4984044H5032122017/18212propproppropProposition 2017/18:212PropositionPropositionMiljö- och energidepartementetNU21202018-03-27 00:00:002018-06-13 14:04:562018-03-27 00:00:00Förbud mot utvinning av uranKlarhtml-ecprop-RIM0bea3e21-9874-47b1-9215-5ddc5044586dhttps://data.riksdagen.se/dokument/H503212/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/H503212https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H503212
<div style="margin:3px;">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_1 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:651px;z-index:-1;width:56px;height:98px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:56px;height:98px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 907px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_3 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_3 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_5 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_5 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_5 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_5 #dimg1 #img1 {width:123px;height:1px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_6 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_6 #dimg1z{position:absolute;top:496px;left:105px;z-index:-1;width:124px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_6 #dimg1 #img1 {width:124px;height:1px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_10 #dimg1z{position:absolute;top:531px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:115px;}
#page_10 #dimg1 #img1 {width:394px;height:115px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_11 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_13 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_14 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_15 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_18 #dimg1z{position:absolute;top:452px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:115px;}
#page_18 #dimg1 #img1 {width:394px;height:115px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_19 #dimg1z{position:absolute;top:412px;left:0px;z-index:-1;width:393px;height:100px;}
#page_19 #dimg1 #img1 {width:393px;height:100px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_21 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_22 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_30 #dimg1z{position:absolute;top:366px;left:105px;z-index:-1;width:124px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_30 #dimg1 #img1 {width:124px;height:1px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_31 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_31 #dimg1z{position:absolute;top:478px;left:0px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_31 #dimg1 #img1 {width:123px;height:1px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_34 #dimg1z{position:absolute;top:238px;left:105px;z-index:-1;width:112px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_34 #dimg1 #img1 {width:112px;height:1px;}
.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}
.ft0{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 34px;}
.ft1{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 23px;}
.ft2{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft3{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;}
.ft4{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft5{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft6{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft7{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft8{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft9{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft10{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 323px;l-h: 0px;}
.ft11{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft12{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 50px;l-h: 23px;}
.ft13{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 16px;}
.ft14{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 51px;l-h: 23px;}
.ft15{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft16{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 19px;}
.ft17{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft18{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft19{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft20{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft21{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft22{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft23{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft24{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft25{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft26{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;}
.ft27{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft28{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 106px;l-h: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft29{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 23px;}
.ft30{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 23px;}
.ft31{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft32{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 16px;}
.ft33{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft34{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft35{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft36{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 19px;}
.ft37{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft38{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft39{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 51px;l-h: 26px;}
.ft40{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 26px;}
.ft41{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft42{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft43{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft44{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft45{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;}
.ft46{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;}
.ft47{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;}
.ft48{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft49{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft50{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft51{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;}
.ft52{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft53{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 51px;l-h: 27px;}
.ft54{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 27px;}
.ft55{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft56{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft57{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft58{font: italic bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft59{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft60{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;}
.ft61{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft62{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;}
.ft63{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft64{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 13px;}
.ft65{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft66{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 22px;}
.ft67{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 16px;}
.ft68{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;}
.ft69{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;}
.ft70{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;}
.ft71{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;}
.ft72{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 15px;}
.ft73{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;}
.ft74{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 16px;}
.ft75{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft76{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 16px;}
.ft77{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;}
.ft78{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.p0{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 525px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p3{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p4{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p5{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p10{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p11{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p12{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 315px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p13{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p14{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;}
.p15{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p16{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p17{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p21{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p23{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 751px;margin-bottom: 0px !important;}
.p26{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p27{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p28{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p29{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;}
.p30{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p31{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p32{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p33{text-align: left;padding-left: 280px;padding-right: 147px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p34{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p35{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p36{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p37{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p40{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;}
.p41{text-align: left;padding-left: 280px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p42{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p43{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p44{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p45{text-align: left;margin-top: 752px;margin-bottom: 0px !important;}
.p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p47{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p48{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p49{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p50{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p51{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p52{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p53{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p54{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;}
.p55{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p56{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p57{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;}
.p58{text-align: left;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;}
.p59{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p60{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p61{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 315px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p62{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p63{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 315px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p64{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p65{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p66{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p67{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p68{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p69{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p70{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p71{text-align: left;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px !important;}
.p72{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p73{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p74{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p75{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p76{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 315px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p77{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 315px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p78{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p79{text-align: left;padding-left: 620px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p80{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p81{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p82{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p83{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p84{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p85{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 294px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p86{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p87{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p88{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p90{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p91{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p92{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p93{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p94{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p95{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p96{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p97{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p98{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 751px;margin-bottom: 0px !important;}
.p99{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p101{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p102{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p103{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p104{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p105{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p106{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p107{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p108{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p109{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p110{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p111{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p112{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p113{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p114{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p115{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p116{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p117{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p118{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p119{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p120{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p121{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p122{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p123{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p124{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p125{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p126{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p127{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p128{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p129{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p130{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 273px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.59px;}
.p131{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p132{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p133{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p134{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p135{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p136{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p137{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p138{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p139{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p140{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 378px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p141{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p142{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p143{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p144{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p145{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p146{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p147{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p148{text-align: center;padding-right: 336px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p149{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p150{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p151{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p152{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p153{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p154{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p155{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p156{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p157{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p158{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p159{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p160{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p161{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p162{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p163{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p164{text-align: left;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p165{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p166{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p167{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p168{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p169{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;}
.p170{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p171{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p172{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p173{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 189px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p174{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p175{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;}
.p176{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p177{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p178{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p179{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p180{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p181{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 473px;margin-bottom: 0px !important;}
.p182{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p183{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p184{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p185{text-align: left;margin-top: 310px;margin-bottom: 0px !important;}
.p186{text-align: left;padding-left: 520px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p187{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p188{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p189{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p190{text-align: left;padding-left: 320px;padding-right: 336px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p191{text-align: left;padding-left: 320px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p192{text-align: left;padding-left: 320px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p193{text-align: left;padding-left: 620px;margin-top: 273px;margin-bottom: 0px !important;}
.p194{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p195{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p196{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p197{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p198{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p199{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p200{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p201{text-align: left;margin-top: 305px;margin-bottom: 0px !important;}
.p202{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 315px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p203{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p204{text-align: left;padding-left: 620px;margin-top: 279px;margin-bottom: 0px !important;}
.p205{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p206{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p207{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p208{text-align: left;padding-left: 300px;padding-right: 147px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p209{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p210{text-align: left;margin-top: 372px;margin-bottom: 0px !important;}
.p211{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p212{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p213{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p214{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p215{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p216{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p217{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p218{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p219{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 736px;margin-bottom: 0px !important;}
.p220{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p221{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p224{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p225{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p226{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p227{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p228{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p229{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p230{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 457px;margin-bottom: 0px !important;}
.p231{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p232{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p233{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p234{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px !important;}
.p235{text-align: left;margin-top: 469px;margin-bottom: 0px !important;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;}
.td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: -7px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 333px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 468px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td25{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td26{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;}
.td27{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 464px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 426px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.tr0{heightzzz: 31px;}
.tr1{heightzzz: 23px;}
.tr2{heightzzz: 969px;}
.tr3{heightzzz: 0px;}
.tr4{heightzzz: 770px;}
.tr5{heightzzz: 658px;}
.tr6{heightzzz: 19px;}
.tr7{heightzzz: 18px;}
.tr8{heightzzz: 16px;}
.tr9{heightzzz: 15px;}
.tr10{heightzzz: 17px;}
.tr11{heightzzz: 21px;}
.tr12{heightzzz: 5px;}
.tr13{heightzzz: 24px;}
.tr14{heightzzz: 3px;}
.tr15{heightzzz: 2px;}
.tr16{heightzzz: 22px;}
.tr17{heightzzz: 4px;}
.tr18{heightzzz: 20px;}
.tr19{heightzzz: 7px;}
.t0{width: 552px;margin-leftZ: 154px;margin-top: 1px;f:20px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 1112px;margin-leftZ: 113px;margin-top: 15px;f:1px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 432px;margin-leftZ: 113px;f:1px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 772px;margin-leftZ: 113px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 326px;margin-leftZ: 122px;margin-top: 14px;f:italic 13px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 433px;margin-leftZ: 113px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 433px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 555px;margin-leftZ: 153px;margin-top: 8px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 565px;margin-top: 5px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 555px;margin-top: 7px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 336px;margin-leftZ: 153px;margin-top: 11px;f:italic 13px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 433px;margin-leftZ: 119px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 326px;margin-leftZ: 128px;margin-top: 11px;f:italic 13px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 336px;margin-top: 11px;f:italic 13px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 432px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t15{width: 555px;f:11px 'Verdana' !important;}
</STYLE>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5032121x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<P class="p0 ft0">Regeringens proposition 2017/18:212</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p1 ft1">Förbud mot utvinning av uran</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p2 ft1">Prop.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p2 ft3">2017/18:212</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft4">Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</P>
<P class="p5 ft4">Stockholm den 21 mars 2018</P>
<P class="p6 ft5">Stefan Löfven</P>
<P class="p7 ft5">Karolina Skog</P>
<P class="p8 ft4">(Miljö- och energidepartementet)</P>
<P class="p9 ft1">Propositionens huvudsakliga innehåll</P>
<P class="p10 ft4">I propositionen föreslås tre lagändringar.</P>
<P class="p11 ft6">I miljöbalken införs en ny bestämmelse som innebär att det inte längre blir möjligt att ge tillstånd till gruvdrift för att utvinna uran, dvs. en urangruva. Det blir inte heller möjligt att ge tillstånd till brytning, provbrytning, bearbetning eller fysikalisk eller kemisk anrikning av uran för att använda uranets fissila egenskaper. Förbudet gäller både för gruvverksamhet med utvinning av uran som biprodukt och återvinning av utvinningsavfall. Förbudet omfattar inte gruvverksamhet som avser järnmalm, basmetaller, sällsynta jordartsmetaller eller andra mineral där mineralet bryts, provbryts, bearbetas eller fysikaliskt eller kemiskt anrikas för andra ändamål än för att använda uranets fissila egenskaper. En följdändring görs också i bestämmelsen om obligatorisk tillåtlighetsprövning som innebär att uranutvinning som omfattas av förbudet inte ska tillåtlighetsprövas av regeringen.</P>
<P class="p12 ft7">I minerallagen tas uran bort som koncessionsmineral. Ändringen innebär att det inte längre blir möjligt att bevilja vare sig undersökningstillstånd eller bearbetningskoncession för uran. Undersökningsmetoder som använder uranets egenskaper för att hitta koncessionsmineral för vilka undersökningstillstånd meddelats påverkas dock inte av lagändringen.</P>
<P class="p13 ft4">Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2018.</P>
<P class="p14 ft4">1</P>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p15 ft4">Prop. 2017/18:212</P>
<P class="p16 ft1">Innehållsförteckning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td4"><SPAN class="p17 ft4">1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td5"><SPAN class="p18 ft6">Förslag till riksdagsbeslut .................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p19 ft4">3</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p17 ft4">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p18 ft4">Lagtext</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td8"><SPAN class="p17 ft8">..............................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td6"><SPAN class="p19 ft4">4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p17 ft8">2.1 ...........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td8"><SPAN class="p3 ft9">Förslag till lag om ändring i miljöbalken</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p19 ft8">4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p17 ft8">2.2 .........</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td8"><SPAN class="p3 ft9">Förslag till lag om ändring i minerallagen (1991:45)</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p19 ft8">6</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p17 ft8">3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td5"><SPAN class="p3 ft9">Ärendet ..............................................................och dess beredning</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p19 ft8">7</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p17 ft8">4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td5"><SPAN class="p3 ft9">Uranutvinning...................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p19 ft8">7</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p17 ft8">4.1 .................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td8"><SPAN class="p3 ft9">Uranets väg från prospektering till kärnbränsle</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p19 ft8">7</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p17 ft8">4.2 ....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td8"><SPAN class="p3 ft9">Uran i Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p19 ft8">8</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p17 ft8">5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td5"><SPAN class="p3 ft9">Den nuvarande ...............................................................regleringen</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p19 ft8">9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p17 ft8">6</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td5"><SPAN class="p3 ft9">Möjligheten ....................................att utvinna uran bör begränsas</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p17 ft8">10</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p3 ft9">6.1 ......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td8"><SPAN class="p3 ft9">En ny tillståndsbestämmelse i miljöbalken</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p19 ft8">10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p20 ft9"><SPAN class="ft8">6.2</SPAN><SPAN class="ft10">Uran tas bort som koncessionsmineral i</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td0"><SPAN class="p17 ft8">minerallagen.....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p19 ft8">16</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p17 ft8">7</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td5"><SPAN class="p17 ft8">Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser...................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p17 ft8">18</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p17 ft8">8</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td5"><SPAN class="p17 ft8">Konsekvenser..................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p17 ft8">19</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p17 ft8">9</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td5"><SPAN class="p17 ft8">Författningskommentar...................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p19 ft8">23</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p21 ft8">9.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td0"><SPAN class="p17 ft8">Förslaget till lag om ändring i miljöbalken ......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p19 ft8">23</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p20 ft9"><SPAN class="ft8">9.2</SPAN><SPAN class="ft10">Förslaget till lag om ändring i minerallagen</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr5 td10"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p3 ft9">(1991:45)..........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p19 ft8">24</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p3 ft9">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p3 ft9">Sammanfattning av skrivelsen Uranutvinning .................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p17 ft8">26</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p3 ft9">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p3 ft9">Skrivelsens lagförslag ......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p17 ft8">27</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p3 ft9">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p3 ft9">Förteckning över remissinstanserna.................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p19 ft8">29</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p3 ft9">Bilaga 4</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p3 ft9">Lagrådsremissens lagförslag ............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p17 ft8">30</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p3 ft9">Bilaga 5</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p3 ft9">Lagrådets yttrande............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p17 ft8">32</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td7"><SPAN class="p3 ft9">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 2018.........</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p19 ft8">34</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p15 ft11">2</P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p22 ft1"><SPAN class="ft3">1</SPAN><SPAN class="ft12">Förslag till riksdagsbeslut</SPAN></P>
<P class="p23 ft4">Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till</P>
<P class="p24 ft4"><SPAN class="ft6">1.</SPAN><SPAN class="ft13">lag om ändring i miljöbalken,</SPAN></P>
<P class="p24 ft4"><SPAN class="ft6">2.</SPAN><SPAN class="ft13">lag om ändring i minerallagen (1991:45)</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p15 ft4">Prop. 2017/18:212</P>
<P class="p25 ft4">3</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<P class="p15 ft4">Prop. 2017/18:212</P>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft3">2</SPAN><SPAN class="ft14">Lagtext</SPAN></P>
<P class="p27 ft4">Regeringen har följande förslag till lagtext.</P>
<P class="p28 ft17"><SPAN class="ft15">2.1</SPAN><SPAN class="ft16">Förslag till lag om ändring i miljöbalken</SPAN></P>
<P class="p29 ft19">Härigenom föreskrivs i fråga om miljöbalken <SPAN class="ft18">dels </SPAN>att 17 kap. 1 § ska ha följande lydelse,</P>
<P class="p30 ft4"><SPAN class="ft5">dels </SPAN>att det ska införas en ny paragraf, 9 kap. 6 i §, av följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p3 ft5">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p3 ft20">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p31 ft21">9 kap.</P>
<P class="p32 ft5">6 i §</P>
<P class="p33 ft6">Tillstånd får inte ges till gruvdrift eller gruvanläggning för brytning, provbrytning, bearbetning eller fysikalisk eller kemisk anrikning av uranhaltigt material om gruvdriften eller gruvanläggningen utgörenkärntekniskanläggningsom kräver tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.</P>
<P class="p34 ft21">17 kap.</P>
<P class="p35 ft4">1 §<SPAN class="ft22">1</SPAN></P>
<P class="p36 ft4">Regeringen ska pröva tillåtligheten av nya verksamheter av följande slag:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td14"><SPAN class="p21 ft4">1. anläggningar för kärnteknisk</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td15"><SPAN class="p17 ft4">1. anläggningar för kärnteknisk</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td14"><SPAN class="p21 ft4">verksamhet som prövas av rege-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p17 ft4">verksamhet som prövas av rege-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td14"><SPAN class="p21 ft23">ringen enligt lagen (1984:3) om</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p17 ft23">ringen enligt lagen (1984:3) om</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td14"><SPAN class="p21 ft6">kärnteknisk verksamhet samt an-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p17 ft6">kärnteknisk verksamhet samt an-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td14"><SPAN class="p21 ft6">läggningar för att bryta <SPAN class="ft20">uranhaltigt</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p17 ft24">läggningar för att bryta ämnen som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td14"><SPAN class="p21 ft5">material eller andra <SPAN class="ft23">ämnen som</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p17 ft6">kan användas för framställning av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td14"><SPAN class="p21 ft6">kan användas för framställning av</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p37 ft24">kärnbränsle,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td14"><SPAN class="p38 ft24">kärnbränsle,</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p3 ft25"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p39 ft23"><SPAN class="ft6">2.</SPAN><SPAN class="ft26">allmänna farleder, och</SPAN></P>
<P class="p40 ft23"><SPAN class="ft6">3.</SPAN><SPAN class="ft26">geologisk lagring av koldioxid, om verksamheten inte avser lagring för forskningsändamål av mindre än 100 000 ton koldioxid.</SPAN></P>
<P class="p41 ft27">Trots första stycket 1 ska regeringen inte pröva tillåtligheten av</P>
<P class="p42 ft24"><SPAN class="ft4">4</SPAN><SPAN class="ft28">1 </SPAN>Senaste lydelse 2012:442.</P>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5032125x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p43 ft27">verksamheter som är förbjudna enligt 9 kap. 6 i §.</P>
<P class="p44 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2018.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p15 ft4">Prop. 2017/18:212</P>
<P class="p25 ft4">5</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5032126x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p15 ft4">Prop. 2017/18:212</P>
<P class="p45 ft4">6</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p46 ft30"><SPAN class="ft15">2.2</SPAN><SPAN class="ft29">Förslag till lag om ändring i minerallagen (1991:45)</SPAN></P>
<P class="p47 ft31">Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § minerallagen (1991:45) ska ha följande lydelse.</P>
<P class="p48 ft5">Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</P>
<P class="p49 ft21">1 kap.</P>
<P class="p50 ft4">1 §<SPAN class="ft22">1</SPAN></P>
<P class="p51 ft19">Denna lag gäller undersökning och bearbetning av fyndigheter på egen eller annans mark av följande mineraliska ämnen (koncessionsmineral):</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td16"><SPAN class="p52 ft4">1. antimon, arsenik,</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td17"><SPAN class="p21 ft6">beryllium,</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td18"><SPAN class="p52 ft4">1. antimon,</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td19"><SPAN class="p19 ft4">arsenik, beryllium,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td14"><SPAN class="p3 ft23">bly, cesium, guld, iridium, järn som</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td15"><SPAN class="p3 ft24">bly, cesium, guld, iridium, järn som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td14"><SPAN class="p3 ft4">förekommer i berggrunden, kobolt,</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td15"><SPAN class="p3 ft6">förekommer i berggrunden, kobolt,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td20"><SPAN class="p3 ft23">koppar, krom,</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td21"><SPAN class="p21 ft23">kvicksilver, lantan</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td18"><SPAN class="p3 ft23">koppar, krom,</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td19"><SPAN class="p17 ft23">kvicksilver, lantan</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td14"><SPAN class="p3 ft23">och lantanider, litium, mangan, mo-</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td15"><SPAN class="p3 ft24">och lantanider, litium, mangan, mo-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td14"><SPAN class="p3 ft4">lybden, nickel, niob, osmium, pal-</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td15"><SPAN class="p3 ft6">lybden, nickel, niob, osmium, pal-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td14"><SPAN class="p3 ft23">ladium, platina, rodium, rubidium,</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td15"><SPAN class="p3 ft6">ladium, platina, rodium, rubidium,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td14"><SPAN class="p3 ft23">rutenium, silver, skandium, stron-</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td15"><SPAN class="p3 ft6">rutenium, silver, skandium, stron-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td14"><SPAN class="p3 ft4">tium, tantal, tenn, titan, torium,</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td15"><SPAN class="p3 ft4">tium, tantal, tenn, titan, torium,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td20"><SPAN class="p3 ft23"><SPAN class="ft5">uran</SPAN>, vanadin,</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p53 ft6">vismut,</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p21 ft23">volfram,</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td15"><SPAN class="p3 ft23">vanadin, vismut, volfram, yttrium,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td14"><SPAN class="p3 ft23">yttrium, zink och zirkonium,</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td15"><SPAN class="p3 ft23">zink och zirkonium,</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft23"><SPAN class="ft6">2.</SPAN><SPAN class="ft26">andalusit, apatit, brucit, flusspat, grafit, kyanit, leror som är eldfasta eller klinkrande, magnesit, magnetkis, nefelinsyenit, sillimanit, stenkol, stensalt eller annat salt som förekommer på liknande sätt, svavelkis, tungspat och wollastonit,</SPAN></P>
<P class="p55 ft4"><SPAN class="ft6">3.</SPAN><SPAN class="ft32">olja, gasformiga kolväten och diamant.</SPAN></P>
<P class="p56 ft4"><SPAN class="ft6">1.</SPAN><SPAN class="ft32">Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2018.</SPAN></P>
<P class="p55 ft4"><SPAN class="ft6">2.</SPAN><SPAN class="ft32">Äldre föreskrifter gäller fortfarande för</SPAN></P>
<P class="p55 ft4"><SPAN class="ft24">a)</SPAN><SPAN class="ft32">undersökningstillstånd som har meddelats före ikraftträdandet,</SPAN></P>
<P class="p54 ft23"><SPAN class="ft23">b)</SPAN><SPAN class="ft26">ärenden om förlängning av undersökningstillstånd som har inletts hos bergmästaren före ikraftträdandet, och</SPAN></P>
<P class="p57 ft4"><SPAN class="ft6">c)</SPAN><SPAN class="ft32">ärenden om undersökningstillstånd som har inletts hos bergmästaren före ikraftträdandet.</SPAN></P>
<P class="p58 ft24"><SPAN class="ft33">1 </SPAN>Senaste lydelse 2014:782.</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<P class="p59 ft4">Prop. 2017/18:212</P>
<P class="p60 ft1"><SPAN class="ft3">3</SPAN><SPAN class="ft12">Ärendet och dess beredning</SPAN></P>
<P class="p61 ft35">Regeringen beslutade den 24 maj 2017 att ge Naturvårdsverket i uppdrag att utreda hur ett förbud mot utvinning av uran borde utformas. Naturvårdsverket redovisade uppdraget den 18 september 2017 i skrivelsen Uranutvinning. En sammanfattning av skrivelsen finns i <SPAN class="ft34">bilaga 1</SPAN>. Skrivelsens lagförslag återges i <SPAN class="ft34">bilaga 2</SPAN>. Skrivelsen har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i <SPAN class="ft34">bilaga 3</SPAN>. Remissvaren finns tillgängliga i Miljö- och energidepartementet (dnr M2017/02252/Ke).</P>
<P class="p62 ft5">Lagrådet</P>
<P class="p63 ft19">Regeringen beslutade den 1 mars 2018 att inhämta Lagrådets yttrande över det lagförslag som finns i <SPAN class="ft18">bilaga 4</SPAN>. Lagrådets yttrande finns i <SPAN class="ft18">bilaga 5</SPAN>. Regeringen har utformat lagförslaget i linje med Lagrådets synpunkter. Synpunkterna behandlas i avsnitt 6.1 och i författningskommentaren.</P>
<P class="p64 ft1"><SPAN class="ft3">4</SPAN><SPAN class="ft12">Uranutvinning</SPAN></P>
<P class="p65 ft17"><SPAN class="ft15">4.1</SPAN><SPAN class="ft36">Uranets väg från prospektering till kärnbränsle</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr11 td23"><SPAN class="p3 ft4">Uran förekommer i låga halter i jordens inre och i högre halter i jordskor-</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td23"><SPAN class="p3 ft23">pan. Uran är ofta associerat med andra metaller, t.ex. järn, koppar och guld.</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p3 ft25"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td23"><SPAN class="p3 ft4">Uran förekommer både i urberg och i yngre bergarter. Strålningsegen-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td23"><SPAN class="p3 ft23">skaperna i berggrunden används i samband med prospektering och kart-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p3 ft25"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td23"><SPAN class="p3 ft23">läggning av andra metaller och mineral. Det kan uttryckas som att uran</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p3 ft25"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td23"><SPAN class="p3 ft4">visar vägen till andra fyndigheter.</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td23"><SPAN class="p66 ft23">Uran bryts i gruvor runt om i världen. De största producenterna av uran-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p3 ft25"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td23"><SPAN class="p3 ft23">malm är Kazakstan (36 %), Kanada (15 %), Australien (12 %), Niger</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p3 ft25"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td23"><SPAN class="p3 ft4">(8 %) och Namibia (8 %).</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td23"><SPAN class="p66 ft23">Efter att malmen brutits ur jordskorpan bearbetas den med olika metoder</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p3 ft25"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td23"><SPAN class="p3 ft23">bl.a. krossning, malning och flotation. Därefter lakas uranet ut från det be-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p3 ft25"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td23"><SPAN class="p3 ft4">arbetade mineralet och renas i olika kemiska processer. Denna process be-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td23"><SPAN class="p3 ft23">nämns fortsättningsvis ”fysikalisk eller kemisk anrikning”. Efter ett sista</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p3 ft25"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td23"><SPAN class="p3 ft23">steg med utfällning leder detta till ett kommersiellt ”halvfabrikat” kallat</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p3 ft25"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td23"><SPAN class="p3 ft4">yellowcake som kan bestå av olika uranföreningar beroende på vilka kemi-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td23"><SPAN class="p3 ft23">kalier som använts för utfällningen.</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p3 ft25"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td23"><SPAN class="p66 ft23">Naturligt uran består av i huvudsak två olika isotoper av uran. Den helt</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p3 ft25"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td23"><SPAN class="p3 ft4">dominerande andelen är <NOBR>uran-238</NOBR> som utgör 99,3 % av det naturliga</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td23"><SPAN class="p3 ft23">uranet. Den andra isotopen, <NOBR>uran-235</NOBR> utgör endast 0,7 %. Även en tredje</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p3 ft25"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td23"><SPAN class="p3 ft23">uranisotop finns naturligt <NOBR>(uran-234),</NOBR> men den utgör endast 0,005 % av det</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p3 ft25"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td23"><SPAN class="p3 ft4">naturliga uranet. För att få ett fungerande kärnbränsle i kommersiella lätt-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td23"><SPAN class="p3 ft23">vattenreaktorer (i motsats till tungvattenreaktorer) behöver andelen uran-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p3 ft25"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td23"><SPAN class="p3 ft23">235 ökas till <NOBR>3–5</NOBR> %. Detta görs genom s.k. isotopanrikning som alltså är</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p3 ft25"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td23"><SPAN class="p3 ft4">en annan process än fysikalisk eller kemisk anrikning av bearbetad malm.</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td24"><SPAN class="p17 ft4">7</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td23"><SPAN class="p3 ft37"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<P class="p67 ft6">Prop. 2017/18:212 Det finns olika metoder för isotopanrikning men den dominerande tekniken i dag är med hjälp av gascentrifuger. Förr användes även diffusion, men den tekniken är väldigt energikrävande. Isotopanrikningstekniken kan ur kärnvapenspridningssynpunkt vara en känslig verksamhet då den kan användas för att anrika <NOBR>uran-235</NOBR> till mycket hög koncentration, s.k. höganrikat uran, vilket kan användas som kärnvapenmaterial. I Sverige förekommer ingen isotopanrikningsverksamhet.</P>
<P class="p68 ft6">För att kunna anrika uranet i centrifuger behöver det omvandlas till gasform som har den kemiska formen uranhexafluorid (UF6). Efter isotopanrikning kan uranet användas för bränsletillverkning. Vid bränsletillverkningen omvandlas först uranhexafluoriden till urandioxid. Uranet ”bakas” sedan till små cylindriska pellets (~1 centimeter i diameter) vid hög temperatur till ett keramiskt ämne som tål höga temperaturer och är olöslig i vatten. Dessa pellets placeras sedan i rör av zirkonium som i sin tur monteras i knippen till s.k. bränsleelement.</P>
<P class="p26 ft17"><SPAN class="ft15">4.2</SPAN><SPAN class="ft16">Uran i Sverige</SPAN></P>
<P class="p69 ft35">Sveriges berggrund är rik på uran. Den lokala variationen är stor. Tillgångarna kan delas in i två huvudgrupper. Den ena är de stora (mer än två och en halv miljoner ton) men låghaltiga tillgångarna som finns i alunskiffrar och fosforiter. Dessa bedöms inte som ekonomiskt lönsamma att bryta i dagsläget. Den andra huvudgruppen utgörs av mindre men uranrikare mineraliseringar. Dessa tillgångar uppgår till cirka 19 000 ton. Det ska jämföras med Australien (1 706 000 ton) eller Kazakstan (679 000 ton). Inom Europa har Sverige de största säkra och antagna tillgångarna. De svenska kärnkraftverken förbrukar ungefär 1 <NOBR>500–2</NOBR> 000 ton uran per år som främst kommer från Kanada, Australien, Namibia och Kazakstan.</P>
<P class="p70 ft6">I Kvarntorp i Örebro län utvanns cirka 60 ton naturligt uran under åren <NOBR>1953–1963.</NOBR> I Ranstad i Västra Götalands län utvanns uran under åren <NOBR>1965–1969.</NOBR> Totalt utvanns där cirka 200 ton naturligt uran. Uranbrytningen i Ranstad avslutades successivt under <NOBR>1970-talet,</NOBR> och idag förekommer inte någon uranutvinning i Sverige. Det finns inte någon verksamhetsutövare som har ett tillstånd enligt miljöbalken till uranutvinning och inte heller någon verksamhetsutövare som har bearbetningskoncession enligt minerallagen (1991:45) för uran. Det finns fyra gällande undersökningstillstånd enligt minerallagen där uran omnämns särskilt (övriga mineral som omnämns särskilt är molybden, nickel, koppar, zink och vanadin). Den 31 augusti 2017 fanns 570 giltiga undersökningstillstånd där det huvudsakliga syftet inte var prospektering av uran men där tillståndshavaren har getts en rätt att undersöka samtliga koncessionsmineral inkluderat uran.</P>
<P class="p71 ft4">8</P>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<P class="p59 ft4">Prop. 2017/18:212</P>
<P class="p72 ft1"><SPAN class="ft3">5</SPAN><SPAN class="ft12">Den nuvarande regleringen</SPAN></P>
<P class="p73 ft5">Uranutvinning kräver flera olika tillstånd</P>
<P class="p63 ft4">Det är inte förbjudet att bryta uran i Sverige men brytningen får inte ske utan tillstånd enligt miljöbalken, minerallagen och lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (fortsättningsvis kallad kärntekniklagen). Det krävs alltså tre separata tillstånd, beslutade enligt tre olika lagar för att få bryta uran. En miljökonsekvensbeskrivning ska bifogas en ansökan enligt samtliga tre lagar. Miljöbalken, minerallagen och kärntekniklagen gäller parallellt. Innehav av uranhaltigt material kan dessutom medföra krav på tillstånd enligt strålskyddslagen (1988:220) om aktiviteten i materialet är över en viss nivå.</P>
<P class="p74 ft5">Prövning enligt minerallagen</P>
<P class="p75 ft23">Bergmästaren beslutar om undersökningstillstånd och arbetsplan enligt minerallagen. Undersökningsarbete (prospektering) får bedrivas inom ramen för ett undersökningstillstånd. Med prospektering avses enligt förordningen (2013:319) om utvinningsavfall provtagning, borrning, djupgrävning eller annat systematiskt sökande efter en fyndighet som har ett ekonomiskt värde, men inte verksamhet som behövs för att förbereda utvinning av en fyndighet eller verksamhet som har ett direkt samband med pågående utvinning. Prospektering kan också ske med stöd av allemansrätten. Enligt minerallagen är provbrytning att betrakta som en del av undersökningsarbetet och kan således ske inom ramen för ett undersökningstillstånd. Provbrytning är dock tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken.</P>
<P class="p76 ft7">Ett undersökningstillstånd enligt minerallagen ger ensamrätt (även i förhållande till markägaren) att kartlägga berggrundsgeologin inom ett område i syfte att ta reda på om det finns en fyndighet, hur den i så fall är beskaffad samt dess storlek och eventuella brytvärdhet. Ett undersökningstillstånd ger också företräde till bearbetningskoncession av den eventuella fyndigheten. Namnet till trots ger ett undersökningstillstånd emellertid inte någon rätt att direkt påbörja undersökningsarbete. För att bedriva undersökningsarbete krävs även en arbetsplan.</P>
<P class="p77 ft7">Tillstånd för bearbetning (bearbetningskoncession) söks hos bergmästaren, som beslutar i frågor enligt minerallagen. Bergsstaten, som leds av bergmästaren, handlägger ansökningsärendet. Handläggningen syftar till att bedöma om den fyndighet som påträffats sannolikt kan tillgodogöras ekonomiskt, och fyndighetens belägenhet och art inte gör det olämpligt att sökanden får den begärda koncessionen. Huvuddelen i ansökan utgörs därför av en s.k. malmbevisning och en miljökonsekvensbeskrivning. Genom bergmästarens beslut om bearbetningskoncession avgörs vem som har rätt att utvinna mineral som finns i området. Koncessionen ger dock inte någon rätt att påbörja verksamheten. För det krävs bl.a. tillstånd enligt miljöbalken. Enligt 8 kap. 2 § minerallagen ska bergmästaren hänskjuta ärenden</P>
<P class="p78 ft4">om beviljande av bearbetningskoncession till regeringens prövning bl.a.</P>
<P class="p79 ft4">9</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H50321210x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p80 ft38">Prop. 2017/18:212 om bergmästaren bedömer frågan om koncession vara särskilt betydelsefull från allmän synpunkt. Bergmästaren ska utreda och bifoga ett eget yttrande i ärenden som hänskjuts till regeringens prövning.</P>
<P class="p81 ft5">Prövning enligt miljöbalken och kärntekniklagen</P>
<P class="p82 ft23">För utvinning av malm och mineral krävs, som nämnts, även tillstånd enligt miljöbalken. Mark- och miljödomstolen prövar frågor om tillstånd till brytning, bearbetning och anrikning, om det inte är fråga om provbrytning, rostning eller sintring för provändamål eller utvinning av asbest. Tillstånd för dessa verksamheter samt tillstånd för annan bearbetning eller anrikning av malm och mineral än rostning och sintring prövas av länsstyrelsens miljöprövningsdelegation.</P>
<P class="p83 ft6">Anläggningar för kärnteknisk verksamhet som prövas av regeringen enligt kärntekniklagen samt anläggningar för att bryta uranhaltigt material eller andra ämnen som kan användas för framställning av kärnbränsle ska tillåtlighetsprövas av regeringen (17 kap. 1 § 1 miljöbalken). Regeringen får tillåta verksamheten endast om kommunfullmäktige i den kommun där en uranfyndighet ska bearbetas har tillstyrkt detta (se 17 kap. 6 §). Någon möjlighet för regeringen att tillåta uranutvinning mot kommunens vilja finns alltså inte.</P>
<P class="p84 ft4">Frågan om tillstånd enligt kärntekniklagen att bryta uran prövas också av regeringen. Prövningen enligt kärntekniklagen sker parallellt och i praktiken samordnat med tillåtlighetsprövningen enligt miljöbalken. Strålsäkerhetsmyndigheten bereder och överlämnar ärendet tillsammans med ett eget yttrande till regeringen.</P>
<P class="p85 ft40"><SPAN class="ft3">6</SPAN><SPAN class="ft39">Möjligheten att utvinna uran bör begränsas</SPAN></P>
<P class="p86 ft17"><SPAN class="ft15">6.1</SPAN><SPAN class="ft16">En ny tillståndsbestämmelse i miljöbalken</SPAN></P>
<P class="p87 ft23"><SPAN class="ft41">Regeringens förslag: </SPAN>Tillstånd får inte ges till gruvdrift eller gruvanläggning för brytning, provbrytning, bearbetning eller fysikalisk eller kemisk anrikning av uranhaltigt material om gruvdriften eller gruvanläggningen utgör en kärnteknisk anläggning som kräver tillstånd enligt kärntekniklagen.</P>
<P class="p88 ft31">Uranutvinning som omfattas av förbudet bör inte längre omfattas av regeringens tillåtlighetsprövning.</P>
<P class="p89 ft19"><SPAN class="ft42">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen föreslog att tillstånd i undantagsfall skulle kunna ges om det var nödvändigt för att möjliggöra ändamålsenlig brytning, bearbetning eller fysikalisk eller kemisk anrikning av annat mineral och denna utvinning var syftet med verksamheten. Utredningen föreslog inte någon ändring i omfattningen av regeringens tillåtlighetsprövning.</P>
<P class="p90 ft4">10</P>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p91 ft19"><SPAN class="ft42">Remissinstanserna: </SPAN>En övervägande majoritet av de remissinstanser som yttrat sig, däribland samtliga länsstyrelser och kommuner, <SPAN class="ft18">Svea hovrätt (Mark- och miljööverdomstolen)</SPAN>, <SPAN class="ft18">Sametinget </SPAN>och <SPAN class="ft18">Strålsäkerhetsmyndigheten </SPAN>är positiva till eller har inte några synpunkter på förslaget.</P>
<P class="p92 ft5"><SPAN class="ft23">Bl.a. </SPAN>Länsstyrelsen i Västerbottens län <SPAN class="ft23">anser att förslaget om ändring i miljöbalken är lämpligt utformat för att minska risken för negativ påverkan på utvinning av andra mineral.</SPAN></P>
<P class="p91 ft35">Andra remissinstanser som avstyrker förslaget, däribland <SPAN class="ft34">Aura Energy </SPAN>och <SPAN class="ft34">Föreningen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige (SveMin)</SPAN>, anser dock att förslaget riskerar att skapa hinder i möjligheten att utvinna andra mineraler som t.ex. järnmalm och sällsynta jordartsmetaller. <SPAN class="ft34">Aura Energy </SPAN>efterlyser fördjupad analys av hur förslaget och undantagen kommer att tillämpas i praktiken. Bolaget påpekar särskilt att diskussionen om uran är huvudsakligt eller accessoriskt mineral kan leda till frågor kring förhållandet mellan de ingående metallernas värde i relation till varandra vilket kan förändras över tid varmed syftet med gruvbrytningen förändras. <SPAN class="ft34">SveMin </SPAN>anser att det är otydligt i förslaget var gränsen går för höga uranhalter och att undantagsregeln skapar ett tolkningsutrymme som inte kommer att vara till hjälp. Förslaget riskerar därmed att leda till en tillkommande påtaglig utrednings- och bevisbörda för den som söker tillstånd och riskerar att försvåra för både pågående och framtida prospektering och gruvbrytning. Vidare anser <SPAN class="ft34">SveMin </SPAN>att det är principiellt fel att förbjuda utvinning av ett grundämne, särskilt som uran är vanligt förekommande i den svenska berggrunden och inte sällan förekommer i samband med utvinning av andra metaller och mineral.</P>
<P class="p93 ft18"><SPAN class="ft19">Andra remissinstanser, bl.a. </SPAN>Sametinget<SPAN class="ft19">, </SPAN>Kommunuppropet för ett kommunalt veto mot prospektering av alunskiffer <SPAN class="ft19">samt </SPAN>Bergs<SPAN class="ft19">, </SPAN>Falköpings <SPAN class="ft19">och</SPAN></P>
<P class="p94 ft23"><SPAN class="ft5">Skövde kommuner </SPAN>har i och för sig ingen erinran mot förslaget men anser att det borde införas ett absolut förbud mot uranutvinning eller att förbudet i olika avseenden bör vara strängare eller avse även andra mineral. <SPAN class="ft5">Falköpings </SPAN>och <SPAN class="ft5">Bergs kommuner </SPAN>anser att det borde införas ett absolut förbud inte bara mot uranutvinning men även torium och ett särskilt förbud mot gruvbrytning i alunskiffer.</P>
<P class="p95 ft4"><SPAN class="ft5">Naturskyddsföreningen </SPAN>påpekar att förslaget innebär att det skulle vara tillåtet att utvinna och även sälja uran när det är en biprodukt vid brytning av t.ex. alunskiffer.</P>
<P class="p91 ft19"><SPAN class="ft18">Luleå tekniska universitet </SPAN>påpekar att förslaget innebär att provborrning och provbrytning ska vara tillåtna om uranhalten inte överskrider en viss halt. Tillämpningen av en sådan begränsning förutsätter att uranhalten i ett undersökningsområde är känd, vilket kräver provborrning som därför bör kunna ske utan någon inskränkning avseende uranhalten. <SPAN class="ft18">Arjeplogs kommun </SPAN>anser att inte bara provbrytning utan även prospektering och provborrning bör förbjudas.</P>
<P class="p23 ft21">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p96 ft5">Vilka gruvverksamheter omfattas av tillåtlighetsprövningen i miljöbalken?</P>
<P class="p97 ft43">I 17 kap. 1 § miljöbalken regleras vilka verksamheter som alltid ska tillåtlighetsprövas av regeringen. I första punkten anges att sådan prövning ska</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p15 ft4">Prop. 2017/18:212</P>
<P class="p98 ft4">11</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<P class="p99 ft4">Prop. 2017/18:212 göras av anläggningar för kärnteknisk verksamhet som prövas av regeringen enligt kärntekniklagen samt anläggningar för att bryta uranhaltigt material eller andra ämnen som kan användas för framställning av kärnbränsle.</P>
<P class="p100 ft7">Bestämmelser om regeringsprövning av viss industriell eller liknande verksamhet infördes i 136 a § byggnadslagen (1947:385), efter förslag i prop. 1972:111, bil. 2, om hushållning med mark och vatten. Bestämmelsen ersattes av 4 kap. 1 § lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. I förarbetena till lagen (prop. 1985/86:3 s. 131) anges att det inte är aktuellt med brytning av uran i Sverige för den svenska kärnkraftsproduktionen med hänsyn till riksdagens beslut om avveckling av kärnkraften, men om uranbrytning trots detta skulle bli aktuellt i Sverige bör regeringen självfallet pröva frågan. Obligatorisk prövningsskyldighet bör därför föreskrivas beträffande anläggningar för att bryta uranhaltigt material eller andra ämnen som kan användas för framställning av kärnbränsle.</P>
<P class="p101 ft23">Med uttrycket ”anläggningar för att bryta uranhaltigt material eller andra ämnen som kan användas för framställning av kärnbränsle” i 17 kap. 1 § 1 miljöbalken får, med stöd av uttalandena i nämnda förarbeten, förstås gruvverksamhet som innebär brytning, bearbetning eller fysikalisk eller kemisk anrikning av bl.a. uran i syfte att framställa kärnbränsle. En urangruva för att framställa kärnbränsle ska t.ex. alltid tillståndsprövas av regeringen.</P>
<P class="p102 ft23">En annan situation är att uranhaltigt mineral bryts vid gruvdrift men att uranet inte fysikaliskt eller kemiskt anrikas. Uran förekommer ofta associerat med andra mineral i berggrunden och kan komma att utvinnas tillsammans med dessa. Sådan utvinning omfattas av första ledet i 17 kap. 1 § 1 miljöbalken ”anläggningar för kärnteknisk verksamhet som prövas av regeringen enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet”. Vilka anläggningar som omfattas av denna tillåtlighetsprövning regleras i kärntekniklagen, förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet (fortsättningsvis kallad kärnteknikförordningen) och Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om naturligt förekommande radioaktivt material (SSMFS 2011:4).</P>
<P class="p103 ft23">Huvudregeln i kärntekniklagen är att det krävs tillstånd för att bedriva kärnteknisk verksamhet (5 §). Med kärnteknisk verksamhet avses bl.a. uppförande, innehav eller drift av kärnteknisk anläggning (1 § 1). Kärnteknisk anläggning definieras i 2 §. Enligt punkt 1 c avses med uttrycket bl.a. anläggning för utvinning, framställning, hantering, bearbetning, förvaring som avses bli bestående (slutförvaring) eller annan förvaring (lagring) av kärnämne. Från huvudregeln om tillståndsplikt finns dock en rad undantag i lagen, förordningen och Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter.</P>
<P class="p104 ft7">I 1 kap. 7 § andra stycket minerallagen anges att det finns bestämmelser i kärntekniklagen om rätt att förvärva och inneha eller på annat sätt ta befattning med kärnämne eller mineral med halt av sådant ämne. Kärntekniklagen ersatte den tidigare atomenergilagen (1956:306). Minerallagens förhållande till tillståndsplikten i atomenergilagen när det gäller brytning av uran har utvecklats i förarbetena till kärntekniklagen (prop. 1983/84:60 s. <NOBR>68–69).</NOBR> Där anges att tillståndsplikt enligt atomenergilagen gäller både vid bearbetnings- och undersökningskoncession för bearbetning eller tillgodo-</P>
<P class="p105 ft4">12</P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p106 ft23">görande av uranhaltigt material överstigande de gränser som anges i kungörelsen till atomenergilagen. Även sådant material som hämtas upp ur gruva vid gruvdrift eller provbrytning, men som inte bearbetats av koncessionshavaren ansågs vara ett sådant innehav eller en sådan befattning med material som avses i atomenergilagen och som således krävde tillstånd enligt kärntekniklagen.</P>
<P class="p107 ft6">I 11 § kärnteknikförordningen finns ett undantag från tillståndsplikten. I bestämmelsen anges att var och en får förvärva, inneha, överlåta, hantera, bearbeta, transportera eller på annat sätt ta befattning med eller till Sverige föra in ämne vars halt av naturligt eller utarmat uran eller av torium inte överstiger 200 gram per ton, vilket motsvarar ett aktivitetsinnehåll av 200 ppm (antal per miljon) eller 0,02 procent.</P>
<P class="p108 ft35">Strålsäkerhetsmyndigheten har föreskrivit om ytterligare undantag från tillståndsplikten som gäller oavsett aktivitetsinnehållet i materialet. Un- dantaget finns i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om naturligt förekommande radioaktivt material. Av föreskrifterna framgår att verksamhet som innebär hantering av naturligt förekommande radioaktivt material undantas från bestämmelserna i kärntekniklagen (4 §). Med naturligt förekommande radioaktivt material avses i föreskrifterna material som innehåller naturligt förekommande radionuklider och som är i sitt naturliga tillstånd eller enbart har bearbetats eller anrikats för andra ändamål än för utvinning av radionukliderna, och som inte heller är avsett att bearbetas för användning av materialets radioaktivitet (2 §). Strålsäkerhetsmyndigheten reviderar föreskrifterna med anledning av förslaget om en ny strålskyddslag (prop. 2017/18:94) och avser att meddela nya föreskrifter samtidigt som den nya strålskyddslagen föreslås träda i kraft, dvs. den 1 juni 2018. I de reviderade föreskrifterna föreslås definitionen av naturligt förekommande uran få ett tillägg som innebär att utöver radioaktiva egenskaper ska också fissila och fertila egenskaper omfattas. Regeringen utgår i de lagförslag som nu är aktuella från att de reviderade föreskrifterna inte innebär någon ändring i sak jämfört med nuvarande föreskrifter.</P>
<P class="p109 ft23">Enligt uppgift från Sveriges geologiska undersökning finns i dag 15 gruvor i produktion i Sverige, varav 14 är metallgruvor. I de områden där dessa verksamheter bedrivs är halten av uran så låg att de omfattas av undantaget i 11 § kärnteknikförordningen. Om halten i något fall skulle överstiga 200 ppm omfattas dessa verksamheter även av undantaget i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter.</P>
<P class="p110 ft6">Det förekommer i dag inte någon produktion av sällsynta jordartsmetaller i Sverige. Däremot finns sådana projekt som befinner sig i tidigare skeden av processen mot fullskalig gruvverksamhet. Sällsynta jordartsmetaller förekommer ofta i områden med högre uranhalter än vid brytning av t.ex. järnmalm. Ibland överstiger uranhalten i dessa områden 200 ppm. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter innebär att verksamhet även i sådana områden är undantaget från förbudet under förutsättning att syftet inte är att använda uranets fissila egenskaper.</P>
<P class="p111 ft35">En särskild situation är när den sällsynta jordartsmetallen, t.ex. yttrium, finns bundet i samma mineral som uran. Då är det först vid den fysikaliska eller kemiska anrikningen som ämnena kan separeras från varandra. Vid denna process kan vattenlösningar med mer eller mindre rent uran förekomma. Under förutsättning att man låter denna lösning bilda avfall omfattas förfarandet av undantaget i föreskrifterna. Om man däremot låter</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p15 ft4">Prop. 2017/18:212</P>
<P class="p98 ft4">13</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p112 ft4">Prop. 2017/18:212</P>
<P class="p45 ft4">14</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p113 ft4">uranet bli en biprodukt och använder uranets fissila egenskaper gäller inte undantaget i föreskrifterna.</P>
<P class="p114 ft5">Ett uttryckligt förbud mot uranutvinning bör införas</P>
<P class="p115 ft23">Enligt nuvarande regler finns det alltså en möjlighet att bryta, bearbeta eller fysikaliskt eller kemiskt anrika uran för att använda uranets fissila egenskaper. Möjligheten gäller både primär utvinning genom gruvdrift eller gruvanläggning och sekundär utvinning från uranhaltig restprodukt. Tillstånd till sådan verksamhet kräver dock kommunens tillstyrkan. Samtliga av de kommuner som yttrat sig över det remitterade förslaget tillstyrker att ett förbud införs. Även om det i dagsläget således inte är troligt att en gruva vars huvudsyfte är att utvinna uran kommer att få tillstånd enligt miljöbalken är det fortfarande möjligt att få tillstånd till sådan gruvdrift. Därför bör det i lagen tas in ett uttryckligt förbud mot att ge tillstånd till uranbrytning.</P>
<P class="p116 ft19"><SPAN class="ft18">Lagrådet </SPAN>noterar att det inte förekommer någon uranbrytning i Sverige och att de lagregleringar som redovisas i lagrådsremissen innebär att uranbrytning kräver tre separata tillstånd, beslutade enligt miljöbalken, minerallagen och kärntekniklagen. Lagrådet anser att det är svårt att se vad remissens lagförslag tillför den reglering som redan finns.</P>
<P class="p117 ft35">Enligt nuvarande regler saknas det ett uttryckligt förbud mot uranutvinning. Som Lagrådet noterar kräver ett tillstånd till uranutvinning att kommunen tillstyrker utvinningen. Det är emellertid inte tillräckligt att kommunen kan stoppa en uranutvinning eller, om kommunen tillstyrker en utvinning, att regeringen har möjlighet att stoppa utvinningen med ett negativt besked i tillåtlighetsfrågan. Ett uttryckligt förbud mot uranutvinning bör slås fast av riksdagen. För att åstadkomma detta krävs en lagändring.</P>
<P class="p118 ft5">Förbudets räckvidd</P>
<P class="p119 ft4">Gruvnäringen har länge varit en viktig del av svensk industri. Med hänsyn till att uran i varierande halter är allmänt förekommande i berggrunden är det, som bl.a. <SPAN class="ft5">SveMin </SPAN>påpekar, angeläget att förbudet inte försvårar utvinning av andra mineraler.</P>
<P class="p117 ft6">Utredningens förslag till reglering innebär att kärntekniklagen, kärnteknikförordningen och Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter avgör när förbudsbestämmelsen blir tillämplig. Utredningen bedömer att ett absolut förbud innebär en risk för att utvinning av andra mineral än uran försvåras. Utredningen föreslår därför ett undantag från förbudet. Om verksamhetsutövaren kan visa att det är tekniskt nödvändigt att utvinna det uranhaltiga materialet för att kunna utvinna det andra mineralet och bearbetning, brytning eller fysikalisk eller kemisk anrikning av det andra mineralet är syftet med verksamheten kan tillstånd ändå ges.</P>
<P class="p120 ft35">Regeringen delar utredningens uppfattning att bestämmelserna i kärntekniklagen, kärnteknikförordningen och Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter bör avgöra vilka verksamheter som ska omfattas av det föreslagna förbudet mot utvinning av uran. Regeringen delar dock inte utredningens bedömning att det behöver föreskrivas om undantag i förbudsbestämmelsen. Genom kärnteknikförordningens undantagsbestämmelser och Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter är det enkelt att avgöra om gruvverksamhet som gäller andra mineral än uran omfattas av förbudet</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p121 ft6">eller inte. Verksamheter som hanterar låga halter uran (under 200 ppm) är alltid undantagna förbudet (11 § kärnteknikförordningen). Verksamheter som hanterar höga halter uran (över 200 ppm) är undantagna förbudet under förutsättning att verksamheten inte innebär brytning, bearbetning eller fysikalisk eller kemisk anrikning i syfte att utvinna radionukliderna eller användning av materialets radioaktivitet (föreskrifterna). Enligt förslaget till reviderade föreskrifter är även verksamhet som innebär användning av materialets fissila eller fertila egenskaper undantaget tillståndsprövning. Några remissinstanser, däribland <SPAN class="ft20">Aura Energy </SPAN>och <SPAN class="ft20">SveMin </SPAN>påpekar också att utredningens förslag till undantag medför tillämpningsproblem. Regeringen anser därför inte att det behövs något undantag från förbudsbestämmelsen.</P>
<P class="p122 ft5">Uranprospektering</P>
<P class="p123 ft35">Uran är en metall som förekommer i alla geologiska miljöer och dess halt och förekomstform ger ledtrådar om ett områdes geologi, vilketunderlättar vid såväl allmänna berggrundsgeologiska undersökningar som vid prospektering. Om andra metaller, exempelvis sällsynta jordartsmetaller, förekommer tillsammans med förhöjda halter av uran, skulle ett förbud mot prospektering av uran sannolikt innebära problem för prospektering av sådana metaller. För att en prospektör ska kunna bedöma krav och potential i vissa projekt behöver prospektören även känna till uranhalten i den tilltänkta mineralreserven. Att då förbjuda prospektering som i förlängningen syftar till uranutvinning och bara tillåta sådan prospektering som avser andra mineral än uran skulle innebära en svår bedömning av vad prospekteringen har för syfte. Det skulle även bli en svår uppgift att bedriva tillsyn över prospekteringsverksamheter för att säkerställa att de inte prospekterar för ett ändamål som inte är tillåtet. Ett generellt förbud mot prospektering bör därför inte införas.</P>
<P class="p124 ft35">Provbrytning är till skillnad från de tidiga faserna av prospektering förenat med viss miljöpåverkan och därför tillståndspliktigt enligt miljöbalken. Det föreslagna förbudet i miljöbalken bör därför även omfatta provbrytning. Förslaget påverkar därmed rätten att prospektera endast om provbrytningens omfattning är sådan att verksamheten utgör en kärnteknisk anläggning som kräver tillstånd enligt kärntekniklagen. Det innebär att det inte är tillåtet att provbryta uran för att använda uranets fissila egenskaper. Förslaget påverkar däremot inte andra prospekteringsåtgärder som t.ex. provborrning. Det är alltså, till skillnad mot det som <SPAN class="ft34">Luleå tekniska universitet </SPAN>påpekar, möjligt att genom provborrning bestämma uranhalten för att ta reda på om den avsedda provbrytningen omfattas av tillståndsplikten enligt kärntekniklagen genom tillämpning av undantagen i kärnteknikförordningen.</P>
<P class="p125 ft5">Lagrådet</P>
<P class="p126 ft35">Lagrådet anför att det inte är rimligt att regeringen ska pröva tillåtligheten av en verksamhet som aldrig kan få tillstånd och påpekar också att förbudet sammanhänger med bestämmelserna om straff i miljöbalken. Lagrådet anser dels att förbudsbestämmelsen bör formuleras så att det direkt framgår vilka verksamheter som kan tillåtas och vilka begränsningar som finns i</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p15 ft4">Prop. 2017/18:212</P>
<P class="p98 ft4">15</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<P class="p127 ft38">Prop. 2017/18:212 förbudet, dels att 17 kap. 1 § 1 miljöbalken bör ändras så att uranutvinning som ska omfattas av förbudet inte ska tillåtlighetsprövas av regeringen.</P>
<P class="p100 ft35">I enlighet med Lagrådets förslag bör 17 kap. 1 § ändras så att uranutvinning som omfattas av förbudet inte ska tillåtlighetsprövas av regeringen. I linje med Lagrådets förslag bör vidare även förbudsbestämmelsen ändras så att de förbjudna verksamheterna avgränsas genom att en hänvisning görs direkt till sådana kärntekniska anläggningar som kräver tillstånd enligt kärntekniklagen. Den gränsdragning av det straffbara området som finns på föreskriftsnivå avser regeringen att lyfta upp på förordningsnivå.</P>
<P class="p128 ft5">Det behöver inte göras någon ändring i kärntekniklagen</P>
<P class="p129 ft7">Miljöbalken och kärntekniklagen tillämpas parallellt när det gäller tillstånd för att få utvinna uran. Utredningen har övervägt om ett förbud mot brytning, bearbetning eller fysikalisk eller kemisk anrikning av uranhaltigt material som kan användas för framställning av kärnbränsle även ska komma till uttryck i kärntekniklagen och föreslår att konsekvenserna av en sådan reglering ska utredas ytterligare. Några remissinstanser, däribland <SPAN class="ft44">Länsstyrelsen i Gävleborgs län, </SPAN>instämmer i utredningens uppfattning.</P>
<P class="p83 ft19">Den nya förbudsbestämmelsen i miljöbalken innebär i praktiken att prövning av vissa verksamheter enligt kärntekniklagen inte längre kommer att ske eftersom de är förbjudna. Kärntekniklagens tillämpningsområde begränsas alltså i viss mån. Att en ändring i en lag påverkar tillämpningen av en annan lag är emellertid inte ett tillräckligt skäl i sig för en lagändring. Ett förbud även i kärntekniklagen skulle leda till en onödig dubbelreglering. Det föreslagna förbudet i miljöbalken är tillräckligt för att uppnå det avsedda syftet. Någon ändring behöver därför inte göras i kärntekniklagen.</P>
<P class="p130 ft45">6.2 Uran tas bort som koncessionsmineral i minerallagen</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr13 td25"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p131 ft4"><SPAN class="ft21">Regeringens förslag: </SPAN>Uran ska inte vara ett koncessionsmineral.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p3 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td27"><SPAN class="p3 ft47"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td28"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td29"><SPAN class="p66 ft4"><SPAN class="ft21">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td29"><SPAN class="p66 ft6"><SPAN class="ft48">Remissinstanserna: </SPAN>En övervägande majoritet av de remissinstanser</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p3 ft24">som yttrar sig, däribland samtliga länsstyrelser och kommuner, <SPAN class="ft49">Svea hov-</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p3 ft20">rätt (Mark- och miljööverdomstolen)<SPAN class="ft6">, </SPAN>Sametinget <SPAN class="ft6">och </SPAN>Strålsäkerhetsmyn-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p3 ft23"><SPAN class="ft5">digheten </SPAN>är positiva till eller har inte några synpunkter på förslaget.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td29"><SPAN class="p66 ft6"><SPAN class="ft20">Energiföretagen </SPAN>framhåller att en stor del av Sveriges energiproduktion</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p3 ft6">fortfarande kommer från kärnklyvning av uran och att det därför är rimligt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p3 ft24">att uran klassas som ett koncessionsmineral som är särskilt nödvändigt för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td29"><SPAN class="p3 ft4">samhället. <SPAN class="ft5">Bergsstaten </SPAN>efterfrågar utredning om förslaget kräver följd-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p3 ft23">ändringar i minerallagen.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p66 ft6"><SPAN class="ft20">Länsstyrelsen i Norrbottens län </SPAN>instämmer i utredningens förslag och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td29"><SPAN class="p3 ft24">påpekar att det innebär att verksamhetsutövaren inte längre har möjlighet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p3 ft24">till markanvisning vilket skickar en tydlig signal att uran inte är ett mineral</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p3 ft23">vars utvinning är ett allmänt intresse.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td29"><SPAN class="p66 ft24"><SPAN class="ft50">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Minerallagens tillämpningsområde an-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr16 td28"><SPAN class="p132 ft24">16</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td29"><SPAN class="p3 ft24">ges i 1 kap. 1 §. Bestämmelsen innehåller en uppräkning av de mineraliska</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td29"><SPAN class="p3 ft51"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<P class="p133 ft4">ämnen som utgör koncessionsmineral. Enligt punkt 1 är uran ett konces- Prop. 2017/18:212 sionsmineral. Av förarbetena till minerallagen framgår vilka kriterier som</P>
<P class="p134 ft6">gäller för att ett mineral ska ingå i kretsen av koncessionsmineral. Minerallagen ska omfatta mineral som är industriellt användbara, som med viss sannolikhet förekommer i Sverige i sådan omfattning och på sådant sätt att utvinning ter sig meningsfull och som kräver systematisk letning och undersökning för att kunna påvisas (prop. 1988/89:92 s. 50).</P>
<P class="p135 ft6">Förslaget om att tillstånd inte ska få ges till gruvdrift eller gruvanläggning för brytning, provbrytning, bearbetning eller fysikalisk eller kemisk anrikning av uranhaltigt material om gruvdriften eller gruvanläggningen utgör en kärnteknisk anläggning som kräver tillstånd enligt kärntekniklagen innebär att det inte kommer att vara möjligt att få tillstånd till gruvdrift för att utvinna uran, dvs. en urangruva. Det kommer inte heller vara möjligt att bryta, provbryta, bearbeta eller fysikaliskt eller kemiskt anrika uranhaltigt material genom primär eller sekundär utvinning för att använda uranets fissila egenskaper. Det finns därmed inget ekonomiskt intresse av att utvinna ämnet uran i sig. Den enda reella anledningen att prospektera efter uran är i syfte att undersöka förekomst av andra mineral, t.ex. sällsynta jordartsmetaller. Dessa mineraliska ämnen är koncessionsmineral. Inga andra värdefulla mineral än uran riskerar således att gå förlorade genom förslaget.</P>
<P class="p136 ft7">Minerallagen är en exploateringslag och vilar på expropriationsrättslig grund. Att ett mineral utgör ett koncessionsmineral innebär att undersökningstillstånd och bearbetningskoncession kan meddelas. Ett undersökningstillstånd ger den som beviljats tillståndet ensamrätt till undersökning och tillträde till marken inom tillståndsområdet och företräde framför andra, även fastighetsägaren, till en eventuell fyndighet inom området. En bearbetningskoncession ger innehavaren en rätt gentemot fastighetsägaren eller annan som har rättigheter till marken att bedriva bearbetning.</P>
<P class="p137 ft7">Enligt 2 kap. 15 § regeringsformen är varje medborgares egendom tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller annat sådant förfogande eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. Eftersom det inte längre ska vara möjligt att utvinna uran finns det inte längre ett tillräckligt starkt allmänintresse för att motivera den särställning som egenskapen av ett koncessionsmineral ger i förhållande till markägaren. Uran bör därmed även av detta skäl tas bort som koncessionsmineral.</P>
<P class="p136 ft35">Det blir alltså inte längre möjligt att bevilja vare sig undersökningstillstånd eller bearbetningskoncession för uran. Verksamhetsutövarens möjlighet till markanvisning när det gäller uran försvinner därmed. Tillgång till marken måste därför i stället säkras genom avtal med markägare alternativt köp av fastighet. Denna förändring begränsar dock inte en verksamhetsutövares möjlighet att få undersökningstillstånd och bearbetningskoncession för de mineral som även fortsättningsvis utgör koncessionsmineral. Ändringen medför inte att det råder prospekteringsförbud för uran. Uran får prospekteras på samma villkor som mark- eller jordägarmineral. Tillstånd från markägaren krävs i de fall en prospektör vill vidta undersökningar som inte kan utföras med stöd av allemansrätten. Undersök-</P>
<P class="p138 ft4">17</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H50321218x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p99 ft4">Prop. 2017/18:212 ningsmetoder som använder uranets egenskaper för att hitta koncessionsmineral för vilka undersökningstillstånd meddelats påverkas dock inte av lagändringen.</P>
<P class="p100 ft6">I 5 kap. 6 § minerallagen regleras möjligheten för koncessionshavaren att tillgodogöra sig mineral och mineraliska ämnen som inte omfattas av koncessionen. Koncessionshavaren får bearbeta inte bara sådana mineral som omfattas av koncessionen, utan även andra koncessionsmineral och övriga mineraliska ämnen i den mån det behövs för att arbetet ska kunna bedrivas på ett ändamålsenligt sätt (5 kap. 4 §). Det föreslagna förbudet i miljöbalken gäller även i dessa fall. I vilken mån utvinning av uran ska vara tillåten i sådana fall avgörs av kärntekniklagens bestämmelser om när tillståndsplikt inträder med tillämpning av undantagen från tillståndsplikt i lagen, kärnteknikförordningen och Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter.</P>
<P class="p139 ft19">Enligt 4 kap. 2 § minerallagen ska koncession meddelas om en fyndighet som sannolikt kan tillgodogöras ekonomiskt har påträffats. För att kunna avgöra om en fyndighet kan tillgodogöras ekonomiskt krävs malmbevisning. När uran tas bort som koncessionsmineral innebär detta att uran inte får användas i denna bevisning.</P>
<P class="p100 ft43"><SPAN class="ft52">Bergsstaten </SPAN>efterfrågar utredning om förslaget skapar behov av ändringar i minerallagens bestämmelser om arbetsplan för undersökningsarbete i 3 kap. <NOBR>5–5</NOBR> e §§ och tillsyn i 15 kap. Regeringen anser att så inte är fallet.</P>
<P class="p140 ft54"><SPAN class="ft3">7</SPAN><SPAN class="ft53">Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser</SPAN></P>
<P class="p141 ft31"><SPAN class="ft55">Regeringens förslag: </SPAN>Lagändringarna ska träda i kraft den 1 augusti 2018.</P>
<P class="p142 ft4">Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för undersökningstillstånd som har meddelats före ikraftträdandet. Äldre föreskrifter ska även fortsätta att gälla för ärenden om undersökningstillstånd och ärenden om förlängning av undersökningstillstånd som har inletts hos bergmästaren före ikraftträdandet.</P>
<P class="p103 ft4"><SPAN class="ft21">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens i fråga om ikraftträdande med den skillnaden att lagändringarna enligt regeringens förslag ska träda i kraft en månad senare. Utredningen föreslog inte några övergångsbestämmelser.</P>
<P class="p100 ft19"><SPAN class="ft42">Remissinstanserna: </SPAN><SPAN class="ft18">Bergsstaten </SPAN>anser att det bör klargöras hur ändringen i minerallagen påverkar gällande undersökningstillstånd och hur Bergsstaten ska hantera prövningen av en förlängningsansökan av sådana tillstånd. <SPAN class="ft18">Aura Energy </SPAN>föreslår att övergångsbestämmelser införs med innebörden att alla befintliga undersökningstillstånd och projekt där prospektering inletts men bearbetningskoncession ännu inte meddelats undantas från den nya lagstiftningen.</P>
<P class="p143 ft4">18</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H50321219x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p144 ft21">Skälen för regeringens förslag och bedömning: <SPAN class="ft4">Det är angeläget att Prop. 2017/18:212 de föreslagna ändringarna träder i kraft så snart som det är möjligt. Lag-</SPAN></P>
<P class="p15 ft4">ändringarna bör därför träda i kraft den 1 augusti 2018.</P>
<P class="p145 ft23">Det behövs inga särskilda övergångsbestämmelser i miljöbalken eftersom det inte finns något gällande tillstånd för gruvdrift eller gruvanläggning för brytning, provbrytning, bearbetning eller fysikalisk eller kemisk anrikning av uran.</P>
<P class="p135 ft19">Det behövs inte heller några särskilda övergångsbestämmelser i minerallagen för bearbetningskoncessioner eftersom det inte finns någon meddelad bearbetningskoncession enligt minerallagen för uran.</P>
<P class="p135 ft35">Det finns fyra gällande undersökningstillstånd där uran omnämns särskilt och 570 giltiga undersökningstillstånd där det huvudsakliga syftet inte var undersökning efter uran, men där tillståndshavaren har getts en rätt att undersöka samtliga koncessionsmineral inkluderat uran. För undersökningstillstånd som har meddelats före ikraftträdandet bör rimligen äldre föreskrifter fortsätta att gälla. Det framstår vidare som lämpligt att detta ska gälla även i fråga om undersökningstillstånd som meddelas efter ikraftträdandet, om ärendet om undersökningstillstånd har inletts hos bergmästaren före ikraftträdandet. Det är också rimligt att äldre föreskrifter ska tillämpas i ärenden om förlängning av undersökningstillstånd enligt 2 kap. minerallagen som har inletts hos bergmästaren före ikraftträdandet.</P>
<P class="p146 ft1"><SPAN class="ft3">8</SPAN><SPAN class="ft12">Konsekvenser</SPAN></P>
<P class="p147 ft4"><SPAN class="ft21">Regeringens bedömning: </SPAN>Förslagen medför inte några negativa konsekvenser för Sveriges status som prospekterings- och gruvnation, enskilda och företag. De konsekvenser förslaget kan ha för företag inom gruvnäringen är acceptabla. Förslaget strider inte heller mot Euratomfördragets syften och innebär inte några negativa konsekvenser för Sveriges energiförsörjning.</P>
<P class="p148 ft7"><SPAN class="ft56">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens bedömning. <SPAN class="ft56">Remissinstanserna: </SPAN>Flertalet remissinstanser har inga särskilda synpunkter på konsekvenserna av utredningens förslag. Ett antal remissinstanser påpekar att konsekvenserna borde utredas ytterligare. Bl.a. <SPAN class="ft44">Sveriges geologiska undersökning </SPAN>påpekar att förslaget riskerar att påverka Sveriges status som prospekterings- och gruvnation negativt, framförallt om förbudet drabbar prospektering som påbörjats innan förbudet träder i kraft. <SPAN class="ft44">SveMin </SPAN>anser att förslaget riskerar att försvåra för både pågående och framtida prospektering och gruvbrytning. <SPAN class="ft44">SveMin </SPAN>efterlyser också en analys av vilken ökad utrednings- och bevisbörda som tillkommer för tillståndssökande och hur det kommer att påverka tillståndsprövningarna. <SPAN class="ft44">Bergsstaten </SPAN>anser att det bör avsättas ytterligare tid för fortsatt utredning om hur ett förbud mot uranutvinning kan utformas och efterlyser särskilt en bedömning av om förslaget kan medföra skadeståndsanspråk mot staten</P>
<P class="p149 ft4">från företag som innehar undersökningstillstånd.</P>
<P class="p150 ft4">19</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<P class="p80 ft4">Prop. 2017/18:212 <SPAN class="ft5">Länsstyrelsen i Norrbottens län </SPAN>anser att effekterna av förändringarna i miljöbalken torde vara små, eftersom det inte förekommer någon uranutvinning i Sverige och det inte finns någon verksamhetsutövare som har tillstånd enligt miljöbalken till uranutvinning.</P>
<P class="p100 ft23">Några remissinstanser, däribland <SPAN class="ft5">Luleå tekniska universitet </SPAN>och <SPAN class="ft5">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap</SPAN>, påpekar att tillgång till inhemskt uranbränsle kan vara av betydelse ur beredskapssynpunkt och att det bör analyseras vilka konsekvenser förslagen får för elförsörjningen om situationen i omvärlden skulle bli sådan att import av uran för tillverkning av kärnbränsle inte är möjlig.</P>
<P class="p151 ft4"><SPAN class="ft5">Strålsäkerhetsmyndigheten </SPAN>har ingen invändning mot utredningens bedömning att optionsrätten i Euratomfördraget inte kan användas för att framtvinga brytning av uran. Däremot bedömer myndigheten att förslaget till reglering i miljöbalken skulle kunna leda till att Sverige har avstått från fördragets principer om lika tillgång till övriga resurser inom gemenskapen. <SPAN class="ft5">Energiföretagen </SPAN>anser att förslaget strider mot Euratomfördragets grundsyften.</P>
<P class="p152 ft21">Skälen för regeringens bedömning</P>
<P class="p153 ft5">Konsekvenser för enskilda och företag</P>
<P class="p129 ft7">I den mån någon verksamhetsutövare har planer på att utvinna uran i en utsträckning som omfattas av förbudet har förslaget en negativ påverkan. Förslaget innebär också att uran inte längre ingår som en del av malmbevisningen. Mycket få beviljade undersökningstillstånd leder dock till att en gruva öppnas. För kommersiell utvinning av uran krävs dessutom flera olika tillstånd enligt miljöbalken, minerallagen, kärntekniklagen och strålskyddslagen. Prospektering av uran är alltså projekt med mycket hög risk. Ett undersökningstillstånd är ingen garanti för att en verksamhetsutövare kommer att ges tillstånd till gruvdrift vid en efterföljande miljöbalksprövning. De eventuella negativa ekonomiska konsekvenserna som förslaget kan få för sådana verksamhetsutövare är mot denna bakgrund acceptabla.</P>
<P class="p154 ft23">För verksamhetsutövare som utvinner andra mineral än uran bedöms inte förslaget leda till någon ökad utrednings- och bevisbörda som <SPAN class="ft5">SveMin </SPAN>har farhågor om, eftersom sådana verksamheter är undantagna förbudet genom kärnteknikförordningen och Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om naturligt förekommande radioaktivt material. Förslaget inverkar inte heller på möjligheten att prospektera med undantag för sådan provbrytning som utgör en kärnteknisk anläggning som kräver tillstånd enligt kärntekniklagen.</P>
<P class="p104 ft6">Det kan vara så att efterfrågan på s.k. innovationskritiska metaller och mineral ökar i framtiden bl.a. eftersom dessa metaller är nödvändiga för att utveckla grön energi, ny miljöteknik och miljöinnovationer. Regeringen har gett Sveriges geologiska undersökning i uppdrag att kartlägga möjligheterna för utvinning av innovationskritiska metaller och mineral i Sverige (N2018/01044/FÖF). Regeringen avser att följa utvecklingen av denna fråga i förhållande till nu aktuella lagändringar och vid behov överväga näringspolitiska åtgärder. En mer omfattande utvärdering av nu föreslagna ändringar i förhållande till utvinning av innovationskritiska metaller och mineral ska genomföras senast efter fem år.</P>
<P class="p155 ft4">20</P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p91 ft43">För enskilda innebär förslaget om att ta bort uran som koncessionsmineral att de får större inflytande över sin egendom eftersom de inte längre kan tvingas avstå mark genom ett koncessionsförfarande.</P>
<P class="p118 ft5">Ersättningsanspråk från innehavare av undersökningstillstånd</P>
<P class="p123 ft6">Enligt regeln om egendomsskyddet i 2 kap. 15 § regeringsformen finns en rätt till ersättning vid rådighetsbegränsningar. Exempel på ingrepp som omfattas av skyddet är tvångsövertagande av förmögenhetsrätt (äganderätt eller annan särskild rätt med ekonomiskt värde). Mycket talar för att ett tillstånd genom koncession att ta mineral eller liknande på annans fastighet omfattas av egendomsskyddet (se SOU 1993:40, del A, s. 47). I förarbetena till bestämmelsen anges att ersättning inte ska ges för den förlust som kan bestå i att förväntningar om ändring i markens användningsområde inte infrias till följd av dispositionsinskränkningar, t.ex. uteblivet tillstånd till en ny verksamhet som grustäkt eller markavvattning (se prop. 1993/94:117 s. 17).</P>
<P class="p156 ft35">Det finns inget företag som har bearbetningskoncession enligt minerallagen för uran. Däremot finns det fyra gällande undersökningstillstånd där uran omnämns särskilt. Dessutom finns det i dagsläget (den 31 augusti 2017) 570 giltiga undersökningstillstånd där det huvudsakliga syftet inte var undersökning efter uran, men där tillståndshavaren har getts en rätt att undersöka samtliga koncessionsmineral inkluderat uran. Frågan är därmed om det finns någon rätt till ersättning för dessa innehavare av undersökningstillstånd.</P>
<P class="p157 ft35">Ett undersökningstillstånd enligt minerallagen ger ensamrätt (även i förhållande till markägaren) att kartlägga berggrundsgeologin inom det aktuella området med syfte att ta reda på om det finns en fyndighet, hur den i så fall är beskaffad samt dess storlek och eventuella brytvärdhet. Ett undersökningstillstånd ger också företräde till bearbetningskoncession av den eventuella fyndigheten. Undersökningstillståndet ger dock inte någon rätt att direkt påbörja undersökningsarbete. För att få göra det krävs en arbetsplan. För att sedan få påbörja en gruvverksamhet krävs, förutom bearbetningskoncession, även tillstånd enligt miljöbalken, markanvisning enligt minerallagen samt bygg- och marklov enligt plan- och bygglagen (2010:900). Dessutom kan ytterligare tillstånd krävas om ansökan berör områden som omfattas av t.ex. kulturminnesskydd, strandskydd, artskydd eller biotopskydd.</P>
<P class="p157 ft35">Ett undersökningstillstånd är alltså ingen garanti för att en verksamhetsutövare kommer att ges tillstånd till gruvdrift. Ett undersökningstillstånd kan därmed inte jämställas med koncession. Enligt förslaget kommer nuvarande undersökningstillstånd löpa till dess giltighetstiden går ut. De kommer därefter inte gå att förnya när det gäller uran, men väl för alla andra koncessionsmineral. Regeringen bedömer att denna förändring inte kan anses vara en sådan rådighetsbegränsning som omfattas av rätten till ersättning enligt egendomsskyddet i regeringsformen.</P>
<P class="p158 ft5">Euratomfördraget</P>
<P class="p126 ft43">Fördraget om upprättandet av den europeiska atomenergigemenskapen, Euratom (i det följande kallat Euratomfördraget) innehåller bestämmelser</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p15 ft4">Prop. 2017/18:212</P>
<P class="p98 ft4">21</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p112 ft4">Prop. 2017/18:212</P>
<P class="p45 ft4">22</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p115 ft35">om att försörjningen med malmer, råmaterial och speciella klyvbara material, exempelvis anrikat uran och plutonium, inom gemenskapen ska säkerställas enligt principen om lika tillgång till resurserna och genom en gemensam försörjningspolitik (artikel 52). För att trygga dessa principer innehåller fördraget också regler om ägande- och optionsrätt för gemenskapen till de nämnda kärnmaterialen (artikel 57 och 86). Kommissionen får rekommendera medlemsstater att främja prospektering och utnyttjande av mineralfyndigheter (artikel 70). Om en medlemsstat inte följer kommissionens rekommendationer kan gemenskapen besluta om sanktioner. Dessa innebär att den berörda medlemsstaten ska anses ha avstått från rätten till lika tillgång till gemenskapens resurser.</P>
<P class="p159 ft35">Reglerna om optionsrätten är utformade för en situation med brist på uran, där användarna ska tillförsäkras en lika tillgång till kärnbränsle i enlighet med fördragets syften (prop. 1994/95:118 s. 20). Det råder överskott på uran på världsmarknaden och denna situation förväntas i stort sett bestå (prop. 1995/95:19 s. 276). Fördraget är delvis föråldrat och har inte tillämpats enligt sin ordalydelse. Euratomgemenskapen utövar sin optionsrätt genom Euratoms försörjningsbyrå (ESA – Euratom Supply Agency), som är en myndighet under Euratomgemenskapen och är upprättad med stöd av Euratomfördraget. ESA har med stöd av fördraget ensamrätt att ingå avtal om försörjningen med malmer, råmaterial och speciella klyvbara material inom gemenskapen. I praktiken innebär detta bl.a. att ESA alltid är avtalspart i alla avtal gällande kärnbränsle. Optionsrätten gäller endast material som redan har utvunnits eller framställts och innebär inte några skyldigheter för ett medlemsland att starta uranbrytning (SOU 2009:88 s <NOBR>219–220).</NOBR> Enligt artikel 194.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt har en medlemsstat rätt att bestämma villkoren för utnyttjande av dess energikällor, dess val mellan olika energikällor eller energiförsörjningens allmänna struktur. I en förklaring av samtliga avtalsparter i anslutningsfördraget om tillämpning av Euratomfördraget bekräftas också att varje medlemsstat själv avgör om den ska producera kärnenergi eller inte. Regeringen har mot denna bakgrund bedömt att Euratomfördraget inte utgör något hinder mot en avveckling av kärnkraften i Sverige (prop. 1996/97:176 s. 37). Regeringen gör samma bedömning nu när det gäller möjligheten att begränsa utvinningen av uran.</P>
<P class="p160 ft4">Ett land som inte följer en uppmaning att prospektera eller utöka sin befintliga gruvverksamhet drabbas av sanktionsregeln att landet inte får lika tillgång till övriga <NOBR>EU-länders</NOBR> resurser av t.ex. uran. Eftersom det inte råder någon brist på uran och inte heller förväntas uppstå någon sådan bedöms förslaget alltså inte innebära några konsekvenser vid en hypotetisk försörjningskris.</P>
<P class="p161 ft5">Konsekvenser för Sveriges energiförsörjning</P>
<P class="p119 ft23">Förslaget innebär att det i Sverige inte skulle vara möjligt att bryta, provbryta, bearbeta eller fysikaliskt eller kemiskt anrika uranhaltigt material i syfte att utvinna radionukliderna eller använda materialets radioaktivitet. Sverige skulle därmed inte ha möjlighet att framställa kärnbränsle till de svenska kärnkraftverken.</P>
<P class="p162 ft57">Uranets väg från prospektering till kärnbränsle är en lång och komplicerad process. I Sverige förekommer ingen brytning av uran och inte heller</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<P class="p133 ft4">någon isotopanrikning. Från kärnvapenspridningssynpunkt är isotopanrik- Prop. 2017/18:212 ningstekniken en känslig verksamhet eftersom den kan användas för att</P>
<P class="p163 ft6">anrika <NOBR>uran-235</NOBR> till mycket hög koncentration, s.k. höganrikat uran som kan användas som kärnvapenmaterial. När det gäller brytning av uran tar processen från prospektering till aktiv gruvverksamhet mycket lång tid. Att Sverige i ett förändrat säkerhetspolitiskt läge skulle kunna undvika effekterna av ett importstopp av uran genom att bli självförsörjande på produktionen av kärnbränsle i hela kedjan från prospektering till färdigt kärnbränsle är mycket osannolikt. Förslaget bedöms därför inte medföra några negativa konsekvenser för Sveriges energiförsörjning.</P>
<P class="p164 ft1"><SPAN class="ft3">9</SPAN><SPAN class="ft12">Författningskommentar</SPAN></P>
<P class="p165 ft17">9.1 Förslaget till lag om ändring i miljöbalken</P>
<P class="p118 ft21">9 kap.</P>
<P class="p166 ft20"><SPAN class="ft58">6 i § </SPAN>Tillstånd får inte ges till gruvdrift eller gruvanläggning för brytning, provbrytning, bearbetning eller fysikalisk eller kemisk anrikning av uranhaltigt material om gruvdriften eller gruvanläggningen utgör en kärnteknisk anläggning som kräver tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td30"><SPAN class="p3 ft4">I paragrafen, som är ny, anges i vilka fall tillstånd till gruvdrift eller gruv-</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td30"><SPAN class="p3 ft4">anläggning som avser uranhaltigt material inte får ges.</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p66 ft23">Förbudet är begränsat till sådana kärntekniska anläggningar som kräver</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td31"><SPAN class="p3 ft25"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p3 ft23">tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärnteknik-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td31"><SPAN class="p3 ft25"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td30"><SPAN class="p3 ft4">lagen). Det innebär att verksamheter som är undantagna tillståndsplikt</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p3 ft23">enligt <NOBR>4–15</NOBR> a §§ förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet eller</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td31"><SPAN class="p3 ft25"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p3 ft23">enligt Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter inte omfattas av förbudet.</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td31"><SPAN class="p3 ft25"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td30"><SPAN class="p3 ft4">Med begreppet kärnteknisk anläggning avses samma sak som i 2 § kärn-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p3 ft23">tekniklagen.</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td31"><SPAN class="p3 ft25"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p66 ft23">Paragrafen innebär att det inte är möjligt att ge tillstånd till gruvdrift för</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td31"><SPAN class="p3 ft25"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td30"><SPAN class="p3 ft4">att utvinna uran, dvs. en urangruva. Om syftet är att använda uranets fissila</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p3 ft23">egenskaper får tillstånd inte heller ges till brytning, provbrytning, bearbet-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td31"><SPAN class="p3 ft25"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p3 ft23">ning eller fysikalisk eller kemisk anrikning av uran som sker i samband</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td31"><SPAN class="p3 ft25"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td30"><SPAN class="p3 ft4">med primär eller sekundär utvinning av annat mineral. Om syftet med</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p3 ft23">uranbrytning är att utnyttja dess fissila egenskaper är det därmed t.ex. inte</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td31"><SPAN class="p3 ft25"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p3 ft23">möjligt att bryta uran tillsammans med vanadin om uranet inte före-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td31"><SPAN class="p3 ft25"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td30"><SPAN class="p3 ft4">kommer i låga halter. Det är inte heller möjligt att utvinna uran ur en bi-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p3 ft23">produkt eller avfall från gruvverksamhet för att använda uranets fissila</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td31"><SPAN class="p3 ft25"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p3 ft23">egenskaper. Däremot är brytning, provbrytning, bearbetning eller fysika-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td31"><SPAN class="p3 ft25"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td30"><SPAN class="p3 ft4">lisk eller kemisk anrikning av uran där syftet inte är att använda uranets</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p3 ft23">fissila egenskaper tillåten. Exempel på verksamheter som inte omfattas av</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td31"><SPAN class="p3 ft25"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p3 ft23">förbudet är gruvverksamhet som avser järnmalm, basmetaller, sällsynta</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td31"><SPAN class="p3 ft25"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td30"><SPAN class="p3 ft4">jordartsmetaller eller andra mineral där mineralet bryts, bearbetas eller</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p3 ft23">fysikaliskt eller kemiskt anrikas för andra ändamål än för att använda</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td31"><SPAN class="p3 ft25"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p3 ft23">uranets fissila egenskaper.</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td31"><SPAN class="p3 ft25"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td30"><SPAN class="p66 ft4">Med uttrycken brytning, bearbetning eller fysikalisk eller kemisk an-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td30"><SPAN class="p3 ft4">rikning avses alla de åtgärder som normalt förekommer vid gruvdrift och</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td31"><SPAN class="p17 ft4">23</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td30"><SPAN class="p3 ft59"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<P class="p99 ft23">Prop. 2017/18:212 mineralextraktion. Uttrycken omfattar också sekundär utvinning eller återvinning av mineral ur restprodukter från gruvdrift och mineralextraktion. Uttrycket ”fysikalisk eller kemisk anrikning” avser den anrikningsverksamhet som förekommer vid gruvverksamhet till skillnad från den isotopanrikning för att öka andelen <NOBR>uran-235</NOBR> som sker i ett senare skede av processen för att framställa kärnbränsle.</P>
<P class="p103 ft4">Uttrycket ”uranhaltigt material” omfattar såväl uran som föreningar där uran ingår.</P>
<P class="p102 ft23">Förbudet gäller även provbrytning. På samma sätt som för brytning, bearbetning eller fysikalisk eller kemisk anrikning är förbudet begränsat till sådana kärntekniska anläggningar som kräver tillstånd enligt kärntekniklagen.</P>
<P class="p151 ft4">Övervägandena finns i avsnitt 6.1. Bestämmelsen har utformats i linje med Lagrådets förslag.</P>
<P class="p167 ft21">17 kap.</P>
<P class="p168 ft6"><SPAN class="ft48">1 § </SPAN>Regeringen ska pröva tillåtligheten av nya verksamheter av följande slag:</P>
<P class="p169 ft61"><SPAN class="ft24">1.</SPAN><SPAN class="ft60">anläggningar för kärnteknisk verksamhet som prövas av regeringen enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet samt anläggningar för att bryta ämnen som kan användas för framställning av kärnbränsle,</SPAN></P>
<P class="p170 ft6"><SPAN class="ft24">2.</SPAN><SPAN class="ft62">allmänna farleder, och</SPAN></P>
<P class="p169 ft65"><SPAN class="ft63">3.</SPAN><SPAN class="ft64">geologisk lagring av koldioxid, om verksamheten inte avser lagring för forskningsändamål av mindre än 100 000 ton koldioxid.</SPAN></P>
<P class="p171 ft20">Trots första stycket 1 ska regeringen inte pröva tillåtligheten av verksamheter som är förbjudna enligt 9 kap. 6 i §.</P>
<P class="p172 ft4">I <SPAN class="ft5">första stycket punkt 1 </SPAN>tas anläggningar för att bryta uranhaltigt material bort från den obligatoriska tillåtlighetsprövningen eftersom sådana verksamheter är förbjudna enligt 9 kap. 6 i §.</P>
<P class="p102 ft23"><SPAN class="ft5">Andra stycket </SPAN>är nytt och innebär att den obligatoriska tillåtlighetsprövningen inte heller ska omfatta sådana andra verksamheter som är förbjudna enligt 9 kap. 6 i §.</P>
<P class="p171 ft4">Övervägandena finns i avsnitt 6.1. Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.</P>
<P class="p173 ft45"><SPAN class="ft15">9.2</SPAN><SPAN class="ft66">Förslaget till lag om ändring i minerallagen (1991:45)</SPAN></P>
<P class="p174 ft21"><SPAN class="ft21">1</SPAN><SPAN class="ft67">kap.</SPAN></P>
<P class="p129 ft7"><SPAN class="ft50">1</SPAN><SPAN class="ft68">§ </SPAN>Denna lag gäller undersökning och bearbetning av fyndigheter på egen eller annans mark av följande mineraliska ämnen (koncessionsmineral):</P>
<P class="p169 ft65"><SPAN class="ft63">1.</SPAN><SPAN class="ft64">antimon, arsenik, beryllium, bly, cesium, guld, iridium, järn som förekommer i berggrunden, kobolt, koppar, krom, kvicksilver, lantan och lantanider, litium, mangan, molybden, nickel, niob, osmium, palladium, platina, rodium, rubidium, rutenium, silver, skandium, strontium, tantal, tenn, titan, torium, vanadin, vismut, volfram, yttrium, zink och zirkonium,</SPAN></P>
<P class="p175 ft24"><SPAN class="ft24">2.</SPAN><SPAN class="ft69">andalusit, apatit, brucit, flusspat, grafit, kyanit, leror som är eldfasta eller klinkrande, magnesit, magnetkis, nefelinsyenit, sillimanit, stenkol, stensalt eller annat salt som förekommer på liknande sätt, svavelkis, tungspat och wollastonit,</SPAN></P>
<P class="p176 ft6"><SPAN class="ft24">3.</SPAN><SPAN class="ft62">olja, gasformiga kolväten och diamant.</SPAN></P>
<P class="p177 ft4">24</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<P class="p133 ft4">Paragrafen ändras endast på så sätt att uran tas bort ur uppräkningen i Prop. 2017/18:212 <SPAN class="ft5">punkt 1</SPAN>.</P>
<P class="p178 ft4">Övervägandena finns i avsnitt 6.2.</P>
<P class="p122 ft21">Ikraftträdande och övergångsbestämmelser</P>
<P class="p179 ft6"><SPAN class="ft24">1.</SPAN><SPAN class="ft62">Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2018.</SPAN></P>
<P class="p24 ft6"><SPAN class="ft24">2.</SPAN><SPAN class="ft62">Äldre föreskrifter gäller fortfarande för</SPAN></P>
<P class="p24 ft65"><SPAN class="ft63">a)</SPAN><SPAN class="ft70">undersökningstillstånd som har meddelats före ikraftträdandet,</SPAN></P>
<P class="p145 ft61"><SPAN class="ft24">b)</SPAN><SPAN class="ft71">ärenden om förlängning av undersökningstillstånd som har inletts hos bergmästaren före ikraftträdandet, och</SPAN></P>
<P class="p145 ft6"><SPAN class="ft6">c)</SPAN><SPAN class="ft72">ärenden om undersökningstillstånd som har inletts hos bergmästaren före ikraftträdandet.</SPAN></P>
<P class="p180 ft4">Enligt <SPAN class="ft5">punkt 1 </SPAN>träder lagen i kraft den 1 augusti 2018.</P>
<P class="p137 ft19">Av <SPAN class="ft18">punkt 2 </SPAN>framgår att äldre föreskrifter fortfarande gäller för undersökningstillstånd som har meddelats före ikraftträdandet. Äldre föreskrifter ska även fortsätta att gälla för ärenden om undersökningstillstånd och ärenden om förlängning av undersökningstillstånd enligt 2 kap. minerallagen som har inletts hos bergmästaren före ikraftträdandet.</P>
<P class="p181 ft4">25</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<P class="p112 ft4">Prop. 2017/18:212</P>
<P class="p182 ft4">Bilaga 1</P>
<P class="p183 ft1">Sammanfattning av skrivelsen Uranutvinning</P>
<P class="p184 ft4">Naturvårdsverket föreslår att ett förbud mot uranutvinning i Sverige bör göras genom ändringar i miljöbalken och i minerallagen, med följdändringar i mineralförordningen.</P>
<P class="p100 ft7">I 9 kap. miljöbalken föreslås en ny bestämmelse som innebär att tillstånd för gruvdrift eller gruvanläggning som medför brytning, bearbetning eller anrikning av uranhaltigt material som kan användas för framställning av kärnbränsle endast får ges om det behövs för att brytning, bearbetning eller anrikning av annat mineral ska kunna ske på ett ändamålsenligt sätt.</P>
<P class="p100 ft7">Naturvårdsverket föreslår också att uran tas bort som koncessionsmineral i minerallagen, vilket innebär att det inte kommer att gå att få undersökningstillstånd eller bearbetningskoncession för uran. Genom ändringen stärks markägarens ställning och det blir tydligare att alla miljöaspekter rörande uran ska behandlas i en prövning enligt miljöbalken.</P>
<P class="p154 ft6">Naturvårdsverket har samtidigt analyserat konsekvenserna av ett eventuellt förbud mot prospektering efter uran och funnit att det saknas miljöskäl för ett sådant förbud. Åtgärder för att undersöka förekomsten av uran i berggrunden kan bli mindre intressanta som en följd av ett förbud mot utvinning, men alltjämt förekomma som en del av prospektering efter vissa andra mineral. Naturvårdsverket anser att det även framöver ska vara tillåtet med såväl provborrning som provbrytning av uran under förutsättning att halten uran inte överstiger den tillåtna.</P>
<P class="p84 ft4">Naturvårdsverket konstaterar att det inte finns något miljötillstånd eller någon beviljad bearbetningskoncession för uran i Sverige idag och att effekterna av ett förbud mot utvinning av uran därför blir små.</P>
<P class="p185 ft4">26</P>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<P class="p59 ft4">Prop. 2017/18:212</P>
<P class="p186 ft4">Bilaga 2</P>
<P class="p73 ft1">Skrivelsens lagförslag</P>
<P class="p73 ft17">Förslag till lag om ändring i miljöbalken</P>
<P class="p187 ft31">Härigenom föreskrivs att det i miljöbalken ska införas en ny paragraf, 9 kap. 6 i § av följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr18 td14"><SPAN class="p3 ft5">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td13"><SPAN class="p3 ft20">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p188 ft21">9 kap.</P>
<P class="p189 ft5">6 i §</P>
<P class="p190 ft5">Tillstånd till gruvdrift eller gruvanläggning som medför brytning, bearbetning eller anrikning av uranhaltigt material som kan användas för framställning av kärnbränsle får endast ges</P>
<P class="p191 ft5"><SPAN class="ft5">1.</SPAN><SPAN class="ft73">i den mån det behövs för att brytning, bearbetning eller anrikning av annat mineral ska kunna bedrivas på ett ändamålsenligt sätt, och</SPAN></P>
<P class="p191 ft75"><SPAN class="ft5">2.</SPAN><SPAN class="ft74">syftet med verksamheten är brytning, bearbetning eller anrikning av annat mineral.</SPAN></P>
<P class="p192 ft27">Första stycket gäller även provbrytning.</P>
<P class="p193 ft4">27</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<P class="p112 ft4">Prop. 2017/18:212</P>
<P class="p182 ft4">Bilaga 2</P>
<P class="p168 ft17">Förslag till lag om ändring i minerallagen (1991:45)</P>
<P class="p194 ft31">Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § minerallagen (1991:45) ska ha följande lydelse.</P>
<P class="p195 ft5">Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</P>
<P class="p196 ft21">1 kap.</P>
<P class="p197 ft5">1 §</P>
<P class="p198 ft19">Denna lag gäller undersökning och bearbetning av fyndigheter på egen eller annans mark av följande mineraliska ämnen (koncessionsmineral):</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR height=0>
<TD width=82px></TD>
<TD width=52px></TD>
<TD width=71px></TD>
<TD width=64px></TD>
<TD width=18px></TD>
<TD width=15px></TD>
<TD width=11px></TD>
<TD width=34px></TD>
<TD width=14px></TD>
<TD width=33px></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td18"><SPAN class="p52 ft4">1. antimon,</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td32"><SPAN class="p3 ft4">arsenik,</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td17"><SPAN class="p21 ft6">beryllium,</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td18"><SPAN class="p52 ft4">1. antimon,</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr10 td19"><SPAN class="p19 ft4">arsenik, beryllium,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td14"><SPAN class="p3 ft23">bly, cesium, guld, iridium, järn som</SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr9 td15"><SPAN class="p3 ft24">bly, cesium, guld, iridium, järn som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td14"><SPAN class="p3 ft4">förekommer i berggrunden, kobolt,</SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr8 td15"><SPAN class="p3 ft6">förekommer i berggrunden, kobolt,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td18"><SPAN class="p3 ft23">koppar, krom,</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td33"><SPAN class="p21 ft23">kvicksilver, lantan</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td18"><SPAN class="p3 ft23">koppar, krom,</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td34"><SPAN class="p199 ft23">kvicksilver,</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td35"><SPAN class="p17 ft24">lantan</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td16"><SPAN class="p3 ft23">och lantanider, litium,</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p21 ft23">mangan,</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td36"><SPAN class="p3 ft23">och lantanider,</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td37"><SPAN class="p3 ft23">litium,</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td38"><SPAN class="p17 ft24">mangan,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td14"><SPAN class="p3 ft4">molybden, nickel, niob, osmium,</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td39"><SPAN class="p3 ft4">molybden,</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td40"><SPAN class="p3 ft4">nickel,</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td41"><SPAN class="p3 ft4">niob,</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td38"><SPAN class="p19 ft24">osmium,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td14"><SPAN class="p3 ft23">palladium, platina, rodium, ru-</SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr9 td15"><SPAN class="p3 ft23">palladium, platina, rodium, ru-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td14"><SPAN class="p3 ft23">bidium, rutenium, silver, skandi-</SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr9 td15"><SPAN class="p3 ft24">bidium, rutenium, silver, skandium,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td14"><SPAN class="p3 ft4">um, strontium, tantal, tenn, titan,</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td39"><SPAN class="p3 ft4">strontium,</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td40"><SPAN class="p200 ft4">tantal,</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td22"><SPAN class="p66 ft4">tenn,</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td35"><SPAN class="p19 ft4">titan,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td14"><SPAN class="p3 ft23">torium, <SPAN class="ft5">uran</SPAN>, vanadin, vismut, vol-</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td36"><SPAN class="p3 ft23">torium, vanadin,</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td37"><SPAN class="p3 ft23">vismut,</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td38"><SPAN class="p17 ft23">volfram,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td14"><SPAN class="p3 ft23">fram, yttrium, zink och zirkonium,</SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr9 td42"><SPAN class="p3 ft6">yttrium, zink och zirkonium,</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td35"><SPAN class="p3 ft25"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p169 ft23"><SPAN class="ft6">2.</SPAN><SPAN class="ft26">andalusit, apatit, brucit, flusspat, grafit, kyanit, leror som är eldfasta eller klinkrande, magnesit, magnetkis, nefelinsyenit, sillimanit, stenkol, stensalt eller annat salt som förekommer på liknande sätt, svavelkis, tungspat och wollastonit,</SPAN></P>
<P class="p170 ft4"><SPAN class="ft6">3.</SPAN><SPAN class="ft32">olja, gasformiga kolväten och diamant.</SPAN></P>
<P class="p201 ft4">28</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<P class="p59 ft4">Prop. 2017/18:212</P>
<P class="p186 ft4">Bilaga 3</P>
<P class="p73 ft1">Förteckning över remissinstanserna</P>
<P class="p202 ft35">Svea hovrätt (Mark- och miljööverdomstolen), Umeå tingsrätt (mark- och miljödomstolen), Östersunds tingsrätt (mark- och miljödomstolen), Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Kalmar län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Länsstyrelsen i Södermanlands län, Länsstyrelsen i Uppsala län, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Örebro län, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Sveriges geologiska undersökning (SGU), Bergsstaten, Statens energimyndighet, Statens geotekniska institut, Strålsäkerhetsmyndigheten, Chalmers tekniska högskola, Kungliga tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet, Regelrådet, Sametinget, Tillväxtverket, Verket för innovationssystem, Sveriges Kommuner och Landsting, Arjeplogs kommun, Arvidsjaurs kommun, Bergs kommun, Falköpings kommun, Skövde kommun, Sorsele kommun, Tomelilla kommun, Åre kommun, Östersunds kommun, Energiföretagen Sverige, EU Energy Corp, Föreningen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige (SveMin), Jernkontoret, Svenskt Näringsliv, LKAB, Boliden AB, Aura Energy Sweden AB, Continental Precious Minerals Incorporated, Eurasian Minerals Sweden AB, European Mineral Exploration AB, Mawson AB, MJ Resources, Nordic Resources, Orezone AB, Svenska Skifferoljeaktiebolaget, Tasman Metals AB, Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden WWF.</P>
<P class="p203 ft4">Yttrande har också inkommit från Kommunuppropet för ett kommunalt veto mot prospektering av alunskiffer, Kumla kommun, Kungl. Vetenskapsakademien, Samling för Häggåns utveckling, SKGS och Sveriges kärntekniska sällskap.</P>
<P class="p204 ft4">29</P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H50321230x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p112 ft4">Prop. 2017/18:212</P>
<P class="p182 ft4">Bilaga 4</P>
<P class="p183 ft1">Lagrådsremissens lagförslag</P>
<P class="p205 ft17">Förslag till lag om ändring i miljöbalken</P>
<P class="p194 ft31">Härigenom föreskrivs att det i miljöbalken ska införas en ny paragraf, 9 kap. 6 i §, av följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr18 td12"><SPAN class="p3 ft5">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td13"><SPAN class="p3 ft20">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p206 ft21">9 kap.</P>
<P class="p207 ft5">6 i §</P>
<P class="p208 ft4">Tillstånd får inte ges till gruvdrift eller gruvanläggning för brytning, provbrytning, bearbetning eller fysikalisk eller kemisk anrikning av uranhaltigt material som ska prövas av regeringen enligt 17 kap. 1 § 1.</P>
<P class="p209 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2018.</P>
<P class="p210 ft4">30</P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H50321231x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p15 ft17">Förslag till lag om ändring i minerallagen (1991:45)</P>
<P class="p211 ft31">Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § minerallagen (1991:45) ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr18 td14"><SPAN class="p3 ft5">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td13"><SPAN class="p3 ft20">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p212 ft21"><SPAN class="ft21">1</SPAN><SPAN class="ft76">kap.</SPAN></P>
<P class="p213 ft4">1 §</P>
<P class="p214 ft35">Denna lag gäller undersökning och bearbetning av fyndigheter på egen eller annans mark av följande mineraliska ämnen (koncessionsmineral):</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR height=0>
<TD width=64px></TD>
<TD width=18px></TD>
<TD width=25px></TD>
<TD width=26px></TD>
<TD width=23px></TD>
<TD width=49px></TD>
<TD width=64px></TD>
<TD width=17px></TD>
<TD width=16px></TD>
<TD width=10px></TD>
<TD width=35px></TD>
<TD width=14px></TD>
<TD width=32px></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td18"><SPAN class="p66 ft4">1. antimon,</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td43"><SPAN class="p3 ft4">arsenik,</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td44"><SPAN class="p215 ft6">beryllium,</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td45"><SPAN class="p66 ft4">1. antimon,</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr10 td19"><SPAN class="p17 ft4">arsenik, beryllium,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr9 td14"><SPAN class="p3 ft23">bly, cesium, guld, iridium, järn som</SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr9 td46"><SPAN class="p3 ft24">bly, cesium, guld, iridium, järn som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr8 td14"><SPAN class="p3 ft4">förekommer i berggrunden, kobolt,</SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr8 td46"><SPAN class="p3 ft24">förekommer i berggrunden, kobolt,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td18"><SPAN class="p3 ft23">koppar, krom,</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td34"><SPAN class="p199 ft23">kvicksilver,</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td47"><SPAN class="p215 ft24">lantan</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td45"><SPAN class="p3 ft23">koppar, krom,</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td48"><SPAN class="p216 ft23">kvicksilver,</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td49"><SPAN class="p17 ft24">lantan</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr9 td50"><SPAN class="p3 ft23">och lantanider, litium,</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td44"><SPAN class="p215 ft23">mangan,</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td36"><SPAN class="p3 ft23">och lantanider,</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td37"><SPAN class="p3 ft23">litium,</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td51"><SPAN class="p17 ft24">mangan,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td39"><SPAN class="p3 ft4">molybden,</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td52"><SPAN class="p3 ft4">nickel,</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td53"><SPAN class="p215 ft6">niob, osmium,</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td39"><SPAN class="p3 ft4">molybden,</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td52"><SPAN class="p3 ft4">nickel,</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td54"><SPAN class="p3 ft4">niob,</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td51"><SPAN class="p17 ft24">osmium,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr9 td14"><SPAN class="p3 ft23">palladium, platina, rodium, rubi-</SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr9 td46"><SPAN class="p3 ft23">palladium, platina, rodium, rubi-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr9 td14"><SPAN class="p3 ft23">dium, rutenium, silver, skandium,</SPAN> </TD>
<TD colspan=7 class="tr9 td46"><SPAN class="p3 ft6">dium, rutenium, silver, skandium,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td39"><SPAN class="p3 ft4">strontium,</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td52"><SPAN class="p200 ft4">tantal,</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td47"><SPAN class="p52 ft4">tenn,</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td47"><SPAN class="p215 ft4">titan,</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td39"><SPAN class="p3 ft4">strontium,</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td52"><SPAN class="p200 ft4">tantal,</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td47"><SPAN class="p52 ft4">tenn,</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td49"><SPAN class="p17 ft4">titan,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr9 td14"><SPAN class="p3 ft23">torium, <SPAN class="ft5">uran</SPAN>, vanadin, vismut, vol-</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td36"><SPAN class="p3 ft23">torium, vanadin,</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td37"><SPAN class="p3 ft23">vismut,</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td51"><SPAN class="p17 ft23">volfram,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr9 td14"><SPAN class="p3 ft23">fram, yttrium, zink och zirkonium,</SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr9 td42"><SPAN class="p3 ft6">yttrium, zink och zirkonium,</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td49"><SPAN class="p3 ft25"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p92 ft23"><SPAN class="ft6">2.</SPAN><SPAN class="ft77">andalusit, apatit, brucit, flusspat, grafit, kyanit, leror som är eldfasta eller klinkrande, magnesit, magnetkis, nefelinsyenit, sillimanit, stenkol, stensalt eller annat salt som förekommer på liknande sätt, svavelkis, tungspat och wollastonit,</SPAN></P>
<P class="p24 ft4"><SPAN class="ft6">3.</SPAN><SPAN class="ft13">olja, gasformiga kolväten och diamant.</SPAN></P>
<P class="p217 ft4"><SPAN class="ft6">1.</SPAN><SPAN class="ft13">Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2018.</SPAN></P>
<P class="p24 ft4"><SPAN class="ft6">2.</SPAN><SPAN class="ft13">Äldre föreskrifter gäller fortfarande för</SPAN></P>
<P class="p24 ft4"><SPAN class="ft4">a)</SPAN><SPAN class="ft32">undersökningstillstånd som har meddelats före ikraftträdandet,</SPAN></P>
<P class="p92 ft23"><SPAN class="ft23">b)</SPAN><SPAN class="ft77">ärenden om förlängning av undersökningstillstånd som har inletts före ikraftträdandet, och</SPAN></P>
<P class="p95 ft4"><SPAN class="ft4">c)</SPAN><SPAN class="ft32">ärenden om undersökningstillstånd som har inletts hos bergmästaren före ikraftträdandet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p15 ft4">Prop. 2017/18:212</P>
<P class="p218 ft4">Bilaga 4</P>
<P class="p219 ft4">31</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<P class="p112 ft4">Prop. 2017/18:212</P>
<P class="p182 ft4">Bilaga 5</P>
<P class="p183 ft1">Lagrådets yttrande</P>
<P class="p183 ft4">Utdrag ur protokoll vid sammanträde <NOBR>2018-03-16</NOBR></P>
<P class="p220 ft31">Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Thomas Bull.</P>
<P class="p221 ft17">Förbud mot utvinning av uran</P>
<P class="p222 ft35">Enligt en lagrådsremiss den 1 mars 2018 har regeringen (Miljö- och energidepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till</P>
<P class="p170 ft4"><SPAN class="ft6">1.</SPAN><SPAN class="ft32">lag om ändring i miljöbalken,</SPAN></P>
<P class="p170 ft4"><SPAN class="ft6">2.</SPAN><SPAN class="ft32">lag om ändring i minerallagen (1991:45)</SPAN></P>
<P class="p223 ft31">Förslaget har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunnige Christoffer Sheats.</P>
<P class="p167 ft4">Förslaget föranleder följande yttrande av <SPAN class="ft5">Lagrådet</SPAN>:</P>
<P class="p224 ft21">Förslagens syfte</P>
<P class="p225 ft4">I remissen föreslås en ny bestämmelse som innebär att det inte ska vara möjligt att utvinna uran. Förslaget motiveras inte närmare. Vad som anförs är att det fortfarande är möjligt att få tillstånd till sådan gruvdrift vars huvudsyfte är att utvinna uran och att det därför i lagen bör tas in ett uttryckligt förbud mot att ge tillstånd till uranbrytning.</P>
<P class="p100 ft6">Lagrådet noterar till en början att – enligt uppgift i remissen – någon uranbrytning inte förekommer i Sverige. Vidare redovisas i remissen lagregleringar som innebär att uranbrytning kräver tre separata tillstånd, beslutade enligt miljöbalken, minerallagen och kärntekniklagen. Det framhålls också att ett tillstånd kräver att kommunen tillstyrker.</P>
<P class="p102 ft23">Mot den angivna bakgrunden är det svårt att se vad remissens lagförslag tillför till den reglering som redan finns. Lagrådet saknar underlag för att bedöma om den föreslagna lagregleringen behövs (jfr 8 kap. 22 § 4 regeringsformen).</P>
<P class="p226 ft4">Beträffande förslagets enskildheter har Lagrådet följande synpunkter.</P>
<P class="p227 ft21">Förslaget till lag om ändring i miljöbalken</P>
<P class="p153 ft5">9 kap. 6 i §</P>
<P class="p129 ft19">Enligt paragrafen får tillstånd inte ges till gruvdrift eller gruvanläggning för brytning, provbrytning, bearbetning eller fysikalisk eller kemisk anrikning av uranhaltigt material som ska prövas av regeringen enligt 17 kap. 1 § 1 miljöbalken. Det föreslagna förbudet begränsas alltså med en hänvisning till en bestämmelse som föreskriver att regeringen ska pröva till-</P>
<P class="p228 ft78">åtligheten av sådan uranutvinning som remissen avser att förbjuda.</P>
<P class="p15 ft4">32</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr11 td55"><SPAN class="p229 ft6">Det är inte rimligt att regeringen ska pröva tillåtligheten av en verksam-</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td56"><SPAN class="p3 ft24">Prop. 2017/18:212</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td55"><SPAN class="p229 ft24">het som aldrig kan få tillstånd. Förbudsbestämmelsen bör formuleras om</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td56"><SPAN class="p3 ft4">Bilaga 5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td55"><SPAN class="p229 ft24">så att det direkt framgår att tillstånd endast får ges till verksamheter som</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td56"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td55"><SPAN class="p229 ft23">prövas av Strålsäkerhetsmyndigheten enligt <NOBR>16–19</NOBR> §§ förordningen</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td56"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td55"><SPAN class="p229 ft6">(1984:14) om kärnteknisk verksamhet eller som är undantagna från till-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td56"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td55"><SPAN class="p229 ft24">ståndsplikt enligt <NOBR>4–15</NOBR> a §§ i den förordningen eller enligt Strålsäkerhets-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td56"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td55"><SPAN class="p229 ft24">myndighetens föreskrifter. Lagrådet förordar också att 17 kap. 1 § 1 miljö-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td56"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td55"><SPAN class="p229 ft24">balken ändras så att uranutvinning som ska omfattas av förbudet inte ska</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td56"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td55"><SPAN class="p3 ft23">tillåtlighetsprövas av regeringen.</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td56"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td55"><SPAN class="p229 ft24">Det föreslagna förbudet sammanhänger med bestämmelserna om straff</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td56"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td55"><SPAN class="p229 ft24">i miljöbalken. Den som bryter mot bestämmelser i balken om nödvändiga</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td56"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td55"><SPAN class="p229 ft6">tillstånd kan sålunda komma att straffas. Av författningskommentaren till</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td56"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td55"><SPAN class="p229 ft6">den föreslagna regeln framgår att inte all brytning, provbrytning m.m. där</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td56"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td55"><SPAN class="p229 ft24">uranhaltigt material förekommer är förbjuden, utan endast sådan där syftet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td56"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td55"><SPAN class="p229 ft24">är att använda uranets fissila egenskaper (s. 21). Detta väsentliga undantag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td56"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td55"><SPAN class="p229 ft24">från vad som utgör en straffbar gärning framgår inte av lagtexten. Regler-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td56"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td55"><SPAN class="p229 ft24">ingen bör inte utformas så att straffansvaret blir mer vidsträckt än som är</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td56"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td55"><SPAN class="p3 ft23">avsett.</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td56"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td55"><SPAN class="p229 ft6">Lagrådet anser därför att den i författningskommentaren angivna beg-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td56"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td55"><SPAN class="p3 ft4">ränsningen ska komma direkt till uttryck i paragrafen.</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td56"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p230 ft4">33</P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H50321234x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p112 ft4">Prop. 2017/18:212</P>
<P class="p231 ft1">Miljö- och energidepartementet</P>
<P class="p195 ft4">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 2018</P>
<P class="p232 ft43">Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Wallström, M Johansson, Baylan, Hallengren, Bucht, Hultqvist, Andersson, Hellmark Knutsson, Bolund, Damberg, Bah Kuhnke, Strandhäll, Shekarabi, Fridolin, Eriksson, Linde, Skog, Ekström, Fritzon, Eneroth</P>
<P class="p233 ft4">Föredragande: statsrådet Skog</P>
<P class="p234 ft4">Regeringen beslutar proposition Förbud mot utvinning av uran</P>
<P class="p235 ft4">34</P>
</DIV>
</div><style>
TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}
P {
zdisplay:block;
}
.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}
.xecp {
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.ec {
border-style:solid;
border-width:1px;
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.TOPS {
overflow:visable;
margin:2px;
width:690px !important;
}
</style>
11Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken.BifallBifall2017/18:NU13NU22Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i minerallagen (1991:45).BifallBifall2017/18:NU13NUBBordlagd2018-03-27 00:00:00inträffat0behandlingINLInlämnad2018-03-27 00:00:00inträffat0behandlingHÄNHänvisad2018-03-28 00:00:00inträffat0behandlingMOTMotionstid slutar2018-04-11 00:00:00inträffat0behandling0218878014918Stefan LöfvenS1Statsråd10334816698724Karolina SkogMP2Statsråd2inlamnatavInlämnat avMiljö- och energidepartementetH5032122018-06-13 14:04:56statustextstatustextÄrendet är avslutatH5032122018-05-17 12:28:27tilldelatTilldelatNäringsutskottetH5032122018-06-13 14:04:56H503212prop_201718__212.pdf331981pdfFörbud mot utvinning av uranhttps://data.riksdagen.se/fil/21ACB6B3-5E6E-475B-A1A1-476EDBAE3B54behandlas_i2017/18:NU13H501NU13bet2017/18NU13Förbud mot utvinning av uranbetBetänkandeföljdmotionav Lars Hjälmered m.fl. (M, L, KD)<br />med anledning av prop. 2017/18:212 Förbud mot utvinning av uranH5024110mot2017/184110med anledning av prop. 2017/18:212 Förbud mot utvinning av uranav Lars Hjälmered m.fl. (M, L, KD)motMotionföljdmotionav Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD)<br />med anledning av prop. 2017/18:212 Förbud mot utvinning av uranH5024096mot2017/184096med anledning av prop. 2017/18:212 Förbud mot utvinning av uranav Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD)motMotion