4786455H50239572017/183957motEnskild motionmotMotion 2017/18:3957 av Carl Schlyter m.fl. (MP)MotionMotionUU395702018-01-19 00:00:002018-03-22 16:57:462018-01-19 00:00:00med anledning av prop. 2017/18:60 Avtal om ekonomi och handel (CETA) samt strategiskt partnerskapsavtal mellan EU och dess medlemsstater och Kanadaav Carl Schlyter m.fl. (MP)KlarhtmlFilur7134aaeb-78ea-4311-9816-cd5f7d0e15c6https://data.riksdagen.se/dokument/H5023957/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/H5023957https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H5023957
<style><!--
/********************************************************************************************************/
/* Styles for C:\Logs\DocumentConverter\\Output_1a6bb7df-8bf6-4659-9657-3626b878444d\HTML\Dokument.html */
/* Generated by Aspose.Words for .NET 15.3.0.0 */
/********************************************************************************************************/
@page Section1 { size:595.3pt 841.9pt; margin:35.45pt 85.05pt }
div.Section1 { page:Section1 }
div.pconf body { t-i:17pt; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em }
div.pconf h1, h2, h3, h4, h5, h6, p { margin:0pt }
div.pconf li, table { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt }
div.pconf h1 { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em; font-weight:normal }
div.pconf h2 { margin-top:30pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:normal }
div.pconf h3 { margin-top:18pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
div.pconf h4 { margin-top:18pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
div.pconf h5 { margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold; font-style:normal }
div.pconf h6 { margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.Heading7 { margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.Heading8 { margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.Heading9 { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.BalloonText { margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:normal; font-family:'Segoe UI'; font-size: 0.90em }
.Beteckning { margin-top:18pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:auto; page-break-after:auto; line-height:19.5pt; font-size: 1.05em }
.BlockText, .Inramatstycke { margin-right:56.7pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:nojustify; line-height:15pt; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-bottom-color:#000000; padding-top:10pt; padding-right:10pt; padding-left:10pt; padding-bottom:10pt; font-size: 0.90em; font-style:italic }
.Citaticitat { margin-top:7.5pt; margin-left:34pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.Citaticitatmedindrag { margin-top:0pt; margin-left:34pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:17pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.Citatmedindrag { margin-top:0pt; margin-left:17pt; margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.CommentSubject { margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:normal; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.CommentText { margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.FSHTitel, .Dokumentrubrik { margin-top:4pt; margin-bottom:4pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:20pt; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-bottom-color:#000000; padding-bottom:3pt; font-size: 1.05em }
.FSHLogo { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.FSHNormL { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; border-top-style:solid; border-top-width:1.5pt; border-top-color:#000000; padding-top:3pt; font-size: 0.90em }
.FSHNormal { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.FSHNormalS5 { margin-top:11.5pt; margin-bottom:26pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-size: 0.95em; font-weight:bold }
.FSHRub1, .Rubrik1S5 { margin-top:135pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:16pt; font-size: 1.00em }
.FSHRub2, .Rubrik1A4 { margin-top:50pt; margin-bottom:5pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:24pt; font-size: 1.05em }
.Footer { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.FootnoteText { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.Yrkandehnv, .Frslagspunkthnv { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-size: 0.90em }
.Frslagsrubrik { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Frslagstext, .Hemstlatt, .Yrkande { margin-top:4pt; margin-left:19.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:-19.85pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.Header { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5H { margin-top:6pt; margin-right:2.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:8pt; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5Hrad2 { margin-top:0pt; margin-right:2.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:10pt; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5V { margin-top:6pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:left; line-height:8pt; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5Vrad2 { margin-top:0pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:left; line-height:10pt; font-size: 0.90em }
.KantrubrikH { margin-top:4pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.KantrubrikV { margin-top:4pt; margin-left:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.Klla { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.Lagtext { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.Lagtextindrag { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.Lagtextrubrik { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em; font-style:italic; letter-spacing:1pt }
