4984919H50241012017/184101motKommittémotionmotMotion 2017/18:4101 av Camilla Waltersson Grönvall och Anders W Jonsson (M, C)MotionMotionM159SoU410102018-04-11 00:00:002018-06-13 16:48:402018-04-11 00:00:00med anledning av prop. 2017/18:186 Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheterav Camilla Waltersson Grönvall och Anders W Jonsson (M, C)KlarhtmlFilurf66a1c64-1871-4421-a2cb-10433d41847ehttps://data.riksdagen.se/dokument/H5024101/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/H5024101https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H5024101
<style><!--
/********************************************************************************************************/
/* Styles for C:\Logs\DocumentConverter\\Output_deb0c96f-3faf-4153-9ed8-e64f0d8075b8\HTML\Dokument.html */
/* Generated by Aspose.Words for .NET 15.3.0.0 */
/********************************************************************************************************/
@page Section1 { size:595.3pt 841.9pt; margin:35.45pt 85.05pt }
div.Section1 { page:Section1 }
div.pconf body { t-i:17pt; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em }
div.pconf h1, h2, h3, h4, h5, h6, p { margin:0pt }
div.pconf li, table { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt }
div.pconf h1 { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em; font-weight:normal }
div.pconf h2 { margin-top:30pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:normal }
div.pconf h3 { margin-top:18pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
div.pconf h4 { margin-top:18pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
div.pconf h5 { margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold; font-style:normal }
div.pconf h6 { margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.Heading7 { margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.Heading8 { margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.Heading9 { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.BalloonText { margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:normal; font-family:'Segoe UI'; font-size: 0.90em }
.Beteckning { margin-top:18pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:auto; page-break-after:auto; line-height:19.5pt; font-size: 1.05em }
.BlockText, .Inramatstycke { margin-right:56.7pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:nojustify; line-height:15pt; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-bottom-color:#000000; padding-top:10pt; padding-right:10pt; padding-left:10pt; padding-bottom:10pt; font-size: 0.90em; font-style:italic }
.Citaticitat { margin-top:7.5pt; margin-left:34pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.Citaticitatmedindrag { margin-top:0pt; margin-left:34pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:17pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.Citatmedindrag { margin-top:0pt; margin-left:17pt; margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.CommentSubject { margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:normal; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.CommentText { margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.FSHTitel, .Dokumentrubrik { margin-top:4pt; margin-bottom:4pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:20pt; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-bottom-color:#000000; padding-bottom:3pt; font-size: 1.05em }
.FSHLogo { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.FSHNormL { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; border-top-style:solid; border-top-width:1.5pt; border-top-color:#000000; padding-top:3pt; font-size: 0.90em }
.FSHNormal { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.FSHNormalS5 { margin-top:11.5pt; margin-bottom:26pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-size: 0.95em; font-weight:bold }
.FSHRub1, .Rubrik1S5 { margin-top:135pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:16pt; font-size: 1.00em }
.FSHRub2, .Rubrik1A4 { margin-top:50pt; margin-bottom:5pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:24pt; font-size: 1.05em }
.Footer { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.FootnoteText { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.Yrkandehnv, .Frslagspunkthnv { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-size: 0.90em }
.Frslagsrubrik { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Frslagstext, .Hemstlatt, .Yrkande { margin-top:4pt; margin-left:19.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:-19.85pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.Header { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5H { margin-top:6pt; margin-right:2.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:8pt; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5Hrad2 { margin-top:0pt; margin-right:2.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:10pt; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5V { margin-top:6pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:left; line-height:8pt; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5Vrad2 { margin-top:0pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:left; line-height:10pt; font-size: 0.90em }
.KantrubrikH { margin-top:4pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.KantrubrikV { margin-top:4pt; margin-left:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.Klla { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.Lagtext { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.Lagtextindrag { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.Lagtextrubrik { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em; font-style:italic; letter-spacing:1pt }
