4772723H50229422017/182942motKommittémotionmotMotion 2017/18:2942 av Maj Karlsson m.fl. (V)MotionMotionV201SoU294202017-10-05 00:00:002018-10-16 13:26:412017-10-05 00:00:00Rättigheter för människor med funktionsnedsättningav Maj Karlsson m.fl. (V)KlarhtmlFilur7da757d1-a6eb-4cc7-8f80-809e90d418bahttps://data.riksdagen.se/dokument/H5022942/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/H5022942https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H5022942
<style><!--
/********************************************************************************************************/
/* Styles for D:\Logs\DocumentConverter\\Output_0e4c86d7-7f9b-4592-a5ab-5c2022563bfd\HTML\Dokument.html */
/* Generated by Aspose.Words for .NET 15.3.0.0 */
/********************************************************************************************************/
@page Section1 { size:595.3pt 841.9pt; margin:35.45pt 85.05pt }
div.Section1 { page:Section1 }
div.pconf body { t-i:17pt; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em }
div.pconf h1, h2, h3, h4, h5, h6, p { margin:0pt }
div.pconf li, table { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt }
div.pconf h1 { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em; font-weight:normal }
div.pconf h2 { margin-top:30pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:normal }
div.pconf h3 { margin-top:18pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
div.pconf h4 { margin-top:18pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
div.pconf h5 { margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold; font-style:normal }
div.pconf h6 { margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.Heading7 { margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.Heading8 { margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.Heading9 { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.BalloonText { margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:normal; font-family:'Segoe UI'; font-size: 0.90em }
.Beteckning { margin-top:18pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:auto; page-break-after:auto; line-height:19.5pt; font-size: 1.05em }
.BlockText, .Inramatstycke { margin-right:56.7pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:nojustify; line-height:15pt; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-bottom-color:#000000; padding-top:10pt; padding-right:10pt; padding-left:10pt; padding-bottom:10pt; font-size: 0.90em; font-style:italic }
.Citaticitat { margin-top:7.5pt; margin-left:34pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.Citaticitatmedindrag { margin-top:0pt; margin-left:34pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:17pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.Citatmedindrag { margin-top:0pt; margin-left:17pt; margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.CommentSubject { margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:normal; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.CommentText { margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.FSHTitel, .Dokumentrubrik { margin-top:4pt; margin-bottom:4pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:20pt; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-bottom-color:#000000; padding-bottom:3pt; font-size: 1.05em }
.FSHLogo { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.FSHNormL { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; border-top-style:solid; border-top-width:1.5pt; border-top-color:#000000; padding-top:3pt; font-size: 0.90em }
.FSHNormal { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.FSHNormalS5 { margin-top:11.5pt; margin-bottom:26pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-size: 0.95em; font-weight:bold }
.FSHRub1, .Rubrik1S5 { margin-top:135pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:16pt; font-size: 1.00em }
.FSHRub2, .Rubrik1A4 { margin-top:50pt; margin-bottom:5pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:24pt; font-size: 1.05em }
.Footer { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.FootnoteText { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.Yrkandehnv, .Frslagspunkthnv { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-size: 0.90em }
.Frslagsrubrik { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Frslagstext, .Hemstlatt, .Yrkande { margin-top:4pt; margin-left:19.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:-19.85pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.Header { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5H { margin-top:6pt; margin-right:2.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:8pt; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5Hrad2 { margin-top:0pt; margin-right:2.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:10pt; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5V { margin-top:6pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:left; line-height:8pt; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5Vrad2 { margin-top:0pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:left; line-height:10pt; font-size: 0.90em }
.KantrubrikH { margin-top:4pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.KantrubrikV { margin-top:4pt; margin-left:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.Klla { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.Lagtext { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.Lagtextindrag { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.Lagtextrubrik { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em; font-style:italic; letter-spacing:1pt }
