4767634 H502255 2017/18 255 mot Enskild motion mot Motion 2017/18:255 av Annika Qarlsson och Fredrik Christensson (båda C) Motion Motion C TU 255 0 2017-09-26 00:00:00 2018-10-23 15:45:08 2017-09-26 00:00:00 En klok och effektiv markanvändning av Annika Qarlsson och Fredrik Christensson (båda C) Klar html Filur 84af0c3f-6d9a-420d-8007-39d3b64f058d https://data.riksdagen.se/dokument/H502255/text https://data.riksdagen.se/dokument/H502255 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H502255 <style></style><div class="pconf">Motion till riksdagen 2017/18:255 av Annika Qarlsson och Fredrik Christensson (båda C) <h1>En klok och effektiv markanvändning</h1> <hr class="sidhuvud_linje"/> <div class="Section1"> Förslag till riksdagsbeslut <ol type="1" style="margin:0pt; padding-left:0pt"> <li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att infrastruktur i form av kraftledningar ska samordnas med väg- och järnvägsdragningar för att minimera det totala markintrånget, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att översikten över och planeringen av all infrastruktur för alla aktörer på marknaden måste samordnas regionalt för att säkerställa effektiv markanvändning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att teknikval och vägval vid beslut om kraftledningar ska bygga på en samhällsekonomisk bedömning och ske i en transparent process, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att systemet för ersättning till markägare måste reformeras så att det bygger på vinstdelning mellan markägare och exploatörer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge statliga myndigheter och bolag riktlinjer för att värna om våra gemensamma mark- och skogsresurser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. </li> </ol> <h1 style="margin-top:30pt; -aw-sdt-tag:CC_Motivering_Rubrik; -aw-sdt-title:CC_Motivering_Rubrik"> <a name="MotionsStart"></a>Motivering </h1> Det sker oerhört stora satsningar runt om i hela landet på infrastruktur av alla sorter. Nya resmönster kräver högre kapacitet på vägar och järnvägar och det är en annan elmarknad som kräver nya ledningar för kraftöverföring och för att minska sårbarheten. All infrastruktur har det gemensamt att den är en förutsättning för att samhället ska fungera och utvecklas idag och imorgon. För det finns stor majoritet och starkt stöd. Ett problem är att planerade och genomförda investeringar tar tusentals och åter tusentals hektar jord- och skogsmark i anspråk. Det är investeringar som sker över tid och det är olika aktörer, både myndigheter, statliga affärsverk och privata bolag, som är inblandade i olika projekt, idag utan någon som helst samordning av projekten eller att någon som har uppdraget att ha ett översiktligt ansvar. Därför finns heller ingen med den kunskapen, det perspektivet eller med ansvaret som kan påverka teknikval, dragning eller samordning på ett översiktligt plan. Vi anser att varje statlig myndighet som Trafikverket eller alla affärsbolag som Svenska kraftnät ska vara skyldiga att samordna sina infrastrukturprojekt. Det hållbara svenska skogsbruket är en del av lösningen för klimatutmaningen eftersom skog binder koldioxid när den växer. Kol lagras sedan i köksbordet, hyllan eller huset under deras livslängd. Ännu bättre effekt för klimatet får det om träprodukter ersätter andra mer energikrävande produkter eller används som energikälla i stället för olja eller kol eller andra fossila bränslen. Det finns många skäl för att använda marken effektivt när ny infrastruktur byggs, även miljömässiga. Det planeras för att förstärka stamnätet med en ny 400-kilovoltsledning mellan Stenkullen i Lerums kommun och Skogssäter i Trollhättan. Förslaget i nuläget är ännu en ledningsgata fast där redan finns två. Med den nya ledningen kommer ingen av de andra att försvinna, utan alla tre ska vara kvar. Att både boende och markägare ifrågasätter behovet och val av teknik borde också gälla för Svenska kraftnät, som i detta fall är exploatören. De boende oroar sig mycket för skogens värden, inte bara de ekonomiska, utan även den biologiska mångfalden och naturvärdet. Strålningen som en ny ledning avger är ytterligare en riskfaktor. Att husen och den intilliggande marken kommer att tappa i värde är annat som oroar. Det här är bara en av många planer som just nu bereds och skapar stor oro runt om i landet. En 17 kilometer lång elkraftsluftledning mellan Hårleby och Edshultshall orsakar omfattande protester på Orust. Sträckningen Färlev i Lysekils kommun–Tossene i Sotenäs kommun likadant. Behovet av nya infrastrukturer finns och ifrågasätts