.List { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListBullet, .PunktlistaBomb { margin-top:4pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-14.2pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListNumber, .PunktlistaNummer { margin-top:4pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-14.2pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListParagraph { margin-left:36pt; margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListaGemener { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListaLinje { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListaNummer { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListaPunkt { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.MotionTIllRiksdagen { margin-top:18pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-size: 1.05em }
.Motionr { margin-top:14pt; margin-bottom:31.5pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt; font-size: 1.00em; font-weight:bold; font-style:normal }
.NormalIndent { margin-left:65.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.Normalutanindragellerluft { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.Normal00 { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalA4fot { margin-top:12pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalA4sidnr { margin-top:4pt; margin-bottom:12pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalS5sidnrH { margin-top:4pt; margin-right:2.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalS5sidnrV { margin-top:4pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:left; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.PlainText { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em }
.Strecklista, .PunktlistaTankstreck { margin-top:4pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-14.2pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.Quote { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.R1 { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.R2 { margin-top:30pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em }
.R3 { margin-top:18pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.Rubrik1numrerat { margin-top:41pt; margin-left:17pt; margin-bottom:0pt; t-i:-17pt; page-break-inside:auto; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Rubrik2numrerat { margin-top:30pt; margin-left:25.5pt; margin-bottom:0pt; t-i:-25.5pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em }
.Rubrik3numrerat { margin-top:18pt; margin-left:28.35pt; margin-bottom:0pt; t-i:-28.35pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.Rubrik4numrerat { margin-top:18pt; margin-left:36.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:-36.85pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.RubrikFrslagTIllRiksdagsbeslut { margin-top:41pt; margin-bottom:15pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.RubrikInnehllsf { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.RubrikSammanf { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Salutation { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Streckkod { margin-top:12pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-family:IDAutomationHC39S; font-size: 1.00em }
.Subtitle { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.TOC1 { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC2 { margin-top:4pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC3 { margin-top:4pt; margin-left:28.35pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC4 { margin-top:4pt; margin-left:42.55pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC5 { margin-top:4pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC6 { margin-top:4pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC7 { margin-top:15pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.TOC8 { margin-top:15pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.TOC9 { margin-top:15pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.TOCHeading { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Tabellunderrubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.Tabellrubrik { margin-top:7.5pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.Title { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Underskriftdatum { margin-top:24pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt; font-size: 0.90em; font-style:normal }
.Underskrifter { margin-top:15pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt; font-size: 0.90em; font-style:italic }
span.BallongtextChar { font-family:'Segoe UI'; font-size: 0.90em }
span.BeteckningChar { font-size:19.5pt }
span.CommentReference { font-size:8pt }
span.FSHRub2Char, span.Rubrik1A4Char { font-size:24pt }
span.FootnoteReference { vertical-align:super }
span.FotnotstextChar { font-size:10pt }
span.InledningChar { font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
span.IntenseReference { font-weight:normal; font-style:normal; font-variant:normal; text-decoration:none; text-transform:none; letter-spacing:0pt; vertical-align:0pt; color:#000000; display:inline }
span.KommentarerChar { font-size:10pt }
span.KommentarsmneChar { font-size:10pt; font-weight:bold }
span.MotionTIllRiksdagenChar { font-size:19.5pt }
span.OformateradtextChar { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em }
span.PlaceholderText { color:#f4b083 }
span.Rubrik1Char { font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
span.Rubrik2Char { font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
span.Rubrik3Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik4Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-style:italic }
span.Rubrik5Char { font-family:'Verdana'; font-weight:bold }
span.Rubrik6Char { font-family:'Verdana'; font-style:italic }
span.Rubrik7Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik8Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik9Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.RubrikChar { font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
span.SidfotChar { font-size:11.5pt }
span.UnderrubrikChar { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.TableGrid { }