.List { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListBullet, .PunktlistaBomb { margin-top:4pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-14.2pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListNumber, .PunktlistaNummer { margin-top:4pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-14.2pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListParagraph { margin-left:36pt; margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListaGemener { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListaLinje { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListaNummer { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListaPunkt { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.MotionTIllRiksdagen { margin-top:18pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-size: 1.05em }
.Motionr { margin-top:14pt; margin-bottom:31.5pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt; font-size: 1.00em; font-weight:bold; font-style:normal }
.NormalIndent { margin-left:65.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.Normalutanindragellerluft { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.Normal00 { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalA4fot { margin-top:12pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalA4sidnr { margin-top:4pt; margin-bottom:12pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalS5sidnrH { margin-top:4pt; margin-right:2.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalS5sidnrV { margin-top:4pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:left; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.PlainText { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em }
.Strecklista, .PunktlistaTankstreck { margin-top:4pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-14.2pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.Quote { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.R1 { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.R2 { margin-top:30pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em }
.R3 { margin-top:18pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.Rubrik1numrerat { margin-top:41pt; margin-left:17pt; margin-bottom:0pt; t-i:-17pt; page-break-inside:auto; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Rubrik2numrerat { margin-top:30pt; margin-left:25.5pt; margin-bottom:0pt; t-i:-25.5pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em }
.Rubrik3numrerat { margin-top:18pt; margin-left:28.35pt; margin-bottom:0pt; t-i:-28.35pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.Rubrik4numrerat { margin-top:18pt; margin-left:36.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:-36.85pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.RubrikFrslagTIllRiksdagsbeslut { margin-top:41pt; margin-bottom:15pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.RubrikInnehllsf { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.RubrikSammanf { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Salutation { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Streckkod { margin-top:12pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-family:IDAutomationHC39S; font-size: 1.00em }
.Subtitle { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.TOC1 { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC2 { margin-top:4pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC3 { margin-top:4pt; margin-left:28.35pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC4 { margin-top:4pt; margin-left:42.55pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC5 { margin-top:4pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC6 { margin-top:4pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC7 { margin-top:15pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.TOC8 { margin-top:15pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.TOC9 { margin-top:15pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.TOCHeading { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Tabellunderrubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.Tabellrubrik { margin-top:7.5pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.Title { margin-top:41pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Underskriftdatum { margin-top:24pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt; font-size: 0.90em; font-style:normal }
.Underskrifter { margin-top:15pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt; font-size: 0.90em; font-style:italic }
span.BallongtextChar { font-family:'Segoe UI'; font-size: 0.90em }
span.BeteckningChar { font-size:19.5pt }
span.CommentReference { font-size:8pt }
span.FSHRub2Char, span.Rubrik1A4Char { font-size:24pt }
span.FotnotstextChar { font-size:10pt }
span.InledningChar { font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
span.IntenseReference { font-weight:normal; font-style:normal; font-variant:normal; text-decoration:none; text-transform:none; letter-spacing:0pt; vertical-align:0pt; color:#000000; display:inline }
span.KommentarerChar { font-size:10pt }
span.KommentarsmneChar { font-size:10pt; font-weight:bold }
span.MotionTIllRiksdagenChar { font-size:19.5pt }
span.OformateradtextChar { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em }
