<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>4801706</hangar_id>
 <dok_id>H503110</dok_id>
 <rm>2017/18</rm>
 <beteckning>110</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 2017/18:110</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Kulturdepartementet</organ>
 <mottagare>KrU</mottagare>
 <nummer>110</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2018-02-22 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2018-05-24 16:20:42</systemdatum>
 <publicerad>2018-02-22 00:00:00</publicerad>
 <titel>Politik för gestaltad livsmiljö</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>Klar</status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>prop-RIM</source>
 <sourceid>88717322-0bc5-455c-9d45-0e32fc066415</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/H503110/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/H503110</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H503110</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div style="margin:3px;"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}

#page_1 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:546px;z-index:-1;width:54px;height:97px;}
#page_1 #dimg1 #img1  {width:54px;height:97px;}




#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_2 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_2 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 135px;}
#page_3 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_3 #id_2 {border:none;z:b;margin:103px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_7 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_7 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_9 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_11 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_13 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_15 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_17 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_19 #dimg1z{position:absolute;top:70px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:269px;}
#page_19 #dimg1 #img1  {width:394px;height:269px;}




#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_23 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}

#page_24 #dimg1z{position:absolute;top:102px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:69px;}
#page_24 #dimg1 #img1  {width:394px;height:69px;}




#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_25 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_26 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_27 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_29 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}





#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_31 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_33 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_35 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}





#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}





#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}





#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}

#page_38 #dimg1z{position:absolute;top:649px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:54px;}
#page_38 #dimg1 #img1  {width:394px;height:54px;}




#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_39 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}





#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_41 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}





#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_43 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}





#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}





#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}





#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}





#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_47 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}





#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}





#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}





#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}





#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}





#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_53 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}





#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}





#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}

#page_55 #dimg1z{position:absolute;top:33px;left:63px;z-index:-1;width:394px;height:146px;}
#page_55 #dimg1 #img1  {width:394px;height:146px;}




#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_56 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}





#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_57 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}





#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}





#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}





#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_61 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}





#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}





#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_63 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}





#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}

#page_64 #dimg1z{position:absolute;top:95px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:85px;}
#page_64 #dimg1 #img1  {width:394px;height:85px;}




#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}





#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}





#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_68 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}





#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_69 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}





#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}





#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}





#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}





#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_73 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}





#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}





#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}





#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_77 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}





#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}

#page_78 #dimg1z{position:absolute;top:358px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:192px;}
#page_78 #dimg1 #img1  {width:394px;height:192px;}




#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_79 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}





#page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}





#page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_81 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}





#page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_82 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}





#page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_84 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}





#page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_85 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_85 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_85 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_85 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}





#page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_86 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}





#page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_87 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}





#page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_88 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}





#page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}





#page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_90 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}





#page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_91 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}

#page_91 #dimg1z{position:absolute;top:190px;left:0px;z-index:-1;width:112px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_91 #dimg1 #img1  {width:112px;height:1px;}




.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}

.ft0{font:  18px 'Verdana' !important;l-h: 32px;}
.ft1{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;}
.ft2{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft3{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft4{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft5{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft6{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft7{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft8{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 32px;l-h: 15px;}
.ft9{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 20px;l-h: 15px;}
.ft10{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;position: relative; bottom: -6px;}
.ft11{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft12{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft13{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft14{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft15{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft16{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 22px;}
.ft17{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;}
.ft18{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft19{font:  10px 'Symbol' !important;l-h: 12px;}
.ft20{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 16px;}
.ft21{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;}
.ft22{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft23{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft24{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft25{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft26{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 15px;}
.ft27{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft28{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 16px;}
.ft29{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 15px;}
.ft30{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft31{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft32{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft33{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft34{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft35{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft36{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft37{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;}
.ft38{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;}
.ft39{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;}
.ft40{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft41{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 19px;}
.ft42{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft43{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 30px;l-h: 19px;}
.ft44{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft45{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 51px;l-h: 26px;}
.ft46{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 26px;}
.ft47{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft48{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft49{font:  12px 'Calibri' !important;l-h: 17px;}
.ft50{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft51{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 50px;l-h: 22px;}
.ft52{font:  12px 'Calibri' !important;l-h: 15px;}
.ft53{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 25px;}

.p0{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p3{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p4{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p5{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p10{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p11{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p12{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 241px;margin-bottom: 0px !important;}
.p13{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p14{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 753px;margin-bottom: 0px !important;}
.p15{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p16{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p17{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p19{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p23{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p24{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 648px;margin-bottom: 0px !important;}
.p26{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p27{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p28{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p29{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p30{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p31{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p32{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p33{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 84px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p34{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p35{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p36{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p37{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p38{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p39{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p40{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p41{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p42{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p43{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p44{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p45{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 752px;margin-bottom: 0px !important;}
.p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p49{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p50{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p51{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p52{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p53{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p54{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p55{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p56{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p57{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 21px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p58{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p59{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p60{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p61{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p62{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p63{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p64{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p65{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p66{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 752px;margin-bottom: 0px !important;}
.p67{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p68{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p69{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p70{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p71{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p72{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p73{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p74{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p75{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.131px;}
.p76{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p77{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p78{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p79{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p80{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p81{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p82{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p83{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p84{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p85{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p86{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p87{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p88{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p90{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p91{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p92{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p93{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p94{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p95{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p96{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p97{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p98{text-align: left;margin-top: 288px;margin-bottom: 0px !important;}
.p99{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p101{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p102{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p103{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p104{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p105{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p106{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p107{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p108{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p109{text-align: right;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p110{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p111{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p112{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p113{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p114{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p115{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p117{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p118{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p119{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p120{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p121{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p122{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p123{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p124{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p125{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p126{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p127{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p128{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p129{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p130{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p131{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p134{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p135{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p136{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p137{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p138{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p139{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p140{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p141{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p142{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p143{text-align: left;margin-top: 753px;margin-bottom: 0px !important;}
.p144{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p145{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p146{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p147{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p148{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p149{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p150{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p151{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p153{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p154{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p155{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p156{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p157{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p158{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p159{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p160{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p161{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p163{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p164{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p166{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p167{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p168{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p169{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p170{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p171{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p172{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p173{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p174{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p175{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p176{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p177{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p178{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p179{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p180{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p181{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p182{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p183{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p184{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p185{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p186{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p187{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 9px;}
.p188{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 9px;}
.p189{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p190{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 9px;}
.p191{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p192{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p193{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p194{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p195{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p197{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p198{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p199{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p200{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p201{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p202{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p203{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p204{text-align: left;margin-top: 181px;margin-bottom: 0px !important;}
.p205{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p207{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p209{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p211{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p212{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p213{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p214{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p215{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p216{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p217{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p218{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p219{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p220{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p221{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p222{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p224{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p225{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p226{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p227{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p228{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p229{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p230{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p231{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p232{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p233{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p234{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p235{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p236{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p237{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p239{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p240{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p241{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p242{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 126px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p243{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p244{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p245{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p246{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p247{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p248{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p250{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p252{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p253{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p254{text-align: left;margin-top: 315px;margin-bottom: 0px !important;}
.p255{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p256{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p257{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p258{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p259{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p260{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p261{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p262{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p263{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p264{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p265{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p266{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p267{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p268{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p269{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p270{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p271{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p272{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p273{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p274{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p275{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p276{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p277{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 737px;margin-bottom: 0px !important;}
.p278{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p279{text-align: left;margin-top: 738px;margin-bottom: 0px !important;}
.p280{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p281{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p282{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p283{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p284{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p285{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p286{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p287{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p288{text-align: left;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 331px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;}
.td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 331px;vertical-align: bottom;}
.td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 342px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 318px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 396px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 368px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 525px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 446px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 294px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 469px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 464px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 267px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 309px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;}
.td51{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;}
.td52{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td53{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;}
.td54{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td59{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;}
.td60{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;}
.td61{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 383px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 259px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td76{border-left: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td77{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td78{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td79{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td80{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td81{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;}
.td82{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td83{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td84{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 317px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 353px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 278px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 502px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 426px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 366px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}

.tr0{heightzzz: 31px;}
.tr1{heightzzz: 23px;}
.tr2{heightzzz: 22px;}
.tr3{heightzzz: 21px;}
.tr4{heightzzz: 15px;}
.tr5{heightzzz: 14px;}
.tr6{heightzzz: 18px;}
.tr7{heightzzz: 20px;}
.tr8{heightzzz: 16px;}
.tr9{heightzzz: 19px;}
.tr10{heightzzz: 47px;}
.tr11{heightzzz: 26px;}
.tr12{heightzzz: 8px;}
.tr13{heightzzz: 29px;}
.tr14{heightzzz: 30px;}
.tr15{heightzzz: 33px;}
.tr16{heightzzz: 28px;}
.tr17{heightzzz: 5px;}
.tr18{heightzzz: 27px;}
.tr19{heightzzz: 24px;}
.tr20{heightzzz: 6px;}
.tr21{heightzzz: 32px;}
.tr22{heightzzz: 34px;}
.tr23{heightzzz: 11px;}
.tr24{heightzzz: 10px;}
.tr25{heightzzz: 17px;}
.tr26{heightzzz: 3px;}
.tr27{heightzzz: 2px;}
.tr28{heightzzz: 4px;}
.tr29{heightzzz: 9px;}
.tr30{heightzzz: 25px;}
.tr31{heightzzz: 7px;}

.t0{width: 552px;margin-leftZ: 69px;margin-top: 5px;f:20px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 431px;margin-top: 16px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 348px;margin-leftZ: 75px;margin-top: 1px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 431px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 419px;f:20px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 555px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 278px;f:20px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 564px;margin-top: 17px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 564px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 564px;margin-top: 38px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 555px;f:20px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 557px;margin-leftZ: 6px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 515px;margin-leftZ: 6px;f:20px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 565px;margin-top: 24px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 555px;margin-top: 23px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t15{width: 565px;margin-top: 29px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t16{width: 555px;margin-leftZ: 68px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t17{width: 555px;margin-top: 11px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t18{width: 564px;margin-top: 8px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t19{width: 564px;margin-top: 12px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t20{width: 555px;margin-top: 30px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t21{width: 555px;margin-top: 8px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t22{width: 564px;margin-top: 3px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t23{width: 556px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t24{width: 534px;margin-leftZ: 19px;f:13px 'Verdana' !important;}

&lt;/STYLE&gt;