.pconf{width: 450px;margin-left:5px;overflow:visable;font-family:Verdana, Geneva, sans-serif;}
.sidhuvud_publikation, .sidhuvud_beteckning{font-size:133%}
.MotionarLista {font-size:122%}
--></style><div class="pconf"><span class="sidhuvud_publikation">Motion till riksdagen</span><br/>
<span class="sidhuvud_beteckning">2017/18:4101</span><br/>
<span class="MotionarLista">av Camilla Waltersson Grönvall och Anders W Jonsson (M, C)</span><br/>
<h1>med anledning av prop. 2017/18:186 Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter</h1>
<hr class="sidhuvud_linje"/>
<div class="Section1">
<h1 style="margin-bottom:15pt; -aw-sdt-tag:CC_Boilerplate_4; -aw-sdt-title:CC_Boilerplate_4">
<span>Förslag till riksdagsbeslut</span>
</h1>
<ol type="1" style="margin:0pt; padding-left:0pt">
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i regeringsformen infoga en ny bestämmelse som gäller barns rättigheter och som bygger på vissa artiklar i Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
</ol>
<h1 style="-aw-sdt-tag:CC_Motivering_Rubrik; -aw-sdt-title:CC_Motivering_Rubrik">
<a name="MotionsStart"></a><span>Motivering</span>
</h1>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Barns rättigheter ska utvecklas och stärkas. </span><span>Om detta råder det ingen politisk konflikt i Sverige. </span><span>Alla barn ska ges bästa möjliga förutsättningar att forma sitt eget liv efter sina förutsättningar och förhoppningar. Alla ba</span><span>rn ska ha möjlighet att göra sin</span><span> egen livsresa och inte med automatik ärva sina föräldrars. </span>
</p>
<p>
<span>Vårt samhälle präglas av</span><span> respekt för alla barns lika och okränkbara värde. </span><span>Vårt gemensamma ansvar för barn går längre än det personliga ansvaret</span><span> som föräldrar har för egna barn. Det </span><span>ankommer</span><span> </span><span>på oss som individer</span><span> att respektera barns rättigheter och på staten att garantera</span><span> barns rättigheter. Det allmännas ansvar i detta kommer till uttryck i</span><span> </span><span>1</span><span> </span><span>kap. 2 § </span><span>femte stycket</span><span> </span><span>regeringsformen (RF).</span><span> Att barnperspektivet tas upp i RF:s första kapitel är en tydlig markering av dess cent</span><span>rala position i vårt samhälle. Barnperspektivet innebär att ansvarig beslutsfattare inför ett beslut eller en åtgärd ska överväga om det berör barnet eller barnen och i så fall på vilket sätt. Att anamma </span><span>ett barnperspektiv handlar </span><span>om attityder, kunskap och arbetssätt. Det speglar synen på barn som fullvärdiga medborgare som ska bemötas med respekt i alla sammanhang.</span>
</p>
<p>
<span style="width:11.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:28.35pt"></span><span>Frågan om </span><span>FN:s konvention om barnets rättigheter</span><span> bör inkorporeras</span><span> i svensk lagstiftning</span><span>,</span><span> och hur </span><span>inkorporeringen </span><span>i så fall</span><span> bör genomföras</span><span>,</span><span> </span><span>måste bedömas med utgångspunkt i en analys av</span><span> om</span><span> </span><span>en inkorporering innebär att barn</span><span>s</span><span> </span><span>rättigheter stärks eller försvagas</span><span>.</span>
</p>
<p>
<span>Det får inte finnas minsta risk för att barns rättigheter på något sätt kan försvagas genom </span><span>en inkorporering av</span><span> konventionen i svensk lagstiftning på det sätt som regeringen</span><span> nu</span><span> föreslår. </span><span>S</span><span>kiljelinjen handlar inte om</span><span> huruvida</span><span> barns rättigheter</span><span> ska stärkas</span><span> utan om hur detta ska kunna ske konsekvent</span><span>, tydligt</span><span>, förutsägbart</span><span> och rättssäkert.</span><span> </span>
</p>
<p style="t-i:0pt">
<span> </span><span style="width:11.2pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:14.2pt"></span><span>Sverig</span><span>e kommer alltid högt i internationella jämförelser</span><span>,</span><span> och</span><span> </span><span>många barn i Sverige mår</span><span> och har det</span><span> bra</span><span>:</span><span> </span><span>”</span><span>Iceland and Sweden are the strongest performers.</span><span>”</span><span> </span><span>”High overall levels of child well-being are achieve</span><span>d by the Netherlands and Sweden</span><span>”.</span><a name="_ftnref1"></a><a href="#_ftn1"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt">[1]</span></a><span> </span><span>Samtidigt </span><span>vet vi att det finns exempel på där barnperspektivet inte haft tillräckligt genomslag hos myndighet</span><span>er och i kommunala verksamheter</span><span> och att beslut fattas utan att barnets rätt värnas. </span>
</p>
<p>
<span>Det finns aktuella flagranta exempel på hur myndigheter i Sverige </span><span>–</span><span> säkert i all välmening </span><span>–</span><span> har som syfte att informera och lägga till rätta situationer som egentligen är totalt oacceptabla. </span><span>Den i</span><span>nformationsbroschyr från Socialstyrelsen och Migrationsverket </span><span>som uppmärksammades i slutet av mars 2018 </span><span>är ett sådant exempel</span><span> (Information till dig som är gift med ett barn)</span><span>.</span><a name="_ftnref2"></a><a href="#_ftn2"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt">[2]</span></a>
</p>
<p>
<span>D</span><span>et </span><span>finns</span><span> </span><span>starka </span><span>skäl att gå längre för att värna barn</span><span>en</span><span> och </span><span>garantera </span><span>deras rättigheter. Ytterligare steg kan vara nödvändiga att ta för att stärka barnperspektivet. Vi vill ta de stegen. Vår iver att stärka barns rättigheter får dock inte leda oss till felavvägda eller ogenomtänkta beslut som kan ge oönskade effekter. </span>
</p>
