4768851H5025332017/18533motKommittémotionmotMotion 2017/18:533 av Yasmine Posio Nilsson m.fl. (V)MotionMotionV232UU53302017-09-29 00:00:002018-08-24 14:40:142017-09-29 00:00:00Afrika söder om Saharaav Yasmine Posio Nilsson m.fl. (V)KlarhtmlFilurdb6420b9-18d4-4194-8e7b-9eceb5723b41https://data.riksdagen.se/dokument/H502533/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/H502533https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H502533
<style><!--
/********************************************************************************************************/
/* Styles for D:\Logs\DocumentConverter\\Output_d8c29490-0190-4d8c-bdf6-5377c74b6169\HTML\Dokument.html */
/* Generated by Aspose.Words for .NET 15.3.0.0 */
/********************************************************************************************************/
@page Section1 { size:595.3pt 841.9pt; margin:35.45pt 85.05pt }
div.Section1 { page:Section1 }
div.pconf body { t-i:17pt; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em }
div.pconf h1, h2, h3, h4, h5, h6, p { margin:0pt }
div.pconf li, table { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt }
div.pconf h1 { margin-top:41pt; margin-left:21.6pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em; font-weight:normal }
div.pconf h2 { margin-top:30pt; margin-left:28.8pt; margin-bottom:0pt; t-i:-28.8pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:normal }
div.pconf h3 { margin-top:18pt; margin-left:36pt; margin-bottom:0pt; t-i:-36pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
div.pconf h4 { margin-top:18pt; margin-left:43.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-43.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
div.pconf h5 { margin-top:15pt; margin-left:50.4pt; margin-bottom:0pt; t-i:-50.4pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold; font-style:normal }
div.pconf h6 { margin-top:15pt; margin-left:57.6pt; margin-bottom:0pt; t-i:-57.6pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.Heading7 { margin-top:15pt; margin-left:64.8pt; margin-bottom:0pt; t-i:-64.8pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.Heading8 { margin-top:15pt; margin-left:72pt; margin-bottom:0pt; t-i:-72pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.Heading9 { margin-top:0pt; margin-left:79.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-79.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.BalloonText { margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:normal; font-family:'Segoe UI'; font-size: 0.90em }
.Beteckning { margin-top:18pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:auto; page-break-after:auto; line-height:19.5pt; font-size: 1.05em }
.BlockText, .Inramatstycke { margin-right:56.7pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:nojustify; line-height:15pt; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-bottom-color:#000000; padding-top:10pt; padding-right:10pt; padding-left:10pt; padding-bottom:10pt; font-size: 0.90em; font-style:italic }
.Citaticitat { margin-top:7.5pt; margin-left:34pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.Citaticitatmedindrag { margin-top:0pt; margin-left:34pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:17pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.Citatmedindrag { margin-top:0pt; margin-left:17pt; margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.CommentSubject { margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:normal; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.CommentText { margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.FSHTitel, .Dokumentrubrik { margin-top:4pt; margin-bottom:4pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:20pt; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-bottom-color:#000000; padding-bottom:3pt; font-size: 1.05em }
.FSHLogo { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.FSHNormL { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; border-top-style:solid; border-top-width:1.5pt; border-top-color:#000000; padding-top:3pt; font-size: 0.90em }
.FSHNormal { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.FSHNormalS5 { margin-top:11.5pt; margin-bottom:26pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-size: 0.95em; font-weight:bold }
.FSHRub1, .Rubrik1S5 { margin-top:135pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:16pt; font-size: 1.00em }
.FSHRub2, .Rubrik1A4 { margin-top:50pt; margin-bottom:5pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:24pt; font-size: 1.05em }
.Footer { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.FootnoteText { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.Yrkandehnv, .Frslagspunkthnv { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-size: 0.90em }
.Frslagsrubrik { margin-top:41pt; margin-left:21.6pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Frslagstext, .Hemstlatt, .Yrkande { margin-top:4pt; margin-left:19.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:-19.85pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.Header { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5H { margin-top:6pt; margin-right:2.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:8pt; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5Hrad2 { margin-top:0pt; margin-right:2.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:10pt; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5V { margin-top:6pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:left; line-height:8pt; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5Vrad2 { margin-top:0pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:left; line-height:10pt; font-size: 0.90em }
.KantrubrikH { margin-top:4pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.KantrubrikV { margin-top:4pt; margin-left:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.Klla { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.Lagtext { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.Lagtextindrag { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.Lagtextrubrik { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em; font-style:italic; letter-spacing:1pt }
.List { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListBullet, .PunktlistaBomb { margin-top:4pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-14.2pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListNumber, .PunktlistaNummer { margin-top:4pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-14.2pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListParagraph { margin-left:36pt; margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListaGemener { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListaLinje { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListaNummer { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListaPunkt { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.MotionTIllRiksdagen { margin-top:18pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-size: 1.05em }
.Motionr { margin-top:14pt; margin-bottom:31.5pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt; font-size: 1.00em; font-weight:bold; font-style:normal }
.NormalIndent { margin-left:65.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.Normalutanindragellerluft { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.Normal00 { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalA4fot { margin-top:12pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalA4sidnr { margin-top:4pt; margin-bottom:12pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalS5sidnrH { margin-top:4pt; margin-right:2.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalS5sidnrV { margin-top:4pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:left; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.PlainText { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em }
.Strecklista, .PunktlistaTankstreck { margin-top:4pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-14.2pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.Quote { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.R1 { margin-top:41pt; margin-left:21.6pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.R2 { margin-top:30pt; margin-left:28.8pt; margin-bottom:0pt; t-i:-28.8pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em }
.R3 { margin-top:18pt; margin-left:36pt; margin-bottom:0pt; t-i:-36pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.Rubrik1numrerat { margin-top:41pt; margin-left:17pt; margin-bottom:0pt; t-i:-17pt; page-break-inside:auto; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Rubrik2numrerat { margin-top:30pt; margin-left:25.5pt; margin-bottom:0pt; t-i:-25.5pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em }
.Rubrik3numrerat { margin-top:18pt; margin-left:28.35pt; margin-bottom:0pt; t-i:-28.35pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.Rubrik4numrerat { margin-top:18pt; margin-left:36.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:-36.85pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.RubrikFrslagTIllRiksdagsbeslut { margin-top:41pt; margin-left:21.6pt; margin-bottom:15pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.RubrikInnehllsf { margin-top:41pt; margin-left:21.6pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.RubrikSammanf { margin-top:41pt; margin-left:21.6pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Salutation { margin-top:41pt; margin-left:21.6pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Streckkod { margin-top:12pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-family:IDAutomationHC39S; font-size: 1.00em }
.Subtitle { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.TOC1 { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC2 { margin-top:4pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC3 { margin-top:4pt; margin-left:28.35pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC4 { margin-top:4pt; margin-left:42.55pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC5 { margin-top:4pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC6 { margin-top:4pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC7 { margin-top:15pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.TOC8 { margin-top:15pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.TOC9 { margin-top:15pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.TOCHeading { margin-top:41pt; margin-left:21.6pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Tabellunderrubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.Tabellrubrik { margin-top:7.5pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.Title { margin-top:41pt; margin-left:21.6pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Underskriftdatum { margin-top:24pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt; font-size: 0.90em; font-style:normal }
.Underskrifter { margin-top:15pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt; font-size: 0.90em; font-style:italic }
span.BallongtextChar { font-family:'Segoe UI'; font-size: 0.90em }
span.BeteckningChar { font-size:19.5pt }
span.CommentReference { font-size:8pt }
span.FSHRub2Char, span.Rubrik1A4Char { font-size:24pt }
span.FollowedHyperlink { text-decoration:underline; color:#954f72 }
span.FotnotstextChar { font-size:10pt }
span.Hyperlink { text-decoration:underline; color:#0563c1 }
span.InledningChar { font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
span.IntenseReference { font-weight:normal; font-style:normal; font-variant:normal; text-decoration:none; text-transform:none; letter-spacing:0pt; vertical-align:0pt; color:#000000; display:inline }
span.KommentarerChar { font-size:10pt }
span.KommentarsmneChar { font-size:10pt; font-weight:bold }
span.MotionTIllRiksdagenChar { font-size:19.5pt }
span.OformateradtextChar { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em }
span.PlaceholderText { color:#f4b083 }
span.Rubrik1Char { font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
span.Rubrik2Char { font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
span.Rubrik3Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik4Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-style:italic }
span.Rubrik5Char { font-family:'Verdana'; font-weight:bold }
span.Rubrik6Char { font-family:'Verdana'; font-style:italic }
span.Rubrik7Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik8Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik9Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.RubrikChar { font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
span.SidfotChar { font-size:11.5pt }
span.UnderrubrikChar { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.TableGrid { }
.pconf{width: 450px;margin-left:5px;overflow:visable;font-family:Verdana, Geneva, sans-serif;}
.sidhuvud_publikation, .sidhuvud_beteckning{font-size:133%}
.MotionarLista {font-size:122%}
--></style><div class="pconf"><span class="sidhuvud_publikation">Motion till riksdagen</span><br/>
<span class="sidhuvud_beteckning">2017/18:533</span><br/>
<span class="MotionarLista">av Yasmine Posio Nilsson m.fl. (V)</span><br/>
<h1>Afrika söder om Sahara</h1>
<hr class="sidhuvud_linje"/>
<div class="Section1">
<h1 style="margin-top:30pt; margin-left:21.6pt; t-i:14.2pt; line-height:19pt">
<span>1</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">        </span><a name="_Toc499017807"><span>Innehåll</span><span>sförteckning</span></a>
</h1>
<p class="TOC1" style="line-height:12pt">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499017807"><span class="Hyperlink">1</span><span style="width:22.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:28.35pt"></span><span class="Hyperlink">Innehållsförteckning</span></a>
</p>
<p class="TOC1" style="line-height:12pt">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499017808"><span class="Hyperlink">2</span><span style="width:22.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:28.35pt"></span><span class="Hyperlink">Förslag till riksdagsbeslut</span></a>
</p>
<p class="TOC1" style="line-height:12pt">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499017809"><span class="Hyperlink">3</span><span style="width:22.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:28.35pt"></span><span class="Hyperlink">Inledning</span></a>
</p>
<p class="TOC1" style="line-height:12pt">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499017810"><span class="Hyperlink">4</span><span style="width:22.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:28.35pt"></span><span class="Hyperlink">Mänskliga rättigheter</span></a>
</p>
<p class="TOC2" style="line-height:12pt">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499017811"><span class="Hyperlink">4.1</span><span style="width:13.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:42.55pt"></span><span class="Hyperlink">Kvinnors och hbtq-personers rättigheter</span></a>
</p>
<p class="TOC2" style="line-height:12pt">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499017812"><span class="Hyperlink">4.2</span><span style="width:13.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:42.55pt"></span><span class="Hyperlink">Fackliga rättigheter</span></a>
</p>
<p class="TOC1" style="line-height:12pt">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499017813"><span class="Hyperlink">5</span><span style="width:22.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:28.35pt"></span><span class="Hyperlink">Partnerskap på lika villkor</span></a>
</p>
<p class="TOC2" style="line-height:12pt">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499017814"><span class="Hyperlink">5.1</span><span style="width:13.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:42.55pt"></span><span class="Hyperlink">Handel och investeringar</span></a>
</p>
<p class="TOC2" style="line-height:12pt">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499017815"><span class="Hyperlink">5.2</span><span style="width:13.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:42.55pt"></span><span class="Hyperlink">Utvecklingssamarbete</span></a>
</p>
<p class="TOC2" style="line-height:12pt">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499017816"><span class="Hyperlink">5.3</span><span style="width:13.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:42.55pt"></span><span class="Hyperlink">Skuldavskrivningar</span></a>
</p>
<p class="TOC2" style="line-height:12pt">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499017817"><span class="Hyperlink">5.4</span><span style="width:13.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:42.55pt"></span><span class="Hyperlink">Diplomatisk närvaro</span></a>
</p>
<p class="TOC2" style="line-height:12pt">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499017818"><span class="Hyperlink">5.5</span><span style="width:13.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:42.55pt"></span><span class="Hyperlink">Migration</span></a>
</p>
<p class="TOC1" style="line-height:12pt">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499017819"><span class="Hyperlink">6</span><span style="width:22.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:28.35pt"></span><span class="Hyperlink">Utvecklingen i Afrika söder om Sahara</span></a>
</p>
<p class="TOC2" style="line-height:12pt">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499017820"><span class="Hyperlink">6.1</span><span style="width:13.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:42.55pt"></span><span class="Hyperlink">Sydafrika</span></a>
</p>
<p class="TOC2" style="line-height:12pt">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499017821"><span class="Hyperlink">6.2</span><span style="width:13.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:42.55pt"></span><span class="Hyperlink">Zimbabwe</span></a>
</p>
<p class="TOC2" style="line-height:12pt">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499017822"><span class="Hyperlink">6.3</span><span style="width:13.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:42.55pt"></span><span class="Hyperlink">Demokratiska republiken Kongo</span></a>
</p>
<p class="TOC2" style="line-height:12pt">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499017823"><span class="Hyperlink">6.4</span><span style="width:13.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:42.55pt"></span><span class="Hyperlink">Senegal</span></a>
</p>
<p class="TOC2" style="line-height:12pt">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499017824"><span class="Hyperlink">6.5</span><span style="width:13.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:42.55pt"></span><span class="Hyperlink">Gambia</span></a>
</p>
<p class="TOC2" style="line-height:12pt">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499017825"><span class="Hyperlink">6.6</span><span style="width:13.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:42.55pt"></span><span class="Hyperlink">Nigeria</span></a>
</p>
<p class="TOC2" style="line-height:12pt">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499017826"><span class="Hyperlink">6.7</span><span style="width:13.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:42.55pt"></span><span class="Hyperlink">Mali</span></a>
</p>
<p class="TOC2" style="line-height:12pt">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499017827"><span class="Hyperlink">6.8</span><span style="width:13.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:42.55pt"></span><span class="Hyperlink">Burkina Faso</span></a>
</p>
<p class="TOC2" style="line-height:12pt">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499017828"><span class="Hyperlink">6.9</span><span style="width:13.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:42.55pt"></span><span class="Hyperlink">Sudan</span></a>
</p>
<p class="TOC2" style="line-height:12pt">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499017829"><span class="Hyperlink">6.10</span><span style="width:21.5pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:56.7pt"></span><span class="Hyperlink">Sydsudan</span></a>
</p>
<p class="TOC2" style="line-height:12pt">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499017830"><span class="Hyperlink">6.11</span><span style="width:21.5pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:56.7pt"></span><span class="Hyperlink">Etiopien</span></a>
</p>
<p class="TOC2" style="line-height:12pt">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499017831"><span class="Hyperlink">6.12</span><span style="width:21.5pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:56.7pt"></span><span class="Hyperlink">Eritrea</span></a>
</p>
<p class="TOC2" style="line-height:12pt">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499017832"><span class="Hyperlink">6.13</span><span style="width:21.5pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:56.7pt"></span><span class="Hyperlink">Somalia</span></a>
</p>
<h1 style="margin-left:21.6pt; t-i:14.2pt">
<span>2</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">        </span><a name="_Toc499017808"><span>Förslag till riksdagsbeslut</span></a>
</h1>
<ol type="1" style="margin:0pt; padding-left:0pt">
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="-aw-bookmark-end:_Toc499017808"></span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN ska öka sitt stöd till kvinnorörelsen i Afrika söder om Sahara och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom ramen för sitt utvecklingssamarbete bör stärka </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">såväl </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">det politiska som det ekonomiska stödet till hbtq-rörelsens arbete i Afrika söder om Sahara</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">,</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> och </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">detta </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">tillkännager </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">riksdagen </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som inom EU och FN bör verka för att stärka de fackliga rättigheterna och stödet till fackliga organisationer i Afrika söder om Sahara</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">,</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> och </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">detta </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">tillkännager </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">riksdagen </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ökat politiskt och ekonomiskt självbestämmande ska vara en av de centrala ut</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">gångspunkterna för Sveriges utvecklingssamarbete med Afrika söder om Sahara</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">,</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> och </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">detta </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">tillkännager </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">riksdagen </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom EU bör verka för handelsavtal med länder i Afrika, Västindien och Stilla havet (AVS-länderna) som tar sin utgångspunkt i agenda 2030 och en samstämmig utvecklingspolitik</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">,</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> och </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">detta </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">tillkännager </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">riksdagen </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som inom EU och FN ska verka för en migrationspolitik som utgår från Agenda 2030</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">,</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> och </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">detta </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">tillkännager </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">riksdagen </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med förslag om att förstärka samarbetet mellan myndigheter, högskolor, kultur och civila samhället i Sverige och Sydafrika</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">,</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> och </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">detta </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">tillkännager </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">riksdagen </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i FN och EU kraftfullt måste verka för ett ingripande mot plundringen av Demokratiska </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">republiken </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Kongos naturtillgångar</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">,</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> och </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">detta </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">tillkännager </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">riksdagen </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">som medlem i EU och FN ska verka för en demokratisk, fredlig och stabil utveckling i Gambia</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">,</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> och </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">detta </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">tillkännager </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">riksdagen </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">att </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN bör verka för att </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">de </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">oljebolag som är verksamma i Nigerdeltat tar sitt ansvar och bidrar till att starta en fond för sanering av regionen</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">,</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> och </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">detta </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">tillkännager </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">riksdagen </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige fortsatt bör bedriva ett långsiktigt utvecklingssamarbete med Burkina Faso för att stödja arbetet för demokrati och mänskliga rättigheter i landet</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">,</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> och </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">detta </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">tillkännager </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">riksdagen </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN bör motverka att framtida oljeutvinning i Sudan bidrar till MR-brott, konflikter och en orättvis fördelning av resurser</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">,</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> och </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">detta </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">tillkännager </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">riksdagen </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN bör verka för ett omedelbart stopp för övergreppen i Sydsudan och </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">för </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">att humanitär hjälp når fram</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">,</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> och </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">detta </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">tillkännager </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">riksdagen </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige kraftfullt bör uppmärksamma de omfattande brotten mot de mänskliga </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">rättigheterna i Etiopien i sina bilaterala kontakter med regimen såväl som i FN och EU</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">,</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> och </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">detta </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">tillkännager </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">riksdagen </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i alla kontakter med Etiopien, bilateralt och genom multilaterala organisationer, måste kräva Fikru Marus omedelbara frisläppande</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">,</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> och </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">detta </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">tillkännager </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">riksdagen </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i alla kontakter med Eritrea, bilateralt och genom multilaterala organisationer, måste kräva Dawit Isaaks omedelbara frisläppande</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">,</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> och </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">detta </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">tillkännager </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">riksdagen </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom sitt engagemang i Somalia bör betona vikten av att landets kvinnor inkluderas i freds- och försoningsarbetet och att det nuvarande vapenembargot upprätthålls och efterlevs så att tillförseln av vapen upphör</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">,</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> och </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">detta </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">tillkännager </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">riksdagen </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör stödja arbetet för fred och demokrati i Somalia och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för en mer rättvis och jämlik fördelning av tillgångar och resurser i Somalia och regionen för att förebygga </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">framtida katastrofer</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">,</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> och </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">detta </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">tillkännager </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">riksdagen </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">för regeringen.</span>
</li>
</ol>
<h1 style="margin-left:21.6pt; t-i:14.2pt">
<span>3</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">        </span><a name="MotionsStart"></a><a name="_Toc499017809"><span>Inledning</span></a>
</h1>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span style="-aw-bookmark-end:_Toc499017809"></span><span>Bilden av Afrika </span><span>söder om Sahara </span><span>baseras alltför ofta</span><span> på förenklade klichéer. Afrika är antingen den exotiska kontinenten där massajer jagar med spjut och lejon </span><span>brottas med krokodiler</span><span>, eller misärens kontinent, fylld av barn med svullna magar och offer för aidsepidemins härjningar. Men framför allt fungerar bilden av Afrika som något främmande, en ständig mo</span><span>tsats till vårt eget samhälle.</span>
</p>
<p>
<span>Afrikas komplexitet och mångfald låter sig inte beskrivas på ett rättvist sätt genom förenklade klichéer. I dagens Afrika finner vi både ungdomarna på </span><span>i</span><span>nternetkaféerna i Johannesburg och småbönderna i Etiopiens högländer som förvägrats ta del av teknikens landvinningar. Här finner vi de stabila demokratierna i Ghana och Botswana, men också flera av vår tids värsta förtryckarstater </span><span>– </span><span>Zimbabwe</span><span>,</span><span> Eritrea och Ekvatorialguinea</span><span>. </span><span>Här ryms några av världens blodigaste konflikter, såsom </span><span>de i </span><span>Somalia och Demokratiska republiken Kongo, men här finns även </span><span>Gambia och Burkina Faso där långvariga diktatorer tvingats lämna över makten till demokratisk</span><span>t</span><span> valda ledare</span><span> samt länder som Tanzania och Zambia som i decennier har åtnjutit fred. </span><span>Lika lite som Afrika kan beskrivas genom ett fåtal klichéer, lika lite kan de många </span><span>utmaningar Afrika står inför lösas genom </span><span>förenklade ekonomiska modeller.</span>
</p>
<p>
<span>Den rika vär</span><span>l</span><span>den bär ett stort ansvar för utvecklingen i Afrika.</span><span> Koloniala strukturer leve</span><span>r kvar </span><span>långt efter avkoloniseringen och kolonialmakternas uppdelning av kontinenten har fått svåra konsekvenser. </span><span>Vänsterpartiet ser att utveckling och fattigdomsbekämpning i Afrika </span><span>söder om Sahara </span><span>kräver skuldavskrivningar, </span><span>stoppad kapital</span><span>-</span><span> och skatteflykt, </span><span>ett ökat bistånd, en klimatpolitik där de rika länderna och de multinationella företagen tar sitt ansvar</span><span>,</span><span> ett stärkt regelverk för vapenhandel, en reformering av IMF och Världsbanken, tydligare globala regler för utländska investeringar och rättvisa handelsregler. I grunden</span><span> krävs en ny ekonomisk ordning med en tydlig omfördelning av makt och resurser från den rika världen till Afrika</span><span> söder om Sahara</span><span>.</span>
</p>
<p>
<span>Samtidigt går det inte att blunda för det faktum att Afrika</span><span> söder om</span><span> </span><span>Sahara </span><span>är en </span><span>region</span><span> som förändras. En rad länder har sedan millennieskiftet kunnat gå från att vara låginkomstländer till att bli medelinkomstländer, ofta tack vare höga råvarupriser. Arbetet med millenniemålen har gjort </span><span>skillnad.</span><span> Spridningen av sjukdomar som</span><span> hiv</span><span> och t</span><span>uberkulos har begränsats kraftigt. </span><span>Tillväxten har varit i hög i region</span><span>en</span><span> sedan en t</span><span>id tillbaka, men resurserna fördelas ojämlikt</span><span>. </span><span>I Afrika söder om Sahara lever varannan människa under fattigdomsgränsen</span><span>. </span><span>Andelen barn som skrivs in i grundskolan har ökat från 52 procent 1990 till 80 procent 2015</span><span>.</span>
</p>
<p>
<span>Klimatförändringarna, som redan drabbar Afrika oerhört hårt, har fra</span><span>mför allt skapats utanför kontinenten</span><span> och ansvaret vilar därför tungt på de</span><span>n rika världen</span><span>, inklusive Sveri</span><span>ge. Vänsterpartiet har föreslagit satsning</span><span>ar </span><span>på </span><span>klimatbistånd</span><span> utöver dagens enprocentsmål för utvecklingssamarbetet, som en del i det ansvar som Sverige borde ta för de klimatförändringar i Afrika </span><span>söder om Sahara </span><span>som vi varit med om att skapa. Detta beskrivs vidare i motion</span><span>en </span><span>Klimaträttvisa</span><span> (2017/18:</span><span>1141</span><span>).</span>
</p>
<p>
<span>Utmaningarna för Afrika och dess folk är många, men det är också möjligheterna. Sverige kan och bör på ett avgörande sätt spela en roll för att bidra till en positiv utveckling. </span><span>Vår roll i kampen mot apartheid,</span><span> vår militära alliansfrihet</span><span> och historia av utvecklingssamarbete med flera stater i regionen</span><span> ger Sverige en möjlighet att vara en länk mellan Afrika </span><span>söder om Sahara </span><span>och Europa såväl som att vara en positiv kraft i enskilda länder.</span>
</p>
<p>
<span>I denna motion lyfter vi i Vänsterpartiet fram konkreta förslag till hur vi vill lägga grunden för en ny svensk politik</span><span> för Afrika söder om Sahara</span><span>. </span><span>V</span><span>i</span><span> har inte ambitionen att i denna motion ge en heltäckande bild av utvecklingen i </span><span>Afrika söder om Sahara</span><span>, det låter sig inte göras i en motion. Vi har i andra motioner och i andra initiativ beskrivit vår syn när det kommer till en rad enskilda länder och frågor. Vi har valt att lyfta fram några av de områden där vi ser att Sverige kan spela en </span><span>viktig roll i regionen</span><span>.</span>
</p>
<h1 style="margin-left:21.6pt; t-i:14.2pt">
<span>4</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">        </span><a name="_Toc499017810"><span>Mänskliga rättigheter</span></a>
</h1>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>För Vänsterpartiet är demokrati och mänskliga rättigheter inte förhandlingsbara. Vi försvarar FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna där mötesfrihet, organisationsfrihet, strejkrätt, yttrandefrihet samt allmänna, fria och hemliga val framhålls som nödvändiga beståndsdelar i ett demokratiskt samhälle. Lika stor vikt läggs vid sociala framsteg och förbättrade levnadsvillkor. Det innebär att rätten till arbete, utbildning, bostad, vård,</span><span> omsorg och kultur är nödvändig</span><span> för ett människovärdigt liv och ett demokratiskt samhälle. När alla människor på allvar har möjlighet att bestämma över sina egna liv kan verklig demokrati uppnås. </span>
</p>
<h2 style="margin-left:28.8pt; t-i:-28.8pt">
<span>4.1</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">      </span><a name="_Toc499017811"><span>Kvinnors</span><span> och hbtq-personers rättigheter</span></a>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Om Afrika</span><span> söder om Sahara </span><span>ska kunna ta sig an sina utmaningar har man inte råd att exkludera kontinentens kvinnor från politik och ekonomi. Hög mödradödlighet, ojämlik fördelning av resurser mellan män och kvinnor, mäns våld mot kvinnor, den höga andelen flickor som utestängs från utbildning m.m. skapar avgörande hinder för all form av</span><span> samhällelig utveckling i regionen</span><span>. Varje strategi för utveckling och fattigdomsbekämpning som vill vara framgångsrik måste därför inkludera ett tydligt jämställdhetsperspektiv.</span>
</p>
<p>
<span>Situationen vad gäller kvinnors rättigheter har förbättrats det senaste årtiondet. Andelen kvinnliga förtroendevalda i nationella parlament har ökat från strax över 11 procent 2000 till över 23 procent 2016. Rwanda sticker ut med 64 procent kvinnor i parlamentet, vilket gör att landet toppar världslistan ö</span><span>ver andel kvinnor </span><span>i </span><span>ett nationellt</span><span> parlament och </span><span>anses ha en </span><span>ojämställ</span><span>d representation</span><span> eftersom kvinnorna är för många. Sen</span><span>egal, Sydafrika, Namibia och Mo</span><span>ҫ</span><span>ambique har alla över 40 procent kvinnor i sina parlament och betraktas därmed som jämställda när det gäller representation. </span>
</p>
<p>
<span>På flera områden är dock kränkningarna av kvinnors mänskliga rättigheter fortfarande utbredda. Rätten till laglig och säker abort är en grundläggande mänsklig rättighet som begränsas i stora delar av Afrika söder om Sahara. Unda</span><span>ntagen är Mo</span><span>ҫ</span><span>ambique och Sydafrika som </span><span>inför</span><span>t</span><span> </span><span>fri abort. Årligen utsätts </span><span>omkrin</span><span>g tre miljoner flickor upp till </span><span>15 år för könsstympning</span><span> och </span><span>14 miljoner flickor </span><span>ingår barnäktenskap med </span><span>enorma konsekvenser för flickornas sexuella och reproduktiva hälsa. </span><span>I </span><span>Niger </span><span>gifter sig </span><span>tre</span><span> fjärdedelar av flickorna</span><span> innan de fyllt 18 år</span><span>. B</span><span>arnäktenskap leder till alltför tidiga graviditeter, i en ålder då kroppen inte är färdigutvecklad</span><span>. </span><span>Graviditet och förlossning är den </span><span>främsta </span><span>dödsor</span><span>saken bland flickor i åldern 15–</span><span>19 år i regionen</span><span>. </span>
</p>
<p>
<span>I de länder där</span><span> väpnade konflikter </span><span>pågår </span><span>är det viktigt att omvärlden ser att konflikter drabbar män och kvinnor på olika sätt och i olika utsträckning. FN:s resolutioner om kvinnor</span><span>,</span><span> fred och säkerhet är här centrala verktyg. </span>
</p>
<p>
<span>Konservativa trossamfund,</span><span> politiker som </span><span>motarbetar </span><span>rättighetsfrågorna och omsätter d</span><span>etta i en hårdare lagstiftning </span><span>motverkar en positiv utveckling</span><span> och försvårar ett </span><span>progressivt</span><span> arbete. D</span><span>et kanske viktigaste Sverige kan göra är att stödja de kvinnor i regionen som går samman för förändring. Sverige ska som enskilt land såväl som medlem i EU och FN öka sitt stöd till kvinnorörelsen i </span><span>Afrika söder om Sahara</span><span>. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. </span>
</p>
<p>
<span>Även när det gäller hbtq-frågor är Sy</span><span>dafrika </span><span>ett föredöme i regionen med </span><span>en av världens mest progressiva lagstiftningar för hbtq-personer. </span><span>2006 var landet</span><span> först </span><span>i världen med att införa ett </span><span>tredje juridiskt kön. Det innebär att den som inte identifierar sig som man eller kvinna, som både och, eller som känner att könsidentitet varierar över tid nu har en egen juridisk könskategori. </span><span>Sydafrika är också det enda land i regionen d</span><span>är samkönade par får gifta sig.</span>
</p>
<p>
<span>I</span><span> alltför många</span><span> andra </span><span>länder</span><span> i regionen</span><span> hotas hbtq-personer av fängelsestraff, trakasserier, våld och mord. </span><span>I Sudan</span><span>,</span><span> Mauretanien och delar av Nigeria riskerar hbtq-personer att dömas till döden. I exempelvis Eritrea, Etiopien, Uganda, Sierra Leone, Tanzania och Zambia kan människor dömas</span><span> till långa fängelsestraff enbart för att de är hbtq-personer.</span>
</p>
<p>
<span>I flera länder</span><span> i regionen </span><span>arbetar organisationer som driver hbtq-frågor under svåra omständigheter</span><span>, under hot om våld och repressalier</span><span>. </span><span>Sverige kan spela en nyckelroll i att stötta de modiga afrikanska hbtq-personer som nu organiserar sig i många länder på kontinenten i kamp</span><span>en</span><span> för sina intressen.</span><span> S</span><span>verige bör inom ramen för sitt</span><span> </span><span>utvecklingssamarbete stärka</span><span> det politiska såväl som det ekonomiska stödet till hbtq-rörelsens arbete i </span><span>Afrika söder om Sahara</span><span>. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<h2 style="margin-left:28.8pt; t-i:-28.8pt">
<span>4.2</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">      </span><a name="_Toc499017812"><span>Fackliga rättigheter</span></a>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Att få organisera sig på sin arbetsplats och bilda fria och oberoende fackföreningar är en grundläggande mänsklig rättighet, som kränks och inskränks i ett flertal länder</span><span> i regionen</span><span>.</span>
</p>
<p>
<span>Världsfacken </span><span>International Trade Union Confederation (</span><span>Ituc</span><span>)</span><span> konstaterar i sin årliga genomgång av fackliga rättigheter runt om i världen att situationen i Afrika söder om Sahara har förvärrats sedan förra året. </span><span>Centralafrikanska </span><span>r</span><span>epubliken, Eritrea, Somalia, Burundi, S</span><span>yds</span><span>udan </span><span>och</span><span> Sudan</span><span> hamnar i botten på Ituc</span><span>s ranking som länder där arbetare inte har några rättigheter till följd av konflikt eller avsaknad av grundläggande rättssystem. I övrigt karaktäriseras regionen av en brist på erkännande av fackföreningar och våldsam</span><span> </span><span>repression mot demonstrationer för arbetares rättigheter. I flera länder används arresteringa</span><span>r av löntagare för att motarbeta</span><span> krav på högre löner, trygga anställningar och säkrare arbetsmiljö. </span><span>I Zimbabwe, Benin och Nigeria demoniseras fackföreningar och anklagas för att vara </span><span>e</span><span>mot staten och ländernas ekonomiska utveckling. Mauretanien </span><span>är ett av elva</span><span> länder</span><span> i världen</span><span> där löntagare </span><span>under förra året </span><span>dödades för sitt fackliga engagemang</span><span>.</span>
</p>
<p>
<span>Vänsterpartiet</span><span>s</span><span> politik avseende hur fackliga rättigheter kan stärkas globalt utvecklas i motionen Fackliga rättigheter i världen (2016/17:1195). Centralt för arbetet med att stärka respekten för de fackliga rättigheterna är att stödja de löntagare som, ofta under svåra förhållanden, organiserar sig för sina intressen och för förändring. </span><span>Sverige bör som enskilt land såväl som inom EU och FN verka för att stärka de fackliga rättigheterna och stödet till fackliga organisationer i </span><span>Afrika söder om Sahara</span><span>. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. </span>
</p>
<h1 style="margin-left:21.6pt; t-i:14.2pt">
<span>5</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">        </span><a name="_Toc499017813"><span>Partnerskap på lika villkor</span></a>
</h1>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Varje land har sin egen historia och sin egen unika situation. Det finns inte bara en väg till utveckling. Därför måste besluten om ett lands utveckling tas av invånarna själva</span><span>. D</span><span>etta är grunden för demokrati</span><span> och f</span><span>ö</span><span>r en modern utvecklingspolitik</span><span>.</span>
</p>
<p>
<span>Det kanske största hindret för utveckling i Afrika </span><span>söder om Sahara </span><span>är, och har varit, att </span><span>staterna i regionen </span><span>saknat makt över sina egna samhällen, sina naturtillgångar och sin utveckling. Många gånger har försök till fattigdomsbekämpning slagits sönder av omvärldens krav, multinationella företags plundring eller orättvisa handelsregler.</span>
</p>
<p>
<span>K</span><span>olonial</span><span>makternas kontroll över regionen</span><span> </span><span>ersattes efter avkoloniseringen </span><span>av ett på många sätt nykolonialt </span><span>ekonomiskt </span><span>system, där makten över naturtillgångar, företag och banker stannade i</span><span> händerna på intressen från den rika världen</span><span>. </span><span>B</span><span>efolkning</span><span>ar</span><span>na i Afrika söder om Sahara </span><span>måste tillåtas att formulera sina egna </span><span>mål och visioner och styra</span><span> utveckling</span><span>en själva</span><span>. En förutsättning för en framgångsrik fattigdomsbekämpning och utveckling är att det politiska och ekonomiska självbestämmandet i Afrika </span><span>söder om Sahara </span><span>ökar.</span>
</p>
<p>
<span>För varje krona den rika världen</span><span> ger i bistånd uppskattas mer än 10 kronor strömma tillbaka genom olagliga och oredovisade kapitalflöden, s.k. kapitalflykt. Detta är ett av de största utvecklingshindren för Afrika</span><span> söder om Sahara</span><span>. </span>
</p>
<p>
<span>Exemplen är många på hur IMF:s och Världsbankens krav på privatiseringar, avregleringar och nedskärningar i offentlig sektor </span><span>under årens lopp </span><span>har gått stick i stäv med demo</span><span>kratiskt fattade beslut i regionen</span><span> och direkt motverkat utveckling och fattigdomsbekämpning.</span><span> </span>
</p>
<p>
<span>Allt utvecklingssamarbete ska utgå från respektive mottagarlands egna behov. Det ska respektera dess suveränitet och inte förknippas med politiska eller ekonomiska villkor. </span><span>Detta</span><span> är långt ifrån fallet i dag. Ökat politiskt och ekonomiskt självbestämmande ska vara en av de centrala utgångspunkterna för Sveriges utvecklingssamarbete med Afrika</span><span> söder om Sahara</span><span>. Detta bör riksdagen som sin m</span><span>ening ge regeringen till känna.</span>
</p>
<h2 style="margin-left:28.8pt; t-i:-28.8pt">
<span>5.1</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">      </span><a name="_Toc499017814"><span>Handel och investeringar</span></a>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Under kolonialismen skapades handelsmönster där Afrikas roll blev att producera råvaror till förädlings- och tillverkningsindustrin i Europa. Det</span><span>ta</span><span> </span><span>ledde</span><span> </span><span>till </span><span>en tydlig arbetsdelning, men även en tydlig fördelning av vinsterna från produktionen. Tillverkningsindustrin i </span><span>den rika världen </span><span>kunde göra enorma vinster på Afrikas billiga naturtillgångar och arbetskraft, vinster som i ytterst begränsad omfattning kom Afrikas befolkning</span><span>ar</span><span> till del.</span>
</p>
<p>
<span>Dessa handelsmönster och denna ekonomiska arbetsdelning har i stor utsträckning </span><span>upprätthållits även efter kontinentens</span><span> frigörelse. Handelshinder för afrikanska produkter, i kombination med omfattande dumpning av subventionerade produkter från Europa och Nordamerika, har effektivt slagit sönder varje försök till ekonomisk utveckling och uppbyggnad av förädlings- och tillverkningsindustri i Afrika. I dag växer många afrikanska ekonomier snabbt, </span><span>till stor del </span><span>p.g.a.</span><span> </span><span>höga världsmarknadspriser på olja och mineraler. </span><span>En ojämn fördelning av de inkomster som tillväxten generera</span><span>r</span><span> och bristande hållbarhet </span><span>väcker dock oro</span><span>.</span>
</p>
<p>
<span>Dagens orättvisa handelsregler skapar inte bara ökade klyftor inom och mellan länder, de skapar också klyftor mellan män och kvinnor. Kvinnor och män arbetar och får sina inkomster från olika sektorer av ekonomin. Kvinnor får ofta sin försörjning från de sektorer som drabbas hårdast av dumpning och avreglerad handel. Inom jordbruk dominerar t.ex. kvinnor i den småskaliga produktionen för den lokala marknaden som i dag ofta hotas av dumpade jordbruksprodukter från EU. Samtidigt återfinns männen oftare i den mer storskaliga produktionen av expor</span><span>tgrödor, s.k. cash crops. </span>
</p>
<p>
<span>Sedan början av 2000-talet</span><span> har EU för</span><span>handlat ekonomiska partnerskapsavtal</span><span> </span><span>(EPA-avtal</span><span>) </span><span>med </span><span>länder i </span><span>Afrika, Västindien och Stilla havet</span><span> (AVS-länderna)</span><span>. </span><span>Det ursprungliga syftet med avtalen var att integrera AVS-länderna i världsekonomin och därigenom främja en hållbar utveckling och bidra till att utrota fattigdomen. Avtalen har sedan förhandlingarna inleddes fått massiv kritik från civilsamhälle, småbrukare, näringsliv och politiker </span><span>både </span><span>i AVS-länderna och i EU.</span><span> Kritiken har främst gått ut på att avtalen framför allt gynnar EU:s intressen, inte är utformade efter AVS-länderna</span><span>s</span><span> utvecklingsbehov och leder till e</span><span>tt ökat fokus på råvaruexport.</span>
</p>
<p>
<span>EPA-avtalen innehåller flera problematiska delar. De riskerar att slå ut lokal produktion och regional handel och underminera utvecklingsinsatser i AVS-länderna. De begränsar också handlingsutrymmet för AVS-länderna genom att möjligheten att använda sig av kvantitativa importrestriktioner eller exportskatter för att gynna lokal produktion och utveckling görs mer restriktiv. </span>
</p>
<p>
<span>Vilka konsekvenser EPA-avtale</span><span>n får för människorna i Afrika s</span><span>öder om Sahara avgörs till stor del av hur EU väljer att implementera avtalen, exempelvis när det g</span><span>äller tolkningen av icke tariffä</span><span>ra handelshinder vid användandet av importrestriktioner på jordbruksvaror för att gynna den egna inhemska matproduktionen. I avtalen finns </span><span>r</span><span>endez-vous-</span><span>klausuler</span><span> som innebär att man ska ha fortsatta förhandlingar om r</span><span>egler för investeringar, patent och</span><span> offentlig upphandling. Vid dessa förhandlingar är det centralt att EU:s egenintressen inte får styra. </span><span>Sverige bör inom EU verka för handelsavtal med </span><span>länder i Afrika, Västindien och Stilla havet (</span><span>AVS-länderna</span><span>)</span><span> som ta</span><span>r sin utgångspunkt i A</span><span>genda 2030 och en samstämmig utvecklingspolitik. Detta bör riksdagen </span><span>ställa sig bakom och </span><span>ge regeringen till känna.</span>
</p>
<h2 style="margin-left:28.8pt; t-i:-28.8pt">
<span>5.2</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">      </span><a name="_Toc499017815"><span>Utvecklingssamarbete</span></a>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Vänsterpartiets utgångspunkt är den internationella solidariteten. Vår kamp för rättvisa och jämställdhet varken börjar eller slutar vid Sveriges gränser. Därför arbetar vi för ett högt bistånd av hög kval</span><span>itet</span><span>. Vi vill att utvecklingssamarbetet ska utgå från mottagarnas prioriteringar, inte från våra egenintressen i </span><span>den rika världen </span><span>eller som ett maktmedel mot mottagarna. Allt utvecklingsbistånd ska utgå från respektive mottagarlands egna behov. Det ska respektera dess suveränitet och inte förknippas med politiska eller ekonomiska villkor. Ägandeskap är en fråga om demokrati men också om effektivitet. Ska biståndsmedlen leda till långsiktiga förändringar krävs att mottagaren äger sin egen utveckling.</span>
</p>
<p>
<span>Afrika </span><span>söder om Sahara </span><span>är utan tvekan den </span><span>region</span><span> som står inför störst utmaningar när det kommer till ekonomisk utveckling, fattigdom, jämställdhet, demokrati, fred och mänskliga rättigheter. Vänsterpartiet anser att Afrika, utifrån kontinentens många och svåra utmaningar, måste prioriteras i det svenska utvecklingssamarbetet.</span><span> Vänsterpartiets politik inom det internationella utvecklingssamarbetet utvecklas i motionen</span><span> </span><span>En svensk utvecklingspolitik för rättvisa, jämställdhet och hållbar utveckling</span><span> </span><span>(2017/18:555</span><span>).</span><span> </span>
</p>
<h2 style="margin-left:28.8pt; t-i:-28.8pt">
<span>5.3</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">      </span><a name="_Toc499017816"><span>Skuldavskrivningar</span></a>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>När många stater i Afrika</span><span> söder om Sahara</span><span> i dag tar steg mot demokrati och ekonomisk utveckling gör de det tyngda av skulder som ofta befolkningen eller de nuvarande ledarna inte beslutat om. Kostnaderna för räntor och amorteringar tar viktiga resurser från välfärds- och infrastruktursatsningar. Samtidigt innebär skuldsättningen en maktförskjutning från det skuldsatta landet till långivarna, något som inte minst IMF och Världsbanken har använt sig av för att påtvinga många afrikanska länder en ekonomisk politik de inte velat genomföra.</span>
</p>
<p>
<span>Flera länder i regionen har </span><span>skulder </span><span>som </span><span>är att betrakta som illegitima. Lånen gavs till icke-demokratiska regimer trots att långivarna var fullt medvetna om att lånen aldrig skulle komma befolkningen till del. </span>
</p>
<p>
<span>Omfattande skuldavskrivningar har genomförts för de fattigaste länderna. Mellan 1998 och 2010 sjönk skuldbördan för HIPC-länderna (Heavily Indebted Poor Countries) från 20 </span><span>till 5 procent av statsutläggen.</span><span> Men vi ser nu hur skulderna snabbt ökar i spåren av den ekonomiska krisen samt ökade kostnader för livsmedel och drivmedel. Trots en skuldsanering på hela 120 miljarder USD har statsskulderna i en rad länder snabbt ökat och börjat nå ohållbara nivåer igen. </span><span>Vi ser början på en ny skuldkris där fattiga lä</span><span>nder som Mo</span><span>ҫ</span><span>ambique </span><span>och</span><span> Ghana</span><span> inte klarar av att betala sina skulder. I oktober 2</span><span>016 meddelade Mo</span><span>ҫ</span><span>ambique att landet inte kunde </span><span>betala sina skulder till privata</span><span> långivare. Ghana är redan beroende av lån från IMF och Världsbanken för att kunna betala de höga räntorna</span><span> på landets skulder till privata</span><span> långivare. </span><span>Även </span><span>Zambia ligger i riskzonen.</span><span> Vänsterpartiets </span><span>politik avseende</span><span> skuldavskrivningar utvecklas i motionen </span><span>En svensk utvecklingspolitik för rättvisa, jämställdhet och hållbar utveckling</span><span> (2017/18:555</span><span>).</span>
</p>
<h2 style="margin-left:28.8pt; t-i:-28.8pt">
<span>5.4</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">      </span><a name="_Toc499017817"><span>Diplomatisk närvaro</span></a>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Omfattande kontakter och relationer mellan Sverige och Afrika </span><span>söder om Sahara </span><span>har byggts upp under decennier genom invandrade svenskar med rötter i </span><span>regionen</span><span>, de gångna årtiondenas folkliga solidaritetsarbete med Afrika </span><span>söder om Sahara </span><span>och Sverige</span><span>s utvecklingssamarbete med flera</span><span> stater</span><span> i regionen</span><span>. Sverige har i flera afrikanska länder ett gott anseende. Vårt land har i många fall kunnat spela en viktig roll i arbetet för demokrati och självständighet. Sverige skulle även i framti</span><span>den kunna spela en positiv roll</span><span> samtidigt som Sverige skulle kunna dra nytta av de erfarenheter och d</span><span>en kunskap som finns i regionen</span><span>. Vänsterpartiet vill se ett utökat samarbete och utbyte mellan Sverige och Afrika</span><span> söder om Sahara,</span><span> både när det kommer till kontakterna mellan stater och när det kommer till utbyte mellan folkrörelser och enskilda människor. Ett utökat och fördjupat samarbete mellan Sverige och Afrika </span><span>söder om Sahara </span><span>kommer att kräva en förstärkt svensk diplomatisk närvaro i </span><span>regionen</span><span>.</span>
</p>
<h2 style="margin-left:28.8pt; t-i:-28.8pt">
<span>5.5</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">      </span><a name="_Toc499017818"><span>Migration</span></a>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Afrika söder om Sahara rymmer några av de länder som flest människor flyr ifrån och de med störst antal internflyktingar, men också några av de främsta mottagarna av flyktingar. </span>
</p>
<p>
<span>Migration</span><span> har många olika orsaker. En del människor tvingas på flykt </span><span>p.g.a.</span><span> förföljelse, förtryck </span><span>eller</span><span> miljöförstöring. Andra har aktivt valt att lämna sitt land för att förbättra sina livsvillkor</span><span> eller </span><span>p.g.a.</span><span> kärlek</span><span>. Migration i alla dess former påverkar förutsättningarna för utveckling på gott och på ont. Därför är det centralt att migrationspolitikens alla delar </span><span>är </span><span>samstämmiga med utvecklingspolitiken. Att rekordmånga människor befinner sig på flykt</span><span> i dag borde leda till att fler</span><span> stater, framför allt i den rika delen av världen, tar ett större ansvar för att erbjuda människor en fristad, men också för att finna konstruktiva lösningar på hur migrationen ska hanteras. I stället ser vi hur Europa </span><span>och USA </span><span>stäng</span><span>er </span><span>sig alltmer</span><span>.</span><span> </span><span>G</span><span>enom att införa gränskontroller och sluta avtal med </span><span>tvivelaktiga stater, genom att bygga murar och inför</span><span>a</span><span> inreseförbud</span><span>. </span>
</p>
<p>
<span>Människor från</span><span> Afrika söder om Sahara utgör</span><span> majoriteten av de hundratusentals flyktingar som </span><span>tar</span><span> sig till Libyen för att undgå krig, förf</span><span>öljelse eller extrem fattigdom. Förhoppningen är </span><span>ofta</span><span>st</span><span> att </span><span>kunna ta sig vidare t</span><span>i</span><span>ll</span><span> Europa. Amnesty</span><span>, Human Rights Watch och FN har vittnat om</span><span> fruktansvärda övergrepp i form av</span><span> </span><span>sex</span><span>uellt våld, dödande, tortyr och religiös förföljelse längs smuggelv</span><span>ägarna till och från Libyen. </span>
</p>
<p>
<span>EU har svarat med </span><span>ytterligare insatser för att </span><span>stoppa människor på flykt.</span><span> EU-kommissionen har drivit igenom en blandning av främjande och tvingande åtgärder för att få andra stater, framför allt i Afrika, att hindra migranter från att ta sig mot Europa. Ambitionerna att förhindra människor från att tvingas fly kan låta välmenande, men i realiteten handlar det om att hindra människor från att röra sig snarare än att bekämpa anled</span><span>ningen till att de behöver fly.</span>
</p>
<p>
<span>Utvecklingspolitiken har en viktig roll i att bekämpa migrationens orsaker, såsom fattigdom, förföljelse, krig, förtryck och miljöförstöring. Men utvecklingspolitiken och biståndsinsatser får aldrig användas för att hindra människor från att fly eller ta sig just till Europa.</span><span> Det går emot biståndets principer, det är kontraproduktivt och riskerar </span><span>att </span><span>leda till att grundläggande mänskliga rättigheter, inkluderat asylrätten</span><span>,</span><span> kränks. </span><span>För Vänsterpartiet är det centralt att det alltid ska vara de fattigas perspektiv på utveckling som styr var och hur biståndet bedrivs. </span><span>Agenda 2030 ska vara vägledande i detta arbete. </span><span>När utvecklingen inom EU går åt fel håll måste Sverige stå upp för asylrätten och de grundläggande pr</span><span>inciperna för effektivt bistånd</span><span> samt visa hur migration och utveckling hänger ihop och kan stärka varandra. </span><span>Sverige ska som enskilt land såväl som inom EU och FN verka för en migrationspolitik som utgår från Agenda 2030. Detta bör riksdagen ställa sig bako</span><span>m och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<p>
<span>Vänsterpartiets politik avseende migration och utveckling utvecklas i motionen </span><span>En svensk utvecklingspolitik för rättvisa, jämställdhet och hållbar utveckling</span><span> (2017/18:555</span><span>). Vår politik för asylrätten utvecklas i motionen </span><span>En mänsklig och rättssäker flyktingpolitik</span><span> (2017/18:1939</span><span>).</span>
</p>
<h1 style="margin-left:21.6pt; t-i:14.2pt">
<span>6</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">        </span><a name="_Toc499017819"><span>Utvecklingen i Afrika söder om Sahara</span></a>
</h1>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Samtliga länder i Afrika söder om Sahara </span><span>låter sig inte beskrivas vart och ett inom ramen för en riksdagsmotion. I denna motion har vi därför valt att lyfta fram en handfull länder, väl medvetna om att mycket finns att säga om utvecklingen i de länder</span><span> som inte nämns i denna motion.</span>
</p>
<h2 style="margin-left:28.8pt; t-i:-28.8pt">
<span>6.1</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">      </span><a name="_Toc499017820"><span>Sydafrika</span></a>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>De demokratiska valen 1994 innebar ett nytt kapitel i Sydafrikas historia. Nästan fem decennier av apartheidpolitik avslutades och Sydafrikas medborgare fick, oavsett etnicitet och hudfärg, formellt samma rättigheter. Att apartheid föll var ett resultat av decennier av folkligt motstånd i Sydafrika, solidaritetsrörelsernas arbete och de omfattande handelssanktionerna mot landet. Att Sydafrika blev en demokrati innebar att landet kunde gå från internationell isolering till att bli en viktig internationell aktör. Sydafrika</span><span> är i dag medlem av G20-gruppen</span><span> (e</span><span>n grupp bestående av nitton större ekonomier och EU som diskuterar ekonomiska och politiska frågor)</span><span>,</span><span> </span><span>en av de största ekonomierna </span><span>på kontinenten </span><span>och en central kraft inom</span><span> </span><span>Afrikanska </span><span>u</span><span>nionen.</span>
</p>
<p>
<span>Sydafrikas stora utmaningar upphörde inte med de demokratiska valen 1994. De ekonomiska klyftorna i landet är fortfarande bland de största i världen och sammanfaller fortfarande i stora delar med sydafrikanernas hudfärg. Fattigdom, arbetslöshet, kriminalitet och korruption utgör fortfarande centrala utmaningar.</span>
</p>
<p>
<span>Sverige inledde sitt utvecklingssamarbete med Sydafrika på </span><span>19</span><span>60-talet genom humanitärt stöd till ANC. I samband med demokratiseringen av Sydafrika övergick </span><span>utvecklingssamarbetet till ett mer traditionellt bilateralt utvecklingssamarbete. Sedan millennieskiftet har det svenska utvecklingssamarbetet successivt minskat och fokuseras i dag framför allt på frågor som rör hiv/aids. </span><span>Sverige och Sydafrika har </span><span>goda relationer och Sverige har, mycket </span><span>tack var</span><span>e</span><span> vårt engagemang mot apartheid, </span><span>fortsatt et</span><span>t</span><span> gott rykte i Sydafrika</span><span>.</span><span> Relationerna och ryktet har dock befläckats av </span><span>Sveriges försäljning av </span><span>JAS-</span><span>plan till Sydafrika – e</span><span>n </span><span>affär </span><span>som kantats av anklagelser om korruption och där många ansåg att Sverige utnyttjat sitt goda rykte på ett tvivelaktigt sätt.</span>
</p>
<p>
<span>I december 2013 upphör</span><span>de</span><span> det svenska bilaterala utvecklingssamarbetet med Sydafrika. I stället sk</span><span>ulle </span><span>samarbetet fortsätta genom s.k. aktörssamverkan. </span><span>Fyra år senare kan vi konstatera att handelsförbindelser och ekonomiska intressen har dominerat relationerna mellan Sverige och Sydafrika. Detta samtidigt som </span><span>behoven av utbyte och samarbete </span><span>mellan myndigheter, högskolor, kultur och civila samhället i våra båda länder</span><span> är stora. </span><span>Riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att ta fram en strategi för framtida aktörssamverkan mellan Sydafrika och Sverige. Detta bör riksdagen </span><span>ställa sig bakom och </span><span>ge regeringen till känna.</span>
</p>
<h2 style="margin-left:28.8pt; t-i:-28.8pt">
<span>6.2</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">      </span><a name="_Toc499017821"><span>Zimbabwe</span></a>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Zimbabwe har under en längre tid varit en auktoritär stat där yttrande- och mötesfriheten varit starkt begränsad och där oppositionella levt under konstant hot om förföljelse, utomrättsliga arresteringar och tortyr. President Robert Mugabe </span><span>och hans parti Zanu-PF </span><span>har styrt landet sedan </span><span>självstän</span><span>digheten 1980, m</span><span>ed undantag f</span><span>ör</span><span> en period av samregerande med oppositionen 2009–2013</span><span>, vilket gör att Zimbabwe har fungerat som en enpartistat sedan fri</span><span>görelsen från kolonialmakterna.</span>
</p>
<p>
<span>Efter självständigheten sattes et</span><span>t återuppbyggnadsprogram igång. Grundskolan blev allmän och avgiftsfri</span><span>,</span><span> </span><span>f</span><span>attiga zimbabwier fick rätt till fri häls</span><span>ovård och minimilöner infördes. I</span><span> </span><span>dag var det länge sedan Mugabe </span><span>lämna</span><span>de</span><span> </span><span>de</span><span> visioner och ideal </span><span>han till en början hade. Nu går hans</span><span> egen maktposition </span><span>ständigt </span><span>före den zimbabwiska befolkningens bästa. Situationen i Zimbabwe är och har inte varit enkel </span><span>och </span><span>regimen</span><span> bär huvud</span><span>ansvar</span><span>et</span><span> för den politiska och ekonomiska situationen som drabbar zimbabwier</span><span>na</span><span> oerhört hårt.</span>
</p>
<p>
<span>Zimbabwe är i dag i stort behov av en verklig jordreform där den svarta befolkningen får tillbaka den jord de bestals på under det brittiska kolonialstyret. Men när Mugabe använt jordfrågan och en retorik om kolonialism, så har det handlat </span><span>om att skapa legitimitet för hans</span><span> egen regim och misskreditera den brokiga oppositionen mot hans styre, inte om rättvisa för befolkningen.</span>
</p>
<p>
<span>Mugabe har nu hunnit fylla 93 år och vad som väntar när han lämnar presidentposten är oklart. </span><span>Sverige bör tydligt stödja försöken till försoningsprocess i Zimbabwe</span><span>,</span><span> ökad respekt för de mänskliga rättigheterna</span><span> och en övergång till demokratiskt styre. År </span><span>2000 avbröt Sverige sitt b</span><span>ilaterala bistånd till Zimbabwe. S</span><span>töd har i stället getts framför allt via FN och frivilligorganisationer. Den humanitära situationen i landet är allvarlig och fattigdomen ökar snabbt. Sverige</span><span> bör därför ha beredskap för att kunna återuppta bilateralt bistånd till Zimbabwe så fort det finns tecken på en stärkt, stabil och varaktig respekt för de mä</span><span>nskliga rättigheterna i landet.</span>
</p>
<h2 style="margin-left:28.8pt; t-i:-28.8pt">
<span>6.3</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">      </span><a name="_Toc499017822"><span>Demokratiska republiken Kongo</span></a>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>I få länder har plundringen och den ekonomiska exploateringen tagit sig så blodiga uttryck som i Demokratiska republiken Kongo, DRK. Utländska makters och multinationella företags kamp om landets naturresurser har varit en röd tråd genom DRK</span><span>:s historia.</span>
</p>
<p>
<span>Det blodigaste kriget i världen efter andra världskrigets slut ägde rum mellan 1998 och 2003 i DRK och kostade </span><span>mellan </span><span>tre </span><span>och</span><span> fem miljoner människoliv. Kvinnor drabbades särskilt hårt, våldtäkter systematiserades och användes som ett massförstörelsevapen i krigföringen samtidigt som mödradödligheten nådde fruktansvärda nivåer i de krigshärjade områdena. Det finns uppgifter om att så många som två miljoner kvinnor blivit våldtagna under och efter inbördeskriget.</span>
</p>
<p>
<span>En bräcklig fred framförhandlades under våren 2008 mellan rebelledaren Laurent Nkunda, ett tjugotal rebellgrupper och DRK:s president Joseph Kabila. Men inte hel</span><span>ler detta avtal har hållits särskilt bra. Fortfarande pågår det stridigheter i landet, framför allt i de östra delarna. </span><span>Den politiska spänningen har ökat </span><span>i landet </span><span>sedan </span><span>en konflikt uppst</span><span>ått om när och hur kommande presidentval ska hållas. Ännu är valprocessens framtid oklar. </span><span>I mars 2017 kidnappades </span><span>FN-</span><span>medarbetarna </span><span>Zaida Catalán</span><span> från Sverige och </span><span>Michael Sharp</span><span> från USA </span><span>samt deras kongolesiska tolk Betu Tshintela i Kasairegionen</span><span>. Sena</span><span>re s</span><span>amma månad hittades de mördade.</span>
</p>
<p>
<span>Fred i DRK förutsätter att plundringen av landets naturtillgångar upphör</span><span> och</span><span> att vinsterna från landets gruv</span><span>or kommer befolkningen till del</span><span>. Ska en långsiktigt hållbar fred byggas måste landets kvinnor inkluderas i framtida fre</span><span>ds- och försoningsprocesser. FN:s </span><span>agenda</span><span> för kvinnor, fred och säkerhet</span><span> med grund i säkerhetsrådsresolution </span><span>1325 är i detta sammanhang </span><span>ett </span><span>central</span><span>t</span><span> verktyg.</span>
</p>
<p>
<span>Kampen om mineralerna är fortfarande en av de avgörande faktorer som driver stridigheterna vidare. Ansvaret för våldet och kriget i DRK vilar tungt på de multinationella företag som är verksamma i landet och de länder som backar upp dem. I många fall har utländska företag beväpnat och finansierat lokala rebellgrupper och miliser samt spelat ut dem mot varandra för att garantera sin egen verksamhet.</span>
</p>
<p>
<span>Vänsterpartiet menar att de företag som importerar naturresurser bör se till att framställningen sker under förhållanden där rätten till liv kan skyddas och där mänskliga rättigheter inte kränks. Varje långsiktig lösning på konflikten måste garantera detta. Sverige måste i FN och EU kraftfullt verka för ett ingripande mot plundringen av Demokratiska republiken Kongos naturtillgångar. Detta bör riksdagen </span><span>ställa sig bakom och </span><span>ge regeringen till känna.</span>
</p>
<h2 style="margin-left:28.8pt; t-i:-28.8pt">
<span>6.4</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">      </span><a name="_Toc499017823"><span>Senegal</span></a>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Senegal är ett av de politiskt och ekonomiskt viktigaste länderna i Västafrika. </span><span>Efter självständigheten från Frankrike 1960 utvecklades Senegal till en enpartistat fram till </span><span>19</span><span>70-talet då flera partier</span><span> började </span><span>till</span><span>åtas</span><span>. Landet är ett av få i regionen som aldrig haft militärstyre</span><span> och flera d</span><span>emokratiska framsteg har skett. Men fortfarande är behoven stora av en mer rättvis fördelning av landets resurser och en ökad respekt för de mänskliga rättigheterna</span><span>. 2010 beslutade den borgerliga regeringen att stänga den svenska ambassaden i Dakar, ett </span><span>beslut som Vänsterpartiet kritiserade.</span><span> I</span><span> </span><span>dag finns e</span><span>n svensk honorärkonsul i Dakar.</span>
</p>
<p>
<span>I </span><span>Senegal </span><span>pågår </span><span>också en av Afrikas längsta, men samtidigt kanske mest bortglömda, konflikter. Sedan tidigt </span><span>19</span><span>80-tal har i lan</span><span>dets södra provinser, Casamance</span><span>området, rests krav på ökat självstyre. 1990 tog delar av självständighetsrörelsen till vapen</span><span> genom Rörelsen för Casamances demokratiska krafter (MFDC)</span><span>. Främst Guniea-Bissau, men även tidvis Gambia, har dragits in i konflikten som därigenom påverkat hela regionen negativt. Åtskilliga fredsavtal har undertecknats, men den pågående fredsprocessen är ytterst bräcklig och de brutna löftena är många. </span><span>MFDC:s ensidiga vapenvila från 2014</span><span> </span><span>bröts bara månader efter </span><span>att </span><span>den utlysts. Samtidigt är striderna mindre intensiva i</span><span> </span><span>dag än tidigare. </span><span>Världssamfundet bör engagera sig för att stärka fredsprocessen och förhindra att konflikten blossar upp igen.</span>
</p>
<h2 style="margin-left:28.8pt; t-i:-28.8pt">
<span>6.5</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">      </span><a name="_Toc499017824"><span>Gambia</span></a>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Den 1 december 2016 röstade det gambiska folket bort Yahya Jammeh från den presidentpost han innehaft i 22 år </span><span>sedan </span><span>kupp</span><span>en</span><span> 1994. Adama Barrow vann valet med tydlig marginal.</span><span> </span><span>Jammehs styre har kännetecknats av en stenhård kontroll av medborgarna, </span><span>varför</span><span> oppositionen har anklagat honom för människorättsbrott och krävt att han ställs inför rätta. Inför valet anklagade Human Rights Watch Jammeh för att ha tystat sina kritiker med våld. Två aktivister up</span><span>pgavs ha dött i häkten, och </span><span>dussintals människor rapporterade</span><span>s ha </span><span>fängslats och </span><span>nekats vård och rättsligt stöd.</span>
</p>
<p>
<span>Till en början erkände Jammeh resultatet och meddelade att han var redo att lämna presidentposten, vilket var en välkommen överraskning både i och utanför Gambia. Efter att landets valkommission upptäckte vissa oegentligheter i valprocessen, som dock inte ans</span><span>ågs ha</span><span> påverka</span><span>t</span><span> valutgången, ifrågasatte Jammeh valr</span><span>esultatet och krävde ett omval.</span>
</p>
<p>
<span>Efter påtryckningar från omvärlden, inte minst grannlandet Senegal</span><span>, E</span><span>cowas</span><span> </span><span>(Västafrikanska staternas ekonomiska gemenskap)</span><span>, Afrikanska u</span><span>nionen</span><span> och FN:s säkerhetsråd lämnade Jammeh makten och landet. </span><span>Med sig tog han </span><span>knap</span><span>pt 100 miljoner svenska kronor som han stulit från statskassan. </span><span>Ha</span><span>n befinner sig nu i exil i den st</span><span>enhårda dik</span><span>taturen Ekvatorialguinea.</span>
</p>
<p>
<span>Förväntningarna är höga på Adama Barrow som under valrörelsen </span><span>lova</span><span>de a</span><span>tt </span><span>han skulle </span><span>få fart på ekonomin </span><span>och</span><span> riva upp en del av Jammehs mer kontroversiella be</span><span>slut, som att landet ska lämna s</span><span>amväldet och Internationella brottmålsdomstolen (ICC).</span><span> Barrow lovade också</span><span> </span><span>att alla politiska fångar skulle</span><span> friges och aviserade </span><span>även</span><span> planer på att tillsätta en sannings- och försoningskommission. </span><span>Omvärldens stöd är nu viktigt för att garantera en fortsatt fredlig och demokratisk utveckling i Gambia. </span><span>Sverige ska som enskilt land såväl som medlem i EU och FN verka för en demokratisk, fredlig och stabil utveckling i Gambia. Detta bör riksdagen ställa sig bakom</span><span> och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<h2 style="margin-left:28.8pt; t-i:-28.8pt">
<span>6.6</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">      </span><a name="_Toc499017825"><span>Nigeria</span></a>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Nigeria</span><span>, Afrikas folkrikaste land, skulle också </span><span>kunna vara ett mycket rikt land. Landets enorma oljetillgångar skulle ha kunnat användas till att radikalt minska landets fattigdom och ligga till grund för ekonomisk utveckling. </span><span>Nigeria är</span><span> Afrikas största </span><span>oljeproducent och en av världens tio största </span><span>exportör</span><span>er</span><span> av olja. </span><span>Naturgasreserverna är också bland de största i världen och det finns även gott om</span><span> kol, järnmalm, tenn, uran, fosfater, kalksten och marmor</span><span> i landet. </span><span>Oljan står för</span><span> runt</span><span> 20 procent av BNP och </span><span>omkring </span><span>95 procent av exportinkomsterna. I stället</span><span> för att gagna befolkningen </span><span>har oljeintäkterna finansierat några av kontinentens grymmaste diktatorer och skapat enorma vinster för de multinationella företag som är verksamma i landet. 1999 ersattes den dåvarande militärdiktaturen av civilt styre, men inte heller detta har </span><span>lett till att man lyckats</span><span> omsätta oljeintäkter</span><span>na till fattigdomsbekämpning eller förbättra</span><span> respekten för de mänskliga rättigheterna i någon störr</span><span>e utsträckning.</span>
</p>
<p>
<span>Trots de stor</span><span>a</span><span> naturtillgångarna lever större delen av befolkningen av inkomster från traditionellt jordbruk, småskalig handel och enkel tillverkningsindustri. </span><span>För stora delar av befolkningen är förorenade vattendrag och åkermarker det enda synliga resultatet av den enorma oljeutvinningen. </span><span>Oljeindustrin är i praktiken näst intill oreglerad i Nigeria, då de lagar </span><span>och regleringar </span><span>som finns inte </span><span>efterlevs, vilket givetvis </span><span>utnyttjas av oljeindustrin.</span>
</p>
<p>
<span>Det är också mycket svårt att få kompensation för de skador som orsakats av oljeindustrin. Kvinnor är nästan helt utestängda från kompensationsprocesserna, enligt Amnesty. </span><span>I en rapport från 2011 beskrev FN:s miljöprogram Unep hur en katastrofal humanitär situation uppstått efter årtionden av </span><span>oljeutvinning</span><span> i</span><span> Nigerdeltat. </span><span>M</span><span>öjligheterna </span><span>till försörjning</span><span> </span><span>har </span><span>raserats eftersom</span><span> jordbruk och fiske slagits ut</span><span>. D</span><span>ricksvattnet är på många håll allvarligt förgiftat. Unep </span><span>bedömde </span><span>nedsmutsningen </span><span>som </span><span>så omfattande att en sanering sannolikt skulle bli den största i sitt slag i världen</span><span> och </span><span>anklagade både regeringen och Shell</span><span> </span><span>för att h</span><span>a struntat i miljöregler och</span><span> fört allmänheten bakom ljuset.</span>
</p>
<p>
<span>Unep har också föreslagit att en särskild fond om inledningsvis 1 miljard USD upprättas för att påbörja saneringen. Amnesty International kräv</span><span>er</span><span> att Shell ska bidra med det fulla beloppet för att starta upp fonden och därmed visa att de är redo att börja ta sitt ansvar.</span><span> </span><span>2015, sex år efter två stora oljeläckor i Bodo</span><span> i Nigerdeltat</span><span>, nådde Shell och befolkningen en uppgörelse vilket innebär att Shell sk</span><span>ulle</span><span> </span><span>betala 35 miljoner pund till 15</span><span> </span><span>600 individer och 20 miljoner pund till samhället.</span><span> </span><span>Amnesty menar dock att Shell inte tagit ansvar för föroreningarna i Nigerdeltat och inte bidragit till saneringen på det sätt de påstår. De har beskrivit oljeutsläpp som mindre än de faktiskt är och skyllt på omständigheter bortom deras kontroll när det i själva verket handlat om bristande underhåll i deras anläggningar. Det går i vissa fall inte att särskilja platser som </span><span>Shell påstår är sanerade frå</span><span>n platser som in</span><span>te är sanerade, enligt Amnesty.</span>
</p>
<p>
<span>I flera fall har lokala protester </span><span>mot oljeutvinngen </span><span>slagits ned med brutalitet</span><span>. </span><span>I juni 2009 utlovade regeringen amnesti och kontanter i utbyte mot avväpning</span><span> för de väpnade grupper som stridit i Nigerdeltat. Sedan dess har det varit relativt lugnt, men nu börjar läget bli oroligt igen då framtiden för amnestiprogrammet från 2009 är osäker och flera av de satsnin</span><span>gar som utlovats inte infriats.</span>
</p>
<p>
<span>Vänsterpartiet anser att de multinationella företagen måste ta sitt ansvar för att en större del av oljeintäkterna kommer nigerianerna till del, att den omfattande miljöförstöringen upphör och att den omfattande korruptionen upphör</span><span>. Vänsterpartiet menar att skadeståndet från Shell är </span><span>otillräckligt, men </span><span>ett bra första steg</span><span>. Därför</span><span> står</span><span> vi</span><span> bakom Amnestys krav om att Shell bör bidra med 1 miljard USD till den fond som Unep föreslagit</span><span>. </span><span>Sverige bör </span><span>som enskilt land såväl som medlem i EU och FN </span><span>verka för att oljebolagen som är verksamma i Nigerdelt</span><span>at tar sitt ansvar och bidrar till att starta en fond för sanering av regionen. Detta bör riksdagen </span><span>ställa sig bakom och </span><span>ge regeringen till känna.</span>
</p>
<h2 style="margin-left:28.8pt; t-i:-28.8pt">
<span>6.7</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">      </span><a name="_Toc499017826"><span>Mali</span></a>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Under 20 års ti</span><span>d, mellan 1992 och 2012</span><span>,</span><span> var Mali</span><span> en relativt stabil demokrati. När ett inbördeskrig bröt ut i januari 2012 och en militärkupp genomfördes i mars samma år riktades världens blickar mot </span><span>Mali. </span><span>U</span><span>tvecklingen har varit dramatisk de senaste åren, men bottnar i grundläggande problem i Mali som går flera decennier til</span><span>lbaka.</span>
</p>
<p>
<span>Mali är ett av världens fattigaste </span><span>och mest biståndsberoende </span><span>länder, </span><span>nä</span><span>ra</span><span> tre av fyra malier lever på mindre än två dollar om dagen. Utbildningsnivån är mycket låg, </span><span>endast strax över</span><span> var fjärde invånare kan läsa och skriva. </span><span>M</span><span>edellivslängden </span><span>är</span><span> en av de</span><span> lägsta i världen</span><span> </span><span>p.g.a.</span><span> undernäring </span><span>och</span><span> bristande sjuk- och hälsovård. </span><span>Centralregeringen har alltid varit svag. Under decennier har befolkningen i norra Mali, huvudsakligen tuareger, upplevt att de diskriminerats av regeringen och vid en rad tillfällen revolterat. Dessa stora utmaningar har förvärrats av klimatförändringar, ökande livsmedelspriser, en växande narkotikahandel genom Sahara och väpnade konflikter i grannländerna.</span>
</p>
<p>
<span>Omfattande folkliga protester 1991 banade väg för politiska reformer och ökad respekt för de mänskliga rättigheterna. Under de två kommande decennierna genomförde Mali en rad i grunden demokratiska val, men den politiska ledningen i Bamako lyckades inte hantera landets grundläggande utmaningar. Efter Gaddafis fall skedde ett starkt inflöde av vapen från Libyen och turbulensen i regionen underblåste det redan starka folkliga missnöje som brett ut sig, inte minst i de norra delarna av landet. Denna utveckling i kombination med att flera militanta islamistiska grupper etablerat sig i landet utgjorde grundorsakerna till att inbördeskriget blossade upp 2012.</span>
</p>
<p>
<span>Trots flera förhandlingar och att ett fredsavtal ingicks 2015 har striderna fortsatt och läget är alltjämt instabilt.</span><span> Flera terrorattacker har</span><span> genomförts under senare tid</span><span>,</span><span> </span><span>bl.a. </span><span>mot de</span><span>n</span><span> </span><span>internationell</span><span>a</span><span> FN-insats</span><span> som</span><span> övervakar säkerheten i landet</span><span> </span><span>och </span><span>som Sverige deltar i. I norra delarna av landet har den humanitära </span><span>situatione</span><span>n</span><span> varit svår, då </span><span>hjälpinsatser hindrats av de</span><span>n</span><span> våldsamma situationen</span><span>,</span><span> och 2015 varnade FN för svä</span><span>ltkatastrof.</span>
</p>
<p>
<span>Sedan </span><span>19</span><span>90-talet bedriver Sverige utvecklingssamarbete med Mali. I samband med kuppen 2012 avbröts det bilaterala stödet och det svenska biståndet kanaliserades i stället via FN-organ och frivilligorganisationer. I april 2013 återupptogs det bilaterala biståndet. </span><span>Sverige har också varit en stor givare av humanitärt bistånd till M</span><span>ali</span><span>. </span><span>Vänsterpartiet anser att det är av stor vikt att Sverige bedriver ett långsiktigt utvecklingssamarbete med Mali och välkomnade att regeringen 2010 beslutade att öppna en svensk ambassad i Bamako.</span>
</p>
<h2 style="margin-left:28.8pt; t-i:-28.8pt">
<span>6.8</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">      </span><a name="_Toc499017827"><span>Burkina Faso</span></a>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Efter självständigheten 1960 präglades Burkina Fasos politiska liv av kupper och ekonomiska kriser</span><span>. </span><span>Efter 55 år av självständighet genomförde </span><span>så </span><span>Burkina Faso sitt första verkligt demokratiska val</span><span>,</span><span> den 29 november 2015. </span><span>Befolkningen i Burkina Faso har åter visat oss att det inte finns någon starkare kraft än kvinnor och män som går ihop för förändring. År 2014 tvingade man genom omfattande protester landets auktoritäre president Blaise Compaoré att avgå efter 27 år vid makten. Därefter har man förhindrat försök från både den gamla eliten och militären att ta makten i landet. Bland annat misslyckades en militärkupp i september 2015, mycket tack vare omfattande folkliga protester.</span>
</p>
<p>
<span>Valet i Burkina Faso visar också återigen att svenskt utvecklingssamarbete gör skillnad. Sverige bedriver sedan 2001 utvecklingssamarbete med Burkina Faso. Sveriges bistånd har aldrig varit stort, men Sverige har varit den ledande givaren när det kommer till </span><span>att stötta arbete för </span><span>demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. När välj</span><span>arna kom till vallokalerna 2015</span><span> möttes de av valinstruktionsaffischer </span><span>som tagits fram med svenskt stöd</span><span>. Valet övervakades av </span><span>bl.a.</span><span> civilsamhällets valobservatörer från organisationen Codel som fått stöd av svenska Diakonia.</span>
</p>
<p>
<span>Länge såg det ut som om Sverige inte skulle vara på plats under den demokratiska revolutionen och att de modiga demokratiaktivisterna inte skulle få något svenskt stöd. År 2012 meddelade dåvarande biståndsminister Gunilla Carlsson att Sveriges bistånd till Burkina Faso skulle avvecklas. När den rödgröna regeringen tillträdde 2014 kom regeringen och Vänsterpartiet överens om att avbryta utfasningen och fortsätta med ett långsiktigt utveckl</span><span>ingssamarbete med Burkina Faso.</span>
</p>
<p>
<span>Burkina Faso står inför flera stora och komplexa utmaningar, och behoven av utvecklingssamarbete är fortfarande mycket stora.</span><span> </span><span>Landet är i dag ett av</span><span> världens fattigaste länder, på</span><span> plats 185 av 188 på Human Development Index.</span><span> Genom sitt läge i Sahel </span><span>(en region som sträcker sig tvärs över kontinenten från norra Senegal i väster till Sudan i öster) </span><span>är Burkina Faso ett av de länder som riskerar att drabbas hårdast av klimatförändringarna. </span><span>De </span><span>delade</span><span> gränserna med en rad sköra stater, </span><span>t.ex.</span><span> Mali och Elfenbenskusten, som under de senaste åren härjats av </span><span>väpna</span><span>de konflikter utgör också en utmaning.</span><span> Demokratin är fortfarande skör, och under kommande år behövs stora insatser för att konsolidera framsteg, genomföra reformer, bygga demokratiska institutioner och förstärka respekten för de mänskliga rättigheter</span><span>na. </span><span>Den stabilitet vi ser i dag i Burkina Faso kan inte tas för given. Sverige har goda möjligheter att på flera av dessa områden göra skillnad.</span><span> På grund av en </span><span>väldigt konservativ kvinnosyn</span><span> har Burkina Faso bland världens högsta nivåer</span><span> av tidiga äktenskap och tvångsäktenskap, </span><span>samt</span><span> </span><span>bland de sämsta nivåerna </span><span>när det gäller användning av preventivmedel.</span><span> Könsrelaterat våld är ett an</span><span>nat stort problem.</span>
</p>
<p>
<span>I juli</span><span> 2016</span><span> antog Burkina Fasos regering en ny plan för ekonomisk och social utveckling. </span><span>U</span><span>nder </span><span>2016–</span><span>2020 </span><span>ska en </span><span>satsning på</span><span> 26,3 miljarder dollar </span><span>höja levnadsstandarden för befolkningen. </span><span>Fokus ligger på att </span><span>minska barn- och mödradödlighet och fattigdomsbekämpning, </span><span>och resultat har redan börjat synas.</span>
</p>
<p>
<span>Vänsterpartiet har i budgetförhandlingarna drivit på för en ökad prioritering av biståndet till Burkina Faso, och regeringen har lyssnat. En ny landstrategi ska nu ersätta den tidigare som sedan länge är förl</span><span>e</span><span>g</span><span>a</span><span>d. Och nivåerna på biståndet höjs. Det är viktigt </span><span>att biståndet till Burkina Faso bedrivs långsiktigt för att stödja den positiva utvecklingen i landet. </span><span>Sverige </span><span>bör </span><span>fortsatt bedriva ett långsiktigt utvecklingssamarbete med Burkina Faso för att stödja arbetet för demokrati och mänskliga rättigheter i landet. Detta bör riksdagen </span><span>ställa sig bakom och </span><span>ge regeringen till känna.</span>
</p>
<h2 style="margin-left:28.8pt; t-i:-28.8pt">
<span>6.9</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">      </span><a name="_Toc499017828"><span>Sudan</span></a>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Praktiskt taget från det att Sudan blev en självständig stat 1956 har landet plågats av krig och konflikter. Det längsta kri</span><span>get fördes mellan SPLA (Sudan</span><span> People's Liberation Army) och centralregeringen i Khartoum. Kriget pågick i över 20 år och avslutades 2004. Men året innan hade stridigheter i stället blossat upp i Darfur och i östra Sudan, där olika rebellrörelser hade vuxit fram. Regeringen i Khartoum försökte med stor brutalitet slå ned upproren i Darfur, vilket skapade en konflikt som kostade hundratusentals människor livet och drev miljoner på flykt. Regeringen har till följd av detta anklagats för folkmord och Sudans president Omar al-Bashir begärdes 2009 </span><span>häktad av Internationella brott</span><span>målsdomstolen, anklagad för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. 2011 utropades Sydsudan som en självständig stat efter en folkomröstning. Regeringen i Khartoum erkände Sydsudan, men relationerna mellan länderna är frostiga.</span>
</p>
<p>
<span>Konflikterna mellan Sud</span><span>an och nuvarande Sydsudan</span><span> samt den </span><span>i Darfur har sin upprinnelse i de stora sociala klyftor som finns i landet. Konkurrensen om resurser har dessutom skärpts i takt med att klimatförändringarna minskat tillgången till odlingsbar mark och vatten. Landet har även stora fyndigheter av både gas och olja. Den ojämlika fördelningen av vinsterna från dessa naturtillgångar har skapat starka inre motsättningar, som olika stormakter såsom USA och Kina inte dragit sig för att utnyttja för sina egna intressen. Sudan har blivit en arena för en kamp mellan stormakter. I sammanhanget går det inte att blunda för att även svenska Lundin </span><span>Petroleum </span><span>starkt kritiserats för sin verksamhet i Sudan. </span><span>Bolagets styrelseordförande Ian Lundin och vd Alex Schneiter är sedan november 2016 delgivna misstanke om med</span><span>hjälp till grovt folkrättsbrott</span><span> </span><span>p.g.a. </span><span>företagets verksamhet i landet. Samtidigt stoppades ett förslag om att kompensera de</span><span>m</span><span> som drabbats av företagets verksamhet med 5 miljarder kronor av en stor majoritet på företagets bolagsstämma i maj 2017. Bland de</span><span>m</span><span> som röstade mot fanns flera svenska storbanker. </span><span>Det är viktigt att alla anklagelser mot de utländska oljebolagen grundligt utreds och att de som drabbats av oljeutvinnin</span><span>g ersätts. </span><span>Sverige bör som enskilt land såväl som medlem i EU och FN motverka att framtida oljeutvinning i Sudan bidrar till MR-brott, konflikter och en orättvis fördelning av resurser</span><span>. Detta bör riksdagen </span><span>ställa sig bakom och </span><span>ge regeringen till känna.</span>
</p>
<p>
<span>Även om det finns en bräcklig fred och våldet i Darfur avtagit så är Sudan ett land fyllt av motsättningar som lätt kan blossa upp och omvandlas till väpnade konflikter och krig om man inte kommer till rätta med landets grundläggande problem, den ojämlika fördelningen av resurser och omvärldens försök att kontrollera landets naturtillgångar.</span>
</p>
<p>
<span>Sverige har sedan </span><span>19</span><span>70-talet bedrivit ett mindre utvecklingssamarbete med Sudan. Efter fredsavtalet 2005 har det samarbetet utökats. Sverige bidrar framför allt med humanitärt stöd genom FN, men bedriver också ett arbete med kvinnors rättigheter. Detta är viktigt eftersom kvinnors rättigheter är starkt begränsade i Sudan, bl.a. är tvångsäktenskap och könsstympning vanligt förekommande. För Vänsterpartiet är det viktigt att Sverige fortsätter att bedriva ett långsiktigt utvecklingssamarbete med Sudan, i synnerhet med fokus på frågor om fli</span><span>ckors och kvinnors rättigheter.</span>
</p>
<h2 style="margin-left:28.8pt; t-i:-28.8pt">
<span>6.10</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'"> </span><span> </span><a name="_Toc499017829"><span>Sydsudan</span></a>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>D</span><span>en 9 juli 2011 </span><span>blev </span><span>Sydsudan en självständig stat</span><span> genom delningen av </span><span>Sudan i en nordlig och en sydlig del. </span><span>E</span><span>n dramatisk folkomröstning </span><span>och</span><span> oroligheter </span><span>föregick självständigheten som</span><span> </span><span>ändå </span><span>skedde under fredliga</span><span> former</span><span>. Delningen av Sudan är en av de största politiska händelserna i regionen sedan avkoloniseringen.</span><span> </span><span>H</span><span>opp</span><span>et </span><span>om en bättre tillvaro som självständig stat</span><span>, </span><span>efter</span><span> flera årtionden av konflikt</span><span> </span><span>med</span><span> norra Sudan</span><span>,</span><span> grusades sn</span><span>abbt</span><span>. </span><span>Inte minst genom </span><span>det </span><span>inbördeskrig</span><span> som bröt ut</span><span> 2013</span><span> och</span><span> hade sina </span><span>rötter i gammal rivalitet mellan de största folkgrupperna dinka och nuer. </span><span>Inbördesk</span><span>riget </span><span>har drivit miljontals människor på flykt</span><span>,</span><span> skapat hungersnöd och stort lidande.</span><span> All ekonomisk och social</span><span> utveckling i det redan </span><span>mycket </span><span>fattiga land</span><span>et stannade av och stora delar av infrastrukturen, </span><span>sjukvård</span><span>en</span><span> och skolsystem</span><span>et slogs i spill</span><span>ror.</span>
</p>
<p>
<span>Efter flera försök</span><span> till fredsförhandlingar </span><span>nådd</span><span>e</span><span>s till</span><span> </span><span>slut en</span><span> överenskommelse 2015, efter stark press från omvärlden. Fredsavtalet har dock inte inneburit någon verklig fred. Misstänksamheten mellan grupperna lever kvar och flera brott mot avtalet har skett. Den fredsbevarande FN-styrkan </span><span>Unmiss</span><span> h</span><span>ar misslyckats </span><span>och den tidigare chefen för styrkan fick d</span><span>ärför lämna sitt uppdrag 2016.</span>
</p>
<p>
<span>Situationen i Sydsudan är akut. </span><span>Enligt FN finns omkring 1,9 miljoner</span><span> </span><span>internflyktingar </span><span>i</span><span> landet</span><span> och över </span><span>5</span><span>,</span><span>5 </span><span>miljoner människor riskerar akut</span><span> matbrist</span><span>. Nära 2</span><span> </span><span>miljoner människor har flytt Sydsudan och befinner sig i närliggande länder. </span><span>Amnesty rapporterar om mycket grymma </span><span>och utstuderade </span><span>sexuella övergrepp på flickor, kvinnor och några män</span><span>, som en del av krigföringen.</span>
</p>
<p>
<span>Civila måste skyddas och humanitär hjälp måste komma fram till de</span><span>m</span><span> som är i nöd. </span><span>FN:s resolutioner om kvinnor</span><span>,</span><span> fred och säkerhet </span><span>måste få en framträdande roll i arbetet för en verklig fred i Sydsydan. Sverige bör som enskilt land såväl som medlem i EU och FN verka för ett omedelbart stopp </span><span>för</span><span> övergreppen i Sydsudan och att humanitär hjälp når fram. Detta bör riksdagen ställa sig bako</span><span>m och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<h2 style="margin-left:28.8pt; t-i:-28.8pt">
<span>6.11</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'"> </span><span> </span><a name="_Toc499017830"><span>Etiopien</span></a>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>1991 störtades diktatorn Mengistu Haile Mariam av en brokig allians av regionala och etniskt baserade grupper. Delar av denna allians bildade det nu styrande partiet EPRDF under ledning av premiärminister Meles Zenawi. De förhoppningar som fanns om tydliga demokratiska framsteg och ökad respekt för de mänskliga rättigheterna vid Mengistus fall har långt ifrån infriats. Under Zenawis styre har brotten mot de mänskliga rättigheterna varit omfattande, bl.a. har möjligheten för frivilligorganisationer och utländska NGO:er att verka i landet kraftigt begränsats. </span><span>Fängslandet av de svenska journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson understryker hur begränsad pressfriheten är i landet. Mel</span><span>es Zenawi avled i augusti 2012.</span>
</p>
<p>
<span>Att </span><span>Hailemariam Desalegn</span><span>s tillträde som</span><span> premiärminister har inte inneburit några framsteg när det gäller demokrati och mänskliga rättigheter. </span><span>Styret i Etiopien har under en rad år blivit alltmer auktoritärt och utrymmet för oppositionen och det civila samhället har tydligt minskat. I parlamentet har oppositionen inga platser alls efter parlamentsvalet 2015.</span><span> </span><span>Det alltmer auktoritära styret har vid upprepade tillfällen resulterat </span><span>i omfattande folkliga protester</span><span> som polis och militär regelbundet slagit ned med brutalitet. Etiopiens folkrikaste region Oromia har varit centrum för protesterna. Oromofolket upplever sig vara systematiskt diskriminerat av den styrande regeringskoalitionen EPRDF. Omfattande protester genomfördes både under 2014 och</span><span> </span><span>2015. Vid båda tillfällena slogs protesterna ned. Åtskilliga av dem som protesterade arresterades och bara i novem</span><span>ber</span><span> 2015</span><span> dödades drygt 400 personer. </span><span>I början av augusti</span><span> 2016</span><span> genomfördes nya protester i provinserna Oromia och Amhara. Återigen svarade polisen med våld. Enligt Amnesty International dödades minst 97 personer när polisen öppnade </span><span>eld mot fredliga demonstranter.</span>
</p>
<p>
<span>Trots att Etiopien i dag är en starkt auktoritär stat som bidrar till att destabilisera Afrikas horn har kritiken</span><span> </span><span>från världssamfundet</span><span> </span><span>varit </span><span>begränsad </span><span>när det gäller </span><span>landets brott mot d</span><span>e mänskliga rättigheterna</span><span>. Detta får betraktas som en konsekvens av att Etiopien lyckats etablera sig som en regional allierad till flera stormakter. USA ger i dag Etiopien militärt bistånd och länderna samarbetar djupt inom ramen för det s.k. kriget mot terrorismen. Storbritannien ger Etiopien omfattande budgetbistånd och Kina har dramatiskt ökat sina investeringar i landet. Behovet av länder som uppmärksammar situationen i Etiopien är stort. </span><span>Sverige har omfattande relationer med Etiopien. Sedan 1954 bedriver Sverige </span><span>utvecklingssamarbete med landet</span><span> och nyligen presenterades en ny och ambitiös strategi för det svenska biståndet till Etiopien. </span><span>Vänsterpartiet</span><span> menar att Sverige måste använda sin position för att stär</span><span>ka en demokratisk utveckling i E</span><span>tiopien med respekt för de mänskliga rättigheterna. </span><span>Sverige bör kraftfullt uppmärksamma de omfattande brotten mot de mänskliga rättigheterna i Etiopien såväl i sina bilaterala kontakter med regimen som i FN och EU. Detta bör riksdagen </span><span>ställa sig bakom och </span><span>ge regeringen till känna.</span>
</p>
<p>
<span>Den svenske läkaren </span><span>Fikru Maru har nu suttit fängslad</span><span> i </span><span>Kilintofängelset</span><span> i Etiopien</span><span> </span><span>sedan våren 2013</span><span>,</span><span> på oklara grunder</span><span> anklagad för</span><span> </span><span>mutbrott</span><span>.</span><span> Turerna kring hans fall har varit många. I maj 2017 friades han från de ursprungliga anklagelserna men hålls kvar i fängelse anklagad för att ha legat bakom ett upplopp i </span><span>fängelset</span><span>.</span><span> Vänsterpartiet har vid flera tillfällen uppmärksammat Fikru</span><span> Maru</span><span>s situation och vädjat till regeringen att agera. Samtidigt har både Stefan Löfven och Margot Wallström varit i Addis Abeba vid ett flertal tillfällen utan att besöka Fikru</span><span> Maru</span><span>. </span><span>Ha</span><span>n har lidit av flera allvarliga hälsoproblem under sin tid i fängelset och </span><span>hans </span><span>situation är ohållbar</span><span>. D</span><span>et är hög tid att regeringen vidtar alla de åtgärder de kan för att bistå honom. Sverige måste i alla kontakter med Etiopien, bilateralt och genom multilaterala organisationer, kräva Fikru Marus omedelbara frisläppande. Detta bör riksdagen ställa sig bakom</span><span> och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<h2 style="margin-left:28.8pt; t-i:-28.8pt">
<span>6.12</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'"> </span><span> </span><a name="_Toc499017831"><span>Eritrea</span></a>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Efter att först ha varit en italiensk koloni och efter andra världskriget brittiskt protektorat, tvingades Eritrea 1952 in i en federation med Etiopien. 1962 införlivades Eritrea i Etiopien, vilket ledde till ett trettioårigt krig mellan den eritreanska nationella befrielserörelsen och Etiopien. Under detta krig störtades i Etiopien först monarkin under Haile Selassie och sedan diktaturen under Mengistu. I det krig som fördes mot Mengistu kämpade flera etiopiska regimfientliga rörelser på samma sida som de eritreanska befrielserörelserna ELF och EPLF. Efter Mengistus fall </span><span>genomfördes en folkomröstning i Eritrea och 1991 kunde Eritrea förk</span><span>lara sig som självständig stat.</span>
</p>
<p>
<span>Sedan 1991 styrs Eritrea av EPLF, som bytt </span><span>namn till PFDJ. Isaias Afewerki</span><span> </span><span>innehar </span><span>president</span><span>posten och har styrt landet sedan självständigheten. I prakt</span><span>iken råder undantagstillstånd sedan 1991 och all opposition mot rege</span><span>ringen tystas brutalt. Situationen för de mänskliga rättigheterna har successivt kraftigt försämrats och Eritrea har utvecklats till en av Afrikas mest hårdföra diktaturer</span><span>. 2009 utnämnde organisat</span><span>ionen International Institute for</span><span> Strategic Studies Eritrea till världens näst mest militariserade samhälle, efter Nordkorea. Det har fått en bottenplacering i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex nio år i rad fram till 2015. </span><span>Ett avgörande steg i denna utveckling togs 2001, då regimen stängde åtta tidningar och arresterade 15 journalister. Eritrea är numera ett av de få länder som saknar oberoende tidningar. En av de arresterade journalisterna var den svenske medborgaren Dawit Isaak. Sen dess</span><span> har olika svenska regeringar försökt få Isaak frisläppt genom s.k. tyst diplomati. Det är uppenbart att denna strategi misslyckats. Därför är det hög tid att Sverige går över till en mer offensiv strategi, t.ex. genom att skicka en hög representant till Eritrea. Sverige måste i alla kontakter med Eritrea, bilateralt och genom multilaterala organisationer, kräva Dawit Isaaks omedelbara frisläppande. Detta bör riksdagen som sin m</span><span>ening ge regeringen till känna.</span>
</p>
<h2 style="margin-left:28.8pt; t-i:-28.8pt">
<span>6.13</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'"> </span><span> </span><a name="_Toc499017832"><span>Somalia</span></a>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Sedan 1991 har Somalias södra delar härjats av ett av vår tids blodigaste krig. Kriget har tvingat uppemot tre fjärdedelar av befolkningen att lämna sina hem och dödstalen räknas i miljoner. Men kriget har långt ifrån omfattat alla delar av Somalia </span><span>–</span><span> utvecklingen i bl.a. Somaliland i norra Somalia har varit betydligt mer positiv.</span>
</p>
<p>
<span>Konflikten i Somalia kan inte bara beskrivas som ett inbördeskrig. Den militanta islamistgruppen al-Shabab har fått stöd utifrån. Grannländerna Etiopien och Eritrea har beväpna</span><span>t och stött olika väpna</span><span>de grupper samtidigt som USA flera gånger ingripit militärt i Somalia, under senare år som en del av landets s.k. krig mot terrorismen. Tydligast uttryck tog sig denna yttre inblandning genom Etiopiens invasion av Somalia julen 2006.</span>
</p>
<p>
<span>Sverige har vid fyra</span><span> </span><span>tillfällen –</span><span> 2009, 2010, 2013 och 2015</span><span> </span><span>–</span><span> deltagit i den marina insatsen Atalanta utanför Somalias kust</span><span> som </span><span>leds av EU.</span><span> I september 2017 kommer vi </span><span>att </span><span>delta på nytt.</span><span> </span><span>Insatsen har ett tydligt FN-mandat med huvudsyftet att garantera säkerheten för de humanitära transporterna till Somalia. Vänsterpartiet har stött Sveriges deltagande i Atalanta. Samtidigt ser vi att det kommer att krävas betydligt mer än bara marina militära insatser för att komma till rätta med den omfattande piratverksamheten utanför Somalias kust. En av flera förutsättningar är att rovfisket i området, från bl.a. europeiska fiskefartyg, och dumpningen av giftigt avfall i havet upphör, så att det skapas möjlighet för fler somalier att försörja sig genom fiske i stället för genom piratverksamhet.</span>
</p>
<p>
<span>Sedan en tid tillbaka </span><span>finns det tecken på att inbördeskriget i Somalia kan vara på väg mot sitt slut. 2011 undertecknades en fredsplan av flera</span><span> somaliska ledare,</span><span> </span><span>al-Shabab tappade mark och lämnade Mogadishu. Å</span><span>ret därpå skapades ett nytt klanbas</span><span>erat parlament, som i sin tu</span><span>r val</span><span>de</span><span> en ny president. </span><span>Försämringar av säkerhetsläget gjorde att allmänna v</span><span>al inte kunde hållas under 2016</span><span> som planerat. </span><span>Hösten 2016 hölls </span><span>i</span><span> </span><span>stället </span><span>parlamentsval där 14</span><span> </span><span>000 klanäldste och </span><span>regionala ledare</span><span> utsåg ett nytt parlament</span><span>. Ett positivt tecken var att representationen av kvinnor i pa</span><span>rlamentet ökade till omkring 30</span><span> </span><span>procent.</span><span> </span><span>I februari 2017 valde parlamentet </span><span>i sin tur</span><span> en ny president</span><span>.</span><span> </span><span>Med </span><span>Mohamed Abdullahi Mohamed ”Farmaajo”</span><span> på presidentposten har vissa förhoppningar väckts. </span><span>Sverige har möjligheter att spela en roll för en positiv utveckling i landet</span><span>, inte minst</span><span> genom den kunskap och de kontakter som finns bland invandrade från Somalia i Sverige. Vänsterpartiet anser att Sverige i EU, FN och andra</span><span> internationella fora bör verka för at</span><span>t ett långsiktigt arbete för</span><span> en freds- och</span><span> försoningsprocess ska påbörjas. En sådan process måst</span><span>e</span><span> behandla</span><span> förhållandena i Somalia </span><span>samt</span><span> mellan Somalia och de grannstater som är in</span><span>blandade i konflikten i Somalia. </span><span>FN:s resolutioner om kvinnor</span><span>,</span><span> fred och säkerhet </span><span>måste också få en framträdande roll i fredsansträngningarna. </span><span>Sverige bör genom sitt</span><span> engagemang </span><span>i Somalia </span><span>betona vikten av </span><span>att landets kvinnor inkluderas i freds- och försoningsarbetet</span><span> </span><span>oc</span><span>h</span><span> att det nuvarande vapen</span><span>embargot </span><span>upprätthålls och efterlevs</span><span> så att tillförseln av vapen upphör.</span><span> Detta bör riksdagen ställa sig bako</span><span>m och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<p>
<span>Sverige har i dag ett omfattande utvecklingssamarbete med Somalia som är inriktat på humanitär hjälp. Behoven av humanitär hjälp är stora, men när Somalia nu sakta tar steg i en positiv riktning finns det ökade möjligheter och behov av att stödja framväxten av de institutioner och positiva krafter som finns i det somaliska samhället. Sverige bör stödja arbetet för fred och demokrati i Somalia. Detta bör riksdagen </span><span>ställa sig bakom och </span><span>ge regeringen till känna.</span>
</p>
<p>
<span>Sex år efter den svåra svältkatastrofen i Somalia 2011</span><span>, </span><span>då omkring 260</span><span> </span><span>000 människor dog</span><span>, </span><span>hota</span><span>de</span><span>s landet </span><span>under början av 2017 av </span><span>omfattande torka och hunger.</span><span> </span><span>FN räkna</span><span>de</span><span> med att 6,2 miljoner människor </span><span>–</span><span> mer än hä</span><span>lften av Somalias befolkning </span><span>–</span><span> va</span><span>r i behov att hjälp. </span><span>Nyligen konstaterade både Sida och FN att den svält som befarades till stor d</span><span>el har avvärjts. Situationen är trots detta </span><span>fortfarande mycket bräcklig. FN påpekar att 3,2 miljoner människor alltjämt är i </span><span>riskzonen och att 350</span><span> </span><span>000 barn är undernärda, </span><span>varav </span><span>70</span><span> </span><span>000 akut undernärda. Det finns stora anledningar att glädjas över hur de</span><span>t</span><span> humanitära biståndet </span><span>tillsammans med en omfattande mobilisering av somalier som lever utanför Somalia bidragit till att stävja krisen</span><span>. Sverige bidrog med </span><span>extra resurser</span><span> </span><span>till Unicef, World Food Program</span><span>me och FN:s humanitära landfond, utöver det</span><span> årliga humani</span><span>tära stödet </span><span>till Somalia</span><span>. De</span><span>t är nu centralt att Sverige fort</span><span>sätter </span><span>att </span><span>följa utvecklingen i Somalia och agerar </span><span>snabbt</span><span> </span><span>om</span><span> </span><span>krisen skulle bli akut på nytt.</span>
</p>
<p>
<span>Samtidigt är det uppenbart att </span><span>omvärlden gjort för lite för att åtgärda grundorsakerna bakom </span><span>den svåra svältkatastrofen 2011</span><span>. Den grundläggande orättvisa fördelningen av resurser och tillgångar, bristen på demokratisk utveckling och världssamfundets oförmåga att sätta människors säkerhet framför nationella intressen har fortsatt. Regeringen ska verka för en mer rättvis och jämlik fördelning av tillgångar och resurser i Somalia och regionen för att förebygga framtida katastrofer. Detta </span><span>bör</span><span> riksdagen ställa sig bako</span><span>m och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<p>
<span> </span>
</p>
<p style="-aw-sdt-tag:CC_Underskrifter; -aw-sdt-title:CC_Underskrifter">
<span> </span>
</p>
<table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:100%">
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Yasmine Posio Nilsson (V)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic"> </span>
</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Stig Henriksson (V)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Jens Holm (V)</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Amineh Kakabaveh (V)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Birger Lahti (V)</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Håkan Svenneling (V)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Emma Wallrup (V)</span>
</p>
</td>
</tr>
</table>
<p>
<span> </span>
</p>
</div>
</div>
1Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN ska öka sitt stöd till kvinnorörelsen i Afrika söder om Sahara och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2017/18:UU2UU2Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom ramen för sitt utvecklingssamarbete bör stärka såväl det politiska som det ekonomiska stödet till hbtq-rörelsens arbete i Afrika söder om Sahara, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.AvslagAvslag2017/18:UU2UU3Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som inom EU och FN bör verka för att stärka de fackliga rättigheterna och stödet till fackliga organisationer i Afrika söder om Sahara, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.AvslagAvslag2017/18:UU15UU4Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ökat politiskt och ekonomiskt självbestämmande ska vara en av de centrala utgångspunkterna för Sveriges utvecklingssamarbete med Afrika söder om Sahara, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.AvslagAvslag2017/18:UU2UU5Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom EU bör verka för handelsavtal med länder i Afrika, Västindien och Stilla havet (AVS-länderna) som tar sin utgångspunkt i agenda 2030 och en samstämmig utvecklingspolitik, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.AvslagAvslag2017/18:UU10UU6Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som inom EU och FN ska verka för en migrationspolitik som utgår från Agenda 2030, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.AvslagAvslag2017/18:SfU15SfU7Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med förslag om att förstärka samarbetet mellan myndigheter, högskolor, kultur och civila samhället i Sverige och Sydafrika, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.AvslagAvslag2017/18:UU10UU8Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i FN och EU kraftfullt måste verka för ett ingripande mot plundringen av Demokratiska republiken Kongos naturtillgångar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.AvslagAvslag2017/18:UU21UU9Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN ska verka för en demokratisk, fredlig och stabil utveckling i Gambia, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.AvslagAvslag2017/18:UU15UU10Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN bör verka för att de oljebolag som är verksamma i Nigerdeltat tar sitt ansvar och bidrar till att starta en fond för sanering av regionen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.AvslagAvslag2017/18:UU21UU11Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige fortsatt bör bedriva ett långsiktigt utvecklingssamarbete med Burkina Faso för att stödja arbetet för demokrati och mänskliga rättigheter i landet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.AvslagAvslag2017/18:UU2UU12Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN bör motverka att framtida oljeutvinning i Sudan bidrar till MR-brott, konflikter och en orättvis fördelning av resurser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.AvslagAvslag2017/18:UU21UU13Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN bör verka för ett omedelbart stopp för övergreppen i Sydsudan och för att humanitär hjälp når fram, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.AvslagAvslag2017/18:UU15UU14Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige kraftfullt bör uppmärksamma de omfattande brotten mot de mänskliga rättigheterna i Etiopien i sina bilaterala kontakter med regimen såväl som i FN och EU, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.AvslagAvslag2017/18:UU15UU15Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i alla kontakter med Etiopien, bilateralt och genom multilaterala organisationer, måste kräva Fikru Marus omedelbara frisläppande, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.AvslagAvslag2017/18:UU15UU16Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i alla kontakter med Eritrea, bilateralt och genom multilaterala organisationer, måste kräva Dawit Isaaks omedelbara frisläppande, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.AvslagAvslag2017/18:UU15UU17Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom sitt engagemang i Somalia bör betona vikten av att landets kvinnor inkluderas i freds- och försoningsarbetet och att det nuvarande vapenembargot upprätthålls och efterlevs så att tillförseln av vapen upphör, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.AvslagAvslag2017/18:UU15UU18Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör stödja arbetet för fred och demokrati i Somalia och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2017/18:UU15UU19Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för en mer rättvis och jämlik fördelning av tillgångar och resurser i Somalia och regionen för att förebygga framtida katastrofer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.AvslagAvslag2017/18:UU2UUINLInlämnad2017-09-29 10:49:46inträffat0behandlingGranskadGranskad2017-09-29 13:50:33inträffat0behandlingHÄNHänvisad2017-10-13 00:00:00inträffat0behandling0468765214727Yasmine PosioV1undertecknare0644177413119Stig HenrikssonV2undertecknare0216534495014Jens HolmV3undertecknare0545353563812Amineh KakabavehV4undertecknare0825441263617Birger LahtiV5undertecknare0682989845822Håkan SvennelingV6undertecknare0115834246514Emma WallrupV7undertecknaremotkatMotionskategoriFristående motionH5025332018-08-24 14:39:20statustextstatustextÄrendet är avslutatH5025332018-06-20 12:41:19tilldelatTilldelatUtrikesutskottetH5025332018-08-24 14:39:20H502533av Yasmine Posio Nilsson m.fl. (V)mot_201718__533.pdf168794pdfAfrika söder om Saharahttps://data.riksdagen.se/fil/E947A3BB-F8B6-4DAC-931C-D72CFDA900A6H502533av Yasmine Posio Nilsson m.fl. (V)mot_201718__533.docx94248docxAfrika söder om Saharahttps://data.riksdagen.se/fil/DA9721C3-2631-4103-97C3-DB58AA1F910Fbehandlas_i2017/18:SfU15H501SfU15bet2017/18SfU15Migration och asylpolitikbetBetänkandebehandlas_i2017/18:SfU9H501SfU9bet2017/18SfU9Åldersdifferentierat underhållsstöd och höjt grundavdrag för bidragsskyldiga föräldrarbetBetänkandebehandlas_i2017/18:UU10H501UU10bet2017/18UU10Verksamheten i Europeiska unionen under 2017betBetänkandebehandlas_i2017/18:UU15H501UU15bet2017/18UU15FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitikbetBetänkandebehandlas_i2017/18:UU2H501UU2bet2017/18UU2Utgiftsområde 7 Internationellt biståndbetBetänkandebehandlas_i2017/18:UU21H501UU21bet2017/18UU21Politiken för global utveckling (PGU)betBetänkandebehandlas_i2017/18:UU6H501UU6bet2017/18UU6Ekonomiskt partnerskapsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och de avtalsslutande SADC-staterna, å andra sidanbetBetänkandebehandlas_i2017/18:UU8H501UU8bet2017/18UU8Sveriges samlade politik för internationell civil och militär krishanteringbetBetänkande