.List { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListBullet, .PunktlistaBomb { margin-top:4pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-14.2pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListNumber, .PunktlistaNummer { margin-top:4pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-14.2pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListParagraph { margin-left:36pt; margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListaGemener { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListaLinje { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListaNummer { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListaPunkt { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.MotionTIllRiksdagen { margin-top:18pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-size: 1.05em }
.Motionr { margin-top:14pt; margin-bottom:31.5pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt; font-size: 1.00em; font-weight:bold; font-style:normal }
.NormalIndent { margin-left:65.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.Normalutanindragellerluft { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.Normal00 { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalA4fot { margin-top:12pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalA4sidnr { margin-top:4pt; margin-bottom:12pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalS5sidnrH { margin-top:4pt; margin-right:2.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalS5sidnrV { margin-top:4pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:left; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.PlainText { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em }
.Strecklista, .PunktlistaTankstreck { margin-top:4pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-14.2pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.Quote { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.R1 { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.R2 { margin-top:30pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em }
.R3 { margin-top:18pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.Rubrik1numrerat { margin-top:41pt; margin-left:17pt; margin-bottom:0pt; t-i:-17pt; page-break-inside:auto; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Rubrik2numrerat { margin-top:30pt; margin-left:25.5pt; margin-bottom:0pt; t-i:-25.5pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em }
.Rubrik3numrerat { margin-top:18pt; margin-left:28.35pt; margin-bottom:0pt; t-i:-28.35pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.Rubrik4numrerat { margin-top:18pt; margin-left:36.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:-36.85pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.RubrikFrslagTIllRiksdagsbeslut { margin-top:41pt; margin-bottom:15pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.RubrikInnehllsf { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.RubrikSammanf { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Salutation { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Streckkod { margin-top:12pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-family:IDAutomationHC39S; font-size: 1.00em }
.Subtitle { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.TOC1 { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC2 { margin-top:4pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC3 { margin-top:4pt; margin-left:28.35pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC4 { margin-top:4pt; margin-left:42.55pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC5 { margin-top:4pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC6 { margin-top:4pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC7 { margin-top:15pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.TOC8 { margin-top:15pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.TOC9 { margin-top:15pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.TOCHeading { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Tabellunderrubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.Tabellrubrik { margin-top:7.5pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.Title { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Underskriftdatum { margin-top:24pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt; font-size: 0.90em; font-style:normal }
.Underskrifter { margin-top:15pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt; font-size: 0.90em; font-style:italic }
span.BallongtextChar { font-family:'Segoe UI'; font-size: 0.90em }
span.BeteckningChar { font-size:19.5pt }
span.CommentReference { font-size:8pt }
span.FSHRub2Char, span.Rubrik1A4Char { font-size:24pt }
span.FotnotstextChar { font-size:10pt }
span.InledningChar { font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
span.IntenseReference { font-weight:normal; font-style:normal; font-variant:normal; text-decoration:none; text-transform:none; letter-spacing:0pt; vertical-align:0pt; color:#000000; display:inline }
span.KommentarerChar { font-size:10pt }
span.KommentarsmneChar { font-size:10pt; font-weight:bold }
span.MotionTIllRiksdagenChar { font-size:19.5pt }
span.OformateradtextChar { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em }
span.PlaceholderText { color:#f4b083 }
span.Rubrik1Char { font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
span.Rubrik2Char { font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
span.Rubrik3Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik4Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-style:italic }
span.Rubrik5Char { font-family:'Verdana'; font-weight:bold }
span.Rubrik6Char { font-family:'Verdana'; font-style:italic }
span.Rubrik7Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik8Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik9Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.RubrikChar { font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