<p style="t-i:0pt">
<span style="width:14.2pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:14.2pt"></span><span>Utredningar och remissrundor har tydligt visat att riskerna med att inkorporera Barnkonventionen är stora</span><span> och</span><span> att eventuella fördelar är svåra att styrka. Vi avslår därför regeringens förslag och lägger i</span><span> </span><span>stället fram ett förslag som både går längre och som garanterar rättssäkerhet, demokratiskt ansvarsutkrävande samt bättre genomslag för barns rättigheter. </span>
</p>
<h2>
<span>O</span><span>lika möjligheter att genomföra</span><span> </span><span>b</span><span>arnkonventionen</span><span>s intentioner</span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Möjligheterna att genomföra </span><span>FN:s konvention om barnets rättigheter</span><span> i svensk lag är flera. FN:s konvention om </span><span>b</span><span>arnets rättigheter </span><span>antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige hade en framträdande roll i arbetet med konventionen och var ett av de första länderna att ratificera den. Konventionen trädde i kraft den 2 september 1990. </span>
</p>
<p>
<span>Det vanliga förfarandet</span><span> att </span><span>införliva</span><span> konventionsåtagand</span><span>en i svensk rätt är genom s.k.</span><span> transformering. Det innebär att, i den utsträckning det anses behövligt, införa eller ändra svenska bestämmelser så att de överensstämmer med </span><span>den aktuella konventionens krav. </span><span>När det gäller b</span><span>arnkonventionen ansågs urprungligen att några lagstiftningsåtgärder inte behövdes. </span>
</p>
<p>
<span>I en departementsskrivelse konstaterades att svensk lagstiftning på många områden redan</span><span> överskrider de minimikrav som b</span><span>arnkonventionen ställer</span><span>.</span><a name="_ftnref3"></a><a href="#_ftn3"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt">[3]</span></a><span> Slutsatsen blev att det inte </span><span>fanns skäl nog att inkorporera b</span><span>arnkonventionen i svensk lagstiftning. Därefter har dock flera åtgärder vidtagits för att svensk rätt ska stå i ännu bättre överensstämmelse med konventionen. </span>
</p>
<p>
<span>Ett alternativt tillvägagångssätt att införliva en konvention i svensk rätt är genom inkorporering, dvs. att i lag föreskriva att bestämmelserna i en konvention ska gälla som lag i Sverige. Konventionens originaltext blir därmed gällande som svensk lag utan att anpassas till </span><span>annan </span><span>nationell lagstiftning. Konventionen kan antingen ges företräde framför annan lagstiftning eller vara jämställd med den. Den enda konvention om mänskliga rättigheter som inkorporerats i sin helhet i svensk rätt är Europakonventionen.</span>
</p>
<p>
<span>Frågan om </span><span>b</span><span>arnkonventionen ska inkorporeras som svensk lag har var</span><span>it föremål för politisk diskussi</span><span>on</span><span> och debatt</span><span> under en längre </span><span>tid. </span><span>Regeringen går nu fram </span><span>med förslag om att inkorporera b</span><span>arnkonventionen i svensk lagstiftning. Vi motsätter o</span><span>ss</span><span> regeringens</span><span> förslag gällande</span><span> hur detta</span><span> ska</span><span> genomföras</span><span>.</span><span> Vi vill utveckla och stärka barns rättigheter</span><span> på andra sätt</span><span>. </span><span>Vi </span><span>vill gå längre och </span><span>föreslår därför en ny grundlagsbestämmelse om skyddet för barns rättigheter. </span><span>Vi </span><span>vi</span><span>ll</span><span> </span><span>stärka barnperspektivet i myndighetsutövning och svensk lagstiftning</span><span> genom att analysera om det finns brister i hur dagens lagstiftning lever upp </span><span>till Sveriges åtaganden enligt b</span><span>arnkonventionen och vid behov göra förändringar. Barnperspektivet måste tydligt finnas med när ny lagstiftning utarbetas</span><span>.</span>
</p>
<h2>
<span>Risk att barns rättigheter försvagas</span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Regeringens förslag om hur en inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter ska genomföras har fått mycket skarp kritik som visar att det föreslagna tillvägagångssättet i värsta fall riskerar att försvaga barns rättigheter i</span><span> </span><span>stället för att stärka dem. Ett mycket stort antal remissinstanser samt Lagrådet avstyrker regeringens förslag och har riktat skarp kritik mot förslaget i flera de</span><span>lar. Lagrådet konstaterar bl.</span><span>a</span><span>.</span><span> att de flesta av konventionens artiklar är allmänt hållna och utformade så att de inte passar för en direkt tillämpning i enskilda fall. </span>
</p>
<p>
<span>Lagrådet tvivlar också på att </span><span>”</span><span>lagefterlevnaden blir bättre om det införs ytterligare ett lager av bestämmelser</span><span>”</span><span> – en inkorporering av barnkonventionen kommer inte att </span><span>”</span><span>avhjälpa de brister i tillämpningen a</span><span>v konventionen som må föreligga”</span><span>. Lagrådet invänder även mot den bakvända ordningen att först inkorporera konventionen och därefter låta en utredning kartlägga hur konventionen behandlas i svensk lagstiftning och rättstillämpning samt analysera konventionsbestämmelsernas innebörd utifrån svenska förhållanden. </span>
</p>
<p>
<span>Förvaltningsrätten i Malmö </span><span> </span><span>varnar för att en risk med en inkorporering av barnkonventionen innebär att tolkningsansvaret alltför mycket läggs över på domstolarna och att en alltför snäv juridisk tolkning av konventionen skulle kunna bidra till att försvaga snarare än att stärka barnets rätt.</span>
</p>
<p>