inte men processen fram till beslut och val av teknik är under all kritik och behöver uppdateras. Eftersom de ingrepp som nu görs får man sedan leva med länge. Vi anser också att det måste finnas en regional instans som har helhetsansvaret för att markanvändningen ska vara effektiv. Denna regionala instans ska ha ansvaret för att se till helheten där många olika projektörer kan vara verksamma och utifrån det ha möjlighet att agera proaktivt. För att säkerställa effektiv markanvändning här krävs att någon instans i tidigt skede har ansvar och befogenheter att reglera vilka alternativ till teknikval och dragningar som är möjliga för de olika projekten. Ersättningen vid expropriation har Centerpartiet drivit på för att förstärka. Men det krävs fler förändringar. Bland annat handlar det om att ersätta den ackumulerade effekten. Ett ingrepp ligger ofta över mycket lång tid och ersättningen borde bygga mer på just detta faktum. Till skillnad från när expropriationslagen antogs är det inte bara statliga aktörer i medborgarnas tjänst som bygger infrastruktur utan det är numera affärsdrivande verk eller bolag, och därför måste ersättningarna bygga på principen vinstdelning mellan markägare och exploatör. Att ersättningarna reformeras på detta sätt skulle också öka incitamenten att effektivt nyttja marken. Affärsverket svenska kraftnät ska vara ett bolag som på ett miljömedvetet och tydligt framåtsyftande sätt går i spetsen för en teknikanvändning, teknikutveckling och samhällsplanering som både fångar miljömedvetenheten om framtida utmaningar där jordens och skogens resurser har en given plats och som tillsammans med övriga statliga verk och myndigheter bygger och planerar infrastruktur på ett offensivt och nydanande sätt. Detta bör ges regeringen tillkänna.     <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:100%"> <tr> <td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%"> Annika Qarlsson (C) </td> <td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%"> Fredrik Christensson (C) </td> </tr> </table>   </div> </div> 1 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att infrastruktur i form av kraftledningar ska samordnas med väg- och järnvägsdragningar för att minimera det totala markintrånget, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Avslag Avslag 2017/18:TU18 TU 2 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att översikten över och planeringen av all infrastruktur för alla aktörer på marknaden måste samordnas regionalt för att säkerställa effektiv markanvändning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Avslag Avslag 2017/18:TU18 TU 3 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att teknikval och vägval vid beslut om kraftledningar ska bygga på en samhällsekonomisk bedömning och ske i en transparent process, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Avslag Avslag 2017/18:NU9 NU 4 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att systemet för ersättning till markägare måste reformeras så att det bygger på vinstdelning mellan markägare och exploatörer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Avslag Avslag 2017/18:CU18 CU 5 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge statliga myndigheter och bolag riktlinjer för att värna om våra gemensamma mark- och skogsresurser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Avslag Avslag 2017/18:NU9 NU INL Inlämnad 2017-09-26 14:49:26 inträffat 0 behandling Granskad Granskad 2017-09-26 16:31:02 inträffat 0 behandling HÄN Hänvisad 2017-10-13 00:00:00 inträffat 0 behandling 0962841101917 Annika Qarlsson C 1 undertecknare 0519542449425 Fredrik Christensson C 2 undertecknare motkat Motionskategori Fristående motion H502255 2018-10-23 15:44:05 statustext statustext Ärendet är avslutat H502255 2018-06-20 12:41:14 tilldelat Tilldelat Trafikutskottet H502255 2018-10-23 15:44:05 H502255 av Annika Qarlsson och Fredrik Christensson (båda C) mot_201718__255.pdf 69782 pdf En klok och effektiv markanvändning https://data.riksdagen.se/fil/43E295C9-2FDE-4DF0-BF69-1B47198BDBE7 H502255 av Annika Qarlsson och Fredrik Christensson (båda C) mot_201718__255.docx 58004 docx En klok och effektiv markanvändning https://data.riksdagen.se/fil/8946488D-029D-46A4-8695-8E52A9670BEA behandlas_i 2017/18:CU18 H501CU18 bet 2017/18 CU18 Fastighetsrätt bet Betänkande behandlas_i 2017/18:NU1 H501NU1 bet 2017/18 NU1 Utgiftsområde 24 Näringsliv bet Betänkande behandlas_i 2017/18:NU9 H501NU9 bet 2017/18 NU9 Vissa elmarknadsfrågor bet Betänkande behandlas_i 2017/18:TU18 H501TU18 bet 2017/18 TU18 Infrastrukturfrågor bet Betänkande