&lt;DIV id="page_1"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H5031101x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;Regeringens proposition 2017/18:110&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft1"&gt;Politik för gestaltad livsmiljö&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;SPAN class="p2 ft1"&gt;Prop.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;SPAN class="p2 ft1"&gt;2017/18:110&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft3"&gt;Stockholm den 22 februari 2018&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft4"&gt;Stefan Löfven&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft4"&gt;Alice Bah Kuhnke&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft3"&gt;(Kulturdepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft1"&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft3"&gt;I denna proposition föreslås ett nytt nationellt mål för &lt;NOBR&gt;arkitektur-,&lt;/NOBR&gt; form- och designpolitiken. Arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön. Propositionen tar ett helhetsgrepp om arbetet med den gestaltade livsmiljön och utgör samtidigt en samlad nationell arkitekturpolicy.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft5"&gt;Ansvarsstrukturen tydliggörs och stärks för att främja den gestaltade livsmiljöns kvalitet och för att stödja utvecklingen inom området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft3"&gt;1&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p13 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft3"&gt;2&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft1"&gt;Innehållsförteckning&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_4"&gt;1&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft3"&gt;&lt;A href="#page_4"&gt;Förslag till riksdagsbeslut .................................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_4"&gt;4&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_5"&gt;2&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft3"&gt;&lt;A href="#page_5"&gt;Ärendet och dess beredning ..............................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_5"&gt;5&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_6"&gt;3&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft3"&gt;&lt;A href="#page_6"&gt;Bakgrund...........................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_6"&gt;6&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft3"&gt;&lt;A href="#page_6"&gt;3.1&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft3"&gt;&lt;A href="#page_6"&gt;Framväxten av en politik för arkitektur, form och&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft6"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft7"&gt;&lt;A href="#page_6"&gt;design .................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft7"&gt;&lt;A href="#page_6"&gt;6&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p18 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_10"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Aktuella författningar, regleringar och mål inom&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_10"&gt;arkitektur-,&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_10"&gt; form- och designområdet...............................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_10"&gt;10&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_16"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Ny &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_16"&gt;arkitektur-,&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_16"&gt; form- och designpolitik för hållbara gestaltade&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_16"&gt;livsmiljöer .......................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_16"&gt;16&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_19"&gt;5 Nytt nationellt mål för arkitektur, form och design ........................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_19"&gt;19&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_24"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;En stärkt struktur för utveckling av hållbara gestaltade&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_24"&gt;livsmiljöer .......................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_24"&gt;24&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;&lt;A href="#page_24"&gt;6.1&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td0"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_24"&gt;Samling för hållbara gestaltade livsmiljöer......................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_24"&gt;24&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;&lt;A href="#page_28"&gt;6.2&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td0"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_28"&gt;Utvecklad roll för Boverket..............................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_28"&gt;28&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;&lt;A href="#page_36"&gt;6.3&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td0"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_36"&gt;Hållbar stadsutveckling ....................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_36"&gt;36&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;&lt;A href="#page_37"&gt;6.4&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td0"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_37"&gt;Staten som förebild...........................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_37"&gt;37&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;&lt;A href="#page_38"&gt;6.5&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td0"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_38"&gt;Samverkansforum.............................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_38"&gt;38&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;&lt;A href="#page_40"&gt;6.6&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td0"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_40"&gt;Upphandling.....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_40"&gt;40&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;&lt;A href="#page_42"&gt;6.7&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td0"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_42"&gt;Enprocentregeln ...............................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_42"&gt;42&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;&lt;A href="#page_44"&gt;6.8&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td0"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_44"&gt;Regionala och lokala arenor för dialog ............................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_44"&gt;44&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;&lt;A href="#page_45"&gt;6.9&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td0"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_45"&gt;Designsamlingar...............................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_45"&gt;45&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;&lt;A href="#page_48"&gt;6.10&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td0"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_48"&gt;Samarbete inom designområdet .......................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_48"&gt;48&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_49"&gt;7 Arkitektur, form och design för ett hållbart samhälle .....................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_49"&gt;49&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;&lt;A href="#page_49"&gt;7.1&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td0"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_49"&gt;Bostäder av hög arkitektonisk kvalitet .............................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_49"&gt;49&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;&lt;A href="#page_50"&gt;7.2&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td0"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_50"&gt;Kvalitet i arbetsmiljön......................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_50"&gt;50&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;&lt;A href="#page_51"&gt;7.3&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td0"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_51"&gt;Hållbar gestaltning av samhällets offentliga rum .............&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_51"&gt;51&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;&lt;A href="#page_55"&gt;7.4&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td0"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_55"&gt;Plats för barn och unga.....................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_55"&gt;55&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;&lt;A href="#page_59"&gt;7.5&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td0"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_59"&gt;Samhällen som håller ihop ...............................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_59"&gt;59&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;&lt;A href="#page_62"&gt;7.6&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td0"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_62"&gt;Ökad tillgänglighet...........................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_62"&gt;62&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;&lt;A href="#page_64"&gt;7.7&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td0"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_64"&gt;Kulturhistoriska värden ....................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_64"&gt;64&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;&lt;A href="#page_67"&gt;7.8&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td0"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_67"&gt;Konst i gemensamma miljöer...........................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_67"&gt;67&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;&lt;A href="#page_71"&gt;7.9&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td0"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_71"&gt;Livscykelperspektiv .........................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_71"&gt;71&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_74"&gt;8 Internationella perspektiv................................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_74"&gt;74&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;&lt;A href="#page_74"&gt;8.1&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td0"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft7"&gt;&lt;A href="#page_74"&gt;Gestaltad livsmiljö för en global hållbar utveckling.........&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft7"&gt;&lt;A href="#page_74"&gt;74&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p18 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_75"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Arkitektur, form och design som export- och&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft3"&gt;&lt;A href="#page_75"&gt;besöksnäring.....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_75"&gt;75&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td11"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;&lt;A href="#page_78"&gt;9 Konsekvensanalys...........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_78"&gt;78&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Bilaga 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft3"&gt;&lt;A href="#page_81"&gt;Sammanfattning av betänkandet Gestaltad livsmiljö&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft3"&gt;&lt;A href="#page_81"&gt;– en ny politik för arkitektur, form och design (SOU&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_81"&gt;2015:88) ...........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_81"&gt;81&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft3"&gt;&lt;A href="#page_88"&gt;Förteckning över remissinstanserna .................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_88"&gt;88&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td11"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;&lt;A href="#page_91"&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 februari&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_91"&gt;2018 .......................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;A href="#page_91"&gt;91&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p13 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft3"&gt;3&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td15"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110 &lt;SPAN class="ft10"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft1"&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p22 ft3"&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;godkänner vad regeringen föreslår om införande av ett nytt nationellt mål för &lt;NOBR&gt;arkitektur-,&lt;/NOBR&gt; form- och designpolitiken (avsnitt 5),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;upphäver nuvarande mål för en statlig politik för arkitektur, formgivning och design.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft3"&gt;4&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;P class="p13 ft1"&gt;2 Ärendet och dess beredning &lt;SPAN class="ft12"&gt;Prop. 2017/18:110&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft13"&gt;Den 15 maj 2014 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av den statliga politiken för arkitektur, form och design (dir. 2014:69). Utredningen antog namnet Gestaltad livsmiljö&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft3"&gt;– en ny politik för arkitektur, form och design (Ku 2014:02). Utöver det ursprungliga uppdraget fick utredningen den 5 mars 2015 enligt tilläggsdirektiv (dir. 2015:24) i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur &lt;NOBR&gt;arkitektur-,&lt;/NOBR&gt; form- och designområdet i högre grad kan präglas av dialog och delaktighet samt bidra till en hållbar samhällsutveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft3"&gt;Utredningen överlämnade i oktober 2015 betänkandet Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88). En sammanfattning av betänkandet finns i &lt;SPAN class="ft4"&gt;bilaga 1&lt;/SPAN&gt;. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i &lt;SPAN class="ft4"&gt;bilaga 2&lt;/SPAN&gt;. Remissinstansernas synpunkter finns tillgängliga i Kulturdepartementet (Ku2015/02481/KL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft3"&gt;I regleringsbrevet för budgetåret 2017 för Statens centrum för arkitektur och design (ArkDes) fick myndigheten i uppdrag att analysera vilka offentliga och privata aktörer som har betydelse för politiken för arkitektur, form och design samt hur dessa aktörer har betydelse för genomförandet av politiken. ArkDes inkom den 17 maj 2017 med rapporten Kartläggning av aktörer inom området arkitektur, form och design (Ku2017/01347/KL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft3"&gt;I regleringsbrevet för budgetåret 2017 för Statens konstråd gavs myndigheten i uppdrag att ta fram en särskild rapport om den offentliga konstens roll för gestaltningen av boendemiljöer av hög kvalitet. Statens konstråd skulle vid behov lämna förslag på ytterligare statliga insatser och på hur dessa kan finansieras. Statens konstråd inkom den 31 mars 2017 med rapporten Den offentliga konstens roll för boendemiljön (Ku2017/01010/KO).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft3"&gt;Regeringen gav den 9 februari 2017 Boverket i uppdrag att ta fram underlag till en nationell arkitekturpolicy (N2017/01024/PBB). I regeringsuppdraget låg att undersöka kommuners arbete med arkitektur- och gestaltningsfrågor inom ramarna för planerings- och bygglovsprocesser enligt plan- och bygglagen (2010:900). Uppdraget innebar också att Boverket skulle undersöka hur kommuner och berörda parter samverkar för att skapa goda livsmiljöer. Boverket inkom den 31 maj 2017 med rapporten Underlag till nationell arkitekturpolicy (N2017/03879/SPN).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;Kulturdepartementet samlade den 7 mars 2017 ett tjugotal forskare och praktiker från &lt;NOBR&gt;arkitektur-,&lt;/NOBR&gt; form- och designsektorn samt företrädare för myndigheter, civilsamhälle, branschorganisationer och näringsliv till ett rundabordssamtal (Ku2017/00651/KL). Syftet med samtalet var att ta del av befintliga kunskaper och diskutera statens roll och insatser på &lt;NOBR&gt;arkitektur-,&lt;/NOBR&gt; form- och designområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft13"&gt;Den 23 maj 2017 arrangerade Kulturdepartementet och Näringsdepartementet ett rundabordssamtal om staten och det offentliga som föredöme för hållbara gestaltade livsmiljöer till vilket företrädare för myndigheter, organisationer och statliga bolag bjöds in&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;(Ku2017/01288/KL).&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td18"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td15"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110 &lt;SPAN class="ft10"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td19"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft1"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p32 ft13"&gt;I det följande ges en bakgrund till framväxten av en politik för arkitektur, form och design. Avsnittet ger också en bild av aktuella författningar, regleringar och mål som berör eller berörs av &lt;NOBR&gt;arkitektur-,&lt;/NOBR&gt; form- och designområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Framväxten av en politik för arkitektur, form och design&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft3"&gt;Strävan efter att hitta en balans mellan det enskilda och det allmänna intresset inom byggandet har ett gammalt ursprung. Plan- och bygglagens (2010:900) första paragraf anger att lagens syfte är både samhällets och den enskildes intresse, genom att ”med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;I propositionen Kulturpolitik (prop. 1996/97:3) bedömde regeringen att ett handlingsprogram och mål för arkitektur och formgivning skulle tas fram. Kulturutskottet delade regeringens bedömning när det gällde mål och åtgärder. Efter riksdagens behandling av propositionen tillsatte regeringen en arbetsgrupp med uppgift att bl.a. utarbeta förslag till ett handlingsprogram (bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;År 1998 beslutade riksdagen om Framtidsformer, ett handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design (prop. 1997/98:117, bet. 1997/98:KrU14, rskr. 1997/98:225). Riksdagen ställde sig positiv till att området arkitektur, formgivning och design skulle behandlas som en del av kulturpolitiken. Den centrala frågan i handlingsprogrammet var hur kvaliteten kunde stärkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;Bakgrunden till handlingsprogrammet var den stora omställning som ägt rum inom offentlig fastighetsförvaltning genom bl.a. lokalförsörjningsreformen 1993, som innebar nedläggning av Byggnadsstyrelsen och överföring av statliga fastigheter till andra myndigheter samt till statligt ägda bolag med uppgift att agera som aktörer på marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft13"&gt;Dessutom kunde vid den här tidpunkten effekter av det omfattande bostadsbyggandet under perioden &lt;NOBR&gt;1965–1975&lt;/NOBR&gt; börja överblickas. En statlig utredning konstaterade 1995 att ”mycket av vår samtida bebyggelse har många brister och kräver omfattande upprustning” (SOU 1995:84 s. 435).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft18"&gt;Nuvarande mål för politiken för arkitektur, formgivning och design&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft13"&gt;Sex nationella mål för statens engagemang i arkitektur, formgivning och design formulerades i propositionen Framtidsformer, ett handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design (prop. 1997/98:117):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft3"&gt;6&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p40 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Arkitektur, formgivning och design ska ges goda förutsättningar för sin utveckling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Kvalitet och skönhetsaspekter ska inte underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer ska tas tillvara och förstärkas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Intresset för hög kvalitet inom arkitektur, formgivning, design och offentlig miljö ska stärkas och breddas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Offentligt och offentligt understött byggande, inredande och upphandlande ska på ett föredömligt sätt behandla kvalitetsfrågor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Svensk arkitektur, formgivning och design ska utvecklas i ett fruktbart internationellt samarbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft3"&gt;I propositionen redogörs för ett brett område med stora möjligheter. Det framhålls att arkitektur, form och design omfattar stadsbyggnadskonst, landskapsarkitektur, byggnadskonst, inredning och utformning av föremål och att bebyggelse, byggnader och föremål ska utformas för att användas. Kvalitativ arkitektur, form och design ska möta människors behov och vägleda brukaren i användningen av miljön eller produkten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft3"&gt;Enligt propositionen har god arkitektur, form och design lång livslängd, bygger på en hög social medvetenhet och genomförs med insikt om människors behov av en god livsmiljö och vilja att vara med och påverka den. Sammanvägningen av funktion, brukbarhet, hushållning med naturresurser, god gestaltning, för ändamålet anpassad teknik och kostnadseffektivitet resulterar, enligt propositionen, i god arkitektur, formgivning och design.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft3"&gt;Handlingsprogrammet ledde till en stor mängd insatser där en viktig punkt handlade om det offentliga som föredöme vad gäller att beställa och förvalta kvalitativ arkitektur och design. Detta kom främst till uttryck inom statliga myndigheter och kommuner som genomförde insatser inom området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft3"&gt;Statens fastighetsverk fick i uppdrag att initiera ett samarbete och erfarenhetsutbyte mellan de fastighetsförvaltande myndigheterna Statens fastighetsverk, Fortifikationsverket, Vägverket, Banverket och Luftfartsverket. Uppdraget ledde till att Samverkansforum för statliga byggherrar och förvaltare bildades 2001. Samarbetet bygger på erfarenhetsåterföring och rör allt från teknikutveckling och upphandling till arkitektur och hållbar utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft3"&gt;I handlingsprogrammet framhålls statliga myndigheters roll som förebilder för att kvalitetsprogram införs. Vägverket fick 1997 regeringens uppdrag att i en lägesrapport redovisa hur arbetet med arkitektoniska kvalitetsfrågor bedrevs. Det resulterade i myndighetens rapport Vackrare väg – arkitektoniska kvalitetsfrågor i väghållningen (1997:88)&lt;SPAN class="ft4"&gt;. &lt;/SPAN&gt;En rad myndigheter, bl.a. Banverket, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Vägverket, fick regeringens uppdrag att ta fram kvalitetsprogram. Till exempel inrättade Fortifikationsverket under 2002 tjänsten chefsarkitekt och hade redan tidigare instiftat ett arkitekturpris. Hos Banverket skrevs gestaltning och estetik in i en handbok om planeringsprocessen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft3"&gt;7&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;P class="p46 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110 Föreningen Rådet för byggkvalitet (BQR) grundades 2001, med syfte att få bygg- och fastighetsbranschen att satsa på hög kvalitet i byggda miljöer, t.ex. bostäder, vägar, skolor, kontor och andra offentliga byggnader. BQR var ett resultat av regeringens uppdrag till Banverket, Statens fastighetsverk, Fortifikationsverket, Luftfartsverket och Vägverket att verka för ett mer systematiskt kvalitetsarbete på byggområdet och i förvaltningen av byggnadsverk. År 2010 gick BQR och Byggsektorns Innovationscentrum ihop och bildade IQ Samhällsbyggnad, som utgör en knutpunkt och katalysator för forskning, innovation och kvalitetsutveckling inom samhällsbyggande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft3"&gt;Enligt handlingsprogrammet var kunskapsuppbyggnad hos områdets berörda aktörer en grundläggande förutsättning för utveckling. För att öka kunskapsspridningen om god arkitektur, formgivning och design organiserades år 2001 Arkitekturåret och dåvarande Arkitekturmuseet fick medel för att stärka den offentliga debatten. Under ledning av Arkitekturmuseet fick 44 myndigheter i uppdrag att genomföra aktiviteter under året. Dessutom inbjöds landets alla kommuner, landsting och länsstyrelser, samt ytterligare ca 125 andra myndigheter, bolag och stiftelser att medverka. I samband med Arkitekturåret tog Kulturdepartementet fram en informationsskrift som syftade till att skapa bättre kännedom om handlingsprogrammet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft3"&gt;Fyra år efter Arkitekturåret genomfördes Designåret 2005, som en del av den treåriga satsningen Design som utvecklingskraft för näringsliv och offentlig verksamhet. Sammanlagt 150 myndigheter, stiftelser och bolag fick i uppdrag av regeringen att medverka i Designåret, med målet att så många som möjligt skulle utveckla sin användning av, intresse för och kunskap om design. Föreningen Svensk Form hade uppdraget att genomföra Designåret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft3"&gt;Regeringen lämnade 2003 en skrivelse (skr. 2002/03:129, bet. 2003/04:KrU3, rskr. 2003/04:31) till riksdagen om hur arbetet med arkitektur, form och design hade bedrivits sedan mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Regeringen konstaterade att en positiv utveckling hade ägt rum inom området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft3"&gt;Regeringen beslutade 2004 att tillsätta Rådet för arkitektur, form och design (dir. 2004:24). Rådets huvuduppgift var att driva på arbetet med arkitektur, form och design utifrån målen i handlingsprogrammet Framtidsformer. Rådets omfattande uppdrag utgick från att bredda och stärka intresset för arkitektur, form och design samt att fördjupa kunskapen inom området genom opinions- och kunskapsbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft3"&gt;Viktiga frågor i uppdraget var kvalitet vid offentlig upphandling, offentliga byggherrars roll och analys av kommunernas arkitektur- och planeringskompetens. Rådet skulle också se på formgivningens betydelse för bl.a. ändamålsenliga arbetsplatser, vardagslivets behov och gemensamma miljöer ur ett medborgar- och brukarperspektiv samt offentliga inomhus- och utomhusmiljöer för barn och ungdomar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft3"&gt;I uppdraget till rådet ingick också att följa design- och arkitektutbildningarnas inriktning och förmedla den internationella forskningen och debatten på området. Rådet för arkitektur, form och design bidrog genom att med noggranna genomlysningar av många olika frågor kontinuerligt skapa en fördjupad diskussion på området. Rådet för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft3"&gt;8&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p51 ft13"&gt;arkitektur, form och design avvecklades 2008 och från 2009 överfördes uppgifterna till Arkitekturmuseet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft3"&gt;Enligt de bedömningar som gjordes i handlingsprogrammet Framtidsformer var debattforum viktiga och behovet av att skapa mötesplatser framhölls särskilt. Arkitekturmuseet flyttade till nya lokaler på Skeppsholmen i Stockholm 1997 och det konstaterades i handlingsprogrammet att museet hade en stor betydelse som mötesplats för såväl allmänhet som yrkesverksamma inom arkitektur och samhällsplanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft3"&gt;Arkitekturmuseet fick 2009 i uppdrag att främja och förmedla kunskap om arkitekturens, formens och designens betydelse i samhället. Från 2010 fick museet dessutom ett mötesplatsuppdrag för form och design och fick nya anslagsmedel för att genomföra båda dessa nya uppgifter. Det tidigare uppdraget som statligt centralmuseum för arkitekturområdet kvarstod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft13"&gt;För att på ett bättre sätt återspegla det utvidgade uppdraget beslutade regeringen att Arkitekturmuseet från den 1 maj 2013 skulle byta namn till Statens centrum för arkitektur och design.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft18"&gt;Gestaltad livsmiljö&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;Regeringen bedömde 2014 att målen för &lt;NOBR&gt;arkitektur-,&lt;/NOBR&gt; form- och designområdet, liksom hela politiken för den fysiska omgivningen behövde uppdateras, varför en utredning tillsattes (Ku 2014:02). I utredningens uppdrag ingick att göra en bedömning av områdets framtida utmaningar och av hur arkitektur, form och design kan få ett ökat genomslag i samhället, att bredda ansvarstagandet för de nationella målsättningarna samt att analysera och föreslå insatser för att öka möjligheterna för berörda aktörer såsom statliga myndigheter, kommuner och landsting att utveckla samverkan och dialog.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft3"&gt;Utredningens slutbetänkande har titeln Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88). Begreppet gestaltad livsmiljö är benämningen på det perspektiv som utgör kärnan i den nya politik som utredningen föreslår. Det utgår från en helhetssyn på formandet av människans hela livsmiljö, där arkitektur, form och design är ett sammanhållet område och där människan är utgångspunkten. Utformningen av livsmiljön ska enligt utredningen ske med hänsyn till människans möjligheter, behov och preferenser, i dag och i framtiden. Utredningen anser att det bör vara en övergripande målsättning för den nya politiken för arkitektur, form och design att stärka områdets inflytande och därmed bidra till formandet av en långsiktigt hållbar och väl gestaltad livsmiljö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft13"&gt;Utredaren föreslår en tydligare nationell struktur för ansvaret för utvecklingen inom området. Vidare framhåller utredaren också att arkitektur, form och design kan bidra till lösningar på aktuella samhällsutmaningar, t.ex. vad gäller klimat, globalisering samt ojämlik hälsa och segregation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft13"&gt;Remissinstanserna visade en bred samsyn om utredningens grundläggande perspektiv, om behovet av tydliga och konkreta nationella mål, liksom om behovet av ett stärkt statligt ansvar för politikens genomförande.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft3"&gt;9&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;P class="p56 ft13"&gt;Prop. 2017/18:110 Grunden för en politik för arkitektur, form och design för hållbara gestaltade livsmiljöer är insikten om att frågan berör alla. Den omsorg och kvalitet som läggs ner i förverkligandet av den gestaltade livsmiljön påverkar människors livskvalitet och samhällets långsiktiga hållbarhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Aktuella författningar, regleringar och mål inom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;arkitektur-,&lt;/NOBR&gt; form- och designområdet&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td21"&gt;&lt;SPAN class="p58 ft22"&gt;Aktuella författningar och regleringar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td24"&gt;&lt;SPAN class="p58 ft3"&gt;De författningar och regleringar som styr utformningen av livsmiljöer i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr8 td24"&gt;&lt;SPAN class="p58 ft3"&gt;dag är bl.a. plan- och bygglagen (2010:900), plan- och byggförordningen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p58 ft3"&gt;(2011:338),&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p59 ft3"&gt;Boverkets&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;byggregler&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;SPAN class="p59 ft3"&gt;(BBR),&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;jordabalken,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td28"&gt;&lt;SPAN class="p58 ft3"&gt;fastighetsbildningslagen (1970:988), ledningsrättslagen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;(1973:1144),&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr8 td24"&gt;&lt;SPAN class="p58 ft3"&gt;miljöbalken, väglagen (1971:948), lagen (1995:1649) om byggande av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td24"&gt;&lt;SPAN class="p58 ft3"&gt;järnväg, kulturmiljölagen (1988:950) och skogsvårdslagen (1979:429).&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td24"&gt;&lt;SPAN class="p58 ft3"&gt;Även lagen om offentlig upphandling (2016:1145) har stor betydelse för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td21"&gt;&lt;SPAN class="p58 ft3"&gt;hur livsmiljöer skapas och utformas.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td24"&gt;&lt;SPAN class="p60 ft3"&gt;Nedan följer en redogörelse för de författningar som bedöms vara mest&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td29"&gt;&lt;SPAN class="p58 ft3"&gt;centrala i sammanhanget.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td29"&gt;&lt;SPAN class="p58 ft4"&gt;Plan- och bygglagen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr9 td24"&gt;&lt;SPAN class="p58 ft3"&gt;Plan- och bygglagen (2010:900), förkortad PBL, styr byggandet och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td24"&gt;&lt;SPAN class="p58 ft3"&gt;reglerar i olika delar bl.a. kvalitet och gestaltning, direkt och indirekt.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr8 td24"&gt;&lt;SPAN class="p58 ft3"&gt;Lagen nämner inte orden arkitektur, design eller gestaltning, utan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td24"&gt;&lt;SPAN class="p58 ft3"&gt;använder begreppen ändamålsenlig struktur, estetiskt tilltalande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td24"&gt;&lt;SPAN class="p58 ft3"&gt;utformning, hänsyn till stads- och landskapsbild, natur- och kulturvärden,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr8 td24"&gt;&lt;SPAN class="p58 ft3"&gt;placering och utformning av byggnader, tillgänglighet, användbarhet,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td24"&gt;&lt;SPAN class="p58 ft3"&gt;lämplig för sitt ändamål samt god &lt;NOBR&gt;färg-,&lt;/NOBR&gt; form- och materialverkan.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td24"&gt;&lt;SPAN class="p58 ft3"&gt;Sammantaget ger dessa formuleringar tydligt stöd för centrala värden i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td29"&gt;&lt;SPAN class="p58 ft3"&gt;gestaltade livsmiljöer.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td24"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;För de s.k. skönhetsparagraferna, som infördes 1999 efter förslag i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td24"&gt;&lt;SPAN class="p58 ft3"&gt;propositionen Framtidsformer (prop.1997/98:117, bet. 1997/98:KrU14,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr8 td24"&gt;&lt;SPAN class="p58 ft3"&gt;rskr. 1997/98:225), är helheten grundläggande. Åtgärder som genomförs&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td24"&gt;&lt;SPAN class="p58 ft3"&gt;ska tillföra helhetsbilden positiva värden, bl.a. pekas det på att skalbrott,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td24"&gt;&lt;SPAN class="p58 ft3"&gt;uppseendeväckande färgsättning eller starkt avvikande formgivning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr8 td24"&gt;&lt;SPAN class="p58 ft3"&gt;måste utsättas för en mer kritisk granskning än mindre synliga tillägg.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td24"&gt;&lt;SPAN class="p58 ft3"&gt;Genom 8 kap. 13 § PBL (den s.k. förvanskningsparagrafen) säkerställs&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td24"&gt;&lt;SPAN class="p58 ft3"&gt;också att en byggnad som är särskilt värdefull från historisk,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr8 td24"&gt;&lt;SPAN class="p58 ft3"&gt;kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt ska bevaras.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td24"&gt;&lt;SPAN class="p58 ft3"&gt;Bestämmelsen ska också tillämpas på bygglovspliktiga anläggningar,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td21"&gt;&lt;SPAN class="p58 ft3"&gt;allmänna platser och bebyggelseområden.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr8 td24"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;Även ändring, flyttning och underhåll ska genomföras varsamt, och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td24"&gt;&lt;SPAN class="p58 ft3"&gt;tomter, allmänna platser och områden för andra anläggningar än&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td21"&gt;&lt;SPAN class="p58 ft3"&gt;byggnader ska hållas i vårdat skick.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td29"&gt;&lt;SPAN class="p58 ft4"&gt;Plan- och byggförordningen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td23"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td21"&gt;&lt;SPAN class="p58 ft3"&gt;Plan- och byggförordningen (2011:338),&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td30"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;förkortad PBF, innehåller&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p58 ft3"&gt;närmare preciseringar av utformningskrav och tekniska egenskapskrav.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p51 ft13"&gt;Både PBL och PBF gäller för alla byggnadsverk, det vill säga byggnader eller andra anläggningar, vid nybyggnad (uppförande eller flyttning), ändring och underhåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft4"&gt;Boverkets byggregler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;Boverkets byggregler (BBR) innehåller tillämpningsföreskrifter till delar av PBL och PBF, i form av föreskrifter och allmänna råd. Boverkets byggregler innehåller preciseringar av vad som kan vara skyddsvärda kulturvärden. Dessa kan enligt BBR bestå i att enskilda byggnader men även bebyggelseområden präglas av en stark arkitektonisk idé såväl som för att de tydliggör samhällsutvecklingen. Här finns regler om bostadsutformning, tillgänglighet och användbarhet, hygien, hälsa och miljö och övriga tekniska egenskapskrav. Byggreglerna gäller vid både uppförande och ändring av en byggnad, vid mark- och rivningsarbeten samt för vissa anläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft4"&gt;Miljöbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft13"&gt;Miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer kan leva i en hälsosam och god miljö. Den innefattar bl.a. regelverk om mark och vatten och miljö- och hälsoskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft3"&gt;Miljöbalken ska tillämpas så att människors hälsa och miljön skyddas, värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas, den biologiska mångfalden bevaras, mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas, och återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft23"&gt;Riksintressen som säkrar de statliga intressena, inklusive riksintressen för kulturmiljön, återfinns också i miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft4"&gt;Kulturmiljölagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft13"&gt;Kulturmiljölagen (1988:950) slår fast att ansvaret för kulturmiljön delas av alla. Såväl enskilda som myndigheter ska visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Den som planerar eller utför ett arbete ska se till att skador på kulturmiljön undviks eller begränsas. Lagen syftar till att tillförsäkra nuvarande och kommande generationer tillgång till en mångfald av kulturmiljöer. En byggnad som har ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde eller som ingår i ett bebyggelseområde med ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde kan skyddas som byggnadsminne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft4"&gt;Väglagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft13"&gt;Väglagen (1971:948) anger att väghållning omfattar byggande av väg och drift av väg. Vid väghållning ska tillbörlig hänsyn tas till enskilda intressen och till allmänna intressen, såsom trafiksäkerhet, miljöskydd, naturvård och kulturmiljö. En estetisk utformning ska eftersträvas. När en väg byggs ska den ges ett sådant läge och utformas så att ändamålet med vägen uppnås med minsta intrång och olägenhet utan oskälig&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft3"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;P class="p67 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110 kostnad. Hänsyn ska tas till stads- och landskapsbilden och till natur- och&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;kulturvärden.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft4"&gt;Lagen om byggande av järnväg&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;Lagen (1995:1649) om byggande av järnväg anger att vid planläggning,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;byggande och underhåll av järnväg ska hänsyn tas till både enskilda&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;intressen och allmänna intressen såsom miljöskydd, naturvård och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;kulturmiljö. En estetisk utformning ska eftersträvas. När en järnväg&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;byggs ska den ges ett sådant läge och utformas så att ändamålet med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;järnvägen uppnås med minsta intrång och olägenhet utan oskälig&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;kostnad. Hänsyn ska tas till stads- och landskapsbilden och till natur- och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;kulturvärden.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft4"&gt;Skogsvårdslagen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;Skogsvårdslagens (1979:429) första paragraf stipulerar att skogen är en&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;nationell tillgång och en förnybar resurs som ska skötas så att den&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;behålls. Vid skötseln ska hänsyn tas även till andra allmänna intressen.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft22"&gt;Internationella och nationella mål av betydelse för området&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;De nuvarande målen för en statlig politik för arkitektur, formgivning och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;design finns beskrivna i avsnitt 3.1. Övriga målsättningar som styr&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;fysiska miljöer och gestaltning är t.ex. de nationella miljökvalitetsmålen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;och Agenda 2030 för hållbar utveckling och de globala målen för hållbar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;utveckling. Därutöver finns det ett flertal områdesspecifika mål som har&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;betydelse för politiken för arkitektur, form och design, däribland&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;jämställdhetsmål (prop. 2008/09:1, bet. 2008/09:AU1, rskr.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;2008/09:115), mål för konsumentpolitiken (prop. 2015/16:1 utg.omr. 18,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;bet. 2015/16:CU1, rskr. 2015/16:76), de forskningspolitiska målen (prop.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;2016/17:50, bet. 2016/17:UbU:12, rskr. 2016/17:208), mål för politiken&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;mot diskriminering (prop. 2008/09:1 utg.omr. 13, bet. 2008/09:AU1,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;rskr. 2008/09:115) och mål för skogspolitiken (prop. 1992/93:226, bet.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;1992/93:JoU15, rskr. 1992/93:252). Bland de politikområden och mål&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;som är relevanta i sammanhanget kan några framhållas särskilt och dessa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;beskrivs nedan.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft4"&gt;Globala mål och Agenda 2030&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;I september 2015 antog FN:s generalförsamling en resolution med en&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;15-årig&lt;/NOBR&gt; agenda för en långsiktigt hållbar utveckling, Agenda 2030 för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;hållbar utveckling. Agenda 2030 tydliggör att hållbar utveckling är&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;avgörande för en gemensam framtid och att alla tre dimensionerna av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;hållbar utveckling, den ekonomiska, den miljömässiga och den sociala,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;måste samverka.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p69 ft3"&gt;De 17 globala målen och 169 delmålen för hållbar utveckling är&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;universella, integrerade och odelbara. Synergierna och den integrerade&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;karaktären på de globala målen är av avgörande betydelse för att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;säkerställa syftet med Agenda 2030.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p69 ft3"&gt;Regeringens ambition är att Sverige ska vara ledande i genomförandet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td31"&gt;&lt;SPAN class="p70 ft3"&gt;12&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;av agendan, både nationellt och globalt. Grundläggande för arbetet är att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td32"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;det finns ett brett ägarskap för Agenda 2030 bland alla aktörer i samhället. Det nationella genomförandet inkluderar kommuner och landsting liksom statliga myndigheter och Regeringskansliet och ska så långt som möjligt genomföras genom ordinarie nationella mål, strategier och handlingsplaner. Regeringen har tillsatt en delegation som ska stödja och stimulera Sveriges genomförande av Agenda 2030.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft13"&gt;Flera av de globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030 berör bostads- och landskapsfrågor. Ett mål handlar om att städer ska vara inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft13"&gt;Regeringen har genomfört en nystart av politiken för global utveckling som ett led i genomförandet av Agenda 2030 för hållbar utveckling och har formulerat konkreta mål för arbetet och förtydligat ansvaret för genomförandet (skr. 2015/16:182, bet. 2016/17:UU5, rskr. 2016/17:169).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft4"&gt;New Urban Agenda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;Vid &lt;NOBR&gt;FN-konferensen&lt;/NOBR&gt; Habitat III i oktober 2016 antogs FN:s 20- årsstrategi för bostäder och hållbar stadsutveckling, den s.k. New Urban Agenda. New Urban Agenda är en global överenskommelse på frivillig basis, vars genomförande är beroende av medlemsländernas medverkan på nationell, regional och lokal nivå tillsammans med relevanta aktörer och intressenter. Agendan vilar på de tre dimensionerna av hållbar utveckling, ekonomisk, social och miljömässig. Den syftar till att hållbar stadsutveckling ska bidra till att möta de utmaningar världen står inför såsom klimatförändringar, fattigdom, miljöförstöring, växande slumområden, flyktingströmmar, utanförskap och diskriminering i olika former. Den nya agendan innehåller inga finansiella åtaganden utan parterna ska arbeta med inhemska medel och resurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft4"&gt;Miljömålen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft3"&gt;Miljöpolitiken utgår från de nationella miljökvalitetsmålen och det generationsmål för miljöarbetet som beslutats av riksdagen (prop. 2009/10:155, bet. 2009/10:MJU25, rskr. 2009/10:377). Målen är styrande för allt miljöarbete som Sverige bedriver nationellt, inom EU och internationellt. Miljömålssystemet ger också en struktur för en systematisk uppföljning av miljöpolitiken som grund för ett strategiskt åtgärdsarbete. Miljömålen är en utgångspunkt och ger ett mervärde i det nationella genomförandet av de globala målen Agenda 2030 för hållbar utveckling. Centrala myndigheter, länsstyrelser, kommuner och näringsliv har alla viktiga roller i arbetet för att nå miljömålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft3"&gt;Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö är ett av totalt 16 miljökvalitetsmål. Syftet med målet God bebyggd miljö är att städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft5"&gt;Tio preciseringar till målet beslutades av regeringen 2012 genom Svenska miljömål – preciseringar av miljömålen och en första uppsättning etappmål (Ds 2012:23). Av dessa kan särskilt nämnas att:&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft3"&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;P class="p75 ft13"&gt;Prop. 2017/18:110 – en långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur har utvecklats både vid nylokalisering av byggnader, anläggningar och verksamheter och vid användning, förvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse samtidigt som byggnader är hållbart utformade,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;städer och tätorter samt sambandet mellan tätorter och landsbygd är planerade utifrån ett sammanhållet och hållbart perspektiv på sociala, ekonomiska samt miljö- och hälsorelaterade frågor,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;infrastruktur för energisystem, transporter, avfallshantering och vatten- och avloppsförsörjning är integrerade i stadsplaneringen och i övrig fysisk planering samt att lokalisering och utformning av infrastrukturen är anpassad till människors behov, för att minska resurs- och energianvändning samt klimatpåverkan, samtidigt som hänsyn är tagen till natur- och kulturmiljö, estetik, hälsa och säkerhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;det finns natur- och grönområden och grönstråk i närhet till bebyggelsen med god kvalitet och tillgänglighet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap bevaras, används och utvecklas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;den bebyggda miljön utgår från och stöder människans behov, ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft13"&gt;Boverket är ansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö och ska varje år samordna uppföljning, utvärdering och rapportering för målet till regeringen. Vid den senaste uppföljningen konstateras att miljökvalitetsmålet inte är uppnått och inte kommer att kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Samtidigt konstateras att många kommuner och städer går mot en mer uttalad helhetssyn på stadsutvecklingen och satsar på kollektivtrafik och cykel- och gångtrafik samt att byggsektorn har tagit flera initiativ för att hantera miljöpåverkan från byggnader ur ett livscykelperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft4"&gt;Mål för kulturpolitiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft3"&gt;Riksdagen har beslutat om mål för kulturpolitiken (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145). Målen inbegriper att främja allas möjlighet till kulturupplevelser och bildning och till att utveckla sina skapande förmågor, att främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, att främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, att främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan samt att särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft13"&gt;Arkitektur, form och design har en naturlig plats i den statliga kulturpolitiken. Kärnan i arkitektur, form- och designområdet är, liksom inom andra konstarter, det unika skapandet, samtidigt som det är dessa kulturella uttryck som flest människor möter i sin vardag. De kulturpolitiska målen uttrycker att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft3"&gt;14&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p13 ft4"&gt;Mål för kulturmiljö&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft13"&gt;Riksdagen har antagit nationella mål för arbetet med kulturmiljön (prop. 2012/13:96, bet. 2012/13:KrU9, rskr. 2012/13:273). Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas. Vidare framhålls bl.a. betydelsen av en helhetssyn på förvaltningen av landskapet som innebär att kulturmiljön tas tillvara i samhällsutvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft4"&gt;Mål för samhällsbyggande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft3"&gt;Riksdagen har beslutat om ett mål för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet som är att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas (prop. 2011/12:1 utg.omr. 18, bet. 2011/12:CU1, rskr. 2011/12:89).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft13"&gt;Inom området samhällsplanering återfinns delmål för t.ex. en tydlig roll för fysisk planering i arbetet för en hållbar utveckling av städer, tätorter och landsbygder. Inom området byggande finns på motsvarande sätt delmål för t.ex. långsiktigt hållbara byggnadsverk, effektiva regelverk och även andra styrmedel som utifrån ett livscykelperspektiv verkar för effektiv resurs- och energianvändning samt god inomhusmiljö i byggande och förvaltning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft4"&gt;Övergripande mål för hållbara städer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;Ett nytt övergripande mål för hållbara städer fastställdes genom budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 18 avsnitt 3.5.2.). Målet är att hållbara städer är inkluderande och tillgängliga stadsmiljöer som erbjuder alla människor en attraktiv och grön livsmiljö. Närhet gör att det är enkelt att leva sitt vardagsliv och ta sig fram med hållbara transporter, t.ex. gång och cykel. Helhetssyn i planeringen tillsammans med smarta lösningar bidrar till städer där människor kan leva klimatsmart, hälsosamt och tryggt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft4"&gt;Transportpolitiska mål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;Transportpolitikens övergripande mål (prop. 2008/09:93, bet. 2008/09:TU14, rskr. 2008/09:257) är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Härutöver finns ett funktionsmål respektive ett hänsynsmål. Dessa två mål är jämbördiga och innebär bl.a. att transportsystemets utformning ska bidra till att ge alla, inklusive t.ex. kvinnor och män, flickor och pojkar, oavsett funktionshinder, en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet. Dessutom ska bl.a. transportsystemets utformning bidra till att miljökvalitetsmålen nås, t.ex. miljökvalitetsmålet om god bebyggd miljö, samt bidra till ökad hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft4"&gt;Mål för folkhälsopolitiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft5"&gt;Det övergripande nationella målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft3"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;P class="p85 ft13"&gt;Prop. 2017/18:110 befolkningen (prop. 2002/03:35, bet. 2002/03:SOU7, rskr. 2002/03:145). Målsättningen kräver ett långsiktigt, målinriktat och sektorsövergripande arbete inom samtliga sektorer som påverkar folkhälsans utveckling. Centrala myndigheter, länsstyrelser, kommuner och näringsliv har alla viktiga roller i arbetet för att nå folkhälsomålet. För att underlätta detta arbete har en samlad målstruktur med elva målområden utvecklats och beslutats av riksdagen (prop. 2007/08:110, bet. 2007/08:SoU11, rskr. 2007/08:226).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft4"&gt;Mål och inriktning för funktionshinderspolitiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft3"&gt;Riksdagen har beslutat om ett nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken (prop. 2016/17:188, bet. 2017/18:SoU5, rskr. 2017/18:86). Det nya nationella målet för funktionshinderspolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet ska beaktas. För att målet ska kunna uppnås fastställde riksdagen samtidigt regeringens förslag till fyra inriktningar för genomförandet av politiken: principen om universell utformning, befintliga brister i tillgängligheten, individuella stöd och lösningar för individens självständighet och att förebygga och motverka diskriminering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft4"&gt;Ett klimatpolitiskt ramverk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft13"&gt;Riksdagen har fattat beslut om ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige vilket består av tre delar: klimatlag, klimatmål och ett klimatpolitiskt råd (prop. 2016/17:146, bet. 2016/17:MJU24, rskr. 2016/17:320). Sverige ska vara ett ledande land i det globala arbetet med att förverkliga Parisavtalets ambitiösa målsättningar och ta ansvar för våra utsläpp. Klimatlagen (2017:720) trädde i kraft den 1 januari 2018.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p58 ft1"&gt;4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;SPAN class="p59 ft1"&gt;Ny &lt;NOBR&gt;arkitektur-,&lt;/NOBR&gt; form- och designpolitik&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td34"&gt;&lt;SPAN class="p59 ft1"&gt;för hållbara gestaltade livsmiljöer&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td24"&gt;&lt;SPAN class="p58 ft3"&gt;Arkitektur, form och design påverkar alla människor dagligen och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td24"&gt;&lt;SPAN class="p58 ft3"&gt;handlar i grunden om livskvalitet. Regeringens målsättning är ett&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td24"&gt;&lt;SPAN class="p58 ft3"&gt;samhällsbygge som sätter människan i centrum, där fler ska få leva och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td24"&gt;&lt;SPAN class="p58 ft3"&gt;bo i inkluderande, väl gestaltade och långsiktigt hållbara miljöer.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td24"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;Med perspektivet gestaltad livsmiljö följer en helhetssyn på formandet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td24"&gt;&lt;SPAN class="p58 ft3"&gt;av livsmiljön i vilken arkitektur, form och design ses som ett&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td24"&gt;&lt;SPAN class="p58 ft3"&gt;sammanhållet område. Med det perspektivet som grund är det människan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td24"&gt;&lt;SPAN class="p58 ft3"&gt;och människans behov som blir utgångspunkten för hur livsmiljön&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td24"&gt;&lt;SPAN class="p58 ft3"&gt;utformas. Perspektivet innefattar inte bara arkitektur, form och design,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td24"&gt;&lt;SPAN class="p58 ft3"&gt;utan också bl.a. konst, historiska sammanhang och sociala värden.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td24"&gt;&lt;SPAN class="p60 ft3"&gt;I Sverige har de värden som kan skapas genom arkitektur, form och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;16&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;SPAN class="p58 ft3"&gt;design&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;under en lång tid aktivt tagits tillvara. Utvecklingen av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;välfärdslandet Sverige och bygget av ett samhälle för alla har tagit sig tydliga uttryck i hur livsmiljöer i samhället gestaltats. Det gäller att nu ta tillvara dessa goda förutsättningar och vidareutveckla arbetet med att skapa gestaltade livsmiljöer av högsta kvalitet som kan möta nya behov i samhället. Samhällsutvecklingen medför nya villkor för hur miljöer bör utformas för att människor ska uppleva stimulans och trivsel. Det handlar om kvalitet, attraktivitet och hållbarhet. Det offentliga har ett stort inflytande över gestaltningen av livsmiljön, men ansvaret för utvecklingen inom &lt;NOBR&gt;arkitektur-,&lt;/NOBR&gt; form- och designområdet delas av många.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft3"&gt;Den gestaltade livsmiljön berör flera politikområden utifrån olika utgångspunkter vilket fordrar en medvetenhet om &lt;NOBR&gt;arkitektur-,&lt;/NOBR&gt; form- och designfrågornas betydelse inom berörda områden. Det kan bl.a. gälla samhällsplanering, boende, kultur och konstnärlig gestaltning, miljö, sociala frågor, utbildning, forskning, transporter, handel och tillgänglighets- och konsumentpolitik, vilka alla på ett eller annat sätt tydligt påverkar och påverkas av hur byggnader, anläggningar, produkter, tjänster och system utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft13"&gt;Att gestalta en hållbar livsmiljö handlar om att organisera komplexa och ibland motstridiga intressen till en helhet. I begränsningarna ryms dock ofta gestaltningens möjligheter. Att leda den processen är arkitektens, designerns eller i vissa fall även konstnärens särskilda yrkeskompetens och uppgift. Att skapa goda förutsättningar för detta arbete är av väsentlig betydelse för att kreativitet och konstnärlig kvalitet ska kunna prägla samhällsutvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft4"&gt;Kvalitet, attraktivitet och hållbarhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft3"&gt;Kvalitet i arkitektur, form och design handlar om att skapa värden, inte bara för beställaren och brukaren, utan även för det omgivande samhället och framtida generationer. Att värna om kvalitet är en ständigt närvarande utmaning i samhällsbygget, där många perspektiv måste samspela med varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft13"&gt;Väl gestaltade och funktionella livsmiljöer, med framträdande estetiska och konstnärliga värden och beständiga material, ökar trivseln och därmed människors livskvalitet. Livsmiljön, och särskilt boendet, har en grundläggande betydelse för människors hälsa och välbefinnande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft3"&gt;En gestaltning av hög kvalitet är en investering i alla hållbarhetens dimensioner. Om kortsiktiga ekonomiska aspekter överordnas andra hänsyn riskeras grundläggande värden i människors liv och likaså samhällets långsiktiga hållbarhet, inte minst vad gäller möjligheterna till ekologisk balans. En gestaltningsprocess där ett miljömässigt perspektiv står i förgrunden kan ge stora vinster i form av en effektiv energi- och resursanvändning, materialval som inte belastar naturmiljön och vardagsmiljöer fria från farliga kemiska ämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft13"&gt;En känsla av tillhörighet och stolthet över den gemensamma miljön bidrar till att bygga ett samhälle som håller ihop. Gestaltningen av den byggda miljön är därför en fråga om jämlikhet i samhället. Ett medvetet arbete med arkitektur, form och design kan bidra till att bryta segregation och utjämna socioekonomiska skillnader. Det kräver en omsorgsfull och långsiktig planering av städer och samhällen, både sett till den större&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft3"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;P class="p91 ft5"&gt;Prop. 2017/18:110 helheten och till detaljerna, där det krävs hög kvalitet i varje enskild byggnad och plats som gestaltas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft3"&gt;Den fysiska miljön ska stödja människors behov, men för många människor utgör den ändå ofta en begränsning. Det kan handla om fysiska hinder, men också om en brist på trygghet. Genom en omsorgsfull gestaltning av livsmiljön kan olika former av ojämlikhet och fysiska hinder motverkas, och bidra till ett mer jämställt och jämlikt samhälle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft3"&gt;I så viktiga demokratiska processer som stadsplanering och byggande utgör, är barns och ungas perspektiv viktiga. Barns livschanser kan förbättras av att växa upp i en god bebyggd miljö och på motsvarande sätt försämras av att växa upp i en bristfällig sådan. Att barn och unga har tillgång till de miljöer de behöver för sin utveckling är därför av största vikt. Det krävs ett inkluderande arbete där barn och unga ges utrymme och inflytande. Barns och ungas bästa bör komma i främsta rummet vid beslut om den gestaltade livsmiljön som rör dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft13"&gt;Ett kvalificerat arbete med arkitektur, form och design är också en grund för ett innovativt näringsliv som bidrar till styrkan i samhällsekonomin. Även i det sammanhanget utgör arkitektur, form och design en betydande resurs i utvecklingen av ett långsiktigt hållbart samhälle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft4"&gt;Ett hållbart samhällsbygge för alla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft3"&gt;Denna proposition tar ett helhetsgrepp om arbetet med den gestaltade livsmiljön och utgör samtidigt en samlad nationell arkitekturpolicy. Ambitionen är att arkitekturens, formens och designens bidrag till samhällsbygget ska tas tillvara fullt ut, till nytta och glädje för alla. Att en sådan utveckling kan komma till stånd är av väsentlig betydelse för samhällets framåtskridande och kräver ökad medvetenhet och tydliga ambitioner på alla beslutsnivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft3"&gt;I det följande beskrivs regeringens förslag och bedömningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft3"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H50311019x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;SPAN class="p99 ft1"&gt;5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft1"&gt;Nytt nationellt mål för arkitektur, form&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td36"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft1"&gt;och design&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p100 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Nuvarande mål för en statlig politik för arkitektur, formgivning och design ska upphöra att gälla och ersättas med följande nationella &lt;NOBR&gt;arkitektur-,&lt;/NOBR&gt; form- och designpolitiska mål:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft3"&gt;Arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft3"&gt;Det ska uppnås genom att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;hållbarhet och kvalitet inte underställs kortsiktiga ekonomiska överväganden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;kunskap om arkitektur, form och design utvecklas och sprids,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;det offentliga agerar förebildligt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;estetiska, konstnärliga och kulturhistoriska värden tas till vara och utvecklas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;miljöer gestaltas för att vara tillgängliga för alla, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;samarbete och samverkan utvecklas, inom landet och internationellt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Överensstämmer delvis med regeringens. Utredningens utformning av mål för politikområdet är en annan. Utredningens förslag präglas av en helhetssyn på gestaltad livsmiljö, där områdets redskap ges en aktiv roll i lösandet av samhällets utmaningar. Utredningen föreslår vidare att målen ska utformas för att i högre grad samspela med de gällande miljömålen, kulturpolitiska målen och övriga relevanta mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft3"&gt;Enligt utredningens förslag ska det övergripande målet med den nationella politiken för arkitektur, form och design vara att områdets inflytande ska stärkas och därmed bidra till formandet av en långsiktigt hållbar och väl gestaltad livsmiljö. Den statliga politiken för arkitektur, form och design ska aktivt främja:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;en helhetssyn präglad av kvalitet, samverkan och dialog i formandet av en attraktiv gestaltad livsmiljö,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;ett inkluderande och demokratiskt samhälle med tillgång till goda livsmiljöer, såväl enskilda som gemensamma,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;ett förebildligt agerande från det offentliga, i alla dess roller, för en stärkt kvalitet i den gestaltade livsmiljön, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;en bred och tvärsektoriell kunskapsutveckling inom utbildning samt för utövare och aktörer inom området gestaltad livsmiljö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;SPAN class="p108 ft3"&gt;Utredningen bedömer att berörda statliga myndigheter ska ansvara för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;SPAN class="p108 ft3"&gt;att målen används i arbetet inom arkitektur, form och design och inom&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;SPAN class="p108 ft3"&gt;berörda politikområden. Myndigheterna bör stödja användningen av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;SPAN class="p109 ft3"&gt;målen även hos andra aktörer i samhället.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;SPAN class="p108 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Flertalet remissinstanser har invändningar mot&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;SPAN class="p108 ft3"&gt;utredningens formuleringar av målen, även om flera i stort välkomnar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;SPAN class="p108 ft3"&gt;inriktningen på utredningens förslag. Invändningar rör exempelvis&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;SPAN class="p108 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;otydligheter. Många, t.ex. &lt;/SPAN&gt;Kalmar, Linköpings &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Ystads kommuner&lt;SPAN class="ft3"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr19 td39"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;19&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td40"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110 anser&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td42"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;målen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;SPAN class="p110 ft3"&gt;måste&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td43"&gt;&lt;SPAN class="p111 ft3"&gt;konkretiseras,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td44"&gt;&lt;SPAN class="p112 ft3"&gt;andra,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td45"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;såsom&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td46"&gt;&lt;SPAN class="p113 ft31"&gt;Ekonomistyrningsverket&lt;SPAN class="ft7"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p114 ft7"&gt;påpekar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft7"&gt;svårigheter med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft7"&gt;uppföljning.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft7"&gt;Flera&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft3"&gt;berörda myndigheter och aktörer – varav &lt;SPAN class="ft4"&gt;Boverket, Statens centrum för arkitektur och design &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Sveriges Arkitekter &lt;/SPAN&gt;är några – anser att delmål bör upprättas, för att komplettera och tydliggöra målsättningar. Vissa remissinstanser, däribland &lt;SPAN class="ft4"&gt;flera länsstyrelser&lt;/SPAN&gt;, lyfter behovet av att klargöra relationen mellan de föreslagna nationella målen för arkitektur, form och design och befintliga mål inom andra politikområden, som miljömålen och kulturmiljömålen. Åter andra, som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft32"&gt;Riksantikvarieämbetet &lt;SPAN class="ft13"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Statens fastighetsverk&lt;SPAN class="ft13"&gt;, anser att hänvisningar till andra mål inte räcker för att säkra bl.a. kulturhistoriska perspektiv och värden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft13"&gt;Ett antal remissinstanser efterlyser fler perspektiv än de som utredningen föreslår. Att kvalitet och skönhetsaspekter inte ska underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden, i enlighet med nu gällande mål samt såväl internationella och näringslivspolitiska perspektiv som tillgänglighetsperspektiv är några konkreta förslag på tillägg som &lt;SPAN class="ft32"&gt;Statens kulturråd, Konstnärsnämnden &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft32"&gt;Sveriges Designers &lt;/SPAN&gt;och andra nämner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft18"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft13"&gt;De nu gällande målen för arkitektur, formgivning och design beslutades 1998 (prop. 1997/98:117, bet. 1997/98:KrU14, rskr. 1997/98:225), se avsnitt 3.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft3"&gt;I en tid där miljöhoten och klimatförändringarna gör sig alltmer påminda, där värnandet av en levande demokrati är mer angeläget än på länge, där nya levnadsmönster skapar förändrade behov, och där migration, fortsatt urbanisering och teknikutveckling både ställer nya krav och ger nya möjligheter, bedömer regeringen att målen för &lt;NOBR&gt;arkitektur-,&lt;/NOBR&gt; form- och designområdet behöver förnyas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft3"&gt;Regeringens bedömning är att frågor om arkitektur, form och design har en avgörande betydelse i samhällsbygget, genom den stora påverkan den gestaltade miljön har på alla människors vardag. Medveten och omsorgsfull arkitektur, form och design kan bidra till en god utveckling för samhällen och ökad livskvalitet för människor i alla delar av landet. För att de värden som arkitektur, form och design kan bidra med ska förverkligas är det dock viktigt att också se dessa konstformers självklara egenvärde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft3"&gt;Det är samtidigt av största betydelse att många har kunskap om den gestaltade livsmiljön och vad som formar dess utveckling samt att det förs ett omfattande och dynamiskt offentligt samtal om vad som byggs och produceras, om hur våra miljöer, städer och landsbygder, offentliga platser, bostäder och omgivande föremål gestaltas, fungerar och påverkar människor. Det är ett viktigt led i den demokratiska utvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft13"&gt;Det övergripande målet bör därför vara att arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft3"&gt;Det ska uppnås genom att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft3"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;P class="p122 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;hållbarhet och kvalitet inte underställs kortsiktiga ekonomiska Prop. 2017/18:110 överväganden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;kunskap om arkitektur, form och design utvecklas och sprids,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;det offentliga agerar förebildligt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;estetiska, konstnärliga och kulturhistoriska värden tas till vara och utvecklas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;miljöer gestaltas för att vara tillgängliga för alla, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;samarbete och samverkan utvecklas, inom landet och internationellt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft13"&gt;Det nationella målet, ett övergripande mål och sex preciseringar, ska vara styrande för statens initiativ när det gäller arbetet med gestaltade livsmiljöer, arkitektur, form och design och kan vara vägledande för kommuner och landsting. Målen kompletterar andra nationella mål som berör den gestaltade livsmiljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft32"&gt;Hållbarhet och kvalitet ska inte underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft3"&gt;De miljöer som skapas är till för människors liv i vardagen. Människor ska inte bara bo och arbeta, utan också leva. Ett omsorgsfullt gestaltningsarbete skapar värden som har stor betydelse för människors hälsa och livskvalitet, men det stärker också hållbarheten över tid. Nya byggnader och platser som uppförs och skapas i dag kommer sannolikt att finnas kvar under flera generationer. Ambitionen bör vara att de ska kunna ge upphov till stolthet – dels hos dem som planerar, bygger och förvaltar, dels hos dem som ska bo, verka och leva där, nu och i framtiden. Investeringar i god kvalitet lönar sig, inte bara i bättre miljöer för individ och samhälle, utan även rent ekonomiskt genom lägre förvaltningskostnader i den byggda miljön på sikt. Det offentliga, kommuner, landsting och stat, som har att företräda allmänintresset, har ett stort ansvar för detta perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft3"&gt;Det som byggs och formges har inverkan på hur alla hållbarhetens dimensioner kan hanteras. Ett professionellt arbete med arkitektur, form och design stärker sammantaget förmågan att hitta lösningar på många av utmaningarna för att nå en hållbar samhällsutveckling – ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Det är därför angeläget att hållbarhets- och kvalitetsaspekter betonas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft13"&gt;Med perspektivet gestaltad livsmiljö som utgångspunkt kan arkitektur, form och design bidra aktivt i arbetet för att motverka segregation. Metoder som byggs upp kring gestaltningsprocesser kan bidra till ökad inkludering och ökat demokratiskt deltagande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft4"&gt;Kunskap om arkitektur, form och design ska utvecklas och spridas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft13"&gt;Högre utbildning och forskning inom arkitektur, form och design är en förutsättning för att arbetet med hållbara gestaltade livsmiljöer ska kunna utvecklas. Det är angeläget att kunskap inom området är öppet tillgänglig och möjlig att bearbeta. Arkitektur, form och design är också fält där praktisk kunskap, erfarenhet och omdömesförmåga är centrala. Den praktiska kunskapsutvecklingen har stor betydelse både för att kunskap byggs kring konkreta och angelägna frågor och för att stärka praktikernas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft3"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;P class="p91 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110 möjligheter att utveckla goda lösningar i dialog med beställare och brukare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft13"&gt;Gestaltningen av livsmiljön är ett omvittnat komplext och mångfacetterat kunskapsområde. I många fall framhålls bristen på kunskap som orsak till beslut som leder till brister i funktion, hållbarhet och gestaltning. Kunskapsområdets bredd innebär att ingen enskild aktör kan omfatta hela bilden. Metoder för att etablera och bibehålla en kreativ samverkan mellan relevanta aktörer är därmed centrala att utveckla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft4"&gt;Det offentliga ska agera förebildligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft3"&gt;Staten har i olika roller ett stort ansvar att agera föredömligt – inte minst som byggherre och fastighetsförvaltare. Kommuner och landsting bör agera föredömligt som beställare i skapandet av offentliga miljöer, i byggande och förvaltning, för att utforma och förvalta livsmiljöer med allsidig hållbarhet och hög kvalitet. Kommunerna har också ett särskilt ansvar att agera som förebild vid skapandet av allmänna platser och vid lokalisering av kommunala verksamheter. Det offentliga är också sammantaget landets största arbetsgivare och bör därför vara en förebild i utformningen av arbetsmiljöer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft13"&gt;Offentliga aktörer kan också gå före och visa framkomliga vägar för nytänkande. Innovationer är nödvändiga för en hållbar utveckling och stärker såväl offentliga verksamheter som de företag som levererar varor och tjänster till denna verksamhet. Ett medvetet upphandlingsförfarande i offentlig sektor är grundläggande för att säkra kvalitet och hållbarhet. En föredömlig upphandling kan främja både effektivitet och utveckling genom införande av innovationer och nya lösningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft32"&gt;Estetiska, konstnärliga och kulturhistoriska värden ska tas tillvara och utvecklas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft3"&gt;Arkitektur, form och design är viktiga kulturyttringar och konstformer. Den ständigt pågående interaktionen mellan människa och den omgivande miljön är en viktig, men ofta inte tillräckligt uppmärksammad, dimension av vardagen. Den estetiska bearbetningen gör skillnad – görs den noggrant och med omsorg skapar den positiva värden för människor och samhälle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft13"&gt;Konsten har stor betydelse för att skapa offentliga rum med långsiktiga kvaliteter. Det är därför viktigt att det konstnärliga arbetet tidigt införlivas i samhällsbyggets processer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft3"&gt;När samhället utvecklas snabbt är det viktigt att skapa goda förutsättningar både för bevarande och utveckling av den byggda miljön. Estetiska och kulturhistoriska värden har stor betydelse för utvecklingen av hållbara och attraktiva livsmiljöer. Ett helhetsperspektiv på den gestaltade livsmiljön innefattar även förvaltning, underhåll och vård av den befintliga bebyggelsen. Ett samhälles historia och sammanhang är i stor utsträckning förkroppsligat i den byggda och gestaltade miljön. Att höra hemma och känna trygghet på en plats handlar om förhållandet till de människor som finns där, men också om förtrogenhet med miljön och en tillit till dess beständighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft3"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p13 ft4"&gt;Miljöer ska gestaltas för att vara tillgängliga för alla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft13"&gt;Med medveten och väl genomtänkt arkitektur, form och design kan den gestaltade livsmiljön bidra till en gemenskap i samhället som inkluderar alla. En systematisk tillämpning av universell utformning och design, som säkerställer att miljöer, produkter och tjänster fungerar för personer i alla åldrar och med olika funktionsförmågor, bör därför vara ambitionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft4"&gt;Samarbete och samverkan ska utvecklas, inom landet och internationellt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft13"&gt;För att ta tillvara potentialen i arkitektur, form och design som verktyg i samhällsbygget krävs förmåga att anlägga tvärsektoriella perspektiv och att se till helheten. I stor utsträckning handlar detta om att i kreativa processer hantera målkonflikter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft3"&gt;Många aktörer bär gemensamt ansvaret för den gestaltade livsmiljön och för att arbetet inom området kontinuerligt ska utvecklas. Det handlar bl.a. om kommuner, länsstyrelser och ett antal nationella statliga myndigheter och andra statligt finansierade aktörer, vars verksamheter har direkta eller indirekta beröringspunkter med arkitektur, form, design och gestaltad livsmiljö. En lång rad företag, organisationer och andra aktörer är också verksamma inom området. Universitet och högskolor är andra viktiga aktörer. Alla dessa aktörer bör eftersträva att utveckla samarbete och samverkan för att gemensamt hantera den komplexitet som ryms i arbetet med att utveckla den gestaltade livsmiljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft13"&gt;En globaliserad värld innebär samarbete, utbyte och kunskap över nationsgränser. Internationella kontakter och samarbeten främjar och utvecklar alla samhällsområden, och det gör sig tydligt gällande i fråga om arkitektur, form och design, där ett sådant utbyte många gånger är en förutsättning för utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft4"&gt;Uppföljningsansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft13"&gt;Statens centrum för arkitektur och design (ArkDes) har i uppgift att följa upp politikens genomslag på &lt;NOBR&gt;arkitektur-,&lt;/NOBR&gt; form- och designområdet. Det inbegriper att följa upp de mål som riksdagen fastställer för arkitektur, form och design.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft13"&gt;Boverket ges ett förstärkt nationellt samordningsansvar för arkitekturfrågor (se vidare avsnitt 6.2). I ansvaret bör ingå att bevaka utvecklingen inom arkitekturområdet. En viktig del i detta är att följa hur målet för arkitektur, form och design uppfylls, och att därmed bistå ArkDes i dess uppföljningsansvar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft3"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H50311024x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td15"&gt;&lt;SPAN class="p135 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110 &lt;SPAN class="ft10"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td47"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft1"&gt;En stärkt struktur för utveckling av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td15"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td47"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft1"&gt;hållbara gestaltade livsmiljöer&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td15"&gt;&lt;SPAN class="p136 ft33"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td47"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft33"&gt;Samling för hållbara gestaltade livsmiljöer&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p137 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Samverkan mellan berörda myndigheter på &lt;NOBR&gt;arkitektur-,&lt;/NOBR&gt; form- och designområdet bör stärkas i syfte att stimulera utvecklingen av hållbara gestaltade livsmiljöer genom bl.a. metodutveckling och spridning av goda exempel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Överensstämmer inte med regeringens bedömning. Utredningen föreslog en omvandling av Statens centrum för arkitektur och design (ArkDes) till en ny myndighet, Myndigheten för gestaltad livsmiljö, med uppgift att med utgångspunkt i ett helhetsperspektiv ansvara och verka för genomförande och uppföljning av den statliga politiken för arkitektur, form och design. Bland annat föreslås Myndigheten för gestaltad livsmiljö ha möjlighet att göra utställningar och i sitt uppdrag följa upp statens arbete genom samverkan med andra myndigheter. Mötesplatsen för områdets aktörer i bred bemärkelse och för allmänheten är central i den nya myndighet som föreslås. Förslaget innebär även att ArkDes samlingar vid ombildningen ska överföras till ett statligt finansierat museum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;En övervägande majoritet av de remissinstanser som kommenterat förslaget att omvandla ArkDes till ny myndighet har avstyrkt. Många ställer sig frågande till behovet av en ny myndighet. Hit hör &lt;SPAN class="ft4"&gt;Ekonomistyrningsverket &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Riksantikvarieämbetet&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Fortifikationsverket &lt;/SPAN&gt;påminner om att ArkDes redan har flera av de uppdrag som utredningen föreslår, exempelvis genom uppgiften att vara en mötesplats inom området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft3"&gt;Ett stort antal instanser bedömer att frågorna om arkitektur, form och design skulle få ett större genomslag genom uppdrag till befintliga myndigheter istället. Det anser exempelvis &lt;SPAN class="ft4"&gt;Naturvårdsverket, Trafikverket, Sveriges Kommuner och Landsting &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Myndigheten för delaktighet&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Länsstyrelsen i Kronobergs län &lt;/SPAN&gt;framhåller samverkan och samhälleliga vinster med att ge befintliga myndigheter ett breddat uppdrag. Länsstyrelsen påpekar att tvärsektoriella kontakter inom och mellan myndigheter om gestaltningsfrågor skulle ge ett större genomslag för politiken. Flera länsstyrelser pekar på Boverkets viktiga roll för gestaltningsfrågor och den fysiska miljön. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Länsstyrelsen i Västernorrlands län &lt;/SPAN&gt;pekar på behovet av att inarbeta perspektivet gestaltad livsmiljö över hela landet och förespråkar en tydligare regional närvaro och samverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft18"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft13"&gt;Regeringen delar utredningens syn på vikten av att behandla arkitektur, form och design som en helhet utifrån perspektivet gestaltad livsmiljö, i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft7"&gt;enlighet med hur det formuleras i betänkandet Gestaltad livsmiljö (SOU&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft3"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p123 ft3"&gt;2015:88). Det är samtidigt tydligt att det behövs myndighetsstöd för att följa och utveckla kunskap på området och för att följa upp statens förmåga att agera som förebild. Regeringen instämmer även i bedömningen att det behövs arenor för diskussion och samverkan, till gagn för både medborgare och beslutsfattare inom stat, landsting, kommun och näringsliv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft13"&gt;I likhet med ett stort antal remissinstanser delar regeringen däremot inte bedömningen att detta kräver att en ny myndighet bildas. Uppdraget är omfattande och kräver snarare en stärkt samverkan mellan flera myndigheter om perspektivet gestaltad livsmiljö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft3"&gt;Utredningens förslag syftade till att åstadkomma en långsiktig tvärsektoriell samverkan till stöd för arkitektur, form och design genom att låta den föreslagna myndigheten kontinuerligt följa kunskapsutvecklingen, bedöma frågor ur olika synvinklar, samarbeta, stimulera, debattera samt följa i vilken mån staten fungerar som förebild och vid behov ge förslag på nya mål. Den föreslagna nya myndigheten skulle enligt utredningen genomsyras av perspektivet gestaltad livsmiljö och därmed skulle områdena arkitektur, form och design behandlas som ett sammanhängande område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft3"&gt;Regeringen vill också se en ökad medvetenhet om betydelsen av hållbara gestaltade livsmiljöer. Liksom utredningen ser regeringen att det behövs breddad och stärkt kompetens inom området arkitektur, form och design. Det handlar om en ingående kännedom om fältets olika aktörer och att utveckla goda kontaktytor till dessa och en kännedom om aktuella regelverk och om de processer ett projekt löper genom för att ta sig från idé till verklighet. Det handlar också om kunskap i frågor som estetik och gestaltning. Det är kunskaper som behöver göras tillgängliga och användbara för såväl politiska beslutsfattare och allmänhet som professionellt verksamma, i syfte att bidra till ett fortlöpande kvalitets- och utvecklingsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft3"&gt;Delar av de uppgifter utredningen ansåg borde läggas på den nya myndigheten utförs i dag av befintliga myndigheter. Det behövs dock ett närmare och mer kontinuerligt samarbete för att täcka in den helhet som avses med perspektivet gestaltad livsmiljö. Det är först när de olika myndigheternas delperspektiv sammanförs som en helhetssyn på gestaltning kan uppnås i planeringen och byggandet av människors livsmiljöer. Därför bör myndigheterna Boverket, ArkDes, Riksantikvarieämbetet och Statens konstråd, med utgångspunkt i sina respektive ansvarsområden, utveckla och fördjupa samverkan för att stimulera kunskapsuppbyggnad, erfarenhetsutbyte och spridning av goda exempel som avser arbete för att främja hållbara gestaltade livsmiljöer. Boverket ska ha en samordnande roll i arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft13"&gt;Forskning och utbildning vid universitet och högskolor ska vara en grund i arbetet med gestaltade livsmiljöer och samverkan med dessa myndigheter är därför central.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft13"&gt;För att ytterligare stärka effekterna av samarbetet bör myndigheterna även söka samarbete med andra berörda myndigheter som Naturvårdsverket, Trafikverket, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), Delegationen mot segregation, samt med andra berörda aktörer, som Rådet för hållbara städer (M2017/03234/Mm), Svensk Form och Stiftelsen Svensk Industridesign&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft3"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p67 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft3"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;(SVID). Myndigheterna bör även föra dialog med andra berörda offentliga, privata och ideella aktörer på olika nivåer som bedöms vara relevanta i sammanhanget. Exempelvis har statligt ägda fastighetsbolag värdefulla erfarenheter som kan tillvaratas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;De samverkande myndigheternas gemensamma uppgifter beskrivs vidare bl.a. i avsnitten 6.2, 6.5, 7.1, 7.3, 7.4, och 7.7. Nedan redogörs för myndigheternas olika kompetens och bidrag till arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft4"&gt;Boverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft3"&gt;Boverket är förvaltningsmyndighet bl.a. för frågor om byggd miljö och fysisk planering, byggande och förvaltning av bebyggelse samt för boende. Boverket ska bl.a. verka för ökad kunskap hos kommuner, statliga aktörer och andra berörda, verka för hållbar utveckling med utgångspunkt i den sociala, ekologiska och ekonomiska dimensionen och för en god arkitektur och en ändamålsenlig utformning av den bebyggda miljön i samhällsplanering och byggande. Dessutom ger Boverket bidrag till ett stort antal ändamål och mottagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft5"&gt;Genom sin nya funktion för arkitektur och gestaltad livsmiljö och sin samordnande roll för dessa frågor får Boverket ett samlat nationellt ansvar för området (se vidare avsnitt 6.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft4"&gt;Statens centrum för arkitektur och design&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft3"&gt;Statens centrum för arkitektur och design (ArkDes) har i uppgift att stärka kunskapen om och främja intresset för arkitekturens, formens och designens värden och betydelse för individen och för samhällsutvecklingen. Myndigheten ska också verka för att de mål som riksdagen har fastställt för arkitektur, formgivning och design uppnås samt följa upp politikens genomslag på området och vid behov föreslå åtgärder för att stärka måluppfyllelsen. I uppgifterna ingår även att vara en nationell mötesplats för aktörer inom området. ArkDes ska driva och stödja utställningsverksamhet och annan pedagogisk och debatterande verksamhet för att stärka arkitekturens, formens och designens ställning i samhället. Myndigheten ska därtill bl.a. verka för ökad kunskap grundad på forskning och samverkan med andra, exempelvis universitet och högskolor, och förmedla kunskap inom sitt verksamhetsområde samt bidra till kunskap om en hållbar samhällsutveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft3"&gt;Regeringen bedömer att ArkDes har en viktig roll som nationell aktör för perspektivet gestaltad livsmiljö, genom att såväl arkitektur som form och design ryms inom myndighetens ansvarsområde. Även i denna myndighetssamverkan för gestaltad livsmiljö bör ArkDes ansvara för att bidra med perspektiv som rör hela dess ansvarsområde, inte minst form och design. Genom sitt mötesplatsuppdrag ska ArkDes utgöra en värdefull länk mellan beslutsfattare, näringsliv, offentliga aktörer, akademi och allmänhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft13"&gt;Från 2018 inrättas en ny forskningsfunktion för gestaltad livsmiljö vid ArkDes (prop. 2017/18:1 utg.omr. 17, bet. 2017/18:KrU1, rskr. 2017/18:91). Bakgrunden är att det finns ett stort behov av ökad kunskap om hur det byggda och gestaltade påverkar människan och samhället, liksom av samlad kunskap och forskning om hur bättre miljöer för fler kan skapas. Funktionen kan bidra till att utveckla arbetet med gestaltade&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p51 ft5"&gt;livsmiljöer med stöd av vetenskapligt underbyggda metoder och arbetssätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft4"&gt;Riksantikvarieämbetet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft3"&gt;Riksantikvarieämbetet ansvarar för frågor om kulturarvet, vilket i första hand omfattar frågor om kulturlandskap, kulturmiljöer, kulturföremål och museer. I uppgiften ingår bl.a. att verka för att kulturvärdena i bebyggelsen och i landskapet tas tillvara och att bevaka kulturmiljöintresset vid samhällsplanering och byggande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft13"&gt;I myndighetssamverkan har Riksantikvarieämbetet ett stort ansvar för att lyfta fram de kulturhistoriska värden som finns i den befintliga miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft4"&gt;Statens konstråd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft3"&gt;Statens konstråd har till uppgift att verka för att konsten blir ett naturligt och framträdande inslag i samhällsmiljön. Detta sker genom att myndigheten beställer och förvärvar god samtidskonst till statens byggnader och andra lokaler för statlig verksamhet, medverkar till att konst tillförs även andra gemensamma miljöer än sådana som brukas av staten samt sprider kunskap om konstens betydelse för en god samhällsmiljö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft3"&gt;Genom uppdraget att verka för en stärkt kunskapsutveckling inom området offentlig konst och gestaltning av gemensamma miljöer (prop. 2017/18:1 utg.omr. 17, bet. 2017/18:KrU1, rskr. 2017/18:91), stärks Statens konstråds ansvar för kompetensutveckling och rådgivning även gentemot kommuner och andra aktörer (se vidare avsnitt 7.8). Vidare är syftet med uppdraget bl.a. att sprida kunskap om konstens betydelse för en god livsmiljö samt inspirera till utveckling genom praktiska exempel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft5"&gt;I myndighetssamverkan har Statens konstråd ett ansvar att lyfta det konstnärliga perspektivet och konstens roll i arbetet för hållbara gestaltade livsmiljöer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft4"&gt;Tidigare samverkan mellan myndigheterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft3"&gt;Boverket, ArkDes (dåvarande Arkitekturmuseet), Riksantikvarieämbetet och Statens konstråd har tidigare haft ett gemensamt regeringsuppdrag om samverkan om gestaltning av offentliga miljöer (Ku2011/01050/KV, Ku2014/00385/KO). Uppdraget pågick åren &lt;NOBR&gt;2010–2013&lt;/NOBR&gt; med syftet att utveckla nya arbetsformer och en helhetssyn på gestaltning av byggnader, platser och landskap. Givna utgångspunkter var att stärka alla gestaltande och antikvariska professioners arbete med arkitektur, konst, kulturhistoria och medborgardialoger i planeringen och byggandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft13"&gt;Inom ramen för uppdraget bedrevs ett tiotal samverkansprojekt runt om i landet där olika arbetsformer och roller i planerings- och byggprocesser utforskades. Projekten engagerade kommuner, privata fastighetsägare och konsultföretag, samt olika professioner, såsom arkitekter, konstnärer, antikvarier, ingenjörer, planerare, designers och byggprojektledare. Även boende och andra berörda medborgargrupper – inte minst barn och ungdomar – hade viktiga roller som brukare av de platser som ingick i samverkansprojekten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft3"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;P class="p150 ft5"&gt;Prop. 2017/18:110 Framtidens offentliga miljöer stod i fokus och platsen – dess historia, förutsättningar och funktion – var utgångspunkten för projekten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft3"&gt;Erfarenheterna av uppdraget var bl.a. att det är av grundläggande betydelse att utgå från platsens unika kvaliteter och historia.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft13"&gt;Regeringen bedömer att erfarenheterna av denna samverkan är värdefulla för myndigheternas fortsatta samarbete för att stimulera erfarenhetsutbyte och spridning av goda exempel och kunskap om hållbara gestaltade livsmiljöer.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td49"&gt;&lt;SPAN class="p153 ft15"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td50"&gt;&lt;SPAN class="p154 ft33"&gt;Utvecklad roll för Boverket&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft34"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr24 td51"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td52"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td53"&gt;&lt;SPAN class="p155 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det behövs ett tydligare samlat ansvar för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td53"&gt;&lt;SPAN class="p155 ft3"&gt;samordning, kompetensstöd och främjande insatser till offentliga&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td53"&gt;&lt;SPAN class="p155 ft3"&gt;aktörer på nationell, regional och lokal nivå, i frågor om arkitektur och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td53"&gt;&lt;SPAN class="p155 ft3"&gt;gestaltad livsmiljö i syfte att bl.a. bidra till hög arkitektonisk kvalitet i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td52"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td53"&gt;&lt;SPAN class="p155 ft3"&gt;hela landet.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td52"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft37"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td54"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td55"&gt;&lt;SPAN class="p60 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Överensstämmer delvis med regeringens&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;bedömning. Utredningen ansåg dock att en s.k. riksarkitekt borde utses&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;med placering på Statens fastighetsverk. Utredningen föreslår att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;riksarkitekten ska driva på utvecklingen av och diskussionen om&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;gestaltad livsmiljö och arkitektonisk kvalitet främst inom statligt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;fastighetsägande och förvaltning. Utredningen föreslår samtidigt en&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;omvandling av Statens centrum för arkitektur och design (ArkDes) till&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;den nya Myndigheten för gestaltad livsmiljö.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;SPAN class="p156 ft3"&gt;Utredningens förslag är att riksarkitekten, inom Statens fastighetsverk,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;och Myndigheten för gestaltad livsmiljö ska ha ett tätt samarbete om&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;frågor som rör perspektivet gestaltad livsmiljö och &lt;NOBR&gt;arkitektur-,&lt;/NOBR&gt; form- och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;designområdet. Utredningen föreslår vidare att Myndigheten för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;gestaltad livsmiljö ska samverka med en utvecklad regional struktur.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;SPAN class="p60 ft3"&gt;Utredningens bedömning av lokala strategidokument överensstämmer i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;huvudsak med regeringens, men utredningen anser att det är den&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;föreslagna Myndigheten för gestaltad livsmiljö som tillsammans med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Riksantikvarieämbetet, Statens konstråd och Boverket ska få i uppdrag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;att utarbeta vägledningar och i övrigt ge stöd till utveckling av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;kommunala program för arkitektur, form och design.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;SPAN class="p60 ft3"&gt;Utredningen lämnar inga särskilda bedömningar av strukturer för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;samverkan men lyfter bl.a. behovet av ökad samverkan mellan lokal,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;regional och nationell nivå.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;SPAN class="p60 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Remissinstanserna är överlag positiva till att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;gestaltningsfrågornas värde markeras starkare på nationell nivå genom&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;inrättandet av en riksarkitekt. Invändningar gäller främst utredningens&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;förslag om placering av en riksarkitekt hos Statens fastighetsverk. Ett&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;flertal remissinstanser, inklusive &lt;SPAN class="ft4"&gt;Boverket&lt;/SPAN&gt;, föreslår att Boverket istället&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;bör få en utökad roll för arkitekturfrågor. Boverket framhåller att det&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;främst behövs förstärkning av kompetens på regional och lokal nivå. Av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;det skälet vill Boverket att riksarkitektens uppgifter inriktas mot&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;samverkan om arkitektonisk kvalitet i &lt;NOBR&gt;icke-statlig&lt;/NOBR&gt; planering, byggande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td48"&gt;&lt;SPAN class="p157 ft3"&gt;28&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td49"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td50"&gt;&lt;SPAN class="p60 ft3"&gt;fastighetsförvaltning. Boverket bedömer att en placering av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td49"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td50"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p123 ft3"&gt;riksarkitekten hos myndigheten skulle ge staten möjlighet att bistå det byggande som behövs på kommunal nivå och på så vis möta dagens bostadsutmaning bättre. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Länsstyrelsen i Västernorrlands län &lt;/SPAN&gt;framför att en placering på Boverket skulle kunna möjliggöra ett större helhetsgrepp inom planering och byggande än vid en placering vid Statens fastighetsverk. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Statens fastighetsverk &lt;/SPAN&gt;anser att funktionens form och hemvist behöver utredas vidare då en placering på Statens fastighetsverk kan försvaga möjligheten till samordnade insatser med de statligt ägda bolagen och kan även innebära en risk för intressekonflikter med tillsyns- och tillståndsmyndigheter. Behovet av att särskilt kunna stödja kommuners arbete med arkitektur- och kvalitetsfrågor lyfts även av exempelvis &lt;SPAN class="ft4"&gt;Eskilstuna kommun&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft4"&gt;Länsstyrelserna i Hallands, Östergötlands, Skåne &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Västra Götalands län &lt;SPAN class="ft3"&gt;m.fl. ser inrättandet av en riksarkitekt som en viktig markering av frågornas värde på nationell nivå när det gäller statligt byggande och förvaltning och anser att en riksarkitekt också bör ha ansvar för att sammankalla länsarkitekterna. Några &lt;/SPAN&gt;länsstyrelser&lt;SPAN class="ft3"&gt;, bl.a. Länsstyrelsen i Kalmar län, ställer sig tveksamma till om en riksarkitekt kan bidra till att ge genomslag för hela perspektivet gestaltad livsmiljö som också måste diskuteras i relation till kulturhistoriska värden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft3"&gt;Vissa remissinstanser pekar på att benämningen riksarkitekt ger fel associationer. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Trafikverket&lt;/SPAN&gt;, arkitektkontoret &lt;SPAN class="ft4"&gt;Wingårdhs &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Statens konstråd &lt;/SPAN&gt;anser att en riksarkitekt speglar en äldre tid, när statens roll var överordnad regionala och lokala initiativ. Statens konstråd förespråkar snarare en dynamisk samverkan mellan en lång rad aktörer på olika nivåer inom både offentlig och privat sektor. Trafikverket anser att en grupp av kompetenta personer snarare borde få ett avgränsat uppdrag, än att ge ett brett uppdrag till en utpekad riksarkitekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft3"&gt;Flertalet remissinstanser tillstyrker eller är positiva till förslaget om utvecklande av kommunala program för arkitektur, form och design. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Länsstyrelsen i Kalmar län &lt;/SPAN&gt;betonar att även de mellankommunala frågorna behöver belysas när programmen upprättas och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Länsstyrelsen i Gotlands län &lt;/SPAN&gt;pekar på problematiken i att kommuner med lågt bebyggelsetryck har svårt att styra gestaltningen och lokaliseringen när exploatering blir aktuell. Flera remissinstanser anser att programmen ska vara ett krav, däribland &lt;SPAN class="ft4"&gt;Sveriges Stadsarkitektförening&lt;/SPAN&gt;, Länsstyrelsen i Västernorrlands län och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Sveriges Arkitekter&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Länsstyrelsen i Västmanlands län &lt;/SPAN&gt;anser tillsammans med flera andra länsstyrelser att det är en nyckelfråga att stärka arkitekturens roll i kommuner och landsting. Flera länsstyrelser samt Boverket och några kommuner, däribland &lt;SPAN class="ft4"&gt;Motala kommun &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Uppsala kommun&lt;/SPAN&gt;, ser ett behov av att staten tillför extra medel inom området, som stöd till framtagande av kommunala program, för att förslaget ska få genomslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft4"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting &lt;SPAN class="ft3"&gt;anser att staten kan utarbeta vägledningar för utveckling av frivilliga kommunala program för arkitektur, form och design samt samla goda exempel som stöd för kommunerna, i samarbete med kommunerna och Sveriges Kommuner och Landsting. Sveriges Kommuner och Landsting framhåller vidare att alla frågor om arkitektur samt stads- och samhällsplanering på ett eller annat sätt hanteras i landets kommuner och att det är viktigt att samverkan om dessa frågor får en regional förankring. Flera&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft3"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;P class="p85 ft13"&gt;Prop. 2017/18:110 remissinstanser påpekar att ett inrättande av en riksarkitekt bör kompletteras med förstärkning av kompetens på lokal och regional nivå. Detta anser exempelvis &lt;SPAN class="ft32"&gt;Länsstyrelsen i Kronobergs län&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft32"&gt;Länsstyrelsen i Örebro län &lt;/SPAN&gt;och Länsstyrelsen i Västra Götaland. &lt;SPAN class="ft32"&gt;Gävleborgs läns landsting &lt;/SPAN&gt;anser att förslaget om riksarkitekt även bör gälla den regionala nivån, att länsarkitekten bör ingå i ett nationellt samarbete tillsammans med riksarkitekten och regionala konsulenter för arkitektur, form och design.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft13"&gt;Flera remissinstanser betonar vikten av stadsarkitekten och kommunens centrala roll, antingen i relation till föreslagen riksarkitekt eller generellt i fråga om kommunens betydelse vad gäller insatser för att stärka gestaltningsfrågor på lokal nivå. Så gör t.ex. arkitektkontoret&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft4"&gt;White Arkitekter, Svenska Teknik &amp; Designföretagen&lt;SPAN class="ft3"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Luleå tekniska universitet &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Föreningen Svensk Form&lt;SPAN class="ft3"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Karlskoga kommun &lt;/SPAN&gt;betonar vikten av att de nya idéerna ges en bättre spridning i landet än arkitekturpolitiken från 1998 eftersom arbetet med att skapa eller återskapa en bra gestaltad livsmiljö möter många utmaningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft3"&gt;Sveriges Stadsarkitektförening framhåller att riksarkitekten, länsarkitekter och stadsarkitekter på olika nivåer i det offentliga gemensamt bör verka för att stärka och värna frågor om den gestaltade livsmiljön. Ett antal remissinstanser framhåller vidare förslaget i rapporten Upplev Kultur Var Dag (Landstinget Dalarna, 2015) om att länsarkitekten bör göras obligatorisk. Sveriges Arkitekter påpekar att länsstyrelserna under lång tid har haft en länsarkitektfunktion på respektive myndighet men att detta system börjar försvinna. Sveriges Arkitekter ser därför en stor vinst i att systemet med länsarkitekterna stramas upp i samarbete med Boverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft13"&gt;Flera remissinstanser anser att fler stadsarkitekter behövs för att perspektivet gestaltad livsmiljö ska få genomslag och alternativ förs fram av bl.a. landskapsarkitektkontoret &lt;SPAN class="ft32"&gt;URBIO, &lt;/SPAN&gt;som föreslår ett krav på landskapsarkitekter, och &lt;SPAN class="ft32"&gt;Svenska Tecknare, &lt;/SPAN&gt;som föreslår en stadsdesigner i varje kommun.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft18"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft3"&gt;Den pågående urbaniseringen och ökande befolkningen innebär stora förändringar av den gestaltade livsmiljön i de växande städerna men även på landsbygden. Under en period när det finns ett behov av att kunna bygga bostäder snabbt och effektivt är det samtidigt av största vikt att de byggnader och miljöer som byggs och anläggs är hållbara och av hög arkitektonisk kvalitet. Byggnader och miljöer behöver vara anpassade efter människors behov och uppförda så att de kan gynna hälsa, sammanhållning och välbefinnande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft13"&gt;Det är en utmaning att i tider med högt exploateringstryck bygga både kostnadseffektivt och med hög kvalitet. Ett ökat byggande ger dock möjlighet att skapa goda och väl gestaltade livsmiljöer för nutida och kommande generationer. För detta krävs hög kompetens vad avser arkitektonisk kvalitet och gestaltade livsmiljöer hos alla samverkande aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft3"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p52 ft3"&gt;Flera studier och undersökningar har visat att det saknas tillräcklig kompetens inom arkitektur- och gestaltningsfrågor i många kommuner, bl.a. i tillämpningen av plan- och bygglagen (2010:900), förkortad PBL, vid bygglovsprövning, i planprocesser och framtagandet av arkitekturprogram. Det saknas också stöd i tolkningen av befintligt regelverk. Kompetensbristen påverkar kommuner, länsstyrelser och andra aktörer i deras arbete och i förlängningen den byggda miljön, både vad gäller effektivitet och kvalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft13"&gt;För att öka kvaliteten i den byggda miljön runt om i landet är det också av största vikt att staten agerar föredömligt i byggande och förvaltning (se även avsnitt 6.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft3"&gt;Mot denna bakgrund bedömer regeringen att det finns ett stort behov av stöd till kommuners arbete med arkitektur- och gestaltningsfrågor. Regeringen gör också bedömningen att det finns ett behov av att genom samordning stärka statens roll som förebild.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft3"&gt;I dag finns det flera statliga myndigheter med direkt eller indirekt ansvar för arkitektur- och gestaltningsfrågor, det ansvaret behöver nu tydliggöras. Boverket är central förvaltningsmyndighet med ansvar för frågor om planering, boende och byggande och ska bl.a. agera kompetensstöd med särskild inriktning på kommuner. Enligt förordning (2012:546) med instruktion för Boverket ska myndigheten inom sitt område verka för en hållbar utveckling, en god arkitektur och en ändamålsenlig utformning av den bebyggda miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft3"&gt;Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 18, bet. 2017/18:CU1, rskr. 2017/18:70) att arbetet om arkitektur bör stärkas genom stöd till offentliga aktörer och främjande av ett arkitekturarbete med inriktning mot ett ökat, hållbart och effektivt bostadsbyggande av hög arkitektonisk kvalitet samt mot goda livsmiljöer och offentliga rum. Mot den bakgrunden föreslog regeringen att Boverkets anslag skulle ökas med 15 000 000 kronor per år fr.o.m. 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft3"&gt;Regeringen bedömer mot denna bakgrund att Boverkets uppgifter bör utökas och innefatta en ny funktion med ett samlat ansvar för samordning, kompetensstöd och främjande insatser till offentliga aktörer på nationell, regional och lokal nivå i frågor om arkitektur och gestaltad livsmiljö. Funktionen bör bidra till att främja hög arkitektonisk kvalitet i hela landet. Boverket kan i denna roll bidra till erfarenhetsutbyten och nationell överblick. Boverket ska samverka med ArkDes, Riksantikvarieämbetet, Statens konstråd och andra berörda myndigheter med ansvar på området, t.ex. Delegationen mot segregation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft13"&gt;I det följande redogörs närmare för de olika delarna i Boverkets utvecklade uppgift. Boverkets roll berörs också bl.a. i avsnitten 6.1, &lt;NOBR&gt;6.3-6.6,&lt;/NOBR&gt; 7.1, 7.3 och 7.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft4"&gt;Stöd till strategiskt arbete i kommunerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft13"&gt;I enlighet med PBL är det kommunerna som har den centrala rollen och ansvaret för hur en god och långsiktigt hållbar livsmiljö utvecklas runt om i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft5"&gt;Kommuner har förutsättningar att agera föredömligt i skapandet av offentliga miljöer, i sitt bostadsbyggande och i sin förvaltning, för att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft3"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;P class="p91 ft5"&gt;Prop. 2017/18:110 utforma och förvalta hållbara och goda livsmiljöer. Detta arbete omfattar de miljömässiga, ekonomiska och sociala dimensionerna av hållbarhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft3"&gt;Kommunerna har flera verktyg som ger möjlighet att påverka den långsiktiga utvecklingen av kvaliteten i den byggda miljön. Ett viktigt redskap är strategiska program. Ett antal kommuner har tagit fram kvalitetsprogram för arkitektur och stadsbyggnad, men det är många kommuner som i dag saknar en samlad strategi för arkitekturfrågor. Kunskaperna om betydelsen av god gestaltningskvalitet i bostads- och stadsbyggandet behöver öka liksom förmågan att omsätta visioner och program i praktisk handling. Därför bör det vara en uppgift för Boverket att ge kompetensstöd till utvecklingen av detta arbete i kommunerna. Hur ett effektivt bostadsbyggande kombineras med hög arkitektonisk kvalitet och ett hållbart byggande där miljö- och hälsofrågor sätts i fokus bör vara en central fråga i sammanhanget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft13"&gt;Boverket bör bistå genom att bedriva ett främjade och vägledande arbetet om användandet av alla de kommunala verktyg som påverkar arkitektur och gestaltning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft23"&gt;Boverket bör på motsvarande sätt vara stödjande även för landstingens arbete med den gestaltade livsmiljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft4"&gt;Kommunernas verktyg som styr arkitektur och gestaltning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft3"&gt;Kommunerna har genom planmonopolet stor möjlighet att styra mot hög kvalitet inte bara inom gestaltning, utan även inom fysisk planering i bred bemärkelse. Kommunerna har det yttersta ansvaret för vad som planeras och byggs och kan fastställa långsiktiga strategier för den fortsatta utvecklingen av den byggda miljön. En viktig uppgift för kommunerna är att skapa förutsättningar för hållbara, hälsosamma och trivsamma livsmiljöer med en blandning av bostäder, verksamheter, arbetsplatser, service, offentliga rum, kultur, mötesplatser och natur och behöver då göra avvägningar mellan olika intressen. Det finns därmed goda förutsättningar för kommuner att medvetet och i dialog med privata byggherrar aktivt arbeta för att hög arkitektonisk kvalitet får prägla nya och omformade livsmiljöer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft3"&gt;Kommunerna har ansvar för många moment i utvecklingen av den gestaltade livsmiljön. Arkitekter arbetar i Sveriges kommuner med olika uppgifter i stadsbyggnadsprocessen, från översiktlig planering, stadsbyggnad och detaljplanering till projektering, markanvisningsstrategier och bygglov. Många kommuner har svårt att rekrytera arkitekter och antalet kommuner som har en stadsarkitekt har minskat. Anledningarna till att antalet stadsarkitekter minskar varierar. I små kommuner finns det begränsningar i vilken bredd av olika kompetenser, däribland arkitektkompetens, kommunen kan ha. I andra kommuner utan stadsarkitekt finns ibland motsvarande kompetens under annan titel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft13"&gt;I rapporten Underlag till nationell arkitekturpolicy (N2017/03879/SPN) har Boverket gått igenom de olika verktyg kommuner kan använda sig av, både juridiska och andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft13"&gt;Plan- och bygglagen ger ett antal verktyg, bl.a. översiktsplan, fördjupning av eller tillägg till översiktsplan, planprogram och detaljplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft40"&gt;PBL reglerar processen för hur dessa ska tas fram, vilka krav som ställs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft3"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;på samråd, beslut och laga kraft. Boverket framhåller i sin rapport att de flesta kommuner anser att stödet för arkitektur- och gestaltningsfrågor är för svagt formulerat i PBL. Bland annat ger begreppen god &lt;NOBR&gt;form-,&lt;/NOBR&gt; färg- och materialverkan enligt många kommuner för stort utrymme för egen tolkning. För att finna en gemensam syn och bedömningsgrund på kvalitet, lyfter flera kommuner fram samverkan, stöd i detaljplan och tillgång till en arkitekturpolicy (eller liknande) som framgångsfaktorer. Boverket skriver i sin rapport att det är viktigt att kommunerna kan tydliggöra vilka värden man vill uppnå och varför, för att därefter lägga fast tydliga strategier för genomförandet. Först då kan kvalitet uppnås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft13"&gt;Många kommuner arbetar redan med en mängd olika insatser, t.ex. arkitekturprogram, kvalitetsprogram, gestaltningsprogram eller stadsbyggnadsvisioner. Andra modeller kan vara dialog mellan olika parter och med medborgarna, samt lokala arkitekturpriser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft3"&gt;Tillfällig arkitektur kan vara ett interaktivt verktyg för att både främja nyskapande arkitektur och kultur, föra dialog och bidra till demokratiska och inkluderande processer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft3"&gt;Vissa kommuner och landsting har olika former av skönhetsråd, som kan ha en viktig roll i främjandet av och dialogen om gestaltningsfrågor och vara rådgivande kring arkitektoniska, konstnärliga och kulturhistoriska värden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft3"&gt;En av kommunernas starkare möjligheter för att påverka arkitekturen i kommunen är att bedriva en aktiv markpolitik. Genom kommunala markinnehav kan kommunerna agera mer strategiskt i arkitektur- och kvalitetsfrågor i relation till det som byggs. Det kan t.ex. handla om att förenkla för mindre aktörer att delta i markanvisningsprocesser. Genom kommunala bostadsbolag finns ytterligare möjligheter att agera föredömligt genom att utveckla hållbara gestaltade livsmiljöer av hög kvalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft3"&gt;Väl utvecklade kunskapsunderlag och strategiska dokument i det kommunala arbetet kan öka förutsättningarna för att få fram lyckade och långsiktigt hållbara resultat av bebyggelse, grönområden, offentliga platser och kommunikationsleder. Även antikvarisk kompetens, som ser till värden i den befintliga miljön, krävs för att göra avvägningar som ger en hållbar helhet (se vidare avsnitt 7.7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft13"&gt;Regeringen bedömer att Boverket vid behov bör stödja kommunerna att göra strategiska val när det gäller den gestaltade livsmiljön, exempelvis genom att samordna och sprida goda exempel samt utarbeta vägledningar och metodstöd. Boverket, ArkDes, Riksantikvarieämbetet och Statens konstråd bör också tillsammans agera för att stödja kommunerna, bl.a. genom kompetens- och kunskapshöjande insatser kring hållbara gestaltade livsmiljöer inom ramen för myndigheternas samverkan för hållbara gestaltade livsmiljöer (se avsnitt 6.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft4"&gt;Arkitektur- och gestaltningsprogram&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft13"&gt;Flera kommuner arbetar i dag med arkitektur- och gestaltningsfrågorna som en del av det breda arbetet med samhällsplanering. Frågorna kan därmed också beröras i olika kunskapsunderlag som rör närliggande och mer övergripande fält. Många kommuner uppges dock sakna ett tydligt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft3"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;P class="p91 ft5"&gt;Prop. 2017/18:110 och samlat arbete för gestaltningsfrågorna och därmed en gemensam bild av vilka värden arkitektur, form och design ska hjälpa till att uppnå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft3"&gt;I den ovan nämnda rapporten Underlag till nationell arkitekturpolicy bedömer Boverket att kommuner bör ta stöd av en samlad strategi för arkitekturfrågorna som är politiskt förankrad och kopplad till översiktsplanen. Boverket gör bedömningen att om översiktsplanen saknar en samlad strategi för arkitekturfrågorna så kan en arkitekturpolicy eller ett program som tillägg till översiktsplanen lyfta och få fokus på arkitekturfrågorna. Regeringen delar den bedömningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft3"&gt;Enligt PBL ska översiktsplanen omfatta hela kommunen och ta ett samlat grepp kring frågorna för både stad, tätort och landsbygd. Ett antal kommuner i landet arbetar i dag med övergripande dokument liknande arkitekturprogram kopplade till den översiktliga planeringsnivån. Ett fåtal kommuner i Sverige har börjat arbeta med arkitekturfrågorna som ett allmänt intresse genom tillägg till översiktsplanen. Att koppla ett samlat arkitekturprogram till översiktsplanen genom ett tillägg kan enligt regeringens bedömning ge en större tyngd och ha fördelar både för stora och små kommuner. Ett antal kommuner har utvecklat liknande dokument såsom handlingsplaner eller policyer för arkitektur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft3"&gt;Regeringens ambition är att fler kommuner, även mindre och resurssvaga kommuner som i dag saknar en större befolkningstillväxt, ska stimuleras att utveckla sitt arbete om arkitektur och gestaltning. Regeringen bedömer att ett samlat sådant arbete kan vara effektivt för att lyfta kvalitetsaspekter i byggande och planering och därmed skapa högre livskvalitet för kommuninvånarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft5"&gt;Boverket bör verka som kompetensstöd i kommunernas arbete med arkitektur- och gestaltningsprogram. Stödet bör i tillämpliga delar även riktas mot landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft4"&gt;Plan- och bygglagen som verktyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft3"&gt;Utredningen konstaterar att de bestämmelser som reglerar gestaltning inom PBL, de s.k. skönhetsparagraferna, relativt nyligen har prövats i förhållande till det samlade regelverket. Plan- och bygglagen har även setts över genom den omfattande och samlade utredningsinsats som föregick införandet av nuvarande PBL år 2011, bl.a. &lt;NOBR&gt;PBL-kommittén&lt;/NOBR&gt; (dir. 2002:97) och Byggprocessutredningen (dir. 2007:136). Den grundliga översynen av PBL har i sin tur följts upp med olika utbildningsinsatser riktade till länsstyrelserna och kommunerna. Regeringen bedömer dock att kommunerna fortfarande är osäkra på tolkningen av PBL:s bestämmelser om gestaltningsfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft3"&gt;Lagens begrepp god &lt;NOBR&gt;form-,&lt;/NOBR&gt; färg- och materialverkan, varsamhet, förvanskning och god helhetsverkan uppfattas många gånger som abstrakta och lämnar utrymme för tolkning. Med utgångspunkt i detta har kommuner efterfrågat allmänna råd och vägledningar, inklusive goda exempel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft13"&gt;Regeringen bedömer därför att en del av Boverkets utvecklade ansvar bör vara att aktivt följa och sprida kunskap om rättsutvecklingen. Vidare bör Boverket ta fram de verktyg som kommunerna efterlyser samt dokumentera goda exempel som görs tillgängliga för kommunerna. Det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft40"&gt;bör enligt regeringens mening tydliggöras att krav på estetik är en viktig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft3"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p51 ft5"&gt;del i tillämpningen av PBL, som hanteras genom de verktyg kommunerna förfogar över.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft4"&gt;Samordningsansvar inom staten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft3"&gt;Regeringen vill stärka arkitekturens och gestaltningens roll även i den planering, byggande och förvaltning av den byggda miljön som sker i statlig regi. Statens roll och agerande är viktig som föredöme. Statliga myndigheter behöver därför aktivt verka för arkitektur och gestaltning av hög kvalitet i sina fastigheter och anläggningar. Som framgår ovan gör regeringen bedömningen att det finns ett behov av att genom samordning stärka statens roll som förebild. Boverket bör därför få rollen att samordna och driva det statliga arbetet för ökad arkitektonisk kvalitet och omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer och tillsammans med andra myndigheter agera kompetenshöjande på området samt bistå med metodstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft13"&gt;I utförandet av uppgiften bör särskilt Boverket samverka med de andra myndigheter som också har ett utpekat ansvar för arkitektur, form och design för hållbara gestaltade livsmiljöer, ArkDes, Riksantikvarieämbetet och Statens konstråd (se vidare avsnitt 6.1). Vad gäller gestaltning av arbetsmiljön bör samverkan särskilt ske med Arbetsmiljöverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft5"&gt;Dessutom bör samverkan också särskilt ske med de myndigheter som i rollen som beställare och utförare har stor påverkan på den gestaltade livsmiljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft4"&gt;Länsstyrelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft3"&gt;Länsstyrelserna är statens företrädare i samband med planering av och beslut om bostadsbyggande samt skydd och utveckling av kulturmiljöer. Regeringen har under mandatperioden förtydligat länsstyrelsernas uppdrag så att de aktivt kan bidra till ökat bostadsbyggande samt gett resurser för att de ska kunna upprätthålla handläggningstider och rådgivning om plan- och bygglovsärenden. Regeringen vill understryka att ansvaret för bostadsbyggande inbegriper ett ansvar för kvalitet i arkitektur och gestaltning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft13"&gt;Genom stärkt samarbete inom staten kan de föreslagna insatserna bidra till högre kvalitet i gestaltade livsmiljöer över hela landet. Länsstyrelserna har med sin breda, sektorsövergripande och sammanhållande uppgift goda förutsättningar att inom sina län informera om, samordna, ge råd kring och följa upp nationella mål inom olika områden, inklusive mål som finns inom &lt;NOBR&gt;arkitektur-,&lt;/NOBR&gt; form- och designområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft3"&gt;Redan i dag finns ett samarbete mellan länsstyrelserna och framför allt Boverket och Riksantikvarieämbetet i frågor om kvalitet i planering och byggande. Genom inrättandet av en ny funktion vid Boverket kan nationell samverkan om och överblick över arkitektur- och gestaltningsfrågor stärkas. Länsarkitekten, eller motsvarande funktion i länsstyrelsen, blir Boverkets främsta samarbetspartner i länen kring dessa frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft13"&gt;Enligt en rapport från Boverket (2017:12) finns i dag en länsarkitekt i 13 av 21 län. Länsarkitekten ska ha stor PBL- och gestaltningskompetens och därmed utgöra ett viktigt stöd för övriga delar av länsstyrelsen och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft3"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;


&lt;P class="p85 ft5"&gt;Prop. 2017/18:110 länets kommuner i deras arbete med gestaltade livsmiljöer. Boverket bör därför stödja länsarkitekterna i deras arbete och regelbundet samla landets länsarkitekter för kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Hållbar stadsutveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft3"&gt;Regeringen vill stärka förutsättningarna att utveckla gröna, hälsosamma och trygga städer där människor möts och innovationer skapas. Det ökade bostadsbyggandet innebär stora möjligheter för att ställa om till ett klimatsmart, attraktivt samhälle med människan i centrum. Många lösningar finns på lokal nivå och regeringen vill stödja kommunerna för att öka takten i omställningsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft3"&gt;En hållbar stadsutveckling utgår från att planering och utveckling av städer ska bidra till miljömässigt, socialt och ekonomiskt långsiktigt hållbar utveckling. Det handlar om att åstadkomma goda livsmiljöer och väl fungerande och robusta städer som utformas så att de är till för alla. Den fysiska miljöns utformning kan bidra till att minska segregation, öka tillgängligheten och den sociala sammanhållningen samt ge förutsättningar för att nå nationella klimat- och miljömål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft3"&gt;Trafikplanering är en viktig del av stadsutvecklingen. Den behöver i större utsträckning skapa förutsättningar för effektiva och miljövänliga transporter, inklusive pendling och citylogistik. Framför allt i städer har fler möjlighet att klara sin vardag utan egen bil. God samhällsplanering ökar möjligheten till transporteffektiva lösningar och underlättar för resenärer att välja gång, cykel och kollektivtrafik och möjliggör samordning och effektiv distribution av godstransporter. Stadsmiljöavtalen är ett viktigt stöd för att utveckla kollektivtrafik och andra lösningar för hållbara transporter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft3"&gt;I de allt tätare städerna finns en stor konkurrens om mark. Den stadsnära naturen och parkerna bidrar till livskvalitet och kan främja folkhälsan. Stadsgrönskan är också en viktig förutsättning för ekosystemtjänster, dvs. de tjänster och produkter som naturens ekosystem ger människan. Det kan handla om förmågan att rena luft, sänka temperaturer, ta hand om dagvatten och erbjuda rekreativa och hälsosamma miljöer. En hållbar stad har goda kopplingar till kringliggande regioner och det är viktigt att utveckla och stärka länkar för utbyte av bl.a. idéer, tjänster och kompetenser som bidrar till hållbar stadsutveckling i ett större regionalt sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft3"&gt;För att möta alla de utmaningar som hållbar stadsutveckling innebär har regeringen inrättat ett råd för hållbara städer (M2017/03234/Mm). Rådet ska verka för att genomföra regeringens politik för hållbar stadsutveckling. Rådet ska vara ett forum för myndighetscheferna vid de myndigheter som är strategiskt viktiga för förutsättningarna för det långsiktiga arbetet med en hållbar stadsutveckling och ledas av en ordförande som utses av regeringen. Kommunerna ska erbjudas att vara representerade i rådet. Rådet ska verka till 2022 och dess uppgift ska vara att främja samverkan om åtgärder som bidrar till utvecklingen av hållbara städer. Rådet ska redovisa en samlad åtgärdslista av genomförda och planerade åtgärder som främjar en hållbar stadsutveckling och senast&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft3"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;