span.PlaceholderText { color:#f4b083 }
span.Rubrik1Char { font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
span.Rubrik2Char { font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
span.Rubrik3Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik4Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-style:italic }
span.Rubrik5Char { font-family:'Verdana'; font-weight:bold }
span.Rubrik6Char { font-family:'Verdana'; font-style:italic }
span.Rubrik7Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik8Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik9Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.RubrikChar { font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
span.SidfotChar { font-size:11.5pt }
span.UnderrubrikChar { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.TableGrid { }
.pconf{width: 450px;margin-left:5px;overflow:visable;font-family:Verdana, Geneva, sans-serif;}
.sidhuvud_publikation, .sidhuvud_beteckning{font-size:133%}
.MotionarLista {font-size:122%}
--></style><div class="pconf"><span class="sidhuvud_publikation">Motion till riksdagen</span><br/>
<span class="sidhuvud_beteckning">2017/18:2942</span><br/>
<span class="MotionarLista">av Maj Karlsson m.fl. (V)</span><br/>
<h1>Rättigheter för människor med funktionsnedsättning</h1>
<hr class="sidhuvud_linje"/>
<div class="Section1">
<p class="Rubrik1numrerat" style="margin-left:17pt; t-i:-17pt">
<span>1</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><span>Förslag till riksdagsbeslut</span>
</p>
<ol type="1" style="margin:0pt; padding-left:0pt">
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör presentera ett tilläggsdirektiv till den pågående LSS-utredningen som innebär att grundintentionen i lagen säkras samt att besparingskraven dras tillbaka och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag som innebär att hjälpmedelsförskrivningen ska bli likvärdig, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ som tar fasta på behovet av kompetensutveckling inom kommunens funktionshinder</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">s</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">omsorg, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utvärdera hur diskrimineringslagen efterlevs med avseende på funktionsnedsättning som diskrimineringsgrund och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
</ol>
<p class="Rubrik1numrerat" style="margin-left:17pt; t-i:-17pt">
<span>2</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="MotionsStart"></a><span style="-aw-sdt-tag:CC_Motivering_Rubrik; -aw-sdt-title:CC_Motivering_Rubrik">Inledning</span><span style="-aw-sdt-tag:CC_Motivering_Rubrik; -aw-sdt-title:CC_Motivering_Rubrik"> </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Målet för funktionshinderspolitiken måste vara ett samhälle som gör det möjligt för människor med funktionsnedsättning att vara fullt delaktiga i samhällslivet på lika villkor som andra. Människors lika värde är en grundläggande utgångspunkt och alla människor har kunskaper, förmågor och erfarenheter som är viktiga för samhället. Därför måste </span><span>också </span><span>samhället </span><span>ut</span><span>formas på ett sådant sätt att alla kan medverka i utvecklingen och nå full delaktighet</span><span>.</span>
</p>
<p class="Rubrik1numrerat" style="margin-left:17pt; t-i:-17pt">
<span>3</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><span>Personlig assistans – en reform att slå vakt om</span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>I FN-konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning fastslås rätt till självbestämmande och rätten att kunna delta i samhället. Personlig assistans är en av de serviceformer som FN-konventionen beskriver som en rättighet. En av grundtankarna med personlig assistans är att personer med funktionsnedsättning ska ha samma möjligheter som personer utan funktionsnedsättning att få leva det liv som de vill leva. Personlig assistans har förbättrat livskvaliteten enormt för många och är en av de viktigaste jämlikhetsreformerna i Sveriges historia. </span>
</p>
<p>
<span>Målet med service som personlig assistans är inkludering och deltagande i samhället. Det handlar alltså om en rättighet som sträcker sig långt utöver rätten att få hjälp med dusch, påklädning och andra liknande sysslor. Det handlar om en rätt till personlig assistans som skapar full delaktighet – med andra ord rätt till medborgarskap. </span>
</p>
<p>
<span>FN-konventionens rättighet till service hör till de s.k. ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. </span><span>Dessa</span><span> rättigheter </span><span>är inte </span><span>absolut</span><span>a</span><span>, </span><span>m</span><span>en </span><span>konventionsstaterna </span><span>åtar sig att </span><span>vidta åtgärder och till fullo utnyttja sina tillgängliga resurser. Sverige har alltså ett ansvar att använda våra gemensamma resurser för att se till att</span><span> rättigheterna blir verklighet.</span>
</p>
<p class="Rubrik2numrerat" style="margin-left:25.5pt; t-i:-25.5pt">