<span>Polismyndigheten uttrycker att ”det är svårt att överblicka de sammantagna konsekvenserna av en inkorporering. Barnkonventionen innehåller många relativt vaga formuleringar</span><span>,</span><span> och dess begrepp och principer är ofta föremål för olika tolkningar. Polismyndigheten anser därför att det kan ifrågasättas om en inkorporering skulle leda till konkreta förbättringar avseende barns rättigheter.”</span>
</p>
<p>
<span>Justitieombudsmannen, JO, för ett liknande resonemang: ”</span><span>Oklara regler och motstridiga lagbestämmelser är givetvis aldrig bra. Behovet av klarhet och transparens gör sig dock särskilt gällande vad gäller grundläggande mänskliga rättigheter. I fråga om barns rättigheter betonas dessa krav ytterligare då barn inte har samma förmåga som vuxna att själva ta tillvara sin rätt. […] </span><span>Enligt min bedömning skulle önskemålen om att stärka barns rättigheter få ett betydligt bättre genomslag om bestämmelser om barnets bästa och barnets rätt att komma till tals förs in i de lagar där man vill lyfta principerna. Barnaspekterna bör också tas in i arbetet med nya föreskrifter. De olika bedömningar och intresseavvägningar som måste göras när det gäller att avgöra vad som är barnets bästa och hur barnets bästa ska beaktas i vissa ärenden kan då behandlas på ett bättre och mer strukturerat sätt än som är fallet om frågorna helt lämnas över på rättstillämpande myndigheter och tjänstemän.”</span>
</p>
<p>
<span>Stockholms tingsrätt uttrycker oro gällande risk för oförutsägbarh</span><span>et och bristande rättssäkerhet.</span><span> </span><span>”</span><span>Tingsrätten anser att en inkorporering skulle innebära att det läggs ett för stort tolkningsansvar på rättstillämparen. Skillnaderna vid tillämpningen kan bli alltför stora, vilket inte är förenligt med kravet på förutsebarhet och konventionens artikel om icke-diskriminering.”</span>
</p>
<p>
<span>Hovrätten över Skåne och Blekinge poängterar likaledes att konventionens artiklar är vagt formulerade</span><span>,</span><span> vilket leder till en risk för oförutsebar och oenhetlig rättstillämpning samt att ansvaret för tolkningen av konventionen läggs på domstolarna</span><span>,</span><span> vilket medför att domstolarna får träffa avgöranden som enligt svensk rättstradition normalt tillkommer den lagstiftande makten. </span>
</p>
<p>
<span>Riksdagen har vid flera tillfällen avslagit förslag beträffande inkorporering av barnkonventionen. Senast våren 2014 upprepar KU sitt ställningstagande </span><span>i frågan</span><span> (2013/14:KU14). KU har anfört att en inkorporering av barnkonventionen skulle innebära att tolkningsansvaret skulle läggas på svenska domstolar och myndigheter. Konstitutionsutskottet hänvisade till vad Barnkommittén anfört om att barnkonventionen innehåller många relativt vaga formuleringar och ett icke obetydligt inslag av målsättningsartiklar som siktar till ett gradvist genomförande och som är svåra att direkt tolka av domstolar eller myndigheter. Utskottet ansåg att tolkningen av barnkonventionen bör göras av riksdagen för att </span><span>rättig</span><span>heterna i barnkonventionen ska</span><span> slå igenom på ett sätt som ger barnen det bästa skyddet. Mot bakgrund av utskottet</span><span>s tidigare uttalade restriktiva </span><span>inställning</span><span>ar</span><span> till inkorporer</span><span>ing av</span><span> FN-konventioner och bl.a.</span><span> det </span><span>förhållandet</span><span> att konventionstexterna är utformade på sådant sätt att de inte kan inkorporeras, var utskottet inte berett att förorda att barnkonventi</span><span>onen inkorporeras i svensk rätt</span><span> (2005/06:KU17). </span>
</p>
<h2>
<span>Maktöverföring från riksdagen till domstolarna – negativt för demokratin, oönskat av domstolarna</span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Att göra b</span><span>arnkonventionen till svensk lag </span><span>skulle</span><span> innebära en mycket påtaglig maktöverföring från </span><span>den </span><span>politi</span><span>ska demokratin</span><span> till domstolarna</span><span> och dessutom ett grundläggande avsteg från det sätt på vilket Sverige brukar hantera internationella åtaganden</span><span>. </span><span>Det</span><span>ta är frågor </span><span>av stor konstitutionell betydelse </span><span>som kan få följdverkningar bortom frågan om skyddet för barns rättigheter. D</span><span>et är därför beklagligt att regeringen </span><span>inte har sökt brett samförstånd genom t.ex. att låta frågan behandlas av en parlamentarisk utredning</span><span>. </span><span>Den svenska</span><span> konstitutionella traditionen innebär en strävan efter samförstånd över parti- och blockgränser när frågor som påverkar demokratins spelregler är aktuella. Europakonventionen inkorporerades i brett politiskt samförstånd efter många års diskussioner och omfattande utredningsarbete. Då fanns också en enighet om att Europakonventionen är unik genom att det</span><span> </span><span>bl.a. </span><span>finns en mycket omfattande praxis från Europadomstolen till ledning för de nationella domstolarnas rättstillämpning.</span><span> Något</span><span> sådant saknas helt vad gäller b</span><span>arnkonventionen.</span>
</p>
<p>
<span>Barnk</span><span>onventionen innehåller en rad allmänt hållna bestämmelser som </span><span>de svenska </span><span>domstolarna skulle få i uppgift att tolka,</span><span> </span><span>tillämpa och ställa i relation till annan lagstiftning som rör barn </span><span>och unga. Om konflikter mellan b</span><span>arnkonventionen och andra lagar skulle uppkomma skulle det alltså ligga på domstolarna att avgöra vad som gäller. Det är ett frångående av den princip som normalt gäller, nämligen att regering och riksdag efter noggrann lagberedning avgör frågor om hur nationell lagstiftning ska utformas för att överensstämma med internationella konventioner. </span><span>Man kan föreställa sig enskilda fall där tillämpningen av den inkorporerade konventionen får negativa konsekvenser som hade kunnat undvikas om man i</span><span> </span><span>stäl</span><span>let övervägt frågan i en ordinarie </span><span>lagstiftning</span><span>sprocess</span><span>.</span>
</p>
<p>
<span>Möjligheterna att i efterhand </span><span>genom</span><span> lagstiftning </span><span>ändra effekterna av den rättspraxis som växt fram till följd av domstolarnas</span><span> tolkning av konventionen </span><span>kommer att vara </span><span>begränsade.</span><span> </span><span>Om konventionens allmänt hålla bestämmelse</span><span>r</span><span> av svenska domstolar tillämpas på ett sätt som får sociala, ekonomiska eller andra effekter som riksdagen eller regeringen anser är olämpliga är det svårt att se några verktyg som politiken skulle kunna använda för att ändra denna tillämpning. </span><span>Om</span><span> rättspraxis om b</span><span>arnkonventionen utvecklas på ett från politiska utgångspunkter negativt sätt är riksdagen</span><span> </span><span>bakbunden</span><span>.</span>
</p>
<p>
<span>Enligt sina remissvar är domstolarna emot denna </span><span>maktöverföring eftersom de anser att den typen av </span><span>bedömningar</span><span> som det här kan bli fråga om bör </span><span>göras</span><span> av demokratiskt valda politiker och inte av domare</span><span>. </span><span>Vi anser att ansvarsutkräv</span><span>andet</span><span> ska ske hos politikerna</span><span>.</span>
</p>
<p>
<span>Mot bakgrund av</span><span> en eventuell inkorporering av b</span><span>arnkonventionen uppstår frågan hur vi bör förhålla oss till andra internationella konventioner som ger skydd och rättigheter åt olika grupper. Risken finns att dessa kan komma att uppfattas och tolkas som mindre viktiga eftersom de inte inkorporeras i svensk lag. Även </span><span>dessa andra konventioner har tillkommit för att på goda grunder skapa internationellt erkända rättigheter åt utsatta grupper. </span><span>Utgångspunkten bör i</span><span> </span><span>stället alltjämt vara att det är riksdagen som tolkar och genomför Sveriges internationella åtaganden. </span>
</p>
<h2>
<span>Konkreta exempel </span><span>–</span><span> </span><span>där b</span><span>arn</span><span>konventionen inte lämpar sig </span><span>som</span><span> svensk lag</span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>N</span><span>ågra konkreta exempel </span><span>kan </span><span>illustrera </span><span>svårigheten och ibland till och med olämpligheten i at</span><span>t inkorporera b</span><span>arnkonventionen på det sätt som regeringen föreslår. </span><span>I b</span><span>arnkonventionen</span><span>s</span><span> </span><span>artikel 16</span><span> stadgas: </span><span>”</span><span>Inget barn får utsättas för godtyckliga eller olagliga ingripanden i sitt privat- och familjeliv, sitt hem eller sin korrespondens och inte heller för olagliga angrepp på sin heder och sitt anseende.</span><span>”</span>
</p>
<p>
<span>Den närmaste motsvarigheten i gällande svensk rätt till </span><span>det sista ledet i </span><span>denna bestämmelse </span><span>(”…</span><span> </span><span>olagliga angrepp på sin heder och sitt anseende”) </span><span>är brottsbalkens bestämmelser om förtal och förolämpning</span><span>, men där används inte ordet hed</span><span>er. Att genom inkorporering av b</span><span>arnkonventionen skapa svensk lagtext som lyfter fram angrepp på barns heder kan uppfattas som en legitimering av begreppet heder i ett för svenska förhållanden främmande sammanhang. Hedersförtryck är som bekant ett mycket påtagligt problem för många barn i vårt land. </span><span>Risken med att införa </span><span>artikeln i fråga </span><span>i svensk lag är att den öppnar för tankemodellen att frågor gällande barns heder har en legitim plats i den svenska rättstraditionen. </span><span>Barnkonventionens </span><span>artikel </span><span>20 stadgar att </span><span>”</span><span>Sådan omvårdnad kan bland annat</span><span> innefatta placering i fosterhem, kafalah i islamsk rätt, adoption eller om nödvändigt, placering i lämpliga institutioner för omvårdnad om barn. Då lösningar övervägs ska vederbörlig hänsyn tas till önskvärdheten av kontinuitet i ett barns uppfostran och till barnets etniska, religiösa, kulturella och språkliga bakgrund.”</span>
</p>
<p>
<span>Om </span><span>det</span><span> </span><span>på det här sättet </span><span>i svensk lag uttryckligen stadga</span><span>s</span><span> att kafalah är ett likvärdigt alternativ till fosterhem och adoption, riskerar detta att skapa en rättighet eller möjlighet för barn eller vårdnadshavare att kräva en sådan placering? </span>
</p>
<p>
<span>O</span><span>ch om </span><span>svensk lag uttryckligen stadgar att barnets etniska, religiösa, kulturella och språkliga bakgrund ska </span><span>visas</span><span> vederbörlig hänsyn vid valet av placering, där kafalah är ett alternativ, riskerar detta att skapa en situation där barn behandlas olika utifrån sin bakgrund?</span><span> Innebörden av </span><span>kafalah </span><span>och vad </span><span>vederbörlig hänsyn till barnets bakgrund i detta sammanhang</span><span> ska innebära berörs inte i några förarbeten till lagstiftningen. </span><span> </span>
</p>
<p>
<span>För att kunna </span><span>avgöra kafalahs innebörd </span><span>måste </span><span>svenska</span><span> domstol</span><span>ar</span><span> tolk</span><span>a</span><span> islam</span><span>i</span><span>sk rätt. </span><span>K</span><span>afalah är ett begrepp som har sitt ursprung i den islam</span><span>i</span><span>ska rätten och vars innebörd tolkas olika inom olika delar av den islamiska rättstraditionen. All </span><span>i</span><span>slam</span><span>i</span><span>sk rätt förhåller sig till Koranen på ett eller annat sätt</span><span>, v</span><span>ilket alltså även svensk</span><span>a</span><span> domstol</span><span>ar skulle behöva göra.</span><span> </span>
</p>
<p>
<span>Regeringen har varit anmärkningsvärt </span><span>tyst om detta</span><span>. De eventuella </span><span>problem</span><span> som kan uppstå bör kunna lösas av domstolarna och förvaltningsmyndigheterna med hjälp av olika tolknings- och tillämpningsmetoder, påstår regeringen. Vidare vill regeringen inte ange vilka artiklar i barnkonventionen som är direkt tillämpliga </span><span>– </span><span>dvs.</span><span> kan åberopas direkt av en enskild inför domstolar och myndigheter – utan anger att det ska överlämnas till </span><span>rättstillämpningen</span><span> att avgöra. </span>
</p>
<p>
<span>Dessa frågor borde redas ut av regeringen och riksdagen. </span><span>Att hänvisa </span><span>dem</span><span> till rättstillämpningen är ansvarslöst. </span><span>Lagrådet anför: ”</span><span>Det framstår som bekymmersamt att lägga ansvaret på rättstillämpningen med tanke på att konventionsbestämmelserna ska tillämpas i enskilda fall, inte bara av domstolar och andra rättsliga instanser, utan av alla statliga och kommunala befattningshavare som handlägger ärenden rörande barn</span><span>.</span><span>”</span><span> </span>
</p>
<p>
<span>Vägledning genom rättspraxis</span><span> kommer att dröja</span><span>,</span><span> och alla frågor kommer inte att besvaras på det sättet. Det blir särskilt problematiskt </span><span>eftersom regeringen</span><span> avstår från att på vanligt sätt ge stöd </span><span>för lagtolkningen genom förarbetsuttalande</span><span>n</span><span>. </span><span>Dessutom innebär regeringens linje att betydande makt överförs från demokratiskt valda politiker till domare. Domarna ska avgöra innebörden av vaga konventionstexter på områden av stor politisk och ekonomisk betydelse</span><span>,</span><span> och riksdagen har i praktiken små möjligheter att i efterhand genom lagstiftning korrigera rättspraxis som framstår som olämplig.</span>
</p>
<p>
<span>Det är </span><span>också bakvänt</span><span> att först inkorporera konventionen och därefter låta en utredning kartlägga hur konventionen behandlas i svensk lagstiftning och rättstillämpning samt analysera konventionsbestämmelsernas innebörd utifrån svenska förhållanden. En sådan utredning borde </span><span>ha gjorts</span><span> först och </span><span>lagts</span><span> till grund för bedömningen om konventionen </span><span>alls </span><span>bör inkorporeras.</span>
</p>
<h2>
<span>Förstärk</span><span> barns rätt i grundlagen </span><span>–</span><span> </span><span>r</span><span>egeringsformen</span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Vi anser att det finns många berättigade skäl till att barns rättigheter ytterligare behöver stärkas och utvecklas</span><span> i vårt land</span><span>. Barns rättigheter i Sverige ska stärkas på ett konsekvent, tydligt, förutsägbart och rättssäkert sätt. Vi</span><span> </span><span>välkomnar därför att regeringen tillsatt en utredning för att göra en förnyad analys av hur väl sven</span><span>sk lagstiftning lever upp till b</span><span>arnkonventionens krav och vilka förändringar av lagstiftningen som kan behövas.</span><span> Vi anser</span><span> att barns rättigheter kommer att få ett betydligt </span><span>bättre och </span><span>mer konsekvent genomslag </span><span>om dessa </span><span>beaktas genom en anpassning av befintlig</span><span> lagstiftning</span><span> och när ny lagstiftning utarbetas.</span><span> </span>
</p>
<p>
<span>Vi menar dock också att barns rättigheter bör stärkas, genom att</span><span> </span><span>grundlagsbestämmelsen om barns rätt byggs ut och förtydligas.</span><span> I</span><span> </span><span>1 kap. 2 §</span><span> regeringsformen</span><span> definiera</span><span>s</span><span> ett antal grundläggande målsättningar och inriktningar för den verksamhet som bedrivs av staten, kommunerna och andra aktörer som brukar sammanfat</span><span>tas med begreppet det allmänna</span><span>. En av dessa utgångspunkter är att det allmänna ska verka för att barns rätt tas tillvara. </span>
</p>
<p>
<span>Som alternativ til</span><span>l regeringens förslag att göra b</span><span>arnkonventionen till svensk lag föreslår vi att </span><span>dagens formulering samt </span><span>artiklarna </span><span>2, 3, 6 och 12 </span><span>i b</span><span>arnkonventionen används som utgångspunkt</span><span>er</span><span> för att skapa en ny grundlagsbestämmelse i regeringsformen om skyddet för barns rättigheter. </span><span>Artiklarna 2, 3 och 6 </span><span>kan beskrivas som portalbestämmelser i konventionen. Där finns grundläggande utgångspunkter</span><span> om barnets rätt till sitt liv och om icke-diskriminering samt om betonandet av barnets bästa, </span><span>vilka genomsyrar</span><span> övriga delar av konventionen</span><span> och som därmed i huvudsak är av sådan karaktär att de passar in bland regeringsformens övriga bestämmelser</span><span>. </span><span>Artikel 12 tar upp barnets rätt att höras i ärenden som rör barnet. Med tanke på att en ofta förekommande kritik rör just att barn inte får komma till tals i den utsträckning som lagstiftningen redan i</span><span> </span><span>dag föreskriver, menar vi att artikel 12 är så viktig att dess innehåll bör grundlagsfästas.</span>
</p>
<p>
<span>Ett syfte </span><span>med vårt förslag </span><span>är att</span><span> </span><span>i svensk grundlag slå fast </span><span>att barnets bästa alltid ska stå i förgrunden</span><span> fö</span><span>r d</span><span>en offentliga verksamheten, t.ex.</span><span> när riksdagen stiftar lag</span><span>. </span>
</p>
<p>
<span>Att införa en bestämmelse av detta slag i regeringsformen </span><span>skulle vara en tydlig, konkret och lättöversk</span><span>ådlig åtgärd</span><span> som</span><span> </span><span>kraftigt </span><span>skulle förstärka barnperspektivet</span><span> i grundlagen</span><span>, men som</span><span> inte skulle innebära en påtaglig överföring av politisk makt från riksdagen till domstolarna, utan som skulle by</span><span>gga vidare på den traditionella</span><span> svenska metoden att transformera internationella åtaganden till nationell rätt genom nationell lagstiftning eller grundlag</span><span>s</span><span>stiftning.</span>
</p>
<p>
<span>Vi anser </span><span>närmare bestämt </span><span>att </span><span>formuleringen </span><span>om barns rätt</span><span> som finns</span><span> i nuvarande 1</span><span> </span><span>kap. 2 § </span><span>femte</span><span> st</span><span>ycket</span><span> RF ska flyttas till en ny paragraf </span><span>som placeras </span><span>efter andra paragrafen. I den nya paragrafen ska</span><span>, som sagt,</span><span> även ingå bestämmelser </span><span>som nära anknyter till </span><span>artiklarna </span><span>2, 3, 6 och 12 </span><span>i b</span><span>arnkonventionen.</span>
</p>
<p>
<span>Vårt f</span><span>örslag till </span><span>en ny paragraf har följande lyd</span><span>else</span><span>:</span>
</p>
<p class="Quote" style="text-align:center">
<span>§</span>
</p>
<p class="Quote">
<span>Varje barn har en inneboende rätt till sitt liv. Det allmänna ska värna varje barns rätt till överlevnad och utveckling. </span>
</p>
<p class="Citatmedindrag">
<span>Alla barn är lika mycket värda. Ett barns rättigheter får inte påverkas negativt av omständigheter som gäller barnet som person eller barnets föräldrar som personer, såsom etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande eller språklig eller religiös tillhörighet.</span>
</p>
<p class="Citatmedindrag">
<span>Ett barn får inte diskrimineras eller bestraffas på grund av omständigheter som är kopplade till dess föräldrar, andra familjemedlemmar eller vårdnadshavare. </span>
</p>
<p class="Citatmedindrag">
<span>Det allmänna ska verka för att barns rätt ska tas till vara genom att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut eller andra åtgärder som rör barn.</span>
</p>
<p class="Citatmedindrag">
<span>Det allmänna ska också verka för att varje barn ska få det skydd och den omvårdnad som barnet behöver. Det inkluderar att organisationer som ansvarar för skydd eller vård av barn ska uppfylla bestämmelser i lag eller annan författning gällande bland annat säkerhet, hälsoskydd, bemanning och tillsyn</span><span>.</span>
</p>
<p class="Citatmedindrag">
<span>Varje barn</span><span>, som är i stånd att bilda egna åsikter,</span><span> har rätt att fritt uttrycka </span><span>dessa</span><span> åsikter och höras i alla ärenden som handläggs av domstolar och myndigheter</span><span> och som rör barnet</span><span>. Barnets åsikter ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad.</span><span> </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Eftersom det handlar om stiftande av grundlag menar vi att utformningen av den nya bestämmelsen i regeringsformen bör bli föremål för noggrann beredning i en parlamentarisk utredning. </span>
</p>
<p>
<span> </span>
</p>
<p style="-aw-sdt-tag:CC_Underskrifter; -aw-sdt-title:CC_Underskrifter">
<span> </span>
</p>
<table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:100%">
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Camilla Waltersson Grönvall (M)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Anders W Jonsson (C)</span>
</p>
</td>
</tr>
</table>
<p>
<span> </span>
</p>
</div>
<hr style="width:33%; height:1px; text-align:left; -aw-footnote-numberstyle:0; -aw-footnote-startnumber:1; -aw-footnote-type:0" />
<div id="_ftn1" style="-aw-footnote-isauto:1">
<p class="FootnoteText">
<a href="#_ftnref1"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt">[1]</span></a><span> Källa: OECD.</span>
</p>
</div>
<div id="_ftn2" style="-aw-footnote-isauto:1">
<p class="FootnoteText">
<a href="#_ftnref2"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt">[2]</span></a><span> Källa: Socialstyrelsen och Migrationsverket, Information till dig som är gift med ett barn, 2018.</span>
</p>
</div>
<div id="_ftn3" style="-aw-footnote-isauto:1">
<p class="FootnoteText">
<a href="#_ftnref3"><span class="FootnoteReference" style="font-size:8pt">[3]</span></a><span> Källa: </span><span>Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen </span><span>–</span><span> en kartläggning</span><span>, d</span><span>epartementsskrivelse Ds 2011:37</span><span>.</span>
</p>
</div>
</div>
1Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter.AvslagAvslag2017/18:SoU25SoU2Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i regeringsformen infoga en ny bestämmelse som gäller barns rättigheter och som bygger på vissa artiklar i Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2017/18:SoU25SoUINLInlämnad2018-04-11 16:23:50inträffat0behandlingBBordlagd2018-04-12 00:00:00inträffat0behandlingGranskadGranskad2018-04-12 10:31:43inträffat0behandlingHÄNHänvisad2018-04-13 00:00:00inträffat0behandling0781623040415Camilla Waltersson GrönvallM1undertecknare0229760896014Anders W JonssonC2undertecknaremotgrundMotionsgrundProposition 2017/18:186H50241012018-06-13 16:47:29motkatMotionskategoriFöljdmotionH50241012018-06-13 16:47:29statustextstatustextÄrendet är avslutatH50241012018-06-14 12:40:11tilldelatTilldelatSocialutskottetH50241012018-06-13 16:47:29H5024101av Camilla Waltersson Grönvall och Anders W Jonsson (M, C)mot_201718__4101.pdf97891pdfmed anledning av prop. 2017/18:186 Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheterhttps://data.riksdagen.se/fil/F5724BA6-0496-413E-9189-64758F33A646H5024101av Camilla Waltersson Grönvall och Anders W Jonsson (M, C)mot_201718__4101.docx72868docxmed anledning av prop. 2017/18:186 Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheterhttps://data.riksdagen.se/fil/7CFCCE6B-8528-48B3-B183-505F829D0848behandlas_i2017/18:SoU25H501SoU25bet2017/18SoU25Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheterbetBetänkande