4773610H50237482017/183748motKommittémotionmotMotion 2017/18:3748 av Penilla Gunther m.fl. (KD)MotionMotionKDNU374802017-10-05 00:00:002018-12-21 15:15:542017-10-05 00:00:00Utgiftsområde 21 Energiav Penilla Gunther m.fl. (KD)KlarhtmlFilurc7cceecd-ba50-4f4e-8a23-ff92d1a35b8fhttps://data.riksdagen.se/dokument/H5023748/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/H5023748https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H5023748
<style><!--
/********************************************************************************************************/
/* Styles for D:\Logs\DocumentConverter\\Output_7641b83a-ed87-494e-8407-a1fbfc058a24\HTML\Dokument.html */
/* Generated by Aspose.Words for .NET 15.3.0.0 */
/********************************************************************************************************/
@page Section1 { size:595.3pt 841.9pt; margin:35.45pt 85.05pt }
div.Section1 { page:Section1 }
div.pconf body { t-i:17pt; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em }
div.pconf h1, h2, h3, h4, h5, h6, p { margin:0pt }
div.pconf li, table { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt }
div.pconf h1 { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em; font-weight:normal }
div.pconf h2 { margin-top:30pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:normal }
div.pconf h3 { margin-top:18pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
div.pconf h4 { margin-top:18pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
div.pconf h5 { margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold; font-style:normal }
div.pconf h6 { margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.Heading7 { margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.Heading8 { margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.Heading9 { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.BalloonText { margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:normal; font-family:'Segoe UI'; font-size: 0.90em }
.Beteckning { margin-top:18pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:auto; page-break-after:auto; line-height:19.5pt; font-size: 1.05em }
.BlockText, .Inramatstycke { margin-right:56.7pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:nojustify; line-height:15pt; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-bottom-color:#000000; padding-top:10pt; padding-right:10pt; padding-left:10pt; padding-bottom:10pt; font-size: 0.90em; font-style:italic }
.Citaticitat { margin-top:7.5pt; margin-left:34pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.Citaticitatmedindrag { margin-top:0pt; margin-left:34pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:17pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.Citatmedindrag { margin-top:0pt; margin-left:17pt; margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.CommentSubject { margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:normal; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.CommentText { margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.FSHTitel, .Dokumentrubrik { margin-top:4pt; margin-bottom:4pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:20pt; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-bottom-color:#000000; padding-bottom:3pt; font-size: 1.05em }
.FSHLogo { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.FSHNormL { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; border-top-style:solid; border-top-width:1.5pt; border-top-color:#000000; padding-top:3pt; font-size: 0.90em }
.FSHNormal { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.FSHNormalS5 { margin-top:11.5pt; margin-bottom:26pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-size: 0.95em; font-weight:bold }
.FSHRub1, .Rubrik1S5 { margin-top:135pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:16pt; font-size: 1.00em }
.FSHRub2, .Rubrik1A4 { margin-top:50pt; margin-bottom:5pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:24pt; font-size: 1.05em }
.Footer { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.FootnoteText { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.Yrkandehnv, .Frslagspunkthnv { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-size: 0.90em }
.Frslagsrubrik { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Frslagstext, .Hemstlatt, .Yrkande { margin-top:4pt; margin-left:19.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:-19.85pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.Header { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5H { margin-top:6pt; margin-right:2.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:8pt; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5Hrad2 { margin-top:0pt; margin-right:2.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:10pt; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5V { margin-top:6pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:left; line-height:8pt; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5Vrad2 { margin-top:0pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:left; line-height:10pt; font-size: 0.90em }
.KantrubrikH { margin-top:4pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.KantrubrikV { margin-top:4pt; margin-left:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.Klla { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.Lagtext { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.Lagtextindrag { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.Lagtextrubrik { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em; font-style:italic; letter-spacing:1pt }
.List { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListBullet, .PunktlistaBomb { margin-top:4pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-14.2pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListNumber, .PunktlistaNummer { margin-top:4pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-14.2pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListParagraph { margin-left:36pt; margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListaGemener { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListaLinje { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListaNummer { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListaPunkt { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.MotionTIllRiksdagen { margin-top:18pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-size: 1.05em }
.Motionr { margin-top:14pt; margin-bottom:31.5pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt; font-size: 1.00em; font-weight:bold; font-style:normal }
.NormalIndent { margin-left:65.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.Normalutanindragellerluft { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.Normal00 { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalA4fot { margin-top:12pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalA4sidnr { margin-top:4pt; margin-bottom:12pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalS5sidnrH { margin-top:4pt; margin-right:2.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalS5sidnrV { margin-top:4pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:left; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.PlainText { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em }
.Strecklista, .PunktlistaTankstreck { margin-top:4pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-14.2pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.Quote { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.R1 { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.R2 { margin-top:30pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em }
.R3 { margin-top:18pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.Rubrik1numrerat { margin-top:41pt; margin-left:17pt; margin-bottom:0pt; t-i:-17pt; page-break-inside:auto; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Rubrik2numrerat { margin-top:30pt; margin-left:25.5pt; margin-bottom:0pt; t-i:-25.5pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em }
.Rubrik3numrerat { margin-top:18pt; margin-left:28.35pt; margin-bottom:0pt; t-i:-28.35pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.Rubrik4numrerat { margin-top:18pt; margin-left:36.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:-36.85pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.RubrikFrslagTIllRiksdagsbeslut { margin-top:41pt; margin-bottom:15pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.RubrikInnehllsf { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.RubrikSammanf { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Salutation { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Streckkod { margin-top:12pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-family:IDAutomationHC39S; font-size: 1.00em }
.Subtitle { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.TOC1 { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC2 { margin-top:4pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC3 { margin-top:4pt; margin-left:28.35pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC4 { margin-top:4pt; margin-left:42.55pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC5 { margin-top:4pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC6 { margin-top:4pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC7 { margin-top:15pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.TOC8 { margin-top:15pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.TOC9 { margin-top:15pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.TOCHeading { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Tabellunderrubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.Tabellrubrik { margin-top:7.5pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.Title { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Underskriftdatum { margin-top:24pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt; font-size: 0.90em; font-style:normal }
.Underskrifter { margin-top:15pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt; font-size: 0.90em; font-style:italic }
span.BallongtextChar { font-family:'Segoe UI'; font-size: 0.90em }
span.BeteckningChar { font-size:19.5pt }
span.CommentReference { font-size:8pt }
span.FSHRub2Char, span.Rubrik1A4Char { font-size:24pt }
span.FotnotstextChar { font-size:10pt }
span.Hyperlink { text-decoration:underline; color:#03649c }
span.InledningChar { font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
span.IntenseReference { font-weight:normal; font-style:normal; font-variant:normal; text-decoration:none; text-transform:none; letter-spacing:0pt; vertical-align:0pt; color:#000000; display:inline }
span.KommentarerChar { font-size:10pt }
span.KommentarsmneChar { font-size:10pt; font-weight:bold }
span.MotionTIllRiksdagenChar { font-size:19.5pt }
span.OformateradtextChar { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em }
span.PlaceholderText { color:#f4b083 }
span.Rubrik1Char { font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
span.Rubrik2Char { font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
span.Rubrik3Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik4Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-style:italic }
span.Rubrik5Char { font-family:'Verdana'; font-weight:bold }
span.Rubrik6Char { font-family:'Verdana'; font-style:italic }
span.Rubrik7Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik8Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik9Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.RubrikChar { font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
span.SidfotChar { font-size:11.5pt }
span.UnderrubrikChar { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.TableGrid { }
.pconf{width: 450px;margin-left:5px;overflow:visable;font-family:Verdana, Geneva, sans-serif;}
.sidhuvud_publikation, .sidhuvud_beteckning{font-size:133%}
.MotionarLista {font-size:122%}
--></style><div class="pconf"><span class="sidhuvud_publikation">Motion till riksdagen</span><br/>
<span class="sidhuvud_beteckning">2017/18:3748</span><br/>
<span class="MotionarLista">av Penilla Gunther m.fl. (KD)</span><br/>
<h1>Utgiftsområde 21 Energi</h1>
<hr class="sidhuvud_linje"/>
<div class="Section1">
<h1>
<a name="_Toc494905632"></a><a name="_Toc533168510"><span>Innehållsförteckning</span></a>
</h1>
<p class="TOC1">
<a style="color:#03649c" href="#_Toc533168510"><span class="Hyperlink">Innehållsförteckning</span></a>
</p>
<p class="TOC1">
<a style="color:#03649c" href="#_Toc533168511"><span class="Hyperlink">Förslag till riksdagsbeslut</span></a>
</p>
<p class="TOC1">
<a style="color:#03649c" href="#_Toc533168512"><span class="Hyperlink">Tabeller</span></a>
</p>
<p class="TOC1">
<a style="color:#03649c" href="#_Toc533168513"><span class="Hyperlink">1 Kristdemokraternas syn på energipolitiken</span></a>
</p>
<p class="TOC1">
<a style="color:#03649c" href="#_Toc533168514"><span class="Hyperlink">2 Klimatmålen – grunden för Sveriges energipolitik</span></a>
</p>
<p class="TOC1">
<a style="color:#03649c" href="#_Toc533168515"><span class="Hyperlink">3 Den nuvarande energiförsörjningen</span></a>
</p>
<p class="TOC1">
<a style="color:#03649c" href="#_Toc533168516"><span class="Hyperlink">4 En mångfald av energislag</span></a>
</p>
<p class="TOC2">
<a style="color:#03649c" href="#_Toc533168517"><span class="Hyperlink">4.1 Vattenkraft</span></a>
</p>
<p class="TOC3">
<a style="color:#03649c" href="#_Toc533168518"><span class="Hyperlink">4.1.1 Småskalig vattenkraft</span></a>
</p>
<p class="TOC2">
<a style="color:#03649c" href="#_Toc533168519"><span class="Hyperlink">4.2 Vindkraft</span></a>
</p>
<p class="TOC2">
<a style="color:#03649c" href="#_Toc533168520"><span class="Hyperlink">4.3 Torv</span></a>
</p>
<p class="TOC2">
<a style="color:#03649c" href="#_Toc533168521"><span class="Hyperlink">4.4 Kärnkraft</span></a>
</p>
<p class="TOC2">
<a style="color:#03649c" href="#_Toc533168522"><span class="Hyperlink">4.5 Solenergi</span></a>
</p>
<p class="TOC2">
<a style="color:#03649c" href="#_Toc533168523"><span class="Hyperlink">4.6 Energigas</span></a>
</p>
<p class="TOC3">
<a style="color:#03649c" href="#_Toc533168524"><span class="Hyperlink">4.6.1 Naturgas</span></a>
</p>
<p class="TOC3">
<a style="color:#03649c" href="#_Toc533168525"><span class="Hyperlink">4.6.2 Biogas</span></a>
</p>
<p class="TOC2">
<a style="color:#03649c" href="#_Toc533168526"><span class="Hyperlink">4.7 Geotermisk energi</span></a>
</p>
<p class="TOC1">
<a style="color:#03649c" href="#_Toc533168527"><span class="Hyperlink">5 Elcertifikatssystemet</span></a>
</p>
<p class="TOC1">
<a style="color:#03649c" href="#_Toc533168528"><span class="Hyperlink">6 Skatter och avgifter på energiområdet</span></a>
</p>
<p class="TOC2">
<a style="color:#03649c" href="#_Toc533168529"><span class="Hyperlink">6.1 Omsättningsgräns på mikroproduktion av el</span></a>
</p>
<p class="TOC1">
<a style="color:#03649c" href="#_Toc533168530"><span class="Hyperlink">7. Osäkerhet inför framtiden</span></a>
</p>
<p class="TOC2">
<a style="color:#03649c" href="#_Toc533168531"><span class="Hyperlink">7.1 Effektreserven</span></a>
</p>
<p class="TOC2">
<a style="color:#03649c" href="#_Toc533168532"><span class="Hyperlink">7.2 Tillgång till el över hela landet</span></a>
</p>
<p class="TOC2">
<a style="color:#03649c" href="#_Toc533168533"><span class="Hyperlink">7.3 Elnäten</span></a>
</p>
<p class="TOC1">
<a style="color:#03649c" href="#_Toc533168534"><span class="Hyperlink">8 Fossiloberoende fordonsflotta 2030</span></a>
</p>
<p class="TOC2">
<a style="color:#03649c" href="#_Toc533168535"><span class="Hyperlink">8.1 Utbyggnad av laddinfrastruktur</span></a>
</p>
<p class="TOC1">
<a style="color:#03649c" href="#_Toc533168536"><span class="Hyperlink">9. </span><span class="Hyperlink">Energiåtgärder för både privata och offentliga verksamheter</span></a>
</p>
<p class="TOC1">
<a style="color:#03649c" href="#_Toc533168537"><span class="Hyperlink">10 Utvidga EU:s handelssystem med utsläppsrätter</span></a>
</p>
<p class="TOC1">
<a style="color:#03649c" href="#_Toc533168538"><span class="Hyperlink">11 Energisamarbetet i EU</span></a>
</p>
<p class="TOC1">
<a style="color:#03649c" href="#_Toc533168539"><span class="Hyperlink">12 Öka Sv.eriges klimatbistånd till utvecklingsländer</span></a>
</p>
<p class="TOC2">
<a style="color:#03649c" href="#_Toc533168540"><span class="Hyperlink">12.1 FN:s globala hållbarhetsmål</span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
</p>
<p style="margin-bottom:12pt; t-i:14.2pt; line-height:normal; font-size: 0.90em">
<br style="page-break-before:always; clear:both" />
</p>
<p class="RubrikFrslagTIllRiksdagsbeslut" style="-aw-sdt-tag:CC_Boilerplate_4; -aw-sdt-title:CC_Boilerplate_4">
<a name="_Toc533168511"><span>Förslag till riksdagsbeslut</span></a>
</p>
<ol type="1" style="margin:0pt; padding-left:0pt">
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="-aw-bookmark-end:_Toc494905632"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc533168511"></span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabell 1 i motionen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige aktivt ska arbeta för att uppnå såväl FN:s globala mål inom energiområdet som EU:s och Sveriges energi- och klimatmål och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara helt klimatneutralt 2050 och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda frågan om särskild finansiering för att bevara äldre inte längre brukade vattenverksamheter som kulturminnen och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att länsstyrelsernas uppgifter vad gäller näringsverksamheter på landsbygden och den småskaliga vattenkraften inte bör ställas mot varandra utan samordnas för varaktiga lösningar och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Energimyndigheten och Svenska </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">k</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">raftnät </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">bör </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">ges i uppdrag att se över säkerheten och risken att utsättas för angrepp på elnäten runt</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">om i Sverige och vilken beredskap de lokala nätägarna ska kunna ha om det sker oförutsedda händelser</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">,</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> och </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">detta </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">tillkännager </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">riksdagen </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skattebefrielsen från koldioxidskatt för torv bör tas bort och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att forskning inom såväl förnybara energislag som kärnteknik måste stödjas och utvecklas även i Sverige för att tillgodose nödvändig kompetensförsörjning</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">,</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> och </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">detta </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">tillkännager </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">riksdagen </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av fortsatt forskning på solceller, termisk solel och solbränslen och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för att </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">skynda på </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">arbetet med källsortering av matavfall i kommunerna och därmed öka möjligheten för större produktion av biogas och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att konsortiet bakom den planerade gasledningen Nord Stream 2 inte ska få använda svenskt territorium för bygget och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att geotermisk energi som energislag behöver komma fram och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en översyn av subventioner för alla energislag bör göras och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera arbetet för att nå målet en fossilfri fordonsflotta 2030 och klimatneutralt Sverige 2050 och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Energimyndigheten ska erbjuda energirådgivning till både privatpersoner och företag och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppmana de statliga verksamheterna att anta Belysningsutmaningen och gå före i arbetet för en mer ekonomisk och miljövänlig energianvändning och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör driva frågan om en gemensam laddstandard för elbilar inom EU och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en omsättningsgräns för momsplikt </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">bör </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">sätt</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">a</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">s till 50 000 kronor och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvidga handelssystemet för utsläppsrätter inom EU,</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> EU</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> ETS, så att det omfattar alla växthusgaser och vidgas till ett globalt handelssystem med gemensamt mål för minskade utsläpp och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidhålla vikten av energiunionens syfte att säkerställa överkomlig, trygg och hållbar energi för EU och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för frihandel på elområdet inom EU och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att medlemsländernas elnät inom EU ska kunna sammanlänkas så att överföringskapaciteten stärks och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om betydelsen av EU-ländernas oberoende av andra länder </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">när det gäller </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">energitillförsel och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att både det kort</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">siktiga</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> och </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">det </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">långsiktiga arbetet med elförsörjningen på Gotland bör utredas av Energimyndigheten och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
</ol>
<p style="margin-bottom:12pt; t-i:14.2pt; line-height:normal; font-size: 0.90em">
<a name="MotionsStart"></a><br style="page-break-before:always; clear:both" />
</p>
<h1>
<a name="_Toc533168512"><span>Tabeller</span></a>
</h1>
<p class="Tabellrubrik">
<span>Tabell 1 Anslagsförslag 2018 för utgiftsområde 21 Energi</span>
</p>
<p class="Tabellunderrubrik" style="line-height:normal; font-size: 0.90em">
<span>Tusental kronor</span>
</p>
<table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:433pt">
<tr style="height:25.5pt">
<td colspan="2" style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:263pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold">Ramanslag</span>
</p>
</td>
<td style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:58pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold">Regeringens förslag</span>
</p>
</td>
<td style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:91pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold">Avvikelse från regeringen (KD)</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr style="height:12.75pt">
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:23pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">1:1</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:233pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Statens energimyndighet</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:58pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">313 389</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:91pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">−22 000</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr style="height:12.75pt">
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:23pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">1:2</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:233pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Insatser för energieffektivisering</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:58pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">233 000</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:91pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> </span>
</p>
</td>
</tr>
<tr style="height:12.75pt">
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:23pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">1:3</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:233pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:58pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">10 000</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:91pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">−10 000</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr style="height:12.75pt">
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:23pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">1:4</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:233pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Energiforskning</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:58pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">1 477 723</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:91pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> </span>
</p>
</td>
</tr>
<tr style="height:12.75pt">
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:23pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">1:5</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:233pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Planeringsstöd för vindkraft</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:58pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">85 000</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:91pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">−50 000</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr style="height:12.75pt">
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:23pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">1:6</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:233pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Energimarknadsinspektionen</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:58pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">120 914</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:91pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">−1 000</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr style="height:12.75pt">
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:23pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">1:7</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:233pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Energiteknik</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:58pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">975 000</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:91pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">−535 000</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr style="height:12.75pt">
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:23pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">1:8</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:233pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Elberedskap</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:58pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">258 000</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:91pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> </span>
</p>
</td>
</tr>
<tr style="height:12.75pt">
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:23pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">1:9</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:233pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Avgifter till internationella organisationer</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:58pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">25 328</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:91pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> </span>
</p>
</td>
</tr>
<tr style="height:25.5pt">
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:23pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">1:10</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:233pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:bottom; width:58pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">90 000</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:bottom; width:91pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">−65 000</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr style="height:12.75pt">
<td style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:23pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> </span>
</p>
</td>
<td style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:233pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold">Summa</span>
</p>
</td>
<td style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:58pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold">3 588 354</span>
</p>
</td>
<td style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:91pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold">−683 000</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr style="height:0pt">
<td style="width:30pt; border:none">
</td>
<td style="width:240pt; border:none">
</td>
<td style="width:65pt; border:none">
</td>
<td style="width:98pt; border:none">
</td>
</tr>
</table>
<p>
<span> </span>
</p>
<p class="Tabellrubrik">
<span>Tabell 2 Avvikelser från regeringen </span>
</p>
<p class="Tabellunderrubrik" style="line-height:normal; font-size: 0.90em">
<span>Miljoner kronor</span>
</p>
<table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:428.15pt">
<tr style="height:12.75pt">
<td style="border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:16.3pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold"> </span>
</p>
</td>
<td colspan="2" style="border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:231.95pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold"> </span>
</p>
</td>
<td colspan="3" style="border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:bottom; width:158.9pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold">Avvikelse från regeringen (KD)</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr style="height:12.75pt">
<td style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:16.3pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold"> </span>
</p>
</td>
<td colspan="2" style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:231.95pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold"> </span>
</p>
</td>
<td style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:56.25pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold">2018</span>
</p>
</td>
<td style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:43.15pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold">2019</span>
</p>
</td>
<td style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:45.5pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold">2020</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr style="height:12.75pt">
<td colspan="2" style="border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:17.8pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold"> </span>
</p>
</td>
<td style="border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:230.45pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold">Utgiftsområde 21 Energi</span>
</p>
</td>
<td style="border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:56.25pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold"> </span>
</p>
</td>
<td style="border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:43.15pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold"> </span>
</p>
</td>
<td style="border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:45.5pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold"> </span>
</p>
</td>
</tr>
<tr style="height:12.75pt">
<td colspan="2" style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:17.8pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">1:1</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:230.45pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Statens energimyndighet</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:56.25pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">–22</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:43.15pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">–23</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:45.5pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">–24</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr style="height:12.75pt">
<td colspan="2" style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:17.8pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">1:3</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:230.45pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:56.25pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">–10</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:43.15pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">–10</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:45.5pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">–10</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr style="height:12.75pt">
<td colspan="2" style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:17.8pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">1:5</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:230.45pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Planeringsstöd för vindkraft</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:56.25pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">–50</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:43.15pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">–50</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:45.5pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">–40</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr style="height:12.75pt">
<td colspan="2" style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:17.8pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">1:6</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:230.45pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Energimarknadsinspektionen</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:56.25pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">–1</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:43.15pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">–1</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:45.5pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">–2</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr style="height:12.75pt">
<td colspan="2" style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:17.8pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">1:7</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:230.45pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Energiteknik</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:56.25pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">–535</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:43.15pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">–535</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:45.5pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">–535</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr style="height:25.5pt">
<td colspan="2" style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:17.8pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">1:10</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:230.45pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:bottom; width:56.25pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">–65</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:bottom; width:43.15pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">–65</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:bottom; width:45.5pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">–65</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr style="height:13.5pt">
<td colspan="2" style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:17.8pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold"> </span>
</p>
</td>
<td style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:230.45pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold">Summa</span>
</p>
</td>
<td style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:56.25pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold">–683</span>
</p>
</td>
<td style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:43.15pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold">–684</span>
</p>
</td>
<td style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; padding-left:3.5pt; padding-right:3.5pt; vertical-align:top; width:45.5pt">
<p style="margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:12pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold">–676</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr style="height:0pt">
<td style="width:23.3pt; border:none">
</td>
<td style="width:1.5pt; border:none">
</td>
<td style="width:237.45pt; border:none">
</td>
<td style="width:63.25pt; border:none">
</td>
<td style="width:50.15pt; border:none">
</td>
<td style="width:52.5pt; border:none">
</td>
</tr>
</table>
<p>
<span> </span>
</p>
<p class="Rubrik1numrerat" style="margin-left:17pt; t-i:-17pt">
<span>1</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc494905633"></a><a name="_Toc533168513"><span>Kristdemokraternas syn på energipolitiken</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc494905633"></span></a>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>En trygg och säker energiförsörjning är en viktig motor i vår ekonomi och avgörande för vår välfärd. Svenska företag och konsumenter ska kunna lita på att det finns en stabil och pålitlig elförsörjning. Långsiktiga spelregler och stabila villkor på elmarknaden är av stor vikt för svenska </span><span>jobb och svensk konkurrenskraft.</span>
</p>
<p>
<span>Kristdemokraternas energipolitik grundar sig på förvaltarskapstanken. Vi ska</span><span> </span><span>förvalta, inte förbruka, de ändliga resurserna. Energipolitiken ska därför möjliggöra för</span><span> </span><span>kommande generationer att leva och verka i ett hållbart samhälle. Vi vill se en mångfald</span><span> </span><span>av förnybar energi inom industrin, energieffektiviseringar och mer investeringar av</span><span> </span><span>långsiktiga och hållbara energislag.</span>
</p>
<p>
<span>Kristdemokraterna förespråkar en fri och öppen elmarknad med ökad konkurrens till</span><span> </span><span>nytta för kunderna. Vi vill säkerställa långsiktiga spelregler i energipolitiken genom att</span><span> </span><span>bygga ut den förnybara energiproduktionen, fasa ut fossila bränslen och ge</span><span> </span><span>förutsätt</span><span>­</span><span>ningar för kontrollerade generationsskiften i den svenska kärnkraften. Vi gör</span><span> </span><span>bland annat satsningar på utbyggnad av laddinfrastrukturen för elbilar, ökar</span><span> </span><span>klimatbiståndet till FN:s gröna klimatfond och </span><span>har sänkt</span><span> skatten på termisk effekt i</span><span> </span><span>kärnkraftsreaktorer.</span>
</p>
<p>
<span>Kristdemokraterna har verkat för en bred blocköverskridande överenskommelse om</span><span> </span><span>energipolitiken inom den tillsatta par</span><span>lamentariska Energikommissionen</span><span> och att en</span><span> </span><span>sådan uppgörelse ska bygga</span><span> bygga vidare på Alliansens historiska energiuppgörelse från</span><span> </span><span>2009. </span>
</p>
<p>
<span>I juni 2016 kom den nya ene</span><span>rgiöverenskommelsen till stånd mellan fem riksdags</span><span>­</span><span>partier.</span><span> </span><span>Behovet av en </span><span>snabb lösning för att kunna bevara befintlig kärnkraft genom avveckling av</span><span> </span><span>effektskatten</span><span> gjorde att överenskommelsen var nödvändig för </span><span>svensk </span><span>industri</span><span> och bra för Sverige</span><span>.</span>
</p>
<p>
<span>Arbetet med att följa upp Energiöverenskommelsen har pågått </span><span>sedan den slöts</span><span> och kommer att fortsätta tills alla utlov</span><span>ade åtgärder är framlagda till r</span><span>iksdagen för beslut.</span>
</p>
<h1>
<a name="_Toc494299526"></a><a name="_Toc494905634"></a><a name="_Toc533168514"><span>2</span><span> Klimatmålen – grunden för Sveriges energipolitik</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc494299526"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc494905634"></span></a>
</h1>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>I juni 2016 presenterades även Miljömålsb</span><span>eredningens slutbetänkande, En k</span><span>limat- och uftvård</span><span>sstrategi för Sverige –</span><span> ett förslag som lämnades av sex av riksdagens partier, varav</span><span> Kristdemokraterna är ett, vilket</span><span> borgar för en långsiktig inriktning av politiken.</span>
</p>
<p>
<span>Förslaget </span><span>innebär att Sverige ska ha noll</span><span>utsläpp </span><span>(netto) </span><span>senast 2045, varav minst</span><span> </span><span>85 </span><span>procent</span><span> </span><span>av utsläpps</span><span>reduktion</span><span>en ska ske</span><span> i Sverige. Två etappmål föreslås – 63 </span><span>procent</span><span> reduktion till 2030</span><span> </span><span>och 75 </span><span>procent</span><span> reduktion till 2040. En möjlighet till flexibilitet har byggts in i målen genom</span><span> </span><span>att maximalt 8 </span><span>procent</span><span> av reduktionen 2030 kan ske med</span><span> kompletterande åtgärder</span><span> som t</span><span>.</span><span>ex</span><span>. </span><span>utsläppskrediter i andra länder eller ökade sänkor i skog eller jordbruk.</span>
</p>
<p>
<span>Beredningen föreslår också ett mål för reduktion av utsläppen inom inrikes</span><span> </span><span>transporter på minst 70</span><span> procent</span><span> till 2030. Målet för transportsektorn är ambitiöst och förutsätter</span><span> </span><span>en kombination av snabb elektrifiering, en kraftig expansion av klimatsmarta bränslen,</span><span> </span><span>överföring av gods till järnväg och sjöfart samt åtgärder i tätorter för att gynna</span><span> </span><span>kollektivtrafik, cykel och gång.</span>
</p>
<p>
<span>Betänkandet omfattar en rad förslag inom områden som stadsplanering, bostäder och</span><span> </span><span>byggande, jordbruk och livsmedel, näringspolitik och energi- och materialhantering.</span><span> </span><span>Beredningen presenterar också förslag som rör ett utvecklat samarbete mellan näringsliv</span><span> </span><span>och stat som en viktig del i en strategi för att minska utsläppen från bl</span><span>.</span><span>a</span><span>.</span><span> järn- och</span><span> </span><span>stålindustrin.</span>
</p>
<p>
<span>Beredningen lyfter dessutom fram vikten av åtgärder för fortsatt utveckling av en</span><span> </span><span>biobaserad ekonomi, där nya biobaserade produkter från skog, jordbruk eller vattenbruk</span><span> </span><span>kan ersätta</span><span> </span><span>fossilbaserade produkter. Betänkandet innehåller också förslag till en samlad</span><span> </span><span>strategi för</span><span> </span><span>svensk luftvårdspolitik. Förslagen i strategin bidrar till en utveckling mot</span><span> </span><span>förbättrad luftkvalitet i tätorter, där de högsta halterna av luftföroreningar förekommer.</span><span> </span>
</p>
<p>
<span>Kristdemokraterna stödjer det bindande utsläppsminskningsmålet om 40 procent</span><span> </span><span>inom EU från 2014</span><span> jämfört med 1990-års nivåer. Vi vill också att EU arbetar för</span><span> </span><span>ytterligare en minskning om 10 procent genom att inkludera åtgärder i form av att</span><span> </span><span>Sverige köper ”internationella krediter”, det vill säga projekt för att minska utsläppen i</span><span> </span><span>a</span><span>ndra länder utanför EU. Vi stö</span><span>er också målen om 27 procent förnybar energi samt en</span><span> </span><span>ökad energieffektivisering med 27 procent inom EU till 2030.</span>
</p>
<p>
<span>D</span><span>et är tack vare kombinationen av kärnkraft, vattenkraft, biokraft och vindkraft som</span><span> </span><span>Sverige är det land inom EU med lägst klima</span><span>tutsläpp inom sin elproduktion. </span>
</p>
<p>
<span>Kristdemokraterna värnar målet om att Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv</span><span> </span><span>energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthu</span><span>sgaser i atmosfären år 2050. Vi </span><span>behöver därför intensifiera arbetet med klimat- och energifrågorna på såväl nationell</span><span> </span><span>som internationell nivå</span><span>,</span><span> för att uppnå dessa klimatmål.</span>
</p>
<h1>
<a name="_Toc494299527"></a><a name="_Toc494905635"></a><a name="_Toc533168515"><span>3</span><span> Den nuvarande energiförsörjningen</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc494299527"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc494905635"></span></a>
</h1>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Den sammanlagda elproduktionen var förra året 152 TWh, enligt Energimyndigheten. Under de kommande åren förväntas elproduktionen öka.. Ökningen förväntas delvis bero på fortsatt utbyggnad av vindkraften. Totalt beräknas elproduktionen uppgå till 165 TWh år 2017.</span>
</p>
<p>
<span>Den samlade elanvändningen uppgick till knappt 1</span><span>40 TWh under förra året, vilket </span><span>gjorde det möjligt för Sverige att exportera sitt elöversko</span><span>tt till grannländerna för sjätte </span><span>året i följd. För närvarande finns det överföringsförbin</span><span>delser från Sverige till Norge, </span><span>Finland, Danmark, Tyskland och Polen.</span>
</p>
<p>
<span style="color:#212121">Under </span><span style="color:#212121">2016 exporterades 11,7 TWh vilket är en kraftig minskning jämfört med 2015 då exporten låg på 22,6 TWh. Anledningen till</span><span style="color:#212121"> den lägre nettoexporten 2016 var</span><span style="color:#212121"> kombinationen av en lägre elproduktion och en högre elanvändning. Nettoexporte</span><span style="color:#212121">n på 11,7 TWh motsvarade</span><span style="color:#212121"> 7,7 procent av den totala elproduktionen och 8,4 procent av elanvändningen inom landet under året.</span>
</p>
<p>
<span>Den svenska elproduktionen är i dagsläget till </span><span>98 procent koldioxidneutral.</span><span> S</span><span>verige är, tillsammans me</span><span>d Frankrike, det land som i dag </span><span>har lägst andel fossila bränslen i elproduktionen</span><span> av samtliga EU-länder. </span>
</p>
<p>
<span>År 2016 </span><span>svarade vattenkraften för totalt 47 procent av elprodu</span><span>ktionen med 61,2</span><span> </span><span>TWh, kärnkraften fö</span><span>r 60,5 TWh, vindkraften 15,4 TWh</span><span> </span><span>och bränsl</span><span>ebaserad elproduktion var drygt 14,3 TWh</span><span>.</span>
</p>
<h1>
<a name="_Toc494299528"></a><a name="_Toc494905636"></a><a name="_Toc533168516"><span>4</span><span> En mångfald av energislag</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc494299528"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc494905636"></span></a>
</h1>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Kristdemokraterna vill se en mångfald av förnybar energi inom transportsektorn, industrin, uppvärmningen och elproduktionen. Vi strävar efter ett energisystem som innehåller såväl storskaliga som småskaliga element anpassade till lokala och industriella behov.</span>
</p>
<p>
<span>För att kunna uppnå miljömålen o</span><span>m minskade koldioxidutsläpp och </span><span>energieffek</span><span>­</span><span>tivisering vill vi se ökade investeringar av såvä</span><span>l offentligt som privat kapital </span><span>i långsiktigt hållbara energislag som bland annat vin</span><span>dkraft, vattenkraft, bioenergi, </span><span>solenergi och geoenergi. Sverige ska på sikt ha ett</span><span> energisystem som bygger på 100 </span><span>procent förnybar energi.</span>
</p>
<h2>
<a name="_Toc494299529"></a><a name="_Toc494905637"></a><a name="_Toc533168517"><span>4.1</span><span> Vattenkraft</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc494299529"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc494905637"></span></a>
</h2>
<p>
<span>Vattenkraftsproduktionen i Sverige uppgår ett </span><span>normalår till cirka 65,6 TWh. I</span><span> </span><span>Sverige finns drygt 2 000 vattenkraftverk med en total installerad ef</span><span>fekt på cirka 16</span><span> </span><span>200 megawatt. Av</span><span> dem är ungefär 200 större kraftverk med en effekt på 10</span><span> </span><span>MW eller mer. </span><span>Sverige</span><span> </span><span>är en av de nationer som använder och producerar mest vattenkraft i världen.</span>
</p>
<p>
<span>Vattenkraften är en förnybar energikälla och spelar en avgörande roll för stabiliteten</span><span> </span><span>i elsysteme</span><span>t</span><span> </span><span>eftersom vatten, till skillnad från el, enkelt kan lagras och användas för att generera energi vid behov. </span><span>Vattnet rinner i huvudsak under</span><span> </span><span>vår och försommar då snön smälter men efterfrågan på el är däremot som störst under</span><span> </span><span>vintern. Då kan det lagrade vattnet utnyttjas för elproduktion.</span>
</p>
<p>
<span>Det</span><span> behövs en övergripande modernisering av svenska vattenkraftsanläggningar,</span><span> </span><span>eftersom de nya intermittenta energikällornas bidrag i dag ställer helt nya krav på en</span><span> </span><span>teknik som installerades för upp till 50 år sedan. En sänkning av fastighetsskatten på</span><span> </span><span>dessa anläggningar</span><span> som skett</span><span> genom Energiöverenskommelsen, kan möjliggöra nödvändiga</span><span> </span><span>renoveringar.</span>
</p>
<p>
<span>Det är viktigt att föra fram de innovationer </span><span>som kommit fram i Sverige kring </span><span>vattenkraften</span><span> och att detta stimuleras på olika sätt </span><span>även på hemmaplan, inte att det </span><span>endast går på export.</span>
</p>
<p>
<span>Trots att vattenkraften räknas som ett av de bästa och mest stabila kraftslagen, görs</span><span> </span><span>det ganska lite forskning på vattenkraftens utvecklingspotential i Sverige. Svenskt</span><span> </span><span>Vattenkraftcentrum som ligger under Energiforsk AB, forskar och utbildar inom</span><span> </span><span>områdena vattenkraft och dammar</span><span> tillsammans med fyra svenska universitet.</span>
</p>
<h3>
<a name="_Toc494299530"></a><a name="_Toc494905638"></a><a name="_Toc533168518"><span>4.1.1</span><span> Småskalig vattenkraft</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc494299530"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc494905638"></span></a>
</h3>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Kristdemokraterna värnar om de små företagens rätt att fortsätta driva och underhålla småskalig vattenkraft. De små vattenkraftverken står för knappt 6 procent av den totala vattenkraftselen och är ofta till för egenförbrukning samt eventuell försäljning av överskottselen. Medborgare uppmuntras att bli mikroproducenter för egen el. Men ägarna till de</span><span>n</span><span> småskaliga vattenkraften har fått det allt mer kämpigt de senaste åren.</span>
</p>
<p>
<span>Den st</span><span>atliga utredningen SOU 2014:35 </span><span>I vått och torrt – förslag till ändrade</span><span> </span><span>vatten</span><span>­</span><span>rättsliga regler</span><span> va</span><span>rs slutbetänkande kom 2015</span><span>, tar bland annat upp ett förslag</span><span> </span><span>om omprövning av vattenverksamhetstillstånd för Sveriges nära 2 000 vattenkraftverk</span><span> </span><span>som har tillstånd i enlighet med 1918</span><span> års vattenlag eller ännu äldre</span><span> </span><span>lagar </span><span>i syfte att</span><span> </span><span>genomföra miljöförbättrande åtgärder.</span>
</p>
<p>
<span>Kristdemokraterna har hela tiden hävdat</span><span>, att en sådan omprövning skulle resultera i mycket</span><span> </span><span>kostnadskrävande processer för de småskaliga vattenkraftverken. Att betala för något</span><span> </span><span>som per automatik inte leder till miljömässiga förbättringar, anser vi inte vore rimligt.</span><span> </span><span>Det handlar inte enbart om de negativa ekonomiska konsekvenserna för små</span><span> välfungerande </span><span>landsbygdsföretag om vattenkraften sätts ur spel. Det är oersättliga</span><span> kulturarv som byggts </span><span>upp av generationer i bygden som riskerar att gå förlorade om</span><span> ägarna påtvingas </span><span>oproportionerligt höga kostnader för fortsatt drift.</span>
</p>
<p>
<span>Det är värt att påpeka, att vissa av de befintliga vattenkraftverken eller dammarna inte heller är i aktiv drift, men kan vara värda att bevaras ur kulturminnessynpunkt från äldre kluster av småindustrier, något som Riksantikvarieämbetet arbetar med. Där behövs en särskild finansiering framöver, något som bör utredas.</span>
</p>
<p>
<span>I</span><span> och med Energiöverenskommelsen</span><span> förväntas regeringen</span><span> och den</span><span> påföljande genomförandegruppen</span><span> ta tag i den här</span><span> </span><span>problematiken då formuleringen ”Sverige ska ha moderna miljökrav på svensk</span><span> </span><span>vattenkraft, men där prövningssystemet utformas på ett sätt som inte blir onödigt</span><span> </span><span>administrativt och ekonomiskt betungande för den enskilde i förhållande till den</span><span> </span><span>eftersträvade miljönyttan” finns med oc</span><span>h därmed ska följas upp, v</span><span>ilket är på väg att ske, då en departementspromemoria</span><span>, Vattenmiljö och vattenkraft,</span><span> varit ute på remiss under sommaren och ska tas tag i under hösten och vintern 2017/18 för en kommande proposition.</span>
</p>
<p>
<span>Länsstyrelsens uppgifter är bland annat att främ</span><span>ja landsbygdsutveckling, miljö, </span><span>kultur och samhällsplanering. Det är inte rimlig</span><span>t att ge stöd till landsbygdens </span><span>näringsidkare genom landsbygdsprogrammet, för at</span><span>t sedan kräva miljöförbättrande </span><span>åtgärder som kan leda till nedläggning av vattenkraft</span><span>sanläggningarna och medföljande näringsverksamheter, så</span><span> </span><span>som har skett de senaste åren på många håll i landet.</span>
</p>
<p>
<span>Kristdemokraterna anser därför att länsstyrelsen</span><span>s uppgifter måste samordnas och </span><span>konsekvensanalyser genomföras så att de givna</span><span> uppgifterna inom myndigheterna </span><span>harmoni</span><span>erar med varandra vad gäller den småskaliga vattenkraften.</span>
</p>
<p>
<span>Dessutom finns lokala och regionala e</span><span>konomiska aspekter på kraven om </span><span>ompröv</span><span>­</span><span>ning av tillstånd för småskalig vattenkraft som funnits på platsen i gener</span><span>ationer. </span><span>Om inte krävda åtgärder görs, på grund av brist</span><span> på resurser hos ägarna, kommer </span><span>vatten</span><span>­</span><span>miljön ändå </span><span>att </span><span>behöva åtgärdas enligt länsstyrels</span><span>ernas krav. Vem som ska stå för </span><span>kostnaden av de dyrbara investeringarna måste</span><span> klargöras innan krav ställs på </span><span>vattenk</span><span>raftsägarna,</span><span> vilket är på gång nu genom den planerade Vattenkraftens miljöfond, där de som ålagts åtgärder ska kunna söka medel efter att saken prövats.</span>
</p>
<p>
<span>Det står </span><span>i Energiöverenskommelsen, </span><span>att ”reglerna för omprövning av </span><span>vattenverksam</span><span>­</span><span>heter som vattenkraftverk och damma</span><span>r bör förenklas så långt det är </span><span>möjligt med hänsyn till behovet av att säkerställa</span><span> en hållbar utveckling där våra </span><span>vattenresurser inte kan betraktas som vilken resurs som h</span><span>elst” och vidare att ”samtidigt </span><span>ska vattenkrafts</span><span>­</span><span>branschen fullt ut finansiera de kostnad</span><span>er, för till exempel omprövning </span><span>av verksamheter, som gör att Sverige lever upp </span><span>till EU-rätten och dess krav på </span><span>vattenverksamheter. Arbetet ska utgå ifrån den par</span><span>tsdiskuterade fondlösningen som </span><span>Energimyndigheten och Hav- och vattenmyndigheten har haft.”</span>
</p>
<p>
<span>Kristdemokraterna </span><span>välkomnar den</span><span> positiv</span><span>a</span><span> lösning</span><span> som den storskaliga vatten</span><span>­</span><span>kraftens ägare skapat i och med Vattenkraftens Miljöfond. I den har man lagt in medel för </span><span>de småskaliga vattenkraftverk</span><span>en</span><span> som </span><span>anmält sig till den troligen kommande nationella prövningsplan</span><span>en för de </span><span>rättsliga processkostnaderna som uppstår för miljöförbättringar. Vattenkraftsägarna har en självrisk på 15 procent av miljöåtgärds</span><span>­</span><span>relaterade kostnader samt de första fem procenten av produktionsförluster. Fonden kan hjälpa de vattenkraftsägare </span><span>som redan drabbats hårt ekonomi</span><span>skt retroaktivt genom ålägganden från den 1 januari 2016</span><span>.</span>
</p>
<p>
<span>Det finns synpunkter på vattenförvaltningens organisation; där inte bara Länsstyrel</span><span>­</span><span>serna runt om i landet är aktörer, det är även Havs- och Vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Kammarkollegiet med flera som har olika uppgifter på området.</span>
</p>
<p>
<span>Regeringen har tillsatt en utredning kring hur en bättre organisation kan vara utformad samt hur finansieringen av åtgärder ska säkerställas, något som Kristdemokraterna ser fram emot att ta del av.</span>
</p>
<h2>
<a name="_Toc494299531"></a><a name="_Toc494905639"></a><a name="_Toc533168519"><span>4.2</span><span> Vindkraft</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc494299531"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc494905639"></span></a>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. I Sverige producerade</span><span> </span><span>vindkraften 16,6 TWh 2015, vilket </span><span>var rekord. Det motsvarar</span><span> 10 procent av vår elproduktion. </span><span>2016 minskade produktionen något, till 15,4 TWh.</span>
</p>
<p>
<span style="color:#212121">Under 2016 installerades 605 MW vindkraft och det finns nu totalt 6</span><span style="color:#212121"> </span><span style="color:#212121">422 MW fördelat på 3</span><span style="color:#212121"> </span><span style="color:#212121">335 verk i Sverige. Det visar den preliminära statistik över vindkraftens utbyggnad som Energimyndigheten sammanställt. Det län där </span><span style="color:#212121">flest</span><span style="color:#212121"> vindkraft</span><span style="color:#212121">verk</span><span style="color:#212121"> installerades</span><span style="color:#212121"> förra året</span><span style="color:#212121"> </span><span style="color:#212121">var</span><span style="color:#212121"> Gävleborgs län med 162 MW.</span>
</p>
<p>
<span>I slutet av 2015</span><span> fanns 137 vindkraftverk und</span><span>er byggnation och 3 698 på land </span><span>och 775 till havs</span><span> under tillståndsprövning. De senast</span><span>e årens utbyggnad visar på en i </span><span>grunden stor potential, men på grund av de låga elpriserna har utbyggnad</span><span>en av </span><span>vindkraften för närvarande mer eller mindre stan</span><span>nat av. Oavsett så behöver </span><span>tillståndsprocessen för vindkraftsbolagen kortas för a</span><span>tt bolagen ska ha en chans till lönsamhet. I dag är </span><span>genomsnittstiden för tillståndsprövning cirka fem år och eventue</span><span>lla </span><span>överklaganden kan göra att processen blir ännu längre. </span>
</p>
<p>
<span>Energimyndigheten </span><span>och Naturvårdsverket</span><span> tog </span><span>2015</span><span> fram en vägledning för kommunerna</span><span> om </span><span>tillståndsprövning för vindkraftverk, med syftet att klargöra och</span><span> </span><span>korta processen, </span><span>och den har nu</span><span> utvärdera</span><span>t</span><span>s. </span><span>Förslaget från myndigheterna är nu att kommunernas vetorätt, som </span><span>oftast kommer mycket sent i processen, ska tas bort. </span><span>Att ta bort vetorätten jämställer detta energislag med övriga, förutom kärnkraft.</span>
</p>
<p>
<span>Kristdemokraterna har förut tagit ställning för att kommunerna ska komma in tidigare med synpunkter på tillståndsprövningen så de aktörer som ska sätta upp vindkraftverken vet om det är lönt att fortsätta arbetet i området eller inte. </span>
</p>
<p>
<span>Genom Energiöverenskommelsen ska anslutningsavgifterna för havsbaserad</span><span> </span><span>vindkraft utredas, för att om möjligt kunna jämställa vindkraft till land och till havs.</span>
</p>
<h2>
<a name="_Toc494299532"></a><a name="_Toc494905640"></a><a name="_Toc533168520"><span>4.3</span><span> Torv</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc494299532"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc494905640"></span></a>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Runt en fjärdedel av Sveriges landyta är täckt av torv, till större delen dock endast i tunna lager. Torv bildas genom ofullständig nedbrytning</span><span> av bl.a. vitmossor</span><span> i fuktiga och syrefattiga miljöer. Det innebär en stor inlagring av kol. Torven nybildas endast långsamt, under tusentals år.</span>
</p>
<p>
<span>Naturvårdsverket </span><span>redovisade 2016</span><span> ett reger</span><span>ingsuppdrag om torvutvinningens </span><span>miljö- och klimateffekter. Där slås fast att torv verkligen är ett</span><span> fossilt bränsle och att </span><span>torvut</span><span>­</span><span>vinning bidrar till ökade utsläpp av växthusgaser.</span>
</p>
<p>
<span>Torvproducenter och biobränsleförespråkare har försökt få torv klassificerat som ett</span><span> </span><span>biobränsle. Inom EU:s system för utsläppshandel och </span><span>enligt FN:s klimatpanel IPCC är </span><span>det dock klassat som ett fossilt bränsle. Men inom de</span><span>t svenska elcertifikatssystemet </span><span>behandlas torv fortfarande som förnybart. Torven är i Sverige också befria</span><span>d</span><span> från energi</span><span>- och </span><span>koldioxidskatt. Det anser </span><span>inte </span><span>Kristdemokraterna ä</span><span>r försvarbart längre, med tanke </span><span>på nya forskningsresultat kring torvens miljöpåverkan.</span>
</p>
<p>
<span>I energisammanhang används torv framför </span><span>allt för industriell värme- och </span><span>elproduk</span><span>­</span><span>tion. Gas, olja, torv och kol ingår, med et</span><span>t geologiskt definitionssätt, i </span><span>begreppet geoenergi. Torv bildas i processer som hu</span><span>vudsakligen är biologiska men i </span><span>interna</span><span>­</span><span>tionella klimatkonventioner räknas dock uts</span><span>läppen från torvdelning som ett </span><span>fossilt bränsle även om det nybildas betydligt snabbare än kol, olja och naturgas.</span>
</p>
<p>
<span>Torvförbränningen ökade 2016 för första gången sedan 2008.</span><span style="color:#333333"> </span><span style="color:#333333">Ökningen var på 7 000 ton oljeekvivalenter</span><span style="color:#333333">, toe,</span><span style="color:#333333"> eller 6 procent, från 115 000 toe till 122 000 toe. Torvens andel av den totala energitillförseln i Sverige var 0,2 procent år 2016.</span><span style="color:#333333"> </span><span>Importen</span><span style="color:#333333"> av torv minskade under 201</span><span style="color:#333333">6</span><span style="color:#333333"> med 33 procent. Importen består främst av energitorv. </span><span>Exporten</span><span style="color:#333333"> ökade med 24 procent och består mest av odlingstorv.</span>
</p>
<p>
<span>Av miljö</span><span>-</span><span> och </span><span>klimatskäl styrs numera torvutvinningen mot dikade torvmarker, dels dikad skogs</span><span>-</span><span> </span><span>och</span><span> </span><span>jordbruksmark, dels äldre</span><span> nu nedlagda täkter.</span><span> Även om torvbrytningen har </span><span>ganska liten omfattning i Sverige i förhållande till tillgån</span><span>gen, slår Naturvårdsverket fast </span><span>i sin rapport att den bidrar till ökade utsläpp av växthusgaser och enligt en bedöm</span><span>­</span><span>n</span><span>ing </span><span>från SLU </span><span>med </span><span>en sådan betydande mängd som en femtedel av landets totala utsläpp.</span>
</p>
<p>
<span>Om torvtäkterna efterbehandlas på ett bra sätt kan d</span><span>en negativa klimatpåverkan från </span><span>brytningen minskas. Det effektivaste motmedlet mot ytt</span><span>erligare nedbrytning av torv på </span><span>utdikade marker är att fylla igen dikena och ställa marken under vatten igen. Då upphör</span><span> </span><span>nedbrytningen av torven och därmed utsläppen av växthusgaser</span>
</p>
<p>
<span>Torv är ett energislag som i dag varken bes</span><span>kattas med koldioxid- eller med </span><span>energi</span><span>­</span><span>skatt. Utsläpp av koldioxid från torvförbränning rapp</span><span>orteras till FN som ett fossilt </span><span>bränsle</span><span>,</span><span> och när torv eldas i större kraftvä</span><span>rmeverk inom EU måste de inneha </span><span>utsläpps</span><span>­</span><span>rätter. Aktuella studier visar att torv ur växth</span><span>usgassynpunkt motsvarar fossila </span><span>bränslen i ett tidsperspektiv upp till några hundra år. </span><span>Vi anser därför att befrielsen från koldioxid</span><span>­</span><span>skatt för torv bör tas bort, vilket genererar skatteintäkter på 450 miljoner kronor, 443 miljoner kronor och 442 </span><span>miljoner kronor för åren 2018–</span><span>2020.</span>
</p>
<h2>
<a name="_Toc494299533"></a><a name="_Toc494905641"></a><a name="_Toc533168521"><span>4.4</span><span> Kärnkraft</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc494299533"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc494905641"></span></a>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Kärnkraften är en viktig del av basen i Sveriges elproduktion och genererade 61 TW förra året. Det motsvarar cirka 40 procent av Sveriges totala elproduktion. För att möta framtidens utmaningar med minskade koldioxidutsläpp och stärkt konkurrenskraft kan vi inte bortse från kärnkraften, som är en i huvudsak koldioxidneutral energikälla.</span>
</p>
<p>
<span>De existerande kärnkraftverken beräknas ha en livslä</span><span>ngd på omkring 60 år och flera </span><span>av dessa komme</span><span>r att fasas ut om 15–20 år. Nya</span><span> säkrare kärnkraf</span><span>tsreaktorer är något </span><span>som bland annat Finland och senast Storbritannien valt att</span><span> sat</span><span>sa p</span><span>, som en förutsättning </span><span>för att behålla den elintensiva industrins konkurren</span><span>skraft</span><span> utan att ersätta dagens elproduk</span><span>­</span><span>tion </span><span>med fossilbaserad produktion.</span>
</p>
<p>
<span>Kristdemokraterna anser att</span><span> det i och</span><span> </span><span>med </span><span>Energiöverenskommelse</span><span>n</span><span> är viktigt at</span><span>t satsa på inhemsk forskning inom såväl </span><span>förnybar energi som kärnteknik för att trygga vår fram</span><span>tida energiförsörjning, med goda </span><span>förutsättningar att möta Sveriges framt</span><span>ida energibehov. Kan befintliga </span><span>kärnkraftsreaktorer förnyas och förbättras för en för</span><span>längd livstid</span><span> på ett sätt</span><span> som är ekonomiskt </span><span>försvarbart, kan det vara goda investeringar i forskni</span><span>ng och utveckling. Oavsett behövs en </span><span>kompetensförsörjning av dem som fortsatt</span><span> </span><span>ska arbeta inom området.</span>
</p>
<p>
<span>Energiforskningspropositionen som kom under 2017, innehöll tyvärr ingenting om kärnforskning i Sverige. Däremot pågår k</span><span>ärnforskning</span><span> i Europa</span><span>, som</span><span> finansieras genom fleråriga ramprogram</span><span> inom EU</span><span>. Euratoms program för verksamhet inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet kompletterar Horisont 2020, EU:s ramprogram för forskning och innovation, men kvarstår som åtskilt från ramprogram</span><span>­</span><span>met. Under perioden 2014–2018 uppgår anslagen till Euratoms program till 1</span><span> </span><span>608</span><span> </span><span>miljoner euro, fördelade på</span><span> särskilda program</span><span>: e</span><span>tt för indirekt verksamhet med fusionsenergiforskning (728</span><span> </span><span>miljoner euro), ett för kärnklyvning och strålskydd (315</span><span> </span><span>miljoner euro) och ett för direkt verksamhet utförd av kommissionens gemensamma forskningscentrum (Joint Research Centre, JRC) (559</span><span> </span><span>miljoner euro).</span>
</p>
<p>
<span>Med dagens låga elpriser och ändrade marknadsför</span><span>utsättningar är det viktigt att </span><span>kärnkraften ges goda förutsättningar för sin elproduktio</span><span>n. För Kristdemokraterna är det väsentligt</span><span> att energiförsörjningen tryggas genom förnyba</span><span>ra energikällor innan politiska </span><span>beslut tas som kan få omfattande konsekvenser för kärnkraftens framtid och därmed</span><span> </span><span>Sveriges energiförsörjning. Därför var det viktigt att få </span><span>beslut om att effektskatten ska </span><span>avvecklas, vi</span><span>lket sker i </span><span>två steg, varav det fö</span><span>rsta gjordes den 1 juli 2017 och det </span><span>andra</span><span> kommer att göras den</span><span> 1 januari 2018. Samtidigt som det också kunde un</span><span>derstrykas att avvecklingslagen </span><span>är avskaffad och inte kommer att återinföras.</span>
</p>
<p>
<span>Energiöverenskommelsen har också bidragit till att Strålsäkerhetsmyndigheten i</span><span> </span><span>samråd med Riksgälden, utifrån de nya förutsättningarna</span><span> för kärnkraften, ska utreda behovet </span><span>av förändringar av drift</span><span>s</span><span>tider i kärnavfallsfonden. Principen ska alltjämt vara att</span><span> </span><span>kostnaderna för slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall ska täckas av dem</span><span> </span><span>som genererat avfallet</span><span>.</span><span> </span><span>S</span><span>taten ska varken betala för avveckling eller slutförvar.</span><span> </span><span>Placeringsreglementet i kärnavfallsfonden ska förändras</span><span> så att placeringsmöjligheterna </span><span>utökas från och med starten på nästa treårsperiod 2018.</span>
</p>
<h2>
<a name="_Toc494299534"></a><a name="_Toc494905642"></a><a name="_Toc533168522"><span>4.5 Solenergi</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc494299534"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc494905642"></span></a>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Solenergi är en viktig klimatsmart del i vårt energisystem. Svensk solenergiforskning är</span><span> </span><span>mycket framstående</span><span>,</span><span> och solenergin har en stor utvecklingspotential i Sverige.</span>
</p>
<p>
<span>Solcellsmarknaden fortsätter att växa och den totala installerade solcellseffekten i</span><span> </span><span>Sverige ökade med 60 procent under 2015, enligt Svensk </span><span>s</span><span>olenergi.</span>
</p>
<p>
<span>En av anledningarna till ökningen kan vara</span><span> </span><span>den skattereduktion som infördes under 2015</span><span>. Skattereduktionen innebär att </span><span>mikroproducenter som matar ut ett visst övers</span><span>kott av el får 60 öre extra per </span><span>kilowattimme utöver den ersättning de får från sitt elbolag när de säljer sin solel.</span>
</p>
<p>
<span style="color:#373737">I hela riket anges att 140 862 kW</span><span style="color:#373737"> </span><span style="color:#373737">var installerat i 10</span><span style="color:#373737"> </span><span style="color:#373737">352 anläggningar vid utgången av 2016, vilket motsvarar 14,1 W per invånare. 87</span><span style="color:#373737"> procent</span><span style="color:#373737"> av anläggningarna har en installerad effekt på mindre än 20 kW och de svarar för 52</span><span style="color:#373737"> procent</span><span style="color:#373737"> av den totala installerade effekten.</span>
</p>
<p>
<span>Det finns tre delar i begreppet solenergi – värme, el och kyla. </span><span>Energimyndighetens s</span><span>trategi för solenergi i Sverige</span><span> kom hösten 2016</span><span>. </span><span style="color:#212121">Målbilden för solel </span><span style="color:#212121">visar på tre utbyggnadsfaser för solelproduktion. I</span><span style="color:#212121"> </span><span style="color:#212121">målbilden finns året 2022 inlagt som nedslagsår i närtid, baserat på att det är ett lämpligt antal år framåt i tiden från det att strategin beslutats. Dessutom finns år 2040 inlagt som nedslagsår, vilket överensstämmer med målåret för energiöverenskommelsen. De tre olika utbyggnadsfaserna är etablering, expandering och fortsatt kommersiell utbyggnad.</span><span style="color:#212121"> </span>
</p>
<p>
<span>Produktionsstöd, som elcertifikatssystemet, måste dock på sikt utvecklas för att i</span><span> </span><span>högre grad understödja nya tekniker</span><span> anser</span><span>,</span><span> Kristdemokraterna</span><span>, till exempel på solenergiområdet, och i lägre grad</span><span> </span><span>gynna mogen teknik på till exempel vindkraft. </span>
</p>
<h2>
<a name="_Toc494299535"></a><a name="_Toc494905643"></a><a name="_Toc533168523"><span>4.6</span><span> Energigas</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc494299535"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc494905643"></span></a>
</h2>
<h3 style="margin-top:6pt">
<a name="_Toc494299536"></a><a name="_Toc494905644"></a><a name="_Toc533168524"><span>4.6.</span><span>1</span><span> Naturgas</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc494299536"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc494905644"></span></a>
</h3>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Naturgas är den största energigasen i Sverige och kommer i en ledning från Danmark. Det är en gasblandning som till största delen består av metan. Det är ett effektivt bränsle med mycket låga utsläpp av svavel, kväveoxider, tungmetaller och partiklar. Naturgas släpper ut 25 procent mindre koldioxid jämfört med olja och 40 procent mindre jämfört med kol. En stor del av naturgasen används inom industrin men är också viktig vid produktion av el och fjärrvärme. Dock är infrastrukturen för naturgasnätet tämligen begränsad, vilket gör att den inte svarar för mer än cirka 3 procent av energitillförseln i landet.</span>
</p>
<p>
<span>Und</span><span>er 2016</span><span> användes naturgasen i Sverige t</span><span>ill 52</span><span> procent av industrin som </span><span>process</span><span>­</span><span>bränsle, 32</span><span> procen</span><span>t till kraft- och fjärrvärme, 13</span><span> procent till övriga näringar och </span><span>endast tre</span><span> procent till bostäder.</span>
</p>
<p>
<span>Energisystemen i de nordiska och europeiska länd</span><span>erna blir allt mer sammanbundna</span><span>,</span><span> </span><span>och olika energislag kompletterar varandra utifrån lok</span><span>ala och regionala förhållanden. </span><span>Naturgasen kan som ett led i utvecklingen ersätta stora delar av den eu</span><span>ropeiska </span><span>användningen av olja och kol. Den ryska naturgasen s</span><span>varar för ungefär 40 procent av </span><span>världens samlade naturgasreserver och har lett ti</span><span>ll en bidragsställning gentemot </span><span>Ryssland ifråga om efterfrågan på naturgas. Ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv ä</span><span>r det </span><span>därför av stor vikt att infrastrukturen och produktionen a</span><span>v energi i EU-länderna fungerar </span><span>väl på egen hand.</span>
</p>
<p>
<span>Kristdemokraterna säger nej till byggandet av Nord Stream 2 med tanke på den politiska utvecklingen i Ryssland. Nord Stream, vilken sträcker sig mellan Viborg i Ryssland och Greifswald i Tyskland byggdes på initiativ av Ryssland och Tyskland</span><span>,</span><span> och första delen stod klar 2012.</span>
</p>
<p>
<span>När den första Nord Stream-ledningen byggdes h</span><span>ade inte Ryssland invaderat ett </span><span>annat europeiskt land. Rysslands annektering av Krimhalvön, som enligt internationell</span><span> </span><span>rätt tillhör Ukraina, borde leda till en annan slutsats än att ledningen ska byggas.</span>
</p>
<p>
<span>Annekteringen av Krim har medfört att EU infört lång</span><span>tgående sanktioner mot Ryssland </span><span>och vissa utvalda ryska nyckelpersoner. Att då tillåta et</span><span>t europeiskt land att öppna upp </span><span>ytterligare</span><span> för</span><span> en tämligen stor affärsmöjlighet för Ryssland</span><span>,</span><span> trots pågående sanktioner, vore</span><span> </span><span>minst sagt kontraproduktivt. Ökad rysk kontroll öve</span><span>r gasleveranser till Europa ger </span><span>landet ytterligare ett kraftfullt ekonomiskt och politiskt maktmedel.</span>
</p>
<p>
<span>Sveriges och Danmarks energiministrar har skrivit till EU-kommissionen, med resultatet att en övergripande bedömning ska göras av projektets rättsliga och energi</span><span>­</span><span>politiska konsekvenser i förhandlingar med Ryssland.</span>
</p>
<p>
<span>Att hamnen i Karlshamn ska nyttjas för transporter inom ramen för Nord Stream-projektet och dess underleverantörer är inte något som Kristdemokraterna har stöttat politiskt. Det ställer höga krav på säkerhet, något som regeringen anser sig kunna garantera.</span>
</p>
<p>
<span>En potentiell utökad</span><span> marknad för naturgas i Sverige</span><span> </span><span>ligger huvudsakligen utefter en </span><span>tänkt stamledning från Göteborg till Stockholm, med gr</span><span>enledningar till Mälardalen och </span><span>Bergslagen som kan nyttjas för både naturgas och b</span><span>iogas. Ett regionalt gasnät som </span><span>ansluts till en distributionsterminal och regionens p</span><span>roducenter av biogas, skulle ge </span><span>industrierna i närområdet möjlighet att köpa effektiv energi.</span>
</p>
<h3>
<a name="_Toc494299537"></a><a name="_Toc494905645"></a><a name="_Toc533168525"><span>4.6.</span><span>2</span><span> Biogas</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc494299537"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc494905645"></span></a>
</h3>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Biogas är en förnybar energikälla som vid användning inte bidrar med några netto</span><span>­</span><span>utsläpp av koldioxid till atmosfären. Biogas produceras på många olika sätt, till exempel i rötningsanläggningar, deponier, förgasningsanläggningar eller genom Power to Gas (vindkraft och biogas). I dag facklas tyvärr en tiondel av biogasen bort, vilket är ett slöseri för alla dem som tror på användningen av biogas och som investerat i biogas</span><span>­</span><span>anläggningar för produktion av konkurrenskraftig och hållbar energi. För att också biogasen ska kunna utvecklas, krävs en infrastruktur för lagring och distribution.</span>
</p>
<p>
<span>Under 2015</span><span> gick </span><span>63 procent </span><span>av biogasproduk</span><span>tionen till fordonsgas, och mer </span><span>skulle kunna användas om produktionen kunde växa.</span><span> Flygindustrin tittar mycket på </span><span>utveck</span><span>­</span><span>lingen av användande av biogas som ett förnybart bränslealternativ. Till detta</span><span> </span><span>krävs dock många producenter och substrat för bioga</span><span>sproduktion –</span><span> som olika typer av </span><span>avfall såsom avloppsslam, gödsel, källsorterat matavfal</span><span>l och avfall från slakteri- och </span><span>livsmedelsindustrin. Energigrödor utgör en</span><span> mycket liten del av den totala </span><span>substrat</span><span>­</span><span>sammansättningen.</span>
</p>
<p>
<span>I Sverige återvinns också förhållandevis mycket hushållsavfall</span><span>, biologisk återvinning</span><span>. </span><span style="color:#000000">2016 gick 757 480 ton hushållsavfall till biologisk återvinning – rötning eller kompostering. Det är en ökning med 4 procent jämfört med 2015. 76 kg hushålls</span><span style="color:#000000">­</span><span style="color:#000000">avfall per person behandlades genom biologisk återvinning 2016. Biologisk återvinning utgör nu 16,2 procent av den totala mängden behandlat hushållsavfall.</span>
</p>
<p>
<span>K</span><span>ristdemokraterna anser det </span><span>vara av stor vikt att</span><span> </span><span>alla kommuner i Sverige kommer till skott med at</span><span>t källsortera sitt matavfall så </span><span>de anläggningar som finns för rötning även i fort</span><span>sättningen kan få underlag till </span><span>biogasproduktion. </span>
</p>
<p>
<span>I Sverige finns separat insamling av </span><span>källsorterat matavfall i 212 av </span><span>290 kommuner. Dessa kommuner har mer eller mindre</span><span> utbyggda system för insamling, </span><span>ett fåtal kommuner har endast insamling från storkök o</span><span>ch restauranger. Flera kommuner </span><span>står i startgroparna för att starta matavfallsinsamlin</span><span>g, men arbetet har i stort gått </span><span>långsamt under årens lopp.</span>
</p>
<h2>
<a name="_Toc494299538"></a><a name="_Toc494905646"></a><a name="_Toc533168526"><span>4.7</span><span> Geotermisk energi</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc494299538"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc494905646"></span></a>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Geotermisk energi levererar ca 12 TWh förnybar energi årligen i Sverige och 71,6 TWh</span><span> </span><span>i världen, och är värme som hämtas från jordens </span><span>inre och </span><span>som </span><span>bildas vid radioaktivt </span><span>sönderfall av vissa tyngre grundämnen. I Sverige har</span><span> geotermi hittills utnyttjats i </span><span>begränsad omfattning. I Skåne har Lunds kommun haft</span><span> ett system i gång sedan mitten </span><span>av 1980-talet</span><span>,</span><span> och i dag försörjs fjärrvärmenätet till nära hälften med geotermisk energi.</span>
</p>
<p>
<span>Geotermisk energi passar utmärkt till framför allt storskaliga system knutna till</span><span> </span><span>fjärrvärmesystem. Man kan använda geotermi för både uppvärmning och elproduktion,</span><span> </span><span>beroende på den temperatur som grundvattnet har på det aktuella djupet i berggrunden.</span>
</p>
<p>
<span>Enligt SGU, Sveriges geologiska undersökning, bidrar inte förnybar geoenergi och geotermi i dag till elproduktionen i Sverige, eftersom systemen är så kallade lågtempe</span><span>­</span><span>raturssystem. </span><span>Men f</span><span style="color:#333333">ör att uppnå EU:s klimatmål med halverade utsläpp av växthusgaser från 1990 års nivå till år 2050 krävs ett ökat användande av förnybara energislag. Här bedömer SGU att geoenergin kan utgöra en viktig del, men en fortsatt utbyggnad måste ske på ett hållbart sätt, framför allt rörande samspelet med andra sam</span><span style="color:#333333">hällsintressen som till exempel </span><span style="color:#333333">undermarksbyggnationer och grundvattenanvändning</span><span style="color:#333333">.</span>
</p>
<p>
<span>På våra breddgrader utgör uppvärmning en stor del </span><span>av behovet, vilket gör förnybar </span><span>geoenergi till en mycket lämplig energiform. Dessutom h</span><span>ar förnybar geoenergi den </span><span>fördelen att den inte är lokalt begränsad eftersom förutsättningar finns överallt i landet.</span>
</p>
<p>
<span>Det finns idag ett stort antal förnybara geoenergisystem i Sverige. Uppgifter om mellan</span><span> </span><span>500 000 och 800 000 befintliga småskaliga anläggni</span><span>ngar nämns i olika sammanhang. </span><span>Genom borrhål kan energin utvinnas, antingen för uppv</span><span>ärmning eller för elproduktion. </span><span>Den gratisenergi som är förnybar och finns inlagrad i</span><span> berggrunden under fastigheter, </span><span>gör att det drastiskt går att minska inköpen av produce</span><span>rad energi och därtill </span><span>konkurrensutsätta alternativen, vilket gynnar den fria marknaden. </span>
</p>
<p>
<span>I Karlskoga finns ett </span><span>av Sveriges få företag inom området</span><span>,</span><span> och där</span><span> finns</span><span> öns</span><span>kemål om att sätta upp en </span><span>demonstrationsanläggning för energiframställning i större skala</span><span>, något som Naturvårdsverket gått in med medel för att undersöka</span><span>. D</span><span>et vore mycket värt </span><span>att få fram en sådan anläggning till stöd för andra kom</span><span>muners och andra länders önskan </span><span>att hitta nya möjligheter för energiframställning. </span>
</p>
<p>
<span>Kristdem</span><span>okraterna vill därför föra fram </span><span>geoenergin som en del i landets utveckling till e</span><span>tt än mer hållbart energisystem.</span>
</p>
<h1>
<a name="_Toc494299539"></a><a name="_Toc494905647"></a><a name="_Toc533168527"><span>5</span><span> Elcertifikatssystemet</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc494299539"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc494905647"></span></a>
</h1>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Elcertifikatssystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som ska öka produktionen av förnybar el på ett kostnadseffektivt sätt. Det har funnits i Sverige sedan 2003 och varit en stor framgång. 2017 slöt Sverige ett förnyat avtal med Norge om ett mål för elcerti</span><span>­</span><span>fikaten att förlängas och utökas med 18</span><span> </span><span>TWh. De energikällor som har rätt att tilldelas elcertifikat är vindkraft, viss vattenkraft, vissa biobränslen, solenergi, geotermisk energi, vågenergi och torv i kraftvärmeverk.</span><span> </span><span>Tekniska j</span><span>usteringar ska dock kunna göras </span><span>för att förbättra marknadens funktion och för att öka tilltron till systemet.</span>
</p>
<p>
<span>På lång sikt anser Kristdemokraterna dock att subventioner </span><span>ska riktas till </span><span>introduk</span><span>­</span><span>tion av ny teknik</span><span> och inte i evighet underhåll</span><span>a redan färdigutvecklad teknik. </span><span>Generellt sett anser vi att subventioner bör riktas om från</span><span> elbranschen till de sektorer</span><span> </span><span>som har</span><span> högst klimatutsläpp. För Sveriges del handlar det i första</span><span> hand om satsningar för </span><span>lägre utsläpp i transportsektorn.</span>
</p>
<h1>
<a name="_Toc494299540"></a><a name="_Toc494905648"></a><a name="_Toc533168528"><span>6</span><span> Skatter och avgifter på energiområdet</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc494299540"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc494905648"></span></a>
</h1>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Sverige ska ha ett robust elsystem med en hög leveranssäkerhet, en låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser. Det skapar långsiktighet och tydlighet för markna</span><span>­</span><span>dens aktörer och bidrar till nya jobb och investeringar i Sverige. Energipolitiken tar sin utgångspunkt i att Sverige är tätt sammankopplat med sina grannländer i norra Europa och syftar till att hitta lösningar på utmaningar på den gemensamma elmarknaden. Energiöverenskommelsen mellan fem av riksdagens åtta partier har lagt grunden för den långsiktigheten.</span>
</p>
<h2>
<a name="_Toc494299541"></a><a name="_Toc494905649"></a><a name="_Toc533168529"><span>6.1 Omsättningsgräns på mikroproduktion av el</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc494299541"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc494905649"></span></a>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Privatpersoner som egenproducerar förnybar el med hjälp av till exempel ett vind</span><span>­</span><span>kraftverk eller solceller på taket har i dag möjlighet att sälja den el som blir över efter förbrukning. Överskottselen kan då säljas till elhandelsföretag eller elnätsföretag</span><span>,</span><span> och privatpersonen får då ersättning för detta. Vi kristdemokrater anser att detta är ett bra incitament i syfte att öka den förnybara elproduktionen. </span>
</p>
<p>
<span>Kristdemokraterna har </span><span>tillsammans med övriga allianspartier infört den skatte</span><span>­</span><span>r</span><span>eduktion för mikroproduktion av </span><span>förnybar el som g</span><span>äller sedan den 1 januari 2015. </span><span>Den ersättning som betalas ut för mikroproduktionen av förnybar el är momsplikti</span><span>g, </span><span>vilket innebär att den som säljer överskottselen måste </span><span>vara momsregistrerad. Detta gör </span><span>att det inte är lönsamt att bygga ut sitt solcellssystem</span><span> mer än vad som täcker den egna </span><span>förbrukningen. </span>
</p>
<p>
<span>Momsplikten slopade</span><span>s</span><span> den 1 januari 2017</span><span> för dem som bedri</span><span>ver </span><span>mikroproduktion av förnybar el och säljer sitt elöversk</span><span>ott, upp till 30</span><span> </span><span>000 kr. Kristdemokraterna vill se en omsättningsgräns</span><span> på 50</span><span> </span><span>000 kr</span><span>.</span>
</p>
<h1>
<a name="_Toc494299542"></a><a name="_Toc494905650"></a><a name="_Toc533168530"><span>7. Osäkerhet inför framtiden</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc494299542"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc494905650"></span></a>
</h1>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Osäkerheten kring energipolitiken framförs som ett stort problem av basindustrin. Även ökande energikostnader framförs som ett hot, även om energikostnaderna under den senaste tiden varit låga, speciellt i Sverige. Oron gäller särskilt stål- och skogsindu</span><span>­</span><span>strierna som har hög energikonsumtion.</span>
</p>
<p>
<span>Basindustrin strävar efter ett stabilt system för elförsörjningen. Kristdemokraterna</span><span> har bidragit till det genom att delta i</span><span> den parlamentariskt till</span><span>satta Energikommissionen </span><span>med fokus</span><span> på åren 2025–2050, som </span><span>redovisa</span><span>de</span><span> sit</span><span>t arbete vid årsskiftet 2016/17, och </span><span>genom </span><span>att </span><span>energiöverenskommelsen kommit till stånd.</span>
</p>
<h2>
<a name="_Toc494299543"></a><a name="_Toc494905651"></a><a name="_Toc533168531"><span>7</span><span>.1</span><span> Effektreserven</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc494299543"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc494905651"></span></a>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Under mycket kalla vinterdagar kan det tillfälligt uppstå situationer då elförbrukningen ser ut att överstiga produktionen av el. I dessa situationer räcker de planerade resurserna inte till utan Svenska kraftnät måste då ta res</span><span>erver </span><span>från den så kallade effektreserven</span><span> som handlats upp i förväg</span><span>. Den skapas genom att Svenska kraftnät ingår avtal med dels elproducenter om att ställa ytterligare produktionskapa</span><span>citet till förfogande, dels</span><span> elanvändare och elhandelsföretag om att de minskar elförbrukningen.</span>
</p>
<p>
<span>Effektreserven ska finnas tillgänglig mellan den </span><span>16 november och den 15 mars. En </span><span>administrativ ersättning utges för varje timme</span><span> som förbrukningsresursen finns </span><span>till</span><span>­</span><span>gänglig i effektreserven och en fast ersättning för produktionsresurserna.</span>
</p>
<p>
<span>Kostnaderna för att använda effektreserven betalas a</span><span>v de balansansvariga företagen. </span><span>Svenska k</span><span>raftnät upphandlar effektreserven direkt med resurs- eller anläggningsägaren</span><span> </span><span>i en upphandling som sker årligen och där anbudet ska </span><span>gälla minst 10 MW i ytterligare </span><span>produktionskapacitet ell</span><span>er 5 MW i minskad elförbrukning</span><span> i alla fyra elområdena.</span>
</p>
<p>
<span>Effektreserven har varit beräknad på att det finns tio kä</span><span>rnkraftsreaktorer i drift under </span><span>ett antal år framöver. Det faktum att flera reaktorer n</span><span>u kommer att lägga</span><span>s</span><span> ned i förtid </span><span>ökar effektreservens betydelse. I energiövere</span><span>nskommelsen betonas att berörda </span><span>myndigheter kontinuerligt ska följa utvecklingen på </span><span>den svenska elmarknaden för att </span><span>analysera effektsituationen inklusive behovet av effektr</span><span>eserven. Vart fjärde år ska det </span><span>göras en särskild sammanställning med slutsatser</span><span> och förslag kring elmarknadens </span><span>utveckling samt uppföljning av de energipolitiska målen.</span>
</p>
<h2>
<a name="_Toc494299544"></a><a name="_Toc494905652"></a><a name="_Toc533168532"><span>7.2 Tillgång till el över hela landet</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc494299544"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc494905652"></span></a>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Sver</span><span>ige är ett till ytan stort land</span><span> med många sjöar och kustområden samt två större öar av st</span><span>or betydelse för besöksnäringen</span><span> Öland och Gotland. Tillgången till el hela dygnet, hela året, kräver stabila elnät och förbindelser mellan fastlandet och öarna.</span>
</p>
<p>
<span>Gotland har väntat på en ny kabel från fastlandet unde</span><span>r lång tid. Före sommaren 2017</span><span> kom</span><span> beskedet från Svenska k</span><span>raftnät att man inte anser det vara samhällsekono</span><span>­</span><span>miskt försvarbart att fullfölja löftet. Åsikten delas inte</span><span>,</span><span> föga förvånande, av befolk</span><span>­</span><span>ningen på Gotland, som anser sig ha lika </span><span>stor </span><span>rätt till en stabil elförsörjning som resten av landet.</span>
</p>
<p>
<span>Energimyndigheten har uttalat att ön ska bli helt självförsörjande på el, och att en elledning mellan ön och fastlandet inte kommer att behövas om 20 år. Havs- och landbaserad vindkraft, solkraft och biokraft samt spillvärme från industrierna på ön, ska medverka till en tillräcklig elproduktion </span><span>för både vanliga konsumenter och</span><span> företag. Under våren 2018 ska Energimyndigheten presentera en plan för hur Gotland ska bli en självständig elproducent, något som är positivt på lång sikt. Dock m</span><span>åste även tillgången till el</span><span> de närmsta år</span><span>en säkras för att Gotland</span><span> ska </span><span>fortsätta att </span><span>vara en attraktiv ö för såväl bofasta som besökare, något som Kristdemokraterna vill att Energimyndigheten ser över.</span>
</p>
<h2>
<a name="_Toc494299545"></a><a name="_Toc494905653"></a><a name="_Toc533168533"><span>7.3 Elnäten</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc494299545"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc494905653"></span></a>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Svenska k</span><span>raftnät har ett stort pågående arbete med att utveckla </span><span>de stora stamnäten i Sverige. Om fler ledningar</span><span> kan läggas i marken istället för i luften, minskar risken för avbrott vid oväder och tunga snöfall.</span>
</p>
<p>
<span>Det finns cirka 160 lokala elnätsägare idag i Sverige och i och med detta har även säkerhetsaspekten kommit i dagen. Tillgången till </span><span>el är väsentlig i vårt samhälle,</span><span> och det kan gå enkelt att utsätta ett land för stora påfres</span><span>tningar när varken it</span><span> eller annan infra</span><span>­</span><span>struktur fungerar på grund av att elektriciteten inte fungerar.</span>
</p>
<p>
<span>Kristdemokraterna vill därför att</span><span> Energimyndigheten och Svenska k</span><span>raftnät ges i uppdrag att se över säkerheten och risken att utsättas för angrepp på elnäten runtom i Sverige, och vilken beredskap de lokala nätägarna ska kunna ha om det sker oförutsedda händelser.</span>
</p>
<p>
<span>Kristdemokraterna har tidigare fört fram behovet av en cybersäkerhetsmyndighet, vilket även ovanstående skulle kunna inkluderas i.</span>
</p>
<h1>
<a name="_Toc494299546"></a><a name="_Toc494905654"></a><a name="_Toc533168534"><span>8</span><span> Fossiloberoende fordonsflotta 2030</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc494299546"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc494905654"></span></a>
</h1>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Den största utmaningen när det gäller att bryta Sveriges beroende av fossila bränslen är transportsektorn. Inrikestransporterna står för ungefär en tredjedel av Sveriges totala utsläpp. Energianvändningen i transportsektorn har på senare år minskat men fossila bränslen är fortfarande basen och stod för 88 procent av energianvändningen i inrikestransporterna under 2014. Transportsektorn bidrar med den största nationella påverkan på klimatet och är den sektor som är mest importberoende av energiråvara.</span>
</p>
<p>
<span>Kristdemokraterna och övriga allianspar</span><span>tier genomförde under sin tid i </span><span>regerings</span><span>­</span><span>ställning </span><span>en lång rad insatser för ett</span><span> fossilfritt S</span><span>verige. I dag kan vi se </span><span>resultaten av dessa. Vägtransporternas utsläpp minskar,</span><span> nya bilars utsläpp har minskat </span><span>rejält och andelen förnybara drivmedel har ökat kraf</span><span>tigt, inte minst HVO-drivmedel. </span><span>Sverige är i dag det land i EU som har högst andel förnybar e</span><span>nergi. Kristdemokraterna </span><span>vill fortsätta arbetet med att stärka svensk miljö- och klimatpolitik.</span>
</p>
<p>
<span>Kristdemokraterna har också drivit frågan om att införa ett så kallat bonus–malus</span><span>-</span><span>system</span><span> </span><span>där miljöanpassade fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid får en</span><span> bonus vid </span><span>inköpstillfället medan fordon med höga utsläpp av koldioxid får högre skatt.</span>
</p>
<p>
<span>Allt handlar heller inte om bränsle, utan om hur bilen hanteras. Genom att minska antalet kallstarter som kräver en större åtgång </span><span>på </span><span>bränsl</span><span>e</span><span> kan cirka 70 procent av de årliga utsläppen av kolmonoxid och kolväten</span><span> minska</span><span>. Även moderna bilar kan behöva ha extra utrustning som g</span><span>er minskade utsläpp</span><span> med enkla mede</span><span>l, som motorvärmare</span><span>, vilket också skulle behöva utredas om det går att göra skattelättnader för.</span>
</p>
<p>
<span>För att nå målet om </span><span>en </span><span>fossiloberoende fordonsflotta år 203</span><span>0 och ett klimatneutralt </span><span>Sverige 2050 behövs därför fler politiska insatser för att</span><span> påskynda omställningen till en</span><span> fossilfri transportsektor och ett miljövänligare kl</span><span>imat. Fores 2030-sekretariatet, </span><span>Sweco, Energiforsk, VTI och Energimyndigheten har unde</span><span>r förra året gjort gemensam sak genom att skapa en </span><span>strategisk i</span><span>nnovationsagenda fö</span><span>r att det ska finnas en konkret </span><span>färdplan för hur målet ska nås.</span>
</p>
<h2>
<a name="_Toc494299547"></a><a name="_Toc494905655"></a><a name="_Toc533168535"><span>8.1</span><span> Utbyggnad av laddinfrastruktur</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc494299547"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc494905655"></span></a>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Försäljningen av laddhybrider och elbilar har utvecklats mycket snabbt på senare år. Kristdemokraterna och övriga allianspartier investerade stora resurser i att bygga ut laddinfrastruktur under sin tid i regering. Sedan 2012 har antalet elbilar ökat från cirka 1</span><span> </span><span>200 till 12 000 stycken i dag.</span>
</p>
<p>
<span>För att uppmuntra konsumenter att köpa laddhybrider</span><span> och elbilar är det viktigt att </span><span>laddinfrastrukturen i</span><span> </span><span>Sverige utvecklas ytterligare. D</span><span>et stora hindret för ökad andel </span><span>elbilar i dag är osäkerheten som följer med den s</span><span>å kallade räckviddsångesten. Vi </span><span>föreslår fortsatt stöd till investeringar i laddinfrastruktur. Stödet ska kunna ges till</span><span> företag, </span><span>bostadsrättsföreningar, privata och kommuna</span><span>la bostadsföretag samt kommuner </span><span>runt om i landet och ska kunna användas till publikt til</span><span>lgängliga laddstolpar för såväl </span><span>snabbladdning som normalladdning.</span>
</p>
<p>
<span>Sverige behöver också driva på inom EU för att d</span><span>e standarder som finns idag för </span><span>laddning av elbilar</span><span> samordnas likt det syste</span><span>m som planerats för laddning av </span><span>mobil</span><span>­</span><span>telefoner.</span>
</p>
<p>
<span>Kristdemokraterna lägger därför 125 miljoner kronor per år under perioden </span><br /><span>2018–2020 på utbyggd laddinfrastruktur. Vi menar att det är en viktig satsning för att nå målet om fossiloberoende fordonsflotta år 2030.</span>
</p>
<h1>
<a name="_Toc494299548"></a><a name="_Toc494905656"></a><a name="_Toc533168536"><span>9. </span><span style="font-family:'Verdana'">Energiåtgärder för både privata och offentliga verksamheter</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc494299548"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc494905656"></span></a>
</h1>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Energi- och klimatrådgivning kan medverka till samhällsekonomisk effektivitet. Därför är det en del av Energimyndighetens uppdrag. I dag är också alla kommuner tvungna att erbjuda energirådgivning i kommunens regi. Vi anser inte att detta nödvändigtvis tillhör kommunens kompetensområde. Även om många kommuner har valt att samordna sig med andra kommuner så utgör kravet en pålaga, som vi menar är orimlig.</span>
</p>
<p>
<a name="_Toc494299549"><span style="color:#212121">Belysningsutmaningen är en nationell kraftsamling för att öka andelen energi</span><span style="color:#212121">­</span><span style="color:#212121">effektiva belysningslösningar i samhället. I Sverige riktar sig utmaningen till företag, regioner, kommuner, civilsamhället och statliga aktörer.</span></a>
</p>
<p>
<span style="color:#212121">G</span><span style="color:#212121">enom att byta traditi</span><span style="color:#212121">onell lysrörsbelysning till LED</span><span style="color:#212121"> bidrar alla</span><span style="color:#212121"> till ett bättre klimat, får en effektivare energianvändning och sparar pengar. Moderna belysningslösningar kan också leda till bättre ljuskvalitet, ökad trygghet och säkerhet samt bättre hälsa.</span>
</p>
<p>
<span style="color:#212121">Tanken med Belysningsutmaningen är att så många verksamheter som möjligt ska ansluta sig och visa på konkreta åtgärder. Sedan utmaningen startade våren 2016 har</span><span style="color:#212121"> </span><span style="color:#212121">inte så många gått med som man kunde tänkt sig. Argumenten för att byta belysning till mer energieffektiva alternativ borde i sig vara så goda att inte minst offentliga verksamheter genast borde se över lysrören i sina fastigheter.</span>
</p>
<p>
<span style="color:#212121">Kristdemokraterna vill därför ge regeringen i uppdrag att uppmana de statliga verksamheterna att anta Belysningsutmaningen och gå före i arbetet för en mer ekonomisk och miljövänlig energianvändning.</span>
</p>
<h1>
<a name="_Toc494905657"></a><a name="_Toc533168537"><span>10</span><span> Utvidga EU:s handelssystem med utsläppsrätter</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc494299549"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc494905657"></span></a>
</h1>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>EU:s mål för minskade växthusgasutsläpp och energieffektivisering spelar en central roll i arbetet mot miljöförstöring och klimatförändring. Kristdemokraterna har länge varit pådrivande för att utveckla handeln inom EU med utsläppsrätter (ETS – Emissions Trading System) som är ett kostnadseffektivt verktyg för att nå klimatmål. Vi anser att handelssystemet med utsläppsrätter bör utvidgas till att omfatta även den övriga transportsektorn samt andra samhällssektorer med stora utsläpp som ännu inte deltar i</span><span> </span><span>systemet.</span>
</p>
<p>
<span>De växthusgaser som i dag omfattas av ETS är koldioxid (CO</span><span style="font-size:8pt; vertical-align:sub">2</span><span>), lustgas (N</span><span style="font-size:8pt; vertical-align:sub">2</span><span>O) samt </span><span>perfluorkolväten (PFC). </span><span>I EU täcker ETS cirka 45 procent av de totala växthusgas</span><span>­</span><span>utsläppen. För Sverige är motsvarande siffra cirka 37 procent.</span><span> </span><span>Kristdemokraterna anser att alla växthusgaser bör omf</span><span>attas av EU:s handelssystem med </span><span>utsläppsrätter.</span>
</p>
<h1>
<a name="_Toc494299550"></a><a name="_Toc494905658"></a><a name="_Toc533168538"><span>11</span><span> Energisamarbetet i EU</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc494299550"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc494905658"></span></a>
</h1>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Vi kristdemokrater vill att EU:s energipolitik ska vara tillväxtfrämjande och långsiktigt hållbar. För detta måste energiförbrukningen i unionen effektiviseras och moderniseras. Medlemsstaterna bär själva ansvaret för att trygga sin energiförsörjning, liksom för att effektivisera och modernisera sitt energiutnyttjande. EU:s standarder och målsättningar spelar dock en viktig roll i att underlätta och uppmuntra frihandel med energi och bör därför utvecklas. På så sätt skulle det bli lättare för länder som Sverige, ett litet </span><span>exportberoende land med</span><span> en </span><span>i </span><span>princip koldioxidfri elproduktion, att bidra till minskat kolkraftsberoende i till exempel Danmark, Tyskland och Polen genom stärkt leverans</span><span>­</span><span>säkerhet av klimatneutral el. </span>
</p>
<p>
<span>Kristdemokratern</span><span>a ser därför mycket positivt på </span><span>utvecklingen av energiunionen för att upp</span><span>nå målen för en säker, hållbar, </span><span>konkurrenskraftig och ekonomiskt överkomlig ene</span><span>rgi för EU och dess medborgare. </span><span>Inte minst den ekonomiska aspekten behöver </span><span>därför beaktas i det gemensamma </span><span>arbetet, då begreppet ”energy poverty” etablerats i de </span><span>länder inom EU där man haft och </span><span>har finansiella problem och hög arbetslöshet. Det vi i </span><span>Sverige och Norden vant oss vid </span><span>de senaste åren, med låga elpriser, är det direkt motsatta i Grekland, Spanien och</span><span> </span><span>Portugal till exempel. Det finns ett direkt samband mellan trygg energiförsörjning och</span><span> </span><span>energifattigdom.</span>
</p>
<p>
<span>En trygg långsiktig energiförsörjning med balans mellan tillförsel och användnin</span><span>g </span><span>ökar förutsättningarna för att undvika att stora och pl</span><span>ötsliga prisökningar uppkommer, </span><span>vilket skulle kunna vara ett särskilt stort pro</span><span>blem för hushåll med begränsade </span><span>ekono</span><span>­</span><span>miska resurser.</span>
</p>
<p>
<span>Arbetet med att sammanlänka medlemsstaternas elnät måste därför for</span><span>tsätta</span><span> så att </span><span>överföringskapaciteten</span><span> stärks. Samtidigt bör EU underlätta för hushåll som producerar</span><span> </span><span>egen el, till exempel från sol och vindkraft</span><span>,</span><span> </span><span>att med goda</span><span> villkor kunna sälja in elen på </span><span>nationella och unionsgemensamma elnät.</span>
</p>
<p>
<span>Att kunna garantera en effektiv, modern och hållb</span><span>ar energiförsörjning inom EU är </span><span>dock inte enbart beroende av EU:s förmåga och vilja </span><span>på energiområdet. Lika lite som </span><span>Sverige är en ö i Europa, är EU det globalt. Det som ske</span><span>r i resten av världen, påverkar </span><span>också EU och Sverige. Under senare år har det blivit ty</span><span>dligt hur sårbar den europeiska </span><span>energisäkerheten kan bli då till exempel Ryssland försvårar</span><span> eller helt stryper tillförseln </span><span>av vissa råvaror och energislag till EU. En sådan beroe</span><span>nde</span><span>ställning äventyrar inte </span><span>enbart vår energiförsörjning och energisäkerhet, uta</span><span>n också våra säkerhetspolitiska </span><span>intressen. Därför bör EU uppmuntra medlemsstaterna</span><span>s egen utvinning, förädling och </span><span>produktion av råvaror och förnybara energisl</span><span>ag i syfte att undvika en sådan </span><span>beroendeställning</span>
</p>
<h1>
<a name="_Toc494299551"></a><a name="_Toc494905659"></a><a name="_Toc533168539"><span>12</span><span> Öka Sv</span><span>.</span><span>eriges klimatbistånd till utvecklingsländer</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc494299551"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc494905659"></span></a>
</h1>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Människans utsläpp av växthusgaser i atmosfären är en av vår tids största politiska utmaningar. Samarbete över gränserna är avgörande om en oacceptabel global temperaturökning ska kunna undvikas. När jordens medeltemperatur ökar drabbas utvecklingsländerna särskilt hårt av torka, jorderosion, översvämningar, par</span><span>asiter och</span><span> tropiska sjukdomar.</span>
</p>
<p>
<span>Vi har ett moraliskt ansvar att hjälpa och stötta de fat</span><span>tiga länderna på</span><span> väg mot en </span><span>hållbar utveckling. Den gröna klimatfonden</span><span> (GCF) startades för att hjälpa </span><span>utvecklings</span><span>­</span><span>länder att utvecklas på ett hållbart sätt. </span><span>Av fondens medel ska 50 procent användas för </span><span>anpassningsåtgärder och 50 procent till åtgärder för utsläppsminskning.</span>
</p>
<p>
<span>Minst 50 procent av andelen som går till anpass</span><span>ningsåtgärder ska gå till små ö</span><span>stater, de</span><span> </span><span>minst utvecklade länderna och Afrika, och resten til</span><span>l övriga utvecklingsländer. Det </span><span>krävs att de rikare länderna prioriterar att sät</span><span>ta in medel till fonden för att </span><span>utvecklingsländerna skall kunna bidra till de geme</span><span>nsamt överenskomna klimatmålen. </span>
</p>
<h2>
<a name="_Toc494299552"></a><a name="_Toc494905660"></a><a name="_Toc533168540"><span>12.1 FN:s globala hållbarhetsmål</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc494299552"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc494905660"></span></a>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Agenda 2030 – de av FN antagna m</span><span>ålen för global utveckling – handlar</span><span> d</span><span>et sjunde av de 17 målen om ”Hållbar energi för alla” vilket innebär</span><span> att säkerställa att alla har tillgång till tillförlitlig, hållbar och modern energi till en överkomlig kostnad.</span>
</p>
<p>
<span>Efterfrågan på energi väntas enligt International Energy Agency öka med 37 procent till 2040. Samtidigt lever en stor del av jordens befolkning utan tillgång till el och en än större andel har endast träkol som energiresurs för matlagning, vilket är ett stort miljö- och hälsoproblem</span><span>,</span><span> framförallt för kvinnor och flickor. Avsaknaden av el och hälso- och miljömässigt hållbara bränslen är en stor utmaning för fattigdomsbekämpning.</span>
</p>
<p>
<span>Senast 2030</span><span> ska bland annat </span><span>infrastrukturen</span><span> byggas ut</span><span> och</span><span> </span><span>tekniken</span><span> uppgraderas,</span><span> för att leverera moderna och hållbara energitjänster till alla i utvecklingsländerna, i synnerhet de minst utvecklade länderna och små önationer under utveckling.</span>
</p>
<p style="-aw-sdt-tag:CC_Underskrifter; -aw-sdt-title:CC_Underskrifter">
<span> </span>
</p>
<table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:100%">
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Penilla Gunther (KD)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic"> </span>
</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Jakob Forssmed (KD)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Robert Halef (KD)</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Aron Modig (KD)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Désirée Pethrus (KD)</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Caroline Szyber (KD)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Larry Söder (KD)</span>
</p>
</td>
</tr>
</table>
<p>
<span> </span>
</p>
<p>
<span> </span>
</p>
</div>
</div>
1Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabell 1 i motionen.AvslagAvslag2017/18:NU3NU2Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige aktivt ska arbeta för att uppnå såväl FN:s globala mål inom energiområdet som EU:s och Sveriges energi- och klimatmål och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2017/18:NU22NU3Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara helt klimatneutralt 2050 och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2017/18:MJU22MJU4Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda frågan om särskild finansiering för att bevara äldre inte längre brukade vattenverksamheter som kulturminnen och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2017/18:KrU7KrU5Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att länsstyrelsernas uppgifter vad gäller näringsverksamheter på landsbygden och den småskaliga vattenkraften inte bör ställas mot varandra utan samordnas för varaktiga lösningar och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2017/18:CU31CU6Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Energimyndigheten och Svenska kraftnät bör ges i uppdrag att se över säkerheten och risken att utsättas för angrepp på elnäten runt om i Sverige och vilken beredskap de lokala nätägarna ska kunna ha om det sker oförutsedda händelser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.AvslagAvslag2017/18:FöU7FöU7Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skattebefrielsen från koldioxidskatt för torv bör tas bort och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2017/18:FiU1FiU8Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att forskning inom såväl förnybara energislag som kärnteknik måste stödjas och utvecklas även i Sverige för att tillgodose nödvändig kompetensförsörjning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.AvslagAvslag2017/18:NU22NU9Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av fortsatt forskning på solceller, termisk solel och solbränslen och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2017/18:NU22NU10Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för att skynda på arbetet med källsortering av matavfall i kommunerna och därmed öka möjligheten för större produktion av biogas och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2017/18:MJU15MJU11Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att konsortiet bakom den planerade gasledningen Nord Stream 2 inte ska få använda svenskt territorium för bygget och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2017/18:UU11UU12Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att geotermisk energi som energislag behöver komma fram och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2017/18:NU22NU13Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en översyn av subventioner för alla energislag bör göras och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2017/18:NU22NU14Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera arbetet för att nå målet en fossilfri fordonsflotta 2030 och klimatneutralt Sverige 2050 och tillkännager detta för regeringen.Delvis bifallDelvis bifall2017/18:TU13TU15Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Energimyndigheten ska erbjuda energirådgivning till både privatpersoner och företag och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2017/18:NU22NU16Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppmana de statliga verksamheterna att anta Belysningsutmaningen och gå före i arbetet för en mer ekonomisk och miljövänlig energianvändning och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2017/18:NU22NU17Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör driva frågan om en gemensam laddstandard för elbilar inom EU och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2017/18:TU13TU18Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en omsättningsgräns för momsplikt bör sättas till 50 000 kronor och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2017/18:SkU11SkU19Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvidga handelssystemet för utsläppsrätter inom EU, EU ETS, så att det omfattar alla växthusgaser och vidgas till ett globalt handelssystem med gemensamt mål för minskade utsläpp och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2017/18:MJU22MJU20Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidhålla vikten av energiunionens syfte att säkerställa överkomlig, trygg och hållbar energi för EU och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2017/18:NU22NU21Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för frihandel på elområdet inom EU och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2017/18:NU9NU22Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att medlemsländernas elnät inom EU ska kunna sammanlänkas så att överföringskapaciteten stärks och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2017/18:NU9NU23Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om betydelsen av EU-ländernas oberoende av andra länder när det gäller energitillförsel och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2017/18:NU22NU24Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att både det kortsiktiga och det långsiktiga arbetet med elförsörjningen på Gotland bör utredas av Energimyndigheten och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2017/18:NU9NUINLInlämnad2017-10-05 15:59:03inträffat0behandlingGranskadGranskad2017-10-05 20:58:14inträffat0behandlingHÄNHänvisad2017-10-13 00:00:00inträffat0behandling0925451929216Penilla GuntherKD1undertecknare0982795248728Jakob ForssmedKD2undertecknare0285631067215Robert HalefKD3undertecknare0680329141121Aron ModigKD4undertecknare0860429409414Désirée PethrusKD5undertecknare0666958447826Caroline SzyberKD6undertecknare0992473266516Larry SöderKD7undertecknaremotkatMotionskategoriFristående motionH50237482018-12-21 15:14:59statustextstatustextÄrendet är avslutatH50237482018-06-21 12:41:35tilldelatTilldelatNäringsutskottetH50237482018-12-21 15:14:59H5023748av Penilla Gunther m.fl. (KD)mot_201718__3748.pdf169060pdfUtgiftsområde 21 Energihttps://data.riksdagen.se/fil/B461427D-47AB-47D4-A959-3FD4B4100EBBH5023748av Penilla Gunther m.fl. (KD)mot_201718__3748.docx97114docxUtgiftsområde 21 Energihttps://data.riksdagen.se/fil/E7F55D10-1198-4865-AAAD-B3D93D02148Dbehandlas_i2017/18:CU13H501CU13bet2017/18CU13Hushållning med mark- och vattenområdenbetBetänkandebehandlas_i2017/18:CU31H501CU31bet2017/18CU31Vattenmiljö och vattenkraft m.m.betBetänkandebehandlas_i2017/18:FiU1H501FiU1bet2017/18FiU1Statens budget 2018 RambeslutetbetBetänkandebehandlas_i2017/18:FöU7H501FöU7bet2017/18FöU7Civilt försvar och krisberedskapbetBetänkandebehandlas_i2017/18:KrU7H501KrU7bet2017/18KrU7KulturarvsfrågorbetBetänkandebehandlas_i2017/18:MJU14H501MJU14bet2017/18MJU14Avfall och kretsloppbetBetänkandebehandlas_i2017/18:MJU15H501MJU15bet2017/18MJU15Avfall och kretsloppbetBetänkandebehandlas_i2017/18:MJU22H501MJU22bet2017/18MJU22KlimatpolitikbetBetänkandebehandlas_i2017/18:MJU26H501MJU26bet2017/18MJU26KlimatpolitikbetBetänkandebehandlas_i2017/18:NU22H501NU22bet2017/18NU22Energipolitikens inriktningbetBetänkandebehandlas_i2017/18:NU3H501NU3bet2017/18NU3Utgiftsområde 21 EnergibetBetänkandebehandlas_i2017/18:NU9H501NU9bet2017/18NU9Vissa elmarknadsfrågorbetBetänkandebehandlas_i2017/18:SkU11H501SkU11bet2017/18SkU11MervärdesskattbetBetänkandebehandlas_i2017/18:TU13H501TU13bet2017/18TU13Fossiloberoende transporterbetBetänkandebehandlas_i2017/18:UU11H501UU11bet2017/18UU11SäkerhetspolitikbetBetänkande