<span>3.1</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><span>Människors behov måste stå i fokus</span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Utöver att vara en frihetsreform så är assistansersättningen också en </span><span>samhälls</span><span>­</span><span>ekonomiskt kostnadseffektiv insats som</span><span> borde utökas till fler personer. Detta konstateras i </span><span>en rapport </span><span>från Socialstyrelsen </span><span>om assistansersättningens samhälls</span><span>­</span><span>ekonomiska effekter (Soc</span><span>ialstyrelsen, 2008-131-27)</span><span>.</span><span> </span><span>I en ny rapport</span><span>,</span><span> </span><span>Den personliga assist</span><span>ansens alternativkostnader 2017,</span><span> bekräftas detta av </span><span>Hans Knutss</span><span>on, lektor vid Ekonomihögskolan vid</span><span> Lunds universitet</span><span>. Han har </span><span>dragit två slutsatser:</span><span> dels att det kostar mycket pengar att ge </span><span>stöd till funktion</span><span>shindrade, oavsett hur det görs, och</span><span> </span><span>d</span><span>els att det är lätt att föreslå lösningar som är billigare, men som har sämre kvalitet. </span>
</p>
<p>
<span>T</span><span>rots detta har en alltför stor del av </span><span>debatten om personlig assistans </span><span>handlat</span><span> om att spara pengar. Det har resulterat i snävare bedömningar av rätten till assistans, integritetskränkande utfrågningar och övervakning. Den personliga assistansen ska förstås inte vara ett slöseri med pengar, men för Vänsterpartiet är inte kostnads</span><span>­</span><span>dämpning en principi</span><span>ell utgångspunkt i sammanhanget. Rätten för alla människor, inte bara några få,</span><span> att få sina mänskliga rättigheter</span><span> tillgodosedda ska stå i fokus.</span>
</p>
<p class="Rubrik2numrerat" style="margin-left:25.5pt; t-i:-25.5pt">
<span>3.2</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><span>Höjd assistansers</span><span>ättning</span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Branschen personlig assistans är speciell eftersom nivån på intäkterna sätts av staten men lönen för personliga assistenter regleras i avtal på arbetsmarknaden. Vänsterpartiet har i budgetförhandlingar med regeringen medverkat till en uppräkning av schablon</span><span>­</span><span>beloppet för assistansersättningen med 1,5 procent (4,4 kronor) per år de kommande tre åren. Detta ska jämföras med dagens 1,05 procent (3 kronor). På så sätt skapas förutsättningar för en förbättrad kvalitet både för dem som behöver personlig assistans och för dem som arbetar som personliga assistenter. </span>
</p>
<p>
<span>Vänsterpartiets förhoppning är att förhandlingarna mellan arbetsmarknadens parter kan leda till förbättrade löner och arbetsvillkor då behovet av detta är stort. Exempelvis är det viktigt att assistansberättigade med stora behov av särskild kompetens i sin assistans kan få lättare att behålla den, att ingångslönerna kan bli högre, att det blir lättare att rekrytera assistenter, att personalomsättningen minskar och att resurs</span><span>erna till utbildningar kan öka.</span>
</p>
<p class="Rubrik2numrerat" style="margin-left:25.5pt; t-i:-25.5pt">
<span>3.3</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><span>Slopa regeringens ensidiga kostnadsfokus</span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>U</span><span>nder </span><span>den här </span><span>mandatperioden </span><span>har vi fått bevittna</span><span> hur regeringen gått till angrepp mot assistansreformen. I</span><span> </span><span>stället för att stoppa den </span><span>restriktiva </span><span>utveckling som </span><span>den borgerliga regeringen bidrog till</span><span> </span><span>har den socialdemokratiskt ledda regeringen</span><span> valt att gå än</span><span>nu</span><span> längre</span><span>,</span><span> t.ex. genom skärpta skrivningar i regleringsbrevet till Försäkringskassan</span><span>.</span>
</p>
<p>
<span>Sedan 2009 har tre</span><span> </span><span>olika </span><span>domar begränsat rätten till assistansersättning. </span><span>Det handlar i korthet om att </span><span>bara integritetsnära delar av grundläggande behov räknas som grund </span><span>för assistansersättning, a</span><span>tt det femte grundläggande behovet </span><span>(</span><span>annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade</span><span>) </span><span>bara </span><span>ska </span><span>beviljas vid psykisk funktionsnedsättning</span><span> och a</span><span>tt egenvård inte räknas som grundläggan</span><span>de behov</span><span>. </span><span>Sammantaget </span><span>har </span><span>detta fått </span><span>o</span><span>rimliga ko</span><span>nsekvenser som drabbar såväl de</span><span> som har behov av</span><span> assistans och deras anhöriga, men varken den förra eller den nuvarande regeringen har </span><span>ingripit mot domarnas effekter.</span>
</p>
<p>
<span>På fem år har andelen avslag på nyansökningar om assistansersättning ökat med en tredjedel. Förra året var det så mycket som 79 procent som fick avslag, enligt Försäkringskassan. </span><span>Under januari 2017 var det </span><span>88 </span><span>procent</span><span> av de</span><span>m</span><span> som sökte assistansersättning </span><span>som fick avslag</span><span>. </span><span>Förutom ovan nämnda domar så har sannolikt </span><span>regeringens reglerin</span><span>gsbrev till Försäkringskassan spelat </span><span>roll för den här utvecklingen. I regeringens uppdrag till myndigheten fanns </span><span>förra året </span><span>en skrivning om att ”</span><span>verka för att bryta utveckli</span><span>ngen av antalet assistanstimmar”</span><span>. </span><span>Vi i Vänsterpartiet ansåg att den nya skrivningen i regleringsbrevet i princip innebar att lagstiftarens avsikt frångicks och att gällande lagstiftning sattes ur spel. Av den anledningen tog vi initiativ till ett s.k. utskottsinitiativ för att tvinga regeringen att ändra skrivningen. De hårda påtryckningarna från allmänheten och politiken tvingade regeringen att formulera om reg</span><span>l</span><span>eringsbrevet för 2017. Nu är formuleringen ersatt av en skrivning om att Försäkringskassan ska </span><span>”</span><span>motverka överutnyttjande och brottsligt nyttjande med ett särskilt fokus </span><span>på </span><span>den ökande timutvecklingen”.</span>
</p>
<p>
<span>Vänsterpartiets uppfattning är </span><span>att skrivningen</span><span>, liksom regeringen</span><span>s</span><span> fokus i övrigt, fortsatt ligger </span><span>allt</span><span>för mycket på att </span><span>dämpa </span><span>kostnader</span><span> utan att orsa</span><span>k</span><span>erna till </span><span>att </span><span>kostnadsökningarna i assistansersättningen är fastslagna</span><span>. Vi </span><span>menar att</span><span> regeringen </span><span>bör frångå sitt kos</span><span>tn</span><span>adsfokus och i</span><span> </span><span>stället utgå i</span><span>från människors faktiska behov.</span>
</p>
<p>
<span>Vänsterpartiet har sedan många år krävt en översyn av LSS </span><span>i vilken de ovan nämnda domarna </span><span>ska ses över och lagtexten förtydligas så att lagen lever upp till det som är </span><span>dess grundintention. Rege</span><span>ringen tillsatte </span><span>en utredning vars fokus kom att ligga på </span><span>assistansens kostnader i</span><span> </span><span>stället för att se LSS so</span><span>m den rättighetslagstiftning den</span><span> ska vara. Mot bakgrund av detta bör regeringen skyndsamt</span><span> presentera </span><span>ett </span><span>tilläggsdirektiv </span><span>till den pågående LSS-utredningen </span><span>som </span><span>innebär att </span><span>grundintentio</span><span>nen i lagen säkras och att </span><span>utredningen</span><span>s b</span><span>esparingskrav dras tillbaka.</span><span> </span><span>Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<p class="Rubrik2numrerat" style="margin-left:25.5pt; t-i:-25.5pt">
<span>3.4</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><span>Den pågående LSS-utredningen</span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Även om V</span><span>änsterpartiet har en övergripande kritik mot LSS-utredningens ensidiga besparingsfokus och avsaknaden av förslag för att säkra LSS som en rättighetslagstiftning så finns det delar </span><span>i utre</span><span>dningen som är viktiga och bra.</span>
</p>
<p class="Rubrik3numrerat" style="margin-left:28.35pt; t-i:-28.35pt">
<span>3.4.1</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">  </span><span>Daglig verksamhet</span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>En fråga som Vänsterpartiet motionerat om vid ett flertal tillfällen gäller behovet av att utreda och föreslå hur </span><span>daglig verksamhet och sysselsättning</span><span> kan utvecklas. </span><span>Daglig verksamhet är den vanligaste insatsen i LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Den som inte har rätt till daglig verksamhet enligt LSS kan ansöka om sysselsät</span><span>tning enligt socialtjänstlagen.</span>
</p>
<p>
<span>I Socialstyrelsens forskningsöversikt Bostad med särskild service och daglig verksamhet konstateras att till skillnad mot tidigare generationer med funktionsnedsättningar har den unga generationen vuxit upp i ett samhälle präglat av delaktighet och integration. Den s.k. integrationsgenerationen är ingen homogen grupp. Här finns både unga som gått i särskola och unga som tillbringat skoltiden i den ordinarie skolan och först senare kommit i kontakt med kommunens insatser till personer med funktionsnedsättning. Framför</span><span> </span><span>allt i den senare gruppen finns en del personer som inte är intresserade av dessa insatser. Anledningen är att de inte vill bli klassificerade som </span><span>funktions</span><span>nedsatta</span><span> eller inte finner att samhällets stöd passar dem, trots att de har svårt att klara sig</span><span> och riskerar att råka illa ut.</span>
</p>
<p>
<span>Även när det gäller personer med psykiska funktionsnedsättningar ser forskarna en tydlig generationsväxling. Verksamheter som är utvecklade för den äldre generationen, ofta med tidigare institutionserfarenhet och många med skador till följd av läkemedel, passar inte en yngre generat</span><span>ion med andra förväntningar.</span>
</p>
<p>
<span>Det måste vara möjligt att pröva på olika former av daglig verksamhet och att få välja den dagliga verksamhet man själv är intresserad av och att kunna gå vidare till en annan daglig verksamhet. Det måste också utvecklas former för människor att gå vidare till jobb. I</span><span> </span><span>dag hänvisas många människor till daglig verksamhet eller sysselsättning och blir fast där. Fler måste få arbete med t.ex. lönebidrag och möjlighet till stöd och handledning. Med ett aktivt arbete gentemot möjliga arbetsgivare och med ett individuellt utformat kontinuerligt stöd från kommunerna skulle många fler kunna gå vidare till arbete med lön. </span><span>Vänsterpartiet menar mot bakgrund av ovanstående att f</span><span>ormerna för den dagliga verksamheten behöver moderniseras och utvecklas. </span><span>Därför ser vi fram emot att ta del av den pågående LSS-utredninge</span><span>ns kommande förslag på området.</span>