span.SidfotChar { font-size:11.5pt }
span.UnderrubrikChar { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.TableGrid { }
.pconf{width: 450px;margin-left:5px;overflow:visable;font-family:Verdana, Geneva, sans-serif;}
.sidhuvud_publikation, .sidhuvud_beteckning{font-size:133%}
.MotionarLista {font-size:122%}
--></style><div class="pconf"><span class="sidhuvud_publikation">Motion till riksdagen</span><br/>
<span class="sidhuvud_beteckning">2017/18:3957</span><br/>
<span class="MotionarLista">av Carl Schlyter m.fl. (MP)</span><br/>
<h1>med anledning av prop. 2017/18:60 Avtal om ekonomi och handel (CETA) samt strategiskt partnerskapsavtal mellan EU och dess medlemsstater och Kanada</h1>
<hr class="sidhuvud_linje"/>
<div class="Section1">
<p class="RubrikFrslagTIllRiksdagsbeslut" style="-aw-sdt-tag:CC_Boilerplate_4; -aw-sdt-title:CC_Boilerplate_4">
<span>Förslag till riksdagsbeslut</span>
</p>
<ol type="1" style="margin:0pt; padding-left:0pt">
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda konsekvenserna av CETA och återkomma till riksdagen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen avslår regeringens förslag om att godkänna det övergripande avtalet om ekonomi och handel (CETA) mellan Kanada, å ena sidan, och Europeiska unionen och dess medlemsstater, å andra sidan.</span>
</li>
</ol>
<h1 style="-aw-sdt-tag:CC_Motivering_Rubrik; -aw-sdt-title:CC_Motivering_Rubrik">
<a name="MotionsStart"></a><span>Allmänt om avtalets påstådda positiva effekter</span>
</h1>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Sverige har varit ett land som har tjänat på frihandel</span><span>,</span><span> och vi är generellt positiva. I detta nya avtal med Kanada avskaffas nästan alla kvarvarande tullar, det är den okontroversiella biten, här i Sverige. CETA-avtalet är en del av den nya generation handels-, investerings- och framför</span><span> </span><span>allt regleringsavtal som nu radas upp. Det är tusensidiga avtal som detaljreglerar hur stater ska fungera för att underlätta handel och investeringar. Det är helt andra avtal än den gamla typens investeringsa</span><span>vtal som vi har över 60 av redan. D</span><span>essa är typiskt </span><span>på 8–</span><span>25 sidor som går ut på ett åtagande att vi inte ska diskriminera varandras företag och inte ta ut onödiga tullar. Dessa gamla avtal hade inte ambitionen att omreglera prioriteringarna för länders politiska utveckling, </span><span>men </span><span>det gör CETA. Dessa nya avtal är till mycket liten del frihandelsavtal. Det handlar huvudsakligen om regelsamarbete och investeringsskydd. Men Sverige är redan i topp vad gäl</span><span>ler investeringsklimat enligt t.</span><span>ex</span><span>.</span><span> amerikanska UD. Vissa delar av avt</span><span>alet har redan trätt i kraft, t.</span><span>ex</span><span>.</span><span> tullsänkningarna, men nu ska vi besluta om de mest </span><span>kontroversiella bitarna. Avtalet skapar en rad administrativa problem, försvårar möjligheterna för kommuner och regering att välja rätt väg att tackla klimatutmaningen och skyddet av djur, hälsa och miljö. Avtalet styr oss mot nyliberalt sätt att organisera samhällets service och försvårar att reglera verksamheten på ett modernare och bättre sätt. Varför ska vi acceptera alla dessa bördor för förhoppningar om absolut marginella ekonomiska vinster?</span>
</p>
<p>
<span>CETA beräknas i kommissionens studies mest optimistiska scenario ge en perma</span><span>nent engångseffekt på BNP med 0,</span><span>03</span><span> procent</span><span> av BNP och en nettoexportökning på 0</span><span>,07 procent</span><span> för EU. Det vetenskapliga underlaget för att hävda (som handelsministern gjort) att några nya jobb skapas saknas i kommissionens studie. Sveriges import</span><span> från Kanada motsvarar knappt 1</span><span> promille av BNP</span><span> och vår export dit är drygt 2 promille. I k</span><span>ommissionens mest optimistiska scenarier beräknas han</span><span>deln öka med 20–24</span><span> </span><span>procent</span><span> med CETA. I bästa fall kommer alltså CETA </span><span>att </span><span>ge Sverige en exportökning till K</span><span>anada på ett par tiondelar av 1</span><span> promille av BNP. Därmed saknas grund för regeringens påstående att avtalet kommer </span><span>att </span><span>skapa väsentliga fördelar för svenska medborgare i form av lägre priser. Kostnaderna för att genomföra CETA har vi dock inga siffror på. </span>
</p>
<h1>
<span>Argument för vidare utredning</span>
</h1>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Riksdagen brukar alltid ha ett underlag som visar kostnaderna</span><span> för att genomföra ett beslut. D</span><span>etta saknas för CETA och det skulle strida mot praxis att godkänna CETA utan sådant underlag. Kostnaderna för att genomföra</span><span> CETA har vi inga siffror på i K</span><span>ommerskollegiums studie. Vad det kostar varje kommun i Sverige att säkerställa att deras förslag om giftfri förskola, lokala hälsoskyddsregler m</span><span>.</span><span>m</span><span>.</span><span> inte strider mot CETA-avtalets </span><span>regler om ”legitima krav” i enlighet med OECD:s jurisprudens är dock inte utrett. Den byråkratiska kostnaden för Sverige att delta i samverkanskommittéer m</span><span>.</span><span>m</span><span>.</span><span> för att gå igenom om det finns handelsstörande lagar är inte utredd. Framför</span><span> </span><span>allt är inte samhällskostnaden för försenad omställning till hållbart samhälle som de byråkratiska reglerna i CETA ställer inte utredd. CETA-avtalet minskar inte på något sätt den admi</span><span>nistrativa bördan för samhället;</span><span> det förflyttar den bara från att företag ska anpassa sig till lokala regler till att lokala myndigheter ska anpassa sig till globala företags krav på enklare handelsströmmar.</span>
</p>
<p>
<span>Riksdagen hanterade i betänkande 2015/16:NU9 riksdagsbeslut om CETA-avtalet (och TTIP, om det blir aktue</span><span>llt):</span><span> ”</span><span>Utskottet delar också uppfattningen att det är viktigt att det genomförs ordentliga konsekvensanalyser av de avtal som förhandlas fram och understryker vikten av att riksdagen om det ska godkänna CETA-avtalet eller ett eventuellt TTIP-avtal har ett gediget </span><span>underlag att ta ställning till.</span><span>”</span>
</p>
<p>
<span>Det innebär oberoende konsekvensanalyser av vad avtalen kan komma att innebära och vilka effekter de kan komma att få på miljö, hälsa, sociala, fackliga och ekonomiska r</span><span>ättigheter. Det duger inte att K</span><span>ommerskolle</span><span>gium enligt </span><span>1 </span><span>§ </span><span>i sin instruk</span><span>tion ska</span><span> </span><span>”</span><span>verka för frihandel, fri rörlighet på EU:s inre marknad samt utgå ifrån det samlade svenska ekonomiska intresset mot bakgrund av regeringens övergripande mål för tillväxt och sysselsättning. Myndigheten ska även beakta näringslivets och konsumenternas intressen. Därtill ska myndigheten beakta utvecklingsländernas perspektiv oc</span><span>h integrering i handelssystemet</span><span>”</span><span>.</span><span> I dess portalparagraf är uppgiften att verka för frihandel, tillväxt och sysselsättning, men även </span><span>att </span><span>beakta näringslivets och konsumenternas intressen. Hållbarhet, miljö och hälsa är alltså inte dess fokus, det hade varit nödvändigt att myndigheter med även dessa fokus fick chansen att göra omfattande utvärderingar av </span><span>CETA för att beslutsunderl</span><span>aget ska anses tillfredsställa r</span><span>iksdagens beslutade krav på fullödigt beslu</span><span>tsunderlag. Med detta sagt har K</span><span>ommerskollegium gjort en läsvärd analys med många intressanta inblickar, som dessutom bekräftar en del av de brister i avtalet vi kritiserar.</span>
</p>
<p>
<span>Då CETA inför krav på information, utbyte och anpassning till det nya regelverket uppstår administrativa kostnader för många myndigheter och kommuner utan att en seriös bedömning gjorts av vad detta kostar. Det finns krav på en lång rad nya kommittéer om förvaltning, regelsamverkan, finansiella tjänster och en lång rad krav på informationsutbyte och krav på att lämna ut information av olika slag, utan någon rimlig motivering </span><span>till </span><span>varför normala regler kring transpa</span><span>rens duger. Det är rimligt att r</span><span>iksdagen få</span><span>r information om kostnaden</span><span> </span><span>för att genomföra beslut. E</span><span>n trovärdig analys saknas i propositionen.</span>
</p>
<p>
<span>Trots K</span><span>ommerskollegiums analys finns många oklarheter </span><span>om vad CETA innebär för Sverige. M</span><span>ånga myndigheter hade inte tid att ge tydliga remissvar eller mer detaljerade synpunkter. Vi har inte heller haft någon vidare offentlig debatt om hur vi ser på de rader av nya investeringsavtal som nu kommer. Den 6 september frågade Belgien EU-domstolen om CETA är förenlig</span><span>t</span><span> med Lissabonavtalet, </span><span>men </span><span>utlåtandet kommer </span><span>att </span><span>dröja ett tag. Därför är det ingen som helst brådska att rusa igenom CETA i </span><span>r</span><span>iksdagen. Det rimliga är att vi, precis som flera andra länder, beslutar att vänta med att behandla propositionen om CETA till dess vi fått besked från EU-domstolen om </span><span>huruvida</span><span> </span><span>avtalet ens är lagligt.</span>
</p>
<p>
<span>Ytterligare skäl att</span><span> avvakta med ratificeringen är p</span><span>resident Macrons utredning där Frankrike nu förespråkar ett klimatveto i CETA. Frankrike kommer inte </span><span>att </span><span>ratificera förrän hösten 2018 förutsatt att ett sådant veto finns, se: http://www.isds.bilaterals.org/?france-to-ratify-ceta-next-year&lang=en</span><span>.</span>
</p>
<p>
<span>Det skulle också ge oss tid att i samarbete med forskare, myndigheter och partier reda ut den oro som finns kring att CETA och andra liknande avtal skulle begränsa utrymmet för miljövänlig, djurvänlig och människovänlig politik.</span>
</p>
<h1>
<span>Olika problematiska bitar av</span><span> avtalet</span>
</h1>
<h2 style="margin-top:18pt">
<span>Negativlista – </span><span>krav på marknadstillträde för tjänster</span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>För första gången accepteras ett avtal med en negativ förteckning av liberaliseringsåtaganden av tjänster. Liberalisering går nu från att vara ett undantag man specifikt åtar sig till att bli normen. Det betyder att nya tjänster normalt per automatik blir liberaliserade. Det finns sedan en bindningslista där man kan undanta vissa tjänster. Det </span><span>är ytterst anmärkningsvärt att r</span><span>egeringen inte e</span><span>ns nämner (s.</span><span> 14, 5.9) att detta avviker från normen i tidigare avtal där man i</span><span> </span><span>stället gjorde en lista på</span><span> sektorer man ville öppna upp. N</span><span>ormen ändras från global konkurrens på utvalda tjänster, till i princip alla tjänster. Detta avtal är sista sucken för Reagantidens ideal om dogmatisk privatisering som nästan inga väljare längre försvarar. I</span><span> </span><span>stället för att ta politisk strid för denna politik göms den i svårlästa avtal med komplicerat språk. Rent teoretiskt påtvingar inte CETA nya liberaliseringar, men det skapas en inlåsningseffekt. Flera forskare förklarar problemen med detta</span><span>:</span><span> Krajewski, Markus (2011) – ”Public services in bilateral free trade agreements of the EU”, samt Woolcock, Stephen och Sauve, Pierre (2015), s. 9 samt Krajewski (2013) – ”Public Services in EU trade and investment agreements”, s. 10</span><span>.</span>
</p>
<p>
<span>Påståendet att viktiga tjänster är undantagna har kryphål som är viktiga att känna till. Undantaget för tjänster i offentlig befogenhet (8.2:b/9.2.2:b) </span><span>är samma som i GATS. Detta undantag har kritiserats för att vara vagt definierat. I Sverige skulle ytterst få offentliga tjänster eller statliga bolag rymmas inom detta undantag då de drivs på kommersiella grunder och/eller på marknader med konkurrens. Den ledande tolkningen i den akademiska debatten är att undantaget endast täcker in tjänster som är direkt myndighetsutövande, exempelvis polis. Det är i sammanhanget relevant att</span><span> </span><span>påpeka att Sverige, till skillnad från ett flertal andra EU-länder, inte gjort några ytterligare undantag för sjukvård/omsorg än de undantag EU gjort</span><span> i bilaga</span><span> II.</span>
</p>
<p>
<span>Det </span><span>är värt att notera att Sverige</span><span> har en mycket avreglerad utbildnings- och välfärdssektor, där utländska kommersiella aktörer under vissa villkor erhåller fri etableringsrätt. Därav täcks inte dessa sektorer av avtalets kapitel om upphandl</span><span>ing (kap.</span><span> </span><span>19). Centralt att notera är att dessa sektorer, även om de anses fal</span><span>la under något av undantagen i artiklarna 8.2, 8.15, 9.2 eller 9.7 (och </span><span>därigenom eventuellt listats i b</span><span>ilaga</span><span> I och II eller ansetts falla under upphandlingskapitlet), i</span><span>nte är undantagna</span><span> från de materiella villkoren i investeringsskyddet varken gällande expropriation eller rättvis och skälig behandling, de artiklar som åberopats mest frekvent i</span><span> </span><span>uppmärksammade fall globalt, ex. Lone Pine v. Kanada, Philip Morris v. Australien eller Transcanada v. USA. De annex som är bifogade i CETA för att ytterligare tolka dessa artiklar överlämnar fortsatt ett omfattande tolkningsutrymme til</span><span>l tvistlösningstribunalen, och därmed är</span><span> utfallet av en eventuell tvist i fall av exempelvis vinstförbud i väl</span><span>färden</span><span> oklar.</span>
</p>
<h2>
<span>Ratchet </span><span>clause (också första gången i ett avtal) samt standstill</span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Negativlistan kombineras i detta avtal i art</span><span>ikel</span><span> 9 med en ratc</span><span>hetklausul som innebär att om t.</span><span>ex</span><span>.</span><span> Sverige ensidigt liberaliserar något så införlivas </span><span>denna libera</span><span>lisering i åtagandena i avtalet, dv</span><span>s</span><span>.</span><span> om en regering privatiserar/öppnar upp något blir det mycket svårt/omöjligt att återreglera. Det finns heller inget generellt undantag som heltäckande täcker in åtgärder på kommunal nivå från liberaliseringskraven. Det betyder att man bara får bedriva icke-konkurrensutsatt verksamhet som redan är undantagen eller som ökar liberaliseringen.</span>
</p>
<p>
<span>T</span><span>jänstekapitlet i CETA är även föremål för en s.k.</span><span> standstill, en form av stoppklausul som garanterar att parterna inte kan minska de åtaganden de gjort i avtalet, inklusive</span><span> de undantag som listats i bilaga</span><span> I. De åtaganden som gjorts när CETA träder i kraft innebär alltså ett golv, där utvecklingen endast kan röra sig mot en högre grad av liberalisering i de sektorer där partern</span><span>a inte gjort ändamålsenliga bilaga</span><span> II-reservationer</span><span>. De undantag som gjorts i </span><span>bilaga</span><span> II, som alltså ger utrymme för framtida förändringar i listade sektorer, påverkas dock inte av ratchetmekanismen, enligt Puccio</span><span> (2016), s. 16. </span><span>Utifrån de nuvarande undantagen kan Sverige i så fall trots a</span><span>llt återinföra och avreglera a</span><span>poteksmonopolet, oavsett om monopolet återinförts och/eller avreglerats tidigare. Notera dock att även för dessa områden gäller fortfarande tvistlösningsmekanismen och därmed risken för stämningar.</span>
</p>
<p>
<span>Att hävda att den lokala nivån är undantagen från investeringsregler/tjänsteregler är felaktigt. Den lokala nivå</span><span>n</span><span> är endast undantagen från artiklarna 8.4 till 8.8, alltså inte 8.10 (FET) eller 8.12 (expropriation). Samtidigt gäller det lokala undantaget endast i nuläget avvikande åtgärder som därav</span><span> inte behöver nedtecknas i bilaga</span><span> I. Undantaget för lokal nivå gäller inte framtida åtgärder som minskar graden av konformitet med avtalet. Notera i sammanhanget att SE gjort undantag för den lokala nivån gällande</span><span> </span><span>avfallshantering och sophämtning, något som knappast varit fallet om den kommunala nivån per definition varit exkluderad.</span>
</p>
<p>
<span>Kombinationen av negativlista, ratchet och sta</span><span>ndstill är ytterst problematisk;</span><span> det låser fast Sverige i en nyliberal riktning och gör det mycket svårare att åtgärda problem med vinster i välfärden m</span><span>.</span><span>m.</span>
</p>
<h1>
<span>Fackliga rättigheter</span>
</h1>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Även om avtalet inneh</span><span>åller ett kapitel om arbetsrätt</span><span> saknar kapitlet en effektiv efterlevnadsmekanism. I avtalet med Sydkorea finns delvis identiska skrivningar och liknande brist på sanktionsmöjligheter som i CETA. Utvecklingen i Sydkorea visar att det arbetsrättsliga kapitlet i EU:s handelsavtal i det här fallet inte haft någon påverkan på möjligheten att förändra utvecklingen i landet, inte minst då effektiva sanktionsmöjligheter för dessa överträdelser helt saknas. Skulle den sydkoreanska regeringen genomfört liknande åtgärder mot en näringsverksamhet skulle en helt annan form av skydd existera. Samma sak gäller i ännu större grad i CETA. Det finns ett fåtal skrivningar kring arbetsrätt som är principiellt viktiga, exempelvis artikeln om att handel och investeringar inte får uppmuntras genom att underminera arbetsrätten. Liknande skrivningar gälland</span><span>e hälsa och miljö som finns i t.</span><span>ex</span><span>.</span><span> N</span><span>afta</span><span>avtalet har dock knappast varit av avgörande betydelse för att skydda dessa värden. Kommunal har kritiserat avtalet b</span><span>l.</span><span>a</span><span>.</span><span> av denna orsak.</span>
</p>
<h1>
<span>Hälsa</span><span>,</span><span> miljö och djur/jordbruk</span>
</h1>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Även de fina texter som finns på detta område saknar fungerande efterlevnadsmekanismer och stannar därför vid goda ambitioner. Kanadas produktion av djurkött vad gäller genmanipulation, kemikalier och livsmedelssäkerhet påminner mer om USA än EU. Det kött som ska säljas hit måste i teorin uppnå våra krav mot hormonbehandling m</span><span>.</span><span>m</span><span>.,</span><span> men det är </span><span>Kanadas myndigheter som avgör kontrollen där. Vad gäller djurskydd och antibiotika sker merparten av all lagstiftning/</span><span>allt </span><span>regelarbete på delstatsnivå. Detta gör det mycket svårt för EU att via relationer med de federala myndigheterna säkerställa att våra krav uppnåtts. Tillväxthormoner och andra tillväxtfrämjande preparat som är förbjudna i EU används flitigt. Så även om detta kött inte får importeras är det mycket svårt att säkerställa skyddet. Tullfri kvot ökas en faktor tio</span><span>,</span><span> och i kombination med andra kommande avtal kan det sätt</span><span>a</span><span> hård press på svenska bönder med krav på sänkt djurskydd. Både Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen har uttryckt oro för hur avtalet kan komma att påverka Sverige negativt. Det finns en risk att den ökande konkurrensen skapar en spiral av press nedåt inom EU vad gäller djurskydd. </span>
</p>
<p>
<span>Det finns texter om att parterna ska eftersträva hög standard på miljöområdet. Men samtidigt villkoras dessa rättigheter med att vara förenliga med resten av avtalet. Även om språkbruket på vissa ställen kring miljö är bättre än i tidigare avtal ä</span><span>r de formella kraven i stort de</span><span>samma på att ”legitima” skäl måste åberopas om man vill lagstifta om bättre hälsa eller miljö. Så trots texterna om rätten att reglera </span><span>lämnas ett mycket stort utrymme för</span><span> tribunalerna att tolka vad som gäller. Denna osäkerhet kommer i verkligheten </span><span>att </span><span>fortsätta begränsa kommunernas och staternas möjlighet/mod/kunskap att kunna reglera. </span>
</p>
<p>
<span>CETA kan, enligt den europeiska miljörörelsen, inklusive Naturskyddsföreningen, bli ett problem för klimatarbetet. Investeringsskyddet kan komma att användas för att underminera lagar för att skydda klimat och miljö. Många</span><span> pekar på att skada redan skett genom</span><span> EU-kommissionens urvattning av br</span><span>änslekvalitetsdirektivet 2014. </span><span>Syftet med direktivet var att minska </span><span>utsläppen från drivmedel, bl.a.</span><span> genom att märka mer klimatskadliga bränslen. Detta röstades ne</span><span>d</span><span> efter tryck från Kanada att det skulle äventyra CETA och det har nu blivit mycket lättare att exportera </span><span>den mycket klimatskadliga tjärsanden till EU. Ett exempel på klimatrisken med tvistlösningsmekanismer är det kanadensiska företaget Transcanadas stämning av USA på 15 miljarder dollar, utifrån det nordamerikanska handelsavtalet N</span><span>afta</span><span>, för Obama-administrationens beslut att stoppa byggandet av oljeledningen Keystone XL.</span>
</p>
<p>
<span>Gruvnäringen, där Kanada är en särskilt stor aktör</span><span>,</span><span> riskerar att bli svårreglerad, med stor risk för stämningar. Sverige har fått kritik från EU om att vi behöver förbättra procedurerna för skydd av Natura</span><span> 2000-</span><span>områden, </span><span>och </span><span>vi ligger dessutom i botten internationellt vad gäller avgifter för gruvnäringen. Varje förändring till skydd för vatten, miljö och höjda avgifter kan försvåras av CETA.</span>
</p>
<h1>
<span>Regulativt samarbete</span>
</h1>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>CETA är inte lika påtvingande och omfattande </span><span>som TTIP på just detta område, m</span><span>en Österrikes och Tysklands motsvarigheter till LO har ändå kritiserat CETA för att det kan påverka det demokratiska beslu</span><span>tsfattandet. Kem</span><span>I pekar i sitt remissvar på att CETA inte utgör ”påtaglig risk” för gällande eller kommande kemikalieregler men att det kan ”innebära att EU:s kemikalielagstiftning och internationella kon</span><span>ventioner utvecklas långsammare</span><span>”</span><span>.</span>
</p>
<p>
<span>En otydlig definition av ”onödiga handelshinder” gör att det uppstår en osäkerhet på detta område. I regeringens proposition b</span><span>eskrivs denna artikel som att ”e</span><span>tt av målen</span><span> (</span><span>…</span><span>) </span><span>ska vara att skydda människor, djur </span><span>och växter samt miljön i övrigt” samt ”e</span><span>tt annat mål ska vara att stärka konkurrenskraften och effektiviteten i industrin på ett sätt som minskar administrativa kostnader och ri</span><span>sken för överlappande regelverk</span><span>”. Detta tänjer e</span><span>n del på vad som står i CETA, d</span><span>är principen ska vara att ”förhindra och </span><span>undanröja onödiga hinder för handel och investeringar” som portalparagraf. De övriga målen finns med i vad som åsyftas, men med tanke på att de som kommer att sitta i många av samarbetsforumen kommer </span><span>att </span><span>komma från handelsrelaterade departement samt att företag kommer bjudas in i dessa samarbeten kommer fokus </span><span>att </span><span>ligga på handel. </span>
</p>
<p>
<span>Det är inte alls säkert att den miljöpolitiker eller miljöexpert som vet anledningen till ett handelsbegränsande krav kommer att ens vara medveten om att en ändring diskuteras förrän parterna redan enats om att föreslå en ändring. När väl lagen kommer upp för beslut och offentlig debatt finns redan prestige och ömsesidiga löften</span><span>,</span><span> vilket gör det svårt för både kanadensiska o</span><span>ch europeiska miljöaktivister m.</span><span>fl</span><span>.</span><span> att stoppa en ändring när den väl nått så långt. Om all lagstiftning ska granskas ur handelsperspektiv, är risken stor att miljö-, djur-, och hälsoskydd undermineras, trots att ingen av de inblandade parterna hade det som avsikt. I rapporten Slater, Ann och Boehm</span><span> </span><span>(2014) – ”Agriculture and Food Sovereignty” i Sinclar, Scott et al. – ”Making sense of the CETA”, s.</span><span> </span><span>47 lyfts dessa och andra problem.</span>
</p>
<p>
<span>Tanken är att det regulativa samarbetet in</span><span>te ska påverka miljö, säkerhet</span><span> eller hälsa, men när det granskades om vi kunde erkänna varandras krocktester mel</span><span>lan USA och EU</span><span> uppdagades det att tusentals fler trafikdöda/skadade skulle bli följden.</span>
</p>
<h1>
<span>Tvistlösning ISDS-ICS</span>
</h1>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Det viktiga vad gäller tvistlösning är att detta skydd redan </span><span>finns </span><span>i Sverig</span><span>e och Kanada i nationell rätt. O</span><span>m det tas bort från CETA åtnjuter alla företag fortfarande ett adekvat skydd mot expropriering enligt nationell rätt. Det är i grunden märkligt att vi ska lita på kanadensiska myndigheters säkerhetstester, kontroller och beslut för nästan alla produkter, men vi kan </span><span>inte lita på deras domstolar och att de ska fatta rimliga beslut vad gäller skadestånd till företag. Sverige har inget att vinna på att tvist</span><span>lösningen finns med i avtalet. D</span><span>et finns inga vetenskapligt g</span><span>rundade belägg för att k</span><span>anadensiska bolag inte etablerar sig här på grund av rädsla för konfiskering.</span>
</p>
<p>
<span>Inv</span><span>esteringsskydd finns redan i sextio</span><span>talet avtal med Sverige. I nov</span><span>ember 2016 stämdes t.</span><span>ex</span><span>.</span><span> Sverige av en rysk skogsägare, i samband med en annan rättslig tvist.</span><span> De nya avtalen TPP, TTIP, CETA m.</span><span>fl</span><span>.</span><span> kommer dock </span><span>att </span><span>flerdubbla antalet möjligheter till stämningar globalt. Det finns tiotusentals USA-bolag som är registrerade i Kanada på ett sådant sätt att de kan utnyttja tvistlösningsmekanismen i CETA även om de huvudsakligen är baserade utanför Kanada. Så ett avtal med Kanada kan utnyttjas av alla andra länders företag, om de har aktivitet där.</span>
</p>
<p>
<span>CETA</span><span>:</span><span>s regler för investeringsskydd inkluderar en tvis</span><span>tlösningsmekanism av ISDS-typ (investor-s</span><span>t</span><span>ate dispute s</span><span>ettlement) men kallad ICS. Sådana mekanismer är till för att företag ska kunna stämma stater som vidtar politiska åtgärder som minskar eller kan tänkas minska värdet på företagens investeringar</span><span>.</span><span> En tung juridisk instans, det tyska domarförbundet, sågar ICS helt. De tyska domarna menar att ICS </span><span>helt skulle</span><span> förändra rättssystemet inom unionen och begränsa EU:s och dess medlemsstaters lagstiftande makt. Miljö- och konsumentorganisationer påpekar risken att stater kan komma att avstå från att lagstifta därför att de är rädda att bli stämda. Exempel på just detta finns från andra avtal med liknande tvistlösningsmekanismer: tob</span><span>aksbolaget Phil</span><span>ip Morris stämning av Australien, då landet införde neutrala cigarettpaket för att minska rökningen. Visserligen förlorade bolaget efter flera års process</span><span>,</span><span> men indirekt lyckades det nå framgång på andra håll. Nya Zeeland avvaktade med att implementera en liknande lagstiftning, eftersom man inte ansåg sig ha råd med en dyrbar process och eventuellt stort skadestånd. Även Irland och UK påverkades. </span><span>Ett annat för Sverige intressant fall är Achmea</span><span>,</span><span> som stämde Slovakien och fick 22 m</span><span>iljoner euro</span><span> i skadestånd när Slovakien reglerat vinster i sjukförsäkringar.</span>
</p>
<p>
<span>Hot om jättelika skadestånd riskerar </span><span>att </span><span>lägga en våt filt över åtskilligt av det som hittills utgjort normalt parlamentar</span><span>iskt lagstiftningsarbete, en s.k.</span><span> regulativ avkylningseffekt. Det gäller alltifrån stärkt konsumentskydd till främjande av anställdas rättigheter. Stora delar av såväl fackföreningsrörelsen som miljörörelsen på båda sidor av Atlanten är djupt engagerad</span><span>e</span><span> i kampen mot TTIP och CETA. DGB och AFL-CIO, som är LO:s motsvarigheter i Tyskland respektive USA, står högst upp på barrikaderna i kampen mot den marknadsdogmatism som nu hotar. </span>
</p>
<p>
<span>Vi ser en tendens till att de nya handelsavtalen alltmer används just för att skrämma länder från att fatta vissa beslut. Företagen vinner färre mål och färre mål leder till förlikningar samtidigt som skadeståndskraven o</span><span>ffentliggörs betydligt oftare. A</span><span>lla dessa tre är tecken på att syftet allt oftare är att påverka politiker, inte att vinna processerna.</span>
</p>
<h1>
<span>Offentlig upphandling, finansiella tjänster, </span><span>telekommun</span><span>ikation och</span><span> immateriella rättigheter</span>
</h1>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Även på dessa områden finns krav och problem som ökar myndigheters administrativa börda, låser fast oss i omoderna krav på skydd av upphovsrätt samt försvårar en modernisering av incitamenten för hur vi st</span><span>öd</span><span>er utveckling av nya läkemedel. </span>
</p>
<h1>
<span>Förslag till beslut</span>
</h1>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Avtal där utländska företag ges särskilda privilegier att påverka beslut innan andra kan diskutera dem. Avtal där företag i särskilda samarbetsforum ska kunna ifrågasätta alla uppnådda kompromisser för att de påverkar handeln, riskerar att överenskommelser som tagit hänsyn till alla intressen kan bli föremål för omförhandling, men alltid med handeln i fokus. Avtal som föreskriver enkelriktning mot nyliberala reformer kring marknadstillträde och gör det i praktiken omöjligt att under rimliga former återta verksamheter i offentlig regi hör</span><span> hemma i centrum av debatten i r</span><span>iksdagen</span><span>,</span><span> och vi kan inte låta oss bakbindas.</span>
</p>
<p>
<span>Frihandel är inte liktydigt med fri handel, vilket företag i utvecklingsländer som försöker exportera förädlade varor till rika västländer smärtsamt får uppleva. Frihandel är i verkligheten extremt reglerad handel, där det som regleras är den fria demokratin för att den ska begränsas så att standardiserade multinationella företag ska slippa anpassa sig efter lokala konsumenter och regler. </span>
</p>
<p>
<span>Det råder en mycket stor skillnad i åsikter om hur avtalet ska tolkas mellan forskningsvärlden, domare å ena sidan och näringsliv och politiker å andra sidan. Därför kan denna konflikt bara lösas med en ordentlig utredning, från oberoende forsk</span><span>are. I väntan på att denna ska</span><span> säkerställa att de mål som regeringen satt upp kring skydd av arbetare, miljö, folkhälsa m</span><span>.</span><span>m</span><span>. borde r</span><span>iksdagen inte bidra till att avtalet kan träda i kraft.</span>
</p>
<p>
<span>Just nu pågår ett omfattande arbete på båda sidor om Atlanten där miljörörelsen och andra folkrörelser tar fram nya moderna handelsavtal som bakar in skyddet av dagens utmaningar med klimat, miljö och social rättvisa. För att lösa 2030-målen krävs avtal som samverkar med dem, inte motarbetar dem. Det är hög tid att världshandeln förändras för att möta de nya utmaningarna, inte förra seklets utmaningar att tillfredsställa absoluta </span><span>materiella behov på bekostnad av planeten och människors hälsa. Utmaningen är inte längre att kunna producera tillräckligt för våra behov, utan hur vi gör det rättvist och hållbart.</span>
</p>
<p>
<span>Riksdagen bör därför godkänna samtliga förslag i denna motion.</span>
</p>
<p>
<span> </span>
</p>
<p style="-aw-sdt-tag:CC_Underskrifter; -aw-sdt-title:CC_Underskrifter">
<span> </span>
</p>
<table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:100%">
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Carl Schlyter (MP)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic"> </span>
</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Annika Lillemets (MP)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Jabar Amin (MP)</span>
</p>
</td>
</tr>
</table>
<p>
<span> </span>
</p>
</div>
</div>
1Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda konsekvenserna av CETA och återkomma till riksdagen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.AvslagAvslag2017/18:UU19UU2Riksdagen avslår regeringens förslag om att godkänna det övergripande avtalet om ekonomi och handel (CETA) mellan Kanada, å ena sidan, och Europeiska unionen och dess medlemsstater, å andra sidan.AvslagAvslag2017/18:UU19UUINLInlämnad2018-01-19 14:52:24inträffat0behandlingGranskadGranskad2018-01-22 13:39:20inträffat0behandlingBBordlagd2018-01-23 00:00:00inträffat0behandlingHÄNHänvisad2018-01-24 00:00:00inträffat0behandling0954072997110Carl SchlyterMP1undertecknare0172220256016Annika LillemetsMP2undertecknare0849219210615Jabar AminMP3undertecknaremotgrundMotionsgrundProposition 2017/18:60H50239572018-03-22 16:56:45motkatMotionskategoriFöljdmotionH50239572018-03-22 16:56:45statustextstatustextÄrendet är avslutatH50239572018-05-02 12:20:26tilldelatTilldelatUtrikesutskottetH50239572018-03-22 16:56:45H5023957av Carl Schlyter m.fl. (MP)mot_201718__3957.pdf101793pdfmed anledning av prop. 2017/18:60 Avtal om ekonomi och handel (CETA) samt strategiskt partnerskapsavtal mellan EU och dess medlemsstater och Kanadahttps://data.riksdagen.se/fil/9B9E83A2-B2B1-4F2C-A9C9-8F16B1CF6F78H5023957av Carl Schlyter m.fl. (MP)mot_201718__3957.docx70883docxmed anledning av prop. 2017/18:60 Avtal om ekonomi och handel (CETA) samt strategiskt partnerskapsavtal mellan EU och dess medlemsstater och Kanadahttps://data.riksdagen.se/fil/93FA068B-341F-4381-BBAE-834FD521B257behandlas_i2017/18:UU19H501UU19bet2017/18UU19Avtal om ekonomi och handel (CETA) samt strategiskt partnerskapsavtal mellan EU och dess medlemsstater och KanadabetBetänkande