&lt;P class="p13 ft5"&gt;den 1 juni 2018 och därefter den 1 mars varje efterföljande år publicera Prop. 2017/18:110 listan på webbplatsen www.hallbarstad.se.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td56"&gt;&lt;SPAN class="p167 ft33"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td57"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft33"&gt;Staten som förebild&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr24 td59"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft34"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td60"&gt;&lt;SPAN class="p168 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;De statliga myndigheterna har ett ansvar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td60"&gt;&lt;SPAN class="p168 ft3"&gt;för att agera förebildligt för att bidra till hållbara gestaltade&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td60"&gt;&lt;SPAN class="p168 ft3"&gt;livsmiljöer.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td60"&gt;&lt;SPAN class="p169 ft3"&gt;&lt;A href="http://www.fortv.se/"&gt;Fortifikationsverket, &lt;/A&gt;&lt;A href="http://www.naturvardsverket.se/"&gt;Naturvårdsverket, &lt;/A&gt;&lt;A href="http://www.sjofartsverket.se/"&gt;Sjöfartsverket, &lt;/A&gt;&lt;A href="http://www.sfv.se/"&gt;Statens&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td60"&gt;&lt;SPAN class="p168 ft3"&gt;&lt;A href="http://www.sfv.se/"&gt;fastighetsverk, &lt;/A&gt;&lt;A href="http://www.svk.se/"&gt;Svenska kraftnät &lt;/A&gt;och &lt;A href="http://www.trafikverket.se/"&gt;Trafikverket &lt;/A&gt;har, utifrån sina&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td60"&gt;&lt;SPAN class="p168 ft3"&gt;respektive förutsättningar, som statliga myndigheter som förvaltar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td61"&gt;&lt;SPAN class="p168 ft3"&gt;fastigheter ett särskilt ansvar.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td62"&gt;&lt;SPAN class="p170 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Överensstämmer delvis med regeringens&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;bedömning. Utredningen föreslår att vissa statliga myndigheter ska ta&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;fram särskilda program för &lt;NOBR&gt;arkitektur-,&lt;/NOBR&gt; form- och designområdet.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Utredningen föreslår också att den föreslagna nya myndigheten,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Myndigheten för gestaltad livsmiljö, och Statens fastighetsverk ska få i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;uppdrag att stödja statliga myndigheter i arbetet med att ta fram&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;arkitektur-,&lt;/NOBR&gt; form- och designprogram.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td62"&gt;&lt;SPAN class="p170 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Av över 300 remissinstanser har endast omkring&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;30 yttrat sig över förslaget. Ungefär 20 av dessa tillstyrker, är positiva&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;eller har inga större invändningar mot förslaget.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td62"&gt;&lt;SPAN class="p170 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Fortifikationsverket &lt;/SPAN&gt;påpekar att det inte bara är fastighetsförvaltande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;myndigheter som har behov av kvalitetsprogram, utan även hyresgäster&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;med stora förhyrda lokalareor. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Statens fastighetsverk &lt;/SPAN&gt;anser att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;övergripande program inom området bör tas fram i samverkan mellan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;myndigheter och statliga bolag, medan projektspecifika program och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;riktlinjer bör tas fram av respektive myndighet. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Riksantikvarieämbetet&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;anser att det saknas bedömningar och förslag bl.a. av berörda&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;myndigheters nuvarande uppgifter och effekter av pågående samverkan.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p170 ft4"&gt;Region Skåne, Regionförbundet Västerbottens län och Västra&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Götalandsregionen &lt;/SPAN&gt;anser att ansvar för nationella uppgifter inom&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;arkitektur, form och design ska kunna läggas på ett urval regioner.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p170 ft3"&gt;Nationella uppdrag till regionala aktörer framhålls även av &lt;SPAN class="ft4"&gt;Svensk&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;Form Syd – Form/Design Center&lt;SPAN class="ft3"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p170 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;Två remissinstanser, &lt;/SPAN&gt;Blekinge tekniska högskola &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Design for All&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Sverige&lt;/SPAN&gt;, motsätter sig förslaget eftersom det inte är tillräckligt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;underbyggt.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p170 ft22"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft3"&gt;Statliga myndigheter har ett&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;ansvar att, utifrån respektive myndighets förutsättningar, ansvara för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;hållbarhet och kvalitet i all gestaltning av människors livsmiljöer, men&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;också att anamma innovationer och nytänkande som kan svara mot&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;samhällets behov och utmaningar. Statens förmåga att agera som förebild&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;har stor betydelse för att uppnå mål om hållbara gestaltade livsmiljöer&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;och högre livskvalitet för fler. Alla statliga myndigheter har ett ansvar för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;att bidra till att mål på området nås.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td62"&gt;&lt;SPAN class="p170 ft3"&gt;Med perspektivet gestaltad livsmiljö skär &lt;NOBR&gt;arkitektur-,&lt;/NOBR&gt; form- och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;designfrågorna genom många politikområden. Många aktörer, däribland&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td58"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;37&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td56"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td57"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H50311038x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p85 ft13"&gt;Prop. 2017/18:110 statliga myndigheter, har därmed betydelse för politikens genomslag, en del mera direkt, andra indirekt men ändå med avsevärd påverkan på det samlade resultatet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft3"&gt;De miljöer och fastigheter som staten förfogar över har stor påverkan på många människors dagliga liv. Att på bästa sätt utveckla och förvalta den arkitektur, design och gestaltning som påverkar människors vardag är ett uppdrag som bör prioriteras tydligare. Staten har genom sina olika roller också potential att vara normgivande och bör också därför agera på ett föredömligt sätt vad gäller gestaltning. Även statens roll som arbetsgivare har stor betydelse, genom ansvaret för väl fungerande arbetsmiljöer (se även avsnitt 7.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft13"&gt;Ansvaret och rollen som förebild bör gälla i alla delar, planering, beställning, upphandling och utförande av såväl byggnader som utom- och inomhusmiljöer av olika slag. Ett helhetsperspektiv bör appliceras, som gör att hållbara, attraktiva och funktionella miljöer skapas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft3"&gt;Förvaltningen av byggnader och miljöer omfattar ofta hantering av befintliga arkitektoniska, kulturhistoriska och konstnärliga värden, även i detta avseende bör de statliga myndigheterna agera föredömligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft3"&gt;Myndigheter som förvaltar statlig egendom och som därmed påverkar livsmiljön i sin gestaltning och förvaltning av byggnader och anläggningar har ett särskilt ansvar att arbeta föredömligt med kvalitetsfrågor om arkitektur, form och design.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft3"&gt;Bland de direkt berörda statliga myndigheterna finns de myndigheter som förvaltar fastigheter, &lt;A href="http://www.fortv.se/"&gt;Fortifikationsverket, &lt;/A&gt;&lt;A href="http://www.naturvardsverket.se/"&gt;Naturvårdsverket, &lt;/A&gt;&lt;A href="http://www.sjofartsverket.se/"&gt;Sjöfartsverket, &lt;/A&gt;&lt;A href="http://www.sfv.se/"&gt;Statens fastighetsverk, &lt;/A&gt;&lt;A href="http://www.svk.se/"&gt;Svenska kraftnät &lt;/A&gt;och &lt;A href="http://www.trafikverket.se/"&gt;Trafikverket. &lt;/A&gt;Dessa myndigheter har ett särskilt ansvar, utifrån sina respektive förutsättningar, att inom staten verka föredömligt för hållbara, tillgängliga gestaltade livsmiljöer. Regeringen avser därför att följa dessa myndigheters arbete i detta avseende och återkommer vid behov till myndigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft13"&gt;I sammanhanget bör också framhållas att en del av de fastigheter staten förfogar över, t.ex. Fortifikationsverkets fastigheter, är skyddsobjekt vilket innebär att allmänheten inte har direkt tillträde till dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft13"&gt;Boverket får med sin nya samordnande roll ansvar för att, i samarbete med Statens centrum för arkitektur och design, Riksantikvarieämbetet och Statens konstråd, ge statliga myndigheter stöd och vägledning i deras arbete med arkitektur, form och design för hållbar gestaltad livsmiljö (se även avsnitt 6.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Samverkansforum&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;De berörda statliga aktörernas möjligheter att gemensamt utveckla erfarenhetsutbyte inom ramen för Samverkansforum bör stärkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Överensstämmer delvis med regeringens bedömning. Utredningen bedömer att Samverkansforum är en viktig arena och pekar på behovet av att ge utrymme för perspektivet gestaltad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft3"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p123 ft13"&gt;livsmiljö, bl.a. genom ökad myndighetssamverkan, men lämnar inte något egentligt förslag på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Många remissinstanser lyfter behovet av statlig samverkan. Några lyfter i det sammanhanget särskilt Samverkansforum. Det gäller t.ex. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Chalmers tekniska högskola &lt;/SPAN&gt;som poängterar samverkan mellan Boverket och Samverkansforum, &lt;SPAN class="ft4"&gt;Stiftelsen Arkus&lt;/SPAN&gt;, som vill se ett stärkt Samverkansforum med ett eget kansli ta rollen som den föreslagna riksarkitekten och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Akademiska Hus&lt;/SPAN&gt;, som ställer sig positiv till att en samordning med övriga statliga bolag stärks och att Samverkansforum kan vara en möjlig arena för det. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Statens fastighetsverk &lt;/SPAN&gt;anser att övergripande program inom området bör tas fram i samverkan mellan myndigheter och statliga bolag och anser att Samverkansforum kan vara en värdefull bas för samarbetet mellan myndigheterna och de statliga bolagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Samverkansforum &lt;/SPAN&gt;uppskattar att verksamheten i forumet uppmärksammas och ses som en viktig del för att lyfta fram staten som en föredömlig förvaltare och byggherre. I sitt remissvar poängterar man att det är angeläget att Samverkansforum omfattar flertalet av de fastighetsförvaltande myndigheterna och bolagen för att kunna driva kvalitetsfrågor och skapa en för staten gemensam värdegrund kring frågor som berör den gestaltade livsmiljön. Samverkansforum ställer sig vidare positiv till att mer aktivt arbeta med utvecklingsfrågor för att bidra till en utveckling av området gestaltad livsmiljö. Nätverken inom Samverkansforum visar, enligt Samverkansforum, att det genom samverkan går att stärka de enskilda myndigheterna och bolagen både med ny kunskap och nytt engagemang. Nätverken är, framhåller man, en väl fungerande samarbetsform som passar bra ihop med dagens organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/SPAN&gt;: Ett flertal myndigheter och andra statliga aktörer samlas i dag i ett gemensamt forum kallat Samverkansforum för statliga byggherrar och förvaltare, i syfte att byta erfarenheter av och kunskaper om den byggda miljön och frågeställningar som deras uppdrag och verksamheter väcker. Regeringen gör delvis samma bedömning som utredningen, att denna samverkan mellan statliga byggherrar och fastighetsförvaltare har en viktig roll och behöver utvecklas. Regeringen ser positivt på statliga aktörers samverkan inom alla former av gestaltningsfrågor och vill därför förbättra möjligheterna till erfarenhetsutbyte och gemensamt kunskapsbyggande. Regeringen bedömer att möjligheterna till erfarenhetsutbyte för statliga myndigheter i rollen som byggherre och fastighetsförvaltare bör stärkas, i syfte att nå målet inom området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft3"&gt;Samverkansforum är ett samarbetsprojekt som formellt bildades 2001 genom ett tidigare regeringsuppdrag som lämnades efter att nu gällande &lt;NOBR&gt;arkitektur-,&lt;/NOBR&gt; form- och designpolitik formulerats i Framtidsformer – Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design (prop. 1997/98:117, bet. 1997/98:KrU14, rskr. 1997/98:225). Efter att det formella uppdraget löpt ut har myndigheterna inom ramen för sina respektive uppdrag fortsatt samverka i Samverkansforum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft5"&gt;Samverkansforum är i dag en sammanslutning av statliga myndigheter och bolag som har ett ansvar för den offentliga miljön. Myndigheterna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft3"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;


&lt;P class="p150 ft5"&gt;Prop. 2017/18:110 och bolagen omfattar verksamheter där aktiviteter förekommer inom alla skeden från planering, projektering, byggande och förvaltning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft3"&gt;Utredningen pekar på att Samverkansforum är en viktig arena för att främja statlig förebildlighet och effektivt resursutnyttjande, bl.a. genom kompetensutveckling, diskussion och erfarenhetsutbyte om arkitektur, form och design och remissinstanserna har bekräftat detta. Regeringen instämmer i bedömningen. Genom sina medlemmar har Samverkansforum en unik samlad kompetens, överblick och potential för att staten ska kunna agera förebildligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft3"&gt;För att ytterligare stärka de statliga myndigheternas möjligheter att gemensamt utveckla erfarenhetsutbyte bör Boverket svara för en kanslifunktion för nätverket Samverkansforum. Denna uppgift blir en del av Boverkets nya funktion för arkitektur och gestaltad livsmiljö och dess samordnande roll för detta politikområde (se avsnitt 6.2)&lt;SPAN class="ft4"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft13"&gt;Även Statens centrum för arkitektur och design har bl.a. i sin roll som mötesplats på &lt;NOBR&gt;arkitektur-,&lt;/NOBR&gt; form- och designområdet en i sammanhanget viktig roll för att främja och förmedla kunskap om arkitekturens, formens och designens betydelse i samhället till såväl allmänheten som yrkesverksamma.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td63"&gt;&lt;SPAN class="p167 ft15"&gt;6.6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td57"&gt;&lt;SPAN class="p176 ft33"&gt;Upphandling&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft34"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr24 td51"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td52"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td53"&gt;&lt;SPAN class="p155 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Regeringens bedömning&lt;/SPAN&gt;: Upphandlande myndigheter och enheter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td53"&gt;&lt;SPAN class="p155 ft3"&gt;behöver fortsatt stöd i hur kvalitetsdimensioner som avser arkitektur,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td54"&gt;&lt;SPAN class="p155 ft3"&gt;form och design kan hanteras.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td55"&gt;&lt;SPAN class="p177 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Överensstämmer delvis med regeringens.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Utredningen bedömer att den föreslagna Myndigheten för gestaltad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;livsmiljö bör ha ansvaret för att tillhandahålla och bidra med sin&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;sakkunskap till Upphandlingsmyndigheten om arkitektur, form och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;design. Upphandlingsmyndigheten bör vidare utveckla metodstöd och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;handledning för nya och projektanpassade upphandlingsformer, som&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;underlättar inriktningen mot kvalitet i den offentliga upphandlingen av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;gestaltningstjänster.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;SPAN class="p177 ft3"&gt;Vidare bedömer utredningen att kompetensen hos inköpare inom&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;upphandlande myndigheter och enheter behöver stärkas genom relevanta&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;utbildningar i offentlig upphandling med inriktning mot området&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;gestaltad livsmiljö. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bör vara&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;en aktör, medan Samverkansforum kan bedriva utbildning och utbilda&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;inköpare på statlig nivå. Vidare anser utredningen att forskningen på&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;området bör stärkas. Vissa forskningsaktörer bör få utökat stöd för att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;utöver detta utveckla forskning med inriktning på samhällsutveckling&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;utifrån perspektivet gestaltad livsmiljö. Upphandlingsmyndigheten bör i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;samverkan med t.ex. SKL och Byggherrarna ta fram en kvalitetspolicy&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;för kommunerna för upphandling av arkitektur, form och design.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;SPAN class="p177 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Flertalet remisser tillstyrker eller ser positivt på&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;utredningens förslag, med utgångspunkt i behovet att stärka kompetens&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;inom upphandlingsområdet. Nästan alla länsstyrelser som kommenterat&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td48"&gt;&lt;SPAN class="p157 ft3"&gt;40&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;förslaget, bl.a. &lt;/SPAN&gt;Länsstyrelserna i Stockholms &lt;SPAN class="ft3"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Skåne län&lt;SPAN class="ft3"&gt;, betonar&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td63"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td57"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p123 ft13"&gt;behovet av att utveckla kunskaper inom upphandlingsområdet för att i förlängningen gynna kvalitet framför kortsiktigt fördelaktiga ekonomiska lösningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft3"&gt;Många kommuner ser positivt på betänkandets bedömningar om upphandling. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Göteborgs kommun &lt;/SPAN&gt;anser att de föreslagna åtgärderna för höjd kompetensnivå inom offentlig upphandling är angelägna och välkomnar en kvalitetspolicy, kontinuerligt metodstöd och handledning för nya upphandlingsformer samt ett forum för dialog. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Malmö kommun &lt;/SPAN&gt;framhåller att värdet av en god beställarkompetens inte nog kan understrykas och instämmer med förslagen om att stärka kompetensen inom såväl upphandlingsfunktioner som hos inköpare och ser positivt på stöd och handledning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Sveriges Arkitekter &lt;/SPAN&gt;anser att ett stort fokus för riksarkitektens med fleras arbete bör ligga på den offentliga upphandlingens lagar och praxis, som ett viktigt inslag i den offentliga föredömligheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft4"&gt;Statens centrum för arkitektur och design (ArkDes) &lt;SPAN class="ft3"&gt;anser att Boverket, Plattformen för hållbara städer och ArkDes bör samarbeta om att ta fram nya modeller och goda exempel för bra upphandlingsprocesser i syfte att stärka förutsättningarna för att nå kvalitativa upphandlingsresultat. &lt;/SPAN&gt;Vinnova &lt;SPAN class="ft3"&gt;anser att incitamenten för innovationsfrågor bör ökas, så att dessa aspekter beaktas i utvecklandet av goda exempel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Myndigheten för delaktighet &lt;/SPAN&gt;hänvisar till att ett delmål i Agenda 2030 för hållbar utveckling avser att främja hållbar upphandling. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Länsstyrelsen i Kalmar län &lt;/SPAN&gt;anser att Upphandlingsmyndigheten borde ta fram kriterier vid upphandling av arkitektur, form och design, i samverkan med och med expertstöd från ArkDes och Riksantikvarieämbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Värdet av de upphandlingspliktiga inköpen i Sverige uppgick till ca 642 miljarder kronor 2015. I en betydande andel av upphandlingen fattas beslut som i någon mening rör arkitektur, form och design. Det råder ofta en osäkerhet om hur kravspecifikationer för dessa dimensioner ska formuleras och fångas i en upphandlingsprocess.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft13"&gt;Grundläggande i en upphandling är att inköparen formulerar krav i sitt förfrågningsunderlag på det föremål som ska upphandlas, krav som sedan ska mötas av externa leverantörer. Inköparen ska därefter bedöma vilket av inlämnade förslag som bäst motsvarar de ställda kraven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft3"&gt;Offentlig upphandling ställer krav på formell korrekthet och därmed på goda kunskaper hos den upphandlande enheten om lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU). Konkurrensverket har till uppgift att vaka över att regelverket följs och Upphandlingsmyndigheten har det samlade ansvaret för att utveckla, förvalta och stödja den upphandling som genomförs av upphandlande myndigheter och enheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft3"&gt;Regeringen instämmer i utredningens bedömning om att metoder för hur man formulerar krav på kvalitet i upphandlingen och därefter analyserar detta i mottagna förslag är viktigt. Kvalitet innehåller såväl dimensioner som går att kvantifiera (bl.a. genom certifieringar och liknande), som &lt;NOBR&gt;icke-kvantifierbara&lt;/NOBR&gt; dimensioner. För att uppnå största möjliga värde i en upphandlad vara, tjänst eller entreprenad bör den upphandlande myndigheten eller enheten på ett professionellt sätt behandla alla kvalitetsdimensioner.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft3"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;


&lt;P class="p178 ft13"&gt;Prop. 2017/18:110 Regeringen delar utredningens och ett stort antal remissinstansers bedömning att upphandlande myndigheter och enheter fortsatt behöver ett stöd i denna uppgift vad avser arkitektur, form och design.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft3"&gt;Regeringen bedömer därför att Boverket, Statens centrum för arkitektur och design, Riksantikvarieämbetet och Statens konstråd inom ramen för myndigheternas fördjupade samverkan (se avsnitt 6.1) bör verka för en god utveckling av hur kvalitetsdimensioner för arkitektur, form och design bättre kan tas tillvara vid offentliga inköp. För de delar som specifikt avser offentlig upphandling ska arbetet även ske i samverkan med Upphandlingsmyndigheten. I arbetet bör också andra berörda myndigheter och aktörer involveras.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td63"&gt;&lt;SPAN class="p167 ft15"&gt;6.7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td57"&gt;&lt;SPAN class="p176 ft33"&gt;Enprocentregeln&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft34"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr24 td51"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td52"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td53"&gt;&lt;SPAN class="p155 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Statens konstråd bör ges i uppdrag att, i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td53"&gt;&lt;SPAN class="p155 ft3"&gt;samarbete med statliga fastighetsförvaltare, utarbeta ett metodstöd för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td53"&gt;&lt;SPAN class="p155 ft3"&gt;hur upp till en procent av budgeten för ett byggprojekt, vid&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td53"&gt;&lt;SPAN class="p155 ft3"&gt;nybyggnation, om- eller tillbyggnad, kan avsättas till bild- eller&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td52"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td53"&gt;&lt;SPAN class="p155 ft3"&gt;formkonstnärlig gestaltning när staten bygger.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td52"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft37"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td54"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td55"&gt;&lt;SPAN class="p177 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Utredningens bedömning&lt;/SPAN&gt;: Överensstämmer delvis med regeringens.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Utredningen lämnar inga förslag på området, men konstaterar att den s.k.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;enprocentregeln har fått byggsektorn och kultursektorn att mötas och att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;regeln har haft stor betydelse för konstnärers medverkan och konstens&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;plats i utformningen av offentliga byggnader och miljöer.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;SPAN class="p177 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Sveriges Konsthantverkare &amp; Industriformgivare,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft4"&gt;(KIF) &lt;SPAN class="ft3"&gt;samt &lt;/SPAN&gt;Konstnärernas Riksorganisation (KRO) &lt;SPAN class="ft3"&gt;anser att Boverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;bör få i uppdrag att ta fram förslag på hur plan- och bygglagar, direktiv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;och regelverk bör uppdateras och moderniseras så att enprocentregeln&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;slår igenom och den konstnärliga gestaltningen blir en naturlig del av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;stads- och samhällsutvecklingen i hela landet.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;SPAN class="p177 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Konstnärsnämnden &lt;/SPAN&gt;förordar tillämpning av enprocentregeln inom&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;staten, men även i region och kommun. Enligt myndighetens utredning i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;ämnet skulle enprocentregeln fungera bättre än vad den gör i dag om&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;strukturer för tillämpningen av regeln upprättades och beslutades.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Konstnärsnämnden framhåller att regeringen kan se till att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;enprocentregeln tillämpas inom statliga bolag, verk och myndigheter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;genom direktiv.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td55"&gt;&lt;SPAN class="p177 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Region Gävleborg &lt;/SPAN&gt;anser att regioner och kommuner på ett tydligare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;sätt bör uppmanas att formulera sig kring offentlig konst generellt och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;kring enprocentregeln för konstnärlig miljögestaltning specifikt. De&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;befintliga statliga stöden till regionala kulturkonsulenter bör enligt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Region Gävleborg utvidgas till att även gälla konsulenter som bl.a. kan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;arbeta främjande inom arkitektur, form och design.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td55"&gt;&lt;SPAN class="p177 ft18"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft3"&gt;Enprocentregeln är en&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;finansieringsmodell för konstnärlig gestaltning i offentliga miljöer som&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;tillkom år 1937 genom ett statligt kulturpolitiskt initiativ. Regeln, som i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td48"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;staten tillämpas i begränsad omfattning, innebär att cirka en procent av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td48"&gt;&lt;SPAN class="p157 ft3"&gt;42&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td55"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;budgeten för ett byggprojekt, vid nybyggnation, om- eller tillbyggnad,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td63"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td57"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p123 ft3"&gt;bör avsättas till bild- eller formkonstnärlig gestaltning i offentligt byggande. Syftet med enprocentregeln är att skapa ett stabilt och mer långsiktigt ekonomiskt utrymme för konsten i planeringen och byggandet av offentliga miljöer. I vissa fall, t.ex. vissa av Fortifikationsverkets byggnadsprojekt, är det inte möjligt eller lämpligt att tillämpa denna regel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft3"&gt;Såsom utredningen konstaterar bedömer regeringen att enprocentregeln har sedan den tillkom haft stor betydelse för konstnärers medverkan och konstens plats i utformningen av offentliga byggnader och miljöer. Avvecklingen av Byggnadsstyrelsen och statens förändrade ägarinflytande över de offentliga miljöerna under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; bidrog dock till att enprocentregeln inte längre sågs som ett självklart mål för staten. Sedan början av &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; har modellen på nytt lyfts fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft13"&gt;Enligt Konstnärsnämndens rapport Ingen regel utan undantag (2013) har många kommuner och landsting under senare år fattat egna beslut för att befästa och stärka enprocentregeln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft3"&gt;Enligt den praxis som hittills gällt har de statliga fastighetsbolagen i enskilda projekt ansökt om samarbete med Statens konstråd. Konstprojekten har som regel finansierats av Statens konstråd, medan anläggningskostnader har finansierats av det statliga fastighetsbolaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft3"&gt;I dessa samarbeten har det ofta saknats ett helhetsperspektiv på hur konsten kan samspela med arkitekturen och formen för att skapa och stärka estetiska, kulturella och sociala värden i de gemensamma miljöerna. Ett annat problem som med tiden har blivit alltmer tydligt är att Statens konstråds budget inte räckt till för att genomföra större konstprojekt i storskaliga miljöer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft13"&gt;Statens konstråds verksamhet baserades på enprocentregeln under åren &lt;NOBR&gt;1937–1947,&lt;/NOBR&gt; men därefter övergick staten till att bevilja Statens konstråd ett årligt anslag. Detta anslag motsvarar i dag en väsentligt lägre andel av statens byggkostnader, vilket i nuläget räcker till mindre enstaka projekt i de nya byggnader som uppförs för staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft3"&gt;Statens konstråd har de senaste åren utvecklat en dialog med de statliga fastighetsbolagen för att dels bättre koordinera strategiska projekt, dels kunna arbeta i tidigare plan- och programskeden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft3"&gt;Att integrera konst i tidig planering är ekonomiskt sett avgörande för genomförande av storskaliga konstprojekt eftersom befintlig budget då kan växlas upp till att innefatta konstnärlig gestaltning av hela byggnader och miljöer. I utvecklingsprojekt har finansieringen fördelats så att de statliga fastighetsägarna står för produktionskostnader och Statens konstråd bistår med kompetens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft3"&gt;Ett exempel på detta arbetssätt är Statens konstråds arbete med Västlänken i Göteborg i samverkan med Trafikverket, där konsten genom att komma in tidigt i planeringsprocessen kan integreras i det bakomliggande programarbetet och därigenom bidra till helhetsgestaltningar av stations- och stadsmiljöer där många människor rör sig varje dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft13"&gt;I Statens konstråds rapport Den offentliga konstens roll för boendemiljön (Ku2017/01010/KO) görs bl.a. bedömningen att Statens konstråd bör ges i uppdrag att i samarbete med statliga fastighetsägare ta fram styrmedel för hur enprocentregeln kan tillämpas i staten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft3"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;


&lt;P class="p85 ft13"&gt;Prop. 2017/18:110 Regeringen ser positivt på den ökade tillämpningen av enprocentregeln bland kommuner och landsting. Regeringen bedömer att det är avgörande för en fortsatt positiv utveckling att staten agerar som en förebild och själv tillämpar regeln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft3"&gt;Utifrån det arbete som Statens konstråd bedriver finns möjlighet att ta fram modeller för en friare tillämpning av enprocentregeln där medel kan användas strategiskt t.ex. i utvecklingen av nya områden. Sådana metoder kan också tjäna som inspiration för vidareutvecklingen av enprocentregeln i kommuner och landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft13"&gt;Regeringen anser därför att Statens konstråd bör ges i uppdrag att, i samarbete med statliga fastighetsförvaltare, utarbeta ett metodstöd för hur bild- eller formkonstnärlig gestaltning kan integreras när staten bygger. Det gäller såväl vid nybyggnation som vid om- och tillbyggnad och handlar vanligen om att upp till en procent av budgeten för ett byggprojekt avsätts för ändamålet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regionala och lokala arenor för dialog&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft3"&gt;Genom kultursamverkansmodellen fördelar alla landsting, förutom landstinget i Stockholms län, statligt stöd till vissa regionala kulturverksamheter utifrån de regionala kulturplaner som landstingen tagit fram i samverkan med länets kommuner, det civila samhället och professionella kulturskapare. Flera regionala aktörer inom formområdet får stöd genom modellen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft13"&gt;Från och med 2018 kan bild- och formområdet stödjas inom ramen för kultursamverkansmodellen. Inom ramen för modellen fördelas även medel till främjande av hemslöjd. Regeringen har i styrningen till Statens kulturråd bl.a. lyft fram att myndigheten ska stödja regionalt utvecklingsarbete inom bild- och formområdet och därtill särskilt verka för konstnärligt och kulturpolitiskt värdefull utveckling inom detta område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft3"&gt;Statens centrum för arkitektur och design (ArkDes) har ett särskilt uppdrag att agera mötesplats inom arkitektur, form och design. Därmed har ArkDes redan i dag ett ansvar för regional och lokal samverkan. För att få ökad spridning, regional förankring och brett genomslag för den nya &lt;NOBR&gt;arkitektur-,&lt;/NOBR&gt; form- och designpolitiken för hållbara gestaltade livsmiljöer kan ArkDes inom ramen för mötesplatsuppdraget utveckla sitt samarbete med befintliga institutioner och stödja utvecklingen av andra regionala och lokala mötesplatser inom arkitektur, form och design.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft3"&gt;Verksamheten bland Svensk Forms regionalföreningar, som utgör basen för föreningens rikstäckande verksamhet, vittnar om ett stort intresse för gestaltningsfrågorna. Regeringen ser positivt på ett levande och utvecklat samarbete mellan föreningen Svensk Form och ArkDes. Svensk Form utgör, genom sina 13 regionalföreningar, ett fungerande regionalt nätverk som är värdefullt för regional förankring och brett genomslag för att åstadkomma fler hållbara gestaltade livsmiljöer i hela landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft3"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;


&lt;P class="p182 ft13"&gt;Form/Design Center i Malmö är en del av Föreningen Svensk Form Prop. 2017/18:110 och har enligt regeringens bedömning förutsättningar att utgöra en viktig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft3"&gt;regional mötesplats med betydelse också utanför den regionala kontexten. Genom budgetpropositionen för 2018 får verksamheten ett särskilt bidrag för detta (prop. 2017/18:1 utg.omr. 17). Med dessa utökade resurser kan verksamheten på Form/Design Center ytterligare bidra till utveckling inom området gestaltad livsmiljö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft3"&gt;Röhsska museet i Göteborg är en institution som också bedöms kunna ha långsiktig potential att agera som en regional mötesplats och även som samarbetspart till statliga aktörer inom området, såsom ArkDes och Nationalmuseum (se vidare avsnitt 6.9). Röhsska museet erhåller ett visst årligt statsbidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft13"&gt;Inom ramen för arbetet med kunskapsutveckling inom offentlig konst bör Statens konstråd kunna stötta lokala aktörer i hela landet som utifrån konstnärliga processer arbetar med det omgivande lokalsamhället för att skapa delaktighet och stötta demokratiskt deltagande i utformandet av den gemensamma livsmiljön (se vidare avsnitt 7.8).&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td56"&gt;&lt;SPAN class="p167 ft33"&gt;6.9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td57"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft33"&gt;Designsamlingar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr24 td59"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft34"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td60"&gt;&lt;SPAN class="p168 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Regeringens bedömning&lt;/SPAN&gt;: Statliga museers designsamlingar bör inte&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td60"&gt;&lt;SPAN class="p168 ft3"&gt;samlas till en viss institution. Regeringen anser att mångfalden av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td60"&gt;&lt;SPAN class="p168 ft3"&gt;aktörer och perspektiv berikar arbetet.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td60"&gt;&lt;SPAN class="p176 ft3"&gt;Ett mindre förtydligande bör göras vad avser det statliga museala&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td61"&gt;&lt;SPAN class="p168 ft3"&gt;ansvaret för form och design.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft18"&gt;Utredningens förslag och bedömning: &lt;SPAN class="ft3"&gt;Överensstämmer inte med&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;regeringens bedömning. Betänkandet innehåller förslag om att Statens&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;centrum för arkitektur och design (ArkDes) ombildas till en ny&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;myndighet, Myndigheten för gestaltad livsmiljö. Bland annat föreslås&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;inte längre samlingar eller utställningar i dess nuvarande form vara&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;uppgifter för ArkDes efter ombildningen. Utredningen ser bl.a. behov av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;en särskild designfunktion inom den nya Myndigheten för gestaltad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;livsmiljö som föreslås.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p112 ft3"&gt;Utredningen anser att den statliga myndighetsstrukturen behöver&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;stärkas centralt, men att också samverkansmöjligheten med regionerna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;behöver förstärkas. Röhsska museet i Göteborg, Form/Design Center i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Malmö, Svensk Form och andra nämns i detta sammanhang. För den&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;föreslagna nya myndighetens samverkan i utställningsverksamhet inom&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;området nämner utredningen bl.a. Moderna museet, Nationalmuseum,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Nordiska museet, Tekniska museet och Statens museer för världskultur&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;samt länsmuseer och kommunala museer.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td62"&gt;&lt;SPAN class="p112 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Linköpings universitet &lt;/SPAN&gt;betonar att det är viktigt att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;utveckla en politik som utgår från hela områdets ingående delar, även ur&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;ett &lt;NOBR&gt;musei-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;samlings-,&lt;/NOBR&gt; biblioteks- och utställningsperspektiv, så att flera&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;viktiga delar av det som är samtida form, design och arkitektur kan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;samlas, ställas ut, dokumenteras och debatteras. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Luleå tekniska&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;universitet &lt;/SPAN&gt;konstaterar att det i dagsläget finns många myndigheter och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;organisationer som har frågeställningar om arkitektur, form och design&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;inom sin verksamhet och vill därför se att ArkDes roll stärks.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;


&lt;P class="p85 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110 &lt;SPAN class="ft4"&gt;Konstfack &lt;/SPAN&gt;framför ett förslag om ett designmuseum som bör vara en egen enhet, men gärna placeras under befintligt museum såsom Nationalmuseum eller Tekniska museet, alternativt placeras i Göteborg på Röhsska museet. Genom ett Designmuseum där alla designfrågor och designområden får plats utifrån en redan bred kunskap hos Svensk Form och SVID, skulle staten också visa på områdets vikt, anser Konstfack.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Statens konstråd &lt;/SPAN&gt;anser att frågan om vilken statlig myndighet som bör ges ett nationellt form- och designansvar bör utredas vidare. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Nationalmuseum &lt;/SPAN&gt;anser sig kunna ta över ArkDes samlingar, i enlighet med utredningens förslag, och framhåller att man redan har en bred teoretisk och praktisk kompetens på form- och designområdet samt en befintlig samverkan med utförarna. Nationalmuseum håller med utredningen om att ett tydligt nationellt och strategiskt ledarskap på området behöver byggas upp för att få genomslag i offentlig verksamhet och vill axla delar av ett sådant ledarskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft18"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft3"&gt;Form- och designområdet spänner över ett brett fält. Området kan handla om allt ifrån konsthantverk, mode, slöjd och grafik, till design av offentliga miljöer, tjänstedesign och systemlösningar. I designprocessen kan såväl estetiska som funktionella kvaliteter integreras. Begreppen i sig är inte heller tydligt avgränsade, utan som utredningen konstaterar kan arkitektur, form och design betraktas som delar av ett sammanhållet område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft3"&gt;Form- och designfrågorna har en naturlig plats i den statliga kulturpolitiken. Kärnan i form- och designområdet är, liksom inom andra konstarter, det unika skapandet. Samtidigt är form och design konstarter som, utifrån bredd och betydelse för samhällsutvecklingen i stort, har bäring på ett flertal politikområden, främst &lt;NOBR&gt;närings-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;miljö-,&lt;/NOBR&gt; social- och utrikespolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft13"&gt;Mot denna bakgrund har en struktur vuxit fram där ansvaret för att visa, debattera och samla inom design- och formområdet återfinns hos flera olika aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft4"&gt;Nationalmuseum&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft3"&gt;Förutom ansvaret att tillgängliggöra och förmedla design och kunskap om form och design, har ett antal statliga aktörer också upparbetade samlingar inom området. Till de mest centrala hör Nationalmuseum, vars ansvars- och samlingsområde omfattar konsthantverk från äldre tid till nutid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft3"&gt;Nationalmuseums samling består av cirka 80 000 föremål inom konsthantverk och design, varav merparten är från perioden efter år 1900. Denna samling utgör grunden för museets verksamhet på området. Nationalmuseum har även samlingar med byggnads- och inredningskonst från år 1500 fram till år 1930.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft13"&gt;Verksamheten vid Nationalmuseum utgår från ett konsthistoriskt perspektiv. Därför är det i huvudsak formen och det konstnärliga värdet som utgör kriterierna vid nyförvärv. Främst förvärvas föremål från Sverige och de övriga nordiska länderna, men även andra länder är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft3"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p51 ft13"&gt;representerade och då framför allt när de har haft betydelse för formutvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft3"&gt;Sedan februari 2015 har Nationalmuseum på grund av ombyggnad av myndighetens huvudbyggnad drivit utställningsplatsen Nationalmuseum Design på Kulturhuset i Stockholm. I det nya Nationalmuseum som åter öppnar hösten 2018 kommer design att få en egen yta. Från och med april 2017 driver även Nationalmuseum verksamheten vid Gustavsbergs porslinsmuseum och öppnar i samarbete med Jamtli utställningsplatsen NM Norr under 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft3"&gt;Enligt förordning (2007:1175) med instruktion för Nationalmuseum omfattar myndighetens ansvars- och samlingsområde äldre måleri, skulptur, teckning och grafik, företrädesvis från tiden före år 1900, samt porträtt och konsthantverk från äldre tid till nutid. Som framgår av utredningens betänkande innefattar dock begreppet konsthantverk en särskild disciplin inom form och design, medan begreppen form och design i dag bättre speglar myndighetens faktiska ansvarsområde. För att bättre spegla det verksamhetsområde som myndigheten redan arbetar inom samt för att främja samarbetet mellan de institutioner som arbetar inom form och designområdet, bör därför ett mindre förtydligande göras i myndighetens instruktion, så att den även innefattar form och design.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft4"&gt;Statens centrum för arkitektur och design&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft13"&gt;Statens centrum för arkitektur och design (ArkDes) har i uppdrag att öka kunskaperna om och intresset för arkitektur, form och design och dess betydelse för människor och samhälle. Myndigheten har även ett särskilt uppdrag att agera mötesplats för aktörer inom arkitektur, form och design&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft13"&gt;– andra statliga aktörer, branschföreträdare, akademi, beslutsfattare, civilsamhälle och allmänhet. Uppdraget rör således design i mycket bred bemärkelse. ArkDes har dock inget uttryckligt uppdrag att samla föremål och artefakter inom design, dess uppdrag är att bevara och samla föremål inom främst arkitekturområdet. ArkDes samling innefattar omkring fyra miljoner föremål kopplade till den svenska arkitekturen, från &lt;NOBR&gt;1800-talets&lt;/NOBR&gt; andra hälft fram till i dag. Det är inte aktuellt att utvidga ArkDes samlingsområde till att omfatta föremål som har samband med myndighetens uppgifter inom designområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft4"&gt;Andra museer som verkar inom designområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft13"&gt;Flera centrala museer arbetar inom design- och formområdet, utifrån olika perspektiv. Som exempel kan nämnas Tekniska museet som arbetar utifrån ett teknikhistoriskt perspektiv och har en samling som speglar den tekniska utvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft3"&gt;Ett annat exempel är Nordiska museet som bevarar och levandegör minnet av liv och arbete i Sverige, företrädesvis för tiden efter 1520. Museet har över 1,5 miljoner föremål i sina samlingar och samlar kontinuerligt in ytterligare föremål som skildrar svensk kulturhistoria i hela sin bredd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft13"&gt;Därutöver finns ett antal museer och andra institutioner med ickestatlig huvudman som samlar och visar design, där Röhsska museet i Göteborg utmärker sig som Sveriges enda specialmuseum för design och konsthantverk. Museet har en samling bestående objekt inom&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft3"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;


&lt;P class="p85 ft13"&gt;Prop. 2017/18:110 konsthantverk, design och mode och förvärvar årligen i huvudsak föremål från Sverige, men också internationella föremål, som är betydande ur ett svenskt designperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft5"&gt;Flera länsmuseer, liksom även kommunala museer och utställningsinstitutioner, arbetar med form och design ur olika aspekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft4"&gt;En mångfald av aktörer berikar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft3"&gt;Genomgången ovan visar att det ur ett nationellt perspektiv finns ett system av olika institutioner, som utifrån sina specifika utgångspunkter samlar, bevarar, tillgängliggör och förmedlar form och design och kunskap om dessa. Tillsammans utgör dessa aktörer en bred och gedigen kunskapsbank inom området, vars olika perspektiv kompletterar och förstärker varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft13"&gt;Regeringen ser att mångfalden av aktörer och perspektiv berikar arbetet. Regeringen ser också positivt på att de olika aktörerna arbetar aktivt med att initiera och utveckla samarbeten, för att utifrån sina olika uppdrag och syften förstärka kunskaperna och designens roll i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft13"&gt;Regeringens bedömning är att det mot denna bakgrund inte är nödvändigt eller önskvärt att samla samlingarna inom området till en viss institution. Regeringen bedömer inte heller att det behövs ytterligare ett statligt museum på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Samarbete inom designområdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft3"&gt;Design- och formområdet omfattar en mångfald av discipliner och professioner, och i linje med det utgör företrädarna för form- och designområdet också en bred och delvis splittrad grupp. Bland de som företräder en större del av området hör Föreningen Svensk Form, som är en ideell medlemsförening som bl.a. verkar för att stimulera designutvecklingen i Sverige, och Stiftelsen Svensk Industridesign (SVID), som verkar för att sprida kunskap om designmetodiken i såväl privat näringsliv som offentlig sektor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft13"&gt;Även organisationen Design Sweden&lt;SPAN class="ft32"&gt;, &lt;/SPAN&gt;som organiserar verksamma inom designområdet, och Design Region Sweden&lt;SPAN class="ft32"&gt;, &lt;/SPAN&gt;som är en ideell förening som driver regionala nätverk för designer, hör till de mer tongivande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft3"&gt;Därutöver finns ett antal mer eller mindre nischade företrädare utifrån profession eller disciplin. Några av dessa är Moderådet och Association of Swedish Fashion Brands, som båda är branschägda organisationer/forum inom mode, KRO/KIF&lt;SPAN class="ft4"&gt;, &lt;/SPAN&gt;som är ett fackförbund som organiserar bild- och formkonstnärer, Konsthantverkscentrum&lt;SPAN class="ft4"&gt;, &lt;/SPAN&gt;som är en stiftelse för konsthantverkare och slöjdare som arbetar professionellt och Svenska Tecknare&lt;SPAN class="ft4"&gt;, &lt;/SPAN&gt;som bl.a. organiserar grafiska formgivare. Merparten av dessa ingår även i SDS – Svenskt Designsamarbete&lt;SPAN class="ft4"&gt;, &lt;/SPAN&gt;som är ett informellt nätverk med landets huvudsakliga designorganisationer inom olika yrkesgrupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;Regeringen konstaterar att den bredd som finns bland företrädarna inom form- och designområdet utgör en styrka, men att det samtidigt kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft44"&gt;behövas en samlad röst för att öka förståelsen av designens och formens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft3"&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;


&lt;P class="p195 ft13"&gt;roll och betydelse. I t.ex. Danmark har designorganisationerna varit Prop. 2017/18:110 drivande genom att bl.a. presentera en gemensam vision, vilket fått goda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft3"&gt;effekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft13"&gt;Regeringen ser därför positivt på ett mer utvecklat samarbete och samordning inom området och bedömer att Svensk Form och SVID i sammanhanget har särskilt viktiga roller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Arkitektur, form och design för ett hållbart samhälle&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Bostäder av hög arkitektonisk kvalitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft3"&gt;I betänkandet Gestaltad livsmiljö (SOU 2015:88) konstateras att dagens omfattande behov av bostäder utgör en stor utmaning för samhället som inte bara kan betraktas utifrån kravet på ett kvantitativt byggande. Ett ökat byggande ger enligt utredningen också möjligheter till en samhällsutveckling som präglas av en god och omsorgsfull gestaltning av tillgängliga och hållbara livsmiljöer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft3"&gt;Arkitekturen inverkar på samhället, både konkret i utformandet av våra miljöer och mer subtilt i hur det formar samtidens attityder och människosyn. Arkitektur berör alla varje dag och bidrar direkt till hur vi mår och trivs samt hur människor och samhället fungerar. Arkitekturen kan medverka till en förbättrad livsmiljö, både för den enskilde och för samhället i stort, genom att skapa bestående positiva värden i livsmiljön. Våra boendemiljöer bör vara tillgängliga och inkluderande med god tillgång till grönområden, lekparker, offentlig service, handel och kommunikationer. Stor kraft bör läggas på att varje tillskott ska kunna bidra till långsiktiga kvaliteter. Bostadsbyggande, planering och förvaltning ska bidra till väl sammanhållna och jämlika samhällen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft3"&gt;Arkitektonisk kvalitet kan sammanfattas med att såväl form och funktion som material och omgivning behöver samspela och bidra till hälsa, välbefinnande, trivsel och hållbarhet. Bostäder bör vara utformade så att både inne- och utemiljö är tillgängliga, funktionella och utgör goda boendemiljöer. En god bostad behöver planeras utifrån en mängd aspekter, bl.a. ljud, ljus, rörelsemönster, rumssamband, tillgänglighet, funktion, estetik, sociala mönster, platsens förutsättningar och ekonomi. Vidare är kvaliteter kopplade till material och detaljer och till axialitet och omslutenhet, exempel på egenskaper som påverkas av arkitektens förmåga. Alla dessa delar behöver samspela för att hög arkitektonisk kvalitet ska uppnås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft3"&gt;Ett sätt att sänka byggkostnaderna, och därmed öka förutsättningarna för att bostäderna ska kunna säljas eller hyras ut till ett lägre pris än i dag, är att återanvända byggnadsutformningen eller vissa konstruktionselement. Genom att industrialisera byggandet och producera flertalet liknande element kan det både bli enklare och mindre kostsamt att producera. Med en ökad bostadsbrist ökar behovet av att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft3"&gt;producera mycket på en gång och att producera byggnader i serier. I&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft3"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;


&lt;P class="p85 ft13"&gt;Prop. 2017/18:110 dessa lägen är det dock också av högsta vikt att byggnaderna anpassas väl efter omgivningen och utformas utifrån platsens lokala förutsättningar och lokala identitet. Ett serietillverkat hus behöver kunna byggas med variation, det vill säga att byggnadselement kan produceras i serier, men att de sedan kan kombineras på olika sätt till en helhet med eget uttryck som kan bidra till en hög arkitektonisk kvalitet och goda livsmiljöer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft3"&gt;Hållbarhet och kvalitet bör vidare ses i ett helhetsperspektiv där varje ny bostad är en pusselbit i att skapa välfungerande samhällen. Det gäller att kunna ta hänsyn till det redan byggda. Det är viktigt att lokalt skapa överblick över och fördjupad kunskap om kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft3"&gt;Med ett förändrat klimat behövs satsningar på att bygga med anpassning till de effekter som klimatförändringarna ger upphov till. Det som byggs behöver uppföras med hållbara material och med begränsade utsläpp av växthusgaser. Det behövs också ökad kompetens för att tolka och förstå klimatförändringarnas effekter, hur de kan komma att påverka bebyggelse och livsmiljöer samt hur man kan bygga klimatanpassat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft13"&gt;Regeringen bedömer att Boverket bör bistå kommunerna i utmaningen att styra mot ett effektivt bostadsbyggande med höga kvalitetskrav på bostädernas arkitektur. Detta bör utgöra en del i Boverkets vidgade uppgift (se vidare avsnitt 6.2). I detta arbete bör Boverket samverka med Statens centrum för arkitektur och design, Riksantikvarieämbetet och Statens konstråd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Kvalitet i arbetsmiljön&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft13"&gt;Arbetsmiljöverket påpekar i sitt remissvar över betänkandet Gestaltad livsmiljö att arbetsmiljöperspektivet saknas i utredningen. Arbetsmiljöverket anser att politiken för arkitektur, form och design ska vara verktyg också för att åstadkomma en hållbar och god arbetsmiljö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft3"&gt;Arbetsmiljöverket påminner också om att byggherrar och projektörer enligt 3 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160) ska beakta arbetsmiljön för både byggskedet och bruksskedet, alltså för det arbete som kan antas ske i den färdiga byggnaden. Alla byggnader ska utföras så att arbete kan utföras i en god arbetsmiljö och Arbetsmiljöverket framhåller att arbete utförs även i bostadshus, t.ex. genom fastighetsskötsel, vård- och omsorgsarbete, transporter och &lt;NOBR&gt;RUT-arbeten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft3"&gt;Av 2 kap. 1 § arbetsmiljölagen (1977:1160) framgår att arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende samt att arbetstagaren ska ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation och i förändrings- och utvecklingsarbete som rör det egna arbetet. Vidare anges att teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll ska utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Dessutom ska det eftersträvas att arbetet ger möjligheter till variation, social kontakt och samarbete samt sammanhang mellan enskilda arbetsuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft3"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;


&lt;P class="p182 ft13"&gt;Arbetsmiljölagens bestämmelser betonar vikten av arbetsplatsens Prop. 2017/18:110 utformning för att säkerställa arbetstagarens hälsa, säkerhet och att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft3"&gt;arbetsplatsen anpassas efter den enskildes förutsättningar. Detta är frågor som i hög grad handlar om formgivning i olika skalor, från arbetsredskap till den fysiska miljöns gestaltning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft13"&gt;Regeringen bedömer att den gestaltade livsmiljön ska utgå från alla som på något sätt använder platsen, såväl de som bor där som de som arbetar där, inklusive dem som på olika sätt arbetar med infrastruktur, transporter och samhällsservice.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft3"&gt;Kvalitet i den fysiska miljön är en viktig arbetsmiljöfråga. Med brister i kvaliteten kan människors liv och hälsa riskeras. En central uppgift för den som fattar beslut om gestaltning av arbetsmiljöer är att, genom ett medvetet förhållningssätt till arkitektur, form och design, främja miljöer av hög kvalitet som understödjer såväl den enskildes dagliga arbete och säkerhet som syftet med verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft13"&gt;Regeringen instämmer sammantaget i vad Arbetsmiljöverket anför i sitt remissyttrande avseende att politiken för arkitektur, form och design bör bidra till att åstadkomma en hållbar och god arbetsmiljö. Alla offentliga aktörer – på såväl nationell som regional och lokal nivå – har ett ansvar för att agera föredömligt i detta avseende.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td56"&gt;&lt;SPAN class="p167 ft33"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td57"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft33"&gt;Hållbar gestaltning av samhällets offentliga&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td56"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td57"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft33"&gt;rum&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td59"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td60"&gt;&lt;SPAN class="p168 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Boverket bör ges i uppdrag att i samarbete&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td60"&gt;&lt;SPAN class="p168 ft3"&gt;med Statens centrum för arkitektur och design, Riksantikvarieämbetet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td60"&gt;&lt;SPAN class="p168 ft3"&gt;och Statens konstråd samt i dialog med Sveriges Kommuner och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td60"&gt;&lt;SPAN class="p168 ft3"&gt;Landsting och andra berörda aktörer, samla kunskap och ta fram en&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td61"&gt;&lt;SPAN class="p168 ft3"&gt;vägledning för god gestaltning av vårdens gemensamma miljöer.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td62"&gt;&lt;SPAN class="p112 ft36"&gt;Utredningens förslag och bedömning&lt;SPAN class="ft25"&gt;: Överensstämmer delvis med&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;regeringens bedömning. Den nya myndigheten som föreslås,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Myndigheten för gestaltad livsmiljö, ska tillsammans med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Riksantikvarieämbetet, Statens konstråd och Boverket få i uppdrag att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;utarbeta vägledning och i övrigt ge stöd till utveckling av kommunala&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;program för arkitektur, form och design. Utredningen konstaterar att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;kommuner och landsting står för en mycket stor del av det offentliga&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;byggandet. I det sammanhanget pekas på värdet av väl gestaltad livsmiljö&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;vad avser t.ex. skolor och vårdinrättningar. De offentliga miljöer som&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;skapas i byggnader och miljöer har enligt utredaren stor potential att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;utvecklas integrerat inom hela gestaltningsområdet, från planering,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;arkitektur, form och design till hantverk och offentlig konst.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td62"&gt;&lt;SPAN class="p112 ft3"&gt;Utredningen föreslår också uppdrag till Upphandlingsmyndigheten, där&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;man anser att upphandlande myndigheter i högre grad bör få stöd i att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;formulera kriterier för upphandlingar av t.ex. skolmiljöer, sjukhus och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;äldreboenden för att säkerställa kvaliteten.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p112 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Sveriges Kommuner och Landsting &lt;SPAN class="ft25"&gt;framhåller att&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;det är angeläget att de nationella målen stimulerar arbetet med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;konstnärlig gestaltning av offentliga rum. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Region Gävleborg &lt;/SPAN&gt;efterlyser&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td58"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;51&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;


&lt;P class="p85 ft13"&gt;Prop. 2017/18:110 utvecklade beskrivningar av betydelsen av arkitektur, form och design för den hälsofrämjande hälso- och sjukvården och vill se att den nationella politiken konkret ska stötta en inriktning mot ett holistiskt perspektiv på nationell, regional och lokal nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Sveriges Arkitekter &lt;/SPAN&gt;anför att den föreslagna riksarkitekten ska arbeta med en förstärkt handledning om vårdarkitektur i samarbete med Statens centrum för arkitektur och design (ArkDes). &lt;SPAN class="ft32"&gt;White Arkitekter &lt;/SPAN&gt;vill se mer forskning på området och pekar på att det inom exempelvis vård- och skolbyggnad saknas forskningsmedel och utlysningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft18"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft13"&gt;De offentliga miljöerna är viktiga gemensamma rum i samhället av stor betydelse för många människors vardag. Det kan gälla myndigheters lokaler som människor besöker, men kanske framför allt publika rum och miljöer där människor vistas ofta och ibland under längre tid, som skolor och vårdinrättningar, utomhusmiljöer som torg, parker och gaturum, men också t.ex. miljöer i kollektivtrafiken eller i kultur- och fritidsverksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft3"&gt;Den offentliga miljön har många samhällsviktiga funktioner. De offentliga rummen kan bidra till gemenskap och tillhörighet och är socialt viktiga rum: här kan människor samlas i olika syften, möta andra på lika villkor och få avkoppling såväl som upplevelser. Den publika miljön utgörs också av mer tekniska förutsättningar för att samhället ska fungera, såsom fysisk infrastruktur och platser för vård och omsorg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft13"&gt;Dessa gemensamma rum är i allmänhet &lt;NOBR&gt;icke-kommersiella&lt;/NOBR&gt; rum, dit alla har tillträde. De offentliga rummen är därför viktiga ur ett demokratiskt perspektiv. En genomtänkt arkitektur, form och design blir i detta perspektiv en grundläggande demokratisk fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft3"&gt;Gestaltningen är viktig för hur väl en miljö fungerar och hur uppskattad den blir. En väl utformad plats markerar platsens värde och kan exempelvis medföra att människor trivs bättre och använder platsen i högre utsträckning. Hur den offentliga miljön är utformad signalerar både vilken omsorg som lagts på den och dess betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft3"&gt;Det är lika viktigt att hålla en hög arkitektonisk och formmässig kvalitet såväl i den inre som i den yttre publika miljön. Miljöer utformas olika utifrån den verksamhet som bedrivs där och arkitekturen, formen och designen kan understödja verksamheten i lokalerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft3"&gt;Det är centralt att offentliga aktörer kan skapa långsiktiga förutsättningar för att genom hög kvalitet på planering, byggande, inredning, drift och förvaltning utveckla samhällets alla olika gemensamma offentliga miljöer. Regeringens bedömning är att en medveten arkitektur, form och design tillsammans med konst och beaktande av kulturmiljöaspekter måste användas i högre utsträckning för att skapa omsorgsfullt gestaltade offentliga miljöer för alla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft13"&gt;Alla berörda offentliga aktörer bör därför utveckla sitt arbete för hållbar, tillgänglig och kvalitativ gestaltning av offentliga rum. En central uppgift är enligt regeringens mening att utveckla den offentliga beställarrollen (se vidare om upphandling i avsnitt 6.6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft3"&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p13 ft4"&gt;Ansvaret för olika former av offentliga rum&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft3"&gt;De offentliga aktörer som har betydelse för gestaltning och förvaltning av offentliga miljöer finns på såväl nationell som regional och lokal nivå. Kommunerna har viktiga uppgifter som markägare och fastighetsförvaltare och gör stora investeringar i offentliga rum och utemiljöer men även i och utanför lokaler för vård och omsorg och i transportinfrastruktur. Vidare har de kommunala byggnadsnämnderna bl.a. tillsynsansvar över byggherrars skyldigheter enligt plan- och bygglagen (2010:900).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft3"&gt;På regional nivå finns länsstyrelser och landsting. Landstingen investerar i olika välfärdsbyggnader, t.ex. sjukhus och andra vårdmiljöer. Landsting är även aktörer i det offentliga rummet genom ansvar för kollektivtrafiken och för delar av kulturlivet och i vissa fall förvaltar de också mark för naturvård och friluftsliv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft13"&gt;Vissa statliga myndigheter är tillsyns- och tillståndsmyndigheter medan andra bygger och förvaltar statlig egendom, t.ex. infrastruktur för transporter och energiöverföring i form av broar, tunnlar, kontrolltorn och kraftledningssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft3"&gt;Allmänna platser definieras i 1 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900) och utgörs i en kommun av gator, vägar, torg, parker och andra områden som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov. Offentliga platser definieras i 1 kap. 2 § ordningslagen (1993:1617) och innefattar förutom allmänna platser även allmänna vägar och områden som i detaljplaner redovisas som kvartersmark för hamnverksamhet, om de har upplåtits för detta ändamål och är tillgängliga för allmänheten, samt andra landområden och utrymmen inomhus som stadigvarande används för allmän trafik. En kommun kan även i lokala ordningsföreskrifter besluta att vissa andra platser ska jämställas med offentlig plats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft3"&gt;Med en bredare definition av allmänna respektive offentliga platser, är offentliga miljöer som konstaterat inte bara de torg, gator och parker i stadsmiljö som ofta avses, utan även t.ex. olika former av trafiklandskap, inklusive kollektivtrafiken med tillhörande stationer och hållplatser. Även mötesplatser för handel kan ses som viktiga offentliga miljöer. En annan kategori av offentliga miljöer är kommunala kultur- och fritidsinrättningar som exempelvis bibliotek, museer och idrottsanläggningar. Därtill kommer delvis publika utrymmen som föreningslokaler, gudstjänstlokaler och andra miljöer som civilsamhället ansvarar för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft4"&gt;Vårdens miljöer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft13"&gt;Regeringen delar utredningens bedömning att skolans och vårdens miljöer är viktiga offentliga miljöer som särskilt bör uppmärksammas i detta sammanhang. Ett uppdrag om skolors och förskolors fysiska miljö presenteras därför i avsnitt 7.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft13"&gt;Befolkningen lever allt längre, samtidigt som livsstil och teknik förändras snabbt, vilket sannolikt gör att morgondagens vård kommer att skilja sig från dagens. I dagsläget står många landsting inför utmaningar vad gäller att fylla behoven av vård och många nya vårdinrättningar byggs och gamla byggs om. Regeringen ser därmed att det finns behov&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft3"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;


&lt;P class="p85 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110 av och möjlighet att bland de offentliga miljöerna prioritera vårdens miljöer, tillsammans med lärandemiljöerna, så att fler av dessa kan utvecklas. Det allmänna har ett stort ansvar för att alla typer av vårdmiljöer kan fungera väl, utgöra en god arbetsmiljö och samtidigt kunna bidra till människors välbefinnande. I detta är gestaltningen, både den yttre och den inre, helt central.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft3"&gt;Vårdmiljöer – sjukhus, vårdcentraler, närakuter med flera – är unika platser med komplexa krav på utformningen. Det är platser som många bara kommer till vid enstaka tillfällen, andra behöver vistas där långa perioder, åter andra har dem som sin dagliga arbetsplats. Oavsett vilket, använder vården lokaler som alla har eller kommer att ha ett förhållande till. Byggnaderna har därför stora krav på sig att förutom att skapa förutsättningar för bästa tänkbara vård, att också kunna bidra till trygghet, trivsel och tillit. Dessutom ställs i vårdmiljöerna höga krav på säkerhet, tillgänglighet och hållbarhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft3"&gt;Gestaltningen av vårdmiljöer måste med självklarhet stödja den verksamhet som de utformas för och personalen behöver en attraktiv och lättarbetad arbetsmiljö. Forskning om den fysiska miljöns betydelse för vårdens verksamhet, kvalitet och effektivitet bedrivs bl.a. vid Chalmers tekniska högskola. I vårdmiljöer bedöms arkitekturen, utformningen, inredningen och materialvalen kunna ge stimulans, bidra till att skapa trygghet och frihet från stress. Lokalernas utformning spelar därför en viktig roll både för hur personalen upplever sin arbetsmiljö och hur patienter upplever att miljön hjälper dem i deras situation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft13"&gt;Konsten har en viktig roll för att stärka dialog och skapa mötesplatser i vården. Konsten kan också utmana och väcka debatt. Den offentliga konsten kan fungera självständigt eller vara integrerad i arkitektonisk och designmässig gestaltning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft3"&gt;Regeringens bedömning är att en medveten arkitektur, form och design i samspel med konst och beaktande av kulturmiljövärden kan berika vårdmiljöerna och bidra till harmoniska miljöer och människors välbefinnande. En genomtänkt, sammanhållen och värdig sjukhusmiljö bidrar till ett professionellt bemötande av patienter och besökare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft13"&gt;Boverket bör därför ges i uppdrag att i samarbete med ArkDes, Riksantikvarieämbetet och Statens konstråd samt i dialog med Sveriges Kommuner och Landsting och andra berörda aktörer, samla kunskap om området och ta fram en vägledning för god gestaltning av vårdens gemensamma miljöer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft3"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H50311055x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td56"&gt;&lt;SPAN class="p167 ft33"&gt;7.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td64"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft33"&gt;Plats för barn och unga&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p205 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Boverket bör ges i uppdrag att ta fram en ny vägledning för kommuner och andra huvudmän för kvalitativ, tillgänglig och hållbar gestaltning av skolors och förskolors fysiska miljö, såväl inomhus som utomhus. I arbetet bör kunskaper och erfarenheter från Statens centrum för arkitektur och design, Riksantikvarieämbetet, Statens konstråd, Statens skolverk, Folkhälsomyndigheten, Barnombudsmannen, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och andra berörda aktörer inhämtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Överensstämmer delvis med regeringens bedömning. Utredningen lämnar inga förslag som uttryckligen gäller barns och ungas fysiska miljö, men konstaterar att det finns behov av att särskilt uppmärksamma barn och unga, inte minst barns och ungas behov av plats i en ökad förtätning i städer och samhällen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Länsstyrelsen i Halland &lt;SPAN class="ft3"&gt;delar utredningens önskan om att barnperspektivet tydligare ska föras in i samhällsplaneringen och att den gestaltade livsmiljön ska utformas för barn och unga. Dagens nationella mål avseende barnrättsperspektivet som rör samhällsplanering, boende och byggande ger alltför sällan avtryck i det som byggs, enligt länsstyrelsen. Samtidigt saknar de flesta &lt;/SPAN&gt;länsstyrelser, &lt;SPAN class="ft3"&gt;exempelvis &lt;/SPAN&gt;Halland&lt;SPAN class="ft3"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Kalmar, Västmanland &lt;SPAN class="ft3"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Kronoberg, &lt;/SPAN&gt;förslag som leder till att detta realiseras i praktiken. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län &lt;/SPAN&gt;anser att genomslaget för nationella mål om barnperspektivet i samhällsplaneringen behöver stärkas. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Länsstyrelsen i Örebro län &lt;/SPAN&gt;efterfrågar mer kunskap och forskning om metoder för samskapande och inkludering av barn och unga i samhällsbyggnadsprocesser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft32"&gt;Chalmers tekniska högskola &lt;SPAN class="ft13"&gt;efterlyser forsknings- och utvecklingsstöd för kvalificerade studier av skolmiljöns utformning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Kvinnors Byggforum &lt;/SPAN&gt;anser att det krävs insatser för ökad beställarkompetens, så att sociala perspektiv – däribland barn- och intersektionella perspektiv – ska få genomslag i planeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft4"&gt;Skolhusgruppen, forum för skolplaneringsfrågor&lt;SPAN class="ft3"&gt;, vill att Boverket ska få i uppdrag att bevaka barns livsmiljö och delaktighet i planering samt öka och fördjupa det ansvar i frågan som Boverket redan har i samverkan med Folkhälsomyndigheten och Movium. Vidare vill Skolhusgruppen att regeringen uppdrar åt Statens skolverk att ta fram riktlinjer för barns livsmiljö i skolan och att Skolinspektionen aktivt ska bevaka och utvärdera skolans fysiska miljö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft13"&gt;Som det enda bolaget i landet som specialiserat sig på dessa kunskapsmiljöer påtalar &lt;SPAN class="ft32"&gt;Akademiska Hus &lt;/SPAN&gt;att man har lång erfarenhet inom området som kan tas tillvara i fortsatta processer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft18"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft3"&gt;Barn och unga behöver tillförsäkras god tillgång till byggda miljöer av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft3"&gt;hög kvalitet, natur och välplanerade utemiljöer för lek, aktiviteter och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft3"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p67 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft3"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;utveckling. Arkitektur, form och design är verktyg för att kunna hantera dessa utmaningar och ge barn och unga över hela landet hållbara gestaltade livsmiljöer att växa upp i.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft3"&gt;Arkitektur, form och design har stor inverkan på barn och unga i deras vardag. Vid all planering av fysisk miljö är det viktigt att barnkonsekvensanalyser görs för att säkerställa att ett barnrättsperspektiv beaktas i arbetet. Barnrättsperspektivet bör inkluderas när såväl byggnader, rum och platser som närmiljöer och hela stadsdelar planeras. En medveten användning av arkitektur, form och design, som utgår från barnen själva, kan bidra till att beslut som rör den fysiska miljön fattas med barns bästa för ögonen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft3"&gt;Förskolan och skolan är en viktig miljö för barn och unga. De tillbringar en stor del av sin vakna tid i förskolans och skolans inom- och utomhusmiljöer. Sett till hur många personer som vistas där varje dag är skolan också landets största arbetsplats. En god inom- och utomhusmiljö, arbetsmiljö och en bra verksamhet hänger ihop. Det gäller för såväl barn som vuxna. Den fysiska miljön kan understödja det pedagogiska arbetet och är en förutsättning för god hälsa, utveckling, trivsel, trygghet och stimulans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft13"&gt;I arbetet med att skapa god kvalitet i samhällets olika miljöer, måste således förskole- och skolmiljön vara ett prioriterat område. I utredningens betänkande konstateras att aktörerna behöver ökad kunskap om hur nya miljöer bör utformas och hur befintliga kan moderniseras, för att åstadkomma en god och tillgänglig miljö som främjar trygghet och lärande. Beställarkompetensen i byggandet av nya förskolor och skolor samt i omhändertagandet av befintliga byggnader bör utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft4"&gt;Barnkonventionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft3"&gt;FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) är en utgångspunkt för diskussioner om barns bästa, även vad gäller den fysiska miljön och gestaltningsfrågor. Sverige har ratificerat barnkonventionen och har därmed förbundit sig att respektera, skydda och främja barnets rättigheter i enlighet med konventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft13"&gt;Barnkonventionen stipulerar bl.a. att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. Regeringen vill understryka att detta gäller även beslut om arkitektur, form, design och gestaltning av livsmiljöer av olika slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft4"&gt;Barnkonsekvensanalyser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft3"&gt;Många kommuner utför barnkonsekvensanalyser inom kommunens ansvarsområden, även av beslut som rör närmiljö och nyrespektive ombyggnation. Barnkonsekvensanalyser är ett verktyg som kan bidra till att barnens och de ungas bästa kan göras tydligt, så att barnkonventionen omsätts i handling. Vid bedömning av barnets bästa i ärenden som rör barn är det väsentligt att barn kan komma till tals och att deras åsikter tillmäts betydelse i förhållande till ålder och mognad. Med hjälp av barnkonsekvensanalyser kan beslutsfattare arbeta strategiskt för att försäkra sig om att barnrättsperspektivet beaktas och ges tyngd i arbetet. Regeringen beslutade 2016 om att ge Barnombudsmannen i uppdrag att genom ett treårigt kunskapslyft stötta ett urval av statliga myndigheter&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p51 ft13"&gt;samt samtliga kommuner och landsting att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i respektive verksamhet (S2016/07875/FST, S2016/07874/FST).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft4"&gt;Plats för barn och unga i offentliga utemiljöer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft3"&gt;Barnkonventionen anger tydligt att alla barn måste ges goda förutsättningar för utveckling, lek, vila och fritid. I tättbebyggda bostadsområden kan det finnas begränsat med möjligheter till spontana utomhusaktiviteter för barn och unga. Det gör det desto viktigare att i sådana områden eller i städer som helhet planera för och inrätta miljöer som inbjuder till och stimulerar utomhusvistelse, på sätt som är i linje med barnkonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft3"&gt;Utformningen av ett samhälles offentliga utomhusmiljöer såsom parker och lekplatser är ett övergripande strategiskt ansvar för det allmänna, eftersom gestaltningen påverkar förmågan att bidra till barnens och de ungas livskvalitet och utvecklingsmöjligheter. Samtidigt påverkar sådana miljöer och möjligheter också vuxna i barns och ungas närhet. Tillgång och närhet till lekparker, grönytor och andra offentliga platser som inbjuder alla barn och unga till lek, aktivitet och utevistelse på lika villkor bidrar starkt till ett samhälles attraktivitet, sammanhållning och hållbarhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft3"&gt;Barn och unga påverkas även i hög utsträckning av hur trafikmiljöer planeras, utformas, gestaltas och används. Det handlar såväl om hälsa och tillgänglighet som om trygghet och säkerhet, men också om hur plats för lek och fri rörlighet kan skapas i en helhetsplanering. En faktor att ta hänsyn till är barns och ungas behov av att enkelt kunna få tillträde till de platser de kan behöva ta sig till, exempelvis genom barns och ungas möjligheter att kunna gå eller cykla till och från skola och fritidsaktiviteter. En medveten planering och hög kvalitet i arkitektur, form och design kan vara avgörande för att ge förutsättningar för fler barn och unga att cykla och gå. Hänsyn behöver också tas till barns och ungas möjligheter att resa med kollektivtrafik, ensamma eller i vuxens sällskap, när kollektivtrafik inklusive relaterad infrastruktur – som hållplatser och stationer – utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft4"&gt;Skol- och lärandemiljöer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft13"&gt;Förskolans och skolans inom- och utomhusmiljö har betydelse för barns utveckling. Regeringens bedömning är att förskolans och skolans miljöer ständigt bör utvecklas och förbättras genom omsorgsfull arkitektur, form och design, för att gynna lärande, hälsa och välbefinnande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft3"&gt;I skollagen (2010:800) slås fast att de lokaler och den utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas ska finnas. Vidare fastslås att utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero samt att huvudmannen ska se till att barnen erbjuds en god miljö. Även i arbetsmiljölagen (1977:1160) finns generella bestämmelser om en god arbetsmiljö, vilket gäller såväl skolans arbetstagare som elever – däremot omfattas inte barn i förskola och på fritidsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft5"&gt;Statens skolinspektions uppgift är att med stöd i bl.a. skollagen genom granskning av huvudmän och verksamheter verka för att alla barn och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft3"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;


&lt;P class="p67 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110 elever får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr3 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;god kvalitet i en trygg miljö. Myndigheten ska bidra till goda&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td65"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;förutsättningar för barns och elevers utveckling och lärande.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p60 ft3"&gt;Plan- och bygglagen (2010:900) föreskriver att det på en skolas tomt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;eller i närheten av den ska finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;lek och utevistelse (8 kap. 9 §). Boverket har på uppdrag av regeringen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;tagit fram en vägledning för planering, utformning, skötsel och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;förvaltning av barns och ungas utemiljö med särskilt fokus på&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;förskolegårdar och skolgårdar (N2015/01979/PUB). I Boverkets rapport&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö (2015:8) anges att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;hänsyn bör tas till både friytan per barn och till den totala storleken på&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;friytan. Ett rimligt dimensionerande mått utifrån antalet barn kan vara 40&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;kvadratmeter per barn för förskolegårdar och 30 kvadratmeter per barn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;för grundskolan och motsvarande skolformer. Vidare hänvisar Boverket i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;rapporten till forskning som visar på att den totala storleken på friytan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;helst bör överstiga 3 000 kvadratmeter. På en gård som är mindre än&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;detta, oavsett antal barn, kan en barngrupp få svårt att utveckla lek och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td66"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;socialt samspel på ett sätt som tillgodoser deras behov.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;Förskolor och skolor uppförs i dag ibland helt eller delvis utan friytor,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;eller med endast mycket små ytor för barnen och eleverna att röra sig på&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;under raster och liknande. Detta kan exempelvis bli fallet när förskolor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;och skolor etableras i byggnader som inte från början var avsedda för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td68"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;ändamålet.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td69"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;Statens centrum för arkitektur och design (ArkDes) påtalar i sin rapport&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;Snabba bostäder till varje pris: Vilket samhälle byggs och för vem?&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;(Ku2017/01347/KL) att barnens plats i tättbebyggda miljöer tenderar att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;försummas. Rapporten pekar exempelvis på att många nybyggda&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;områden har förskolor där barnens utsläppsgårdar ligger långt under&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;rekommenderad vistelseyta, ibland med mindre än tre kvadratmeter per&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;barn. ArkDes framhåller att detta kan hämma barns såväl fysiska som&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td25"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;mentala utveckling.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td63"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td71"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td67"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;Mycket pekar på att kommuner i olika situationer tolkar plan- och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;bygglagen (2010:900) och Boverkets riktlinjer och allmänna råd på olika&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;sätt vad gäller hur en förskole- och skolgård ska fungera eller hur stor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td68"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;den bör vara.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td69"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;Hösten 2017 påbörjade Boverket tillsammans med Statistiska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;centralbyrån och andra myndigheter en kartläggning av barns och ungas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;tillgång till utemiljöer vid grundskolor. Regeringen ser positivt på en&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;sådan kartläggning. Regeringen vill samtidigt lyfta betydelsen av att se&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;samlat på den gestaltade skolmiljön, där även miljöerna inomhus spelar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;stor roll för barns och ungas förutsättningar att utvecklas och lära. Mellan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;2015 och 2018 har regeringen avsatt medel och genom Boverket fördelat&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;bidrag till skolhuvudmän för att rusta upp skollokaler och utemiljöer vid&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td72"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;skolor, förskolor och fritidshem.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;För att ytterligare förstärka detta arbete bedömer regeringen att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;Boverket bör ges i uppdrag att ta fram en ny vägledning för kommuner&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;och andra huvudmän för kvalitativ, tillgänglig och hållbar gestaltning av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;skolors och förskolors fysiska miljö, såväl inomhus som utomhus.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td73"&gt;&lt;SPAN class="p69 ft3"&gt;I&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td74"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;arbetet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td41"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;ska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td69"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;kunskap&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td63"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td22"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;erfarenhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td67"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;från&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;ArkDes,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;SPAN class="p70 ft3"&gt;58&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;Riksantikvarieämbetet,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td69"&gt;&lt;SPAN class="p218 ft3"&gt;Statens&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td75"&gt;&lt;SPAN class="p59 ft3"&gt;konstråd,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td12"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Statens&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;skolverk,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;


&lt;P class="p195 ft5"&gt;Folkhälsomyndigheten, Barnombudsmannen, Myndigheten för ungdoms- Prop. 2017/18:110 och civilsamhällesfrågor och andra berörda aktörer inhämtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Samhällen som håller ihop&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td76"&gt;&lt;SPAN class="p168 ft48"&gt;Regeringens&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td77"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft48"&gt;bedömning:&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td78"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Bidragsgivningen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td79"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;till&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td80"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;allmänna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr8 td60"&gt;&lt;SPAN class="p168 ft3"&gt;samlingslokaler och till &lt;NOBR&gt;icke-statliga&lt;/NOBR&gt; kulturlokaler bör även omfatta&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr8 td60"&gt;&lt;SPAN class="p168 ft3"&gt;utomhusmiljöer i anslutning till lokalerna, på samma villkor som&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td81"&gt;&lt;SPAN class="p168 ft3"&gt;inomhusmiljön i lokalen.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td83"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td62"&gt;&lt;SPAN class="p112 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Överensstämmer huvudsakligen med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;regeringens. När effekterna av en ökande segregation och ohälsa och en&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr8 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;minskande attraktivitet i flera av våra städer synliggörs, ökar, enligt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;utredaren, intresset för arkitektur, form och design och för hur områdets&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;kraft kan utnyttjas. Begreppet stad som en enkärnig, sammanhållen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr8 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;struktur kan återigen behöva prövas i förhållande till regionförstoringen,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;anser utredaren. Ett ensidigt fokus på urbanisering och stadens företräde&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;kan enligt betänkandet riskera att försvaga det dynamiska perspektiv som&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr8 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;relationen mellan stad och land utgör. Utredningen anser vidare att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;bidrag bör kunna sökas även för utomhusmiljön i anslutning till en&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td85"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;allmän samlingslokal.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr8 td62"&gt;&lt;SPAN class="p112 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Ystad kommun &lt;/SPAN&gt;konstaterar att trots ansträngningar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;och insatser nationellt och lokalt för att motverka segregation och ökade&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;skillnader i livsvillkor så ökar klyftorna i samhället. Planering och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr8 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;arkitektur behöver därför i högre grad inriktas på att skapa jämlika och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;goda förhållanden för alla. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Karlskoga kommun &lt;/SPAN&gt;framhåller att &lt;NOBR&gt;arkitektur-,&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;form- och designmål måste kunna ges möjligheter för att få effekt för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr8 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;utvecklingen i dagens samhälle, där segregation, kortsiktig ekonomi och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td88"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;kortsiktiga resultat präglar samhällsbyggnadsområdet.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p112 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Föreningen Svensk Form &lt;/SPAN&gt;ser vikten av att låta arkitektur, form och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr8 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;design möta de stora samhällsutmaningarna med migration, segregation,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;hälsa och miljö, bl.a. genom de statliga myndigheternas arbete med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;frågorna. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Mångkulturellt centrum &lt;/SPAN&gt;slår fast att det i dag saknas en&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr8 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;självklar central myndighet eller aktör som kan ge kunskapsstöd för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;arbete med att motverka boendesegregering, exkludering och för att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td89"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;kunna möta utmaningarna i att skapa hållbara livsmiljöer.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr8 td62"&gt;&lt;SPAN class="p112 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Einar Mattson Projekt AB &lt;/SPAN&gt;förespråkar tydliga, genomarbetade program&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;för arkitektur, form och design på kommunal nivå. Program som kan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;skapa förutsättningar för hållbara investeringar och bidra till att skapa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr8 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;samhällen som håller ihop. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Diskrimineringsombudsmannen &lt;/SPAN&gt;efterlyser en&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;mer ingående analys av hur arkitektur, form och design kan bidra till en&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;hållbar samhällsutveckling, präglad av sammanhållning, inkludering och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr8 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;tillgänglighet&lt;SPAN class="ft4"&gt;. Länsstyrelsen i Örebro län &lt;/SPAN&gt;efterlyser i sin tur mer&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;forskning om effekter av medborgardialog och metoder för samskapande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;och inkludering i samhällsbyggnadsprocesser, livsmiljöns påverkan på&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr8 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;hälsa och sociala funktioner samt om social och kulturell segregering och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td88"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;betydelsen av kvalitativa egenskaper i livsmiljön.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p112 ft4"&gt;Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare &lt;SPAN class="ft3"&gt;påpekar vikten av att&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr8 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;skapa goda livsmiljöer även när takten på bostadsbyggandet ökar, med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;större utrymme för att nå ökad framgång med inkludering och hållbarhet.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;59&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;


&lt;P class="p85 ft5"&gt;Prop. 2017/18:110 &lt;SPAN class="ft11"&gt;Riksantikvarieämbetet &lt;/SPAN&gt;påminner om kulturmiljöns roll som utgångspunkt för arkitektur- och designprocesser kopplat till insatser för inkludering, dialog och delaktighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft18"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft3"&gt;Segregerade samhällen innebär en socioekonomisk separation där välfärden fördelas ojämnt och skapar både inkomstbaserade och rumsliga klyftor. Ojämlika försörjningsmöjligheter är en avgörande faktor, men också bostadsmiljön kan påverka hälsan. Ojämlikhet ger avtryck i människors vardag och i livsförutsättningar för den enskilde. Utredningen lyfter som ett exempel att den förväntade livslängden i Göteborg varierar med upp till nio år, beroende på i vilken stadsdel man bor. Även i studier från bl.a. Malmö (Kommission för ett socialt hållbart Malmö &lt;NOBR&gt;[STK-2013-145])&lt;/NOBR&gt; visas hur boendesegregation och människors hälsa hänger samman. Andelen områden där människor med olika inkomster och bakgrund blandas har enligt studierna i Malmö minskat markant de två senaste decennierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft3"&gt;Den fysiska miljön inverkar på samhällets förmåga till sammanhållning, vilket är en viktig del av en socialt hållbar utveckling och en central prioritering för regeringen. En medveten arkitektur, form och design kan göra skillnad för kvaliteten i livsmiljön. Stadsplaneringen berör inte enbart det fysiska och praktiska, utan också sociala aspekter. Hur den fysiska miljön är uppbyggd och omhändertas kan förstärka segregation, men också motsatsen gäller – omsorgsfullt gestaltade och väl omhändertagna miljöer kan bidra till sammanhållna städer och till att fler får bättre livsvillkor. Arkitektur, form och design är därför viktiga verktyg att använda i arbetet mot segregation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft3"&gt;Som ett led i arbetet för ett samhälle som håller ihop har regeringen presenterat ett långsiktigt reformprogram för minskad segregation 2017– 2025. Inom ramen för reformprogrammet inrättas en ny myndighet – Delegationen mot segregation – som ska verka för genomförandet av reformprogrammet genom ett långsiktigt utvecklingsarbete. Regeringen har också avsatt sammanlagt 1 miljard kronor till energieffektivisering och renovering och upprustning av hyresbostäder samt utemiljöerna runt dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft4"&gt;Mötesplatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft3"&gt;För ett sammanhållet samhälle krävs förutsättningar för fysiska möten mellan människor med olika bakgrund. Det kan ske genom att man bor i samma områden, men kanske främst genom olika typer av mötesplatser och offentliga rum som kan finnas på många ställen i ett samhälle, inte bara inom ett bostadsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft3"&gt;Regeringen bedömer att det är av största vikt att det både i nya bostadsområden och i omvandlingen av befintliga, ges plats och planeras för olika former av mötesplatser som kan gynna inkludering och sammanhållning. Här har civilsamhället en central roll. Det allmänna har ansvar för att ge goda förutsättningar för människor att mötas, exempelvis genom att upplåta utrymme i stadsplan och liknande för en mångfald av olika offentliga rum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft3"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p52 ft3"&gt;Grönytor, parker, idrottsplatser, öppna fritidsverksamheter och bibliotek och andra kulturinstitutioner är viktiga mötesplatser i ett samhälle. Även vissa trafikmiljöer i såväl urban miljö som på landsbygd kan ses som viktiga gemensamma offentliga rum. Arkitekturen, formen och designen i alla dessa miljöer är av stor betydelse för att skapa hållbara livsmiljöer och kunna ge upphov till möten mellan människor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft13"&gt;Såväl olika former av kultur- och föreningsverksamheter som mindre företag, butiker, restauranger och kaféer är också väsentliga forum för möten mellan människor och för ett samhälle som håller ihop. Den typen av verksamheter har ofta behov av lämpliga och lättillgängliga lokaler till rimliga priser för att kunna etablera sig och utvecklas. För exempelvis ideella föreningar, hantverks- och konstnärsverksamhet och butiker med mindre stark kommersiell bas är mindre och billiga lokaler viktigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft4"&gt;Samlingslokaler och &lt;NOBR&gt;icke-statliga&lt;/NOBR&gt; kulturlokaler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft3"&gt;Ur ett socialt hållbarhetsperspektiv och för ett samhälle som håller ihop är det viktigt att det finns möjligheter för kontinuerlig verksamhet i miljöer där människor lever och vistas. Förutom närhet till service och rekreationsytor behövs tillgång till samlingslokaler där människor i alla åldrar ges möjligheter att organisera sin fritid och samlas utifrån gemensamma intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft13"&gt;I många stadsdelar och bostadsmiljöer, inte minst på mindre orter, kan tidigare affärs- och verksamhetslokaler i dag vara stängda. På andra håll, inte minst i större städer, har gemensamhetsutrymmen byggts bort när efterfrågan på bostäder lockat fastighetsägare och bostadsrättsföreningar att göra om lokaler till lägenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft3"&gt;Att inrätta, bevara eller rusta upp befintliga samlingslokaler är insatser som har stor betydelse för utvecklingen av hållbara gestaltade livsmiljöer. För samhället som helhet har också offentliga lokaler och publika eller delvis publika rum som är tillgängliga för en bredare allmänhet avgörande betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft3"&gt;Statligt stöd kan sökas för allmänna samlingslokaler. Stödet kan ges till lokaler som hålls öppna och tillgängliga för föreningslivets möten, studieverksamhet, kulturell verksamhet, förströelse, fritidssysselsättning eller någon annan liknande verksamhet, vilket anges i förordning (2016:1367) om statsbidrag till allmänna samlingslokaler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft3"&gt;Bidrag medges i dag i vissa fall till utomhusmiljöer i nära anslutning till samlingslokalen, när det gäller att anpassa utomhusmiljön till ungdomsverksamhet inom kultur- och fritidsområdet. I det fall någon typ av utomhusmiljö utgör en faktisk samlingslokal och uppfyller alla de krav som ställs i förordningen finns heller inget formellt hinder för att bevilja medel till en sådan lokal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft3"&gt;För kulturlokaler kan stöd ges enligt förordning (1990:573) om stöd till vissa &lt;NOBR&gt;icke-statliga&lt;/NOBR&gt; kulturlokaler till nybyggnad och ombyggnad samt till standardhöjande reparationer, tillgänglighetsskapande åtgärder och energiåtgärder. Bidraget ges till kulturlokaler som ägs och drivs av någon annan än staten, t.ex. till museer, teater- och konsertlokaler, konsthallar och liknande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft23"&gt;Samlingslokaler med deras närmaste omgivning är viktiga som gestaltade offentliga rum och tillgängliga mötesplatser. Även kringmiljön&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft3"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;


&lt;P class="p85 ft13"&gt;Prop. 2017/18:110 utomhus har betydelse för lokalens och samhällets dynamik och hållbarhet. Utemiljön i anslutning till samlings- och kulturlokaler bidrar till att fånga upp engagemang och skapa delaktighet, som del av en publik mötesplats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft13"&gt;Utredningen anser mot den bakgrunden att bidrag bör kunna sökas även för utomhusmiljön i anslutning till en allmän samlingslokal. Regeringen delar bedömningen vad avser bidragsgivningen till allmänna samlingslokaler. Regeringen bedömer även att en motsvarande ordning bör gälla även vad avser bidragsgivningen till &lt;NOBR&gt;icke-statliga&lt;/NOBR&gt; kulturlokaler och att den således utformas så att bidrag ska kunna fördelas även till anslutande utomhusmiljöer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft32"&gt;Konst och kulturverksamhet i bostadsområden med socioekonomiska utmaningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft3"&gt;Regeringen har under namnet Äga rum initierat en satsning på konst- och kulturverksamhet i bostadsområden med socioekonomiska utmaningar som pågår &lt;NOBR&gt;2016–2018.&lt;/NOBR&gt; Projekten som beviljats medel återfinns i hela landet i såväl stad som förort och glesbygd. Syftet är att öka den demokratiska delaktigheten och att fler ska kunna bidra till kulturens återväxt och utveckling i hela landet. Statens konstråd och Statens kulturråd har ansvar för att genomföra satsningen och har gett satsningen underrubrikerna Konst händer respektive Kreativa platser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft3"&gt;Regeringen bedömer att konstnärliga processer, med tydliga medborgarperspektiv, som samlar arkitektur, form, design och konst kan skapa kvalitativa mötesplatser och viktiga offentliga rum. Genom att koppla ihop konst med arkitektur, kulturhistoria och stadsplanering kan hållbara och mer jämlika miljöer som är angelägna för fler människor skapas. Resultaten kan bidra till att stärka både sammanhållningen i ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft3"&gt;samhälle och den sociala gemenskapen mellan människor&lt;SPAN class="ft49"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft13"&gt;Statens konstråd har förutsättningar att vidareutveckla metoder för invånarinflytande med fokus på det lokala civilsamhället, för att på så sätt bidra till nytänkande och helhetsperspektiv kring utformning av nya mötesplatser och offentliga rum. I detta arbete bör Statens konstråd samverkan ske med Delegationen mot segregation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft33"&gt;7.6 Ökad tillgänglighet&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;Omsorgsfull arkitektur, form och design kan främja ett tillgängligt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;samhälle med möjlighet till delaktighet för alla. Med tillgänglighet avses&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;i detta sammanhang främst tillgängliggörande för människor med fysisk,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;intellektuell eller psykisk funktionsnedsättning.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p69 ft3"&gt;Av befintlig lagstiftning följer att byggnader ska vara tillgängliga och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;användbara för personer med rörelse- eller orienteringsnedsättningar.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;Övergripande krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga finns i plan- och bygglagen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;(2010:900) och plan- och byggförordningen (2011:338). I Boverkets&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;byggregler finns tillämpningsföreskrifter till lagen och förordningen.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p69 ft3"&gt;Genom att ratificera FN:s konvention om rättigheter för personer med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr30 td31"&gt;&lt;SPAN class="p70 ft3"&gt;62&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;funktionsnedsättning har Sverige förbundit sig att genomföra och främja&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td32"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p51 ft13"&gt;forskning och utveckling inom universell design. Staten ska även främja universell utformning vid utveckling av normer och riktlinjer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft3"&gt;Med universell utformning menas att miljöer och produkter ska utformas så att de fungerar för alla människor utan att speciell anpassning behövs. Med universell utformning och universell design avses således arkitektur, form och design som understödjer största möjliga &lt;A href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Tillg%C3%A4nglighet_f%C3%B6r_personer_med_funktionsneds%C3%A4ttning"&gt;tillgänglighet &lt;/A&gt;och &lt;A href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Anv%C3%A4ndbarhet"&gt;användbarhet. &lt;/A&gt;Ett samhälle som är inkluderande och tillgängligt skapar förutsättningar för delaktighet, självständighet, jämlikhet och jämställdhet. Resultatet av att utforma universellt ger därmed en mer ändamålsenlig livsmiljö för personer med funktionsnedsättning. Universell utformning och design för alla omfattar dock lösningar för byggnader, produkter och &lt;A href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Milj%C3%B6_(omgivning)"&gt;miljö &lt;/A&gt;som är användbara och förenklar för alla – inte bara för personer med &lt;A href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Funktionsneds%C3%A4ttning"&gt;funktionsnedsättningar.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft13"&gt;Alla offentliga och privata miljöer, produkter och tjänster bör utformas med tanke på människors olika förutsättningar. Samtidigt är det viktigt med flexibilitet, att kunna variera användningsområden för en och samma byggnad, produkt eller miljö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft3"&gt;Regeringen bedömer att det är av stor vikt att byggnader och anläggningar så långt det är möjligt byggs för att redan från början vara tillgängliga, med möjligheten att ytterligare tillgänglighetsanpassa vid behov. Utformning och gestaltning av bostäder och entréer, men också kringmiljöer, bör ha en flexibilitet och universell utformning som kan passa alla människor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft13"&gt;I propositionen Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft (prop. 2016/17:50) presenterade regeringen bl.a. en satsning på social bostadspolitik och tillgänglighetsdesign. Satsningen på tillgänglighetsdesign, som kan stödja forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande och samverkansprogrammet Smarta städer, genomförs vid Verket för innovationssystem (Vinnova).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft4"&gt;Bostäder och mötesplatser för äldre&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft3"&gt;Under &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; har regeringen tillsatt flera utredningar om boende för äldre. Ett resultat har blivit fler trygghetsboenden, men behoven av äldre- och trygghetsboenden är fortsatt stora. Med en stadigt åldrande befolkning kommer efterfrågan att öka på bra bostäder som är utformade för att även en person med t.ex. rörelsesvårigheter ska kunna bo i dem. Det kan också gälla önskan om bostäder som är attraktiva för personer som vill gardera sig för att slippa flytta den dag ålderdomen kan göra det svårt att bo kvar i en bostad som inte är tillgänglighetsanpassad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft13"&gt;Med en medveten arkitektur och design för tillgängliga och hållbara gestaltade livsmiljöer finns goda möjligheter att skapa miljöer och boenden som både är trygga och som uppmuntrar till sociala kontakter och gemenskaper, även över åldersgränser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft13"&gt;Miljöer för vård och omsorg bör utformas med de äldres behov i förgrunden. Regeringen delar utredningens mening att en brukarorienterad design kan mana till samskapande mellan professioner, för att åstadkomma goda miljöer inom vården. Därför är det av stor vikt att upphandlingskriterier vid projektering av äldreboenden och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft3"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H50311064x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p223 ft23"&gt;Prop. 2017/18:110 vårdmiljöer kan bidra till universell utformning och design, liksom ett ökat kvalitetsfokus vad gäller den fysiska miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Kulturhistoriska värden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Riksantikvarieämbetet bör ges i uppdrag att i samarbete med Boverket, Statens centrum för arkitektur och design och Statens konstråd samla och redovisa kunskap om och goda exempel på hur kulturhistoriska värden kan integreras och tas tillvara i plan- och byggprocesser.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td32"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Överensstämmer delvis med regeringens.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;Utredningen anger att kulturhistoriska värden ska respekteras och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;integreras samt lyfter bl.a. fram historisk byggkunskap och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;kulturarvsforskning som viktigt ur ett hållbarhetsperspektiv, men lämnar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td90"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;inga egentliga förslag på området.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td91"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td92"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td93"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;I en stor andel av remissvaren påpekas att de&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;historiska perspektiven och kulturmiljöns betydelse inte i tillräcklig&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;omfattning har lyfts fram i utredningen. Det konstateras att utredningens&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;tyngdpunkt ligger på den nytillkomna arkitekturen, formen och designen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;och inte så mycket på den befintliga miljön och dess värden. Vissa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;remissinstanser har bl.a. lämnat synpunkter på utredningens förslag till&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;mål, där man framhåller att prioriteringen av estetiska och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p60 ft3"&gt;kulturhistoriska värden är viktig och därför bör finnas kvar i målen för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;den nya politiken. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Kalmar länsmuseum &lt;/SPAN&gt;lyfter t.ex. vikten av att arbeta&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;aktivt för bevarande av kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;miljöer som en förutsättning i formandet av en attraktiv, gestaltad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;livsmiljö.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td91"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td92"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td93"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Länsstyrelsen i Dalarnas län &lt;/SPAN&gt;anser att länsstyrelsen ska verka för att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;fastställda nationella mål för arkitektur, form och design uppnås genom&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;att den gestaltade livsmiljön beaktas inom länsstyrelsens arbete med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;hållbar samhällsplanering och boende, men även kulturmiljö och regional&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;tillväxt. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Länsstyrelsen i Kronobergs län &lt;/SPAN&gt;pekar på att det historiska arvet i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;olika former är en förutsättning för goda livsmiljöer. Länsstyrelsen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;varnar för att kommunernas kulturmiljöprogram i dag ofta mer än 20 år&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;gamla, vilket även &lt;SPAN class="ft4"&gt;Länsstyrelsen i Västra Götaland &lt;/SPAN&gt;gör. I Örebro län&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p60 ft3"&gt;arbetar några kommuner med nya och uppdaterade kulturmiljöprogram i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;samverkan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;SPAN class="p112 ft3"&gt;med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;länsstyrelsen,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td91"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;men&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td92"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;flera&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;SPAN class="p224 ft3"&gt;har&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td93"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;ålderstigna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;kulturmiljöprogram varför även &lt;SPAN class="ft4"&gt;Länsstyrelsen i Örebro län &lt;/SPAN&gt;efterfrågar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;mer resurser för att arbeta med såväl kulturarvsfrågor som andra&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;kvalitativt inriktade gestaltningsfrågor. Länsstyrelsen i Örebro län ser det&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;vidare som angeläget att den övergripande kommunala planeringen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;kopplas till kulturhistoriska, estetiska och sociala värden i den befintliga&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;livsmiljön.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td91"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td92"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td93"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Norrköpings kommun &lt;/SPAN&gt;ser det som önskvärt med ett krav på alla&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;kommuners skyldighet att ha ett kommunövergripande arkitekturprogram&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;som ger ramar och förutsättningar för omhändertagandet och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;utvecklingen av kulturmiljön och de arkitektoniska kvalitetsaspekterna.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td31"&gt;&lt;SPAN class="p70 ft3"&gt;64&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;Dessutom&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td68"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;bör enligt kommunen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td96"&gt;&lt;SPAN class="p225 ft3"&gt;behovet av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;kulturmiljö- och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td94"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td95"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td91"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td92"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td41"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td93"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;


&lt;P class="p195 ft5"&gt;arkitekturkompetens i samhällsbyggnadsprocessens alla skeden på ett Prop. 2017/18:110 konkret sätt lyftas och hanteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft18"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft3"&gt;Liksom utredningen bedömer regeringen att kulturmiljön är en viktig utgångspunkt för gestaltningen av livsmiljön. En politik för arkitektur, form och design kan bidra till att en mångfald av kulturmiljöer bevaras, används och utvecklas, genom att kulturmiljön betraktas som en utgångspunkt för gestaltningen av livsmiljön. Perspektivet gestaltad livsmiljö innebär en helhetssyn där kulturarvet och kulturmiljön är självklara delar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft13"&gt;Det är en viktig uppgift för Riksantikvarieämbetet och övriga aktörer inom kulturmiljöområdet att bidra till att kunskaperna ökar om den befintliga bebyggelsens och miljöns kulturvärden och att kompetensen generellt stärks om hur dessa miljöer kan samspela med nybyggnation och samhällets utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft3"&gt;Förvaltningen av kulturarvet och kulturmiljövärden har stor betydelse för att uppnå hållbara och attraktiva livsmiljöer. Städer och stadsdelar som får växa fram över tid utifrån sina unika förutsättningar skapar allsidighet och stora sociala värden och är därmed som regel långsiktigt hållbara ur dessa aspekter. För samhällsinvånare och besökare ger de historiska spåren därtill en betydelsefull ingång till historisk kunskap om och förståelse för samhället vi lever i.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft13"&gt;I samhällsplaneringen handlar gestaltningsuppgiften både om hur den framtida bebyggelsen ska placeras och utformas och om åtgärder för att ta hand om och utveckla befintlig miljö och bebyggelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft3"&gt;Byggproduktion sker i dag till stor del i redan bebyggda områden genom förtätning eller ombyggnation. Regeringen vill framhålla att gestaltning av den befintliga livsmiljön och förvaltning av de kulturvärden som finns där är en lika viktig uppgift som skapandet av nya områden. Ny bebyggelse och infrastruktur behöver utformas så att de stödjer och kompletterar det befintliga, så att de värden som finns på platsen tillvaratas och kan utgöra en resurs. Även förändringar i miljön, exempelvis i form av klimatanpassningsåtgärder och tillgänglighetsanspassningar, bör göras med hänsyn till befintliga kulturhistoriska värden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft3"&gt;Vid sidan av nyproduktionen är upprustning av befintlig bebyggelse en stor samhällsuppgift, inte minst att rusta upp och utveckla de bostadsområden som uppfördes under 1960- och &lt;NOBR&gt;1970-talen.&lt;/NOBR&gt; Gestaltningsuppgiften måste även här ske med omsorg och ta tillvara de kvaliteter och värden som finns i det befintliga, när det gäller såväl enskilda byggnader som helhetsmiljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft13"&gt;Regeringen anser att det som regel innebär en god hushållning med resurser att ta tillvara befintlig bebyggelse, i form av att det arbete som tidigare investerats och material som redan tillverkats för produktionen omhändertas. Rivningar kan innebära att sådana resurser går förlorade. Renoveringar av befintliga bestånd kan dock i vissa fall leda till att kulturhistoriska kvaliteter ersätts med kortsiktiga lösningar och ickehållbara material, som snarare försämrar än förbättrar det redan byggda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft3"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;


&lt;P class="p91 ft5"&gt;Prop. 2017/18:110 Historisk byggkunskap och kunskap om kulturhistoriska sammanhang är viktiga förutsättningar för att detta ska undvikas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft13"&gt;Riksantikvarieämbetet bör mot denna bakgrund få i uppdrag att samla och redovisa kunskap om och goda exempel på hur kulturhistoriska värden kan integreras och tas tillvara i samhällsbyggnadsprocesser. I uppdraget ska Riksantikvarieämbetet samarbeta med Boverket, Statens centrum för arkitektur och design och Statens konstråd. Inom ramen för uppdraget ska även de erfarenheter som länsstyrelserna bär med sig från sitt arbete med kulturmiljö tillvaratas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft4"&gt;Kunskapsunderlag och kompetens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft3"&gt;I propositionen Kulturarvspolitik (prop. 2016/17:116, bet. 2016/17:KrU9, rskr. 2016/17:281) har regeringen uttryckt att det finns behov av att lokalt skapa överblick över och fördjupad kunskap om den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen samt att trygga kompetensförsörjningen genom att säkra tillgången på antikvarisk kompetens på lokal nivå. Regeringen har också bedömt att det är viktigt att kulturmiljöprogram och motsvarande kunskapsunderlag kopplas till den kommunala översiktsplaneringen och används i samband med detaljplanering och bygglovshantering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft3"&gt;Plan- och bygglagen (2010:900), miljöbalken, kulturmiljölagen (1988:950) och andra lagar ger utrymme att bevaka kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som samhällsintresse och som en grundläggande del i en hållbar gestaltad livsmiljö. Det är i stor utsträckning i den kommunala planeringen som lagarna tillämpas och beslut fattas, beslut som påverkar kulturmiljön och den gestaltade livsmiljön som helhet. Kommunerna genomför en mängd åtgärder som påverkar kulturmiljön även som markägare, fastighetsförvaltare och i vissa fall som byggherre. Det kommunala kulturmiljöarbetet har en viktig roll i kommunernas planverksamhet och bygglovshantering, liksom för kommunala verksamheter som exempelvis exploateringsverksamhet, klimatanpassning och miljömålsarbete. Även för lokal och regional verksamhet som ska gynna turism och besöksnäring är kulturmiljöarbetet mycket relevant.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft13"&gt;I Boverkets miljömålsenkät 2015 uppgav två tredjedelar av de kommuner som svarade på enkäten att de helt saknar tillgång till antikvarisk kompetens. Av de resterande kommunerna hade bara en tiondel tillgång till minst en heltidstjänst. Boverket har iakttagit att kommuner med tillgång till antikvarisk kompetens både har bättre kulturmiljöunderlag och arbetar mera aktivt med att ta tillvara bebyggelsens kulturvärden i planarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft3"&gt;En liknande bild redovisas i Riksantikvarieämbetets rapport Kulturvärden i planerings- och bygglovsprocesser&lt;SPAN class="ft4"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Myndigheten konstaterar att många kommuner har svårt att möta det ökade behovet av bostäder och samtidigt ta tillvara den resurs som kulturmiljön utgör. Två av tre kommuner uppges sakna de förutsättningar som behövs för att kunna ta tillvara kulturvärden i bebyggelsen och oersättliga kulturvärden riskerar därmed att försvinna. Hela 60 procent av kommunerna som myndigheten tillfrågat saknar tillgång till den antikvariska kompetens de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft3"&gt;behöver. Det rapporteras också finnas ett stort behov av aktuella&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft3"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;


&lt;P class="p13 ft13"&gt;kulturmiljöprogram eller andra dokument som beskriver kulturhistoriska Prop. 2017/18:110 värden. Riksantikvarieämbetet pekar ut fyra faktorer som särskilt viktiga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft3"&gt;för att kunna tillvarata kulturvärden i bebyggelsen: formellt skydd i detaljplaner eller områdesbestämmelser, aktuella kulturmiljöprogram, tillgång till antikvarisk kompetens och att kulturvärden redovisas i översiktsplaner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft13"&gt;Även Myndigheten för kulturanalys har påvisat dessa brister i en rapport om kulturmiljöstatistik (Kulturfakta 2016:2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft3"&gt;Riksantikvarieämbetets bedömning är att där byggtakten ökar finns ett särskilt stort behov av att kulturvärden är formellt skyddade och att kulturvärden finns beskrivna i exempelvis översiktsplaner. Regeringen delar den bedömningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft3"&gt;Regeringen bedömer att det är en central förutsättning att det finns aktuella kunskapsunderlag om kulturmiljön och att det finns ett ökat behov av kommunala kunskapsunderlag som möjliggör hänsyn och tillvaratagande av kulturmiljöer vid bl.a. bostadsplanering. Avsaknad av aktuella och införlivade kunskapsunderlag i översiktsplaner och detaljplaner liksom bristande kunskaper om kulturmiljövärden innebär att värdefulla kulturmiljöer hotas. Det behöver också finnas relevant kompetens på lokal nivå för långsiktigt hållbar förvaltning av bebyggelsens kulturhistoriska värden, så att kulturmiljövärden kan identifieras och integreras tidigt i planeringsprocessen. Möjligheterna att komplettera befintliga översiktsplaner med redovisningar av kulturmiljövärden behöver utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;SPAN class="p229 ft33"&gt;7.8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td98"&gt;&lt;SPAN class="p230 ft33"&gt;Konst i gemensamma miljöer&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td59"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft35"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td60"&gt;&lt;SPAN class="p168 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Statens konstråd bör verka för stärkt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td60"&gt;&lt;SPAN class="p168 ft3"&gt;kunskapsutveckling för offentlig konst i gestaltning av gemensamma&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td60"&gt;&lt;SPAN class="p168 ft3"&gt;miljöer, så att konst, arkitektur, form och design kan samspela i olika&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td60"&gt;&lt;SPAN class="p168 ft3"&gt;ny- och ombyggnadsprocesser. Arbetet bör utföras i samarbete med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td60"&gt;&lt;SPAN class="p168 ft3"&gt;andra berörda myndigheter.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td60"&gt;&lt;SPAN class="p176 ft3"&gt;Inom ramen för detta arbete bör även lokala fria konstaktörer som&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td60"&gt;&lt;SPAN class="p168 ft3"&gt;arbetar med delaktighetsprocesser i utformandet av gemensamma&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td60"&gt;&lt;SPAN class="p168 ft3"&gt;miljöer stödjas.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td61"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft38"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft37"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td62"&gt;&lt;SPAN class="p60 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Överensstämmer delvis med regeringens.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Utredningen lämnar inga förslag på området, men påtalar bl.a. att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;konstnärlig kompetens i utformningen av gemensamma miljöer gör det&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;möjligt att åstadkomma en sammansatt gestaltning utifrån platsens&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;historia, dess funktion och sociala kvaliteter. I betänkandet exemplifieras&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;med regeringsuppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;(2010–2014)&lt;/NOBR&gt; till Statens centrum för arkitektur och design (ArkDes),&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Boverket, Riksantikvarieämbetet och Statens konstråd, i vilket&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;myndigheterna samverkade för att utveckla nya metoder för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;helhetsgestaltning av gemensamma livsmiljöer. Utredningen bedömer att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;en fortsatt samverkan mellan myndigheterna bör diskuteras.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td62"&gt;&lt;SPAN class="p60 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Sveriges Kommuner och Landsting &lt;SPAN class="ft3"&gt;(SKL) vill&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td58"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td97"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;tydligare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td98"&gt;&lt;SPAN class="p60 ft3"&gt;inkludera de aspekter av form, design och konst som inte&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td58"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;67&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td97"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td98"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p67 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft3"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p144 ft3"&gt;relaterar direkt till arkitektur och samhällsplanering. SKL framhåller vidare att det är angeläget att även stimulera arbetet med konstnärlig gestaltning av offentliga rum. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Sveriges Konsthantverkare &amp; Industriformgivare &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft4"&gt;Konstnärernas Riksorganisation &lt;/SPAN&gt;anser att de konstnärliga gestaltningarna och den offentliga konsten måste vara integrerade inom ett politikområde som kallas Gestaltad livsmiljö, för att uppnå ett helhetsperspektiv på livsmiljön och stadsutvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Kristianstad kommun &lt;/SPAN&gt;efterfrågar ett klarläggande av den offentliga konstens uppgift, som man anser i allra högsta grad borde vara en del i ett helhetsperspektiv av gestaltad livsmiljö. Även &lt;SPAN class="ft4"&gt;Växjö kommun &lt;/SPAN&gt;framhåller att den offentliga konstens roll bör förtydligas och ha en mer framträdande roll i gestaltningsprocessen, liksom kulturmiljöns roll i samhällsutvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Region Gävleborg &lt;/SPAN&gt;anser att den holistiska ansatsen i betänkandet är mycket positivt, men noterar ett större fokus på arkitekturens än på exempelvis konstens och formens roll i den gestaltade livsmiljön, vilket regionen anser vara en brist. &lt;SPAN class="ft4"&gt;Konstnärsnämnden &lt;/SPAN&gt;vill se en starkare betoning på främjande av förutsättningarna för det konstnärliga skapandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Statens konstråd &lt;/SPAN&gt;påpekar att för en väl gestaltad livsmiljö är konstnärliga, kulturhistoriska och sociala perspektiv lika viktiga som arkitektur, form och design.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft18"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft3"&gt;De offentliga rum som skapas av kommuner och landsting i byggnader och miljöer har enligt utredaren stor potential att utvecklas genom att integrera planering, arkitektur, form och design, hantverk och offentlig konst. Vårdmiljöer nämns särskilt. I utredningen slås också fast att det är centralt att skapa långsiktiga förutsättningar för staten att utveckla goda exempel på gestaltning av gemensamma livsmiljöer som innefattar både arkitektoniska, konstnärliga, kulturhistoriska och sociala dimensioner. Regeringen instämmer i detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft3"&gt;Regeringen bedömer, i likhet med flera remissinstanser, att offentlig konst utgör ett centralt område inom fältet gestaltad livsmiljö. Konsten kan skapa helt nya sammanhang och förändra upplevelsen av en plats i grunden. Konsten kan förstärka befintliga och bidra till nya såväl estetiska som sociala värden. Genom konst och konstnärliga processer kan även invånarnas perspektiv och unika kunskap om platsen ofta tas tillvara. Det kan i förlängningen skapa stolthet och gemensam känsla av ansvar och ägandeskap. Genom den fria konsten skapas ytor för reflektion och dialog.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft3"&gt;Konstnärer har spelat en viktig roll i gestaltningen av gemensamma platser och bidragit till unika boendemiljöer runt om i landet. Konsten har historiskt varit ett sätt att markera värde – att visa på en plats betydelse. När ett konstverk uppförs visar det på omsorg och en vilja att investera i den lokala miljön, inte bara ekonomiskt, vilket skapar och förstärker en upplevelse av värdighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft5"&gt;Under &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; har Statens konstråd beställt omkring 1 900 offentliga byggnadsanknutna konstverk. Sedan 2004 utövar Statens konstråd tillsyn över statliga myndigheters och organs vård av konst som ägs av staten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p123 ft3"&gt;Den befintliga offentliga konsten i allmänhet och den byggnadsanknutna konsten i synnerhet är värdefulla, integrerade delar av samhällets kulturmiljöer. En stor utmaning för såväl större som mindre fastighetsägare är finansiering av åtgärder för konservering och flytt av större konstverk. En annan utmaning är möjligheterna att proaktivt förebygga förstörelse av värdefulla offentliga konstverk vid rivningar och mindre eller storskaliga ombyggnationer av offentliga och privata fastigheter. Alla offentliga aktörer har ett ansvar att värna de kulturhistoriska och konstnärliga värden som den historiska offentliga konsten bär. Regeringen har tidigare behandlat den offentliga konstens roll som kulturarv i propositionen Kulturarvspolitik (prop. 2016/17:116).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft3"&gt;Den offentliga konsten har det under de senaste åren utvecklats mycket, såväl i Sverige som internationellt. En av de viktigaste utvecklingslinjerna är att konstnärlig gestaltning inte bara ses som utformning av ett fysiskt konstverk, utan som en process där platsen, invånarna och de sociala relationerna integreras. Offentlig konst innefattar i dag också mer tillfälliga uttryck som performance, installationer och olika former av experiment i full skala.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft3"&gt;Innergårdar, lekplatser, fasader, gångstråk och parker är exempel på platser som med framgång kan gestaltas med konstnärlig medvetenhet och bidra till stora värden för boende och andra. Det kan också gälla inomhusmiljöer, där många människor vistas och rör sig – som stationsbyggnader i kollektivtrafiken, köpcentrum, i myndighetslokaler och liknande. Även trafikmiljöer, som längs landsvägsträckor, broar, tunnlar med mera, kan med fördel gestaltas konstnärligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft3"&gt;Konstens utforskande arbetssätt har många likheter med de processer som i dag lyfts fram inom arkitektur, form och design. Därför kan den ofta också relativt okomplicerat integreras i stadsutvecklingsprocesser. Konstnärer efterfrågas och konsten har i dag tagit plats som en del av den fysiska planeringen. Regeringen ser positivt på en sådan utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft3"&gt;Det finns dock en skillnad i konstnärens roll, jämfört med andra yrkesgrupper inom området. För konstnären är det, oavsett uppdragsgivare, nödvändigt att sätta den konstnärliga friheten i främsta rummet. Det betyder att konstnärer i hög grad ofta kan tillföra nya, oväntade perspektiv, öka utrymmet för innovativa lösningar och skapa dialoger mellan olika grupper. Konstprojekten kan innefatta en mångfald av perspektiv, utan att förenkla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft13"&gt;Konstnärlig kompetens har ett stort värde inte bara i utförandefasen, utan också i planeringsfaserna. Det finns därför ett brett växande intresse för att utveckla den offentliga konstens roll i nybyggnation och stadsutveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft13"&gt;Statens konstråd har i dag till uppgift att verka för att konsten blir ett naturligt och framträdande inslag i samhällsmiljön genom att myndigheten beställer och förvärvar god samtidskonst till statens byggnader och andra lokaler för statlig verksamhet samt medverkar till att konst tillförs även andra gemensamma miljöer än sådana som brukas av staten. Myndigheten ska även sprida kunskap om konstens betydelse för en god samhällsmiljö. Myndigheten har bl.a. på uppdrag av regeringen tagit fram en särskild rapport om den offentliga konstens roll för gestaltningen av boendemiljöer av hög kvalitet (Ku2017/01010/KO).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft3"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;


&lt;P class="p85 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110 Statens konstråd arbetar kontinuerligt med att utveckla nya former och metoder inom offentlig konst och gestaltning. Genom tidigare regeringsuppdrag om samverkan mellan myndigheter om gestaltning av offentliga miljöer, samt inom ramen för regeringsuppdraget Äga rum har Statens konstråd bl.a. utvecklat nya metoder för invånarinflytande med fokus på det lokala civilsamhället (se vidare om Äga &lt;NOBR&gt;rum-satsningen&lt;/NOBR&gt; avsnitt 7.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft3"&gt;Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2018 att det finns behov av ökad kunskapsutveckling, att koppla samman olika aktörer och erbjuda råd och stöd inom området offentlig konst och gestaltning av gemensamma miljöer. I Statens konstråds regleringsbrev för 2018 har myndigheten därför fått i uppdrag att på ett nationellt plan stärka kunskapsutvecklingen inom området (Ku2017/02582/LS [delvis]). Syftet är att möta det stora och uttalade behovet hos kommuner och andra aktörer av både kompetensutveckling och konkret rådgivning, liksom behovet av stöd i arbetet med offentlig konst som del av samhällsplanering och byggande. Vidare syftar uppdraget till att samla kunskap och erfarenheter från goda exempel på konstens betydelse för en god samhällsmiljö och sprida dessa vidare. Uppdraget ger också Statens konstråd fortsatta möjligheter att driva utvecklingsprojekt i samarbete med &lt;NOBR&gt;icke-statliga&lt;/NOBR&gt; aktörer för att på så sätt inspirera till utveckling genom praktiska exempel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft3"&gt;Regeringen vill med ovan nämnda uppdrag och de medel som tillförs myndigheten från 2018 även öka möjligheterna för fler konstnärer att få offentliga gestaltningsuppdrag och uppdrag att tillsammans med arkitekter, formgivare och andra medverka i plan- och stadsutvecklingsprocesser. Medverkan i plan- och stadsutvecklingsprocesser är ett arbetsområde där konstnärer får betalt för sin kompetens på samma villkor som andra medverkande aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft13"&gt;I Statens konstråds uppdrag ingår att föra samman olika aktörer i landet för samverkan och kunskapsutveckling, t.ex. kommuner, branschorganisationer och centrala aktörer inom civilsamhälle och ideell sektor. Uppdraget ska genomföras i samverkan med bl.a. Boverket, ArkDes och Riksantikvarieämbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft5"&gt;Regeringen avser även att i Statens konstråds instruktion tydliggöra att myndighetens uppgifter innefattar gestaltning av den gemensamma miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft4"&gt;Stöd till lokala aktörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft13"&gt;I Sverige finns i dag många oberoende aktörer som utifrån konstnärliga processer arbetar med det omgivande lokalsamhället för att skapa delaktighet i utformandet av gemensamma livsmiljöer. För att få en stark spridning av den nya &lt;NOBR&gt;arkitektur-,&lt;/NOBR&gt; form- och designpolitiken för hållbara gestaltade livsmiljöer över hela landet och för att fler ska få leva, bo och verka i väl gestaltade livsmiljöer, bör även dessa lokala konstaktörer och andra civilsamhällesaktörer stödjas inom ramen för Statens konstråds uppdrag att verka för kunskapsutveckling för offentlig konst i gestaltning av gemensamma miljöer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft3"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td56"&gt;&lt;SPAN class="p167 ft33"&gt;7.9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td64"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft33"&gt;Livscykelperspektiv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td37"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p235 ft3"&gt;Regeringens ambition är att goda livsmiljöer ska skapas för människor att leva i, samtidigt som en effektiv användning av natur- och samhällsresurser beaktas. Ett av regeringens mål för byggandet är effektiva regelverk och andra styrmedel som utifrån ett livscykelperspektiv verkar för effektiv resurs- och energianvändning samt god inomhusmiljö i byggande och förvaltning (prop. 2017/18:1 utg.omr. 18 s. 34). Den miljömässiga utmaningen är nära kopplad till en innovativ teknisk utveckling, där ny grön teknik kan ge möjligheter att öka energieffektiviteten och bidra till såväl minskad miljöpåverkan som minskning av klimatpåverkande utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft4"&gt;Resurs- och energieffektivt byggande med livscykelperspektiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft3"&gt;Ur ett klimat- och miljöperspektiv det viktigt att bygga rätt från början, med hållbara och giftfria material och med hänsyn till människors hälsa. Genom riksdagens beslut om budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:CU1, rskr. 2017/18:70) införs ett nytt stöd med inriktning på innovativt och hållbart bostadsbyggande med minskad klimatpåverkan. Regeringens bedömning är att stödet kommer att bidra till att öka utvecklingen och tillämpningen av innovativa och hållbara lösningar inom bostadsbyggandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft13"&gt;Det tidigare stödet för innovativt byggande av bostäder för unga som tilldelades medel &lt;NOBR&gt;2013–2015&lt;/NOBR&gt; var efterfrågat och resulterade i ett stort antal nya projekt, både byggda och idébaserade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft3"&gt;Som en del i regeringens klimatpolitiska ramverk fastställde riksdagen den 15 juni 2017 som nytt klimatmål att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären och därefter uppnå negativa utsläpp. Bygg- och fastighetssektorn står för en betydande del av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser och därför finns behov av att främja ett ökat hållbart byggande. Val av exempelvis konstruktionslösningar, material och utformning har stor betydelse för en byggnads klimatpåverkan och hur resurseffektivt den kan förvaltas under dess livslängd. Allteftersom energiprestandan i nyproducerade byggnader blivit bättre har andelen av en byggnads klimatpåverkan under sin livstid alltmer förskjutits mot produktionsfasen. Det blir därför allt viktigare att vid nyproduktion beakta klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv, särskilt i samband med byggprocessen och materialval. Det blir också allt viktigare att vid nybyggnation beakta de förutsättningar som det förändrade klimatet medför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft3"&gt;Även inom den befintliga bebyggelsen finns en stor potential för energieffektivisering. Regeringen har därför tagit initiativ till att öka hållbarheten inom befintliga boendemiljöer och har infört ett stöd för renovering och energieffektivisering av hyresbostäder i områden med socioekonomiska utmaningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft13"&gt;Regeringen har också avsatt medel till ett nationellt centrum för hållbart byggande, som ska både främja en ökande energieffektivisering vid renovering och ett energieffektivt byggande med användning av hållbara material och låg klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft40"&gt;(N2017/01419/PBB). Boverket har gett Svensk Byggtjänst i uppdrag att i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft3"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td99"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110 samverkan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td7"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td100"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Nationellt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td101"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Renoveringscentrum&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td102"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;driva&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td103"&gt;&lt;SPAN class="p113 ft3"&gt;Informationscentrum för hållbart byggande.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td102"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p130 ft4"&gt;Återbruk och cirkulär ekonomi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft3"&gt;Innovativa affärsmodeller för tjänstedesign som bygger på uthyrning, abonnemang och delande av resurser skapar förutsättningar för en cirkulär konsumtion. Även i samband med byggande finns möjligheter till återvinning och återbruk. För att öka möjligheterna till återbruk och hållbar konsumtion, har regeringen sänkt momsen på reparationer av cyklar, kläder, skor, lädervaror och textilier samt infört reparationsavdrag på vitvaror i hemmen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft13"&gt;Utredningen framhåller att befintliga produktionsmönster har betydelsefulla och till stor del ännu outnyttjade möjligheter att förändras, genom att produkter designas utifrån krav på vilka resurser som tas i anspråk och med medvetenhet om produktionsförhållanden och förutsättningar för materialets användning och återbruk. Regeringen delar denna bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft4"&gt;Hantverk i det hållbara samhället&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft13"&gt;Hantverk, konsthantverk och slöjd innebär en småskalig och kreativ produktion där det finns omfattande materialkunskap och inte sällan stort intresse för en hållbar utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft3"&gt;Konsthantverk innebär i dag också, vilket utredningen slår fast, ett konstnärligt undersökande där utövarna genom praktik och material utforskar samtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft3"&gt;Utredningen anser att småskaliga producenter med sin specialiserade kunskap är viktiga för omhändertagandet och utvecklingen av både det byggda kulturarvet och för produktutveckling. Inom hantverket, konstaterar man, finns en lång materialforskningstradition och kunskap som i dag blir allt mer intressant, inte minst inom byggsektorn och för en hållbar stadsutveckling. Hantverket kan bidra till att utveckla och modernisera en småskalig produktion, som i dag inte har en självklar roll i samtida storskaliga produktionssystem. En småskalig hantverksproduktion kan också vara en del av en hållbar landsbygdsutveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft3"&gt;Regeringen delar utredningens bedömning i dessa hänseenden. Hantverk kan uppfylla höga miljömässiga kriterier vad avser t.ex. material och produktion, men även bidra till viktiga förädlingsvärden. Historiskt hantverk kan också plockas upp i ny arkitektur och design, inte minst på grund av metodernas och materialens påvisade bärkraftighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft13"&gt;Regeringen vill uppmuntra utveckling av, kunskap om och tillgång till hantverk, slöjd, konsthantverk och historiskt hantverk. Kunskaperna om hantverk och slöjd har betydelse för en hållbar utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft13"&gt;I detta arbete är inte minst Nämnden för hemslöjdsfrågor en viktig aktör, bl.a. genom myndighetens förmåga att omsätta och öka kunskap, också hos unga, om metoder och material. Även Statens kulturråd, som bl.a. ger bidrag till kollektivverkstäder, konsthantverkskooperativ och fria konsthantverksgrupper, har betydelse för att främja utvecklingen av och tillgången till konsthantverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft3"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p13 ft4"&gt;Hållbara material och industriellt träbyggande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft13"&gt;Nyskapande och innovativ arkitektur, form och design kan skapa förutsättningar för nya kombinationer, lösningar och användningsformer för hållbara material inom byggandet och i den gestaltade livsmiljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft3"&gt;Regeringen gör bedömningen att hållbara material som i dag används i begränsad omfattning, men där det finns potential för utveckling och tillväxt, bör främjas. Ett exempel är användning av träkonstruktioner i flervåningshus där den tekniska utvecklingen har skapat förutsättningar för ökad användning av trä, särskilt inom bostadsbyggandet. Utveckling av nya och innovativa materialkombinationer och lösningar bör främjas för att användningen av hållbara material ska kunna öka och att fler hållbara byggnader ska kunna uppföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft13"&gt;Ett ökat industriellt träbyggande, baserat på hållbart producerad skogsråvara, bidrar till utvecklingen av cirkulär och biobaserad ekonomi, till nya hållbara bostäder och kan skapa ökad sysselsättning i hela landet. Regeringen har därför tagit initiativ till att, i samverkan med branschen, akademin och offentliga aktörer, främja användandet av hållbara material i den byggda miljön genom industriellt träbyggande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft4"&gt;Innovation genom design&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft3"&gt;För att bygga framtida hållbara samhällen krävs innovationer och nya tekniska lösningar. Det är dock först när de nya materialen eller lösningarna får en design, det vill säga en form eller gestaltning utifrån människan och människans behov, som innovationerna kan skapa verklig förändring. Tillsammans med innovativa teknik- och materiallösningar, kommer innovativa designlösningar att bli avgörande för omställningen till mer hållbara och klimatanpassade samhällen med högre energieffektivitet och lägre utsläpp av växthusgaser och andra miljöfarliga ämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft3"&gt;Designprocessen är en välutvecklad metod för att pröva, experimentera, visualisera, reflektera och modellera. Genom att utgångspunkten i en designprocess är användarperspektivet, har design möjligheter att tillgodose människors olika behov. I dagens utveckling mot ökat deltagande och medskapande, har designprocessen unika möjligheter att också inkludera användaren i själva innovationsprocessen, där användare, utvecklare och företag tillsammans tar fram produkter, tjänster eller system i en gemensam process.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft3"&gt;EU:s innovationspolitik är också starkt kopplad till design. I handlingsplanen Action Plan for Design Driven Innovation konstateras att en mer systematisk användning av design som ett verktyg för användarcentrerad och marknadsdriven innovation skulle förbättra EU:s konkurrenskraft. Ett mål inom EU:s &lt;NOBR&gt;2020-vision&lt;/NOBR&gt; är också att design ska vara ett fullt ut accepterat och användbart verktyg för innovationspolitik i Europa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft13"&gt;Regeringen ser ett stort värde av designdriven innovation för att utveckla nya produkter, tjänster, processer eller organisationsformer. Design kan bidra till en hållbar utveckling i hela landet och öka konkurrenskraften i svenskt näringsliv. Design bör ses som en viktig innovationsdrivande kraft.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft3"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;


&lt;P class="p67 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;Prop. 2017/18:110 &lt;/SPAN&gt;Digitalisering och smarta städer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft3"&gt;Digitaliseringen av samhället pågår i en snabb takt och innebär både utmaningar och möjligheter i hela landet. Regeringen bedömer att digitaliseringens möjligheter bör utnyttjas för att göra livet enklare och bättre för invånare, företagare och besökare såväl i stad som landsbygd. Detta ska ske med beaktande av nationella säkerhetskrav och personlig integritet. Innovationsrådet har identifierat tre områden som är centrala för att lösa samhällets utmaningar; digitalisering, Life science och miljö- och klimatteknik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft3"&gt;Genom de strategiska samverkansprogrammen, som lanserades den 1 juni 2016, kraftsamlar regeringen tillsammans med näringsliv, akademi, offentlig sektor och intresseorganisationer. Samverkansprogrammen relaterar även till flera av de globala målen för hållbar utveckling och Agenda 2030.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft3"&gt;De strategiska samverkansprogrammen handlar om nya sätt att resa, bo, göra affärer, leva, kommunicera och tillvarata och bevara jordens resurser och ekosystem. Genom samverkan mellan offentliga aktörer, näringsliv och akademi inom respektive område är syftet att kraftsamla kring prioriterade insatser och hitta nya, innovativa lösningar som stärker konkurrenskraften, bidrar till en hållbar utveckling och skapar fler jobb.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft3"&gt;Samverkansprogrammet Smarta städer arbetar för att identifiera och utveckla fler innovativa och smarta lösningar på stadens utmaningar som kan öka förutsättningarna för en mer hållbar stadsutveckling. En smart stad tar vara på digitaliseringens möjligheter, för att möta samhällets utmaningar på ett effektivt och hållbart sätt. Digitalisering ska kunna bidra till mer hållbara lösningar och mer resurseffektiva sätt att utforma stadsmiljöer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft3"&gt;Inom planeringsprocesser och arkitekturprojekt kan digitaliseringen vidare hjälpa till med att gestalta och begripliggöra komplexa samband på nya sätt, via nya plattformar och nya visualiseringstekniker. Detta kan vara till hjälp för aktörer inom branschen och även i dialog med medborgare. Digitaliseringen styr dock nödvändigtvis inte i sig mot en mer hållbar utveckling. Tekniken är ett medel för att uppnå hållbarhet på ett smart sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft13"&gt;Regeringen bedömer att det finns ett stort värde i att den kompetens, erfarenhet, kreativitet och innovationskraft som finns inom området arkitektur, form och design i ännu högre grad kan utnyttjas för att ytterligare utveckla arbetet med smarta städer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Internationella perspektiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Gestaltad livsmiljö för en global hållbar utveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft13"&gt;Regeringens ambition är att Sverige ska vara ledande och ta ett tydligt ansvar när det gäller globala utmaningar. I detta utgör de globala målen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft7"&gt;för hållbar utveckling i Agenda 2030 och FN:s övriga ramverk en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft3"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;


&lt;P class="p195 ft13"&gt;utgångspunkt. Hållbart företagande, hållbar energi samt hållbar Prop. 2017/18:110 konsumtion och produktion är i dessa sammanhang prioriterade områden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft3"&gt;(skr. 2015/16:182, bet. 2016/17:UU5, rskr. 2016/17:169). Regeringens bedömning är att arkitektur, form och design kan vara en positiv kraft inom dessa områden och bidra med kreativitet och innovativa lösningar. Sociala, kulturella och gestaltningsmässiga perspektiv är nödvändiga för att uppnå hållbarhetsmålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft3"&gt;Regeringen bedömer att den kompetens som finns i landet inom &lt;NOBR&gt;arkitektur-,&lt;/NOBR&gt; form- och designområdet – t.ex. stadsplanering, byggande och boende, liksom kultur och kulturarv – bör komma fler människor till del, även globalt. Kompetensen finns inom såväl myndigheter, akademi och näringsliv som i civilsamhället. Svensk arkitekt- och planerarkompetens kan exempelvis vara en värdefull resurs att använda internationellt inom bl.a. återuppbyggnad och utveckling av offentliga miljöer och platser, och därigenom förbättra människors livssituation och möjligheter. Svenska designföretag agerar även på olika håll i världen för hållbara affärsmetoder, tjänster och produkter till gagn för utsatta människor, bl.a. genom att bidra till självförsörjning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;Sida ger stöd till en hållbar urban utveckling genom stadsplanering och genom att stärka städernas förmåga att utvecklas på ett miljömässigt och socioekonomiskt hållbart sätt. Detta innefattar att invånare i städerna ska ha möjlighet att vara med och påverka utvecklingen för staden och sig själva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft3"&gt;Regeringens bedömning är att arkitektur, form och design kan bidra till att utsatta människor i olika områden och länder mer långsiktigt kan få försörjningsmöjligheter, skäliga boenden och stadsmiljöer samt bättre livsbetingelser. Ett inkluderande arbetssätt inom arkitektur, form och design kan också bidra positivt till sådant som lokal demokratiutveckling och flickors och kvinnors möjligheter att röra sig fritt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft13"&gt;Stödsystem och myndighetsarbete inom global hållbar utveckling bör därför innefatta arkitektur, form och design som långsiktigt kan främja bättre livsmiljöer och möjligheter för utsatta människor på olika håll i världen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Arkitektur, form och design som export- och besöksnäring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft3"&gt;Sverige har en lång tradition av socialt och hållbart präglad, öppen och inkluderande arkitektur och design för alla som har gjort avtryck även i omvärlden. Utredningen Gestaltad livsmiljö ser att ett målmedvetet stöd av arkitektur, form och design, utifrån perspektivet gestaltad livsmiljö, har stor potential att öka Sveriges export och stärka positionen i den internationella konkurrensen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft13"&gt;Regeringen delar utredningens bedömning att svensk arkitektur, form och design kan spela en stor roll för export och tillväxt. Det kan t.ex. ske genom främjande arbete som utförs inom olika myndigheter och andra aktörer samt inom ramen för olika stödsystem och satsningar på nationell, regional och lokal nivå. Med ett samlat perspektiv på hållbar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft44"&gt;gestaltad livsmiljö kan ytterligare värden uppnås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft3"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;


&lt;P class="p85 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110 Svensk export skapar tillväxt, sysselsättning och ökat välstånd. För ett litet exportberoende land som Sverige skapar globaliseringen stora möjligheter, men innebär också hård konkurrens för näringslivet. Som konstateras i regeringens exportstrategi (UD2015/11677/FIM) bygger svensk innovationskraft i hög grad på ett väl fungerande system för utbildning, forskning och nyttiggörande, där universitet och högskolor, forskningsinstitut, forskningsfinansiärer och främjandeorganisationer är fundamentala delar utöver näringslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft13"&gt;Regeringen bedömer att det krävs fortsatta insatser för att upprätthålla och utveckla bilden av Sverige som ett starkt &lt;NOBR&gt;arkitektur-,&lt;/NOBR&gt; form- och designland. Berörda statliga myndigheter har ett ansvar och goda möjligheter att tillsammans med näringsliv, civilsamhälle och andra organisationer agera för en sådan utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft3"&gt;I dagens globala värdekedjor, där kunskapsinnehållet och arbetsmomenten i produktionen och företagens tjänster delas upp internationellt, är svenska storföretag ofta väl positionerade, med en stor andel i värdeskapande steg som forskning och utveckling, design, logistik och marknadsföring. Svensk arkitektur, form och design är som egen näringsgren en levande del av en global marknad, men har också stark potential att ytterligare bidra till svensk export inom andra områden. Bland annat ökar efterfrågan på kunskap och teknik för att bygga klimatanpassat vilket skapar förutsättningar för nya konkurrensfördelar för länder som arbetar aktivt med klimatanpassning. Svenska lösningar och innovationer kan också kommuniceras och marknadsföras genom god arkitektur, form och design. Regeringen ser exempelvis en stor exportpotential i svenskt industriellt träbyggande och för träprodukter, både vad gäller varor och tjänster, och arbetar med att ta fram Sveriges första nationella skogsprogram. I detta sammanhang finns stora möjligheter att få ytterligare kommunikativ slagkraft, genom att låta kvalitativ arkitektur, form och design synliggöra träets och skogsindustrins fulla potential – t.ex. genom att kunna visa innovativt och hållbart bostadsbyggande i trä och andra lösningar med hållbara material som bas. Sverige har även på senare tid haft stora internationella framgångar inom områden som mode, smarta textilier och spelutveckling. Enligt rapporten Modebranschen i Sverige, Statistik och analys &lt;SPAN class="ft4"&gt;2016 &lt;/SPAN&gt;ökade t.ex. exporten inom modebranschen under 2015 med 19,6 procent, vilket kan jämföras med att den svenska exporten totalt sett ökade med 7,4 procent under 2015. Sedan mätningarna inleddes 2011 har det skett nära en fördubbling av exporten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft3"&gt;Värdet av turismexporten ökade 2016 enligt Tillväxtverket med 13 procent jämfört med året innan. Besöksnäringen är mycket omfattande och bidrar samtidigt till en positiv bild av Sverige i utlandet, vilket får en effekt på möjligheter till export av andra varor och tjänster. I detta sammanhang är arkitektur, form och design en bidragande faktor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft3"&gt;Inom området arkitektur, form och design som del av besöksnäringen finns möjligheter för offentliga aktörer, statliga såväl som regionala och kommunala, att agera för en starkare utveckling. I Norge har man exempelvis framgångsrikt satsat på turism kopplad till arkitektur och natur, genom nationella turistvägar där nyskapande arkitektur blir en viktig del av naturupplevelse och besöksmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft3"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p52 ft3"&gt;Hur livsmiljöer gestaltas i svenska städer, samhällen och landsbygder har stor inverkan på såväl invånares som besökares upplevelse. Regeringen bedömer att det inte minst i landsbygderna och mindre orter runt om i landet kan finnas skäl att se över hur kvalitativ och omsorgsfull arkitektur, form och design kan nyttjas bättre för att ge positiv effekt inom besöksnäringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft13"&gt;Utredningen konstaterar att Svenska institutet och Business Sweden samt i viss mån Visit Sweden är viktiga främjarorganisationer för strategisk planering och samordning mellan organisationer inom landet och utomlands.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft3"&gt;Exempel på hur myndigheter kan samverka för att stärka internationalisering inom området är det stöd som Statens kulturråd tillsammans med Tillväxtverket har tagit fram för att främja svensk kulturexport, genom att stödja professionella svenska aktörer i mellanledet, exempelvis curatorer och agenter inom bild- och formkonst. Inom Konstnärsnämnden finns Iaspis, ett internationellt program för yrkesverksamma utövare inom bildkonst, design, konsthantverk och arkitektur. Genom Iaspisprogrammet är det möjligt att söka bidrag för internationellt kulturutbyte samt resebidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft13"&gt;Det finns därutöver en rad andra organisationer och myndigheter som på olika sätt har i uppgift att hjälpa svenska företag inom export- och besöksnäring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft3"&gt;Ett främjande av arkitektur, form och design kan innebära stor potential att öka svensk export, stimulera den inhemska utvecklingen, förstärka besöksnäringen samt positionera Sverige ytterligare i den internationella konkurrensen. Inte minst genom att skapa förutsättningar för att säkra en återväxt av aktörer och kreatörer inom dessa områden. Med utveckling av kvalitativ arkitektur, form och design kan Sverige bibehålla, stärka och utveckla sin internationellt starka ställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft13"&gt;Ur såväl ett kultursom ett näringspolitiskt perspektiv ger exportsamarbeten positiv utvecklingskraft till &lt;NOBR&gt;arkitektur-,&lt;/NOBR&gt; form- och designområdet. Ökad export kan bidra till att utveckla näringen, som därigenom också kan bidra till att skapa ytterligare positiva samhällsvärden i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft4"&gt;Regeringens exportstrategi och Team Sweden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft13"&gt;Regeringen har skapat ett gemensamt paraply för allt statligt arbete som ska stödja näringslivets export och internationalisering – Team Sweden. Syftet med Team Sweden är att göra det enkelt och tydligt för företag som vill verka inom exportmarknaden, bl.a. genom att samla myndigheter och andra aktörer som arbetar exportfrämjande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft3"&gt;Organisationer som ryms under samlingsnamnet Team Sweden är t.ex. Business Sweden, Svenska institutet, Vinnova, Tillväxtverket, Almi, Tillväxtanalys, Visit Sweden, Exportkreditnämnden, Svensk Exportkredit och Kommerskollegium. I olika länder skapas lokala Team Sweden, ledda av utlandsmyndigheter med deltagande av de svenska främjandeorganisationer som finns i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft5"&gt;I regeringens övergripande exportstrategi konstateras att de kulturella och kreativa näringarna spelar en viktig roll för en positiv Sverigebild. Särskilda tematiska Team &lt;NOBR&gt;Sweden-formeringar&lt;/NOBR&gt; finns i nuläget bl.a. för&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft3"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H50311078x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p91 ft5"&gt;Prop. 2017/18:110 områdena energi, hållbara städer, miljöteknik samt kulturella och kreativa näringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft23"&gt;I det formerade Team Sweden för kulturella och kreativa näringar finns &lt;NOBR&gt;arkitektur-,&lt;/NOBR&gt; form- och designsektorerna representerade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft4"&gt;Sverigefrämjande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft13"&gt;Inom ramen för sitt uppdrag arbetar Svenska institutet bl.a. med att synliggöra svensk arkitektur, form och design och stödjer utlandsmyndigheter i dessa frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft13"&gt;Regeringen bedömer att Svenska institutet och utlandsmyndigheterna har viktiga roller för att främja svensk arkitektur, form och design internationellt och att detta har en stor betydelse för Sverigebilden. Regeringen ser därför positivt på Svenska institutets arbete med och utveckling av stöd till utlandsmyndigheterna på området. Arbetet bör ske i nära samarbete med svenska utlandsmyndigheter samt i samverkan med andra berörda myndigheter och aktörer. I arbetet kan även Sveriges utsända kulturråd ha en viktig roll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Konsekvensanalys&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Förslaget som helhet får positiva effekter för möjligheterna till en hållbar utveckling. Genom att beakta arkitektur, form och design vid planering, byggande, utformning, omvandling och förvaltning av bostadshus, bostadsområden och offentliga miljöer av olika slag, kan hållbara livsmiljöer formas för fler människor i alla delar av landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft13"&gt;Det nationella målet bör vara styrande för statens initiativ när det gäller arbetet med gestaltade livsmiljöer, arkitektur, form och design och kan vara vägledande för kommuner och landsting. Flera statliga myndigheter får ett uttalat ansvar för politikens genomförande och genomslag. Uppgifter som följer av detta för berörda myndigheter hanteras inom befintliga anslagsramar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft18"&gt;Konsekvenser av förslaget om ett nytt nationellt mål för arkitektur, form och design&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft3"&gt;Sedan de hittills gällande nationella målen för arkitektur, form och design utarbetades för tjugo år sedan har förutsättningarna för politiken förändrats i viktiga avseenden. Miljöhoten har framstått allt tydligare liksom behovet av att värna det demokratiska samhället. Migration, fortsatt urbanisering och teknikutveckling ställer både nya krav och ger nya möjligheter i samhällsutvecklingen, samtidigt som nya levnadsmönster skapar andra behov än tidigare. Det nya nationella målet som föreslås, ett övergripande mål med sex preciseringar, ska vara styrande för statens initiativ när det gäller arbetet med gestaltade livsmiljöer, arkitektur, form och design och kan vara vägledande för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft3"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p51 ft5"&gt;kommuner och landsting. Det övergripande målet och preciseringarna kompletterar andra nationella mål som berör den gestaltade livsmiljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft4"&gt;Konsekvenser för stat och kommun&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft3"&gt;Ett nytt mål för arkitektur, form och design bedöms kunna bidra till att stärka förutsättningarna för en helhetssyn i samhällsplaneringen och en väl gestaltad livsmiljö. Förutsättningarna för samarbete mellan staten, kommunsektorn samt andra berörda aktörer stärks genom ett förtydligat statligt ansvar och genom vissa uppdrag till statliga myndigheter. Regeringens bedömning är att förslaget kan genomföras inom ramen för de ekonomiska ramar som riksdagen beslutat om och bedöms inte &lt;SPAN class="ft52"&gt;l&lt;/SPAN&gt;eda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft13"&gt;till ökade kostnader för kommuner eller landsting. Vad gäller kostnaderna för de fastighetsförvaltande myndigheterna och deras hyresgäster bedömer regeringen att förslaget inte kommer att leda till ökade kostnader. Förslaget bedöms inte heller få några negativa konsekvenser för övrig verksamhet för berörda aktörer, såsom handläggning av ärenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft13"&gt;Målet ger en tydlig signal om prioritering av kvalitet och hållbarhet. Med en förtydligad ansvarsstruktur kan politiken på sikt innebära både bättre miljöer och ekonomiska vinster för såväl individ som samhälle, bl.a. genom lägre underhållskostnader i den byggda miljön, mindre hälsorisker och ökat välmående genom hållbara miljöer i samhällen som håller ihop.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft13"&gt;Förslaget innebär ingen direkt påverkan på den kommunala självstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft13"&gt;Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 18, bet. 2017/18:CU1, rskr. 2017/18:70) redogjort för bakgrunden till och konsekvenser av de tillkommande uppgifter vid Boverket som presenteras i propositionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft4"&gt;Konsekvenser för enskilda och företag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft3"&gt;Förslaget bedöms kunna få positiva effekter både för enskilda och även för företag. Högt ställda ambitioner när det gäller gestaltningen av byggnader, bostadsområden och offentliga miljöer av olika slag bidrar i förlängningen till att fler människor får tillgång till goda livsmiljöer att leva, verka och utvecklas i. Enskilda gagnas av goda livsmiljöer och en ökad tillgänglighet genom medveten, innovativ och kvalitativ arkitektur, form och design. På längre sikt kan detta t.ex. få goda hälsoeffekter som kan ge samhällsekonomiska vinster och leda till ökat deltagande i beslutsprocesser och högre samhällstillit, vilket innebär positiva konsekvenser både på det individuella och på det samhälleliga planet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft3"&gt;Den stora vikt som läggs vid universell utformning bör kunna stärka tillgängligheten till offentliga miljöer för alla människor, oberoende av eventuella funktionsnedsättningar. Genom ett stärkt barnrättsperspektiv i den gestaltade miljön bedöms den nya politiken också kunna få positiva effekter för barn och unga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft13"&gt;Målet tydliggör arkitekturens, formens och designens värde i ett bredare perspektiv, vilket ger stöd åt företag inom exempelvis exportnäring och kulturella och kreativa näringar. En positiv utveckling av området kan på sikt få tillväxt- och sysselsättningsfrämjande effekter&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft3"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;


&lt;P class="p85 ft13"&gt;Prop. 2017/18:110 för de berörda branscherna och närliggande områden. Genom en generellt sett stärkt arkitektur, form och design, kan Sveriges roll som internationellt framstående bibehållas och utvecklas, vilket bedöms gynna små och stora företag inom berörda sektorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft4"&gt;Övriga konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft3"&gt;De förslag som presenteras i denna proposition bedöms som helhet få positiva effekter för bl.a. kvalitet och delaktighet i gestaltningen och byggandet. Arkitektur, form och design har en avgörande betydelse i samhällsbygget genom den stora påverkan den fysiska miljön har i alla människors vardag. Det föreslagna nya nationella målet för arkitektur, form och design bidrar till att konkretisera förutsättningarna för och förväntningarna på arkitektur, form och design som nyckel för en hållbar samhällsutveckling, miljömässigt, socialt och ekonomiskt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft3"&gt;Det långsiktiga helhetsperspektiv som föreslås prägla &lt;NOBR&gt;arkitektur-,&lt;/NOBR&gt; form- och designpolitiken bedöms vidare kunna få positiv påverkan på miljön genom minskad resursförbrukning och klimatpåverkan. Hur vi bygger, förvaltar och omvandlar stadsmiljöer samt hur vi producerar och konsumerar produkter har en betydande klimatpåverkan. En ökad omsorg om materiella och sociala kvaliteter vid utformningen av fysiska miljöer och produkter bedöms ge både ökad livskvalitet för brukarna och förlängd materiell livslängd för det skapade. Arkitektur, form och design kan även påverka människors livsstil i riktning mot en mer hållbar konsumtion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft13"&gt;Det nya målet för arkitektur, form och design bygger på en helhetssyn med sikte på ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med lika tillgång till goda livsmiljöer. Det föreslagna målet bedöms därför vara i linje med riksdagsbundna mål för såväl jämställdhet och integration som mot diskriminering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft3"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p255 ft53"&gt;Sammanfattning av betänkandet Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft33"&gt;Utredningens uppdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft3"&gt;Den gällande politiken för arkitektur, form och design antogs 1998 genom handlingsprogrammet Framtidsformer. Mycket har hänt sedan dess, både inom &lt;NOBR&gt;arkitektur-,&lt;/NOBR&gt; form- och designområdet, och i samhället i stort. År 2014 beslutade regeringen att politiken för området ska ses över. Utredningen Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design (Ku 2014:02) tillsattes med uppdraget att göra en översyn av den nuvarande politiken för arkitektur, form och design och föreslå en ny politik för området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft13"&gt;Syftet med uppdraget är att stärka arkitekturens, formens och designens värde och betydelse för individen, livsmiljön och den hållbara samhällsutvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft3"&gt;Enligt direktivet (dir. 2014:69) ska utredningen föreslå hur en ny politik för arkitektur, form och design kan utformas utifrån en bedömning av områdets framtida utmaningar och hur arkitektur, form och design kan få ett ökat genomslag inom berörda samhällsområden. Uppdraget omfattar att analysera begreppsanvändning och språkbruk för att kommunikationen av arkitektur, form och design ska främjas och utvecklas. Utifrån jämförelser med andra länder ska utredningen beskriva vilka lärdomar som kan dras för utformningen av en ny svensk politik för området. De nationella målen för &lt;NOBR&gt;arkitektur-,&lt;/NOBR&gt; form- och designpolitiken ska analyseras och utredningen ska vid behov föreslå nya mål. Utredningen ska analysera och föreslå insatser för höjd kompetens inom offentlig upphandling och för att öka möjligheterna för kunskapsutveckling och utbildning på olika nivåer. Enligt tilläggsdirektiven (dir. 2015:24) ska utredningen också analysera och lämna förslag på hur &lt;NOBR&gt;arkitektur-,&lt;/NOBR&gt; form- och designområdet i högre grad kan präglas av dialog och delaktighet samt bidra till en hållbar samhällsutveckling. Konsekvenser av förslagen ska beskrivas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft3"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft33"&gt;Analys av den gällande politiken&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Handlingsprogrammet Framtidsformer antogs 1998 och utgör den i dag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;gällande politiken för arkitektur, form och design. En genomgång av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;insatserna som gjordes till följd av Framtidsformer visar att ett stort antal&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;aktiviteter initierades och genomfördes. Den politiska viljan att samla&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;området och göra breda insatser gav ett positivt resultat. Insatserna blev&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;en kraftsamling för utvecklingen av arkitektur, form och design.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Aktiviteten var hög under åren som följde men utredningen konstaterar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;att dagens kunskap om och tillämpning av handlingsprogrammet är&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;begränsad.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;SPAN class="p112 ft3"&gt;Utredningen konstaterar att övergripande förändringar i samhället har&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;medfört att området arkitektur, form och design har utvidgats sedan tiden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td39"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;81&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p13 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft3"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p123 ft3"&gt;då Framtidsformer formulerades. Perspektivet har förskjutits från Framtidsformers utpräglade &lt;NOBR&gt;miljö-,&lt;/NOBR&gt; produkt- och objektperspektiv, som fortfarande är relevant, till en större medvetenhet om själva processen kopplat till resultatens värde. Förståelsen för globaliseringens fysiska, kulturella, miljömässiga och sociala konsekvenser har fördjupats. Förutsättningarna för och möjligheterna till produktion, konsumtion och kommunikation har dramatiskt förändrats, främst genom omfattande teknikutveckling. Ett ökat resande och en tilltagande migration har bidragit till en medvetenhet om kulturell diversifiering. Miljöforskning och även klimatets faktiska förändringar har gjort oss mer medvetna om naturens villkor och begränsningar och om att utvecklingen måste ske på ett hållbart sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft13"&gt;Sammantaget utgör detta en grund till behovet av nya mål utifrån samhällets utmaningar och av kontinuerliga uppföljningar av en aktiv politik för arkitektur, form och design.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p140 ft33"&gt;Resonemang kring språket och begreppen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft3"&gt;En kommunikation och diskussion om hur begreppen arkitektur, form och design används syftar till att öka förståelsen mellan områdets utövare, oberoende av i vilka roller de möts i samhällsbyggandet. Utredningen pekar på att en kontinuerlig diskussion om området och om perspektivet gestaltad livsmiljö, kopplad till samhällets utmaningar, är nödvändig för en gemensam förståelse för vad arkitektur, form och design gör. Det är utgångspunkten för en djupare insikt om vilka värden som ska vägleda utvecklingen av livsmiljön. Alltför skilda tolkningar av områdets innebörd kan vara till nackdel både för arbetet med arkitektur, form och design och även för en politik som ska stärka frågornas ställning. En gemensam uppfattning skapar också en möjlighet att samla olika utövare och intressenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft17"&gt;Perspektivet gestaltad livsmiljö och områdets utmaningar&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;Utgångspunkten för betänkandet är ett helhetsperspektiv utifrån den&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;enskilda människans behov och möjligheter, i dag och i framtiden.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;Helhetsperspektivet kallat gestaltad livsmiljö är kärnan i den nya politik&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;som föreslås. Perspektivet utgår från att arkitektur, form och design är ett&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;sammanhållet område som i samverkan med andra samhälls- och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;politikområden samt näringslivet, formar människans livsmiljö.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p69 ft3"&gt;Arkitektur, form och design tillhandahåller verktyg och metoder som,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;genom en medveten och inkluderande hantering, kan bidra till en hållbar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;samhällsutveckling och till att överbrygga de ökande ekonomiska,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;sociala och geografiska klyftorna i samhället. Utifrån den övergripande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;rubriken Hållbar utveckling med de tre dimensionerna miljömässig,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;social och ekonomisk hållbarhet, identifierar utredningen ett antal&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;samhällsutmaningar. Klimat och resurser är ett resonemang kring&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr19 td31"&gt;&lt;SPAN class="p70 ft3"&gt;82&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td32"&gt;&lt;SPAN class="p68 ft3"&gt;ohållbar resursförbrukning och hur klimatförändringar utmanar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td32"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;människors livsmönster. I avsnittet Teknisk utveckling, beskrivs en&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;omvälvande teknikutveckling med digitalisering och ett ökande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Bilaga 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;informationsflöde. Urbanisering, staden och landsbygdens utveckling tar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;upp den pågående globaliseringens effekter, segregation, skillnader i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;hälsa, tillgänglighet, demografi och landsbygdens och de små orternas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;utveckling i förhållande till urbanisering och förtätning. I avsnittet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Boende pekas på boendets betydelse för individen och samhället och att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;det omfattande bostadsbyggandet ger stora möjligheter att skapa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;samhällen som överbryggar sociala, ekonomiska och geografiska klyftor.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;SPAN class="p112 ft3"&gt;Perspektivet gestaltad livsmiljö och de &lt;NOBR&gt;arkitektur-,&lt;/NOBR&gt; form- och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;designpolitiska målen ska alltid stå i relation till utmaningarna. Politiken&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;ska med jämna mellanrum utvärderas och nya insatser initieras. En aktiv,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;debatterande och engagerad &lt;NOBR&gt;arkitektur-,&lt;/NOBR&gt; form- och designpolitik kommer&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;då att ha fortsatt relevans för att hantera framtida utmaningar.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p260 ft33"&gt;&lt;NOBR&gt;Arkitektur-,&lt;/NOBR&gt; form- och designpolitiken i andra länder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft3"&gt;Utredningen ska redovisa hur politiken på området har utvecklats i några utvalda länder och hur den rådande situationen för området ser ut i dag. Utredningen har sett på Danmarks, Norges, Nederländernas, Storbritanniens och &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; arbete med arkitektur- och designpolitik och hur samverkan ser ut mellan aktörer inom arkitektur, form och design. Utifrån utredningens direktiv och perspektiv pekar utredningen också på hur det politiska arbetet med hållbar samhällsutveckling ser ut internationellt i en övergripande kartläggning över några storstäders och länders politiska mål och strategier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft3"&gt;Utredningen konstaterar att det nationella stödet i form av verktyg och metodrådgivning till den kommunala arkitekturpolitiken är väl utvecklat i t.ex. Danmark. Storbritannien och Danmark ligger långt fram när det gäller design för tjänster i den offentliga sektorn för ökat förtroende hos medborgarna. Såväl det offentliga som företag ser fördelar i att använda designkompetens för sin utveckling, inom både produkt- och tjänstesektorn. Vidare visar jämförelsen att de beskrivna länderna har kommit långt när det gäller förnyelse av politiken, men att de inte på samma sätt har ett samlat perspektiv på arkitektur, form och design. Sverige är i och med arbetet med en ny politik med perspektivet gestaltad livsmiljö ett föregångsland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft33"&gt;Förslag till nya nationella mål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft3"&gt;Målen för &lt;NOBR&gt;arkitektur-,&lt;/NOBR&gt; form- och designpolitiken som formulerades i Framtidsformer har främjat utvecklingen inom området sedan slutet av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Utredningen anser att de nya målen bör präglas av ett bredare angreppssätt utifrån perspektivet gestaltad livsmiljö, där områdets redskap ges en aktiv roll i lösandet av samhällets utmaningar. Utredningen föreslår därför nya mål för området. Målen ska utformas för att i högre grad samspela med de gällande miljömålen, kulturpolitiska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft3"&gt;målen och övriga relevanta mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft3"&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p13 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft3"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p141 ft13"&gt;Det övergripande målet med den nationella politiken för arkitektur, form och design är att områdets inflytande ska stärkas och därmed bidra till formandet av en långsiktigt hållbar och väl gestaltad livsmiljö. Den statliga politiken för arkitektur, form och design ska aktivt främja:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;en helhetssyn präglad av kvalitet, samverkan och dialog i formandet av en attraktiv gestaltad livsmiljö,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;ett inkluderande och demokratiskt samhälle med tillgång till goda livsmiljöer, såväl enskilda som gemensamma,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;ett förebildligt agerande från det offentliga, i alla dess roller, för en stärkt kvalitet i den gestaltade livsmiljön och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;en bred och tvärsektoriell kunskapsutveckling inom utbildning samt för utövare och aktörer inom området gestaltad livsmiljö&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p140 ft33"&gt;Förslag till en ny myndighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft3"&gt;För att uppfylla målen och åstadkomma ett starkt och långsiktigt genomslag anser utredningen att det krävs en myndighet som kan utveckla och driva politiken för arkitektur, form och design, som kontinuerligt kan följa kunskapsutvecklingen, perspektivera, samarbeta, stimulera, debattera, följa upp statens förebildlighet och vid behov föreslå nya mål. Utredningen föreslår att Statens centrum för arkitektur och design (ArkDes) ombildas till Myndigheten för Gestaltad livsmiljö. Namnet ska ses som ett arbetsnamn och kan slutligt bestämmas senare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft3"&gt;Förslaget innebär bl.a. att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;samlingarna ska överföras till ett statligt finansierat museum med bra förutsättningar för att klara såväl vård som visning av samlingarna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;utställningsverksamheten i dess nuvarande form inte ska ingå i den nya myndigheten. Myndigheten för Gestaltad livsmiljö ska dock ha möjlighet att göra utställningar och även producera och delta i produktioner av utställningar på andra platser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;myndigheten ska ha nära samverkan med befintliga regionala aktörer och även kunna stötta bildandet av nya.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;myndigheten ska vara en nationell mötesplats med goda möjligheter att perspektivera och påvisa nyttan av arkitektur, form och design, samt att stimulera andra aktörer att ta vid och driva perspektivet gestaltad livsmiljö i sina respektive verksamheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;en designfunktion inrättas på Myndigheten för Gestaltad livsmiljö som ska ge stöd i och öka användningen av designmetodik i offentliga verksamheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;det pedagogiska uppdraget, bibliotek och forskning ska omfattas av och utvecklas i den nya myndighetens verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;myndigheten ska följa upp statens arbete och förebildlighet genom samverkan med andra myndigheter och på olika sätt vara ansvarig för att perspektivet gestaltad livsmiljö hanteras och används i det offentliga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;myndigheten ska administrera ett nytt anslag för utvecklingsinsatser av området.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft3"&gt;84&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p13 ft33"&gt;Det offentliga och förslag till insatser i en ny politik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft13"&gt;Statens, landstingens och kommunernas åtaganden ska stötta politiken för arkitektur, form och design, både nationellt, regionalt som lokalt. Utredningen beskriver översiktligt den offentliga sektorn, kommunernas och landstingens uppgifter och ger förslag på hur det offentliga ska samverka för att stärka perspektivet gestaltad livsmiljö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft3"&gt;Utredningens förslag och bedömningar i kapitlet omfattar bl.a. att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;en riksarkitekt tillsätts inom Statens fastighetsverk. Fastighetsverket föreslås få ett särskilt ansvar för att utveckla samverkan kring arkitektonisk kvalitet i statligt byggande och fastighetsförvaltning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;en utvecklingsfond för att främja området arkitektur, form och design i hela landet och ge stöd till exportfrämjande insatser ska utredas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Myndigheten för Gestaltad livsmiljö och Statens fastighetsverk ska få i uppdrag att ge vägledning och stöd till utveckling av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;arkitektur-,&lt;/NOBR&gt; form- och designprogram i statliga myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;internationellt utbyte och svensk export av arkitektur, form och design ska stärkas. De exportfrämjande aktörerna bör stöttas i sina insatser för att lyfta de kulturella värdena och stärka exporten inom områdena.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;ett statligt stöd ges till ett s.k. wild &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;card-system&lt;/NOBR&gt; för att öka mångfalden och stimulera arkitekt- och designbranschen genom att ge utövare i etableringsfasen en större chans att delta i upphandlingar, tävlingar och innovationsprocesser.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft3"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft33"&gt;Höjd kompetens inom offentlig upphandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft3"&gt;En mycket stor del av den offentliga upphandlingen är på ett eller annat sätt kopplat till produkter, tjänster eller processer som innehåller arkitektur, form och design. De upphandlande myndigheterna har ett stort ansvar att omsätta våra gemensamma medel på bästa sätt. Effektiva verktyg och hög kompetens behövs för att säkerställa att rätt upphandlingsform tillämpas, reglerna tolkas på ett relevant sätt, att uppföljning görs och att kunskap om området möjliggör en större inriktning mot kvalitet i offentliga upphandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft3"&gt;Förslagen och bedömningarna omfattar bl.a. att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;fortsatt och utökat stöd bör ges till vissa forskningsaktörer för att öka kompetensen inom upphandling av varor och tjänster inom området arkitektur, form och design, och inom innovativt samhällsbyggande utifrån perspektivet gestaltad livsmiljö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Upphandlingsmyndigheten i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bör ta fram en kvalitetspolicy för kommunerna, för upphandling av arkitektur, form och design.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Upphandlingsmyndigheten bör utveckla och erbjuda metodstöd och handledning för nya upphandlingsformer, som underlättar inriktningen mot kvalitet i den offentliga upphandlingen av gestaltningstjänster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;upphandlande myndigheter och leverantörer ska ha tillgång till ett&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td105"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;forum för att möjliggöra möten och dialog&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr19 td106"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;85&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td105"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p13 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft3"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft33"&gt;Insatser för kunskap, kompetens och samverkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft3"&gt;Invånarnas engagemang och delaktighet är en viktig förutsättning för att kunskapsnivån inom området och andra berörda områden ska utvecklas och stärkas. Medborgardialog är ett sätt att kommunicera med invånarna och väsentlig för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Barn och unga ska tidigt få kunskap om arkitektur, form och design. Studenter på &lt;NOBR&gt;arkitektur-,&lt;/NOBR&gt; form- och designutbildningar vid högskolor och universitetsutbildningar bör få en utvidgad kunskap i andra ämnen under utbildningstiden. Arkitekt- och designerrollen utvecklas genom gränsöverskridande samarbeten och beslutsfattare och beställare av arkitektur, form och design inom offentlig verksamhet, näringsliv och organisationer ska ha kunskap för att använda områdets möjligheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft13"&gt;Utredningen pekar på problemet med snedrekrytering till utbildningarna. Breddad rekrytering ökar utbildningens kvalitet och utvecklar både studenterna och utbildningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft3"&gt;Förslagen och bedömningarna i kapitlet är bl.a. att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;kvaliteten i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;arkitektur-,&lt;/NOBR&gt; form- och designutbildningarna bör utvärderas ur perspektivet breddad rekrytering för att främja ökad mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;det görs en forskningsutlysning i hållbart samhällsbyggande utifrån perspektivet gestaltad livsmiljö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;ett fortsatt stöd till forskningsnätverken kan möjliggöras genom den kommande forskningspropositionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;konsekvenserna av införandet av form- och designutbildningarnas studieavgifter för studenter som är medborgare i stater utanför det europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska utredas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p140 ft33"&gt;Behov av förändringar av gällande lagstiftning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft3"&gt;I kapitlet beskrivs gällande bestämmelser i plan- och bygglagen, väglagen, banlagen och miljöbalken. I samband med att handlingsprogrammet Framtidsformer beslutades gjordes ändringar i plan- och bygglagen (1987:10), väglagen (1971:948) och lagen (1995:1649) om byggande av järnväg (banlagen) genom införande av de så kallade skönhetsparagraferna. Paragraferna medförde att beställare i offentlig sektor tidigt kan ställa lämpliga krav på den estetiska utformningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft3"&gt;Utredningen föreslår att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;inga förändringar görs av de aktuella paragraferna i väglagen, banlagen och plan- och bygglagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;regeringen bör utvidga anslaget till innovativt byggande som ska gälla fler kategorier inom bostadsbyggande. Reglerna för byggande i experimentsyfte bör också ses över.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Myndighet för Gestaltad livsmiljö bör få i uppdrag att samlat följa upp de ändringar i aktuell lagstiftningen som trädde i kraft 1999 och sedan förändrats vid översyn av respektive sektorslagstiftning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft3"&gt;86&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p13 ft33"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft3"&gt;För ett inrättande av Myndigheten för Gestaltad livsmiljö är den ekonomiska konsekvensen långsiktigt kostnadsneutral. Själva ombildandet kan dock innebära kostnader för arbete i Regeringskansliet och berörda myndigheter. Förslaget att samlingarna ska överföras till ett statligt finansierat museum innebär att en ekonomisk reglering ska göras samtidigt som lokalbehoven måste se över för berörda verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft13"&gt;Utredningens övriga förslag får inga eller endast mindre ekonomiska konsekvenser i form av ökade kostnader. Den nya tjänsten riksarkitekt som föreslås för Statens fastighetsverk är en ofinansierad reform som påverkar det överskott som Fastighetsverket betalar tillbaka till staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft3"&gt;Utredning av en fond för stöd för utvecklingsinsatser och exportfrämjande föreslås. Förslaget kan generera kostnader om en särskild utredare tillkallas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft3"&gt;Statliga myndigheter föreslås ta fram program för arkitektur, form och design, vilket kan innebära en ny kostnad för de myndigheter som inte arbetat med sådana program tidigare. Implementerade program kan innebära kostnadsbesparingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft13"&gt;Förslagen innebär generellt sett ingen direkt påverkan på den kommunala självstyrelsen genom lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft3"&gt;Utgångspunkten för utredningen är ett inkluderande och demokratiskt samhälle med lika tillgång till goda livsmiljöer. Detta ligger till grund för långsiktiga konsekvenser i form av lika fördelning av välfärd, tillgänglighet till vård, skola, service, offentliga miljöer och digitala tjänster för alla invånare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft13"&gt;En konsekvens av ett stärkt område innebär att sysselsättningen ökar genom ökade förutsättningar för områdets utövare, en stärkt export och att företagen utvecklas. Utredningens förslag ska i förlängningen bidra till en ökad hälsa, jämställdhet, rättvis fördelning och demokrati i vid bemärkelse och ska ha positiva konsekvenser för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft3"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft3"&gt;87&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p67 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft3"&gt;88&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft1"&gt;Förteckning över remissinstanserna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft3"&gt;Efter remiss har yttranden över betänkandet Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) inkommit från Riksrevisionen, Svenska institutet, Försvarsmakten, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Myndigheten för delaktighet, Barnombudsmannen, Ekonomistyrningsverket, Skatteverket, Kammarkollegiet, Arbetsgivarverket, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Södermanlands län, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Kalmar län, Länsstyrelsen i Gotlands län, Länsstyrelsen i Blekinge län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Hallands län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Värmlands län, Länsstyrelsen i Örebro län, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Statens fastighetsverk, Fortifikationsverket, Konsumentverket, Upphandlingsmyndigheten, Skolverket, Statens skolinspektion, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Universitetskanslersämbetet, Universitets- och högskolerådet, Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Linköpings universitet, Karolinska institutet, Kungl. tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet, Karlstads universitet, Mittuniversitetet, Sveriges lantbruksuniversitet, Blekinge tekniska högskola, Högskolan i Borås, Konstfack, Kungl. Konsthögskolan, Malmö högskola, Södertörns högskola, Kungl. biblioteket, Vetenskapsrådet, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Havs- och vattenmyndigheten, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), Affärsverket Svenska kraftnät, Statens energimyndighet, Trafikverket, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Transportstyrelsen, Trafikanalys, Konkurrensverket, Verket för innovationssystem (Vinnova), Tillväxtverket, Boverket, Lantmäteriet, Statens kulturråd, Konstnärsnämnden, Statens konstråd, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet, Statens historiska museer, Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde, Moderna museet, Statens museer för världskultur, Statens centrum för arkitektur och design (ArkDes), Riksutställningar, Sametinget, Diskrimineringsombudsmannen, Arbetsmiljöverket, Stiftelsen Nordiska museet, Stiftelsen Tekniska museet, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), Kungl. Akademien för de fria konsterna, Stockholms läns landsting, Uppsala läns landsting, Östergötlands läns landsting, Jönköpings läns landsting, Kalmar läns landsting, Skåne läns landsting, Hallands läns landsting, Västra Götalands läns landsting, Värmlands läns landsting, Dalarnas läns landsting, Gävleborgs läns landsting, Västernorrlands läns landsting, Regionförbundet Uppsala Län, Dalarnas Arkitekturråd, Sveriges Kommuner och Landsting, Arvika kommun, Båstads kommun, Eksjö kommun, Eskilstuna kommun, Eslövs kommun, Gotlands kommun, Gävle kommun, Göteborgs kommun, Huddinge&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;kommun, Järfälla kommun, Jönköpings kommun, Kalmar kommun,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Kiruna kommun, Kristianstad kommun, Linköpings kommun, Malmö&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;kommun, Mora kommun, Motala kommun, Nacka kommun,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Norrköpings kommun, Norrtälje kommun, Stockholms kommun,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Sundbybergs kommun, Södertälje kommun, Ulricehamns kommun,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Umeå kommun, Upplands Väsbys kommun, Uppsala kommun, Värnamo&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;kommun, Växjö kommun, Ystads kommun, Örebro kommun, Östersunds&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;kommun, DiK, Sveriges Arkitekter, Sveriges Designer, Akademiska Hus&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;AB, Arken arkitekter, Byggherrarna Sverige AB, Chalmers tekniska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;högskola, Einar Mattsson, John Mattson Fastighetsföretagen,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Landskapslaget, Riksbyggen, Sweco, Svenska Bostäder, Tengbom,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Transformator, URBIO AB, Veryday, White, Wingårdhs, WSP Sverige,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Arbetslivsmuseernas Samarbetsråd, ARKiS (Arkitektur i skolan),&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Arkitekturens vänner, Arkus forskning och utveckling inom arkitektur&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;och samhällsbyggande, Branschorganisationen Trä- och Möbelföretagen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;(TMF), Design for All Sverige, Fastighetsägarna Sverige, Svensk Form&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Syd – Form/Design Center, Föreningen Svensk Form, Föreningen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KIF), Föreningen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Sveriges Landsantikvarier, Handikappförbunden (HSO), HSB,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Hyresgästföreningen, IQ Samhällsbyggnad, Konstnärernas Riks-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;organisation (KRO), Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Samarbetsnämnd (KLYS), Kulturmiljöfrämjandet, Kvinnors byggforum,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Mångkulturellt Centrum, Neuroförbundet, Movium, Riksförbundet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Sveriges museer, Riksorganisationen Folkets Hus och parker,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Sameslöjdstiftelsen Sámi Duodji, Samverkansforum för statliga&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;byggherrar och fastighetsförvaltare, Stiftelsen Kulturmiljövård, Stiftelsen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Svensk Industridesign (SVID), Stockholms arkitektförening, Svenska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;byggnadsvårdsföreningen, Svenska kyrkan, Svenska Tecknare, Svenska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Teknik &amp; Designföretagen (STD), Sverigeförhandlingen, Sveriges&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Byggindustrier, Sveriges offentliga inköpare (SOI) och Sveriges&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td107"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;stadsarkitektförening.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td104"&gt;&lt;SPAN class="p281 ft3"&gt;Riksdagsförvaltningen, Riksbanken, Business Sweden (Sveriges&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;export- och investeringsråd), Försäkringskassan, Länsstyrelsen i Uppsala&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;län, Statskontoret, Umeå universitet, Linnéuniversitetet, Örebro&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;universitet, Gymnastik- och idrottshögskolan, Miljömålsberedningen,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td109"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Miljömålsrådet,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Nationella&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;SPAN class="p282 ft3"&gt;miljömålssamordnaren,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;SPAN class="p281 ft3"&gt;Bolagsverket,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;(Tillväxtanalys), Statens jordbruksverk, Myndigheten för kulturanalys,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Riksteatern, Bildmuseet, Röhsska museet, Södermanlands läns landsting,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Kronobergs läns landsting, Blekinge läns landsting, Örebro läns&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;landsting, Västmanlands läns landsting, Jämtlands läns landsting,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Västerbottens läns landsting, Norrbottens läns landsting, Alingsås&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;kommun, Bodens kommun, Bollnäs kommun, Borås kommun, Botkyrka&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;kommun, Klippans kommun, Kungälvs kommun, Lomma kommun,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Skövde kommun, Strängnäs kommun, Trosa kommun, Täby kommun,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Örnsköldsviks kommun, Byggnads, Landsorganisationen i Sverige (LO),&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Sveriges Ingenjörer,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Tjänstemännens centralorganisation (TCO), A&amp;E Design, AB Göta&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;kanalbolag, Atrium Ljungberg, Folkhem, Handelshögskolan i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td104"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;Stockholm, Humlegården, Jernhusen AB, Kinnarps, Källemo, Lots&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td43"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;SPAN class="p3 ft3"&gt;design, Materia,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td110"&gt;&lt;SPAN class="p283 ft3"&gt;Metria&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;SPAN class="p284 ft3"&gt;AB, MKB Fastighets&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td108"&gt;&lt;SPAN class="p281 ft3"&gt;AB, NCC,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;SPAN class="p60 ft3"&gt;89&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p67 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft3"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p123 ft3"&gt;OkiDoki/Archileaks, PEAB, Propeller Design, Ramböll, Schlyter Gezelius arkitektkontor, Skanska, Specialfastigheter Sverige AB, Sveaskog AB, Swedavia AB, Tyréns, Utopia Arkitekter, Vasakronan, Vasallen AB, Vattenfall AB, Veidekke, Visit Sweden AB, Älvstranden Utveckling AB, Association for Design and Advertising (ADA), Association of Swedish Fashion Brands (ASFB), Bygdegårdarnas Riksförbund, Entreprenörskapsforum, Föreningen för samhällsplanering, Företagarna, Interaktiva Institutet, jagvillhabostad.nu, Johanneberg Science Park, Konsthantverkscentrum, Mistra Urban Futures, Naturskyddsföreningen, Riksföreningen Våra Gårdar, Romano Pasos Research Centre, Samhällsbyggarna, SISP – centralorganisationen för science parks och inkubatorer, Stiftelsen Färgfabriken, Stiftelsen för strategisk forskning, Stockholm Resilience Center, Stockholms handelskammare, Svenska IALE, Svenska Moderådet, Svenska Turistföreningen, Svenskt Näringsliv, Svenskt Trä, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO), Sveriges Hembygdsförbund, Sveriges konsumenter, Sveriges Praktiserande Byggnadsantikvarier (SPBA) och Villaägarna har beretts tillfälle att yttra sig men har förklarat sig avstå eller inte kommit in med något yttrande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft3"&gt;Synpunkter har även lämnats av Samhällsdebattörerna; Café Blomgruppen; Skolhusgruppen; Kalmar läns museum; Regionalföreningen Svensk Form Stockholm; Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare; Svenska industriminnesföreningen; Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder; Föreningen Svensk Form Gotland; Ikano Bostad; Karlskoga kommun; Nationella Healthy Cities; Region Skåne, Regionförbundet Västerbottens län och Västra Götalandsregionen; och från några privatpersoner.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H50311091x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p13 ft1"&gt;Kulturdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft3"&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 februari 2018&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft13"&gt;Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Wallström, Y Johansson, Baylan, Bucht, Hultqvist, Regnér, Andersson, Hellmark Knutsson, Bolund, Bah Kuhnke, Strandhäll, Shekarabi, Fridolin, Eriksson, Linde, Skog, Ekström, Eneroth&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft3"&gt;Föredragande: statsrådet Bah Kuhnke&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft3"&gt;Regeringen beslutar proposition Politik för gestaltad livsmiljö&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft3"&gt;Prop. 2017/18:110&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft3"&gt;91&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;/div&gt;&lt;style&gt;


TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}

P {
zdisplay:block;
}

.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}


.xecp {
  display:block;
  margin: 0px !important;
  padding: 0px !important;
  
}

.ec {
  border-style:solid;
  border-width:1px;
  display:block;
  margin: 0px !important;
  padding: 0px !important;
}

.TOPS {
  overflow:visable;
  margin:2px;
  width:690px !important;
}

&lt;/style&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om införande av ett nytt nationellt mål för arkitektur-, form- och designpolitiken (avsnitt 5).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2017/18:CKrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt></behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent>CKrU</intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen upphäver nuvarande mål för en statlig politik för arkitektur, formgivning och design.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2017/18:CKrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt></behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent>CKrU</intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämnad</namn>
<datum>2018-02-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>0</ordning>
<process>behandling</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordlagd</namn>
<datum>2018-02-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>0</ordning>
<process>behandling</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisad</namn>
<datum>2018-02-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>0</ordning>
<process>behandling</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2018-03-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>0</ordning>
<process>behandling</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0218878014918</intressent_id>
<namn>Stefan Löfven</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>Statsråd1</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0787584650516</intressent_id>
<namn>Alice Bah Kuhnke</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>Statsråd2</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Kulturdepartementet</text>
<dok_id>H503110</dok_id>
<systemdatum>2018-05-24 16:20:30</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>H503110</dok_id>
<systemdatum>2018-05-25 12:32:21</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Kulturutskottet</text>
<dok_id>H503110</dok_id>
<systemdatum>2018-05-24 16:20:30</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>H503110</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_201718__110.pdf</filnamn>
<filstorlek>937102</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Politik för gestaltad livsmiljö</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/9E6520B4-42ED-4C3D-9A39-75CBE74363FF</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2017/18:CKrU1</uppgift>
<ref_dok_id>H501CKrU1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2017/18</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>CKrU1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Politik för gestaltad livsmiljö</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp>bet</ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Aron Emilsson m.fl. (SD)&lt;br /&gt;med anledning av prop. 2017/18:110 Politik för gestaltad livsmiljö</uppgift>
<ref_dok_id>H5024000</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2017/18</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>4000</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2017/18:110 Politik för gestaltad livsmiljö</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Aron Emilsson m.fl. (SD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp>mot</ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Olof Lavesson m.fl. (M, KD, C, L)&lt;br /&gt;med anledning av prop. 2017/18:110 Politik för gestaltad livsmiljö</uppgift>
<ref_dok_id>H5023995</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2017/18</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>3995</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2017/18:110 Politik för gestaltad livsmiljö</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Olof Lavesson m.fl. (M, KD, C, L)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp>mot</ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>