4773588 H5023724 2017/18 3724 mot Kommittémotion mot Motion 2017/18:3724 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) Motion Motion - SkU 3724 0 2017-10-05 00:00:00 2018-11-07 14:58:27 2017-10-05 00:00:00 Effekter av regeringens skattepolitik av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) Klar html Filur ed4dbc6d-7cb3-4bb4-8d08-27713ab1e30b https://data.riksdagen.se/dokument/H5023724/text https://data.riksdagen.se/dokument/H5023724 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H5023724 <style></style><div class="pconf">Motion till riksdagen 2017/18:3724 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) <h1>Effekter av regeringens skattepolitik</h1> <hr class="sidhuvud_linje"/> <div class="Section1"> Förslag till riksdagsbeslut <ol type="1" style="margin:0pt; padding-left:0pt"> <li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra till regeringen att utvärdera effekterna av återinförandet av särskild löneskatt och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra till regeringen att utvärdera effekterna av avtrappat jobbskatteavdrag samt begränsad uppräkning av brytpunkt för statlig inkomstskatt och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra till regeringen att utvärdera effekterna av ROT- och RUT-avdragens förändring och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att effekterna av avskaffandet av skattereduktion för gåvor bör utvärderas och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra till regeringen att utvärdera samhällsekonomiska effekter av kemikalieskatten och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra till regeringen att utvärdera effekterna av den höjda biomomsen och tillkännager detta för regeringen. </li> </ol> <h1> <a name="MotionsStart"></a>Motivering </h1> Alliansregeringens ekonomiska politik var framgångsrik och ledde till att 300 000 fler fick ett jobb att gå till och att skatteintäkterna ökade med mer än 100 miljarder i fasta priser. Alliansregeringens ekonomiska politik förde Sverige genom finanskrisen bättre än de flesta andra länder. Skattepolitiken är central i den ekonomiska politiken och förändrar människors liv på ett direkt och märkbart sätt. Skattepolitiken kräver därför framförhållning och utförliga konsekvensanalyser innan ändringar genomförs. Detta är viktigt att ha i åtanke innan större förändringar genomförs som påverkar människors hushållsekonomi. I den helomvändning av skattepolitiken som regeringen genomför saknas fullgoda konsekvensanalyser. Enligt Konjunkturinstitutet riskerar regeringens åtgärder att förstärka problemen på svensk arbetsmarknad: Kombinationen av höjd skatt på arbete och ändrad inriktning på arbetsmarknadspolitiken och bidragssystemen bedöms försvaga återhämtningen på arbetsmarknaden. Vidare bedöms de skatteförslag som regeringen gått fram med inte innebära de budgetförstärkningar som regeringen har räknat med, eftersom de riskerar att minska drivkrafterna för arbete. Sveriges skattesystem sticker ut på flera sätt och det är viktigt att dessa avvikelser är väl motiverade. OECD pekar särskilt ut Sveriges marginalskatter som tillväxthämmande. Situationen är allvarlig och riskerar att påverka tillväxt, sysselsättning och offentliga finanser negativt i större utsträckning än vad regeringen väntar sig. Alliansen vill därför att regeringen noga utvärderar effekterna av sin skattepolitik. <h2> Särskild löneskatt </h2> Alliansregeringen avskaffade den särskilda löneskatten för personer över 65 år samt införde ett förhöjt jobbskatteavdrag för samma grupp. Förändringarna ledde till att det blev billigare att behålla och nyanställa äldre personer och mer lönsamt för den äldre själv att arbeta något eller några år ytterligare, samtidigt som sysselsättningsgraden ökade. Regeringen återinförde år 2016 den särskilda löneskatten för dem över 65 år. Löneskatten minskar företagens incitament att anställa äldre, samt minskar äldres drivkrafter att arbeta eftersom löneskatten delvis kommer övervältras på lönen och innebära utebliven löneökning alternativt lönesänkning. Löneskatten riskerar att tidigarelägga många människors utträde från arbetsmarknaden, trots det stora samhällsekonomiska behov som finns av att förlänga yrkeslivet. Riksdagen bör därför ge regeringen tillkänna att man bör utvärdera effekterna av återinförandet av särskild löneskatt för äldre. <h2> Marginalskatter </h2> Regeringen har höjt inkomstskatten för närmare en och en halv miljon löntagare. Jobbskatteavdraget har trappats av och breda grupper har fått höjd statlig inkomstskatt genom förändringar i uppräkningen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Sedan förra årsskiftet har Sverige därför nu världens högsta marginalskatter. Marginalskatterna har en negativ påverkan på bland annat utbildning, entreprenörskap och antalet arbetade timmar. I konkurrens om kvalificerad arbetskraft med andra länder riskerar höga marginalskatter att försvåra för framväxten av fler jobb och företag i Sverige. Med ökade marginalskatter lönar det sig sämre för den enskilda att investera i högre utbildning och att starta företag i Sverige. Regeringen räknar med att världens högsta marginalskatt ska ge ett tillskott i statskassan. Risken är dock att det snarare får motsatt effekt. När incitamenten till att arbeta försvagas tenderar människor att jobba mindre. När det lönar sig sämre att anstränga sig för att skaffa en högre utbildning tenderar färre människor att tycka att det är mödan värt. Detta framhåller också Finanspolitiska rådet i sin rapport för 2016. Enligt rådets beräkningar leder de höjda skatterna inte till någon förstärkning av de offentliga finanserna överhuvudtaget. På sikt riskerar regeringens beräkningar av inkomstförstärkningar därför att leda till hål i statens budget. Vi vill därför att regeringen utvärderar effekterna av höjda marginalskatter. <h2> RUT- och ROT-avdragen </h2> RUT- och ROT-avdragen har varit träffsäkra reformer för att skapa fler vägar in på arbetsmarknaden och till att skapa nya jobb. De har också bidragit till att öka förtroendet för skattesystemet genom att göra svarta jobb vita. RUT-reformen, som infördes av Alliansen, har därutöver gett fler möjlighet att få hjälp i hemmet och underlättat människors livspussel. Det finns fortsatt stora behov av att underlätta framväxten av jobb i tjänstesektorn utan krav på högre utbildning. Denna typ av tjänster är en viktig väg in till det första jobbet. För att fler enkla jobb ska växa fram vill Alliansen bredda RUT-avdraget till fler tjänster och tredubbla taket i RUT-avdraget. Samtidigt vill vi se över införandet av ett bredare HEM-avdrag för personer över 70 år, där fler eller alla enklare tjänster i hemmet berättigar till skattereduktion. Flera instanser är kritiska till förändringarna av skattereduktionen för RUT- och ROT-tjänster. Exempelvis Arbetsförmedlingen anser att regeringen underskattar de negativa sysselsättningseffekter som förändringen av ROT-avdraget leder till och att förändringarna i RUT-avdraget bör vägas mot att personer som står långt från arbetsmarknaden riskerar att hamna i långtidsarbetslöshet. Vi vill att regeringen noga utvärderar effekterna av de förändringar som genomförts avseende såväl RUT- som ROT-avdraget och hur de påverkar sysselsättningen. <h2> Skattereduktion för gåvor </h2> 1 januari 2012 införde den dåvarande alliansregeringen en avdragsrätt för gåvor till välgörande ändamål. Syftet var att stimulera den ideella sektorn och öka dess möjligheter att långsiktigt och stadigvarande samla in medel till de som behöver det allra mest. Möjligheten att donera pengar och då få göra ett skatteavdrag användes årligen av närmare 800 000 personer. Civilsamhället bör utgöra samhällets ryggrad. Systemet med avdragsrätt för gåvor till vissa ideella organisationer innebar att den som gav pengar till exempelvis hjälpverksamhet eller forskning kunde göra ett skatteavdrag för detta. Bakgrunden till avdragsrätten var att pengar som används för att stödja det civila samhället inte ska beskattas lika hårt som övrigt kapital. Redan första året då skattereduktionen för gåvor till den ideella sektorn infördes skedde en markant ökning av den genomsnittliga gåvan. Vi beklagar att regeringen har rivit upp reduktionen, eftersom den riskerar att försvaga det civila samhället. Vi vill därför att regeringen utvärderar effekterna av att skattereduktionen avskaffats. <h2> Kemikalieskatt </h2> Den 1 april 2017 trädde reglerna om kemikalieskatten i kraft. Syftet med skatten är framförallt att begränsa användandet av flamskyddsmedel i vitvaror. Det är angeläget att minska och rentav förbjuda vissa kemikalier. Samtidigt ställer det stora krav på utformning för att miljöskatter ska träffa rätt. Vad gäller den införda kemikalieskatten finns det en osäkerhet kring miljöeffekterna av skattens införande då skatten endast belastar varor som köps i Sverige. Vidare har berörda remissinstanser såsom Elektronikbranschen, Teknikföretagen och Skatteverket uttryckt oro för möjligheten att kringgå skatten. Innovations- och Kemiindustrierna i Sverige uppger att reglerna riskerar att vara oproportionerligt komplexa och innebära en rättsosäkerhet. Denna osäkerhet riskerar att kraftigt öka de administrativa kostnaderna för företag. För att skatten ska få önskade effekter är det avgörande att skatten inte styr om till köp av vitvaror från utlandet. Regeringen bör därför efter en tid utvärdera effekterna av kemikalieskatten för återförsäljare, miljön och konsumenter. <h2> Biomomsen </h2> År 2017 höjdes momsen för biografer från 6 procent till 25 procent. Skattehöjningen innebär en kraftig kostnadsökning för en redan ansträngd bransch. Flera biografer på landsbygden riskerar att läggas ner, vilket riskerar att minska tillgängligheten till kultur på landsbygden ytterligare. Regeringen bör efter en tid utvärdera effekterna av skattehöjningen på branschen, tillgängligheten till biografer och prisutvecklingen.     <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:100%"> <tr> <td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%"> Per Åsling (C) </td> <td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">   </td> </tr> <tr> <td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%"> Maria Malmer Stenergard (M) </td> <td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%"> Mathias Sundin (L) </td> </tr> <tr> <td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%"> Larry Söder (KD) </td> <td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">   </td> </tr> </table>   </div> </div> 1 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra till regeringen att utvärdera effekterna av återinförandet av särskild löneskatt och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2017/18:SkU8 SkU 2 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra till regeringen att utvärdera effekterna av avtrappat jobbskatteavdrag samt begränsad uppräkning av brytpunkt för statlig inkomstskatt och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2017/18:SkU8 SkU 3 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra till regeringen att utvärdera effekterna av ROT- och RUT-avdragens förändring och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2017/18:SkU8 SkU 4 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att effekterna av avskaffandet av skattereduktion för gåvor bör utvärderas och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2017/18:SkU8 SkU 5 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra till regeringen att utvärdera samhällsekonomiska effekter av kemikalieskatten och tillkännager detta för regeringen. Bifall Bifall 2017/18:SkU10 SkU 6 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra till regeringen att utvärdera effekterna av den höjda biomomsen och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2017/18:SkU11 SkU INL Inlämnad 2017-10-05 15:39:21 inträffat 0 behandling Granskad Granskad 2017-10-05 17:25:15 inträffat 0 behandling HÄN Hänvisad 2017-10-13 00:00:00 inträffat 0 behandling 0679228585116 Per Åsling C 1 undertecknare 0572788110724 Maria Malmer Stenergard M 2 undertecknare 0456066032422 Mathias Sundin L 3 undertecknare 0992473266516 Larry Söder KD 4 undertecknare motkat Motionskategori Fristående motion H5023724 2018-11-07 14:57:27 statustext statustext Ärendet är avslutat H5023724 2018-04-20 12:14:29 tilldelat Tilldelat Skatteutskottet H5023724 2018-11-07 14:57:27 H5023724 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) mot_201718__3724.pdf 87095 pdf Effekter av regeringens skattepolitik https://data.riksdagen.se/fil/CC020504-3D2E-48F8-875B-A291E39C2B81 H5023724 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) mot_201718__3724.docx 60858 docx Effekter av regeringens skattepolitik https://data.riksdagen.se/fil/2C5F30A2-CF9F-4873-9CFA-17EFA39FA88C behandlas_i 2017/18:SkU10 H501SkU10 bet 2017/18 SkU10 Punktskatter bet Betänkande behandlas_i 2017/18:SkU11 H501SkU11 bet 2017/18 SkU11 Mervärdesskatt bet Betänkande behandlas_i 2017/18:SkU8 H501SkU8 bet 2017/18 SkU8 Inkomstskatt bet Betänkande