansvarsfull finansiering.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p210 ft12"&gt;En utredning bör tillsättas för att brett utreda vilka eventuella hinder som kan finnas för att möjliggöra en tjänsteutveckling vad gäller aktiva kunder och effektivisering. Utredningen bör undersöka vilka ekonomiska och andra styrmedel, exempelvis vita certifikat, som är effektivast för att öka effektiviseringen både ur energi- och effekthänseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft4"&gt;Finansiering av den slopade skatten på termisk effekt och sänkningen av fastighetsskatten föreslås ske genom en höjning av energiskatten. Elintensiv industri ska undantas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft4"&gt;I Europa och i Sverige förs en bred diskussion om vilken framtida elmarknadsmodell som ska användas. Det finns inget skäl att i det korta perspektivet ändra den befintliga marknadsmodell Sverige och Norden använder. Däremot är det rimligt att över tid föra en bred diskussion om den framtida marknadsdesignen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;Energikommissionen lämnar en rad ytterligare bedömningar inom olika delar av energiområdet. Bland annat bör det inrättas en genomförandegrupp som är sammansatt av representanter från de partier som slöt ramöverenskommelsen med syfte att kontinuerligt följa upp ramöverenskommelsen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p15 ft4"&gt;Prop. 2017/18:228&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft4"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p274 ft37"&gt;Konsekvensbedömningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft4"&gt;Energikommissionen har bedömt de tänkbara konsekvenserna av sina förslag. Kommissionen har presenterat bedömningar och förslag som syftar till att underlätta förnyelsen och omställningen av energisystemet. Mot kostnaderna för att åstadkomma ett mer flexibelt elsystem och integrera en ökad andel förnybar elproduktion ska ställas fördelar i form av ökad leveranssäkerhet och ett effektivare utnyttjande av de samlade produktionsresurserna. Sammantaget bedöms de föreslagna åtgärderna leda till lägre totala systemkostnader och en ökad samhällsekonomisk effektivitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft4"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p84 ft4"&gt;Prop. 2017/18:228&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft4"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft4"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p15 ft1"&gt;Förteckning över remissinstanserna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft4"&gt;Betänkandet Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:2) har skickats till 169 remissinstanser. Av dessa har 110 kommit in med yttrande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft25"&gt;Följande remissinstanser har yttrat sig över delbetänkandet. Boverket, Elsäkerhetsverket, Energimarknadsinspektionen, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk, Försvarsmakten, Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet, Konjunkturinstitutet, Konsumentverket, Kärnavfallsfonden, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys), Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Riksrevisionen, Skogsstyrelsen, Statens energimyndighet, Statens fastighetsverk, Sametinget, Statens jordbruksverk, Strålsäkerhetsmyndigheten, Tillväxtverket, Totalförsvarets forskningsinstitut, Affärsverket svenska kraftnät, Chalmers tekniska högskola, Linköpings universitet, Luleå tekniska universitet, Lunds universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå universitet, Uppsala universitet, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Gotlands län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Kalmar län, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Södermanlands län, Länsstyrelsen i Uppsala län, Länsstyrelsen i Värmlands län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Örebro län, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Region Gävleborg, Eskilstuna kommun, Göteborgs kommun, Karlshamns kommun, Linköpings kommun, Malmö kommun, Sollefteå kommun, Stenungsunds kommun, Stockholms kommun, Storumans kommun, Strömsunds kommun, Sundbybergs kommun, Trelleborgs kommun, Uppsala kommun, Växjö kommun, Östersunds kommun, Östhammars kommun, Avfall Sverige, Byggherrarna Sverige AB, Ellevio AB, Energiföretagen Sverige, Energieffektiviseringsföretagen, Energigas Sverige, Energikontoren Sverige, E.ON Sverige AB, Fortum Sverige AB, Global utmaning, Greenpeace, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen, IF Metall, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige (IKEM), Jernkontoret, Landsorganisationen i Sverige (LO), Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Oberoende elhandlare, Skellefteå kraft AB, Skogen Kemin Gruvorna och Stålet (SKGS), Skogsindustrierna, Svemin, Svensk solenergi, Svensk vattenkraftförening, Svensk vindenergi, Svenska bioenergiföreningen (Svebio), Svenska elnätsupproret, Svenska pappersindustriarbetarföreningen, Svenska trädbränsleföreningen, Svenskt näringsliv, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag AB (SABO), Sveriges byggindustrier, Sveriges energiföreningars riksorganisation (SERO), Sveriges Ingenjörer, Sveriges kommuner och landsting, Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund (Sportfiskarna), Teknikföretagen, Sydkraft AB (Uniper), Vattenfall AB, Villaägarnas Riksförbund, Världsnaturfonden (WWF), Älvräddarnas samorganisation (Älvräddarna),&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td57"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft4"&gt;Yttranden har också kommit in från följande. Sveriges geologiska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft8"&gt;Prop. 2017/18:228&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft8"&gt;undersökning, Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien, Miljövänner för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Bilaga 3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft6"&gt;kärnkraft, Nilsan Energikonsult AB m.fl., Nätverket Sveriges Tillstånds-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft6"&gt;givna Projekt, Power Circle, Power Market Design Sthlm AB, Svensk&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft6"&gt;Kollektivtrafik, Swedegas AB, Sveriges kärntekniska sällskap, Tekniska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft6"&gt;verken i Linköping AB, Vätgas Sverige, WSP Sverige AB och Tommy&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td57"&gt;&lt;SPAN class="p399 ft6"&gt;Streling.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p400 ft4"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H50322880x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p84 ft4"&gt;Prop. 2017/18:228&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft1"&gt;Miljö- och energidepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft4"&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 april 2018&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft4"&gt;Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Wallström, Y Johansson, Baylan, Hallengren, Bucht, Andersson, Bolund, Damberg, Bah Kuhnke, Fridolin, Eriksson, Skog, Ekström, Fritzon, Eneroth&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft4"&gt;Föredragande: statsrådet Baylan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft4"&gt;Regeringen beslutar proposition Energipolitikens inriktning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft4"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;/div&gt;&lt;style&gt;


TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}

P {
zdisplay:block;
}

.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}


.xecp {
  display:block;
  margin: 0px !important;
  padding: 0px !important;
  
}

.ec {
  border-style:solid;
  border-width:1px;
  display:block;
  margin: 0px !important;
  padding: 0px !important;
}

.TOPS {
  overflow:visable;
  margin:2px;
  width:690px !important;
}

&lt;/style&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner regeringens förslag till övergripande mål för energipolitiken (avsnitt 5.1).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2017/18:NU22</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt></behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent>NU</intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner regeringens förslag till mål för andelen förnybar elproduktion (avsnitt 5.2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2017/18:NU22</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt></behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent>NU</intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner regeringens förslag till mål för effektivare energianvändning (avsnitt 5.3).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2017/18:NU22</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt></behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent>NU</intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner regeringens förslag till upphävande av riksdagsbindningar avseende riktlinjer för energipolitiken (avsnitt 5.4).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2017/18:NU22</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt></behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent>NU</intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordlagd</namn>
<datum>2018-04-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>0</ordning>
<process>behandling</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämnad</namn>
<datum>2018-04-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>0</ordning>
<process>behandling</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisad</namn>
<datum>2018-04-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>0</ordning>
<process>behandling</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2018-04-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>0</ordning>
<process>behandling</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0218878014918</intressent_id>
<namn>Stefan Löfven</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>Statsråd1</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0973474532717</intressent_id>
<namn>Ibrahim Baylan</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>Statsråd2</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Miljö- och energidepartementet</text>
<dok_id>H503228</dok_id>
<systemdatum>2018-06-20 08:55:15</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>H503228</dok_id>
<systemdatum>2018-06-20 12:41:11</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Näringsutskottet</text>
<dok_id>H503228</dok_id>
<systemdatum>2018-06-20 08:55:15</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>H503228</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_201718__228.pdf</filnamn>
<filstorlek>1105768</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Energipolitikens inriktning</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/89477BA7-420F-4E39-BEF0-8E387DDEEFB2</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2017/18:NU22</uppgift>
<ref_dok_id>H501NU22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2017/18</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Energipolitikens inriktning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp>bet</ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birger Lahti m.fl. (V)&lt;br /&gt;med anledning av prop. 2017/18:228 Energipolitikens inriktning</uppgift>
<ref_dok_id>H5024150</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2017/18</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>4150</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2017/18:228 Energipolitikens inriktning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birger Lahti m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp>mot</ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Maria Weimer m.fl. (L)&lt;br /&gt;med anledning av prop. 2017/18:228 Energipolitikens inriktning</uppgift>
<ref_dok_id>H5024149</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2017/18</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>4149</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2017/18:228 Energipolitikens inriktning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Maria Weimer m.fl. (L)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp>mot</ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD)&lt;br /&gt;med anledning av prop. 2017/18:228 Energipolitikens inriktning</uppgift>
<ref_dok_id>H5024147</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2017/18</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>4147</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2017/18:228 Energipolitikens inriktning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp>mot</ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>