</p>
<p class="Rubrik3numrerat" style="margin-left:28.35pt; t-i:-28.35pt">
<span>3.4.2</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">  </span><span>Likvärdig hjälpmedelsförskrivning</span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Det är i många fall helt avgörande för livskvalitet och delaktighet i samhället för en person med funktionsnedsättning att de hjälpmedel som behövs tillhandahålls. Kostnaderna för hjälpmedel överdrivs ofta om man ser till de positiva effekter de har för hälsa och livskvalitet samt de ekonomiska vinster samhället faktiskt gör när hjälpmedlen bidrar till självständighet och självbestämmande. Om hjälpmedlet hjälper någon till arbete sparas statens kostnader för hjälpmedlen in på bara et</span><span>t år, samtidigt som den enskilda</span><span> individen förstås får en avsevärt bättre ekonomi och höjd livskvalitet.</span>
</p>
<p>
<span>Trots hjälpmedlens positiva effekter har regelverken snävats åt runt</span><span> </span><span>om i landet. Förskrivningen har blivit mer restriktiv, hjälpmedel har försvunnit ur sortimentet och kostnader har lagts över på individen. Vilka hjälpmedel man har möjlighet att få och vilka kostnader</span><span> detta innebär för den enskilde</span><span> varierar mycket över landet. Förutom regionala skillnader finns det skillnader mellan hur människor med olika hälsotillstånd upplever sig delaktiga i beslut kring hjälpmedelsförskrivning. Därutöver konstaterar Socialstyrelsen att f</span><span>ler asylsökande och nyanlända än tidigare får stöd från socialtjänstens verksamheter för personer med funktionsnedsättning. Inom habiliterings- och hjälpmedelsverksamheter har </span><span>exempelvis </span><span>behov</span><span>et</span><span> av tolk ökat</span><span> och v</span><span>issa verksamheter lyfter behov av kompetensutveckling</span><span> t.ex. avseende </span><span>funktionsned</span><span>­</span><span>sättningar som</span><span> tidigare inte varit så </span><span>vanligt </span><span>förekommande</span><span>.</span>
</p>
<p>
<span>Ett av de allvarligaste problemen på hjälpmedelsområdet är att det är svårt att hitta information om vilka hjälpmedel som finns och vart man ska vända sig för att få dem. Ett hjälpmedel som behövs för den dagliga livsföringen, ett s.k. personligt hjälpmedel, ska sökas hos landstinget. Försäkringskassan ansvarar för de hjälpmedel som behövs i arbetet. Vidare ansvarar kommunen för bostadsanpassning när hjälpmedel behövs i hemmet. Olika typer av hjälpmedel omges av olika regelsystem. En förskrivare av hjälpmedel ser inte till helheten i en persons livssituation utan enbart till det kompetensområde som finns på den egna myndigheten. Ett exempel på det är att hjälpmedel som förskrivits för arbetet inte självklart får användas på fritiden. Det kan vara ett hörselhjälpmedel som utprovats för en arbetssituation. Att det då krävs en ansökan om ytterligare ett hörselhjälpmedel för fritiden framstår som helt onödig byråkrati som leder till ökade kostnader för både samhället och den enskilde. </span>
</p>
<p>
<span>En viktig del av lösningen på dessa problem är att samordna hjälpmedelsförskrivningen under en huvudman. Detta föreslogs bl.a. av den s.k. FunkA-utredningen, som föreslog att ansvaret ska läggas hos Arbetsförmedlingen, Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villko</span><span>r (SOU 2012:92</span><span>). Utredningen ville också att Arbetsförmedlingen ska få </span><span>i </span><span>uppdrag att ta fram en strategi för utveckling av insatsen arbetshjälpmedel, med en plan för hur man säkerställer god kompetens, utveckling av hjälpmedel samt arbetsplatsanpassninga</span><span>r för dem som har störst behov.</span>
</p>
<p>
<span>D</span><span>et är </span><span>mycket </span><span>angeläget att komma till rätta med dessa problem</span><span>. D</span><span>ärför är det bra att utredningen om LSS också utreder frågan om hjälpmedelsförskrivning. Vänsterpartiets syn är</span><span> </span><span>att staten bör ta ett större ansvar än i dag för att förskrivningen av hjälpmedel ska fungera bättre och bli mer likvärdig över landet. </span><span>R</span><span>egeringen </span><span>bör </span><span>återkomma med förslag som innebär att hjälpmedelsförskrivningen ska bli likvärdig. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<p class="Rubrik3numrerat" style="margin-left:28.35pt; t-i:-28.35pt">
<span>3.4.3</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">  </span><span>Statligt huvudmann</span><span>askap för personlig assistans</span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Huvudmannaskapet för personlig assistans är i</span><span> </span><span>dag delat mellan staten och kommunerna. En person som uppfyller kravet på grundläggande behov på mer än 20 timmar per vecka har rätt till assistansersättning från staten. Kommunerna har dock ett betalningsansvar för de 20 första timmarna. Kommunerna har också ett ansvar för de personer som inte når upp till kravet på statlig assistansersättning men som ändå har rätt till personlig assistan</span><span>s i viss omfattning enligt LSS.</span>
</p>
<p>
<span>Att huvudmannaskapet för personlig assistans är delat har visat sig fungera mindre bra. Till att börja med leder detta </span><span>till otydlighet för den enskilde</span><span> och administrativt merarbete och merkostnader, då prövningar av rätten till assistans görs både av Försäkringskassan och av kommunerna. De</span><span>tta konstateras </span><span>bl.a.</span><span> av I</span><span>nspektionen för socialförsäkringen</span><span> i flera rapporter.</span>
</p>
<p>
<span>Vidare varierar kommunernas bedömningar av rätten till assistans på ett orimligt sätt. I många fall förefaller det som att kommunernas bedömningar av assistans är mer restriktiva än de som görs på statlig nivå och att kommuner själva sätter upp begränsningar för de rättigh</span><span>eter som lagstiftningen ska ge.</span>
</p>
<p>
<span>Hur kommunerna sköter den personliga assistansen är en fråga som just nu undersöks av Socialstyr</span><span>elsen på regeringens uppdrag. </span><span>Vi menar emellertid att bilden redan nu är tydlig och att nuvarande ordning har stora brister. Det finns en motsättning i att staten har antagit en tydlig individuell rättighetslagstiftning, medan kommunerna har en stor del av kostnadsansvaret. </span><span>Vänsterpartiet välkomnar därför att LSS-utredningen</span><span> har getts i uppdrag att se över ansvarsfördelningen mellan stat och kommun. </span><span>I debatten finns en oro </span><span>för </span><span>att utredningen kommer </span><span>att </span><span>landa i att huvudmannaskapet ska övergå till kommunen</span><span> vilket skulle kunna riskera att rätten till personlig assistans blir en fråga om ekonomi</span><span>. Vänsterpartiets</span><span> syn</span><span> är att huvu</span><span>dmannaskapet ska vara statligt.</span>
</p>
<p class="Rubrik1numrerat" style="margin-left:17pt; t-i:-17pt">
<span>4</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><span>Behov</span><span>et</span><span> av kompetensutveckling</span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Det finns vissa generella drag när det gäller kompetens- och personalförsörjning inom verksamheter för personer med funktionsnedsättning. Bland annat består personalen av två grupper – en del har lång anställningstid och hög medelålder, en annan del har hög personalomsättning, är unga och till stor del tim- eller visstidsanställda. Personalens formella utbildningsnivå är låg och många personliga assistenter saknar yrkesutbildning. Andelen personal som har hö</span><span>gskoleutbildning är mycket låg.</span>
</p>
<p>
<span>Det finns kvalitetsbrister inom verksamheten som beror på bristfällig kompetens hos personalen och </span><span>på </span><span>arbetets organisering. Vänsterpartiet menar att området som gäller just funktionshinderomsorgen är klart eftersatt när det gäller statliga insatser för kompetensutveckling av personalen och därmed en bättre kvalitet för de flickor, pojkar, kvinnor och män som behöver insatser f</span><span>ör att kunna leva ett gott liv.</span>
</p>
<p>
<span>Verksamheten har också vuxit och förändrats. Från tidigare fokusering på vård och omvårdnad har en tydlig förskjutning skett till ett mer habiliterande, rehabiliterande, socialt och pedagogiskt synsätt. Det handlar om att utifrån den enskildes förmåga stödja till delaktighet och självbestämmande. Det handlar om att skapa förutsättningar för ett liv som andras. Gällande lagstiftning inom funktionshinderområdet syftar till att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för </span><span>de personer som lagen omfattar.</span>
</p>
<p>
<span>Funktionshinderområdet behöver en långsiktig satsning på kompetenshöjning. Personalen har ofta med sig viktiga kunskaper och erfarenheter, men saknar utbildning om funktionsnedsättningar. Det finns också ett stort behov av kontinuerlig kunskapshöjning och fortbildning om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar/autism, förvärvade hjärnskador/neurologiska funktionsnedsättningar, bemötande, inom habiliterande och rehabiliterande arbetssätt och inom flera andra områden. </span><span>Mot bakgrund av ovanstående bör regeringen ta initiativ som tar fasta på</span><span> behovet av kompetensutveckling inom </span><span>kommunens funktionshinderomsorg</span><span>. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<p class="Rubrik1numrerat" style="margin-left:17pt; t-i:-17pt">
<span>5</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><span>Uppföljning av tillgänglighetslagstiftningen</span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Funktionshinderrörelsen har länge kämpat för att få slut på den utestängning som många funktionsnedsatta utsätts för dagligen i samhället. Vägen framåt har varit lång och krokig men de senaste åren har ett antal avgörande steg tagits. </span><span>Bland dessa kan </span><span>diskrimineringslag</span><span>en</span><span> (2008:567) </span><span>nämnas och </span><span>kanske </span><span>framför allt att </span><span>bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning</span><span> </span><span>sedan år 2015 </span><span>anses vara en</span><span> diskriminering</span><span>sform enligt</span><span> lagen. </span><span>Diskrimineringsförbudet avser</span><span> alla samhällsområden där diskrimineringslagen gäller med undantag för tillhandahållande av b</span><span>ostäder.</span>
</p>
<p>
<span>Vänsterpartiet anser att den nya diskrimineringslagstiftningen är ett st</span><span>eg framåt i frågan om mänskliga</span><span> rättigheter</span><span>. Det är principiellt viktigt att bristande tillgänglighet fastslås som en särskild form av diskriminering. Tyvärr kan vi konstatera att lagstiftningen som riksdagen har beslutat om innehåller flera avgörande undantag jämfört med den bakomliggande utredningens förslag. Kritiken </span><span>från</span><span> funktionshinder</span><span>­</span><span>rörelsen</span><span> har därför varit stor</span><span>. Det tycks exempelvis finnas en tendens att se tillgänglighet som i första hand en kostnadsfråga. För Vänsterpartiet är ett tillgängligt samhälle i första hand en rättighetsfråga. Tillgänglighet gör också samhället bättre genom att fler människor ges ökade möjligheter att delta</span><span> i samhället</span><span> </span><span>och leva ett självständigt liv.</span>
</p>
<p>
<span>Regeringen har aviserat att lagen om otillgänglighet som diskrimineringsgrund ska ses över och breddas. </span><span>Så har också till </span><span>viss </span><span>del skett genom </span><span>en proposition om utvidgat skydd mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet (2016/17:220)</span><span> som föreslår att </span><span>det </span><span>gällande undantag</span><span>et</span><span> för företag med</span><span> mindre än tio anställda tas bort. Vänsterpartiet välkomnar </span><span>propositionens förslag</span><span>. </span><span>En del i att bredda diskriminerings</span><span>­</span><span>lagstiftningen menar vi bör vara att utvärdera</span><span> hur </span><span>dagens lagstiftning</span><span> faktiskt fungerar. Det är viktigt att de goda intentioner och avsikter som regeringen hade </span><span>verkligen</span><span> infrias. </span><span>Vänsterpartiet yrkade på detta även </span><span>2016</span><span>, men vårt förslag avslogs av utskottet med motiveringen att förslaget var för tidigt väckt. När nu ytterligare ett år har passerat vill </span><span>vi </span><span>därför lyfta</span><span> förslaget igen. </span><span>Regeringen bör</span><span> </span><span>utvärdera hur diskriminerings</span><span>lagen efterlevs </span><span>med avseende på funktionsnedsättning som diskrimineringsgrund</span><span>. Detta bör riksdagen ställa sig bako</span><span>m och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<p>
<span> </span>
</p>
<p style="-aw-sdt-tag:CC_Underskrifter; -aw-sdt-title:CC_Underskrifter">
<span> </span>
</p>
<table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:100%">
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Maj Karlsson (V)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic"> </span>
</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Nooshi Dadgostar (V)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Rossana Dinamarca (V)</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Lotta Johnsson Fornarve (V)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Karin Rågsjö (V)</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Linda Snecker (V)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Mia Sydow Mölleby (V)</span>
</p>
</td>
</tr>
</table>
<p>
<span> </span>
</p>
</div>
</div>
1Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör presentera ett tilläggsdirektiv till den pågående LSS-utredningen som innebär att grundintentionen i lagen säkras samt att besparingskraven dras tillbaka och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2017/18:SoU5SoU2Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag som innebär att hjälpmedelsförskrivningen ska bli likvärdig, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.AvslagAvslag2017/18:SoU5SoU3Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ som tar fasta på behovet av kompetensutveckling inom kommunens funktionshindersomsorg, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.AvslagAvslag2017/18:SoU5SoU4Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utvärdera hur diskrimineringslagen efterlevs med avseende på funktionsnedsättning som diskrimineringsgrund och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2017/18:AU10AUINLInlämnad2017-10-05 08:52:15inträffat0behandlingGranskadGranskad2017-10-05 09:11:51inträffat0behandlingHÄNHänvisad2017-10-13 00:00:00inträffat0behandling0198917587520Maj KarlssonV1undertecknare0721509806321Nooshi DadgostarV2undertecknare0321885416125Rossana DinamarcaV3undertecknare0122987223112Lotta Johnsson FornarveV4undertecknare0246927519019Karin RågsjöV5undertecknare0150118366721Linda Westerlund SneckerV6undertecknare0415959965211Mia Sydow MöllebyV7undertecknaremotkatMotionskategoriFristående motionH50229422018-10-16 13:25:40statustextstatustextÄrendet är avslutatH50229422018-05-04 12:22:03tilldelatTilldelatSocialutskottetH50229422018-10-16 13:25:40H5022942av Maj Karlsson m.fl. (V)mot_201718__2942.pdf107494pdfRättigheter för människor med funktionsnedsättninghttps://data.riksdagen.se/fil/DAED80B3-738E-41B6-BAD4-35B1C7ED5663H5022942av Maj Karlsson m.fl. (V)mot_201718__2942.docx68756docxRättigheter för människor med funktionsnedsättninghttps://data.riksdagen.se/fil/8278222B-C384-4CE9-81AC-20DCF81C99B6behandlas_i2017/18:AU10H501AU10bet2017/18AU10Jämställdhet och åtgärder mot diskrimineringbetBetänkandebehandlas_i2017/18:SoU5H501SoU5bet2017/18SoU5Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitikenbetBetänkande