4768846H5025292017/18529motKommittémotionmotMotion 2017/18:529 av Yasmine Posio Nilsson m.fl. (V)MotionMotionV231UU52902017-09-29 00:00:002018-10-11 10:45:532017-09-29 00:00:00Nordafrika och Mellanösternav Yasmine Posio Nilsson m.fl. (V)KlarhtmlFilure3d562f9-b2ee-4094-bc17-9988c9784ae3https://data.riksdagen.se/dokument/H502529/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/H502529https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H502529
<style><!--
/********************************************************************************************************/
/* Styles for C:\Logs\DocumentConverter\\Output_060fa9f4-8c52-489d-9a1c-9ea18d0581af\HTML\Dokument.html */
/* Generated by Aspose.Words for .NET 15.3.0.0 */
/********************************************************************************************************/
@page Section1 { size:595.3pt 841.9pt; margin:35.45pt 85.05pt }
div.Section1 { page:Section1 }
div.pconf body { t-i:17pt; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em }
div.pconf h1, h2, h3, h4, h5, h6, p { margin:0pt }
div.pconf li, table { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt }
div.pconf h1 { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em; font-weight:normal }
div.pconf h2 { margin-top:30pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:normal }
div.pconf h3 { margin-top:18pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
div.pconf h4 { margin-top:18pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
div.pconf h5 { margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold; font-style:normal }
div.pconf h6 { margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.Heading7 { margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.Heading8 { margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.Heading9 { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.BalloonText { margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:normal; font-family:'Segoe UI'; font-size: 0.90em }
.Beteckning { margin-top:18pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:auto; page-break-after:auto; line-height:19.5pt; font-size: 1.05em }
.BlockText, .Inramatstycke { margin-right:56.7pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:nojustify; line-height:15pt; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-bottom-color:#000000; padding-top:10pt; padding-right:10pt; padding-left:10pt; padding-bottom:10pt; font-size: 0.90em; font-style:italic }
.Citaticitat { margin-top:7.5pt; margin-left:34pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.Citaticitatmedindrag { margin-top:0pt; margin-left:34pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:17pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.Citatmedindrag { margin-top:0pt; margin-left:17pt; margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.CommentSubject { margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:normal; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.CommentText { margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.FSHTitel, .Dokumentrubrik { margin-top:4pt; margin-bottom:4pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:20pt; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-bottom-color:#000000; padding-bottom:3pt; font-size: 1.05em }
.FSHLogo { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.FSHNormL { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; border-top-style:solid; border-top-width:1.5pt; border-top-color:#000000; padding-top:3pt; font-size: 0.90em }
.FSHNormal { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.FSHNormalS5 { margin-top:11.5pt; margin-bottom:26pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-size: 0.95em; font-weight:bold }
.FSHRub1, .Rubrik1S5 { margin-top:135pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:16pt; font-size: 1.00em }
.FSHRub2, .Rubrik1A4 { margin-top:50pt; margin-bottom:5pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:24pt; font-size: 1.05em }
.Footer { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.FootnoteText { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.Yrkandehnv, .Frslagspunkthnv { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-size: 0.90em }
.Frslagsrubrik { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Frslagstext, .Hemstlatt, .Yrkande { margin-top:4pt; margin-left:19.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:-19.85pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.Header { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5H { margin-top:6pt; margin-right:2.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:8pt; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5Hrad2 { margin-top:0pt; margin-right:2.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:10pt; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5V { margin-top:6pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:left; line-height:8pt; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5Vrad2 { margin-top:0pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:left; line-height:10pt; font-size: 0.90em }
.KantrubrikH { margin-top:4pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.KantrubrikV { margin-top:4pt; margin-left:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.Klla { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.Lagtext { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.Lagtextindrag { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.Lagtextrubrik { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em; font-style:italic; letter-spacing:1pt }
.List { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListBullet, .PunktlistaBomb { margin-top:4pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-14.2pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListNumber, .PunktlistaNummer { margin-top:4pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-14.2pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListParagraph { margin-left:36pt; margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListaGemener { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListaLinje { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListaNummer { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListaPunkt { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.MotionTIllRiksdagen { margin-top:18pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-size: 1.05em }
.Motionr { margin-top:14pt; margin-bottom:31.5pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt; font-size: 1.00em; font-weight:bold; font-style:normal }
.NormalIndent { margin-left:65.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.Normalutanindragellerluft { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.Normal00 { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalA4fot { margin-top:12pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalA4sidnr { margin-top:4pt; margin-bottom:12pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalS5sidnrH { margin-top:4pt; margin-right:2.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalS5sidnrV { margin-top:4pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:left; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.PlainText { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em }
.Strecklista, .PunktlistaTankstreck { margin-top:4pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-14.2pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.Quote { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.R1 { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.R2 { margin-top:30pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em }
.R3 { margin-top:18pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.Rubrik1numrerat { margin-top:41pt; margin-left:17pt; margin-bottom:0pt; t-i:-17pt; page-break-inside:auto; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Rubrik2numrerat { margin-top:30pt; margin-left:25.5pt; margin-bottom:0pt; t-i:-25.5pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em }
.Rubrik3numrerat { margin-top:18pt; margin-left:28.35pt; margin-bottom:0pt; t-i:-28.35pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.Rubrik4numrerat { margin-top:18pt; margin-left:36.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:-36.85pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.RubrikFrslagTIllRiksdagsbeslut { margin-top:41pt; margin-bottom:15pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.RubrikInnehllsf { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.RubrikSammanf { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Salutation { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Streckkod { margin-top:12pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-family:IDAutomationHC39S; font-size: 1.00em }
.Subtitle { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.TOC1 { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC2 { margin-top:4pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC3 { margin-top:4pt; margin-left:28.35pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC4 { margin-top:4pt; margin-left:42.55pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC5 { margin-top:4pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC6 { margin-top:4pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC7 { margin-top:15pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.TOC8 { margin-top:15pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.TOC9 { margin-top:15pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.TOCHeading { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Tabellunderrubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.Tabellrubrik { margin-top:7.5pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.Title { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Underskriftdatum { margin-top:24pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt; font-size: 0.90em; font-style:normal }
.Underskrifter { margin-top:15pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt; font-size: 0.90em; font-style:italic }
span.BallongtextChar { font-family:'Segoe UI'; font-size: 0.90em }
span.BeteckningChar { font-size:19.5pt }
span.CommentReference { font-size:8pt }
span.FSHRub2Char, span.Rubrik1A4Char { font-size:24pt }
span.FollowedHyperlink { text-decoration:underline; color:#954f72 }
span.FotnotstextChar { font-size:10pt }
span.Hyperlink { text-decoration:underline; color:#0563c1 }
span.InledningChar { font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
span.IntenseReference { font-weight:normal; font-style:normal; font-variant:normal; text-decoration:none; text-transform:none; letter-spacing:0pt; vertical-align:0pt; color:#000000; display:inline }
span.KommentarerChar { font-size:10pt }
span.KommentarsmneChar { font-size:10pt; font-weight:bold }
span.MotionTIllRiksdagenChar { font-size:19.5pt }
span.OformateradtextChar { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em }
span.PlaceholderText { color:#f4b083 }
span.Rubrik1Char { font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
span.Rubrik2Char { font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
span.Rubrik3Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik4Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-style:italic }
span.Rubrik5Char { font-family:'Verdana'; font-weight:bold }
span.Rubrik6Char { font-family:'Verdana'; font-style:italic }
span.Rubrik7Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik8Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik9Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.RubrikChar { font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
span.SidfotChar { font-size:11.5pt }
span.UnderrubrikChar { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.TableGrid { }
.pconf{width: 450px;margin-left:5px;overflow:visable;font-family:Verdana, Geneva, sans-serif;}
.sidhuvud_publikation, .sidhuvud_beteckning{font-size:133%}
.MotionarLista {font-size:122%}
--></style><div class="pconf"><span class="sidhuvud_publikation">Motion till riksdagen</span><br/>
<span class="sidhuvud_beteckning">2017/18:529</span><br/>
<span class="MotionarLista">av Yasmine Posio Nilsson m.fl. (V)</span><br/>
<h1>Nordafrika och Mellanöstern</h1>
<hr class="sidhuvud_linje"/>
<div class="Section1">
<p class="Rubrik1numrerat" style="margin-left:17pt; margin-bottom:12pt; t-i:-17pt">
<span>1</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc499209985"><span>I</span><span>nnehåll</span><span>sförteckning</span></a>
</p>
<p class="TOC1">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499209985"><span class="Hyperlink">1 Innehållsförteckning</span></a>
</p>
<p class="TOC1">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499209986"><span class="Hyperlink">2 Förslag till riksdagsbeslut</span></a>
</p>
<p class="TOC1">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499209987"><span class="Hyperlink">3 Inledning</span></a>
</p>
<p class="TOC1">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499209988"><span class="Hyperlink">4 Mänskliga rättigheter</span></a>
</p>
<p class="TOC2">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499209989"><span class="Hyperlink">4.1 Kvinnors och hbtq-personers rättigheter</span></a>
</p>
<p class="TOC2">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499209990"><span class="Hyperlink">4.2 Fackliga rättigheter</span></a>
</p>
<p class="TOC2">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499209991"><span class="Hyperlink">4.3 Etniska och religiösa minoriteter</span></a>
</p>
<p class="TOC1">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499209992"><span class="Hyperlink">5 EU:s relationer till regionen</span></a>
</p>
<p class="TOC2">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499209993"><span class="Hyperlink">5.1 Medelhavsunionen</span></a>
</p>
<p class="TOC2">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499209994"><span class="Hyperlink">5.2 Handel och ekonomiskt samarbete</span></a>
</p>
<p class="TOC2">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499209995"><span class="Hyperlink">5.3 Migrationssamarbete</span></a>
</p>
<p class="TOC1">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499209996"><span class="Hyperlink">6 Sveriges relationer till regionen</span></a>
</p>
<p class="TOC2">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499209997"><span class="Hyperlink">6.1 Vapenexport</span></a>
</p>
<p class="TOC2">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499209998"><span class="Hyperlink">6.2 Handel och ekonomiskt samarbete</span></a>
</p>
<p class="TOC2">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499209999"><span class="Hyperlink">6.3 Nedrustning</span></a>
</p>
<p class="TOC1">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499210000"><span class="Hyperlink">7 Nordafrika</span></a>
</p>
<p class="TOC2">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499210001"><span class="Hyperlink">7.1 Marocko och Västsahara</span></a>
</p>
<p class="TOC2">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499210002"><span class="Hyperlink">7.2 Algeriet</span></a>
</p>
<p class="TOC2">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499210003"><span class="Hyperlink">7.3 Tunisien</span></a>
</p>
<p class="TOC2">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499210004"><span class="Hyperlink">7.4 Libyen</span></a>
</p>
<p class="TOC2">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499210005"><span class="Hyperlink">7.5 Egypten</span></a>
</p>
<p class="TOC1">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499210006"><span class="Hyperlink">8 Mellanöstern</span></a>
</p>
<p class="TOC2">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499210007"><span class="Hyperlink">8.1 Israel och Palestina</span></a>
</p>
<p class="TOC2">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499210008"><span class="Hyperlink">8.2 Kurdistan</span></a>
</p>
<p class="TOC2">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499210009"><span class="Hyperlink">8.3 Syrien</span></a>
</p>
<p class="TOC2">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499210010"><span class="Hyperlink">8.4 Turkiet</span></a>
</p>
<p class="TOC2">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499210011"><span class="Hyperlink">8.5 Irak</span></a>
</p>
<p class="TOC2">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499210012"><span class="Hyperlink">8.6 Iran</span></a>
</p>
<p class="TOC2">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499210013"><span class="Hyperlink">8.7 Bahrain</span></a>
</p>
<p class="TOC2">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499210014"><span class="Hyperlink">8.8 Jemen</span></a>
</p>
<p class="TOC2">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc499210015"><span class="Hyperlink">8.9 Saudiarabien</span></a>
</p>
<p>
</p>
<p style="margin-bottom:12pt; t-i:14.2pt; line-height:normal; font-size: 0.90em">
<br style="page-break-before:always; clear:both" />
</p>
<p class="Rubrik1numrerat" style="margin-left:17pt; margin-bottom:12pt; t-i:-17pt">
<span>2</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc499209986"></a><a name="_Toc492303774"></a><a name="_Toc490812328"><span>Förslag till riksdagsbeslut</span></a>
</p>
<ol type="1" style="margin:0pt; padding-left:0pt">
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="-aw-bookmark-end:_Toc499209986"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc492303774"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc490812328"></span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN ska öka sitt stöd till kvinnorörelsen i Nordafrika och Mellanöstern, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på hur stödet till hbtq-organisationer i Nordafrika och Mellanöstern kan förstärkas och göras mer flexibelt och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som inom EU och FN bör verka för att stärka de fackliga rättigheterna och stödet till fackliga organisationer i Nordafrika och Mellanöstern och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att reformera EU:s grannskapspolitik med Nordafrika och Mellanöstern för att öka fokus på folkrätt, demokrati och mänskliga rättigheter samt om att ett sådant reformarbete också måste omfatta Medelhavsunionen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som medlem i EU bör verka för att kommande associerings- och handelsavtal ska villkoras med respekt för de mänskliga rättigheterna och folkrätten och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör agera i EU för att unionens migrationssamarbete med länderna i Nordafrika och Mellanöstern ska ske med Genèvekonventionen och de mänskliga rättigheterna som grund och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör få i uppdrag att skärpa kriterierna när det gäller mänskliga rättigheter för svenskt exportfrämjande och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN bör agera för att få till stånd en zon fri från massförstörelsevapen i Mellanöstern och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN bör stödja demokratiprocessen i Tunisien, med fokus på mänskliga rättigheter och särskilt kvinnors rättigheter, och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på hur Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN aktivt kan bidra till demokratisering och stabilitet i Libyen och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN ska verka för en demokratisk utveckling i Egypten, att alla politiska fångar släpps och att det civila samhället respekteras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör stödja Palestina i det fortsatta arbetet mot att erkännas som fullvärdig medlem av FN och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN ska verka för att få till stånd en vapenvila i Syrien och understödja FN:s arbete för att få till stånd en fredsprocess och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN bör verka för att de stridande parterna ska respektera folkrätten, upphöra med attacker på civila aktörer och tillåta införsel av humanitär hjälp till civilbefolkningen och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN ska agera för att grannländerna öppnar sina gränser för människor på flykt undan kriget i Syrien, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN bör agera för att våldet och repressionen mot oppositionella upphör i Turkiet och att alla som fängslats på politisk grund friges, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN ska verka för att Iraks regering genomför nödvändiga reformer och säkerställer säkerheten för oppositionen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska regeringen bör inleda en dialog med de svenska företag som är verksamma i Iran avseende de mänskliga rättigheterna och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i såväl EU som FN bör verka för ett vapenembargo mot Bahrain och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN ska verka för ett slut på kriget i Jemen och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att FN ska kunna utreda begångna krigsbrott i Jemen och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att EU ska införa ett vapenembargo mot Saudiarabien och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska införa ett nationellt vapenembargo mot Saudiarabien och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
</ol>
<p class="Rubrik1numrerat" style="margin-left:17pt; t-i:-17pt">
<span>3</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="MotionsStart"></a><a name="_Toc499209987"></a><a name="_Toc492303775"></a><a name="_Toc490812330"><span>Inledning</span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span style="-aw-bookmark-end:_Toc499209987"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc492303775"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc490812330"></span><span>Det går inte att beskriva den senaste tidens utveckling i Nordafrika och Mellanöstern utan att börja i de</span><span> folkliga protester</span><span> grundade i </span><span>ilska och längtan efter demokrati, mänskliga rättigheter och social rättvisa</span><span> som in</span><span>leddes 2011 och </span><span>som </span><span>kommit att kallas ”den </span><span>arabiska våren</span><span>”</span><span>. </span><span>Sedan </span><span>de</span><span>ss</span><span> har vi sett en våg av folkliga protester välla fram över Nordafrika och Mel</span><span>lanöstern,</span><span> </span><span>p</span><span>rotester drivna av drömmar</span><span> om frihet och social rättvisa.</span><span> Sex </span><span>år </span><span>senare kan vi konstatera</span><span> att den längtan och det hopp som bars av så många i regionen inte infriats, utan snarare slagits tillbaka. De enstaka </span><span>exemplen</span><span> på framgång överskuggas av de brutala och kraftiga motgångarna. </span><span>I flera länder har repressionen och fängslandet av oppositionella och journalister ökat sedan 2011. </span><span>Samtidigt understry</span><span>ker den mångfas</span><span>etterade utvecklingen i regionen att demokratisering sällan sker över en natt. </span>
</p>
<p>
<span>Regimens blodiga svar på protesterna i Syrien </span><span>och den Saudiledda </span><span>koalitionens</span><span> bombanfall i Jemen </span><span>har </span><span>skapat två av världens största </span><span>humanitära kris</span><span>er</span><span>. </span><span>Stör</span><span>tandet av Gaddafi innebar att en av världens </span><span>värsta dikta</span><span>torer byttes ut </span><span>mot</span><span> kaos och laglöshet. </span><span>I Egypten har militärkuppen inneburit att landet förts allt längre från en verklig demokratisering. I </span><span>exempelvis </span><span>Iran, Saudiarabien och</span><span> Förenade Arabemiraten ser vi få tecken på förändringar. Få är också exemplen på att protesterna omsatts i verkliga förbättringar när det kommer till situationen för kvinnor, hbtq-personer samt etniska och religiösa minoriteter. Det är svårt att i närtid se ett slut på ockupationer</span><span>na av Västsahara och Palestina.</span><span> </span>
</p>
<p>
<span>En viktig förklaring till att de demokratiska landvinnin</span><span>garna inte blivit större är hur </span><span>omvärlden förhållit sig till de folkliga revolterna. In i det längsta backade USA och flera EU-länder upp diktaturerna i Tunisien och Egypten. Man har blundat när protester slagits ner i länder som Bahrain, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten. I Syrien har möjligheterna till en politisk lösning kraftigt försvårats genom att ett flertal länder gett militärt stöd t</span><span>ill de olika parterna</span><span> och satt sina egna intressen framför det syriska folkets</span><span>.</span>
</p>
<p>
<span>Utvecklingen i Nordafrika och Mel</span><span>lanöstern är komplex och mångfas</span><span>etterad. I denna motion beskriver vi Vänsterpartiets övergripand</span><span>e syn på utvecklingen</span><span> och presenterar några förslag på hur Sverige kan bli en verklig röst för fred, demok</span><span>rati och jämställdhet i regionen</span><span>. I flera andra motioner och parlamentariska initiativ har vi fördjupat oss i enskilda länder och fr</span><span>ågor som berörs i denna motion.</span>
</p>
<p class="Rubrik1numrerat" style="margin-left:17pt; t-i:-17pt">
<span>4</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc490812331"></a><a name="_Toc492303776"></a><a name="_Toc499209988"><span>Mänskliga rättigheter</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc490812331"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc492303776"></span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>När de folkliga revolterna i Nordafrika och Mellanöstern bröt ut under våren 2011 dominerade krav på ökad respekt för de mänskliga rättigheterna. Kraven var en naturlig följd av att regionens auktoritära regimer i decen</span><span>nier i olika utsträckning kränkt och inskränkt befolkningens medborgerliga och politiska rättigheter, såväl som ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. I dag kan vi konstatera att få av demonstranternas krav har infriats. Det finns exempel på regimer som tillmötesgått vissa krav eller där regimskiften ökat friheten. Men exemplen är tyvärr fler på hur de folkliga revolterna bemötts av ökad repression eller inledand</span><span>e framgångar följts av bakslag.</span>
</p>
<p class="Rubrik2numrerat" style="margin-left:25.5pt; t-i:-25.5pt">
<span>4.1</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc490812332"></a><a name="_Toc492303777"></a><a name="_Toc499209989"><span>Kvinnors</span><span> och hbtq-personers rättigheter</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc490812332"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc492303777"></span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Få grupper i regionen har mött så massiva kränkningar av sina mänskliga rättigheter som kvinnor och hbtq-personer. I flera länder spelade kvinnor en central roll i de folkliga protesterna under våren 2011. I Egypten, Tunisien och Syrien var det många gånger kvinnor som gick främst i dem</span><span>onstrationstågen. I Jemen blev N</span><span>obelpristagaren Tawakkul Karman en självklar symbol för landets demokratirörelse. Men kraven på respekt för kvinnors mänskliga rättigheter har inte hörsammats. I Syrien har kvinnliga aktivister tvingats fly landet eller ”försvunnit”. I Egypten har det sexualiserade våldet mot kvinnor ökat </span><span>kraftigt </span><span>under den politiska turbulensen. När kvinnor i Saudiarabien i juni 2011 kritiserade förbud</span><span>et</span><span> för kvinnor att köra bil </span><span>i landet </span><span>bemöttes de med </span><span>arresteringar och åtminstone en kvinna dömdes till piskning. </span>
</p>
<p>
<span>Patriarkala och reaktionära regering</span><span>ar</span><span> samt k</span><span>onservativa trossamfund motarbetar </span><span>en positiv utveckling när det gäller </span><span>flickors och </span><span>kvinnors rättigheter </span><span>i regionen. </span><span>Genomgående</span><span> förvägras flickor</span><span> och kvinnor</span><span> samma status som män, </span><span>b</span><span>åde i lagstiftningen och i praktiken</span><span>. I många länder är f</span><span>amiljelagstiftning</span><span>en diskriminerande mot </span><span>flickor och </span><span>kvinnor </span><span>när det gäller </span><span>äktenskap, skilsmässa, vårdnadsrätt och i arvsfrågor. </span><span>S</span><span>kydd</span><span>et mot </span><span>sex</span><span>uellt våld </span><span>är genomgående otillräckligt. I vissa länder </span><span>främja</span><span>r lagstiftningen d</span><span>et sexuella våldet</span><span> genom att inte göra det olagligt med barnäktenskap, tvångsäktenskap och våldtäkt inom äktenskapet</span><span>. Det finns </span><span>t.o.m. </span><span>exempel </span><span>på att</span><span> </span><span>våldtäktsmän </span><span>kan</span><span> slippa åtal genom att gifta sig med sina offer. </span><span>I</span><span> Bahrain och Jordanien </span><span>har sådana bestämmelser avlägsnats eller begränsats under 2016</span><span>. E</span><span>n annan positiv utveckling var</span><span> lagförslag i Marocko och Tunisien med syfte att </span><span>bekämpa våld riktat mot</span><span> flickor och </span><span>kvinnor</span><span>. I andra länder föreskr</span><span>i</span><span>v</span><span>er</span><span> dock lagarna fortfarande lägre straff för våld mot </span><span>flickor och </span><span>kvinnor, </span><span>inkluderat mordfall, </span><span>om</span><span> gärningsmannen begått</span><span> dem med hänvisning till ”familjens heder”. Det f</span><span>i</span><span>nns också lagar som g</span><span>ör</span><span> att en kvinna riskera</span><span>r</span><span> att åtalas om hon rapporter</span><span>ar</span><span> en våldtäkt. </span>
</p>
<p>
<span>I Iran grips,</span><span> fängslas</span><span> och</span><span> </span><span>trakasseras </span><span>kvinnorättsaktivister av företrädare för underrättelseministeriet och revolutionsgardet. Myndigheterna använde</span><span>r</span><span> även moralpoliser för </span><span>att upprätthålla obligatoriska </span><span>slöjlagar</span><span>, och kvinnor utsä</span><span>tts regelbundet för trakasserier, våld och godtyckligt frihetsberövande </span><span>p.g.a.</span><span> sättet de klä</span><span>r</span><span> sig. </span>
</p>
<p>
<span>De flesta länderna i regionen har mycket restriktiv abortlagstiftning. I Nordafrika är Tunisien</span><span>, där abort är lagligt,</span><span> det tydliga undantaget. 2015 </span><span>presenterade </span><span>Marockos kung Mohammed VI ett lagförslag för att reformera landets abortlagstiftning, efter en lång tids protester. Enligt tidigare lag var abort endast tillåtet om kvinnans hälsa var i fara och förutsatt att hennes make gett sitt medgivande. I juni 2016 antogs den nya abortlagen som även tillåter abort efter våldtäkt eller incest, samt i de fall då fostret är allvarligt skadat. I exempelvis Syrien, Iran, Irak och Oman tillåts abort endast i fall där det finns svåra fosterskador eller en stor risk för kvinnans liv.</span>
</p>
<p>
<span>Demokratisering förutsätter att kvinnors rättigheter respekteras. Det är viktigt att Sverige som enskilt land, såväl som medlem i EU och FN, arbe</span><span>tar för att frågor om kvinnors rättigheter alltid står på dagordningen i dialogen med regionens regeringar. I de länder som lider under ockupation och/eller väpnade konflikter är det viktigt att omvärlden ser att konflikter drabbar män och kvinnor på olika sätt och i olika </span><span>utsträckning. FN:s resolutioner </span><span>om kvinnor</span><span>,</span><span> fred och säkerhet</span><span> </span><span>är här centrala verktyg. Men det kanske viktigaste Sverige kan göra är</span><span> att stödja de kvinnor i regionen </span><span>som går samman för förändring. </span><span>Sverige</span><span> ska</span><span> som enskilt land såväl som medlem i EU och FN öka sitt stöd till kvinnorörelsen i Nordafri</span><span>ka och Mellanöstern</span><span>. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. </span>
</p>
<p>
<span>I Saudiarabien, </span><span>Irak, </span><span>Iran och Jemen kan samkönade relationer bestraffas med döden. I Marocko, </span><span>Algeriet, Tunisien, Oman</span><span>, </span><span>Förenade Arabemiraten</span><span> och en rad andra länder riskerar hbtq-personer långa fängelsestraff.</span><span> </span><span>I väpnade konflikter är hbtq-personer en särskilt utsatt grupp. Daesh har under de senaste åren systematiskt förföljt och mördat hbtq-personer i Irak och Syrien. </span><span>Israel är det enda land i regionen som uttryckligen förbjuder diskriminering p.g.a. sexu</span><span>ell läggning och könsidentitet.</span>
</p>
<p>
<span>Men i regionen börjar också modiga hbtq-aktivister att organisera sig, bl.a. i Algeriet, Egypten, Libanon och Palestina. I Turkiet och Israel finns redan en välorganiserad hbtq-rörelse. Dessa aktivister behöver Sveriges stöd. I länder där samkönade relationer är förbjudna finns det dock stora svårigheter för hbtq-organisationer att ens registrera sig och många små hbtq-organisationer i regionen har haft svårt att leva upp till de allt högre krav på revision och uppföljning som Sverige ställer. Ska Sverige kunna stödja hbtq-organisationer även i länder där situationen för hbtq-personer är som svårast krävs en ökad flexibilitet. Norge har i sitt</span><span> </span><span>utvecklingssamarbete visat hur det är möjligt. Där har den norska motsvarigheten till RFSL fått relativt stor frihet att fördela pe</span><span>ngar till hbtq-organisationer inom utvecklingssamarbetet</span><span>. </span><span>R</span><span>egeringen bör återkomma till riksdagen </span><span>med förslag på hur stödet till hbtq-organisationer i </span><span>Nordafrika och Mellanöstern </span><span>kan förstärkas och göras mer flexibelt</span><span>. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge </span><span>regeringen</span><span> till känna</span><span>. </span>
</p>
<p class="Rubrik2numrerat" style="margin-left:25.5pt; t-i:-25.5pt">
<span>4.2</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc490812333"></a><a name="_Toc492303778"></a><a name="_Toc499209990"><span>Fackliga rättigheter</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc490812333"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc492303778"></span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>När människor runt om i Nordafrika och Mellanöstern demonstrerat med krav på ökad frihet har den fackliga rörelsen ofta spelat en central roll. Runt om i regionen har facket inte bara varit en kraft som fört löntagarnas talan på arbetsmarknaden utan också en viktig </span><span>samhällskraft för demokratisering. Många auktoritära regimer har därför med varierande framgång försökt begränsa eller helt förbjuda möjligheten att organisera sig fackligt. I exempelvis Bahrain avskedades tusentals löntagare efter att de deltagit i protesterna 2011 och ett flertal fackliga ledare fängslades för sitt stöd till demokratirörelsen. Regimen i landet har dessutom försökt sjösätta en ny regimvänlig fackförening för att konkurrera ut den nu dominerande General Fede</span><span>ration of Bahrain Trade Unions.</span>
</p>
<p>
<span>Nordafrika och Mellanöstern är fortsatt den sämsta regionen</span><span> i världen </span><span>när det gäller löntagares rättigheter och utvecklingen har försämrats sedan förr</span><span>a året, enligt Världsfacket ITUC</span><span>:s årliga rapport om fackliga rättigheter från 2017.</span><span> Fyra av de tio länder i värl</span><span>den som har</span><span> sämst fackliga rättigheter ligger i regionen. </span><span>Konflikter och</span><span> sammanbrott </span><span>för</span><span> rättsstatens principer </span><span>har omöjliggjort efterlevnad</span><span>en</span><span> av grundläggande fackliga rättigheter i länder som Syrien, Palestina, Irak och Libyen. I gulfstaterna fortsätter migrantarbetare, som utgör majoriteten av ländernas arbetskraft, att nekas rätt till facklig</span><span> </span><span>anslutning och kollektivavtal och andra grundläggande rättigheter. </span><span>På</span><span> den arabiska halvön arbetar miljoner gästarbetare som bl.a. hembiträden och byggnadsarbetare under svåra förhållanden och ofta helt utan rättsligt skydd elle</span><span>r möjlighet att organisera sig.</span>
</p>
<p>
<span>Ex</span><span>tra allvarlig</span><span> är situationen i Qatar där behandlingen av migrantarbetare som bygger arenorna inför herrarnas fotbolls-VM 2022 har fått stor uppmärksamhet.</span><span> Arbetsplatsskadorna och dödsfallen har fortsatt </span><span>trots kritik från omvärlden </span><span>och enligt en rapport tvingas migranterna arbet</span><span>a</span><span> i 5 månader i sträck utan </span><span>en dags </span><span>ledighet</span><span>.</span><span> </span><span>Om uppmärksamheten kring byggarbetarna som förbereder inför VM är stor, hamnar hembiträdenas situation ofta i skymundan. At</span><span>t arbeta i andra människors hem</span><span> utan grundläggande rättigheter innebär mycket stor utsatthet. </span>
</p>
<p>
<span>Migrantarbetarna </span><span>i gulfstaterna </span><span>är </span><span>i regel </span><span>exkluderade från de rättigheter och den välfärd som gäller för medborgarna. Lagen förbjuder migrantarbetarna att organisera sig fackligt eller strejka</span><span>. Enligt det kritiserade Kafala</span><span>systemet </span><span>som finns i flera länder </span><span>får migrantarbetare dessutom varken byta jobb eller lämna landet u</span><span>tan tillåtelse från sin k</span><span>afeel</span><span>, som är ett</span><span> slags sponsor för migrantarbetarens uppehållstillstånd. Oftast är det arbetsgivaren själv. Om en migrantarbetare vill byta jobb måste hen resa tillbaka till hemland</span><span>et eller bli papperslös. Kafala</span><span>systemet kritiseras för att öppna upp för tvångsarbete och slaveri.</span><span> </span>
</p>
<p>
<span>I Turkiet var fackliga företrädare utsatta även före det misslyckade kuppförsöket sommaren 2016. Efter kuppförsöket har utsattheten ökat och över 100</span><span> </span><span>000 anställda i offentlig sektor har blivit avskedade.</span><span> </span><span>I Egypten är fackligt engagemang, precis som annan politis</span><span>k</span><span> aktivitet som motsätter sig president </span><span>Abd al-Fattah al-Sisi</span><span>, förenat med stor fara. Oberoende fackföreningar och deras anhängare skrämdes till tystnad av regimen i Algeriet under protester i slutet av 2016.</span><span> </span>
</p>
<p>
<span>Sverige kan genom handelsförbindelser och andra relationer med länderna i regionen påverka utvecklingen när det gäller fackliga rättigheter, men alltför ofta prioriteras ekonomiska intressen framför mänskliga rättighet</span><span>er. Sverige bör som enskilt land</span><span> såväl som inom EU och FN verka för att stärka de fackliga rättigheterna </span><span>och stöd</span><span>et</span><span> </span><span>till </span><span>fackliga organisationer i </span><span>Nordafrika och Mellanöstern</span><span>. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge re</span><span>geringen</span><span> till känna</span><span>. </span>
</p>
<p class="Rubrik2numrerat" style="margin-left:25.5pt; t-i:-25.5pt">
<span>4.3</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc490812334"></a><a name="_Toc492303779"></a><a name="_Toc499209991"><span>Et</span><span>niska och religiösa minoriteter</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc490812334"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc492303779"></span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Nordafrika och Mellanöstern är en etniskt och religiöst heterogen region. Dagens statsbildningar är i stor utsträckning ett resultat av stormakternas agerande efter första och andra världskrige</span><span>n</span><span> och har i liten utsträckning tagit hänsyn till befolkningens sammansättning eller historiska kont</span><span>aktvägar. Grupper som kurder och berber är i dag uppdelade i flera statsbildningar, och många etniska och religiösa grupper har mycket begränsade möjligheter att få tala sitt språk och uttrycka sin kultur och religion. </span><span>I motionen </span><span>Kurdistan </span><span>(</span><span>2016/17:1738</span><span>) </span><span>utvecklar vi </span><span>vår syn på kurdernas situation.</span>
</p>
<p>
<span>I många fall är diskriminering och förtryck av olika etniska och religiösa grupper institutionaliserat av de styrande regimerna sedan decennier. Men i efterdyningarna av den arabiska våren har vi sett hur regimer och politiska rörelser försökt politisera etnicitet och religion för att stärka sina egna positioner och splittra sina motståndare. Detta har resulterat i ökat våld mot en rad grupper, bl.a. kristna minoriteter i Irak, kurder i Syrien och kopter i Egypten. Demokratisering i regionen kommer att för</span><span>utsätta grundliga reformer i de</span><span> flesta länder för att garantera de grundläggande mänskliga rättigheterna för etn</span><span>iska och religiösa minoriteter.</span>
</p>
<p class="Rubrik1numrerat" style="margin-left:17pt; t-i:-17pt">
<span>5</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc490812335"></a><a name="_Toc492303780"></a><a name="_Toc499209992"><span>EU:s relationer till regionen</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc490812335"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc492303780"></span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Den arabiska våren har synliggjort dubbelmoralen i EU:s relationer till regionen. Man har i högtidstalen i Europa talat om mänskliga rättigheter, </span><span>men i relationerna med Nordafrika och Mellanöstern har det varit de ekonomiska och politiska egenintressena som gång på gång vägt tyngst. Ska EU på allvar bli en kraft för fred, demokrati och mänskliga rättigheter måste den s.k. grannskap</span><span>spolitiken i grunden förändras.</span>
</p>
<p class="Rubrik2numrerat" style="margin-left:25.5pt; t-i:-25.5pt">
<span>5.1</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc490812338"></a><a name="_Toc492303783"></a><a name="_Toc499209993"><span>Medelhavsunionen</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc490812338"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc492303783"></span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Relationerna till länderna i Nordafrika och Mellanöstern har formaliserats genom </span><span>Medelhavsunionen. Unionen bildades 2008 på franskt initiativ med syfte att EU och länder runt Medelhavet skulle fördjupa samarbetet om ekonomi och politik. De auktoritära regimerna i Syrien och Marocko välkomnades till detta samarbete utan att tydliga krav på demokratiska reformer ställdes. Libyen erbjöds observatörsstatus och diktaturen i Egypten fick inneha ordförandeposten.</span>
</p>
<p>
<span>Vänsterpartiet anser att det är viktigt att det finns mötesplatser och arenor för dialog som också inkluderar företrädare för diktaturer och auktoritära stater. Men det förutsätter att dessa mötesplatser fylls med ett politiskt innehåll. I ljuset av den arabiska våren finns det stora </span><span>behov av att i grunden reformer</span><span>a EU:s grannskapspolitik med Nordafrika och Mellanöstern. Sverige bör verka för att </span><span>reformera EU:s grannskapspolitik med Nordafrika och Mellanöstern för att öka fokus på folkrätt, demokrati och mänskliga rättigheter samt att ett sådant reformarbete också måste omfatta Medelhavsunionen</span><span>. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. </span>
</p>
<p class="Rubrik2numrerat" style="margin-left:25.5pt; t-i:-25.5pt">
<span>5.2</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc490812336"></a><a name="_Toc492303781"></a><a name="_Toc499209994"><span>Handel och ekonomiskt samarbete</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc490812336"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc492303781"></span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>EU har tecknat omfattande associeringsavtal om politiskt</span><span> och ekonomiskt samarbete med</span><span> fle</span><span>ra a</span><span>uktoritära regimer</span><span>, bl.a.</span><span> Marocko och Egypten. Under det svenska ordförandeskapet godkände EU ett avtal med diktaturen i Syrien och 2008 inleddes förhandlingar med Libyen. Men inget land har man haft så omfattande och </span><span>djupa samarbetsavtal med som</span><span> Israel, trots att landet fortsätter </span><span>att </span><span>kränka folkrätten </span><span>och ignorera FN:s resolutioner.</span>
</p>
<p>
<span>EU har redan avslutat fyra</span><span> rundor med Marocko om handelsavtalet Deep and Comprehensive Free Trade Agreement (DCFTA). När avtalet är på plats kommer det att bli det mest omfattande handelsavtal som EU har </span><span>med något land runt Medelhavet.</span>
</p>
<p>
<span>Vänsterpartiet anser att frågor om handel och ekonomiskt samarbete inte kan frikopplas från frågor om folkrätt och mänskliga rättigheter. </span><span>Sverige</span><span> bör</span><span> som medlem av EU verka för att kommande associerings- och handelsavtal ska villkoras med respekt för de mänskliga rättigheterna och folkrätten</span><span>. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. </span>
</p>
<p class="Rubrik2numrerat" style="margin-left:25.5pt; t-i:-25.5pt">
<span>5.3</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc490812337"></a><a name="_Toc492303782"></a><a name="_Toc499209995"><span>Migrationssamarbete</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc490812337"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc492303782"></span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Inom migrationspolitiken har</span><span> EU:s </span><span>samarbete </span><span>med </span><span>länderna i Nordafrika</span><span> varit omfattande sedan en tid tillbaka</span><span>. Den fria rörligheten i EU utvecklas på bekostnad av den fria rörligheten i EU:s grannstater. Länder i Nordafrika pressas att införa en hårdare politik för att bekämpa migration, baserad på den europeiska modellen med gränskontroller, kriminalisering, frihetsberövande och utvisning. EU:s gränskontroll förläggs på detta sätt p</span><span>å tredjeländers sjöterritorium.</span>
</p>
<p>
<span>Kriget i Syrien har gjort landet till det som allra flest människor i världen flyr ifrån. De flesta syriska flyktingar finns i</span><span> </span><span>dag i grannländerna Turkiet, Libanon och Jordanien. Efter </span><span>att</span><span> EU stängt gränsen mellan Turkiet och Grekland, genom det avtal som ingicks i mars 2016, har dessa länder fått ta ett allt större ansvar. Nu har även de stängt sina grän</span><span>s</span><span>er eller försvårat för flyktingar att ta sig in i länderna. </span>
</p>
<p>
<span>Samtidigt förhandlar EU fram ytterligare avtal me</span><span>d andra stater i regionen, med T</span><span>urkietavtalet som förebild. Mot löften om bistånd och handelsavtal ska staterna stoppa människor på flykt, ofta utan hänsyn till grundläggande rättigheter. Användandet av bistånd på detta sätt går dessutom </span><span>e</span><span>mot grundläggande principer för hur bistånd får användas. </span><span>Vänsterpartiet är mycket kritiskt till den migrationspolitik EU driver. Vi menar att EU bör ta ett mycket större ansvar för människor på flykt</span><span>,</span><span> och de</span><span>n</span><span> politik som leder till kränkningar av migranters rättigheter måste upphöra. </span><span>Sverige bör agera i EU för att unionens migrationssamarbete med länderna i Nordafrika och Mellanöstern ska ske med Genèvekonventionen och de mänskliga rättigheterna som grund</span><span>. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. </span>
</p>
<p class="Rubrik1numrerat" style="margin-left:17pt; t-i:-17pt">
<span>6</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc490812339"></a><a name="_Toc492303784"></a><a name="_Toc499209996"><span>Sv</span><span>eriges relationer till regionen</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc490812339"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc492303784"></span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Under den</span><span> </span><span>s.k.</span><span> </span><span>arabiska våren </span><span>uttryckte</span><span> svenska politiker stort stöd för kraven på demokratisering och respekt för de mänskliga rättigheterna. Genom biståndspolitiken har Sverige stött nätaktivister, oberoende journalister och civilsamhället. Till Syrien och flera av grannländerna ger Sverige ett omfattande humanitärt stöd. Men Sveriges röst i Mellanöstern och Nordafrika är allt annat än konsekvent. Exemplen är många där svenska </span><span>egenintressen gått före engagemanget för mänskliga rättigheter. Vänsterp</span><span>artiet vill att Sverige ska vara en konsekvent röst för frihet och mänskliga rättigheter i Nordafrika och Mellanöstern oavsett var, av vem eller med vilka motiv de </span><span>mänskliga rättigheterna kränks.</span><span> Agenda 2030 bör vara vägleda</span><span>nde</span><span> i våra relationer med länderna i regionen. Vänsterpartiets syn på Agenda 2030 och den svenska utvecklingspolitiken i sto</span><span>rt utvecklas i motion</span><span>en</span><span> </span><span>En svensk utvecklingspolitik för rättvisa, jämställdhet och hållbar utveckling</span><span> (201</span><span>7/18:555</span><span>)</span><span>.</span><span> </span>
</p>
<p class="Rubrik2numrerat" style="margin-left:25.5pt; t-i:-25.5pt">
<span>6.1</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc490812340"></a><a name="_Toc492303785"></a><a name="_Toc499209997"><span>Vapenexport</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc490812340"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc492303785"></span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Det kanske tydligaste exemplet på dubbelmoralen i Sveriges relationer till Nordafrika och Mellanöstern är den omfattande svenska vapenexporten till regionen.</span><span> </span><span>I Jemen pågår d</span><span>en just nu stör</span><span>s</span><span>ta humanitära krisen i världen,</span><span> </span><span>till följd av den Saudiledda koalitionens bombningar. Upp emot </span><span>10</span><span> </span><span>000 människor har dödats</span><span> och miljontals har drivits på flykt.</span><span> Sverige har bidragit med över 300 miljoner kronor i humanitärt bistånd till det krigshärjade landet. Samtidigt exporterar Sverige vapen till sex av de nio stater som deltar i den Saudiledda koalition som bombar landet, begår krigsbrott och dödar civila. </span>
</p>
<p>
<span>Under 2016 har tillstånd för vapenexport beviljats till</span><span> </span><span>bl.a. </span><span>Saudiarabien, </span><span>Qatar</span><span> och Förenade Ara</span><span>bemiraten</span><span>.</span><span> Flera av regionens mest auktoritära regimer har varit några av de absolut största köparna av svensk krigsmateriel</span><span>. </span><span>Vänsterpartiet har motsatt sig denna export. Vi vill att den svenska vapenexporten till diktaturer, krigförande stater och länder som begår grova och omfattande brott mot de mänsk</span><span>liga rättigheterna ska upphöra.</span><span> </span><span>Vänsterpartiet kommer att återkomma med konkreta förslag på hur </span><span>vi vill reformera svensk krigsmaterielexport i samband med att regeringen</span><span>s förslag om nytt regelverk för </span><span>exporten av krigsmateriel</span><span> presenteras hösten 2017</span><span>.</span>
</p>
<p class="Rubrik2numrerat" style="margin-left:25.5pt; t-i:-25.5pt">
<span>6.2</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc490812341"></a><a name="_Toc492303786"></a><a name="_Toc499209998"><span>Handel och ekonomiskt samarbete</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc490812341"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc492303786"></span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Samtidigt som de auktoritära regimerna i Syrien, Egypten oc</span><span>h Jemen med våld försökte slå ned</span><span> folkliga revolter understödde svenska myndigheter </span><span>med resurser från den svenska statskassan </span><span>handel med</span><span>,</span><span> </span><span>och omfattande</span><span> investeringar</span><span> i, </span><span>dessa regime</span><span>r</span><span>. </span><span>U</span><span>nder 2011 gick den statliga myndigheten Exportkreditnämnden (EKN) in och garanterade affärer med </span><span>stater i </span><span>Mellanöstern för </span><span>8,6</span><span> miljarder kr</span><span>onor genom s.k. exportkrediter.</span><span> Den oroliga tid som följde de demokratiska resningarna i regionen gjorde att affärerna minskade kraftigt under följande år. Sedan 2016 går det att se en återgång mot tidigare nivåer, dock utan någon förbättring när det gäller mänskliga </span><span>rättigheter och demokrati i regionen. </span><span>Även andra statliga institutioner har agerat för att främja det ekonomiska utbytet med regionen. </span><span>Swedfund, ett svenskt statligt riskkapitalbolag för investeringar i fattiga länder</span><span>, </span><span>har investerat i Irak och Egypten. Exportrådet har bedrivit verksamhet i Irak, Egypten och Tunisien. </span>
</p>
<p>
<span>Vänsterpartiet är inte emot att handel bedrivs med</span><span> diktaturer, tvärtom finns det exempel på hur handelsblockader slagit hårt mot civilbefolkningen. Men vi anser att det är centralt att det finns tydliga kriterier för den exportfrämjande verksamheten så att handel och investeringar inte bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter eller stärker auktoritära regimer. </span><span>R</span><span>egeringen bör få i uppdrag att skärpa kriterierna när det gäller mänskliga rättigheter för svenskt exportfrämjande</span><span>. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. </span>
</p>
<p class="Rubrik2numrerat" style="margin-left:25.5pt; t-i:-25.5pt">
<span>6.3</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc490812342"></a><a name="_Toc492303787"></a><a name="_Toc499209999"><span>Nedrustning</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc490812342"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc492303787"></span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Militär nedrustning har under en mycket lång tid varit en svensk profilfråga internationellt. Under den borgerliga regeringen </span><span>svalnade</span><span> engagemanget på detta område. </span><span>Den rödgröna regeringen har väckt nytt liv i frågan, inte minst genom aktivt deltagande i FN-förhandlingarna fö</span><span>r ett förbud mot kärnvapen.</span><span> </span><span>I ett läge då det sker en militär upprustning i Nordafrika och Mellanöstern och spänningarna ökar mellan och inom länder finns det ett stort behov av länder som kan driva på för nedrustning och avspänning. </span><span>Nedmonteringen av det iranska kärnenergiprogrammet är ett välkommet steg </span><span>mot</span><span> nedrustning. Ytterligare e</span><span>tt viktigt initiativ skulle vara att agera för att </span><span>få till stånd en zon fri från massförstörelsevapen i Mellanöstern. Latinamerika, Centralasien, Sydostasien</span><span>, Oceanien</span><span> och Afrika </span><span>är redan </span><span>kärnvapenfria zoner. I dag vet vi att Israel har kärnvapen och att Nato placerat kärnvapenstridsspetsar i Turkiet.</span><span> </span><span>Sverige</span><span> bör</span><span> som enskilt land såväl som medlem i EU och FN agera för att få till stånd en zon fri från massförstörelsevapen i Mellanöstern</span><span>. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge </span><span>regeringen</span><span> till känna.</span>
</p>
<p class="Rubrik1numrerat" style="margin-left:17pt; t-i:-17pt">
<span>7</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc490812343"></a><a name="_Toc492303788"></a><a name="_Toc499210000"><span>Nordafrika</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc490812343"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc492303788"></span></a>
</p>
<p class="Rubrik2numrerat" style="margin-top:18pt; margin-left:25.5pt; t-i:-25.5pt">
<span>7.1</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc490812344"></a><a name="_Toc492303789"></a><a name="_Toc499210001"><span>Marocko och Västsaha</span><span>ra</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc490812344"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc492303789"></span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Sedan 1975 är stora delar av den tidigare spanska kolonin Västsahara ockuperad</span><span>e</span><span> av Marocko. Ockupationen har av den internationella domstolen i Haag bedömts vara rättsvidrig. FN vill att det västsahariska folket självt ska få avgöra sin framtid i en folkomröstning. En folkomröstning har dock </span><span>systematiskt förhalat</span><span>s av ockupationsmakten Marocko.</span><span> </span><span>En stor del av befolkningen lever sedan årtionden i flyktingläger i Algeriet under mycket knappa förhållanden. </span>
</p>
<p>
<span>Den 5 december 2012 beslutade riksdagen att S</span><span>verige snarast bör erkänna den sahariska arabiska demokratiska r</span><span>epubliken (Västsahara) som en fri och självständig stat. Riksdagen beslutade också att Sverige bör verka för detta inom EU. Trots riksdagens beslut väntar vi fortfarande på att regeringen ska verkställa beslutet. </span><span>Både den borgerliga regeringen som styrde då beslutet togs av riksdagen och den rödgröna regeringen som tillträdde 2014 ha</span><span>r vägrat att erkänna Västsahara,</span><span> </span><span>vilket</span><span> </span><span>Vänsterpartiet är starkt kritiskt till</span><span>.</span>
</p>
<p>
<span>I samband med riksdagens beslut om erkännande gjordes också en rad andra viktiga ställningstaganden rörande Västsahara. Riksdagen slog fast att Sveriges hållning ska utgå ”från folkrätten och rätten till självbestämmande för det västsahariska folket”, att FN-styrkan Minursos mandat bör utvidgas till att också innefatta övervakning av situationen gällande de mänskliga rättigheterna och att ett eventuellt förnyat fiskeavtal med Marocko måste vara förenligt med folkrätten. </span><span>Vänsterpartiets syn på </span><span>Sveriges politik för </span><span>Västsaha</span><span>ra </span><span>utvecklas i </span><span>motion</span><span>en</span><span> </span><span>Västsahara</span><span> (</span><span>2017/18:5</span><span>34</span><span>)</span><span>.</span>
</p>
<p class="Rubrik2numrerat" style="margin-left:25.5pt; t-i:-25.5pt">
<span>7.2</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc490812345"></a><a name="_Toc492303790"></a><a name="_Toc499210002"><span>Algeriet</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc490812345"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc492303790"></span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Algeriet var ett av de första län</span><span>der</span><span> i vilket protester bröt ut under den arabiska våren. Redan i slutet av december 2010 startade de första protesterna. Men till skillnad från många andra länder i regionen blev aldrig protesterna lika omfattande. Det finns flera förklaringar till det. Landets regering bemöt</span><span>te</span><span> protesterna med </span><span>både </span><span>reformer</span><span> –</span><span> bl.a. genom att häva landets 19 år långa undantagstillstån</span><span>d och reformera landets vallag</span><span> – och med viss repression.</span><span> Ytterligare </span><span>en central förklaring till att protesterna aldrig fick </span><span>samm</span><span>a omfattning i Algeriet är</span><span> landets moderna historia. 1991 vann islamistiska räddningsfronten FIS första omgången i landets parlamentsval. Regimen svarade med att ställa in den andra omgången av valet och att förbjuda FIS, med ett tydligt stöd från bl.a. EU och USA. Regimens agerande ledde till ett blodigt inbördeskrig som under </span><span>1990-talet krävde mer än 150</span><span> </span><span>000 liv. Detta inbördeskrig är fortfarande ett öppet sår i Algeriet</span><span>, och rädslan för ett nytt inbördeskrig dämpade sannolikt protesterna</span><span>. </span>
</p>
<p>
<span>Genom sitt stöd till att parlamentsvalen aldri</span><span>g genomfördes i Algeriet 1991</span><span> har omvärlden ett ansvar för det blodiga inbördeskriget. Detta borde vara en lärdom när EU nu förhåller sig till val i andra delar av regionen. Ska EU vara en kraft för demokrati och fred behöver man stödja civilt styre och demokratiska va</span><span>l oavsett vem som vinner valen.</span>
</p>
<p>
<span>Algeriet har sedan millennieskiftet utvecklats till en av de viktigaste politiska och ekonomiska aktörerna i regionen och i Afrikanska unionen.</span><span> Samtidigt finns stor</span><span>a</span><span> brister i landets demokratiska utveckling och när det gäller respekten för mänskliga rättigheter, i synnerhet kvinnors och hbtq-personers rättigheter. </span><span>Banden mellan Alge</span><span>riet och Sverige är </span><span>starka. Redan 1729 undertecknades ett handelsavtal mellan Algeriet och Sverige. Sverige var också det enda landet i västvärlden som röstade för Algeriets självständighet i FN:s generalförsamling 1959. Vänsterpartiet ser att det finns goda möjligheter att fördjupa och bredda både de politiska och ekono</span><span>miska kontakterna med Algeriet</span><span> för att värna en positiv utveckling i landet</span><span>.</span>
</p>
<p class="Rubrik2numrerat" style="margin-left:25.5pt; t-i:-25.5pt">
<span>7.3</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc490812346"></a><a name="_Toc492303791"></a><a name="_Toc499210003"><span>Tunisien</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc490812346"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc492303791"></span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>I januari 2011 spreds folkliga protester snabbt över Tunisien, drivna av ett djupt missnöje med president Ben Alis auktoritära styre. Som i flera andra </span><span>länder spelade landets arbetarrörelse, fackföreningar och studenter en avgörande roll i protesterna. Den 14 januari av</span><span>gick Ben Ali och flydde landet.</span>
</p>
<p>
<span>I oktober 2011 genomfördes demokratiska parlamentsval som vanns av det moderata islamistspartiet Ennahda. Tunisien är det land som kommit längst i sin demokratiska övergång bland de länder som omfattades av den arabiska våren. Det innebär inte att man saknar utmaningar. Frågor om religionens roll i politiken, pressfrihet och frågor om kvinnors rättigheter skapar konflikter. Flera företrädare för landets vänster, som starkt kritiserat En</span><span>nahdas styre, har också mördats,</span><span> </span><span>däribland</span><span> Chokri Belaïd som ledde vänsteralliansen Mouv</span><span>ement des patriotes démocrates.</span><span> </span>
</p>
<p>
<span>När demokratiseringsprocessen i landet vacklade till följd av flera politiska mord och oroligheter bildades den nationella dialogkvartetten. Kvartetten bestod av fackföreningen Union Générale Tunisienne du Travail, arbetsgivarorganisationen Union Tunisienne de l’Industrie, du Commerce et de l’Artisanat, människorättsorganisationen La Ligue Tunisienne pour la Défense des Droits de l’Homme och den nationella advokatföreningen Ordre National des Avocats de Tunisie. Kvartettens framgångar ledde till att de</span><span>n</span><span> tilldelades Nobels f</span><span>redspris 2015 med motiveringen ”</span><span>för dess avgörande bidrag till uppbyggandet av en pluralistisk demokrati i Tunisien i kölvat</span><span>tnet av jasminrevolutionen 2011</span><span>”</span><span>.</span>
</p>
<p>
<span>I</span><span> val</span><span>et </span><span>2014 </span><span>vann </span><span>det sekulära partiet Nida Tounes</span><span>,</span><span> </span><span>och deras </span><span>ledare Béji Caïd Essebsi</span><span> är numera Tunisiens president. Essebsi har starka band till den avsatte diktatorn Ben Ali och kritiker menar att valet av honom innebär en återgång till tiden före revolutionen. </span>
</p>
<p>
<span>I kölvattnet av flera terrordåd som skakat Tunisien under de senaste åren har terrorlagar skärpts och </span><span>perioder</span><span> av </span><span>långa </span><span>undantagstillstånd införts vilket anses ha givit alltför mycket makt till säkerhetspolisen. </span>
</p>
<p>
<span>I juli 2017 antog p</span><span>arlamentet </span><span>en </span><span>lag </span><span>med syftet att </span><span>sätta stopp för </span><span>våldet mot kvinnor</span><span>. Lagen </span><span>v</span><span>äntas träda i kraft 2018 </span><span>och </span><span>innebär att ”fysiskt, moraliskt och sexuellt våld” mot kvinnor blir straffbart. Lagen innebär att kvinnor som utsätts för våld i hemmet får rätt till rättsligt och psykologiskt stöd</span><span> och att </span><span>mä</span><span>n inte längre ska kunna undvika </span><span>straff</span><span> för våldtäkt </span><span>genom at</span><span>t gifta sig med den de våldtagit. Utvecklingen i Tunisien, där demokratiseringsprocessen fortfarande pågår, är tvetydig och omvärldens agerande kommer att spela roll för vilken väg landet tar. Vänsterpartiet menar att Sverige har en viktig roll att spel</span><span>a för utvecklingen i Tunisien. </span><span>Sverige </span><span>bör </span><span>som enskilt land såväl som medlem i EU och FN stödja demokratiprocessen i Tunisien, med fokus på mänskliga rättigheter och särskilt kvinnors rättigheter</span><span>. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till</span><span> känna.</span>
</p>
<p class="Rubrik2numrerat" style="margin-left:25.5pt; t-i:-25.5pt">
<span>7.4</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc490812347"></a><a name="_Toc492303792"></a><a name="_Toc499210004"><span>Libyen</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc490812347"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc492303792"></span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Den 15 februari 2011 bröt protester ut i den libyska staden Benghazi efter att människorättsaktivisten Fathi Terbil hade fängslats. Protesterna var mest omfattande i landets östra delar, men spred sig även till huvudstaden Tripoli. Protesterna riktades mot Muammar Gaddafis regim, en regim som måste betraktas som en</span><span> av regionens mest auktoritära.</span>
</p>
<p>
<span>Sedan Gaddafi tagit makten 1969 infördes en diktatur där all makt i realiteten samlades hos Gaddafi själv och där politiska partier, fri</span><span>a</span><span> media, fackföreningar och andra fristående organisationer förbjöds. Trots det hade många västländer, inklusive Sverige, goda relationer till Libyen under det senaste decenniet. 2010 försökte exempelvis handel</span><span>s</span><span>minister Ewa Björling sälja ett övervakningssystem till regimen vid sitt besök i landet. Det</span><span> svenska oljebolaget Lundin Oil</span><span> tecknade 2000 ett projektlåneavtal </span><span>med två regimkontrollerade libyska banker för att kunna inve</span><span>stera i </span><span>l</span><span>ibyska oljekällor.</span>
</p>
<p>
<span>När upproret bröt ut besvarade regimen demonstrationerna och kraven på reformer med ett urskillningslöst våld, vilket kastade landet in i ett inbördeskrig. Efter att regimen satt in stridsflyg och pansarförband mot oppositionen godkände FN:s säkerhetsråd resolution 1973, som sanktionerade införandet av</span><span> en flygförbudszon över Libyen.</span>
</p>
<p>
<span>När riksdagen </span><span>den </span><span>1 apri</span><span>l 2011 beslutade att svenska JAS</span><span> Gripenplan skulle delta i upprätthållandet av flygförbudszonen över Libyen stödde Vänsterpartiet detta förslag. Men den Natoledda insatsen kom snart att frångå sitt FN-mandat om att skydda civila och i stället </span><span>kom den att </span><span>inriktas på att försöka understödja oppositionens väpnade kamp för att avsätta regimen. När riksdagen skulle förlänga den svenska insatsen i juni 2011 röstade därför Vän</span><span>sterpartiet </span><span>e</span><span>mot en förlängning.</span>
</p>
<p>
<span>I oktober 2011 tillfångatogs och dödades Gaddafi. Därefter förklarades inbördeskriget som formellt avslutat. D</span><span>rygt 30</span><span> </span><span>000 libyer hade då dödats. Hur många av dessa libyer som dödades i de Natoledda bomb</span><span>anfallen är fortfarande oklart.</span>
</p>
<p>
<span>Att Gaddafis regim föll innebar varken ett slut på våldet eller fullvärdig demokratisering. När den libyska regimen kollapsade spreds mycket av landets enorma vapendepåer. Libyska vapen används i dag i Syrien och spelade en avgörande roll i det väpnade upproret i Mali 2012. </span><span>Striderna och oroligheterna har fortsatt och </span><span>Libyen är idag präglat av laglöshet och kaos. </span><span>Tre konkurrerande</span><span> </span><span>regeringar, med varierande grad av kontroll över olika delar av landet, </span><span>kämpar</span><span> om makten</span><span>. En av dem, den </span><span>s.k.</span><span> nationella enhetsregeringen</span><span> som är baserad i Tripoli</span><span>,</span><span> har s</span><span>töd av FN och EU. S</span><span>amtidigt strider </span><span>Daesh och andra beväpnade grupper </span><span>i landet. F</span><span>lera medlingsförsö</span><span>k pågår, dock utan </span><span>någon </span><span>större framgång. </span>
</p>
<p>
<span>Libyen har också blivit det främsta avreselandet för människor på flykt från Afrika och delar av Mellanöstern till Europa</span><span>,</span><span> </span><span>m</span><span>ycket </span><span>p.g.a.</span><span> det rådande kaoset och bristen på kontroll över landets gränser</span><span> samt att flyktvägen mellan Turkiet och Grekland är stängd. </span><span>EU</span><span> har fokuserat sitt engagemang i Libyen på att stoppa flyktingar från att ta sig in i Europa, </span><span>trots att d</span><span>et innebär att de fastnar i det krigshärjade landet. </span><span>Situationen för de flyktingar som befinner sig i Libyen är fruktansvärd. Flera rapporter, </span><span>bl.a. </span><span>från FN och Human Rights Watch vittnar om flyktingar som säljs som slavar</span><span>,</span><span> trafficking</span><span>, sexuella övergrepp och tortyr. </span><span>Samtidigt betalar EU den libyska kustbevakningen för att stoppa båtar med flyktingar trots att </span><span>FN-rapporter</span><span> beskriver hur </span><span>den </span><span>l</span><span>ibyska kustbevakningen vid upprepade tillfällen har skjutit mot</span><span>, </span><span>skjutit sönder och sänkt </span><span>flykting</span><span>båtar. F</span><span>ly</span><span>ktingar som omhändertas av den l</span><span>ibyska</span><span> </span><span>kustbevakningen förs tillbaka till Libyens migrationshäkten där de intagna utsätts för </span><span>tortyr, svält och</span><span> våldtäkter.</span><span> Trots situationen i Libyen och vetskapen om de övergrepp som begås utökade EU stödet till landets kustbevakning under sommaren 2017. 46 miljoner </span><span>e</span><span>uro ska förmedlas till kustbevakningarna från en av EU:s biståndsfonder. Detta går rakt emot de principer som ska styra bistånd och utvecklingssamarbete. </span><span>Sverige </span><span>står bakom EU:s politik i Libyen. Det är uppenbart att mänskliga rättigheter väger lätt mot ambitionerna att stoppa flyktingar från att komma till Europa. Det är dessutom uppenbart att den förda politiken leder till att landet destabiliseras ytterligare. </span>
</p>
<p>
<span>Vänsterpartiet anser att Sverige har ett st</span><span>ort</span><span> ansvar </span><span>för utvecklingen i Libyen</span><span>,</span><span> </span><span>d</span><span>els genom v</span><span>årt aktiv</span><span>a</span><span> delt</span><span>agande </span><span>i störtandet av den tidigare regimen </span><span>och </span><span>dels </span><span>genom stödet till den politik som EU för. </span><span>Sverige</span><span> har</span><span> i dag ett ansvar </span><span>för </span><span>att aktivt stödja försöken att lägga grunden för en verklig demokratisering av Libyen. </span><span>R</span><span>egeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på hur Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN </span><span>aktivt kan bidra till demokratisering och stabilitet i Libyen</span><span>. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till</span><span> känna.</span>
</p>
<p class="Rubrik2numrerat" style="margin-left:25.5pt; t-i:-25.5pt">
<span>7.5</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc490812348"></a><a name="_Toc492303793"></a><a name="_Toc499210005"><span>Egypten</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc490812348"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc492303793"></span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Den 25 januari 2011 bröt omfattande folkliga protester ut</span><span> mot Hosni Mubaraks regim</span><span> i </span><span>Egypten</span><span>. Protesterna spred sig snabbt över landet och resulterade i att Mubarak tvingades avgå </span><span>den </span><span>11 februari</span><span> samma år</span><span>. Protesterna var ett uttryck för ett brett folkligt missnöje med regimens auktoritära styre, den stagnerade ekonomin, arbetslösheten och de allt svårare levnadsförhållandena för många egyptier. Egyptens arbetarrörelse, studenter och liberala krafter spelade en central roll i upproret. Även den egyptiska kvinnoröre</span><span>lsen hade en framträdande roll.</span>
</p>
<p>
<span>Efter Mubaraks fall tog militären de facto makten och genomförde redan i mars 2011 en folkomröstning om en ny konstitution med stöd av bl.a. Muslimska brödraskapet. De krafter som lett revolten tidigare under året motsa</span><span>tte sig den nya konstitutionen.</span>
</p>
<p>
<span>I november 2011 genomfördes parlamentsval </span><span>och i juni 2012 vann Muslimska b</span><span>rödraskapets Mohammed Mursi presidentvalet. Under våren 2013 växte protesterna mot Mursis styre och</span><span> i juni hade protesterna nått samma nivåer som de mot Mubarak</span><span>.</span><span> D</span><span>en 3 juli</span><span> 2013 genomförde militären </span><span>en kupp </span><span>under ledning av Mursis arméchef </span><span>Abd al-Fattah al-Sisi</span><span>. Militären, under ledning av Sisi</span><span>,</span><span> </span><span>tog </span><span>över</span><span> makten</span><span> i landet</span><span>.</span><span> De protester som följde avsättandet av Mursi slog</span><span>s</span><span> ned med våld och resten av 2013 blev blodigt. Under årets sista halva beräknas ö</span><span>ver 3</span><span> </span><span>000 egy</span><span>ptier ha dödats och upp till 19</span><span> </span><span>000 ha gripits. Människorättsorganisationer rapporterade om svåra förhållanden i överfulla fängelser och omfattande övergrepp av polis och militär mot fångar</span><span>. </span>
</p>
<p>
<span>Sisis styre har karaktäriserats av förtryck av oliktänkande och stora inskränkningar i grundläggande fri</span><span>-</span><span> och rättigheter. </span><span>Yttrandefriheten och civilsamhällets utrymme är starkt begränsat. </span><span>Kvinnors och hbtq-personers rättigheter är kraftigt inskränkta. </span><span>Kvinnor diskrimineras både genom lagen och i vardagen. Skyddet mot sexuellt och könsrelaterat våld är svagt. </span><span>Hbtq-personer r</span><span>i</span><span>skerar fängelse </span><span>p.g.a.</span><span> sin läggning eller </span><span>könsidentitet</span><span>. </span><span>Religiösa minoriteter som kristna kopter, shiamuslimer och </span><span>baha’ier</span><span> diskrimineras och får inte tillräckligt skydd mot de våldsamma attacker som är vanligt förekommande. Fackliga rättigheter är begränsade och fackföreningar som inte är anslutna till den statliga fackföreningen erkänns inte. </span><span>Enligt kritiker är Egypten i</span><span> </span><span>dag lika auktoritärt som under Mubaraks tid. Brödraskapet har klassats som terrororganisation och drivits under jorden. En stor del av de sekulära krafter som låg bakom revolutionen 2011 har tystats. </span><span>Flera anhängare av Muslimska brödraskapet har dömts till långa fängelses</span><span>traff, några av dem, däribland</span><span> Mursi</span><span>,</span><span> dömdes till döden. Mursis dödsstraff har nu omvandlats till </span><span>fängelsestraff. I takt med att b</span><span>rödraskapet har krossats har väpnade islamistgrupper växt sig starkare och trappat upp sina attacker, främst på Sinaihalvön.</span>
</p>
<p>
<span>Det hopp som fanns efter revolutionen 2011 har slagits i spillror. Omvärlden har ett stort ansvar. Egypten </span><span>har blivit en bricka i ett betydligt större spel där grannländer och stormakter satt sina intressen fö</span><span>re det egyptiska folkets bästa.</span><span> Av andra länder i regionen kan vi lära att inskränkningar i det politiska livet</span><span>,</span><span> </span><span>exempelvis </span><span>genom begränsa</span><span>d</span><span> religionsfrihet,</span><span> inte kan leda rätt. </span><span>Behovet av en demokratiseringsprocess och en ökande respekt för mänskliga rättigheter är omfattande. </span><span>I en sådan process är det viktigt att </span><span>l</span><span>andets arbetar- och</span><span> kvinnorörelse</span><span>r</span><span> får framträdande roll</span><span>er</span><span>.</span><span> </span><span>Sverige</span><span> ska</span><span> som enskilt land såväl som medlem i EU och FN verka för en demokratisk utveckling i Egypten, att alla politiska fångar släpps </span><span>och att </span><span>det </span><span>civila samhället respekteras</span><span>. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. </span>
</p>
<p class="Rubrik1numrerat" style="margin-left:17pt; t-i:-17pt">
<span>8</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc490812349"></a><a name="_Toc492303794"></a><a name="_Toc499210006"><span>Mellanöstern</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc490812349"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc492303794"></span></a>
</p>
<p class="Rubrik2numrerat" style="margin-top:18pt; margin-left:25.5pt; t-i:-25.5pt">
<span>8.1</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc490812350"></a><a name="_Toc492303795"></a><a name="_Toc499210007"><span>Israel och Palestina</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc490812350"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc492303795"></span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>I juni 2017 hade </span><span>Israels ockupation av Palestina </span><span>pågått i 50 år</span><span> och </span><span>skapat en av världens mest segdragna konflikter. Redan genom processen som ledde till att staten Israel utropades 1948 skapades grogrunden för dagens konflikt genom att hundratusentals palestinier fördrevs från sina hem. Sedan sexdagarskriget 1967 har Israel ockuperat delar av Gazaremsan, Västbanken och östra Jerusalem i strid med folkrätten.</span>
</p>
<p>
<span>Konflikten mellan Israel och Palestina är inte en konflikt mellan jämlika parter. Israel, en av världens största krigsmakter vars militärapparat understöds av USA, har ett större ansvar enligt folkrätten i egenskap av ockupationsmakt. Samtidigt är det viktigt att understryka att folkrättens regelverk, bl.a. förbudet mot attacker mot civila, omfattar samtliga parter.</span>
</p>
<p>
<span>Israels övergrepp mot de mänskliga rättigheterna, folkrätten och det palestinska folket inte bara fortsätter utan blir dessutom allt grövre. Blockaden </span><span>av Gaza fortskrider och den mur som sedan länge har fördömts av FN fortsätter att byggas.</span><span> Antalet illegala bosättningar på ockuperad mark fortsätter att </span><span>öka </span><span>trots löften om motsatsen och fördrivningen av palestinier från östra Jerusalem ökar. </span><span>Omkring 600</span><span> </span><span>000 israeliska bosättare lever i</span><span> </span><span>dag i bosättningar på ockuperad palestinsk mark. </span><span>Israel fortsätter att arrestera, fängsla, tortera och i vissa fall döda dem som står upp mot ockupat</span><span>ionen. Ingen fred tycks vara i sikte, och så länge Israel vägrar att respektera palestiniernas mest grundläggande mänskliga rättigheter kommer inte fred att vara möjlig att uppnå.</span>
</p>
<p>
<span>Genom sina konsekventa brott mot folkrätten framstår Israel som genuint ointresserat av att upphäva den ockupation av palestinsk mark som pågått i årtionden. Ett hävande av ockupationen är nyckeln till en varaktig fred i Mellanöstern. Vänsterpartiet anser att Israel måste dra sig tillbaka från ockuperat område, att bosättningarna måste utrymmas och att en fri och demokratisk palestinsk stat bör upprättas inom 1967 års gränser.</span>
</p>
<p>
<span>Vänsterpartiets utgångspunkt är folkrätten och respekten för de mänskliga rättigheterna. Därför har vi </span><span>både i och utanför riksdagen </span><span>uppmärksammat och fördömt Israels grova och omfattande brott mot de mänskliga rättigheterna. Vi har samtidigt inte tvekat att ta avstånd från de brott mot folkrätten och de mänskliga rättigheterna som begåtts av palestinska </span><span>grupper. I motion</span><span>en</span><span> </span><span>Israels ockupation av Palestina</span><span> (</span><span>2015/16:128</span><span>)</span><span> </span><span>utveckla</span><span>s Vänsterpartiets politik för h</span><span>ur Sverige kan agera för ett fritt Palestina.</span>
</p>
<p>
<span>Det är också viktigt att Sverige i både ord och handling ger sitt stöd till en tvåstatslösning. Sveriges politik gentemot Palestina har förbättrats avsevärt sedan den rödgröna regeringen tillträdde. Under regeringen Reinfeld</span><span>t</span><span> tillhörde Sverige ett fåtal länder som i oktober 2011 röstade mot att Palestina skulle få bli medlem i FN-organet Unesco. Efter att den rödgröna regeringen tillträtt blev Sverige den 135</span><span>:e</span><span> staten att erkänna Palestina. Vänsterpartiet välkomnade beskedet, men ansträngningarna för Palestina k</span><span>a</span><span>n inte stanna där. Sverige bör stödja Palestina i det fortsatta arbetet mot att erkännas som fullvärdig medlem av FN. Detta bör riksdagen ställa sig bakom</span><span> och ge regeringen till känna. </span>
</p>
<p class="Rubrik2numrerat" style="margin-left:25.5pt; t-i:-25.5pt">
<span>8.2</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc492303796"></a><a name="_Toc499210008"><span>Kurdistan</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc492303796"></span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Kurdernas situation har engagerat många vänsterpartister de senaste 40 åren. Vårt engagemang för rättvisa och mänskliga fri- och rättigheter samt kontakten med många kurder har gjort det nödvändigt att kämpa för kurdernas sak. Redan 1977 skrev Vänsterpartiets riksdagsledamot Oswald Söderqvist den första motionen</span><span> i riksdagen</span><span> om kurdernas situation. Det var det första </span><span>av</span><span> en lång rad initiativ. Vänsterpartiet följer utvecklingen i Kurdistans olika delar på nära håll, dels genom besök på plats, dels genom kontakter med partier, organisationer och frivilliga krafter. </span>
</p>
<p>
<span>Fortfarande är behovet stort av länder, organisationer och enskilda individer som ger kurderna sitt stöd i deras kamp för sina grundläggande mänskliga rättigheter – rättigheter som alltjämt kränks och inskränks. Vänsterpartiet ser att Sverige kan spela en viktig roll i arbetet med att stärka kurdernas rättigheter. Banden är starka mellan Sverige och Kurdistan, inte minst genom alla kurder som i dag är en del av vårt svenska samhälle. Vänsterpartiets syn på Sveriges politik för Kurdistan </span><span>utvecklas i motion</span><span>en</span><span> Kurdistan</span><span> (2016/17:1738)</span><span>. </span>
</p>
<p class="Rubrik2numrerat" style="margin-left:25.5pt; t-i:-25.5pt">
<span>8.3</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc490812351"></a><a name="_Toc492303797"></a><a name="_Toc499210009"><span>Syrien</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc490812351"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc492303797"></span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Protesterna mot regimen i landet inleddes i januari 2011. I mitten av mars hade protesterna spridit sig över stora delar av landet, och i landets större städer samlades hundratusentals människor med krav på president Bashar al-Assads avgång, demokratiska reformer och social rättvisa. Protesterna var breda, folkliga och fredliga men bemöttes med våld och grova övergrepp från regimens sida.</span>
</p>
<p>
<span>I slutet av 2011 utbröt väpna</span><span>de strider mellan regimen och beväpnade grupper inom oppositionen. Striderna har därefter eskalerat och spridit sig till stora delar av landet. Motståndet mot regimen i Damaskus är brett och </span><span>brokigt. Övergrepp har begåtts av flera av de stridande parterna. Men huvudansvaret för det upptrappade våldet vilar på regimen genom dess förtryck och brutala svar på oppositionens inledande demonstrationer. De krigsförbrytelser</span><span> som har begåtts bör utredas av</span><span> Internationella brottmålsdomstolen</span><span> (ICC)</span><span> oavsett vilken gruppering som misstänks ha begått övergreppen.</span>
</p>
<p>
<span>Kriget i Syrien har pågått i 6 år och tros ha kostat omkring 500</span><span> </span><span>000 mänskoliv. Runt 6 miljoner</span><span> människor</span><span> befinner sig på flykt utanför landets gränser och 7 miljoner inne i Syrien. Vänsterpartiet har varit tydliga med att vi inte ser någon militär lösning på krisen i Syrien. Det är bara genom en politisk process som kriget och våldet långsiktigt kan upphöra. FN:s medlemsstater behöver enas om ett gemensamt svar med krav på att de ansvariga för krigsförbrytelser ställs inför rätta och att parterna tvingas till förhandlingsbordet. En politisk lösning behöver inkludera en demokratisk övergång, att Assad lämnar över makten och att Syriens olika etniska och religiösa grupper får sina rättigheter garanterade. Men en förutsättning för fred är också att länder som </span><span>USA, </span><span>Ryssland, Iran, Saudiarabien</span><span> och</span><span> Turkiet</span><span> </span><span>slutar underblåsa konflikten genom att pumpa in stöd till sina respektive allierade i Syrien.</span>
</p>
<p>
<span>FN:s strävan mot en fredlig lösning på konflikten, under ledning av</span><span> </span><span>världsorganisationens sändebud Staffan de Mistura, har haft få och små framgångar men är alltjämt den enda trovärdiga vägen mot fred i Syrien. Det är därför viktigt att Sverige fortsatt står bakom de Mistura och stödjer FN-processen. Den svenska regeringens tydliga ställningstagande för att öka kvinnors deltagande i alla förhandlingar är också mycket välkommet, och extra viktigt när Sverige nu tagit plats i FN:s säkerhetsråd. </span><span>Sverige </span><span>ska </span><span>som enskilt land, såväl som medlem i EU och FN, verka för att få till stånd en vapenvila i Syrien och understödja FN:s arbete för att få till</span><span> </span><span>stånd </span><span>en fredsprocess</span><span>. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. </span>
</p>
<p>
<span>De humanitära behoven i världen är i dag större än någonsin tidigare, och över 80 procent av dem finns </span><span>i konfliktområden, enligt </span><span>FN:s</span><span> organ för humanitär samordning (O</span><span>cha</span><span>)</span><span>. Samtidigt kommer allt fler rapporter om hur hjälparbetare, sjukhus och konvojer med förnödenheter till civila bombas eller beskjuts. Den 3 maj 2016 antog FN:s säkerhetsråd resolution 2286 om vikten av att skydda hälso- och sjukvård i konflikter, som även explicit nämner vikten av oberoende och opartiska utredningar av eventuella attacker. Regeringen måste under Sveriges två år i säkerhetsrådet aktivt verka för att resolutionen efterlevs. </span><span>Sverige </span><span>bör </span><span>som enskilt land, såväl som medlem i EU och FN, verka för att de stridande parterna ska respektera folkrätten, upphöra med attacker på civila aktörer och tillåta införsel av humanitär hjälp till civilbefolkningen</span><span>. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<p>
<span>Samtidigt som kriget i Syrien fortsätter med oförminskad kraft och grymhet har grannländerna börjat stänga sina gränser för syriska flyktingar. UNHCR varnar för att många flyktingar fastnar i en mycket farlig situation när de ansträngda grannländerna inte längre är lika öppna som tidigare. Libanon, med en befolkning på omkring 4,5 miljoner invånare, har tagit emot över 1 miljon flyktingar. Nu har landet infört visumkrav för syrier. Även Jordanien har infört visumkrav, och i juni</span><span> 2016</span><span> förklarade den jordanske arméchefen i ett uttalande att landets norra och nordöstra gräns mot Syrien är stängda militärzoner. Den turkiska regeringen fortsätter </span><span>att </span><span>bygga muren längs den 900 kilometer långa gränsen mot Syrien</span><span> och planerar även en mur längs gränsen mot Irak.</span>
</p>
<p>
<span>Vänsterpartiet har välkomnat och berömt den svenska regeringens</span><span> </span><span>S</span><span>yrienstrategi. Den innehåller flera komponenter som vi ställer oss bakom, </span><span>t.ex.</span><span> </span><span>satsningar på humanitärt stöd, mänskli</span><span>ga rättigheter och jämställdhet</span><span> </span><span>samt</span><span> </span><span>insatser mot könsbaserat våld. Strategin lyfter också fram mänsklig säkerhet</span><span> </span><span>men ignorerar den verkliga frågan när det gäller säkerheten för de människor</span><span> </span><span>som nu flyr krigets Syrien och fastnar vid grannländernas gränser. Sverige tog emot ett stort antal människor under hösten 2015. Vi tog vårt</span><span> </span><span>ansvar då. Det kan aldrig vara en ursäkt för att inte ta det i dag. När regeringen</span><span> </span><span>införde gräns- och </span><span>id</span><span>-kontroller</span><span>, samt försämrade möjligheterna att söka skydd</span><span> </span><span>i Sverige, var ett av de framträdande argumenten att det skulle få andra stater</span><span> </span><span>inom EU att ta ett större ansvar. Det är alldeles uppenbart att den strategin inte</span><span> </span><span>fungerat. I stället har stat efter stat i Europa stängt sina gränser, EU har stängt</span><span> </span><span>gränsen mot Turkiet, och nu har även Turkiet, Libanon och Jordanien stängt</span><span> </span><span>sina gränser mot Syrien. Det enda sättet att få omvärlden att ta ett större ansvar</span><span> </span><span>är genom att själva visa vägen.</span><span> </span><span>Sverige </span><span>ska </span><span>som enskilt land, s</span><span>åväl som medlem i EU och FN,</span><span> agera för att grannländerna öppnar sina gränser för människor på flykt undan kriget i Syrien</span><span>. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. </span>
</p>
<p class="Rubrik2numrerat" style="margin-left:25.5pt; t-i:-25.5pt">
<span>8.4</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc490812352"></a><a name="_Toc492303798"></a><a name="_Toc499210010"><span>Turkiet</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc490812352"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc492303798"></span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Utvecklingen i Turkiet färgas fortfarande i hög utsträckning av landets turbulenta och blodiga moderna historia. Det omfattande förtrycket av kurderna, militärens kupper 1960, 1971, 1980 och 1997 samt folkmordet 1915 på armenier, assyrier/syrianer, kaldéer och pontier kastar fortfarande sina långa skuggor över det moderna Turkiet.</span>
</p>
<p>
<span>Under Erdoğans styre har utvecklingen i Turkiet tagit tydliga steg i helt fel riktning. Sedan </span><span>det </span><span>misslyckade kuppförsök</span><span>et sommaren 2016</span><span> har inskränkningarna av demokratiska fri- och rättigheter ökat ytterligare. </span><span>M</span><span>as</span><span>sarresteringar och begränsningar av yttrandefriheten har varit återkommande. </span><span>Genom en </span><span>konstitutionsändring</span><span> våren 2017</span><span> </span><span>har ännu mer makt </span><span>samla</span><span>ts</span><span> hos Erdoğan</span><span> och ett återinför</span><span>ande av dödsstraffet diskuteras</span><span>. </span>
</p>
<p>
<span>Sedan kuppen har över 110</span><span> </span><span>000 människor blivit avskedade eller </span><span>avstängda från sina jobb, och 40</span><span> </span><span>000 har fängslats för misstänkta band till den USA-baserade predikanten Fethullah Gülen, som anklagas för att ligga bakom kuppförsöket. Det är uppenbart att Erdoğan använt kuppförsöket som ursäkt för en alltmer repressiv politik mot sina meningsmotståndare, inte minst de krafter som förespråkar fred och en lösning på den väpnade konflikten med PKK. Flera regimkritiska och oppositionella medier har stängts ned med hjälp av lagar stiftade med stöd av undantagstillståndet. Totalt handlar det om minst 160 mediekällor, varav majoriteten är kurdiska. Bland dem finns Azadiya Welat, den enda kurdiska dagstidningen i Turkiet, Jinha News, den första och enda nyhetsredaktionen i världen som består av enbart kvinnor, och Zarok TV, den enda kurdiska barnkanalen.</span>
</p>
<p>
<span>Borgmästarna i </span><span>minst </span><span>35 städer har avsatts och i vissa fall gripits. Det handlar framför allt om städer i östra Turkiet och</span><span> </span><span>borgmästare som tillhör vänsterpartiet H</span><span>DP eller deras systerparti DBP.</span><span> </span><span>Natten till fredagen den 4 november </span><span>2016 </span><span>greps tolv parlamentsledamöter från HDP av turkisk polis, på olika platser i landet. Bland de gripna finns partiledarna </span><span>Selahattin Demirtaş </span><span>och Figen Yüksekda</span><span>ğ</span><span>. Sedan</span><span> </span><span>kuppförsöket den 15 juli</span><span> 2016</span><span> har fler än 6 000 av partiets medlemmar anhållit</span><span>s, och 2</span><span> </span><span>000 av dem har fängslats. </span>
</p>
<p>
<span>Den svensk</span><span>e</span><span> journalisten Hamza Yalcin greps den 3 augusti </span><span>i </span><span>Spanien efter att Turkiet fått till stånd en internationell efterlysning mot honom för organisering av terrorism. Hamza Yalcin har länge varit en röst mot det repressiva Tu</span><span>rkiet under Erdo</span><span>ğ</span><span>an, bl.a.</span><span> som chefredaktör för den social</span><span>istiska tidningen Odak Dergisi. </span><span>Gripandet av Hamza Yalcin i Barcelona vi</span><span>sar hur Erdoğans attacker mot pressfriheten och försök att tysta all opposition sträcker sig långt utanför landets gränser.</span><span> </span><span>Vänsterpartiet förutsätter att spanska och svenska myndigheter agerar för att säkerställa att Hamza Yalcins rättigheter respekteras och att Turkiets begäran om utlämning avslås</span><span>. Sedan </span><span>sommaren 2016</span><span> sit</span><span>ter också den svenska it</span><span>-säkerhetsexperten Ali Gharavi fängs</span><span>lad efter att han föreläst om it</span><span>-säkerh</span><span>et för människorättsaktivister</span><span> från </span><span>bl.a. </span><span>Amnesty. </span>
</p>
<p>
<span>Turkiet blir alltmer repressivt mot all form av opposition och alla som kritiserar regimen. </span><span>Vänsterpartiet har länge kritiserat utvecklingen i Turkiet och uppmanat Sverige och EU att agera kraf</span><span>tigare</span><span>.</span><span> EU har inte vågat agera mot Turkiet av rädsla för att Erdoğan skulle säga upp det skamliga avtal som hindrar flyktingar </span><span>från </span><span>att ta sig från Turkiet till Europa. Det är hög tid för EU att säga upp avtalet och tydligt agera mot förtrycket av oppos</span><span>itionella</span><span> och inskränkningar i grundläggande fri- och rättigheter i Turkiet.</span><span> </span><span>Sverige bör </span><span>som enskilt land, såväl som medlem i EU och FN, agera för att </span><span>våldet och repressionen mot oppositionella upphör </span><span>i Turkiet </span><span>och att alla som fängslats på politisk grund friges</span><span>. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span><span> </span>
</p>
<p class="Rubrik2numrerat" style="margin-left:25.5pt; t-i:-25.5pt">
<span>8.5</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc490812353"></a><a name="_Toc492303799"></a><a name="_Toc499210011"><span>Irak</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc490812353"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc492303799"></span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Irak är ett land vars moderna historia kantats av diktatur, konflikt och oroligheter. Saddam Husseins tyranni, kriget med Iran, invasionen av Kuwait (med det efterföljande första Gulfkriget) satte sin prägel på landet under </span><span>19</span><span>80- och 90-talen. Efter attackerna i USA den 11 september 2001 invaderade amerikanska trupper landet i strid med folkrätten. Efter den USA-ledda invasionen vidtog en brutal ockupation av Irak. Bombningar med civila dödsoffer, systematisk tortyr, mord och våldtäkter blev näst intill dag</span><span>liga inslag. De numera ökända bilderna från Abu Ghraibfängelset, som visar amerikanska soldater som förnedrar och torterar irakiska interner, är en påminnelse om ockupationens grymhet. </span>
</p>
<p>
<span>Fortfara</span><span>nde är Irak ett land som prägla</span><span>s av USA:s ockupation, även om den nu är formellt avslutad. Institutionerna är svaga och tilltron till regeringen är svag. Tortyr är fortfarande vanligt förekommande och möjligheten att arbeta fackligt ytterst begränsad. Våldet är fortfarande utbrett och drabbar hela det irakiska samhälle</span><span>t. Kristna och hbtq-personer är</span><span> två grupper som drabbats hårt av våld och attacker de senaste åren. Det blodiga inbördeskriget i Syrien </span><span>och Daeshs närvaro i landet </span><span>har också bidragit till en försämring av säkerhetsläget i Irak. </span>
</p>
<p>
<span>I juli 2015 började folkliga och fredliga protester sprida sig över Irak. Polisens döds</span><span>s</span><span>kjutning av en ung aktivist i Basra samt elbrist utlöste demonstrationerna. Men grundorsaken var ett starkt folkligt missnöje med landets politiska system, där makt fördelats utifrån etnicitet och religion, och där folkets möjligheter att påverka begränsats kraftigt. I spåren av sjunkande oljepriser har dessutom många irakier tvingats in i fattigdom. Demonstrationerna har dominerats av unga, men samlat män och kvinnor från alla olika etniska och religiösa grupper i Irak. </span>
</p>
<p>
<span>I</span><span>raks premiärminister Haider al-</span><span>Abadi besvarade protesterna med att presentera tre reformpaket. Flera av de för</span><span>e</span><span>slagna reformerna går i rätt riktning och öppnar upp för en civil och sekulär irakisk stat utan dagens sekteristiska maktdelning. Men al-Abadis oförmåga att genomföra de utlovade reformerna har lett till en ny våg av protester. I slutet av april 2016 stormades parlamentet av demonstranter från både de sekulära reformvänliga krafterna och shiitiska grupperingar. Sedan dess har Bagdad drabbats av en våldsvåg. Fredliga demonstrationer har attackerats och självmordsbombare har genomfört attacker med ett stort antal dödsoffer. </span>
</p>
<p>
<span>Det är nu viktigt att al-Abadi på allvar börjar genomföra nödvändiga reformer, agerar för att säkerställa säkerheten även för o</span><span>ppositionen och tydligt markerar </span><span>att hans regering är en regering för hela Irak och hela landets befolkning. </span><span>Sverige </span><span>ska </span><span>som enskilt land såväl som medlem i EU och FN verka för att Iraks regering genomför nödvändiga reformer och säkerställer säkerheten för oppositionen</span><span>. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. </span>
</p>
<p>
<span>I efterspelet till Gulfkriget 1991 tog kurderna till vapen och kunde utveckla ett regionalt självstyre för de kurdiska delarna av Irak. 1992 etablerades Kurdistan Regional Government (KRG) i Erbil. Upprättandet av KRG har inneburit ett ökat självbestämmande för kurderna i Irak. Kurdiska företrädare har dessutom samtidigt inkluderats i Iraks styre. För första gången i Iraks moderna historia har kurder fått möjlighet att uttrycka sin kultur och tala sitt språk utan att riskera förföljelser. </span>
</p>
<p>
<span>Utvecklingen i KRG har dock inte varit svartvit. Framsteg har gjorts, men samtidigt är utmaningarna många. Vänsterpartiet är starkt oroat över rapporterna om övergrepp mot kvinnor, journalister,</span><span> minoriteter, </span><span>hbtq-personer och oppositionella i KRG. </span>
</p>
<p>
<span>De</span><span> senaste åren har de politiska konflikterna ökat i KRG efter att Kurdistans demokratiska parti (KDP) försökt förlänga KDP-ledaren Massoud Barzanis mandattid som president för KRG. De övriga partierna protesterade och Barzani svarade bl.a. med att förhindra talmannen i KRG:s parlament, Yusuf Mohammed Sadiq från oppositionspartiet Gorran, från att resa in till Erbil. I oktober 2015 besköt KDP:s milisstyrkor demonstranter i Qaladze och Kalar, dödade minst fem och skadade andra, enligt Amnesty International. </span>
</p>
<p>
<span>I september 2017 planeras en folkomröstning för självständighet för de kurdiska delarna av Irak. Vänsterp</span><span>artiet har genom historien varit konse</span><span>kvent i </span><span>sitt</span><span> stöd för kraven på kurdiskt självbestämmande</span><span>. </span><span>En folkomröstning i </span><span>södra</span><span> Kurdistan har varit utlovad sedan länge. Att den nu ska ske är ett viktigt och positivt steg. </span><span>E</span><span>n eventuell självständighet för södra Kurdistan </span><span>måste </span><span>ha</span><span>nteras inom folkrättens ramar och</span><span> med respekt för de grupper som kommer </span><span>att </span><span>utgöra minoriteter i en ny statsbildning</span><span>. </span>
</p>
<p class="Rubrik2numrerat" style="margin-left:25.5pt; t-i:-25.5pt">
<span>8.6</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc490812354"></a><a name="_Toc492303800"></a><a name="_Toc499210012"><span>Iran</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc490812354"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc492303800"></span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Revol</span><span>utionen i Iran 1979 väckte hopp</span><span> om en demokratisering, men resultatet blev i stället en stenhård diktatur. Brotten mot de mänskliga rättigheterna är många och omfattande. Vänsterpartiet har under lång tid uppmärksammat situationen i Iran. Vi har i motioner, interpellationer, skriftliga frågor och på demonstrationer vid en lång rad tillfällen protesterat mot regimens övergrepp mot bl.a. etniska minoriteter, kvinnor, fackföreningsaktiva och </span><span>hbtq-personer. </span><span>I motion</span><span>en</span><span> En svensk utrikespolitik för ett fritt och demokratiskt Iran </span><span>(2015/16:372) </span><span>presenteras Vänsterpartiets politik för Iran mer ingående.</span>
</p>
<p>
<span>I juni 2013 valdes Hassan Rohani till Irans president</span><span> och hans ställning stärktes ytterligare genom parlamentsvalet 2016, då hans anhängare i parlamentet växte i antal och fick fler platser än det konservativa lägret. För första gången sedan revolutionen finns det fler kvinnor än präster i det iranska parlamentet. I maj 2017 omvaldes också Rohani med bred marginal. </span><span> </span>
</p>
<p>
<span>De stora förväntningarna på Rohani</span><span>,</span><span> som ansågs mer reforminriktad än hans företrädare Ahmadinejad</span><span>,</span><span> har inte uppfyllts. Rohani har lyckats manövrera Iran fram till förbättrade relationer med omvärlden och slutit ett internationellt avtal om att kraftigt dra ned på det iranska kärnenergiprogrammet, som befarats syfta till att producera kärnvapen. I utbyte har </span><span>flera</span><span> ekonomiska sanktioner mot Iran hävts</span><span> vilket inneburit </span><span>att landet är tillbaka </span><span>i </span><span>det internationella umgänget.</span><span> Samtidigt har samhällsklimatet inte förbättrats nämnvärt under Rohanis presidentperiod och den bristande respekten för de mänskliga rättigheterna kvarstår</span><span>.</span>
</p>
<p>
<span>Iran var den enskilt största mottagaren av svenska exportkrediter i regionen under regeringen Reinfeldt. Mellan 2006 och 2012 utfärdade EKN garantier för affärer med regimen i Teheran för mer än 15 miljarder kronor. Efter de folkliga protesterna 2009 uppmärksammade nyhetsbyrån Bloomberg att svenska Ericsson och brittiska Creativity Software sålt övervakningsutrustning till Iran. Enligt oppositionella i Iran bidrog utrustningen från Ericsson till att regimen kunde spåra upp människor som deltagit i protesterna genom deras telefonsamtal, sms och mail. </span>
</p>
<p>
<span>Sverige bedriver alltjämt en omfattande exportfrämjande verksamhet till landet. Det sker i form av rådgivning, exportkrediter och exportgarantier genom organ som Business Sweden (tidigare Exportrådet och Invest Sweden), Exportkreditnämnden, EKN, och Svensk Exportkredit, SEK. Bland annat Amnesty har kritiserat denna verksamhet för att den inte tydligt kopplas till arbetet med de mänskliga rättigheterna. </span>
</p>
<p>
<span>I f</span><span>ebruari 2017 blev</span><span> Stefan Löfven </span><span>den förste svenske statsministern att besöka Iran, tillsammans med </span><span>en </span><span>handels</span><span>delegation </span><span>under ledning av </span><span>handelsministern</span><span>. I delegationen ingick </span><span>e</span><span>n rad näringslivsföreträdare och myndigheter ansvariga för handelsfrågor samt</span><span> en </span><span>företrädare för IF Metall,</span><span> </span><span>som </span><span>även var </span><span>ensam </span><span>representant från det civila samhället. Varken utrikesministern, </span><span>statsråd med ansvar för demokrati, jämställdhet eller fackliga frågor</span><span> </span><span>deltog i resan. </span><span>R</span><span>egeringens prioriteringar </span><span>är tydliga</span><span>. Det är uppenbart att syftet med resan var att öka svensk export</span><span>, och att frågor om mänskliga rättigheter var underordnade. </span>
</p>
<p>
<span>Vänsterpartiet tror inte att ett förbud mot investeringar i Iran eller handel med Iran skulle gynna kampen för demokrati och mänskliga rättigheter. Men vi anser att man måste iaktta stor försiktighet när man handlar </span><span>med eller investerar i ett land som Iran. Sveriges exportfrämjande får aldrig bidra till att regimen i Iran gynnas eller att brott mot de mänskliga rättigheterna begås. Den svenska regeringen bör inleda en dialog med de svenska företag som är verksamma i Iran avseende de mänskliga rättigheterna. Detta bör riksdagen </span><span>ställa sig bakom och </span><span>ge regeringen till känna.</span>
</p>
<p class="Rubrik2numrerat" style="margin-left:25.5pt; t-i:-25.5pt">
<span>8.7</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc490812355"></a><a name="_Toc492303801"></a><a name="_Toc499210013"><span>Bahrain</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc490812355"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc492303801"></span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>I februari 2011 utbröt folkliga protester i Bahrain med krav på större frihet, social rättvisa och politiska och konstitutionella reformer. Regeringen svarade hårt och skoningslöst med våld och övergrepp. Trots det fortsatte protesterna med krav på en ny konstitution, en demokratiskt vald regering, en mer rättvis fördelning av landets tillgångar och frigivning av alla politiska fångar. Mycket tyder på att protesterna och de krav som restes hade ett brett folkligt stöd från folkrörelser och fackliga organisationer, från både sunni- och shiamuslimer och från män och kvinnor i Bahrain.</span>
</p>
<p>
<span>Demonstrationerna växte sig allt starkare under våren. Bahrains grannland Saudiarabien sände då in stridsvagnar och Bahrains kung införde undantagstillstånd och gav de väpnade styrkorna tillstånd att använda de åtgärder som krävdes för att stoppa </span><span>upproret. Följden blev många dödade och skadade.</span>
</p>
<p>
<span>Amnesty International beskriver </span><span>hur </span><span>situationen för mänskliga rättigheter i Bahrain försämrades betydligt under 2011 med försöken att krossa proteströrelsen i februari och mars. Till viss del verkar det som om proteströrelsen var ett offer för regionala och internationella kapitalintressen och politiska intressen, </span><span>bl.a.</span><span> i USA, som upprätthåller en stor flottbas i Bahrain. </span><span>Kränkningarna av mänskliga rättigheter och den hårda repressionen mot oliktänkande har fortsatt sedan 2011. </span><span>Under senare år har rege</span><span>ringen stramat åt yttrande-, demonstrations</span><span>-</span><span> och föreningsfriheten ytterligare. </span><span>Flera människorättsförsvarare har gripits och åtalats. </span><span>Andra oppositionella har förbjudits att resa utomlands. Fler än 80 personer har mist sitt bahrainska medborgarskap</span><span> under 2016</span><span>, fyra har tvångsutvisats och </span><span>den främsta oppositionsgruppen har upplösts. Flera oppositionsledare är fängsla</span><span>de och anses enligt Amnesty vara samvetsfångar</span><span>. Diskrimineringen av kvinnor är omfattande, både genom lagstiftning och i</span><span> </span><span>samhällslivet. Migrantarbetare och hbtq-personer möter också omfattande</span><span> </span><span>diskriminering. </span>
</p>
<p>
<span>Medan utvecklingen i länder som Syrien och Libyen fått stor uppmärksamhet i Sverige och övriga EU har regimens grova och omfattande övergrepp i Bahrain mötts med tystnad. Vänsterpartiet anser att Sverige</span><span>s vapenexport till diktaturer ska</span><span> upphöra. Sverige bör i EU såväl som i FN verka för ett vapenembargo mot Bahrain. Detta bör riksdagen </span><span>ställa sig bakom och </span><span>ge regeringen till känna.</span>
</p>
<p class="Rubrik2numrerat" style="margin-left:25.5pt; t-i:-25.5pt">
<span>8.8</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc492303802"></a><a name="_Toc499210014"><span>Jemen</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc492303802"></span></a><span> </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Jemen är ett av världens fattigaste länder, det fattigaste landet på den arabiska halvön. Under de folkliga resningarna i</span><span> Nordafrika och </span><span>Mellanöstern 2011 ledde protesterna mot regimen till att president Ali Abdullah Saleh avgick. Sedan dess har landet plågats av instabilitet och lokala revolter. År 2014 tog houthirebellerna från norra Jemen kontroll över huvudstaden Sanaa och drev bort president Abd Rabbu Mansur Hadi med hjälp av den avsatte presidenten Saleh. Houthirebellerna anklagar regeringen för att vilja dela landet i rika och fattiga regioner. </span>
</p>
<p>
<span>Saudiarabien stöder president Abd Rabbu Mansur Hadi och leder en militärallians som den 26 mars 2015 inledde flyganfall mot rebellerna, </span><span>vilka</span><span> i sin tur får stöd från </span><span>Saudiarabiens </span><span>ärk</span><span>efiende Iran.</span><span> S</span><span>edan dess har </span><span>nära</span><span> 10</span><span> </span><span>000 människor dödats och 7</span><span> </span><span>miljoner är nu hemlösa. I juli 2017 förklarade</span><span>s</span><span> Jemen som den största humanitära katastrofen i världen</span><span> av FN</span><span>. Ett kolerautbrott som dödat 2</span><span> </span><span>000 människor och smittat över 540</span><span> </span><span>000 </span><span>skapar nu extra oro. Utbrottet beror delvis på att reningsverk varit måltavlor för bombningarna från den Saudiledda koalitionen, som också stängt flygplatsen i Sanaa vilket försvårat möjligheterna att nå fram med hjälp i form av mat och mediciner. </span>
</p>
<p>
<span>Närmare 19 miljoner av landets befolkning, som totalt uppgår till knappt 25 miljoner, behöver i</span><span> </span><span>dag någon typ av humanitärt stöd. Omkring 10 miljoner bedöms vara i akut nöd. Var fjärde jemenit lever på gränsen till svält till följd av kraftigt hämmad matproduktion </span><span>p.g.a. </span><span>konflikten och förhindrad import av mat. Detta har bidragit till skyhöga priser på de mest elementära förnödenheter och mer än </span><span>3</span><span> miljoner är nu undernärda. Av dessa är två tredjedelar barn och kvinnor. </span>
</p>
<p>
<span>Den 25</span><span> april samarrangerade Sverige och Schweiz tillsammans med O</span><span>cha</span><span> en</span><span> givarkonferens för Jemen i Gen</span><span>è</span><span>ve. Ett ökat stöd till Jemens utsatta befolkning är av stor vikt för att lindra nöden hos det krigsdrabbade landets befolkning, och initiativet var därför mycket välkommet. Samtidigt måste orsakerna bakom det pågående kriget och den växande nöden adresseras för att verkligen kunna stoppa lidandet. Det pågående kriget, övergreppen mot civilbefolkningen samt attacker mot och hinder för hjälporganisationernas leveranser utgör de grundläggande orsakerna bakom nöden. </span>
</p>
<p>
<span>Barnen betalar det högsta priset för kriget i Jemen. Enligt FN:s uppskattning har över </span><span>4</span><span> </span><span>000</span><span> barn dödats eller skadats, och över </span><span>1</span><span> miljon har tvingats på intern flykt. Över </span><span>2</span><span> miljoner barn förhindras att gå i skolan. Samtliga parter i konflikten har begått grova övergrepp mot barn. Den Saudiledda koalitionen är ansvarig för majoriteten av dödsfallen bland barn samt attackerna mot sjukhus och skolor. Efter Trumps tillträde på </span><span>presidentposten har USA ökat sin närvaro i Jemen och utfört avsevärt fler attacker än tidigare. F</span><span>redssamtal</span><span>en</span><span> mellan de stridande parterna i Jemen har misslyckats. </span><span>O</span><span>mvärlden har ett stort ansvar för den akuta situationen i landet</span><span>. Sverige har med sin plats i FN:s säkerhetsråd möjlighet att agera för att angripa orsakerna bakom krisen. </span><span>Sverige </span><span>ska </span><span>som enskilt lan</span><span>d såväl som medlem i EU och FN</span><span> verka för ett slut på kriget i Jemen</span><span>. Detta </span><span>bör</span><span> riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. </span>
</p>
<p>
<span>I en rapport som Human Rights Watch publicerade våren 2016 klassas 37 av luftangreppen från den Saudiledda alliansen som brott mot internationella konventioner och två av dem som krigsbrott. Därutöver har minst 15 attacker genomförts med klustervapen, varav fyra med USA-tillverkade klusterbomber. Enligt rapporter från tidi</span><span>gare konflikter har omkring 98 procent</span><span> av offren för klusterbomber varit civila.</span>
</p>
<p>
<span>Sveriges agerande måste vara tydligt. Samtliga parter i kriget ska efterleva sina skyldigheter under internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter samt skydda civila. Straffriheten måste upphöra och alla parter som är skyldiga till brott och övergrepp måste hållas ansvariga. Påstådda brott bör utredas genom ett oberoende FN-mandat. </span><span>Leveranser av bistånd och nödhjälp måste släppas fram. Dessa frågor måste adresseras för att </span><span>nöden ska </span><span>kunna lindra</span><span>s</span><span>. </span><span>Sverige ska verka för att FN ska kunna utreda begångna krigsbrott i Jemen.</span><span> Detta </span><span>bör</span><span> riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<p class="Rubrik2numrerat" style="margin-left:25.5pt; t-i:-25.5pt">
<span>8.9</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc490812356"></a><a name="_Toc492303803"></a><a name="_Toc499210015"><span>Saudiarabien</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc490812356"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc492303803"></span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Saudiarabien är tveklöst en av vår tids värs</span><span>ta diktaturer. Varje försök</span><span> att kräva reformer och ökad respekt för de mänskliga rättigheterna har skoningslöst slagits ner. Landets styrande kungafamilj har även under den arabiska våren varit en av de starkaste krafter</span><span>na</span><span> </span><span>mot</span><span> demokratisering.</span>
</p>
<p>
<span>2011 genomförde Saudiarabien en militär interv</span><span>ention i Bahrain för att slå ned</span><span> det folkliga upproret där. Den saudiska regimen har underblåst inbördeskriget i Syrien genom militära stöd till vissa rebellgrupper. Regimen i Saudiarabien gav sitt aktiva stöd till militärkuppen i Egypten och man har gett Tunisiens förre diktator Ben Ali en fristad.</span><span> Den 26 mars 2015 inledde en koalition under ledning av Saudiarabien flyganfall mot Jemen till stöd för president Abd Rabbu Mansur Hadi. Kriget i Jemen gör </span><span>enligt FN </span><span>landet till världen</span><span>s största humanitära katastrof</span><span>. Den Saudileda koalitionen har anklagats för omfattande brott mot folkrätten, och även </span><span>h</span><span>outhirebellerna</span><span>, som de strider mot, har begått övergrepp. </span><span>Utö</span><span>ver </span><span>b</span><span>ombningarna har den </span><span>Saudi</span><span>ledda koalitionen stängt flygplatsen i Sanaa och upprätthåller </span><span>en sjöblockad mot Jemen. Detta betyder att den befolkning som levt av fiske och sjöfart nu är förhindrad att utföra sitt arbete. </span>
</p>
<p>
<span>Den svenska regeringen </span><span>har lyft situationen i Jemen framför</span><span> </span><span>allt utifrån ett humanitärt perspektiv. Kritiken mot den Saudiledda koalitionen har varit försiktig. När</span><span> Stefan Löfven</span><span> </span><span>besökte</span><span> Saudiarabien</span><span> </span><span>i</span><span> oktober</span><span> 2016 fanns </span><span>Marcus Wallenberg, som </span><span>bl.a.</span><span> är ordförande för Saab</span><span>, på resan</span><span>. Ingenstans i Regeringskansliets kommunikation </span><span>kring resan nämndes </span><span>Saudiarabiens krigföring i Jemen.</span><span> </span>
</p>
<p>
<span>Majoriteten av Saudiarabiens vapen kommer från EU:s medlemslände</span><span>r. Mellan 2009 och 2014 kom 59 procent</span><span> av de vapen Saudiarabien importerade från just EU, enligt fredsforskningsinstitutet Sipri. Under perioden 2009–2013 utfärdade EU- länderna licenser för krigsmateriel till ett värde av 19 miljarder euro till land</span><span>et. Sverige är inget undantag. U</span><span>nder en rad år var Saudiarabien en av de främsta köparna av svenska vapen. Mellan 2004 och 2014 köpte Saudiarabien krigsmateriel från Sverige för över 5,2 miljarder kronor.</span><span> </span>
</p>
<p>
<span>Koalitionen</span><span> som strider mot houthirebellerna i Jemen består förutom av Saudiarabien även av Bahrain, Kuwait, Qatar, Förenade Arabemiraten, </span><span>Egypten, Jordanien, Marocko och Sudan. </span><span>Koalitionen </span><span>får också stöd av USA, Storbritannien</span><span>, Frankrike, Kanada och Turkiet</span><span> bland andra. Även houthirebellerna anklagas för attacker som har resulterat i civila dödsoffer. Sverige har under bombningarna av Jemen exporterat vapen till sex av staterna som deltar i koalitionen. Samtliga är att betrakta som auktoritära stater som bryter mot de mänskliga rättigheterna, och de deltar uppenbarligen i en väpnad konflikt. De uppfyller alltså samtliga kriterier för att inte bevilja</span><span>s</span><span> export</span><span> av svenska vapen</span><span>.</span>
</p>
<p>
<span>Den 25 februari 2016 antog EU-parlamentet en resolution med krav på ett vapenembargo mot Saudiarabien, med explicit hänvisning till landets krigföring i Jemen. EU-parlamentet menar att exporten av vapen till Saudiarabien strider mot EU:s egna regler. Parlamentets beslut innebär att EU:s höga representant för </span><span>utrikes- och säkerhetsfrågor, F</span><span>ederica Mogherini, fick i uppdrag att ta fram ett förslag på vapenembargo mot Saudiarabien. Beslutet är också en tydlig signal till medlemsstaterna att sluta exportera vapen till Saudiarabien. Vänsterpartiet delar kravet i resolutionen och me</span><span>nar att regeringen bör stötta F</span><span>ede</span><span>rica Mogherini och</span><span> agera i enlighet med EU-parlamentets rekommendation.</span><span> </span><span>Sverige ska verka för att EU ska införa ett vapenembargo mot Saudiarabien</span><span>. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. </span>
</p>
<p>
<span>Som en konsekvens av bes</span><span>lutet i EU-parlamentet införde</span><span> Nederländerna i mars ett nationellt vapenembargo mot Saudiarabien med hänvisning till både Saudiarabiens massiva bombningar av Jemen och massavrättningar. Vänsterpartiet anser att Sverige </span><span>bör följa Ne</span><span>derländerna</span><span>s exempel. </span><span>Sverige ska införa ett nationellt vapenembargo mot Saudiarabien</span><span>. Detta bör riksdagen ställa sig bako</span><span>m och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<p>
<span> </span>
</p>
<p style="-aw-sdt-tag:CC_Underskrifter; -aw-sdt-title:CC_Underskrifter">
<span> </span>
</p>
<table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:100%">
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Yasmine Posio Nilsson (V)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic"> </span>
</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Stig Henriksson (V)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Jens Holm (V)</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Amineh Kakabaveh (V)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Birger Lahti (V)</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Håkan Svenneling (V)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Emma Wallrup (V)</span>
</p>
</td>
</tr>
</table>
<p>
<span> </span>
</p>
</div>
</div>
1Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN ska öka sitt stöd till kvinnorörelsen i Nordafrika och Mellanöstern, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.AvslagAvslag2017/18:UU14UU2Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på hur stödet till hbtq-organisationer i Nordafrika och Mellanöstern kan förstärkas och göras mer flexibelt och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2017/18:UU14UU3Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som inom EU och FN bör verka för att stärka de fackliga rättigheterna och stödet till fackliga organisationer i Nordafrika och Mellanöstern och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2017/18:UU14UU4Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att reformera EU:s grannskapspolitik med Nordafrika och Mellanöstern för att öka fokus på folkrätt, demokrati och mänskliga rättigheter samt om att ett sådant reformarbete också måste omfatta Medelhavsunionen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.AvslagAvslag2017/18:UU10UU5Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som medlem i EU bör verka för att kommande associerings- och handelsavtal ska villkoras med respekt för de mänskliga rättigheterna och folkrätten och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2017/18:NU11NU6Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör agera i EU för att unionens migrationssamarbete med länderna i Nordafrika och Mellanöstern ska ske med Genèvekonventionen och de mänskliga rättigheterna som grund och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2017/18:SfU15SfU7Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör få i uppdrag att skärpa kriterierna när det gäller mänskliga rättigheter för svenskt exportfrämjande och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2017/18:NU11NU8Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN bör agera för att få till stånd en zon fri från massförstörelsevapen i Mellanöstern och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2017/18:UU11UU9Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN bör stödja demokratiprocessen i Tunisien, med fokus på mänskliga rättigheter och särskilt kvinnors rättigheter, och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2017/18:UU14UU10Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på hur Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN aktivt kan bidra till demokratisering och stabilitet i Libyen och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2017/18:UU14UU11Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN ska verka för en demokratisk utveckling i Egypten, att alla politiska fångar släpps och att det civila samhället respekteras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.AvslagAvslag2017/18:UU14UU12Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör stödja Palestina i det fortsatta arbetet mot att erkännas som fullvärdig medlem av FN och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2017/18:UU14UU13Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN ska verka för att få till stånd en vapenvila i Syrien och understödja FN:s arbete för att få till stånd en fredsprocess och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2017/18:UU14UU14Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN bör verka för att de stridande parterna ska respektera folkrätten, upphöra med attacker på civila aktörer och tillåta införsel av humanitär hjälp till civilbefolkningen och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2017/18:UU14UU15Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN ska agera för att grannländerna öppnar sina gränser för människor på flykt undan kriget i Syrien, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.AvslagAvslag2017/18:UU14UU16Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN bör agera för att våldet och repressionen mot oppositionella upphör i Turkiet och att alla som fängslats på politisk grund friges, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.AvslagAvslag2017/18:UU14UU17Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN ska verka för att Iraks regering genomför nödvändiga reformer och säkerställer säkerheten för oppositionen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.AvslagAvslag2017/18:UU14UU18Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska regeringen bör inleda en dialog med de svenska företag som är verksamma i Iran avseende de mänskliga rättigheterna och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2017/18:UU14UU19Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i såväl EU som FN bör verka för ett vapenembargo mot Bahrain och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2017/18:UU20UU20Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN ska verka för ett slut på kriget i Jemen och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2017/18:UU14UU21Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att FN ska kunna utreda begångna krigsbrott i Jemen och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2017/18:UU14UU22Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att EU ska införa ett vapenembargo mot Saudiarabien och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2017/18:UU20UU23Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska införa ett nationellt vapenembargo mot Saudiarabien och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2017/18:UU20UUINLInlämnad2017-09-29 10:49:32inträffat0behandlingGranskadGranskad2017-09-29 13:11:11inträffat0behandlingHÄNHänvisad2017-10-13 00:00:00inträffat0behandling0468765214727Yasmine PosioV1undertecknare0644177413119Stig HenrikssonV2undertecknare0216534495014Jens HolmV3undertecknare0545353563812Amineh KakabavehV4undertecknare0825441263617Birger LahtiV5undertecknare0682989845822Håkan SvennelingV6undertecknare0115834246514Emma WallrupV7undertecknaremotkatMotionskategoriFristående motionH5025292018-10-11 10:44:51statustextstatustextÄrendet är avslutatH5025292018-06-20 12:41:19tilldelatTilldelatUtrikesutskottetH5025292018-10-11 10:44:51H502529av Yasmine Posio Nilsson m.fl. (V)mot_201718__529.pdf173271pdfNordafrika och Mellanösternhttps://data.riksdagen.se/fil/A3AA3920-E630-41E9-A844-970778D12F02H502529av Yasmine Posio Nilsson m.fl. (V)mot_201718__529.docx98696docxNordafrika och Mellanösternhttps://data.riksdagen.se/fil/C21501E2-5596-4EA1-B4FE-A70E822AA004behandlas_i2017/18:NU1H501NU1bet2017/18NU1Utgiftsområde 24 NäringslivbetBetänkandebehandlas_i2017/18:NU11H501NU11bet2017/18NU11HandelspolitikbetBetänkandebehandlas_i2017/18:SfU15H501SfU15bet2017/18SfU15Migration och asylpolitikbetBetänkandebehandlas_i2017/18:UU10H501UU10bet2017/18UU10Verksamheten i Europeiska unionen under 2017betBetänkandebehandlas_i2017/18:UU11H501UU11bet2017/18UU11SäkerhetspolitikbetBetänkandebehandlas_i2017/18:UU14H501UU14bet2017/18UU14Mellanöstern och NordafrikabetBetänkandebehandlas_i2017/18:UU15H501UU15bet2017/18UU15MRbetBetänkandebehandlas_i2017/18:UU20H501UU20bet2017/18UU20Strategisk exportkontroll 2017 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområdenbetBetänkande