0H4B369201669sousouStatens offentliga utredningar 2016:69Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar6902016-10-24 00:00:002016-10-24 14:09:152016-10-24 00:00:00En inkluderande kulturskola på egen grundhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/H4B369/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/H4B369https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H4B369
<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd">
<HTML>
<HEAD>
<META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8">
<META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8">
<TITLE>sou 2016 69 </TITLE>
<META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 193px 0px 72px 104px;padding: 0px;border: none;width: 576px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 576px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 378px;padding: 0px;border:none;width: 198px;overflow: hidden;}
#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:611px;left:353px;z-index:-1;width:126px;height:69px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:126px;height:69px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 558px 0px 134px 160px;padding: 0px;border: none;width: 520px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 235px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 613px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_6 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_3 {border:none;margin: 91px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_7 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_7 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 409px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_8 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_3 {border:none;margin: 61px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_9 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 {border:none;margin: 511px 0px 0px 409px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_12 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_3 {border:none;margin: 51px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_13 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_14 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_15 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_16 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_17 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_18 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_19 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_20 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_3 {border:none;margin: 447px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_22 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_3 {border:none;margin: 76px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_23 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_24 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_3 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_25 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_26 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_3 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_27 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_28 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_3 {border:none;margin: 114px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_29 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_30 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_3 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_31 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {border:none;margin: 303px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_33 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 333px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_3 {border:none;margin: 113px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_34 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_35 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 18px;padding: 0px;border:none;width: 530px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_3 {border:none;margin: 55px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_35 #dimg1 {position:absolute;top:710px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_35 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_36 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 {border:none;margin: 257px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_37 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_38 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_39 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {border:none;margin: 658px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_39 #dimg1 {position:absolute;top:107px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_39 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_40 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {border:none;margin: 74px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_41 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_42 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_3 {border:none;margin: 557px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_42 #dimg1 {position:absolute;top:207px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_42 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_43 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 {border:none;margin: 82px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_44 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_45 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 {border:none;margin: 396px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_45 #dimg1 {position:absolute;top:368px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_48 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_49 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 {border:none;margin: 94px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_50 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_50 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_51 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_52 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 {border:none;margin: 529px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_53 #dimg1 {position:absolute;top:683px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_53 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_54 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_54 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_54 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_55 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_55 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_55 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_56 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_3 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_56 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_56 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_57 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_57 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_58 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_58 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_58 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_59 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_59 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_59 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_60 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_3 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_60 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_60 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_61 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_61 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_61 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_62 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_62 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_62 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_63 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_63 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_64 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_3 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_64 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_65 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_65 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_66 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_66 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_67 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_67 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_68 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_68 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_68 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_69 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_69 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_70 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_70 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_71 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_71 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_72 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_72 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_72 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_73 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_73 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_74 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_74 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_75 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_75 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_75 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_76 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_76 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_77 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_78 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_3 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_78 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_78 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_79 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_79 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_80 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_80 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_80 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_81 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_81 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_82 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_82 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_82 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_83 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_83 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_83 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_83 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_84 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_84 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_84 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_85 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_85 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_85 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_85 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_86 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_3 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_86 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_86 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_87 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_87 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_87 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_88 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_3 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_88 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_88 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_89 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_89 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_89 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_90 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_90 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_90 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_91 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 {border:none;margin: 86px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_92 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_92 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_92 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_93 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_93 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_93 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_93 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_94 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_3 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_94 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_94 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_95 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_95 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_95 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_96 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_96 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_96 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_96 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_97 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_97 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_98 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_98 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_98 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_99 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_99 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_99 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_99 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_100 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_3 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_100 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_100 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_101 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_101 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_101 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_102 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_102 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_103 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_103 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_104 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_3 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_105 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_105 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_106 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_106 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_106 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_107 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_107 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_107 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_108 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_108 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_108 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_108 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_109 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_109 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_109 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_110 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_3 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_110 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_110 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_111 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_111 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_111 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_111 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_112 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_112 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_112 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_112 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_113 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_113 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_113 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_114 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_114 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_114 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_115 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_115 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_115 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_116 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_116 #dimg1 {position:absolute;top:592px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_116 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_117 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_117 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_117 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_118 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_3 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_118 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_118 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_119 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_119 #dimg1 {position:absolute;top:568px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_119 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_120 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_120 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_120 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_120 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_121 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_121 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_121 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_121 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_122 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_122 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_122 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_123 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_123 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_123 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_123 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_124 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_124 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_124 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_124 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_125 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_125 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_125 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_125 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_126 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_126 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_126 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_126 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_127 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_127 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_127 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_127 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_128 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_128 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_128 #id_3 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_129 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_129 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_130 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_130 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_131 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_131 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_132 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_133 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_133 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_134 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_135 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_2 {border:none;margin: 619px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_137 #dimg1 {position:absolute;top:683px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_137 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_138 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_138 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_138 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_139 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_139 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_139 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_139 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_140 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_140 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_140 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_140 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_141 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_141 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_141 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_142 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_142 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_142 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_143 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_144 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_144 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_144 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_144 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_145 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_145 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_145 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_145 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_146 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_146 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_146 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_147 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_147 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_147 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_147 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_148 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_148 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_148 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_149 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_149 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_149 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_149 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_150 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_150 #id_2 {border:none;margin: 53px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_150 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_150 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_151 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_151 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_152 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_152 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_152 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_153 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_153 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_153 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_153 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_154 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_154 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_154 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_154 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_155 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_155 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_155 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_155 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_156 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_156 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_157 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_157 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_158 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_158 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_158 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_159 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_159 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_160 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_160 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_160 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_161 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_161 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_162 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_162 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_162 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_163 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_163 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_163 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_163 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_165 #dimg1 {position:absolute;top:505px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:120px;}
#page_165 #dimg1 #img1 {width:413px;height:120px;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_166 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_166 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_166 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_166 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_167 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_167 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_167 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_168 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_168 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_168 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_168 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_169 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_169 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_169 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:577px;}
#page_169 #dimg1 #img1 {width:415px;height:577px;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_170 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_170 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_170 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_170 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_171 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_171 #dimg1 {position:absolute;top:417px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:283px;}
#page_171 #dimg1 #img1 {width:415px;height:283px;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_172 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_172 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_172 #id_3 {border:none;margin: 74px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_172 #dimg1 {position:absolute;top:471px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:66px;}
#page_172 #dimg1 #img1 {width:413px;height:66px;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_173 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_173 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_173 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_173 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_174 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_174 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_174 #dimg1 {position:absolute;top:589px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:111px;}
#page_174 #dimg1 #img1 {width:416px;height:111px;}
#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_175 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_175 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_175 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:630px;}
#page_175 #dimg1 #img1 {width:415px;height:630px;}
#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_176 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_176 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_176 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_176 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_177 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_177 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_177 #dimg1 {position:absolute;top:182px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:66px;}
#page_177 #dimg1 #img1 {width:413px;height:66px;}
#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_178 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_178 #id_2 {border:none;margin: 104px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_179 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_179 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_179 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_179 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_180 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_180 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_180 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:646px;}
#page_180 #dimg1 #img1 {width:416px;height:646px;}
#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_181 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_181 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_181 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_181 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_182 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_182 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_182 #id_3 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_182 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_182 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_183 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_183 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_183 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_183 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_184 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_184 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_184 #id_3 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_185 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_185 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_185 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_186 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_186 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_186 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_186 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_187 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_187 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_187 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_187 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_188 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_3 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_189 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_189 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_189 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_189 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_190 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_190 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_190 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_191 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_191 #id_2 {border:none;margin: 284px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_194 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_194 #dimg1 {position:absolute;top:674px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:78px;}
#page_194 #dimg1 #img1 {width:413px;height:78px;}
#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_195 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_195 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_195 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:654px;}
#page_195 #dimg1 #img1 {width:415px;height:654px;}
#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_196 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_196 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_196 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_197 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_197 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_197 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_197 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_198 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_198 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_198 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_198 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_199 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_199 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_199 #dimg1 {position:absolute;top:709px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_199 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_200 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_200 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_200 #id_3 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_200 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_200 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_201 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_201 #id_2 {border:none;margin: 110px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_202 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_202 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_202 #id_3 {border:none;margin: 163px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_203 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_203 #id_2 {border:none;margin: 101px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_203 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:469px;}
#page_203 #dimg1 #img1 {width:413px;height:469px;}
#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_204 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_204 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_204 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_204 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_205 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_205 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_205 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_205 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_206 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_206 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_206 #id_3 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_206 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_206 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_207 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_207 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_208 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_208 #id_2 {border:none;margin: 122px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_209 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_209 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_209 #dimg1 {position:absolute;top:411px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:253px;}
#page_209 #dimg1 #img1 {width:415px;height:253px;}
#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_210 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_210 #dimg1 {position:absolute;top:38px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:51px;}
#page_210 #dimg1 #img1 {width:413px;height:51px;}
#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_211 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_211 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_211 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_211 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_212 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_212 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_212 #dimg1 {position:absolute;top:336px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:376px;}
#page_212 #dimg1 #img1 {width:416px;height:376px;}
#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_213 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_213 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_213 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_213 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_214 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_214 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_214 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_214 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_215 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_215 #id_2 {border:none;margin: 110px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_215 #dimg1 {position:absolute;top:435px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:48px;}
#page_215 #dimg1 #img1 {width:413px;height:48px;}
#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_216 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_216 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:66px;}
#page_216 #dimg1 #img1 {width:413px;height:66px;}
#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_217 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_217 #id_2 {border:none;margin: 114px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_218 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_218 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_218 #dimg1 {position:absolute;top:92px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:620px;}
#page_218 #dimg1 #img1 {width:416px;height:620px;}
#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_219 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_219 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_220 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_3 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_220 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_220 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_221 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_222 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_222 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_222 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_222 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_223 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_223 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_223 #dimg1 {position:absolute;top:365px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_223 #dimg1 #img1 {width:413px;height:84px;}
#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_224 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_224 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_224 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_224 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_225 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_225 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_225 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_225 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_226 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_227 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_227 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_227 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_227 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_228 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_228 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_228 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:574px;}
#page_228 #dimg1 #img1 {width:416px;height:574px;}
#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_229 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_229 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_229 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_229 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_230 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_230 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_230 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_230 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_231 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_231 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_232 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_232 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_232 #id_3 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_232 #dimg1 {position:absolute;top:564px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:102px;}
#page_232 #dimg1 #img1 {width:413px;height:102px;}
#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_233 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_233 #id_2 {border:none;margin: 132px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_234 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_234 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_234 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:610px;}
#page_234 #dimg1 #img1 {width:416px;height:610px;}
#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_235 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_235 #id_2 {border:none;margin: 96px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_236 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_236 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_237 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_238 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_238 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_239 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_239 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_239 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_239 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_240 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_3 {border:none;margin: 69px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_240 #dimg1 {position:absolute;top:259px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:102px;}
#page_240 #dimg1 #img1 {width:413px;height:102px;}
#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_241 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_241 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_241 #dimg1 {position:absolute;top:496px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_241 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_242 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_242 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_242 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_242 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_243 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_243 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_243 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_243 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_244 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_244 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_244 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_244 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_245 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_245 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_245 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_245 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_246 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_246 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_246 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_246 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_247 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_247 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_247 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_248 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_248 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_248 #dimg1 {position:absolute;top:92px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:576px;}
#page_248 #dimg1 #img1 {width:413px;height:576px;}
#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_249 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_249 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_249 #dimg1 {position:absolute;top:308px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:103px;}
#page_249 #dimg1 #img1 {width:413px;height:103px;}
#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_250 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_250 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_250 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_251 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_251 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_251 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_252 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_252 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_253 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_253 #dimg1 {position:absolute;top:221px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:491px;}
#page_253 #dimg1 #img1 {width:415px;height:491px;}
#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_254 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_254 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_254 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_255 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_2 {border:none;margin: 101px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_256 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_256 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_256 #dimg1 {position:absolute;top:149px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:527px;}
#page_256 #dimg1 #img1 {width:416px;height:527px;}
#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_257 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_257 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_258 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_258 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_258 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_258 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_259 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_259 #dimg1 {position:absolute;top:272px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:192px;}
#page_259 #dimg1 #img1 {width:413px;height:192px;}
#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_260 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_3 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_260 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_260 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_261 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_261 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_261 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_262 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_262 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_262 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_262 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_263 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_263 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_263 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_263 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_264 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_2 {border:none;margin: 86px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_265 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_265 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_265 #dimg1 {position:absolute;top:392px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:332px;}
#page_265 #dimg1 #img1 {width:415px;height:332px;}
#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_266 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_266 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_266 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_266 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_267 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_267 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_267 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_267 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_268 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_268 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_268 #dimg1 {position:absolute;top:683px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_268 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_269 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_269 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_269 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_269 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_270 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_270 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_270 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_271 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_271 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_272 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_272 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_272 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_273 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_273 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_273 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_273 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_274 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_274 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_274 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_274 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_275 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_275 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_276 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_2 {border:none;margin: 152px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_276 #dimg1 {position:absolute;top:561px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_276 #dimg1 #img1 {width:413px;height:84px;}
#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_277 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_2 {border:none;margin: 85px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_278 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_3 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_278 #dimg1 {position:absolute;top:609px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_278 #dimg1 #img1 {width:413px;height:84px;}
#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_279 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_279 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_279 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_279 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_280 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_280 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_280 #id_3 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_280 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_280 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_282 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_282 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_282 #id_3 {border:none;margin: 154px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_283 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_283 #id_2 {border:none;margin: 67px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_284 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_284 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_284 #id_3 {border:none;margin: 56px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_285 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_285 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_286 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_286 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_287 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_287 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_288 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_288 #id_2 {border:none;margin: 166px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_289 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_289 #id_2 {border:none;margin: 82px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_290 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_290 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_290 #id_3 {border:none;margin: 92px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_291 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_291 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_292 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_292 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_292 #id_3 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_293 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_293 #id_2 {border:none;margin: 101px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_294 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_294 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_295 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_295 #id_2 {border:none;margin: 104px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_296 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_296 #id_2 {border:none;margin: 89px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_297 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_297 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_298 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_298 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_298 #id_3 {border:none;margin: 91px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_299 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_299 #id_2 {border:none;margin: 72px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_300 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_300 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_300 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_300 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_301 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_301 #id_2 {border:none;margin: 71px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_302 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_302 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_302 #id_3 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_303 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_303 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_303 #dimg1 {position:absolute;top:388px;left:0px;z-index:-1;width:360px;height:234px;}
#page_303 #dimg1 #img1 {width:360px;height:234px;}
#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_304 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_304 #id_2 {border:none;margin: 114px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_305 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_305 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_306 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_306 #id_2 {border:none;margin: 84px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_307 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_307 #id_2 {border:none;margin: 84px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_308 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_308 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_309 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_309 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_310 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_310 #id_2 {border:none;margin: 70px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_311 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_311 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_312 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_312 #id_2 {border:none;margin: 132px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_313 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_313 #id_2 {border:none;margin: 176px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_315 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_315 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_316 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_316 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_316 #id_3 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_317 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_317 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_318 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_318 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_319 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_319 #id_2 {border:none;margin: 69px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_320 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_320 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_320 #id_3 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_321 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_321 #id_2 {border:none;margin: 620px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_323 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_323 #id_2 {border:none;margin: 306px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_325 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_325 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_325 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_325 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_326 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_326 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_326 #id_3 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_327 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_327 #id_2 {border:none;margin: 259px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 118px 0px 146px 104px;padding: 0px;border: none;width: 576px;}
#page_328 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 576px;overflow: hidden;}
#page_328 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 571px;overflow: hidden;}
#page_328 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 216px;overflow: hidden;}
#page_328 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 355px;overflow: hidden;}
#page_328 #dimg1 {position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:23px;}
#page_328 #dimg1 #img1 {width:415px;height:23px;}
#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 120px 0px 159px 166px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_329 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_329 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 299px;overflow: hidden;}
#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 117px 0px 154px 104px;padding: 0px;border: none;width: 576px;}
#page_330 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 576px;overflow: hidden;}
#page_330 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 576px;overflow: hidden;}
#page_330 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_330 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 361px;overflow: hidden;}
#page_330 #id_3 {border:none;margin: 2px 0px 0px 216px;padding: 0px;border:none;width: 197px;overflow: hidden;}
#page_330 #dimg1 {position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:24px;}
#page_330 #dimg1 #img1 {width:415px;height:24px;}
#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 121px 0px 177px 160px;padding: 0px;border: none;width: 520px;}
#page_331 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 216px;overflow: hidden;}
#page_331 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 304px;overflow: hidden;}
.ft0{font: 28px 'Arial';line-height: 32px;}
.ft1{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft2{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft3{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft4{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft5{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft6{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft7{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft8{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft9{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft10{font: italic 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft11{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft12{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft13{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft14{font: 15px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 17px;}
.ft15{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft16{font: 15px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 18px;}
.ft17{font: 5px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft18{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft19{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft20{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft21{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft22{font: 15px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 17px;}
.ft23{font: 15px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 17px;}
.ft24{font: 1px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft25{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft26{font: italic 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft27{font: 15px 'Symbol';line-height: 19px;}
.ft28{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft29{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft30{font: bold 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft31{font: 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft32{font: italic 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft33{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft34{font: italic 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft35{font: 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft36{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft37{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft38{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft39{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft40{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft41{font: italic 12px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft42{font: italic 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft43{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft44{font: bold 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft45{font: bold 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft46{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft47{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft48{font: bold 15px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft49{font: bold 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft50{font: 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft51{font: 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft52{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft53{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft54{font: italic 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft55{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft56{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft57{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft58{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft59{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft60{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft61{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft62{font: 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft63{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft64{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft65{font: 9px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft66{font: 7px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft67{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft68{font: italic 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft69{font: 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft70{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft71{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft72{font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft73{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft74{font: 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft75{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft76{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft77{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft78{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft79{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft80{font: italic 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft81{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft82{font: italic 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft83{font: italic 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft84{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft85{font: italic 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft86{font: italic 9px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft87{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft88{font: 11px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;}
.ft89{font: italic 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft90{font: 8px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft91{font: italic 7px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft92{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft93{font: italic 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft94{font: 9px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft95{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft96{font: italic 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft97{font: 11px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft98{font: italic 11px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft99{font: 5px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft100{font: 9px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 12px;}
.ft101{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft102{font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft103{font: italic 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft104{font: 9px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft105{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft106{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 21px;}
.ft107{font: 10px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 13px;}
.ft108{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft109{font: 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft110{font: bold 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft111{font: italic bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft112{font: italic 10px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft113{font: bold 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft114{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft115{font: bold 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft116{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft117{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft118{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft119{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft120{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft121{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;position: relative; bottom: 10px;}
.ft122{font: 15px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft123{font: italic 15px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft124{font: 14px 'Arial';line-height: 22px;}
.ft125{font: italic 14px 'Arial';line-height: 22px;}
.ft126{font: 13px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft127{font: italic 13px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft128{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft129{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft130{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft131{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft132{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft133{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft134{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft135{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft136{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft137{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.p0{text-align: left;padding-right: 222px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;margin-top: 482px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;padding-right: 204px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;padding-right: 176px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p11{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p13{text-align: justify;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p15{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p16{text-align: left;padding-left: 204px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p17{text-align: left;padding-left: 211px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p18{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p19{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p23{text-align: justify;padding-left: 113px;padding-right: 187px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p24{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p25{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px;}
.p28{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p30{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: justify;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p33{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: justify;padding-left: 38px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p35{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p36{text-align: justify;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p37{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p39{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p42{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p43{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p44{text-align: right;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p45{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p46{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p47{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p49{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p50{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p51{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p52{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p53{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p54{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p55{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p56{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p57{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p58{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p59{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p60{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p61{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p62{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p63{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p64{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p65{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p66{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p67{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p68{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p69{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p70{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p71{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p72{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p75{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p76{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p78{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 213px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p82{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p83{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p84{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p85{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p91{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 128px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p92{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p95{text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p96{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p100{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p101{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p102{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p104{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p105{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p107{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p108{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p109{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p112{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p113{text-align: left;padding-right: 131px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p115{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p116{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p117{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p118{text-align: left;padding-right: 176px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p119{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: justify;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 197px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 172px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p125{text-align: left;padding-left: 198px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p127{text-align: justify;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: justify;padding-left: 18px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p129{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p130{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p131{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p132{text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p134{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p135{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p136{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p137{text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: justify;padding-left: 197px;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: justify;padding-left: 197px;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p140{text-align: left;padding-left: 197px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: justify;padding-left: 197px;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p142{text-align: left;padding-left: 197px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p143{text-align: justify;padding-left: 197px;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 197px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 82px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p149{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p150{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p151{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p154{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p157{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 197px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p158{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p160{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p164{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p167{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p168{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 111px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p171{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p172{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p173{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p174{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p176{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p178{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p179{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p180{text-align: justify;padding-left: 18px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p181{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p183{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p184{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p185{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 221px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p188{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p189{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p190{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p192{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 266px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p196{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p199{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p201{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: left;padding-right: 151px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 154px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p208{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p210{text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p211{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p213{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p214{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 208px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p215{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p216{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p219{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p220{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p223{text-align: justify;padding-right: 132px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p225{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: justify;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p227{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p228{text-align: left;padding-right: 107px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p230{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p232{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p233{text-align: justify;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p237{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p244{text-align: justify;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p247{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p249{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p251{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p252{text-align: justify;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: justify;padding-right: 127px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p255{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p258{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p260{text-align: justify;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p261{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p262{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p264{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p266{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p267{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p270{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p272{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p273{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p280{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: justify;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p285{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p286{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p287{text-align: justify;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p291{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: justify;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p293{text-align: justify;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p294{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p295{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p296{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: justify;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p301{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p302{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 140px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p303{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p305{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p306{text-align: justify;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p309{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p312{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: left;padding-right: 177px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p314{text-align: left;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px;}
.p315{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p316{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p317{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p320{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p321{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p324{text-align: justify;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p325{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: justify;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: justify;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p332{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p333{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p339{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p345{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p347{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p348{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 202px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p349{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p352{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 72px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: left;padding-right: 170px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: left;padding-right: 164px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p368{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p369{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 45px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: left;padding-right: 73px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p380{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p385{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: left;margin-top: 539px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 159px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p389{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 232px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p391{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p393{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p396{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: justify;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p400{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p402{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p403{text-align: justify;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 80px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 143px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p415{text-align: left;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p418{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: justify;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: justify;padding-right: 127px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p423{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: justify;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 219px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p429{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p431{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p433{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 25px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p434{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 10px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p437{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p441{text-align: left;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p447{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 137px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p449{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p451{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p452{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 131px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: left;padding-right: 187px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: left;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: left;padding-right: 104px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: left;padding-right: 75px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: left;padding-right: 122px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 164px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 172px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 100px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p470{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: justify;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: left;padding-right: 221px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: justify;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: justify;padding-left: 28px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 15px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p479{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p480{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p481{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p485{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p486{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 142px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p491{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 15px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 62px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: justify;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p497{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p500{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p501{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p504{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p507{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p509{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 86px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p510{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p512{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p514{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p515{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p516{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 45px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p518{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 14px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p521{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: justify;padding-right: 127px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p524{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p526{text-align: justify;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 86px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p528{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p529{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p533{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p535{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 4px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p540{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p542{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: justify;padding-left: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p544{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: justify;margin-top: 143px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p550{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: justify;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p553{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p554{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 22px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 105px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 86px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p563{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p565{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p568{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 210px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p573{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p575{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 116px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p579{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p580{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 105px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p581{text-align: left;padding-right: 172px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p584{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 289px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p586{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p587{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p588{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p589{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p590{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p591{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p592{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p593{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p595{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p596{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p597{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p598{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p599{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p602{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p603{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p604{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p605{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p606{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p607{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p608{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p609{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p610{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p612{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p613{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p614{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p615{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p616{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p617{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p618{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p620{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p621{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p623{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p624{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p625{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 81px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p626{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 87px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p627{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p628{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 151px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p629{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p630{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p631{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p632{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p633{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p634{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p635{text-align: left;padding-right: 137px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p636{text-align: left;padding-right: 286px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p637{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p638{text-align: left;padding-right: 166px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p640{text-align: left;padding-right: 291px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p642{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p643{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 202px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p646{text-align: left;padding-left: 94px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p648{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 127px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p649{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p650{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p651{text-align: left;padding-right: 88px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p652{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p653{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p654{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p655{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p656{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p657{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 63px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p660{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p661{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: right;padding-right: 133px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p663{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 240px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p665{text-align: left;padding-left: 349px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 132px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p668{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p669{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p670{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: left;padding-right: 345px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: left;padding-right: 323px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: left;padding-right: 91px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p674{text-align: left;padding-right: 360px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: left;padding-right: 86px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: left;padding-right: 266px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: left;padding-right: 287px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p680{text-align: left;padding-right: 214px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: left;padding-right: 387px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: left;padding-right: 480px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p683{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: left;padding-right: 394px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: left;padding-right: 172px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p687{text-align: left;padding-right: 290px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p688{text-align: left;padding-right: 304px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p689{text-align: left;padding-right: 406px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p690{text-align: left;padding-right: 299px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p692{text-align: justify;padding-left: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 26px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p694{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 24px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p695{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 79px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p696{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 106px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;}
.p697{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 61px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: justify;padding-left: 7px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 22px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p700{text-align: justify;padding-left: 16px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p701{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: justify;padding-left: 6px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p703{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p705{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 31px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p706{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 32px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p708{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p709{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 39px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p710{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 31px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p711{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 57px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p713{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 172px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p714{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 173px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p715{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 206px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p716{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p717{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 173px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p718{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 163px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p719{text-align: justify;padding-left: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 161px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p721{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 179px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p722{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 179px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p723{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 167px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p724{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 164px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p725{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 181px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p726{text-align: justify;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p727{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 171px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p728{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p729{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 40px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p730{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p731{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p732{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 51px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p733{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 31px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p734{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p735{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 31px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p736{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 27px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p737{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p738{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 67px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p739{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 30px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p740{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 25px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p741{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 37px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p742{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 31px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p743{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 19px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p744{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p745{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 112px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p746{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 124px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p747{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 114px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p748{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 145px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p749{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 113px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p750{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 136px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: justify;padding-left: 2px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 105px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p753{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 33px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p755{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p756{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 23px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p757{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 64px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 52px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p759{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 43px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p760{text-align: left;padding-right: 24px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 81px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p762{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 39px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p763{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p764{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 23px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p765{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 36px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p766{text-align: left;padding-right: 87px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p767{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 47px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p769{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 17px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p770{text-align: left;padding-right: 202px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 164px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p772{text-align: left;padding-right: 202px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p773{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 164px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p774{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 169px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p775{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 182px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p776{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 196px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p777{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 194px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p778{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 167px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p779{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 156px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p780{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p781{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 163px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p782{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 190px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p783{text-align: left;padding-left: 22px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -21px;}
.p784{text-align: left;padding-right: 174px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p786{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 46px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p787{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p788{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p789{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 72px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p790{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p791{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 16px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p792{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p793{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 49px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p794{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p795{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p796{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 18px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p797{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p798{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 20px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p799{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 23px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p800{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 26px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p801{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 26px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p802{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 118px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p803{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 127px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p804{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 117px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p805{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 110px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p806{text-align: left;padding-right: 101px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p807{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 118px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p808{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 129px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p809{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 115px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 110px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p811{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 100px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p812{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 123px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 396px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 400px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 309px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 354px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 366px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 167px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 326px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 428px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 405px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 352px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 437px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.tr0{height: 21px;}
.tr1{height: 38px;}
.tr2{height: 37px;}
.tr3{height: 19px;}
.tr4{height: 18px;}
.tr5{height: 27px;}
.tr6{height: 30px;}
.tr7{height: 14px;}
.tr8{height: 28px;}
.tr9{height: 17px;}
.tr10{height: 29px;}
.tr11{height: 20px;}
.tr12{height: 15px;}
.tr13{height: 50px;}
.tr14{height: 40px;}
.tr15{height: 11px;}
.t0{width: 416px;margin-left: 76px;margin-top: 148px;font: bold 15px 'Arial';}
.t1{width: 378px;margin-left: 113px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t2{width: 378px;margin-left: 113px;font: 12px 'Arial';}
.t3{width: 416px;margin-left: 76px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t4{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t5{width: 416px;font: bold 15px 'Arial';}
.t6{width: 416px;font: 15px 'Arial';}
.t7{width: 416px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t8{width: 416px;margin-top: 31px;font: 15px 'Arial';}
.t9{width: 378px;margin-left: 37px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t10{width: 416px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t11{width: 415px;font: 13px 'Arial';}
.t12{width: 378px;margin-left: 38px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t13{width: 487px;font: 15px 'Arial';}
.t14{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t15{width: 321px;margin-top: 18px;font: italic 12px 'Arial';}
.t16{width: 322px;margin-left: 66px;margin-top: 17px;font: 15px 'Arial';}
.t17{width: 397px;margin-left: 85px;font: 15px 'Arial';}
.t18{width: 416px;margin-top: 11px;font: 11px 'Arial';}
.t19{width: 482px;font: bold 10px 'Arial';}
.t20{width: 487px;font: bold 8px 'Arial';}
.t21{width: 487px;margin-left: 76px;font: bold 9px 'Arial';}
</STYLE>
</HEAD>
<BODY>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B3691x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">En inkluderande kulturskola på egen grund</P>
<P class="p1 ft1">Betänkande av Kulturskoleutredningen</P>
<P class="p2 ft1">Stockholm 2016</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft2">SOU 2016:69</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p4 ft3">SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: <NOBR>08-598 191 90</NOBR></P>
<P class="p3 ft4"><NOBR>E-post:</NOBR> kundservice@wolterskluwer.se</P>
<P class="p5 ft4">Webbplats: wolterskluwer.se/offentligapublikationer</P>
<P class="p6 ft4">För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Wolters Kluwer Sverige AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P>
<P class="p3 ft5">Svara på remiss – hur och varför</P>
<P class="p3 ft5">Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad <NOBR>2009-05-02).</NOBR></P>
<P class="p3 ft6">En kort handledning för dem som ska svara på remiss.</P>
<P class="p3 ft4">Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser</P>
<P class="p7 ft4">Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet</P>
<P class="p5 ft4">Omslag: Gullers Grupp AB</P>
<P class="p5 ft4">Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2016</P>
<P class="p8 ft4">ISBN <NOBR>978-91-38-24512-5</NOBR></P>
<P class="p5 ft4">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p3 ft7">Till statsrådet och chefen för</P>
<P class="p5 ft7">Kulturdepartementet</P>
<P class="p9 ft8">Regeringen beslutade den 30 april 2015 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att ta fram en nationell strategi för den kom- munala musik- och kulturskolan. Professor Monica Lindgren för- ordnades samma dag som särskild utredare. Utredningen har antagit namnet Kulturskoleutredningen (Ku 2015:02). Regeringen beslutade den 2 juni 2016 om tilläggsdirektiv (dir. 2016:44) till utredningen angående förlängd tid för uppdraget.</P>
<P class="p10 ft9">Som experter i utredningen förordnades den 1 augusti 2015 departementssekreteraren Malin Bolinder, enhetschefen Lotta Brilioth Biörnstad, departementssekreteraren Anna Dammert, kanslirådet Carin Khakee, departementssekreteraren Elin Persson, undervisningsrådet Håkan Sandström och rättssakkunniga Anna Spinnell. Departementssekreteraren Göran Wennborg förordnades som expert den 11 april 2016.</P>
<P class="p11 ft8">Den 11 april 2016 entledigades Anna Dammert som expert. Ulrika Lindblad anställdes som sekreterare i utredningen fr.o.m.</P>
<P class="p12 ft9">den 3 augusti 2015. Professor Claes Eriksson anställdes som sekreterare i utredningen på halvtid fr.o.m. den 3 augusti 2015. Departementssekreteraren Johanna Lantz anställdes som sekreterare i utredningen på halvtid fr.o.m. den 9 september 2016. Claes Eriksson och Johanna Lantz avslutade sitt arbete i utredningen den 30 september 2016.</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<P class="p13 ft9">Härmed överlämnar utredningen sitt betänkande <SPAN class="ft10">En inkluderande kulturskola på egen grund </SPAN>(SOU 2016:69). Utredningens uppdrag är därmed slutfört.</P>
<P class="p14 ft11">Stockholm i oktober 2016</P>
<P class="p15 ft11">Monica Lindgren</P>
<P class="p16 ft11">/Ulrika Lindblad</P>
<P class="p17 ft11">Johanna Lantz</P>
<P class="p17 ft11">Claes Ericsson</P>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<P class="p18 ft7">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td0"><P class="p19 ft12">Sammanfattning ................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p20 ft12">11</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td0"><P class="p19 ft12">Summary ..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p20 ft12">21</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><P class="p19 ft12">1</P></TD>
<TD class="tr2 td3"><P class="p21 ft12">Författningsförslag.....................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p20 ft12">33</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p22 ft11"><SPAN class="ft13">1.1</SPAN><SPAN class="ft14">Förslag till förordning om ändring i förordningen</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td4"><P class="p19 ft13">(2012:515) med instruktion för Statens kulturråd................</P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p20 ft13">33</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p22 ft11"><SPAN class="ft13">1.2</SPAN><SPAN class="ft14">Förslag till förordning om ändring i förordningen</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p19 ft11">(2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><P class="p19 ft13">regional kulturverksamhet......................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p20 ft13">36</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft9"><SPAN class="ft13">1.3</SPAN><SPAN class="ft16">Förslag till förordning (2017:XX) om statsbidrag till kommuner och landsting för utveckling av</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr3 td4"><P class="p19 ft2">kulturskoleverksamhet ...........................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p20 ft13">37</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p22 ft11"><SPAN class="ft13">1.4</SPAN><SPAN class="ft14">Förslag till förordning (2017:XX) om statsbidrag till att</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td4"><P class="p19 ft13">bedriva musik- och kulturskoleverksamhet ..........................</P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p20 ft13">40</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p24 ft11"><SPAN class="ft13">1.5</SPAN><SPAN class="ft14">Förslag till förordning om statsbidrag till</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p25 ft11">kulturskoleverksamhet med nationell spetskompetens</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p26 ft17">........ 43</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><P class="p19 ft12">2</P></TD>
<TD class="tr1 td7"><P class="p25 ft18">Uppdraget och dess genomförande..............................</P></TD>
<TD class="tr1 td8"><P class="p20 ft12">47</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p19 ft11">2.1</P></TD>
<TD class="tr5 td7"><P class="p25 ft2">Utredningens uppdrag............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p26 ft11">47</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p19 ft11">2.2</P></TD>
<TD class="tr5 td7"><P class="p25 ft13">Utredningens arbetsformer och arbetsmaterial ....................</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p26 ft11">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft11">2.3</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p25 ft2">Betänkandets disposition........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p26 ft11">51</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft19">5</P>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr4 td11"><P class="p28 ft12">3</P></TD>
<TD class="tr4 td12"><P class="p21 ft12">Kulturskolan..............................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p20 ft12">53</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft11"><SPAN class="ft13">3.1</SPAN><SPAN class="ft14">Framväxten av den kommunala musik- och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td14"><P class="p30 ft2">kulturskolan ............................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p20 ft11">53</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td16"><P class="p30 ft11">3.1.1</P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p31 ft11">Från musikperspektiv till barnperspektiv..............</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p20 ft11">57</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td16"><P class="p30 ft11">3.1.2</P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p31 ft11">Från musikskola till kulturskola ............................</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p20 ft11">58</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td16"><P class="p30 ft11">3.1.3</P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p31 ft21">Från nedläggningshot till samhällsnytta ................</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p20 ft11">59</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td16"><P class="p30 ft11">3.1.4</P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p31 ft11">De fria kulturskolorna ............................................</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p20 ft11">61</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td14"><P class="p31 ft21">3.2 Kulturskolornas organisationsformer ...................................</P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p20 ft11">67</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td16"><P class="p30 ft11">3.2.1</P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p31 ft11">Organisation, ekonomi och avgifter ......................</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p20 ft11">68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft11"><SPAN class="ft13">3.2.2</SPAN><SPAN class="ft22">Upphandling, privata aktörer och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr3 td18"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr3 td19"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr3 td17"><P class="p21 ft2">folkbildningen .........................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td15"><P class="p20 ft11">73</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td18"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p33 ft11">3.2.3</P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p21 ft13">Kommuner utan kulturskola ..................................</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p20 ft11">78</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td18"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p33 ft11">3.2.4</P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p21 ft2">Intresseorganisationer ............................................</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p20 ft11">79</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td18"><P class="p20 ft13">3.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td20"><P class="p33 ft13">Kulturskolornas verksamhet..................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p20 ft11">80</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td18"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p33 ft11">3.3.1</P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p21 ft13">Konstområden och genrer i kulturskolorna ..........</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p20 ft11">80</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td18"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p33 ft11">3.3.2</P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p21 ft13">Undervisningsformer..............................................</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p20 ft11">83</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td18"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p33 ft11">3.3.3</P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p21 ft2">Kö.............................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p20 ft11">87</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td18"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p33 ft11">3.3.4</P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p21 ft13">Kulturskolans lokaler..............................................</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p20 ft11">88</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td18"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p33 ft11">3.3.5</P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p21 ft13">Kulturskolan som kulturresurs ..............................</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p20 ft11">91</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td18"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p33 ft11">3.3.6</P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p21 ft13">Elevinflytande och delaktighet...............................</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p20 ft11">92</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td18"><P class="p20 ft13">3.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td20"><P class="p33 ft2">Samverkansformer ..................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p20 ft11">92</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td18"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p33 ft11">3.4.1</P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p21 ft13">Samverkan med förskolan och skolan....................</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p20 ft11">92</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td18"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p33 ft11">3.4.2</P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p21 ft13">Samverkan inom kommunen..................................</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p20 ft11">96</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td18"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p33 ft11">3.4.3</P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p21 ft13">Samverkan mellan kommuner ................................</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p20 ft11">97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft11"><SPAN class="ft13">3.4.4</SPAN><SPAN class="ft22">Samverkan med kulturinstitutioner och övriga</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr4 td18"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td21"><P class="p21 ft2">kulturlivet ................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td22"><P class="p20 ft11">98</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td18"><P class="p20 ft13">3.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td23"><P class="p33 ft2">Kulturskolorna som arbetsplats.............................................</P></TD>
<TD class="tr5 td22"><P class="p20 ft11">99</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td18"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p33 ft11">3.5.1</P></TD>
<TD class="tr4 td21"><P class="p21 ft13">Utbildningsvägar – en förändring över tid ..........</P></TD>
<TD class="tr4 td22"><P class="p20 ft13">102</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td18"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p33 ft11">3.5.2</P></TD>
<TD class="tr4 td21"><P class="p21 ft13">Kompetensbehov i kulturskolorna ......................</P></TD>
<TD class="tr4 td22"><P class="p20 ft13">108</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td18"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p33 ft11">3.5.3</P></TD>
<TD class="tr4 td21"><P class="p21 ft13">Kompetensutveckling ...........................................</P></TD>
<TD class="tr4 td22"><P class="p20 ft13">110</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td18"><P class="p20 ft13">3.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td23"><P class="p33 ft2">Kulturskolornas deltagare ....................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p20 ft13">111</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td18"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p33 ft11">3.6.1</P></TD>
<TD class="tr9 td21"><P class="p21 ft13">En bild av barn och unga av i dag .........................</P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p20 ft13">112</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td18"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr0 td19"><P class="p33 ft11">3.6.2</P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p21 ft13">Hinder för deltagande...........................................</P></TD>
<TD class="tr0 td22"><P class="p20 ft13">116</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft19">6</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<DIV id="id_1">
<P class="p3 ft20">SOU 2016:69 Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p19 ft13">3.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td7"><P class="p33 ft21">Musik- och kulturskolor i och utanför Norden..................</P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p26 ft11">127</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p33 ft11">3.7.1</P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p21 ft2">De nordiska länderna ............................................</P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p26 ft11">127</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p33 ft11">3.7.2</P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p21 ft21">Musik- och kulturskolor utanför Norden ...........</P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p26 ft11">132</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td13"><P class="p19 ft12">4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td7"><P class="p33 ft18">Omvärldstendenser och perspektiv på kulturskolan .....</P></TD>
<TD class="tr1 td24"><P class="p20 ft12">137</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td13"><P class="p19 ft13">4.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td7"><P class="p33 ft2">Kulturella omvärldstendenser ..............................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p26 ft11">137</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p19 ft13">4.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td7"><P class="p33 ft13">Perspektiv på musik- och kulturskolan ...............................</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p26 ft11">143</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td13"><P class="p19 ft12">5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td7"><P class="p33 ft12">En inkluderande kulturskola på egen grund –</P></TD>
<TD class="tr2 td24"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td7"><P class="p33 ft18">utredningens grund för förslag ..................................</P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p20 ft12">165</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft11"><SPAN class="ft13">5.1</SPAN><SPAN class="ft14">Ett demokratiskt förhållningssätt utifrån barns och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr4 td26"><P class="p19 ft2">ungas perspektiv....................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p20 ft13">165</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p36 ft11"><SPAN class="ft13">5.1.1</SPAN><SPAN class="ft22">En konstnärlig mötesplats under barns och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p21 ft2">ungas fritid .............................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p26 ft11">169</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p33 ft11">5.1.2</P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p21 ft2">Ett samtida bildningsideal .....................................</P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p26 ft11">172</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p33 ft11">5.1.3</P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p21 ft13">En verksamhet med hög kvalitet ..........................</P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p26 ft11">177</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p19 ft13">5.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td7"><P class="p33 ft13">En lagstiftad kulturskola – för- och nackdelar....................</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p26 ft11">180</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td13"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p33 ft11">5.2.1</P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p21 ft2">Skäl för en lag.........................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td24"><P class="p26 ft11">182</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr3 td19"><P class="p33 ft11">5.2.2</P></TD>
<TD class="tr3 td25"><P class="p21 ft2">Skäl mot en lag.......................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p26 ft11">186</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p33 ft11">5.2.3</P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p21 ft2">Berörda parters syn på reglering ...........................</P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p26 ft11">188</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p33 ft11">5.2.4</P></TD>
<TD class="tr4 td25"><P class="p21 ft2">Utredningens slutsats............................................</P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p26 ft11">191</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td13"><P class="p19 ft12">6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td7"><P class="p33 ft18">Utredningens förslag och rekommendationer ..............</P></TD>
<TD class="tr1 td24"><P class="p20 ft12">193</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft11"><SPAN class="ft13">6.1</SPAN><SPAN class="ft14">Ny infrastruktur för att uppnå en inkluderande</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td27"><P class="p25 ft2">kulturskola på egen grund ....................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p20 ft13">194</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p37 ft13">6.2</P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p25 ft2">Nationella mål .......................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td2"><P class="p20 ft13">203</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p37 ft13">6.3</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p25 ft13">Nationellt kulturskolecentrum ............................................</P></TD>
<TD class="tr5 td2"><P class="p20 ft13">209</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p37 ft13">6.4</P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p25 ft2">Utvecklingsbidrag .................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td2"><P class="p20 ft13">223</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p37 ft13">6.5</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p25 ft13">Tidsbegränsat verksamhetsbidrag till kulturskola ..............</P></TD>
<TD class="tr5 td2"><P class="p20 ft13">228</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p37 ft13">6.6</P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p25 ft13">Bidrag till nationell spetskompetens....................................</P></TD>
<TD class="tr8 td2"><P class="p20 ft13">232</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p37 ft13">6.7</P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p25 ft13">Bidrag till regional samordning ............................................</P></TD>
<TD class="tr8 td2"><P class="p20 ft13">234</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">7</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p38 ft11"><SPAN class="ft13">6.8</SPAN><SPAN class="ft14">Förstärkta utbildningsvägar för att uppnå en</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr9 td28"><P class="p19 ft13">inkluderande kulturskola på egen grund .............................</P></TD>
<TD class="tr9 td11"><P class="p20 ft11">240</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft11"><SPAN class="ft13">6.8.1</SPAN><SPAN class="ft22">Öppna upp för kandidatexamen inom fler</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr4 td29"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p26 ft13">konstnärliga ämnen ...............................................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p20 ft11">248</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td29"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p39 ft11">6.8.2</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p26 ft13">Anpassade ämneslärarutbildningar ......................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p20 ft11">248</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td29"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p39 ft11">6.8.3</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p26 ft21">Kulturskolepedagog ny yrkesexamen ..................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p20 ft11">249</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td29"><P class="p19 ft11">6.9</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td32"><P class="p26 ft21">Kulturskolerelaterad forskning............................................</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p20 ft11">253</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td29"><P class="p19 ft13">6.10</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td32"><P class="p26 ft13">Utvärdering och nästa steg ..................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p20 ft11">256</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td29"><P class="p19 ft13">6.11</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td32"><P class="p26 ft13">Utredningens rekommendationer .......................................</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p20 ft11">257</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft11"><SPAN class="ft13">6.11.1</SPAN><SPAN class="ft23">Arbetssätt och verksamhetsformer som utgår</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr4 td18"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p40 ft13">ifrån barns och ungas perspektiv..........................</P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p20 ft11">259</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td18"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p33 ft11">6.11.2</P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p40 ft2">Inkludering ............................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p20 ft11">265</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td18"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p33 ft11">6.11.3</P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p40 ft2">Att överbrygga avstånd.........................................</P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p20 ft11">276</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td18"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p33 ft11">6.11.4</P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p40 ft2">Goda arbetsförhållanden ......................................</P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p20 ft11">278</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td18"><P class="p19 ft12">7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td35"><P class="p33 ft12">Konsekvensanalys ....................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td24"><P class="p20 ft12">281</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td18"><P class="p19 ft13">7.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td35"><P class="p33 ft2">Förslagen i korthet ...............................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p20 ft11">281</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td18"><P class="p19 ft13">7.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td35"><P class="p33 ft2">Nationella mål.......................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p20 ft11">283</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td18"><P class="p19 ft13">7.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td35"><P class="p33 ft13">Nationellt kulturskolecentrum............................................</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p20 ft11">284</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td18"><P class="p19 ft13">7.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td35"><P class="p33 ft13">Bidrag till regional samordning............................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p20 ft11">286</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td18"><P class="p19 ft13">7.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td35"><P class="p33 ft2">Utvecklingsbidrag.................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p20 ft11">289</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td18"><P class="p19 ft13">7.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td35"><P class="p33 ft13">Tidsbegränsat verksamhetsbidrag till kulturskola ..............</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p20 ft11">291</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td18"><P class="p19 ft13">7.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td35"><P class="p33 ft13">Bidrag till nationell spetskompetens ...................................</P></TD>
<TD class="tr10 td24"><P class="p20 ft11">293</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft11"><SPAN class="ft13">7.8</SPAN><SPAN class="ft14">Förstärkta utbildningsvägar för att uppnå en</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr4 td36"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td37"><P class="p42 ft13">inkluderande kulturskola på egen grund .............................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p20 ft11">294</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td36"><P class="p19 ft11">7.9</P></TD>
<TD class="tr8 td37"><P class="p42 ft13">Kulturskolerelaterad forskning............................................</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p20 ft11">297</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td36"><P class="p19 ft11">7.10</P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p42 ft2">Utvärdering...........................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p20 ft11">298</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td36"><P class="p19 ft11">7.11</P></TD>
<TD class="tr8 td37"><P class="p42 ft13">Konsekvenser för enskilda företag ......................................</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p20 ft11">299</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td36"><P class="p19 ft11">7.12</P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p42 ft11">Förslagens förenlighet med EU:s konkurrens- och</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td36"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr11 td37"><P class="p42 ft2">statsstödsregler .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr11 td11"><P class="p20 ft11">300</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft19">8</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR height=0>
<TD width=31px></TD>
<TD width=37px></TD>
<TD width=321px></TD>
<TD width=98px></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td38"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr12 td39"><P class="p19 ft24"> </P></TD>
<TD class="tr12 td40"><P class="p20 ft20">Innehåll</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td41"><P class="p19 ft11">7.13</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td42"><P class="p20 ft2">Förslagens övriga effekter ....................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td40"><P class="p43 ft11">301</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td41"><P class="p19 ft11">7.14</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td42"><P class="p20 ft2">Förslag till finansiering .........................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p43 ft11">302</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td43"><P class="p19 ft12">Referenser ......................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td40"><P class="p44 ft12">305</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td38"><P class="p19 ft12">Bilagor</P></TD>
<TD class="tr2 td39"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr2 td40"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td38"><P class="p19 ft11">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr1 td39"><P class="p20 ft2">Kommittédirektiv 2015:46 ...........................................</P></TD>
<TD class="tr1 td40"><P class="p43 ft11">315</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td38"><P class="p19 ft11">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr2 td39"><P class="p20 ft2">Kommittédirektiv 2016:44 ...........................................</P></TD>
<TD class="tr2 td40"><P class="p43 ft11">323</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td38"><P class="p19 ft11">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr14 td39"><P class="p20 ft2">Genomförda möten ......................................................</P></TD>
<TD class="tr14 td40"><P class="p43 ft11">325</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">9</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_10">
</DIV>
<DIV id="page_11">
<P class="p3 ft7">Sammanfattning</P>
<P class="p45 ft25">I enlighet med regeringens direktiv har utredningen tagit fram ett brett kunskapsunderlag om den kommunala kulturskolan. I betän- kandet beskrivs verksamhetens historik och nuvarande verksamhet och vilka hindren är för barns och ungas deltagande. Vidare behandlas vissa kulturella omvärldstendenser samt de spänningsfält som påverkar förutsättningarna för den kommunala musik- och kulturskolan. Mot denna samlade bakgrund tydliggör utredningen därefter sina bedömningar och sina förslag. Förslagen i detta betänkande avser det som utredningen bedömer som kulturskolor- nas kärnverksamhet, dvs. den undervisning, de projekt och övriga verksamhet som genomförs på barns och ungas fria tid.</P>
<P class="p46 ft12">Juridisk ram önskvärd men inte genomförbar</P>
<P class="p47 ft25">Utredningen bedömer att en juridisk ram i form av en kulturskole- lag vore mest verkningsfullt som grund för att tydliggöra kulturskolans nationella intresse. Mot bakgrund av de ekonomiska konsekvenser som den så kallade finansieringsprincipen föranleder bedömer utredningen att det inte är görligt att överlämna ett lagförslag till regeringen. En helstatligt finansierad kulturskola ser inte utredningen heller som ett mål i sig, vilket är konsekvensen av en strikt tillämpning av den nämnda principen, utan det är en i lag reglerad kommunal kulturskola som bedöms vara angeläget.</P>
<P class="p48 ft9">I stället föreslår utredningen nationella mål som vägledande för den kommunala kulturskolan samt ett antal sammanlänkade förslag. Efter tre år bör en utvärdering genomföras för att ta reda på vilken verkan förslagen har haft på barns och ungas tillgång till en inkluderande kulturskola på egen grund. Om utvärderingens resultat visar att tillgång till en jämlik och tillgänglig kulturskola fortsatt saknas och om det finansiella läget så tillåter, bör</P>
<P class="p49 ft19">11</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p50 ft9">regeringen överväga att genom lagstiftning göra den kommunala kulturskolan obligatorisk. Kulturskolan utgör, på samma sätt som övrig kommunal verksamhet, en del av samhällets välfärd.</P>
<P class="p51 ft12">Ny infrastruktur för den kommunala musik- och kulturskolan</P>
<P class="p52 ft9">Utredningen föreslår en ny infrastruktur som tar sin utgångspunkt i nationella mål för kulturskolan samt ett antal sammanhängande förslag i syfte att barn och unga i hela landet oavsett bakgrund och uppväxtmiljö kan få ökad tillgång till en inkluderande kulturskola. Att utveckla kulturskolorna till att vara mer inkluderande kommer fortsatt att vara en utmaning. Utredningen vill med dessa förslag därför slå fast att detta ansvar inte bara bör vila på kommunerna utan är av ett nationellt och regionalt intresse som fordrar ett gemensamt ansvarstagande.</P>
<P class="p46 ft12">Nationella mål</P>
<P class="p53 ft9">Många kommuner har inlett ett ambitiöst arbete med att utveckla kulturskolans verksamhet för att stärka dess relevans i en förändrad omvärld. Utredningen menar att genom att införa nationella mål tydliggörs en riktning för verksamheten vilket kan gynna denna pågående utveckling. Utredningen föreslår att regeringen för beslut av riksdagen lägger fram följande mål för den kommunala kulturskolan:</P>
<P class="p54 ft26">En kommunal kulturskola ska</P>
<P class="p55 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">ge barn och unga möjlighet att lära, utöva och uppleva konst- uttryck i första hand i grupp,</SPAN></P>
<P class="p41 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">bedrivas på barns och ungas fria tid,</SPAN></P>
<P class="p56 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">präglas av hög kvalitet och en konstnärlig och genremässig bredd med verksamhet inom tre eller flera konstuttryck,</SPAN></P>
<P class="p55 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">tillämpa en pedagogik som utgår från barnets egna erfarenheter och intressen,</SPAN></P>
<P class="p55 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">ge barn och unga goda förutsättningar att ha inflytande på verk- samhetens utformning och innehåll,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft19">12</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td44"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td45"><P class="p19 ft29">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">ha en hög andel pedagogiskt och konstnärligt utbildad personal,</SPAN></P>
<P class="p58 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">verka i för verksamheten anpassade lokaler med ändamålsenlig utrustning,</SPAN></P>
<P class="p59 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">aktivt verka för att kommunens barn och unga har kännedom om kulturskolan och ges likvärdig möjlighet att delta i dess verksamhet, och</SPAN></P>
<P class="p60 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">arbeta i bred samverkan och bedriva en utåtriktad verksamhet gentemot det övriga samhället.</SPAN></P>
<P class="p61 ft9">För att följa och stödja det kommunala arbetet utifrån dessa mål föreslår utredningen att ett nationellt kulturskolecentrum inrättas med ansvar för bl.a. nationell uppföljning och statistik.</P>
<P class="p51 ft12">Nationellt kulturskolecentrum</P>
<P class="p62 ft9">Utredningen bedömer att en av kommunernas största utmaningar är att kunna möta kulturskolornas behov av kunskapsutveckling, erfarenhetsutbyte, samverkan och uppföljning. Om dessa behov inte kan tillgodoses kan verksamheten riskera att förlora sin starka position i samhället på grund av bristande relevans sett ur ett medborgarperspektiv.</P>
<P class="p63 ft8">Utredningen föreslår att ett nationellt kulturskolecentrum ska inrättas som ett särskilt beslutsorgan inom Statens kulturråd med ansvar för nationell uppföljning, att främja erfarenhetsutbyte och samverkan, att främja kulturskolerelaterad kunskap med grund- forskning och beprövad erfarenhet och att fördela statsbidrag. Utredningen föreslår att ett nationellt kulturskolecentrum ska för- dela ett utvecklingsbidrag till kulturskoleverksamhet, ett tids- begränsat verksamhetsbidrag till kulturskola och ett bidrag till verksamhet med avancerad spetskompetens.</P>
<P class="p64 ft25">Det nationella kulturskolecentrumet är, tillsammans med de kommunala kulturskolorna och en ökad samordning på regional nivå, avsett att ingå i kedja av samverkan med kommunernas behov i främsta rummet. Det nationella kulturskolecentrumet föreslås vara den länk som på nationell nivå sluter denna kedja och bör ha i uppdrag att samla in, analysera och förmedla dessa till i första hand de kommunala kulturskolorna men även till samhället i övrigt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">13</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft12">Bidrag till regional samordning</P>
<P class="p66 ft9">Vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet förordning (2010:2012) föreslås tillskjutas 10 miljoner kronor i syfte att för samordning av kommunal kulturskoleverksamhet på regional nivå. En sådan ny inriktning av bidraget förutsätter ett tillägg i bidragets förordning om <SPAN class="ft10">kulturskoleverksamhet </SPAN>som ett nytt verksamhets- område. Det föreslagna beloppet har beräknats utifrån 0,5 miljoner kronor för vardera av landets tjugo landsting och Gotlands kommun.</P>
<P class="p67 ft8">Kommunerna har under utredningens arbete uppvisat ett behov av en förstärkt infrastruktur med en tydlig ansvarsfördelning mellan stat, landsting och kommun, som kan bidra till ökad samverkan. Ett stöd på regional nivå för samordning, med kultur- skolans behov i centrum, kan åstadkommas genom ett bidrag riktat mot landstingen. I likhet med hur regional biblioteksverksamhet har stor betydelse för folkbiblioteken menar utredningen att en ökad regional samordning kan främja musik- och kulturskolornas utveckling väsentligt. I flera delar av landet har samverkansinitiativ tagits kommuner emellan och med den regionala nivån. För att sådan samverkan ska vara hållbar menar utredningen att strukturer med fast finansiering fordras.</P>
<P class="p68 ft9">De samlade kulturresurserna i ett län med kommun, landsting eller staten som huvudman, samt kulturaktörer från det fria kultur- livet, är stora. Genom att bättre nyttja denna potential kan barns och ungas tillgång till ett varierat och brett kulturskoleutbud öka. Utredningen ser även andra positiva effekter för de samverkande parterna, exempelvis förbättrade möjligheter till kompetens- utveckling.</P>
<P class="p69 ft9">Ett nationellt kulturskolecentrum föreslås ha en samordnande och stödjande roll i förhållande till de funktioner som landstingen väljer att inrätta.</P>
<P class="p70 ft8">Det är visserligen inte en uppgift för staten att råda över hur kommuner och landsting samverkar. Men staten kan bidra till att skapa bättre förutsättningar för att samverkan på frivillig grund ska komma till stånd. Staten finanserar regionala kulturverksamheter tillsammans med landstingen och kommuner och eftersträvar en god användning av resurserna. Att särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur uttrycks även av de nationella kultur-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">14</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td44"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td45"><P class="p19 ft29">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft11">politiska målen som är styrande för staten och vägledande för kommuner och landsting.</P>
<P class="p72 ft12">Utvecklingsbidrag</P>
<P class="p73 ft8">För att främja utveckling av de kommunala kulturskolorna föreslår utredningen att ett nytt statsbidrag på 200 miljoner kronor inrättas. Sektorn som helhet uppvisar stora variationer; ifrån de kommuner som helt saknar verksamhet till kommuner som bedriver ett syste- matiskt kvalitetsarbete. Enligt utredningens mening finns goda skäl för att inrätta ett statligt stimulansbidrag som kan möta den bredd av utvecklingsbehov som kommunerna i dag har.</P>
<P class="p74 ft9">Följande tre huvudområden kan sägas sammanfatta de fält där utvecklingsbehoven bedöms vara som störst, men även andra områden bör vara bidragsberättigade:</P>
<P class="p41 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">Breddning av konstområden</SPAN></P>
<P class="p41 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">Inkludering och tillgänglighet</SPAN></P>
<P class="p41 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">Pedagogisk utveckling</SPAN></P>
<P class="p75 ft9">Inom dessa områden ska insatser som ökar deltagandet av barn och unga med intellektuella eller fysiska funktionsnedsättningar priori- teras. I övrigt ska de lokala behoven styra och bredden av insatser som beviljas medel bör vara stor.</P>
<P class="p64 ft8">Fördelning och uppföljning av statsbidraget bör vara en uppgift för ett nationellt kulturskolecentrum. En kommun eller kommuner i samverkan föreslås kunna söka bidraget. Även en samordnande funktion på regional nivå bör i samverkan med kommuner kunna ansöka om utvecklingsbidrag. Till ansökan ska bifogas en strategisk handlingsplan. Ytterligare en förutsättning för att få del av stödet är att kulturskolans verksamhet ska erbjuda eller ha för avsikt att erbjuda, verksamhet inom minst tre konstområden.</P>
<P class="p51 ft12">Tidsbegränsat verksamhetsbidrag till kulturskola</P>
<P class="p76 ft9">Utredningen föreslår att ett tidsbegränsat verksamhetsbidrag till kulturskoleverksamhet ska inrättas på 10 miljoner kronor. Kom- muner med liten folkmängd samt låg befolkningstäthet ska kunna</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">15</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft9">rekvirera 500 000 kronor i bidrag förutsatt ett eget ekonomiskt åtagande på 50 procent av sökt belopp. Det föreslagna nationella kulturskolecentrumet föreslås ansvara för att fördela bidraget.</P>
<P class="p69 ft9">Att bedriva kulturskola är ett frivilligt åtagande som faller inom ramen för den kommunala självstyrelsen. Utredningens kartlägg- ning visar att en viss typ av kommuner med liten befolkning och låg befolkningstäthet av strukturella skäl tenderar att ha sämre förutsättningar än andra kommuner att bedriva kulturskola. Bidraget bör därför bidra till att starta eller förstärka den pågående kulturskoleverksamheten i de kommuner som uppfyller bidragets kriterier.</P>
<P class="p78 ft12">Bidrag till nationell spetskompetens</P>
<P class="p79 ft9">Utredningen föreslår att ett statsbidrag till kulturskoleverksamhet med nationell spetskompetens på 5 miljoner kronor inrättas. Fördelning och uppföljning av statsbidraget föreslås vara en uppgift för det föreslagna nationella kulturskolecentrumet.</P>
<P class="p67 ft8">Bidraget syftar till att ge specialintresserade ungdomar ökade möjligheter att på en avancerad nivå möta professionellt verksamma. Utredningen menar att initiativ där konstnärligt nyskapande integreras är särskilt intressant. En sådan verksamhet ska bygga på ett brett samarbete med andra relevanta aktörer och vara öppen för specialintresserade ungdomar från hela landet.</P>
<P class="p68 ft9">Den sökande ska bidra med ett eget ekonomiskt åtagande som motsvarar det sökta bidragets storlek i syfte att uppnå ett lokalt ansvarstagande och för att göra en volymökning möjlig.</P>
<P class="p80 ft30">Förstärkta utbildningsvägar för att uppnå en inkluderande kulturskola på egen grund</P>
<P class="p79 ft9">Det är utredningens bedömning att utbildningsvägarna till de kommunala kulturskolorna bör förstärkas för att uppnå en bättre kompetensförsörjning. Frågan är central för kulturskolesektorn och har lyfts fram som en prioriterad fråga under samtliga samråd. Dagens högskoleutbildningar täcker in delar av kommunernas rekryteringsbehov.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">16</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td44"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td45"><P class="p19 ft29">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p81 ft9">Kulturskolorna är inne i ett brytningsskede som utmärks av en strävan efter ett breddat utbud av kulturuttryck och en ökad inkludering av barn och unga. Samtidigt står kommunerna under de närmaste åren inför stora behov av nyanställningar på grund av lärarkårens höga genomsnittliga ålder. De lärare som nu anställs kommer att prägla kulturskolornas inriktning under lång tid framöver.</P>
<P class="p82 ft9">Kulturskolan och skolan har många gemensamma drag men kulturskolan har också egna karaktäristika; som ett frivilligt del- tagande, en läroplanslös verksamhet och en flexibilitet som utgår från barnets perspektiv genom hänsyn till barns och ungas egna intressen. Även dess bredd vad gäller konstområden och publika aktiviteter, är utmärkande för kulturskolan. Kulturskolan är en konstnärlig mötesplats som får sin legitimitet tack vare dess frivillighet och en demokratisk grundsyn om allas rätt till kultur. Utredningen menar att det finns goda skäl att förtydliga denna särart utifrån de pedagogiska grundvalar som verksamheten vilar på och därifrån bygga kompetens specifik för en kulturskola på egen grund.</P>
<P class="p83 ft8">För att kunna motsvara kommunernas kompetensförsörjnings- behov krävs en pedagogisk utbildning som är uppbyggd kring en kärna som uttrycker kulturskolans särart. Kulturskolan är i behov av pedagogisk kompetens inom konstnärliga områden som inte ryms inom något av förekommande utbildningars huvudområden.</P>
<P class="p84 ft25">Nya utbildningsvägar kan bidra till att öka mångfalden bland kommunens anställda. Samhället bör bättre ta vara på den kompe- tens som personer med konstnärlig bakgrund som invandrat till Sverige har och som inte per automatik passar in i det svenska akademiska sammanhanget. Sådana pedagoger skulle kunna bidra med en annan kunskap än den som i dag finns representerad vid våra lärosäten och är enligt utredningens mening viktig för kultur- skolan för att denna bättre ska avspegla det samtida svenska samhället. Utredningen menar att den kommunala kulturskolans potential att medverka till en förbättrad integration är stor.</P>
<P class="p84 ft31">Bildningsbegreppet måste hela tiden modifieras i takt med sam- hällets utveckling och utmaningen i dag ligger i att anpassa begreppet till det pluralistiska och mångkulturella samhälle vi lever i. Kultur- skolans pedagogik behöver därmed finna former för att i hög utsträckning möta barn och unga i den kultur där de befinner sig,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">17</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9">men även att låta barnen möta främmande kulturyttringar. En sådan strävan mot ökad inkludering är tydlig i många av dagens kulturskolor.</P>
<P class="p86 ft12">Öppna upp för kandidatexamen inom fler konstnärliga ämnen</P>
<P class="p66 ft9">Utredningen har noterat att flera lärosäten under de senaste åren har etablerat nya kandidatutbildningar mot områden relevanta för kulturskolan. Samtliga dessa utbildningar omfattar 180 högskole- poäng och bygger på lärosätets examensrätt i ett huvudområde. Utredningen ser ett behov av att fler och nya områden utvecklas vid lärosätena för att bättre motsvara kulturskolans samtida kompetensbehov exempelvis inom film.</P>
<P class="p78 ft12">Anpassade ämneslärarutbildningar</P>
<P class="p87 ft8">Utredningen bedömer att en anpassning av ämneslärarutbildning- arna behövs för att bättre motsvara kommunernas behov av kom- petens. Många kommuner har behov av kombinationstjänster med pedagogisk personal med kompetens att arbeta såväl i skolan som i kulturskolan. Det gör att kommunerna i stor utsträckning efter- frågar personer med ämneslärarexamen. Eftersom denna utbildning inte är avsedd för kulturskolans verksamhet i första hand bör dessa utbildningar öppna upp mot kulturskolan genom att införa kurser som relaterar till undervisning i kulturskolan och dito verksamhets- förlagd utbildning.</P>
<P class="p78 ft12">Kulturskolepedagog ny yrkesexamen</P>
<P class="p88 ft25">Utredningen föreslår att en yrkesexamen i form av kulturskole- pedagog om 90 högskolepoäng ska inrättas. Utbildningen ska vara uppbyggd kring en kärna som uttrycker kulturskolans särart. En utbildning mot kulturskolans specifika utbildningsmiljö är väsentlig av flera skäl, men i synnerhet för att stärka kulturskolans pedagogiska grund. Kommunerna är i stort behov av pedagogisk kompetens inom konstnärliga områden som inte ryms inom något av förekommande utbildningars huvudområden. Att arbeta i kulturskolan kräver både</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">18</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td44"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td45"><P class="p19 ft29">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft9">konstnärlig och pedagogisk kompetens vilket gör att en kulturskole- pedagogexamen bör vila på utbildningsvetenskaplig grund, med konstnärlig kompetens som ett förkunskapskrav.</P>
<P class="p63 ft8">En sådan utbildning kan utifrån den konstnärliga bakgrund de sökande bär med sig inbegripa en stor bredd av samtida konst- områden och genrer, men även vara flexibel för framtida ännu ej kända konstområden. Den kan även ge utrymme för konstnärliga variationer beroende på lokala behov. Utbildningen föreslås kunna ges på halvfart för att redan verksamma pedagoger ska kunna genomföra utbildningen parallellt med tjänstgöring på kultur- skolan.En yrkesexamen som leder till kulturskolepedagog om 90 hp kan vara lämplig för personer med högre konstnärlig utbildning som vill ha tillgång till en större arbetsmarknad. Även för personer med konstnärlig kompetens, men utan behörighet från högre konst- närliga studier, kan en sådan yrkesexamen vara lämplig. Sådana pedagoger, även de med en annan konstnärlig bakgrund än svensk, skulle kunna bidra med en annan kunskap än den som i dag är representerad vid våra lärosäten. En sådan förstärkning är enligt utredningens mening viktig för att kulturskolan på ett bättre sätt än i dag ska avspegla det samtida svenska samhället.</P>
<P class="p46 ft12">Kulturskolerelaterad forskning</P>
<P class="p76 ft25">Utredningen föreslår att regeringen ger Vetenskapsrådet i uppdrag att utlysa projektbidrag om 20 miljoner kronor år under 2018 för en satsning på forskning relevant för kulturskolan. Forskningen bör vara inriktad mot det utbildningsvetenskapliga ämnesområdet. Regeringen föreslås även ge Vetenskapsrådet i uppdrag att utlysa 2 miljoner kronor i fyra år fr.o.m. 2019 för att inrätta en nationell forskarskola i <SPAN class="ft32">Kulturskolans didaktik</SPAN>, som leder till licentiatexamen.</P>
<P class="p63 ft25">Forskning om ungas lärande på fritiden är ett mångfacetterat område som röner ett växande intresse, men hittills har endast ett fåtal projekt beviljats medel. Vetenskapsrådet menar att de sats- ningar som görs i Sverige på offentligt organiserade fritids- verksamheter medför ett behov av ytterligare forskning. Detta gäller i hög grad kulturskolan som är i behov av forskning med större kontinuitet och omfattning än i dagsläget. Forskning kring lärande och undervisning i estetiska ämnen bedrivs men en mycket</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">19</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p50 ft11">litet del utgår ifrån den kommunala kulturskolans egna perspektiv och behov.</P>
<P class="p90 ft9">Utredningen menar att det behövs stimulansåtgärder av olika slag för att få till stånd ett arbete med en grund i forskning och beprövad erfarenhet vars volym, bredd och kvalitet svarar mot de behov kommunerna har för att kunna möta de utmaningar kultur- skolorna i dag ställs inför och kommer att ställas inför i framtiden.</P>
<P class="p46 ft12">Utredningens rekommendationer</P>
<P class="p53 ft9">Utredningen har gjort ett urval av förebildliga arbetssätt i form av rekommendationer till kommunerna för att främja en fortsatt utveckling mot en inkluderande kulturskola på egen grund. Ett nationellt kulturskolecentrum föreslås i uppdrag att i olika former bedriva ett främjandearbete som ett stöd i kommuneras arbete med kulturskola.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft19">20</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<P class="p18 ft7">Summary</P>
<P class="p91 ft8">In accordance with the Government’s directive, the inquiry has drawn up a <NOBR>broad-based</NOBR> evidence concerning municipal culture schools. This report describes the history of this activity and its current status, as well as the barriers that stand in the way of the participation of children and young people. It also addresses certain wider cultural trends and the tensions that have an impact on the conditions for municipal music and culture schools. The inquiry then illustrates its assessments and proposals against this overall background. The proposals in this report pertain to that which the inquiry judges to be the core activities of municipal culture schools, i.e. the teaching, the projects and other activities that are undertaken in children and young people’s free time.</P>
<P class="p92 ft12">Legal framework desirable but not practicable</P>
<P class="p93 ft9">The inquiry’s assessment is that a legal framework in the form of a culture schools act would be most effective as a basis for illustrating the national importance of culture schools. Against the background of the economic consequences of what is known as the financing principle, the inquiry’s assessment is that it is not possible to submit a draft bill to the Government. Nor does the inquiry consider culture schools financed entirely by central government, which is the consequence of the strict application of the aforementioned principle, as a goal in itself. Rather, what is deemed of pressing importance is municipal culture schools that are regulated by law.</P>
<P class="p94 ft31">Instead, the inquiry proposes national objectives to serve as guidance for municipal culture schools and a number of connected proposals. An evaluation should be undertaken after three years in order to establish what impact the proposals have had on children</P>
<P class="p95 ft19">21</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Summary</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p96 ft9">and young people’s access to inclusive culture schools that has an independent foundation. If the results of the evaluation indicate that there is still a lack of access to equal and accessible cultural education and if the financial situation permits, the Government should consider legislating to make municipal culture schools obligatory. Culture schools are, as is the case for other municipal activities, in the interests of the whole of society.</P>
<P class="p46 ft12">New infrastructure for municipal culture schools</P>
<P class="p97 ft8">The inquiry proposes new infrastructure, the basis of which is national objectives for culture school, and a number of associated proposals that aim to give children and young people in the entire country, regardless of their background and the environment in which they are growing up, greater access to inclusive culture schools. Developing culture schools to make them more inclusive will remain a challenge. With these proposals, the inquiry would like to stipulate that this responsibility should not rest solely on the shoulders of the municipalities; instead, in the interests of the nation and the regions, this responsibility needs to be shared.</P>
<P class="p46 ft12">National objectives</P>
<P class="p98 ft9">Many municipalities have begun ambitious efforts to develop their culture schools in order to reinforce their relevance in a changed world. The inquiry is of the opinion that the introduction of national objectives gives this activity a clear direction, which can benefit this ongoing development. The inquiry proposes that the Government present the following objectives for municipal culture schools to the Riksdag:</P>
<P class="p99 ft26">Municipal culture schools shall</P>
<P class="p55 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">provide children and young people with the opportunity to learn, practice and experience artistic expression at first hand, in groups,</SPAN></P>
<P class="p29 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">be carried out in children and young people’s free time,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft19">22</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td46"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td47"><P class="p19 ft29">Summary</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">be characterised by a high quality and be broad artistically and in terms of the genres covered, with activities in three or more types of artistic expression,</SPAN></P>
<P class="p59 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">apply an educational philosophy that is based on the child’s own experiences and interests,</SPAN></P>
<P class="p59 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">provide children and young people with good opportunities to have an influence on the structure and content of the activity,</SPAN></P>
<P class="p59 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">have a high proportion of educationally and artistically trained staff,</SPAN></P>
<P class="p59 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">take place in premises that are adapted to the activity and are appropriately equipped,</SPAN></P>
<P class="p101 ft9"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft33">actively work to inform the municipality’s children and young people about the culture school and to provide them with the opportunity to participate in its activities, and</SPAN></P>
<P class="p58 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">work in broad partnership and conduct outreach activities with and the community at large.</SPAN></P>
<P class="p102 ft9">In order to monitor and support municipal efforts based on these objectives, the inquiry proposes the establishment of a national culture schools centre that has responsibility for national monitoring and statistics.</P>
<P class="p46 ft12">National culture schools centre</P>
<P class="p103 ft9">The inquiry’s assessment is that one of the biggest challenges of municipalities is meeting their cultural schools’ needs for knowledge development, experience exchange, collaboration and monitoring. If these needs are not met, there is a risk of the activity losing its strong position in society as a result of a lack of relevance from a citizen’s perspective.</P>
<P class="p63 ft25">The inquiry proposes that a national culture schools centre be established to act as a special <NOBR>decision-making</NOBR> body within the Swedish Arts Council, with responsibility for national monitoring, promoting the exchanging of experience and collaboration, promoting knowledge related to culture schools with basic research and proven experience and allocating central government grants.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">23</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Summary</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p50 ft9">The inquiry proposes that a national culture schools centre will allocate a development grant to culture schools, a temporary operating grant to culture schools and a grant to activities involving advanced <NOBR>cutting-edge</NOBR> expertise.</P>
<P class="p104 ft9">The national cultural education centre is, together with the municipal culture schools and greater coordination at the regional level, intended to be part of a collaborative chain that has the needs of municipalities at its forefront. The national cultural education centre is proposed as the link that closes this chain at the national level and it should be tasked with gathering, analysing and conveying these experiences, primarily to the municipal culture schools, but also to the wider community.</P>
<P class="p46 ft12">Grants for regional coordination</P>
<P class="p97 ft8">It is proposed that the grants regulated in ordinance (2010:2012) on certain central government grants to regional cultural activities be increased by SEK 10 million in order to strengthen the regional coordination of municipal culture schools. A new focus for this grant is dependent on an addendum to the grant’s ordinance that adds <SPAN class="ft34">culture schools </SPAN>as a new operational area. The amount proposed has been calculated on the basis of SEK 0.5 million for each of the country’s twenty county councils and Gotland</P>
<P class="p105 ft11">Municipality.</P>
<P class="p106 ft8">While the inquiry’s work has been ongoing, the municipalities have demonstrated their need for improved infrastructure, with a clear division of responsibility between central government, county council and municipality that can contribute to increased collaboration. A regional support mechanism for coordination, focused on the needs of cultural schools, can be achieved through a grant directed at the county councils. In a similar manner to how regional library activities have a major significance to public libraries, the inquiry believes that increased regional coordination can provide considerable encouragement to the development of cultural schools. Collaboration initiatives have been implemented between municipalities and with regional level involvement in several parts of the country. If this collaboration is to be lasting,</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft19">24</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td46"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td47"><P class="p19 ft29">Summary</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft11">the inquiry believes that structures involving permanent financing are required.</P>
<P class="p107 ft9">The sum total of the cultural resources in a county provided principally by the municipality, county council or central government and also cultural actors from the independent cultural sector is great. By making better use of this potential, children and young people’s access to a varied and wide range of cultural education can improve. The inquiry also sees the positive effects for the collaborating partners, for example improved opportunities to develop skills.</P>
<P class="p74 ft9">It is proposed that a national cultural education centre have a coordinating and supportive role in relation to the functions that the county councils choose to establish.</P>
<P class="p10 ft9">While it is certainly true that it is not the job of central government to control how municipalities and county councils work together, central government can still contribute to improving the conditions in which collaboration on a voluntary basis comes about. Central government finances regional cultural activities, together with the county councils and municipalities and tries to ensure the resources are used wisely. Paying particular attention to children and young people’s right to culture is also expressed in the national cultural policy objectives, which govern central government actions and guide those of municipalities and county councils.</P>
<P class="p46 ft12">Development grants</P>
<P class="p62 ft9">The inquiry proposes that a new central government grant of SEK 200 million be established in order to foster the development of municipal cultural education. The sector as a whole is very varied, ranging from municipalities that provide no culture school at all to those that conduct systematic quality management. It is the inquiry’s belief that there are grounds to establish a central government stimulus grant that can meet the wide range of development needs municipalities currently have.</P>
<P class="p108 ft9">The three principal areas below can be said to summarise the fields in which the development needs are judged to be greatest, but there are other areas that should be entitled to grants:</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">25</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Summary</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p38 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">Widening the area of visual arts</SPAN></P>
<P class="p109 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">Inclusion and accessibility</SPAN></P>
<P class="p41 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">Educational development</SPAN></P>
<P class="p110 ft9">Within these areas, initiatives that increase participation by children and young people with intellectual or physical disabilities are to be prioritised. Otherwise, the local needs are to serve as a guide and the range of initiatives that are granted funding should be wide.</P>
<P class="p104 ft9">Allocation and monitoring of the central government grant should be a task for a national cultural education centre. It is proposed that one municipality or municipalities working together be able to apply for the grant. A coordinating function at the regional level should also be able to apply for development grants in partnership with municipalities. A strategic action plan shall be appended to applications. One further condition in order to take advantage of this support is that the culture school has to offer or have the intention of offering activities within at least three areas of the arts.</P>
<P class="p46 ft12">Temporary operating grant for culture schools</P>
<P class="p53 ft9">The inquiry proposes a temporary operating grant to cultural schools of SEK 10 million be established. Municipalities with a small population and low population density are to have access to a grant of SEK 500 000, provided they make their own a financial commitment of 50 per cent of the amount applied for. It is proposed that the future national cultural education centre be responsible for allocating the grant.</P>
<P class="p111 ft9">Providing culture schools is a voluntary commitment that is within the scope of municipal <NOBR>self-government.</NOBR> The inquiry’s survey indicates that a certain type of municipality with a small population and low population density tends, for structural reasons, is less likely to provide cultural education activities than other municipalities. The grant should therefore contribute to starting or strengthening current culture schools in the municipalities that meet the grant’s criteria.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft19">26</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td46"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td47"><P class="p19 ft29">Summary</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p2 ft12">Grant for national <NOBR>cutting-edge</NOBR> expertise</P>
<P class="p62 ft9">The inquiry proposes that a central government grant of SEK 5 million for cultural education activities with national <NOBR>cutting-edge</NOBR> expertise be established. It is proposed that allocation and monitoring of the central government grant be a task for the proposed national culture schools centre.</P>
<P class="p74 ft9">The aim of the grant is to provide especially interested young people with opportunities to meet professionally active people at an advanced level. The inquiry believes that initiatives in which artistic innovation are integrated are of particular interest. An activity of this type is to be based on a broad collaboration with other relevant actors and be open to especially interested young people from the entire country.</P>
<P class="p112 ft9">The applicant is to contribute through a financial commitment that is equivalent to the size of the grant applied for, the aim being to take responsibility at the local level and make an increase in volume possible.</P>
<P class="p113 ft30">Reinforce educational pathways in order to achieve an inclusive culture schools sector that stands on an independent foundation</P>
<P class="p114 ft8">The inquiry’s assessment is that the educational pathways into municipal culture schools should be reinforced in order to improve the supply of skilled staff. This issue is central to the cultural schools sector and has been highlighted as a priority during all consultations. Current higher education study programmes cover some parts of the municipalities’ recruitment needs.</P>
<P class="p115 ft9">Culture schools are in a transitional period that is characterised by a desire to broaden the range of forms of cultural expression offered and to increase the inclusion of children and young people. At the same time, municipalities are faced with the prospect in the years ahead of recruiting new staff due to the high average age of the teaching profession. The teachers currently being employed will put their stamp on the direction culture schools take for a long time to come.</P>
<P class="p108 ft9">Culture schools have much in common with schools, but culture schools also have their own characteristics such as voluntary participation, no curriculum and a flexibility with respect</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">27</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Summary</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p38 ft8">to children and young people’s own interests. Culture schools are also marked by their breadth in terms of the field of the arts and public activities. Culture schools are artistic meeting places that are given legitimacy by their voluntary nature and a democratic basic outlook on everyone’s right to culture. The inquiry is of the opinion that there is good reason to elucidate this distinctiveness on the basis of the educational foundations on which the culture schools sector rests and from this, build up expertise specific to a culture schools sector that stands on an independent foundation.</P>
<P class="p116 ft9">In order to provide sufficient qualified staff to meet municipalities’ needs, a teacher training programme that is built around a core that expresses the distinctiveness of culture schools. Culture schools require teaching skills in areas of the arts that are not found within the scope of any of the existing training programmes’ main fields of study.</P>
<P class="p116 ft9">New educational pathways can contribute to increasing the diversity of municipalities’ employees. Society should make better use of the skills people with an artistic background who have immigrated to Sweden have and who do not automatically fit into the Swedish academic context. Educators such as these would be able to contribute with another type of knowledge than that which is currently represented at our higher education institutions and is, this inquiry believes, important if culture schools are to better reflect contemporary Swedish society. The inquiry is of the opinion that municipal culture schools have a great potential to contribute to improved integration.</P>
<P class="p117 ft9">The concept of education must constantly be modified as society develops and the current challenge lies in adapting this concept to the pluralistic and multicultural society in which we live. Accordingly, the teaching provided in culture schools needs to find forms that, to a great extent, allow it to encounter children and young people in the culture in which they are, but also needs to allow children to encounter unfamiliar cultural manifestations. An aspiration such as this to increase inclusion is evident in many of today’s culture schools.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft19">28</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td46"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td47"><P class="p19 ft29">Summary</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p118 ft12">Create the potential for bachelor’s degrees in more artistic subjects</P>
<P class="p114 ft8">The inquiry has noted that several higher education institutions have in recent years established new undergraduate programmes in areas that are relevant to culture schools. All of these study programmes are worth 180 higher education credits and are based on the higher education institution’s <NOBR>degree-awarding</NOBR> powers in a main field of study. The inquiry sees a need for more and new fields of study to be developed at the higher education institutions in order to better meet culture schools’ current requirements for qualified staff, for example within film.</P>
<P class="p46 ft12">Adapted teacher training programmes</P>
<P class="p119 ft9">The investigation’s assessment is that an adaptation of teacher training programmes is required in order to better meet municipalities’ needs for qualified staff. Many municipalities require staff for combined posts, i.e. teaching staff that have the skills to work in both schools and culture schools. This means that municipalities often demand people with a teaching degree. As teacher training programmes are not intended for the activities of culture schools, these programmes should open themselves to culture schools be introducing courses that relate to the teaching that takes place in culture schools, with the same also being true for work placements.</P>
<P class="p46 ft12">Culture school teacher a new vocational qualification</P>
<P class="p114 ft25">The inquiry proposes that a new vocational qualification of culture school teacher, worth 90 higher education credits, be established. The study programme is to be built around a core that expresses the distinctiveness of culture schools. A programme targeting the specific educational environment of culture schools is essential for many reasons, but especially in order to strengthen the educational foundations of the culture schools sector. Municipalities have a great need for teaching skills in areas of the arts that are not found within the scope of any of the existing training programmes’ main</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">29</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Summary</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p50 ft9">fields of study. Working in a culture school requires both artistic and teaching skills, which means that a culture schools teaching qualification should have a basis in educational science, but with artistic skills as an entry requirement.</P>
<P class="p82 ft9">This type of study programme can, on the basis of the artistic background applicants bring with them, encompass a wide range of contemporary artistic fields and genres, but can also be flexible to future fields that are not yet known. It can also provide space for artistic variation, depending on local requirements. The study programme proposes could be studied part time so as to allow teachers who are already working the opportunity to participate in parallel with their job in a culture school. A vocational qualification that leads to culture school teacher and is worth 90 higher education credits may be appropriate for people with a higher artistic education who want to gain access to a larger labour market. A vocational qualification like this may also be appropriate for people with artistic skills, but who do not have eligibility through higher artistic studies. Teachers such as this, and also those with an artistic background outside of Sweden, would be able to contribute with knowledge that is different to those who are currently represented at our higher education institutions. It is the inquiry’s opinion that a reinforcement such as this is important if culture schools are to reflect contemporary Swedish society better than they do currently.</P>
<P class="p46 ft12">Culture <NOBR>school-related</NOBR> research</P>
<P class="p98 ft9">The inquiry proposed that the Government charges the Swedish Research Council with issuing a call for proposals concerning SEK 20 million for 2018 to invest in research that is relevant to culture schools. The research should be focused on field of educational science. It is also proposed that the Government charge the Swedish Research Council with issuing a call for proposals concerning SEK 2 million per year over four years, beginning in 2019, for establishing a national research schools for <SPAN class="ft10">Culture School Didactics </SPAN>that leads to a degree of licentiate.</P>
<P class="p82 ft35">Research concerning young people’s learning in their free time is a <NOBR>multi-faceted</NOBR> area that is attracting growing interest, but only a</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft19">30</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td46"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td47"><P class="p19 ft29">Summary</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft25">few projects have been granted funding thus far. The Swedish Research Council is of the opinion that the investments made in Sweden in publicly organised recreational activities result in a need for further research. This is very much the case for the culture schools sector, which is need of research with greater continuity and scope than that being conducted today. Research into learning and teaching in aesthetic subjects is being conducted, but very little is based on the perspective and needs of municipal culture schools.</P>
<P class="p10 ft9">The inquiry argues that there needs to be stimulation measures of various types in order to bring about work that has a basis in research and proven experience, the volume, breadth and quality of which responds to needs municipalities have to meet the challenges with which culture schools are currently faced and will face in the future.</P>
<P class="p46 ft12">The inquiry’s recommendations</P>
<P class="p103 ft9">The inquiry has selected a number of exemplary working practices in the form of recommendations for municipalities that promote development towards an inclusive culture schools sector that stands on an independent foundation. A national culture schools centre is proposed that has the task of conducting various forms of promotional work that supports municipalities work with culture schools.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">31</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_32">
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV id="id_1">
<P class="p3 ft7">1 Författningsförslag</P>
<P class="p121 ft36"><SPAN class="ft36">1.1</SPAN><SPAN class="ft37">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p122 ft38">förordning om ändring i förordningen (2012:515) med instruktion för Statens kulturråd</P>
<P class="p123 ft11">Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2012:515) <SPAN class="ft26">dels </SPAN>att 2 § ska ha följande lydelse,</P>
<P class="p124 ft9"><SPAN class="ft10">dels </SPAN>att det ska införas fem nya paragrafer, 11 <NOBR>a–11</NOBR> e, och närmast före 12 a § en ny rubrik av följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr11 td48"><P class="p19 ft26">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr11 td49"><P class="p19 ft39">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft11">2 §</P>
<P class="p126 ft9">Myndigheten ska särskilt verka för konstnärligt och kultur- politiskt värdefull utveckling inom verksamheter som rör</P>
<P class="p127 ft11"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft40">teater, dans, musik och annan scenkonst,</SPAN></P>
<P class="p128 ft11"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft40">litteratur, kulturtidskrifter, läsfrämjande och bibliotek,</SPAN></P>
<P class="p128 ft11"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft40">bild och form samt museer och utställningar,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p129 ft11"><SPAN class="ft26">4</SPAN>. regional kulturverksamhet,</P>
<P class="p130 ft9"><SPAN class="ft10">5</SPAN>. samiska folkets och övriga nationella minoriteters kultur, och</P>
<P class="p129 ft11"><SPAN class="ft26">6</SPAN>. andra kulturella ändamål</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p99 ft26">4. kulturskoleverksamhet,</P>
<P class="p54 ft11"><SPAN class="ft26">5</SPAN>. regional kulturverksamhet,</P>
<P class="p131 ft9"><SPAN class="ft10">6</SPAN>. samiska folkets och övriga nationella minoriteters kultur, och</P>
<P class="p99 ft11"><SPAN class="ft26">7</SPAN>. andra kulturella ändamål</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft19">33</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p132 ft26">11 a §</P>
<P class="p133 ft41">Inom myndigheten finns ett särskilt beslutsorgan som benämns Nationellt kulturskolecentrum.</P>
<P class="p134 ft34">Nationellt kulturskolecentrum ska ha en allmän överblick över den kommunala och regionala musik- och kulturskoleverksam- heten och främja samverkan och utveckling inom området.</P>
<P class="p134 ft10">Nationellt kulturskolecentrum ska särskilt</P>
<P class="p134 ft32">1. pröva frågor om statsbidrag enligt förordningen (201x:000) om statsbidrag till kommuner och landsting för utveckling av kultur- skoleverksamhet,</P>
<P class="p135 ft34">2. pröva frågor om statsbidrag enligt förordningen (201x:000) om statsbidrag till att bedriva kultur- skoleverksamhet,</P>
<P class="p133 ft32">3. pröva frågor om statsbidrag enligt förordningen (201x:000) om statsbidrag till kulturskoleverksam- het med nationell spetskompetens,</P>
<P class="p136 ft10">4. ansvara för musik- och kulturskolestatistik enligt förord- ningen (2001:100) om den offici- ella statistiken,</P>
<P class="p135 ft42">5. ansvara för den uppföljning som myndigheten ska göra av musik- och kulturskolan.</P>
<P class="p137 ft26">11 b §</P>
<P class="p133 ft34">Nationellt kulturskolecentrum består av en ordförande och högst sex andra ledamöter.</P>
<P class="p133 ft32">Nationellt kulturskolecentrum är beslutsför när ordföranden och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">34</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36935x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td50"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td51"><P class="p19 ft29">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p138 ft26">minst hälften av de andra leda- möterna är närvarande.</P>
<P class="p139 ft10">Ordföranden och de andra ledamöterna i Nationellt kultur- skolecentrum utses av regeringen för en bestämd tid.</P>
<P class="p140 ft26">11 c §</P>
<P class="p141 ft32">Nationellt kulturskolecentrum får i särskilda beslut lämna över till ordföranden eller någon annan ledamot i Nationellt kulturskole- centrum eller någon anställd hos myndigheten att avgöra ärenden som är av det slaget att Nationellt kulturskolecentrum anser att de inte behöver prövas vid Nationellt kulturskolecentrums sammanträde.</P>
<P class="p142 ft26">11 d §</P>
<P class="p143 ft10">Nationellt kulturskolecentrum ansvarar för sina beslut enligt 12 a §.</P>
<P class="p140 ft26">11 e §</P>
<P class="p141 ft42">Nationellt kulturskolecentrum ansvarar för sin verksamhet inför myndighetens ledning.</P>
<P class="p144 ft26">11 f §</P>
<P class="p141 ft41">Myndighetens ledning ansvarar inför regeringen för att Nationellt kulturskolecentrum tilldelas resurser för sin verksamhet och att verksam- heten bedrivs författningsenligt och redovisas på ett tillförlitligt sätt.</P>
<P class="p145 ft11">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft19">35</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft36"><SPAN class="ft36">1.2</SPAN><SPAN class="ft37">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p147 ft38">förordning om ändring i förordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet</P>
<P class="p148 ft9">Härigenom föreskrivs att 8 § förordningen (2010:2012) om ändring i förordningen (2010:2012) om fördelning av vissa stats- bidrag till regional kulturverksamhet ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td53"><P class="p149 ft11">8 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td52"><P class="p19 ft26">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr0 td53"><P class="p20 ft26">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p150 ft9">Med utgångspunkt i det ändamål som anges i 4 § ska landstinget ansvara för att bidragsgivningen enligt denna förordning främjar en god tillgång för länets invånare till</P>
<P class="p151 ft11"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft40">professionell </SPAN><NOBR>teater-,</NOBR> dans- och musikverksamhet,</P>
<P class="p152 ft11"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft40">museiverksamhet,</SPAN></P>
<P class="p153 ft9"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft43">biblioteksverksamhet och läs- och litteraturfrämjande verk- samhet,</SPAN></P>
<P class="p151 ft11"><SPAN class="ft13">4.</SPAN><SPAN class="ft40">konst- och kulturfrämjande verksamhet,</SPAN></P>
<P class="p152 ft11"><SPAN class="ft13">5.</SPAN><SPAN class="ft40">regional enskild arkivverksamhet,</SPAN></P>
<P class="p152 ft11"><SPAN class="ft13">6.</SPAN><SPAN class="ft40">filmkulturell verksamhet, och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr3 td54"><P class="p19 ft11">7. främjande av hemslöjd.</P></TD>
<TD class="tr3 td55"><P class="p33 ft11">7. främjande av hemslöjd,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td54"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td55"><P class="p19 ft26">och,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td54"><P class="p19 ft15"> </P></TD>
<TD class="tr4 td55"><P class="p33 ft26">8. kulturskoleverksamhet.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p154 ft11">______________</P>
<P class="p155 ft11">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">36</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td50"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td51"><P class="p19 ft29">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p156 ft36"><SPAN class="ft36">1.3</SPAN><SPAN class="ft37">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p157 ft38">förordning (2017:XX) om statsbidrag till kommuner och landsting för utveckling av kulturskoleverksamhet</P>
<P class="p158 ft11">Härigenom föreskrivs följande</P>
<P class="p46 ft12">Inledande bestämmelse</P>
<P class="p159 ft8"><SPAN class="ft44">1 § </SPAN>I denna förordning finns bestämmelser om statsbidrag till kom- muner och landsting för utveckling av kulturskoleverksamhet.</P>
<P class="p129 ft11">Statsbidrag lämnas i den mån det finns tillgång på medel.</P>
<P class="p46 ft12">Ändamålet med statsbidraget</P>
<P class="p160 ft11"><SPAN class="ft12">2 § </SPAN>Ändamålet med statsbidraget är att främja inkludering och annan strategisk utveckling inom kulturskoleverksamhet.</P>
<P class="p72 ft12">Förutsättningar för statsbidrag</P>
<P class="p161 ft11"><SPAN class="ft12">3 § </SPAN>Statsbidrag får lämnas till</P>
<P class="p127 ft11"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft40">kommuner, och</SPAN></P>
<P class="p128 ft11"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft40">landsting som samarbetar med kommuner.</SPAN></P>
<P class="p72 ft12">Fördelning av statsbidrag</P>
<P class="p162 ft11"><SPAN class="ft12">4 § </SPAN>Vid fördelningen av statsbidrag ska en god geografisk spridning över landet eftersträvas.</P>
<P class="p163 ft11"><SPAN class="ft12">5 § </SPAN>Statsbidrag får lämnas till en kommun eller ett landsting under högst tre år.</P>
<P class="p72 ft12">Ärendenas handläggning</P>
<P class="p162 ft11"><SPAN class="ft12">6 § </SPAN>Nationellt kulturskolecentrum vid Statens kulturråd prövar frågor om statsbidrag enligt denna förordning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">37</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft11"><SPAN class="ft12">7 § </SPAN>En ansökan om statsbidrag ska vara skriftlig. Sökanden ska till Nationellt kulturskolecentrum lämna de handlingar och uppgifter som myndigheten behöver för att kunna pröva ansökan.</P>
<P class="p164 ft12">Redovisning</P>
<P class="p165 ft9"><SPAN class="ft45">8 § </SPAN>Den som har mottagit statsbidrag enligt denna förordning ska till Nationellt kulturskolecentrum redovisa hur medlen har använts och lämna de övriga uppgifter som Nationellt kulturskolecentrum behöver för uppföljning och utvärdering.</P>
<P class="p86 ft12">Återbetalning och återkrav</P>
<P class="p79 ft11"><SPAN class="ft12">9 § </SPAN>Mottagaren av ett bidrag enligt denna förordning är återbetal- ningsskyldig om</P>
<P class="p68 ft9"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft46">mottagaren genom att lämna oriktiga uppgifter eller på något annat sätt har förorsakat att bidraget har lämnats felaktigt eller med för högt belopp,</SPAN></P>
<P class="p69 ft9"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft46">bidraget av något annat skäl har lämnats felaktigt eller med för högt belopp och mottagaren borde ha insett detta,</SPAN></P>
<P class="p69 ft9"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft43">bidraget helt eller delvis inte har utnyttjats eller inte har använts för det ändamål som det har beviljats för,</SPAN></P>
<P class="p151 ft11"><SPAN class="ft13">4.</SPAN><SPAN class="ft47">mottagaren inte lämnar sådan redovisning som avses i 8 §, eller</SPAN></P>
<P class="p166 ft11"><SPAN class="ft13">5.</SPAN><SPAN class="ft40">villkor i beslutet inte har följts.</SPAN></P>
<P class="p167 ft8">10 § Om bidragsmottagaren är återbetalningsskyldig enligt 9 §, ska Nationellt kulturskolecentrum besluta att helt eller delvis kräva till- baka bidraget. På det belopp som bidragsmottagen är skyldig att betala tillbaka ska ränta enligt räntelagen (1975:635) betalas.</P>
<P class="p69 ft9">Om det finns särskilda skäl för det, får Nationellt kulturskole- centrum besluta att helt eller delvis avstå från återkrav och krav på ränta.</P>
<P class="p78 ft12">Bemyndigande</P>
<P class="p79 ft11"><SPAN class="ft12">11 § </SPAN>Statens kulturråd får meddela föreskrifter om verkställigheten av denna förordning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">38</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36939x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td50"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td51"><P class="p19 ft29">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p168 ft12">Överklagande</P>
<P class="p161 ft11"><SPAN class="ft12">12 § </SPAN>Beslut enligt denna förordning får inte överklagas.</P>
<P class="p169 ft11">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">39</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft36"><SPAN class="ft36">1.4</SPAN><SPAN class="ft37">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p170 ft48">förordning (2017:XX) om statsbidrag till att bedriva musik- och kulturskoleverksamhet</P>
<P class="p171 ft11">Härigenom föreskrivs följande</P>
<P class="p78 ft12">Inledande bestämmelse</P>
<P class="p66 ft11"><SPAN class="ft12">1 § </SPAN>I denna förordning finns bestämmelser om statsbidrag till kom- muner för att bedriva musik- och kulturskoleverksamhet.</P>
<P class="p155 ft11">Statsbidrag lämnas i den mån det finns tillgång på medel.</P>
<P class="p78 ft12">Ändamålet med statsbidraget</P>
<P class="p172 ft11"><SPAN class="ft12">2 § </SPAN>Ändamålet med statsbidraget är att bidra till att driva eller för- stärka musik- och kulturskoleverksamhet inom vissa kommuner.</P>
<P class="p164 ft12">Förutsättningar för statsbidrag</P>
<P class="p79 ft9"><SPAN class="ft45">3 § </SPAN>Statsbidrag får lämnas till kommuner med en folkmängd som uppgår till högst 7 999 invånare samt en befolkningstäthet (invånar- distans) på mer än 350 meter.</P>
<P class="p173 ft9"><SPAN class="ft45">4 § </SPAN>Statsbidrag får lämnas till kommuner med ett eget ekonomiskt åtagande för kulturskoleverksamhet som motsvarar minst 50 pro- cent av bidragets storlek.</P>
<P class="p86 ft12">Rekvisition</P>
<P class="p174 ft9"><SPAN class="ft45">5 § </SPAN>Rekvisition av statsbidraget får göras för en tidsperiod av ett till tre år. Kvarstår kommunens behov efter tre år är kommunen berät- tigad att rekvirera statsbidraget i ytterligare två år. Statsbidrag får lämnas under högst fem år.</P>
<P class="p175 ft11"><SPAN class="ft12">6 § </SPAN>Maximalt belopp som får rekvireras är 500 000 kronor per år.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">40</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="id_1">
<P class="p3 ft20">SOU 2016:69 Författningsförslag</P>
<P class="p89 ft11"><SPAN class="ft12">7 § </SPAN>Statsbidrag betalas ut av Nationellt kulturskolecentrum vid Statens kulturråd.</P>
<P class="p48 ft25">Statsbidrag utbetalas mot redovisade kostnader. Förskott får med- ges när anslagspost saknats året före ansökan om statsbidraget.</P>
<P class="p129 ft11">Vid rekvisitionen ska kommunen</P>
<P class="p176 ft11">– intyga att förutsättningarna i 3 § och 4 § är uppfyllda.</P>
<P class="p72 ft12">Redovisning</P>
<P class="p47 ft31"><SPAN class="ft49">8 § </SPAN>Den som har tagit emot statsbidrag enligt denna förordning ska till Nationellt kulturskolecentrum redovisa hur medlen har använts för kulturskoleverksamhet genom att uppge antalet anställda i form av pedagogisk personal och antal deltagande barn och unga.</P>
<P class="p2 ft12">Återbetalning och återkrav</P>
<P class="p177 ft11"><SPAN class="ft12">9 § </SPAN>Mottagaren av ett bidrag enligt denna förordning är återbetal- ningsskyldig om</P>
<P class="p178 ft9"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft50">mottagaren genom att lämna oriktiga uppgifter eller på något annat sätt har förorsakat att bidraget har lämnats felaktigt eller med för högt belopp,</SPAN></P>
<P class="p179 ft9"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft50">bidraget av något annat skäl har lämnats felaktigt eller med för högt belopp och mottagaren borde ha insett detta,</SPAN></P>
<P class="p178 ft11"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft51">bidraget helt eller delvis inte har utnyttjats eller inte har använts för det ändamål som det har beviljats för,</SPAN></P>
<P class="p180 ft11"><SPAN class="ft13">4.</SPAN><SPAN class="ft40">mottagaren inte lämnar sådan redovisning som avses i 8 §,</SPAN></P>
<P class="p181 ft11">eller</P>
<P class="p128 ft11"><SPAN class="ft13">5.</SPAN><SPAN class="ft40">villkor i beslutet inte har följts.</SPAN></P>
<P class="p182 ft8"><SPAN class="ft44">10 § </SPAN>Om bidragsmottagaren är återbetalningsskyldig enligt 9 §, ska Nationellt kulturskolecentrum besluta att helt eller delvis kräva till- baka bidraget. På det belopp som bidragsmottagen är skyldig att betala tillbaka ska ränta enligt räntelagen (1975:635) betalas.</P>
<P class="p74 ft9">Om det finns särskilda skäl för det, får Nationellt kulturskole- centrum besluta att helt eller delvis avstå från återkrav och krav på ränta.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">41</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36942x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft12">Bemyndigande</P>
<P class="p183 ft11"><SPAN class="ft12">11 § </SPAN>Statens kulturråd får meddela föreskrifter om verkställigheten av denna förordning.</P>
<P class="p72 ft12">Överklagande</P>
<P class="p161 ft11"><SPAN class="ft12">12 § </SPAN>Beslut enligt denna förordning får inte överklagas.</P>
<P class="p184 ft11">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft19">42</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td50"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td51"><P class="p19 ft29">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p156 ft36"><SPAN class="ft36">1.5</SPAN><SPAN class="ft37">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p185 ft38">förordning om statsbidrag till kulturskoleverksamhet med nationell spetskompetens</P>
<P class="p158 ft11">Härigenom föreskrivs följande</P>
<P class="p46 ft12">Inledande bestämmelse</P>
<P class="p119 ft11"><SPAN class="ft12">1 § </SPAN>I denna förordning finns bestämmelser om statsbidrag till kom- muner och landsting för att bedriva kulturskoleverksamhet med nationell spetskompetens.</P>
<P class="p186 ft11">Statsbidrag lämnas i mån av tillgång på medel.</P>
<P class="p72 ft12">Ändamålet med statsbidraget</P>
<P class="p103 ft11"><SPAN class="ft12">2 § </SPAN>Ändamålet med statsbidraget är att ge ungdomar möjligheter till fördjupning inom ett konstområde.</P>
<P class="p72 ft12">Förutsättningar för statsbidrag</P>
<P class="p161 ft11"><SPAN class="ft12">3 § </SPAN>Statsbidrag får lämnas till</P>
<P class="p187 ft9"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft50">Fördjupningen ska genomföras tillsammans med yrkesverk- samma konstnärer.</SPAN></P>
<P class="p127 ft11"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft40">Kommuner, och</SPAN></P>
<P class="p128 ft11"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft40">landsting som samarbetar med kommuner.</SPAN></P>
<P class="p102 ft9"><SPAN class="ft45">4 § </SPAN>Statsbidrag får lämnas till kommuner med ett eget ekonomiskt åtagande motsvarande det sökta beloppets storlek ställs som villkor för statsbidrag.</P>
<P class="p188 ft11"><SPAN class="ft12">5 § </SPAN>Verksamheten ska bedrivas i samarbete med andra profes- sionella parter med kompetens inom kulturområdet.</P>
<P class="p189 ft11"><SPAN class="ft12">6 § </SPAN>Verksamheten ska vara öppen för ungdomar från hela landet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">43</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft12">Fördelning av statsbidrag</P>
<P class="p79 ft11"><SPAN class="ft12">7 § </SPAN>Statsbidrag får lämnas till en kommun eller ett landsting under högst tre år.</P>
<P class="p164 ft12">Ärendets handläggning</P>
<P class="p79 ft11"><SPAN class="ft12">8 § </SPAN>Nationellt kulturskolecentrum vid Statens kulturråd prövar frågor om statsbidrag enligt denna förordning.</P>
<P class="p191 ft9"><SPAN class="ft45">9 § </SPAN>En ansökan om bidrag ska vara skriftlig. Kommunen eller land- stinget ska till Nationellt kulturskolecentrum lämna de handlingar och uppgifter som myndigheten behöver för att kunna pröva ansökan.</P>
<P class="p86 ft12">Redovisning</P>
<P class="p174 ft9"><SPAN class="ft45">10 § </SPAN>Den kommun eller det landsting som har tagit emot statsbidrag enligt denna förordning ska till Nationellt kulturskolecentrum redo- visa hur medlen har använts och lämna de övriga uppgifter som Nationellt kulturskolecentrum behöver för uppföljning och utvärder- ing.</P>
<P class="p86 ft12">Återbetalning och återkrav</P>
<P class="p66 ft11"><SPAN class="ft12">11 § </SPAN>Mottagaren av ett bidrag enligt denna förordning är åter- betalningsskyldig om</P>
<P class="p68 ft9"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft46">mottagaren genom att lämna oriktiga uppgifter eller på något annat sätt har förorsakat att bidraget har lämnats felaktigt eller med för högt belopp,</SPAN></P>
<P class="p69 ft9"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft46">bidraget av något annat skäl har lämnats felaktigt eller med för högt belopp och mottagaren borde ha insett detta,</SPAN></P>
<P class="p69 ft9"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft43">bidraget helt eller delvis inte har utnyttjats eller inte har använts för det ändamål som det har beviljats för,</SPAN></P>
<P class="p151 ft11"><SPAN class="ft13">4.</SPAN><SPAN class="ft40">mottagaren inte lämnar sådan redovisning som avses i 8 §,</SPAN></P>
<P class="p192 ft11">eller</P>
<P class="p152 ft11"><SPAN class="ft13">5.</SPAN><SPAN class="ft40">villkor i beslutet inte har följts.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">44</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36945x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td50"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td51"><P class="p19 ft29">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p193 ft8"><SPAN class="ft44">12 § </SPAN>Om bidragsmottagaren är återbetalningsskyldig enligt 9 §, ska Nationellt kulturskolecentrum besluta att helt eller delvis kräva till- baka bidraget. På det belopp som bidragsmottagen är skyldig att betala tillbaka ska ränta enligt räntelagen (1975:635) betalas.</P>
<P class="p74 ft9">Om det finns särskilda skäl för det, får Nationellt kulturskole- centrum besluta att helt eller delvis avstå från återkrav och krav på ränta.</P>
<P class="p46 ft12">Bemyndigande</P>
<P class="p103 ft11"><SPAN class="ft12">13 § </SPAN>Statens kulturråd får meddela föreskrifter för verkställigheten av denna förordning.</P>
<P class="p72 ft12">Överklagande</P>
<P class="p161 ft11"><SPAN class="ft12">14 § </SPAN>Beslut enligt denna förordning får inte överklagas.</P>
<P class="p194 ft11">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">45</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_46">
</DIV>
<DIV id="page_47">
<P class="p195 ft53"><SPAN class="ft7">2</SPAN><SPAN class="ft52">Uppdraget och dess genomförande</SPAN></P>
<P class="p196 ft9">Utredningen ska ta fram förslag till en nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Enligt direktiven ska utredningen bland annat lämna förslag och bedömningar som gäller hur staten kan bidra till att göra den kommunala musik- och kulturskolan mer tillgänglig och jämlik.</P>
<P class="p10 ft9">I detta kapitel beskrivs uppdraget och utredningens avgräns- ningar och tolkningar av direktiven närmare. Utredningen redogör sedan för sina arbetsformer och vissa avvägningar. Slutligen presenteras betänkandets disposition.</P>
<P class="p197 ft36"><SPAN class="ft36">2.1</SPAN><SPAN class="ft37">Utredningens uppdrag</SPAN></P>
<P class="p198 ft9">Enligt direktiven varierar möjligheterna för att driva en kulturskola över landet, bland annat beroende på demografiska och ekono- miska förutsättningar.</P>
<P class="p63 ft25">Direktiven framhåller att kulturskolan, som en av de största kulturverksamheterna för barn och unga, håller hög kvalitet och drivs med stor framgång i många kommuner. Verksamheten är fri- villig för kommunerna och många aspekter, som avgifterna, varierar stort över landet. Kulturskolan står enligt direktiven dessutom inför flera stora utmaningar när det gäller undervisningen och rekryteringen av elever. Regeringen bedömer att en nationell strategi skulle vara till stöd för att uppnå en jämlik och tillgänglig kultur- skola av hög kvalitet för alla barn och unga i Sverige.</P>
<P class="p199 ft19">47</P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Uppdraget och dess genomförande</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft12">Avgränsning av uppdraget</P>
<P class="p200 ft25">Utredningen menar att det inte ligger i dess uppdrag att bedöma kulturskolans breda roll som kulturaktör i lokalsamhället utan att uppdraget berör den verksamhet som barn och unga deltar i på fri- villig grund. Utredningens underlag visar att musik- och kultur- skolorna inte sällan har en funktion som kulturresurs för kom- munens övriga politikområden i form av samordnare och utbildare, som ledare i det föreningsdrivna kulturlivet eller som kompetens i grundskola och gymnasium genom delade tjänster, i synnerhet inom musikämnet. Kulturskolan kan i många kommuner sägas ha i uppdrag att vara ett nav för kommunens barn- och ungdomskultur- verksamhet generellt. I förhållande till detta bredare uppdrag anser utredningen att det är kulturskolans undervisning, arrangemang och projekt som barn och unga kan ta del av på sin fria tid, som utgör kulturskolans kärnverksamhet. Denna kan också beskrivas som den verksamhet och tillhörande kompetens som utredningen ser som kulturskolans huvudsakliga ändamål, och som den övriga verksamheten i sin tur bygger på. Det är denna verksamhet utred- ningens förslag i första hand berör och avser att främja.</P>
<P class="p164 ft12">Begrepp</P>
<P class="p200 ft31">Utredningen har valt att samlat benämna dagens musik- och kultur- skolor ”kulturskolor” med undantag för viss text som beskriver verksamhetens historik. Utredningen följer då den modell som blivit alltmer vedertaget vilket bland annat avspeglas i Sveriges musik- och kulturskoleråds namnbyte till Kulturskolerådet 2015.</P>
<P class="p201 ft12">Kartläggning och uppföljning</P>
<P class="p200 ft9">Regeringen efterfrågar i direktiven en nationell helhetsbild av den kommunala musik- och kulturskolan, både vad gäller organisation och deltagande. I och med att statliga mål för verksamheten inte har funnits och verksamheten ser olika ut över landet är det enligt direktiven inte möjligt att göra nationella eller regionala jämförelser eller att se generella utvecklingstendenser. Även synliggörande av goda exempel framhålls som önskvärt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">48</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td56"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td57"><P class="p19 ft29">Uppdraget och dess genomförande</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p168 ft12">En musik- och kulturskola för alla barn</P>
<P class="p177 ft9">I direktiven anges att det förekommer en snedrekrytering när det gäller deltagande i musik- och kulturskolan. Det är svårare att nå barn och unga från ekonomiskt och socialt svaga grupper och möjligheterna att delta i kulturskolan skiljer sig åt mellan städer och glesbygd. Direktiven efterfrågar därför både en kartläggning av hinder för att alla barn, oavsett bakgrund, ska kunna delta i kultur- skolans verksamhet och förslag på åtgärder för att motverka den snedrekryteringen som direktiven beskriver. Ett hinder som lyfts fram specifikt i direktiven är tillgången till ett brett ämnesutbud även i glesbygd.</P>
<P class="p202 ft12">Musik- och kulturskolan i ett kultur- och utbildningspolitiskt sammanhang</P>
<P class="p47 ft8">Kulturskolan lägger enligt direktiven grunden för rekrytering till den klassiska musiken, och inte minst för orkestermusiken. Enligt direktiven förekommer en tydlig efterfrågestyrning när det gäller barn och ungas val av ämneskurser inom kulturskolan, det vill säga att barn och unga i hög utsträckning själva väljer vilka konstarter och genrer de vill fördjupa sig i. Detta leder till att färre elever väljer exempelvis trä- och bleckblåsinstrument. Regeringen menar att efterfrågestyrningen får konsekvenser för rekryteringen till högre musikutbildningar och orkestrar. Regeringen framhåller att återväxten inom orkesterlivet är en viktig kulturpolitisk fråga och anser att denna fråga bör ingå i den nationella strategin.</P>
<P class="p74 ft9">I direktiven framhålls musik- och kulturskolan som unik i det avseendet att den verkar i gränslandet mellan kultur och pedagogik. Det finns, enligt direktiven, ingen särskild utbildning av lärare för kulturskolans behov vilket försvårar lärarrekrytering, kompetens- utveckling och forskning på området. Glesbygden riskerar att drabbas hårdast med minskat utbud som följd. Regeringen fram- håller också att dagens lärarbrist förväntas öka inom de närmaste åren. I direktiven efterfrågar regeringen därför förslag på hur lärarförsörjningen kan säkras i framtiden.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">49</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36950x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Uppdraget och dess genomförande</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p203 ft12">En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan</P>
<P class="p204 ft9">Utredningens förslag till en nationell strategi består av en rad bedömningar och förslag. Utöver detta lämnar utredningen också rekommendationer som avser att vara ett stöd till kommuner och kulturskolor i arbetet med att utveckla verksamheterna. Ett fortsatt främjandearbete föreslås vara en av de uppgifter som det föreslagna nationella kulturskolecentrumet ska ansvara för.</P>
<P class="p205 ft36"><SPAN class="ft36">2.2</SPAN><SPAN class="ft37">Utredningens arbetsformer och arbetsmaterial</SPAN></P>
<P class="p206 ft31">Utredaren och sekretariatet har samlat in uppgifter genom möten med olika intressenter och genom att ta del av rapporter, utredningar och forskning. Utredningen har också uppmuntrat till inspel via hemsidan <SPAN class="ft54">kulturskoleutredningen.se. </SPAN>Totalt har ett fem- tiotal aktörer kontaktat utredningen den vägen. På hemsidan har direktiven och information om möten och samråd funnits till- gängligt. Under arbetets gång har fem möten hållits med den expert- grupp som är knuten till utredningen. I expertgruppen är Kultur- departementet, Utbildningsdepartementet och Finansdeparte- mentet representerade, såväl som Statens skolverk och Statens kultur- råd. Under hösten 2015 genomfördes tre inledande samråd med sammanlagt cirka 200 kulturskolechefer och kulturskolepedagoger i Umeå, Göteborg och Stockholm. Samråd hölls också med före- trädare för de nationella orkestrarna, lärosäten med konstnärliga och/eller lärarutbildningar samt tjänstemän och politiker på kom- munal respektive regional nivå.</P>
<P class="p207 ft8">Utredningen har genomfört två enkätundersökningar, en riktad till samtliga kulturskolechefer och en till ett representativt urval av elever i årskurs 6.<SPAN class="ft55">1 </SPAN>Ytterligare en kortare mejlenkät genomfördes under vintern 2016 med frågor om hur många som står i kö och hur många lärare som i någon utsträckning arbetar i kulturskolan.<SPAN class="ft55">2</SPAN></P>
<P class="p69 ft9">Kontinuerlig dialog har under utredningens gång förts med bland andra Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Kultur- skolerådet, Statens skolverk och Statens kulturråd. Utredningen</P>
<P class="p208 ft58"><SPAN class="ft56">1</SPAN><SPAN class="ft57">SCB, 2015, Teknisk rapport; SCB, 2016.</SPAN></P>
<P class="p192 ft60"><SPAN class="ft56">2</SPAN><SPAN class="ft59">Kulturskoleutredningen, mejlenkät 2016.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">50</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td56"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td57"><P class="p19 ft29">Uppdraget och dess genomförande</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p193 ft31">har också i enlighet med direktiven samrått med Statens musikverk, Myndigheten för tillgängliga medier, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, Kungl. Musikaliska Akademien, Riksförbundet Unga Musikanter och Stockholms musikpedagogiska institut. Som tidigare nämnts har samråd genomförts med kulturskolechefer, kommunala respektive regionala politiker och tjänstemän, företrädare för landets konstnärliga högskolor och nationella orkestrar. Utöver dessa samråd har också möten och telefonsamtal med andra intressenter legat till grund för de resultat som presenteras nedan. En full- ständig förteckning över de organisationer som utredningen träffat återfinns i bilaga 3.</P>
<P class="p209 ft31">Ett problem har varit bristen på säkerställda underlag på musik- och kulturskoleområdet. Många underlag är hämtade från Kultur- skolerådet (tidigare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd) som är en förening som inhämtat statistiska uppgifter från kommunerna sedan 1997. Dessförinnan förde Svenska kommunförbundet statistik över området fram till 1987. Förutom den brist på underlag som detta glapp i tidsserien förorsakar skiljer sig även kommunernas redovis- ning av verksamheten i viss utsträckning åt från kommun till kom- mun. Detta innebär att det finns en osäkerhet i underlagen vad gäller exempelvis kommunernas utgifter och antal deltagande barn och unga. Ytterligare ett problem är det bortfall som förekommer i enkätundersökningarna till kulturskolorna. Det politiska och mediala intresset för kulturskolorna har ökat och den administra- tiva personalen har tidvis haft en hög belastning med att besvara enkäter från olika intresseorganisationer och offentliga institut- ioner. Många mindre kulturskolor har haft svårt att avsätta resurser för administrativa uppgifter av detta slag vilket lett till att vissa kulturskolor saknas i underlagen.</P>
<P class="p210 ft36"><SPAN class="ft36">2.3</SPAN><SPAN class="ft37">Betänkandets disposition</SPAN></P>
<P class="p211 ft25">Betänkandet inleds med en kartläggning av den kommunala kultur- skolan, från dess start på <NOBR>1940-talet</NOBR> fram till i dag, vilket beskrivs i kapitel 3. Här redogörs för verksamhetens organisation och ekonomi men också för elevunderlag och kompetensförsörjning. En beskrivning av det övriga utbudet av kulturutbildning för barn och unga återfinns i detta kapitel. I kapitel 4 redogör utredningen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">51</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Uppdraget och dess genomförande</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p212 ft25">för vissa omvärldsfaktorer och de spänningsfält som den kom- munala kulturskolan befinner sig i. I kapitel 5 redogör utredningen för sin grundläggande syn på vad en inkluderande kulturskola på egen grund innebär och dess betydelse för vår samtid. Kapitel 6 behandlar utredningens förslag och rekommendationer. Förslagen inrymmer bl.a. nationella mål, ett nationellt kulturskolecentrum, en ökad samordning på regional nivå och särskilda statliga stimulans- bidrag. Utöver detta föreslås förstärkta utbildningsvägar för peda- goger i kulturskolan och en satsning på kulturskolerelaterad forsk- ning. I kapitel 7 behandlas konsekvenserna av utredningens förslag.</P>
<P class="p213 ft9">Därutöver ingår en författningskommentar, en referenslista samt bilagor.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">52</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36953x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p3 ft7">3 Kulturskolan</P>
<P class="p45 ft8">Detta kapitel inleds med en beskrivning av musik- och kulturskol- ornas framväxt och vilket förhållningssätt äldre statliga utredningar haft till området. I avsnitten 3.2 till 3.6 redogörs för dagens kultur- skola utifrån dess organisation, samverkansformer, kompetensför- sörjning och deltagare. Avsnitt 3.6 inleds med en övergripande bild av barn och unga av i dag. Kapitlet avslutas med en kort nordisk och internationell utblick.</P>
<P class="p214 ft38"><SPAN class="ft36">3.1</SPAN><SPAN class="ft61">Framväxten av den kommunala musik- och kulturskolan</SPAN></P>
<P class="p76 ft25">De kommunala musikskolorna växte successivt fram i allt fler kom- muner under <NOBR>1940-talet</NOBR> och kom att bli en del av det svenska välfärdsbygget. Det var en tid som kännetecknades av ekonomisk uppgång. En bildningstanke om att ge barn och unga möjlighet till en meningsfull fritid, oavsett föräldrarnas ekonomiska förutsätt- ningar, låg till grund för utvecklingen; att arbetarklassen borde få tillgång till det borgerliga bildningsideal som tidigare varit reserv- erad för de övre klasserna. Där fanns också en önskan om att samla och fostra människor med musiken i centrum: ”Med kårer, körer och till viss del instrumentalundervisning, blir musiken det medel som lyckas samla människor och etablera sunda fritidssysslor och därmed även bidra till att hålla spriten och den hotande misären i schack”.<SPAN class="ft62">1 </SPAN>Kommunerna hade även ett stort behov av kompetenta musiker som kunde upprätthålla ett sådant musikliv som höll en högre kvalitet än den som eleverna kunde uppnå inom skolans</P>
<P class="p215 ft64"><SPAN class="ft63">1 </SPAN><SPAN class="ft60">K. Holmberg, </SPAN>Musik- och kulturskolan i senmoderniteten: reservat eller marknad? <SPAN class="ft60">(Lunds universitet, 2010).</SPAN></P>
<P class="p216 ft19">53</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36954x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Kulturskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft9">musikundervisning.<SPAN class="ft65">2 </SPAN>I 1962 års Musikledarutredning beskrivs detta mål som att: ”meddela skolungdom och vuxna bosatta i kommunen undervisning i musik samt att även på annat sätt verka för att främja musiklivet i kommunen”.<SPAN class="ft65">3</SPAN></P>
<P class="p67 ft31">Verksamhetens framväxt hängde också nära samman med entusiasmen från de eldsjälar som kom att anställas som musikledare, dvs. de personer som med ett brinnande intresse för musik tog ett lokalt förankrat ansvar för att driva på utvecklingen av musik- skolor.<SPAN class="ft66">4 </SPAN>Dessa hade ofta en bakgrund som folkskollärare/kantor eller hade verkat som musiker inom en militär- eller symfoni- orkester. Musikskolorna fick av denna anledning stora lokala variationer, där den enskilde musikledaren och dess anställda satte sin personliga prägel på verksamheten. I en musikledares uppdrag ingick att vara föreståndare för musikskola med skyldighet att leda körer, orkestrar och blåskårer inom kommunen. Dessutom ingick ofta att undervisa i skola eller musikskola och ibland viss konsulent- verksamhet för skolorna. Lärarna som rekryterades till de första musikskolorna kunde bestå av arbetslösa restaurang- eller militär- musiker, flyktingar med musikbakgrund och musikaktiva lärare i folkskolan och på läroverken, vilka nu kunde komplettera sina tjänster eller få en helt ny sysselsättning.<SPAN class="ft66">5 </SPAN>Deras pedagogiska yrkes- mässighet var av naturliga skäl helt beroende av de personliga förut- sättningarna. Det var först på <NOBR>1960-talet,</NOBR> när Stockholms musik- pedagogiska institut (SMI) grundades, som fortbildning av anställda lärare kom igång.<SPAN class="ft66">6 </SPAN>Så sent som 1977 saknade 60 procent av lärarna pedagogisk utbildning.<SPAN class="ft66">7</SPAN></P>
<P class="p218 ft9">Utvecklingen gick fort och efter en viss inbromsning under andra världskriget hade den kommunala musikskolan vuxit till att 1966 omfatta 100 000 barn och unga i en verksamhet som be- kostades av kommunerna med 28 miljoner kronor per år, vilket</P>
<P class="p219 ft69"><SPAN class="ft67">2 </SPAN>Se t.ex. H. Sandh, <SPAN class="ft68">Kulturskolorna – lika och unika </SPAN>(Mandatus, 2015); T. Persson, <SPAN class="ft68">Den kom- munala musikskolans framväxt och turbulenta </SPAN><NOBR><SPAN class="ft68">90-tal</SPAN></NOBR><SPAN class="ft68"> (</SPAN>Göteborgs universitet, 2001); K. Holmberg, <SPAN class="ft68">Musik- och kulturskolan i senmoderniteten: reservat eller marknad? </SPAN>(Lunds universitet, 2010); O. Tivenius, <SPAN class="ft68">Musiklärartyper </SPAN>(Örebro universitet, 2008).</P>
<P class="p220 ft58"><SPAN class="ft56">3</SPAN><SPAN class="ft57">SOU 1962:51 s. 33.</SPAN></P>
<P class="p221 ft72"><SPAN class="ft56">4</SPAN><SPAN class="ft70">T. Persson, </SPAN>Den kommunala musikskolans framväxt och turbulenta <NOBR>90-tal</NOBR> (<SPAN class="ft71">Göteborgs universitet, 2001) s. 329 och kap 7.</SPAN></P>
<P class="p222 ft58"><SPAN class="ft56">5</SPAN><SPAN class="ft57">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p222 ft72"><SPAN class="ft56">6</SPAN><SPAN class="ft70">H. Sandh, </SPAN>Kulturskolorna – lika och unika <SPAN class="ft71">(Mandatus, 2015).</SPAN></P>
<P class="p222 ft60"><SPAN class="ft56">7</SPAN><SPAN class="ft59">Ibid.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">54</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36955x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p19 ft29">Kulturskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p223 ft9">motsvarar ungefär det tiodubbla i dagens penningvärde.<SPAN class="ft65">8 </SPAN>Den nya verksamheten fick tidigt stor betydelse för musikundervisningen. Musikledarutredningen skriver:</P>
<P class="p224 ft74">Den kommunala musikbildningsverksamheten, som helt och hållet vuxit fram under de senaste åren, utgör i dag (…) en aktningsvärd del av den totala musikbildningsverksamheten i landet. Musikverksam- heten i kommunernas regi har visserligen fått olika organisatorisk utformning på olika orter, men överallt har man lagt tyngdpunkten på en tidig musikalisk fostran. Man har klart insett nödvändigheten av att lägga bredast möjliga grund för ett aktivt musikintresse. Man efter- strävar en planmässig och målmedveten musikfostran i de tidiga ungdomsåren med syfte att hos ungdomarna skapa ett musikintresse, som skall vara i efterskolåldern och vuxen ålder.<SPAN class="ft73">9</SPAN></P>
<P class="p188 ft9">Under musikskolornas första decennier kom undervisningen att domineras av blåsinstrument, mycket på grund av att det var just blåsmusiker som fanns till hands vid rekryteringen av lärare till musikskolan men också för att samhället hade ett behov av blås- orkestrar vid olika högtidligheter och evenemang.</P>
<P class="p112 ft9">Svenska kommunförbundet hade engagerat sig i utvecklingen av de kommunala musikskolorna och gav 1976 ut skriften <SPAN class="ft10">Den kommunala musikskolan</SPAN>. Skriften kom att sätta stort avtryck på landets verksamheter som hittills hade verkat helt utan någon form av gemensamma ramar. Två styrdokument som Kommunförbundet menade att musikskolorna borde förhålla sig till var FN:s barn- konvention och det allmänna skolväsendets dåvarande läroplan. Detta var och är hittills den första och enda ansatsen att göra musik- skolornas verksamhet mer enhetlig:</P>
<P class="p225 ft2">Undervisningen i musikskolan ska vidga och fördjupa elevernas musikupplevelser och ge dem förutsättningar att förstå olika slag av musik. Den ska bidra till att öka elevernas uttrycksförmåga och deras möjligheter till kontakt med människor. De instrumentala/vokala färdigheterna ska utvecklas efter vars och ens intresse, så att musiken kan bli en meningsfull och stimulerande fritidsaktivitet. Undervisning- en ska möjliggöra för elever som så önskar att senare aktivt delta i musiklivet som medlemmar av olika slag av ensembler och/eller som lyssnare. Elever med särskilt stort musikintresse eller goda förutsätt-</P>
<P class="p226 ft58"><SPAN class="ft75">8</SPAN><SPAN class="ft76">Kartläggning av den kommunala musikskolan. (Skolöverstyrelsen, 1966).</SPAN></P>
<P class="p181 ft60"><SPAN class="ft75">9</SPAN><SPAN class="ft77">SOU 1962:51 s. 41.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">55</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36956x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Kulturskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p227 ft13">ningar för musikalisk yrkesverksamhet ska erhålla sådan undervisning som kan ligga till grund för högre musikutbildning.<SPAN class="ft73">10</SPAN></P>
<P class="p228 ft9">Intentionerna konkretiseras i särskilda mål för ämneskurserna: Ämneskurserna avser att</P>
<P class="p56 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">vidareutveckla en positiv attityd till musik och stimulera musikintresset</SPAN></P>
<P class="p55 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">utveckla elevernas uttrycksförmåga, fantasi, motorik, gehör, koncentrationsförmåga och förmåga att lyssna</SPAN></P>
<P class="p35 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">ge färdighet och repertoarkunskap i ämnet</SPAN></P>
<P class="p229 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">föra eleverna i kontakt med och låta dem uppleva olika slag av musik</SPAN></P>
<P class="p35 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">utveckla förmågan att samverka i grupp</SPAN></P>
<P class="p41 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">förbereda eleverna för deltagande i det allmänna musiklivet</SPAN></P>
<P class="p109 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">förbereda yrkesinriktade elever för högre musikutbildning</SPAN><SPAN class="ft78">11</SPAN></P>
<P class="p230 ft9">Trots att kommunerna var helt fria att organisera sin verksamhet efter egna förutsättningar och behov blev skriften normerande för musikskolan i hela landet. Sannolikt svarade skriften upp mot en efterfrågan på råd och stöd för verksamheten. Råden är mycket detaljerade och ger förslag till upplägg av undervisningen, organi- sering av verksamheten och om riktlinjer för pedagogiken.</P>
<P class="p46 ft26">Avgifter</P>
<P class="p52 ft8">I den tidiga kommunala musikskolan förekom såväl avgiftsfri som avgiftsbelagd undervisning. I 1965 års musikutbildningskommitté beskrivs verksamheten som belagd med ”vanligen mindre elev- avgifter” med en i övrigt kommunal finansiering. År 1972 bedrev dryg tredjedel av musikskolorna en avgiftsbelagd verksamhet, men redan under de närmast efterföljande åren införde allt fler kom-</P>
<P class="p231 ft71"><SPAN class="ft75">10</SPAN><SPAN class="ft70">Svenska Kommunförbundet, </SPAN><SPAN class="ft72">Den kommunala musikskolan </SPAN>(Svenska Kommunförbundet 1976) s. 21.</P>
<P class="p232 ft60"><SPAN class="ft75">11</SPAN><SPAN class="ft59">Svenska Kommunförbundet, </SPAN><SPAN class="ft64">Den kommunala musikskolan (</SPAN>Svenska Kommunförbundet 1976)<SPAN class="ft64">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft19">56</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36957x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p19 ft29">Kulturskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft9">muner avgifter. De flesta musikskolor tillämpade också syskon- rabatter eller behovsprövade avgifter för att inte behöva utestänga elever av ekonomiska skäl, något som också Kommunförbundet rekommenderade.<SPAN class="ft65">12</SPAN></P>
<P class="p63 ft31">Den kommunala musikskolan ställning växte sig allt starkare i samhället. I slutet av <NOBR>1970-talet</NOBR> fanns minst 300 000 elevplatser och 5 000 lärare tjänstgjorde i någon utsträckning i verksamheten. Antalet lärare, trettio år senare, är detsamma.<SPAN class="ft66">13 </SPAN>Då det saknas säkerställd statistik över antal platser och deltagare i verksamheten är det svårt att jämföra underlagen, men i dag beräknas verk- samheten omfatta cirka 224 000 elevplatser i terminsvisa ämnes- kurser. Ytterligare 209 000 platser för olika typer av projekt och verksamhet inom den obligatoriska skolans ram.<SPAN class="ft66">14 </SPAN>Det är svårt att uttala sig om antal deltagare eftersom en deltagare dels, om den deltar i flera kurser, kan räknas flera gånger och dels för att antalet deltagare i frivillig verksamhet respektive den verksamhet som ges inom skolans ram, inte är säkerställt.</P>
<P class="p233 ft12"><SPAN class="ft12">3.1.1</SPAN><SPAN class="ft79">Från musikperspektiv till barnperspektiv</SPAN></P>
<P class="p76 ft9">Den kommunala musikskolan präglades länge i första hand av tanken om ett blomstrande musikliv med god återväxt utifrån ett samhällsintresse.<SPAN class="ft65">15 </SPAN>Musiken hade ett instrumentellt värde och spel i orkestrar och ensembler i amatörmusiken var viktiga beståndsdelar i tidens folkrörelser. Undervisningen i musikskolan var företrädelse- vis individuell och motiverades utifrån en vilja att höja kvaliteten i orkestrarna. Endast begåvade elever erbjöds undervisning och dessa skulle spela betydelsefulla musikverk för att uppnå estetiska värden och formas till musikanter.<SPAN class="ft65">16</SPAN></P>
<P class="p63 ft31">På <NOBR>1980-talet</NOBR> skedde en förändring som kommer till uttryck i Kommunförbundets reviderade upplaga av <SPAN class="ft54">Den kommunala musik- skolan</SPAN>. Även om målen för musikskolan fortfarande var relativt</P>
<P class="p109 ft58"><SPAN class="ft75">12</SPAN><SPAN class="ft76">Svenska Kommunförbundet, </SPAN><SPAN class="ft80">Den kommunala musikskolan </SPAN>(1976) s. 139.</P>
<P class="p234 ft71"><SPAN class="ft75">13</SPAN><SPAN class="ft81">SOU 1976:33, s. 57; Kulturskolerådet, </SPAN><SPAN class="ft72">Kulturskolan i siffror 2015</SPAN>; Kulturskoleutredningens enkät till landets kulturskolechefer (2015).</P>
<P class="p38 ft58"><SPAN class="ft75">14</SPAN><SPAN class="ft76">Kulturskolerådet, </SPAN><SPAN class="ft80">Kulturskolan i siffror </SPAN>(2015).</P>
<P class="p12 ft72"><SPAN class="ft75">15</SPAN><SPAN class="ft81">T. Persson, </SPAN>Den kommunala musikskolans framväxt och turbulenta <NOBR>90-tal</NOBR> (<SPAN class="ft71">Göteborgs universitet, 2001)s. 364 f.</SPAN></P>
<P class="p12 ft64"><SPAN class="ft75">16</SPAN><SPAN class="ft77">K. Holmberg, </SPAN>Musik- och kulturskolan i senmoderniteten: reservat eller marknad? <SPAN class="ft60">(Lunds universitet, 2010) s. 9; SOU 1968:15.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">57</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36958x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Kulturskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9">oförändrade jämfört med den tidigare upplagan, antog förbundet ett tydligt barnperspektiv. I den reviderade upplagan slog Kommun- förbundet fast att ”[d]et viktigaste är att eleverna upplever sitt musicerande som meningsfullt och anpassat till deras aktuella behov och önskemål. Verksamheten i musikskolan måste därför vara mångfacetterad och flexibel”.<SPAN class="ft65">17</SPAN></P>
<P class="p67 ft31">Nu inträdde en period som kan betecknas som musikskolans storhetstid. Under 1982 deltog 370 000 barn och unga på olika sätt i en verksamhet som sysselsatte 6 000 lärare varav 3 750 hel- eller deltidsanställda. Kommunernas utgifter uppgick till 538 miljoner kronor, vilket i dagens penningvärde motsvarar 1,4 miljarder.<SPAN class="ft66">18</SPAN></P>
<P class="p235 ft12"><SPAN class="ft12">3.1.2</SPAN><SPAN class="ft79">Från musikskola till kulturskola</SPAN></P>
<P class="p174 ft9">Allt eftersom beslutade allt fler kommuner att inlemma fler konst- områden i musikskoleverksamheten och att även byta namn till kulturskola. Såväl Kulturrådet som Kommunförbundet ansåg redan på <NOBR>1970-talet</NOBR> att det fanns goda skäl att utvidga den kommunala musikskolans verksamhet till andra konst- och kulturuttryck.<SPAN class="ft65">19 </SPAN>Flera kommunala musikskolor hade visserligen redan före <NOBR>1980-talet</NOBR> infört fler konstområden än musik. Bland annat fanns dansunder- visning i Solna och Skellefteå och omfattande teaterverksamhet i Stockholmsområdet i form av Vår teater. Bildkonstskolor erbjöds bland annat i Robertsfors och Södertälje.<SPAN class="ft65">20 </SPAN>Vid den här tiden hade tjugo kommuner startat kulturskolor och ytterligare ett trettiotal låg i startgroparna. Musikledare såg ett behov av ett komplement till musiken, framför allt för de yngsta barnen men det fanns också en ökad medvetenhet kring kreativitetens betydelse för barn och unga.<SPAN class="ft65">21</SPAN></P>
<P class="p68 ft9">Än i dag saknas en formell beskrivning av vad det innebär att vara kulturskola, men i en rapport till Kulturutredningen<SPAN class="ft65">22</SPAN></P>
<P class="p236 ft58"><SPAN class="ft75">17</SPAN><SPAN class="ft76">O. Tivenius, </SPAN><SPAN class="ft80">Musiklärartyper </SPAN>(Örebro Universitet, 2008).</P>
<P class="p222 ft80"><SPAN class="ft75">18</SPAN><SPAN class="ft76">Svenska Kommunförbundet, </SPAN>Den kommunala musikskolan en resurs i kulturlivet <SPAN class="ft58">(1984).</SPAN></P>
<P class="p222 ft72"><SPAN class="ft75">19</SPAN><SPAN class="ft82">Ny kulturpolitik </SPAN><SPAN class="ft71">SOU 1972:66; Svenska Kommunförbundet, </SPAN>Den kommunala musikskolan</P>
<P class="p222 ft71">(1976) kap. 6.</P>
<P class="p222 ft72"><SPAN class="ft75">20</SPAN><SPAN class="ft81">H. Sandh, </SPAN>Kulturskolorna – lika och unika <SPAN class="ft71">(Mandatus, 2015).</SPAN></P>
<P class="p222 ft71"><SPAN class="ft75">21</SPAN><SPAN class="ft81">Ibid. s. 11.</SPAN></P>
<P class="p221 ft64"><SPAN class="ft75">22</SPAN><SPAN class="ft59">H. Sandh, </SPAN>Kulturskolorna i Sverige. En lägesrapport 1994. <SPAN class="ft60">Studie för Kulturutredningen (1994).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">58</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36959x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p19 ft29">Kulturskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p237 ft11">definieras begreppet för första gången och har sedan dess förblivit gängse praxis:</P>
<P class="p238 ft74">Kulturskolan är en organisation där minst tre av ämnena musik, bildkonst, teater, dans och film/video finns som frivillig regelbundet återkommande verksamhet för barn och ungdom efter skoldagens slut. Verksamheten ska ha som mål att en integration av ämnena kommer till stånd.<SPAN class="ft73">23</SPAN></P>
<P class="p239 ft9">Omvandlingen från traditionell musikskola till kulturskola upp- fattades i vissa fall som en nedprioritering av musikens starka ställ- ning. Att införa fler konstuttryck som dans och teater, och som bygger på gruppundervisning, kunde ses som ett sätt att spara in på den förhållandevis dyra och i stora delar enskilda instrumental- undervisningen. Detta aktualiserades särskilt i de fall där omvand- lingen till kulturskola inte fick medföra några ökade kostnader för kommunen. Det var dock inte i första hand ett ekonomiskt ställ- ningstagande som ledde till att musikskolan utökades till att erbjuda fler konstuttryck utan en vilja att erbjuda en mer deltagaranpassad riktning vilket också har präglat kulturskolornas utveckling sedan dess.<SPAN class="ft65">24</SPAN></P>
<P class="p48 ft9">Omvandlingen från musikskolor till kulturskolor bromsades kraftigt av <NOBR>1990-talskrisen<SPAN class="ft65">25</SPAN></NOBR><SPAN class="ft65"> </SPAN>för att åter komma igång under 2000- talet. Processer pågår fortfarande i flera kommuner i landet för att utvidga musikskolan till kulturskola med ett breddat utbud. Kultur- skolerådet tog 2016 fram en vägledning med råd för de kommuner som vill utöka sin verksamhet<SPAN class="ft65">26 </SPAN>och för närvarande har ungefär två tredjedelar av kommunerna en kulturskola.<SPAN class="ft65">27</SPAN></P>
<P class="p197 ft12"><SPAN class="ft12">3.1.3</SPAN><SPAN class="ft79">Från nedläggningshot till samhällsnytta</SPAN></P>
<P class="p114 ft35">Kulturskolornas <NOBR>1990-tal</NOBR> har beskrivits som turbulent och präglat av nedläggningshot. Kommunernas ekonomi försämrades kraftigt och under 1992 hotades 67 procent av landets musikskolor av</P>
<P class="p240 ft72"><SPAN class="ft75">23</SPAN><SPAN class="ft81">H. Sandh, </SPAN>Kulturskolorna i Sverige. En lägesrapport 1994. <SPAN class="ft71">Studie för Kulturutredningen (1994) s. 6.</SPAN></P>
<P class="p241 ft58"><SPAN class="ft75">24</SPAN><SPAN class="ft76">O. Tivenius, </SPAN><SPAN class="ft80">Musiklärartyper </SPAN>(Örebro universitet 2008).</P>
<P class="p38 ft58"><SPAN class="ft75">25</SPAN><SPAN class="ft76">Gunnar Svensson, </SPAN><SPAN class="ft80">Barns rätt till kultur </SPAN>(Svenska Kommunförbundet, 1993) s. 51.</P>
<P class="p38 ft72"><SPAN class="ft75">26</SPAN><SPAN class="ft81">Kulturskolerådet, </SPAN>Från musikskola till kulturskola – tips på vägen <SPAN class="ft71">(Kulturskolerådet, 2016).</SPAN></P>
<P class="p234 ft64"><SPAN class="ft75">27</SPAN><SPAN class="ft77">H. Sandh, </SPAN>Kulturskolorna – lika och unika <SPAN class="ft60">(Mandatus, 2015)</SPAN>; <SPAN class="ft60">Kulturskoleutredningens enkät till landets kulturskolechefer (2015).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">59</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36960x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Kulturskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p50 ft9">nedläggning eller kraftig nedskärning, även om utfallet några år senare inte blev fullt så drastiskt.<SPAN class="ft65">28 </SPAN>Det handlade om nedläggningar, lokalbrist och hot om nedskärningar och ofta motiverades de förestående nedskärningarna med kulturskolans ställning som icke lagstadgad verksamhet.<SPAN class="ft65">29</SPAN></P>
<P class="p82 ft9">Under det tidiga <NOBR>1990-talet</NOBR> höjde hälften av alla kommuner sina avgifter till kulturskolan<SPAN class="ft65">30 </SPAN>vilket även går att avläsa i hushållens kostnader för musikskoleundervisning. Dessa ökade mellan 1988 och 1992 med 71 procent.<SPAN class="ft65">31 </SPAN>Utredningen har försökt uttyda vilken effekt detta fick på deltagandet men tyvärr saknas underlag på hur många som deltog vid samma tid. Genom att jämföra de underlag utredningen känner till och förutsatt att siffrorna är jämförbara slutade var tionde elev. Under <NOBR>1987–88</NOBR> deltog 200 575 barn och unga i musik och övriga ämnen.<SPAN class="ft65">32 </SPAN>Tio år senare deltog 180 000 barn och unga i ämneskurs.<SPAN class="ft65">33 </SPAN>Ett annat sätt att tydliggöra krisens effekter är att jämföra kommunernas totala anslagsnivå till kulturskolan. Trots bristfälliga tidsserier vet vi att 1997 års totala anslag på 915 miljoner kronor låg 166 miljoner under 1986 års anslagsnivå i nominella tal. Inte förrän 1999 översteg de kommunala anslagen det sena åttiotalets nivåer. Med stor sannolikhet hade kom- munernas ekonomiska svårigheter effekter på den tiondel av eleverna som slutade. Om det berodde på höjda avgifter eller färre elevplatser är svårt att säga. Vilka barn och unga det var som slutade vet vi heller inte men att minskade kommunala anslag till verksamheten i någon mån kompenserades av höjda avgifter är tydligt.</P>
<P class="p111 ft9">Trots hot om nedläggning under <NOBR>1990-talet</NOBR> kunde de flesta kom- munerna behålla sina verksamheter. I flera kommuner var det röst- starka föräldrar, musikledare och politiker som med mediernas hjälp bidrog till att nedläggningshoten endast i enstaka fall blev realiserade.<SPAN class="ft65">34</SPAN></P>
<P class="p242 ft72"><SPAN class="ft75">28</SPAN><SPAN class="ft70">T. Persson, </SPAN>Den kommunala musikskolans framväxt och turbulenta <NOBR>90-tal</NOBR> (<SPAN class="ft71">Göteborgs universitet, 2001) s. 227.</SPAN></P>
<P class="p241 ft58"><SPAN class="ft75">29</SPAN><SPAN class="ft76">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p38 ft80"><SPAN class="ft75">30</SPAN><SPAN class="ft83">Barns villkor i förändringstider 1994:4 </SPAN><SPAN class="ft58">(Socialstyrelsen, 1994) s. 141.</SPAN></P>
<P class="p38 ft71"><SPAN class="ft75">31</SPAN><SPAN class="ft81">Tabellbilaga SOU 1995:85 s. 506.</SPAN></P>
<P class="p38 ft71"><SPAN class="ft75">32</SPAN><SPAN class="ft81">Statistik Svenska kommunförbundet (1988).</SPAN></P>
<P class="p38 ft71"><SPAN class="ft75">33</SPAN><SPAN class="ft81">Statistik Kulturskolerådet (2015).</SPAN></P>
<P class="p50 ft64"><SPAN class="ft75">34</SPAN><SPAN class="ft59">T. Persson, </SPAN>Den kommunala musikskolans framväxt och turbulenta <NOBR>90-tal</NOBR> (<SPAN class="ft60">Göteborgs universitet, 2001) s. 318, 331.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft19">60</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36961x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p19 ft29">Kulturskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p243 ft9">Efter denna turbulenta period har de kommunala kulturskolorna kommit att stärkas i den allmänna opinionen.<SPAN class="ft65">35 </SPAN>En kulturskola av hög kvalitet anses vara till fördel i kommunernas strävan att vara intressant för nya invånare. I en rapport från 2006 konstaterar Ungdomsstyrelsen att det blir allt vanligare att kultur- och fritids- verksamhet ses som en kommunal tillgång, med möjlighet att generera ekonomisk nytta till kommunen.<SPAN class="ft65">36 </SPAN>Kulturskolornas nyttighet för andra områden än det konstnärliga betonas, vilket har lett till en ytterligare legitimering av verksamheten. På regional nivå har kulturskolorna fått utrymme genom de kulturplaner som ligger till grund för fördelningen av statsbidrag till regional kultur- verksamhet. Trots att inga statliga medel till kulturskoleverksamhet fördelas inom ramen för detta statsbidrag nämns kulturskolan i nitton av tjugo kulturplaner vilket tyder på att den kommunala verksamheten är en viktig part, sett ur ett kulturellt helhets- perspektiv.</P>
<P class="p197 ft12"><SPAN class="ft12">3.1.4</SPAN><SPAN class="ft79">De fria kulturskolorna</SPAN></P>
<P class="p177 ft9">Den kommunala kulturskolan finns omnämnd i ett nittiotal statliga utredningar från sent <NOBR>1930-tal</NOBR> till i dag. De flesta berör bara kultur- skolan mycket översiktligt, i relation till något annat politik- område, men antalet tyder på att verksamheten, trots att det inte förekommit något nationellt engagemang i frågan, har varit föremål för stort intresse.</P>
<P class="p72 ft12">Statsunderstött eller inte</P>
<P class="p47 ft8">Sedan den kommunala musikskolans start har ett flertal statliga utredningar inom kultur- eller utbildningsområdet diskuterat statliga insatser. Skolutredningen föreslog redan 1945 att ett stat- ligt utjämningsstöd borde införas.<SPAN class="ft55">37 </SPAN>Vid den tiden arrangerade kommunerna genom folkskolan en frivillig undervisning i in- strumentalmusik som ett komplement till den schemalagda sång-</P>
<P class="p244 ft80"><SPAN class="ft75">35</SPAN><SPAN class="ft76">K. Holmberg, </SPAN>Musik- och kulturskolan i senmoderniteten <SPAN class="ft58">(Lunds Universitet, 2010).</SPAN></P>
<P class="p38 ft80"><SPAN class="ft75">36</SPAN><SPAN class="ft76">Ungdomsstyrelsen, </SPAN>Fokus 06 En analys av ungas kultur och fritid <SPAN class="ft58">(2006).</SPAN></P>
<P class="p38 ft60"><SPAN class="ft75">37</SPAN><SPAN class="ft77">SOU 1946:11, s. </SPAN><NOBR>304–305.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">61</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36962x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Kulturskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9">och musikundervisningen. Utredningen bedömde att skillnaderna mellan olika kommuners förmåga att bekosta denna efterfrågade undervisning var oacceptabla och ville därför inrätta ett riktat stöd till mindre bärkraftiga, skattetyngda kommuner.</P>
<P class="p67 ft9">Även utredningen <SPAN class="ft10">Musikliv i Sverige </SPAN>utpekade den kommunala musikverksamhets behov av stöd och menade att detta var lika påtagligt som statens plikt att stödja kommunernas ansträng- ningar för musikkulturell utveckling.<SPAN class="ft65">38 </SPAN>Femton år senare föreslog Musikutbildningskommittén<SPAN class="ft65">39 </SPAN>att den frivilliga musikundervis- ningen borde få statsbidrag på samma grunder som övrig skol- undervisning eftersom den frivilliga musikundervisningen sågs som en basal förutsättning i den musikutbildningspyramid som kom- mittén skisserade. Kommittén föreslog att den då förekommande frivilliga musikundervisningen på högstadiet, den kommunala fri- villiga musikundervisningen, studieförbundets musikcirklar för ungdom under 16 år samt kyrkomusikernas fria musikunder- visning, skulle slås ihop och dess finansiering successivt övertas av staten.</P>
<P class="p245 ft74">Genom denna åtgärd räknar kommittén med att rekryterings- underlaget för fortsatt musikutbildning kan väsentligt breddas. Sam- tidigt skapas förutsättningar för ett bättre utnyttjande av musik- lärarnas kapacitet. Olika kombinationsmöjligheter, klassundervisning</P>
<P class="p246 ft13">– frivillig musikundervisning – kyrkomusikalisk tjänst, skapas. Kom- mittén räknar också med att ett genomförande av förslaget skall komma studieförbundens musikverksamhet till godo.<SPAN class="ft73">40</SPAN></P>
<P class="p206 ft25">Kommittén förutsåg det ökade behovet av professionell kompetens för detta breddade musikuppdrag och föreslog att särskilda musik- fackskolor skulle inrättas men också att dels en musiklärarlinje och dels flera musikpedagoglinjer skulle etableras vid musikhögskolorna. Till detta skulle ett musikpedagogiskt centrum inrättas för utveck- lingsarbete och forskning för hela det musikpedagogiska fältet. Deras förslag och argumentation ger eko ända in i våra utrednings- direktiv om att all skolungdom i landet borde ha samma rätt och möjlighet att få delta oavsett kommuntillhörighet:</P>
<P class="p247 ft58"><SPAN class="ft75">38</SPAN><SPAN class="ft76">SOU 1954:2, s. 53.</SPAN></P>
<P class="p222 ft58"><SPAN class="ft75">39</SPAN><SPAN class="ft76">SOU 1968:15.</SPAN></P>
<P class="p222 ft60"><SPAN class="ft75">40</SPAN><SPAN class="ft77">SOU 1968:15, s. 232.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">62</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36963x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p19 ft29">Kulturskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p248 ft74">… elever på olika platser i landet har högst olika möjligheter att få delta i frivillig musikundervisning. I vissa län är musikskole- verksamheten fast rotad och väl etablerad i flertalet, kanske alla kommuner. På andra håll i landet är elevernas möjligheter till frivillig undervisning mycket små eller inga.<SPAN class="ft73">41</SPAN></P>
<P class="p239 ft9">Reformen beräknades till 51 miljoner kronor. Ingen gång fick för- slagen gehör. I prop. 1970:25 tydliggjorde regeringen att den inte ansåg att den frivilliga musikundervisningen var av tillräcklig om- fattning för att vara en uppgift för den statliga skolan. Däremot förespråkade man en nära samverkan mellan skolan och den frivilliga undervisningen.</P>
<P class="p46 ft12">Breddning och gruppundervisning</P>
<P class="p47 ft8">När så kulturrådet inrättas 1969, inledningsvis som en utred- ningstjänst för att utforma förslag till en statlig kulturpolitik, återkom frågan om statsbidrag i betänkandet <SPAN class="ft34">Ny kulturpolitik </SPAN>(SOU 1972:66). Utredningen tecknade en helhetsbild av kultur- livet med barn och ungdomar som en egen målgrupp med egna behov. Kulturrådet ansåg att barns efterfrågan på kulturella aktiviteter var mycket stor och ofta större än tillgängligt utbud. Utredningen beskriver hur den kommunala musikskolan hade vuxit fram utan att vissa grundläggande frågor om mål, pedagogiska vägar och samordning hade lösts. Kommunerna ansågs bedriva en alltför ensidig verksamhet med inriktning mot musikgenren med betoning på enskild färdighetsträning i stället för gruppundervisning. Utredningen förespråkade att utbudet borde breddas genom att de kommunala musikskolorna byggde ut sin verksamhet till fler konstområden. Kulturrådet ifrågasatte även det paradoxala i att statsbidrag gavs till studieförbundens gruppundervisning för elever från tolv år men däremot inte till de kommunala musikskolorna och den kommunala barn- och ungdomsteatern. Kulturrådet föreslog därför att frågan om ett statsbidrag borde ges till kom- munal frivillig undervisning i grupp men ansåg att frågan först skulle analyseras mer. De påpekade även vikten av samverkan</P>
<P class="p249 ft60"><SPAN class="ft63">41 </SPAN>SOU 1968:15, s. 64.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">63</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36964x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Kulturskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p250 ft11">mellan den frivilliga verksamheten, förskolan och skolan och ville att skolans ansvar borde förstärkas.<SPAN class="ft78">42</SPAN></P>
<P class="p251 ft2">Kommunerna bör fullfölja utbyggnaden av musikskolorna men också på sikt bygga upp en motsvarande verksamhet för barn och ungdom inom övriga konstområden. Denna frivilliga kommunala verksamhet bör bedrivas i nära samverkan med skolan – som har ett ansvar för grundläggande orientering och undervisning i dessa ämnen – och för- skolan. Statsbidrag bör utgå till den frivilliga kommunala verksamheten. Innan ett statsbidrag införs bör dock frågorna om målen och de peda- gogiska vägarna för verksamheten, samverkan med skolan, uppgifts- fördelningen och samspelet med föreningslivets verksamhet liksom frågor om åldersgränsen för olika typer av statsbidrag och avgräns- ningen mot den kommunala ungdomsverksamheten utredas. Det nya kulturrådet föreslås göra utredningen i nära samverkan med berörda parter. Utredningen bör ske i samband med utredningen om ett föreslaget lokalt aktivitetsstöd på kulturområdet.<SPAN class="ft84">43</SPAN></P>
<P class="p52 ft8">Regeringen gick på Kulturrådets linje och avsåg att fortsatt utreda frågan.<SPAN class="ft55">44 </SPAN>Regeringen instämde även i Kulturrådets bedömning att statsbidrag var att föredra framför lagstiftning på kulturområdet för att inte begränsa kommunernas och landstingens valfrihet.<SPAN class="ft55">45 </SPAN>I stället sågs stimulansbidrag och direkta anslag som bättre styr- ningsformer och/eller en styrning genom nationella kulturpolitiska mål. Utredningen om skolan, staten och kommunerna fick i uppdrag att i samarbete med Statens kulturråd pröva hur en bättre samordning mellan skolans obligatoriska undervisning och frivillig kommunal verksamhet för barn och ungdom inom skilda konst- områden skulle påverka statsbidragsfrågorna.<SPAN class="ft55">46 </SPAN>Frågan kom att hamna i skuggan av utredningens mer dominanta frågor som rörde förutsättningarna för en kommunalisering av skolan. Trots skriv- ningar i direktiven fördes inga resonemang varken om samverkan eller eventuella statsbidrag till musikskolorna.<SPAN class="ft55">47</SPAN></P>
<P class="p252 ft58"><SPAN class="ft75">42</SPAN><SPAN class="ft76">SOU 1972:66, s. </SPAN><NOBR>351–353.</NOBR></P>
<P class="p38 ft58"><SPAN class="ft75">43</SPAN><SPAN class="ft76">Prop. 1974:28, s. 63.</SPAN></P>
<P class="p38 ft72"><SPAN class="ft75">44</SPAN><SPAN class="ft81">Prop. 1974:28, s. 313; </SPAN>Skolan. En förändrad arbetsfördelning. <SPAN class="ft71">SOU 1978:65.</SPAN></P>
<P class="p38 ft71"><SPAN class="ft75">45</SPAN><SPAN class="ft81">Prop. 1974:28 s. 304.</SPAN></P>
<P class="p38 ft71"><SPAN class="ft75">46</SPAN><SPAN class="ft81">Prop. 1974:28, s. 313.</SPAN></P>
<P class="p38 ft64"><SPAN class="ft75">47</SPAN><SPAN class="ft85">Skolan. En förändrad arbetsfördelning. </SPAN><SPAN class="ft60">SOU 1978:65.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft19">64</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36965x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p19 ft29">Kulturskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p168 ft12">Svenska kommunförbundet och kulturskolan</P>
<P class="p47 ft8">En yttre faktor som hade en avgörande inverkan på ansvars- förhållandet mellan stat och kommun var kommunreformen som avslutades under <NOBR>1970-talet.</NOBR> Mindre kommuner slogs ihop till större enheter och kommunerna växte förutom i storlek, även vad gäller ekonomisk bärkraft och kompetens. Även kulturskolorna växte och, som tidigare nämnts gav Svenska kommunförbundet ut vägledningar som syftade till att ge medlemmarna stöd i arbetet. Där formulerades mål och uppgifter liksom förslag på organisations- och undervisningsformer och hur samverkan med skolan kunde läggas upp. Dessa vägledningar kom att få ett starkt genomslag. Ants Viirman, dåvarande chef på kultursektionen på Svenska kommunförbundet, menar att den verksamhet som förbundet informellt bedrev blev väldigt betydelsefull tack vare ett tryck underifrån.<SPAN class="ft55">48 </SPAN>Dessa skrifter bidrog till att skapa en uppfattning av musikskolan som en enhetlig skolform. Även om kommunernas suveränitet att forma sina egen verksamheter i princip omöjliggjorde detta, valde författarna på Kommunförbundet att ändå beskriva musikskolans verksamhet och ge detaljerade råd för en enhetlig kvalitativ verksamhet.<SPAN class="ft55">49 </SPAN>Utan något formellt beslut inom förbundet om att främja den kommunala verksamheten, ansvarade två tjänste- män på Kommunförbundet för att ge aktörerna stöd och råd. Därutöver anordnades kursverksamhet och chefsutbildningar. Detta bestod fram till början av <NOBR>1990-talet</NOBR> då Sverige drabbades av ekonomisk kris. Förbundet beslutade då att lägga ner denna utbildningsverksamhet och musikskolefrågan flyttades till den sektion som arbetade med skolfrågor vilket ledde till att musik- skolefrågan marginaliserades fullständigt.</P>
<P class="p72 ft12">Kulturskola – ett kommunalt ansvar</P>
<P class="p253 ft9">Den parlamentariska utredningen <SPAN class="ft10">Tjugo år av kulturpolitik</SPAN><SPAN class="ft86">50 </SPAN>hade i ansvar att utvärdera kulturpolitiken med utgångspunkt i 1974 års kulturpolitiska mål. Inga konkreta förslag som rörde kulturskolan</P>
<P class="p29 ft58"><SPAN class="ft75">48</SPAN><SPAN class="ft76">Telefonsamtal Ants Viirman </SPAN><NOBR>2015-11-13.</NOBR></P>
<P class="p12 ft72"><SPAN class="ft75">49</SPAN><SPAN class="ft81">T. Persson, </SPAN>Den kommunala musikskolans framväxt och turbulenta <NOBR>90-tal</NOBR> (<SPAN class="ft71">Göteborgs universitet, 2001) s. 73.</SPAN></P>
<P class="p181 ft60"><SPAN class="ft75">50</SPAN><SPAN class="ft77">SOU 1995:84.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">65</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36966x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Kulturskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft8">gavs. I stället betonades behovet av en utveckling mot kulturskolor som kunde möta barns intresse för konstnärlig verksamhet och olika uttrycksformer i en mer projektinriktad verksamhet. De menade att utgångspunkten skulle tas i ungas egna erfarenheter och därmed inte i ”reproduktion av färdigskriven musik”.<SPAN class="ft55">51 </SPAN>Utred- ningen påpekade den sociala snedrekrytering som präglade musikskolan vilket avgiftshöjningarna under <NOBR>1990-talets</NOBR> början hade förstärkt med minskade elevantal som följd. Dessa avgifts- höjningar sattes i relation till avsaknaden av ett entydigt ansvar för verksamheten. Utredningen konstaterar att ingen statlig myndighet hade ansvar för att följa den kommunala musikskolan och att utvärdera den, men ger däremot ingen ledning om hur detta ansvar bättre kunde axlas.<SPAN class="ft55">52</SPAN></P>
<P class="p69 ft9">Det nya skatteutjämningssystemet som infördes 1996 kom att underlätta för hårt trängda kommuner. Systemet syftade till att garantera alla kommuner och landsting likvärdiga ekonomiska förutsättningar för att öka alla kommuners möjlighet att ge välfärd till sina invånare.</P>
<P class="p254 ft8">Frågan om att lagfästa den kommunala kulturskolan togs upp av kommittén <SPAN class="ft34">Aktionsgruppen för barnkultur </SPAN>2006. Utredningen be- dömde att en lag vore riskabelt utifrån resonemanget att kom- muner skulle kunna nöja sig med minsta möjliga lägstanivå för att leva upp till lagens bokstav. Däremot såg utredningen behov av en statligt reglerad utbildning för lärarna inom kulturskolan liksom ett motivationsstöd för utveckling av verksamheten.<SPAN class="ft55">53</SPAN></P>
<P class="p69 ft9">De kommunala kulturskolorna omnämns helt kort som betydelsefulla för barns och ungas eget musikutövande i be- tänkandet <SPAN class="ft10">I samspel med musiklivet</SPAN>.<SPAN class="ft65">54 </SPAN>Dåvarande Sveriges Musik- och Kulturskoleråd (nuvarande Kulturskolerådet) framförde att ett ökat statligt ansvar vore önskvärt för området vilket utredningen hänförde till Kulturrådets domän och att saken därför borde beaktas i samband med etableringen av den nya kultursamverkans- modellen.</P>
<P class="p67 ft31">En slutsats som kan dras av denna historiska tillbakablick är att de frågor som sittande utredning har i ansvar att utreda inte är nya;</P>
<P class="p255 ft58"><SPAN class="ft75">51</SPAN><SPAN class="ft76">SOU 1995:84 s. 167.</SPAN></P>
<P class="p222 ft58"><SPAN class="ft75">52</SPAN><SPAN class="ft76">SOU 1995:84 s. 73, 166 ff.</SPAN></P>
<P class="p222 ft71"><SPAN class="ft75">53</SPAN><SPAN class="ft81">SOU 2006:45.</SPAN></P>
<P class="p222 ft60"><SPAN class="ft75">54</SPAN><SPAN class="ft77">SOU 2010:12.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">66</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36967x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p19 ft29">Kulturskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p193 ft25">behovet av nationell samordning, eventuell lagstiftning och kom- petensförsörjningsfrågan har varit ständigt återkommande ända sedan de kommunala musik- och kulturskolornas tillkomst. I sin hantering av förslagen har regering och riksdag tydliggjort att ansvaret för detta område vilat på kommunerna och att något ansvar för kulturskola hittills inte bör ingå i den statliga intressesfären.</P>
<P class="p256 ft36"><SPAN class="ft36">3.2</SPAN><SPAN class="ft37">Kulturskolornas organisationsformer</SPAN></P>
<P class="p198 ft9">Trots förslag av tidigare utredningar på området har inga statliga åtaganden förekommit inom kulturskolorna förrän 2015 då Kulturrådet anvisades medel till utveckling av den kommunala verksamheten.<SPAN class="ft65">55 </SPAN>Utöver de nationella kulturpolitiska målen och FN:s barnkonvention finns inte heller några nationella styr- dokument eller riktlinjer. De riktlinjer som togs fram av Kommun- förbundet på 1970- och <NOBR>1980-talen</NOBR> har haft inflytande på verk- samheten men det är framför allt de lokala förutsättningarna som präglat dagens kulturskolor. Olika kommuner har vitt skilda förutsättningar och påverkas av lokal kulturtradition, eldsjälars engagemang och geografiska och demografiska förhållanden. Dessa faktorer, och många fler, har gett landets kulturskolor en stor bredd, och ett gemensamt drag är att de ofta har en stor betydelse för lokalsamhället.</P>
<P class="p48 ft8">Kommunernas kostnader för kulturskolor är drygt 2 miljarder kronor, vilket är det näst största åtagandet efter folkbiblioteken i de kommunala budgetarna på kulturområdet. Många kommuner har en väl fungerande och uppskattad kulturskola som bidrar till ett rikt lokalt kulturliv. Kulturskola finns i de flesta av landets kom- muner. Endast fem kommuner saknade anslagspost i den kom- munala budgeten för kulturskola 2015.<SPAN class="ft55">56 </SPAN>Det innebär att det i övriga 285 kommuner finns en kulturskola, som drivs av en kommun eller i samarbete med en annan kommun. Detta behöver dock inte innebära att det är kommunen själv som driver kulturskolan. Uppskattningsvis är det femton kommuner som jämfört med landets genomsnitt, har mycket låga anslag för kulturskoleverk-</P>
<P class="p119 ft71"><SPAN class="ft75">55</SPAN><SPAN class="ft81">Förordning (2015:998) om statsbidrag till kommuner som bedriver musik- och kultur- skoleverksamhet.</SPAN></P>
<P class="p257 ft60"><SPAN class="ft75">56</SPAN><SPAN class="ft77">Kommun- och landstingsdatabasen Kolada (2016).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">67</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36968x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Kulturskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9">samhet och i stället för att bedriva egen verksamhet har lagt ut verksamheten på andra aktörer, företrädelsevis ideella aktörer som studieförbund.</P>
<P class="p258 ft12"><SPAN class="ft12">3.2.1</SPAN><SPAN class="ft79">Organisation, ekonomi och avgifter</SPAN></P>
<P class="p88 ft25">Kulturskolan är en kommunal verksamhet som regleras som en del av de kommunala befogenheterna i kommunallagen. Där föreskrivs kommunens rätt att ta ut avgifter för verksamheten och möj- ligheten att överlämna verksamhet åt till exempel en privat huvud- man. I kommunallagen föreskrivs också att kommunen själv får besluta om verksamhetens organisation. Organisationstillhörig- heten, det vill säga vilken nämnd och förvaltning kulturskolan tillhör, varierar över landet. Kulturskolorna är förhållandevis jämnt fördelade över <NOBR>kultur-/fritidsnämnder</NOBR> och <NOBR>barn-/utbildnings-</NOBR> nämnder vilket också avspeglar sig i förvaltningstillhörighet. Skillnaden är stor jämfört med <NOBR>1970-talet</NOBR> då 95 procent av kom- munerna organiserade sina musikskolor under skolstyrelserna, vilka motsvaras av dagens utbildningsnämnder. Ett trettiotal kommuner organiserar i dag kulturskolan direkt under kommunstyrelsen.</P>
<P class="p78 ft12">Ekonomi och avgifter</P>
<P class="p88 ft8">De kommunala kulturskolorna finansieras i huvudsak genom anslag inom den kommunala budgeten som beslutas av kommun- fullmäktige. Kommunen har också möjlighet att ta ut avgifter för de tjänster och nyttigheter de tillhandahåller, förutsatt att avgift- erna inte överstiger självkostnaden. Det ska inte vara möjligt för kommunen att bedriva kulturskoleverksamhet med vinst. I dag står intäkter från i första hand terminsavgifter och i viss mån instrumenthyror för elva procent av kulturskolornas intäkter vilket är ungefär samma nivåer som på <NOBR>1970-talet.<SPAN class="ft55">57</SPAN></NOBR><SPAN class="ft55"> </SPAN>Utöver avgifter får kommunerna också vissa intäkter från de uppdrag som kultur- skolornas personal utför i kommunens förskolor och skolor. Även om kommunernas anslag till kulturskola har ökat kontinuerligt</P>
<P class="p259 ft60"><SPAN class="ft63">57 </SPAN>Svenska Kommunförbundet, <SPAN class="ft64">Den kommunala musikskolan </SPAN>(1976) s. 139; Kommun- och landstingsdatabasen Kolada (2016).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">68</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36969x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p19 ft29">Kulturskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft9">under den senaste femtonårsperioden har anslagen till denna verksamhet minskat, som andel av kommunernas totala budget- anslag.<SPAN class="ft65">58</SPAN></P>
<P class="p63 ft9">Att ta fram jämförbara uppgifter på vad verksamheten kostar kommuner emellan är mycket svårt, eftersom varje kommun uti- från sina politiska beslut gör en egen tolkning av vad verksamheten innehåller, organiseras och hur den ska redovisas. Det gör att den ekonomiska redovisningen beskriver olika saker från kommun till kommun. I vissa kommuner innebär uppdraget att enbart erbjuda fritidsverksamhet medan många kommuner bedriver kulturskole- verksamhet i hög utsträckning integrerad med den obligatoriska grundskolan. Ytterligare andra erbjuder verksamhet även till för- skolan och/eller vuxna deltagare, förutom till barn och unga i skol- åldern, för att nämna några exempel. Tänkbara felkällor redovis- ningstekniskt kan vara hur kommuner fördelar kostnaderna för lärarlöner på respektive verksamhet när musiklärartjänster delas mellan den obligatoriska skolan och kulturskolan, eller sätten som kommuner hanterar och redovisar kulturskolans lokalkostnader, vilket varierar stort.</P>
<P class="p112 ft9">Mot bakgrund av ovan resonemang och utifrån tillgängliga underlag uppgår kommunernas totala utgifter för kulturskolan till drygt 2,5 miljarder kronor, att jämföra med 1973 då motsvarande kostnad uppgick till 138 miljoner kronor.<SPAN class="ft65">59 </SPAN>Dagens nivå är en ökning med ungefär en miljard sedan 1997.<SPAN class="ft65">60 </SPAN>Av detta används huvuddelen till lärarlöner och ungefär 400 miljoner till kostnader för lokaler och administration. Att utgifterna ökat så pass mycket beror till stor del på att löner, som under dessa år ökat, utgör en så stor del av budgeten.</P>
<P class="p63 ft8">Sett till kommunernas totala utgifter utgör kulturskolan ungefär 0,4 procent och som andel av kommunernas kulturutgifter står kulturskolan för en femtedel. Utgifterna för verksamheten är storleksmässigt jämförbara med kommunernas kostnader för fritidsgårdsverksamhet på 2,3 miljarder kronor men är långt mindre än kommunernas utgifter för grundskoleverksamhet på 93 miljar- der kronor. Beräknas de redovisade kostnaderna per invånare</P>
<P class="p260 ft58"><SPAN class="ft75">58</SPAN><SPAN class="ft76">Kommun- och landstingsdatabasen Kolada (2016).</SPAN></P>
<P class="p38 ft58"><SPAN class="ft75">59</SPAN><SPAN class="ft76">SOU 1995:85.</SPAN></P>
<P class="p38 ft60"><SPAN class="ft75">60</SPAN><SPAN class="ft77">SCB Räkenskapssammandraget (2016); Kulturskolerådet (2016).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">69</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36970x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Kulturskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft25">avsätts som lägst cirka 400 kronor per invånare mellan <NOBR>7–15</NOBR> år och som mest 7 700 kronor.<SPAN class="ft62">61 </SPAN>De kommuner som avsätter mer medel per invånare tenderar att ha högre andel deltagare i verksamheten. Kommuner i glesbefolkade regioner har i genomsnitt de högsta kostnaderna för verksamheten vilket kan hänga ihop med att de fasta kostnaderna slås ut på färre antal invånare men också på stora avstånd vilket kräver fler och längre transporter.</P>
<P class="p261 ft8">Avgifter för ämneskurser och instrumenthyra har legat relativt stabilt de senaste femton åren men sedan 2012 syns ett visst trend- brott då avgiftsnivåerna har sänkts med tre procent. Det ser utredningen som en positiv utveckling eftersom avgifter kan vara ett hinder för deltagande i kulturskolan (avsnitt 3.6.2). Spannet är stort mellan de kommuner som erbjuder en kostnadsfri verksamhet och de som beslutat om höga avgifter; terminsavgifter på upp till 1 710 kronor per termin med tillägg för instrumenthyror före- kommer.<SPAN class="ft55">62 </SPAN>Den genomsnittliga terminsavgiften i landet låg 2014 på 656 kronor vilket är den lägsta nivån (justerat för inflation) sedan 1997. Tretton kommuner i landet tog under 2016 inte ut någon terminsavgift. Flera kommuner har infört vissa avgiftsfria verk- samheter. Vissa av dessa kräver heller inte någon föranmälan i syfte att underlätta för barn och unga med liten eller ingen vana att delta i kulturskoleverksamhet. Flera kommunföreträdare menar att när en avgift införts, även om det bara är 50 kronor, har antalet deltagare minskat drastiskt. Många kommuner tillämpar också syskonrabatt och andra rabatter.</P>
<P class="p153 ft9">De högsta avgifterna betalar familjer i förortskommuner till storstäderna och som lägst är avgifterna i kommuner i glest befolkade regioner. Det verkar finnas ett visst samband mellan politisk majoritet i kommunfullmäktige och avgiftsnivåer där de högsta avgifterna återfinns i kommuner med borgerlig majoritet och de lägsta i kommuner med <NOBR>röd-grön</NOBR> majoritet. Avgiftsnivån kan också antas bero på en rad andra faktorer som befolknings- struktur och ortens kulturtradition. Utredningen har inte kunnat se att det finns något entydigt samband mellan avgiftsnivå och andelen barn och unga som deltar i kulturskolan.</P>
<P class="p262 ft80"><SPAN class="ft75">61</SPAN><SPAN class="ft83">Sveriges bästa kulturskola. </SPAN><SPAN class="ft58">Lärarförbundet (2013).</SPAN></P>
<P class="p192 ft64"><SPAN class="ft75">62</SPAN><SPAN class="ft85">Kulturskolan i siffor 2015 </SPAN><SPAN class="ft60">(Kulturskolerådet 2016).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">70</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36971x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p19 ft29">Kulturskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p263 ft8">När det gäller fritidsaktiviteter i övrigt, som idrott, är det vanligt med ett uttag av en viss avgift för att kunna delta. Att avgiftsfrågan inom just kulturskolan är omstridd kan bero på att det rör sig om offentligt finansierad verksamhet och att kultur- skolan har och har haft ett nära samarbete med den obligatoriska skolan. Flera kulturskolechefer menar att det är nödvändigt för verksamhetens status att ha avgifter. En avgiftsfri undervisning antas leda till att deltagarna inte fäster lika stor vikt vid att delta i undervisningen, som när en avgift tas ut. Att betala en avgift, även om den är symbolisk, innebär ett åtagande för deltagaren.</P>
<P class="p108 ft25">Höga avgifter framhålls i utredningens direktiv som ett hinder för deltagande i kulturskolan och i budgetpropositionen för 2016 föreslog regeringen att avsätta 100 miljoner kronor till att bidra till låga elevavgifter, göra den kommunala kulturskoleverksamheten mer jämlik och förbättra möjligheterna för barn och ungdomar att delta i verksamheten. Statens kulturråd fick i januari 2016 i uppdrag att fördela projektmedel utifrån förordningen (2015:998) om stats- bidrag till kommuner som bedriver musik- och kulturskole- verksamhet. Medel kan sökas från och med hösten 2016 för kvalitetshöjande insatser och för att sänka, eller behålla låga, avgifter.</P>
<P class="p46 ft12">Styrning, mål och uppföljning</P>
<P class="p76 ft8">Föreningen Kulturskolerådet, tidigare SMoK, har sedan 1997 med begränsade medel bedrivit ett viktigt arbete med kompetens- utveckling, opinionsbildning och att sammanställa statistik. Upp- följning görs även av kommunerna. Sveriges kommuner och lands- ting (SKL) och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles- frågor (MUCF) genomförde 2014 en enkätstudie i samtliga kom- muner till ansvariga för frågor som rör ungdomars fritid och organisation där kulturskolan ingick som en del. I enkäten uppger 64 procent av kommunerna att uppföljningsbara mål finns för kulturskoleverksamheten.<SPAN class="ft55">63 </SPAN>I ungefär en tredjedel av dessa kom- muner följs resultatet upp på central nivå. I övrigt är det kultur- skolorna själva som har detta ansvar. I jämförelse med andra</P>
<P class="p264 ft60"><SPAN class="ft63">63 </SPAN>Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, <SPAN class="ft64">Ungas fritid och organisering. Fokus 14 </SPAN>(MUCF, 2014).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">71</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36972x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Kulturskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p212 ft8">kommunala verksamheter som skola, vård och omsorg är kultur- skoleverksamhetens uppföljning svag vilket sannolikt hänger ihop med dess frivillighet. Kulturskolan har begränsad erfarenhet av att få verksamheten granskad och det finns inte en tradition av själv- värdering eller utvärdering.<SPAN class="ft55">64 </SPAN>Att så pass många kommuner saknar uppföljningsbara mål för sin kulturskoleverksamhet kan antas bero på ett flertal faktorer; kulturintresse från ansvariga politiker, tradition, ekonomiska och administrativa resurser och synen på kulturskolans betydelse för kommunens medborgare är några.</P>
<P class="p265 ft8">Det finns en rad olika metoder för uppföljning och utvärdering av offentlig verksamhet och inom flera kulturskolor pågår ett utvecklingsarbete. Ett alternativ är så kallade kollegiala gransk- ningar där en grupp av pedagoger från flera kulturskolor besöker och utvärderar skolor i angränsande kommuner. Detta kräver viss närhet mellan kulturskolorna och att tid avsätts men tar i övrigt inte några större ekonomiska resurser i anspråk. Andra skolor följer upp verksamheten inom verksamheten utifrån styrdokument och ytterligare andra anlitar konsulter som använder sig av olika utvärderingsmodeller, ofta utifrån modeller som mäter kvalitet i grundskolan och som anpassats för kulturskolans behov. I Karlskoga har ett arbete inletts i samarbete med andra kommuner där ett antal nyckeltal tagits fram för att höja verksamheternas kvalitet och genomföra en relevant och systematisk jämförelse av verksamheten, även över kommungränserna.</P>
<P class="p266 ft8">I och med att det inte finns några enhetliga kriterier för vad som avses med kvalitet har kulturskolorna olika fokus för sina upp- följningar, men vanligen bygger mätningarna på en kombination av kvantitativa och kvalitativa undersökningar. Målen följs upp kvalitativt genom enkäter, observationer eller intervjuer med del- tagare, pedagoger och föräldrar. Bredden är stor och i några av skolorna följs trygghet och trivsel, delaktighet i lärarprocessen, arbetssätt, utveckling och lärande, organisation, styrning och ledar- skap, kommunikation, kompetens och resursutnyttjande upp. I andra skolor tillkommer normer och värden, förutsättningar för konstnärligt skapande och samverkan med omvärlden som indikatorer för kvalitet i verksamheten. I det arbete som Karlskoga</P>
<P class="p267 ft60"><SPAN class="ft63">64 </SPAN>Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, <SPAN class="ft64">Ungas fritid och organisering. Fokus 14 </SPAN>(MUCF, 2014).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">72</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36973x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p19 ft29">Kulturskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p237 ft11">kommun påbörjat finns också elevomsättning, kösituation och tillgänglighetsperspektiv med som nyckeltal.</P>
<P class="p268 ft12"><SPAN class="ft12">3.2.2</SPAN><SPAN class="ft79">Upphandling, privata aktörer och folkbildningen</SPAN></P>
<P class="p76 ft8">Flera kommunala verksamheter, som skolor, vårdcentraler och äldreboenden, har konkurrensutsatts under senare år. Kultur- skolorna har hittills inte följt med i denna utveckling i samma takt. Under de senaste åren har flera kommuner utrett frågan om att införa valfrihet inom kulturskolan, antingen genom att upphandla verksamheten enligt ett förfarande liknande regelverket i Lagen om valfrihet (LOV), som omfattar hälso- och sjukvårdstjänster, eller i annan form. Ett fåtal kommuner, framför allt i Stockholmsområdet men också i Skåne, har infört system med musikskolecheckar eller musikskolepeng som varje barn i kommunen har rätt att använda. I de kommuner som infört ett sådant system har kommunen auktoriserat ett antal aktörer för att utföra musikundervisning parallellt med den kommunala musikskolan. Barn och unga i kom- munen kan sedan fritt välja bland de musikskoleutförare som erbjuds inom ramen för checksystemet. Systemet fungerar ungefär som skolpengen där en viss ersättning utgår till den utförare som eleven väljer. Deltagaren betalar också själv en avgift, antingen direkt till utföraren eller centralt i kommunen. Avgiften kan ligga på samma nivå i hela kommunen eller variera beroende på utförare. Hittills har detta system bara implementerats när det gäller musik- verksamhet. Systemet med musikskolecheckar har införts genom beslut av kommunfullmäktige. Anledningar till införandet har varit politiska prioriteringar att införa valfrihet och/eller att få bort köerna till verksamheten.</P>
<P class="p115 ft9">Dessa system är efterfrågestyrda vilket innebär att alla barn som vill delta ska vara garanterade en plats. Detta har lett till en ökning av kostnaderna med mellan en och två miljoner kronor och i flera kommuner har budgeten dubblerats.<SPAN class="ft65">65 </SPAN>I en skärgårdskommun har man valt att vikta musikskolepengen så att utförare som undervisar barn och unga som bor på öar får högre ersättning per barn på grund av höga transportkostnader.</P>
<P class="p145 ft60"><SPAN class="ft63">65 </SPAN>Kommun- och landstingsdatabasen Kolada (2016).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">73</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36974x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Kulturskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p269 ft9">Resurstillskottet som systemet inneburit har i flera kommuner lett till en ökad geografisk spridning vilket i sin tur kan tänkas bidra till det högre elevantal som införandet medfört. Om- läggningen har inneburit en klar ökning av andelen deltagande barn och unga men utredningen saknar data för att jämföra andelarna före och efter omorganisationen.</P>
<P class="p69 ft9">Det är inte alltid tydligt om kommunens syfte med det nya systemet och dess budgettillskott har varit att öka valfriheten eller att inkludera fler barn och unga genom att öka platsantalet, eller både ock. Det går inte att utesluta att en motsvarande budget- ökning för den kommunala kulturskolan, utan ökad valfrihet med auktoriserade utförare, hade lett till motsvarande ökning av antal barn.</P>
<P class="p69 ft9">Systemet med musikskolecheckar eller en viss peng till varje barn i kommunen är fortfarande relativt nytt och har bara implementerats i ett fåtal kommuner. Systemen har ännu inte utvärderats i en samlad form och det återstår att se vilka långsiktiga konsekvenser dessa nya former har på barns och ungas kultur- utövande och tillgång till kulturskola av hög kvalitet.</P>
<P class="p78 ft12">Studieförbund som utförare av kulturskoleverksamhet</P>
<P class="p88 ft31">I många mindre kommuner är studieförbunden helt centrala för det lokala kulturlivet och i minst ett femtontal kommuner förekommer någon form av samarbete med studieförbund på kulturskole- området. Det kan röra sig om att studieförbunden är utförare, att lärare från studieförbund undervisar i kulturskolan eller att ett eller flera studieförbund driver kulturskolan i sin helhet. Studie- förbunden tillhör tillsammans med folkhögskolorna det som kallas folkbildningen. Folkbildningen är en viktig del av det svenska civil- samhället och kan sägas ha tre funktioner: (1) som folkrörelseorgan som tillkommit i nära anslutning till olika medlemsorganisationer för att utveckla och sprida kunskap, (2) i sin roll som vuxenutbildare och (3) som kulturbärare.<SPAN class="ft66">66 </SPAN>Studieförbunden är idéburna organisat- ioner med ett brett samhällsuppdrag, formulerat i det folkbild- ningspolitiska målet att ge alla möjlighet att tillsammans med andra</P>
<P class="p270 ft60"><SPAN class="ft63">66 </SPAN>SOU: 2012:72, s. 25.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">74</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36975x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p19 ft29">Kulturskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft11">öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och del- aktighet i samhället.</P>
<P class="p271 ft9">Att studieförbund utför kulturskoleverksamhet åt kommunen är inte helt okontroversiellt av framför allt två anledningar; för det första kan det innebära en ideologisk konflikt för studieförbunden och för det andra innebär det i praktiken att statliga medel finansierar kommunal verksamhet när den utförs av ett studie- förbund men inte är den utförs av en kommun.</P>
<P class="p74 ft9">Folkbildningsrådet som företräder studieförbunden, är kritiskt till att studieförbund är utförare av kulturskoleverksamhet då detta är två verksamheter som vilar på skilda pedagogiska och ideologiska grunder. Lärande inom folkbildningen riktar sig i första hand till vuxna, är friare och utgår från en holistisk syn på lärande där samhällsengagemang stimuleras. Som Folkbildningsrådet skriver i sitt folkbildningspolitiska dokument:</P>
<P class="p272 ft13">… den idégrund som svensk folkbildning vilar på är gemensam. Den ger folkbildningen sin särart i det utbildningssamhälle den samtidigt är en del av.<SPAN class="ft73">67</SPAN></P>
<P class="p198 ft9">Studieförbunden är beroende av statlig såväl som kommunal finansiering. I en del kommuner förekommer att det generella bidragen till studieförbund har ökats under förutsättning att studieförbundet tar över utförandet av kulturskoleverksamheten. Det finns därför en risk för att studieförbund hamnar i en beroende- ställning i förhållande till kommunen och inte kan säga nej till att bli utförare av kulturskoleverksamheten.</P>
<P class="p112 ft9">Studieförbundens statliga finansiering regleras av förordning (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen och medel betalas ut av Folkbildningsrådet. Syftet med stödet till folkbildningen är bland annat att bidra till att bredda intresset för och öka del- aktigheten i kulturlivet. Studieförbunden får ersättning dels för administrativa kostnader och dels för deltagartillfällen. För barn under 13 år utgår halva ersättningen. I kommuner där ned- skärningar präglat kulturskolans område har olika former av samarbeten med studieförbunden blivit ett sätt att spara in på den egna verksamheten men samtidigt kunna erbjuda verksamhet på kulturområdet för kommunens barn och unga.</P>
<P class="p273 ft60"><SPAN class="ft63">67 </SPAN>Folkbildningsrådet, <SPAN class="ft64">Vägval vilja </SPAN>(2014).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">75</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36976x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Kulturskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft12">Övriga aktörer på barnkulturområdet</P>
<P class="p79 ft9">Även om kulturskolor är den i omfattning största verksamheten som erbjuder undervisning inom kulturområdet på fritiden för barn och unga, är de en del av ett bredare utbud. Andra kom- munala institutioner som bibliotek, museer och konsthallar bedriver en verksamhet ofta med barn och unga som särskilt prioriterad målgrupp. Under <NOBR>1980-talet</NOBR> växte så kallade barn- kulturcentra fram med en grund i folkbildningen och med en inriktning mot bildkonstområdet. Ett karaktärsdrag för dessa är ett starkt fokus på barns och ungas eget skapande och lek utifrån barnets perspektiv till skillnad från ett mer reproducerande och undervisande förhållningssätt som kan sägas prägla den tradit- ionella musikundervisningen i kulturskolan. De övriga aktörerna på barnkulturområdet kan grovt delas upp i två huvudsakliga sektorer; en privat och en ideell sektor dit även studieförbunden räknas.</P>
<P class="p254 ft8">Det finns åtminstone ett par hundra privata aktörer som verkar på barnkulturområdet men statistiken är bristfällig och det saknas en branschorganisation, så siffrorna får ses som uppskattningar. Utredningen har utgått från Statistiska centralbyråns (SCB) företagsregister där branschgruppen ”övrig <NOBR>musik-,</NOBR> dans- och kulturell utbildning” där drygt 1 700 aktörer är registrerade. Under 2014 omsatte denna branschgrupp 634 miljoner kronor.<SPAN class="ft55">68 </SPAN>De flesta är små företag utan anställda och många riktar inte sin verksamhet mot barn och unga. Här förekommer allt från piano- lärare som bedriver egen undervisning i hemmet till dansskolor och frilansande pedagoger. Det finns ungefär 200 större aktörer som har mellan en till etthundra anställda och erbjuder verk- samhet för barn och unga. En majoritet av dessa aktörer, erbjuder dansundervisning och något erbjuder kurser inom musik, främst inom sång och gitarr dit köerna i kulturskolan är långa. Ett fåtal aktörer erbjuder teaterkurser. De största aktörerna, räknat i antal anställda, är verksamma på dansområdet i de större städerna. Sedan 2007 har såväl antal företag i branschen liksom dess omsättning fördubblats. Anledningen till att det är förhållandevis</P>
<P class="p274 ft87"><SPAN class="ft67">68 </SPAN>SCB:s företagsregister 2015. Det finns också aktörer som registrerat sina företag i andra branscher men det är framför allt i denna bransch de aktuella företagen återfinns.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">76</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p19 ft29">Kulturskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p275 ft9">få personer anställda inom branschen är att det är vanligt att verk- samheten genomförs av frilansande pedagoger som inte är fast anställda på företagen. Det finns dessutom anledning att anta att det finns fler aktörer inom populära konstuttryck som varken registrerat sig i ett branschregister eller betalar moms för inkomster från undervisning. Av naturliga orsaker är det omöjligt att säga hur stor denna sektor är.</P>
<P class="p84 ft8">Inom den ideella sektorn återfinns aktörer som ideella föreningar, studieförbund och religiösa församlingar som erbjuder möjligheter till kulturutövande för barn och unga. Den största verksamheten inom den ideella sektorn står studieförbunden för. Det finns tre huvudsakliga verksamhetsformer för studieförbund: studiecirklar, kulturprogram och annan folkbildningsverksamhet. För de två första verksamhetsformerna krävs att deltagarna har fyllt 13 år, vilket är ett krav som inte ställs på annan folkbildnings- verksamhet. Av tio studieförbund bedriver åtta kurser på kultur- området för barn och unga i större utsträckning. Enligt Folkbildningsrådet, som ansvarar för statistik på området, deltar ungefär 73 000 barn och unga (upp till 13 år) i verksamhet på kulturområdet varje år.</P>
<P class="p106 ft9">Föreningen Hemslöjden har under <NOBR>2000-talet</NOBR> initierat så kallade slöjdklubbar i samarbete med bland annat Nämnden för hem- slöjdsfrågor. Slöjdklubbarna vänder sig till barn mellan <NOBR>7–12</NOBR> år och leds av slöjdklubbshandledare.</P>
<P class="p82 ft9">På dansområdet finns ett tiotal föreningar som är anslutna till Riksidrottsförbundet och som erbjuder danskurser för barn och unga. Föreningar som uteslutande erbjuder kurser i tävlingsdans har här undantagits. Det är svårt att uppskatta hur många som deltar i denna föreningsverksamhet eftersom det är antal tillfällen som mäts och inte antalet individer, men under 2014 genomfördes totalt 4 400 gruppaktiviteter, vilket till exempel kan vara dans- lektioner.</P>
<P class="p82 ft9">Ytterligare en viktig aktör i kulturlivet är Svenska kyrkan. Bara körverksamheten är omfattande och engagerar cirka 32 000 barn och unga årligen, fördelade på ungefär 1 300 körer. Även inom frikyrkorna finns omfattande musikverksamhet men utredningen har inte tillgång till enhetlig statistik på området.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">77</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36978x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Kulturskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p38 ft12"><SPAN class="ft12">3.2.3</SPAN><SPAN class="ft79">Kommuner utan kulturskola</SPAN></P>
<P class="p98 ft9">För närvarande är det fem kommuner som inte har någon anslags- post för kulturskoleverksamhet. Som tidigare beskrivits innebär detta inte att samtliga övriga kommuner driver kulturskola i kom- munal regi. Mellan femton och tjugo kommuner har olika sam- arbeten med studieförbund eller föreningar, till exempel genom samarbetsavtal. Den kommunala finansieringen av externt driven verksamhet varierar; i vissa kommuner subventionerar kommunen en del av verksamheten och i andra avtalas endast om utlåning av exempelvis lokaler.</P>
<P class="p82 ft25">Föreningen Kulturskolerådet inledde sin uppföljning av verk- samheten 1997 och uppskattar att det är drygt tjugo kommuner som under ett eller flera år inte har bedrivit någon kulturskola. Flera av dessa kommuner har i dag lösningar där studieförbund helt eller delvis tagit över verksamheten med betydligt lägre kommunalt budgetanslag än den tidigare verksamheten fick. Ett fåtal av dessa kommuner har startat upp kulturskolan i kommunal regi.</P>
<P class="p111 ft9">Vissa faktorer utmärker merparten av de kommuner som lagt ner sin kulturskola under ett eller flera år. Kommunerna är spridda över landet och är enligt Tillväxtanalys kommunindelning<SPAN class="ft65">69 </SPAN>till övervägande delen landsbygdskommuner som antingen är mycket avlägset belägna eller avlägset belägna. Det rör sig huvudsakligen om kommuner med som mest 10 000 invånare och låg befolk- ningstäthet. Kommunerna präglas av en hög medelålder vilket inne- bär att kostnaden för äldreomsorg ligger högre än genomsnittet i landet.<SPAN class="ft65">70</SPAN></P>
<P class="p82 ft31">Sammantaget pekar detta mot att en viss typ av kommuner har större svårigheter att finansiera och behålla sin kulturskole- verksamhet än andra, även om utredningens samlade underlag har visat att även andra faktorer påverkar kommunernas prioritering; exempelvis lokal tradition, eldsjälar och politisk inriktning.</P>
<P class="p276 ft72"><SPAN class="ft75">69</SPAN><SPAN class="ft70">Tillväxtanalys, </SPAN>Bättre statistik för bättre regional och landsbygdspolitik 2014:04 <SPAN class="ft71">(Tillväxtanalys, 2014).</SPAN></P>
<P class="p257 ft60"><SPAN class="ft75">70</SPAN><SPAN class="ft77">Kommun- och landstingsdatabasen Kolada (2016).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft19">78</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36979x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p19 ft29">Kulturskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p156 ft12"><SPAN class="ft12">3.2.4</SPAN><SPAN class="ft79">Intresseorganisationer</SPAN></P>
<P class="p119 ft9">Det finns två huvudsakliga intresseorganisationer på kulturskole- området: Kulturskolerådet och Riksförbundet unga musikanter (RUM). Under 1970- och <NOBR>1980-talen</NOBR> hade Sveriges kommuner och landsting (SKL) som tidigare beskrivits, en stödjande och råd- givande roll gentemot kommunerna, men sedan början av 1990- talet är den verksamheten avvecklad. Engagemanget i denna fråga har i och med regeringens initiativ om att utreda den kommunala musik- och kulturskolan återuppväckts och under 2015 års kongress beslutade SKL att under perioden <NOBR>2016–2019</NOBR> verka för att kommunernas kultur- och musikskolor ges förutsättningar att säkra alla barns rätt till kultur.<SPAN class="ft65">71 </SPAN>Ett rådslag har hållits i maj 2015 där organisationen enades om en rad mål för landets kulturskolor, bland annat att de ska utgöra en kulturell allemansrätt, bidra till barns- och ungas personliga utveckling, vara en social brobyggare, möjliggöra lokal utveckling och stå för kvalitet genom bredd och spets. Vilken roll SKL fortsättningsvis kommer att inta vad gäller kulturskolans utveckling är för tidigt att uttala sig om då frågan precis kommit upp på organisationens dagordning efter ett uppe- håll på drygt trettio år.</P>
<P class="p72 ft12">Kulturskolerådet</P>
<P class="p47 ft25">Kulturskolerådet, tidigare Sveriges musik och kulturskolor (SMoK), är en ideell förening som bildades 1997. Kulturskolerådet uppstod i samband med att Föreningen Sveriges Musik- och Kulturskolledare (FSMK) avvecklade sin verksamhet. Sedan bildandet har rådet arbetat med att bygga nätverk, bidra till uppföljning, kompetensutveckling, utveckling och till opinionsbildning. Föreningen samlar från kom- munerna in och sammanställer statistik årligen och driver utveck- lingsprojekt i kulturskolor tillsammans med kommuner. Projekten syftar i hög utsträckning till att bidra till att skapa en mer inklud- erande och tillgänglig kulturskola och har exempelvis inriktats mot normkritik, inflytandefrågor, mångfald, genus och frågor som rör</P>
<P class="p277 ft64"><SPAN class="ft63">71 </SPAN><SPAN class="ft60">Sveriges kommuner och landsting, </SPAN>Inriktningen för Sveriges Kommuner och Landsting 2015<SPAN class="ft60">, (SKL 2015) s. 29.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">79</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36980x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Kulturskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p278 ft11">funktionshinder. Flera projekt har finansierats av Allmänna arvs- fonden.</P>
<P class="p279 ft9">Kulturskolerådet har en betydelsefull funktion som intresse- organisation och opinionsbildare men samlar också kulturskole- chefer från hela landet till årliga konferenser vilka är arenor för erfarenhetsutbyten och inspiration. Kulturskolerådet har sedan 2013 arbetat för att få till stånd en nationell strategi i syfte att göra en likvärdig kulturskola möjlig över hela landet. De förordar bland annat en forskningsbaserad verksamhetsutveckling och att ett nationellt kunskapscentrum för statistik, samordning och kvalitets- utveckling inrättas.</P>
<P class="p78 ft12">Riksförbundet unga musikanter (RUM)</P>
<P class="p200 ft8">Riksförbundet unga musikanter (RUM) är en organisation för barn och unga som spelar ett instrument, sjunger, dansar eller spelar teater, som grundades 1973. Förbundet godkändes 1980 av riks- dagen som en statsbidragsberättigad ungdomsorganisation och har i dag cirka 40 000 medlemmar. Många medlemmar är elever eller före detta elever från kulturskolan. RUM uppbär statsbidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och verkar bland annat för tillgänglig musikundervisning för alla barn och unga samt för kontinuitet i musicerandet in i vuxen ålder.<SPAN class="ft55">72</SPAN></P>
<P class="p205 ft36"><SPAN class="ft36">3.3</SPAN><SPAN class="ft37">Kulturskolornas verksamhet</SPAN></P>
<P class="p280 ft9">De kommunala kulturskolornas verksamhet är omfattande och skiftar från kommun till kommun och avspeglar lokala intressen, traditioner, lärarkompetensen och politiska mål.</P>
<P class="p205 ft12"><SPAN class="ft12">3.3.1</SPAN><SPAN class="ft79">Konstområden och genrer i kulturskolorna</SPAN></P>
<P class="p172 ft9">Den kommunala musikskolan har sedan sin etablering för över femtio år sedan breddats ämnesmässigt och även skiftat namn. De flesta kallar sig kulturskola men än i dag är var tredje skola en</P>
<P class="p281 ft60"><SPAN class="ft63">72 </SPAN>Riksförbundet unga musikanter, <SPAN class="ft64">Årsredovisning 2015 </SPAN>(2015).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">80</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36981x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p19 ft29">Kulturskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft11">kommunal musikskola vilket innebär att musiken dominerar vad gäller ämneskurser och annan verksamhet.</P>
<P class="p72 ft12">Musikområdet</P>
<P class="p119 ft9">I stort sett alla kulturskolor erbjuder ämneskurser inom instru- mentalundervisning, ensemblespel och sång/kör. Av dessa har instrumentalundervisning störst omfattning.<SPAN class="ft65">73 </SPAN>Utbudets omfatt- ning påverkas av flera faktorer. Pedagogernas kompetens är helt avgörande för de verksamheter som erbjuds, men även barns och ungas intressen påverkar inriktningen över tid, liksom innehållet i de politiska mål som styr kulturskolorna.</P>
<P class="p63 ft31">Sett till omfattningen av enskilda instrumentgrupper har sträng- instrumenten där bland annat gitarr ingår, enligt tillgängliga källor den största andelen elever, dvs. en dryg fjärdedel av deltagarna. Området har successivt ökat i popularitet allt sedan <NOBR>1970-talet.</NOBR> Därnäst följer tangentinstrument med en femtedel av deltagarna. Området domineras framför allt av piano. Piano kan sägas hade sin glansperiod under <NOBR>1970-talet</NOBR> och omfattade då en dryg tredjedel av eleverna. Träblåsinstrumenten var som mest populära under 1980- talet med drygt en fjärdedel och har sedan dess minskat till knappt en femtedel. Stråkinstrumenten har däremot stadigt ökat sin andel under samma period och 2011 spelade en sjättedel av alla elever något stråkinstrument. Under <NOBR>2000-talet</NOBR> har intresset för sång vuxit kraftigt och omfattar i dag en tiondel av eleverna. Bleckblås- instrumenten har under hela mätperioden haft en ganska blygsam ställning. En av tjugo elever har spelat instrument inom denna grupp. Slagverk spelas i än mindre utsträckning även om dess om- fattning har ökat kraftigt under senare år. Kommunerna bedriver även undervisning inom andra områden som drill, musikal, musikteori och för de mindre barnen rytmik. <SPAN class="ft66">74</SPAN></P>
<P class="p282 ft58"><SPAN class="ft75">73</SPAN><SPAN class="ft76">Kulturskoleutredningens enkät till landets kulturskolechefer (2015).</SPAN></P>
<P class="p283 ft60"><SPAN class="ft75">74</SPAN><SPAN class="ft77">Uppgifterna är hämtade från en enkät som Kulturskolerådet är initiativtagare till som bygger på ett slumpmässigt urval av 50 kommuner och visar elevers val av instrument över tid vid olika avstämningspunkter från 1977 till 2011.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">81</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36982x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Kulturskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft12">Övriga konstområden</P>
<P class="p87 ft25">Teater/drama och modern dans är också väl etablerade ämnen och erbjuds i sex av tio kulturskolor, även om dess omfattning är liten i jämförelse med musik. Bild och digitalt skapande förekommer i än mindre utsträckning och verksamhet med foto/film erbjuds bara i någon grad, men vid en tredjedel av kulturskolorna. Andra för kulturskolan nyare konstuttryck som litteratur/berättande och slöjd/hantverk erbjuds i viss mån. Vid kulturskolan i Åtvidaberg ges Skapa med teknik, ett så kallat Makerspace där barn skapa och designa saker med hjälp av ny teknik. Cirkus är relativt nytt i kulturskolan och finns i 22 kommuner där 1 400 unika barn deltog 2014.<SPAN class="ft62">75</SPAN></P>
<P class="p284 ft9">Det är svårt att avgöra i vilken utsträckning en utveckling mot ett breddat utbud fortsatt pågår. Mot bakgrund av att många skolor redan för över tjugo år sedan erbjöd verksamhet inom dans, teater och film och i mindre omfattning även slöjd och keramik, studio- teknik och skrivarkurser,<SPAN class="ft65">76 </SPAN>är det något förvånansvärt att dess omfattning fortfarande är så begränsad. Även ett område som cirkus har förekommit i vissa kulturskolors utbud under en längre tid.<SPAN class="ft65">77 </SPAN>Utredningens samråd visar dock att många kommuner arbetar för att öka elevinflytandet och att anpassa såväl utbud som verk- samhetsformer utifrån detta. Barn och unga är trendkänsliga och snabba med att ta till sig nya uttryck och intryck vilket ställer krav på att kulturskolorna kan vara flexibla och ha en god omvärlds- bevakning.</P>
<P class="p164 ft26">Lokala specialiseringar och minoritetskultur</P>
<P class="p172 ft9">En av kulturskolans många styrkor är möjligheten till lokala specialiseringar och inriktningar. Även om vissa gemensamma drag präglar majoriteten av kulturskolorna finns exempel på lokala variationer där kompetens och traditioner från närmiljön tas till vara. Undervisning på instrument som är vanliga inom länder i Västafrika, Mellanöstern eller Latinamerika erbjuds allt mer;</P>
<P class="p285 ft58"><SPAN class="ft75">75</SPAN><SPAN class="ft76">Manegen (2016).</SPAN></P>
<P class="p221 ft72"><SPAN class="ft75">76</SPAN><SPAN class="ft88">H. Sandh, </SPAN>Kulturskolorna i Sverige. En lägesrapport 1994. <SPAN class="ft71">Studie för Kulturutredningen (1994).</SPAN></P>
<P class="p192 ft60"><SPAN class="ft75">77</SPAN><SPAN class="ft77">SOU 2006:45, s. 162.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">82</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36983x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p19 ft29">Kulturskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft11">djembe erbjuds av mer än hälften av landets kulturskolor, oljefat av en femtedel medan oud och saz är betydligt ovanligare.<SPAN class="ft78">78</SPAN></P>
<P class="p286 ft9">I Emmaboda i Glasriket i Småland erbjuds glasfusning och i Jokkmokk, som har en stor samisk minoritet, kan barn och unga delta i jojk både enskilt och som kör. I Huddinge kommun, som är förvaltningskommun för det finska språket och har en stor finlands- svensk minoritet, är det möjligt att få undervisning i flera instrument på finska. När det gäller de nationella minoriteternas kulturuttryck specifikt förekommer även mer tillfällig typ av undervisning som workshops i exempelvis judisk klezmermusik.</P>
<P class="p46 ft12">Könsfördelning</P>
<P class="p177 ft9">Sett till hur deltagagandet fördelar sig utifrån kön deltar flickor generellt sett i högre grad än pojkar i verksamheten, i synnerhet inom dans sång/kör, klassisk dans, modern dans och teater. Inom vissa områden som digitalt skapande, vissa specifika musik- instrument samt foto/film är det fler pojkar än flickor som deltar även om flickornas dominans är betydligt starkare än i de ovan nämnda uttrycken. Inga sådana könsmönster kan utläsas vad gäller verksamhet för barn med funktionsnedsättning.</P>
<P class="p197 ft12"><SPAN class="ft12">3.3.2</SPAN><SPAN class="ft79">Undervisningsformer</SPAN></P>
<P class="p76 ft9">Kulturskolans musikverksamhet har traditionellt byggt på enskild undervisning, något som har sitt ursprung i att det dominerande syftet var att lära sig spela ett instrument, en aktivitet där enskild undervisning historiskt har setts som den lämpligaste under- visningsformen.<SPAN class="ft65">79 </SPAN>Parallellt har olika former av gruppundervisning förekommit för dem som spelar i ensemble eller sjunger i kör.</P>
<P class="p287 ft58"><SPAN class="ft75">78</SPAN><SPAN class="ft76">Mitt i musikens veckomagasin Sveriges radio P2 den 8 juni 2010.</SPAN></P>
<P class="p288 ft64"><SPAN class="ft75">79</SPAN><NOBR><SPAN class="ft77">A-L.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft60"> Rostwall & T. West, </SPAN>Interaktion och kunskapsutveckling – En studie av frivillig musik- undervisning <SPAN class="ft60">(KMH Förlaget, 2001).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">83</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36984x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Kulturskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft12">Enskild undervisning och gruppundervisning</P>
<P class="p87 ft8">Även om gruppundervisning blir alltmer förekommande är den enskilda undervisningen när det gäller musikinstrument fortfarande dominerande. När nya konstområden introduceras, som dans och drama/teater, är gruppundervisning en förutsättning för verk- samheten. Detta gäller också vissa musikaliska aktiviteter som körsång och ensemblespel. Många kommuner är medvetna om betydelsen av att verksamheten har en social dimension som berikar lärandet och skänker motivation men ändå bedriver nära hälften av landets kulturskolor upp till 80 procent av undervis- ningen i form av individuell undervisning och på 20 procent av skolorna är andelen mellan 81 och 100 procent.<SPAN class="ft55">80 </SPAN>Kulturrådet ansåg redan 1972 att kommunerna bedrev en alltför ensidig verksamhet med inriktning mot musikgenren med betoning på enskild färdig- hetsträning i stället för gruppundervisning.<SPAN class="ft55">81</SPAN></P>
<P class="p254 ft25">Vid kulturskolan i Södertälje har man beslutat att systematiskt använda sig av gruppundervisning i syfte att ta vara på de positiva effekter för inlärning och de sociala värden som uppnås. Med undervisning flera gånger i veckan i större grupper och under ledning av två pedagoger per grupp strävar man efter att ytterligare höja kvaliteten i verksamheten. På detta sätt har även flera barn och inga kunnat ta del av kulturskolans verksamhet inom ram.</P>
<P class="p78 ft12">Fördjupad undervisning</P>
<P class="p79 ft9">Ett flertal kommuner såväl större som mindre, erbjuder för- djupningslinjer eller avancerade program inom ramen för den lokala kulturskolan för de barn och unga som är intresserade av att fördjupa sig inom ett konstuttryck. Oftast vänder sig dessa till de litet äldre barnen och ibland används intagningsprov som urvals- grund. Publika uppträdanden är ofta en integrerad del av verksamheten. Fördjupningsmöjligheter erbjuds oftast inom musikområdet men även inom dans som i Piteå, Linköping och Botkyrka. I Örebro erbjuds fördjupning inom bland annat teater och musikal och Västerås kulturskola har en konstlinje.</P>
<P class="p289 ft58"><SPAN class="ft75">80</SPAN><SPAN class="ft76">Kulturskoleutredningens enkät till landets kulturskolechefer (2015).</SPAN></P>
<P class="p192 ft64"><SPAN class="ft75">81</SPAN><SPAN class="ft85">Ny kulturpolitik </SPAN><SPAN class="ft60">SOU 1972:66.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">84</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36985x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p19 ft29">Kulturskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p168 ft12">Fjärrundervisning</P>
<P class="p103 ft9">Fjärrundervisning är i dagens läge mycket sparsamt förekommande men utredningen menar att potentialen är stor för att dels möjliggöra kvalificerad undervisning i glesbygdsområden och dels för att bana väg för en fungerande spetsundervisning genom att lärare med specialkompetens kan undervisa elever som är spridda över stora områden. Endast tre kulturskolechefer av hundra uppger att de har någon form av fjärrundervisning. Denna genomförs antingen via en speciell lärplattform (Kulturskolan online) eller via Skype. Det finns också en kulturskola där material skickas ut till eleverna som sedan arbetar med det och skickar tillbaka till läraren för kommentar.</P>
<P class="p129 ft11">Region Gävleborg har under <NOBR>2011–2014</NOBR> genomfört projektet</P>
<P class="p5 ft26">Distanskommunikation och uppkoppling av regionens kulturskolor</P>
<P class="p283 ft9">(DURK) i samarbete med regionens kulturskolor i syfte att minska resor och öka tillgängligheten. Genom att köpa in ändamålsenlig teknik till kulturskolorna och utbilda personalen i distansunder- visning har fler elever kunnat nås.</P>
<P class="p74 ft9">De tekniska begränsningarna utgör fortfarande ett problem och kräver både resurser och kompetens. För närvarande pågår ett pilotprojekt i regi av Ålands musikinstitut som har lyckats åstad- komma en fjärrundervisning med hög ljud- och bildkvalitet utan några fördröjningseffekter.</P>
<P class="p46 ft12">Särskilda pedagogiska metoder och öppen undervisning</P>
<P class="p47 ft9">Det finns en del kulturskolor som arbetar med särskilda peda- gogiska metoder,<SPAN class="ft65">82 </SPAN>något som påverkar undervisningsformernas karaktär. En tredjedel av kulturskolorna bedriver undervisning baserad på en speciell pedagogisk metod men i begränsad omfattning. Majoriteten av de kulturskolor som arbetar efter en speciell pedagogisk metod gör det i mycket liten omfattning.<SPAN class="ft65">83 </SPAN>Undervisning som utgår från Suzukimetoden dominerar starkt, men det finns också en hel del kulturskolor som arbetar med kör-</P>
<P class="p290 ft71"><SPAN class="ft75">82</SPAN><SPAN class="ft81">En särskild pedagogisk metod kan karakteriseras som ett undervisningskoncept som bygger på att exempelvis undervisningsinnehåll och form för undervisningen följer vissa mönster som anses vara effektiva för utveckling av kunskap och färdigheter.</SPAN></P>
<P class="p291 ft60"><SPAN class="ft75">83</SPAN><SPAN class="ft77">Kulturskoleutredningens enkät till landets kulturskolechefer (2015).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">85</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36986x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Kulturskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p50 ft9">och orkesterskolan El Sistema. Det förekommer även andra pedagogiska metoder exempelvis funktionsinriktad musikterapi (FMT) och Bunnepedagogik.</P>
<P class="p104 ft9">En annan typ av undervisningsform som prövas är öppen kulturskoleundervisning som varken kräver deltagaravgift eller anmälan i förväg och inte heller förutsätter ett långsiktigt engage- mang. Sådan verksamhet genomförs i vissa fall i anslutning till fritidshem, fritidsgårdar eller på förskolor i syfte att nå andra barn och unga än dem som vanligtvis deltar i kulturskoleverksamhet.</P>
<P class="p104 ft9">Ytterligare sätt för att nå exkluderade grupper är att göra kulturskolan mobil. I stadsdelen Angered i Göteborgs kommun, prövas för närvarande en rörlig kulturskola i form av en ombyggd lastbil. Bilen rymmer en scen och olika typer av material och instrument för kulturutövande.</P>
<P class="p46 ft12">Ny teknik ger nya undervisningsmöjligheter</P>
<P class="p53 ft9">De sätt som dagens barn och unga använder sig av digitala medier har förändrat villkoren för de kommunala kulturskolorna. Som Statens Medieråd uttrycker det i sin senaste rapport om barns och ungas medieanvändning: ”Skillnaden mellan att vara online och offline är närmast utraderad.”<SPAN class="ft65">84 </SPAN>Även lärarnas situation i den nya digitala miljön påverkas.</P>
<P class="p111 ft9">Många kommuner prövar nya arbetssätt för att möta eleverna på deras digitala arenor, för att utveckla kommunikationen eller för att komplettera en traditionell fysiskt rumslig undervisning så den blir mer tillgänglig. En filmad lektion att titta på hemmavid kan göra det lättare att minnas dansstegen. De nya plattformarna ger även nya möjligheter för skapande och enligt den enkät som utred- ningen gjort med landets kulturskolechefer erbjuds digitalt skap- ande vid 40 procent av kulturskolorna även om omfattningen sett till verksamheten som helhet är liten.</P>
<P class="p82 ft31">Barn och unga som växer upp i kommuner som präglas av långa avstånd har sämre förutsättningar att delta i kulturskola än barn i tätorter eller tätortsnära kommuner. Utredningens kartläggning visar att stora avstånd till närmaste tätort kan innebära att barn och</P>
<P class="p273 ft60"><SPAN class="ft63">84 </SPAN>Statens medieråd, <SPAN class="ft64">Ungar och medier </SPAN>(Statens medieråd 2015)<SPAN class="ft64">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft19">86</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36987x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p19 ft29">Kulturskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft9">föräldrar inte har kännedom om den kommunala kulturskole- verksamheten, men också att de långa resorna gör det svårare att delta i dess verksamhet. Den nya tekniken har stor potential att ge barn i glesbygd ökad tillgång till sina lärare och andra elever över internet.</P>
<P class="p74 ft9">Oavsett det lokala behovet och vilka tekniska verktyg man väljer är en förutsättning att pedagogerna har tillräcklig kompetens både om hur man kommunicerar med barnen men även så att under- visningen anpassas utifrån barns lärande via nätet. En annan grundförutsättning är att tillgången till bredband är fullt utbyggd över hela landet. Stora områden har fortfarande inte bredband eller bredband som håller låg kvalitet.</P>
<P class="p197 ft12"><SPAN class="ft12">3.3.3</SPAN><SPAN class="ft79">Kö</SPAN></P>
<P class="p177 ft9">I dag står mellan 40 000 och 50 000 barn och ungdomar i kö för att delta i kulturskolan.<SPAN class="ft65">85 </SPAN>De långa köerna tyder på att det finns ett stort intresse för att delta som inte kulturskolan kan svara upp mot. Allra längst är köerna till undervisning på populära instrument som gitarr, piano och slagverk. På åttio procent av kulturskolorna står barn i kö för att för att få spela dessa instrument. Ett stort utbuds- glapp förekommer också till sång/kör. Men även till orkester- instrument har en dryg tredjedel av kulturskolorna kö. Ungefär en femtedel av kulturskolorna har kö till dans, teater och bild och de konstuttryck med kortast köer är digitalt skapande, foto/film och litteratur/berättande.</P>
<P class="p48 ft8">Långa köer riskerar att leda till att de barn och unga som väntar på plats tappar intresset eller anmäler sig till någon annan verk- samhet i stället. Några kommuner har etablerat samarbeten med studieförbund eller andra ideella organisationer för att dessa ska ta emot de barn och unga som står på kö till den kommunala verk- samheten för att på så vis tillvarata och upprätthålla intresset medan de väntar på sin plats. Ytterligare en modell är den som bland annat införts i Österåker och Staffanstorp med externa anordnare men med kommunal huvudman (avsnitt 3.2.2) och</P>
<P class="p264 ft60"><SPAN class="ft63">85 </SPAN>Kulturskoleutredningens mejlenkät (2016). Köerna varierar över läsåret och är som längst i samband med terminsstart.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">87</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36988x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Kulturskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p50 ft11">musikcheckar till varje barn. Beroende på hur stor efterfrågan är höjs eller sänks budgeten för musikskoleverksamhet, det vill säga alla barn som vill delta i verksamheten ska få delta.</P>
<P class="p292 ft9">I ett trettiotal kommuner är det ingen kö till kulturskolan.<SPAN class="ft65">86 </SPAN>Det gäller företrädelsevis små kommuner, men även ett antal större kommuner.</P>
<P class="p104 ft9">Stockholms kulturskola som är Sveriges största med 17 000 elevplatser tillämpar inget köförfarande utan har principen först- <NOBR>till-kvarn</NOBR> vid ett antal tillfällen under året. En förälder eller annan vuxen anmäler deltagaren via kulturskolans hemsida. Platserna i centrala Stockholm tar ofta slut på mycket kort tid och de som inte hinner få en plats hänvisas till nästa söktillfälle vilket ställer krav på att föräldrarna har möjlighet att vara online vid det tillfället då platserna släpps. Systemet gör att det inte går att veta hur stort intresset för verksamheten egentligen är.</P>
<P class="p197 ft12"><SPAN class="ft12">3.3.4</SPAN><SPAN class="ft79">Kulturskolans lokaler</SPAN></P>
<P class="p97 ft8">Vikten av att ha för ändamålet särskilt anpassade lokaler tydliggörs redan i de tidigaste statliga utredningarna som beskriver de kom- munala musikskolornas verksamhet. Där avtecknas en medvetenhet om vikten av att kunna erbjuda ungdomar gemensamma kreativa mötesplatser. I <SPAN class="ft34">Musikliv i Sverige</SPAN>, 1947 års musikutredning,<SPAN class="ft55">87 </SPAN>beskrivs behovet av lokaler där traditionella kulturaktiviteter, öppen ungdomsverksamhet, föreningslokaler och lokaler för fritidsverksamhet kunde kombineras. Utifrån ett nutida perspektiv är variationen sannolikt stor mellan olika kommuner, men det har under utredningens arbete blivit tydligt att en sådan utveckling har inletts i flera kommuner.</P>
<P class="p106 ft25">Sett ur ett längre tidsperspektiv kan en viss diskrepans anas mellan de kvalitetskrav som ställts på undervisningen respektive på de rum som tillhandahållits för den verksamheten. Håkan Sandh beskriver i sin bok <SPAN class="ft32">Kulturskolorna – lika och unika</SPAN><SPAN class="ft89">88 </SPAN>att ”Undervis- ningen skulle ha hög kvalitet. Samtidigt skulle den förvisas till skolans före detta pann- eller soprum.” Utredningen saknar under-</P>
<P class="p293 ft58"><SPAN class="ft75">86</SPAN><SPAN class="ft76">Enligt Kulturskoleutredningens mejlenkät, 2016. Ungefär 50 kommuner har inte svarat.</SPAN></P>
<P class="p38 ft58"><SPAN class="ft75">87</SPAN><SPAN class="ft76">SOU 1954:2.</SPAN></P>
<P class="p38 ft64"><SPAN class="ft75">88</SPAN><SPAN class="ft77">H. Sandh, </SPAN>Kulturskolorna – lika och unika <SPAN class="ft60">(Mandatus, 2015).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft19">88</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36989x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p19 ft29">Kulturskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft9">lag för att på ett rättvisande sätt beskriva i hur stor utsträckning kulturskolornas lokaler är ändamålsenliga. I en undersökning från 2004 riktad mot musiklärare i kulturskolan uppger en tredjedel att de har ändamålsenliga lokaler medan övriga saknar sådana helt eller delvis.<SPAN class="ft65">89 </SPAN>Även om denna studie inte är helt färsk har bilden av bristfälliga lokaler inom kulturskolan bekräftats under utred- ningens gång.</P>
<P class="p10 ft9">Kommunernas kostnader för kulturskolans lokaler uppgår, enligt tillgänglig statistik, till ungefär 10 procent av kommunernas totala kostnader för verksamheten, det vill säga drygt 220 miljoner kronor. Även om jämförelser kan vara svåra att göra kan det ändå ge ett visst perspektiv att jämföra beloppet med kommunernas kostnader för idrotts- och fritidsanläggningar som uppgår till nära 8,5 miljarder kronor.<SPAN class="ft65">90</SPAN></P>
<P class="p46 ft12">Egna eller andras lokaler</P>
<P class="p103 ft9">De allra flesta kulturskolor har verksamhet både i egna lokaler och i förskolor och skolor.<SPAN class="ft65">91 </SPAN>Även andra varianter förekommer beroende på behov och lokala förutsättningar, där exempelvis studieförbund och kulturskolan delar lokaler.</P>
<P class="p48 ft8">Olika lokalval ger olika typer av fördelar beroende på arten av verksamhet. Att ha en egen byggnad som samlar verksamhetens olika delar signalerar att kulturskolan har en framskjuten plats i kommunens kulturliv samtidigt som fungerar som en mötesplats för barn och unga som delar samma intressen. En byggnad som är anpassad för konstnärlig verksamhet ger också bättre förut- sättningar för en hög kvalitet på verksamheten och för att olika konstuttryck kan mötas i form av gemensamma arrangemang, konserter och andra aktiviteter. I en enkät genomförd av utred- ningen med föreningen <SPAN class="ft34">Riksförbundet unga musikanter </SPAN>(RUM) lyfter deltagare från kulturskolan fram ändamålsenliga lokaler som en viktig faktor för en fungerande kulturskola. De understryker även vikten av kulturskolan som en mötesplats där man kan träffa</P>
<P class="p294 ft72"><SPAN class="ft75">89</SPAN><SPAN class="ft81">O. Tivenius, </SPAN>Kommunala musiklärare: Rapport av musiklärare vid svenska kommunala musik- och kulturskolor 2004. <SPAN class="ft71">(2010).</SPAN></P>
<P class="p241 ft58"><SPAN class="ft75">90</SPAN><SPAN class="ft76">Kommun- och landstingsdatabasen Kolada (2016).</SPAN></P>
<P class="p181 ft60"><SPAN class="ft75">91</SPAN><SPAN class="ft77">Kulturskoleutredningens enkät till landets kulturskolechefer (2015).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">89</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36990x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Kulturskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft11">likasinnade. En elev uttrycker det som ”ett safe space, där du kan vara den du är och möta andra kulturintresserade”.<SPAN class="ft78">92</SPAN></P>
<P class="p295 ft9">Även de kommuner som har egna lokaler för kulturskola använder sig vanligen även av skolans lokaler eftersom det ökar tillgängligheten (se även avsnitt 3.4.1). Skolan är en invand plats som föräldrar och barn känner till. Att kunna delta i verksamheten i direkt anslutning till skoldagen kan göra det enklare att delta, sär- skilt för yngre barn eller familjer som inte känner till vad kultur- skolan är. Att slippa transporter till en centralt lokaliserad kultur- skola underlättar även för familjer som saknar möjlighet att skjutsa sina barn. Denna aspekt har allra störst betydelse i glesbygd och kan vara en reell förutsättning för att dessa barn och unga alls ska kunna delta.</P>
<P class="p78 ft26">Verksamhet i eget hus</P>
<P class="p172 ft8">Det saknas underlag om hur många kommuner som har en mer samlad kulturskola i form av en bredare konstnärlig mötesplats men utredningen har under sitt arbete noterat att sådana initiativ ökar. Sett utifrån ett personalperspektiv ger de två modellerna helt skilda förutsättningar. En sammanhållen kulturskola i egna lokaler skapar goda förutsättningar för en kollegial samverkan, kunskaps- överföring och utveckling. Att undervisa enskilt, utspritt på flera skolor, stadsdelar eller samhällen kräver självständiga lärare och en stark ledning för att kunna hålla ihop arbetsgruppen.</P>
<P class="p70 ft8">Flera kommuner, såväl större som mindre, erbjuder sin kultur- skoleverksamhet samlat. Kulturskolan Smedjan i Tidaholm har samlat alla sina verksamheter i särskilt anpassade lokaler. I Trollhättan har ett ungdomens hus byggts, kallat N3, som förutom kulturskolan även rymmer ungdomsverksamhet i regi av studie- förbund, kulturverksamhet gentemot skola och förskola och fritids- coacher som kan lotsa ungdomarna till rätt verksamhet. Öppet- tiderna är generösa och kulturhuset ligger i direkt anslutning till en skola som ökar verksamhetens synlighet än mer. Även i Höganäs delar fritidsverksamhet och kulturskola lokaler inom ramen för Eric Ruuths kulturhus. Genom att kulturskolans bredd av konst-</P>
<P class="p296 ft60"><SPAN class="ft63">92 </SPAN>Enkät till medlemmar i Riksförbundet unga musikanter (2015).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">90</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p19 ft29">Kulturskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft9">former är samlade har nya möjligheter uppstått för tvärsgående samarbeten. Samma byggnad används också av stadens orkestrar och körer.</P>
<P class="p74 ft9">Karaktäristiskt för den här typen av samlade verksamheter är att där ofta finns breda möjligheter för kulturutövande liksom café och plats för eget skapande i studios eller liknande. Även fritidsgårds- verksamheten är ofta mer eller mindre integrerad för att nå fler unga.</P>
<P class="p256 ft12"><SPAN class="ft12">3.3.5</SPAN><SPAN class="ft79">Kulturskolan som kulturresurs</SPAN></P>
<P class="p76 ft8">Ända sedan starten av landets musikskolor har deras specifika kulturkompetens varit viktig för det övriga samhället. Så ser det ut även i dag. Många kulturskolor har enligt politiskt beslutade mål- beskrivningar ansvar för att vara en resurs i det lokala kulturlivet och för det lokala skolväsendet. Detta kan uttrycka sig i kombinationstjänster, som tidigare beskrivits, då samma person är lärare i musikämnet i grund- eller gymnasieskolan och samtidigt musikpedagog i kulturskolan. Det är även vanligt att kulturskolan har ett fortbildande ansvar inom kulturområdet för skolans pedagoger, antingen genom att kulturskolans pedagoger arbetar med estetiska uttrycksformer integrerat i skolans undervisning eller att kulturskolan har ett ansvar för kompetensutveckling för skolans personal inom kulturområdet (se även avsnitt 3.4.1).</P>
<P class="p48 ft8">Därutöver är det vanligt att kulturskolan har ansvar för admin- istration och samordning av kommunala frågor som rör kulturens område. Det kan betyda att kulturskolan håller samman nätverk där bibliotek, museer och andra kulturaktörer ingår till exempel i sam- band med ansökningar av det statliga Skapande <NOBR>skola-bidraget.</NOBR> Mer ovanligt är att kulturskolan har helt eller delvis ansvar för en annan kommunal verksamhet, som i Sollefteå där kulturskolan driver det estetiska programmet med inriktning musik och teater på gymnasie- skolan liksom ett nystartat dansgymnasium. Att kulturskolorna dessutom deltar vid olika typer av utåtriktade arrangemang gör att landets kulturskolor medverkar i bredare sammanhang än sådana av rent kulturell art.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">91</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36992x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Kulturskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft12"><SPAN class="ft12">3.3.6</SPAN><SPAN class="ft79">Elevinflytande och delaktighet</SPAN></P>
<P class="p172 ft8">Det är för många av landets kulturskolor naturligt att låta elevernas egna erfarenheter vara en utgångspunkt för verksamheten och att sträva efter att möta barn och unga i den kultur där de befinner sig. Olika typer av arbetssätt tillämpas som referensgrupper, elevråd eller enkätundersökningar för att få ökad kännedom om barns och ungas erfarenheter och utvecklingsförslag.</P>
<P class="p67 ft8">Kulturskolerådet har under 2014 och 2015 genomfört ett projekt tillsammans med LSU (Sveriges ungdomsorganisationer) för att öka elevernas delaktighet i kulturskolan. Projektet, som gick under namnet <SPAN class="ft34">Om vi fick bestämma</SPAN>, mynnade ut i en rad metod- och inspirationsmaterial, vägledningar och tips för kulturskolor som finns tillgängligt på Kulturskolerådets webbplats.<SPAN class="ft55">93 </SPAN>Även föreningen Riksförbundet Unga Musikanter (RUM) erbjuder bland annat möjlighet till elevinflytande på riksnivå.</P>
<P class="p205 ft36"><SPAN class="ft36">3.4</SPAN><SPAN class="ft37">Samverkansformer</SPAN></P>
<P class="p297 ft8">Redan 1976 skriver Kommunförbundet i sin skrift <SPAN class="ft34">Den kommunala musikskolan </SPAN>om vikten av att kulturskolan ta vara på andra aktörers och institutioners kompetens genom samverkan. Bland annat fram- hålls samverkan med skolan, annan kommunal verksamhet på exempelvis kulturområdet och andra kommuner. Att kultur- skolorna tidigt insåg betydelsen av samarbeten med andra aktörer har också lett till en omfattande samverkan i olika former.</P>
<P class="p205 ft12"><SPAN class="ft12">3.4.1</SPAN><SPAN class="ft79">Samverkan med förskolan och skolan</SPAN></P>
<P class="p172 ft25">Den kommunala kulturskolan har genom sitt ursprung en lång tradition av nära samverkan med skolan. Ofta bedrevs verk- samheten i skolans lokaler och Kommunförbundet rekommen- derade tidigt att musikskolan skulle vara väl samordnad med den obligatoriska skolan och lyda under den kommunala skolstyrelsen. Kommunförbundet rekommenderade också att undervisningen, i så stor utsträckning som möjligt, skulle bedrivas under skoltid för att</P>
<P class="p175 ft60"><SPAN class="ft63">93 </SPAN><NOBR>http://www.kulturskoleradet.se/sv/projekt/om-vi-fick-bestamma</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">92</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36993x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p19 ft29">Kulturskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft9">inte utesluta de elever som var beroende av skolskjuts utan möj- lighet att delta kvällstid. De menade att undervisning i musikskolan företrädelsevis skulle göras under elevens lediga tid men öppnade också upp för möjligheten att kunna gå ifrån lektioner i den obligatoriska skolan.<SPAN class="ft65">94</SPAN></P>
<P class="p10 ft9">Mycket har hänt sedan <NOBR>1970-talet</NOBR> men skolsamverkan är fortsatt mycket betydelsefull för landets kulturskolor. Vid utredningens samråd med kulturskolechefer och pedagoger lyftes skolan fram som en viktig plats att finnas på utifrån föresatsen att nå alla barn. I dag förekommer samverkan med skolan i någon utsträckning i 95 procent av kommunerna.<SPAN class="ft65">95</SPAN></P>
<P class="p108 ft35">För att samverkan ska fungera väl är det viktigt att samverkan är väl strukturerad och tydliggjord, gärna beslutad på den politiska nivån och att ansvarighet och kostnader är tydligt utredda.<SPAN class="ft90">96</SPAN></P>
<P class="p168 ft26">Verksamhet i skolans lokaler</P>
<P class="p119 ft9">Den absolut vanligaste formen av samverkan är att kulturskolan bedriver verksamhet i skolans lokaler, antingen under eller efter skoltid. Detta förklarar sannolikt till stor del de låga lokalkost- naderna kommunerna redovisar för kulturskoleverksamheten.<SPAN class="ft65">97 </SPAN>Skolans lokaler står vanligen tomma efter skoldagens slut och för många kommuner är det rationellt att då ge rum för den frivilliga verksamheten. Att använda skolans lokaler kan även vara ett sätt att öka kulturskolans tillgänglighet. Både föräldrar och barn är bekanta med skolan och det förenklar för deltagande i verksamheten om den ges i direkt anslutning till skoldagen. Särskilt för de barn och unga som använder skolskjuts kan det vara lättare att få sin under- visning i skolans lokaler. Villkoren ser olika ut och många saknar föräldrar eller andra anhöriga som kan skjutsa till och från en centralt lokaliserad kulturskola.</P>
<P class="p48 ft35">Det är vanligt att barn och unga får sin kulturskoleundervisning under skoltid, i synnerhet vad gäller musikområdet. I två tredje- delar av alla kommuner finns ett antal elever som regelbundet går</P>
<P class="p298 ft58"><SPAN class="ft75">94</SPAN><SPAN class="ft76">Svenska Kommunförbundet, </SPAN><SPAN class="ft80">Den kommunala musikskolan </SPAN>(1976) s. 18.</P>
<P class="p38 ft80"><SPAN class="ft75">95</SPAN><SPAN class="ft76">Sveriges kommuner och landsting, </SPAN>Samverkan mellan skola och kulturskola (<SPAN class="ft58">2016</SPAN>)<SPAN class="ft58">.</SPAN></P>
<P class="p38 ft71"><SPAN class="ft75">96</SPAN><SPAN class="ft81">Ibid. s. 19.</SPAN></P>
<P class="p38 ft60"><SPAN class="ft75">97</SPAN><SPAN class="ft77">Ungefär 200 miljoner, att jämföra med cirka 8,5 miljarder för idrotten. Kolada (2016).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">93</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36994x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Kulturskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p50 ft9">ifrån den obligatoriska undervisningen i skolan för att delta i kulturskoleverksamhet, eller får undervisning på håltimmar och lunchraster.<SPAN class="ft65">98 </SPAN>En sådan modell tillämpas i vissa kommuner i sin helhet eller i de delar av kommunen som är mindre tätbefolkade vilket kan underlätta för de barn som går i skola på glesbygd. Sedan den nya skollagen (2010:801) infördes har ett växande antal kom- muner beslutat om att inte tillåta kulturskoleundervisning under skoltid. Frågan har lyfts fram under utredningens samråd och avspeglar en osäkerhet inom kommunerna hur denna fråga bäst ska hanteras.</P>
<P class="p46 ft26">Kombinationstjänster</P>
<P class="p52 ft25">En annan vanlig samverkansform är så kallade kombinations- tjänster, det vill säga tjänst vid både kulturskolan och skolan. Lösningen förutsätter att personen med en sådan dubbel tjänst har ämneslärarexamen för att kunna fungera. En sådan lösning är ofta ett sätt för mindre kommuner att skapa attraktiva heltidstjänster och innebär att en del av arbetet utförs inom kulturskolans ram och den andra inom skolans, vanligen inom musikämnet. Denna modell hänger också ihop med att grund- och gymnasieskolan har en brist på utbildade lärare inom de estetiska ämnena. I ett flertal kom- muner, exempelvis i Kalix och Kramfors, har kulturskolan i upp- drag av respektive kommun att ansvara för hela grundskolans musikundervisning. Att detta görs övervägande inom musikområdet är delvis på grund av tradition men framför allt att musik är ett ämne i grundskolan vilket exempelvis inte dans eller teater är.</P>
<P class="p72 ft26">Uppdragsverksamhet</P>
<P class="p52 ft35">I många kommuner arbetar kulturskolan på uppdrag i förskolan och grundskolan. Arbetssätten är flera och i flera kommuner bedrivs obligatorisk kulturskoleundervisning under grundskolans första år; en form som närmast var legio under det förra år- hundradet. På Värmdö har grundskolan beslutat att införa ett visst</P>
<P class="p299 ft60"><SPAN class="ft63">98 </SPAN>Sveriges kommuner och landsting, <SPAN class="ft64">Samverkan mellan skola och kulturskola </SPAN>(2016) s. 13.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft19">94</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36995x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p19 ft29">Kulturskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p193 ft8">antal timmars undervisning i kulturskolans regi i de yngre åldrarna och i årskurs 1 har alla elever dans och i årskurs 2 teater.</P>
<P class="p63 ft25">Ytterligare en vanlig samverkansform är att kulturskolan ansvarar för undervisningen i dans, teater och andra konstuttryck i samband med grundskolan Elevens val och Skolans val. Elever får då möjlighet att välja dessa ämnen under sin ordinarie skolgång och möta kulturskolans pedagoger. Även andra former av gemensamma projekt förekommer inom det estetiska ämnesområdet och i flera kommuner, till exempel Uddevalla och Söderhamn, har kultur- skolorna tagit fram projektkataloger med möjliga samarbetsprojekt anpassade efter grundskolans förutsättningar.</P>
<P class="p74 ft9">Även om tillgänglig statistik inte är statistiskt säkerställd redo- visar kulturskolorna en uppdragsverksamhet som omfattar 116 000 elevplatser som ger intäkter om drygt 100 miljoner kronor.<SPAN class="ft65">99</SPAN></P>
<P class="p108 ft31">En annan typ av uppdragsverksamhet är den som kulturskolans pedagoger genomför i form av fortbildande insatser. Det är vanligt förekommande att kulturskolans kompetens tas till vara i syfte att ge lärare i den ordinarie skolans fortbildning inom kulturområdet.</P>
<P class="p2 ft26">Samordning</P>
<P class="p300 ft8">Inte sällan har kulturskolan en mer administrativ funktion i egen- skap av att vara ”spindeln i nätet” som utifrån sin höga kultur- kompetens har i uppdrag att samordna kommunala eller externa kulturaktörer åt förskolan och skolan. Bredden av kulturella arrange- mang är stor och kan gälla barnteater, museibesök, filmvisning, musikarrangemang, dansföreställningar etcetera som inbegriper att teckna avtal med externa kulturaktörer eller att själv vara utförare. Det kan även innebära att arrangera kulturprojekt inom ramen för det statliga bidraget Skapande skola.</P>
<P class="p46 ft26">Marknadsföring</P>
<P class="p62 ft9">Ett vanligt sätt för den kommunala kulturskolan är att i olika former visa upp sin verksamhet i förskolan och skolan. Struktur- erade besök i grundskolan genomförs där kulturskolan visar upp</P>
<P class="p7 ft60"><SPAN class="ft63">99 </SPAN>Uppgift från Kulturskolerådet (2015).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">95</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36996x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Kulturskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9">sin verksamhet och barnen erbjuds instrumentprovning är vanligt. Ofta är barnen välkomna till ett öppet hus på kulturskolan i samband med besöken. Olika typer av samarrangemang som före- ställningar och utställningar mellan skolan och kulturskolan kan också bidra till en ökad rekrytering till kulturskolan. En annan modell är att kulturskolans pedagoger, som i Gagnefs kommun, regelbundet kommer ut till kommunens byskolor och spelar på rasterna. Ambitionen är, oavsett modell, att nå ut till alla barn och unga i syfte att alla ska få möjlighet att utöva kultur inom kultur- skolans ram oavsett bakgrund.</P>
<P class="p69 ft9">De främsta hindren för samverkan är enligt kulturskolornas företrädare att det avsätts för litet tid för planering av gemensamma projekt och aktiviteter, men också att lokalerna inte är ändamåls- enliga. Begränsade ekonomiska resurser tillsammans med ett lågt intresse från skolans ledning eller låg prioritering av de estetiska ämnena gör också att samverkan kan försvåras. Flera kulturskole- chefer ser detta som ett uttryck för den ökande oron för sämre skolresultat, tidigare betygssättning och mer prov som lärare och rektorer uttrycker.</P>
<P class="p205 ft12"><SPAN class="ft12">3.4.2</SPAN><SPAN class="ft79">Samverkan inom kommunen</SPAN></P>
<P class="p172 ft25">Flera kommuner har infört olika former av så kallade kultur- garantier som mycket konkret definierar barns och ungas rätt till vissa konst- och kulturupplevelser varje termin eller läsår. Ibland ingår den kommunala kulturskolan i dessa. Genom en ökad sam- verkan över förvaltningsgränserna har många kommuner med kulturskolan som resurs, tagit ett större grepp på barns och ungas fria tid och kulturutövande som helhet. I Sundsvall finns till exempel en kommunal verksamhet kallad <SPAN class="ft32">Kulturnätverket </SPAN>som verkar för att främja just dialog och samverkan mellan olika kom- munala verksamheter som skola, kulturskola, kulturinstitutioner, fria konstutövare och fritidsgårdar.<SPAN class="ft62">100 </SPAN>I Vänersborg har en formal- iserad arbetsgrupp ansvar för samverkan mellan Kultur- och fritids- förvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen där kom- munens musikskola håller i samordningen. I god tid tas ett kultur-</P>
<P class="p296 ft60"><SPAN class="ft63">100 </SPAN>Sundsvalls kommuns hemsida, hämtad <NOBR>2016-08-15.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">96</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36997x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p19 ft29">Kulturskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft9">program läsårsvis fram tillsammans med skolan i form av ett bas- kulturutbud, där musikskolan bidrar med pedagoger och elev- konserter, förutom insatser av andra kulturaktörer.</P>
<P class="p63 ft8">Samverkan kan också genomföras i mer oväntade kombina- tioner, i Malmö förstod man att vissa av deltagarna inte vågade gå hem ensamma från lektionerna på sena kvällar. Detta var upp- rinnelsen till ett samarbete med det lokala bostadsbolaget och kommunen där man bland annat bytte belysning och tog bort buskar längs gångvägen för att åstadkomma en tryggare hemväg.</P>
<P class="p197 ft12"><SPAN class="ft12">3.4.3</SPAN><SPAN class="ft79">Samverkan mellan kommuner</SPAN></P>
<P class="p47 ft31">Kommuner har av olika skäl beslutat att samordna sin verksamhet tillsammans med andra kommuner. Kommunal samverkan kan ha olika former exempelvis genom att bilda kommunalförbund eller genom att ingå olika typer av avtal. I kommunallagen finns bestämmelser som tar sikte på vissa samverkansformer som kom- munalförbund. Kommunallagen saknar dock uttryckliga bestäm- melser om avtal som samverkansform. Kompetensenligheten för olika former av avtalssamverkan bedöms, i avsaknad av annan lag- reglering, utifrån kommunallagens allmänna kompetensregel (2 kap. 1 § KL). Kompetensfrågan bedöms därmed utifrån om det är lämpligt, ändamålsenligt, skäligt osv. att kommunen befattar sig med en viss angelägenhet. En förutsättning är ändamålet ska vara av ett allmänt och till kommunen knutet intresse. Detta följer av den så kallade lokaliseringsprincipen som innebär att kommuner inte får rikta sig till andra än sina egna medlemmar med sin verksamhet.</P>
<P class="p301 ft8">Beroende på de lokala behoven och förutsättningarna har samverkan kring olika frågor kommit till stånd. Emmaboda är en av de kommuner som genom en gemensam samverkan och ett mål- medvetet arbete har inlett ett initiativ för att samla blåsareleverna i Region Glasriket i en gemensam verksamhet.<SPAN class="ft55">101 </SPAN>Solna och Sundbyberg har ingått en överenskommelse för att barn och unga ska kunna delta i verksamhet över kommungränserna, oavsett vilken som är deras hemkommun eller vilken kommun de går i skolan i. Arjeplog och Arvidsjaur har ett samarbete kring lärar-</P>
<P class="p145 ft60"><SPAN class="ft63">101 </SPAN>Kommunala kulturskolan Emmaboda, <SPAN class="ft64">Kvalitetsredovisning 2015</SPAN>(2016).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">97</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36998x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Kulturskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft8">tjänster där Arjeplog, som tidigare inte hade egen kulturskola, nu startat upp verksamhet tack vare ett samarbete som gör det möjligt för kommunen kan köpa pedagogtjänster av grannkommunen.</P>
<P class="p67 ft8">Samverkan finns också på regional nivå, i bland annat Västernorrlands och Jämtlands län där behovet av fortbildning av kulturskolans pedagogiska personal var stort. Med hjälp av externa medel från <NOBR>ESF-rådet</NOBR> kunde en gemensam utvecklingsinsats genomföras. I Västmanlands län har kommunala kulturskolor som ingår i länet tillsammans med kommunala och regionala kultur- institutioner, länskonsulenter och andra relevanta parter, identi- fierat utvecklingsbehov och att de utifrån gemensamt framtagna dokument – men utifrån vars och ens respektive uppdrag – ska främja barns och ungas tillgång till kultur av hög kvalitet. Initiativet kallas <SPAN class="ft34">En regional kulturskola. </SPAN>Kommunerna och landstinget finansierar en halvtidstjänst med uppdrag att samordna, ta vara på och utveckla det samlade kulturutbudet i länet. I fokus står bland annat att arbeta med kompetensutveckling, nätverksbyggande och aktiviteter på länsnivå som inkluderar kulturskoleelever från flera kommuner.</P>
<P class="p302 ft12"><SPAN class="ft12">3.4.4</SPAN><SPAN class="ft79">Samverkan med kulturinstitutioner och övriga kulturlivet</SPAN></P>
<P class="p200 ft8">I många kommuner förekommer olika former av samverkan mellan den kommunala kulturskolan och andra kulturinstitutioner och det fria kulturlivet, studieförbund och föreningslivet. Det förekommer att sådan samverkan stadgas i kommunala barnkulturprogram eller att särskilda kommunala kulturnätverk har i uppdrag att verka för en ökad samverkan. Även i de regionala kulturplanerna som ligger till grund för statens fördelning av statsbidrag till regional kultur- verksamhet<SPAN class="ft55">102 </SPAN>omnämns de kommunala kulturskolorna. I ett fåtal av länen har kulturinstitutioner, med landstinget som huvudman, dessutom fått i uppdrag att samverka med kulturskolan.</P>
<P class="p67 ft31">Behovet av och medvetenheten om vikten av en ökad samverkan i syfte att bättre ta vara på gemensamma resurser är tydligt. Under 2012 till 2015 genom förde Sveriges Kommuner och Landsting och</P>
<P class="p303 ft60"><SPAN class="ft63">102 </SPAN>Förordning (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">98</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36999x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p19 ft29">Kulturskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft9">Sveriges Musik- och Kulturskoleråd (nuvarande Kulturskolerådet) ett gemensamt projekt för att utveckla kulturskolan och skapa bättre underlag för chefer och politisk ledning kallat <SPAN class="ft10">Kulturskola 2030</SPAN>. Ett av projektets syften var att öka kunskapen om hur samverkan mellan kulturskolan och kulturinstitutioner kan organiseras.</P>
<P class="p256 ft36"><SPAN class="ft36">3.5</SPAN><SPAN class="ft37">Kulturskolorna som arbetsplats</SPAN></P>
<P class="p300 ft31">Det saknas för närvarande exakta uppgifter om antalet anställda i landets kulturskolor. I den mejlenkät som utredningen genomförde i januari 2016 framkom att cirka 4 300 pedagoger arbetar i verksamheten. I enkäten saknades dock svar från ungefär 50 kom- muner. Lärarförbundet, som organiserar merparten av dem som arbetar inom musik- och kulturskolan, har 3 200 anslutna peda- goger och uppskattar att ytterligare något tusental har delade tjänster med skolan och därför är registrerade som lärare i grundskolan i statistiken. Utöver dessa har det under utredningens samråd fram- kommit att det är vanligt med deltidstjänster och timanställningar där vi kan utgå från att den fackliga anslutningsgraden är lägre. Sammantaget uppskattar utredningen att ungefär 5 000 pedagoger arbetar i kulturskolan i någon utsträckning.</P>
<P class="p304 ft9">Drygt hälften av de lärare som Lärarförbundet organiserar arbetar heltid vilket är en stor minskning sedan början av <NOBR>2000-talet</NOBR> då motsvarande siffra var drygt 90 procent.<SPAN class="ft65">103 </SPAN>Ungefär en tredjedel delar sin tjänst mellan kulturskolan, grundskolan eller gymnasie- skolan. Utformningen av tjänsteuppdragen varierar stort över landet beroende på de lokala behoven men ytterligare dokumentation krävs för att kunna urskilja andra större grupper än dem med kombinat- ionstjänster. Vissa tjänstebeskrivningar inrymmer tid för fort- bildning inom det egna konstområdet liksom att inneha ledande funktioner inom det lokala föreningslivet, vilket i synnerhet påträffas inom musikområdet.</P>
<P class="p305 ft60"><SPAN class="ft63">103 </SPAN>Enkät med kulturskolepedagoger. Lärarförbundet 2016 (kommande); Tivenius, <SPAN class="ft64">Kom- munala musiklärare: Rapport av musiklärare vid svenska kommunala musik- och kulturskolor 2004. </SPAN>(2010).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">99</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369100x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Kulturskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft12">Ferietjänst eller semestertjänst</P>
<P class="p53 ft9">På flera av utredningens samråd har frågan väckts om så kallad semestertjänst lämpar sig bättre för en samtida kulturskola. Uppfattningen är att inom en sådan tjänst kan arbetstidens förläggning lättare anpassas till kvällar, helger och lov mer flexibelt än vad som är möjligt inom en så kallad ferietjänst. Ferietjänst är anpassad efter skolans behov och är specifik för läraryrket. Under läsåret arbetas tid in som gör det möjligt för ledighet under skolans lov. Semestertjänst är den i särklass vanligast förkommande regleringen på arbetsmarknaden och innefattar <NOBR>40-timmars</NOBR> arbets- vecka.</P>
<P class="p104 ft9">Utredningen har inte för avsikt att bedöma vilken typ av tjänst som är bäst lämpad för kulturskolans verksamhet. Olika argument förs fram för och emot de olika typerna och det förefaller som att beroende på organisation och långsiktig planering finns goda möj- ligheter till flexibilitet vad gäller arbetstidens förläggning inom bägge modellerna.</P>
<P class="p46 ft12">Arbetsvillkor</P>
<P class="p98 ft9">Det finns mycket få studier gjorda som visar hur lärarkåren inom kulturskolorna uppfattar sin arbetssituation. Lärarförbundet har nyligen genomfört en undersökning mot sina medlemmar. Arbets- belastningen uppfattas överlag som ökande och beror på ökad mängd administration, deltagande i arbetsgrupper, fler elever och större undervisningsgrupper.<SPAN class="ft65">104 </SPAN>Många pedagoger som utredningen varit i kontakt med upplever en ökande mängd kvällsarbete, till följd av att undervisning i allt mindre utsträckning bedrivs på skol- tid, som en påfrestning.</P>
<P class="p82 ft9">Lärarförbundets enkät visar att bland arbetsrelaterade hälso- problem är hörselpåfrestningar vanliga, vilket oftast tar sig uttryck i symptom som trötthet, höga stressnivåer, tinnitus, röstproblem och huvudvärk.<SPAN class="ft65">105 </SPAN>I en enkät mot musiklärare i de kommunala kulturskolorna från 2004 upplevde ungefär 20 procent någon form av hörselpåfrestning vilket många av de svarande härledde till</P>
<P class="p306 ft58"><SPAN class="ft75">104</SPAN><SPAN class="ft76">Enkät med kulturskolepedagoger. Lärarförbundet 2016 (kommande).</SPAN></P>
<P class="p181 ft60"><SPAN class="ft75">105</SPAN><SPAN class="ft77">Ibid.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft19">100</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369101x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p19 ft29">Kulturskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p223 ft9">brister i lokalerna.<SPAN class="ft65">106 </SPAN>Lärarförbundet uppskattar att mängden ljud- relaterade påfrestningar kommer att minska till följd av att med- vetenheten om skydd och lokalförutsättningar är bättre i dag. Ungefär en tredjedel av pedagogerna har haft problem med någon form av förslitningsskada.<SPAN class="ft65">107</SPAN></P>
<P class="p63 ft31">Den största gruppen pedagoger är fortfarande de som under- visar i musik. Av de svarande i Lärarförbundets enkät undervisar 80 procent i just musik. Utredningen har också tagit emot inspel från pedagoger som undervisar i andra ämnen, som teater eller dans, som beskriver det som svårt att hävda sig i en musikdominerad kulturskola. I och med att de flesta kulturskolor är vidareutveck- lingar av tidigare musikskolor passar ofta den inarbetade infra- strukturen bäst för pedagoger som arbetar med just musikämnet. En teaterpedagog påpekar att ”det finns automatiskt notbibliotek och instrumentförråd, och personer som har tid avsatt i tjänsten för att sköta detta. För rekvisita, kläder och scenografi finns oftast inget motsvarande, och ingen tid avsatt, utan teaterpedagogen förväntas lösa det på egen hand. En teaterpedagog som arbetar heltid kan göra upp till <NOBR>13–14</NOBR> produktioner under ett läsår. Det innebär mycket arbete med kläder, rekvisita och scenografi.”<SPAN class="ft66">108</SPAN></P>
<P class="p301 ft31">Att arbeta i kulturskola beskrivs som förknippat med en stark identitet och ett stort personligt engagemang – epitetet eldsjäl är vanligt förekommande. Trots detta har så många som hälften av pedagogerna övervägt att byta jobb under det senaste året. Ett visst mått av rörlighet i karriärssyfte är väntat men i en pedagoggrupp med hög medelålder ser Lärarförbundet, som genomfört enkät- studien, att denna siffra i första hand korrelerar med andra faktorer än just karriärambitioner. Sett i sitt sammanhang, och att förslit- ningsskador och andra arbetsrelaterade hälsoproblem är vanliga och att arbetsbelastningen upplevs som ökande, är uppgiften oroväck- ande.</P>
<P class="p209 ft35">Frågan om pedagogernas status i förhållande till anställda inom skolan har ofta återkommit under utredningens samråd. Enligt uppgifter från 2004 uppfattade hälften av pedagogerna att deras status var lägre jämfört med kollegorna som undervisade i grund-</P>
<P class="p307 ft72"><SPAN class="ft75">106</SPAN><SPAN class="ft81">O. Tivenius, </SPAN>Kommunala musiklärare: Rapport av musiklärare vid svenska kommunala musik- och kulturskolor. <SPAN class="ft71">2004.</SPAN></P>
<P class="p241 ft58"><SPAN class="ft75">107</SPAN><SPAN class="ft57">Enkät med kulturskolepedagoger. Lärarförbundet 2016 (kommande).</SPAN></P>
<P class="p181 ft60"><SPAN class="ft75">108</SPAN><SPAN class="ft59">Teaterlärare, inspel från den </SPAN><NOBR>2016-06-22.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">101</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369102x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Kulturskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9">skolan. Här uppmättes en skillnad mellan små och större städer, där statusglappet upplevdes som tydligast i storstäder men var mindre påtagligt i små städer.<SPAN class="ft65">109</SPAN></P>
<P class="p258 ft12"><SPAN class="ft12">3.5.1</SPAN><SPAN class="ft79">Utbildningsvägar – en förändring över tid</SPAN></P>
<P class="p66 ft9">Kommunernas behov av kompetens i kulturskolorna är brett och varierat. I takt med att de tidigare musikskolorna har breddat sitt utbud till att omfatta fler konstområden har också kompetens- behovet vuxit.</P>
<P class="p78 ft12">Utbildningsvägar musik</P>
<P class="p87 ft31">Under kulturskolans första år fanns inga lärare med pedagogisk utbildning inom musikskolan. För det mesta placerades musik- direktörer som var utbildade vid musikhögskolor på de admin- istrativa tjänsterna, men lärarna bestod av före detta militär- och restaurangmusiker utan pedagogisk utbildning. I <NOBR>1950-,</NOBR> och 1960- talets stora musikutredningar konstaterades en stor brist på musik- lärare i grundskolan och runt 1960 uppfyllde endast hälften av musikärarna, enligt SOU 1968:15, behörighetskraven. Ännu sämre var situationen för den frivilliga musikundervisningen. I en under- sökning som Skolöverstyrelsen genomförde under läsåret <NOBR>1956–1966</NOBR> fanns det 3 266 lärare engagerade i den kommunala musikskolan. Av dessa hade 196 musiklärarexamen, 269 musikpedagogisk examen och 151 musikinstruktörsexamen. Det fanns alltså 616 lärare som hade någon form av relevant utbildning och dessa utgjorde därmed endast en femtedel av lärarkåren. Stockholms musikpedagogiska institut (SMI), som grundades 1960, blev en viktig aktör för att få fram pedagogisk kompetens för kulturskolans behov, främst genom att tillhandahålla en omfattande fortbildning som syftade till att tidigare outbildade lärare vid kulturskolan kunde få en peda- gogisk högskoleexamen. Även folkhögskolorna i Framnäs och Ingesund var viktiga för den kompetenshöjning som kom till stånd under denna tid. Efterhand blev SMI ett alternativ till musikhög-</P>
<P class="p308 ft64"><SPAN class="ft63">109 </SPAN><SPAN class="ft60">O. Tivenius, </SPAN>Kommunala musiklärare: Rapport av musiklärare vid svenska kommunala musik- och kulturskolor 2004. <SPAN class="ft60">(2010).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">102</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369103x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p19 ft29">Kulturskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p193 ft8">skolornas utbildningar bland annat genom kurser, ämnen och undervisningsformer som skilde sig från den konservatorietradition som var förhärskande vid musikhögskolorna. Under <NOBR>1970-talet</NOBR> expanderade SMI kraftigt och antalet studietimmar ökade under decenniets första år med 150 procent samtidigt som flera nya utbildningar etablerades. Sådana var lågstadiemetodik, tal, piano, slagverk, cello, teori samt ensemble- och körledning.</P>
<P class="p46 ft26"><NOBR>OMUS-reformen</NOBR></P>
<P class="p76 ft25">Den högre musikutbildningen reformerades successivt genom den så kallade <NOBR>OMUS-reformen,</NOBR> under <NOBR>1970-talet.</NOBR> Bakgrunden till reformen var betänkandet av kommittén Organisationskommittén för högre musikutbildning (SOU 1976:33). En ambition var att musikärarutbildningen, som ansågs för konservativ, skulle anpassas till de förändringar i samhällets musikliv som hade skett under framför allt <NOBR>1960-talet.</NOBR> Dessa förändringar bestod bland annat i att andra genrer än västerländsk konstmusik hade fått en allt större uppmärksamhet, speciellt hos ungdomar. De första åren efter reformens genomförande kallades också dessa genrer ofta inom högre musikutbildning för just ”andra genrer”, något som visade på den dominans inom högre musikutbildning som västerländsk konstmusik hade vid denna tidpunkt. Reformen innefattade också en organisering av den högre musikutbildningen i tre utbildnings- linjer: <NOBR>musiklärar-,</NOBR> musiker- och kyrkomusikerlinjen. Denna etapp av reformen infördes i slutet av <NOBR>1970-talet.<SPAN class="ft62">110</SPAN></NOBR><SPAN class="ft62"> </SPAN>Musiklärarlinjen innefattade utbildning för alla lärarfunktioner, det vill säga lärare i musik för grundskola, gymnasieskola och kommunal musikskola samt ledare eller lärare för musikverksamhet i form av studiecirklar, annan fri gruppverksamhet med mera. En av de utbildningsvarianter som kunde väljas fokuserade på instrumental- och ensembleunder- visning<SPAN class="ft62">111 </SPAN>och den var speciellt lämplig för undervisning i kommunal</P>
<P class="p102 ft71"><SPAN class="ft75">110</SPAN><SPAN class="ft81">Ett resultat av </SPAN><NOBR>OMUS-reformen</NOBR> var <NOBR>1970-talets</NOBR> experimentutbildning SÄMUS, Särskild Ämneslärarutbildning i musik. Trots det nytänkande som initierades av <NOBR>OMUS-reformen</NOBR> reglerades denna experimentutbildning starkt av äldre tiders ideologiska föreställningar om musikundervisning (Olsson, 1993).</P>
<P class="p309 ft60"><SPAN class="ft75">111</SPAN><SPAN class="ft77">Denna utbildning var under de påföljande decennierna dominerande bland musikskole- lärarna och många av dem finns fortfarande kvar i tjänst. Vissa lärosäten erbjuder även i dag en sådan utbildning.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">103</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Kulturskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p96 ft8">musikskola. Samma sak gällde rytmiklärarutbildning som etablerades som en variant av musiklärarutbildningen. Även de studenter som valde en inriktning mot grundskola eller gymnasium fick en kompetens som svarade mot kommunala musikskolans krav på instrumentallärare eftersom ambitionen var att även lärar- kategorier som fick en bredare utbildning skulle ha en tillräcklig specialisering för exempelvis undervisning på sitt huvudinstrument.</P>
<P class="p46 ft26">Kulturskolans behov marginaliserades</P>
<P class="p52 ft8">Efter 1977 års högskolereform har utbildning av lärare i musik till kulturskolan haft en mera marginell position i de lärarutbildnings- reformer som genomförts. I regeringens proposition 1984/85:122, som ligger till grund för lärarutbildningsreformen 1988, nämns inte kulturskolan överhuvudtaget och i betänkandet från Riksdagens utbildningsutskott (2000/01:UbU3) som är utgångspunkten för reformen 2001, överlämnar man åt lärosätena att själva avgöra huruvida man vill anordna en utbildning som lämpar sig för kulturskolans verksamhet. Eftersom kulturskolan inte är en del av det lagreglerade offentliga skolväsendet såg man ingen anledning att nämna kulturskolan i samband med en ny struktur för den framtida lärarutbildningen för skolväsendet. Inte heller i lärar- utbildningsreformen 2011 finns något direkt uppdrag som gäller kompetensförsörjning till kulturskolan. Visserligen finns det i betänkandet <SPAN class="ft34">En hållbar lärarutbildning </SPAN>(SOU 2008:109) en formulering om att lärare i estetiska ämnen har en bredare arbets- marknad än bara grund- och gymnasieskola, vilket exemplifieras med bland annat kulturskolan, men detta ger ingen signal till lärosätena att erbjuda en utbildning tillrättalagd för kulturskolan.</P>
<P class="p106 ft25">Dock har de flesta lärosäten som haft ämneslärarutbildning i musik fortsatt att erbjuda utbildningar som lämpar sig för under- visning i kulturskola även om det sedan 2001 inte finns ett uppdrag för lärosätena att anordna sådana. Sålunda har Musikhögskolan i Malmö, Ingesunds musikhögskola och Musikhögskolan vid Örebro universitet fortfarande instrumental och ensemblelärarutbildning (IE), en utbildning som introducerades i samband med 1978 års högskolereform. Flera lärosäten marknadsför också kulturskolan som en karriärväg för de studenter som väljer ämneslärarutbildning</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft19">104</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369105x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p19 ft29">Kulturskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft9">i musik och upplägget på studierna har enligt utbildningsansvariga en sådan karaktär att de studenter som examineras även är attraktiva för arbete inom kulturskolan. Det framkommer också att det skulle vara möjligt att anpassa innehållet i undervisningen ytter- ligare för kulturskolan genom exempelvis kurser som relaterar till undervisning i kulturskolan, didaktiska moment och VFU (verk- samhetsförlagd utbildning).</P>
<P class="p63 ft25">Stockholms musikpedagogiska institut (SMI) hade, som nämnts tidigare, en viktig funktion för musikskolans kompetensförsörjning under dess tidiga år och denna har vidmakthållits. En studie från 2008 visar att av 818 musiklärare i kulturskolan hade 139 examen från SMI,<SPAN class="ft62">112 </SPAN>204 hade instrumental- och ensembleutbildning från någon av de andra musikhögskolorna, 301 hade en annan form av examen medan 174 saknade högskoleexamen. För närvarande finns två programutbildningar, kandidatexamen i musikpedagogik (180 hp) och högskoleexamen i musikpedagogisk utbildning (120 hp).</P>
<P class="p46 ft12">Utbildningsvägar andra konstarter</P>
<P class="p47 ft8">Det var först under <NOBR>1990-talet</NOBR> som andra konstarter än musik etablerades i dåvarande musikskolan, något som har inneburit att det inte har byggts upp en motsvarande kompetensförsörjning som är specifikt inriktad mot kulturskolans bredare behov. Ofta har introduktionen av andra ämnen än musik skett i liten skala och det har varit svårt att få tag på högskoleutbildade lärare på grund av att dessa ämnen inte har ingått i den obligatoriska skolan och att det därmed inte funnits någon legitimitet för dem på högskolenivå.</P>
<P class="p48 ft25">På senare år har dans och teater etablerats som ämnen på gymnasienivå, vilket har föranlett vissa lärarprogram att anordna ämneslärarprogram för dessa. Det finns ämneslärarprogram i dans vid Luleå tekniska universitet, Stockholms konstnärliga högskola och från höstterminen 2016 vid Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet. Vid Göteborgs universitet finns även ämnes- lärarprogram i teater sedan 2011, Det finns även pedagogiska kandidatutbildningar som förbereder för undervisning utanför skolan/gymnasieskolan. Vid Stockholms Konstnärliga högskola</P>
<P class="p145 ft60"><SPAN class="ft63">112 </SPAN>O. Tivenius, <SPAN class="ft64">Musiklärartyper </SPAN>(Örebro universitet, 2008).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">105</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369106x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Kulturskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p310 ft31">finns ett kandidatprogram (180 hp) i danspedagogik och vid Karlstads universitet ett danspedagogprogram (120 hp) som startade höstterminen 2014. Inom teater erbjuds en tvåårig teaterpedagog- utbildning vid Örebro universitet som etablerades redan 2004 och som från höstterminen 2016 ersätts av ett treårigt teaterpedagog- program. Höstterminen 2016 startas också ett kandidatprogram (180 hp) i Estetiska ämnens didaktik med fokus på drama och teater vid Stockholms universitet. Det har vidare funnits en utbild- ning i dramapedagogik respektive bildpedagogik vid Högskolan i Gävle, men i dagsläget erbjuds endast kurser upp till 60 hp.</P>
<P class="p311 ft9">Kulturskolan står mitt i ett förändringsskede med en breddad verksamhet där nya ämnen och verksamhetsområden kommer att etableras. Exempel på sådana är digitalt skapande, film, slöjd, litteratur och cirkus. De utbildningar som finns i dag motsvarar inte sektorns behov av kompetens specifik för kulturskolan och utbildningarna har inte heller den flexibilitet som krävs för att möta fler och nya kulturuttryck i kulturskolan.</P>
<P class="p78 ft12">Kulturskolepedagogernas utbildning</P>
<P class="p88 ft25">Dagens lärarkår i kulturskolorna är välutbildad även om utbild- ningsnivån varierar; i fem av landets kulturskolor saknar den över- vägande delen av pedagogerna högskoleutbildning, något som kan bero på svårigheten att få tag i utbildade pedagoger på grund av att kulturskolorna ligger i glesbygd. Den vanligaste utbildningen<SPAN class="ft62">113 </SPAN>bland kulturskolans pedagoger är lärarutbildning på högskolenivå i något konstnärligt ämne. Vid mer än hälften av kulturskolorna har merparten av pedagoger någon typ av lärarutbildning. Näst vanligast är högskoleexamen i något konstnärligt ämne.</P>
<P class="p312 ft60"><SPAN class="ft63">113 </SPAN>Utbildningsinventeringen baserar sig på enkäten med kulturskolechefer som gjordes inom ramen för utredningen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">106</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369107x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p19 ft29">Kulturskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p313 ft12">Söktryck och antagning till utbildningar med relevans för undervisning i kulturskolan</P>
<P class="p47 ft25">Även om de befintliga pedagogiska utbildningarna i musik, dans, bild, slöjd och teater som leder till högskolexamen, kandidat- examen eller ämneslärarexamen, inte specifikt riktas mot kultur- skolan, kan de i vissa fall vara relevanta för arbete inom densamma.</P>
<P class="p74 ft9">De utbildningar som ger ämneslärarprogram i de estetiska ämnena är riktade mot gymnasieskolan och/eller grundskolan, men i utredningens samråd med lärosätena så uppger flera utbildnings- ansvariga att även om det inte finns något explicit uppdrag gentemot kulturskolan, så har dessa program sådan karaktär att de studenter som examineras även är attraktiva för arbete inom kulturskolan. Söktrycket på ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i något av de estetiska ämnena i gymnasieskolan är stort. Det antas dock få i förhållande till antalet sökande, i snitt en av fyra sökande men det finns också exempel där bara en av tio antas. Ämneslärarprogrammet med inriktning mot undervisning i något estetiskt ämne i grundskolans åk <NOBR>7–9,</NOBR> där ett estetiskt ämne kombineras med ett annat ämne, har dock ett lägre söktryck. Ett undantag är slöjd, som under senare år haft lika många sökande som antalet platser.</P>
<P class="p48 ft25">Intresset är också stort för pedagogiska kandidatprogram i estetiska ämnen. Som exempel kan nämnas att till kandidat- programmet i musikpedagogik (180 hp), liksom till högskoleexamen i musikpedagogisk utbildning (120 hp) vid Stockholms musik- pedagogiska institut, söker i genomsnitt drygt 80 personer per år och ungefär en av fyra sökande antas. Andra exempel är det nyinrät- tade teaterpedagogprogrammet (180 hp) vid Örebro universitet, som HT16 hade 147 sökande till 24 platser, samt kandidatprogram- met i Danspedagogik (180 hp) vid Stockholms konstnärliga hög- skola där det i genomsnitt är fyra sökande per plats.<SPAN class="ft62">114</SPAN></P>
<P class="p314 ft60"><SPAN class="ft63">114 </SPAN>Enligt information av kursansvariga och kursadministratörer.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">107</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369108x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Kulturskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft12"><SPAN class="ft12">3.5.2</SPAN><SPAN class="ft79">Kompetensbehov i kulturskolorna</SPAN></P>
<P class="p88 ft31">Det saknas en fullständig kartläggning av kommunernas kompetens- behov för kulturskolorna. Enligt den inventering som utredningen har gjort kommer kompetensbehovet att vara stort de närmaste åren. Cirka en tredjedel av de pedagogiska tjänsterna kommer inom den närmaste tioårsperioden att behöva fyllas på grund av pensions- avgångar. Lärarförbundet, som är den största fackliga organisationen inom kulturskolan med cirka 85 procent av dess lärare anslutna, har 3 142 registrerade personer. Av dessa kommer över 1 000 att gå i pension inom en tioårsperiod förutsatt att de slutar vid 65 år. Om man därtill beaktar att det finns många som arbetar deltid i kultur- skolan, vilket kan innebära att de är anslutna till andra fackliga organisationer eller är oorganiserade, kan det förmodas att pensionsavgångarna kommer att bli ännu fler.</P>
<P class="p315 ft54"><SPAN class="ft31">I Skolverkets </SPAN>Redovisning av uppdrag om prognos över behovet av olika lärarkategorier<SPAN class="ft91">115 </SPAN><SPAN class="ft31">påvisas ett stort behov av examinerade lärare i musik både i årskurs </SPAN><NOBR><SPAN class="ft31">7–9</SPAN></NOBR><SPAN class="ft31"> och i gymnasieskolan för prognos- perioden </SPAN><NOBR><SPAN class="ft31">2015–2029.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft31"> Behovet av lärare i årskurs </SPAN><NOBR><SPAN class="ft31">7–9</SPAN></NOBR><SPAN class="ft31"> beräknas vara så stort som 2 400 och då är varken gymnasieskolan eller kultur- skolan inräknade. Detta kommer också att påverka kommunernas möjligheter att rekrytera, eftersom många musiklärare har en utbildning som kan vara attraktiv för kulturskolan. Även de instru- mental- och ensembleinriktade utbildningar och dans- och teater- program som finns vid flera lärosäten är sådana.</SPAN></P>
<P class="p316 ft8">Nya kulturuttryck introduceras allt mer i kulturskolans verk- samhet, något som gör det angeläget att rekrytera lärare med lämplig kompetens. Det finns numera en del utbildningsvägar inom redan befintliga konstformer i kulturskolan som tillkommit sedan musikskolan börjat utvidgas till en kulturskola, som även omfattar andra konstformer än musik, men utbudet av verksamheter kommer i framtiden att behöva breddas ytterligare, något som kommer att skapa behov av utbildningar med helt nya inriktningar.</P>
<P class="p254 ft8">Det finns även indikationer på att en del kulturskolor i dagsläget har svårt att rekrytera kompetent personal. I en av utredningen genomförd enkät med landets kulturskolechefer anger 40 procent av dem att det i hög utsträckning är svårt att få tag på hög-</P>
<P class="p303 ft60"><SPAN class="ft63">115 </SPAN>U2014/4128/S.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">108</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369109x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p19 ft29">Kulturskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p275 ft9">skoleutbildade lärare. En lika stor andel menar att det inte är speciellt svårt. 15 procent anger att det inte alls är svårt och 8 procent att det i mycket hög utsträckning är svårt att rekrytera högskoleutbildade lärare. Sammantaget innebär detta att lite mer än hälften av landets kulturskolor har någotsånär lätt att få tag i högskoleutbildad personal medan lite mindre än hälften har svårig- heter med detsamma. Det får ses som problematiskt att så stor andel kulturskolor har svårigheter att rekrytera högskoleutbildad personal.</P>
<P class="p84 ft8">Resultaten från en studie som initierats av tre kulturskolor i Stockholms län visar att många kommuner i landet har problem med kompetensförsörjningen.<SPAN class="ft55">116 </SPAN>Under de senaste fem åren har cirka var femte kulturskola haft svårighet att rekrytera personal med rätt kompetens till undervisning i olika musikinstrument, teater/drama och modern dans. Hälften av kulturskolorna har också ibland fått sänka sina krav vid rekrytering för att det har varit svårt att hitta personer med rätt kompetens. Det händer att kultur- skolor har fått avstå från att erbjuda en ämneskurs på grund av att man inte hittat lärare med passande kompetens. En så stor andel som knappt fyra av tio skolor har råkat ut för detta. Hos drygt två av tre kulturskolor finns vidare lärare som saknar eftergymnasial pedagogisk utbildning och vid hälften av kulturskolorna finns lärare som saknar eftergymnasial konstnärlig utbildning.</P>
<P class="p83 ft8">Studien visar att sett till smalare konstnärliga ämnen är det i huvudsak bara större kommuner som redan har breddat sitt utbud, som haft behov att rekrytera lärare, så i detta avseende är det svårt att avgöra hur efterfrågan för dessa kompetensområden generellt ser ut. Men för de skolor som strävar efter att bredda sin verk- samhet är det svårt att hitta personer med både konstnärlig och pedagogisk kompetens inom nya områden. Detta tyder på att det behövs kompletterande utbildningsformer. Kulturskolorna har också olika typer av kompetensbehov. I storstäder kan exempelvis en specialistkompetens inom ett ämne vara eftertraktansvärd, medan man i glesbygd kan vara tvungen att satsa på en bred kompetens där en lärare för att få ett rimligt tjänstgöringsunderlag</P>
<P class="p317 ft64"><SPAN class="ft63">116 </SPAN><SPAN class="ft60">I. Thomsson, </SPAN>Pedagogisk vidareutbildning för personer med konstnärlig bakgrund<SPAN class="ft60">, (Bättra, 2016).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">109</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369110x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Kulturskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p250 ft11">undervisar i flera ämnen eller delar sin tjänst mellan kulturskola och grundskola och/eller gymnasieskola.</P>
<P class="p268 ft12"><SPAN class="ft12">3.5.3</SPAN><SPAN class="ft79">Kompetensutveckling</SPAN></P>
<P class="p52 ft8">Pedagoger inom den kommunala kulturskoleverksamheten om- fattas inte av statsbidrag i jämförelse med lärare som tjänstgör inom den ordinarie skolan och heller inte av skollagen som stadgar lärares rätt till kompetensutveckling.<SPAN class="ft55">117 </SPAN>Det innebär att kostnader och omfattning av kompetensutveckling för denna grupp bärs av den enskilda kommunen och varierar sannolikt stort mellan kom- munerna. Inga samlade uppgifter finns på detta område.</P>
<P class="p82 ft8">Stockholms musikpedagogiska institut (SMI) har en viktig funktion för fortbildning av lärare inom kulturskolan. Under den kommunala musikskolans första decennier fanns det stor brist på utbildade lärare och när SMI etablerades 1960 öppnade sig möj- ligheten för kulturskolelärare till pedagogisk fortbildning. Efter- som utbildningen kunde bedrivas på deltid, passade den redan verk- samma lärare, som kunde fortsätta arbeta under studietiden. De kulturskolelärare som sökte sig till SMI var också ofta äldre än studenterna vid musikhögskolorna, vilket kunde innebära att de hade krav på sig som familjeförsörjare. SMI blev då ett självklart alternativ för fortbildning. SMI var från början kopplat till olika studieförbund, bland annat Vuxenskolan, något som också med- verkat till att fortbildning har varit en central aspekt i SMI:s verk- samhet. Folkhögskolor, exempelvis Framnäs och Ingesund var också viktiga när det gällde att tillhandahålla fortbildning. För närvarande har SMI ett antal fristående kurser som ingår i deras fortbildningsutbud. Dessa omfattar arrangering och ensemble- ledning, röstträning, ergonomi, improvisationsmetodik, instrumen- talundervisning i grupp, musik och rörelse för små barn, partitur- studium och dirigering, rytmik för dansare samt olika kurser i skapande dans. Det finns även fristående kurser vid andra lärosäten som kan komma ifråga för kulturskolelärare som vill höja sin kompetens inom något område.</P>
<P class="p318 ft60"><SPAN class="ft63">117 </SPAN>SFS 2010:800.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft19">110</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369111x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p19 ft29">Kulturskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p319 ft9">Eftersom musik fram till <NOBR>1990-talet</NOBR> i huvudsak var det enda konstområdet inom kulturskolan finns det sedan länge etablerade kanaler för viss fortbildning som relaterar till musik. Dock är kulturskolan inne i ett expansivt skede vad det gäller etablering av nya konstuttryck, både inom musik och inom andra konstarter. Ett antagande är att denna expansion kommer att fortsätta. Samhällets digitalisering innebär också förändrade arbetssätt och nya under- visningsmetoder. Allt detta resulterar i att det kommer att finnas ett stort behov av kompetensutveckling för pedagoger i kultur- skolan. I en enkätstudie om framtidens kulturskola, som kultur- skolepedagoger från Norrbottens län deltog i, framstod också kompetensutveckling som den kanske viktigaste faktorn vid skapandet av en framtida hållbar kulturskola.</P>
<P class="p197 ft36"><SPAN class="ft36">3.6</SPAN><SPAN class="ft37">Kulturskolornas deltagare</SPAN></P>
<P class="p300 ft31">Kulturskolan är den största frivilliga kulturverksamheten för barn och unga i Sverige och verksamheten har fler intresserade barn och ungdomar än vad de kan ta emot. Det är mycket svårt att utifrån tillgänglig statistik beräkna antalet deltagare eftersom underlagen inte visar hur många det är som deltar både i ämneskurs och annan typ av verksamhet, vilket är vanligt förekommande. Enligt Kulturskolerådets statistik för 2015 fanns 224 000 elevplatser i ämneskurs,<SPAN class="ft66">118 </SPAN>det vill säga den frivilliga verksamhet som löper under en längre tid, oftast terminsvis och som kan ses som kulturskolans kärnverksamhet (se även avsnitt 5.1). Kulturskolorna genomför även kör- och orkesterverksamhet och olika former av projekt som exempelvis en konsert eller musikal som bygger på ett frivilligt deltagande. Utöver denna verksamhet har kulturskolorna i många kommuner en funktion som resurs och arbetar på uppdrag i förskolor och skolor (se avsnitt 3.4.1) eller för kommun som arrangör och administratör i frågor av kulturell art.</P>
<P class="p320 ft9">Inte heller är källorna bakom barns och ungas deltagande i kulturskoleverksamhet säkra. Det saknas precisa anvisningar vilket leder till att kommunernas redovisningar av kostnader för verk- samheten skiljer sig åt.</P>
<P class="p321 ft64"><SPAN class="ft63">118 </SPAN><SPAN class="ft60">Kulturskolerådet</SPAN>, Kulturskolan i siffror 2015 <SPAN class="ft60">(2015)</SPAN>.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">111</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369112x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Kulturskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft12"><SPAN class="ft12">3.6.1</SPAN><SPAN class="ft79">En bild av barn och unga av i dag</SPAN></P>
<P class="p172 ft8">I dag är knappt två miljoner av befolkningen barn under arton år och de blir allt fler under de närmaste tjugo åren. År 2035 beräknas det finnas mer än 30 procent fler barn <NOBR>6–15</NOBR> år än i dag.<SPAN class="ft55">119 </SPAN>Mer än hälften av dessa barn kommer att bo i storstadsområden vilket beror på en fortsatt stark urbanisering och att familjer i barna- födande ålder flyttar dit. Det gör även många unga vuxna vilka med tiden kommer att få barn. Därför kommer andelen barn att skilja sig kraftigt åt mellan olika kommuner.<SPAN class="ft55">120</SPAN></P>
<P class="p261 ft25">Barns uppväxtvillkor i Sverige är för det mesta bra visar en jäm- förelse med barn i andra länder som Barnombudsmannen har gjort. Även när barn får frågan om Sverige är ett bra land att leva i, svarar de allra flesta ja. De allra flesta tycker att de mår bra men bland flickor <NOBR>13–15</NOBR> år är det 25 procent som besväras av huvudvärk, ont i magen eller har svårt att somna och hela 30 procent av dem <NOBR>16–18</NOBR> år.</P>
<P class="p68 ft9">De allra flesta barn lever i en familj med bägge sina föräldrar även om nästan en halv miljon växer upp där föräldrarna har separerat. Barnet bor då mest eller enbart hos sin mamma men många bor också växelvis hos respektive förälder. Jämfört med för tio år sedan är det många fler barn som lever med samkönade föräldrar. Av alla barn har vart femte barn fötts utomlands eller har två utrikes födda föräldrar.</P>
<P class="p261 ft8">Ekonomiskt sett har barnfamiljerna fått det bättre under 2000- talet. Samtidigt bor allt fler barn i familjer med mindre än 60 pro- cent av medianinkomsten vilket beror på att <NOBR>inkomst-spridningen</NOBR> har ökat och att de med höga inkomster har fått ännu högre inkomster. Studier visar att offentliga transfereringar och bidrag inte ger samma inkomstskydd som tidigare och för en ensam- stående förälder utan jobb är risken större än tidigare att hamna i ekonomisk utsatthet. Av alla barn lever ungefär tolv procent i familjer som är ekonomiskt utsatta. Att ha en ensamstående för- älder ökar risken för barnfattigdom. Än svårare förutsättningar har barn vars bägge föräldrar är födda utomlands och allra sämsta ekonomiska förutsättningar har barn som lever med en förälder som har utländsk bakgrund. Av dessa lever över hälften i så kallad</P>
<P class="p322 ft58"><SPAN class="ft75">119</SPAN><SPAN class="ft76">Statistiknyhet från SCB </SPAN><NOBR>2015-05-19</NOBR> 09:30 Nr 2015:354.</P>
<P class="p192 ft60"><SPAN class="ft75">120</SPAN><SPAN class="ft77">Artikel från SCB Publicerad: </SPAN><NOBR>2013-03-13</NOBR> Nr 2013:19.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">112</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369113x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p19 ft29">Kulturskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft8">barnfattigdom. Inget talar för att skillnader i barnfamiljers ekonomi beror på var barnen eller föräldrarna är födda. De ekonomiska villkoren avgörs av svårigheter att komma in på arbetsmarknaden och bristande förankring i de offentliga trygghetssystemen.<SPAN class="ft55">121</SPAN></P>
<P class="p51 ft12">Kulturvanor</P>
<P class="p76 ft31">Barns och ungdomars kulturvanor hänger ihop både med familjens kulturella bakgrund och de val en ung människa själv gör utifrån intresse och sammanhang. Flera studier lyfter fram att ungas kulturvanor påverkas av familjens socioekonomiska förutsättningar vilket är ett mönster som återkommer i undersökningar som visar vuxnas kulturvanor. I <SPAN class="ft54">Fokus 14</SPAN><SPAN class="ft66">122 </SPAN>skriver Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor att högstadieungdomar från socio- ekonomiskt utsatta områden deltar i lägre utsträckning, framför allt i föreningar och kulturskolan. Dessa ungdomar besöker hellre en fritidsgård eller ett bibliotek. Studien visar också att unga från familjer med mindre resurser i betydligt lägre grad än övriga är med i idrottsföreningar och kulturskolan. Detsamma gäller ungdomar med utländsk bakgrund och utrikes födda. Forskarna menar att förklaringen ligger i att de öppna verksamheterna kostar lite eller är gratis, att dessa ungdomar i större utsträckning är vana vid att gå till fritidsgården eller biblioteket med sina kompisar och att de inte är vana att planera sin fritid långsiktigt, som en hel termin i taget.</P>
<P class="p323 ft25">Undersökningarna om vad barn och unga gör och vill göra på sin fritid få. Men enligt en rapport från Ungdomsstyrelsen är ungdomar mycket kreativa.<SPAN class="ft62">123 </SPAN>Hela 68 procent av ungdomar mellan åldrarna <NOBR>13–25</NOBR> år ägnar sig åt minst en av konstformerna musik, dans, bild och foto, skrivande eller teater någon gång under ett år, med en övervikt för flickorna. Allra mest tid läggs på bild, musik eller skrivande. När Ungdomsstyrelsen dessutom lade till slöjd, visade det sig att en av tre flickor hade ägnat sig åt att sy, virka eller något liknande, att en lika stor andel av pojkarna hade snickrat och</P>
<P class="p324 ft80"><SPAN class="ft75">121</SPAN><SPAN class="ft57">Rädda barnen, </SPAN>Barnfattigdom i Sverige. Årsrapport 2015 <SPAN class="ft58">(2015).</SPAN></P>
<P class="p38 ft58"><SPAN class="ft75">122</SPAN><SPAN class="ft57">Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, </SPAN><SPAN class="ft80">Ungas fritid och organisering. Fokus</SPAN></P>
<P class="p38 ft71"><SPAN class="ft92">14</SPAN><SPAN class="ft81">(MUCF, 2014).</SPAN></P>
<P class="p38 ft72"><SPAN class="ft75">123</SPAN><SPAN class="ft93">NÄR VAR HUR om ungas kultur. En analys av ungas kulturutövande på fritiden.</SPAN></P>
<P class="p38 ft60">Ungdomsstyrelsens skrifter 2011:1 (Ungdomsstyrelsen, 2011).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">113</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369114x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Kulturskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft25">att det var vanligt bland flickorna att göra smycken. Detta gjorde slöjden till den mest populära konstformen följt av bildskapande (inklusive foto och film), musicerande och skrivande. Därefter följde dans och teater. En stor del av detta skapande görs i hemmen.</P>
<P class="p67 ft8">Under 2013 genomförde Stockholms stad tillsammans med forskningsprojektet Ung livsstil en kulturvaneundersökning om stadens hög- och mellanstadieelever och en av frågorna rörde vad de skulle vilja göra mer av, minst en gång i veckan. Intresset för idrott och bio visade sig vara mycket stort men svaren visar också att det finns en stor konstnärlig potential hos de unga.<SPAN class="ft55">124 </SPAN>Såväl flickor som pojkar vill vara mer kulturellt aktiva, i synnerhet barnen i mellanstadiet. Hälften av de tillfrågade pojkarna och 3/4 av flickorna skulle vilja gå till en lokal för att måla, spela instrument, skriva och dansa och nästan lika många skulle vilja gå till biblio- teket minst en gång per vecka. Dansen intar, vilket många kultur- vanestudier visar, generellt en särställning bland flickor och denna studie visar att av högstadieflickorna är det 42 procent som skulle vilja dansa minst 1 gång per vecka. Sätts detta i relation till att de som är allra minst fysiskt aktiva är tonårsflickor och i synnerhet invandrarflickor med ett ursprung långt från förhållandena i Sverige socialt och kulturellt sett, vilka gärna vill ägna sig mer åt dans, syn- liggörs ett behov som skulle kunna tillgodoses på ett betydligt bättre sätt av kommunerna än i dag. Undersökningens resultat visar också att både pojkar och flickor även skulle vilja delta i kultur- skolan i ökad omfattning; nästan hälften av flickorna på mellan- stadiet och en femtedel av pojkarna.</P>
<P class="p254 ft9">Dessa studiers samlade resultat indikerar att det dels finns en kreativ potential bland unga som av något skäl inte tar del av det offentliga kulturutbudet, men också att detta utbud sannolikt inte helt motsvarar efterfrågan.<SPAN class="ft65">125 </SPAN>Det är också anmärkningsvärt är att numerären som skulle vilja ägna sig mer åt kulturutövande är större än det antal som skulle vilja börja i kulturskolan, även om dessa uttrycksformer kan finnas just där. Vilka orsakerna är som för- hindrar ett ökat deltagande ger inte undersökningen svar på.</P>
<P class="p247 ft58"><SPAN class="ft75">124</SPAN><SPAN class="ft76">U. Blomdahl, Kulturvaneundersökning högstadiet, rådata (Stockholms stad, 2013).</SPAN></P>
<P class="p325 ft64"><SPAN class="ft75">125</SPAN><SPAN class="ft77">Ungdomsstyrelsen, </SPAN>Fokus 06 En analys av ungas kultur och fritid (<SPAN class="ft60">2006); U. Blomdahl, </SPAN>Kulturvaneundersökning högstadiet, <SPAN class="ft60">rådata (Stockholms stad, 2013).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">114</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369115x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p19 ft29">Kulturskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p243 ft9">Flera underlag visar att de barn och unga som deltar i den kommunala kulturskolorna är nöjda med verksamheten. Sveriges Kommuner och Landsting har sammanställt ett flertal kommunala kulturskoleenkäter. Överlag tyder resultaten på en stor nöjdhet.<SPAN class="ft65">126 </SPAN>Dessvärre saknas bredare underlag som visar vilka önskemål barn och unga som inte deltar i kulturskola har. I den enkätunder- sökning som utredningen genomfört bland elever i årskurs 6 efter- frågas dock av många bland annat film, teater, foto, bild, skrivar- kurser och digitalt skapande.</P>
<P class="p46 ft12">Migration</P>
<P class="p47 ft9">Vart femte barn i Sverige är fött utomlands eller har två utrikes födda föräldrar. De vanligaste ursprungsländerna är Irak och Finland. Sverige har haft flera perioder med stor invandring under de senaste femtio åren. Vid slutet av <NOBR>1960-talet</NOBR> var arbetskrafts- invandringen stor, framför allt från Finland. I början av <NOBR>1990-talet</NOBR> flydde många undan kriget i forna Jugoslavien och under den senaste tioårsperioden har oroligheterna i Afghanistan, Irak, Somalia och Syrien lett till stor flykting- och anhöriginvandring.</P>
<P class="p112 ft9">I dag har antalet ensamkommande barn ökat drastiskt i och med det världspolitiska läget. Under 2015 sökte 40 000 barn asyl i Sverige. För 2016 ligger Migrationsverkets prognos på 12 000– 27 000 ensamkommande barn.<SPAN class="ft65">127 </SPAN>Under de närmaste åren kommer många att få sitt nya hem i Sverige och det kommer att krävas insatser för att få alla att känna sig inkluderade i samhället. Flera kommuner har beslutat om olika typer av initiativ i syfte att erbjuda nyanlända barn och unga att delta i kulturskolans verk- samhet för att få uttrycka sig och hitta gemenskap med andra jämnåriga.</P>
<P class="p326 ft58"><SPAN class="ft75">126</SPAN><SPAN class="ft57">Sveriges kommuner och Landsting, </SPAN><SPAN class="ft80">Eleverna och kulturskolan </SPAN>(2016).</P>
<P class="p181 ft60"><SPAN class="ft75">127</SPAN><SPAN class="ft59">Verksamhets- och utgiftsprognos Februari 2016. Migrationsverket (2016).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">115</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369116x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Kulturskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft12"><SPAN class="ft12">3.6.2</SPAN><SPAN class="ft79">Hinder för deltagande</SPAN></P>
<P class="p172 ft8">Den kommunala kulturskolan är en i huvudsak skattefinansierad verksamhet. Många kommuner har formulerat mål för verk- samheten, som att den ska nå många och utifrån en demokratisk grundsyn vara öppen för de barn och unga som vill delta. Vad är det då som hindrar barn och unga från att delta i verksamheten? En mycket konkret begränsning är hur många elevplatser i ämneskurs en kommun kan erbjuda, dvs. kurser som vanligen sträcker sig över en termin. Antalet platser som erbjuds hänger ihop med hur verk- samheten organiserats och vilka resurser som satts av, vilket i sin tur hänger ihop med tradition, eldsjälar och politikens kultur- intresse. En syn på kultur som ”det lilla extra” jämfört med en attityd till kultur som en basverksamhet får olika konsekvenser.<SPAN class="ft55">128 </SPAN>Vissa kommuner budgeterar utifrån en viss andel barn som ska erbjudas plats, andra har inget budgettak utifrån principen att alla som vill delta ska få plats. År 2015 fanns 224 000 elevplatser i ämneskurs.<SPAN class="ft55">129 </SPAN>Därutöver genomförs projekt, kör- och orkester- verksamhet och det är svårt att med tillgängliga underlag uttala sig om hur många platser som finns totalt och hur många det är som egentligen deltar. Det är snarare lättare att uttala sig om vilka det är som deltar än hur många dessa är.</P>
<P class="p68 ft9">Ett hinder som ett flertal studier och utredningens samråd med kulturskoleföreträdare bekräftar är familjebakgrund som leder till en snedrekrytering av barn med företräde för de med högutbildade föräldrar.<SPAN class="ft65">130</SPAN></P>
<P class="p67 ft9">Ett annat hinder som beskrivs i utredningens direktiv är de del- tagaravgifter som alla kommuner utom tretton använder sig av.<SPAN class="ft65">131 </SPAN>Ytterligare ett hinder är de köer där cirka 40 <NOBR>000–50</NOBR> 000 barn för närvarande står i väntan på att få en plats.<SPAN class="ft65">132 </SPAN>Utredningen ställde i</P>
<P class="p174 ft72"><SPAN class="ft75">128</SPAN><SPAN class="ft81">C. Lundström, </SPAN>Kultur kan göra skillnad! En termometer och receptsamling om kultur i gles- bygdstäta kommuner. <SPAN class="ft71">(Östersund: Glesbygdsverket, 2009); P. L. Sacco, </SPAN>Kultur 3.0: Konst, delaktighet, utveckling <SPAN class="ft71">(Nätverkstan, 2013).</SPAN></P>
<P class="p327 ft80"><SPAN class="ft75">129</SPAN><SPAN class="ft76">Kulturskolerådet, </SPAN>Kulturskolan i siffror 2015 <SPAN class="ft58">(2015).</SPAN></P>
<P class="p328 ft92"><SPAN class="ft75">130</SPAN><SPAN class="ft94">Se exempelvis Ungdomsstyrelsen, </SPAN>Fokus 06 En analys av ungas kultur och fritid <SPAN class="ft95">(2006); S. Elofsson, U. Blomdahl, L. Lengheden och M. Åkesson, </SPAN>Ungas livsstil i låg- och högstatus- områden. En studie i åldersgruppen <NOBR>13–16</NOBR> år <SPAN class="ft95">(Stockholms stad och Stockholms universitet, 2014); E. Bjørnsen. </SPAN>Inkluderende kulturskole. Utredning av kulturskoletilbudet i storbyene.</P>
<P class="p222 ft58">Prosjektrapport nr.5/2012. (Agderforskning 2012).</P>
<P class="p222 ft72"><SPAN class="ft75">131</SPAN><SPAN class="ft81">Kulturskolerådet, </SPAN>Kulturskolan i siffror 2015 <SPAN class="ft71">(2015).</SPAN></P>
<P class="p221 ft60"><SPAN class="ft75">132</SPAN><SPAN class="ft77">Kulturskoleutredningens </SPAN><NOBR>mejl-enkät</NOBR> (2016). Köerna varierar över läsåret och är som längst i samband med terminsstart.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">116</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369117x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p19 ft29">Kulturskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft9">sin enkät till landets kulturskolechefer frågan om hur de såg på höga avgifter respektive köer. Drygt hälften ansåg att höga avgifter var ett hinder och något fler såg köer som ett hinder. Flera av de elever i årskurs 6 som besvarade utredningens skolenkät ansåg också att köerna var för långa.</P>
<P class="p10 ft9">Även geografiska avstånd är reella hinder för barns och ungas deltagande i verksamheten.</P>
<P class="p74 ft9">Kulturskolecheferna nämner i utredningens enkät ytterligare några hinder som till exempel andra fritidsintressen, bristande logistik, bristande samarbete med grundskolan samt tillgänglig- heten. Utredningen vill också lägga till att funktionsnedsättning, undervisningsformer, utbud, kön och synliggörande också kan vara hinder.</P>
<P class="p74 ft9">Resultaten av en norsk studie som undersökt kulturskolornas inkludering visar att det största hindret för deltagande är hur verk- samheten kommuniceras. Forskarna menar att den inte framställs på ett attraktivt och relevant sätt för en större bredd av deltagare och når heller inte fram till dessa. För de exkluderade grupperna är kulturskolan ”rett og slett en godt bevart hemmelighet”.<SPAN class="ft65">133 </SPAN>Nästan 50 procent av <NOBR>icke-deltagarna</NOBR> svarade att de inte kände till kultur- skoleverksamheten.</P>
<P class="p46 ft12">Avgifter</P>
<P class="p76 ft9">Ett av de hinder som utredningen har att belysa är de termins- avgifter och andra avgifter som kulturskolan tar ut. Sedan 2012 har avgiftsnivåerna sänkts med tre procent och i tretton kommuner tillämpas avgiftsfrihet. I hur stor utsträckning barns och ungas ojämlika deltagande hänger ihop specifikt med vårdnadshavarnas betalningsförmåga är svårt att säga, men vi kan konstatera att det finns ett samband. Avgifterna utgör i genomsnitt elva procent av kulturskolornas budget. Argument som förs fram för avgifter av sektorsföreträdare är att det innebär ett åtagande för barnet och familjen och att det är vanligt förekommande att kommuner tar ut avgifter för fritidsverksamhet.</P>
<P class="p329 ft80"><SPAN class="ft63">133 </SPAN><SPAN class="ft58">E. Bjørnsen. </SPAN>Inkluderende kulturskole. Utredning av kulturskoletilbudet i storbyene.</P>
<P class="p105 ft60">Prosjektrapport nr.5/2012. (Agderforskning 2012).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">117</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369118x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Kulturskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p82 ft31">Sett utifrån att de ekonomiska klyftorna för närvarande ökar och att inget annat <NOBR>OECD-land</NOBR> uppvisar en lika drastisk ökning av gapet mellan låg- och höginkomsttagare som Sverige blir frågan särskilt relevant. Andelen fattiga beräknades 2010 till nio procent vilket var mer än dubbelt så högt som 1995 då andelen var fyra pro- cent.<SPAN class="ft66">134 </SPAN>Rädda barnen har tydliggjort hur deltagandet i kommunal kulturskola påverkas för barn som lever i så kallad barnfattigdom av kulturskolans avgiftsuttag.<SPAN class="ft66">135 </SPAN>Med barnfattigdom menas de barn som lever i familjer med låg inkomststandard, enbart försörjnings- stöd eller bäggedera. Den positiva trenden med minskande antal barn i ekonomiskt utsatt hushåll bröts 2008 men har sedan 2010 sjunkit något. Under 2013 levde 12 procent av alla barn i barn- fattigdom visar Rädda barnens sammanställning och av dessa hade drygt 70 procent utländsk bakgrund.<SPAN class="ft66">136 </SPAN>Inget talar för att skillnader i barnfamiljers ekonomi beror på var barnen eller föräldrarna är födda, utan de ekonomiska villkoren avgörs av svårigheter att komma in på arbetsmarknaden och bristande förankring i de offentliga trygghetssystemen.<SPAN class="ft66">137</SPAN></P>
<P class="p90 ft8">Utredningen har försökt ta reda på vilka effekter inga eller låga avgifter har på hur många det är som deltar. Det är viktigt att hålla i minnet att detta säger ingenting om vilken bakgrund de barn har som tillkommer när avgifterna är inga eller låga, utan enbart att det är fler som deltar. Det kan alltså vara barn med samma typ av familjebakgrund som ökar i antal eftersom kartläggningen har visat att fler insatser krävs för att bredda rekryteringen. Av de kom- muner som erbjuder kulturskola gratis till sina unga medborgare är bilden inte entydig. Enligt tillgängliga underlag, som dock inte är statistiskt säkerställda, uppvisar några av dessa kommuner bland de högsta andelarna barn som deltar av alla, upp mot 45 procent av kommunens barn och unga <NOBR>7–15</NOBR> år. Men det finns också exempel på kommuner med 0 kronor i avgift vars deltagande ligger under 15 procent, vilket uppskattas vara den genomsnittliga nivån på andelen barn och unga som deltar i landets kulturskolor. Än mer komplicerad blir bilden av att flera kommuner med en mycket hög avgift också har en hög andel barn som deltar och att flera</P>
<P class="p330 ft80"><SPAN class="ft75">134</SPAN><SPAN class="ft76">OECD, </SPAN>Divided we stand: Why Inequality keeps rising <SPAN class="ft58">(2011).</SPAN></P>
<P class="p38 ft58"><SPAN class="ft75">135</SPAN><SPAN class="ft76">Rädda barnen, </SPAN><SPAN class="ft80">Musik om du är rik </SPAN>(Rädda barnen, 2002).</P>
<P class="p38 ft72"><SPAN class="ft75">136</SPAN><SPAN class="ft81">Rädda barnen, </SPAN>Barnfattigdom i Sverige. Årsrapport 2015 <SPAN class="ft71">(2015).</SPAN></P>
<P class="p38 ft60"><SPAN class="ft96">137</SPAN><SPAN class="ft77">Ibid</SPAN><SPAN class="ft64">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft19">118</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369119x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p19 ft29">Kulturskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft11">kommuner med avgifter kring 600 kronor hör till de kommuner med störst andel barn och unga.<SPAN class="ft78">138</SPAN></P>
<P class="p107 ft9">För det stora flertalet familjer verkar inte avgiftsfrågan vara den avgörande faktorn för att kunna delta i kulturskolans verksamhet men för ett antal barn, som lever under knappa förhållanden, kan det vara ett allvarligt hinder.<SPAN class="ft65">139</SPAN></P>
<P class="p46 ft12">Barns familjebakgrund</P>
<P class="p47 ft31">För att delta i kommunal kulturskola krävs att verksamheten är bekant för barnet. Ofta är det genom föräldrarna som barn får kännedom om verksamheten och att få ett sådant stöd av sina för- äldrar är viktigt för att barn ska kunna delta.<SPAN class="ft66">140 </SPAN>I den enkät utredningen genomförde gentemot skolelever i årskurs 6 hade 40 procent av de barn som hade erfarenhet av kulturskolan fått reda på verksamheten av sina föräldrar.<SPAN class="ft66">141 </SPAN>Många av dessa föräldrar är hög- utbildade vilket återspeglar mönstren för kulturkonsumtion i det övriga samhället; utbildning påverkar kulturvanorna mer än social klassbakgrund och hushållets inkomster.<SPAN class="ft66">142 </SPAN>Att vara elev i kultur- skolan verkar även ha en hög korrelation med skoltrivsel och goda studieresultat. I en studie om elever i Stockholms kulturskola har samtliga elever ett medelbetyg över genomsnittet.<SPAN class="ft66">143</SPAN></P>
<P class="p304 ft25">Jämför vi nya fakta med äldre undersökningar visar det sig att bilden inte är ny. Statistik från <NOBR>1990–1991,</NOBR> alltså under musik- skolans så kallade bästa år innan den ekonomiska krisen bröt ut och arbetslösheten låg på 1,5 procent, visar att nära dubbelt så många tjänstemannabarn spelade musikinstrument jämfört med barn från arbetarhushåll. Skillnaden var som störst vad gäller pojkarnas</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr7 td60"><P class="p26 ft75">138</P></TD>
<TD class="tr7 td61"><P class="p331 ft58">Kommun- och landstingsdatabasen Kolada (2014).</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td60"><P class="p26 ft75">139</P></TD>
<TD class="tr15 td61"><P class="p331 ft98"><SPAN class="ft97">Rädda barnen, </SPAN>Barnfattigdom i Sverige. Årsrapport 2015 <SPAN class="ft97">(Rädda barnen, 2015);</SPAN></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p12 ft72"><SPAN class="ft71">E. Bjørnsen. </SPAN>Inkluderende kulturskole. Utredning av kulturskoletilbudet i storbyene. <SPAN class="ft71">Prosjekt- rapport nr.5/2012. (Agderforskning, 2012) s. 87.</SPAN></P>
<P class="p332 ft95"><SPAN class="ft99">140 </SPAN>Se t.ex. Ungdomsstyrelsen, <SPAN class="ft92">Fokus 06 En analys av ungas kultur och fritid </SPAN>(2006); S. Elofsson, U. Blomdahl, L. Lengheden och M. Åkesson, <SPAN class="ft92">Ungas livsstil i låg- och högstatus- områden. En studie i åldersgruppen </SPAN><NOBR><SPAN class="ft92">13–16</SPAN></NOBR><SPAN class="ft92"> år </SPAN>(Stockholms stad och Stockholms <SPAN class="ft100">U</SPAN>niversitet, 2014); E. Bjørnsen. <SPAN class="ft92">Inkluderende kulturskole. Utredning av kulturskoletilbudet i storbyene.</SPAN></P>
<P class="p3 ft71">Prosjektrapport nr.5/2012. (Agderforskning 2012).</P>
<P class="p38 ft71"><SPAN class="ft75">141</SPAN><SPAN class="ft70">Kulturskoleutredningens enkät till elever i åk 6 (2015).</SPAN></P>
<P class="p38 ft71"><SPAN class="ft75">142</SPAN><SPAN class="ft70">Kulturvanor Rapport 2016:1 (Myndigheten för kulturanalys, 2016).</SPAN></P>
<P class="p12 ft64"><SPAN class="ft75">143</SPAN><SPAN class="ft77">Stockholms kulturförvaltning, </SPAN>LUST OCH GLÄDJE Hur uppfattar och värderar eleverna Kulturskolans undervisning? Rapport från en undersökning av Kulturskolan i Stockholms stad<SPAN class="ft60">, (2003).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">119</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369120x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Kulturskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft9">spel.<SPAN class="ft65">144 </SPAN>Den kommunala kulturskolans frivilliga verksamhet har sannolikt aldrig inkluderat barn och unga oavsett bakgrund på ett jämlikt sätt.<SPAN class="ft65">145 </SPAN>En jämförelse kan göras med idrotten, en annan i första hand kommunal fritidsverksamhet. Den visar sig vara belastad med samma problematik som den ovan beskrivna enligt Centrum för idrottsforskning.<SPAN class="ft65">146 </SPAN>Barn med högskoleutbildade föräldrar idrottar i större utsträckning än barn till föräldrar med endast gymnasieutbildning. Likaså idrottar barn i tjänstemanna- hushåll i större omfattning än barn i företagar- eller arbetarhushåll. Barn till ensamstående föräldrar idrottar i mindre utsträckning än barn till sammanboende föräldrar.</P>
<P class="p67 ft25">Både vid de samråd som utredningen genomfört och genom den enkät som riktats till landets kulturskolechefer har det framkommit att barn från familjer med sämre socioekonomiska förutsättningar deltar i kulturskolan i mindre utsträckning än andra barn.<SPAN class="ft62">147 </SPAN>Frågan är svår att besvara, men bedömningen är att cirka 20 procent av del- tagarna har en mycket låg socioekonomisk status och flera kultur- skoleföreträdare vittnar om svårigheten att nå ut till barn från hem med sämre socioekonomiska förutsättningar.</P>
<P class="p254 ft25">Barn från hem med sämre socioekonomiska förutsättningar deltar i lägre grad i kulturskolans verksamhet men i högre grad i öppna verksamheter som fritidsgårdar och bibliotek.<SPAN class="ft62">148 </SPAN>Detta lägre deltagande verkar inte bero på ointresse, tvärtom har dessa ett högre intresse för att delta i aktiviteter som kulturskola i de bostads- områden som betecknades som lågstatus jämfört med högstatus.</P>
<P class="p69 ft9">Att på ett bättre sätt spegla vilka som lever i det svenska sam- hället i dag är en av de största utmaningarna för kulturskolan. Många kulturskolor har av detta skäl fått i uppdrag av sin politiska ledning att bredda verksamheten mot barn och unga som inte per automatik redan känner till den.</P>
<P class="p333 ft71"><SPAN class="ft75">144</SPAN><SPAN class="ft81">Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF), </SPAN><SPAN class="ft72">Barns och ungdomars fritidsvanor. År </SPAN><NOBR><SPAN class="ft72">1990–91</SPAN></NOBR><SPAN class="ft72"> </SPAN>(SCB, hämtad <NOBR>2016-09-12).</NOBR></P>
<P class="p220 ft58"><SPAN class="ft75">145</SPAN><SPAN class="ft76">SOU 1995:85 s. 168.</SPAN></P>
<P class="p221 ft72"><SPAN class="ft75">146</SPAN><SPAN class="ft82">Idrottens pris, Om idrottens kostnader och medlemskapets betydelse. </SPAN><SPAN class="ft71">2015:2 (Centrum för idrottsforskning, 2015).</SPAN></P>
<P class="p222 ft58"><SPAN class="ft75">147</SPAN><SPAN class="ft76">Kulturskoleutredningens enkät till landets kulturskolechefer (2015).</SPAN></P>
<P class="p334 ft60"><SPAN class="ft75">148</SPAN><SPAN class="ft77">S. Elofsson, U. Blomdahl, L. Lengheden och M. Åkesson, </SPAN><SPAN class="ft64">Ungas livsstil i låg- och hög- statusområden. En studie i åldersgruppen </SPAN><NOBR><SPAN class="ft64">13–16</SPAN></NOBR><SPAN class="ft64"> år </SPAN>(Stockholms stad och Stockholms universitet, 2014).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">120</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369121x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p19 ft29">Kulturskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p168 ft26">Barn med utrikes födda föräldrar</P>
<P class="p76 ft8">Gruppen barn och unga med utrikes bakgrund har troligtvis större skillnader sinsemellan än de har likheter. Vi väljer ändå att lyfta fram denna grupp för att belysa de skillnader som verkar finnas när det gäller deltagandet i kulturskolan. Om vi inte pratar om barns härkomst som en faktor för rekrytering riskerar vi att osynliggöra en stor målgrupp. En studie av kulturskolan i Malmö undersökte varför barn med utländsk bakgrund deltog i verksamheten i så låg utsträckning. I samhället i övrigt var andelen barn med utländsk bakgrund 40 procent men bara 10 procent av musikskolans del- tagare.<SPAN class="ft55">149 </SPAN>Den parameter som visade sig ha störst förklaringsvärde var andelen barn med utländsk bakgrund i en stadsdel. Ju större andel barn med utländsk bakgrund, desto lägre representation i stadens musikskola. Flera kommuner har sedan dess observerat samma mönster och påbörjat särskilda satsningar i stadsdelar med likartade boendestrukturer. En sådan satsning är kör- och orkester- skolan El Sistema. Den arbetar med en uppsökande metod och genom att inkludera barnens familjer.</P>
<P class="p48 ft25">Gottsunda Dans & Teater är ett annat exempel på en kommunal kulturverksamhet som förlagt sin verksamhet rent geografiskt till ett bostadsområde som präglas av stor segregation. Verksamheten är avgiftsfri och många timmar läggs på uppsökande arbete vilket är en förutsättning för att få barnen och ungdomarna att delta. Även här involveras föräldrar för att skapa en kontaktyta mellan familjen och teatern vilket ger en trygghet för de barn som deltar.</P>
<P class="p74 ft9">Faktorer som påverkar om barn till föräldrar med utländsk bakgrund deltar i den kommunala kulturskolan eller ej är bland annat den musikaliska traditionen och musikens status i för- äldrarnas hemländer, förväntningar på kulturskolans kvalitet som inte infrias, möjligheten att hämta och lämna barnen i relation till långa arbetsdagar och avgifter. Även barnets kön kan spela in, eftersom flickor verkar ha mindre fritt spelrum vid valet av fritids- aktiviteter.<SPAN class="ft65">150 </SPAN>Flickor är underrepresenterade vad gäller fritids- aktiviteter jämfört med pojkar. Detta blir särskilt besvärande mot</P>
<P class="p61 ft71"><SPAN class="ft75">149</SPAN><SPAN class="ft81">Y. Hofvander Trulsson, </SPAN><SPAN class="ft72">Kulturskolan i integrationens kraftfält </SPAN>(Musikhögskolan i Malmö, 2004).</P>
<P class="p335 ft102"><SPAN class="ft75">150</SPAN><SPAN class="ft101">Y. Hofvander Trulsson, </SPAN>Musikaliskt lärande som social rekonstruktion. Musikens och ursprungets betydelse för föräldrar med utländsk bakgrund <SPAN class="ft87">(Lunds Universitet, 2010).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">121</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369122x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Kulturskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft11">bakgrund av att flickor med utländsk bakgrund skulle vilja delta i kulturskolan i högre utsträckning än vad de gör.<SPAN class="ft78">151</SPAN></P>
<P class="p295 ft9">En studie som undersökt deltagandet i Borås musikskola fann en mycket märkbar skillnad mellan skolorna i ett villaområde och i ett bostadsområde med stor invandrartäthet. Dessa invandrar- föräldrar hade en avsevärt mindre benägenhet att placera sina barn i kommunal musikskola än andra föräldrar. Detta förhållande menar författaren kan bero på att</P>
<P class="p336 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">• föräldrarna säger sig inte ha råd (300 kronor/termin)</SPAN></P>
<P class="p336 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">• de känner inte till möjligheterna</SPAN></P>
<P class="p337 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">• barnen har små möjligheter att öva hemma.</SPAN></P>
<P class="p308 ft9">Författaren gör även ett tillägg om att även de svenska föräldrarna i höghusområden tenderar att ha liten benägenhet att placera sina barn i musikskolan.<SPAN class="ft65">152</SPAN></P>
<P class="p78 ft12">Funktionsnedsättning</P>
<P class="p200 ft8">De nationella målen för funktionshinderspolitiken slår bland annat fast: ”att jämlikhet och delaktighet ska genomsyra en kommunal verksamhet, att samhället utformas så att människor med funk- tionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning.”<SPAN class="ft55">153 </SPAN>Sedan den 1 januari 2016 är brist- ande tillgänglighet en diskrimineringsgrund i diskrimineringslagen.</P>
<P class="p68 ft9">Barn och unga med någon form av funktionshinder är överlag mindre aktiva på sin fritid än andra barn. För att kunna delta i fritidsaktiviteter är de i än större utsträckning än andra barn beroende av sina föräldrars engagemang och ork.<SPAN class="ft65">154</SPAN></P>
<P class="p338 ft71"><SPAN class="ft75">151</SPAN><SPAN class="ft81">S. Elofsson, U. Blomdahl, L. Lengheden och M. Åkesson, </SPAN><SPAN class="ft72">Ungas livsstil i låg- och hög- statusområden. En studie i åldersgruppen </SPAN><NOBR><SPAN class="ft72">13–16</SPAN></NOBR><SPAN class="ft72"> år </SPAN>(Stockholms stad och Stockholms universitet 2014).</P>
<P class="p339 ft72"><SPAN class="ft75">152</SPAN><SPAN class="ft81">T. Persson, </SPAN>Den kommunala musikskolans framväxt och turbulenta <NOBR>90-tal</NOBR> <SPAN class="ft71">(Göteborgs universitet, 2001) s. 229.</SPAN></P>
<P class="p220 ft58"><SPAN class="ft75">153</SPAN><SPAN class="ft76">Regeringens webbplats, hämtad </SPAN><NOBR>2016-08-26.</NOBR></P>
<P class="p340 ft60"><SPAN class="ft75">154</SPAN><SPAN class="ft77">Se t.ex. Handisam Serie A 2014:4, </SPAN><SPAN class="ft64">Barn äger </SPAN>(Handisam, 2014); Myndigheten för del- aktighet<SPAN class="ft64">, Hur är läget 2014 – Uppföljning av funktionshinderspolitiken </SPAN>(MFD, 2014).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">122</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369123x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p19 ft29">Kulturskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p319 ft8">I den enkät som utredningen genomfört med kulturskolechefer uppger ungefär hälften att de erbjuder verksamhet för barn och unga med behov av särskilt stöd. I enkäten preciseras inte vilken typ av funktionshinder som avses. I en forskningsrapport från 2016 framkommer däremot att 80 procent av kulturskolorna erbjuder verksamhet för dessa barn och unga i viss utsträckning och i 20 pro- cent av kulturskolorna erbjuds ingen verksamhet. <SPAN class="ft55">155 </SPAN>Sex kultur- skolor erbjuder varken särskild undervisning eller tillåter att barn med särskilda behov deltar i den ordinarie verksamheten. Att resultaten från de två studierna skiljer så kraftigt åt kan delvis bero på ett stort bortfall i den senare studien men också på att frågan om vad ett funktionshinder är, är komplex och inte helt enkel att besvara.<SPAN class="ft55">156 </SPAN>En viktig slutsats från studien är att området har en utvecklingspotential; genom att erkänna verksamhetens brister kan ett första steg tas mot en mer jämlik undervisning. Därnäst bör kompetensutveckling och mer forskning följa, menar forskaren.</P>
<P class="p63 ft8">Förutsättningarna för att bedriva kulturskoleverksamhet för barn och unga i behov av särskilt stöd är olika för olika kommuner. Med ett större elevunderlag har stora kommuner bättre möjligheter att fördela nödvändiga resurser medan det kan vara svårt för en kommun med ett litet befolkningsunderlag att aktivt utveckla undervisningens former. Två specialiserade kulturskoleverksam- heter för barn och unga med fysiska eller intellektuella funktions- nedsättningar är Kullagret i Örebro och Kulturskolans resurscenter i Stockholm. Där har en gedigen kunskap byggts upp om hur kulturskolan kan utveckla sin verksamhet med hjälp av anpassade arbetssätt utifrån barnet behov. Personliga assistenter får delta i undervisningen och gruppverksamheten stöds av flera pedagoger.</P>
<P class="p48 ft9">Föreningen Kulturskolerådet har arbetat för att förbättra inkluderingen av dessa barn och unga genom en rad projekt. I Pascal, ett projekt som syftade till att undanröja hinder för barns och ungas deltagande i kulturskolan, deltog 200 kulturskole- pedagoger. Efter projektet publicerades boken <SPAN class="ft10">Funktionsnedsätt- ning, funktionsuppsättning – boken om hur vi får en kulturskola för alla </SPAN>med konkreta rekommendationer för en förbättrad inklud-</P>
<P class="p341 ft92"><SPAN class="ft75">155</SPAN><SPAN class="ft94">A. Di Lorenzo Tillborg, </SPAN>Forskningsrapport om kulturskolors verksamhet för barn och unga med funktionsnedsättningar. <SPAN class="ft95">Opublicerat manus (Malmö: Malmö Musikhögskola, 2016).</SPAN></P>
<P class="p181 ft60"><SPAN class="ft75">156</SPAN><SPAN class="ft59">ibid.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">123</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369124x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Kulturskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft9">ering.<SPAN class="ft65">157 </SPAN>Projektet lever också vidare i föreningen Pascal som arbetar för att skapa bättre villkor för personer med funktions- nedsättningar att kunna delta i kulturlivet, bland annat i kultur- skolan.</P>
<P class="p261 ft8">Det finns också andra föreningar och projektorganisationer som arbetar för att förbättra villkoren inom kulturområdet och kultur- skolan för denna målgrupp. Föreningen Passalen verkar för att barn och unga med funktionsnedsättningar ska kunna leva ett menings- fullt och aktivt liv och har bland annat tagit fram en handbok med råd om hur kulturskolan kan öka sin inkludering. Share Music Sweden är en förening som uppbär stöd från ett flertal regioner i södra Sverige och arbetar för en mer jämlik scen. Föreningen arbetar bland annat med att utveckla musikteknologi som gör det möjligt att skapa musik oavsett funktionsvariation. Share Music Sweden driver bland annat ett projekt i kulturskolorna i Göteborg för att öka kunskapen om och erfarenheten av att jobba med barn och unga i behov av särskilt stöd.</P>
<P class="p78 ft12">Avstånd</P>
<P class="p66 ft9">Barn och unga som växer upp i kommuner som präglas av långa avstånd har sämre förutsättningar att delta i kulturskola än barn som växer upp i tätorter eller tätortsnära kommuner. Utredningens kartläggning visar att stora avstånd till närmaste tätort kan innebära att barn och föräldrar inte har kännedom om den kommunala kulturskoleverksamheten, men också att de långa resorna gör det svårare att delta i dess verksamhet.</P>
<P class="p67 ft25">Under samråden har undervisning på skoltid framhållits som en nödvändighet för de barn och unga som behöver skolskjuts till och från skolan. Eftersom skolskjuts inte omfattar fritidsaktiviteter förutsätter undervisning som är förlagd utanför skoltid att föräldrar eller andra vuxna kan hämta och lämna barnet, vilket kan utgöra ett hinder för deltagande. Det saknas statistik som visar hur många barn och unga i landet som har skolskjuts, den senaste under- sökningen som gjordes genomfördes läsåret 2004/2005 uppskat-</P>
<P class="p342 ft64"><SPAN class="ft63">157 </SPAN><SPAN class="ft60">S. Gårdare och H. Sandh</SPAN>, Funktionsnedsättning, funktionsuppsättning – boken om hur vi får en kulturskola för alla <SPAN class="ft60">(Davidsons, 2011).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">124</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369125x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p19 ft29">Kulturskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p193 ft8">tade antalet till 450 000 elever i grund- och gymnasieskolan. Det finns anledning att anta att antalet är lägre i dag på grund av lägre elevantal och en större andel friskolor, vilka kommunerna inte har samma skyldigheter mot att erbjuda skolskjuts, men fortfarande berörs ett stort antal barn och unga. De enskilda kommunernas kostnader för skolskjuts varierar stort beroende på kommunens storlek och befolkningsstruktur men deras sammanlagda utgifter för skolskjuts uppgick 2014 till knappt tre miljarder kronor.<SPAN class="ft55">158 </SPAN>I många kommuner och landsting pågår översyner av hur särskilda persontransporter kan effektiviseras, till exempel genom att befint- lig linjetrafik används. En förstudie från myndigheten Trafikanalys visar på en trend att linjetrafik används allt mer.<SPAN class="ft55">159</SPAN></P>
<P class="p46 ft12">Kön</P>
<P class="p47 ft9">Beräknat utifrån antal elevplatser i ämneskurs deltar i genomsnitt 65 procent flickor och 35 procent pojkar i den kommunala kulturskolan. Mest jämställd är media/film med 45 procent flickor och 55 procent pojkar och minst jämställd är dansen med 89 pro- cent flickor och 11 procent pojkar.<SPAN class="ft65">160 </SPAN>Fler pojkar än flickor deltar i verksamhet som rör digitalt skapande. En annan populär fritids- verksamhet, idrotten, har en jämnare könsfördelning. Av de barn och ungdomar som är medlemmar i Riksidrottsförbundet är 48 procent flickor och 52 procent pojkar även om fördelningen även där skiljer sig åt beroende på aktivitet.<SPAN class="ft65">161</SPAN></P>
<P class="p48 ft8">Att flickor och pojkar söker sig till olika typer av ämnen inom kulturskolan är tydligt, flickor tenderar också att i en högre utsträckning än pojkar välja organiserade aktiviteter.<SPAN class="ft55">162 </SPAN>Pojkar är mer aktiva på arenor som fritidsgården medan flickor deltar i kulturskolan i större utsträckning.<SPAN class="ft55">163 </SPAN>Orsakerna är många till varför en person gör vissa val, men de förväntningar som finns på hur flickor respektive pojkar bör agera kan begränsa handlings-</P>
<P class="p29 ft80"><SPAN class="ft75">158</SPAN><SPAN class="ft57">Skolverket, </SPAN>Kostnader för grundskolan 2014 <SPAN class="ft58">(2014).</SPAN></P>
<P class="p38 ft80"><SPAN class="ft75">159</SPAN><SPAN class="ft57">Trafikanalys, </SPAN>Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter <SPAN class="ft58">2014:7 (2014).</SPAN></P>
<P class="p38 ft71"><SPAN class="ft75">160</SPAN><SPAN class="ft70">Kulturskolerådet, </SPAN><SPAN class="ft72">Kulturskolan i siffror </SPAN>(2016).</P>
<P class="p38 ft71"><SPAN class="ft75">161</SPAN><SPAN class="ft70">Riksidrottsförbundet, </SPAN><SPAN class="ft72">Idrotten i siffror 2015 </SPAN>(2015)<SPAN class="ft72">.</SPAN></P>
<P class="p38 ft71"><SPAN class="ft75">162</SPAN><SPAN class="ft70">C. Nyberg, </SPAN><SPAN class="ft72">Kultur och fritid för vem? </SPAN>(Kommentus förlag, 1998).</P>
<P class="p12 ft60"><SPAN class="ft75">163</SPAN><SPAN class="ft77">S. Elofsson, U. Blomdahl, L. Lengheden och M. Åkesson, </SPAN><SPAN class="ft64">Ungas livsstil i låg- och hög- statusområden. En studie i åldersgruppen </SPAN><NOBR><SPAN class="ft64">13–16</SPAN></NOBR><SPAN class="ft64"> år </SPAN>(Stockholms stad och Stockholms universitet 2014).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">125</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369126x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Kulturskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft11">utrymmet när det gäller val av fritidsaktiviteter. Även pedagogernas kön kan ha betydelse för ungas val av aktiviteter.</P>
<P class="p164 ft12">Verksamhetens innehåll och former</P>
<P class="p172 ft8">Mot bakgrund av den snedrekrytering som präglar många av de kommunala kulturskolorna ville utredningen höra med barnen själva om varför de slutade i verksamheten respektive varför de inte har velat börja.<SPAN class="ft55">164 </SPAN>Mer än hälften av dem som aldrig har deltagit svarar att de inte har någon lust, en tiondel hade ingen kompis som var med och ett mindre antal svarar att de hellre lär sig på nätet. Ett bristande intresse för verksamheten tyder på att verksamhetens innehåll är ett hinder men det går inte av undersökningen att avgöra hur mycket dessa barn egentligen är bekanta med kultur- skolans innehåll och i hur stor utsträckning svaret hänger ihop andra bakgrundsfaktorer som familjebakgrund.</P>
<P class="p69 ft9">Av de tillfrågade är det 15 procent som uttryckligen svarar att det inte fanns någon aktivitet som var av intresse i kulturskolan. Bland de ämnen som efterfrågas nämns bland annat film, teater, foto, teckning, zumba, ensemblespel, målning, housemusik, skrivarkurser, balett, breakdance, slöjd, musikal, media, bild, <NOBR>DJ-kurser,</NOBR> graffitti, musiklabb, musikteknologi, digitalt skapande, datorprogrammering och dataspel. Många av dessa uttryck är relativt nya vilket tyder på att barnen är snabbare på att anamma nya konst- och uttrycks- former än vad kulturskolan vanligen är. Även längre lektioner efterfrågas.</P>
<P class="p254 ft25">Av de sjätteklassare som någon gång deltagit i kulturskolan hade drygt hälften valt att sluta. Orsakerna till detta var för att det i första hand var tråkigt och de vill göra något annat på fritiden. En femtedel menade att de inte hade tid. Andra barn var missnöjda med undervisningen och tyckte inte om sin lärare eller menade att man inte lärde sig något och ett antal var missnöjda med att de inte själv fick vara med och bestämma innehållet på lektionerna. Barnen hade också möjlighet att i öppna svar beskriva varför de hade slutat. Några av dessa anledningar var att eleven bytte skola, att tiderna inte passade, att läraren slutade eller kom för sent, att gruppen var</P>
<P class="p296 ft60"><SPAN class="ft63">164 </SPAN>Kulturskoleutredningens enkät till elever i åk 6 (2015).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">126</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369127x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p19 ft29">Kulturskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft11">för stökig eller att undervisningen var anpassad för yngre barn eller inte varierades.<SPAN class="ft78">165</SPAN></P>
<P class="p72 ft26">Tonåringar slutar</P>
<P class="p198 ft9">Under samråden med kulturskolechefer och pedagoger har problematiken med att behålla barn som kommit upp i hög- stadieåldern lyfts fram. Mönstret från fritidsforskning i allmänhet ger avtryck även i denna verksamhet. När barn kommer upp i tonåren slutar många i kulturskolan. Några tänkbara orsaker kan vara att högstadieelever byter skola eller att skolan tar allt mer tid, att ungdomarna utvecklar nya intressen eller att utbudet inte längre motsvarar förväntningarna.</P>
<P class="p197 ft36"><SPAN class="ft36">3.7</SPAN><SPAN class="ft37">Musik- och kulturskolor i och utanför Norden</SPAN></P>
<P class="p343 ft12"><SPAN class="ft12">3.7.1</SPAN><SPAN class="ft79">De nordiska länderna</SPAN></P>
<P class="p177 ft9">Alla de nordiska länderna och de självstyrande områdena Åland och Färöarna har någon form av musik- eller kulturskolor. Deras historik och uppbyggnad skiftar men två gemensamma drag är att det i stor utsträckning är offentliga medel som finansierar verk- samheten och att de är öppna för alla. Nedan ges en kortare beskrivning av verksamheternas konstruktion i Danmark, Finland, Island och Norge.</P>
<P class="p46 ft12">Danmark</P>
<P class="p76 ft8">Danmark fick en musikskolelag 1976 och kallas sedan 1991 ”musik- skolelagen” genom ett tillägg i Musiklagen. Musiklagen reglerar Statens Kunstfonds uppdrag att främja dansk musik och musik- livet. I musikskolelagen anges att musikskolan syftar till att utveckla elevernas musikaliska förmågor och att i övrigt främja den lokala musikmiljön. Lagen föreskriver att en kommun är skyldig att driva en musikskola men den kan också, beroende på antal</P>
<P class="p344 ft60"><SPAN class="ft63">165 </SPAN>Kulturskoleutredningens enkät till elever i åk 6 (2015).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">127</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Kulturskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p50 ft9">invånare, ingå avtal med grannkommuner om ett kursutbud eller driva en musikskola tillsammans med en annan kommun. Kom- munen kan välja att själv driva skolan eller uppdra åt någon att driva den. I lagen anges att musikskolorna ska samarbeta med grundskolan och motsvarande skrivning återfinns i skollagen. Musikskolorna ska årligen rapportera räkenskaper och statistik till Kulturstyrelsen.</P>
<P class="p82 ft8">Kommunerna har ansvar för att lokala läroplaner utformas och ett tillsynsansvar för musikskolan. I detta ingår att se till att lärare och ledningen har nödvändiga musikaliska och pedagogiska kvali- fikationer. Musikskolans ledning ansvarar för att etablera och vid- makthålla ett samarbete med grundskolor och hemmen. En musik- skolekonsulent med placering i Kulturstyrelsen är tillsatt för att bistå Statens Kunstfond i implementeringen av lagen.</P>
<P class="p82 ft8">De danska kommunerna har möjlighet att ansöka om ersättning från staten för lärarlöner. Syftet med ersättningen är att hålla nere avgiftsnivåerna. Under 2012 utbetalades 90 miljoner DKR mot- svarande cirka 13 procent av kommunernas totala kostnader för verksamheten. Även Statens Kunstfond kan bidra ekonomiskt bland annat för att utveckla verksamheten eller ge stöd till utlån eller köp av instrument och fortbildning av musikskolelärare.</P>
<P class="p111 ft9">Under 2016 fanns 98 musikskolor varav åtta drevs på entre- prenad. Eget hus för verksamheten har 65 procent av kommunerna. Sammanlagt fanns 102 000 elevplatser, varav en tredjedel för för- skolebarn. Knappt 18 000 barn och unga stod i kö samma år. Musikkonsulenten redogör i en rapport från 2012 hur intresset för träblåsinstrument, i likhet med utvecklingen i Sverige, minskar och att de danska orkestrarna saknar danska sökande till dessa instrument.</P>
<P class="p46 ft26">Statliga fördjupningskurser erbjuds</P>
<P class="p52 ft25">Under <NOBR>2015–2018</NOBR> avsätter det danska kulturministeriet 5,8 miljoner DKR årligen till talangutveckling. Dessutom erbjuder åtta danska kommuner statliga musikaliska grundkurser (MGK) för unga mellan 14 och 25 år med inträdesprov. Syftet är att utbilda musik- utövare som kan stimulera det lokala musiklivet men också ge en förberedande utbildning för fortsatta musikstudier. De kan vara</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft19">128</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p19 ft29">Kulturskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft9">knutna till musikskola och ges som en <NOBR>3-årig</NOBR> fortsättningskurs och fyra år om kopplad till ett gymnasium. Grundkurserna följer statligt godkända undervisningsplaner och finansieras av Statens Kunstfond och erbjuds gratis.</P>
<P class="p51 ft12">Finland</P>
<P class="p119 ft9">I Finland anordnas undervisningen i ämnesspecifika skolor och kulturskolor av svensk modell förekommer i regel inte. Verksam- heten är frivillig för kommunerna i Finland att bedriva och erbjuds i 270 av 317 kommuner. Utbildningsformen kallas grundläggande konstundervisning där 130 000 barn och unga (12 procent alla barn och unga <NOBR>2–19</NOBR> år) deltar, varav knappt hälften inom musikområdet. Var fjärde elev är pojke.</P>
<P class="p63 ft9">Skolorna regleras av lagen om grundläggande konstundervisning som är en målstyrd skolform som omfattar dans, teater, cirkus, ordkonst, audiovisuell konst, arkitektur och slöjd. För varje konst- område finns nationella styrdokument som i sin tur sätter ramen för läroplaner som tas fram lokalt. Även verksamhet för yngre barn som musik- och bildkonstlekskola är vanligt liksom att erbjuda kursverksamhet på sommaren. Syftet är att ge eleven förmåga att uttrycka sig och förutsättningar att söka sig vidare till en högre utbildning inom konstområdet ifråga.</P>
<P class="p48 ft25">Lagen anger vad som krävs för att anordna konstundervisning. Rektorer och lärare måste ha högre utbildning för att vara behöriga. Undervisningsministeriet fattar beslut om omfattningen av den undervisning som finansieras av staten genom att bevilja under- visningstillstånd till antingen kommunen eller en privat aktör, men lagen ger även kommunerna rätt att ordna undervisning även utan statligt tillstånd. I så fall är kommunen själv skyldig att stå för finansieringen. En kommun kan välja att ge åt en tredje part i upp- drag att arrangera utbildningen, och knappt hälften av huvud- männen för skolorna är privata, oftast föreningar eller stiftelser.</P>
<P class="p63 ft35">De kommuner som anordnar konstundervisning får ett stats- bidrag beräknat på kommunens invånarantal. Staten står för drygt 50 procent av finansieringen, kommunerna för knappt 30 procent och elevavgifter för den resterande delen. Myndigheten förutsätter en så kallad skälig avgiftsnivå liksom att 45 minuter är rekom-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">129</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Kulturskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9">menderad undervisningstid (enskild undervisning i musik; i de övriga konstämnena ordnas undervisningen oftast i grupper). Avgifterna för grundnivån spänner mellan cirka 70 euro och 400 euro per termin.</P>
<P class="p69 ft9">För att antas till en utbildning krävs oftast att barnet gör ett inträdesprov och under utbildningens gång avlägger eleven löpande nivåprov utifrån uppställda mål för att godkännas inför nästa nivå. Undervisningen ges först på en grundläggande nivå efter skoltid och på lördagar där såväl praktiska som teoretiska studier ingår upp till cirka 15 års ålder. Därefter kan eleven fortsätta studera på en fördjupad nivå upp till att eleven fyller <NOBR>19–20</NOBR> år. Efter avklarad utbildning får eleven ett betyg.</P>
<P class="p78 ft12">Island</P>
<P class="p79 ft9">Island har sedan 1963 en lagstadgad musikskola som erbjuds på fritiden efter skoltid enligt en statlig läroplan. Verksamheten syftar till att bidra till personlig utveckling, ökad färdighet och stärka musikens roll i samhället. Under 1975 ändrades lagen som innebar en delad finansiering av lärarlönerna mellan staten och kommun- erna med 50 procent vardera. Under 1989 gjordes ännu en ändring som innebar att kommunerna bär det fulla ekonomiska ansvar för verksamheten. Utöver dessa offentligfinansierade musikskolor finns en bredd av mindre dels privat drivna kulturskolor med höga avgifter och dels kulturskolor utan avgift som drivs av frivilliga krafter i det civila samhället.</P>
<P class="p68 ft9">Läroplanen stadgar tre studienivåer och för att en elev ska kunna börja nästa steg krävs godkända examensprov. Läroplanen anger tydliga råd om vilka förutsättningarna ska vara vad gäller lokaler och utrustning bland annat i form av aulor med god akustik och belysning men även bibliotek och ljusstudio.</P>
<P class="p284 ft9">Utbildningsministeriet ansvarar för att följa upp och utvärdera verksamheten. Särskilda krav på lärarutbildning saknas. Island har en stor brist på musikskolelärare vilket gör att många utländska musiker, utan pedagogisk bakgrund, undervisar i isländska musik- skolor. Under 2014 deltog 25 procent av eleverna i grundskolan i musikskoleverksamhet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">130</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p19 ft29">Kulturskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p168 ft12">Norge</P>
<P class="p177 ft9">I Norge hör kulturskolorna till det utbildningspolitiska området och regleras av skollagen. Lagen anger att varje kommun enskilt eller i samarbete med annan kommun ha ett musik- och kultur- skoleutbud till barn och unga. Detta utbud ska vara organiserat i anslutning till skolan och kulturlivet. Det finns kulturskolor i Norges alla 428 kommuner. Allt fler av kommunerna har gått samman och etablerat gemensamma kulturskolor. Antalet elev- platser är 122 300 varav 67 procent är inom musikområdet.</P>
<P class="p63 ft8">Kulturskolorna finansieras med kommunala medel samt avgifter. Avgiftsandelen uppgår till nära 25 procent. Från och med 2016 omfattas lärare i kulturskolan av samma statliga stöd till fort- bildning som den obligatoriska skolans lärare i estetiska ämnen.</P>
<P class="p115 ft9">Det statliga Nasjonalt senter for kunst og kultur i opplæringa har i uppdrag att bidra till högre kvalitet vad gäller undervisning i estetiska ämnen i förskolan och grundskolan. I detta ingår att stötta kommunerna i sitt arbete med kulturskolor. Även Norsk kulturskoleråd spelar en stor roll. Rådet fick 2016 19 miljoner NOK i statligt bidrag.</P>
<P class="p63 ft8">Verksamheten saknar som i Sverige såväl formella styr- dokument, som läroplan, och gemensamma mål. Norsk kultur- skoleråd har därför i samarbete med kulturlivet och kulturskolorna tagit fram en tredje så kallad ramplan som en handfast vägledning i det kommunala arbetet. Syftet är att bidra till en mer likvärdig kulturskola med höjd kvalitetsnivå. I ramplanen beskrivs mål och uppgifter för kulturskolan, hur arbetet inom olika konstområden kan se ut, hur kulturskolan kan organiseras, utvärderas och ledas. Även läroplaner för de olika kurserna är under arbete.</P>
<P class="p63 ft25">En expertgrupp ledd av Kunnskapsdepartementet har genomlyst kulturskoleverksamheten och önskar sig större mångfald i utbudet och en ökad inkludering av barn oavsett bakgrund. De anser även att kulturskolorna i högre utsträckning ska ingå i kommunernas sedvanliga planerings- och kvalitetsprocesser. Det kommunala ägar- skapet bör kvarstå men expertgruppen anser att mer statliga medel till utveckling behövs vilket föreslås fördelas genom ett ombildat nationellt centrum för kultur- och utbildningsfrågor.</P>
<P class="p115 ft9">Under 2015 bildades ett norskt nätverk för kulturskolerelaterad forskning (NNKF).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">131</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Kulturskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft12"><SPAN class="ft12">3.7.2</SPAN><SPAN class="ft79">Musik- och kulturskolor utanför Norden</SPAN></P>
<P class="p172 ft8">Den europeiska paraplyorganisationen för musik- och kultur- skolor, European Music School Union har 27 medlemsländer inklusive de nordiska länderna och för en omfattande statistik över förhållandena inom de europeiska musik- och kulturskolorna. Detta avsnitt bygger huvudsakligen på den senaste stora enkät- undersökningen som genomfördes 2010. Länderna som omfattas är: Österrike, Belgien, Kroatien, Tjeckien, Danmark, England samt Wales och Nordirland, Estland, Färöarna, Finland, Frankrike, Tyskland, Ungern, Island, Irland, Italien, Lettland. Lichtenstein, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Polen, Serbien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige samt Schweiz.</P>
<P class="p284 ft9">Ett par övergripande tendenser har identifierats av EMU. I första hand har musik- och kulturskolornas inriktning traditionellt varit på en verksamhet för barn och unga men ett svagare intresse från denna ålderskategori har i bland annat Tyskland lett till ett ökat fokus på vuxenundervisning. I Spanien har det alltid funnits vuxenundervisning inom ramen för musik- och kulturskolan och även här kan noteras en ökning. Argumenten för att rikta sig även till vuxna bygger på de tankar om livslångt lärande som har etablerats de senaste decennierna.</P>
<P class="p68 ft9">Det finns också en ökad tendens att inbegripa även andra konst- uttryck och aktiviteter än musik i verksamheten vid de europeiska kulturskolorna och även att erbjuda aktiviteter för personer med särskilda behov. I detta avseende ligger de nordeuropeiska länderna i framkant.</P>
<P class="p69 ft9">Det procentuella deltagarantalet i förhållande till populationen i de olika länderna ligger hos de flesta länder under 10 procent. Företrädesvis är det länder med liten befolkning som har det största deltagarantalet i förhållande till folkmängd.</P>
<P class="p69 ft9">Elva länder har inträdesprov och det är framför allt i de öst- europeiska musik- och kulturskolor sådana förekommer. Prov inom ramen för undervisningen är också relativt vanliga liksom att utfärda någon form av intyg eller diplom när eleverna lämnar skolan.</P>
<P class="p254 ft9">I sjutton av de länder som ingår i EMU är musik- och kultur- skolan lagstiftad medan åtta länder saknar dylik. Lagstiftningens karaktär varierar emellertid. Det finns länder där lagen inskränker</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">132</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p19 ft29">Kulturskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft9">sig till ett åläggande att alla kommuner ska bedriva musik- och kulturskoleverksamhet men också länder där musik- och kultur- skolan är en integrerad del av det statliga utbildningssystemet. En majoritet av länderna har också nationella läroplaner, lokala kurs- planer och kvalitetssäkringssystem.</P>
<P class="p63 ft8">I några länder har populärmusikinstrument lika stor representa- tion som klassiska musikinstrument men överlag dominerar de klassiska instrumenten och europeiska musikskolor framställs av EMU som bärare av Europas musikkulturella arv, eftersom de anses föra detta vidare till kommande generationer.</P>
<P class="p10 ft9">Avgifter förekommer i alla länder och de varierar stort, från symboliska summor, till avgifter som är så stora att det kan bli problematiskt för barn som kommer från socioekonomiskt svaga familjer att delta i verksamheten.</P>
<P class="p74 ft9">Generellt representerar de europeiska musik- och kulturskol- orna en stor del av arbetsmarknaden inom musiksektorn men anställningsförhållandena är i en del länder osäkra, liksom att det finns arbetsgivare som inte anses ta socialt ansvar för sina lärare. I vissa länder bekostas huvudsakligen musik- och kulturskolorna genom offentliga medel, men det finns även länder där så mycket som hälften av kostnaden betalas av eleverna. I de flesta länder är musik- och kulturskolorna i olika hög utsträckning både kom- munalt och statligt finansierade. I vissa länder överväger den stat- liga finansieringen och i andra den kommunala. Det finns dock ett fåtal länder som antingen har enbart statlig eller kommunal finansi- ering eller inte har någon finansiering från den offentliga sektorn överhuvudtaget.</P>
<P class="p72 ft26">Verksamheter utanför Europa</P>
<P class="p76 ft8">Utomeuropeiska organisationer inom det konstnärliga området som riktar sig till barn och unga har ofta inte den stöttning i form av kommunal och statlig finansiering som finns i Europa. I stället är man hänvisad till att driva verksamheten via privata sponsorer och ibland höga deltagaravgifter. Det finns olika inriktningar på verksamheten, från utbildningar med ett tydligt fokus på att vara en första länk i en utbildningskedja, där en målsättning är att fånga upp barn med förutsättningar för vidare konstnärliga studier, till</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">133</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Kulturskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p345 ft11">verksamheter som mera har en folkbildningskaraktär eller en terapeutisk funktion.</P>
<P class="p346 ft9">Universiteten tjänar ofta som paraplyorganisationer både för skolor som har en tydlig utbildningsinriktning och skolor där huvudsyftet är att bereda möjlighet för barn och unga att ta del av konstnärlig verksamhet i ett bildningssyfte. Universiteten brukar stötta verksamheten ekonomiskt. Det finns dock också skolor som är fristående.</P>
<P class="p265 ft8">Community Music- and Arts centers/schools är organisationer som har en del likheter med de svenska musik- och kulturskolorna och även med många europeiska kulturskolor. Den bärande tanken bakom dessa är att möjligheten att delta i konstnärliga och kulturella aktiviteter bör vara tillgängliga för alla, oavsett socioeko- nomiska förutsättningar. Sociala och personlighetsutvecklande aspekter ligger i framkant när det gäller målsättningen med verk- samheten. Sådana skolor är mest förekommande i Afrika och Nordamerika, men det finns även framgångsrika exempel från Latinamerika, exempelvis El Sistema i Venezuela, ett koncept som i olika former har spritt sig även till andra länder. Community Music- and Arts centers/schools har växt upp speciellt i socialt utsatta områden och i sådana finns det också en större bered- villighet från stat och kommun att stötta verksamheten. Bara i Sydafrika finns 160 kommunalt eller statligt initierade och drivna Community art centers. De konstnärliga uttrycksformerna inom dessa skolor är många och rör sig inom ett brett spektra från lokalt präglade konstuttryck till konstnärliga uttrycksformer som har en global förankring. Både nya och äldre konstuttryck är repre- senterade och ofta specialiserar sig skolorna på ett eller ett fåtal konstuttryck. Detta är speciellt påtagligt i Afrika.</P>
<P class="p347 ft9">I Asien och Australien är inte Community Music- and Arts centers/schools så vanligt förekommande. De skolor i Asien för barn och unga som har en konstnärlig inriktning fungerar företrädesvis som en länk i en konstnärlig utbildningskedja och i Australien verkar det inte finnas något större intresse på statlig och kommunal nivå att subventionera konstnärlig utbildning eller bildning för barn och unga, utan de initiativ som finns är privat finansierade.</P>
<P class="p347 ft11">Sammanfattningsvis kan sägas att två inriktningar på konst- närliga skolor förekommer. Den ena är mera elitistisk genom att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">134</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td58"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p19 ft29">Kulturskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p275 ft9">dess huvudfunktion är att lägga en grund för rekrytering till vidare konstnärlig utbildning och den andra fungerar mera som en kontext för personlig och social utveckling. I detta avseende finns en likhet med de europeiska kulturskolorna. I Sverige och i en del länder i Europa finns emellertid ofta båda målsättningarna i en och samma verksamhet medan det i övriga världen verkar finnas en tydligare profilering mot någon av inriktningarna.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">135</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_136">
</DIV>
<DIV id="page_137">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369137x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p348 ft53"><SPAN class="ft7">4</SPAN><SPAN class="ft52">Omvärldstendenser och perspektiv på kulturskolan</SPAN></P>
<P class="p196 ft9">I avsnitt 4.1 behandlas vissa mer genomgripande kulturella om- världstendenser som påverkar förutsättningarna för den kommunala kulturskolan. För att belysa verksamhetens komplexitet läggs i avsnitt 4.2 ett antal perspektiv på verksamheten som vart och ett innehåller olika spänningsfält.</P>
<P class="p197 ft36"><SPAN class="ft36">4.1</SPAN><SPAN class="ft37">Kulturella omvärldstendenser</SPAN></P>
<P class="p198 ft9">Kulturskolan verkar i en omvärld som är stadd i ständig förändring. Inom kulturområdet har samhällets digitalisering och nya former för kommunikation och interaktion gett helt nya förutsättningar för dagens kulturskola men utredningen identifierar även andra kulturella tendenser utifrån ett bredare samhällsperspektiv som får inflytande på kulturskolan.</P>
<P class="p46 ft26">Digitala medier</P>
<P class="p73 ft25">Digitaliseringen är en av de trender som påverkar våra kulturvanor. En annan är att vi mer och mer lever i ett visuellt samhälle.<SPAN class="ft62">1 </SPAN>Dessa trender hör ihop med varandra vilket blir tydligt om vi betraktar hur barn och unga tar del av film, musik och bilder med mobil, padda eller dator som främsta kanaler. Dagens barn och ungdomar anses vara skickliga på att hantera sociala medier och internet är helt integrerat i mångas vardag. Vikten av att kunna tolka vad</P>
<P class="p349 ft64"><SPAN class="ft63">1 </SPAN><SPAN class="ft60">Myndigheten för kulturanalys, </SPAN>Samhällstrender och kulturvanor: en omvärldsanalys. Rapport 2015:3 <SPAN class="ft60">(Myndigheten för kulturanalys, 2015).</SPAN></P>
<P class="p350 ft19">137</P>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369138x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Omvärldstendenser och perspektiv på kulturskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft11">bilderna berättar och representerar ur ett källkritiskt perspektiv blir allt viktigare, inte minst av demokratiska skäl.</P>
<P class="p351 ft8">Detta teknikskifte har fått konsekvenser för hur barn och unga kan uppleva och utöva konst och kultur. Barn och unga har tillgång till en bredd av information, kunskap och underhållning i någon form av konstnärlig gestaltning av såväl professionella som icke- professionella upphovspersoner. Aktuell statistik visar att hälften av alla fyraåringar använder internet dagligen och så gott som alla trettonåringar har en egen smart mobil.<SPAN class="ft55">2 </SPAN>Mest populärt för barn upp till elvaårsåldern är att spela och att titta på film och video på datorn, i paddan eller i mobilen. I början av tonåren tenderar allt fler att intressera sig för chatt och sociala medier med internet som den viktigaste källan både för underhållning och information.<SPAN class="ft55">3</SPAN></P>
<P class="p261 ft31">Begreppet procumenter har myntats för att beskriva dem som både konsumerar och producerar kultur. Med hjälp av applikationer och program till rimliga priser har det blivit möjligt att skapa egna texter, bilder och/eller musik som offentliggörs på internet för vidare spridning. Det har lett till att en ny arena har uppstått där barn och unga själva kan vara med och bidra, göra urvalet och mångfaldigar oberoende av de vedertagna kulturkanalerna där vuxnas professionella kvalitetsbegrepp traditionellt sett varit rådande. Här finns en demokratiaspekt eftersom vem som helst kan kom- municera sina konstnärliga alster över hela världen och bidra till att forma kulturens framtida inriktning.</P>
<P class="p311 ft9">Många barn och ungdomar delar en digital gemenskap som inte begränsas av geografiska gränser. För dem är det naturligt att inte bara spela dataspel med sina kompisar, utan att också möta spel- vänner online på andra sidan jordklotet. Dessa globala mötesplatser resulterar också i att det bildas nischer där barn och unga med samma intressen kan mötas och omsätta sin kultur. Det fysiska rummet ersätts av ett cyberrum där barn och unga med smala intressen kan ha mer gemensamt med personer på andra sidan jorden än med sina klasskamrater.</P>
<P class="p69 ft9">Trots den stora användningen av datorer, paddor och smarta mobiler verkar inte intresset för att uppleva kultur i fysisk form ha</P>
<P class="p352 ft58"><SPAN class="ft56">2</SPAN><SPAN class="ft57">Statens medieråd, </SPAN><SPAN class="ft80">Ungar och medier </SPAN>(Statens medieråd, 2015)<SPAN class="ft80">.</SPAN></P>
<P class="p325 ft64"><SPAN class="ft56">3</SPAN><SPAN class="ft59">Internetstiftelsen i Sverige, </SPAN>Svenskarna och internet. 2015 års undersökning av svenska folkets internetvanor <SPAN class="ft60">(2015).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">138</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369139x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td62"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td63"><P class="p19 ft29">Omvärldstendenser och perspektiv på kulturskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p193 ft8">minskat, tvärtom. Myndigheten för kulturanalys skriver att digital- iseringen verkar ha medfört att många människor värderar det unika och fysiska kulturarrangemanget högre i dag än tidigare och att vara del av en stor publik är en central del av upplevelsen.<SPAN class="ft55">4</SPAN></P>
<P class="p51 ft26">Trängsel av kulturuttryck</P>
<P class="p300 ft25">Ett karaktärsdrag för konstnärlig verksamhet i vår samtid är att en trängsel av kulturuttryck har uppstått. Globaliseringen och den successivt ökande mångkulturen i vårt samhälle har skapat ett gynnsamt klimat för att kulturella gränsöverskridanden och hybrider ska uppstå. Genrer och konstuttryck blandas och resulterar i något nytt med rötterna i etablerade uttryckssätt. Denna trängsel för- stärks av att kulturintresset har blivit individualiserat och det finns en vilja att skilja ut sig och utveckla ett eget uttryck. Individen kan kombinera identitetsmarkörer kopplade till olika ungdomsgrupper för att uttrycka sin egen specifika livsstil. Mängden av genrer, bara inom en enda konstform, visar det utbud som en dansskola som specialiserat sig på gatukultur erbjuder. I marknadsföringen står det: <NOBR>”100-tals</NOBR> danskurser i <NOBR>Hip-hop,</NOBR> Dancehall, Contemporary,</P>
<P class="p283 ft9">House, Vogue, High heel, waaking, popping och locking” och detta är bara en bråkdel av alla de dansstilar som erbjuds. Den digitala kulturen kan både bidra till ökad trängsel, genom att fler uttryck uppstår, men också upplösa den – eftersom ett digitalt gestaltande kan innebära att genregränserna helt och hållet löses upp och blir oväsentliga.</P>
<P class="p74 ft9">Dessa förändringar kommer kulturskolan att behöva förhålla sig till eftersom barn och unga är mycket trendkänsliga och ofta de första att fånga upp en ny yttring. Den kulturella trängseln kommer förmodligen att bli ännu större i framtiden. Redan befintliga kulturformer, genrer och stilar kommer med all sannolikhet att finnas kvar och nya kommer kontinuerligt att uppstå. Ett alltmer nischat kulturliv där grupperingar samlas kring ett speciellt kultur- uttryck kommer sannolikt att samexistera med individuella kultur- intressen med inspiration från en mainstreamkultur och smalare kulturformer.</P>
<P class="p145 ft64"><SPAN class="ft63">4 </SPAN><SPAN class="ft60">Myndigheten för kulturanalys, </SPAN>Samhällstrender och kulturvanor: en omvärldsanalys <SPAN class="ft60">(2015).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">139</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369140x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Omvärldstendenser och perspektiv på kulturskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft26">Filterbubblor</P>
<P class="p172 ft8">Våra kulturvanor kommer också att påverkas av så kallade filter- bubblor.<SPAN class="ft55">5 </SPAN>Begreppet filterbubblor försöker beskriva vad som händer när människor i allt högre utsträckning förser sig med den typ av information och kultur som de redan känner till och uppskattar. Detta har naturligtvis alltid gjorts, men digitaliseringen av sam- hället har ökat möjligheterna att göra mycket avgränsade personliga val. Papperstidningar och <NOBR>tv-nyheter</NOBR> kommer att spela en allt mindre roll för unga människor som i stället väljer sociala medier eller onlinemassmedia när de vill orientera sig i vad som händer i samhället.<SPAN class="ft55">6 </SPAN>I takt med att mängden information att välja från på nätet har ökat har även behovet av filter och kluster blivit nöd- vändigt för att sortera och göra innehållet hanterbart. Dessa urval görs utifrån egna preferenser men också utifrån de val som personer man respekterar och är intresserad av gör. En konsekvens av dessa individuella val är att så kallade filterbubblor uppstår. Eftersom dessa bubblor enbart rymmer den information som personen ifråga uppskattar kan filterbubblorna komma att skapa ökade klyftor. Det gemensamma rummet riskerar att krympa efter- som tillgången på varierad information blir begränsad vilket i sin tur förstärker redan etablerade uppfattningar. Upplevelsen av att tillhöra en samhällelig gemenskap i en bredare bemärkelse kan riskera att minska. Om denna bild besannas kommer sannolikt både skolan och institutioner som kulturskolan att spela en viktig roll för att synliggöra samhället som helhet utifrån den gemen- samma värdegrund som en demokrati ytterst bygger på. Som mot- argument till en eventuellt ökande likriktning kan sägas att den information och kunskap som finns utanför filterbubblorna är lätt att ta del av, men det förutsätter att intresse finns.</P>
<P class="p68 ft9">Ur ett annat mer positivt kulturperspektiv kan filterbubblor på kulturområdet få en ökad specialisering som följd och därmed leda till en ökad mångfald. Att kunna nischa sig och hitta likasinnade gynnar framväxten av smala kulturuttryck.</P>
<P class="p353 ft80"><SPAN class="ft56">5</SPAN><SPAN class="ft57">Myndigheten för kulturanalys, </SPAN>Samhällstrender och kulturvanor: en omvärldsanalys <SPAN class="ft58">(2015).</SPAN></P>
<P class="p192 ft60"><SPAN class="ft56">6</SPAN><SPAN class="ft103">Global Youth 2013. </SPAN>(Kairos Future, 2013).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">140</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369141x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td62"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td63"><P class="p19 ft29">Omvärldstendenser och perspektiv på kulturskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p168 ft26">Kultur som faktor för tillväxt inom andra områden</P>
<P class="p76 ft9">Synen på konst och kultur ur ett samhällsperspektiv har förändrats. Från att ha varit en väl avgränsad sektor utan förväntningar på större samverkan med andra områden har kultur allt mer kommit att identifieras som en viktig faktor som kan bidra till kommunal och regional tillväxt, både i sin egen kraft och i samverkan med andra politikområden. Detta avspeglas bland annat i regeringens nationella strategi för hållbar regional tillväxt och attraktivitet,<SPAN class="ft65">7 </SPAN>som beskriver samhällets behov av mötesplatser, som inte bara rör kommersiell och offentlig service, utan även har ett uttalat socialt och kulturellt syfte. Regeringen lyfter fram att kultur- och fritids- aktiviteter främjar och utvecklar människors kreativitet vilket är av betydelse för förnyelse och innovationsförmåga. Kultur ses också som en viktig förutsättning för en attraktiv miljö för människor och företag.</P>
<P class="p48 ft31">Denna förändrade syn på kultur hänger ihop med den nya sektor som har vuxit fram inom tjänstesektorn som kallas de kulturella och kreativa näringarna (KKN). Definitionerna varierar men här ingår ofta <NOBR>musik-,</NOBR> <NOBR>tv-,</NOBR> <NOBR>film-,</NOBR> reklam- och spelindustrin men även littera- tur, mode, design, hantverk, konst, museer och teater samt inter- aktiva medier av olika slag. Denna bransch växer, utvecklas och förstärks i takt med att konsumenterna efterfrågar kreativa lösningar för både arbete och fritid. Tillväxtverket menar att satsningar på kreativa näringar kan underlätta för strukturanpassningar i regioner där traditionella industrier förlorat sin kraft. Även EU har identi- fierat betydelsen av kultur genom att slå fast ”kulturell medveten- het och kulturella uttrycksformer” som en av de åtta nyckelkompe- tenser för livslångt lärande som EU bedömer är grundläggande för alla i ett kunskapsbaserat samhälle. Det EU fokuserar på är just vikten av att ha kunskap om betydelsen av kreativa uttryck vad gäller idéer, erfarenheter och uttryck inom olika konstformer i meningen att det ger ett ökat värde för arbetsmarknaden, den sociala sammanhållningen och ett aktivt medborgarskap.<SPAN class="ft66">8</SPAN></P>
<P class="p354 ft72"><SPAN class="ft75">7</SPAN><SPAN class="ft81">Regeringskansliet, </SPAN>En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015– 2020. <SPAN class="ft71">2015:31 (Näringsdepartementet, 2015).</SPAN></P>
<P class="p355 ft60"><SPAN class="ft75">8</SPAN><SPAN class="ft77">Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om nyckel- kompetenser för livslångt lärande.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">141</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369142x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Omvärldstendenser och perspektiv på kulturskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p269 ft9">Denna ändrade syn på kultur får även effekter på vilken betydelse kulturskolan har ur ett bredare samhällsperspektiv, efter- som dess verksamhet får konsekvenser som går utöver enbart kultursektorn, som varit det tidigare gängse synsättet.</P>
<P class="p86 ft26">Kulturen som samhällelig drivkraft</P>
<P class="p356 ft9">Som beskrevs i avsnittet ovan har ett trendskifte i viss mån inträtt som bryter med synen på den kulturella sektorn som vad ett samhälle har råd att kosta på sig när de mer primära behoven</P>
<P class="p328 ft31">är tillfredsställda, dvs. en ”tärande” verksamhet, till skillnad från den industriella sektorn, som ansetts som ”närande”. Det finns kulturekonomer som vill gå ett steg till som menar att synen på de kulturella och kreativa näringarna som ett avgränsat stöd för andra sektorers tillväxt, måste överges.<SPAN class="ft66">9 </SPAN>Samhället är i stället i en övergångsfas där kulturen identifierats som en motor för en positiv samhällsutveckling. Genom att ny teknik har gjort det möjligt för människor att inte bara vara publik utan även aktiva medskapare och att kulturen har blivit en påtaglig ingrediens i vårt dagliga liv är kultursektorns betydelse mycket stor i människors liv. Det innebär, menar de, att människors kulturdeltagande och hela den komplexa kultursektorn, både den bidragsfinansierade och den mer kommersi- ellt värdeskapande delen, bör ses som en grundläggande dynamisk bas bland annat för välfärd, social sammanhållning, hållbar utveck- ling och entreprenörskap. Kultur och den nya tidens kulturella del- tagande ses då som en lika stark drivkraft för samhällsutveckling och ekonomiskt värdeskapande som utbildning. Utmaningen för samhället i dag ligger snarast i att skapa de bästa tänkbara förutsätt- ningar så att kulturen som drivkraft bäst kan tas till vara. En sär- skild metod som utvecklats för att identifiera och utveckla ”kreativa kraftfält” tillämpas i Halland och Västra Götaland i syfte att attrahera de individer och investeringar som kan skapa jobb och säkra en uthållig och hållbar tillväxt.</P>
<P class="p357 ft64"><SPAN class="ft63">9 </SPAN><SPAN class="ft60">Sacco, P. L., </SPAN>Kultur 3.0: Konst, delaktighet, utveckling <SPAN class="ft60">(Nätverkstan, 2013).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">142</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td62"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td63"><P class="p19 ft29">Omvärldstendenser och perspektiv på kulturskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p156 ft36"><SPAN class="ft36">4.2</SPAN><SPAN class="ft37">Perspektiv på musik- och kulturskolan</SPAN></P>
<P class="p358 ft9">Musik- och kulturskolans verksamhet rymmer stor komplexitet och existerar i sammanhang där olika, ofta motstående agendor, påverkar dess inriktning. Verksamheten kan diskuteras med utgångs- punkt i olika perspektiv som vart och ett innehåller spänningsfält mellan olika positioner inom de skilda perspektiven. Bara själva ordet kulturskola ger dubbla signaler, dels att det handlar om en kulturverksamhet med fokus satt på konstnärliga aktiviteter och dels att det är en skola, som antyder att det är fråga om en verk- samhet med mål och bedömning.</P>
<P class="p46 ft12">Samhällsperspektivet</P>
<P class="p47 ft31">Kulturskolan påverkas av kulturella omvärldstendenser, vilka beskrivits ovan, liksom av andra typer av samhällsförändringar. Barns och ungas kulturella aktiviteter är i ständig förändring och globala- och lokala kulturyttringar flätas samman och uppstår i nya former. Den politiska situationen påverkar kulturskolan liksom samhälls- ekonomin och i hög grad den kommunala ekonomin. Kommunerna beräknas få kraftigt ökade kostnader för grundskolan vilket kom- mer att påverka kommunernas förutsättningar att bedriva kultur- skoleverksamhet. Olika synsätt på kultur i samhället gör sig även gällande precis som demografiska och kulturella förhållanden. Med utgångspunkt i ett samhällsperspektiv kan några spänningsfält identifieras: Kulturskolan som en <SPAN class="ft54">Nationellt enhetlig verksamhet eller som en profilerad verksamhet</SPAN>; <SPAN class="ft54">Statlig eller kommunal styrning</SPAN>; <SPAN class="ft54">Dåtida eller samtida musikaliskt kulturarv</SPAN>; <SPAN class="ft54">Kultur som medel eller mål </SPAN>samt <SPAN class="ft54">Kulturskolan i förhållande till andra aktörer på området</SPAN>.</P>
<P class="p359 ft12">Nationellt enhetlig verksamhet i förhållande till profilerad verksamhet</P>
<P class="p360 ft35">Förutsättningarna för kulturskolan varierar stort bland annat bero- ende på var i landet kommunen ligger. En hel del verkar i gles- bygdskommuner och andra i storstadskommuner och mellan dessa ytterligheter placerar sig de resterande. I en glesbygd uppstår logistiska problem med långa avstånd mellan elevernas hem och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">143</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369144x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Omvärldstendenser och perspektiv på kulturskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p278 ft9">kulturskolan vilket förutsätter att undervisningen antingen genom- förs i anslutning till skoldagen eller att föräldrar anlitas för transport till och från kulturskolan. Även de ekonomiska och organisatoriska möjligheterna skiljer sig kraftigt åt beroende på typ av kommun. En tätort har förutsättningar för att erbjuda ett brett utbud dels genom att elevunderlaget för varje ämneskurs är större och dels genom att tillgången på lämpliga lärare också ökar i tätt befolkade områden. Detta kan också påverka undervisningens kvalitet eftersom lärare i en tätort har bättre möjligheter att specialisera sig. I en kulturskola i glesbygd kan en lärare ofta vara tvungen att undervisa i en mängd olika ämneskurser för att kunna vara heltidsanställd.</P>
<P class="p261 ft31">Ur ett konstnärligt perspektiv kan olika bygder över tid ha utvecklat traditioner som mer eller mindre starkt kännetecknar en viss trakts eller kommuns kulturuttryck, i form av ett lokalt kultur- arv. Dessutom kan kommuners intresse för kultur variera. Sam- hällsteoretiker förutspådde under <NOBR>1990-talet</NOBR> att lokala perspektiv på tillvaron skulle komma att få större betydelse i framtiden sam- tidigt som världen i allt större utsträckning skulle komma att global- iseras.<SPAN class="ft66">10 </SPAN>När det gäller specifikt musikområdet har detta diskuterats i forskning som en rörelse både mot lokalt färgade kulturyttringar och globala sådana.<SPAN class="ft66">11 </SPAN>Även om få studier har undersökt lokala kulturyttringar i relation till barns och ungas kulturutövande, vet vi att kommuners skilda förutsättningar och kännetecken påverkar i vilken grad de unga är nöjda med kultur- och fritidsutbudet.<SPAN class="ft66">12 </SPAN>I kommuner med hög andel tätortsboende och/eller hög medel- inkomst är en större andel ungdomar nöjda med kultur- och fritids- utbudet än på andra platser och i första hand är det unga i glesbygds- kommuner som anser att utbudet är dåligt. En annan omständighet som gynnar flickors nöjdhet en hög kvinnlig representation i den kommunala kommunstyrelsen. Politikers och andra beslutsfattares bakgrund och personliga intressen kan spela en viktig roll för en</P>
<P class="p361 ft92"><SPAN class="ft75">10</SPAN><SPAN class="ft104">U. Beck, </SPAN>Risk society. Towards a new modernity <SPAN class="ft95">(Sage, 1992); Z. Bauman, </SPAN>Vi vantrivs i det postmoderna <SPAN class="ft95">(Bokförlaget Daidalos AB, 1998); A. Giddens, </SPAN>The Consequencies of Modernity (<SPAN class="ft95">University Press, 1990); J.F. Lyotard, </SPAN>The postmodern condition. A report on knowledge,</P>
<P class="p222 ft58">(Manchester University press, 1984).</P>
<P class="p221 ft72"><SPAN class="ft75">11</SPAN><SPAN class="ft70">C. Ericsson, </SPAN>Från guidad visning till shopping och förströdd tillägnelse. Moderniserade villkor för ungdomars musikaliska lärande, <SPAN class="ft71">Studies in music and music education, nr 4 (Malmö Academy of Music, 2002).</SPAN></P>
<P class="p222 ft64"><SPAN class="ft75">12</SPAN><SPAN class="ft77">Ungdomsstyrelsen, </SPAN>Fokus 06 En analys av ungas kultur och fritid <SPAN class="ft60">(2006).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">144</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369145x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td62"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td63"><P class="p19 ft29">Omvärldstendenser och perspektiv på kulturskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p223 ft9">kommuns satsningar inom kultur- och fritidsområdet.<SPAN class="ft65">13 </SPAN>Sam- mantaget signalerar dessa olika förutsättningar att det vore en utmaning att etablera en helt enhetlig kulturskola där varje elev erbjuds samma villkor för deltagande.</P>
<P class="p74 ft9">Ett argument för en nationellt enhetlig kulturskola är att oavsett var ett barn bor i landet ska verksamhet med hög kvalitet inom ett flertal kultur- och konstområden kunna erbjudas förutsatt att olika typer av tillgänglighetsproblem kan lösas som till exempel rör utbudets bredd, tillgången på lärare eller logistiken för barn i gles- bygd. En gemensam nationell policy kring kulturskolans innehåll skulle kunna stärka ”berättelsen” om den svenska kulturskolan och ge den en starkare identitet. En långsiktig och medveten inriktning av kulturskolans verksamhet skulle även ge stabilitet och tydlighet både vid utbildningen av lärare och för yrkesverksamma lärares anställningstrygghet. Inte minst skulle en enhetlig kulturskola skapa tydlighet för kommunerna om vad deras faktiska kulturskoleuppdrag är.</P>
<P class="p362 ft12">Statlig styrning i förhållande till kommunal styrning</P>
<P class="p47 ft25">Ytterligare ett spänningsfält finns kring frågan om kommunal respektive statlig styrning av musik- och kulturskolan samt om graden av en eventuell statlig intervention i den kommunala styr- ningen. Den obligatoriska skolan har gått från att ha varit statligt styrd till en kommunalisering i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> och har därmed varit en i huvudsak kommunal angelägenhet sedan dess. Tendensen var då att decentralisera en stor del av den statliga verksamheten med argumentet att beslutsfattandet borde ligga så nära medborg- arna som möjligt. Kulturskolan har aldrig haft någon statlig inbland- ning även om flera statliga utredningar föreslagit olika modeller (avsnitt 3.1.4). När kulturskolor legat på marginalen i kommunernas budget och riskerat att läggas ner har lokala röster höjts för en stat- lig inblandning. Ett av de mest framförda önskemålen från utred- ningens samråd har rört en författningsändring som skulle innebära att alla kommuner blev ålagda att bedriva kulturskola. En sådan lagstadgad kulturskola skulle stärka tryggheten för lärare och</P>
<P class="p362 ft64"><SPAN class="ft63">13 </SPAN><SPAN class="ft60">Ungdomsstyrelsen, </SPAN>Fokus 06 En analys av ungas kultur och fritid <SPAN class="ft60">(2006).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">145</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369146x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Omvärldstendenser och perspektiv på kulturskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9">elever. Ett annat argument för statlig styrning är att det skulle ge ökade möjligheter att förverkliga en nationellt likvärdig undervis- ning genom olika slags likvärdighetsskapande åtgärder exempelvis vad det gäller resursfördelning och reglering av verksamheten. För att uppnå en så fullständig likvärdighet som möjligt skulle kultur- skolans verksamhet behöva regleras via läroplaner, kursplaner och andra styrande texter.</P>
<P class="p270 ft12">Dåtida eller samtida musikaliskt kulturarv</P>
<P class="p172 ft25">Inom kulturskolan har den västerländska konstmusiken en särställ- ning som ett kulturarv, mycket för att det varit den dominerande konstnärliga genren i kulturskolan. I samhället generellt har också västerländsk konstmusik haft hög status som en konstnärlig uttrycksform med hög kvalitet och har därmed setts som ett positivt arv med ett tidlöst värde. Det framstår då som viktigt att bevara och förvalta detta kulturarv utifrån ett mångfaldsperspektiv i bred bemärkelse för att inte sjunka ner i en historielöshet beträffande landets musikaliska arv. I en samtida kulturskola som verkar i en mångkulturell miljö är det dock också vara relevant att tala om ett allt mer individualiserat musikaliskt kulturarv, ett kulturarv som vilar på lokala förutsättningar och mindre gruppers gemensamma identitet.</P>
<P class="p201 ft12">Kultur som medel eller mål</P>
<P class="p87 ft8">Diskussionen om kultur som medel för att nå andra mål eller som ett mål i sig självt är också aktuell i ett samhällsperspektiv och det finns ett spänningsförhållande mellan de båda ståndpunkterna. Konst- och kulturaktiviteter legitimeras allt mer både politiskt och ekonomiskt för den nytta den kan göra inom andra samhälls- områden. I skolan ses kultur allt mer som en nyttighet utifrån sin potential att stimulera kognitiv, personlig och social utveckling. De estetiska ämnena betraktas även som avbrott och ”andningshål” i en annars betungande skoldag,<SPAN class="ft55">14 </SPAN>återigen som ett medel för att nå</P>
<P class="p363 ft80"><SPAN class="ft63">14 </SPAN><SPAN class="ft58">M. Lindgren, </SPAN>Att skapa ordning för det estetiska i skolan. Diskursiva positioneringar i samtal med lärare och skolledare <SPAN class="ft58">(Göteborgs universitet, 2006); C. Ericsson, </SPAN>Terapi, upplysning, kamp och likhet till varje pris. Undervisningsideologier och diskurser hos lärare och lärar- studerande i musik <SPAN class="ft58">(Malmö Academy of Music, 2006).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">146</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369147x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td62"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td63"><P class="p19 ft29">Omvärldstendenser och perspektiv på kulturskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft8">andra mål, det vill säga ge eleverna ny kraft att ägna sig åt andra ämnen än de estetiska. Kulturens nyttoaspekter lyfts dessutom fram ur ett hälsofrämjande perspektiv eller för dess förmåga att främja regional och ekonomisk tillväxt. Kulturen reduceras på detta sätt till att bli ett verktyg för att främja andra sektorers utveckling.</P>
<P class="p63 ft8">Mot denna instrumentella syn på kultur står synen på kultur som ett mål i sig där legitimiteten överhuvudtaget inte anses behöva diskuteras.<SPAN class="ft55">15 </SPAN>Konstarterna ses då som kreativa delar av sam- hället med själva det konstnärliga uttrycket och produktionen som dess syfte och som ger den dess betydelse. En jämförelse kan göras med den fria vetenskapliga forskningen vars rön ibland kan få stor betydelse för hela samhällets självförståelse och utveckling. Konsten betraktas då som ett sätt att se, som ger var och en som vill tillfälle att reflektera genom ”nya glasögon” och som tack vare det verk som presenteras ger tillgång till insikter och nya frågeställningar. Ett annat sätt att förklara konstens egenvärde är att se konstutövande som ett meningsfullt behov precis som att umgås med vänner eller vandra i naturen. I likhet med sådana aktiviteter finns ingen för- väntan på en leverans av en ”produkt” utan handlingarna har ett värde i sig.<SPAN class="ft55">16</SPAN></P>
<P class="p46 ft12">Kulturskolan i förhållande till andra aktörer inom området</P>
<P class="p76 ft25">Beroende på om kulturskolan ses som ett allmänt intresse eller som en tjänst som kan tillhandahållas enligt marknadsmässiga principer finns olika sätt att se på den roll privata aktörer spelar (se avsnitt 5.1.3). Den kommunala kulturskolan är inte ensam om att erbjuda barn och unga möjlighet att utöva kulturella och konst- närliga aktiviteter på fritiden. Såväl privata företag som exempelvis studieförbund tillhandahåller utbildning. Sådana aktörer kan ses som ett komplement till kulturskolan och ligger i vissa fall steget före kulturskolan vad gäller att erbjuda ett samtida utbud. På så sätt kan kön till attraktiva kulturaktiviteter minska och verksamhet som inte erbjuds av kulturskolan kan bedrivas av de andra aktörerna. Men detta kan också uppfattas som problematiskt för den kom-</P>
<P class="p358 ft72"><SPAN class="ft75">15</SPAN><SPAN class="ft81">P. Abbs, </SPAN>Against the flow. Education, the arts and postmodern culture <SPAN class="ft71">(Routledge Falmer, 2003).</SPAN></P>
<P class="p257 ft60"><SPAN class="ft75">16</SPAN><SPAN class="ft77">Ø. Varkøy, </SPAN><SPAN class="ft64">Om nytte og onytte </SPAN>(Abstrakt förlag AB, 2012).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">147</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369148x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Omvärldstendenser och perspektiv på kulturskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p278 ft9">munala kulturskolan eftersom de privata aktörerna har större flexi- bilitet att svara upp mot marknadens efterfrågan än vad kultur- skolan vanligtvis har.</P>
<P class="p261 ft8">Kommunerna kan även uppfattas vara i monopolställning vad gäller kulturskolorna i förhållande till de villkor som gäller för privata aktörer inom kulturundervisning för barn och unga på fritiden. Kulturskolan är i huvudsak kommunalt finansierad med låga avgifter för en med skattemedel subventionerad verksamhet. Privata aktörer inom området finansierar verksamheten genom del- tagaravgifter vilket innebär högre avgiftsnivåer som försämrar kon- kurrensförmågan. Sett ur ett kommunalt perspektiv finns andra motiv för att bedriva denna verksamhet – att ett motsvarande utbud, och därmed konsumtion, utan offentliga subventioner, inte skulle uppstå på en fri marknad. Såväl utbud som konsumtion av tjänst- erna skulle bli ”för litet”. <SPAN class="ft55">17 </SPAN>Kommunernas stora engagemang allt sedan kulturskolornas uppkomst vittnar om att barns och ungas tillgång till en meningsfull och högkvalitativ fritid prioriteras högt i det kommunala samhällsuppdraget.</P>
<P class="p70 ft9">Ytterligare en konfliktlinje uppstår när aktörer med annan ideo- logisk bakgrund eller andra mål för verksamheten blir kommunala utförare på kulturskoleområdet. Folkbildningsrådet har till utred- ningen fört fram vikten av att tydliggöra skillnaden i den grundsyn som offentlig verksamhet respektive civilsamhällets verksamhet bygger på. Föreningsliv och folkbildning är organisatoriskt fristå- ende från den offentliga sektorn och bygger på ideella mål och att människor engagerar sig för en viss fråga i samhället utifrån fri- villighet. Detta gör att en konflikt riskerar att uppstå när en förening eller idéburna studieförbund får i ansvar att bedriva en långsiktig, offentlig, professionell – och därmed kravställd – verksamhet för barn och unga. Folkbildningen bör i stället ses som ett viktigt komplement till kulturskolan.</P>
<P class="p69 ft9">Det framträder således en komplex situation där andra aktörer kan komplettera kulturskolan, men som upplever att deras verk- samhet inte har samma förutsättningar och stöd som den kom- munala kulturskolan har.</P>
<P class="p364 ft80"><SPAN class="ft63">17 </SPAN><SPAN class="ft58">Sveriges kommuner och Landsting, </SPAN>Avgifter i kommuner och landsting. Underlagsrapport</P>
<P class="p154 ft60">(2010).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">148</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369149x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td62"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td63"><P class="p19 ft29">Omvärldstendenser och perspektiv på kulturskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p2 ft12">Barns och ungdomars perspektiv</P>
<P class="p119 ft9">Att inta barns och ungdomars perspektiv i kulturskolan framstår som en självklarhet. Sverige har ratificerat FN:s konvention om barnets rättigheter och den kommunala kulturskolan ger goda förutsättningar för många barn och unga att uttrycka sig konst- närligt. Ändå kan flera spänningsfält urskiljas: <SPAN class="ft10">Barns och ungdomars preferenser i förhållande till kulturell skolning och kulturpolitiska ideal; Barns rätt till kultur oavsett var i landet de bor i förhållande till lokala förutsättningar; </SPAN>samt <SPAN class="ft10">Barns och ungdomars egna val av fritids- aktiviteter i förhållande till styrning och förväntningar från olika intressenter.</SPAN></P>
<P class="p365 ft12">Barns och ungdomars preferenser i förhållande till kulturell skolning och kulturpolitiska ideal</P>
<P class="p47 ft9">Barns och ungdomars preferenser i förhållande till de förväntningar kulturskolan har från olika aktörer och institutioner om att ge en viss kulturell skolning, kan ses som ett dilemma. En del av kultur- skolans verksamhet erbjuds för att vara en motvikt eller åtminstone ett komplement till barns vardagskultur. Tanken är då att de unga bör erbjudas och inspireras att verka inom konstformer som många av dem inte kommer i kontakt med. Inom musikområdet är detta speciellt påtagligt eftersom det finns en mångårig tradition i kultur- skolan att erbjuda ämneskurser i orkesterinstrument som sällan används i den musik som barn och unga känner till. Detta resulterar i ett svagare söktryck till vissa instrument och även i en press på lärare att popularisera undervisningen för att inte eleverna ska tröttna.<SPAN class="ft65">18</SPAN></P>
<P class="p48 ft25">Det finns också en förväntan om att kulturskolan ska fungera som en första utbildningsinstans för orkestermusiker, en förväntan som grundlades för många år sedan när spel på instrument som relaterade till västerländsk konstmusik var den huvudsakliga verk- samheten inom kulturskolan. Den utveckling av kulturskolans verksamhet som pågått sedan det sena <NOBR>1980-talet</NOBR> mot en breddning av musikgenrerna och mot fler konstområden än musik tyder ändå</P>
<P class="p61 ft64"><SPAN class="ft63">18 </SPAN><SPAN class="ft60">K. Holmberg, </SPAN>Musik- och kulturskolan i senmoderniteten: reservat eller marknad? <SPAN class="ft60">(Lunds Universitet, 2010).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">149</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369150x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Omvärldstendenser och perspektiv på kulturskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p366 ft11">på att barns och ungas intressen uppfattas som angelägna för kulturskolan.</P>
<P class="p367 ft9">Att låta efterfrågan, det vill säga barns och ungdomars preferenser, styra utbudet i verksamheten kan ändå framstå som problematiskt, exempelvis utifrån lärares anställningstrygghet. Lärarnas befintliga kompetenser gör att det finns en tröghet i systemet som gör det svårt att svara upp mot de snabba för- ändringar som sker när det gäller barns och ungas trendkänsliga kulturval. En centrering av verksamheten kring dominerande kulturformer som bygger på barns och ungdomars eget tycke och smak kan krocka med ambitionen att bevara ett kulturarv och sörja för mångfald inom kulturen, något som också kulturskolan för- väntas tillgodose.</P>
<P class="p368 ft8">Många kulturskolor har politiska mål för sin verksamhet om att inkludera barn oavsett förutsättningar. Flera arbetar för att bryta den snedrekrytering som görs av barn och unga från hem med goda socioekonomiska förutsättningar och ofta med föräldrar som själva är kulturintresserade, genom att pröva nya former för verksam- heten och nya uttryck som bättre är i fas med barns och ungas vardagsliv. Kulturutövande är ofta nära kopplat till identitet<SPAN class="ft55">19 </SPAN>för en ung människa och det kan vara svårt för kulturskolan att erbjuda en attraktiv verksamhet om den inte tagit fasta på de värden och intressen som barn och ungdomar själva uppskattar.</P>
<P class="p369 ft12">Barns och ungas rätt till kultur oavsett var i landet de bor i förhållande till lokala förutsättningar</P>
<P class="p370 ft9">Som vi pekat på i tidigare avsnitt har de lokala förutsättningarna stor betydelse för vad som kan erbjudas i en kulturskola. En kulturskola i en storstad kan erbjuda både ett bredare utbud och högre kompetens än en kulturskola i glesbygd. Ett bredare utbud</P>
<P class="p371 ft68"><SPAN class="ft67">19 </SPAN><SPAN class="ft69">J. Fornäs, U. Lindberg & O. Sernhede, </SPAN>Under rocken – musikens roll i tre unga band <SPAN class="ft69">(Symposion, 1988); </SPAN><NOBR><SPAN class="ft69">A-K</SPAN></NOBR><SPAN class="ft69"> Gullberg, </SPAN>Formspråk och spelregler. En studie i rockmusicerande inom och utom musikhögskolan (<SPAN class="ft69">Musikhögskolan, avdelningen för musikpedagogik, 1999); </SPAN><NOBR><SPAN class="ft69">A-K</SPAN></NOBR><SPAN class="ft69"> Gullberg, </SPAN>Skolvägen eller garagevägen. Studier av musikalisk socialisation <SPAN class="ft69">(Musik- högskolan i Piteå, 2002); C. Ericsson, </SPAN>Från guidad visning till shopping och förströdd tillägnelse. Moderniserade villkor för ungdomars musikaliska lärande (<SPAN class="ft69">Malmö Academy of Music, 2002</SPAN>)<SPAN class="ft69">; M. Scheid, </SPAN>Musiken, skolan och livsprojektet. Ämnet musik som en del i ung- domars identitetsskapande<SPAN class="ft69">. Avhandling. (Umeå universitet, 2009); T. Ziehe, </SPAN>Ny ungdom. Om ovanliga läroprocesser <SPAN class="ft69">(Stockholm: Norstedts 1986).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">150</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td62"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td63"><P class="p19 ft29">Omvärldstendenser och perspektiv på kulturskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p372 ft8">kan åstadkommas genom att söktrycket på specifika ämneskurser torde öka med antalet barn och unga som bor inom upptag- ningsområdet. Med större antal elever inom specifika ämneskurser kan också lärare med specialistkompetens anställas, som också kan få full sysselsättning inom sitt specialområde. I små kommuner som ligger i tätt befolkade områden finns också större möjlighet till samarbete mellan kommunerna på grund av att avståndet mellan dem inte är så stort. I en glesbygd kan ofta instrumentallärare behöva komplettera sin tjänst med undervisning i kurser som kanske inte ligger helt inom lärarens kompetensområde. Det finns naturligtvis möjligheter att överbrygga detta problem på olika sätt, exempelvis genom distansundervisning eller samarbete med andra kommuner, men detta till trots är det uppenbart att förutsättningar för att tillhandahålla ett brett utbud med kvalitet skiljer sig åt i en glesbygdskommun jämfört med mer tätbebyggda kommuner.</P>
<P class="p82 ft9">Det finns emellertid också ett annat sätt att resonera. Barns rätt till kultur innebär inte att det måste vara samma kultur överallt. Här tangeras resonemanget ovan om enhetlighet i förhållande till lokala profileringar. Om ambitionen att i så hög utsträckning som möjligt skapa en enhetlig kulturskola tonas ned och om mått- stocken i stället läggs på likvärdighetsaspekten med hög kvalitet på undervisningen som kriterium kan det vara effektivt att satsa på verksamhet som ansluter sig till den lokala kulturen och den kompetensprofil som lärarna vid de olika kulturskolorna i landet har. Idén om värdet av lokala profileringar kan också skapa ökad möjlighet till inflytande och delaktighet ur ett barn- och ungdoms- perspektiv.</P>
<P class="p373 ft30">Barns och ungdomars egna val av fritidsaktiviteter i förhållande till styrning och förväntningar från olika intressenter</P>
<P class="p374 ft25">I dagens samhälle, i synnerhet i storstadsområden, är fritidsutbudet för barn och unga mycket stort och många barn provar runt bland olika aktiviteter. Ju större utbudet av fritidsaktiviteter är desto större är också konkurrensen om dem. I en glesbygd kanske en kulturskola inte möter någon konkurrens vilket sannolikt kan få fler barn att välja kulturskolan. Barns och ungas val påverkas också av media och både sportaktiviteter och aktiviteter inom populär- kulturen får en massiv uppbackning genom media. Förväntningar</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">151</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369152x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Omvärldstendenser och perspektiv på kulturskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft8">från personer i barnens och ungdomarnas omgivning har också stor betydelse för deras val. Barns och ungas vänner har stort inflytande över vilka fritidsaktiviteter de väljer och om de växer upp i hem där föräldrarna har stort engagemang för kultur är det också mer san- nolikt att de deltar i kulturskolans verksamhet. Särskilt när det gäller musikområdet finns en stark koppling mellan föräldrars engagemang och barns deltagande i kulturskolan.<SPAN class="ft55">20</SPAN></P>
<P class="p67 ft31">I motsats till barnens och ungdomarnas egna val finns en styr- ning från kulturskolans sida som kan yttra sig i att elever som väljer populära musikinstrument eller kurser som det är kö till påverkas att välja ett annat instrument eller kurs till vilket det inte är kö. Syftet kan vara, att trots att hen inte kan få den aktivitet hen vill, ska eleven ändå få möjlighet att delta i kulturskolans verksamhet. Det kan också tyda på en ambition att erbjuda ett så stort utbud av instrumentalundervisning och kurser som möjligt eller att värna om lärarkategorier som inte har tillräckligt elevunderlag. Det finns även en idé om att en grundläggande aspekt av lärande och utveck- ling är att tillägna sig ”det ännu icke kända”,<SPAN class="ft66">21 </SPAN>vilket i detta fall skulle innebära att barn och unga styrs till komma i kontakt med verksamheter som de inte själva skulle ha valt.</P>
<P class="p375 ft12">Kulturperspektivet</P>
<P class="p172 ft25">Kulturskolan har ett flertal viktiga uppgifter sett ur ett kultur- perspektiv. Enligt utredningens samråd är en av de viktigaste att ge eleverna möjlighet till utövande, upplevelse och lärande baserat på ett brett spektra av kulturformer. Det innebär att kulturskolan bör erbjuda ett utbud som inte inskränker sig till att enbart bygga på efterfrågan utan också att ha en ambition att utveckla barns och ungdomars intresse för kultur som de inte kommer i kontakt med i sitt vardagsliv. Samtidigt är det helt centralt att kulturskolans utbud</P>
<P class="p376 ft72"><SPAN class="ft75">20</SPAN><SPAN class="ft70">Y. Hofvander Trulsson, </SPAN>Musikaliskt lärande som social rekonstruktion. Musikens och ursprungets betydelse för föräldrar med utländsk bakgrund<SPAN class="ft71">; C. Jeppsson & M. Lindgren, </SPAN>Exploring equal opportunities of the Swedish Community School of Music and Arts <SPAN class="ft71">(kommande artikel).</SPAN></P>
<P class="p327 ft58"><SPAN class="ft75">21</SPAN><SPAN class="ft76">T. Ziehe, </SPAN><SPAN class="ft80">Ny ungdom. Om ovanliga läroprocesser</SPAN>. (Stockholm: Norstedts 1986); T. Ziehe,</P>
<P class="p377 ft95"><SPAN class="ft92">Kulturanalyser: Ungdom, utbildning, modernitet</SPAN>. (Stockholm/Stehag: Symposion Bokförlag & tryckeri AB 1989); C. Ericsson, <SPAN class="ft92">Från guidad visning till shopping och förströdd tillägnelse. Moderniserade villkor för ungdomars musikaliska lärande </SPAN>(Malmö Academy of Music, 2002).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">152</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369153x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td62"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td63"><P class="p19 ft29">Omvärldstendenser och perspektiv på kulturskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft11">ligger i fas med samhällsutvecklingen både vad det gäller nya kultur- uttryck och redskap för att utöva kultur.</P>
<P class="p107 ft9">Några spänningsfält utkristalliseras: <SPAN class="ft10">Digital kultur i förhållande till traditionell kultur; Musikens dominans i förhållande till andra konstarter </SPAN>samt <SPAN class="ft10">Majoritetskultur i förhållande till minoritetskultur</SPAN>.</P>
<P class="p46 ft12">Digital kultur i förhållande till traditionell kultur</P>
<P class="p47 ft8">Samhället har de senaste två decennierna digitaliserats i en utsträck- ning som saknar motstycke. Denna digitalisering har på många områden radikalt förändrat våra liv och inte minst har barn och ungdomar tagit emot de erbjudanden som digitaliseringen ger. Sociala medier har växt fram och är nu en självklar del av barns och ungdomars vardag och kulturindustrin har också i mångt och mycket förändrats. Även formerna för lärande har påverkats och numera sker mycket av barns och ungdomars lärande på internet, ett lärande som i grunden kan betraktas som icke institutionellt men som även anammats av skolan. Parallellt med den digitala teknikutvecklingen har visuell kultur fått allt mer utrymme. På internet, som från början var ett textbaserat medium, är det främst bilder och filmer som ökar i omfattning. Även Lgr 11 har identifierat denna förändring och anger att eleverna ska få erfaren- het av visuell kultur ”där film, foto, design, konst, arkitektur och miljöer ingår”, och skriver även fram att eleverna ska använda digitala verktyg, inte bara inom bildämnet, utan även inom andra ämnen. Ändå existerar det fortfarande en viss spänning mellan digitala konstnärliga verktyg och traditionella sådana.<SPAN class="ft55">22 </SPAN>Inom musik- området är autenticitet en aspekt som ofta lyfts i diskussionen med argumentet att det fysiska hantverket är mera äkta än digitalt skapande på dator, surfplatta och mobil. Inom musikområdet ställer traditionella instrument stora krav på motorisk utveckling och kroppsliga färdigheter och det kanske är i detta sammanhang som den största fördelen med digitala verktyg framträder. Inte minst för att de kan ge jämlikare villkor för barn och unga med funktionsvariationer att uppleva och utöva kultur. Ett annat spän-</P>
<P class="p378 ft80"><SPAN class="ft63">22 </SPAN><NOBR><SPAN class="ft58">P-O.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft58"> Erixon (red.). </SPAN>Skolämnen i digital förändring: En medieekologisk undersökning.</P>
<P class="p105 ft60">(Studentlitteratur, 2014).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">153</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369154x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Omvärldstendenser och perspektiv på kulturskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p212 ft31">ningsfält finns mellan unga och vuxna som handlar om reell kom- petens. De allra flesta barn och ungdomar är ofta betydligt skickligare på att använda datorn eller mobilen som redskap än vad den äldre generationen är. Detta faktum kan ge en viss obalans eftersom vuxenvärlden inte längre har kunskapsövertaget. Å andra sidan blir det mot bakgrund av detta än viktigare att barn och unga ges möjlighet att kvalificera sitt digitala kulturskapande på så sätt att de självständigt via digitala teknologier kan stå i dialog med sin omvärld som deltagande samhällsmedborgare. Detta är också en av grunderna i begreppet <SPAN class="ft54">media literacy</SPAN>, vilket UNESCO uppmärk- sammat som en stärkande faktor för alla utbildningssystem. Att bygga vidare på den kompetens som de unga har kan ses som ett argument för ökad tillgänglighet och demokrati.</P>
<P class="p379 ft8">I Skolverkets nationella utvärdering av musik, bild och slöjd i grundskolan från 2015<SPAN class="ft55">23 </SPAN>konstaterades att digitaliserade uttrycks- former var eftersatta i alla de estetiska ämnena, och speciellt i musik. En av anledningarna till att digitaliseringen är eftersatt är att lärarna anser sig obekväma med digital teknik. En annan att lärarna behöver fortbildning och uppdaterad utrustning i klassrummen. Även inom musik- och kulturskolan är det få skolor som har under- visning relaterande till digital konstnärlig produktion. Trots en god vilja till förändring är skolan en trög struktur som har svårt att hålla jämna steg med utvecklingen i det omgivande samhället. För flera decennier sedan ägde ett reellt paradigmskifte rum inom musik- undervisningen inom såväl skolan som kulturskolan när rock- och popmusik anammades. Denna musikgenre är nu dominerande inom musikundervisningen i skolan och väletablerad i musik- och kultur- skolan. Sedan dess har mycket litet nytänkande skett och med tanke på att mycket av den kultur ungdomar i dag tillägnar sig både är digitalt producerad och kommunicerad är kulturskolans för- hållningssätt till digital kultur i förhållande till traditionell sådan en mycket viktig fråga.</P>
<P class="p380 ft105"><SPAN class="ft63">23 </SPAN><SPAN class="ft60">Skolverket, </SPAN>Bild, musik och slöjd i grundskolan. En sammanfattande analys av de nationella ämnesutvärderingarna <SPAN class="ft4">(Skolverket, 2015).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">154</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369155x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td62"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td63"><P class="p19 ft29">Omvärldstendenser och perspektiv på kulturskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p168 ft12">Musikens dominans i förhållande till andra konstarter</P>
<P class="p47 ft8">Begreppet musik- och kulturskola signalerar att musiken skiljer ut sig från andra konstnärliga uttrycksformer. Anledningen till denna benämning hänger ihop med att kulturskolan ursprungligen enbart omfattade musik och också benämndes som den kommunala musikskolan. På det sena <NOBR>1980-talet</NOBR> började andra konstformer än musik införlivas men många av skolorna fortsatte att bara erbjuda undervisning i musik. En tredjedel av landets alla musik- och kulturskolor erbjuder endast musik. Att musikverksamhet fortfar- ande är dominerande efter mer än 30 år av möjlighet att inkludera andra konstarter kan naturligtvis upplevas som frustrerande och vara upphov till ett spänningsförhållande mellan musikverksamhet och annan konstnärlig verksamhet i kulturskolan.</P>
<P class="p48 ft25">Musikverksamheten omfattar ett stort antal specialiserade ämnes- kurser och undervisningen äger ofta rum i små grupper eller individuellt, vilket är mycket resurskrävande. Det finns också en lång tradition av musikundervisning vilket har motsvarats av utbild- ningar som varit riktade till dem som ville bli musiklärare i kultur- skolan. Även detta har sannolikt bidragit till att musikverksam- heten kan upplevas som prioriterad. En stor del av kulturskolans lärarkår har också sin bakgrund inom musiken, ett faktum som skapar en tröghet som hindrar att ett bredare utbud byggs upp med andra kulturkompetenser. Dessutom har musikundervisningen fungerat som en initial utbildningsform för orkestermusiker, något som gett status åt verksamheten. Statusen har också ökat av den uppmärksamhet som kulturskolans musikundervisning fått som en av anledningarna till svenska musikers, artisters, låtskrivares och musikproducenters internationella framgång, det så kallade ”svenska musikundret”.<SPAN class="ft62">24 </SPAN>Inte minst inom populärmusikgenren har artister lyft fram att deras musikaliska bana började i musikskolan och att de delvis har musikskolan att tacka för sin framgång. Allt detta tillsammans med kulturskolans tröghet kan förmodas medverka till att musik fortfarande dominerar både i kvantitet och i status.</P>
<P class="p381 ft95"><SPAN class="ft99">24 </SPAN>Sannolikt myntat första gången i en promemoria av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi: <SPAN class="ft92">Att ta sig ton – om svensk musikexport </SPAN><NOBR><SPAN class="ft92">1974–1999</SPAN>.</NOBR> (Finansdepartementet, 1999).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">155</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Omvärldstendenser och perspektiv på kulturskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft12">Majoritetskultur i förhållande till minoritetskultur</P>
<P class="p87 ft8">Kulturskolan är en skattefinansierad verksamhet och har som sådan en förväntan på sig att erbjuda verksamhet som svarar mot rådande efterfrågan. Det finns emellertid också en förväntan på kultur- skolan att möta alla barn, vilket förutsätter en verksamhet präglad av mångfald. Vår samtida kultur har både en global och en lokal prägel. Globaliseringen och medieutvecklingen medverkar till att vi får en standardiserad mainstreamkultur med gemensamma referenser, som kan karakteriseras som en majoritetskultur. Sam- tidigt utvecklas emellertid lokala och genremässiga nischer som alternativ till majoritetskulturen. Dessa bygger för det första på sedan länge etablerad kultur som lever kvar men inte har samma dominans som tidigare. För det andra omfattar de kulturformer som är ett resultat av att vi lever i ett mångkulturellt samhälle. För det tredje etableras ständigt nya kulturella uttryck, som dels kan vara lokalt förankrade, dels globala men ändå är inriktade mot en viss intresseinriktning. Därmed bildas en nisch som inte är geo- grafiskt etablerad utan existerar i cyberrymden, sammansatt av människor som gör samma kulturella val. För det fjärde kan nya kulturhybrider uppstå som bygger på redan befintliga sådana. Det är således en komplex situation med många kulturuttryck som gör anspråk på att bli representerade i kulturskolans verksamhet. Ett antagande är också att denna tendens kommer att bli ytterligare accentuerad i ett framtidsperspektiv.</P>
<P class="p164 ft12">Utbildningsperspektivet</P>
<P class="p200 ft8">Sett ur ett utbildningsperspektiv blir två svårförenliga uppfatt- ningar om vad som ger kulturskolan dess legitimitet tydliga. Bör kulturskolan ha arbetsmarknad och utbildningsväsende som syfte med verksamheten eller bör ett bildningsideal vara grunden? Sverige har de senaste decennierna haft stora framgångar inom musikbranschen, inte minst inom populärmusik. I olika samman- hang har kommunala musikskolan förts fram som en anledning till denna framgång. I utredningens samråd har uppfattningen om att svenska musiker inte håller internationell standard vid rekryter- ingen till nationella orkestrar framkommit. Här finns en förväntan om att kulturskolan ska vara den institution som dels skapar</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">156</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td62"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td63"><P class="p19 ft29">Omvärldstendenser och perspektiv på kulturskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft9">intresse för att spela klassiska orkesterinstrument, dels svarar för den grundläggande utbildningen i dessa. Det finns även en utbild- ningsstrategisk nytta med kulturskolan eftersom den kan betraktas som en grundläggande utbildningsinstitution för musiker och konstnärer som sedan kan vidareutbildas vid folkhögskolor och konstnärliga högskolor. Utan denna första länk i kedjan befarar man att möjligheten att rekrytera studenter till högre konstnärliga utbildningar minskar.</P>
<P class="p63 ft8">Om i stället ett bildningstänkande ligger till grund för hur kultur- skolans verksamhet utformas kommer andra aspekter i förgrunden. Kulturskolans primära uppgift blir då att utveckla elevernas um- gänge med kultur, vilket innefattar både att uppleva och utöva kultur. Det innebär också att barn och unga ska tillägna sig en förmåga att uttrycka sig konstnärligt och att denna förmåga ska resultera i självväxt och personlighetsutveckling. Genom att delta i kulturskolans verksamhet får eleverna en plattform att utgå från när de skapar sig en tillvaro präglad av och berikad av ett nära för- hållande till kultur.</P>
<P class="p112 ft9">De båda utgångspunkterna för kulturskolans verksamhet relaterar också till bredd respektive spets. I ett utbildnings- perspektiv förväntas bara ett fåtal elever att gå vidare till högre konstnärliga studier medan ett bildningsperspektiv innebär att alla ryms inom verksamhetens primära ambition. Om det ska satsas på bredd eller spets behöver ändå inte ses som en målkonflikt. Med en flexibel organisering av undervisningen kan både bredd och spets tillgodoses eftersom spets förutsätter en bred bas att rekrytera intresserade elever från. Men att arbeta både utifrån bredd och från spets förutsätter också att lärare har rätt kompetens för den nivå de arbetar på.</P>
<P class="p46 ft12">Ett institutionellt perspektiv</P>
<P class="p47 ft8">Som institution är kulturskolan komplex eftersom den förutsätts härbärgera konstnärlig frihet och kreativitet på samma gång som det är en skola med reglerad och organiserad undervisning. Följ- ande spänningsfält uppstår: <SPAN class="ft34">Lärare eller konstnär; Tradition i för- hållande till förnyelse; Utbildningsinstitution i förhållande till kultur- institution </SPAN>samt <SPAN class="ft34">Fritidsverksamhet i förhållande till skolverksamhet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">157</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369158x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Omvärldstendenser och perspektiv på kulturskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft12">Lärare eller konstnär</P>
<P class="p87 ft25">En fråga som ofta diskuteras inom kulturskolesektorn är den om lärare inom konstnärliga ämnen har en professionell identitet som kanske är mer splittrad än hos lärare inom andra ämnen. Ofta är de utövande konstnärer samtidigt som de arbetar som lärare i ett konstnärligt ämne. Inom kulturskolan och inom högre konstnärlig utbildning kan det förutsättas att denna splittrade identitet är mest markant, eftersom det här ofta handlar om mera specialiserad under- visning än i grund- och gymnasieskolan. Den problematik som finns inbyggd i detta handlar om hur lärarens motivation fördelas mellan konstnärligt utövande och undervisning. En skicklig konstnär kan samtidigt vara en omotiverad och medioker pedagog och en skicklig pedagog kan sakna de ämnesfärdigheter och kunskaper som krävs för att eleverna ska utvecklas. Inom högre konstnärlig utbildning är inkörsporten till utbildningen ofta ett intresse för konstnärligt utövande, men eftersom arbetsmarknaden för konstnärer/musiker är problematisk arbetar konstnären ofta även som lärare, åtminstone partiellt. Det finns de som hävdar att en skicklig konstnär som har rätt tekniska färdigheter och ämneskunskaper automatiskt också är en bra pedagog. Men det finns också de som hävdar motsatsen, att pedagogisk kompetens är viktigare än omfattande ämneskunskaper.<SPAN class="ft62">25 </SPAN>Inom kulturskolan är diskussionen ytterst relevant särskilt med tanke på att i mötet med barn och ungdomar spelar den peda- gogiska kompetensen en väl så stor roll som den konstnärliga.</P>
<P class="p164 ft12">Tradition i förhållande till förnyelse</P>
<P class="p200 ft8">Kulturskolan har, som tidigare redovisats, sina rötter i den kom- munala musikskolan som började byggas upp under <NOBR>1940-talet.<SPAN class="ft55">26</SPAN></NOBR><SPAN class="ft55"> </SPAN>Stora förändringar har sedan dess skett både inom musikområdet och inom andra konstuttryck. Kulturskolan har anpassat sig till dessa och erbjuder verksamhet som på många sätt är i fas med utvecklingen inom kultursektorn, inte minst inom ungdoms-</P>
<P class="p382 ft72"><SPAN class="ft75">25</SPAN><SPAN class="ft70">C. Bouij, </SPAN>”Musik – mitt liv och kommande levebröd”: en studie i musiklärares yrkes social- isation <SPAN class="ft71">(Göteborgs universitet, 1998).</SPAN></P>
<P class="p383 ft64"><SPAN class="ft75">26</SPAN><SPAN class="ft59">T. Persson, </SPAN>Den kommunala musikskolans framväxt och turbulenta <NOBR>90-tal</NOBR> <SPAN class="ft60">(Göteborgs universitet, 2001).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">158</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td62"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td63"><P class="p19 ft29">Omvärldstendenser och perspektiv på kulturskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft11">kulturen, även om kulturskolans utbud och personal fortfarande präglas av en väldig musikdominans.</P>
<P class="p286 ft8">Ovan har beskrivits hur kulturskolan befinner sig i ett spän- ningsfält där olika intressenters agendor och behov ska tillgodoses. Å ena sidan är strävan efter förnyelse en självklarhet eftersom verksamheten bör vara under ständig och kontinuerlig utveckling för att svara mot de behov som finns i relation till kulturlivets förändring och till barns och ungdomars intressen och förutsätt- ningar. Å andra sidan är det av vikt att bevara traditionella verk- samheter i avsikt att vidmakthålla ett pluralistiskt kulturliv där olika konstformer kan befrukta varandra. Sett utifrån ett tillgäng- lighetsperspektiv är det viktigt att ha ett brett utbud av olika verksamheter och ämneskurser för att möta så många behov som möjligt, alltså att inte enbart se till majoritetens önskemål.</P>
<P class="p74 ft9">Ytterligare en aspekt som kan orsaka spänning i ett insti- tutionellt perspektiv är verksamhetens status. En verksamhet som karakteriseras som bärare av förnyelse kan vara mer intressant i förhållande till en verksamhet som karakteriseras som bevarare av kulturskolans tradition. Söktrycket på olika ämneskurser kan bli en statusmarkör, men framför allt vara en signal om hur väl ett med- borgarperspektiv uppnåtts. Kulturskolan är en skattefinansierad kommunal angelägenhet och dess relevans för invånarna bör ge den dess legitimitet.</P>
<P class="p72 ft12">Utbildningsinstitution i förhållande till kulturinstitution</P>
<P class="p47 ft25">Den professionella identiteten hos lärare vid kulturskolan har ovan diskuterats med utgångspunkt i att vara konstnär i förhållande till att vara pedagog. På samma sätt kan kulturskolan uppfattas både som en utbildningsinstitution och som en kulturinstitution, mycket på grund av de olika verksamheternas syfte och karaktär. Kultur- skolans primära syfte är att barn och ungdomar ska få möjlighet att utöva, skapa och uppleva konst och kultur, det vill säga att ge en slags kulturell bildning som både leder till en förmåga att uttrycka sig konstnärligt och till personlig och social utveckling. Kultur- skolans verksamhet kan både bygga på traditionella undervisnings- former och ha en mera öppen karaktär med en lägre grad av formal- isering, som aktiviteter som inte har traditionell lektionsform eller</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">159</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369160x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Omvärldstendenser och perspektiv på kulturskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p212 ft8">är utformade som projekt. I viss verksamhet finns en utbildnings- dimension, det vill säga ett syfte att den ska kunna fungera som ett första led i en utbildningskedja för de barn och unga med siktet inställt på en högre konstnärlig utbildning och i en förlängning kanske ett konstnärligt yrke. Denna utbildningsdimension i kultur- skolan kommer tydligast till uttryck i instrumentalundervisningen och grundlades under de första decennierna av kulturskolans existens då kulturskolans identitet som ett första led i en utbild- ningskedja var mera markerad och undervisningsformerna mera formaliserade och traditionella än i dag. Den kommer också till uttryck genom den koppling som görs mellan svenska artisters, låt- skrivares och musikproducenters framgångar inom musikindustrin, det så kallade ”svenska musikundret”, och kulturskolans musik- verkamhet. Även vissa företrädare för musikbranschen ser kultur- skolan som ett första led i en utbildning till exempelvis orkester- musiker.</P>
<P class="p265 ft25">Med tiden har ett parallellt spår gjort sig gällande, ett spår där alla barns rätt till ett konstnärligt uttryckssätt och att uppleva kultur som en demokratisk rättighet<SPAN class="ft62">27 </SPAN>fått en mera central position. Detta innebär naturligtvis också att ett lärande äger rum men syftet är inte att lärandet ska ligga till grund för en formell institutionell vidareutbildning som eventuellt leder till ett konstnärligt yrke, utan att det i stället ska leda till en förmåga att uttrycka sig konstnärligt, en förmåga att utöva konstnärlig eller kulturell verksamhet och en förmåga att uppleva konst och kultur, ofta i gemenskap med andra.</P>
<P class="p347 ft9">Att andra konstnärliga uttrycksformer än musik numera är representerade i kulturskolan medverkar också till att det finns ett ökat utrymme för att se kulturskolan som i första hand en kultur- institution där barn och unga lär sig att utöva och får uppleva konst och kultur. Det hänger ihop med att andra konstnärliga uttrycks- former än musik har integrerats i kulturskolan i ett senare skede och därför inte har samma förväntningar på sig att fungera som ett led i en utbildningskedja, som musik- och instrumentalunder- visningen.</P>
<P class="p384 ft9">Föreställningarna om kulturskolans primära uppgift har också förändrats över tid. Som kulturinstitution har kulturskolan en</P>
<P class="p385 ft64"><SPAN class="ft63">27 </SPAN><SPAN class="ft60">G. Svensson, </SPAN>Barns rätt till kultur – Om barn- och ungdomskulturens villkor på <NOBR>90<SPAN class="ft60">-talet.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft60"> (Kommunförbundet, 1993)</SPAN>.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">160</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td62"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td63"><P class="p19 ft29">Omvärldstendenser och perspektiv på kulturskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft9">funktion som nav i barns och ungas konstnärliga/kulturella aktiviteter, där förutsättningar skapas för att de ska ges möjlighet att uttrycka sig konstnärligt och uppleva konst och kultur inom ett brett spektra av konstnärliga uttrycksformer. Det sammanhang som verksamheten äger rum i har också stor betydelse för kultur- skolans identitet som kulturinstitution. I flera kommuner har kulturskolan en egen byggnad där verksamheten är samlad och där kulturaktiviteter av både formell och informell karaktär pågår, något som skapar förutsättningar för en atmosfär som stärker kulturskolans identitet som kulturinstitution. Kulturskolan som kulturinstitution har också en funktion som mötesplats för barn och unga där de kan umgås, utöva kulturaktiviteter individuellt eller i grupp och uppleva kultur i form av utställningar och fram- trädanden av olika slag.</P>
<P class="p63 ft9">Kulturskolorna över landet skiljer sig åt och många har öppnat upp för nya konstnärliga uttrycksformer som bygger på barns och ungas vardagskultur och som inte är kompatibla med en syn på kulturskolan som utbildningsinstitution. Parallellt erbjuds verk- samheter med ett utbildningssyfte och en stark pedagogisk inram- ning och sannolikt kommer dessa båda inriktningar att existera sida vid sida. Det är möjligt att uppfatta detta som två kontrasterande inriktningar, men det är även möjligt att uppfatta dem som komple- ment som tillsammans ger förutsättningar för en kulturskola som kan möta alla barns och ungas förväntningar.</P>
<P class="p72 ft12">Fritidsverksamhet i förhållande till skolverksamhet</P>
<P class="p47 ft25">Kulturskolan är i grunden en fritidsverksamhet. Den är frivillig och äger till stor del rum på elevernas fria tid efter skoltid. Det finns emellertid några faktorer som komplicerar bilden av kulturskolan som en fritidsverksamhet. För det första signalerar namnet att det är en skola vilket kan tyckas paradoxalt om man samtidigt hävdar att det är en fritidssysselsättning. För det andra har karaktären på kulturskolans verksamhet traditionellt varit influerad av karaktären på den verksamhet som bedrivs i skolan. I kulturskolan finns många begrepp som direkt knyter an till skolan. Man talar exempel- vis om elever, lektioner, undervisning, läxor etcetera. Formen på verk- samheten i kulturskolan är också ofta snarlik skolans. Verksamheten</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">161</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369162x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Omvärldstendenser och perspektiv på kulturskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p212 ft9">beskrivs som undervisning och eleverna har lektion antingen individuellt eller i grupp vid kontinuerligt återkommande tillfällen och under en viss tidsrymd, precis som i skolan. Ofta ges läxor, inte minst vid instrumentalundervisning, med argumentet att det krävs kontinuerlig övning för att en utveckling ska kunna komma till stånd. För det tredje är kulturskolan i vissa avseenden inte en frivillig verksamhet. Det finns i många kommuner ett väl utvecklat samarbete med både förskola, grundskola och gymnasieskola som yttrar sig på olika sätt. Det kan röra sig om projekt, framför allt i skolans tidiga år, där hela undervisningsgrupper omfattas av en aktivitet, som inte går att välja bort för elever som inte är intres- serade. Ytterligare en vanlig samarbetsform är att elever får gå ifrån den ordinarie undervisningen för att under skoltid delta i kultur- skolans frivilliga verksamhet.</P>
<P class="p265 ft9">Bilden av kulturskolan som en fritidsverksamhet kan således upplevas som grumlig på grund av att både namnet, hur verksam- heten bedrivs och var den bedrivs i så hög utsträckning relaterar till skolan. För elevernas del kan detta innebära att de har svårt att skilja på om det är den ordinarie skolans verksamhet eller kultur- skolans som de deltar i. Sammantaget kan det konstateras att gränsen mellan skolan och kulturskolan är flytande. Den kan ha en karaktär både som skolverksamhet och fritidsverksamhet och den kan också vara frivillig såväl som obligatorisk, som i de fall då kulturskolan arbetar på uppdrag i förskolan eller den obligatoriska grundskolan.</P>
<P class="p266 ft25">Faktumet att kulturskolan bygger en undervisning som är fri- villig att delta i får effekter på hur verksamheten betraktas jämfört med obligatorisk undervisning. I den pedagogiska världen finns en syn på obligatorisk undervisning som finare och viktigare än den frivilliga och de olika formerna av undervisning tas på olika stort allvar.<SPAN class="ft62">28 </SPAN>Väljer man i stället barnen som utgångspunkt kan en helt annan syn noteras. För de barn som deltar är fritidsverksamheten en synnerligen allvarlig fråga. Den kan anses beröra dem mer än det vanliga skolarbetet, inte för att den är lättsammare, utan för att den är en personlig angelägenhet som stärker identiteten och själv-</P>
<P class="p386 ft64"><SPAN class="ft63">28 </SPAN><SPAN class="ft60">G. Svensson. </SPAN>Barns rätt till kultur – Om barn- och ungdomskulturens villkor på <NOBR>90-talet<SPAN class="ft60">.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft60"> (Kommunförbundet, 1993).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">162</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369163x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td62"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td63"><P class="p19 ft29">Omvärldstendenser och perspektiv på kulturskolan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p223 ft9">känslan.<SPAN class="ft65">29 </SPAN>En jämförelse i synsätt går att göra med förhållandet mellan skolämnet idrott och hälsa och föreningsidrotten, som inte präglas av samma statusproblematik. Att den ena skulle kunna ersätta den andra vore inte rimligt, i stället tas synen på att de olika verksamheterna kompletterar och stärker varandra för givet. Ett närmande mellan de olika synsätten på obligatorisk respektive fri- villig undervisning skulle sannolikt gynnas av att verksamheternas olika egenart och syfte synliggjordes.</P>
<P class="p387 ft60"><SPAN class="ft63">29 </SPAN>Ibid.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">163</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_164">
</DIV>
<DIV id="page_165">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369165x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p388 ft53"><SPAN class="ft7">5</SPAN><SPAN class="ft52">En inkluderande kulturskola på egen grund – utredningens grund för förslag</SPAN></P>
<P class="p389 ft9">I detta kapitel redogör utredningen för sin grundläggande syn på vad en inkluderande kulturskola på egen grund innebär och dess betydelse för vår samtid. Dessa bedömningar ligger till grund för de förslag som utredningen lägger fram i kapitel 6 om hur en sådan kulturskola kan uppnås. Utredningens förståelse av en inklu- derande kulturskola på egen grund beskrivs i avsnitt 5.1 om att ett demokratiskt förhållningssätt utifrån barns och ungas perspektiv bör prägla den kommunala verksamheten. I avsnitt 5.2 gör utred- ningen en bedömning av för- och nackdelar med en lagstiftad kulturskoleverksamhet.</P>
<P class="p390 ft48"><SPAN class="ft36">5.1</SPAN><SPAN class="ft106">Ett demokratiskt förhållningssätt utifrån barns och ungas perspektiv</SPAN></P>
<P class="p391 ft11"><SPAN class="ft12">Bedömning: </SPAN>Kulturskolans legitimitet grundas på att den erbjuder en verksamhet som vilar på barns och ungas intresse för konst och kultur<SPAN class="ft26">.</SPAN></P>
<P class="p392 ft9">En ambition om att bemöta varje barn utifrån dess specifika förutsättningar bör vara en grundval för den kommunala kulturskoleverksamheten.</P>
<P class="p393 ft35">Utredningens utgångspunkt för en inkluderande kulturskola på egen grund är att kulturskolans legitimitet grundas på att den erbjuder en verksamhet som vilar på barns och ungas intresse för konst och kultur. Som vi i kapitel 4 tidigare har beskrivit rymmer</P>
<P class="p394 ft19">165</P>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369166x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft19">En inkluderande kulturskola på egen grund – utredningens grund för förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9">denna punkt inbyggda målkonflikter. Barns och ungas perspektiv måste förstås i relation till det kulturella sammanhang de är en del av och därmed bör kulturskolan erbjuda en verksamhet som tar fasta på de värden och intressen som barn och unga själva upp- skattar.<SPAN class="ft65">1</SPAN></P>
<P class="p67 ft8">Samtidigt är barns och ungas intresse för konst och kultur även till stor del beroende av vuxnas omdöme som påverkar och styr vad som är bäst för barnet,<SPAN class="ft55">2 </SPAN>något som också historiskt har haft betydelse på den svenska musik- och kulturskolans utformning.</P>
<P class="p67 ft8">I en kulturskola som bygger på barns och ungas eget intresse för kultur är det därför viktigt att särskilt värna pedagogikens demo- kratiska potential.<SPAN class="ft55">3 </SPAN>Utredningen menar att undervisa barn och unga i konst och kultur i syfte att de som vuxna ska kunna delta i samhällets kulturliv är en alltför snäv syn på demokrati. Att förstå utbildning som något som endast förbereder för ett demokratiskt deltagande <SPAN class="ft34">i framtiden </SPAN>kan inte ses som en utbildning på demokra- tisk grund. Ett demokratiskt förhållningssätt utifrån barns och ungas perspektiv innebär i stället att ge barn och unga möjlighet att påverka verksamheten genom att demokrati praktiseras i den pedagogiska verksamheten. I ett sådant förhållningssätt förenas pedagogens större kunskap med barnets intresse, kunskaper och erfarenheter. Detta innebär att pedagogen är öppen för att lyssna på barn och unga för att lära sig om deras erfarenheter och önskemål och utifrån detta finnas till hands som konstnärlig och pedagogisk vägledare.<SPAN class="ft55">4</SPAN></P>
<P class="p68 ft9">Att genomföra kulturskoleundervisning under samma tid som skolundervisning pågår ser utredningen utifrån barns och ungas perspektiv som tvivelaktigt. Vår utgångspunkt är att barn och unga inte ska behöva avstå från en undervisning för en annan.</P>
<P class="p395 ft72"><SPAN class="ft56">1</SPAN><SPAN class="ft70">A. Klerfeldt & B. Qvarsell (red.), </SPAN>Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken <SPAN class="ft71">(Gleerups, 2012).</SPAN></P>
<P class="p220 ft58"><SPAN class="ft56">2</SPAN><SPAN class="ft57">K. Helander, ”Det var roligt när mamma grät” – barns tankar om teater. I A. Banér (red.),</SPAN></P>
<P class="p222 ft80">Barns smak. Om barn och estetik. Centrum för barnkulturforsknings skriftserie nr 36</P>
<P class="p222 ft71">(Stockholms universitet, 2004).</P>
<P class="p221 ft72"><SPAN class="ft56">3</SPAN><SPAN class="ft70">G. Biesta, </SPAN>Bortom lärandet. Demokratisk utbildning för en mänsklig framtid <SPAN class="ft71">(Student- litteratur, 2006).</SPAN></P>
<P class="p222 ft60"><SPAN class="ft56">4</SPAN><SPAN class="ft59">Se t.ex. M. Bendroth Karlsson, </SPAN><SPAN class="ft64">Bildskapande i förskola och skola, </SPAN>(Studentlitteratur 1998).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">166</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369167x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td64"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p19 ft29">En inkluderande kulturskola på egen grund – utredningens grund för förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p168 ft26">Delaktighet och inflytande</P>
<P class="p76 ft25">Kulturskolan regleras inte, till skillnad från den obligatoriska skolan, av nationella styrdokument som läroplaner, kursplaner och tillhörande kunskapskrav. Utredningen ser en avsaknad av en sådan reglering som en resurs för kulturskolan och något som ska värnas. Kulturskolan har i och med detta en unik möjlighet att utforma verksamheten utifrån barns och ungas eget intresse. Den främsta anledningen till att värna en läroplanslös kulturskola är att en sådan ökar möjligheten för barn och unga att själva definiera sina egna mål, vilket speglar den demokratiska värdegrund som utredningen ser som grundbulten i kulturskolans pedagogiska profil.</P>
<P class="p63 ft8">I början av <NOBR>2000-talet</NOBR> gjordes på uppdrag av regeringen vid Malmö högskola en genomlysning av kultur i grundskolan.<SPAN class="ft55">5 </SPAN>I denna rapport förespråkades en så kallad radikal estetik med utgångspunkt i konstens demokratiska, öppna och ifrågasättande karaktär. En pedagogisk grundsyn som tar fasta på mångfald, yttrandefrihet och elevernas egna erfarenheter som utgångspunkt och drivkraft, något som utredningen ser som relevant att värna även i relation till kulturskolans verksamhet. I enlighet med denna pedagogiska idé ser vi att kulturskolan, i egenskap att vara både en plats för lärande och som kulturinstitution, har stora möjligheter att ta hjälp av den kritiska tradition som finns inom konsten genom att ge barn och unga mandat att delta som kulturutövare i ett offentligt samtal där allas röster blir hörda.</P>
<P class="p48 ft25">Utredningen menar att en inkluderande kulturskola i sin verksamhet och sin pedagogik utgår ifrån det demokratiska upp- draget om alla barns rätt till kultur.<SPAN class="ft62">6 </SPAN>En sådan kulturskola tar fasta på mångfald och yttrandefrihet och med elevernas egna erfaren- heter som utgångspunkt och drivkraft möter barn och unga i den kultur där de befinner sig. Den bör även låta barnen möta främ- mande och smalare kulturyttringar och ge möjlighet till fördjup- ning när barnen så önskar. Barns och ungas egna kulturella val bör tas på allvar och förtjänar ett likaberättigande gentemot kultur som inte ligger inom deras referensram. En sådan grundsyn bygger på en öppenhet för att ge barn och unga inflytande men förutsätter</P>
<P class="p198 ft72"><SPAN class="ft75">5</SPAN><SPAN class="ft81">L. Aulin Gråhamn & J. Thavenius, </SPAN>Kultur och estetik i skolan. Rapport 9/2003 <SPAN class="ft71">(Malmö högskola, 2003).</SPAN></P>
<P class="p257 ft60"><SPAN class="ft75">6</SPAN><SPAN class="ft77">FN:s konvention om barnets rättigheter, SÖ 1990:20.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">167</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_168">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369168x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft19">En inkluderande kulturskola på egen grund – utredningens grund för förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft25">balans mellan medbestämmande och den professionella kompetens och erfarenheter som kulturskolans ledning och pedagoger har.</P>
<P class="p261 ft25">För att lyckas med ett sådant uppdrag och ha möjlighet till förnyelse, vilket blir följden när gamla och nya uppfattningar bryts mot varandra, fordras en flexibel organisation som dels kan göra en bred samverkan möjlig och dels att personal med kortare anställ- ningar kan engageras. Ett sådant arbetssätt efterfrågas även i en norsk studie som undersökt hur kulturskolan kan uppnå en ökad inkludering. Verksamheten måste kunna svara upp mot ändringar i efterfrågan på relativt kort varsel.<SPAN class="ft62">7 </SPAN>På så sätt kan en mer varierad och för nya deltagare bättre anpassad kulturskola erbjudas. Det material som ligger till grund för utredningen pekar mot att kom- munerna ser det som nödvändigt att stärka kulturskolans legitimitet ur ett medborgarperspektiv genom att utveckla verksamheten så att en större bredd av barn och unga känner sig tilltalade av den.</P>
<P class="p69 ft9">Barn och unga har likartade behov men olika förutsättningar att kunna uttrycka dessa och få dem tillgodosedda. Barn och unga med fysiska eller intellektuella funktionsnedsättningar behöver ha goda möjligheter att utöva och uppleva konst och kultur i kulturskolan.<SPAN class="ft65">8 </SPAN>Även om detta är en utmaning som landets musik- och kultur- skolor brottas med i sin vardag återstår mycket innan likvärdiga villkor har uppnåtts för denna grupp. Inte heller har barn och unga lika ekonomiska förutsättningar. För det stora flertalet familjer är dock inte avgiftsfrågan den avgörande faktorn för att kunna delta i kulturskolans verksamhet men för ett antal barn, som lever under knappa förhållanden, kan det vara ett allvarligt hinder.<SPAN class="ft65">9 </SPAN>En ambition om att bemöta varje barn utifrån dess specifika förut- sättningar bör vara en grundval för den kommunala kulturskole- verksamheten.</P>
<P class="p396 ft72"><SPAN class="ft56">7</SPAN><SPAN class="ft70">E. Bjørnsen. </SPAN>Inkluderende kulturskole. Utredning av kulturskoletilbudet i storbyene. <SPAN class="ft71">Prosjekt- rapport nr.5/2012. (Agderforskning 2012) s. 49.</SPAN></P>
<P class="p221 ft72"><SPAN class="ft56">8</SPAN><SPAN class="ft93">Barn äger </SPAN><SPAN class="ft71">(Handisam, 2014); </SPAN>Hur är läget 2014 – Uppföljning av funktionshinderspolitiken<SPAN class="ft71">, (Myndigheten för delaktighet 2014); Di Lorenzo Tillborg, </SPAN>Forskningsrapport om kultur- skolors verksamhet för barn och unga med funktionsnedsättningar <SPAN class="ft71">Opublicerat manus (Malmö: Malmö Musikhögskola).</SPAN></P>
<P class="p220 ft58"><SPAN class="ft56">9</SPAN><SPAN class="ft57">Rädda barnen, </SPAN><SPAN class="ft80">Barnfattigdom i Sverige. Årsrapport 2015 </SPAN>(Rädda barnen, 2015); E. Bjørnsen.</P>
<P class="p325 ft64">Inkluderende kulturskole. Utredning av kulturskoletilbudet i storbyene. <SPAN class="ft60">Prosjektrapport nr.5/2012. (Agderforskning 2012) s. 87.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">168</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_169">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369169x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td64"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p19 ft29">En inkluderande kulturskola på egen grund – utredningens grund för förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p156 ft12"><SPAN class="ft12">5.1.1</SPAN><SPAN class="ft79">En konstnärlig mötesplats under barns och ungas fritid</SPAN></P>
<P class="p397 ft9"><SPAN class="ft45">Bedömning: </SPAN>Kulturskolan har en outnyttjad potential i egen- skap av att vara en konstnärlig mötesplats för barn och unga på deras fritid.</P>
<P class="p398 ft9">En första förutsättning för en inkluderande kulturskola på egen grund utifrån barns och ungas perspektiv är betoningen av det kulturella sammanhanget och det sociala samspelet.<SPAN class="ft65">10 </SPAN>Barnets sam- spel med kamrater och pedagoger är centralt för kulturskolan, som är specifik på så vis att den är frivillig och i första hand erbjuds under barns och ungas fritid. Barn och unga ägnar en stor del av sin fritid åt att arbeta med och pröva sitt identitetsskapande. De iscensätter sina identiteter genom att söka gemenskap med andra, framför allt andra barn och unga. I detta sammanhang är frihet och lust centralt.<SPAN class="ft65">11</SPAN></P>
<P class="p48 ft31">I forskning beskrivs organiserade fritidsverksamheter för barn som fotboll, ridning eller balett som vuxenorganiserade aktiviteter i motsats till barns och ungas egna mer informella umgänge med konst och kultur på eget initiativ tillsammans med kamrater.<SPAN class="ft66">12 </SPAN>Det pedagogiska förhållningssättet i vuxenorganiserade aktiviteter kännetecknas av en fokusering på själva ämnet, snarare än på barnet i ett socialt sammanhang, vilket står i fokus i barnens kamrat- grupper där inga vuxna styr. I det senare fallet äger ett informellt lärande rum och det är relationerna mellan barnen som är det avgörande. Historiskt sett vilar musikskolans pedagogik på en stark tradition av just vuxenstyrning, formellt lärande och enskild under- visning,<SPAN class="ft66">13 </SPAN>dvs. en institution som i första hand värnar det konst- närliga ämnet snarare än barns behov och sociala och kulturella utveckling.<SPAN class="ft66">14 </SPAN>Utredningen kan dock konstatera att i de flesta av landets kulturskolor har en perspektivförskjutning inletts mot ett ökat fokus på barns och ungas sociala deltagande i ett konstnärligt</P>
<P class="p399 ft80"><SPAN class="ft75">10</SPAN><SPAN class="ft76">R. Säljö. </SPAN>Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv. <SPAN class="ft58">(Stockholm: Prisma 2000).</SPAN></P>
<P class="p38 ft80"><SPAN class="ft75">11</SPAN><SPAN class="ft76">K. Drotner, </SPAN>Att skabe sig – selv. Ungdom, æstetik, pedagogik <SPAN class="ft58">(Gyldendal, 1991/2003).</SPAN></P>
<P class="p38 ft72"><SPAN class="ft75">12</SPAN><SPAN class="ft81">M. Rönnberg, </SPAN>Nya medier – men samma gamla barnkultur <SPAN class="ft71">(Filmförlaget, 2006).</SPAN></P>
<P class="p12 ft72"><SPAN class="ft75">13</SPAN><SPAN class="ft81">Rostwall & West, </SPAN>Interaktion och kunskapsutveckling – En studie av frivillig musik- undervisning <SPAN class="ft71">(Musikhögskolan i Stockholm, 2010).</SPAN></P>
<P class="p12 ft64"><SPAN class="ft75">14</SPAN><SPAN class="ft77">K. Holmberg, </SPAN>Musik- och kulturskolan i senmoderniteten: reservat eller marknad?<SPAN class="ft60">(Lunds universitet, 2010).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">169</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_170">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369170x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft19">En inkluderande kulturskola på egen grund – utredningens grund för förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9">sammanhang. Det är tydligt att det finns ett behov av att i högre utsträckning lyfta fram <SPAN class="ft10">kulturskolan som konstnärlig mötesplats</SPAN>. Detta vägval har uttryckts under utredningens samråd med kulturskolans företrädare: ”Kulfaktorn är viktig. Det sociala ger drivet.”, och att ”Kulturskolan blir hängställe – träffa kompisar, öppna tider, mötesplats.”<SPAN class="ft65">15</SPAN></P>
<P class="p261 ft25">Det har under de samråd utredningen har genomfört blivit mycket tydligt att kulturskolans funktion som en sorts frizon för barn och unga<SPAN class="ft62">16 </SPAN>bara går att uppnå och bibehålla genom att betona kulturskolans frivillighet och dess avsaknad av centralt beslutade läroplaner och bedömningsgrunder. Verksamheten behöver enligt utredningens mening innehålla ett stort mått av frihet och flexibilitet för att kunna möta barn och unga utifrån lokala förutsättningar och vore därför inte betjänt av en statlig detaljreglering.</P>
<P class="p69 ft9">I detta sammanhang är det dock viktigt att återigen koppla till demokratiska värden och poängtera faran i att endast erbjuda en plats för kulturellt identitetsskapande i gemenskap mellan dem som redan har något gemensamt. Här finns en stor potential för kultur- skolan som konstnärlig mötesplats för barn och unga med olika bakgrund.</P>
<P class="p78 ft26">En bred mötesplats för barn och unga oavsett bakgrund</P>
<P class="p297 ft25">Samhället har genomgått stora förändringar efter att musikskolorna växte fram och konsoliderades under det förra seklet. Dessa för- ändringar har skett på många olika plan; demografiskt, tekno- logiskt, inom jämställdhet och vad gäller synen på barn, på kultur och på vad en effektiv kommunal service innebär. Allt detta har skapat nya förutsättningar för kulturskolans verksamhet. Inte minst kommer de senaste årens stora antal nyanlända barn och vuxna att få långtgående konsekvenser för det svenska samhället. Författaren Qaisar Mahmood utvecklar i en essä sin syn på kulturen som ett instrument för att genomföra denna uppdatering,</P>
<P class="p400 ft71"><SPAN class="ft75">15</SPAN><SPAN class="ft70">Workshop med Kulturskoleutredningen under Kulturskolerådets rikskonferens Luleå </SPAN><NOBR>2016-03-16.</NOBR></P>
<P class="p327 ft60"><SPAN class="ft75">16</SPAN><SPAN class="ft77">Enkät till medlemmar i Riksförbundet unga musikanter (2015).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">170</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_171">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369171x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td64"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p19 ft29">En inkluderande kulturskola på egen grund – utredningens grund för förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p401 ft25">eftersom kulturen är en viktig symbolkraft.<SPAN class="ft62">17 </SPAN>Han ser även kulturen som det kitt som binder ihop ett samhälle till en sammanhängande helhet. Han menar att kulturlivet, i vid mening, därför har en nyckelroll eftersom det är genom kulturen som identiteter skapas och återskapas. Utredningen instämmer i hans bild av att Sverige, svenskhet och svensk kultur behöver uppdateras så att den kommer i samklang med det samtida Sverige och de samtida svenskarna.</P>
<P class="p48 ft9">Många kommuner har redan insett den viktiga roll som musik- och kulturskolorna har som mötesplats. Utredningen menar att det är angeläget att tydliggöra och ta vara på den potential som den kommunala verksamheten har för att bidra både till kulturell växt, men även till integrering, stabilitet och samhällsutveckling.</P>
<P class="p10 ft9">Utredningen menar att musik- och kulturskolan, för att vara relevant i sin samtid, måste förhålla sig till de förväntningar som samhällsförändringar får till följd och möta medborgarna på deras villkor. Detta kan sammanfattas som det samhällsuppdrag kultur- skolan har.</P>
<P class="p46 ft12">Ej formaliserad skolform</P>
<P class="p397 ft11"><SPAN class="ft12">Bedömning: </SPAN>Att omdana kulturskolan till en formaliserad skol- form menar utredningen skulle vara ogynnsamt för kultur- skolans utveckling.</P>
<P class="p402 ft8">Under utredningens samråd har frågan om ett närmande mellan den kommunala musik- och kulturskolan och skolan diskuterats. Kulturskolerådet rekommenderar utredningen att ge samverkan med skolan en central plats i den nationella strategin<SPAN class="ft55">18 </SPAN>och andra kulturskoleföreträdare har gått längre och föreslagit att kultur- skolan bör inlemmas i det formella skolväsendet. Samverkan med förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och de olika formerna av särskolor ser utredningen som ett sätt att nå alla barn och unga oavsett bakgrund. Men att närma sig skolans värld genom att göra</P>
<P class="p403 ft80"><SPAN class="ft75">17</SPAN><SPAN class="ft76">Q. Mahmood </SPAN>En illusion av förändring Om mångfalds- och integrationsdiskursens framväxt.</P>
<P class="p38 ft58">Del av inledning i SOU 2007:50.</P>
<P class="p38 ft60"><SPAN class="ft75">18</SPAN><SPAN class="ft77">Rekommendationer från Kulturskolerådet (2016).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">171</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369172x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft19">En inkluderande kulturskola på egen grund – utredningens grund för förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p50 ft11">kulturskolan till en formaliserad skolform menar utredningen skulle vara ogynnsamt för kulturskolans utveckling.</P>
<P class="p90 ft8">I stället vill utredningen med sina förslag förstärka och tydliggöra kulturskolans särart och identitet genom att den förblir en separat kommunal verksamhet som på en förtydligad och egen grund arbetar i samverkan med andra verksamheter på kommunal, regional och nationell nivå. Vi kan se ekonomiska risker med en samorganisering med skolväsendet men framför allt en risk för att kulturskolans speciella karaktär som bygger på frivillighet och personligt intresse skulle försvagas; något som också tydliggjorts vid flera av utredningens samråd med kulturskoleföreträdare. Utredningen menar att det är en missuppfattning att tro att den snedrekrytering av deltagare som i dag präglar kulturskolan skulle lösas genom att kulturskolan blev en formaliserad men frivillig del av skolväsendet. I stället visar utredningens underlag att det är flera mer komplexa skäl som avgör barns och ungas deltagande i kultur- skolan. Centrala faktorer som påverkar barns och ungas intresse för och möjligheter att delta i kulturskolan är framför allt dess synlighet, föräldrastöd, platsantal, utbud, tillgänglighet, avgiftsnivå och undervisningsformer.</P>
<P class="p197 ft12"><SPAN class="ft12">5.1.2</SPAN><SPAN class="ft79">Ett samtida bildningsideal</SPAN></P>
<P class="p404 ft9"><SPAN class="ft45">Bedömning: </SPAN>Kulturskolan bör i sin verksamhet och genom sin pedagogik möta barn och unga i den kultur där de befinner sig, men även låta barnen möta främmande kulturyttringar.</P>
<P class="p405 ft8">En andra förutsättning för en inkluderande kulturskola på egen grund utifrån barns och ungas perspektiv rör kulturskolan som bildningsinstitution. Den svenska musikskolan startade ur arbetar- rörelsens bildningssträvan, men utifrån ett folkbildningsideal som handlade om att föra ut den ”goda” musiken i de bredare folk- lagren. I dagens kulturskola finns fortfarande spår kvar av denna bildningstradition, även om det är utredningens uppfattning att mycket har förändrats. Utredningen menar att bildningsbegreppet hela tiden måste modifieras i takt med samhällets utveckling och</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft19">172</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369173x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td64"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p19 ft29">En inkluderande kulturskola på egen grund – utredningens grund för förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft9">utmaningen i dag ligger i att anpassa begreppet till det pluralistiska och mångkulturella samhälle vi lever i.<SPAN class="ft65">19 </SPAN>Kulturskolans pedagogik måste därmed finna former för att i hög utsträckning möta barn och unga i den kultur där de befinner sig, men även att låta barnen möta främmande kulturyttringar. En sådan strävan är tydlig i många av dagens kulturskolor.</P>
<P class="p74 ft9">För att kulturskolan ska vara relevant för sin samtid är det utredningens mening att dess verksamhet och pedagogik bör ta sin utgångspunkt i ett samtida bildningsideal. Detta förutsätter en uppgörelse med dåtidens bildningssyn, som handlade om att slå fast konstnärliga ideal, och att i stället forma pedagogiken utifrån en utmanande och föränderlig bildningssyn.</P>
<P class="p74 ft9">Kulturskolan som en inkluderande bildningsinstitution är en plats där de barn och unga som vill, kan ägna sig åt lärande, utövande och reflektion i en pågående process inom ett brett spektra av konstnärliga och kulturella aktiviteter i gemenskap med andra. En sådan målsättning kräver att tid avsätts för att utifrån pedagogiska diskussioner och kollegial reflektion, och genom att ta vara på beprövad erfarenhet och forskning, lägga fast vilka de grundlägg- ande villkoren för undervisningen bör vara. Kulturskolornas ledning och personal behöver gemensamt reflektera över verksam- hetens väsentligheter och utveckla ett gemensamt professionellt språk.<SPAN class="ft65">20</SPAN></P>
<P class="p72 ft26">Kulturskolans särart</P>
<P class="p76 ft8">Den kommunala kulturskolan och skolan har många gemensamma drag men kulturskolan har också egna karaktäristika, som ett fri- villigt deltagande, en läroplanslös verksamhet och en flexibilitet som utgår från barnets perspektiv genom att ta hänsyn till barns och ungas egna intressen. Även dess mångfald vad gäller konst- områden och olika typer av publika aktiviteter är utmärkande för kulturskolan. Kulturskolan är för många barn och unga en frizon</P>
<P class="p406 ft71"><SPAN class="ft75">19</SPAN><SPAN class="ft88">Se till exempel O. Sernhede & J. Söderman, </SPAN><SPAN class="ft72">Planet hiphop: Om hiphop som folkbildning och social mobilisering </SPAN>(Liber, 2011).</P>
<P class="p335 ft102"><SPAN class="ft75">20</SPAN><NOBR><SPAN class="ft107">A-L</SPAN></NOBR><SPAN class="ft87"> Claesson, J. Gustafsson, T. West, </SPAN>Musikutbildning i en föränderlig tid, Pedagogiska publikationer från Kungliga Musikhögskolan 1996:1 <NOBR><SPAN class="ft87">(KMH-förlaget,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft87"> 1996).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">173</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_174">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369174x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft19">En inkluderande kulturskola på egen grund – utredningens grund för förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p407 ft8">och en social mötesplats,<SPAN class="ft55">21 </SPAN>som får sin legitimitet tack vare dess frivillighet och en demokratisk grundsyn om allas rätt till kultur. En elev uttrycker detta faktum som ”ett safe space, där du kan vara den du är och möta andra kulturintresserade”.<SPAN class="ft55">22 </SPAN>Detta är en särart som utredningen menar är unik för musik- och kulturskolan.</P>
<P class="p68 ft9">Utredningen menar att det finns goda skäl för att uttrycka denna särart genom att tydliggöra de pedagogiska grundvalar som verksamheten vilar på (se avsnitt 6.8) och därifrån bygga kompetens specifik för kulturskolan. Genom att förtydliga kultur- skolans bärande pedagogik kan verksamheten ges ökad stabilitet och bättre utvecklingsmöjligheter. Forskning om ungas lärande under fritiden är ett mångfacetterat område som röner ett växande intresse men forskningsprojekten är ännu få.<SPAN class="ft65">23 </SPAN>En ökad forskning om kulturskolans specifika verksamhet kan ytterligare tydliggöra denna särart och dess effekter och därmed bidra till en kunskaps- baserad utveckling</P>
<P class="p78 ft26">Kulturutövande har bredare konsekvenser</P>
<P class="p66 ft9">Utredningen menar att det inte ligger någon motsättning i att en konsekvens av att ägna sig åt konstnärlig verksamhet kan vara sidoeffekter som kognitiv, personlig och social utveckling. Detta ser utredningen snarare som en styrka. Däremot bör inte kultur- skolans konstnärliga verksamhet medvetet instrumentaliseras för att tjäna andra syften än att vara ett medium för estetiska uttryck, upplevelser och njutning.</P>
<P class="p164 ft12">Orkesterinstrument</P>
<P class="p408 ft9"><SPAN class="ft45">Bedömning: </SPAN>Det är utredningens bedömning att det finns anledning att utifrån den problembild som musiklivet beskriver söka framkomliga utvecklingsvägar som kan bidra till en ökad återväxt inom orkesterlivet. Ett mer målinriktat lokalt arbete, en ökad samverkan med ett större ansvarstagande av landets</P>
<P class="p289 ft58"><SPAN class="ft75">21</SPAN><SPAN class="ft76">Kulturskoleutredningens enkät till medlemmar i Riksförbundet unga musikanter (2015).</SPAN></P>
<P class="p222 ft58"><SPAN class="ft75">22</SPAN><SPAN class="ft76">Enkät till medlemmar i Riksförbundet unga musikanter (2015).</SPAN></P>
<P class="p222 ft64"><SPAN class="ft75">23</SPAN><SPAN class="ft77">Vetenskapsrådet, </SPAN>Forskningens framtid! Ämnesöversikt 2014 utbildningsvetenskap.<SPAN class="ft60">(2014).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">174</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_175">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369175x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td64"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p19 ft29">En inkluderande kulturskola på egen grund – utredningens grund för förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p409 ft11">professionella orkestrar och statliga stimulansbidrag för att främja fördjupning, kan bidra till en sådan utveckling.</P>
<P class="p392 ft9">Utredningen menar dock att frågan om återväxten inom orkesterlivet är en fråga som spänner över ett större fält än vad en utredning om den kommunala musik- och kulturskolan kan ta ansvar för.</P>
<P class="p410 ft9">Mot bakgrund av utredningens direktiv har utredningen arrangerat ett särskilt samråd med företrädare för de nationella orkestrarna. Därutöver har ett flertal parter<SPAN class="ft65">24 </SPAN>tagit kontakt med utredningen för att delge sin syn på musik- och kulturskolan som en länk i den musikaliska näringskedja som leder fram till ett yrkesliv i en profes- sionell orkester. Huvudfrågan rör en oro för återväxten inom orkesterlivet med anledning av att musikhögskolorna ser att för- kunskaperna hos de sökande sjunker, liksom att företrädare för svenska orkestrar menar att de oftare behöver rekrytera musiker med utländsk utbildning.</P>
<P class="p63 ft9">Det finns anledning att utifrån den problembild som musiklivet beskriver söka framkomliga utvecklingsvägar men även att formu- lera en mer korrekt bild av kulturskolan när det gäller denna fråga. Så gott som alla kulturskolor erbjuder utbildning i västerländsk konstmusik. Det kan noteras att intresset för träblåsinstrument har minskat sedan <NOBR>1980-talet</NOBR> medan den andel som spelar stråkinstru- ment under samma period har ökat.<SPAN class="ft65">25 </SPAN>Ändå är andelen stor som spelar träblås; knappt 17 procent av eleverna spelar träblåsinstru- ment jämfört med stränginstrument som spelas av 15 procent av eleverna. Detta gör att utredningen inte ser det problem som musiksektorn beskriver i första hand som ett rekryteringsproblem utan snarare som ett pedagogiskt och strukturellt problem. Många elever slutar i kulturskolan efter ett antal år på grund av bristande motivation.<SPAN class="ft65">26</SPAN></P>
<P class="p48 ft35">Utredningen menar att det finns goda möjligheter att genom att arbeta utifrån en strukturerad modell kan ett starkt lokalt orkester- liv etableras varifrån elever kan inspireras att gå vidare till fortsatta</P>
<P class="p411 ft58"><SPAN class="ft75">24</SPAN><SPAN class="ft76">Se förteckning i Bilaga 3.</SPAN></P>
<P class="p234 ft72"><SPAN class="ft75">25</SPAN><SPAN class="ft81">Sveriges musik- och kulturskoleråd, </SPAN>Musikalisk mångfald. En undersökning av ungdomars musicerande <SPAN class="ft71">(SMoK, 2002).</SPAN></P>
<P class="p283 ft60"><SPAN class="ft75">26</SPAN><SPAN class="ft77">Kulturskoleutredningens enkät till elever i åk 6 (2015); Samråd med kulturskolornas företrädare.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">175</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_176">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369176x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft19">En inkluderande kulturskola på egen grund – utredningens grund för förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p212 ft8">studier. Förebildliga kommuner är exempelvis Linköping, Nykvarn och Västerås. I dessa exempel är en gemensam nämnare att orkestern står i fokus i stället för enskild instrumentalundervisning. Att introducera ensemblespel för nybörjare i stället för att invänta att eleven ska uppnå en viss skicklighet liksom att tillämpa grupp- undervisning i form av orkesterspel, kan erbjuda en social gemen- skap liksom en upplevelse av att det låter bra. Sådana faktorer är viktiga för barns och ungas engagemang. Gruppundervisning kan även lösgöra resurser exempelvis till tätare undervisningstillfällen vilket i sin tur kan öka elevernas skicklighet. Att dessutom regel- bundet få möta en publik ger ett konkret mål och en känsla av att befinna sig i ett meningsfullt sammanhang.<SPAN class="ft55">27</SPAN></P>
<P class="p368 ft8">Enligt utredningens mening kan även en ökad samverkan erbjuda stora möjligheter för de kommuner som vill utveckla sin orkesterverksamhet. Att använda de samlade kommunala och regionala resurserna bättre, svarar väl upp mot det behov av ökad samverkan och en vilja till ett eget ansvarstagande av orkestrarna, som fördes fram under det samråd som utredningen genomförde med de nationella orkestrarna. Flera kommuner prövar redan i dag olika former av samverkan och den förstärkta samverkan mellan region och kommuner, som utredningen föreslår i kapitel 6.7, ger ökade möjligheter för elever att fördjupa sig och delta i gemen- samma aktiviteter inom västerländsk konstmusik, liksom inom andra konstområden. Aktörer i en sådan samverkan kan exempelvis vara orkestrar eller andra kulturinstitutioner inom ett och samma eller angränsande län, gymnasieskolor med spetsutbildningar eller högskolor – förutom de musik- och kulturskolor som ingår i det berörda länet. Med gemensamma beslut om långsiktiga och struk- turerade samverkanslösningar kan barn och unga få tillgång till en ökad ämnesbredd och fördjupning. I en sådan samverkan kan musik- och kulturskolorna även öka sin profilering utifrån lokala önskemål. Gemensamt bekostade initiativ kan möjliggöra för att riktade insatser kan genomföras utifrån behov. Ett ökat samarbete kan på så sätt ge den enskilda kulturskolan tillgång till bredare och mer avancerade kompetenser vilket kan få ett reellt nivåskifte lokalt till följd.</P>
<P class="p412 ft64"><SPAN class="ft63">27 </SPAN><SPAN class="ft60">A. Falk, </SPAN>Modeller för undervisning på orkesterinstrument i Kulturskolan<SPAN class="ft60">. Inspel till Kultur- skoleutredningen (2016).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">176</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_177">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369177x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td64"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p19 ft29">En inkluderande kulturskola på egen grund – utredningens grund för förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p243 ft9">Utredningen menar att frågan om återväxten inom orkesterlivet är en fråga som spänner över ett betydligt större fält än vad en utredning om den kommunala musik- och kulturskolan kan ta ansvar för.</P>
<P class="p256 ft12"><SPAN class="ft12">5.1.3</SPAN><SPAN class="ft79">En verksamhet med hög kvalitet</SPAN></P>
<P class="p397 ft9"><SPAN class="ft45">Bedömning: </SPAN>Den kommunala musik- och kulturskoleverksam- heten är till största delen skattefinansierad och bör som sådan hålla en hög kvalitet.</P>
<P class="p413 ft9">En tredje förutsättning för en inkluderande kulturskola på egen grund utifrån barns och ungas perspektiv är att kulturskolan, en till största delen en skattefinansierad verksamhet bör hålla en hög kvalitet. Hög kvalitet bör i detta fall kännetecknas av ett brett utbud i varierande former med möjlighet till fördjupning, som barn och unga både känner till och har möjlighet att ta del av oavsett personlig bakgrund och var i landet de bor. Ett sådant utbud bör präglas av mångfald och rymma såväl bredare som smalare konst- uttryck, samt kunna avspegla både vår samtid och vårt kulturarv. Genom bättre förutsättningar för samverkan och stöd av andra kulturaktörer på lokal, regional eller statlig nivå liksom en ökad användning av digital teknik ser utredningen goda möjligheter, även för mindre kommuner, att uppnå dessa mål.</P>
<P class="p112 ft9">Att tillhandahålla de lokaler och den utrustning som verksam- heten kräver, ingår vidare i vad utredningen menar utmärker en kulturskola där ett kulturutövande på goda villkor är möjligt.</P>
<P class="p10 ft9">Ytterligare en faktor som lyfts i flera samråd med företrädare för kulturskolor, som är avgörande för att bedriva kulturskola av hög kvalitet, är att det finns långsiktiga och uppföljningsbara verksamhetsmål som är förankrade på politisk nivå.</P>
<P class="p63 ft25">Att utgå från barns och ungas egna intressen och livsvillkor är av stor betydelse för kulturskolans verksamhetsutveckling bedömer utredningen. En hög ambition om att ta vara på och förhålla sig till de intressen barn och unga inom, men också utom verksamheten har, stärker verksamhetens medborgarperspektiv och säkrar dess kvalitet. Det gör att förnyelse bör ingå som en kontinuerlig del i kulturskolans verksamhet om den ska kunna möta barn från alla</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">177</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_178">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft19">En inkluderande kulturskola på egen grund – utredningens grund för förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft11">delar av samhället och vara ett livskraftigt alternativ till andra fritidssysselsättningar.</P>
<P class="p414 ft8">Hög kvalitet bör också utmärkas av att genom samverkan vilja ta vara på samhällets gemensamma kulturkompetenser och resur- ser. En strukturerad samverkan ser utredningen som ett sätt att höja kvaliteten i den enskilda kulturskolans verksamhet parallellt med att samordningsvinster kan uppnås. Verksamheten kan särskilt gynnas utifrån ett deltagarperspektiv, men även ur ett personal- perspektiv och ett bredare samhällsperspektiv, genom att flera kommuner går samman om särskilda insatser eller tar vara på en enskild kulturskolas specifika kunnande (se avsnitt 6.7).</P>
<P class="p284 ft9">Att bedriva en kulturskola som har reell betydelse för barn och unga och för lokalsamhället är resurskrävande. Kulturskolans främsta utgiftsområde är löner. Det är en professionell verksamhet som i huvudsak leds av pedagoger på konstnärlig grund med mångårig utbildning och skiljer sig därmed kraftigt från exempelvis hur idrottsverksamheten är uppbyggd.</P>
<P class="p78 ft26">Förutsätter både konstnärlig och pedagogisk kompetens</P>
<P class="p297 ft25">I begreppet hög kvalitet ingår även att ha hög pedagogisk och konstnärlig kompetens så att undervisning och den övriga verksam- heten kan bedrivas på ett kvalificerat sätt som motsvarar och möter upp barns och ungas intressen och som leder till en förmåga att uttrycka sig konstnärligt. Som pedagog i kulturskolan krävs där- med både en konstnärlig och en pedagogisk kompetens. Kunskap om kulturskolans specifika fritidskontext, om barn- och ungdoms- kultur, om inkludering och om ungas delaktighet och inflytande är vidare en grund i kulturskolans höga kvalitet.</P>
<P class="p69 ft9">Att som pedagog även ha goda arbetsvillkor och tillfälle till kompetensutveckling, vara del av ett kollegium och ha inflytande på kulturskolans verksamhet för att kunna utvecklas på bästa sätt är värdefullt.</P>
<P class="p69 ft9">Utredningen menar att utbildning som är relevant för kultur- skolan är väsentlig för en mer jämlik och tillgänglig kulturskola.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">178</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_179">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369179x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td64"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p19 ft29">En inkluderande kulturskola på egen grund – utredningens grund för förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p168 ft26">Folkbildningen och musik- och kulturskolorna</P>
<P class="p76 ft9">Frågan om verksamhetens kvalitet bör även belysas i ljuset av de kommuner som prövar nya organisationsformer och låter stats- bidragsberättigade studieförbund liksom föreningar ansvara för verksamheten (se avsnitt 3.2.2). Detta verkar ha blivit en sorts nödlösning för i första hand mindre kommuner, som på så sätt kunnat spara in på sina egna utlägg men fortsatt kan erbjuda barn och unga någon form av kulturverksamhet. Utredningen befarar att dessa lösningar kommer att öka i omfattning när kommunerna ställs inför allt svårare prioriteringar på grund av växande kostnader för bland annat skola och äldreomsorg.</P>
<P class="p63 ft25">Folkbildningsrådet har till utredningen fört fram vikten av att tydliggöra skillnaden i den grundsyn som offentlig verksamhet respektive civilsamhällets verksamhet bygger på. Föreningsliv och folkbildning är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn och bygger på ideella mål och att människor engagerar sig för en viss fråga i samhället utifrån frivillighet. Detta gör att en konflikt riskerar att uppstå när en förening eller idéburna studieförbund får i ansvar att bedriva en långsiktig, offentlig och professionell – och därmed kravställd – verksamhet för barn och unga.</P>
<P class="p48 ft8">En annan problematisk aspekt vad gäller kulturundervisning på barns och ungas fritid av folkbildningens aktörer är dess statliga finansiering. Kulturrådet ifrågasatte redan 1972 det paradoxala i att statsbidrag gavs till studieförbundens gruppundervisning för elever från tolv år men däremot inte till de kommunala musikskolorna och den kommunala barn- och ungdomsteatern.<SPAN class="ft55">28</SPAN></P>
<P class="p74 ft9">Utredningen instämmer i Folkbildningsrådets uppfattning om att ansvaret för sådan verksamhet inte ska vara delat utan att studieförbundet ska ha hela ansvaret för pedagogik, ekonomi och administration när statsbidrag används.</P>
<P class="p10 ft9">Utredningen vill i stället lyfta fram styrkan i att vidarutveckla samverkan mellan den kommunala kulturskolan, föreningsliv och studieförbund som kompletterande verksamheter utifrån sina skilda kompetenser.</P>
<P class="p415 ft64"><SPAN class="ft63">28 </SPAN>Ny kulturpolitik <SPAN class="ft60">SOU 1972:66.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">179</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_180">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369180x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft19">En inkluderande kulturskola på egen grund – utredningens grund för förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft36"><SPAN class="ft36">5.2</SPAN><SPAN class="ft37">En lagstiftad kulturskola – för- och nackdelar</SPAN></P>
<P class="p416 ft11"><SPAN class="ft12">Bedömning: </SPAN>Det är utredningens bedömning att en juridisk ram vore mest verkningsfullt som grund för att tydliggöra kultur- skolans nationella intresse. Mot bakgrund av de ekonomiska konsekvenser som finansieringsprincipen föranleder bedömer dock utredningen att det inte är görligt att överlämna ett lag- förslag till regeringen.</P>
<P class="p417 ft9">Genom att införa stödstrukturer på nationell och regional nivå samt specialdestinerade och sökbara statsbidrag kan barn och unga ges bättre förutsättningar att få tillgång till kulturskola av hög kvalitet oavsett bostadsort och personliga förutsätt- ningar.</P>
<P class="p418 ft8">Utredningen ska enligt direktiven bedöma för- och nackdelar med att författningsreglera kommunernas ansvar för kulturskoleverk- samhet. Det saknas i dag en fullständig bild som visar hur musik- och kulturskolornas villkor över tid har sett ut. Befintlig statistik visar att oavsett tidsperiod har mellan fem och tio kommuner inte bedrivit kulturskola.<SPAN class="ft55">29 </SPAN>På dessa orter har tillgången till ett profes- sionellt sammanhang med barn och unga som kulturutövare varit litet eller helt saknats. Orterna har skiftat under åren men ett gemensamt drag har varit en liten befolkningsstorlek. Under det dryga år som utredningen arbetat med denna fråga har flera kom- muner beslutat om minskningar i den lokala kulturskolans budget. En kommun upphör med sin verksamhet från och med hösten 2016 och andra hotas för närvarande av nedläggning. Detta sker parallellt med att andra kommuner gör ekonomiska satsningar exempelvis för att öka inkluderingen av barn och unga.</P>
<P class="p254 ft8">Frågan är vilket eller vilka statliga styrmedel kan ge barn och unga ökad tillgång till kulturskoleverksamhet av hög kvalitet, oav- sett hemkommun, med minsta möjliga inskränkning i den kom- munala självstyrelsen? En sådan styrning förutsätter en avvägning mellan å ena sidan kommunal självstyrelse och å andra sidan nationell likvärdighet. Flera typer av statlig styrning förekommer inom den kommunala sektorn som helhet; exempelvis överens-</P>
<P class="p419 ft60"><SPAN class="ft63">29 </SPAN>Kulturskolerådets webbstatistik och Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">180</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_181">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369181x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td64"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p19 ft29">En inkluderande kulturskola på egen grund – utredningens grund för förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p193 ft25">kommelser, specialdestinerade statsbidrag, handlingsplaner och lag. Staten kan även styra genom uppföljning, tillsyn och utvärdering av kommunala verksamheter. Regeringen har under 2016 gett Stats- kontoret i uppdrag att bland annat kartlägga och ge förslag på hur den statliga styrningen av kommuner och landsting kan för- bättras.<SPAN class="ft62">30 </SPAN>Bakgrunden till uppdraget är i korthet att styrningen bör utvecklas för att vara effektiv och bland annat bidra till en större likvärdighet. De stora skillnaderna kommuner emellan som hänger ihop med geografiska faktorer och befolkningens sammansättning lyfts fram utifrån hur dessa förhållanden påverkar förmågan att hantera den statliga styrningen. Uppdraget kommer att slutredo- visas efter att detta betänkande är överlämnat men kommer san- nolikt att bidra med ytterligare perspektiv på utredningens förslag.</P>
<P class="p63 ft8">Det kan enligt utredningens mening, finnas flera fördelar med att reglera den kommunala kulturskoleverksamheten i lag jämfört med att stimulera densamma genom specialdestinerade statsbidrag eller genom överenskommelser. Överenskommelser är inte tving- ande utan är frivilliga erbjudanden, vilket gör att styrningen inte inkräktar på självstyret. Riksrevisionen har i en rapport granskat sådana överenskommelser och menar att dessa har kommit att bli ett kraftfullt styrmedel för regeringen men att de är behäftade med ett antal problem.<SPAN class="ft55">31 </SPAN>Det finns, menar man, en risk för att överens- kommelser tränger undan landstingens egen styrning. Regeringen har utifrån Riksrevisionens analys aviserat att bland annat minska antalet överenskommelser.<SPAN class="ft55">32</SPAN></P>
<P class="p48 ft8">Den modell som används för förskolans maxtaxesystem bygger på en enklare form av ansökan och är ett specialdestinerat stats- bidrag. Det baseras på en fördelningsnyckel, i det här fallet ett index, som grundar sig på kostnaden för barnomsorg med hänsyn till kommunalekonomisk utjämning. För att ett sådant system ska vara effektivt krävs att bidragsbeloppet omfattar en verksamhet av tillräcklig storlek.<SPAN class="ft55">33 </SPAN>Modellen tar hänsyn till de olikheter som präglar kommunernas förmåga att ge sina medborgare en likvärdig service och underlättar även för en effektiv användning och upp-</P>
<P class="p420 ft58"><SPAN class="ft75">30</SPAN><SPAN class="ft76">Fi2016/00372/SFÖ (delvis).</SPAN></P>
<P class="p12 ft72"><SPAN class="ft75">31</SPAN><SPAN class="ft82">Överenskommelser mellan regeringen och SKL inom hälso- och sjukvården – frivilligt att delta men svårt att säga nej </SPAN><SPAN class="ft71">(Riksrevisionen, 2014)</SPAN>.</P>
<P class="p38 ft58"><SPAN class="ft75">32</SPAN><SPAN class="ft76">Regeringens skrivelse 2014/15:52.</SPAN></P>
<P class="p38 ft64"><SPAN class="ft75">33</SPAN><SPAN class="ft85">Tänk efter före. Om viss styrning av kommuner och landsting 2011:22 </SPAN><SPAN class="ft60">(Statskontoret, 2011).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">181</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_182">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369182x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft19">En inkluderande kulturskola på egen grund – utredningens grund för förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p50 ft9">följning av statsbidraget eftersom det riktas till ett specifikt område och risken minskar därmed för att medlen nyttjas för andra kom- munala angelägenheter.</P>
<P class="p104 ft9">En sådan modell har flera fördelar, särskilt med tanke på att det relativt enkelt kan fördelas och administreras; grunden till en sådan modell finns i systemet för kommunalekonomisk utjämning och en myndighet kan jämförelsevis enkelt hantera själva fördelningen av bidraget.</P>
<P class="p82 ft8">Ytterligare en form av specialdestinerade statsbidrag är stats- bidrag som fördelas efter ett ansökningsförfarande. Statsbidrag fördelas då vanligtvis av en myndighet efter en bedömning av inkomna ansökningar från exempelvis kommuner. En sådan modell används ofta då mindre belopp ska fördelas och kan vara lämplig för att utveckla en viss verksamhet. Den kan ge utrymme för närhet till mottagarna och lokala variationer, vilket är ett positivt värde bland annat vad gäller regional kulturverksamhet.<SPAN class="ft55">34 </SPAN>Även det så kallade Skapande <NOBR>skola-bidraget,</NOBR> som fördelas av Kulturrådet, bygger på en sådan modell. Modellen förutsätter att tillräckliga resurser finns både kompetensmässigt och administrativt hos den sökande, vilket gör att en mindre kommun kan ha svårare att avsätta tillräckliga administrativa resurser till att göra en väl för- ankrad ansökan, jämfört med en större kommun. Även i bedöm- ningsledet krävs att stora resurser avsätts för att värdera och besluta om ansökningarna. En annan nackdel är att denna typ av statsbidrag försvårar för kommunens planering eftersom den inte i förväg vet om deras ansökan kommer att godkännas.</P>
<P class="p197 ft12"><SPAN class="ft12">5.2.1</SPAN><SPAN class="ft79">Skäl för en lag</SPAN></P>
<P class="p52 ft25">De nationella kulturpolitiska målen<SPAN class="ft62">35 </SPAN>anger att barns och ungas rätt till kultur särskilt ska uppmärksammas och bygger bland annat på barnkonventionens skrivningar. Konventionen stadgar att barn och unga har rätt att uttrycka sig och att delta i det konstnärliga livet.<SPAN class="ft62">36 </SPAN>Regeringen är ytterst ansvarig för att Sverige lever upp till barnkon- ventionen. Men även kommuner, landsting, regioner och statliga</P>
<P class="p293 ft80"><SPAN class="ft75">34</SPAN><SPAN class="ft76">Statskontoret, </SPAN>Tänk efter före. Om viss styrning av kommuner och landsting 2011:22 <SPAN class="ft58">(2011).</SPAN></P>
<P class="p38 ft58"><SPAN class="ft75">35</SPAN><SPAN class="ft76">Prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145.</SPAN></P>
<P class="p38 ft60"><SPAN class="ft75">36</SPAN><SPAN class="ft77">FN:s konvention om barnets rättigheter, SÖ 1990:20.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft19">182</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_183">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369183x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td64"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p19 ft29">En inkluderande kulturskola på egen grund – utredningens grund för förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p421 ft11">myndigheter har ansvar för att konventionen efterlevs inom deras ansvarsområden.<SPAN class="ft78">37 </SPAN>Denna vår har Barnrättsutredningen lämnat förslag till regeringen om hur barnkonventionen kan göras till svensk lag.<SPAN class="ft78">38 </SPAN>Konventionens artikel tre stadgar om barnets bästa i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn. Principen innebär att beslutsfattare är skyldiga att sätta barnets bästa i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn på såväl nationell som regional och kommunal nivå. Bakgrunden till denna princip är barnets särskilda beroende och skyddslöshet och det faktum att barn har sämre möjligheter än vuxna att hävda sina egna intressen. Det betyder att barnets bästa inte bara är ett av flera överväganden utan har hög prioritet när olika intressen ska vägas mot varandra.<SPAN class="ft78">39 </SPAN>Detta visar, enligt utredningens mening, att det finns barnrättsliga skäl till att barn och unga, oavsett bakgrund, bör ha tillgång till att lära, utöva och uppleva konst och kultur i ett professionellt sammanhang i sin närmiljö till en skälig kostnad.</P>
<P class="p422 ft25">Enligt den parlamentariskt tillsatta Ansvarskommittén<SPAN class="ft62">40 </SPAN>som hade i uppgift att bland annat undersöka styrningen av offentlig verksamhet, finns klara fördelar med normering jämfört med andra styrmedel. Normering ålägger eller bemyndigar huvudmannen en viss uppgift och sätter ramar för uppgiftens utförande. Rättsligt bindande regler är den enda styrform som kräver efterlevnad av alla huvudmän. Med normering kan också en mer kontinuerlig styrning uppnås som främjar kommunernas möjligheter att långsiktigt planera för verksamhetsutveckling ur ett helhetsperspektiv. Kom- mittén menar att andra styrformer inte sällan skapar en ryckighet med signaler om att nya prioriteringar bör göras. Likartade resone- mang förs även fram av Riksrevisionen och Statskontoret i deras granskningar av överenskommelser.<SPAN class="ft62">41</SPAN></P>
<P class="p48 ft9">Många av dagens kommuner står inför stora utmaningar med ett ökande antal barn i skolåldern och många nyanlända som ska etablera sig i samhället. Detta kommer att innebära kraftiga eko- nomiska påfrestningar och sannolikt hårda prioriteringar i den</P>
<P class="p423 ft71"><SPAN class="ft75">37</SPAN><SPAN class="ft81">Barnombudsmannen, </SPAN><SPAN class="ft72">Barns och ungas rätt till kultur. </SPAN>En skrift från Statens kulturråd och Barnombudsmannen 2006:02 (2006).</P>
<P class="p241 ft80"><SPAN class="ft75">38</SPAN><SPAN class="ft83">Barnkonventionen blir svensk lag </SPAN><SPAN class="ft58">(SOU 2016:19).</SPAN></P>
<P class="p38 ft80"><SPAN class="ft75">39</SPAN><SPAN class="ft83">Barnkonventionen som svensk lag </SPAN><SPAN class="ft58">(SOU 2016:19), s. 101.</SPAN></P>
<P class="p38 ft71"><SPAN class="ft75">40</SPAN><SPAN class="ft82">Ansvarskommittén </SPAN>(SOU 2007:10) s. 95.</P>
<P class="p38 ft64"><SPAN class="ft75">41</SPAN><SPAN class="ft77">Statskontoret, </SPAN>Om offentlig sektor. Överenskommelser som styrmedel <SPAN class="ft60">(2014).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">183</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_184">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft19">En inkluderande kulturskola på egen grund – utredningens grund för förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p96 ft9">kommunala samhällsservicen. Utredningen kan se en risk för att en frivillig verksamhet som kulturskoleverksamhet kan komma att ifrågasättas och i värsta fall läggas ner. Utredningens underlag har även visat att andra faktorer som lokal kulturtradition, politikers kulturella intresse liksom kulturskolechefens förmåga som lokal eldsjäl, kan vara minst lika avgörande för kulturskolans existens och dess kvalitet. Det betyder att barns tillgång till en kulturskola av hög kvalitet kan vara beroende av mer godtyckliga skäl. En sådan lös grund kan motivera att genom lagstiftning slå fast att alla barn och unga ska ha tillgång till en kulturskola av hög kvalitet oavsett vilka lokala förutsättningar som är för handen.</P>
<P class="p46 ft26">En under lång tid olöst fråga</P>
<P class="p98 ft9">Som beskrivs i avsnitt 3.1.4 är de problem som i dag präglar den kommunala musikskolan inte nya. Allt sedan dess start har det otydliga huvudmannaskapet, avsaknad av statliga stöd, bristen på uppföljning och övergripande ansvar och en möjlig lagreglering lyfts fram i ett flertal statliga utredningar inom kultur- eller utbild- ningsområdet. Även frågan om den otillräckliga kompetensförsörj- ningen har en lång historik. På en punkt är utredningarnas förslag och regeringens förslag till riksdagen helt eniga och det är verk- samhetens stora betydelse.</P>
<P class="p111 ft9">Att lagfästa den kommunala musik- och kulturskolan vore, enligt utredningens mening, ett sätt att fastlägga verksamhetens nationella värde.</P>
<P class="p46 ft26">Lag som en ram för verksamheten</P>
<P class="p52 ft25">Barn och unga ges mycket olika förutsättningar för att utöva kultur i kulturskolans regi över landet. I dag saknas vägledande ramar för hur verksamheten kan bedrivas och under utredningens samråd har en osäkerhet framkommit från kulturskolorna om vad dess kärn- verksamhet och samhällsuppdrag består i. Ett tydliggörande av dessa uppdrag vore i sig värdefullt som ett verktyg för kommun- erna i deras arbete med att utveckla kulturskolornas verksamhet. Det skulle däremot varken vara utredningens syfte eller ens vara möjligt att på så sätt skapa en enhetlig kulturskola landet över, men</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft19">184</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_185">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369185x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td64"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p19 ft29">En inkluderande kulturskola på egen grund – utredningens grund för förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p193 ft8">med vissa gemensamma definitioner skulle en ökad likvärdighet kunna uppnås för alla barn och ungdomar som vill delta i kultur- skolornas verksamhet. Tillsammans med nationella mål och nya stödfunktioner, skulle en lag kunna bilda en ram för det kommu- nala uppdraget och teckna konturerna för ett samlat offentligt åtagande på kommunal, regional och nationell nivå i samverkan. En sådan ram skulle, i likhet med bibliotekslagen,<SPAN class="ft55">42 </SPAN>kunna tydliggöra ett antal grundläggande krav som möjliggör för nationell likvärdig- het och utveckling men som låter kommunerna vara fria att utforma verksamheten med utgångspunkt i lokala förhållanden.</P>
<P class="p46 ft26">Innehåll i en ramlag</P>
<P class="p119 ft9">Landets musik- och kulturskolor saknar ett formellt ändamål. Sektorn utmärks i stället av flera informella uppfattningar om vad en kulturskola är liksom dess innehåll och uppföljning av den- samma, trots att den finansieras av offentliga medel och är kom- munernas näst största utgift på kulturområdet. Ett tydligt ändamål för kulturskolorna vore, att med de nationella kulturpolitiska målen som grund och utifrån barnets perspektiv, erbjuda barn och unga att lära, utöva och uppleva konstnärliga och kulturella uttrycksätt enskilt och i gemenskap med andra.</P>
<P class="p112 ft9">Verksamheten är dubbelt frivillig; det är frivilligt för kommun- erna att bedriva kulturskola och frivilligt för barn och ungdomar att delta. En lag skulle kunna slå fast frivillighet utifrån ett deltagar- perspektiv men att kulturskola för barn och unga upp till en viss ålder är ett kommunalt åliggande för en enskild kommun eller i samarbete med en annan kommun.</P>
<P class="p108 ft8">Många före detta musikskolor har vidgat sitt utbud till att omfatta fler konstområden än musik. Utredningen ser det som av stor betydelse att fler kommuner påbörjar en sådan utveckling av flera skäl; för att bättre möta barns och ungas breda intressen, för att svara upp mot samtida kulturuttryck och för att ta vara på kulturskolans potential som en mötesplats över konstområdes- gränser. En sådan utveckling skulle kunna främjas genom en lag.</P>
<P class="p424 ft60"><SPAN class="ft63">42 </SPAN>SFS 2013:801.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">185</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_186">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369186x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft19">En inkluderande kulturskola på egen grund – utredningens grund för förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p269 ft9">Andra områden där en lag skulle kunna ange en riktning kunde beröra högskoleutbildad personal, lokalernas ändamålsenlighet liksom att kulturskolans pedagogik bör utgå från barnets intressen. En ramlag skulle även kunna underlätta för att ett strukturerat och uppföljningsbart kulturskolearbete i hela landet inleds genom krav på lokala handlingsplaner i vilka ett långsiktigt utvecklingsarbete beskrivs.</P>
<P class="p205 ft12"><SPAN class="ft12">5.2.2</SPAN><SPAN class="ft79">Skäl mot en lag</SPAN></P>
<P class="p200 ft8">Frågan om att stärka de kommunala musik- och kulturskolorna har vid flera tillfällen landat på regeringens bord (se avsnitt 3.1.4). Skolutredningen föreslog redan 1945 att ett statligt utjämningsstöd borde införas till mindre bärkraftiga kommuner eftersom skill- naderna mellan olika kommuners förmåga att bekosta denna efterfrågade undervisning ansågs vara oacceptabla.<SPAN class="ft55">43</SPAN></P>
<P class="p67 ft31">Tjugo år senare föreslog Musikutbildningskommittén att den fri- villiga musikundervisningen borde få statsbidrag på samma grunder som övrig skolundervisning.<SPAN class="ft66">44 </SPAN>Frågan återkom i 1972 års betänk- ande <SPAN class="ft54">Ny kulturpolitik </SPAN>där det utredande Kulturrådet tecknade en helhetsbild av landets kulturliv med barn och ungdomar som en egen målgrupp med egna behov.<SPAN class="ft66">45 </SPAN>Kulturrådet ansåg att barns efterfrågan på kulturella aktiviteter var större än det tillgängliga utbudet och att kommunerna ansågs bedriva en alltför ensidig verksamhet med inriktning mot musikgenren, med betoning på enskild färdighetsträning i stället för gruppundervisning. Istället förordades en utbyggnad av musikskolornas verksamhet till fler konstområden. Kulturrådet ifrågasatte även det paradoxala i att statsbidrag gavs till studieförbundens gruppundervisning för elever från tolv år men däremot inte till de kommunala musikskolorna och den kommunala barn- och ungdomsteatern. Kulturrådet föreslog därför att ett statligt stöd borde ges till kommunal frivillig gruppverksamhet men ansåg att frågan först skulle analyseras mer. Regeringen ville utreda frågan<SPAN class="ft66">46 </SPAN>men frågan kom att hamna i</P>
<P class="p425 ft58"><SPAN class="ft75">43</SPAN><SPAN class="ft76">SOU 1946:11, s. </SPAN><NOBR>304–305.</NOBR></P>
<P class="p222 ft58"><SPAN class="ft75">44</SPAN><SPAN class="ft76">SOU 1968:15, s. 232.</SPAN></P>
<P class="p222 ft71"><SPAN class="ft75">45</SPAN><SPAN class="ft81">SOU 1972:66.</SPAN></P>
<P class="p222 ft60"><SPAN class="ft75">46</SPAN><SPAN class="ft77">Prop. 1974:28, s. 63.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">186</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_187">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369187x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td64"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p19 ft29">En inkluderande kulturskola på egen grund – utredningens grund för förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p193 ft25">skymundan av betydligt mer dominanta frågor som rörde förut- sättningarna för en kommunalisering av skolan.<SPAN class="ft62">47 </SPAN>Efter ett par år instämde regeringen i Kulturrådets bedömning att statsbidrag var att föredra framför lagstiftning på kulturområdet.<SPAN class="ft62">48 </SPAN>På så sätt skulle inte kommunernas och landstingens valfrihet begränsas. I stället sågs stimulansbidrag och direkta anslag som bättre styrningsformer och/eller en styrning genom nationella kulturpolitiska mål.</P>
<P class="p63 ft8">Därmed har kommunerna fortsatt kommit att vara fria att utan någon form av normering välja om och hur musik- eller kulturskola ska bedrivas. Att införa lagstiftning på ett område som saknar statlig inblandning kan ses som ett stort ingrepp i den kommunala självstyrelsen. Den kommunala självstyrelsen är en grundval för den svenska folkstyrelsen och det krävs starka skäl för att inskränka denna. Den stora majoriteten av landets kommuner bedriver redan musik- eller kulturskoleverksamhet och att införa en lagstiftning som ett obligatorium kan uppfattas som en alltför kraftig åtgärd eftersom så få kommuner berörs. Efter en kraftig nedgång under <NOBR>1990-talet</NOBR> på grund av den ekonomiska krisen (se avsnitt 3.1.3) har antal platser i ämneskurs med tiden ökat och 2012 nåddes samma nivåer som under det sena <NOBR>1980-talet.</NOBR> Även om befolkningen i dag är betydligt större än vid den tiden avspeglar utvecklingen att den stora majoriteten av kommunerna har en vilja att behålla och befästa sina musik- och kulturskolor utan att någon form av reglering ställer sådana krav.</P>
<P class="p115 ft9">Frågan bör ställas om lagstiftning är rätt instrument för att öka barns och ungas tillgång till kulturskola. Att skapa förutsättningar för utveckling och en ökad grad av samverkan på kommunal, regional och statlig nivå i kombination med statliga stimulansmedel kan ses som tillräckliga insatser för att ge kommunerna bättre möjligheter att åstadkomma en ökad tillgänglighet och jämlikhet. Att då i ett första steg se vilka effekter stimulansbidrag och stöd genom en regional och nationell infrastruktur får, kan ses som ett rimligare alternativ eftersom det inte begränsar den kommunala självstyrelsen.</P>
<P class="p426 ft58"><SPAN class="ft75">47</SPAN><SPAN class="ft76">Skolan. En förändrad arbetsfördelning. SOU 1978:65.</SPAN></P>
<P class="p181 ft60"><SPAN class="ft75">48</SPAN><SPAN class="ft77">Prop. 1974:28.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">187</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_188">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft19">En inkluderande kulturskola på egen grund – utredningens grund för förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft26">Finansieringsprincipen</P>
<P class="p52 ft9">Sedan 1993 tillämpas den så kallade finansieringsprincipen när statliga förslag får ekonomiska konsekvenser för kommuner och landsting. Principen innebär att kommuner och landsting inte bör åläggas nya utgifter utan att de samtidigt får möjlighet att finansiera dessa med annat än höjda skatter. I de riktlinjer som riksdagen beslutade 1994 anges att finansieringsprincipen ska tillämpas när uppgifter som tidigare har varit frivilliga görs obligatoriska för kommuner och landsting. Utgångspunkten är att regleringen ska göras ”från botten”, vilket innebär att ersättning ska ges även för den del av verksamheten som tidigare tillhandahållits på frivillig basis. I riktlinjerna föreskrivs även att en bedömning kan göras från fall till fall om de befintliga kostnaderna helt eller delvis ska avräknas från kompensationen från staten, samt att detta slutligen är en förhandlingsfråga mellan staten och företrädare för kommun- erna respektive landstingen.</P>
<P class="p111 ft9">Eftersom kulturskola är en frivillig uppgift för kommunerna får en lagstiftad och därmed obligatorisk sådan konsekvensen att finansieringsprincipen träder i kraft. Enligt riktlinjerna ska en reglering enligt finansieringsprincipen göras genom att nivån på anslaget för kommunalekonomisk utjämning justeras uppåt eller nedåt. En sådan justering skulle med full kostnadstäckning vid en lagstiftning uppgå till mer än 2 miljarder kronor.</P>
<P class="p197 ft12"><SPAN class="ft12">5.2.3</SPAN><SPAN class="ft79">Berörda parters syn på reglering</SPAN></P>
<P class="p97 ft8">Ett viktigt arbetssätt för utredningen har varit att möta och sam- råda med de aktörer som har kunskap om och ansvar för kultur- skolorna. Under möten med chefer och personal i musik- och kulturskolan har en statlig styrning pekats ut som nödvändig för att säkra en kulturskola i alla kommuner. Även majoriteten av de kommunala chefstjänstemän och nämndordföranden utredningen träffat har uttryckt önskemålet om att ett nationellt uppdrag formuleras, förutsatt att kulturskolan, i likhet med folkbiblioteken, fortsatt förblir ett kommunalt åtagande. Typen av lagstiftning har kunnat konkretiseras och den lag som styr kommunernas skyldig- het att ha folkbibliotek (2013:801) har lyfts fram som en förebildlig ramlagstiftning. Dessa parter lyfter fram kommunernas behov av</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft19">188</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_189">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369189x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td64"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p19 ft29">En inkluderande kulturskola på egen grund – utredningens grund för förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft9">tydlighet, kvalitet och en ökad likvärdighet. Ur ett personal- perspektiv kan bättre förutsättningar för långsiktig planering skapa tryggare arbetsvillkor för de anställda inom musik- och kultur- skolorna. Med hjälp av ett reglerat generellt grunduppdrag skulle osäkerheten om vad kulturskolans kärnuppdrag är kunna minska. En lagreglering anses även kunna ge ett visst ekonomiskt skydd eftersom man uppfattar att lagstadgade kommunala verksamheter ges företräde i besparingstider.</P>
<P class="p63 ft9">Kulturskolesektorn företräds av föreningen Kulturskolerådet vars medlemmar är kommuner som samverkar för en tillgänglig och högkvalitativ kulturskola. Kulturskolerådet förordar, genom ett antal samlade rekommendationer till utredningen, bland annat en lagstiftning som stadgar ett antal mål för kulturskoleverksamhet utifrån uppfattningen att alla barn och unga ska ha likvärdiga möj- ligheter att utvecklas genom kulturutövande av hög kvalitet och tillgänglighet.<SPAN class="ft65">49 </SPAN>Kulturskolerådet pekar även ut utvecklingsområden inom kulturskolan och föreslår bland annat att särskilda statsbidrag och utvecklingsstöd inrättas.</P>
<P class="p48 ft8">Utredningen har vid ett flertal tillfällen haft samråd med Sveriges kommuner och landsting (SKL) som menar att en regler- ing är omotiverad och att regeringsformens proportionalitets- princip ska tillämpas. Enligt denna princip bör den kommunala självstyrelsen inte begränsas mer än nödvändigt för att uppnå ända- målet med en åtgärd och i så fall med medel som innebär så små begränsningar som möjligt. Dagens breda kommunala engagemang för musik- och kulturskolor visar, enligt SKL, att ingen ytterligare reglering behövs. I stället för normering föreslås en gemensam kraftsamling i form av en överenskommelse mellan staten och SKL och att en nationell strategi om samarbete tas fram i syfte att möta de utmaningar kommunerna står inför som bland annat rör kom- petensförsörjning, ett jämlikt deltagande och kvalitet. Ledamöterna för (V) och (MP) i Beredningen för kultur och fritid framhåller dock i ett särskilt yttrande att en författningsreglering inte bör uteslutas som en möjlig delåtgärd för att göra kulturskolan mer jämlik och tillgänglig.<SPAN class="ft55">50</SPAN></P>
<P class="p260 ft58"><SPAN class="ft75">49</SPAN><SPAN class="ft76">Rekommendationer från Kulturskolerådet (2016).</SPAN></P>
<P class="p288 ft64"><SPAN class="ft75">50</SPAN><SPAN class="ft77">Sveriges Kommuner och Landsting, </SPAN>Ställningstagande angående kommunala kultur- och musikskolor <SPAN class="ft60">(2016).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">189</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_190">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369190x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft19">En inkluderande kulturskola på egen grund – utredningens grund för förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p269 ft9">I Tillväxtanalys rapport om kulturens betydelse i Sveriges gles- och landsbygder poängteras kulturskolans betydelse och att de berörda kommunerna vill ha en lagstadgad sådan.<SPAN class="ft65">51</SPAN></P>
<P class="p86 ft12">Ett nordiskt perspektiv</P>
<P class="p88 ft8">Våra nordiska grannländer har olika typer av erfarenhet utifrån de olika styrsystem (se avsnitt 3.7) som respektive land har etablerat. I Danmark har musiklagen inneburit en viss undanträngning av andra konstuttryck eftersom den skyddar och främjar musik- området. Enligt det finska systemet är kommunerna inte skyldiga att bedriva så kallad konstundervisning, som är den finska mot- svarigheten till de svenska kulturskolorna, och där saknas dito i 15 procent av kommunerna. Den norska skollagen slår fast att alla kommuner ska ha en kulturskola. För närvarande pågår ett brett utvecklingsarbete i Norge med att ta fram en frivillig ramplan för kulturskoleverksamheten eftersom den mycket varierande kvaliteten på musik- och kulturskolornas verksamhet uppfattas som pro- blematisk av Norsk kulturskoleråd.</P>
<P class="p261 ft8">Vid en jämförelse av andelen barn och unga som deltar i musik- och kulturskolan i de nordiska länderna är det bara Island som avviker med en högre andel deltagare än övriga nordiska länder. Vid en sådan jämförelse framstår den svenska modellen alltså som relativt likvärdig övriga länders. Ändå menar nordiska musik- och kulturskoleföreträdare, som själva har en författningsreglerad verk- samhet, att en lag är att föredra framför en avsaknad av dito, eftersom det tydliggör att kulturskola är ett kommunalt åtagande. En lag utgör däremot inget skydd mot nedskärningar men mot- ståndskraften mot ekonomiska nedprioriteringar tenderar att öka.<SPAN class="ft55">52 </SPAN>Sammanfattningsvis förefaller det vara angeläget att tydliggöra kulturskolans åtagande genom att i en lag beskriva ett visst innehåll och eftersträva en bredd i konstuttrycken.</P>
<P class="p427 ft72"><SPAN class="ft75">51</SPAN><SPAN class="ft93">Kultur gör skillnad! Livskraft och attraktivitet – om kulturens betydelse i Sveriges gles- och landsbygder. </SPAN><SPAN class="ft71">PM 2015:14. (Tillväxtanalys, 2015).</SPAN></P>
<P class="p327 ft60"><SPAN class="ft75">52</SPAN><SPAN class="ft77">Samråd med företrädare för nordiska organisationer och departement i Aalborg </SPAN><NOBR>2015-09-24.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">190</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_191">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td64"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p19 ft29">En inkluderande kulturskola på egen grund – utredningens grund för förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p156 ft12"><SPAN class="ft12">5.2.4</SPAN><SPAN class="ft79">Utredningens slutsats</SPAN></P>
<P class="p76 ft8">Det är utredningens mening att en juridisk ram i form av en kultur- skolelag vore mest verkningsfullt för att skapa en tydlig styrning som uttrycker att kulturskola är av nationellt intresse. Men mot bakgrund av de ekonomiska konsekvenser som den så kallade finansieringsprincipen föranleder när en kommunal tidigare frivillig uppgift görs obligatorisk, bedömer utredningen att det inte är görligt att överlämna ett sådant förslag till regeringen. En hel- statligt finansierad kulturskola ser inte utredningen som ett mål i sig, vilket är konsekvensen av den nämnda principen, utan det är en lagreglerad kommunal kulturskola som vi ser som angeläget.</P>
<P class="p63 ft8">Genom att införa stödstrukturer på nationell och regional nivå samt specialdestinerade, väl konstruerade och sökbara statsbidrag, som komplement till ett eget ekonomiskt åtagande, kan barn och unga ges bättre förutsättningar att få tillgång till kulturskola av hög kvalitet oavsett bostadsort och personliga förutsättningar. En sådan förstärkning kan ses som en sorts första steg för att åstadkomma en förändring utan att behöva inkräkta på den kommunala själv- styrelsen. Om denna metod, efter att den prövats visar sig vara otillräcklig, föreslår utredningen att staten överväger starkare styr- medel, som lagstiftning, för att nå sitt mål. Enligt utredningens mening utgör kulturskolan, på samma sätt som övrig kommunal verksamhet, en viktig del av samhällets välfärd som behöver för- stärkas mot bakgrund av att många kommuner och landsting befinner sig i en ansträngd ekonomisk situation.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">191</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_192">
</DIV>
<DIV id="page_193">
<P class="p428 ft109"><SPAN class="ft7">6</SPAN><SPAN class="ft108">Utredningens förslag och rekommendationer</SPAN></P>
<P class="p429 ft9">I detta kapitel utvecklar utredningen sina huvudförslag med utgångspunkt i den kartläggning och de bedömningar som beskrivs i tidigare kapitel. Utredningens bedömning är att statliga insatser behövs för att åstadkomma en långsiktig nivåhöjning vad gäller barns och ungas tillgång till en kommunal kulturskola av hög kvalitet. Kulturskolesektorn har behov av en stödjande infra- struktur för att kunna vidareutveckla sin verksamhet (avsnitt 6.1). En sådan infrastruktur bör etableras med utgångspunkt i lång- siktiga mål av övergripande art i kombination med ett ansvars- tagande på regional respektive statlig nivå så att ett ökat erfaren- hetsutbyte och kunskapsutveckling kan främjas. Även konkreta stimulansåtgärder behövs för att stärka verksamhetsutveckling i hela landet.</P>
<P class="p112 ft9">Utformningen av de olika stödformerna beskrivs i följande avsnitt. En åtgärd på en mer övergripande nivå är förslaget om att införa nationella mål för sektorn (6.2). Dessa mål bör inrättas för att tydliggöra de förhållningssätt och målsättningar som utred- ningen menar bör genomsyra det kommunala arbetet som en vision och en vägledning för att verksamheten ska kunna vara relevant i sin samtid.</P>
<P class="p63 ft25">För att sektorn ska kunna sträva mot att uppfylla de nationella målen lämnar utredningen ett antal förslag. Tillsammans med de nationella målen avser dessa förslag att bilda en sammanhängande infrastruktur till stöd för den kommunala verksamheten. Genom att etablera ett nationellt kulturskolecentrum på myndighetsnivå kan förutsättningar skapas för ett ökat erfarenhets- och kunskaps- utbyte (6.3). De särskilda stimulansbidrag som detta centrum före- slås få i ansvar att fördela kan göra det möjligt för kommunerna att</P>
<P class="p430 ft19">193</P>
</DIV>
<DIV id="page_194">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369194x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p431 ft25">utveckla sina verksamheter <NOBR>(6.4–6.6).</NOBR> För att bättre utnyttja den samlade kulturkompetensen inom ett helt län föreslår utredningen att bidragen till regional kulturverksamhet förstärks i syfte att främja samverkan mellan den kommunala och regionala nivån (6.7).</P>
<P class="p368 ft8">I avsnitt 6.8 beskrivs behovet av utökade utbildningsvägar inom området. Lärosätena spelar en viktig roll för att utveckla pedagog- iska kandidatexamina inom fler konstformer, exempelvis film, för att på så sätt bättre motsvara kompetensbehov med utgångspunkt i barns och ungas egna intressen (6.8.1). Vi ser även att en anpass- ning av ämneslärarprogrammet i estetiska ämnen skulle underlätta för kombinationstjänster i skolan och kulturskolan (6.8.2). Utred- ningen föreslår att en ny yrkesexamen till kulturskolepedagog, om 90 högskolepoäng (6.8.3) inrättas. En sådan yrkesexamen förut- sätter konstnärliga förkunskaper minst 90 högskolepoäng eller mot- svarande.</P>
<P class="p213 ft9">Forskning med inriktning mot kulturskoleområdet är eftersatt. Eftersom det är utredningens mening att kulturskolans verksamhet bör vila på forskning och beprövad erfarenhet förslås särskilda stimulansinsatser (6.9).</P>
<P class="p432 ft9">Utredningen menar att en juridisk ram i form av en kulturskole- lag vore mest verkningsfullt för att tydliggöra kulturskolans nationella intresse. Men mot bakgrund av de ekonomiska konse- kvenser som finansieringsprincipen föranleder, bedömer utred- ningen att det inte är görligt att överlämna ett sådant förslag till regeringen. I stället föreslås att en utvärdering (6.10) görs för att avgöra vilken effekt övriga förslag haft på barns och ungas tillgång till en inkluderande kulturskola.</P>
<P class="p213 ft9">Utredningen har även gjort ett urval av förebildliga arbetssätt i form av rekommendationer till kommunerna i syfte att främja nya arbetssätt (6.11).</P>
<P class="p433 ft38"><SPAN class="ft36">6.1</SPAN><SPAN class="ft61">Ny infrastruktur för att uppnå en inkluderande kulturskola på egen grund</SPAN></P>
<P class="p434 ft35"><SPAN class="ft110">Bedömning: </SPAN>Utredningens bedömning är att ett flertal insatser behövs för att ta vara på de kommunala kulturskolornas potential så att barns och ungas tillgång till en inkluderande kommunal kulturskola ökar. Kulturskolesektorn har behov av</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">194</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_195">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369195x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p19 ft29">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft25">en stödjande infrastruktur för att kunna vidareutveckla sin verksamhet. En sådan infrastruktur bör etableras med utgångs- punkt i långsiktiga mål av övergripande art i kombination med nya förutsättningar för ett ansvarstagande på regional respektive statlig nivå. På så sätt kan ett ökat erfarenhetsutbyte, kun- skapsutveckling och en ökad samverkan främjas.</P>
<P class="p436 ft9">Utredningen gör bedömningen att förstärkningar även inom utbildningsområdet behövs för att bättre möta kommunernas kompetensbehov liksom särskilda stimulansinsatser för att stärka verksamhetsutveckling i hela landet.</P>
<P class="p437 ft8">Skillnaderna är stora vad gäller barns och ungas tillgång till kom- munal kulturskola. Kvaliteten skiljer sig stort från kommun till kommun och i de kommuner som saknar verksamhet är förutsätt- ningarna för att utöva kultur med stöd av utbildade pedagoger betydligt sämre jämfört med de kommuner där ett resultatinriktat arbete bedrivs med mål om att utveckla en inkluderande kultur- skola med bred verksamhet. Det är inte bara kommunens eko- nomiska förutsättningar som avgör verksamhetens existens och kvalitet utan även tradition och synen på kultur. En syn på kultur som ”det lilla extra” jämfört med en attityd till kultur som en bas- verksamhet och en källa till utveckling och värdeskapande får olika konsekvenser för kulturskolans utveckling men även för samhälls- utvecklingen i stort.<SPAN class="ft55">1</SPAN></P>
<P class="p83 ft8">De stora skillnaderna avspeglas också i vilka som känner till, attraheras av och deltar i verksamheten och det är sällsynt att del- tagarna är ett tvärsnitt av de barn och unga som växer upp i dagens Sverige. Att barn och unga har tillgång till fritidsaktiviteter och därigenom kan utvecklas som individer har ett värde i sig. Det är anmärkningsvärt att många barn och unga har begränsade möj- ligheter att ta del av dessa offentligfinansierade verksamheter. Det hindrar ungas möjligheter till delaktighet och inflytande i samhället och från att utvecklas och bli självständiga. Problemen med olika tillgång till fritidsaktiviteter kan också kopplas till de samhälls- nyttiga värden som lyfts fram inom olika politikområden, vilket</P>
<P class="p438 ft64"><SPAN class="ft63">1 </SPAN><SPAN class="ft60">C. Lundström, </SPAN>Kultur kan göra skillnad! En termometer och receptsamling om kultur i gles- bygdstäta kommuner. <SPAN class="ft60">(Östersund: Glesbygdsverket, 2009); P. L. Sacco, </SPAN>Kultur 3.0: Konst, delaktighet, utveckling <SPAN class="ft60">(Nätverkstan, 2013).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">195</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_196">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369196x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft11">också förtydligar att frågorna är tvärsektoriella och att de bör ses ur ett brett ungdomspolitiskt perspektiv.<SPAN class="ft78">2</SPAN></P>
<P class="p351 ft8">Faktorerna som påverkar barns och ungas intresse för och möj- ligheter att delta i kulturskolan är flera: synlighet, familjebakgrund, kulturskolans platsantal och geografiska och lokalmässiga tillgäng- lighet, verksamhetens innehåll och undervisningsformer. Även terminsavgifter i kulturskolan ser utredningen som ett hinder för deltagande. Men att enbart sänka avgifterna leder sannolikt inte till att nya grupper hittar till verksamheten utan kräver andra insatser i kombination med avgiftssänkningar så att kulturskolan blir mer inkluderande även för dem som inte känner sig hemma i verksam- heten i dag (se avsnitt 6.10). Detta antagande styrks av den norska studie som undersökt kulturskolans inkludering i fem större norska städer. Kostnaden har betydelse för deltagandet, men det är andra och i synnerhet kulturskolans synlighet och relevans som avgör om verksamheten ska nå barn och unga som inte har välutbildade för- äldrar med kännedom om kulturskolans verksamhet.<SPAN class="ft55">3 </SPAN>Även andra forskningsstudier visar att barns och ungdomars möjligheter till kulturutövande till stor del hänger ihop med familjens utbildnings- och inkomstnivå. Enligt en färsk brittisk studie är sannolikheten att barn i familjer med låg inkomstnivå deltar i konst- och kulturverk- samheter lägre än för övriga barn.<SPAN class="ft55">4</SPAN></P>
<P class="p254 ft8">Utgångspunkten för den statliga kulturpolitiken är kulturens egenvärde och roll i samhället. Kulturpolitikens legitimitet behöver inte sökas i de eventuella effekter den får i förhållande till andra politiska målsättningar. Samtidigt ökar insikten på flera håll om kulturlivets relation till andra samhällssektorer och kulturpolitik- ens samspel med andra politikområden. I detta ökade samspel är kulturens egenvärde en grundförutsättning.<SPAN class="ft55">5 </SPAN>Utredningen menar att landets kommunala kulturskolor är av stor betydelse för sam- hället. Kulturskolorna spelar redan i dag en viktig roll som kultur- institutioner med ett utbildande uppdrag och som konstnärliga mötesplatser där barn och unga kan delta på frivillig grund.</P>
<P class="p66 ft72"><SPAN class="ft56">2</SPAN><SPAN class="ft93">Med fokus på unga – en politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande. </SPAN><SPAN class="ft71">Prop. 2013/14:191.</SPAN></P>
<P class="p221 ft72"><SPAN class="ft56">3</SPAN><SPAN class="ft70">E. Bjørnsen. </SPAN>Inkluderende kulturskole. Utredning av kulturskoletilbudet i storbyene. <SPAN class="ft71">Prosjekt- rapport nr.5/2012. (Agderforskning, 2012).</SPAN></P>
<P class="p221 ft71"><SPAN class="ft56">4</SPAN><SPAN class="ft70">The Warwick Commission on the Future of Cultural Value, </SPAN><SPAN class="ft72">Enriching Britain: Culture, Creativity and Growth </SPAN>(University of Warwick, 2015).</P>
<P class="p327 ft60"><SPAN class="ft56">5</SPAN><SPAN class="ft59">Tid för kultur. Prop. 2009/10:3.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">196</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_197">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369197x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p19 ft29">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p319 ft9">Två antaganden kan anses vara premisser för verksamheten; dels att kulturskolan, som offentlig skattefinansierad verksamhet, ska inbegripa intresserade barn och unga oavsett bostadsort och per- sonlig bakgrund och dels att alla barn och unga har rätt att uttrycka sig och vara delaktiga i det konstnärliga livet.<SPAN class="ft65">6 </SPAN>Genom att ytterligare tydliggöra och stärka kulturskolans egen grund är det utredningens bedömning verksamheten kan stå än starkare som unik kulturresurs i samarbete med det övriga samhället. Detta tydliggörs inte minst av de kommuner som gett sina kulturskolor i uppdrag att verka för en ökad integrering av nyanlända.</P>
<P class="p46 ft12">Brist på strukturer och stöd</P>
<P class="p47 ft31">Utredningens kartläggning visar att landets kulturskolor verkar i avsaknad av formaliserade stödstrukturer. Den enskilda kultur- skolan och den kommunala huvudmannen har ansvar för verk- samhetens drift, uppföljning och utveckling. En lokal särprägel och en verksamhet byggd på ett lokalt engagemang ser utredningen som en styrka, men när de lokala förutsättningarna, i synnerhet i mindre kommuner med små arbetslag, innebär ekonomiska och kompetensmässiga begränsningar, blir det lokala arbetet en svaghet. Sådana svårigheter kan visa sig på många sätt i den konkreta verk- samheten, som i en oförmåga att kunna erbjuda såväl en bred verksamhet med varierade undervisningsformer som ämnesfördjup- ning, att vara uppdaterad med den digitala teknikens möjligheter, att kunna möta personalens behov av kompetensutveckling, att låta barn och unga delta i gemensamma aktiviteter inom smala konst- uttryck eller hålla hög kvalitet i sin omvärldsbevakning.</P>
<P class="p301 ft8">Utredningens samråd har visat att kulturskolesektorn präglas av en brist på samverkan och gemensamma strukturer vilket bidrar till en ineffektivitet i arbetet på flera plan. Kulturskolerådet är för när- varande den organisation som med hjälp av externa medel, exem- pelvis från Allmänna arvsfonden, kunnat initiera gemensamma projekt och utvecklingsinsatser. I övrigt arbetar kommunerna van- ligen parallellt med likartade utmaningar med liten möjlighet att på ett rationellt sätt genom samverkan ta vara på den kunskap och</P>
<P class="p145 ft60"><SPAN class="ft63">6 </SPAN>FN:s konvention om barnets rättigheter, SÖ 1990:20.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">197</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_198">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369198x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p278 ft9">kompetens som finns hos kulturskolor, kulturinstitutioner och andra relevanta aktörer i andra kommuner, på den regionala och den nationella nivån samt inom forskningssektorn.</P>
<P class="p67 ft25">De samlade kulturella resurserna bör i stället kunna användas mer effektivt men detta förutsätter att en nationell samordnings- funktion och fasta samarbetsformer mellan kulturskolor och kultur- verksamheter med kommun eller landsting som huvudman etableras.</P>
<P class="p67 ft9">Många av dagens kommuner står inför stora utmaningar med ett ökande antal barn i skolåldern, växande krav på äldreomsorg och många nyanlända som ska etablera sig i samhället. Detta kommer att innebära kraftiga ekonomiska påfrestningar och sannolikt hårda prioriteringar i den kommunala samhällsservicen. Utredningen kan se en risk för att en frivillig verksamhet som kulturskoleverksamhet kan komma att ifrågasättas och i värsta fall läggas ner. En sådan utveckling skulle enligt utredningens mening betyda att den kom- munala servicen skulle få än svårare att leva upp till kravet på likvärdighet för alla medborgare vilket står i motsats till intention- erna i såväl barnkonventionen som i de nationella kulturpolitiska målen.<SPAN class="ft65">7</SPAN></P>
<P class="p78 ft12">Avgränsning till kulturskolans kärnverksamhet</P>
<P class="p66 ft9">Förslagen i detta betänkande avser det utredningen anser är kultur- skolans kärnverksamhet. Kulturskolans kärnverksamhet vill utred- ningen beskriva som den verksamhet som kulturskolorna genom- för på barns och ungas fria tid. Hur kommunerna väljer att använda kulturskolan som en kulturresurs inom ramen för den obligatoriska skolan och det övriga lokalsamhället gör utredningen ingen bedöm- ning av.</P>
<P class="p78 ft12">Juridisk ram önskvärd men inte genomförbar</P>
<P class="p79 ft9">Ett flertal bredare utredningar har sedan den kommunala musik- skolans start efterfrågat en starkare statlig styrning av verksam- heten<SPAN class="ft65">8 </SPAN>och även lagstiftning har diskuterats.<SPAN class="ft65">9 </SPAN>Men det är först</P>
<P class="p439 ft58"><SPAN class="ft56">7</SPAN><SPAN class="ft57">Prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145.</SPAN></P>
<P class="p192 ft60"><SPAN class="ft56">8</SPAN><SPAN class="ft59">SOU 1946:11; SOU 1954:2; SOU 1968:15; SOU 1972:66; Prop. 1974:28, s. 63.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">198</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_199">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369199x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p19 ft29">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft9">denna utredning som har i uppdrag att göra en bedömning om för- och nackdelar med att författningsreglera kommunernas ansvar för verksamheten.<SPAN class="ft65">10</SPAN></P>
<P class="p63 ft31">Det är som beskrivits i kapitel 5, utredningens mening att en juridisk ram i form av en kulturskolelag vore mest verkningsfullt som grund för att tydliggöra att kulturskola är av nationellt intresse. Mot bakgrund av de ekonomiska konsekvenser som den så kallade finansieringsprincipen föranleder när en kommunal tidigare frivillig uppgift görs obligatorisk (se avsnitt 5.4), bedömer utredningen att det inte är görligt att överlämna ett sådant förslag till regeringen. En helstatligt finansierad kulturskola ser inte utredningen heller som ett mål i sig, vilket vore konsekvensen av en strikt tillämpning av den nämnda principen, utan det är en i lag reglerad kommunal kulturskola, som vi ser som angeläget. Som jämförelse kan nämnas bibliotekslagen som styr ett kommunalt åtagande.</P>
<P class="p440 ft9">I stället föreslår vi nationella mål som ska vara vägledande för den kommunala kulturskolan samt att ett antal sammanlänkade förslag fullföljs. Efter tre år bör en utvärdering genomföras för att ta reda på vilken verkan förslagen har haft på barns och ungas tillgång till en inkluderande kulturskola på egen grund. Om utvärderingens resultat visar att tillgång till kommunal kulturskola fortsatt saknas och om det finansiella läget så tillåter, bör regeringen överväga att genom lagstiftning göra den kommunala kulturskolan obligatorisk.</P>
<P class="p72 ft12">En stödjande infrastruktur</P>
<P class="p47 ft25">Sammantaget avser nationella mål (se avsnitt 6.2) och utredningens övriga förslag att bilda en robust infrastruktur för kulturskole- sektorn så att barn och unga i hela landet oavsett bakgrund eller uppväxtmiljö kan få ökad tillgång till kulturskolor av hög kvalitet. Utredningen är medveten om kommunernas olika lokala förutsätt- ningar och har därför eftersträvat förslag med en hög grad av flexibilitet. Genom att ge kommunerna ökad möjlighet att sam- verka med andra kommuner, liksom med den regionala och den</P>
<P class="p324 ft58"><SPAN class="ft75">9</SPAN><SPAN class="ft76">SOU 2006:45.</SPAN></P>
<P class="p181 ft60"><SPAN class="ft75">10</SPAN><SPAN class="ft77">Dir. 2015:46.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">199</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_200">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369200x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p50 ft9">nationella nivån, kan kommunerna ges bättre förutsättningar att utveckla kulturskolan ur ett samtida perspektiv. En sådan kultur- skola kan delta i ett erfarenhetsutbyte och tillvarata ökad kunskap. Den utgår i sin verksamhet och sin pedagogik ifrån de kultur- politiska målen<SPAN class="ft65">11 </SPAN>och en syn på barn och unga som kompetenta individer med egna erfarenheter och intressen.</P>
<P class="p104 ft9">Utredningen menar att en sådan infrastruktur som ram och stöd bidrar till en vidareutveckling av dagens kulturskolor till inkluder- ande verksamheter som vilar på egen grund (beskrivs närmare i avsnitt 6.8 och 5.1).</P>
<P class="p104 ft9">Att utveckla kulturskolan till en bred verksamhet som når barn med olika personliga förutsättningar från samhällets alla delar, kommer fortsatt att vara en utmaning. Men utredningen vill med dessa förslag slå fast att detta ansvar inte bara bör vila på kom- munerna utan är av ett nationellt och regionalt intresse som fordrar ett gemensamt ansvarstagande.</P>
<P class="p46 ft12">Utformning av en ny infrastruktur</P>
<P class="p53 ft9">Med utgångspunkt i nationella mål för den kommunala kultur- skolan föreslår utredningen följande sammanlänkade förslag:</P>
<P class="p35 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">Nationellt kulturskolecentrum</SPAN></P>
<P class="p109 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">Bidrag för regional samordning</SPAN></P>
<P class="p41 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">Utvecklingsbidrag</SPAN></P>
<P class="p56 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">Förstärkta utbildningsvägar för att uppnå en inkluderande kultur- skola på egen grund</SPAN></P>
<P class="p41 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">Kulturskolerelaterad forskning</SPAN></P>
<P class="p41 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">Tidsbegränsat verksamhetsbidrag till kulturskola</SPAN></P>
<P class="p41 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">Bidrag till nationell spetskompetens</SPAN></P>
<P class="p109 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">Utvärdering</SPAN></P>
<P class="p441 ft60"><SPAN class="ft63">11 </SPAN>Prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft19">200</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_201">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p19 ft29">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p168 ft26">Nationellt kulturskolecentrum</P>
<P class="p76 ft9">På nationell nivå föreslår utredningen att ett nationellt kulturskole- centrum inrättas (avsnitt 6.3) med ansvar för nationell uppföljning, att främja erfarenhetsutbyte och samverkan, att främja kulturskole- relaterad kunskap med grund i forskning och beprövad erfarenhet och att fördela stimulansbidrag.</P>
<P class="p46 ft26">Bidrag för regional samordning</P>
<P class="p119 ft9">Utredningen föreslår att staten bör avsätta bidrag för regional sam- ordning för att förbättra samverkan mellan kommuner och lands- ting, liksom kommuner emellan (avsnitt 6.7). Kulturskolornas utveckling kan främjas genom att ta till vara de gemensamma resurserna bättre.</P>
<P class="p46 ft26">Utvecklingsbidrag</P>
<P class="p62 ft9">Utredningen menar att stimulansbidrag kan ge barn och unga ökad tillgång till en inkluderande kulturskola av hög kvalitet utifrån kommunernas varierande behov (avsnitt 6.4).</P>
<P class="p442 ft26">Förstärkta utbildningsvägar för att uppnå en inkluderande kulturskola på egen grund</P>
<P class="p300 ft25">Inget lärosäte erbjuder någon utbildning som specifikt utgår ifrån det utredningen beskriver som kulturskolans särart. För att möta kommunernas behov av bred konstnärlig och pedagogisk kompe- tens i kulturskolan menar utredningen att förstärkta utbildnings- vägar vore önskvärt. En sådan förstärkning bedöms vara möjlig genom att fler kandidatexamina utvecklas inom fler konstområden (avsnitt 6.8.1) och genom en anpassning av ämneslärarutbildningen (avsnitt 6.8.2). Därutöver föreslår utredningen att en yrkesexamen som leder till kulturskolepedagog inrättas (avsnitt 6.8.3).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">201</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_202">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft26">Kulturskolerelaterad forskning</P>
<P class="p52 ft9">Forskningsmedel bör avsättas för att stärka kulturskolans veten- skapliga grund (avsnitt 6.9) dels genom utlysning av projektbidrag och dels genom att inrätta en nationell forskarskola.</P>
<P class="p46 ft26">Tidsbegränsat verksamhetsbidrag till kulturskola</P>
<P class="p52 ft9">Landets kommuner har olika kapacitet och förmåga att bedriva kulturskoleverksamhet av hög kvalitet bland annat beroende på sitt geografiska läge och befolkningens storlek. Utredningen föreslår därför ett riktat statsbidrag för vissa kommuner i form av ett tids- begränsat verksamhetsbidrag till kulturskola (avsnitt 6.5).</P>
<P class="p46 ft26">Bidrag till nationell spetskompetens</P>
<P class="p52 ft9">Utredningen kan konstatera ett behov av att utifrån barns och ungas perspektiv bättre ta vara på de ungdomar som vill fördjupa sitt konstnärliga intresse på en mer avancerad nivå. Utredningen föreslår därför ett särskilt bidrag till kulturskoleverksamhet med nationell spetskompetens (avsnitt 6.6).</P>
<P class="p46 ft26">Utvärdering</P>
<P class="p443 ft9">Utredningen menar att det är angeläget att följa om utredningens förslag får avsedda effekter på barns och ungas tillgång till en inkluderande och tillgänglig kulturskola. Efter tre år bör därför utfallet av dessa förslag utvärderas. Beroende på utvärderingens resultat bör regeringen överväga ytterligare stimulansinsatser eller en starkare styrning av kulturskolan genom lagstiftning (avsnitt 6.10).</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft19">202</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_203">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369203x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p19 ft29">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p156 ft36"><SPAN class="ft36">6.2</SPAN><SPAN class="ft37">Nationella mål</SPAN></P>
<P class="p444 ft11"><SPAN class="ft12">Förslag: </SPAN>Regeringen bör för riksdagen lägga fram övergripande nationella mål för den kommunala kulturskolan.</P>
<P class="p445 ft111">En kommunal kulturskola ska</P>
<P class="p446 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">ge barn och unga möjlighet att lära, utöva och uppleva konst- uttryck i första hand i grupp,</SPAN></P>
<P class="p447 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">bedrivas på barns och ungas fria tid,</SPAN></P>
<P class="p448 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">präglas av hög kvalitet och en konstnärlig och genremässig bredd med verksamhet inom tre eller flera konstuttryck,</SPAN></P>
<P class="p446 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">tillämpa en pedagogik som utgår från barnets egna erfaren- heter och intressen,</SPAN></P>
<P class="p446 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">ge barn och unga goda förutsättningar att ha inflytande på verksamhetens utformning och innehåll,</SPAN></P>
<P class="p449 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">ha en hög andel pedagogiskt och konstnärligt utbildad personal,</SPAN></P>
<P class="p450 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">verka i för verksamheten anpassade lokaler med ändamåls- enlig utrustning,</SPAN></P>
<P class="p446 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">aktivt verka för att kommunens barn och unga har kännedom om kulturskolan och ges likvärdig möjlighet att delta i dess verksamhet, och</SPAN></P>
<P class="p451 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">arbeta i bred samverkan och bedriva en utåtriktad verksamhet gentemot det övriga samhället.</SPAN></P>
<P class="p452 ft8">De kommunala kulturskolorna bedrivs utan vare sig gemensamma mål eller formaliserade strukturer och är dubbelt frivillig; såväl för kommunen att bedriva som för barn och unga att delta i. Ändå bedriver de flesta av landets kommuner antingen en musikskola med inriktning mot musik eller en kulturskola som rymmer fler konstområden. Faktorer som utbildnings- och kulturtraditioner, eldsjälar, kulturintresserade politiker, Svenska kommunförbundets</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">203</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_204">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369204x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft9">råd,<SPAN class="ft65">12 </SPAN>engagerade pedagoger och röststarka föräldrar som sagt ifrån vid hot om nedläggning har sammantaget kunnat skapa och hålla ihop en bred men ändå kollektiv referensram för vad som förväntas vara den svenska kommunala kulturskolan. Föreningen Sveriges musik- och kulturskoleråd (nuvarande Kulturskolerådet) har gett och ger en samlad röst åt sektorn och stöttar utifrån förmåga. En viktig fråga för Kulturskolerådet är att nationella mål formuleras för de kommunala kulturskolorna som en del i en mer omfattande nationell strategi.<SPAN class="ft65">13</SPAN></P>
<P class="p69 ft9">Många kommuner har inlett ett ambitiöst arbete med att ut- veckla kulturskolans verksamhet för att stärka dess relevans i en förändrad omvärld. Utredningen menar trots detta att sektorn i dag kan sägas vara präglad av en viss vilsenhet. Det som ”sitter i väggarna” sedan musikskolans tidiga år med stark vuxenstyrning, formellt lärande och enskild undervisning<SPAN class="ft65">14 </SPAN>kan tendera att krocka med ett förändrat samhälle som präglas av mångfald, ett digitalt teknikskifte och en syn på barn med rätt till inflytande. Parallellt ställs nya krav på individen från arbetslivet att vara kreativ och ha en kulturell kompetens.<SPAN class="ft65">15</SPAN></P>
<P class="p70 ft25">De nationella kulturpolitiska mål som riksdagen har beslutat är styrande för statliga myndigheter och vägledande för kommuner och landsting.<SPAN class="ft62">16 </SPAN>De inspirerar redan i dag kulturskolor till att bedriva ett arbete med höga ambitioner. Målen berör kulturskolornas hela verksamhet utifrån olika aspekter och anger bland annat att barns och ungas rätt till kultur särskilt ska uppmärksammas. Målen tyd- liggör även vikten av att främja kvalitet, mångfald och konstnärlig förnyelse liksom att bevara, använda och utveckla ett levande kultur- arv.<SPAN class="ft62">17 </SPAN>Utredningen menar att dessa mål är väl anpassade utifrån det samhälle vi i dag lever i och för att möta morgondagens utmaningar. Ett av målen anger att kulturpolitiken särskilt ska uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur vilket utvecklas i följande text:</P>
<P class="p453 ft68"><SPAN class="ft75">12</SPAN><SPAN class="ft112">Svenska Kommunförbundet, Den kommunala musikskolan (1976); </SPAN><SPAN class="ft69">Kommunförbundet, </SPAN>Den kommunala musikskolan – en resurs i kulturlivet <SPAN class="ft69">(Kommunförbundet1984).</SPAN></P>
<P class="p222 ft80"><SPAN class="ft75">13</SPAN><SPAN class="ft83">Rekommendationer till Kulturskoleutredningen</SPAN><SPAN class="ft58">, Kulturskolerådet (2016).</SPAN></P>
<P class="p334 ft72"><SPAN class="ft75">14</SPAN><NOBR><SPAN class="ft70">A-L.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft71"> Rostwall & T. West, </SPAN>Interaktion och kunskapsutveckling – En studie av frivillig musik- undervisning <SPAN class="ft71">(2010).</SPAN></P>
<P class="p454 ft71"><SPAN class="ft75">15</SPAN><SPAN class="ft70">Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande.</SPAN></P>
<P class="p222 ft58"><SPAN class="ft75">16</SPAN><SPAN class="ft76">Prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145.</SPAN></P>
<P class="p222 ft60"><SPAN class="ft75">17</SPAN><SPAN class="ft77">Tid för kultur, prop. 2009/10:3 s. 26 f.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">204</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_205">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369205x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p19 ft29">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p455 ft2">Kulturpolitiken bör ge förutsättningar för att barn och unga i hela landet har tillgång till ett kulturutbud och kulturella aktiviteter som präglas av mångfald och hög kvalitet. Genom att uppleva kultur och ägna sig åt eget skapande kan barn och unga behålla och utveckla sin fantasi och sitt självständiga tänkande. Kulturella aktiviteter ger barn och ungdomar utrymme att utbyta tankar och använda sin kreativitet i gemenskap med andra. Att lära känna kulturarvet och förstå historiska sammanhang stärker barns och ungas identitet och ger perspektiv på tillvaron.</P>
<P class="p456 ft60">Barn och ungdomar ska också ges möjlighet till inflytande och göras delaktiga såväl i planeringen som i genomförandet av de verksamheter som rör dem.</P>
<P class="p457 ft2">I takt med den tekniska utvecklingen har barns och ungas medieanvändning radikalt förändrats och tillgången till kultur och eget skapande har ökat. Samhället ska främja en kreativ och trygg användning av alla slags medier och stärka barns och ungas mediekompetens.<SPAN class="ft84">18</SPAN></P>
<P class="p358 ft9">Kommunerna har goda möjligheter att i kulturskolornas arbete göra verklighet av de kulturpolitiska målens intentioner. Målen behandlar företeelser som utredningen menar är centrala för den kommun som strävar mot att bedriva en inkluderande kulturskola vars ambition är att vara relevant i sin samtid.</P>
<P class="p63 ft25">Utredningen har i sina breda samråd uppfattat vissa huvuddrag i kulturskolans verksamhet som särskilt angelägna att formulera. Utredningens avsikt är att tydliggöra dessa huvuddrag i form av nationella mål för landets kommunala kulturskolor. Det är varken vårt syfte eller ens möjligt att härigenom skapa en enhetlig kultur- skola landet över, men med hjälp av dessa mål kan bättre förutsätt- ningar ges för höjd kvalitet och en ökad likvärdighet för de barn och ungdomar som vill delta i kommunal kulturskoleverksamhet.</P>
<P class="p48 ft25">Med dessa nationella mål vill utredningen bidra till att skapa tydlighet i vad som utredningen menar utgör kulturskolans särart. Landets kulturskolor har sitt ursprung i en verksamhet fokuserad enbart på musik och i nära symbios med skolan vilket har präglat arbetssätt och pedagogernas kompetens. Det gör att skolan och kulturskolan har många gemensamma drag men kulturskolan har också egna karaktäristika som ett frivilligt deltagande, en läroplans- lös verksamhet och en flexibilitet som utgår från barnets perspektiv genom hänsyn till barns och ungas egna intressen. Även dess mångfald vad gäller konstområden och olika typer av publika aktiv-</P>
<P class="p8 ft60"><SPAN class="ft63">18 </SPAN>Prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">205</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_206">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369206x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p96 ft8">iteter som synliggör kulturskolan i det övriga samhället, är utmärk- ande för kulturskolan. Det har under utredningens arbete även blivit tydligt att kulturskolan för många barn och unga är en frizon och en social mötesplats som får sin legitimitet tack vare dess frivillighet och en demokratisk grundsyn om allas rätt till kultur.</P>
<P class="p104 ft9">Detta är en särart som utredningen menar är unik för kultur- skolan. Utredningen anser att det finns goda skäl att uttrycka denna särart genom att tydliggöra de pedagogiska grundvalar som verksamheten vilar på. När det gäller tillämpningen av de nationella målen och hur de olika verksamheterna ska arbeta för att realisera dessa, bör kommunerna vara fria att själva utforma sitt arbete med stöd av den föreslagna infrastrukturen.</P>
<P class="p458 ft30">Ge barn och unga möjlighet att lära, utöva och uppleva konstuttryck i första hand i grupp</P>
<P class="p53 ft9">De barn och unga som väljer att delta i den kommunala kultur- skolan bör ges möjlighet att lära, utöva och uppleva konstnärliga och kulturella uttryckssätt. Barn och unga bör kunna uttrycka sig konstnärligt, enskilt eller i gemenskap med andra. Kulturskolan bör låta barn och unga uppleva konst och kultur som andra elever eller professionella utövare har gestaltat.</P>
<P class="p82 ft35">Barn och unga bör få delta i ett lärande som tar vara på de sociala behov barn och unga har. Att erbjuda verksamhet i grupp är viktigt för att både yngre och äldre barn ska trivas. Utredningen menar därför att gruppundervisning bör vara norm (se avsnitt 5.1).</P>
<P class="p2 ft12">Bedrivas på barns och ungas fria tid</P>
<P class="p53 ft9">Barn och unga ska i största möjliga utsträckning kunna ta del av kulturskolans undervisning, arrangemang och projekt på sin fria tid. Kulturskolans funktion som en sorts frizon för barn och unga<SPAN class="ft65">19 </SPAN>går bara att uppnå och bibehålla genom att betona kulturskolans frivillighet.</P>
<P class="p459 ft60"><SPAN class="ft63">19 </SPAN>Kulturskoleutredningens enkät till medlemmar i Riksförbundet unga musikanter (2015).</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft19">206</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_207">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p19 ft29">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p460 ft113">Präglas av hög kvalitet och en konstnärlig och genremässig bredd med verksamhet inom tre eller flera konstuttryck</P>
<P class="p461 ft25">Många före detta musikskolor har vidgat sitt utbud till att omfatta fler konstuttryck än musik vilket utredningen menar är ett viktigt steg mot att inkludera fler barn och unga. Det är av stor betydelse att fler kommuner påbörjar denna utveckling av flera skäl; för att bättre möta barns och ungas breda intressen, för att svara upp mot samtida konst- och kulturuttryck och för att ta vara på kulturskolans potential som en mötesplats över konstområdesgränser. Med grund i en mångfald av konstuttryck och med tradition och nyskapande sida vid sida, kan kulturskolan vara i fas med samhällsutvecklingen och på så sätt vara en relevant och värdefull aktör i kulturlivet.</P>
<P class="p462 ft12">Tillämpa en pedagogik som utgår från barnets egna erfarenheter och intressen</P>
<P class="p463 ft9">Kulturskolans verksamhet bör utgå ifrån det demokratiska upp- draget om alla barns rätt till kultur. Det är för många av landets kulturskolor det naturliga sättet att bedriva verksamheten på och betyder att ta fasta på mångfald och yttrandefrihet och med elev- ernas egna erfarenheter och intressen som utgångspunkt möta barn och unga i den kultur där de befinner sig.</P>
<P class="p82 ft9">Kulturskolans verksamhet bör genomföras i ett lärande samman- hang som är anpassat efter elevens behov och intressen. Det bör vara individens konstnärliga, personliga och sociala utveckling som ska stå i centrum för verksamheten.</P>
<P class="p464 ft30">Ge barn och unga goda förutsättningar att ha inflytande på verksamhetens utformning och innehåll</P>
<P class="p465 ft9">Barn och unga bör ges goda förutsättningar att ha inflytande på verksamhetens utformning och innehåll. Detta förutsätter en öppenhet för att ge barn och unga inflytande men också att uppnå en balans mellan ungas medbestämmande och den professionella kompetens och erfarenheter som kulturskolans ledning och lärare har. De barn och unga som vill fördjupa sina kunskaper ska ges möjlighet till det.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">207</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_208">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p466 ft113">Ha en hög andel pedagogiskt och konstnärligt högskoleutbildad personal</P>
<P class="p255 ft25">Att möta barn och unga i olika åldrar och typer av verksamheter förutsätter en hög andel pedagogiskt och konstnärligt högskole- utbildad personal med bred och varierad kompetens. I takt med en ämnes- och genremässig breddning bör utbildningsnivån i den kom- munala kulturskolan fortsatt vara hög. De förslag om nya utbild- ningsvägar som utredningen lämnar avser att bättre motsvara sektorns samtida och framtida behov av personal (se avsnitt 6.8).</P>
<P class="p467 ft30">Verka i för verksamheten anpassade lokaler med ändamålsenlig utrustning</P>
<P class="p468 ft9">En förutsättning för en väl fungerande verksamhet är att de lokaler som kommunen tillhandahåller för sina kulturskolor är ändamåls- enliga utifrån den typ av verksamhet som ska utövas. Likaså bör tillhörande utrustning i dessa lokaler hålla hög kvalitet så att ett kulturutövande på goda villkor möjliggörs.</P>
<P class="p469 ft30">Aktivt verka för att kommunens barn och unga har kännedom om kulturskolan och ges likvärdig möjlighet att delta i dess verksamhet</P>
<P class="p470 ft9">Det är utredningens mening att kulturskolans uppdrag är att nå barn och unga oavsett bakgrund. Kulturskolan finansieras av offent- liga medel och är i dag kommunernas näst största utgift på kultur- området. Det bör ingå i kulturskolans uppdrag att aktivt verka för att alla barn oavsett bakgrund och förutsättningar känner till vad kulturskolan är och vad den kan erbjuda. Utifrån detta ska goda förutsättningar ges för de barn och unga som blir intresserade, att delta.</P>
<P class="p213 ft9">Barn och unga med funktionsnedsättning har inte samma möjligheter att få utöva och uppleva konst och kultur i kultur-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">208</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_209">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369209x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p19 ft29">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p471 ft11">skolan som andra barn.<SPAN class="ft78">20 </SPAN>Utredningen vill särskilt lyfta fram dessa individers rätt till kultur.</P>
<P class="p472 ft30">Arbeta i bred samverkan och bedriva en utåtriktad verksamhet gentemot det övriga samhället</P>
<P class="p177 ft9">Ökad samverkan kan göra det möjligt att bättre ta vara på de sam- lade kulturresurserna i ett län i form av kulturverksamheter, kulturinstitutioner, kulturaktörer med kommun, landsting eller staten som huvudman, liksom det fria kulturlivet. En sådan sam- verkan kan bidra till att öka barns och ungas tillgång till ett varierat och brett kulturskoleutbud.</P>
<P class="p74 ft9">En utåtriktad och synlig kulturskola är viktig för deltagarnas trivsel och för verksamheten. Att regelbundet få visa upp sig och sina färdigheter inför publik ger ett konkret mål och en känsla av att befinna sig i ett meningsfullt sammanhang.<SPAN class="ft65">21</SPAN></P>
<P class="p197 ft36"><SPAN class="ft36">6.3</SPAN><SPAN class="ft37">Nationellt kulturskolecentrum</SPAN></P>
<P class="p473 ft11"><SPAN class="ft12">Förslag: </SPAN>Ett nationellt kulturskolecentrum ska inrättas som ett särskilt beslutsorgan med förvaltningsanslag och ett bidrags- anslag för verksamhetens finansiering inom Statens kulturråd.</P>
<P class="p392 ft9">Ett nationellt kulturskolecentrum ska ha följande ansvars- områden:</P>
<P class="p449 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">Nationell uppföljning</SPAN></P>
<P class="p449 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">Fördela statsbidrag i form av</SPAN></P>
<P class="p474 ft11"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft40">utvecklingsbidrag till kulturskoleverksamhet</SPAN></P>
<P class="p475 ft11"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft40">tidsbegränsat verksamhetsbidrag till kulturskola</SPAN></P>
<P class="p475 ft11"><SPAN class="ft13">–</SPAN><SPAN class="ft40">bidrag till verksamhet med avancerad spetskompetens</SPAN></P>
<P class="p447 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">Främja erfarenhetsutbyte och samverkan</SPAN></P>
<P class="p476 ft72"><SPAN class="ft75">20</SPAN><SPAN class="ft82">Barn äger </SPAN><SPAN class="ft71">(Handisam, 2014); </SPAN>Hur är läget 2014 – Uppföljning av funktionshinderspolitiken<SPAN class="ft71">, (Myndigheten för delaktighet, 2014); A. Di Lorenzo Tillborg, </SPAN>Forskningsrapport om kultur- skolors verksamhet för barn och unga med funktionsnedsättningar. <SPAN class="ft71">Opublicerat manus. Malmö: Malmö Musikhögskola.</SPAN></P>
<P class="p477 ft102"><SPAN class="ft75">21</SPAN><SPAN class="ft101">A. Falk, </SPAN>Modeller för undervisning på orkesterinstrument i Kulturskolan. <SPAN class="ft87">Inspel till kultur- skoleutredningen (2016); Enkät med medlemmar i Riksförbundet unga musikanter (2015).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">209</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_210">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369210x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p478 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">Främja kulturskolerelaterad kunskap med grund i forskning och beprövad erfarenhet</SPAN></P>
<P class="p425 ft8">Utredningen har i uppdrag att ge förslag på hur den kommunala kulturskolans verksamhet kan samordnas och följas upp på nationell nivå. Som direktiven anger är det svårt att utan en nationell överblick kunna urskilja, analysera och ta avstamp i generella utvecklings- tendenser i syfte att främja barns och ungas tillgång till kultur- skoleverksamhet av god kvalitet över hela landet. Utredningen ska även beskriva de utmaningar som kulturskolan har att hantera. Med utgångspunkt i våra samlade underlag menar vi att en av kommun- ernas största utmaningar är att kunna möta verksamheternas behov av kunskapsutveckling, erfarenhetsutbyte, samverkan och uppfölj- ning. Om dessa behov inte kan tillgodoses kan kulturskolan riskera att förlora sin starka position i samhället på grund av bristande relevans sett ur ett medborgarperspektiv. Sett utifrån två grund- principer, att offentlig skattefinansierad verksamhet ska inbegripa barn och unga oavsett förutsättningar och att alla barn och unga har rätt att uttrycka sig och vara delaktiga i det konstnärliga livet är det utredningens bedömning att för en långsiktig och hållbar utveckling av de kommunala kulturskolorna behövs olika former av stöd.</P>
<P class="p479 ft9">Landets kulturskolor verkar i hög grad lokalt med snäva eko- nomiska ramar vilket gör dem sårbara vad gäller möjligheter att vidarutveckla en stabil verksamhet. Kulturskolorna tenderar att uppfinna hjulet var och en för sig utifrån lokala behov med små möjligheter att dela dessa erfarenheter med andra kommuner. Eftersom resurserna är låsta i den löpande verksamheten är det i dag också svårt för enskilda kulturskolor att avsätta resurser till långsiktiga utvecklingsinsatser. Föreningen Kulturskolerådet är den aktör som utifrån sitt begränsade mandat och dito resurser punkt- vis har kunnat stödja kulturskolor med hjälp av externa medel exempelvis från Allmänna arvsfonden eller Europeiska social- fonden. Även om utredningen ser positivit på att externa finansi- eringskällor som dessa kommer till nytta för landets kulturskolor ser utredningen ett behov av mer kontinuerliga och stabila bidrags- former.</P>
<P class="p479 ft9">Kulturskolans utpräglat lokala identitet utan gemensamma ramar för verksamheten har även lett till en stor självständighet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">210</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_211">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369211x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p19 ft29">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft9">Det är inte ovanligt att den enskilda kulturskolan bedriver sin verk- samhet utan djupare inblandning av vare sig utbildnings- eller kulturpolitiker<SPAN class="ft65">22 </SPAN>vilket utredningen kan se både som en styrka och en svaghet. Korta beslutsgångar med eget budgetansvar skapar en flexibilitet som är viktig för kulturskolans särskilda typ av verk- samhet. Samtidigt blir en verksamhet i avsaknad av politiska mål och krav på uppföljning svår att prioritera, utveckla och styra. Utredningen menar att detta i förlängningen kan leda till en brist på legitimitet, ett osynliggörande och i värsta fall minskade resurser.</P>
<P class="p63 ft8">Frågan är inte ny utan lyftes redan 1968 av <SPAN class="ft34">Musikutbildnings- kommittén. </SPAN>Kommittén ville inrätta ett musikpedagogiskt centrum för utvecklingsarbete och forskning för hela det musikpedagogiska fältet.<SPAN class="ft55">23 </SPAN>Den har även identifierats av Sveriges Kommuner och Landsting som i ett särskilt ställningstagande lyfter fram behovet av att följa upp den samlade kulturskoleverksamheten för att få ett bättre underlag för kunskaps- och metodutveckling, inte minst för att uppnå ökad mångfald i kulturuttryck och deltagande.<SPAN class="ft55">24 </SPAN>Kultur- skolerådet rekommenderar ett statligt ansvar för samordning och uppföljning liksom att nationella insatser görs för att främja peda- gogiskt och konstnärligt kunskaps- och erfarenhetsutbyte.<SPAN class="ft55">25</SPAN></P>
<P class="p112 ft9">Utredningen bedömer att avsaknaden av incitament och stöd- strukturer för samordning, utveckling och en nationell överblick, liksom bristen på en gemensam syn på kulturskolans kärnverk- samhet, är faktorer som har bidragit till att skapa stora skillnader i de kulturskoleverksamheter som erbjuds barn och unga. I utred- ningens möten med sektorns företrädare har nödvändigheten av en självständig aktör blivit tydlig, som utifrån sektorns behov och ett helhetsperspektiv samlat kan främja kulturskolornas arbete med utvecklings- och kvalitetsfrågor. Mot denna bakgrund föreslår utredningen att ett nationellt kulturskolecentrum ska inrättas i syfte att främja samverkan, uppföljning och utveckling i den kom- munala kulturskolan.</P>
<P class="p410 ft71"><SPAN class="ft75">22</SPAN><SPAN class="ft81">Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, </SPAN><SPAN class="ft72">Ungas fritid och organisering. Fokus 14 </SPAN>(MUKF, 2014).</P>
<P class="p241 ft58"><SPAN class="ft75">23</SPAN><SPAN class="ft76">SOU 1968:15.</SPAN></P>
<P class="p12 ft71"><SPAN class="ft75">24</SPAN><SPAN class="ft81">Sveriges Kommuner och Landsting, Ställningstagande angående kommunala kultur- och musikskolor (SKL, 2016).</SPAN></P>
<P class="p181 ft60"><SPAN class="ft75">25</SPAN><SPAN class="ft77">Rekommendationer till Kulturskoleutredningen, Kulturskolerådet (2016).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">211</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_212">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369212x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft12">Uppgifter för ett nationellt kulturskolecentrum</P>
<P class="p66 ft9">En aktör på nationell nivå med ett väl definierat uppdrag och erforderliga resurser kan med utgångspunkt i kommunernas behov bistå med efterfrågat stöd inom verksamhetsområdet. Utredningen har identifierat följande ansvarsområden:</P>
<P class="p336 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">Nationell uppföljning och statistik</SPAN></P>
<P class="p336 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">Fördela statsbidrag</SPAN></P>
<P class="p336 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">Främja erfarenhetsutbyte och samverkan</SPAN></P>
<P class="p480 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">Främja kulturskolerelaterad kunskap med grund i forskning och beprövad erfarenhet</SPAN></P>
<P class="p164 ft12">Nationell uppföljning och statistik</P>
<P class="p481 ft9"><SPAN class="ft45">Förslag: </SPAN>Ett nationellt kulturskolecentrum ska följa upp de kommunala kulturskolornas verksamhet och ansvara för den officiella kulturskolestatistiken.</P>
<P class="p482 ft9">En sammanhållen nationell uppföljning kan stärka utvecklingen mot en mer inkluderande kulturskola av hög kvalitet som strävar mot de föreslagna nationella målen för kulturskolan. Kommunalt beslutade mål för kulturskoleverksamhet följs upp på central nivå i ungefär var tredje kommun.<SPAN class="ft65">26 </SPAN>Därutöver sammanställer föreningen Kulturskolerådet på uppdrag av sina medlemmar kommunerna, en årlig statistik som är betydelsefull men inte statistiskt säkerställd. Ett stort problem med dagens statistiska underlag är att viktiga data saknas och att olika definitioner används vilket gör underlagen svåra att jämföra.</P>
<P class="p254 ft35">Det finns anledning för det nationella kulturskolecentrumet att analysera det ojämlika deltagandet i den kommunala kulturskolan, dess orsaker och vägar framåt eftersom det i stor utsträckning saknas underlag som visar utvecklingen över tid som är statistiskt säkerställda. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor</P>
<P class="p483 ft60"><SPAN class="ft63">26 </SPAN>Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, <SPAN class="ft64">Ungas fritid och organisering. Fokus 14 </SPAN>(MUKF, 2014).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">212</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_213">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369213x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p19 ft29">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p275 ft9">har poängterat hur det för närvarande saknas en helhetsbild av ungas fritid där olika delar av fritiden finns belysta som kan kopplas samman med övriga delar av livet. De nationella enkät- undersökningar som genomförs möjliggör allt mindre av sådana analyser på grund av allt färre frågor. Den övriga kunskap som finns är spridd mellan olika politikområden och verksamheter. Den nationella uppföljningen är som mest utbyggd kring förenings- idrotten.<SPAN class="ft65">27</SPAN></P>
<P class="p82 ft9">Andra skäl för att en gemensam modell för uppföljning av kulturskolans kärnverksamhet bör etableras är en nationell hel- hetsbild för höjd likvärdighet. Med en samlad modell som underlag för en kvantitativ och kvalitativ uppföljning och påföljande analys på nationell nivå kan det bli möjligt att belysa hur barns och ungas tillgång till kulturskolor ser ut över hela landet och hur dess styrkor och utmaningar ser ut. Ett annat skäl för en samlad upp- följning är att en modell för uppföljning kan vara ett betydelsefullt och konkret stöd i kommunernas arbete. Det är inte på förhand givet hur kommunerna ska värdera och följa upp kulturskolans verksamhet. Med en gemensam form för uppföljning kan kom- munerna få ledning och handfasta verktyg för att bättre följa verksamhetens utveckling. Det nationella kulturskolecentrumet bör därför svara för att ta fram gemensamma definitioner och indikatorer i avsikt att följa upp kommunernas kulturskoleverk- samhet.</P>
<P class="p106 ft9">En nationell uppföljning syftar varken till någon inspektion eller revision utan ska i stället ge den helhetsbild av hela rikets kultur- skoleverksamhet som i dag saknas och utifrån denna bidra med kvalitetshöjande främjandeinsatser. Variationerna är stora mellan hur kommunerna väljer att organisera sina kulturskolors verk- samhet och ska fortsätta att så vara, eftersom de lokala behoven ser olika ut.</P>
<P class="p484 ft31">Landets kulturskolor har olika vana av politisk styrning och uppföljning. Även de administrativa resurserna ser olika ut bland annat beroende på kommunstorlek. Detta kan innebära att det kan komma att ta några år innan den nya uppföljningen av kulturskolan</P>
<P class="p485 ft60"><SPAN class="ft63">27 </SPAN>Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, <SPAN class="ft64">Ungas fritid och organisering. Fokus 14 </SPAN>(MUKF, 2014).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">213</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_214">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369214x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p3 ft20">Utredningens förslag och rekommendationer SOU 2016:69</P>
<P class="p85 ft11">inrapporteras komplett ifrån alla kommuner, något som det nationella centrumet bör ta hänsyn till.</P>
<P class="p164 ft26">Statistikansvar för sektorn</P>
<P class="p486 ft9">Ansvaret för den officiella statistiken regleras i lagen (2001:99) om den officiella statistiken och förordningen (2001:100) om den officiella statistiken. I bilaga till förordningen anges vilka myndig- heter som har ansvar för statistiken på olika samhällsområden. Där anges att Kungliga biblioteket är statistikansvarig inom området bibliotek och att Myndigheten för kulturanalys är statistikansvarig inom områdena kulturmiljövård, museer, studieförbund och sam- hällets kulturutgifter. Kommunernas kostnader för kulturskole- verksamhet redovisas årligen som en del i posten Samhällets kultur- utgifter inom området Kultur och fritid.<SPAN class="ft65">28 </SPAN>Utredningen menar att en sådan redovisning knappast kan anses som tillräcklig för att bilda underlag för en uppföljande analys av hur de kommunala verksamheterna kan främjas.</P>
<P class="p67 ft8">I syfte att i så stor utsträckning som möjligt hålla samman den erfarenhet och kunskap som kommer att byggas upp inom detta område menar utredningen att kulturskolestatistik, i likhet med vad som gäller inom biblioteksområdet, bör skötas av en nationellt samordningsansvarig aktör på kulturskoleområdet. Utredningens föreslår därför att ett tillägg görs i bilagan till förordningen om den officiella statistiken<SPAN class="ft55">29 </SPAN>så att det framgår att statistikansvarig inom området ska vara ett nationellt kulturskolecentrum.</P>
<P class="p164 ft26">Former för uppföljning och statistik</P>
<P class="p66 ft9">Verksamhetsuppföljning görs på olika sätt från kommun till kom- mun. Karlskoga kommun har initierat ett kommungemensamt arbete med nyckeltal för kvalitetsuppföljning av prestationer inom kulturskolan över tid. Indikatorer används i andra kommuner vilka i sin tur ofta bygger på ett antal värden eller nyckeltal. För att rätt kunna spegla den komplexitet som präglar kulturskolans verk-</P>
<P class="p439 ft58"><SPAN class="ft75">28</SPAN><SPAN class="ft76">SFS (2001:99).</SPAN></P>
<P class="p192 ft60"><SPAN class="ft75">29</SPAN><SPAN class="ft77">Ibid.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">214</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_215">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369215x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p19 ft29">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft9">samhet ser utredningen det som angeläget att ett kommande nationellt kulturskolecentrum tar fram ett begränsat antal mätbara indikatorer med hög relevans som redskap för en nationell upp- följning och statistik. Utgångspunkten bör vara de föreslagna nationella målen för kulturskolans verksamhet. För att få både djup och bredd ser utredningen det som angeläget att beskriva såväl kvantitativa som kvalitativa förhållanden.</P>
<P class="p63 ft31">Utredningen föreslår att det nationella centrumet årligen utifrån kommunernas underlag ska sammanställa en rapport över det gångna årets utfall och analysera utvecklingen inom sektorn. En sådan rapport bör även innehålla en omvärldsanalys utifrån kultur- skolans perspektiv. Ett sådant underlag bör tillsammans med en analys av andra typer av styrdokument för kulturskoleverksamhet på kommunal och regional nivå (se avsnitt 6.4) ligga till grund för centrumets främjandeinsatser. För att ha god kännedom om sektorn föreslås ett nationellt kulturskolecentrum etablera strukturerade former för samverkan med de stödjande funktioner på regional nivå som utredningens förslag möjliggör (se avsnitt 6.7).</P>
<P class="p318 ft12">Fördela statsbidrag</P>
<P class="p487 ft11"><SPAN class="ft12">Förslag: </SPAN>Ett nationellt kulturskolecentrum ska ansvara för att fördela statsbidrag.</P>
<P class="p349 ft9">Ett nationellt kulturskolecentrum avser att vara den plats där kunskap om och erfarenhet av kulturskoleverksamhet ska insamlas, analyseras och spridas i syfte att stödja utvecklingen av den kommunala verksamheten. Utredningen menar att de tre former av statsbidrag om totalt 215 miljoner kronor som föreslås i avsnitt <NOBR>6.4–6.6</NOBR> ska fördelas i syfte att främja kvalitet, mångfald och till- gänglighet. Den överblick som en sådan bidragshantering ger kommer att bidra till en fördjupad kunskap om sektorn vilket stärker det nationella centrumets förmåga att främja landets kultur- skolor.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">215</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_216">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369216x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft12">Främja erfarenhetsutbyte och samverkan</P>
<P class="p481 ft9"><SPAN class="ft45">Förslag: </SPAN>Ett nationellt kulturskolecentrum ska främja erfarenhets- utbyte och samverkan som är relevant för den kommunala kulturskolan.</P>
<P class="p488 ft8">Kommunernas kapacitet att långsiktigt främja ett strategiskt utvecklingsarbete i den lokala kulturskolan varierar bland annat beroende på resurser, intresse, nätverk och kompetens. Efter att Kommunförbundet upphörde med sin stödjande verksamhet har de konferenser som Kulturskolerådet arrangerat haft stor betydelse som plattform för utbyten och diskussion kring gemensamma utmaningar och för att främja ett brett erfarenhetsutbyte. Utred- ningens samråd har entydligt visat att kulturskolornas behov av ökad kunskap och pedagogisk utveckling är betydligt mer omfatt- ande än vad Kulturskolerådet har förmåga att hantera. Därför bör en av uppgifterna för ett nationellt kulturskolecentrum vara att främja erfarenhetsutbyte och samverkan genom att samla, samman- ställa och sprida goda erfarenheter. Ett centrum bör även bedriva omvärldsbevakning inom sitt verksamhetsområde, såväl nationellt som internationellt.</P>
<P class="p68 ft9">Det nationella kulturskolecentrumet är, tillsammans med de kommunala kulturskolorna och en ökad samordning på regional nivå, avsett att ingå i kedja av samverkan med kommunernas behov i främsta rummet. Det nationella kulturskolecentrumet föreslås vara den länk som på nationell nivå sluter denna kedja och bör ha i uppdrag att samla in, analysera och förmedla dessa erfarenheter till i första hand de kommunala kulturskolorna men även till kultur- institutioner, skolmyndigheter, civila samhället, förskolor, skolor och andra aktörer som kan vara berörda.</P>
<P class="p67 ft25">Det nationella kulturskolecentrumet bör etablera en webbplats för att utifrån kommunernas kunskapsbehov sprida information men även använda sig av andra former och kanaler som webbaserade rapporter, seminarier och konferenser. På så sätt bör sektorns utvecklingsarbete kunna få god spridning och genomslag.</P>
<P class="p70 ft31">Främjandearbetet bör fokusera på kvalitetsutveckling inom de områden där sektorn har sina största behov som inkludering, undervisningsformer och mångfald. Att inkludera fler barn och unga med funktionsnedsättning och att utnyttja den digitala tekniken</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">216</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_217">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p19 ft29">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p489 ft8">ser utredningen som särskilt viktiga utvecklingsområden. Den nya tekniken har en kreativ potential vad gäller barns och ungas skap- ande men kan även användas för att öka kulturskolans tillgäng- lighet. Den kan förenkla för kommunikation mellan lärare och elev, för att komplettera en traditionell fysiskt rumslig undervisning eller vara ett hjälpmedel för fjärrundervisning. En ökad användning av digitala uttryckssätt kan underlätta för att barn med motoriska svårigheter eller andra funktionsnedsättningar ska kunna delta i kulturskolans verksamhet.</P>
<P class="p84 ft8">Även inom fortbildningsområdet bör centrumet kunna bidra med insatser. Formell fortbildning tillhandahålls av lärosäten och ett nationellt kulturskolecentrum kan bidra genom att sprida information om för kulturskolan relevanta fortbildningar men också genom att ta fram lärplattformar för kulturskolans personal med material som tillgängliggörs på centrumets webbplats. Centrumet bör också kunna ta fram särskilda uppdragsutbildningar i sam- verkan med lärosäten som motsvarar sektorns behov.</P>
<P class="p82 ft9">I förhållande till de regionala stödfunktioner som utredningens förslag möjliggör bör centrumet ha en samordnande och stödjande roll genom att följa hur arbetet med de regionala kulturplanerna fortskrider och, som tidigare nämnts, etablera strukturerade former för samverkan. Det nationella centrumet bör även ha en löpande dialog med Kulturskolerådet.</P>
<P class="p83 ft8">Även den Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har stor kunskap som skulle kunna bidra till ökad inkludering av barn och unga i kulturskolan. Myndigheten har inget uppdrag gentemot kulturskolan utan ska i specialpedagogiska frågor som rör barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning ge råd och stöd till huvudmän med ansvar för utbildning inom skolväsendet. Deras breda kompetens kan ändå vara till nytta för annan pedagogisk verk- samhet, som den kommunala kulturskolan, och bör kunna spridas av ett nationellt kulturskolecentrum till de kommunala kulturskolorna. På myndighetens webbplats ges även råd och stöd om hur utbild- ningsverksamheter kan anpassas bättre utifrån de behov barn och unga med funktionsnedsättning har.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">217</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_218">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369218x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p490 ft113">Främja kulturskolerelaterad kunskap med grund i forskning och beprövad erfarenhet</P>
<P class="p491 ft9"><SPAN class="ft45">Förslag</SPAN>: Ett nationellt kulturskolecentrum ska främja kultur- skolerelaterad kunskap med grund i forskning och beprövad erfarenhet.</P>
<P class="p492 ft9">Fritidsforskning och forskning om den svenska kulturskolan genomförs i mycket liten utsträckning.<SPAN class="ft65">30 </SPAN>Den pedagogiska forsk- ning som bedrivs kring undervisning och lärande för barn och unga inom det estetiskt/konstnärliga området inriktas nästan uteslut- ande mot förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Det är i korthet bakgrunden till varför utredningen föreslår att statliga medel ska avsättas för sådan forskning (avsnitt 6.9) men även att den forskning som bedrivs och beprövade erfarenheter som görs kan ha svårt att nå ut till berörda i samhället.</P>
<P class="p432 ft25">Det är utredningens uppfattning att kontinuitet och ett lång- siktigt uppdrag krävs för att bygga en robust struktur för att ökad kunskap på detta område ska kunna utvecklas, sammanställas och spridas. Av samma skäl är det viktigt att centrumet har kompetens från forskningssektorn för att underlätta för dialog med universitet och högskolor. Utredningen menar därför att ett nationellt kultur- skolecentrum bör ha i uppdrag att vara en brygga mellan å ena sidan den forskning som görs vid universitet, högskolor eller av andra forskningsaktörer och de kommunala verksamheterna å den andra sidan. I uppdraget bör ingå att exempelvis bevaka kulturskole- relaterad kunskap som vilar på forskning och beprövad erfarenhet både inom Sverige och i de nordiska länderna, att ha kontakt med och bygga nätverk med forskarvärlden och att arrangera konferenser i syfte att främja spridning av ökad kunskap om kulturskolan.</P>
<P class="p493 ft64"><SPAN class="ft63">30 </SPAN><SPAN class="ft60">Vetenskapsrådet, </SPAN>Forskningens framtid! Ämnesöversikt 2014 utbildningsvetenskap<SPAN class="ft60">. (Vetenskapsrådet, 2014).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">218</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_219">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p19 ft29">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p2 ft12">Organisationsform för ett nationellt kulturskolecentrum</P>
<P class="p76 ft9">Utredningen har undersökt hur ett centrum skulle kunna vara organiserat. Regeringen bedömer i den förvaltningspolitiska propositionen (prop. 2009/10:175) att myndighetsformen bör vara huvudregel för statlig verksamhet bland annat för att kraven på offentlighet och insyn och på tydliga ansvarskedjor tillgodoses. Ett nationellt kulturskolecentrum med ansvar för att fördela statliga bidrag och för nationell uppföljning av de kommunala kultur- skolornas verksamhet bör därför inrättas som en egen myndighet eller som en avgränsad verksamhet inom en statlig myndighet. Utredningen bedömer att självständighet och integritet är viktiga faktorer för att skapa och bibehålla legitimitet för ett nationellt kulturskolecentrum. Därmed krävs någon form av egen ledning och organisation. Även kontinuitet i verksamheten är nödvändig för att långsiktig kunskapsutveckling som motsvarar sektorns behov ska kunna uppnås. Detta fordrar en stabil finansiering, ett styr- och uppföljningsbart uppdrag och ett fast eget anslag. Ytterligare en faktor är förtroendekapital så att kommunerna upp- lever centrumet som vederhäftigt. En god förmåga att kunna kom- municera med forskningssektorn är också nödvändig för att kunna vara den tillförlitliga brygga mellan kulturskolor och forsknings- sektorn som utredningen eftersträvar. Här går vi närmare in på lämpligheten hos två olika statliga huvudmän, Statens skolverk och Statens kulturråd, liksom överväger om myndighetsformen vore lämplig.</P>
<P class="p72 ft12">Statens skolverk</P>
<P class="p47 ft9">Skolverket är förvaltningsmyndighet för skolväsendet. Kultur- skolan kan, som tidigare redogjorts för, beskrivas som en kultur- institution som bedriver utbildning i olika former. Därmed är det logiskt att analysera om ett nationellt kulturskolecentrum bör ha sin hemvist hos Skolverket. Inom Skolverket finns för närvarande</P>
<P class="p332 ft54">Nationellt centrum för läs- språk- och skrivutveckling <SPAN class="ft31">som verkar utan egna föreskrifter. Skolverket har erfarenhet av att fördela statsbidrag till kommuner vilket kommer att vara en uppgift för ett centrum. Skolverket har även erfarenhet av att hantera ansöknings- processer vilket utredningen menar är en nödvändig kompetens för</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">219</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_220">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369220x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p50 ft9">ett centrum. Verket har vidare erfarenhet av att publicera material om forskning och metodutveckling. Kulturskolan är i formell mening ingen skolform och ligger därför av naturliga skäl utanför Skolverkets domän.</P>
<P class="p104 ft9">Att inrätta ett nationellt kulturskolecentrum inom Skolverket förutsätter ett tillägg i skollagen om att kulturskolan ska ingå i det allmänna skolväsendet. Som beskrivits tidigare är det utredningens bedömning att det är av vikt att kulturskolan utvecklar och fördjupar sin egen identitet i förhållande till och i samverkan med skola och andra samhällsinstitutioner. Utredningen menar att det är ett karaktärsdrag och en styrka för kulturskolan att vara en fri- zon för barn och unga<SPAN class="ft65">31 </SPAN>som bygger på det personliga intresset och ett frivilligt engagemang. Ett i organisatorisk mening närmande till det obligatoriska skolväsendet, bör enligt utredningens mening därför undvikas.</P>
<P class="p46 ft12">Statens kulturråd</P>
<P class="p97 ft9">Kulturrådet är ansvarig myndighet inom det kulturpolitiska fältet och har, liksom Skolverket, erfarenhet av att fördela statsbidrag utifrån ett ansökningsförfarande, bland annat till kommuner. Efter att den så kallade kultursamverkansmodellen inrättades ansvarar Kulturrådet för att fördela cirka 1,2 miljarder kronor till regional kulturverksamhet.<SPAN class="ft65">32 </SPAN>Genom detta arbete har Kulturrådet upp- arbetat en ökad regional och lokal kännedom tack vare de kultur- planer som bildar grund för bidragsfördelningen vilket utredningen menar kan gynna ett nationellt kulturskolecentrum. Kulturrådet har även erfarenhet av att publicera material om forskning och metodutveckling inom kulturområdet och arbetar även främjande. Inom Kulturrådet finns ingen centrumbildning men däremot</P>
<P class="p494 ft42">Kansliet för Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne <SPAN class="ft35">som leds av en separat kanslichef. Till kansliet är en särskild jury knuten i form av ett särskilt beslutsorgan som enligt egen förordning beslutar om litteraturpris till Astrid Lindgrens minne. Inom myndigheten finns även ett så kallat samverkansråd som har till uppgift att samordna</SPAN></P>
<P class="p495 ft58"><SPAN class="ft75">31</SPAN><SPAN class="ft76">Kulturskoleutredningens enkät till medlemmar i Riksförbundet unga musikanter (2015).</SPAN></P>
<P class="p181 ft60"><SPAN class="ft75">32</SPAN><SPAN class="ft77">Prop. 2015/16, utgiftområde 17.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft19">220</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_221">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p19 ft29">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft9">de nationella kulturpolitiska intressena inom ramen för kultur- samverkansmodellen. Det är regeringen som bestämmer vilka statliga myndigheter och nationella institutioner som ska ingå i samverkansrådet. Regeringen har beslutat om bägge organen i myndighetens instruktion.</P>
<P class="p63 ft25">Kulturrådets kompetens vad gäller professionell konst och kultur för barn, unga och vuxna är stor. Deras sakkunskap om barns och ungas eget skapande har ökat sedan Kulturrådet 2008 fick i uppdrag att fördela Skapande <NOBR>skola-bidraget.</NOBR> Regeringen beslutade hösten 2015 att ge Kulturrådet i uppdrag att fördela 100 miljoner kronor till kommuner med kulturskoleverksamhet i syfte att bidra till låga elevavgifter, göra den kommunala kulturskoleverksamheten mer jämlik och förbättra möjligheterna för barn och ungdomar att delta i verksamheten. Det innebär att Kulturrådet, i likhet med Skolverket, hittills i stor utsträckning saknat kunskap om kulturskolorna, men att Kulturrådet för närvarande upparbetar kunskap om sektorn.</P>
<P class="p74 ft9">Kulturrådets stora kulturkompetens i kombination med vanan av kommunala och regionala kulturdialoger och ansöknings- förfarande gör att utredningen anser att Kulturrådet är lämplig värdmyndighet för ett nationellt kulturskolecentrum.</P>
<P class="p46 ft12">Egen myndighet</P>
<P class="p119 ft9">Ytterligare ett alternativ är att inrätta ett centrum som en egen myndighet. Förutom medlemsföreningen Kulturskolerådet finns i dag ingen aktör som har en bred och upparbetad kännedom om kulturskolesektorn. Med en egen myndighet skulle möjligheterna vara goda att självständigt kunna bygga upp den specifika kom- petens som behövs för uppdraget. Utredningen ser det som grund- läggande att ett nationellt kulturskolecentrum kan uppnå en hög trovärdighet eftersom ny kunskap från det kommunala fältet ska samlas in och analyseras av en statlig part inom ett område som hittills varken haft någon nationell samordning eller reglering. Ett eget uppdrag, ledning och budget skulle borga för tydlighet och självständighet och minska risken för att med tiden tappa i integritet och legitimitet vilket en placering inom en myndighet skulle kunna innebära.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">221</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_222">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369222x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p496 ft9">Till nackdel för en liten myndighet är att den är mer sårbar än en större och att overheadkostnader, som kostnader för central ekonomihantering och personalstöd, lokalkostnader och arkive- ring, blir relativt sett tyngre att bära jämfört med en större myn- dighet där kostnaderna kan fördelas över en större budget. Denna fråga hade 2006 års förvaltningskommitté i uppdrag att titta på och deras slutsats var att det saknas starkt stöd för att det skulle finnas påtagliga generella problem som beror på myndighetens storlek. Även om de administrativa kostnaderna var något högre i små myn- digheter jämfört med stora och i vissa avseenden också mer sårbara, var sambanden inte särskilt tydliga. I stället kan andra faktorer än myndighetens storlek ha betydelse för kostnaderna och sårbar- heten.<SPAN class="ft65">33</SPAN></P>
<P class="p78 ft26">Utredningens slutsats</P>
<P class="p172 ft35">Kulturrådet har en hög kompetens inom barn- och ungdoms- kulturområdet, bidragshantering och en hög trovärdighet inom det kulturpolitiska området. Det är därför utredningens mening att ett nationellt kulturskolecentrum bör placeras inom Statens kulturråd.</P>
<P class="p65 ft12">Ledningsform</P>
<P class="p172 ft9">I enlighet med tidigare resonemang i detta kapitel, är faktorer som självständighet och integritet viktiga för att skapa och på sikt bibehålla legitimitet för ett centrum. Utredningen har konstaterat att verksamheten därför kräver någon form av egen ledning och organisation, en stabil finansiering, ett avgränsat styr- och uppfölj- ningsbart uppdrag och ett fast eget anslag. Att placera ett nationellt kulturskolecentrum i form av ett så kallat särskilt beslutsorgan kan anses vara lämpligt för att tillförsäkra sig om verksamhetens obero- ende från övrig förvaltning. Oftast utser regeringen ledamöterna i ett sådant organ. Ansvarsfördelningen mellan beslutsorganet och värdmyndigheten liksom förhållandet mellan beslutsorganet och regeringen bör uttryckas tydligt och därför regleras i myndighetens instruktion.</P>
<P class="p497 ft60"><SPAN class="ft63">33 </SPAN>SOU 2007:107, s. 129.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">222</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_223">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369223x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p19 ft29">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p243 ft9">Att låta verksamheten ingå i Kulturrådets övriga verksamhet med eget kansli och med en arvoderad referensgrupp som kan bidra till kvalitetssäkring vid bedömningen av ansökningarna är ett annat alternativ.</P>
<P class="p74 ft9">För att arbeta med ett för staten nytt kunskapsfält fordras en hög legitimitet gentemot kulturskolornas huvudmän kommunerna, vilket i sin tur förutsätter självständighet och integritet. Mot denna bakgrund förespråkar utredningen att ett nationellt kulturskole- centrum inrättas inom Kulturrådet i form av ett särskilt besluts- organ.</P>
<P class="p108 ft9">Ett nationellt kulturskolecentrum bör efter sedvanlig bered- ningsprocess och tid för nödvändiga politiska beslut kunna starta tidigast den 1 januari 2018. En närmare kostnadsbedömning beskrivs i utredningens konsekvensanalys i kapitel 7.</P>
<P class="p197 ft36"><SPAN class="ft36">6.4</SPAN><SPAN class="ft37">Utvecklingsbidrag</SPAN></P>
<P class="p498 ft9"><SPAN class="ft45">Förslag: </SPAN>Ett nytt statsbidrag på 200 miljoner kronor inrättas för att främja utveckling av de kommunala kulturskolorna. För- delning och uppföljning av statsbidraget ska vara en uppgift för ett nationellt kulturskolecentrum.</P>
<P class="p398 ft9">Utredningen har i uppdrag att föreslå insatser för att åstadkomma en mer jämlik och tillgänglig kulturskola. För att bidra till en sådan utveckling menar utredningen att en bredd av insatser är nöd- vändiga. Sektorn som helhet uppvisar stora variationer; ifrån de kommuner som saknar kulturskola till kommuner som aktivt bedriver ett systematiskt tillgänglighetsarbete med höga ambitioner. I synnerhet i små kommuner fyller kulturskolan en mycket viktig roll som plattform och motor för det övriga kulturlivet och andra samhällssektorer.</P>
<P class="p48 ft25">Det har under utredningens kartläggning och samråd med kulturskoleföreträdare blivit tydligt att behovet av utveckling är stora inom en rad områden. Det finns därför anledning att överväga att införa någon form av statligt bidrag. Sådana stödinsatser bör vara flexibla för att kunna möta olika typer av lokala behov. Under 2016 och 2017 kommer Kulturrådet att fördela 100 miljoner kronor årligen i syfte att bidra till låga elevavgifter, göra den kommunala</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">223</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_224">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369224x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9">kulturskoleverksamheten mer jämlik och förbättra möjligheterna för barn och ungdomar att delta i verksamheten.<SPAN class="ft65">34 </SPAN>Utöver detta bidrag finns inga statsbidrag som specifikt riktas mot de kom- munala kulturskolorna. Ett särskilt bidrag på 10 miljoner kronor till landets icke statliga kulturlokaler fördelas av Boverket.</P>
<P class="p69 ft9">Utredningen har undersökt vilken typ av bidrag som skulle kunna vara bäst lämpat för att bidra till att utveckla verksamheten. Generella statsbidrag används i systemet för kommunalekonomisk utjämning till att utjämna skillnader i intäkter eller strukturella förutsättningar. Utredningen bedömer att medel till utveckling av kulturskoleverksamhet inte skulle få önskad effekt som en del i de generella statsbidragen. Dessa bidrag är inte verksamhetsanknutna och syftar därför inte till att täcka kostnader som är kopplade till specifika insatser vilket även förhindrar en uppföljning av hur medlen använts.</P>
<P class="p67 ft31">En annan styrform är specialdestinerade statsbidrag som avser ett visst ändamål och utbetalas efter bedömning av en ansökan. Sådana kan ibland ses som en sorts första steg då staten försöker åstadkomma en förändring utan att behöva inkräkta på den kom- munala självstyrelsen. Om denna metod, efter att den prövats visar sig vara otillräcklig, kan staten ta till lagstiftning för att nå sitt mål. Ett exempel på ett sådant bidrag är statsbidraget till kulturell verksamhet i förskolan och skolan, kallat Skapande skola,<SPAN class="ft66">35 </SPAN>som en kommunal huvudman kan ansöka om. Den höga efterfrågan på detta bidrag indikerar att det finns ett stort kommunalt intresse för statliga medel avsatta för kulturella ändamål.<SPAN class="ft66">36 </SPAN>Trots att detta bidrag fördelas efter ett ansökningsförfarande, vilket förutsätter att tillräckliga resurser finns både kompetensmässigt och admini- strativt hos den sökande, har även mindre kommuner visat ett stort intresse för detta bidrag sedan dess start 2008.<SPAN class="ft66">37 </SPAN>Statskontoret menar att specialdestinerade statsbidrag kan vara lämpliga för att utveckla en viss verksamhet och att den är vanlig när mindre belopp fördelas. En sådan modell kan också ge utrymme för närhet till</P>
<P class="p499 ft71"><SPAN class="ft75">34</SPAN><SPAN class="ft70">Förordning (2015:998) om statsbidrag till kommuner som bedriver musik- och kultur- skoleverksamhet.</SPAN></P>
<P class="p220 ft58"><SPAN class="ft75">35</SPAN><SPAN class="ft76">Förordning (2007:1436) om statsbidrag till kulturell verksamhet i skolan.</SPAN></P>
<P class="p222 ft80"><SPAN class="ft75">36</SPAN><SPAN class="ft83">Fördelning av medel till Skapande skola läsåret 2016/2017 </SPAN><SPAN class="ft58">(Kulturrådet, 2016).</SPAN></P>
<P class="p222 ft60"><SPAN class="ft75">37</SPAN><NOBR><SPAN class="ft77">http://www.kulturradet.se/sv/bidrag/Skapande-skola/Beviljade-bidrag/</SPAN></NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">224</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_225">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369225x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p3 ft20">SOU 2016:69 Utredningens förslag och rekommendationer</P>
<P class="p471 ft11">mottagarna och lokala variationer<SPAN class="ft78">38 </SPAN>vilket utredningen ser som positivt.</P>
<P class="p271 ft9">Med utgångspunkt i kommunens egna utvecklingsbehov har Göteborg sedan 2007 avsatt medel som kommunens kulturskolor kan ansöka om. För närvarande avsätts 5,5 miljoner kronor. Några utvecklingsområden som fått bidrag under 2015 har rört en breddad verksamhet, fortbildning och varierade undervisningsformer och arbetssätt.<SPAN class="ft65">39</SPAN></P>
<P class="p74 ft9">Enligt utredningens mening finns det goda skäl för att inrätta ett statligt stimulansbidrag gentemot kulturskolan som kan möta den bredd av utvecklingsbehov som kommunerna i dag har. Utred- ningen bedömer att ett sådant specialdestinerat stimulansbidrag till kulturskoleverksamhet, som komplement till det egna ekonomiska åtagandet, kan öka barns och ungas förutsättningar att få tillgång till kulturskola av hög kvalitet, oavsett bostadsort och personlig bakgrund. Ett sådant bidrag kan även främja en ökad samverkan i sektorn.</P>
<P class="p63 ft25">Det finns anledning att särskilt belysa förhållandena för barn och unga i glest befolkade kommuner med långa avstånd till närmaste tätort. Sådana omständigheter får effekter både för barns och ungas resande och för de pedagogiska medarbetarna vars restider blir långa. Dessa kommuner kan även ha större svårigheter än andra kommuner att anställa kompetent personal. Några faktorer som glesbygdskommuner lyfter fram för att stärka tillgången till och utbudet av kultur är en förbättrad infrastruktur exempelvis vad gäller kollektivtrafik och transporter, men lyfter även fram att mer samverkan krävs liksom att den nya tekniken ska tas till vara.<SPAN class="ft62">40</SPAN></P>
<P class="p112 ft9">Utredningen preciserar tre huvudområden som kan sägas sam- manfatta de fält där utvecklingsbehoven bedöms vara som störst. Dessa överlappar varandra i olika grad, men även andra typer av förslag bör kunna tas i beaktande i bedömningarna. I den utvärdering som utredningen föreslår ska göras, tre år efter att utredningens förslag är fullt genomförda, bör dessa tre grupper ingå i utvärder- ingsunderlaget.</P>
<P class="p57 ft80"><SPAN class="ft75">38</SPAN><SPAN class="ft76">Statskontoret, </SPAN>Tänk efter före. Om viss styrning av kommuner och landsting 2011:22<SPAN class="ft58">.</SPAN></P>
<P class="p38 ft58"><SPAN class="ft75">39</SPAN><SPAN class="ft76">Avdelningen Fri konst och kultur, </SPAN><SPAN class="ft80">Tjänsteutlåtande </SPAN><NOBR><SPAN class="ft80">2015-08-13</SPAN></NOBR><SPAN class="ft80"> </SPAN>(Göteborgs stad, 2015).</P>
<P class="p500 ft64"><SPAN class="ft63">40 </SPAN><SPAN class="ft60">C. Lundström, </SPAN>Kultur kan göra skillnad! En termometer och receptsamling om kultur i glesbygdstäta kommuner. <SPAN class="ft60">(Östersund: Glesbygdsverket, 2009).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">225</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_226">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p212 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">Breddning av konstområden</SPAN></P>
<P class="p337 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">Inkludering och tillgänglighet</SPAN></P>
<P class="p336 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">Pedagogisk utveckling</SPAN></P>
<P class="p501 ft9">Inom dessa områden är det utredningens bedömning att insatser för att öka möjligheten för barn och unga med intellektuella eller fysiska funktionsnedsättningar att delta, ska prioriteras särskilt.</P>
<P class="p69 ft9">Utredningen menar att det i övrigt är de lokala behoven som ska styra och att bredden av insatser som kan beviljas medel bör vara stor.</P>
<P class="p78 ft12">Utformning av ett utvecklingsbidrag</P>
<P class="p174 ft9">En kommun eller kommuner i samverkan föreslås kunna söka bidraget. Även en samordnande funktion på regional nivå kan i samverkan med kommuner ansöka om utvecklingsbidrag. På så sätt kan själva ansökningsförfarandet underlättas för kommunerna. Däremot bör inte den regionala nivån enskilt kunna ansöka om utvecklingsbidrag eftersom utgångspunkten ska vara de kommun- ala behoven. Ett sådant bidrag bör kunna riktas mot initiativ som rör utveckling av en kulturskola inom en kommun, till utvecklings- projekt där flera kommuner samverkar eller till bredare samverkans- insatser där andra kulturinstitutioner eller andra relevanta aktörer ingår.</P>
<P class="p254 ft25">Det finns flera sätt att förankra och bedriva ett strukturerat kulturskolearbete och ett sätt kan vara att utgå ifrån en handlings- plan. Ett kriterium för att bidraget ska uppnå sitt syfte är att de föreslagna insatserna är väl förankrade hos den eller de kom- muner som söker och utredningen menar därför att till ansökan bör bifogas en strategisk handlingsplan som tagits fram med för verksamheten berörda parter. I en sådan bör de förutsättningar som kulturskolan bygger sin verksamhet både på kort och på lång sikt beskrivas och hur man avser att öka verksamhetens tillgäng- lighet och inkludering utifrån ett ungt medborgarperspektiv. Handlingsplanen bör också beskriva hur barn och unga görs del- aktiga och får inflytande på kulturskolans verksamhet. Erfarenheter från det statliga bidraget Skapande skola visar att handlingsplaner</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">226</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_227">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369227x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p19 ft29">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p502 ft9">kan öka medvetenheten om kultur och att kommunernas vilja att satsa på kultur har ökat över tid.<SPAN class="ft65">41 </SPAN>En handlingsplan kan användas lokalt i ett kvalitativt uppföljningsarbete såväl med medarbetarna som på politisk nivå.</P>
<P class="p84 ft8">Ytterligare en förutsättning för att få del av bidraget är att kulturskolan ska erbjuda eller ha för avsikt att erbjuda, verksamhet inom minst tre konstområden. Utredningen menar att det är ange- läget att den utveckling mot kulturskolor som inleddes under det sena <NOBR>1980-talet,</NOBR> men som avstannade på grund det påföljande decenniets ekonomiska kris, åter tar fart. Det är fortsatt omkring 30 procent av landets kulturskolor som enbart erbjuder verksamhet inom musikområdet. För att möta barns och ungas olika intressen är det angeläget att kommuner inom ramen för kulturskolan kan erbjuda högkvalitativ verksamhet till en skälig kostnad inom fler konstområden. Ofta erbjuds andra konstuttryck av andra aktörer men med kommunen som huvudman. Att samlat kunna erbjuda sådana verksamheter inom ramen för kulturskolans verksamhet skulle ge barn och unga och deras föräldrar en bättre överblick av det samlade kulturutbudet. Utvecklingsbidrag bör därför kunna användas för att exempelvis ta fram förstudier som visar på hur en sådan utveckling kan komma till stånd.</P>
<P class="p83 ft8">Det nationella kulturskolecentrumet föreslås fördela bidraget efter en bedömning av inkomna ansökningar. Ett bidrag bör kunna ges för maximalt tre år och till ansökan ska som ovan beskrivits, en handlingsplan för kulturskolan bifogas. Bidraget bör omfatta 200 miljoner kronor inklusive viss administration av bidraget. Fördel- ning och användning av bidraget bör årligen följas upp av det nationella kulturskolecentrumet och ligga till grund för en analys av utvecklingen inom sektorn. Utifrån en sådan analys bör centrumet genomföra olika typer av breda främjandeinsatser för att sprida erfarenheter och belysa för sektorn centrala frågor.</P>
<P class="p503 ft9">En förordning som föreslås träda i kraft den 1 januari 2018 bör styra fördelningen av utvecklingsbidrag.</P>
<P class="p504 ft64"><SPAN class="ft63">41 </SPAN><SPAN class="ft60">Katja Lindqvist och Roger Blomgren, </SPAN>Fördjupad utvärdering av statsbidraget Skapande skola <SPAN class="ft60">(Lunds universitet, 2016).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">227</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_228">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369228x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft36"><SPAN class="ft36">6.5</SPAN><SPAN class="ft37">Tidsbegränsat verksamhetsbidrag till kulturskola</SPAN></P>
<P class="p416 ft11"><SPAN class="ft12">Förslag: </SPAN>Ett nytt statsbidrag till kulturskoleverksamhet ska inrättas i form av ett tidsbegränsat verksamhetsbidrag om sam- manlagt 10 miljoner kronor. Kommuner med liten folkmängd samt låg befolkningstäthet (hög invånardistans) ska kunna rekvirera 500 000 kronor i bidrag förutsatt ett ekonomiskt eget åtagande på minst 50 procent av beloppet.</P>
<P class="p417 ft9">Det föreslagna nationella kulturskolecentrumet ska ansvara för att fördela bidraget.</P>
<P class="p418 ft9">Kommunernas uppgifter anges i kommunallagen och i lagen om kommunala befogenheter jämte olika speciallagstiftningar. Att bedriva kulturskola är ett frivilligt åtagande som faller inom ramen för den kommunala självstyrelsen. Regeringens utgångspunkt är att alla barn oavsett bakgrund ska ges möjlighet att utöva kultur. Den kommunala kulturskolan ger barn och ungdomar möjlighet till kulturutövande och till att utveckla sina skapande förmågor.<SPAN class="ft65">42</SPAN></P>
<P class="p261 ft25">Den stora majoriteten av Sveriges kommuner bedriver kultur- skola. I de kommuner där en sådan saknas är barns och ungas möj- ligheter att utöva kultur sämre än i de kommuner som bedriver kulturskola. Utredningens kartläggning visar att under de senaste tjugo åren är det ett tjugotal kommuner som någon gång har lagt ner sin verksamhet.<SPAN class="ft62">43 </SPAN>Majoriteten av dessa är landsbygdskommuner som är mycket avlägset,<SPAN class="ft62">44 </SPAN>eller avlägset belägna<SPAN class="ft62">45 </SPAN>enligt den kom- munindelning som Tillväxtanalys tillämpar. Flertalet har liten befolk- ning och är glest befolkade. Visserligen finns kulturskolor med stor verksamhetsbredd och många deltagare även i denna typ av kom- muner eftersom det, som tidigare beskrivits, inte bara är eko- nomiska förutsättningar som avgör barnkulturens ställning i en kommun utan även traditioner på orten, eldsjälar och politikens kulturintresse inverkar. Sådana faktorer ser utredningen som</P>
<P class="p505 ft58"><SPAN class="ft75">42</SPAN><SPAN class="ft76">En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46.</SPAN></P>
<P class="p222 ft58"><SPAN class="ft75">43</SPAN><SPAN class="ft76">Uppgift från Kulturskolerådet 2016.</SPAN></P>
<P class="p221 ft71"><SPAN class="ft75">44</SPAN><SPAN class="ft70">Kommuner med minst 50 procent av befolkningen i rurala områden och mindre än 50 pro- cent av befolkningen med mindre än 45 minuters resväg med bil till en agglomeration med minst 50 000 invånare.</SPAN></P>
<P class="p334 ft60"><SPAN class="ft75">45</SPAN><SPAN class="ft59">Kommuner med hela befolkningen i rurala områden och med minst 90 minuters genom- snittlig resväg med bil till en agglomeration med minst 50 000 invånare.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">228</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_229">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369229x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p19 ft29">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft11">svårare att påverka medan ett ekonomiskt incitament skulle kunna bidra till en reell utveckling.</P>
<P class="p286 ft8">I Tillväxtanalys rapport om kulturens betydelse i Sveriges gles- och landsbygder poängteras kulturskolans betydelse. Flera av de intervjuade kommunerna vill ha stöd till kulturskolans verksamhet på mindre orter.<SPAN class="ft55">46 </SPAN>Enligt den parlamentariska landsbygdskommitténs delbetänkande finns det skäl för att främst rikta in det fortsatta arbetet för att förbättra förutsättningarna för utveckling och till- växt till de glesa och mycket glesa landsbygderna eftersom utmaningarna är störst där.<SPAN class="ft55">47</SPAN></P>
<P class="p63 ft25">Inom ramen för det kommunalekonomiska utjämningssystemet ingår ersättning för administration som en delkomponent.<SPAN class="ft62">48 </SPAN>Sådan ersättning utgår till kommuner med litet invånarantal och låg befolkningstäthet. Orsaken är att lönekostnaden för administrativ personal har ett starkt samband med kommunernas kostnadsnivå och folkmängd. För kommuner med färre än 8 000 invånare stiger kostnaderna med fallande kommunstorlek och för kommuner med färre än 5 000 invånare förstärks sambandet ytterligare. Även de geografiska förutsättningarna påverkar de administrativa kostna- derna.<SPAN class="ft62">49 </SPAN>Utredningen menar att dessa faktorer även har stor inverkan på kommuners förmåga att bedriva kulturskoleverksamhet.</P>
<P class="p48 ft25">Om ett ekonomiskt bidrag införs bör dess syfte enligt utred- ningens bedömning vara att bidra till att starta kulturskoleverksam- het eller att förstärka verksamheten. Bidragets uppföljning bör vara enkel för att administrationen av bidraget ska vara så liten som möjligt. Det saknas i dag säkerställda och jämförbara uppgifter på vad kulturskola kostar per elev eftersom varje kommun utifrån lokal tradition och politiska mål beslutar om vad verksamheten omfattar och innebär. Det gör att de ekonomiska redovisningarna beskriver olika saker från kommun till kommun. I vissa kommuner innebär verksamheten att erbjuda enbart frivillig fritidsverksamhet medan andra bedriver kulturskoleverksamhet i hög utsträckning integrerad med den obligatoriska grundskolan och ytterligare andra</P>
<P class="p410 ft72"><SPAN class="ft75">46</SPAN><SPAN class="ft82">Kultur gör skillnad! Livskraft och attraktivitet – om kulturens betydelse i Sveriges gles- och landsbygder. </SPAN><SPAN class="ft71">PM 2015:14. (Tillväxtanalys, 2015).</SPAN></P>
<P class="p241 ft58"><SPAN class="ft75">47</SPAN><SPAN class="ft76">SOU 2016:26.</SPAN></P>
<P class="p234 ft71"><SPAN class="ft75">48</SPAN><SPAN class="ft81">Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning. 2013:976.</SPAN></P>
<P class="p181 ft64"><SPAN class="ft75">49</SPAN><SPAN class="ft85">Likvärdiga förutsättningar – Översyn av den kommunala utjämningen </SPAN><SPAN class="ft60">SOU 2011:39.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">229</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_230">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369230x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft8">erbjuder verksamhet även till vuxna deltagare, förutom till barn och unga, för att bara nämna några exempel. Detta leder till att kommu- nerna även redovisar verksamheterna utifrån olika premisser. Möjliga felkällor redovisningsmässigt kan exempelvis vara hur kommuner fördelar kostnaderna för lärarlöner på respektive verk- samhet när musiklärartjänster delas mellan den obligatoriska skolan och kulturskolan, eller sätten som kommuner hanterar och redovisar kulturskolans lokalkostnader vilket varierar stort. Därför menar utredningen att bidraget bör följas upp genom återrapportering av antalet ökade tjänster och elevplatser.</P>
<P class="p67 ft31">Frågan är vilken typ av bidrag som skulle få bäst effekt för att kulturskoleverksamhet kan starta respektive förstärka verksam- heten i sådana kommuner. Staten kan fördela bidrag till kom- munerna inom ramen för de generella statsbidragen. Det särskilda utjämningssystemet syftar till att kunna ge kommunerna eko- nomiska förutsättningar att ge sina invånare likvärdig service, oberoende av kommuninvånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Det är utredningens bedömning att ett ökat bidrag via de generella statsbidragen inte skulle uppnå önskad effekt efter- som sådana bidrag inte är verksamhetsanknutna. De syftar inte till att täcka kostnader som är kopplade till specifika insatser vilket även skulle förhindra en uppföljning av medlens användning. Dess- utom gör det begränsade mottagarurvalet att ett statsbidrag i sådan form knappast skulle få någon verkan.</P>
<P class="p506 ft8">I stället förespråkar utredningen att ett specialdestinerat stats- bidrag bör införas. Specialdestinerade statsbidrag har föreslagits av flera tidigare utredningar<SPAN class="ft55">50 </SPAN>men aldrig kommit att genomföras. Utredningen menar att ett sådant stöd bör kunna ges under en begränsad tidsperiod eftersom kulturskoleverksamhet är ett i grun- den kommunalt åtagande som inte ska bäras av statlig finansiering. Ett stöd under fem år bör vara en tillräcklig tidsperiod för en kom- mun att starta alternativt förstärka sin verksamhet. På fem år ges en kommun möjlighet att bygga upp och bemanna, skapa kännedom om verksamheten lokalt, etablera potentiella samverkansformer med andra kulturaktörer på kommunal eller regional nivå och för- ankra hur verksamheten ska bedrivas.</P>
<P class="p86 ft60"><SPAN class="ft63">50 </SPAN>SOU 1946:11; SOU 1954:2; SOU 1968:15; SOU 1972:66.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">230</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_231">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p19 ft29">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p243 ft9">Ett sådant statsbidrag föreslås förutsätta ett eget ekonomiskt åtagande för att uppnå ett förstärkt ansvarstagande för kultur- verksamheten lokalt och ge en större förankring, jämfört med en verksamhet som är avhängig enbart statlig finansiering. Ett eget ekonomiskt åtagande kan också minska risken för att de kommu- nala medlen dras in när de statliga bidraget upphör. Ett eget ekonomiskt åtagande gör även en värdefull volymökning möjlig. En negativ konsekvens av tillfälliga statsbidrag är att planeringen av den ekonomiska styrningen påverkas eftersom det innebär en viss ryckighet i verksamhetens finansiering och dess planering. Utred- ningen menar att den kommun som får bidrag under maximalt fem år bör under denna period ha möjlighet att etablera långsiktiga former för verksamheten.</P>
<P class="p10 ft9">Majoriteten av de kommuner som skulle vara berättigade till ett bidrag har en anslagspost för kulturskola. Dessa avsätter redan medel till verksamheten och ett krav på eget ekonomiskt åtagande skulle därmed inte innebära någon ökad ekonomisk påfrestning. För de kommuner som inte bedriver kulturskola krävs däremot ett ekonomiskt tillskott för att få del av bidraget.</P>
<P class="p46 ft12">Utformning av ett tidsbegränsat verksamhetsbidrag</P>
<P class="p76 ft8">För att ett tidsbegränsat verksamhetsbidrag ska vara attraktivt för mindre kommuner med begränsade administrativa resurser krävs ett förenklat bidragsförfarande. Utredningen föreslår att invånar- antal och så kallad invånardistans ska vara de kriterier som avgör om en kommun är berättigad att rekvirera ett bidrag. Motsvarande kriterier föreslås användas vid uppföljning av bidraget liksom att kulturverksamhet bedrivs. Kommunen föreslås återrapportera verk- samheten mätt i antal anställda och antal elevplatser.</P>
<P class="p63 ft8">Specialdestinerade statsbidrag kan utgå ifrån olika typer av nyckeltal eller andra fördelningsmodeller. För att få avsedd effekt bör ett sådant bidrag ha tillräcklig omfattning men vara av en stor- lek som ändå möjliggör för en övergång till en långsiktig verksam- het i kommunal regi när de statliga medlen inte längre ges. I detta fall beräknar utredningen att ett belopp på 500 000 kronor bör för- delas oavsett kommunstorlek eftersom ett mindre belopp sannolikt får för begränsad effekt och att ett större belopp skulle försvåra</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">231</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_232">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369232x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p50 ft11">den kommunala ekonomiska planeringen när de statliga medlen inte längre utgår.</P>
<P class="p90 ft9">För att underlätta för kommunernas långsiktiga planering före- slås bidraget kunna rekvireras för som längst tre år i taget. Kvarstår kommunens behov efter denna period bör kommunen vara berät- tigad att söka samma bidrag för maximalt två år så till vida att kommuner uppfyller de krav som ställs på den sökande.</P>
<P class="p82 ft8">Det är utredningens bedömning att krav på ett eget ekonomiskt åtagande från kommunens sida bör ställas. En sådan modell kan bidra till ett ökat kommunalt engagemang och bättre lokal för- ankring. För att beräkna omfattningen av detta bidrag har utred- ningen utgått ifrån att behoven är som störst i tio till tjugo kom- muner vilka bör ha möjlighet att rekvirera 500 000 kronor vardera förutsatt ett eget ekonomiskt åtagande om minst 50 procent.</P>
<P class="p104 ft9">Utredningen bedömer att kommuner med liten befolkning och med låg befolkningstäthet kan ges bättre förutsättningar att bedriva kulturskola av hög kvalitet genom att ett sådant statsbidrag inrättas och genom den ökade samverkan som utredningens övriga förslag möjliggör.</P>
<P class="p111 ft9">Att fördela och följa upp detta bidrag föreslås vara en uppgift för det nationella kulturskolecentrumet. En förordning föreslås styra utformningen av detta statsbidrag som bör uppgå till totalt 10 miljoner kronor.</P>
<P class="p104 ft9">En förordning som föreslås träda i kraft den 1 januari 2018 bör styra biragets fördelning.</P>
<P class="p197 ft36"><SPAN class="ft36">6.6</SPAN><SPAN class="ft37">Bidrag till nationell spetskompetens</SPAN></P>
<P class="p507 ft9"><SPAN class="ft45">Förslag: </SPAN>Ett nytt statsbidrag ska inrättas i form av ett stats- bidrag till kulturskoleverksamhet med nationell spetskompetens på 5 miljoner kronor. Fördelning och uppföljning av stats- bidraget ska vara en uppgift för ett nationellt kulturskole- centrum.</P>
<P class="p405 ft35">Utredningen kan konstatera ett behov av att utifrån barns och ungas perspektiv bättre ta vara på de ungdomar som vill fördjupa sitt konstnärliga intresse på en mer avancerad nivå. Utredningens underlag visar att kulturskolor på flera orter har etablerat särskilda</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft19">232</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_233">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p19 ft29">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p489 ft25">program för de ungdomar som vill fördjupa sig inom någon konst- form vilket är positivt. Ändå menar utredningen att behoven är större och möjligheterna begränsade för ungdomar att på en avancerad nivå möta professionellt verksamma och under kortare perioder få arbeta och skapa tillsammans med dessa. Utredningen menar att initiativ där konstnärligt nyskapande integreras är särskilt intressanta. Denna typ av spetskompetensinriktning, som är under utveckling exempelvis i Vänersborg, ser utredningen positivt på.</P>
<P class="p84 ft31">Utredningen föreslår därför att ett nytt statsbidrag inrättas i ett sådant syfte. Verksamheten ska vara öppen för specialintresserade ungdomar från hela landet. Kommuner, eller kommuner tillsam- mans med landsting, som har kapacitet att ta ett sådant nationellt ansvar för spets och fördjupning bör ha möjlighet att ansöka om bidraget. En sådan verksamhet föreslås, förutom att inbegripa en eller flera kulturskolor, även ta vara på andra aktörers kompetens och bygga på ett brett samarbete som inkluderar universitet eller högskola, det professionella kulturlivet eller, där det är möjligt, även gymnasieskolor med spetsutbildningar.</P>
<P class="p508 ft9">Utredningen menar att ett eget ekonomiskt åtagande motsvar- ande det sökta bidraget bör tillämpas för att uppnå ett förstärkt ansvarstagande för kulturverksamheten. På så sätt kan en större för- ankring åstadkommas jämfört med en verksamhet som är avhängig statlig finansiering enbart. Det gör även en värdefull volymökning möjlig.</P>
<P class="p82 ft9">Ett sådant bidrag bör kunna sökas för en treårsperiod och omprövas utifrån en helhetsbedömning av inkomna ansökningar. Eftersom det sannolikt kommer att ta tid innan lämpliga strukturer byggts upp som motsvarar bidragets krav, kan bidraget behöva an- passas; från 2 miljoner kronor år ett till 5 miljoner kronor år två. Det nationella kulturskolecentrumet föreslås ha i ansvar att fördela och följa upp användningen av detta bidrag samt sprida de erfarenheter som växer fram.</P>
<P class="p503 ft9">En förordning föreslås styra fördelningen av statsbidraget som föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">233</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_234">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369234x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft36"><SPAN class="ft36">6.7</SPAN><SPAN class="ft37">Bidrag till regional samordning</SPAN></P>
<P class="p416 ft11"><SPAN class="ft12">Förslag: </SPAN>10 miljoner kronor ska tillskjutas vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet förordning (2010:2012) i syfte att förstärka samordningen av kommunal kulturskoleverksamhet på regional nivå. En sådan ny inriktning av bidraget förutsätter ett tillägg om kulturskoleverksamhet i bidragets förordning.</P>
<P class="p509 ft9">Bidraget ska fördelas och följas upp i enlighet med den statliga fördelningen av regionala kulturbidrag.</P>
<P class="p510 ft31">Utifrån de samråd med kulturskolechefer och företrädare för den kommunala respektive regionala förvaltningsnivån och den kart- läggning utredningen genomfört, har ett stort behov av en förstärkt infrastruktur i syfte att främja samverkan blivit tydligt. Även Sveriges Kommuner och Landsting har identifierat ett behov av samordning på regional nivå för att även de regionala kultur- institutionerna ska kunna vara delaktiga i ett utvecklingsarbete där staten, de kommunala kulturskolorna, skola, förskola och det lokala kultur- och föreningslivet medverkar.<SPAN class="ft66">51 </SPAN>I Tillväxtanalys rapport om kulturens betydelse i Sveriges gles- och landsbygder poängteras kulturskolans betydelse och att kommunerna önskar ett regionalt engagemang i kulturskolorna i likhet med folkbiblioteken.<SPAN class="ft66">52 </SPAN>Det påpekas att det är svårt att rekrytera personal med rätt kompetens så eleverna har likvärdiga möjligheter som i större städer.</P>
<P class="p511 ft25">Vad sektorn efterfrågar uppfattar utredningen som en samman- hängande kedja av samverkan med tydlig ansvarsfördelning mellan olika beslutsnivåer, det vill säga stat, landsting och kommun där respektive kompetenser och uppdrag tas till vara utifrån ett gemen- samma bästa. En del i denna kedja föreslår utredningen ska åstad- kommas genom ett bidrag riktat mot landstingen för en regional samordning. I likhet med hur regional biblioteksverksamhet har stor betydelse för folkbiblioteken menar utredningen att en ökad samordning kan främja kulturskolornas utveckling väsentligt.</P>
<P class="p512 ft72"><SPAN class="ft75">51</SPAN><SPAN class="ft70">Sveriges Kommuner och Landsting, </SPAN>Ställningstagande angående kommunala kultur- och musikskolor <SPAN class="ft71">(SKL, 2016).</SPAN></P>
<P class="p383 ft64"><SPAN class="ft75">52</SPAN><SPAN class="ft103">Kultur gör skillnad! Livskraft och attraktivitet – om kulturens betydelse i Sveriges gles- och landsbygder. </SPAN><SPAN class="ft60">PM 2015:14. (Tillväxtanalys, 2015).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">234</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_235">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p19 ft29">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p513 ft9">Det kan vara svårt att frigöra resurser från en enskild kommun för att bidra till ökad interkommunal och regional samverkan, både sett till förmåga och mandat. Däremot kan en regional aktör, som verkar utifrån ett kommungemensamt uppdrag, ha en helhetssyn och överblick som är svår att uppnå för en kulturskola i en enskild kommun. De samlade kulturresurserna i ett län är stora. Genom att bättre nyttja denna potential kan barns och ungas tillgång till ett varierat och brett kulturskoleutbud öka.</P>
<P class="p84 ft8">I flera delar av landet har initiativ för närmare samarbeten påbörjats och det är i synnerhet det initiativ kallat <SPAN class="ft34">En regional kulturskola </SPAN>i Västmanlands län som har inspirerat utredningen till detta förslag. Där har en ökad samordning uppnåtts med utgångs- punkt i ett gemensamt behov av samarbete. Utredningen menar att många av de utmaningar som kommunerna står inför i dag bättre kan mötas genom att kommuner ges bättre förutsättningar för samverkan kommuner emellan och med den regionala nivån.</P>
<P class="p84 ft31">I varje län, förutom i Stockholms län, tillämpas sedan 2011 den så kallade kultursamverkansmodellen för att fördela statliga medel till regional och lokal kulturverksamhet. Modellen förutsätter en lokal dialog mellan politiker och kulturaktörer, vilket har lett till samtal som företrädare för staten, landsting och kommuner deltar i på olika nivåer. Även om kulturskolornas finansiering är kom- munal och därför inte ingår i de medel staten fördelar genom denna modell, har flera län ändå lyft fram kulturskolorna i de underlag som ligger till grund för den statliga medelsfördelningen inom modellen. Parterna har insett vad en ökad samverkan mellan kultur- skolan och andra institutioner och aktörer inom kulturområdet, med landstinget som huvudman, kan betyda för att stärka barns rätt till kultur. Inte minst lyfts de så kallade länskonsulenterna och deras främjandeuppdrag gentemot barn och unga fram.</P>
<P class="p514 ft9">En annan typ av samverkan förekommer kommuner emellan i syfte att utifrån gemensamma utvecklingsbehov hitta nya arbets- sätt. Dessa olika intentioner ser utredningen mycket positivit på eftersom det tyder på en öppenhet från kommuner och landsting och en insikt om hur ett ökat samarbete ömsesidigt kan gynna verksamheterna.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">235</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_236">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft12">Samverkan fördelaktig ur många perspektiv</P>
<P class="p87 ft31">Utredningens samråd har visat att en strukturerad och förstärkt samverkan kan vara fördelaktigt utifrån flera aspekter. Sett utifrån ett barnperspektiv kan en ökad samverkan ge barn och unga ökad tillgång till flera uttrycksformer genom att de får ta del av andra kommuners eller regionala kulturinstitutioners kompetens som den egna kommunen saknar. När den lokala kulturskolan har svårt att tillgodose deltagarnas önskemål om fördjupning inom ett smalt kulturområde, kan ett samarbete ge nya möjligheter. Barns och ungas behov av att skapa tillsammans i ett större socialt samman- hang kan vara svårt att möta för en enskild kulturskola men genom ett samarbete med andra kommuner, eller med länsmusiken eller motsvarande aktör på länsnivå, kan exempelvis en ungdomssymfoni- orkester eller ett filmproduktionsteam vara fullt realiserbart. Inte minst kan gemensamma läger och projekt genomföras i form av samarbeten med länets kulturaktörer. En ökad bredd i verksam- heten kan även uppnås genom en ökad samverkan med det fria kulturlivet eller kulturaktörer som exempelvis bibliotek, konst- museum, dansskola, teaterförening eller barnkulturcentra.</P>
<P class="p295 ft9">En fungerande kollektivtrafik är ett annat samverkansområde som, i synnerhet för barn på landsbygden, kan vara nödvändig för att kunna vara del av kulturlivet både i sin egen kommun, men även i andra närliggande kommuner (se avsnitt 6.10.2). En annan viktig tillgänglighetsfråga som lyfts fram under samråd med kultur- skolorna rör hur ungdomar som går i gymnasiet i en annan kom- mun än hemkommunen ska kunna delta i kulturskolan i direkt anslutning till skoldagen. Generellt ser utredningen ett stort behov av en ökad diskussion om och samverkan kring trafikfrågor kopplat till barns och ungas fritid med målet att åstadkomma bättre transportmöjligheter för barn och unga. Dagens system bygger ofta på föräldrars eller närståendes möjligheter att ge skjuts, vilket är ett stort problem för barn och unga i glesbygd men även i storstads- kommuner.</P>
<P class="p68 ft9">Utifrån ett personalperspektiv ser utredningen att sektorn ger uttryck för ett stort behov av kompetensutveckling. Det är ett område där de enskilda kommunerna lätt kan komma till korta medan en regional aktör i samarbete med kulturskolorna har för- måga att, utifrån ett helhetsperspektiv, utgå ifrån det samlade</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">236</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_237">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p19 ft29">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p489 ft31">behovet och erbjuda olika typer av kunskapshöjande insatser. Seminarier och gemensamma fortbildningsprojekt kan genomföras regelmässigt och bekostas gemensamt. Några andra områden som utredningen har identifierat som lämpliga för ökad samverkan är omvärldsanalys och metodutveckling. Även frågor om inkludering och arbetssätt; det vill säga hur alla barn, oavsett bakgrund eller funktionsnedsättning, kan få kännedom om och känna sig repre- senterade i sin kulturskola. Andra kompetensbehov har rört hur den nya tekniken till fullo kan användas för att komma alla inom sektorn till nytta. Kunskapsbehovet är även stort vad gäller att veta hur kulturskolan kan använda IT som ett vardagligt redskap i under- visningen för att kommunicera med barn och unga eller för att överbrygga stora avstånd i glesbygd. Även kunskapen om hur den nya tekniken kan användas för digitalt skapande eller om sätt för att öka barns inflytande är än så länge begränsad.</P>
<P class="p515 ft9">Kulturinstitutioner på regional nivå och länskonsulenter bär på stor kompetens som kan tas till vara genom att nya former för fortbildning av kulturskolans personal etableras utifrån de lokala behoven. Utredningen har uppfattat att möjligheten för kom- petensutveckling inom olika konstområden varierar stort mellan kommunerna. Genom en ökad samverkan med länsmusiken eller andra orkestrar kan exempelvis musikpedagoger få ökade möjlig- heter att träna sitt hantverk. Kommunikation och samverkans- projekt med universitet och högskolor i form av skräddarsydda utbildningar för kulturskolans personal, liksom kontakter med nationella kulturinstitutioner kan underlättas genom en samord- nande funktion på en övergripande nivå.</P>
<P class="p83 ft25">Genom ett ökat samarbete kommuner emellan kan kulturskolor ges former för att dela med sig av sitt kunnande och sina erfaren- heter. Många kommuner har problem med att rekrytera nya med- arbetare liksom att skapa attraktiva tjänster. En strukturerad sam- verkan mellan kommuner kan underlätta för kommuner att dela eller köpa tjänster. Ett sådant exempel är Fyrbodals kommunalförbund där fjorton kommuner samverkar bland annat inom barn- och ung- domskulturområdet. Utifrån resultaten från en undersökning av barns och ungas intresse för dans har nya former för samverkan etablerats i form av en särskild personalpool. Genom att samut- nyttja de sex danspedagoger som är anställda inom en av kommun- erna kan kommunalförbundets övriga medlemmar köpa dans-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">237</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_238">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p310 ft8">pedagogtjänster. Denna modell har stora fördelar jämfört med att varje kommun skulle äga denna kompetens, både för kommunerna och för den enskilda pedagogen som får ett kollegium och möjlig- het till heltidsanställning. Allra viktigast är denna strukturförändring för intresserade barn och unga som får tillgång till en större bredd av konstuttryck och möjligheter till fördjupning.</P>
<P class="p261 ft25">Sett utifrån ett kultur- och utbildningsperspektiv kan en utveck- lad samverkanskedja från kulturskola till professionella kulturverk- samheter och högskolor innebära ett bättre resursutnyttjande och att en ung publik möter konsten. Dessa möjligheter har förts fram under utredningens samråd med företrädare för de nationella orkest- rarna. Att låta barn och unga få uppleva olika konstuttryck på pro- fessionell nivå kan bidra till att öka deras intresse för klassisk musik, men även för dans eller andra konstområden. Genom formal- iserade uppdrag åt exempelvis länsmusiken, länsmuseer eller läns- teatrar att samverka med kulturskolor kan förbättrade villkor ges för ett långsiktigt och strukturerat samarbete.</P>
<P class="p78 ft12">Struktur för ökad samverkan</P>
<P class="p88 ft25">Flera faktorer är betydelsefulla för en fungerande samverkan och några i synnerhet; en god förankring, en samsyn på mål och ansvarsfördelning och en vilja att komma över svårigheter som kan finnas i synen på den andra parten. I Västmanlands län har kom- munala kulturskolor som ingår i länet tillsammans med kommunala och regionala kulturinstitutioner, länskonsulenter och andra relevanta parter, identifierat utvecklingsbehov och att de utifrån gemensamt framtagna dokument – men utifrån vars och ens respektive uppdrag</P>
<P class="p516 ft8">– ska främja barns och ungas tillgång till kultur av hög kvalitet. Det är utredningens mening att för att en sådan nära samverkan ska vara hållbar krävs långsiktiga strukturer med fast finansiering.</P>
<P class="p67 ft8">Det är visserligen inte en uppgift för staten att råda över hur kommuner och landsting samverkar. Men staten kan bidra till att skapa bättre förutsättningar för att samverkan på frivillig grund ska komma till stånd. Staten finanserar regionala kulturverksamheter tillsammans med landstingen och eftersträvar en god användning av resurserna. Att särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur uttrycks även av de nationella kulturpolitiska målen som är</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">238</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_239">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369239x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p19 ft29">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p223 ft9">styrande för staten och vägledande för kommuner och landsting.<SPAN class="ft65">53 </SPAN>Därför föreslår utredningen att ett nytt statsbidrag bör inrättas för att göra en förstärkt samordning av kommunal kulturskoleverk- samhet på regional nivå möjlig.</P>
<P class="p51 ft12">Organisatoriska frågor och uppföljning</P>
<P class="p119 ft9">Till skillnad från folkbiblioteken, där traditionen av främjande stöd- funktioner är lång, både genom olika typer av statsbidrag och genom länsbibliotek som har en rådgivande och samordnande roll, har inga statsbidrag förekommit mot den regionala nivån med syftet att främja kulturskoleutveckling. I stället har kulturskolorna på gott och ont bedrivit sin verksamhet utifrån de lokala förutsättningar som stått till buds. Att bidra till en förstärkt regional samordning ser utredningen som en del i den infrastruktur som är nödvändig för att få till stånd en långsiktig och stabil utveckling av de kom- munala kulturskolorna.</P>
<P class="p74 ft9">Utredningen föreslår att 10 miljoner kronor tillskjuts vissa stats- bidrag till regional kulturverksamhet förordning (2010:2012) i syfte att förstärka samordningen av kommunal kulturskoleverksamhet på regional nivå. En sådan ny inriktning av bidraget förutsätter ett tillägg i bidragets förordning om <SPAN class="ft10">kulturskoleverksamhet </SPAN>som ett nytt verksamhetsområde. Det föreslagna beloppet har beräknats utifrån 0,5 miljoner kronor för vardera av landets tjugo landsting och Gotlands kommun. Bidraget bör fördelas och följas upp i enlighet med den statliga fördelningen av regionala kulturbidrag. I de råd för uppföljning som Kulturrådet tagit fram för regionala kulturbidrag bör ett tillägg göras om återrapportering av kultur- skoleverksamhet.</P>
<P class="p48 ft25">Det är de samverkande parterna i fråga som avgör vilken organisationsform som tillämpas. I kommunallagen regleras i 3 kap. 3 § och 20 § om Kommunernas och landstingens organisation, de kommunala samverkansformerna kommunalförbund eller gemen- sam nämnd. Statsbidraget bör med tiden anpassas utifrån de nya organisatoriska förutsättningar som ges med anledning av kom- mande förslag från Indelningskommittén (Fi 2015:09).</P>
<P class="p145 ft60"><SPAN class="ft63">53 </SPAN>Prop. 2009/10:3, bet. 2009/10: KrU5, rskr. 2009/10:145.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">239</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_240">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369240x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p116 ft9">Det föreslagna nationella kulturskolecentrumet (avsnitt 6.3) bör ha en samordnande och stödjande roll i förhållande till de sam- ordnande former som landstingen väljer att inrätta och därutöver följa hur arbetet med de regionala kulturplanerna fortskrider i samverkan med ansvariga på Kulturrådet.</P>
<P class="p116 ft9">En förordning som föreslås träda i kraft den 1 januari 2018 bör styra bidragets fördelning.</P>
<P class="p517 ft115"><SPAN class="ft36">6.8</SPAN><SPAN class="ft114">Förstärkta utbildningsvägar för att uppnå en inkluderande kulturskola på egen grund</SPAN></P>
<P class="p518 ft9"><SPAN class="ft45">Bedömning: </SPAN>Det är utredningens bedömning att kommunernas nuvarande och framtida kompetensförsörjning vad gäller kulturskolan är bristfällig på grund av en avsaknad av utbild- ningar som är särskilt anpassade för kommunernas behov med en pedagogisk grund i kulturskolans särart.</P>
<P class="p519 ft9">Utredningen har i uppdrag att föreslå åtgärder för hur försörjning av lärare som ska undervisa i den kommunala kulturskolan kan säkras i framtiden. Frågan är central för kulturskolesektorn och har lyfts fram som en prioriterad fråga under samtliga samråd.</P>
<P class="p520 ft8">Den kommunala kulturskolan är inne i ett brytningsskede som utmärks av en strävan efter ett breddat utbud av kulturuttryck och en ökad inkludering av barn och unga. Samtidigt står kommunerna under de närmaste åren inför stora behov av nyanställningar i kulturskolorna på grund av lärarkårens höga genomsnittliga ålder. De lärare som nu anställs kommer att prägla kulturskolornas inrikt- ning under lång tid framöver. Under senare år syns en tendens att många kommuner prioriterar personal med lärarlegitimation vid nyanställningar. Utredningen ser därför en risk för att personer med konstnärlig högskoleutbildning, men utan lärarexamen, ges sämre anställningsmöjligheter, vilket på sikt kan bidra till en ur- holkning av kulturskolans grundläggande konstnärliga karaktär.</P>
<P class="p117 ft9">Kommunerna har behov av flera och förstärkta utbildningsvägar för att uppnå tillräcklig kompetens för den varierade kulturskole- verksamhet de bedriver.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft19">240</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_241">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369241x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p19 ft29">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p168 ft26">Begränsningar i befintliga utbildningar</P>
<P class="p76 ft31">Kulturskolorna har sitt ursprung i en verksamhet inriktad mot endast musik. På motsvarande vis har kulturskolorna till stor del rekryterat sina pedagoger från högre musikutbildning. Under senare år har forskare inom området lyft ett antal problematiska aspekter när det gäller svensk musikutbildning i relation till elevers och studenters bakgrund. De studenter som rekryteras till högre musik- utbildning har liknande bakgrund, inte endast socioekonomiskt och sociokulturellt, utan att de även har liknande förberedande utbild- ningar. Denna rekrytering liknas vid en sluten utbildningscykel<SPAN class="ft66">54 </SPAN>som kan beskrivas som en traderande kedja där kulturskolan är den första länken. Nästa länk är grundskolans klasser med uttalad musikprofilering och antagningsprov i musik. Sedan följer gymna- sieskolans estetiska program, därefter folkhögskola med musik- inriktning och slutligen högre musikutbildning där studenterna undervisas av lärare som själva genomgått samma utbildningskedja. Ett sådant slutet kretslopp tenderar att leda till att etablerade normer och kvalitetsuppfattningar i undervisningen oreflekterat repro- duceras år från år. Mer specifikt har denna tradering lyfts fram som problematisk när det gäller frågor om genus,<SPAN class="ft66">55 </SPAN>bedömning,<SPAN class="ft66">56 </SPAN>musikalisk genreinriktning<SPAN class="ft66">57 </SPAN>men även hur denna tradering verkar som ett motstånd i förändringsprocesser.<SPAN class="ft66">58 </SPAN>För unga människor, som inte genomgått denna utbildningscykel, blir det svårt att</P>
<P class="p402 ft92"><SPAN class="ft75">54</SPAN><SPAN class="ft94">S. Brändström, & C. Wiklund, </SPAN>Två musikpedagogiska fält: En studie om kommunal musik- skola och musiklärarutbildning <SPAN class="ft95">(Umeå universitet, 1995); C. Bouij, </SPAN>”Musik – mitt liv och kom- mande levebröd”: en studie i musiklärares yrkes socialisation <SPAN class="ft95">(Göteborgs universitet, 1998); S. Bladh, </SPAN>Musiklärare – i utbildning och yrke En longitudinell studie av musiklärare i Sverige</P>
<P class="p12 ft71">(Göteborgs Universitet, 2002); P. G. Woodford, <SPAN class="ft72">The social construction of music teacher identity in undergraduate music education majors, </SPAN>I R. Colwell & C. Richardson (Red.), The new handbook of research on music teaching and learning: <NOBR>675–694</NOBR> (Oxford University Press, 2002); E. <NOBR>Georgii-Hemming,</NOBR> <SPAN class="ft72">Berättelsen under deras fötter – Fem musiklärares livs- historier </SPAN>(Örebro universitet, 2005).</P>
<P class="p12 ft72"><SPAN class="ft75">55</SPAN><SPAN class="ft81">C. Borgström Källén, </SPAN>När musik gör skillnad. Genus och genrepraktiker i samspel <SPAN class="ft71">(Göteborgs universitet, 2014).</SPAN></P>
<P class="p12 ft72"><SPAN class="ft75">56</SPAN><SPAN class="ft81">O. Zandén, </SPAN>Samtal om samspel Kvalitetsuppfattningar i musiklärares dialoger om ensemble- spel på gymnasiet <SPAN class="ft71">(Göteborgs universitet, 2010).</SPAN></P>
<P class="p332 ft92"><SPAN class="ft75">57</SPAN><SPAN class="ft94">A. Gullberg, </SPAN>Skolvägen eller garagevägen. Studier av musikalisk socialisation <SPAN class="ft95">(Musikhög- skolan i Piteå, 2002); K. Holmberg, </SPAN>Musik- och kulturskolan i senmoderniteten: reservat eller marknad? <SPAN class="ft95">(Lunds universitet, 2010); M. Nerland, </SPAN>Instrumentalundervisning som kulturell praksis. En diskursorientert studie av hovedinstrumentundervisning i høyere musikkutdanning</P>
<P class="p38 ft58">(Oslo Universitet, 2003).</P>
<P class="p12 ft64"><SPAN class="ft75">58</SPAN><SPAN class="ft77">B. Olsson, </SPAN>SÄMUS en musikutbildning i kulturpolitikens tjänst? En studie om en musik- utbildning på <NOBR>1970-talet</NOBR> <SPAN class="ft60">(Göteborgs universitet, 1993).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">241</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_242">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369242x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9">kvalificera sig till en plats inom högre konstnärlig utbildning. Motsvarande problematik kan tänkas existera även inom övriga konstarter, men det är inom musikområdet som forskning lyft fram denna problematik.</P>
<P class="p67 ft31">Kulturskolan växte fram i nära symbios med skolan vilket har präglat arbetssätt och pedagogernas kompetens Kulturskolan och skolan har som beskrivits i avsnitt 5.1 många likheter men kultur- skolan har också egna särdrag, som ett frivilligt deltagande, en läro- planslös verksamhet och en flexibilitet som utgår från barnets perspektiv genom hänsyn till barns och ungas egna intressen. Även dess bredd vad gäller konstområden och de publika aktiviteter som synliggör kulturskolan i det övriga samhället, är utmärkande för kulturskolan. Kulturskolan anses också av många barn och unga vara en frizon och en social mötesplats<SPAN class="ft66">59 </SPAN>som får sin legitimitet tack vare dess frivillighet och en demokratisk grundsyn om allas rätt till kultur. Detta är en särart som utredningen menar är unik för kultur- skolan. Kulturskolan efterfrågar pedagogiskt utbildad personal som ”vill och vet vad det innebär att jobba i kulturskola med dess speci- ella förutsättningar.”<SPAN class="ft66">60 </SPAN>Utredningen anser att det finns goda skäl för att uttrycka denna särart genom att tydliggöra de pedagogiska grundvalar som verksamheten vilar på och därifrån bygga kom- petens specifik för en kulturskola på egen grund. På så sätt kan verksamheten ges ökad stabilitet och bättre utvecklingsmöjligheter.</P>
<P class="p70 ft25">Existerande högskoleutbildningar som är relevanta för undervis- ning i kulturskolan tillgodoser inte kulturskolans hela behov. Ämneslärarutbildningarna är begränsade till skolans undervisnings- ämnen och inriktade mot en undervisning och bedömning av ett lärande som inte bygger på kulturskolans egna kvaliteter som det frivilliga deltagandet och en stor flexibilitet utifrån barnets egna förutsättningar och intressen. Sett till ämnesbredden saknar även dagens kandidatutbildningar med pedagogisk inriktning den flexi- bilitet som utredningen menar är nödvändig för att möta barns och ungas samtida och framtida kulturintressen. Denna inställning kom till uttryck under Kulturskolerådets rikskonferens i Luleå: ”Det finns redan utbildningar för spetskompetens – konstnärliga kand-</P>
<P class="p352 ft58"><SPAN class="ft75">59</SPAN><SPAN class="ft76">Kulturskoleutredningens enkät till medlemmar i Riksförbundet unga musikanter (2015).</SPAN></P>
<P class="p325 ft64"><SPAN class="ft75">60</SPAN><SPAN class="ft59">I. Thomsson, </SPAN>Pedagogisk vidareutbildning för personer med konstnärlig bakgrund<SPAN class="ft60">, (Bättra, 2016).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">242</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_243">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369243x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p19 ft29">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft11">idatutbildningar – men man saknar utbildning för de kompetenser som behövs i kulturskolans verksamhet.<SPAN class="ft78">61</SPAN></P>
<P class="p286 ft8">Utredningens inventering visar att söktrycket till dessa utbild- ningar är stort vilket tyder på ett starkt intresse för högskoleutbild- ningar med pedagogisk och konstnärlig inriktning(se avsnitt 3.5.1).</P>
<P class="p46 ft12">Kommunernas kompetensbehov</P>
<P class="p47 ft25">Efter 1977 års högskolereform har utbildningen av lärare i musik i den kommunala kulturskolan marginaliserats. Ingen av de senaste propositionerna inom lärarutbildningsområdet nämner de kom- munala kulturskolorna. <SPAN class="ft32">Bäst i klassen – en ny lärarutbildning</SPAN><SPAN class="ft62">62 </SPAN>tog sikte på de skolformer som ingår i det formella skolväsendet och innebar en större tydlighet och enhetlighet jämfört med den tidig- are lärarutbildningen. Visserligen anges i dess förarbeten<SPAN class="ft62">63 </SPAN>att lärare i estetiska ämnen har en bredare arbetsmarknad än bara grund- och gymnasieskola, däribland kulturskolan, men ingen signal ges till lärosätena om att erbjuda en utbildning anpassad för kulturskolan.</P>
<P class="p63 ft31">Generellt sett är kommunernas behov i fråga om rekrytering och kompetensförsörjning inom kulturskolan breda och varierar både inom en enskild kulturskola och beroende på typ av kommun. Behoven påverkas även av politiska beslut om kulturskolornas inrikt- ning och omfattning vilka i sin tur hänger samman med kommunens ekonomiska förutsättningar och kulturpolitiska prioriteringar. I större kommuner kan specialistkompetens inom ett ämne vara efter- traktansvärd, medan en glesbygdskommun hellre kan prioritera en bred kompetens där lärare, för att få ett rimligt tjänstgörings- underlag, kan behöva undervisa i flera ämnen, inom ett flertal uttryck inom ett visst konstområde eller dela sin tjänst mellan kulturskola och grundskola och/eller gymnasieskola med krav på lärarlegitimation. Att kunna ge fördjupad undervisning för de mer avancerade elever som så önskar kräver en annan kompetens än att exempelvis arbeta med nybörjargrupper. Detta betyder att olika</P>
<P class="p521 ft71"><SPAN class="ft75">61</SPAN><SPAN class="ft81">Workshop med Kulturskoleutredningen under Kulturskolerådets rikskonferens Luleå </SPAN><NOBR>2016-03-16.</NOBR></P>
<P class="p241 ft58"><SPAN class="ft75">62</SPAN><SPAN class="ft76">Prop. 2009/10:89, bet. 2009/10:UbU16, rskr. 2009/10:248.</SPAN></P>
<P class="p181 ft60"><SPAN class="ft75">63</SPAN><SPAN class="ft77">En hållbar lärarutbildning SOU 2008:109.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">243</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_244">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369244x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft11">typer av utbildningar är nödvändiga för att motsvara dessa olika behov.</P>
<P class="p351 ft31">Trots att formella behörighetskrav saknas eftersträvar kommun- erna i första hand samma utbildningsnivå för pedagoger inom kulturskolorna som för lärare inom det formella skolväsendet.<SPAN class="ft66">64 </SPAN>Majoriteten av pedagogerna inom verksamheten är därför hög- skoleutbildade. Villkoren ser dock olika ut för olika kommuner vad gäller att rekrytera högskoleutbildad personal; för hälften av landets kommuner är det svårt att rekrytera personal till kulturskolan, medan motsatsen gäller för den andra hälften (se avsnitt 3.5). Även om det stora flertalet pedagoger vid kulturskolorna är högskole- utbildade saknar en femtedel av pedagogerna högskoleutbildning vid 80 procent av kulturskolorna.<SPAN class="ft66">65 </SPAN>Detta menar utredningen kan ha ett samband med att kommuner i glesbygd har sämre förutsätt- ningar att rekrytera, men även med att de pedagoger som efter- frågas inom andra ämnen än musik, i hög utsträckning för närvar- ande saknar högskoleutbildning. I en rapport från Tillväxtanalys om kulturens betydelse i Sveriges gles- och landsbygder poängteras kulturskolans betydelse. Kommunerna lyfter fram att det är svårt att rekrytera personal med rätt kompetens så att eleverna får likvärdiga möjligheter som i större städer.<SPAN class="ft66">66</SPAN></P>
<P class="p68 ft9">En konsekvens av vissa kommuners problem med kompetens- försörjningen<SPAN class="ft65">67 </SPAN>är de i vissa fall varit tvungna att sänka rekryter- ingskraven. Nära varannan kulturskola har varit tvungen att avstå från att erbjuda en viss ämneskurs på grund av brist på lärare med passande kompetens. Utredningen ser det som angeläget att kom- munerna ges bättre förutsättningar att rekrytera personal med rätt kompetens.</P>
<P class="p67 ft31">Samtidigt befinner sig sektorn i ett förändringsskede med en strävan efter att uppnå en mer inkluderande kulturskola och de kulturskolor som i dag önskar att bredda sin verksamhet, kan ha svårt att hitta personer med både konstnärlig och pedagogisk kom-</P>
<P class="p236 ft58"><SPAN class="ft75">64</SPAN><SPAN class="ft76">Kulturskoleutredningens enkät till landets kulturskolechefer (2015).</SPAN></P>
<P class="p221 ft72"><SPAN class="ft75">65</SPAN><SPAN class="ft70">I. Thomsson, </SPAN>Pedagogisk vidareutbildning för personer med konstnärlig bakgrund<SPAN class="ft71">, (Bättra, 2016).</SPAN></P>
<P class="p221 ft72"><SPAN class="ft75">66</SPAN><SPAN class="ft93">Kultur gör skillnad! Livskraft och attraktivitet – om kulturens betydelse i Sveriges gles- och landsbygder. </SPAN><SPAN class="ft71">PM 2015:14. (Tillväxtanalys, 2015).</SPAN></P>
<P class="p325 ft64"><SPAN class="ft75">67</SPAN><SPAN class="ft59">I. Thomsson, </SPAN>Pedagogisk vidareutbildning för personer med konstnärlig bakgrund<SPAN class="ft60">, (Bättra, 2016).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">244</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_245">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369245x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p19 ft29">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p522 ft9">petens inom nya områden.<SPAN class="ft65">68 </SPAN>Det finns ett behov av en ny utbild- ningsväg som även möjliggör för undervisning inom konstformer som ännu inte är etablerade eller av olika anledningar inte kan etableras inom befintliga utbildningar. En kulturskola beskriver sin efterfrågan på kompetens som att de behöver ”träning i att utveckla elevernas egen kreativitet, i nya kulturella uttrycksformer och i digitalt skapande.” Kulturrådet påtalade redan 1972 behovet av en breddning vad gäller konstområden och menade att kommunerna bedrev en alltför ensidig verksamhet med inriktning mot musik- genren med betoning på enskild färdighetsträning i stället för grupp- undervisning.<SPAN class="ft65">69 </SPAN>Men än i dag dominerar musiken kraftigt och en så hög andel som en tredjedel av skolorna erbjuder enbart verksamhet inom musikområdet. Ett hinder för att kunna erbjuda ett breddat utbud menar utredningen är en brist på pedagoger med lämplig utbildning.</P>
<P class="p108 ft9">Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har under 2015 inlett ett bredare arbete som rör landets kulturskolor. SKL menar att kompetensbehov och dimensionering av högskoleutbildningar för kulturskolans verksamhet är ett angeläget område där staten i dialog med kommunerna kan och bör ta initiativ. Pedagogiska utbildningar likväl som utbildningar i olika konstformer inom kulturskolans områden behöver initieras inom universitet, högskolan och annan vuxenutbildning, menar SKL.<SPAN class="ft65">70</SPAN></P>
<P class="p48 ft8">Även föreningen Kulturskolerådet vars medlemmar består av kommuner, lyfter fram kompetensfrågan i sina rekommendationer till utredningen<SPAN class="ft55">71 </SPAN>och föreslår bland annat att staten tar ansvar för att pedagog- och lärarutbildningar med inriktning på kulturskole- verksamhet ska finnas inom alla konstområden, att en särskild kulturskollärarexamen inrättas på högskolenivå och att en chefs- och ledarutbildning erbjuds för kulturskolan. Frågan stod i fokus för den utredning som tre kommuner tillsammans med Kultur-</P>
<P class="p523 ft72"><SPAN class="ft75">68</SPAN><SPAN class="ft81">I. Thomsson, </SPAN>Pedagogisk vidareutbildning för personer med konstnärlig bakgrund<SPAN class="ft71">, (Bättra, 2016).</SPAN></P>
<P class="p241 ft80"><SPAN class="ft75">69</SPAN><SPAN class="ft83">Ny kulturpolitik </SPAN><SPAN class="ft58">SOU 1972:66.</SPAN></P>
<P class="p12 ft72"><SPAN class="ft75">70</SPAN><SPAN class="ft81">Sveriges Kommuner och Landsting, </SPAN>Ställningstagande angående kommunala kultur- och musikskolor <SPAN class="ft71">(SKL, 2016).</SPAN></P>
<P class="p181 ft60"><SPAN class="ft75">71</SPAN><SPAN class="ft77">Rekommendationer till Kulturskoleutredningen, Kulturskolerådet (2016).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">245</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_246">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369246x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft11">skolerådet initierat, för att ta reda på hur kompetensbehoven inom landets kommuner för närvarande ser ut.<SPAN class="ft78">72</SPAN></P>
<P class="p295 ft9">För att kommunernas kompetensförsörjning ska kunna säkras menar utredningen att flera insatser krävs på regional och statlig nivå, varav flera inom utbildningsområdet.</P>
<P class="p78 ft26">Pensionsavgångar och flera barn</P>
<P class="p172 ft25">Genomsnittsåldern för kulturskolans personal är hög och Lärar- förbundet beräknar att en tredjedel av lärarkåren, det vill säga 1 000 lärare i kulturskolan kommer att gå i pension under de närmaste tio åren (se avsnitt 3.5). Parallellt ökar antalet barn i skolåldern kraftigt vilket är en utmaning för många kommuner redan i dag. Utred- ningen menar att kommunerna har goda möjligheter att ta vara på dessa sammanfallande förändringar och genomföra en omställning av verksamheterna i riktning mot en mer inkluderande kulturskola.</P>
<P class="p284 ft9">Viss ledning vad gäller kommunernas kompetensbehov ges även av den beräkning som Skolverket gjort av behovet av lärare i musik för perioden <NOBR>2015–2029.<SPAN class="ft65">73</SPAN></NOBR><SPAN class="ft65"> </SPAN>Skolans behov av musiklärare årskurs <NOBR>7–9</NOBR> beräknas till 2 400, utan att vare sig gymnasieskolan eller kultur- skolan är inräknade. Detta kommer att påverka kommunernas möj- ligheter att rekrytera till kulturskolan, eftersom många musiklärare har en utbildning som är attraktiv för kulturskolan. Med nya utbild- ningsmöjligheter skulle kommunernas kompetensbehov bättre kunna mötas.</P>
<P class="p164 ft26">Kompetensutvecklingsbehov</P>
<P class="p88 ft31">Kulturskolans personal omfattas inte, som i Norge, av statliga fort- bildningsmedel utan det är respektive kommun som bär denna kostnad. Beloppsnivåerna varierar från kommun till kommun och är vanligtvis relativt låg. Denna brist på medel har lett ökad sam- verkan och bland annat har Jämtlands och Västernorrlands län med</P>
<P class="p524 ft72"><SPAN class="ft75">72</SPAN><SPAN class="ft70">I. Thomsson, </SPAN>Pedagogisk vidareutbildning för personer med konstnärlig bakgrund<SPAN class="ft71">, (Bättra, 2016).</SPAN></P>
<P class="p327 ft60"><SPAN class="ft75">73</SPAN><SPAN class="ft77">Redovisning av uppdrag om prognos över behovet av olika lärarkategorier (U2014/4128/S).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">246</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_247">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369247x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p19 ft29">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft11">hjälp av finansiella bidrag från Europeiska socialfonden genomfört en omfattande fortbildningssatsning.</P>
<P class="p271 ft9">Under utredningens samråd har behovet av löpande kompetens- utveckling för kulturskolornas personal blivit tydligt för att ut- veckla verksamheten och bättre kunna möta förändringar i omvärlden. Kulturskolerådets föreslår att staten bör etablera och finansiera fortbildning och kompetensutveckling för pedagoger och ledare.<SPAN class="ft65">74</SPAN></P>
<P class="p63 ft31">Några av de områden som identifierats under utredningens sam- råd är samverkan över ämnesgränser, projektledarskap, ett barn- centrerat och handledande förhållningssätt, omvärldsanalys, att kunna möta yngre barn och barn och unga med funktionsned- sättningar. Att bättre kunna använda den digitala tekniken är också ett område där behoven är stora. Den nya tekniken har många användningsområden; för att utveckla kommunikationen mellan elev och lärare, för att komplettera en traditionell fysiskt rumslig undervisning så den blir mer tillgänglig eller för ett digitalt skapande i nya former – en kreativ utveckling vi bara sett början av. Digitalt skapande erbjuds vid 40 procent av kulturskolorna även om omfattningen, jämfört med verksamheten som helhet, fortfar- ande är liten.<SPAN class="ft66">75 </SPAN>Ett sådant skapande kan få betydande effekter i form av ökad tillgänglighet till kulturskola för barn och unga med motoriska svårigheter och andra funktionsnedsättningar.</P>
<P class="p525 ft9">I en enkätstudie om framtidens kulturskola, som kulturskole- lärare från Norrbotten deltog i, var fortbildning och kompetens- utveckling de kanske viktigaste faktorerna för att skapa en framtida kulturskola som dessa menade skulle vara hållbar. Utredningen föreslår att sektorns behov av fortbildning ska vara en av de upp- gifter som ett nationellt kulturskolecentrum får i uppdrag att ansvara för (avsnitt 6.3) och att fortbildningsinsatser lättare ska kunna göras möjliga av en förstärkt samordning kommuner emellan och med den regionala nivån (6.7). Insatser inom detta område ska kunna beviljas utvecklingsbidrag (6.4).</P>
<P class="p526 ft58"><SPAN class="ft75">74</SPAN><SPAN class="ft76">Rekommendationer till Kulturskoleutredningen, Kulturskolerådet, 2016.</SPAN></P>
<P class="p181 ft60"><SPAN class="ft75">75</SPAN><SPAN class="ft77">Kulturskoleutredningens enkät till landets kulturskolechefer, 2015.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">247</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_248">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369248x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p527 ft12"><SPAN class="ft12">6.8.1</SPAN><SPAN class="ft79">Öppna upp för kandidatexamen inom fler konstnärliga ämnen</SPAN></P>
<P class="p481 ft9"><SPAN class="ft45">Bedömning: </SPAN>Det är utredningens bedömning att fler och nya pedagogiska huvudområden inom det konstnärliga området, behöver utvecklas vid lärosätena för att bättre motsvara kultur- skolans samtida.</P>
<P class="p376 ft9">Kandidatexamen i huvudområden som är relevanta för kulturskolan finns vid ett antal lärosäten (avsnitt 3.5) och utredningen har noterat att flera lärosäten under de senaste åren har etablerat nya kandidatutbildningar mot områden relevanta för kulturskolan. Samt- liga dessa utbildningar, som exempelvis teaterpedagogik, omfattar 180 högskolepoäng och bygger på lärosätets examensrätt i ett huvudområde.</P>
<P class="p261 ft31">Utredningen ser ett behov av att fler och nya områden utvecklas vid lärosätena som motsvarar kulturskolans behov exempelvis inom film, som är ett konstområde som saknar en kandidatutbildning med inriktning mot pedagogik. Eftersom sådana program inne- fattar en specialisering inom respektive konstnärlig uttrycksform och utbildningsvetenskapliga studier lämpar de sig väl för kultur- skolans upplägg med ämneskurser och projektverksamhet. Utred- ningen vill rekommendera att dessa program i sina utbildnings- planer lyfter fram möjligheten att förlägga den verksamhetsförlagda utbildningsdelen till kulturskolor för att öka studenternas känne- dom om och intresse för verksamheten.</P>
<P class="p528 ft12"><SPAN class="ft12">6.8.2</SPAN><SPAN class="ft79">Anpassade ämneslärarutbildningar</SPAN></P>
<P class="p529 ft9"><SPAN class="ft45">Bedömning: </SPAN>Det är utredningens bedömning att en anpassning av ämneslärarutbildningarna behövs för att bättre motsvara kommunernas behov av personal med kompetens för tjänst- göring i både skola och kulturskola.</P>
<P class="p488 ft31">Många kommuner har behov av kombinationstjänster med personal som har kompetens för att arbeta såväl i skolan som i kulturskolan. Det gör att kommunerna i stor utsträckning efterfrågar behörig pedagogisk personal med lärarlegitimation medan motsvarande</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">248</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_249">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369249x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p19 ft29">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft9">krav inte ställs på undervisning i kulturskolan. Eftersom ämnes- lärarexamen i första hand inte är avsedd för kulturskolans verk- samhet är det utredningens bedömning att dessa utbildningar behöver öppna upp mot kulturskolan och på så sätt göras mer flexibla. Genom att införa kurser som relaterar till undervisning i kulturskolan och möjligheter till dito verksamhetsförlagd utbild- ning kan en sådan anpassning åstadkommas.</P>
<P class="p74 ft9">Det är utredningens bedömning att en anpassning av ämnes- lärarutbildningarna behövs för att bättre motsvara kommunernas behov av personal med kompetens för tjänstgöring i både skola och kulturskola.</P>
<P class="p197 ft12"><SPAN class="ft12">6.8.3</SPAN><SPAN class="ft79">Kulturskolepedagog ny yrkesexamen</SPAN></P>
<P class="p530 ft11"><SPAN class="ft12">Förslag: </SPAN>En ny yrkesexamen som leder till kulturskolepedagog ska inrättas. Yrkesexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om 90 högskolepoäng på grundnivå.</P>
<P class="p392 ft9">Regeringen ska anslå 23,5 miljoner kronor till att inrätta en sådan yrkesexamen.</P>
<P class="p531 ft25">I samråd med lärosätena har framkommit önskemål om en påbygg- nadsutbildning i pedagogik som ett komplement till en konstnärlig kandidatexamen. Den här typen av utbildning finns vid exempelvis Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, men ger ingen examen. Utbildningen är bred och riktas mot fler pedagogiska sammanhang, exempelvis till studieförbund och folkhögskolor. Utredningen instämmer i att en pedagogisk påbyggnadsutbildning som komple- ment till konstnärliga utbildningar eller motsvarande behövs, men att de inriktningar som i dag erbjuds inte är fullt tillräckliga.</P>
<P class="p63 ft8">För att kunna motsvara kommunernas kompetensförsörjnings- behov krävs en pedagogisk utbildning som är uppbyggd kring en kärna som uttrycker kulturskolans särart. Utredningen ser kultur- skolepedagogexamen som ett led i att stärka kulturskolans legitim- itet. Kulturskolan är i stort behov av pedagogisk kompetens inom konstnärliga områden som inte ryms inom något av de huvud- områden som finns i förekommande utbildningar. Det gör att dagens utbildningar är otillräckliga för att etablera en komplet- terande pedagogisk utbildning utifrån kommunernas behov. En</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">249</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_250">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369250x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p310 ft8">pedagogisk påbyggnad som leder till en examen torde också vara mer intressant än en påbyggnad på grundnivå utan examen, vilket skulle vara ett alternativ, vad gäller de huvudområden där konst- närlig kandidatexamen erbjuds. Därför föreslår utredningen att en ny yrkesexamen inrättas som leder till kulturskolepedagog. Inget lärosäte erbjuder för närvarande någon sådan utbildning.</P>
<P class="p69 ft9">En sådan utbildning kan utifrån den konstnärliga bakgrund de sökande bär med sig inbegripa en stor bredd av samtida konst- områden och genrer, men även vara flexibel för framtida ännu ej kända konstområden. En sådan utbildning kan även ge utrymme för konstnärliga variationer beroende på lokala behov.</P>
<P class="p69 ft9">En yrkesexamen som leder till kulturskolepedagog bör ha en i tid begränsad omfattning för att vara attraktiv för personer som redan har en konstnärlig högskoleutbildning eller motsvarande, eller för personer som redan arbetar inom kulturskolan. Det finns en efterfrågan på en utbildning som kan lämpa sig även för erfarna lärare: ”Ett lärarlyft”, liksom betydelsen av flexibilitet: ”Utbild- ningen ska också kunna starta efter att man har blivit anställd på en kulturskola, i kombination med arbete.”<SPAN class="ft65">76</SPAN></P>
<P class="p68 ft11">Utredningen bedömer att en yrkesexamen totalt bör omfatta 90 högskolepoäng (hp).</P>
<P class="p164 ft26">En breddad arbetsmarknad och ett breddat anställningsunderlag</P>
<P class="p280 ft9">En yrkesexamen som leder till kulturskolepedagog om 90 hp kan vara lämplig för personer med högre konstnärlig utbildning eller motsvarande, som vill ha tillgång till en större arbetsmarknad. Genom möjligheten att på relativt kort tid kunna komplettera sin utbildning med pedagogik byggd på kulturskolans särart kan denna utbildning vara ett attraktivt alternativ.</P>
<P class="p67 ft31">Även för personer med konstnärlig kompetens, men som saknar behörighet från högre konstnärliga studier från universitet kan en sådan yrkesexamen vara lämplig. Sådana pedagoger, även de med en annan konstnärlig bakgrund än svensk, skulle kunna bidra med en annan kunskap än den som i dag är representerad vid våra lärosäten.</P>
<P class="p532 ft58"><SPAN class="ft63">76 </SPAN>Workshop med Kulturskoleutredningen under Kulturskolerådets rikskonferens Luleå</P>
<P class="p154 ft60"><NOBR>2016-03-16.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">250</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_251">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369251x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p19 ft29">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p193 ft9">En sådan förstärkning är enligt utredningens mening viktig för att kulturskolan på ett bättre sätt än i dag ska avspegla det samtida svenska samhället. Ett sådant breddat anställningsunderlag vore gynnsamt för att påskynda en utveckling mot en breddad rekryt- ering. Utredningen menar att den kommunala kulturskolans potential att medverka till en förbättrad integration är stor. Detta avspeglas bland annat av det engagemang som kommuner uppvisat vad gäller att uppdra åt kulturskolorna att bidra till integrering av de stora grupper av nyanlända barn och unga som kommit till Sverige under senare tid (se avsnitt 6.10.2).</P>
<P class="p108 ft31">Utredningens inventering av utbildningar som är relevanta för anställning i den kommunala kulturskolan visar att söktrycket är stort och att få antas i förhållande till antal sökande (se avsnitt 3.5.1).</P>
<P class="p168 ft12">Utformning av yrkesexamen</P>
<P class="p47 ft8">En yrkesexamen som leder till kulturskolepedagog bör bestå av utbildningsvetenskapliga studier. Vidare bör konstnärlig kompe- tens utgöra krav för tillträde till yrkesexamen. En validering av tidigare yrkeserfarenhet och utbildning kan möjliggöra för per- soner med konstnärlig kompetens att påbörja en utbildning till kulturskolepedagog. Inom ramen för utbildningen skulle möjlighet ges till såväl praktisk kunskap som om kulturskolans pedagogiska förhållningssätt. Utredningen anser att validering är en viktig möj- lighet för personer inom alla samhällsnivåer i Sverige. I direktiven till Valideringsdelegationen<SPAN class="ft55">77 </SPAN>framgår att validering bör ingå i strategier för kompetensförsörjning och kompetenstveckling, sett ur ett tillväxtperspektiv och att väl fungerande system för validering inom utbildnings- och arbetsmarknadsområdet bedöms kunna bidra till betydande samhällsekonomiska vinster.</P>
<P class="p48 ft8">En yrkesexamen som leder till kulturskolepedagog uppnås efter fullgjorda kursfordringar om 90 högskolepoäng (hp) på grundnivå. För tillträde till utbildningen ska krävas förkunskaper i form av en konstnärlig utbildning om minst 90 hp inom ett eller flera för kultur- skolan relevanta ämnesområden. Yrkeserfarenhet inom det konst- närliga området eller konstnärliga studier vid exempelvis folk-</P>
<P class="p145 ft60"><SPAN class="ft63">77 </SPAN>U 2015:120 En samordnad utveckling av validering.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">251</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_252">
<DIV id="id_1">
<P class="p3 ft20">Utredningens förslag och rekommendationer SOU 2016:69</P>
<P class="p85 ft9">högskola, studier i utlandet eller erfarenhet av undervisning i kulturskola, är olika exempel på kunskaper som bör kunna mot- svara kraven för tillträde till utbildningen.</P>
<P class="p67 ft8">Innehållet i examen föreslås bestå av kurser inom ramen för ämnet utbildningsvetenskap, med fokus på kulturskolan som organisation och arbetsplats, kultur och pedagogik, barn- och ung- domsvetenskap, fritidslärande, verksamhetsutveckling och konst- arternas didaktik. De campusförlagda studierna bör varvas med verksamhetsförlagd utbildning på en kulturskola. Utbildningen avslutas med ett självständigt arbete. Utbildningen föreslås kunna ges på halvfart för att redan verksamma pedagoger ska kunna genomföra utbildningen parallellt med tjänstgöring på kultur- skolan. En del av utbildningen bör också kunna genomföras på distans vilket skulle underlätta för redan yrkesverksamma personer att delta i utbildningen. Möjligheterna till distansutbildning skulle kunna innebära att examen kan erbjudas vid ett mindre antal läro- säten men ändå rekrytera studerande från hela landet.</P>
<P class="p261 ft8">Utredningen bedömer att utbildningen bör ges vid tre lärosäten fördelade över landet. Regeringen föreslås tillföra 2 miljoner kronor i utvecklingsmedel till respektive lärosäte som kommer att anordna utbildningen. Beräknat utifrån en helårskostnad på 129 097 kronor per student, inklusive kostnader för studiemedel, uppgår kostnaden för nittio platser, dvs. trettio platser per lärosäte till cirka 17,5 mil- joner kronor per år exklusive utvecklingsmedel.</P>
<P class="p68 ft9">En yrkesexamen som leder till kulturskolepedagog föreslås inrättas fr.o.m. den 1 juli 2018 eller vid den tidpunkt som regeringen bestämmer.</P>
<P class="p78 ft26">Chefsutbildning vid Karlstads universitet</P>
<P class="p66 ft9">Frågan om en särskild utbildning för chefer för kommunal kultur- skola har tagits upp av Kulturskolerådet och under utredningens samråd med kulturskolornas företrädare. Det har inte ingått i utredningens uppdrag att specifikt undersöka behovet av en sådan utbildning.</P>
<P class="p67 ft35">Utredningen kan dock konstatera att en särskild chefsutbildning i form av en uppdragsutbildning har tagits fram vid Karlstads universitet på uppdrag av Kulturskolerådet. Utbildningen vänder</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">252</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_253">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369253x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p19 ft29">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft9">sig till ledare inom kommunal kulturskola. Utredningen är positiv till att en uppdragsutbildning har kommit till stånd och bedömer att behovet på detta sätt delvis är uppfyllt. Utredningen menar att det föreslagna nationella kulturskolecentrumet bör följa utveck- lingen och se hur den nya utbildningen motsvarar kommunernas utbildningsbehov och betalningsförmåga.</P>
<P class="p256 ft36"><SPAN class="ft36">6.9</SPAN><SPAN class="ft37">Kulturskolerelaterad forskning</SPAN></P>
<P class="p533 ft8"><SPAN class="ft44">Förslag: </SPAN>Regeringen ger Vetenskapsrådet i uppdrag att utlysa projektbidrag om 20 miljoner kronor under 2018 för en satsning på forskning som är relevant för kulturskolan. Forskningen bör vara inriktad mot det utbildningsvetenskapliga ämnesområdet.</P>
<P class="p534 ft9">Regeringen ska även ge Vetenskapsrådet i uppdrag att utlysa en forskarskola i <SPAN class="ft10">Kulturskolans didaktik</SPAN>. Regeringen ska anvisa Vetenskapsrådets forskningsanslag 2 miljoner kronor per år i fyra år fr.o.m. 2019 för att inrätta en forskarskola som ska leda till licentiatexamen. Medlen ska omfatta kostnader för admini- stration och utbildning.</P>
<P class="p452 ft25">I en ämnesöversikt från 2014 om utbildningsvetenskaplig forskning med fokus på framtiden konstaterar Vetenskapsrådet att forskning om ungas lärande på fritiden är ett mångfacetterat område som röner ett växande intresse. Det konstateras även att hittills har endast ett fåtal projekt beviljats externa medel. Området är brett och mångvetenskapligt och innefattar också institutionaliserade fritidsverksamheter som kulturskolan.<SPAN class="ft62">78 </SPAN>Inom kultur- och idrotts- områdena pågår en utveckling av forskningsmiljöer som Veten- skapsrådet bedömer fortsatt behöver stöd till både forskarutbildning och forskning. Det poängteras i ämnesöversikten att de satsningar som görs i Sverige på offentligt organiserade fritidsverksamheter medför ett behov av ytterligare forskning. Utredningen menar att detta gäller i hög grad kulturskolan som är i behov av forskning med större kontinuitet och omfattning än i dagsläget. Forskning kring lärande och undervisning i estetiska ämnen bedrivs men en</P>
<P class="p7 ft80"><SPAN class="ft63">78 </SPAN><SPAN class="ft58">Vetenskapsrådet, </SPAN>Forskningens framtid! Ämnesöversikt 2014 utbildningsvetenskap</P>
<P class="p105 ft60">(Vetenskapsrådet, 2014)<SPAN class="ft64">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">253</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_254">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369254x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p535 ft9">mycket litet del utgår ifrån den kommunala kulturskolans per- spektiv och behov. I Finland har forskningsprojektet ArtsEqual inletts. Det syftar bland annat till att undersöka vilken betydelse barns och ungas deltagande i den finska motsvarigheten till kultur- skola har på samhället i stort och vilka dess effekter är ur ett lik- värdigt deltagarperspektiv. Forskningen vill ta reda på hur konst- fostran kan stärka välbefinnande och en hållbar utveckling samt stödja utvecklingen av kreativa, i samhället engagerade och ansvars- fulla medborgare.<SPAN class="ft65">79</SPAN></P>
<P class="p265 ft8">Kulturskola bedrivs i en eller annan form av näst intill alla landets kommuner. Genom denna breda förankring för lärande och gemenskap utgör kulturskolan en konstnärlig mötesplats för barn och unga och har därmed en viktig roll i samhället. Kulturskolans roll som mötesplats tydliggörs inte minst av de kommuner som gett sina kulturskolor i uppdrag att verka för en ökad integrering av nyanlända. Det är utredningens bedömning att ökad forskning som utgår från denna specifika verksamhet behövs för att bidra till en kunskapsbaserad utveckling inom området.</P>
<P class="p432 ft25">En intensifierad forskning med relation till kulturskolan skulle även utgöra en gynnsam grund för ett nätverk för forskning med relevans för kulturskolan. Ett sådant nätverk kan fungera som ett forum för diskussion, granskning och utveckling av forskning relaterad till kulturskolan och även som en mötesplats där kontakter kan etableras. I Norge bildades under 2015 Nettverket för kultur- skolerelatert forskning i syfte att främja kulturskolerelaterad forsk- ning genom att bland annat initiera och synliggöra forskning inom detta fält. Nätverket ska även arbeta för att forskarutbildningar etableras. Det norska nätverket skulle vara en viktig samverkans- partner till ett motsvarande svenskt forskningsnätverk, något som på sikt skulle kunna resultera i ett nordiskt nätverk.</P>
<P class="p384 ft9">Utredningen menar att det behövs stimulansåtgärder av olika slag för att få till stånd ett arbete med en grund i forskning och beprövad erfarenhet. En sådan satsning bör ha tillräcklig volym, bredd och kvalitet för att kunna möta de utmaningar de kom-</P>
<P class="p345 ft58"><SPAN class="ft63">79 </SPAN>H. Westerlund, K. Lehikoinen, E. Antiilla, P. Houni, S. Karttunen, L. Väkevä, P. Furu, M. Heimonen, <NOBR>S-M</NOBR> Jansson, <NOBR>M-L</NOBR> Juntunen, L. Tuulikki, L. Laitinen, A. Laukkanen & A. Pässilä ArtsEqual. <SPAN class="ft80">Konst, jämlikhet och välbefinnande. En rapport om den internationella forskningen. </SPAN>Strategisk forskning, Finlands Akademi (2016).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">254</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_255">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p19 ft29">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft11">munala kulturskolorna i dag ställs inför och kommer att ställas inför i framtiden.</P>
<P class="p107 ft9">Utredningen föreslår att regeringen ger Vetenskapsrådet i upp- drag att utlysa projektbidrag om 20 miljoner kronor under 2018 för en satsning på forskning relevant för kulturskolan. Satsningen bör ligga inom det utbildningsvetenskapliga ämnesområdet och träda i kraft under 2018.</P>
<P class="p46 ft12">Nationell forskarskola</P>
<P class="p47 ft8">Under den senaste tioårsperioden har en utveckling mot att bedriva forskarutbildning inom ramen för så kallade forskarskolor med inriktning mot specifika ämnesområden pågått. En forskarskola karaktäriseras av en sammanhållen utbildning på forskarnivå och kan leda till licentiatexamen eller doktorsexamen. Ett skäl till att forskning som relaterar till kulturskolan är eftersatt kan vara att det saknas en forskarutbildning som direkt knyter an till kulturskolan och de som arbetar där. För att åstadkomma bredd i forskningen bör forskarskolan ha en gemensam nod att samlas kring, en nod som också kan ge struktur i det forskningsfält som på sikt kommer att bildas. Det är även viktigt att forskare har en gemensam mötes- plats. En forskarskola som specifikt har sin rekryteringsbas i personal inom kulturskolan kan vara ett viktigt led i att främja forskning med relevans för kulturskolan.</P>
<P class="p112 ft9">En tanke bakom flera av de nationella forskarskolorna inom utbildningsvetenskap är att verksamma lärare och pedagoger ska ha en karriärmöjlighet så till vida att de efter genomförd forskarutbild- ning återgår till sin tidigare arbetsgivare. Ofta bedrivs utbildningen på halvfart och den studerande fortsätter att vara yrkesverksam på halvtid. Detta innebär att den kunskap den studerande tillägnar sig under forskarutbildningen kan omsättas i den dagliga verksam- heten.</P>
<P class="p63 ft31">Utredningen föreslår därför att regeringen ger Vetenskapsrådet i uppdrag att utlysa 2 miljoner kronor i fyra år för att inrätta en nationell forskarskola i <SPAN class="ft54">Kulturskolans didaktik</SPAN>, som leder till licentiat-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">255</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_256">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369256x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p536 ft35">examen fr.o.m. 2019<SPAN class="ft90">80 </SPAN>eller vid den tidpunkt regeringen bestämmer. Medlen avser att täcka kostnader för administration och utbildning.</P>
<P class="p537 ft36"><SPAN class="ft36">6.10</SPAN><SPAN class="ft116">Utvärdering och nästa steg</SPAN></P>
<P class="p538 ft11"><SPAN class="ft12">Förslag: </SPAN>En utvärdering ska genomföras för att undersöka om utredningens förslag ökat barns och ungas tillgång till en inkluderande kulturskola.</P>
<P class="p539 ft9">Utvärderingen ska genomföras tre år efter att förslagen trätt i kraft.</P>
<P class="p540 ft9">Utredningen menar att det är angeläget att följa om utredningens förslag får avsedda effekter på barns och ungas tillgång till en inkluderande och tillgänglig kulturskola. Därför föreslår utred- ningen att en utvärdering ska göras tre år efter att förslagen trätt i kraft. Med en sådan utvärdering som underlag bör det vara möjligt för regeringen att avgöra om förslagen nått sitt syfte eller om den statliga styrningen behöver förstärkas.</P>
<P class="p78 ft26">Utvärderingens former</P>
<P class="p165 ft9">Utredningen föreslår att den part som regeringen utser ges i uppdrag att göra en sådan utvärdering. Syftet med utvärderingen är att ta reda på om utredningens förslag lett till att barn och unga har tillgång till en inkluderande kulturskola. I uppdraget bör ingå att kartlägga barns och ungas tillgång till kulturskola över hela landet och hur kvaliteten i kulturskolorna har utvecklats i första hand sett till breddning av konstområden, inkludering och tillgäng- lighet och pedagogisk utveckling.</P>
<P class="p254 ft9">Utifrån vad som framkommer i kartläggningen, föreslår utred- ningen att en utvärdering görs av hur offentliga medel har bidragit till att öka barns och ungas inkludering och tillgång till kultur-</P>
<P class="p167 ft58"><SPAN class="ft63">80 </SPAN>Utredningen har inte specifikt undersökt hur många av kulturskolornas verksamma lärare och pedagoger som innehar kompetens motsvarande de behörighetskrav som ställs för studier på forskarutbildningsnivå. Sannolikt finns ett stort behov av komplettering med studier på avancerad nivå i forskningsförberedande utbildningar. Mot bakgrund av detta är förslaget om tidpunkt för utlysning av forskarskola senarelagd.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">256</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_257">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p19 ft29">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft11">skolor av hög kvalitet. Effekter av samverkan mellan den nationella, regionala och kommunala nivån bör belysas.</P>
<P class="p271 ft9">Problemområden bör identifieras och förslag ges på åtgärder för att lösa identifierade problem. Om utvärderingens resultat visar att tillgång till kommunal kulturskola fortsatt saknas, och om det finansiella läget så tillåter, bör regeringen överväga andra styrmedel, som att genom lagstiftning göra den kommunala kulturskolan till en obligatorisk kommunal verksamhet enskilt, eller i samarbete med annan kommun.</P>
<P class="p74 ft9">En sådan lag kan utformas som en kvalitetsmässig ram som preciserar uppdraget för en inkluderande kulturskola med utrymme för att ta vara på lokala förutsättningar och lokalpolitiska mål för verksamheten. En sådan lag bör även ha som utgångspunkt att kulturskoleverksamhet bör ha samma vikt som annan service till medborgarna och därmed likställas med andra kommunala åtaganden som är lagstadgade. Det innebär att oavsett bostadsort ska de barn och unga som så önskar ha likvärdiga möjligheter att få utveckla sina konstnärliga förmågor genom att delta i en kulturskola av hög kvalitet.</P>
<P class="p197 ft36"><SPAN class="ft36">6.11</SPAN><SPAN class="ft116">Utredningens rekommendationer</SPAN></P>
<P class="p300 ft31">Utredningens direktiv anger att utredningen ska identifiera vilka insatser som behövs för att uppnå en mer jämlik kulturskola. Direktiven ger även en bild av att vissa grupper av barn och unga är över- respektive underrepresenterade i verksamheten, något som bekräftas av utredningens samråd och kartläggning. Skillnaderna är stora vad gäller barns och ungas tillgång till kommunal kulturskola över landet, det visar såväl utredningens samlade kartläggning som de samråd utredningen genomfört. De stora skillnaderna avspeglas också i vilka som känner till, attraheras och deltar i verksamheten och det är sällsynt att deltagarna är ett tvärsnitt av de barn och unga som växer upp i dagens Sverige. Många kommuner har identifierat dessa svårigheter och arbetar redan i dag för att öka inkluderingen. Det är utredningens slutsats att kommunerna är i behov av ett antal stödjande initiativ så att en reell nivåhöjning kan bli möjlig. Det föreslagna nationella kulturskolecentrumet föreslås ha i uppdrag att bidra till kulturskoleutveckling genom ett främjandearbete.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">257</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_258">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369258x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p541 ft9">Detta avsnitt fokuserar på att ge rekommendationer på arbets- sätt och vägval utifrån det kommunala utvecklingsarbete som görs för att öka barns och ungas deltagande i verksamheterna.</P>
<P class="p86 ft12">Underlag om barns kulturvanor och önskemål</P>
<P class="p66 ft9">Det saknas en nationell helhetsbild av vad unga gör på sin fritid och som kan kopplas samman med övriga delar av livet. De nationella enkätundersökningar som genomförs möjliggör allt mindre av sådana analyser på grund av allt färre frågor.<SPAN class="ft65">81 </SPAN>Den övriga kunskap som finns är spridd över olika politikområden och verksamheter. Den nationella uppföljningen är som mest utbyggd kring föreningsidrotten.<SPAN class="ft65">82 </SPAN>Utredningen ser positivt på den kulturvane- undersökning Myndigheten för kulturanalys har i avsikt att genom- föra.</P>
<P class="p67 ft25">Även bristen på underlag som visar vad barn och unga skulle vilja göra på sin fritid är stor. För att rätt kunna planera och utvärdera sin verksamhet är det viktigt att barnens och ungdomarnas egna röster blir hörda. Även om kulturvanor i viss utsträckning beskrivs kan barn och unga ha helt andra önskemål än vad som framkommer i den typen av undersökningar. Forskningsprojektet Ung livsstil<SPAN class="ft62">83 </SPAN>har gjort flera kommunala nedslag för att undersöka barns och ungas fritidsvanor och även i viss utsträckning efterfrågat vad dessa skulle vilja göra om det fanns möjlighet.</P>
<P class="p68 ft9">Den enkätundersökning utredningen genomfört mot elever i årskurs 6 gör inte anspråk på att ge en helhetlig bild av barns upp- fattning av kulturskolan. Men dess resultat ses som en riktnings- visare på barn erfarenheter och <NOBR>icke-erfarenheter</NOBR> av kulturskola. Den starka kopplingen mellan barns och ungas erfarenheter och kulturskolornas innehåll diskuteras även inom sektorn: ”Vi måste matcha elevernas förväntningar. Alltså dialog om varför de slutar.” och ”Vi måste fråga barnen”.<SPAN class="ft65">84</SPAN></P>
<P class="p542 ft58"><SPAN class="ft75">81</SPAN><SPAN class="ft76">Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Ungas fritid och organisering. Fokus</SPAN></P>
<P class="p222 ft58"><SPAN class="ft95">14</SPAN><SPAN class="ft76">(2014).</SPAN></P>
<P class="p222 ft71"><SPAN class="ft75">82</SPAN><SPAN class="ft81">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p221 ft71"><SPAN class="ft75">83</SPAN><SPAN class="ft70">S. Elofsson, U. Blomdahl, L. Lengheden och M. Åkesson, </SPAN><SPAN class="ft72">Ungas livsstil i låg- och hög- statusområden. En studie i åldersgruppen </SPAN><NOBR><SPAN class="ft72">13–16</SPAN></NOBR><SPAN class="ft72"> år </SPAN>(Stockholms stad och Stockholms universitet 2014).</P>
<P class="p221 ft60"><SPAN class="ft75">84</SPAN><SPAN class="ft59">Workshop med Kulturskoleutredningen under Kulturskolerådets rikskonferens Luleå </SPAN><NOBR>2016-03-16.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">258</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_259">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369259x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p19 ft29">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p319 ft8">Det finns anledning för det nationella kulturskolecentrumet att vidare analysera frågan om det ojämlika deltagandet, dess orsaker och vägar framåt eftersom det i stor utsträckning saknas underlag som visar utvecklingen över tid som är statistiskt säkerställda. Viss kulturskolenära forskning görs men i liten utsträckning och i form av tillfälliga nedslag. Det har inte varit möjligt för utredningen att inom våra ekonomiska och tidsmässiga ramar själva ta fram kvanti- tativa och kvalitativa underlag mer än i mycket liten utsträckning.</P>
<P class="p256 ft12"><SPAN class="ft12">6.11.1</SPAN><SPAN class="ft117">Arbetssätt och verksamhetsformer</SPAN></P>
<P class="p543 ft12">som utgår ifrån barns och ungas perspektiv</P>
<P class="p530 ft9"><SPAN class="ft45">Bedömning: </SPAN>Det är utredningens bedömning att det är viktigt att kommunerna utvecklar sätt att fånga upp barns och ungas röster för att göra verksamheten attraktiv för en större bredd av deltagare. Sådana insatser krävs även för att kunna planera och utvärdera de kommunala kulturskoleinsatserna.</P>
<P class="p534 ft9">Det är av stor vikt att kommunerna erbjuder breda kultur- verksamheter så att de barns och ungas behov av en meningsfull fritid kan tillgodoses.</P>
<P class="p534 ft9">Den kommunala kulturskolan har en outnyttjad potential som konstnärlig mötesplats för barn och unga.</P>
<P class="p544 ft12">Att bredda verksamheten</P>
<P class="p177 ft9">Det förekommer att kommuner löpande bjuder in barn och unga för att ta reda på hur de lokala önskemålen ser ut genom referens- eller fokusgrupper eller andra demokratiska former. Sådana arbets- sätt är viktiga för att utveckla verksamhetens inriktning och för att nå ett breddat deltagarunderlag.</P>
<P class="p108 ft25">I dag erbjuds dans, teater/drama och bild på många kulturskolor i landet och ytterligare andra konstformer som slöjd/hantverk, film, cirkus och litteratur är på väg in, men fortsatt är musiken i kraftig dominans (se avsnitt 3.3.1). Områden som arkitektur, litteratur och design är mycket ovanliga. En fortsatt breddning av verksamheten både ämnes- och genremässigt ser utredningen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">259</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_260">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369260x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p50 ft11">positivt på för att fler barn och unga ska uppleva verksamheten som angelägen.</P>
<P class="p90 ft8">En breddning mot fler och nyare uttryck kan även innebära att öppna upp för cirkus eller urbana uttrycksformer som hip hop eller streetdance, hybrider mellan olika konstformer, mindre traditio- nella instrument eller andra uttryck som kan vara relevanta för barn och unga med utgångspunkt i ett lokalt perspektiv, exempelvis utifrån kulturell identitet. Enstaka kulturskolor har gett plats för de nationella minoriteternas egna konst- och kulturuttryck i sin verksamhet. Inom detta specifika område finns en stor utveck- lingspotential, inte minst i de kommuner som är förvaltnings- kommuner inom ramen för regeringens minoritetspolitik.<SPAN class="ft55">85</SPAN></P>
<P class="p104 ft9">För att åstadkomma ett målinriktat arbete med att bredda utbudet har vissa kommuner beslutat om mätbara effektmål som ska uppnås i verksamheten. Ett sådant arbetssätt kan få stora effekter på den önskade utvecklingen.</P>
<P class="p46 ft26">Digitalt skapande</P>
<P class="p98 ft9">Digitalt skapande har under senare år etablerats på kulturskolor runt om i landet. Det kan exempelvis röra sig om skapande med digital teknik inom bild, musik och film, ofta genom att flera konstområden blandas eller om animation och design. Digitala uttrycksformer erbjuder stora möjligheter för eget skapande till skillnad från mer traditionella uttrycksformer som tenderar att bygga mer på reproduktion. Att erbjuda digitala uttrycksformer kan även underlätta för att barn med motoriska svårigheter eller andra funktionsnedsättningar ska kunna uttrycka sig och delta i kulturskolans verksamhet.</P>
<P class="p72 ft26">Foto och film</P>
<P class="p52 ft35">Barns och ungas stora intresse för foto och film motsvaras inte av kulturskolans verksamhetsinnehåll. I regeringens filmproposition konstateras att film är en av de viktigaste konstformerna i vår tid. Den rörliga bilden är en självklar del i kommunikationen mellan</P>
<P class="p545 ft60"><SPAN class="ft63">85 </SPAN>Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:724).</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft19">260</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_261">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369261x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p19 ft29">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p193 ft8">människor och ett av de sju målen för den nationella filmpolitiken är att barn och unga har goda kunskaper om film och rörlig bild och ges möjlighet till eget skapande.<SPAN class="ft55">86 </SPAN>Svenska Filminstitutet menar att för att uppfylla det målet behövs filmpedagogik, både i vanliga skolan, inom folkbildningen men även inom landets kulturskolor.<SPAN class="ft55">87 </SPAN>Filminstitutet har en ambition om att utveckla samarbetet på nationell nivå kring filmpedagogik och kompetensförsörjning och kommunerna kan ansöka om bidrag till filmkulturell verksamhet för barn och ungdom för kulturskoleverksamhet. Bidraget omfattar för närvarande 3 miljoner kronor.</P>
<P class="p10 ft9">I alla län finns filmkonsulenter eller motsvarande funktioner som också skulle kunna vara till stöd för en utveckling av filmen i kulturskolorna. Utredningens förslag om en förstärkt samordning mellan kommuner och den regionala nivån kan bidra till en sådan utveckling.</P>
<P class="p46 ft26">Slöjd/hantverk</P>
<P class="p76 ft25">Barn och unga har som beskrivits i kapitel 3.6.1 ett stort intresse av slöjd/hantverk vilket inte återspeglas i kulturskolans utbud. Utred- ningens bedömning är att här finns en stor potential för kultur- skolan. På samma sätt som kulturskolan i alla tider kompletterat den obligatoriska musikundervisningen i grundskolan finns samma möjligheter inom detta område. Slöjden har en etablerad struktur med en statlig nämnd och regionala hemslöjdskonsulenter i samt- liga län och utredningen menar att förslaget om en förstärkt sam- ordning mellan kommuner och den regionala nivån kan bidra till att främja slöjd/hantverk i kulturskolornas verksamhet.</P>
<P class="p546 ft58"><SPAN class="ft75">86</SPAN><SPAN class="ft76">Mer film till fler – en sammanhållen filmpolitik. Prop. 2015/16:132.</SPAN></P>
<P class="p288 ft60"><SPAN class="ft75">87</SPAN><SPAN class="ft77">Svenska Filminstitutet, Underlag Anna Serner. Inspel till utredningen i samband med Kulturskolerådets rikskonferens (2015).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">261</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_262">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369262x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft26">Cirkus</P>
<P class="p297 ft35">Cirkus är ett relativt nytt konstområde med potential att anammas av fler kulturskolor. Med dess fysiska och lekfulla uttryck kan införande av cirkus vara ett steg för att nå andra barn och unga än dem som vanligtvis hittar till den kommunala kulturskolan.</P>
<P class="p65 ft26">Bild och litteratur</P>
<P class="p66 ft9">Bildskapande och litterärt/kreativt skrivande är två områden som i dag är svagt representerade i de kommunala kulturskolorna. Mot bakgrund av det stora intresse barn och unga har av dessa konst- områden ser utredningen det som positivt att kommunerna avser att bredda sitt utbud mot dessa områden.<SPAN class="ft65">88</SPAN></P>
<P class="p78 ft12">Att stärka kulturskolan som konstnärlig mötesplats och frizon</P>
<P class="p200 ft8">Kommunerna kan på olika sätt stärka kulturskolornas funktion som konstnärliga mötesplatser. Många kulturskolor har en tradition av att genomföra utställningar, konserter, teaterföreställningar eller musikalproduktioner där deltagarna själva, även tillsammans med andra professionellt yrkesverksamma än kulturskolans pedagoger, får pröva att arbeta med en rad olika uttrycksformer. Den typen av gränsöverskridande arbete involverar flera konstområden. Utred- ningen menar att kulturskolan bör utveckla denna tillgång i att vara en konstnärlig mötesplats som kan samla flera konstformer under samma tak och organisation. Sådana insatser tar vara på kultur- skolans särart och är en stor tillgång för verksamheten som helhet.</P>
<P class="p70 ft25">Flera kommuner, såväl större som mindre, har valt att samla sina kulturverksamheter under ett och samma tak. Även fritidsgårds- verksamheter kan vara mer eller mindre integrerade med kultur- skolan i syfte att nå fler unga. Karaktäristiskt för den här typen av samlade verksamheter är att där, förutom undervisningslokaler, även finns scener, café och olika rum för eget skapande. Sådana samarbeten, där fritidsgårdar och kulturskolan mer eller mindre</P>
<P class="p547 ft64"><SPAN class="ft63">88 </SPAN><SPAN class="ft60">Ungdomsstyrelsen, </SPAN>Fokus 06 En analys av ungas kultur och fritid <SPAN class="ft60">(Ungdomsstyrelsen, 2006).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">262</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_263">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369263x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p19 ft29">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft9">integreras med varandra, är följden av ett målinriktat kommunalt arbete i syfte att öppna upp kulturskoleverksamheterna för nya målgrupper och skapa nya möjligheter för samverkan. I Arvidsjaur har kulturskolan och den öppna fritidsverksamheten visat sig locka fler killar till verksamheten.<SPAN class="ft65">89</SPAN></P>
<P class="p63 ft8">Det är av stor vikt att kommunerna kan erbjuda breda fritids- verksamheter så att behovet av en meningsfull fritid för de yngre medborgarna kan tillgodoses. I den ungdomspolitiska proposi- tionen kopplas också målet med goda levnadsvillkor samman med de mänskliga rättigheterna. Enligt regeringens ungdomspolitiska proposition ska samhället skapa goda levnadsvillkor för individen med utgångspunkt i ungdomars rätt att komma i åtnjutande av de mänskliga rättigheterna, såsom de uttrycks i grundlagarna och i Sveriges konventionsåtaganden på området. Det innebär att ungdomar bland annat ska ha tillgång till kultur och fritid.<SPAN class="ft55">90</SPAN></P>
<P class="p108 ft35">Utredningen menar att den kommunala kulturskolan har en outnyttjad potential som konstnärlig mötesplats för barn och unga.</P>
<P class="p548 ft12">Varierad undervisning och nya verktyg</P>
<P class="p73 ft25">För att kulturskolan ska vara öppen för och locka fler än de som redan är intresserade är det inte bara kulturskolornas innehåll som kan behöva anpassas. Även hur verksamheten bedrivs liksom, när och hur kulturskolan är öppen och tillgänglig kan anpassas efter deltagarnas önskemål och behov för att bli mer relevant. I många kommuner pågår en utveckling mot mer varierade arbetssätt.</P>
<P class="p63 ft8">Flera kommuner har inlett ett arbete för att uppnå en ökad flexibilitet när det gäller kulturskolans tillgänglighet vilket utred- ningen ser som mycket positivt. Bland annat erbjuds helg- och lov- undervisning, läger- och kulturkolloverksamhet. Även regionala lovorkestrar har startats med deltagare från flera kommuner som repeterar och ger konserter i samband med skollov.</P>
<P class="p63 ft31">En annan typ av initiativ som prövas är öppen kultur- skoleundervisning som varken kräver deltagaravgift eller anmälan i förväg och inte heller förutsätter ett långsiktigt engagemang. Sådan</P>
<P class="p343 ft58"><SPAN class="ft75">89</SPAN><SPAN class="ft76">Kulturskolan magasin. Nr 2 2015 (Kulturskolerådet, 2015).</SPAN></P>
<P class="p288 ft64"><SPAN class="ft75">90</SPAN><SPAN class="ft85">Med fokus på unga – en politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande. </SPAN><SPAN class="ft60">Prop. 2013:14:191.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">263</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_264">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p310 ft9">verksamhet genomförs i vissa fall i anslutning till fritidshem, fritidsgårdar eller på förskolor. Kommuner som har prövat att genomföra sådan verksamhet menar att dessa har lockat barn och unga som annars inte skulle ha hittat till kulturskolan. När del- tagarna väl har upptäckt att denna verksamhet finns kan de själva välja att fortsätta delta där eller gå vidare till en ämneskurs eller någon annan undervisningsform som erbjuds vid kulturskolan. Då regelbunden undervisning inte passar alla barn och unga ser utredningen det som positivt med ett fortsatt utvecklingsarbete och om möjligt låta dessa olika undervisningsformer få komplettera varandra. Att sprida kunskap om varierade undervisningsformer föreslås vara en av uppgifterna för det föreslagna nationella kultur- skolecentrumet (se avsnitt 6.3).</P>
<P class="p78 ft26">Kommunicera med hjälp av digital teknik</P>
<P class="p88 ft8">En väg för att än mer utveckla undervisningen utifrån deltagarnas förutsättningar och önskemål kan enligt utredningen vara ett ökat användande av digitala verktyg. I dag finns ett antal olika lärplatt- formar och den vanligast förekommande inom kulturskolan är Play Along som kombinerar funktioner som forum, chatt, video och dokumentbank så att kommunikationen mellan pedagoger och del- tagare görs enkel och personlig och för att ett mer flexibelt arbets- sätt ska vara möjligt. Det är ett komplement till den fysiska under- visningen i kulturskolan och rör inte i första hand undervisning på distans. Dansläraren kan exempelvis filma en lektion för att under- lätta för eleverna att komma ihåg rörelserna eller deltagaren kan filma sig själv och visa sin lärare för att få tips och råd, titta på en instruktionsvideo, lägga upp en video eller bara se vilken tid lektionen börjar på torsdag. Användningsområdet är stort.</P>
<P class="p68 ft9">Utredningen menar att det är viktigt för kulturskolan att vara relevant för barn och unga och att ett sätt kan vara att möta dem på de platser där de befinner sig, även digitalt. Med digitala lärplatt- formar och verktyg kan undervisningen bli mer flexibel och kan dessutom öka barns och ungas inflytande över undervisningen och verksamhetens former.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">264</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_265">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369265x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p19 ft29">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p168 ft12">Stärka barns och ungas delaktighet och inflytande</P>
<P class="p114 ft9">I en kulturskola som utgår från barns och ungas perspektiv är det naturligt att deltagarna har inflytande på de beslut som fattas. Elevinflytande är inte är ovanligt inom kulturskolans område, majoriteten av eleverna har exempelvis samtal med sina lärare om sitt deltagande och konstutövande vilket utredningen ser som positivt.<SPAN class="ft65">91 </SPAN>Även om kulturskolan i jämförelse med skolan inte har läroplaner och bedömningsgrunder att förhålla sig till är det viktigt att deltagarna får tid och utrymme att prata om hur det går, vad de tycker är meningsfullt eller vill få mer tid till.</P>
<P class="p10 ft9">Att ge barn och unga ett reellt inflytande innebär inte bara att få påverka vid själva undervisningstillfället utan också få reflektera kring andra delar av verksamheten. Frågan om vad reell delaktighet för barn och unga innebär är svår och kan vara bra att löpande föra en diskussion om.</P>
<P class="p197 ft12"><SPAN class="ft12">6.11.2</SPAN><SPAN class="ft117">Inkludering</SPAN></P>
<P class="p397 ft11"><SPAN class="ft12">Bedömning: </SPAN>Utredningen menar att en bredd av insatser behövs för att nå barn och unga oavsett bakgrund och eventuella funktionsnedsättningar. Ett målstyrt arbete, en ökad synlighet gentemot barn och föräldrar, en ökad angelägenhetsgrad, geo- grafisk tillgänglighet, ett breddat utbud och motsvarande lärar- kompetens liksom lokalernas utformning och läge ser utred- ningen som betydelsefulla faktorer för att uppnå ett ökat deltagande.</P>
<P class="p549 ft9">Gruppundervisning bör utgöra normen i kulturskolan men de barn och unga som vill fördjupa sina kunskaper ska kunna erbjudas individuell undervisning.</P>
<P class="p534 ft9">Det är utredningens bedömning att terminsavgifter i kultur- skolan är ett av flera hinder för deltagande och utredningen vill rekommendera avgiftsfrihet för barn och unga i familjer med försörjningsstöd. Att däremot enbart sänka avgifterna leder sannolikt inte till att nya grupper av barn hittar till verksam- heten.</P>
<P class="p550 ft60"><SPAN class="ft63">91 </SPAN>Kulturskoleutredningens enkät till elever i åk 6 (2015).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">265</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_266">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369266x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft12">Göra verksamheten angelägen för barn och unga</P>
<P class="p79 ft9">Resultaten av en norsk studie som undersökt kulturskolornas inkludering visar att det största hindret för deltagande är hur verk- samheten kommuniceras. De menar att stora grupper i samhället inte känner till verksamheten. För de exkluderade grupperna var kulturskolan ”rett og slett en godt bevart hemmelighet”.<SPAN class="ft65">92 </SPAN>Nästan 50 procent av <NOBR>icke-deltagarna</NOBR> kände inte till att kulturskole- verksamhet existerade.</P>
<P class="p69 ft9">De norska forskarna ifrågasätter om det görs tillräckligt för att framställa kulturskolans utbud som ett attraktivt och angeläget fritidsutbud för breda grupper. Forskarna menar att kulturskolan inte uppfattas som det ”hottaste” utbudet som alla pratar om och att frågan om att göra kulturskolan relevant är en central och stor utmaning för en ökad inkludering i kulturskolorna som kräver ett tydligt ledarskap.<SPAN class="ft65">93 </SPAN>De menar att för att ha en hög trovärdighet bland barn och unga och vara relevant är det angeläget att arbeta med kulturskolan som varumärke. Utredningen menar att detta är betydelsefullt för den kommunala verksamheten om målet är en breddad rekrytering.</P>
<P class="p164 ft12">Nå barnen och deras föräldrar i deras vardag</P>
<P class="p87 ft25">Den kommunala kulturskolan behöver finnas, synas och marknads- föra sig på platser där barn och föräldrar finns för att lyckas med en bred rekrytering. Ett sätt att nå flera kan därför vara att kulturskolan blir närvarande i sammanhang där dessa unga rör sig, exempelvis på fritidsgårdar men även biblioteken och i skolan, i bostadsområden och framför allt i sociala medier. I vissa kommuner driver kultur- skolan fritidsklubbar med kulturinriktning. Ungdomar i socioeko- nomiskt svagare bostadsområden är underrepresenterade i kultur- skolan men inte i första hand för att de är ointresserade, utan trots att de gärna skulle vilja delta, vilket i mycket hög grad gäller flickor. Att de ändå inte deltar tyder på att det finns andra skäl, kanske att</P>
<P class="p551 ft80"><SPAN class="ft75">92</SPAN><SPAN class="ft76">E. Bjørnsen. </SPAN>Inkluderende kulturskole. Utredning av kulturskoletilbudet i storbyene.</P>
<P class="p222 ft58">Prosjektrapport nr.5/2012. (Agderforskning 2012) s. 92.</P>
<P class="p222 ft60"><SPAN class="ft75">93</SPAN><SPAN class="ft77">Ibid.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">266</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_267">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369267x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p19 ft29">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p471 ft11">uppmuntrande föräldrastöd saknas,<SPAN class="ft78">94 </SPAN>av tillgänglighetsskäl eller av ekonomiska orsaker.</P>
<P class="p286 ft31">Under de samråd som utredningen genomfört med kultur- skolechefer och pedagoger lyftes skolan fram som den viktigaste platsen att synas på för att nå alla barn. I Kulturskoleutredningens enkät till barn i årskurs 6 uppger ungefär 20 procent av eleverna att de har hittat till kulturskolan genom att kulturskolan har besökt skolan.<SPAN class="ft66">95 </SPAN>Samverkan mellan skolan och den kommunala kulturskolan har förekommit länge och tar många former men ändå präglas verksamheten fortsatt i många kommuner av en snedrekrytering. Frågan är om i hur stor mån exkluderade grupper kan nås via skolan, eller om kulturskolorna har förverkat möjligheten att genom skolan komma i kontakt med de barn och deras föräldrar som är under- representerade.<SPAN class="ft66">96 </SPAN>Kommuner som i stället prövar uppsökande former i bostadsområden där många familjer med liten kännedom om kulturskolan lever kan vara ett annat sätt att nå dessa på.</P>
<P class="p525 ft9">Inkludering betyder också att anpassa tilltalet till nya grupper av barn och unga. Att nå ut med relevant, tillgänglig och lockande information via internet är betydelsefullt, men även material i tryckt form behövs om nya målgrupper ska kunna nås. Upp- daterad och tydlig information är centralt för att göra kulturskolan tillgänglig; med bilder på lokalen och information på andra språk än svenska. I detta sammanhang kan även barn och unga vara med och tycka till om innehåll och utformning så att materialet kan anpassas utifrån målgruppernas önskemål.</P>
<P class="p72 ft26">Geografisk närhet viktig</P>
<P class="p76 ft25">Ett sätt att arbeta är genom att göra riktade satsningar som utgår från geografisk närhet och föräldraengagemang, något som flera kommuner har tagit initiativ till. Att ha nära till kulturskolan kan vara helt centralt för barns och ungas deltagande. Om kulturskola saknas i stadsdelar där många familjer med liten eller ingen vana av kulturskolan bor, finns en uppenbar risk för ett lågt deltagande. En</P>
<P class="p552 ft80"><SPAN class="ft75">94</SPAN><SPAN class="ft76">Ungdomsstyrelsen, </SPAN>Fokus 06 En analys av ungas kultur och fritid <SPAN class="ft58">(Ungdomsstyrelsen, 2006).</SPAN></P>
<P class="p38 ft58"><SPAN class="ft75">95</SPAN><SPAN class="ft76">Kulturskoleutredningens enkät till elever i åk 6 (2015).</SPAN></P>
<P class="p38 ft72"><SPAN class="ft75">96</SPAN><SPAN class="ft81">E. Bjørnsen. </SPAN>Inkluderende kulturskole. Utredning av kulturskoletilbudet i storbyene.</P>
<P class="p38 ft60">Prosjektrapport nr.5/2012. (Agderforskning, 2012) s. 89.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">267</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_268">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369268x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p345 ft9">annan aspekt är att det kan vara svårt att ta sig till kulturskolan på egen hand om det innebär att lämna stadsdelen. För yngre barn kan lokaler i anslutning till skolan vara bra eftersom det är en plats de och deras föräldrar redan känner till och känner sig trygga i, medan ungdomar kan behöva en mötesplats frikopplad från skolan som kan fungera mer som en frizon.</P>
<P class="p553 ft9">Det är av stor vikt att nå föräldrarna som kan bidra med stöd och uppmuntran, något som lyfts fram i ett flertal forsknings- studier inte minst när det gäller musikundervisning.<SPAN class="ft65">97 </SPAN>För att nå föräldrar med annat modersmål än svenska är det centralt att informationsmaterial finns översatt till flera språk. Information på såväl svenska som andra språk kan finnas lättillgängligt i anslutning till bibliotek, badhus och övriga idrottsanläggningar, bostads- företag, kommunens kontaktcenter, i lokaler där svenska för invandrare och socialkontor. Att dessutom visa upp kulturskolan och erbjuda prova <NOBR>på-verksamhet</NOBR> på offentliga platser kan öka kun- skapen om den kommunala kulturskolan hos andra samhälls- grupper än de som redan känner till verksamheten. Även det lokala föreningslivet kan vara en viktig ingång för att nå nya föräldra- grupper.</P>
<P class="p432 ft25">Riktade insatser i bostadsområden som präglas av stor segregation genomförs bland annat av kommuner som har engagerat sig i kör- och orkesterskolan El Sistema. En bärande idé med verksamheten är dess sociala mål, dels genom att pedagogerna tar på sig ett socialt ansvar för barnen och dels genom att barnens familjer involveras i verksamheten. Genom att engagera föräldrar och andra familjemedlemmar skapas förutsättningar både för en bredare gemenskap och ett engagemang vilket i sin tur borgar för kontinuitet. Gottsunda Dans & Teater är ett annat exempel på en kommunal kulturverksamhet som förlagt sin verksamhet rent geo- grafiskt till ett bostadsområde som präglas av stor segregation. Verksamheten är avgiftsfri och många timmar läggs på uppsökande arbete vilket är en förutsättning för att få barnen och ungdomarna att delta. Även här involveras föräldrar för att skapa en kontaktyta</P>
<P class="p554 ft60"><SPAN class="ft63">97 </SPAN>Se exempelvis G. E. McPherson & J. W. Davidsson, Musical practice: Mother and child interactions during the first year of learning an instrument (Music Education Research 4, 2002).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">268</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_269">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369269x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p19 ft29">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft11">mellan familjen och teatern vilket ger en trygghet för de barn som deltar.</P>
<P class="p72 ft12">Gruppundervisning som norm</P>
<P class="p119 ft9">Utredningen menar att vikten av ett socialt samspel inte bör begränsas till informella möten i anslutning till kulturskolan utan att det är något som bör genomsyra hela verksamheten. Inom flera av de konstområden och uttryck som finns representerade inom kulturskolan som dans, teater och bild, är gruppundervisning redan norm. Inom musiken däremot, som är det överlägset vanligaste konstområdet, är den rådande normen en individuell lektion på 20 minuter, även om gruppundervisning och längre lektionstid också förekommer. Vid nära hälften av landets kulturskolor bedrivs 60 till 80 procent av undervisningen i form av individuell under- visning och på 20 procent av skolorna är andelen mellan 81 och 100 procent.<SPAN class="ft65">98 </SPAN>Kulturrådet ansåg redan 1972 att kommunerna bedrev en alltför ensidig verksamhet med inriktning mot musikgenren med betoning på enskild färdighetsträning i stället för gruppunder- visning.<SPAN class="ft65">99</SPAN></P>
<P class="p48 ft25">Pedagogisk forskning pekar på värdet av gruppundervisning när det gäller det estetiska området, inte minst inom musikområdet där den långa traditionen av enskild instrumentalundervisning ifråga- sätts allt mer. Enskild undervisning ses som alltför isolerad och traditionsbevarande vilket riskerar att hämma pedagogisk utveck- ling och nytänkande.<SPAN class="ft62">100 </SPAN>Med gruppundervisning, då fler elever får undervisning av en eller flera lärare, kan det bli möjligt att erbjuda längre och fler lektioner per vecka, samtidigt som deltagarna uti- från ett gemensamt intresse får lära känna andra barn, lär sig sam- arbete och att lyssna på andra. Ensemble- och orkesterspel är mycket vanligt på många kulturskolor där deltagarna även får framträda inför en publik. Detta lyfts fram av kulturskoleelever i Riksförbundet unga musikanter som en av de viktigaste delarna av kulturskolans verksamhet; ”… att i ett sammanhang och med ett</P>
<P class="p552 ft58"><SPAN class="ft75">98</SPAN><SPAN class="ft76">Kulturskoleutredningens enkät till landets kulturskolechefer (2015).</SPAN></P>
<P class="p38 ft80"><SPAN class="ft75">99</SPAN><SPAN class="ft83">Ny kulturpolitik </SPAN><SPAN class="ft58">SOU 1972:66.</SPAN></P>
<P class="p38 ft72"><SPAN class="ft75">100</SPAN><SPAN class="ft70">Se exempelvis S. Hallam, </SPAN>Instrumental teaching: a guide to better teaching and learning</P>
<P class="p38 ft60">(Heinemann Educational Publishers, 1998).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">269</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_270">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369270x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft11">tydligt mål för undervisningen och spelandet, blir det roligare och lättare att ta till sig ett instrument”.<SPAN class="ft78">101</SPAN></P>
<P class="p295 ft9">Frågan har varit aktuell under utredningens samråd och det har varit påtagligt att kulturskolesektorn stödjer en utveckling mot ökad gruppundervisning. Detta kom bland annat fram under</P>
<P class="p555 ft11">Kulturskolerådets rikskonferens i Luleå i uttryck som: ”Mer grupp!</P>
<P class="p377 ft8">Utveckla pedagogiken, möt barnen på ett bättre sätt. Elever tackar nej på grund av enskild undervisning – de vill vara i grupp”.<SPAN class="ft55">102</SPAN></P>
<P class="p67 ft25">Södertälje kulturskola har, som beskrivits i avsnitt 3.3.2, nyligen övergått till gruppundervisning för samtliga barn och unga i musik- verksamheten. Övergången har genomförts av pedagogiska skäl, med målet att höja nivån och kvaliteten i verksamheten. För- ändringen har också medfört att fler barn kunnat erbjudas plats. Gruppundervisningen har också haft som mål att få pedagoger att arbeta tillsammans med en större grupp barn och unga, vilket syftar till att öka den kollegiala gemenskapen och möjligheten för kun- skapsutbyte mellan pedagoger. Gruppundervisningens förtjänster, såväl för elever som för pedagoger, lyfts även fram som en av fram- gångsfaktorerna inom kör- och orkesterskolan El Sistema.<SPAN class="ft62">103</SPAN></P>
<P class="p68 ft9">Utredningen menar att gruppundervisning bör utgöra normen i kulturskolan men att de barn och unga som vill fördjupa sina kunskaper, eller utifrån andra skäl, ska kunna erbjudas individuell undervisning.</P>
<P class="p78 ft12">Inkludering oavsett kön och ålder</P>
<P class="p87 ft9">När rådande normer utgör ett hinder för deltagande är ett aktivt och medvetet arbete med värdegrund och normkritik en god väg för att inkludera fler barn. I dag deltar fler flickor än pojkar inom de flesta av kulturskolans konstområden, 65 procent flickor och 35 procent pojkar deltar i ämneskurs. Detta avspeglar samma bild</P>
<P class="p376 ft71"><SPAN class="ft75">101</SPAN><SPAN class="ft81">Kulturskoleutredningens enkät till medlemmar i Riksförbundet unga musikanter (2015); A. Falk, </SPAN><SPAN class="ft72">Modeller för undervisning på orkesterinstrument i Kulturskolan</SPAN>. Inspel till kultur- skoleutredningen (2016).</P>
<P class="p339 ft71"><SPAN class="ft75">102</SPAN><SPAN class="ft81">Workshop med Kulturskoleutredningen under Kulturskolerådets rikskonferens Luleå </SPAN><NOBR>2016-03-16.</NOBR></P>
<P class="p556 ft60"><SPAN class="ft75">103</SPAN><SPAN class="ft77">E. Sæther, M. Lindgren & Å. Bergman (kommande), </SPAN><SPAN class="ft64">El Sistema – musiklärare i en spänningsfylld modell för socialt inkluderande pedagogik. </SPAN>Pedagogisk forskning i Sverige (kommande).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">270</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_271">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p19 ft29">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft11">som präglar kulturlivet som helhet; kvinnor tar del av samhällets kulturutbud i högre utsträckning än män.</P>
<P class="p286 ft8">Skillnaderna i representation mellan olika ämnen är stora. Att skillnaderna är stora ser inte utredningen som ett problem i sig, och menar inte att alla konstformer bör ha en jämn könsfördelning. Däremot kan de könsnormer som påverkar såväl barnens val av uttryck och pedagogernas val av innehåll, som verksamheten som helhet, behöva problematiseras i personalgruppen. I de fall där barn och unga inte känner sig inkluderade på grund av tilltal eller utbud har kulturskolan möjlighet att spela en viktig roll för att ge en motbild till de könsrelaterade föreställningar som begränsar unga människors intressen och identitet. Även barn och unga som inte självklart identifierar sig som pojkar eller flickor kan känna sig exkluderade från undervisningen. Här finns utrymme för insatser så att alla barn och unga, oavsett kön, könsidentitet eller köns- uttryck, ska känna sig inkluderade och välkomnade.</P>
<P class="p10 ft9">Att prova en ny aktivitet kan vara lättare om läraren också är en person som deltagaren kan identifiera sig med. Att ha förebilder med samma bakgrund som en själv har visat sig vara ett bra sätt att inkludera fler i verksamheten. Detta är något som flera kultur- skolor jobbar med och även har i åtanke vid nyrekrytering. På motsvarande vis ser utredningen det som mycket väsentligt att de utbildningar som erbjuds för pedagoger i kulturskolan (se avsnitt 6.8) ger goda kunskaper i frågor om normkritik, genus och social inkludering.</P>
<P class="p72 ft26">Tonåringar slutar trots kulturintresse</P>
<P class="p76 ft8">Som tidigare beskrivits är högstadieåldern en tid då många lämnar kulturskolan, vilket vi kan anta har en mängd olika anledningar. Att tonåren är en tid då många slutar med sina fritidsaktiviteter är något som kulturskolan knappast ska lastas för, däremot är det viktigt att kulturskolan lyckas tillhandahålla ett utbud och arbets- sätt som känns stimulerande och relevant, även för tonåringar. Under utredningens samråd har företrädare för kulturskolan uttryckt detta som ”en naturlig avgång vid <NOBR>12–13</NOBR> års ålder” och att det ”känns barnsligt när man blir tonåring” och det blir tydligt att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">271</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_272">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369272x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft11">man är medveten om ett behov av att utveckla verksamheterna för denna målgrupp.<SPAN class="ft78">104</SPAN></P>
<P class="p414 ft9">Konstnärliga uttryck upptar många ungdomars intresse när de utvecklar sin identitet. Unga skaffar sig med hjälp av konst och estetik kunskap om den egna identiteten, om sina relationer till andra och om sitt förhållande till världen.<SPAN class="ft65">105 </SPAN>I detta sammanhang blir det viktigt för kulturskolan att erbjuda en verksamhet där ung- domar kan vara kreativa, bygga vidare på egna erfarenheter och skapa nytt, inte minst med hjälp av digital teknologi.</P>
<P class="p69 ft9">Frågan om vilken betydelse ett ökat föräldrastöd, kan ha för ungdomars deltagande har väckts under utredningens samråd. I likhet med idrotten kan kulturskolorna aktivt medverka till att ta vara på föräldrars engagemang i samband med föreställningar, konserter, läger eller andra aktiviteter, något som utredningen sett flera exempel på.</P>
<P class="p557 ft11">Att just denna ålder är extra känslig var tydligt redan i 1965 års</P>
<P class="p325 ft9"><SPAN class="ft10">Musikutbildningskommitté </SPAN>som skriver att: ”Visserligen vet man av erfarenhet att många elever upphör att ta lektioner just i puberteten. Den frivilliga musikundervisningen på högstadiet ska emellertid också vara dimensionerad så att man där kan ta emot dem, vars intresse för eget musicerande vaknat först senare och sådana elever, som rent allmänt mognat sent.” <SPAN class="ft65">106 </SPAN>Denna slutsats vill utredningen instämma i. Kulturskolan är till både för barn och ungdomar och det är viktigt att det finns jämnåriga kamrater att identifiera sig med liksom att verksamheten och det rumsliga sammanhanget inte upplevs som barnsligt av de äldre. Det finns kulturskolor som använder sig av olika entréer och ytor för olika åldersgrupper, eller att vissa öppettider vigs åt äldre respektive yngre elever. För att rekrytera fler tonåringar till kulturskolan menar utredningen att det också bör vara relevant att erbjuda nybörjarkurser inriktade mot ungdomar.</P>
<P class="p558 ft71"><SPAN class="ft75">104</SPAN><SPAN class="ft81">Workshop med Kulturskoleutredningen under Kulturskolerådets rikskonferens Luleå </SPAN><NOBR>2016-03-16.</NOBR></P>
<P class="p559 ft95"><SPAN class="ft75">105</SPAN><SPAN class="ft94">Se exempelvis K. Drotner, </SPAN><SPAN class="ft92">At skabe seg – selv </SPAN>(Gyldendal, 2006); O. Sernhede, <SPAN class="ft92">AlieNation is My Nation: Hiphop och unga mäns utanförskap i Det Nya Sverige </SPAN>(Ordfront, 2002).</P>
<P class="p192 ft60"><SPAN class="ft75">106</SPAN><SPAN class="ft77">SOU 1968:15, s. 66.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">272</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_273">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369273x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p19 ft29">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p168 ft12">Barn och unga med funktionsnedsättningar</P>
<P class="p177 ft9">Folkhälsomyndigheten påpekar att utformningen av den fysiska miljön är särskilt viktig vad gäller fysisk aktivitet för personer med funktionsnedsättning.<SPAN class="ft65">107 </SPAN>Det ligger i linje med det inriktningsmål i regeringens strategi för genomförande av funktionshinders- politiken som handlar om att förbättra möjligheten för personer med funktionsnedsättning att delta i kultur- och idrottslivet.<SPAN class="ft65">108</SPAN></P>
<P class="p74 ft9">När barn med funktionsnedsättning har tillfrågats efterlyser de att vuxna i deras närhet ska ha en större kunskap om funktions- nedsättningar. Detta önskemål är särskilt starkt bland barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.<SPAN class="ft65">109 </SPAN>Detta bekräftas av att Barnrättskommittén i sin senaste granskning av Sverige uttryckt oro över att professionella som möter barn med funktionsned- sättning saknar nödvändiga kunskaper.</P>
<P class="p112 ft9">Barn och unga med funktionsnedsättningar är inte en homogen grupp vilket gör det svårt att prata om gemensamma behov eller gemensamma svårigheter eller var gränsen går mellan den som har och inte har en funktionsnedsättning. Landets kulturskolor har sannolikt alla erfarenhet av att möta barn med olika typer av förut- sättningar som innebär att vissa anpassningar kan behöva göras. Ungefär hälften av kulturskolorna har inte någon specifik verk- samhet för barn och unga med funktionsnedsättning.<SPAN class="ft65">110 </SPAN>På de allra flesta kulturskolor deltar dessa barn i ordinarie verksamhet så långt det är görligt men på några få kulturskolor är inte heller detta möjligt.<SPAN class="ft65">111</SPAN></P>
<P class="p108 ft35">Utredningen menar att den grundläggande inställningen bör vara att utgå ifrån individens personliga förutsättningar och att anpassa verksamheten därefter. Funktionshinder kan innebära praktiska hinder så som trappor, trösklar och smala dörröppningar men också hinder i form av bristande kompetens och erfarenhet</P>
<P class="p75 ft92"><SPAN class="ft75">107</SPAN><SPAN class="ft94">Statens folkhälsoinstitut, </SPAN>Funktionsnedsättning, fysisk aktivitet och byggd miljö – Den byggda miljöns betydelse för fysisk aktivitet för vissa typer av funktionsnedsättning <SPAN class="ft95">(2011).</SPAN></P>
<P class="p38 ft80"><SPAN class="ft75">108</SPAN><SPAN class="ft76">Socialdepartementet, </SPAN>En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken <NOBR>2011–2016</NOBR></P>
<P class="p38 ft71">(Regeringskansliet, 2011).</P>
<P class="p332 ft68"><SPAN class="ft75">109</SPAN><SPAN class="ft118">Barnombudsmannen, </SPAN>Respekt. Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd <SPAN class="ft69">(2016); Barnrättskommittén, </SPAN>Sammanfattande slutsatser och rekommendationer avseende Sveriges femte periodiska rapport<SPAN class="ft69">. (FN:s kommitté för barnets rättigheter, 2015).</SPAN></P>
<P class="p38 ft71"><SPAN class="ft75">110</SPAN><SPAN class="ft70">Kulturskoleutredningens enkät till kulturskolechefer (2015).</SPAN></P>
<P class="p560 ft102"><SPAN class="ft75">111</SPAN><SPAN class="ft101">A. Di Lorenzo Tillborg, </SPAN>Forskningsrapport om kulturskolors verksamhet för barn och unga med funktionsnedsättningar. <SPAN class="ft87">Opublicerat manus. (Malmö: Malmö Musikhögskola).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">273</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_274">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369274x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p278 ft9">eller lektionsinnehåll som inte tillgodoser deltagarnas behov. Många anpassningar som kan underlätta för att barn och unga med funktionsnedsättningar ska kunna delta kan också övriga i verk- samheten gynnas av, som en bra arbetsmiljö med rimlig ljudnivå och varierade undervisningssätt.</P>
<P class="p67 ft25">En hjälp i det lokala arbetet kan vara boken <SPAN class="ft32">Funktionsned- sättning, funktionsuppsättning – boken om hur vi får en kulturskola för alla </SPAN>som togs fram av det tidigare Sveriges musik- och kultur- skoleråd tillsammans med pedagoger som ett svar på sektorns kompetensbehov.<SPAN class="ft62">112 </SPAN>Även föreningen Passalen har tagit fram en handbok med råd om hur kulturskolan kan öka sin inkludering.<SPAN class="ft62">113</SPAN></P>
<P class="p67 ft25">Detta är ett område som utredningen menar kan gynnas av en ökad samverkan och redan i dag förekommer kommunala kompe- tenshöjande samarbeten. Även ett ökat samarbete inom kommu- nerna skulle kunna bidra till utveckling. Det är viktigt att ta vara på den samlade kunskap om barn och unga med funktionsnedsättning som finns i en kommun och att denna även kommer kultur- skoleverksamheten till godo. I samband med att kommuner ansöker om utvecklingsbidrag från den Specialpedagogiska skolmyndigheten kan kulturskolan finnas med som ett komplement i ansökan.<SPAN class="ft62">114</SPAN></P>
<P class="p254 ft8">Utredningen ser ett stort behov av att systematiskt samla in och sprida erfarenheter och kunskap som byggts upp inom kommuner runt om i landet. Även kunskap med en grund i forskning och beprövad erfarenhet inom detta fält behöver nå fram till verk- samheterna. Kulturskolor behöver även kunna inhämta råd och inspiration om hur barn och unga med funktionsnedsättningar kan inkluderas. Utredningen menar att detta är angelägna uppgifter för ett nationellt kulturskolecentrum (avsnitt 6.3) men även en ökad kommunal och regional samordning kan bidra till utveckling inom detta område (avsnitt 6.7). Med olika typer av främjandeinsatser som information och inspiration via internet, fortbildningsdagar och konferenser, kan dessa initiativ fungera som kunskapsstöd till kommunerna när det gäller att inkludera barn och unga med funkt- ionsnedsättning. Det är utredningens bedömning att insatser inom detta område bör prioriteras vid bedömningen av de utvecklings-</P>
<P class="p66 ft72"><SPAN class="ft75">112</SPAN><SPAN class="ft81">S. Gårdare och H. Sandh</SPAN>, Funktionsnedsättning, funktionsuppsättning – boken om hur vi får en kulturskola för alla (<SPAN class="ft71">Sveriges musik- och kulturskoleråd, 2011).</SPAN></P>
<P class="p220 ft58"><SPAN class="ft75">113</SPAN><SPAN class="ft76">Passalen, </SPAN><SPAN class="ft80">Handbok IKA. </SPAN>Inspel till utredningen (2015).</P>
<P class="p192 ft60"><SPAN class="ft75">114</SPAN><SPAN class="ft77">Möte med Specialpedagogiska skolmyndigheten </SPAN><NOBR>2015-01-28.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">274</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_275">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p19 ft29">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft11">bidrag som utredningen föreslår att ett kulturskolecentrum ska ansvara för (avsnitt 6.4).</P>
<P class="p72 ft12">Migration och nya barn och unga i Sverige</P>
<P class="p76 ft25">En grupp som kulturvanemässigt står långt från kulturskolan är nyanlända barn och unga från andra länder. I och med det senaste årets ökning av nyanlända står i stort sett alla kommuner inför utmaningen att lyckas inkludera nya svenskar som flytt från sina hemländer. Här ser utredningen klara tecken på att kulturskolorna kan och vill men, också bör spela en viktig roll. Flera kulturskolor har tagit initiativ, till exempel Sala kulturskola, som har som ambition att skriva in samtliga asylsökande barn och unga i sin verk- samhet. Viktiga samarbetspartners för att nå dessa barn och unga kan vara den lokala socialförvaltningen och organisationer inom det civila samhällets som arbetar med denna grupp.</P>
<P class="p63 ft8">Föreningen Kulturskolerådet genomförde under våren 2016 en konferens i Stockholm som fokuserade på att inkludera nyanlända barn och unga. Konferensen var upptakten till ett projekt, delvis finansierat av Allmänna arvsfonden, med syftet att ge ensamkom- mande och nyanlända barn och unga bättre uppväxtvillkor genom kulturskoleverksamhet. Att tidigt kunna erbjuda nyanlända barn och unga meningsfull fritidssysselsättning ser utredningen som en stor tillgång för en kommun. Kommunen tar i dessa fall vara på kulturskolan i egenskap av mötesplats som gör det möjligt att mötas i en skapande gemenskap utan det talade språket som barriär. Utredningen menar att kulturskolan, på samma sätt som övrig kommunal verksamhet, utgör en viktig del av samhällets välfärd som behöver förstärkas mot bakgrund av de många nya kommun- invånarna.</P>
<P class="p72 ft12">Avgift ett hinder för vissa</P>
<P class="p177 ft9">Ett av de hinder som utredningen har att belysa är de termins- avgifter och andra avgifter som kulturskolan tar ut. Många kultur- skolor är fullt medvetna om denna problematik och prövar därför nya sätt att exkluderade grupper. I samtal med några av de kom- muner som gjort riktade insatser för att inkludera barn i segreg-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">275</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_276">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369276x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9">erade stadsdelar framkommer att avgiftsfri verksamhet varit nödvändig. I de fall man prövat att ta ut även en mycket låg avgift har barnen uteblivit. Men de menar också att enbart avgiftfrihet inte räcker.</P>
<P class="p69 ft9">Utredningens slutsats är att terminsavgifter i kulturskolan är ett av flera hinder för deltagande (se även avsnitt 3.6.2). Att enbart sänka avgifterna leder sannolikt inte till att nya grupper av barn hittar till verksamheten. För detta krävs att sänkta avgifter kombineras med andra insatser så att kulturskolan blir mer bekant och inklud- erande även för dem som inte känner sig hemma i verksamheten i dag.</P>
<P class="p67 ft8">Den tidigare fritidspengen, som syftade till att underlätta för barn i familjer med försörjningsstöd att delta i organiserade fritids- verksamheter går inte längre att söka. Ersättningen avskaffades den 1 januari 2016 och i stället har riksnormen för barn höjts inom försörjningsstödet. För barn i åldrarna <NOBR>7–18</NOBR> år samt hemmavarande skolungdomar i åldern <NOBR>19–20</NOBR> år har normen höjts med 250 kronor per månad, det vill säga 3 000 kronor per år.</P>
<P class="p68 ft9">Även om försörjningsstödet tar hänsyn till barns och ungas rätt till en meningsfull fritid vill utredningen rekommendera kommun- erna att tillämpa avgiftsfrihet för barn och unga i familjer med försörjningsstöd för att underlätta för ett bredare deltagande. Kommunerna bör i sådana fall beakta kommunalrättsliga grund- principer och att kompetensenligheten måste bedömas i varje enskilt fall.</P>
<P class="p205 ft12"><SPAN class="ft12">6.11.3</SPAN><SPAN class="ft117">Att överbrygga avstånd</SPAN></P>
<P class="p561 ft8"><SPAN class="ft44">Bedömning: </SPAN>Det är utredningens bedömning att transporter är en viktig fråga för barns och ungas tillgänglighet till kulturskola.</P>
<P class="p562 ft9">Fjärrundervisning med hjälp av digital teknik har en stor potential för att öka barns och ungas deltagande.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">276</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_277">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p19 ft29">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p2 ft12">Skolskjuts som hinder och möjlighet</P>
<P class="p76 ft8">På många håll i landet sätter skolskjutsen ramarna för barns och ungas möjligheter att delta i den kommunala kulturskolans verk- samhet. Det exakta antalet som har rätt till skolskjuts vet vi inte men det rör sig om många barn och unga som i vissa fall åker långt för att ta sig till och från skolan. I de fall där kulturskoleunder- visning inte ges under skoldagen eller i direkt anslutning till denna, och innan skolskjutsen går, eller där det saknas en väl fungerande kollektivtrafik, krävs att föräldrar eller andra vuxna har möjlighet att lämna och hämta barnen. Barn som kommer från familjer som saknar sådana förutsättningar riskerar att exkluderas från under- visning. Ett flertal kulturskolechefer från framför allt norra Sverige menar att det är svårt att bedriva kulturskoleverksamhet i kommuner där många elever är beroende av skolskjuts om inte verksamheten pågår under eller i direkt anslutning till skoldagen.</P>
<P class="p112 ft9">I de kommuner där skolskjuts ingår som en del av den befintliga kollektivtrafiken förekommer att elever får skolkort med fyra resor per dag som också inkluderar fritidsaktiviteter. Detta förutsätter att det finns befintlig kollektivtrafik som passar för resor mellan kulturskolan och hemmet. I några kommuner har man löst problemet genom en ökad flexibilitet och låter yngre elever åka med en senare buss, till exempel den buss som är avsedd för gymnasie- eleverna. När det gäller resor mellan kommuner, för till exempel elever som går i grundskola eller gymnasieskola i en annan kom- mun än hemkommunen, kan en ökad interkommunal samverkan underlätta för barn och unga att delta i andra kommuners kultur- skoleverksamhet. Det kan också göra det möjligt för dem med ett smalt kulturintresse att få undervisning i en annan kommun eller att utöva sitt konstuttryck tillsammans med andra barn som har samma intresse.</P>
<P class="p74 ft9">Utredningen är medveten om frågans komplexitet men det är utredningens bedömning att transporter är en viktig fråga för barns och ungas tillgänglighet till en kulturskola. Utredningens förslag om att skapa bättre förutsättningar för samordning mellan kom- muner och den regionala nivån (avsnitt 6.7) avser att bidra till utveckling inom området.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">277</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_278">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369278x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft12">Fjärrundervisning kan öka deltagandet</P>
<P class="p97 ft8">Några kulturskolor har börjat undersöka hur fjärrundervisning kan bidra till att inkludera fler barn och unga men initiativen är hittills få. Utredningens bedömning är att detta är ett område där insatser av det föreslagna nationella kulturskolecentrumet liksom en ökad kommunal och regional samordning kan göra stor skillnad. Fjärr- undervisning kan vara ett alternativ för den som bor långt ifrån närmaste kulturskola eller är bosatt i en kommun där kulturskolans utbud är begränsat. Genom att deltagaren kan ha kontakt med en pedagog över internet kan undervisning genomföras på distans med färre fysiska träffar men ändå med fullt lärarstöd. Barn och unga som deltar i fjärrundervisning kan också delta i projekt eller en orkester med andra deltagare på kulturskolan. Undervisnings- formen kan ge en större flexibilitet och även tilltala många barn och unga, men den kräver också ett större ansvar från deltagaren och en hög kvalitet vad gäller såväl bild som ljud under själva överföringen. Ett utvecklingsarbete som Ålands musikinstitut driver har visat att det är fullt möjligt att skapa en undervisningssituation där deltagare och pedagog kan kommunicera i realtid utan störande eftersläpning och med mycket god bild- och ljudkvalitet.</P>
<P class="p111 ft9">Utredningen vill understryka vikten av att fjärrundervisning inte kan ersätta fysiska möten med pedagogen eller andra deltagare. Det kan vara en fördel att genomföra undervisningen digitalt i kultur- skolans lokaler. På så sätt kan deltagaren få specialiserad fjärr- undervisning inom sitt uttryck men även möta andra pedagoger och deltagare i gemensamma aktiviteter som till exempel orkester- spel eller större projekt.</P>
<P class="p197 ft12"><SPAN class="ft12">6.11.4</SPAN><SPAN class="ft117">Goda arbetsförhållanden</SPAN></P>
<P class="p563 ft9"><SPAN class="ft45">Bedömning: </SPAN>Utredningens bedömning är att den som arbetar i en kulturskola bör ha tillgång till kompetensutveckling och kunna bedriva sin verksamhet i lokaler som är anpassade för verksamheten med ändamålsenlig utrustning.</P>
<P class="p564 ft11">Det har under utredningens samråd framkommit att behovet av kompetensutveckling generellt är stort inom kulturskolan, något</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft19">278</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_279">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369279x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p19 ft29">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft9">som även föreningen Kulturskolerådet har påpekat vikten av. Utredningens har uppmärksammats på att det kan vara svårt för pedagoger inom kulturskolornas mindre konstområden att få för- ståelse för områdets specifika förutsättningar, eftersom verksam- heternas största kompetens av tradition ligger inom musik- området.<SPAN class="ft65">115 </SPAN>I exempelvis Västra Götaland tar regionen ett ansvar för fortbildningen av kulturskolans pedagoger. Att hitta kommun- gemensamma former för fortbildning har utredningen identifierat som ett behov som förslaget om en ökad regional samordning skulle kunna tillgodose (se avsnitt 6.7). Insatser som gynnar kom- petensutveckling bör även kunna beaktas inom ramen för utred- ningens förslag om att inrätta statsbidrag för att främja utveckling av de kommunala kulturskolorna.</P>
<P class="p63 ft9">För att den kommunala kulturskolan ska kunna vara en inklud- erande bildningsinstitution ser utredningen det som av vikt att fokus läggs på den pedagogiska utvecklingen i syfte att utveckla ett gemensamt professionellt språk. Detta förutsätter att tid avsätts i verksamheterna för att utifrån pedagogiska diskussioner och kollegial reflektion och genom att ta vara på beprövad erfarenhet och forskning, lägga fast vilka de grundläggande villkoren för undervis- ningen bör vara. Kulturskolan behöver gemensamt reflektera över vad som är väsentligt att åstadkomma inom den gemensamma verksamheten.<SPAN class="ft65">116</SPAN></P>
<P class="p48 ft25">Den som arbetar i kulturskola bör ha goda arbetsförhållanden och kunna bedriva undervisning i lokaler som är avsedda för ända- målet och ha tillgång till den utrustning som verksamheten kräver. Som beskrivits i avsnitt 3.5 förekommer att kulturskolans peda- goger arbetar i en miljö som medför en hög arbetsbelastning och stora påfrestningar i synnerhet för hörseln. Underlagen är få på detta område, men medvetenheten om lämpliga lokaler har ökat menar Lärarförbundet<SPAN class="ft62">117 </SPAN>men vad gäller arbetsbelastningen finns tydliga svårigheter. Anställda i sektorn upplever sig ha fått en ökad arbetsbelastning under senare år bland annat genom att nya arbets- uppgifter har introducerats utan att motsvarande tid har lagts till.</P>
<P class="p565 ft71"><SPAN class="ft75">115</SPAN><SPAN class="ft81">Mejl från teaterlärare i Västmanlands kulturskolor. Inspel till Kulturskoleutredningen </SPAN><NOBR>2016-09-13.</NOBR></P>
<P class="p566 ft69"><SPAN class="ft75">116</SPAN><NOBR><SPAN class="ft118">A-L</SPAN></NOBR> Claesson, J. Gustafsson & T. West, <SPAN class="ft68">Musikutbildning i en föränderlig tid, Pedagogiska publikationer från Kungliga Musikhögskolan 1996:1 </SPAN><NOBR>(KMH-förlaget,</NOBR> 1996).</P>
<P class="p241 ft60"><SPAN class="ft75">117</SPAN><SPAN class="ft59">Möte med Lärarförbundet </SPAN><NOBR>2016-06-09.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">279</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_280">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369280x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Utredningens förslag och rekommendationer</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p567 ft9">Även utrymmet för långsiktig planering bedöms vara litet. Detta uppfattar utredningen som särskilt bekymmersamt sett i ljuset av att 50 procent av lärarkåren enligt Lärarförbundets undersökning har övervägt att byta jobb. Denna bransch består av anställda med en hög medelålder och möjligheterna till avancemang eller få ett nytt jobb på en relativt begränsad arbetsmarknad inom konst och kultur är små.<SPAN class="ft65">118</SPAN></P>
<P class="p520 ft8">En studie om musiklärare i kulturskolan från 2004 visade att en femtedel i någon grad upplevde att arbetsbördan var så stor att de inte hade utrymme att ens reflektera över det dagliga undervis- andet.<SPAN class="ft55">119 </SPAN>Den åsikten delades av fler musiklärare vid kulturskolor, än musiklärare vid renodlade musikskolor, vilket kan tyda på att uppgifterna har blivit fler i musikskolor som breddats till att bli kulturskolor, men utan att motsvarande utrymme för nya uppgifter har getts. Det egna engagemanget framstår som avgörande för många att orka; för så många som 40 procent av musiklärarna var ett musikaliskt engagemang utanför musikskolan mer eller mindre avgörande för att orka med musiklärararbetet och bland yngre lärare svarade många att deras musikaliska engagemang utanför skolan var helt avgörande för att orka med arbetet.</P>
<P class="p117 ft9">Utredningen menar att den som arbetar i en kulturskola bör ha goda möjligheter att planera och följa upp sitt arbete, delta i ett arbetslag och känna att arbetsinsatsen är uppskattad både av eleverna och av samhället i stort.</P>
<P class="p568 ft72"><SPAN class="ft75">118</SPAN><SPAN class="ft81">Lärarförbundet. </SPAN>Enkät om kulturskolans arbetsvillkor. <SPAN class="ft71">Tidningen Uttryck (september 2016).</SPAN></P>
<P class="p569 ft64"><SPAN class="ft75">119</SPAN><SPAN class="ft77">O. Tivenius, </SPAN>Kommunala musiklärare: Rapport av musiklärare vid svenska kommunala musik- och kulturskolor 2004<SPAN class="ft60">(2010).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft19">280</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_281">
<P class="p3 ft7">7 Konsekvensanalys</P>
<P class="p570 ft9">Enligt 14 § kommittéförordningen (1998:1474) ska kommittéer beräkna och redovisa ekonomiska konsekvenser av sina förslag. Detta gäller kostnaderna eller intäkterna för staten, kommuner, landsting, företag eller andra enskilda. När det gäller kostnads- ökningar och intäktsminskningar för staten, kommuner eller lands- ting, ska kommittén föreslå en finansiering. En sådan redovisning görs nedan i avsnitt 7.14.</P>
<P class="p63 ft25">Enligt 15 § kommittéförordningen ska kommittéer även analysera konsekvenser för det kommunala självstyret, brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företag, för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möj- ligheterna att nå de integrationspolitiska målen.</P>
<P class="p197 ft36"><SPAN class="ft36">7.1</SPAN><SPAN class="ft37">Förslagen i korthet</SPAN></P>
<P class="p300 ft9">Det är utredningens mening att en juridisk ram i form av en kultur- skolelag vore mest verkningsfullt för att tydliggöra att kulturskola är av nationellt intresse, men mot bakgrund av de ekonomiska kon- sekvenser som den så kallade finansieringsprincipen föranleder när en kommunal tidigare frivillig uppgift görs obligatorisk (avsnitt 5.3), bedömer utredningen att det inte är görligt att överlämna ett sådant förslag till regeringen. En helstatligt finansierad kulturskola ser inte utredningen som ett mål i sig, utan det är en lagreglerad kommunal kulturskola, i likhet med landets folkbibliotek, som bedöms som angeläget.</P>
<P class="p48 ft35">I stället föreslår utredningen att ett antal sammanhängande för- slag genomförs och att en utvärdering utförs efter tre år för att</P>
<P class="p571 ft19">281</P>
</DIV>
<DIV id="page_282">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p96 ft8">avgöra vilken effekt förslagen har haft på barns och ungas tillgång till en inkluderande kulturskola. Om utvärderingens resultat visar att tillgång till kommunal kulturskola fortsatt saknas, och om det finansiella läget så tillåter, bör regeringen överväga att skärpa styr- ningen och genom lagstiftning göra den kommunala kulturskolan obligatorisk i form av kulturskola som drivs av en enskild kommun eller genom samverkan med annan kommun.</P>
<P class="p104 ft9">Utredningen föreslår att regeringen för riksdagen bör lägga fram nationella mål för den kommunala kulturskolan. Med utgångs- punkt i dessa mål föreslår utredningen följande sammanlänkade förslag:</P>
<P class="p41 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">Ett nationellt kulturskolecentrum</SPAN></P>
<P class="p41 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">Bidrag till kommunal samordning på regional nivå</SPAN></P>
<P class="p109 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">Utvecklingsbidrag</SPAN></P>
<P class="p56 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">Förstärkta utbildningsvägar för att uppnå en inkluderande kulturskola på egen grund</SPAN></P>
<P class="p35 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">Kulturskolerelaterad forskning</SPAN></P>
<P class="p41 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">Tidsbegränsat verksamhetsbidrag till kulturskola</SPAN></P>
<P class="p109 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">Bidrag till nationell spetskompetens</SPAN></P>
<P class="p41 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">Utvärdering</SPAN></P>
<P class="p110 ft9">Dessa förslag avser att bilda en robust infrastruktur för kultur- skolesektorn och bidrar till att tydliggöra statens, landstingens respektive kommunernas ansvarstagande för barns och ungas till- gång till kulturskola av hög kvalitet. Den kommunala kulturskolan är en del av samhällets välfärd. Parterna medverkar till att utifrån sina kompetenser skapa en robust infrastruktur med barnet i centrum och samverkan som frivillig grund.</P>
<P class="p99 ft11">Förslagens konsekvenser redovisas nedan.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft19">282</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_283">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr7 td68"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td69"><P class="p19 ft119">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p156 ft36"><SPAN class="ft36">7.2</SPAN><SPAN class="ft37">Nationella mål</SPAN></P>
<P class="p572 ft11">Utredningen föreslår att regeringen för beslut av riksdagen lägger fram följande mål:</P>
<P class="p573 ft11"><SPAN class="ft12">Förslag: </SPAN>Regeringen bör för riksdagen lägga fram nationella mål för den kommunala kulturskolan.</P>
<P class="p176 ft26">En kommunal kulturskola ska</P>
<P class="p59 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">ge barn och unga möjlighet att lära, utöva och uppleva konst- uttryck i första hand i grupp,</SPAN></P>
<P class="p35 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">bedrivas på barns och ungas fria tid,</SPAN></P>
<P class="p58 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">präglas av hög kvalitet och en konstnärlig och genremässig bredd med verksamhet inom tre eller flera konstuttryck,</SPAN></P>
<P class="p59 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">tillämpa en pedagogik som utgår från barnets egna erfarenheter och intressen,</SPAN></P>
<P class="p574 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">ge barn och unga goda förutsättningar att ha inflytande på verk- samhetens utformning och innehåll,</SPAN></P>
<P class="p35 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">ha en hög andel pedagogiskt och konstnärligt utbildad personal,</SPAN></P>
<P class="p58 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">verka i för verksamheten anpassade lokaler med ändamålsenlig utrustning,</SPAN></P>
<P class="p59 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">aktivt verka för att kommunens barn och unga har kännedom om kulturskolan och ges likvärdig möjlighet att delta i dess verksamhet, och</SPAN></P>
<P class="p60 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">arbeta i bred samverkan och bedriva en utåtriktad verksamhet gentemot det övriga samhället.</SPAN></P>
<P class="p102 ft9">För att följa och stödja det kommunala arbetet utifrån dessa mål föreslår utredningen att ett nationellt kulturskolecentrum inrättas med ansvar för att följa nationell uppföljning och statistik.</P>
<P class="p51 ft12">Ekonomiska konsekvenser för staten</P>
<P class="p575 ft11">Förslaget har inga ekonomiska konsekvenser.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">283</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_284">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft12">Ekonomiska konsekvenser för kommuner och landsting</P>
<P class="p575 ft11">Förslaget har inga ekonomiska konsekvenser.</P>
<P class="p46 ft12">Samhällsekonomiska konsekvenser</P>
<P class="p52 ft9">Nationella mål för verksamheten syftar till främja en mer jämlik och likvärdig kommunal kulturskola genom att tydliggöra de förhållningssätt och målsättningar som utredningen menar bör genomsyra det kommunala arbetet som en vision och en vägled- ning för att verksamheten ska kunna vara relevant i sin samtid.</P>
<P class="p46 ft12">Status quo</P>
<P class="p53 ft9">En avsaknad av nationella mål för den kommunala kulturskolan skulle sannolikt innebära fortsatta stora skillnader i barns och ungas tillgång till en inkluderande kulturskola över landet och där- med sämre möjligheter till kulturutövande.</P>
<P class="p197 ft36"><SPAN class="ft36">7.3</SPAN><SPAN class="ft37">Nationellt kulturskolecentrum</SPAN></P>
<P class="p443 ft9">Utredningen föreslår att ett nationellt kulturskolecentrum inrättas som ett särskilt beslutsorgan inom Statens kulturråd med följande ansvarsområden:</P>
<P class="p41 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">Nationell uppföljning</SPAN></P>
<P class="p41 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">Främja erfarenhetsutbyte och samverkan</SPAN></P>
<P class="p56 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">Främja kulturskolerelaterad kunskap med grund i forskning och beprövad erfarenhet</SPAN></P>
<P class="p41 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">Fördela utvecklingsbidrag</SPAN></P>
<P class="p41 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">Fördela bidrag till nationell spetskompetens</SPAN></P>
<P class="p41 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">Fördela bidrag för kulturskoleverksamhet i gles- och landsbygd</SPAN></P>
<P class="p576 ft11">Ett nationellt kulturskolecentrum (avsnitt 6.3) föreslås inrättas som ett särskilt beslutsorgan inom Statens kulturråd.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft19">284</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_285">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr7 td68"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td69"><P class="p19 ft119">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p2 ft12">Ekonomiska konsekvenser för staten</P>
<P class="p76 ft25">Kostnaden för verksamheten kan uppskattas till 11 miljoner kronor. Denna uppskattning bygger på 8 årsarbetskrafter, där den årliga kostnaden för varje årsarbetskraft beräknats till 1 miljon kronor, inklusive lön och sociala avgifter samt en schablonmässigt beräknad over <NOBR>head-kostnad</NOBR> för exempelvis lokaler. Antalet årsarbetskrafter är en grov uppskattning av den arbetstid som verksamheten kräver och har fördelats enligt följande: två årsarbetskrafter för nationell statistik och uppföljning, två årsarbetskrafter för bidragsfördelning, två årsarbetskrafter för erfarenhetsutbyte och samverkan, en års- arbetskraft för forskningsfrämjande. Därutöver beräknar utred- ningen att en årsarbetskraft för verksamhetens ledning tillkommer.</P>
<P class="p108 ft9">Utöver denna schablonmässiga beräkning av kostnad per års- arbetskraft bygger beräkningen på att verksamheten behöver en budget för andra utgifter på cirka 3 miljoner kronor. I detta ingår t.ex. kostnader för webbsida, informations- och kommunikations- insatser, resor och kostnader för köp av externa tjänster.</P>
<P class="p112 ft9">Därutöver föreslås att verksamheten anvisas ett bidragsanslag om 226 miljoner kronor. Av dessa föreslås 200 miljoner kronor fördelas i form av utvecklingsbidrag (avsnitt 6.4), 10 miljoner kronor i form av ett tidsbegränsat verksamhetsbidrag till kultur- skola (6.5) samt 5 miljoner kronor i form av ett bidrag till nationell spetskompetens (avsnitt 6.6).</P>
<P class="p46 ft12">Ekonomiska konsekvenser för kommuner och landsting</P>
<P class="p177 ft9">Förslaget om att uppdra åt ett nationellt kulturskolecentrum att ansvara för nationell uppföljning innebär vissa kostnader för landets kommuner på grund av ett nytt krav om uppföljning. Kostnaden för uppföljning av kulturskoleverksamhet beräknas till 427 000 kronor.</P>
<P class="p46 ft12">Samhällsekonomiska konsekvenser</P>
<P class="p73 ft25">Förslaget svarar upp mot ett behov av ökat erfarenhetsutbyte, kun- skap och utvecklingsmöjligheter som uttrycks av de kommuner utredningen har varit i kontakt med. Ett sådant centrum är en</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">285</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_286">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p278 ft9">viktig beståndsdel i en stödjande infrastruktur som avser att bidra till höjd kvalitet och ökad tillgänglighet i den kommunala kultur- skolan. En kulturskola som präglas av hög kvalitet kan bidra till att öka attraktionskraften hos en kommun och göra den mer intres- sant att leva i. I många, i synnerhet mindre kommuner, har kultur- skolan redan i dag en central funktion för det lokala kulturlivet och med ytterligare bredd, både vad gäller deltagande barn och unga och vad gäller utbudet, kan kulturskolan få en än bättre kompetens i rollen som kulturresurs som kan möta det övriga samhällets behov.</P>
<P class="p78 ft12">Status quo</P>
<P class="p79 ft9">I avsaknad av en nationell aktör på kulturskoleområdet kommer sannolikt verksamheternas behov av kunskapsutveckling, erfaren- hetsutbyte, samverkan och uppföljning inte att tillgodoses. På sikt kan det innebära att kulturskolan förlorar sin starka position i sam- hället på grund av bristande relevans sett ur ett medborgar- perspektiv.</P>
<P class="p205 ft36"><SPAN class="ft36">7.4</SPAN><SPAN class="ft37">Bidrag till regional samordning</SPAN></P>
<P class="p206 ft25">Utredningen föreslår att vissa statsbidrag till regional kulturverk- samhet förordning (2010:2012) ska tillskjutas 10 miljoner kronor per år i syfte att förstärka samordningen av kommunal kulturskole- verksamhet på regional nivå (se avsnitt 6.7). En sådan ny inriktning av bidraget förutsätter ett tillägg om <SPAN class="ft32">kulturskoleverksamhet </SPAN>som ett nytt verksamhetsområde i bidragets förordning. Det föreslagna beloppet har beräknats utifrån 0,5 miljoner kronor för vardera av landets tjugo landsting och Gotlands kommun.</P>
<P class="p254 ft8">Det är visserligen inte en uppgift för staten att råda över hur kommuner och landsting samverkar. Men staten kan bidra till att skapa bättre förutsättningar för att samverkan på frivillig grund ska komma till stånd. Staten finansierar regionala kulturverksamheter tillsammans med landstingen och eftersträvar en god användning av resurserna. Att särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur uttrycks även av de nationella kulturpolitiska målen som är styrande för staten och vägledande för kommuner och landsting.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">286</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_287">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr7 td68"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td69"><P class="p19 ft119">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p243 ft9">Statsbidraget bör med tiden anpassas utifrån de nya organisat- oriska förutsättningar som ges med anledning av kommande för- slag från Indelningskommittén (Fi 2015:09).</P>
<P class="p10 ft11">En ändring i förordning (2010:2012) föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.</P>
<P class="p72 ft12">Ekonomiska konsekvenser för staten</P>
<P class="p62 ft9">Utredningen föreslår att 10 miljoner kronor, beräknat utifrån 0,5 miljoner kronor per län, avsätts till att underlätta för samordning mellan kommuner och den regionala nivån i landets tjugo landsting och Gotlands kommun.</P>
<P class="p46 ft12">Ekonomiska konsekvenser för kommuner och landsting</P>
<P class="p47 ft9">Förslaget om att förstärka samordningen av kommunal kultur- skoleverksamhet på regional nivå förutsätter en motprestation av bidragsmottagaren i enlighet med förordningen om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. Sådana statsbidrag får endast användas till verksamhet som även får bidrag från lands- ting, kommun eller annan huvudman vilket leder till en utgifts- ökning för kommunerna. Det innebär att den kommun som väljer att inte lämna bidrag kan inte heller få bidrag från landstinget. Omfattningen av en sådan utgiftsökning är av förklarliga skäl svår att på förhand bedöma. Eftersom bidraget syftar till en ökad sam- ordning, ökad interkommunal samverkan och samverkan med den regionala nivån bör förslaget på sikt kunna leda till minskade kost- nader för den enskilda kommunen.</P>
<P class="p46 ft12">Samhällsekonomiska konsekvenser</P>
<P class="p76 ft35">Utredningen ser stora möjligheter att kunna bryta den relativa isolering som den enskilda kommunala kulturskolan ofta präglas av genom att främja en ökad samordning kommuner emellan och med den regionala nivån (avsnitt 6.7). Kommunernas villkor skiljer sig kraftigt åt och små kommuner eller kommuner i glesbygd har</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">287</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_288">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p431 ft8">exempelvis inte samma förutsättningar vad gäller tillgänglighet eller för att bygga kompetens på det sätt som en stor organisation har.</P>
<P class="p265 ft25">De samråd som utredningen genomfört visar på ett stort intresse från landsting/regionala aktörer och kommuner för en förstärkt infrastruktur för samverkan. Det kan vara svårt att frigöra resurser från en enskild kulturskola för att bidra till ökad interkommunal och regional samverkan, både sett till förmåga och mandat. Där- emot kan en regional aktör, som verkar utifrån ett kommun- gemensamt uppdrag, verka för allas bästa, med en helhetssyn och överblick som är svårt att uppnå för en enskild kommun.</P>
<P class="p265 ft31">Detta förslag syftar till att ge ökade förutsättningar för sam- verkan kommuner emellan, liksom mellan kulturskolor och de kulturinstitutioner och organisationer som har landsting eller region som huvudman, i syfte att bättre ta till vara de gemensamma resurs- erna. På så sätt kan en bred kvalitetshöjning och ökad effektivitet uppnås. Denna kvalitetshöjning berör flera delar av verksamheten; utifrån ett barnperspektiv kan en ökad samverkan mellan kultur- skolor och kulturinstitutioner ge barn och unga ökad tillgång till flera uttrycksformer genom att de får ta del av andra kommuners eller av andra kulturaktörers kompetens. En fungerande kollektiv- trafik är ett annat samverkansområde där kommuner och landsting ofta har en delad kompetens. En förstärkt samverkan kan öka barns och ungas tillgång till kultur och kulturskoleverksamhet i hela länet. Utifrån ett personalperspektiv ger sektorn uttryck för ett stort behov av kompetensutveckling där de enskilda kommunerna lätt kommer till korta exempelvis vad gäller IT som redskap i under- visningen, för att överbrygga stora avstånd i glesbygd eller för digitalt skapande. Större samverkansprojekt gentemot högskola och universitet liksom kontakter med nationella kulturinstitutioner underlättas genom en regional aktör. Sett utifrån ett kultur- och utbildningsperspektiv kan en samverkanskedja från kulturskola till professionella kulturverksamheter och högskolor bidra till ett bättre resursutnyttjande och att få ökad tillgång till en ung publik.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">288</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_289">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr7 td68"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td69"><P class="p19 ft119">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p2 ft12">Status quo</P>
<P class="p119 ft9">I avsaknad av en regional aktör kommer dagens situation med enskilda kommuner som bedriver kulturskolor med små möjlig- heter till utveckling, samverkan och erfarenhetsdelning sannolikt att bestå.</P>
<P class="p197 ft36"><SPAN class="ft36">7.5</SPAN><SPAN class="ft37">Utvecklingsbidrag</SPAN></P>
<P class="p198 ft9">För att främja utveckling av de kommunala kulturskolorna föreslår utredningen att ett nytt statsbidrag på 200 miljoner kronor inrättas (se avsnitt 6.4).</P>
<P class="p10 ft9">Följande tre huvudområden kan sägas sammanfatta de fält där utvecklingsbehoven bedöms vara som störst, men även andra om- råden bör vara bidragsberättigade:</P>
<P class="p41 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">Breddning av konstområden</SPAN></P>
<P class="p41 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">Inkludering och tillgänglighet</SPAN></P>
<P class="p41 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">Pedagogisk utveckling</SPAN></P>
<P class="p577 ft9">Inom dessa områden är det utredningens bedömning att insatser som ökar deltagandet av barn och unga med intellektuella eller fysiska funktionsnedsättningar ska prioriteras. I övrigt ska de lokala behoven styra och bredden av insatser som beviljas medel bör vara stor.</P>
<P class="p74 ft9">Fördelning och uppföljning av statsbidraget föreslås vara en uppgift för ett nationellt kulturskolecentrum. En kommun eller kommuner i samverkan föreslås kunna söka bidraget. Även en sam- ordnande funktion på regional nivå bör i samverkan med kom- muner kunna ansöka om utvecklingsbidrag. Till ansökan bör bifogas en strategisk handlingsplan som tagits fram med för verksamheten berörda parter. Ytterligare en förutsättning för att få del av stödet är att kulturskolan ska erbjuda eller ha för avsikt att erbjuda, verk- samhet inom minst tre konstområden.</P>
<P class="p115 ft9">En förordning föreslås styra fördelningen av statsbidraget som föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">289</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_290">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft12">Ekonomiska konsekvenser för staten</P>
<P class="p98 ft9">Ett utvecklingsbidrag till kulturskoleverksamhet beräknas uppgå till 200 miljoner kronor.</P>
<P class="p46 ft12">Ekonomiska konsekvenser för kommuner och landsting</P>
<P class="p53 ft9">Förslaget innebär ett ekonomiskt tillskott för den sökande vars ansökning beviljas.</P>
<P class="p46 ft12">Samhällsekonomiska konsekvenser</P>
<P class="p97 ft8">Utredningen menar att bidraget ger förutsättningar för kultur- skoleutveckling inom de områden där kommunernas utvecklings- behov bedöms vara som störst. Det ger även utrymme för närhet till mottagarna och lokala variationer. Ett sådant utvecklingsbidrag, som komplement till det egna ekonomiska åtagandet, kan öka barns och ungas förutsättningar att få tillgång till kulturskola av hög kvalitet, oavsett bostadsort och personlig bakgrund.</P>
<P class="p46 ft12">Status quo</P>
<P class="p97 ft25">Sannolikheten är stor att de skillnader som i dag präglar barns och ungas tillgång till kulturskola av hög kvalitet ytterligare kommer att förstärkas. Många av dagens kommuner står inför stora utmaningar med ett ökande antal barn i skolåldern, växande krav på äldre- omsorg och många nyanlända som ska etablera sig i samhället. Detta kommer att innebära ekonomiska påfrestningar och prio- riteringar i den kommunala samhällsservicen. Utredningen kan se en risk för att en frivillig verksamhet som kulturskoleverksamhet kan komma att ifrågasättas och i värsta fall läggas ner. En sådan utveck- ling skulle enligt utredningens mening betyda att den kommunala servicen skulle få än svårare att leva upp till kravet på likvärdighet för alla medborgare vilket står i motsats till intentionerna i såväl barnkonventionen som i de nationella kulturpolitiska målen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft19">290</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_291">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr7 td68"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td69"><P class="p19 ft119">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p156 ft36"><SPAN class="ft36">7.6</SPAN><SPAN class="ft37">Tidsbegränsat verksamhetsbidrag till kulturskola</SPAN></P>
<P class="p358 ft9">Utredningen föreslår att ett statsbidrag till kulturskoleverksamhet ska inrättas i form av ett tidsbegränsat verksamhetsbidrag på sam- manlagt 10 miljoner kronor (se avsnitt 6.5). Kommuner med liten folkmängd samt låg befolkningstäthet ska kunna rekvirera 500 000 kronor i bidrag förutsatt ett eget ekonomiskt åtagande på 50 pro- cent. Ett nationellt kulturskolecentrum ska ansvara för att fördela bidraget.</P>
<P class="p74 ft9">Att bedriva kulturskola är ett frivilligt åtagande som faller inom ramen för den kommunala självstyrelsen. Utredningens kartlägg- ning visar att en viss typ av kommuner med liten befolkning och låg befolkningstäthet av strukturella skäl tenderar att ha sämre för- utsättningar än andra att bedriva kulturskola. Det nya bidraget bör därför bidra till att starta eller förstärka den pågående kulturskole- verksamheten i de kommuner som uppfyller bidragets kriterier. Återrapportering av bidraget föreslås utgå från antal anställda och antal elevplatser.</P>
<P class="p63 ft8">Att fördela och följa upp detta bidrag föreslås vara en uppgift för det nationella kulturskolecentrumet. Bidraget bör kunna ges under maximalt fem år så att en kommun kan starta alternativt för- stärka sin verksamhet. Under den tiden har en kommun möjlighet att bygga upp och bemanna, skapa kännedom om verksamheten lokalt, etablera potentiella samverkansformer med andra kultur- aktörer på kommunal eller regional nivå och förankra hur verksam- heten ska bedrivas när ett statligt bidrag inte längre utgår. För att underlätta för kommunernas långsiktiga planering föreslås bidraget kunna rekvireras för som längst tre år i taget. Kvarstår kommunens behov efter denna period bör kommunen vara berättigad att söka samma bidrag för maximalt två år såtillvida att kommuner uppfyller de krav som ställs på den sökande.</P>
<P class="p115 ft9">En förordning föreslås styra fördelningen av statsbidraget som föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.</P>
<P class="p46 ft12">Ekonomiska konsekvenser för staten</P>
<P class="p114 ft35">Ett riktat statsbidrag i form av ett tidsbegränsat verksamhetsbidrag till kulturskoleverksamhet beräknas till 10 miljoner kronor.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">291</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_292">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft12">Ekonomiska konsekvenser för kommuner och landsting</P>
<P class="p52 ft8">Eftersom bidraget föreslås bygga på att kommunerna gör ett eget ekonomiskt åtagande för kulturskoleverksamhet kommer de kom- muner som uppfyller kriterierna för detta bidrag, så långt medlen räcker, att behöva avsätta egna medel till motsvarande belopp av bidragets storlek. Majoriteten av de kommuner som skulle vara berättigade till bidrag har en anslagspost för kulturskola. För dessa innebär ett krav på eget ekonomiskt åtagande ingen ökad eko- nomisk påfrestning. För de kommuner som inte bedriver kul- turskola krävs däremot ett tillskott för att få del av bidraget.</P>
<P class="p82 ft35">Med statsbidragets föreslagna utformning; att genom rekvisition utifrån fastställda kriterier få del av bidraget, har utredningen haft i avsikt att förenkla kommunernas hantering av bidraget med så små krav på administrativa resurser som möjligt.</P>
<P class="p2 ft12">Samhällsekonomiska konsekvenser</P>
<P class="p98 ft9">Med det föreslagna statsbidraget är det utredningens bedömning att kommuner som har särskilda svårigheter att bedriva frivillig kulturskoleverksamhet får förbättrade förutsättningar för att starta eller förstärka pågående kulturskoleverksamhet.</P>
<P class="p104 ft9">Höjd kvalitet och ökad likvärdighet vad gäller tillgång till kom- munal kulturskola innebär ett arbete i linje med de nationella kul- turpolitiska målen vilka särskilt lyfter fram barns och ungas rätt till kultur.</P>
<P class="p46 ft12">Status quo</P>
<P class="p97 ft8">Utredningen ser en risk för att barns och ungas tillgång till kultur- skoleverksamhet av hög kvalitet kan komma att minska ytterligare i kommuner som kännetecknas av stora avstånd och en negativ befolkningsutveckling. Tillgänglig statistik visar att de kommuner som har beslutat lägga ner sin kommunala kulturskola eller kraftigt minskat de ekonomiska ramarna för kulturskolan, får stora konse- kvenser för barns och ungas kulturutövande. Det är sällsynt att en bred kulturskoleverksamhet åter byggs upp och de som växer upp i dessa kommuner får påtagligt sämre förutsättningar att utöva kul-</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft19">292</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_293">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr7 td68"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td69"><P class="p19 ft119">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p237 ft11">tur eftersom kulturskola i sådana kommuner ofta är det enda forumet för barns och ungas kulturutövande.</P>
<P class="p268 ft36"><SPAN class="ft36">7.7</SPAN><SPAN class="ft37">Bidrag till nationell spetskompetens</SPAN></P>
<P class="p198 ft9">Utredningen föreslår att ett nytt statsbidrag ska inrättas i form av ett statsbidrag till kulturskoleverksamhet med nationell spetskom- petens på 5 miljoner kronor (se avsnitt 6.6). Fördelning och upp- följning av statsbidraget ska vara en uppgift för ett nationellt kul- turskolecentrum.</P>
<P class="p115 ft9">Bidraget syftar till att öka ungdomars möjligheter att på en avancerad nivå få möta professionellt verksamma. Utredningen menar att initiativ där konstnärligt nyskapande integreras är särskilt intressant. En sådan verksamhet ska bygga på ett brett samarbete med andra relevanta aktörer och vara öppen för specialintresserade ungdomar från hela landet.</P>
<P class="p74 ft9">Kommuner, eller kommuner tillsammans med landsting, som har kapacitet att ta ett sådant nationellt ansvar för spets och för- djupning bör ha möjlighet att ansöka om bidraget. Den sökande ska bidra med ett eget ekonomiskt åtagande som motsvarar det sökta bidragets storlek i syfte att uppnå ett lokalt ansvarstagande och för att göra en volymökning möjlig. En förordning föreslås styra fördelningen av statsbidraget som föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.</P>
<P class="p46 ft12">Ekonomiska konsekvenser för staten</P>
<P class="p177 ft9">Ett bidrag till nationell spetskompetens beräknas uppgå till 5 miljoner kronor.</P>
<P class="p46 ft12">Ekonomiska konsekvenser för kommuner och landsting</P>
<P class="p119 ft11">Den sökande kommunen ska bidra med ett eget ekonomiskt åtag- ande som motsvarar det sökta bidragets storlek.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">293</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_294">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft12">Samhällsekonomiska konsekvenser</P>
<P class="p66 ft9">Förslaget syftar till att bättre ta vara på specialintresserade ung- domars intressen oavsett konstområde. På flera orter har särskilda program för de ungdomar som vill fördjupa sig inom någon konstform inom ramen för den kommunala kulturskolan, vilket är positivt. Ändå menar utredningen att behoven är större och möj- ligheterna begränsade för ungdomar att på en avancerad nivå möta professionellt verksamma och under kortare perioder få pröva att arbeta och skapa tillsammans med dessa. Utredningen menar att initiativ där konstnärligt nyskapande integreras är särskilt intres- sant.</P>
<P class="p78 ft12">Status quo</P>
<P class="p79 ft9">Unga med ett konstnärligt specialintresse kommer att ges sämre utvecklingsmöjligheter genom att ett sådant statsbidrag inte inrättas. Potentialen hos de kulturskolor som har en vilja och kapacitet att ta emot sådana elever skulle stå outnyttjad.</P>
<P class="p578 ft115"><SPAN class="ft36">7.8</SPAN><SPAN class="ft114">Förstärkta utbildningsvägar för att uppnå en inkluderande kulturskola på egen grund</SPAN></P>
<P class="p79 ft9">Det är utredningens bedömning att fler och nya pedagogiska huvudområden inom det konstnärliga området, behöver utvecklas vid lärosätena för att bättre motsvara kommunernas kompetens- behov (avsnitt 6.8.1) liksom en anpassning av ämneslärarutbild- ningarna vilket även underlättar för kombinationstjänster i skolan och kulturskolan (avsnitt 6.8.2).</P>
<P class="p254 ft8">Dagens högskoleutbildningar täcker in delar av kulturskolornas rekryteringsbehov men inget lärosäte erbjuder någon utbildning som specifikt utgår ifrån det utredningen kallar kulturskolans särart. Kulturskolorna har sitt ursprung i en verksamhet fokuserad enbart på musik och i nära symbios med skolan vilket har präglat arbetssätt och pedagogernas kompetens. Kulturskolan och skolan har därför många gemensamma drag men kulturskolan har också egna karaktäristika; som ett frivilligt deltagande utifrån en demo- kratisk grundsyn om allas rätt till kultur och en flexibilitet som</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">294</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_295">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr7 td68"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td69"><P class="p19 ft119">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft9">utgår från barnets egna intressen. Dess mångfald vad gäller konst- områden, att genomföra publika aktiviteter liksom barns och ungas upplevelse av verksamheten som en frizon är också utmärkande för dagens kulturskola. Utredningen menar att det finns goda skäl för att förtydliga denna särart utifrån de pedagogiska grundvalar som verksamheten vilar på och därifrån bygga kompetens specifik för kulturskolan.</P>
<P class="p46 ft26">Yrkesexamen som leder till kulturskolepedagog</P>
<P class="p119 ft9">Därutöver föreslår utredningen att en yrkesexamen som leder till kulturskolepedagog (avsnitt 6.8.3), införs. Examen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om 90 högskolepoäng (hp). Utbildningen avser att vända sig till personer med förkunskaper i form av en konstnärlig utbildning om minst 90 hp inom ett eller flera för kul- turskolan relevanta ämnesområden. Yrkeserfarenhet inom det konstnärliga området eller konstnärliga studier vid exempelvis folk- högskola, studier i utlandet eller erfarenhet av undervisning i kulturskola, är olika exempel på kunskaper som bör kunna mot- svara kraven för tillträde till utbildningen.</P>
<P class="p48 ft9">Utbildningens 90 hp föreslås bestå av kurser inom ramen för ämnet utbildningsvetenskap, med fokus på kultur och pedagogik, barn- och ungdomsvetenskap, fritidslärande och konstarternas didaktik. De campusförlagda studierna bör varvas med verksam- hetsförlagd utbildning på en kulturskola. Utbildningen avslutas med ett självständigt arbete. Utbildningen föreslås kunna ges på halvfart för att redan verksamma pedagoger ska kunna genomföra utbildningen parallellt med tjänstgöring på kulturskolan. En del av utbildningen bör också kunna genomföras på distans vilket skulle underlätta för redan yrkesverksamma personer att delta i utbild- ningen. Utredningen bedömer att utbildningen bör ges vid tre lärosäten fördelade över landet.</P>
<P class="p10 ft9">En yrkesexamen som leder till kulturskolepedagog bör inrättas fr.o.m. den 1 juli 2018 eller vid den tidpunkt som regeringen bestämmer.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">295</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_296">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft12">Ekonomiska konsekvenser för staten</P>
<P class="p172 ft35">Beräknat utifrån en helårskostnad på 129 097 kronor per student uppgår kostnaden för nittio platser, dvs. trettio platser per lärosäte till cirka 17,5 miljoner kronor årligen exklusive utvecklingsmedel. Regeringen föreslås tillföra 2 miljoner kronor i utvecklingsmedel till respektive lärosäte som kommer att anordna utbildningen.</P>
<P class="p201 ft12">Ekonomiska konsekvenser för kommuner och landsting</P>
<P class="p79 ft9">Förslaget bedöms inte få några ekonomiska konsekvenser för kom- muner och landsting.</P>
<P class="p78 ft12">Samhällsekonomiska konsekvenser</P>
<P class="p79 ft9">Utredningen menar att förstärkta utbildningsvägar är en nödvändig satsning för att den kommunala kulturskolan ska kunna tillhanda- hålla tillräcklig kompetens. Allt fler kulturskolor breddar sin verksamhet mot fler konstområden och genrer men har svårt att rekrytera pedagoger med motsvarande utbildning. För att kunna motsvara kommunernas behov av kompetensförsörjning krävs en pedagogisk utbildning som är uppbyggd kring en kärna som uttrycker kulturskolans särart.</P>
<P class="p70 ft31">Genom att inrätta en kulturskolepedagogexamen kan det bli möjligt för kommunerna att rekrytera pedagoger med högre utbild- ning inom samtida konstområden och genrer vilka för närvarande inte ges vid något lärosäte. Eftersom en sådan utbildning bygger på de konstnärliga kunskaper som den studerande bär med sig, är den flexibel och kommer att kunna omfatta en bredd av konstområden. Den kommer även att vara lämplig för morgondagens behov, genom att kunna omfatta framtida, ännu ej kända konstområden. Den kan även ge utrymme för konstnärliga variationer beroende på lokala behov. En kulturskolepedagogexamen gör det även möjligt för verksamma inom kulturskolan, med en annan utbildning än från högskola, att kunna erhålla en kulturskolepedagogexamen vilket stärker kulturskolans kompetens.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">296</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_297">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr7 td68"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td69"><P class="p19 ft119">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p2 ft12">Status quo</P>
<P class="p62 ft9">Kommunernas brist på personal som motsvarar kulturskolornas behov kommer att bestå. Detta kan i sin tur leda till en stagnation av verksamheterna genom att de utvecklingsbehov som sektorn uttrycker inte bemöts.</P>
<P class="p197 ft36"><SPAN class="ft36">7.9</SPAN><SPAN class="ft37">Kulturskolerelaterad forskning</SPAN></P>
<P class="p300 ft9">Utredningen föreslår att regeringen ger Vetenskapsrådet i uppdrag att under 2018 utlysa projektbidrag om 20 miljoner kronor för en satsning på forskning relevant för kulturskolan (se avsnitt 6.9). Forskningen bör vara inriktad mot det utbildningsvetenskapliga ämnesområdet. Regeringen föreslås även ge Vetenskapsrådet i upp- drag att utlysa 2 miljoner kronor per år i fyra år fr.o.m. 2018 för att inrätta en nationell forskarskola i <SPAN class="ft10">Kulturskolans didaktik</SPAN>, som leder till licentiatexamen.</P>
<P class="p46 ft12">Ekonomiska konsekvenser för staten</P>
<P class="p177 ft9">En satsning på forskning relevant för kulturskolan respektive en nationell forskarskola som leder till licentiatexamen beräknas sam- mantaget uppgå till 28 miljoner kronor.</P>
<P class="p46 ft12">Ekonomiska konsekvenser för kommuner och landsting</P>
<P class="p161 ft11">Förslagen har inga ekonomiska konsekvenser.</P>
<P class="p72 ft12">Samhällsekonomiska konsekvenser</P>
<P class="p47 ft25">Forskning om ungas lärande på fritiden är ett mångfacetterat område som röner ett växande intresse, men hittills har endast ett fåtal projekt beviljats medel. Vetenskapsrådet menar att de sats- ningar som görs i Sverige på offentligt organiserade fritidsverksam- heter medför ett behov av ytterligare forskning. Detta gäller i hög grad kulturskolan som är i behov av forskning med större kontin- uitet och omfattning än i dagsläget. Forskning kring lärande och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">297</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_298">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p50 ft9">undervisning i estetiska ämnen bedrivs men en mycket litet del utgår ifrån den kommunala kulturskolans egna perspektiv och behov.</P>
<P class="p51 ft12">Status quo</P>
<P class="p98 ft9">En avsaknad av forskning innebär en fortsatt avsaknad av kunskap om den pedagogiska grund som den kommunala kulturskolan vilar på. Detta får sannolikt en negativ effekt på utvecklingen av kun- skap inom området i fråga.</P>
<P class="p197 ft36"><SPAN class="ft36">7.10</SPAN><SPAN class="ft116">Utvärdering</SPAN></P>
<P class="p579 ft9">Utredningen föreslår att den part som regeringen utser ges i upp- drag att göra en utvärdering. Syftet med en utvärdering är att ta reda på om utredningens förslag lett till att barn och unga har till- gång till en inkluderande kulturskola. En sådan utvärdering ska göras tre år efter att riksdagen beslutat om nationella mål för den kommunal kulturskola och övriga förslag trätt i kraft.</P>
<P class="p104 ft9">Om utvärderingens resultat visar att tillgång till kommunal kulturskola av hög kvalitet fortsatt saknas, och om det finansiella läget så tillåter, bör regeringen överväga andra styrmedel, som att genom lagstiftning göra den kommunala kulturskolan till en obligatorisk kommunal verksamhet enskilt, eller i samarbete med annan kommun.</P>
<P class="p46 ft12">Ekonomiska konsekvenser ur ett statligt perspektiv</P>
<P class="p53 ft9">Kostnad för utvärdering varierar beroende på vem regeringen väljer som utförare.</P>
<P class="p46 ft12">Ekonomiska konsekvenser för kommuner och landsting</P>
<P class="p161 ft11">Förslagen har inga ekonomiska konsekvenser.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft19">298</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_299">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr7 td68"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td69"><P class="p19 ft119">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p2 ft12">Samhällsekonomiska konsekvenser</P>
<P class="p62 ft9">En utvärdering kan vara ett effektivt redskap för att synliggöra utfallet av regeringens förslag. Utvärderingens resultat kan vara ett verktyg i regeringens fortsatta arbete med att främja de kommunala kulturskolorna.</P>
<P class="p197 ft36"><SPAN class="ft36">7.11</SPAN><SPAN class="ft116">Konsekvenser för enskilda företag</SPAN></P>
<P class="p198 ft9">Att bedriva kulturskola är ett kommunalt åtagande. De undervis- ningsformer som privata företag tillhandahåller inom kulturom- rådet kan enligt utredningens mening inte betraktas som kultur- skoleverksamhet i de fall verksamheten saknar en kommunal huvud- man. Såväl omsättning som antal privata företag inom kulturell utbildning har ökat under de senaste sju åren och uppgår nu till 1 863 företag. Ett ökat stöd till de kommunala kulturskolorna kommer inte nämnvärt att förändra villkoren för privata aktörer i branschen. Snarare tyder det stora intresset för kulturverksamhet för barn och unga på att det finns utrymme för en mångfald av aktörer med olika inriktningar för att barns och ungas breda önskemål ska kunna tillgodoses.</P>
<P class="p108 ft9">De stimulansmedel som utredningen föreslår, bedömer utred- ningen inte får någon större inverkan på konkurrensförhållandet mellan offentliga och privata aktörer. De aktörer som upphandlats av en kommun som kulturskoleanordnare föreslås få möjlighet att kunna ta del av det särskilda utvecklingsbidraget förutsatt att ansökan görs av den kommunala huvudmannen. Aktörer som inte omfattas av offentlig finansiering, utan drivs i bolagsform, kommer inte att kunna söka bidraget.</P>
<P class="p48 ft8">Även om området saknar en gemensam branschorganisation har utredningen fört en dialog med företrädare för småföretag. De synpunkter som förts fram gäller bland annat momsregler och vad man anser vara en orättvis konkurrens. Den kommunala kul- turskolan uppfattas ha en monopolsituation genom rätten till lägre moms, lägre avgifter samt en verksamhet som är subventionerad med skattemedel. Utredningen menar att någon sådan situation inte föreligger. Kommunernas motiv för att bedriva kulturskole-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">299</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_300">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369300x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft8">verksamhet är att ett motsvarande utbud, och därmed konsumtion, utan offentliga subventioner, inte skulle uppstå på en fri marknad.<SPAN class="ft55">1 </SPAN>Ytterligare ett skäl för de parter som ifrågasätter den kommunala verksamheten är att denna anses befrämja förekomsten av en svart marknad, i synnerhet på musikområdet, vilket får en negativ kon- kurrenseffekt för privata företag. Förklaringen anses ligga i att kommunerna inte kan möta den stora efterfrågan från barn och unga och för att avgifterna hos privata företag är höga.</P>
<P class="p69 ft9">Detta är en fråga som utredningen menar ligger utanför utred- ningens uppdrag men som skulle kunna belysas i samband med att regeringen föreslår en större genomlysning av villkoren för små- företagare.</P>
<P class="p78 ft12">Ur ett barnrättsligt perspektiv</P>
<P class="p79 ft9">Kommunerna har ett stort ansvar för att realisera barnkonventionen eftersom det är i kommunerna som barn och unga tillbringar sina liv och tar del i aktiviteter som arrangeras i kommunal regi. Kultur- skola är en sådan och det är utredningens mening att förslagens breda främjande av denna verksamhet, med ansvar på olika sam- hällsnivåer, är i linje med barnkonventionens intentioner utifrån ett likvärdighetsperspektiv.</P>
<P class="p580 ft38"><SPAN class="ft36">7.12</SPAN><SPAN class="ft120">Förslagens förenlighet med EU:s konkurrens- och statsstödsregler</SPAN></P>
<P class="p66 ft9">Undervisningen inom den kommunala kulturskoleverksamheten är frivillig men finansieras i huvudsak med offentliga medel. Då avgifter från deltagande barn och unga endast täcker en försumbar del av verksamhetens kostnader kan de inte betraktas som betal- ning för den tjänst som tillhandahålls. Under dessa förutsättningar bedöms verksamheten i sin helhet vara av <NOBR>icke-ekonomisk</NOBR> karaktär, vilket innebär att den inte omfattas av EU:s konkurrens- och stats- stödsregler.</P>
<P class="p190 ft80"><SPAN class="ft63">1 </SPAN><SPAN class="ft58">Sveriges Kommuner och Landsting, </SPAN>Avgifter i kommuner och landsting. Underlagsrapport</P>
<P class="p154 ft60">(2010).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">300</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_301">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr7 td68"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td69"><P class="p19 ft119">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p156 ft36"><SPAN class="ft36">7.13</SPAN><SPAN class="ft116">Förslagens övriga effekter</SPAN></P>
<P class="p581 ft12">Effekter på sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet</P>
<P class="p582 ft9">Utredningens förslag kan få vissa positiva konsekvenser för arbetsmarknaden inom kulturskolesektorn. En ökad bredd vad gäller konstområden och arbetssätt kan leda till att kommunernas efterfrågan på personal med bredare konstnärlig kompetens kommer att öka, liksom på pedagoger med annan bakgrund än svensk.</P>
<P class="p63 ft31">En yrkesexamen som leder till kulturskolepedagog kan vara lämplig för personer med högre konstnärlig utbildning eller mot- svarande, som vill ha tillgång till en större arbetsmarknad. Genom möjligheten att på relativt kort tid kunna komplettera sin utbild- ning med pedagogik byggd på kulturskolans särart kan denna utbildning vara ett attraktivt alternativ. Utredningens inventering av utbildningar som är relevanta för anställning i den kommunala kulturskolan visar att söktrycket är stort och att få antas i för- hållande till antal sökande (se avsnitt 3.5.1). Även för personer med konstnärlig kompetens, men som saknar behörighet från högre konstnärliga studier från universitet kan en sådan yrkesexamen vara lämplig. Sådana pedagoger, även de med en annan konstnärlig bakgrund än svensk, skulle kunna bidra med en annan kunskap än den som i dag är representerad vid våra lärosäten. En sådan för- stärkning är enligt utredningens mening viktig för att kulturskolan på ett bättre sätt än i dag ska avspegla det samtida svenska sam- hället. Ett sådant breddat anställningsunderlag vore gynnsamt för att påskynda en utveckling mot en breddad rekrytering.</P>
<P class="p583 ft9">I och med förslaget om att förlägga en utbildning till kultur- skolepedagog vid tre lärosäten ges förutsättningar för att intres- serade personer kan utexamineras med god geografisk spridning. De nationella målen bör även kunna innebära att kvaliteten på den offentliga servicen höjs spritt över landet och att fler barn och unga kan nås av denna verksamhet.</P>
<P class="p10 ft9">Det tidsbegränsade statsbidraget avsett för kulturskoleverk- samhet kan bidra till att fler kommuner kan ge ökad service inom kulturområdet gentemot sina unga medborgare.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">301</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_302">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft12">Effekter på jämställdheten mellan kvinnor och män</P>
<P class="p97 ft35">Utredningen bedömer att förslagen kan bidra till en bättre upp- fyllelse av de jämställdhetspolitiska målen utifrån ett deltagarper- spektiv. Ökad jämställdhet är en fråga som det nationella kultur- skolecentrumet föreslås ha i uppgift att fortsatt arbeta vidare med.</P>
<P class="p2 ft12">Påverkan på de integrationspolitiska målen</P>
<P class="p97 ft9">Utredningens förslag syftar till en breddad inkludering i enlighet med regeringens direktiv. Barn och unga som växer upp i familjer utan erfarenhet av den kommunala kulturskolan, däribland barn med utländsk bakgrund, är underrepresenterade i kulturskolan. Utredningens förslag möjliggör för mer aktiva insatser för att nå och attrahera dessa barn och unga. En konsekvens av nationella mål är att kommunerna bör eftersträva att barn och unga, oavsett bak- grund, ska ha goda möjligheter att lära, utöva och uppleva konst- uttryck i en kreativ gemenskap. Utredningen menar att en sådan utveckling kan bidra till att integrera barn och unga med annan bakgrund än svensk.</P>
<P class="p106 ft9">En yrkesexamen som leder till kulturskolepedagog bör få posi- tiva integrationspolitiska effekter på grund av ökade möjligheter för personer med annan konstnärlig utbildning än svensk att erhålla en pedagogisk utbildning med inriktning mot kulturskola.</P>
<P class="p104 ft9">Kulturskola bedrivs i en eller annan form av näst intill alla landets kommuner. Genom denna breda förankring för lärande och gemenskap utgör kulturskolan en mötesplats för barn och unga och har därmed en viktig roll i samhället. Flera kommuner har gett sina kulturskolor i uppdrag att verka för en ökad integrering av nyanlända.</P>
<P class="p197 ft36"><SPAN class="ft36">7.14</SPAN><SPAN class="ft116">Förslag till finansiering</SPAN></P>
<P class="p579 ft35">Utredningens direktiv berör den kommunala kulturskolan som tills nyligen varit en allt igenom kommunal angelägenhet utan vare sig statliga anslag eller andra stödfunktioner. Området är ett för staten nytt ekonomiskt åtagande. I syfte att uppnå kostnadsneutrala för- slag kan en utredning exempelvis föreslå omfördelning inom råd-</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft19">302</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_303">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369303x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr7 td68"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td69"><P class="p19 ft119">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p193 ft25">ande anslag eller en omprioritering av bidrag inom ett eller flera politikområden för att bereda väg för den utveckling av en verk- samhet som utredningsdirektiven avser. I budgetpropositionen för 2016 aviserade regeringen en höjning av anslaget 1:2 <SPAN class="ft32">Bidrag till all- män kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete </SPAN>(utg.omr. 17) med 100 miljoner kronor fr.o.m. 2016 för att främja låga taxor i den kommunala kulturskolan. Det skulle vara möjligt att inrymma kostnader för utredningens förslag inom denna ram. En sådan lösning skulle innebära en mer begränsad sats- ning och frågan är om en sådan skulle bidra till att lösa de problem som gett regeringen anledning att tillsätta denna utredning.</P>
<P class="p74 ft9">Det är därför utredningens bedömning, att med hänsyn till ut- redningens uppdrag och till de behov som har identifierats, att en större satsning är motiverad. En sådan kan antingen finansieras genom omfördelning inom utgiftsområde 17 eller att regeringen är beredd att ta en del av det reformutrymme i anspråk som kan defi- nieras för de kommande åren.</P>
<P class="p129 ft11">Utredningen beräknar kostnaderna enligt nedan.</P>
<P class="p584 ft35">Utredningen föreslår att en ny yrkesexamen som leder till kultur- skolepedagog med en omfattning om 90 högskolepoäng ska inrät- tas. Regeringen bör för detta ändamål anslå totalt 23,5 miljoner kronor per år. Utredningen bedömer att utbildningen bör ges vid tre lärosäten fördelade över landet. Regeringen föreslås tillföra</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">303</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_304">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p431 ft8">2 miljoner kronor i utvecklingsmedel till respektive lärosäte som kommer att anordna utbildningen. Beräknat utifrån en helårskost- nad på 129 097 kronor per student, inklusive kostnader för studie- medel, uppgår kostnaden för nittio platser, dvs. trettio platser per lärosäte till cirka 17,5 miljoner kronor per år exklusive utveck- lingsmedel. Utredningen föreslår att förslaget Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning tillskjuts motsvarande medel.</P>
<P class="p265 ft8">Vi föreslår därutöver att ett nationellt kulturskolecentrum etableras som ett särskilt beslutsorgan inom Statens kulturråd. Drift och verksamhetsmedel beräknas uppgå till 11 miljoner kronor. Därutöver föreslås detta centrum administrera ett statsbidrag till utveckling av kulturskoleverksamhet på 200 miljoner kronor och ett statsbidrag till nationell spetskompetens på 5 miljoner kronor. Dessa förslag föreslås ta i anspråk de anslagna medel som regeringen avsatt för att främja låga taxor i den kommunala kulturskolan enligt förordning (2015:998) om statsbidrag till kommuner som bedriver kulturskoleverksamhet. Enligt övergångsbestämmelser upphör för- ordningen vid utgången av 2017 varför utredningen beräknar att nya förordningar enligt ovan förslag kan träda i kraft den 1 januari 2018. För det överskjutande beloppet föreslår utredningen att anslaget 1:2 <SPAN class="ft34">Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete </SPAN>(utg.omr. 17) tillförs 126 miljoner kronor.</P>
<P class="p479 ft9">Utredningen föreslår att medel till att förstärka samordningen av kommunal kulturskoleverksamhet på regional nivå fördelas genom kultursamverkansmodellen och att modellen i detta syfte för- stärks med 10 miljoner kronor anslag 1:6 <SPAN class="ft10">Bidrag till regional kultur- verksamhet </SPAN>(utg.omr. 17). Denna nivåhöjning föreslås finansieras genom omprioriteringar inom Kulturdepartementets utgifts- område.</P>
<P class="p213 ft9">För att finansiera förslaget om ökad forskning föreslås att anslag 3:1 <SPAN class="ft10">Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation </SPAN>(utg.omr 16) tillskjuts 20 miljoner kronor för 2018, samt 2 miljoner kronor per år i fyra år fr.o.m. 2018 för medel till forskarskola i <SPAN class="ft10">Kultur- skolans didaktik</SPAN>.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">304</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_305">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369305x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p3 ft7">Referenser<SPAN class="ft121">1</SPAN></P>
<P class="p585 ft26"><SPAN class="ft11">Abbs, P. (2003). </SPAN>Against the flow. Education, the arts and postmodern culture<SPAN class="ft11">. New York: Routledge Falmer.</SPAN></P>
<P class="p586 ft9">Aulin Gråhamn, L. & Thavenius, J. (2003). <SPAN class="ft10">Kultur och estetik i skolan. Rapport 9/2003</SPAN>. Malmö: Malmö högskola.</P>
<P class="p587 ft34"><SPAN class="ft8">Barnombudsmannen (2006). </SPAN>Barns och ungas rätt till kultur. En skrift från Statens kulturråd och Barnombudsmannen <SPAN class="ft8">Barnombuds- mannen 2006:02. Hämtad 20161004 från: </SPAN><A href="https://www.barnombudsmannen.se/globalassets/systemimporter/publikationer2/barnokultur2006.pdf"><SPAN class="ft8">https://www.barnombudsmannen.se/globalassets/systemimport er/publikationer2/barnokultur2006.pdf</SPAN></A></P>
<P class="p588 ft9">Barnombudsmannen (2016). <SPAN class="ft10">Respekt – Barn med funktionsned- sättning om samhällets stöd</SPAN>. Stockholm: Barnombudsmannen. Hämtad 20161004 från: <A href="https://www.barnombudsmannen.se/globalassets/dokument-for-nedladdning/publikationer/respekt160510.pdf">https://www.barnombudsmannen.se/globalassets/dokument- </A><NOBR><A href="https://www.barnombudsmannen.se/globalassets/dokument-for-nedladdning/publikationer/respekt160510.pdf">for-nedladdning/publikationer/respekt160510.pdf</A></NOBR></P>
<P class="p589 ft11">Bauman, Z. (1998). <SPAN class="ft26">Vi vantrivs i det postmoderna</SPAN>. Göteborg: Bokförlaget Daidalos.</P>
<P class="p590 ft26"><SPAN class="ft11">Beck, U. (1992). </SPAN>Risk society. Towards a new modernity<SPAN class="ft11">. London: Sage.</SPAN></P>
<P class="p590 ft11">Bendroth Karlsson, M. (1998). <SPAN class="ft26">Bildskapande i förskola och skola</SPAN>, Lund: Studentlitteratur.</P>
<P class="p591 ft10"><SPAN class="ft9">Biesta, G. (2006). </SPAN>Bortom lärandet. Demokratisk utbildning för en mänsklig framtid<SPAN class="ft9">. Lund: Studentlitteratur.</SPAN></P>
<P class="p592 ft9">Biesta, G. (2003). Demokrati – ett problem för utbildning eller ett utbildningsproblem? <SPAN class="ft10">Utbildning & Demokrati</SPAN>, 12(1), <NOBR>59–80.</NOBR></P>
<P class="p188 ft58"><SPAN class="ft63">1 </SPAN>Beslut och handlingar hos myndigheter samt opublicerade promemorior förtecknas inte i referenslistan. Regeringens budgetpropositioner och årligen återkommande skrivelser från statliga myndigheter, som budgetunderlag och årsredovisningar tas inte heller upp i referens- listan.</P>
<P class="p593 ft19">305</P>
</DIV>
<DIV id="page_306">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Referenser</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p594 ft10"><SPAN class="ft9">Bjørnsen, E. (2012). </SPAN>Inkluderende kulturskole. Utredning av kultur- skoletilbudet i storbyene<SPAN class="ft9">. Prosjektrapport nr.5/2012. Kristiansand: Agderforskning.</SPAN></P>
<P class="p595 ft32"><SPAN class="ft25">Bladh, S. (2002). </SPAN>Musiklärare – i utbildning och yrke En longitudinell studie av musiklärare i Sverige<SPAN class="ft25">. Göteborg: Göteborgs Universitet.</SPAN></P>
<P class="p596 ft10"><SPAN class="ft9">Blomdahl, U (2013). </SPAN>Kulturvaneundersökning, högstadiet, rådata. Stockholm: Stockholms stad.</P>
<P class="p595 ft10"><SPAN class="ft9">Borgström Källén, C. (2014). </SPAN>När musik gör skillnad. Genus och genrepraktiker i samspel<SPAN class="ft9">. Göteborg: Göteborgs universitet.</SPAN></P>
<P class="p596 ft10"><SPAN class="ft9">Bouij, C. (1998). </SPAN>”Musik – mitt liv och kommande levebröd”: en studie i musiklärares yrkes socialisation<SPAN class="ft9">. Göteborg: Göteborgs universitet.</SPAN></P>
<P class="p595 ft8">Brändström, S., & Wiklund, C. (1995). <SPAN class="ft34">Två musikpedagogiska fält: En studie om kommunal musikskola och musiklärarutbildning.</SPAN></P>
<P class="p557 ft11">Umeå: Umeå universitet.</P>
<P class="p597 ft35">Claesson, <NOBR>A-L.,</NOBR> Gustafsson, J. & West, T. (1996). <SPAN class="ft42">Musikutbildning i en föränderlig tid</SPAN>, Pedagogiska publikationer från Kungliga Musikhögskolan 1996:1. Stockholm: <NOBR>KMH-förlaget.</NOBR></P>
<P class="p598 ft9">Di Lorenzo Tillborg, A. (opublic. manus). <SPAN class="ft10">Forskningsrapport om kulturskolors verksamhet för barn och unga med funktionsned- sättningar</SPAN>. Malmö: Musikhögskolan i Malmö.</P>
<P class="p596 ft26"><SPAN class="ft11">Drotner, K. (1991/2003). </SPAN>Att skabe sig – selv. Ungdom, æstetik, pedagogik<SPAN class="ft11">. Køpenhavn: Gyldendal.</SPAN></P>
<P class="p599 ft11">Elofsson, S., Blomdahl, U., Lengheden, L. & Åkesson, M. (2014).</P>
<P class="p600 ft10">Ungas livsstil i låg- och högstatusområden<SPAN class="ft9">. Stockholm: Stockholms stad.</SPAN></P>
<P class="p601 ft10"><SPAN class="ft9">Ericsson, C. (2002). </SPAN>Från guidad visning till shopping och förströdd tillägnelse. Moderniserade villkor för ungdomars musikaliska lärande<SPAN class="ft9">. Malmö: Musikhögskolan i Malmö.</SPAN></P>
<P class="p595 ft10"><SPAN class="ft9">Ericsson, C. (2006). </SPAN>Terapi, upplysning, kamp och likhet till varje pris. Undervisningsideologier och diskurser hos lärare och lärarstuder- ande i musik<SPAN class="ft9">. Malmö: Musikhögskolan i Malmö.</SPAN></P>
<P class="p596 ft10"><SPAN class="ft9">Erixon, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft9">P-O.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft9"> (red.) (2014). </SPAN>Skolämnen i digital förändring: En medieekologisk undersökning<SPAN class="ft9">. Lund: Studentlitteratur.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">306</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_307">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td70"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td71"><P class="p19 ft29">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p602 ft9">Folkbildningsrådet (2014). <SPAN class="ft10">Vägval vilja</SPAN>. Hämtad 20161004 från: <A href="http://www.folkbildningsradet.se/globalassets/aktuella-projekt/vagval-vilja/vagval-vilja-folkbildning.pdf?epieditmode=true">http://www.folkbildningsradet.se//globalassets/aktuella- </A><NOBR><A href="http://www.folkbildningsradet.se/globalassets/aktuella-projekt/vagval-vilja/vagval-vilja-folkbildning.pdf?epieditmode=true">projekt/vagval-vilja/vagval-vilja-</A></NOBR><A href="http://www.folkbildningsradet.se/globalassets/aktuella-projekt/vagval-vilja/vagval-vilja-folkbildning.pdf?epieditmode=true"> folkbildning.pdf?epieditmode=true</A></P>
<P class="p603 ft11">Fornäs, J., Lindberg, U. & Sernhede, O. (1998). <SPAN class="ft26">Under rocken – musikens roll i tre unga band. </SPAN>Stockholm/Stehag: Symposion.</P>
<P class="p604 ft10"><NOBR><SPAN class="ft9">Georgii-Hemming,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft9"> E. (2005). </SPAN>Berättelsen under deras fötter – Fem musiklärares livshistorier<SPAN class="ft9">. Örebro: Örebro universitet.</SPAN></P>
<P class="p605 ft9">Giddens, A. (1990). The Consequencies of Modernity. Stanford: Stanford University Press.</P>
<P class="p606 ft10"><SPAN class="ft9">Gullberg, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft9">A-K.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft9"> (1999). </SPAN>Formspråk och spelregler. En studie i rock- musicerande inom och utom musikhögskolan. Piteå: <SPAN class="ft9">Musikhög- skolan i Piteå.</SPAN></P>
<P class="p605 ft10"><SPAN class="ft9">Gullberg, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft9">A-K.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft9"> (2002). </SPAN>Skolvägen eller garagevägen. Studier av musikalisk socialisation<SPAN class="ft9">. Piteå: Musikhögskolan i Piteå.</SPAN></P>
<P class="p603 ft9">Gårdare, S. & Sandh, H. (2011). <SPAN class="ft10">Funktionsnedsättning, funktions- uppsättning – boken om hur vi får en kulturskola för alla </SPAN>Stockholm: Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, SMoK.</P>
<P class="p607 ft10"><SPAN class="ft9">Hallam, S. (1998). </SPAN>Instrumental teaching: a practical guide to better teaching and learning<SPAN class="ft9">. London: Heinemann Educational Publishers.</SPAN></P>
<P class="p606 ft9">Helander, K. (2004). ”Det var roligt när mamma grät” – barns tankar om teater. I: A. Banér (red.). <SPAN class="ft10">Barns smak. Om barn och estetik</SPAN>. Centrum för barnkulturforsknings skriftserie nr 36. Stockholm: Stockholms universitet.</P>
<P class="p603 ft31">Hofvander Trulsson, Y. (2010). <SPAN class="ft54">Musikaliskt lärande som social rekonstruktion. Musikens och ursprungets betydelse för föräldrar med utländsk bakgrund</SPAN>. Malmö: Musikhögskolan i Malmö.</P>
<P class="p608 ft9">Hofvander Trulsson, Y. (2004). <SPAN class="ft10">Kulturskolan i integrationens kraft- fält. </SPAN>Malmö: Musikhögskolan i Malmö.</P>
<P class="p603 ft10"><SPAN class="ft9">Holmberg, K. (2010). </SPAN>Musik- och kulturskolan i senmoderniteten: reservat eller marknad? <SPAN class="ft9">Malmö: Musikhögskolan i Malmö.</SPAN></P>
<P class="p605 ft9">Internetstiftelsen i Sverige (2015). <SPAN class="ft10">Svenskarna och internet. 2015 års undersökning av svenska folkets internetvanor.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">307</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_308">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Referenser</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p609 ft25">Jeppsson, C. & Lindgren, M. (kommande) Exploring equal opportunities: Children’s experiences of theSwedish Community School of Music and Arts. <SPAN class="ft32">Research Studies in Music Education.</SPAN></P>
<P class="p610 ft11">Kairos Future (2013). <SPAN class="ft26">Global Youth. </SPAN>Stockholm: Kairos Future.</P>
<P class="p611 ft11">Klerfeldt, A. & Qvarsell, B. (red.) (2012). <SPAN class="ft26">Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken</SPAN>. Malmö Gleerups.</P>
<P class="p612 ft9">Kulturskolerådet (2016). <SPAN class="ft10">Kulturskolan i siffror</SPAN>. Hämtad 20161004 från: <A href="http://www.kulturskoleradet.se/sites/smok.d7.nx/files/atoms/files/kulturskolan_i_siffror.pdf">http://www.kulturskoleradet.se/sites/smok.d7.nx/files/atoms/fi les/kulturskolan_i_siffror.pdf</A></P>
<P class="p595 ft10"><SPAN class="ft9">Lindgren, M. (2006). </SPAN>Att skapa ordning för det estetiska i skolan. Diskursiva positioneringar i samtal med lärare och skolledare.</P>
<P class="p557 ft11">Göteborg: Göteborgs universitet.</P>
<P class="p611 ft9">Lindqvist, K. & Blomgren, R. (2016). <SPAN class="ft10">Fördjupad utvärdering av statsbidraget Skapande skola</SPAN>. Lund: Lunds universitet.</P>
<P class="p596 ft10"><SPAN class="ft9">Lundström, C. </SPAN>Kultur kan göra skillnad! En termometer och recept- samling om kultur i glesbygdstäta kommuner. <SPAN class="ft9">Östersund: Glesbygdsverket, 2009.</SPAN></P>
<P class="p613 ft26"><SPAN class="ft11">Lyotard, J.F. (1984). </SPAN>The postmodern condition. A report on know- ledge, <SPAN class="ft11">Manchester: Manchester University press.</SPAN></P>
<P class="p614 ft9">McPherson, G. E. & Davidsson, J. W. (2002). Musical practice: Mother and child interactions during the first year of learning an instrument. <SPAN class="ft10">Music Education Research, 4</SPAN>(1).</P>
<P class="p615 ft9">Myndigheten för kulturanalys (2015). <SPAN class="ft10">Samhällstrender och kultur- vanor: en omvärldsanalys. Rapport 2015:3</SPAN>. Hämtad 20161004 från: <A href="http://www.kulturanalys.se/wp-content/uploads/2015/10/Samh%C3%A4llstrender-och-kulturvanor-en-omv%C3%A4rldsanalys.pdf">http://www.kulturanalys.se/wp- </A><NOBR><A href="http://www.kulturanalys.se/wp-content/uploads/2015/10/Samh%C3%A4llstrender-och-kulturvanor-en-omv%C3%A4rldsanalys.pdf">content/uploads/2015/10/Samh%C3%A4llstrender-och-</A></NOBR><A href="http://www.kulturanalys.se/wp-content/uploads/2015/10/Samh%C3%A4llstrender-och-kulturvanor-en-omv%C3%A4rldsanalys.pdf"> </A><NOBR><A href="http://www.kulturanalys.se/wp-content/uploads/2015/10/Samh%C3%A4llstrender-och-kulturvanor-en-omv%C3%A4rldsanalys.pdf">kulturvanor-en-omv%C3%A4rldsanalys.pdf</A></NOBR></P>
<P class="p596 ft10">Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (2014). Ungas fritid och organisering. Fokus 14<SPAN class="ft9">. Stockholm MUCF.</SPAN></P>
<P class="p595 ft54"><SPAN class="ft31">Nerland, M. (2003). </SPAN>Instrumentalundervisning som kulturell praksis. En diskursorientert studie av hovedinstrumentundervisning i høyere musikkutdanning. <SPAN class="ft31">Oslo: Oslo Universitet.</SPAN></P>
<P class="p616 ft9">Nyberg, C. (1998). <SPAN class="ft10">Kultur och fritid för vem? </SPAN>Stockholm: Kommentus förlag.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">308</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_309">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td70"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td71"><P class="p19 ft29">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p617 ft10"><SPAN class="ft9">OECD (2011). </SPAN>Divided we stand: Why Inequality keeps rising<SPAN class="ft9">. Hämtad 20161004 från: </SPAN><A href="http://www.keepeek.com/Digital-Asset-Management/oecd/social-issues-migration-health/the-causes-of-growing-inequalities-in-oecd-countries_9789264119536-en#.V_PasP5f3mQ"><SPAN class="ft9">http://www.keepeek.com/Digital- </SPAN></A><NOBR><A href="http://www.keepeek.com/Digital-Asset-Management/oecd/social-issues-migration-health/the-causes-of-growing-inequalities-in-oecd-countries_9789264119536-en#.V_PasP5f3mQ"><SPAN class="ft9">Asset-Management/oecd/social-issues-migration-health/the-</SPAN></A></NOBR><A href="http://www.keepeek.com/Digital-Asset-Management/oecd/social-issues-migration-health/the-causes-of-growing-inequalities-in-oecd-countries_9789264119536-en#.V_PasP5f3mQ"><SPAN class="ft9"> </SPAN></A><NOBR><A href="http://www.keepeek.com/Digital-Asset-Management/oecd/social-issues-migration-health/the-causes-of-growing-inequalities-in-oecd-countries_9789264119536-en#.V_PasP5f3mQ"><SPAN class="ft9">causes-of-growing-inequalities-in-oecd-</SPAN></A></NOBR><A href="http://www.keepeek.com/Digital-Asset-Management/oecd/social-issues-migration-health/the-causes-of-growing-inequalities-in-oecd-countries_9789264119536-en#.V_PasP5f3mQ"><SPAN class="ft9"> </SPAN></A><NOBR><A href="http://www.keepeek.com/Digital-Asset-Management/oecd/social-issues-migration-health/the-causes-of-growing-inequalities-in-oecd-countries_9789264119536-en#.V_PasP5f3mQ"><SPAN class="ft9">countries_9789264119536-en#.V_PasP5f3mQ#page8</SPAN></A></NOBR></P>
<P class="p592 ft10"><SPAN class="ft9">Olsson, B. (1993). </SPAN>SÄMUS en musikutbildning i kulturpolitikens tjänst? En studie om en musikutbildning på <NOBR>1970-talet<SPAN class="ft9">.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft9"> Göteborg: Musikhögskolan i Göteborg.</SPAN></P>
<P class="p592 ft10"><SPAN class="ft9">Persson, T. (2001). </SPAN>Den kommunala musikskolans framväxt och turbulenta <NOBR>90-tal.</NOBR> Göteborg: <SPAN class="ft9">Göteborgs universitet.</SPAN></P>
<P class="p618 ft9">Riksförbundet unga musikanter (2015). <SPAN class="ft10">Årsredovisning 2015</SPAN>. Hämtad från: <NOBR><A href="http://www.rum.se/wp-content/uploads/2016/04/VB2015.pdf">http://www.rum.se/wp-content/uploads/2016/04/VB2015.pdf</A></NOBR></P>
<P class="p588 ft9">Riksidrottsförbundet (2015). <SPAN class="ft10">Idrotten i siffror 2015. </SPAN>Hämtad 20161004 från: <A href="http://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/dokument/statistik/rf_idrotten_i_siffror_2015.pdf">http://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/dokument/ statistik/rf_idrotten_i_siffror_2015.pdf</A></P>
<P class="p619 ft34"><SPAN class="ft8">Riksrevisionen </SPAN>(2014). Överenskommelser mellan regeringen och SKL inom hälso- och sjukvården – frivilligt att delta men svårt att säga nej<SPAN class="ft8">. </SPAN>RiR 2014:20. <SPAN class="ft8">Hämtad 20161004 från: </SPAN><A href="http://www.riksrevisionen.se/PageFiles/20626/RiR_2014_20_h%C3%A4lso_sjukv%C3%A5rd_anpassad.pdf"><SPAN class="ft8">http://www.riksrevisionen.se/PageFiles/20626/RiR_2014_20_h %C3%A4lso_sjukv%C3%A5rd_anpassad.pdf</SPAN></A></P>
<P class="p620 ft9">Rädda Barnen (2002). <SPAN class="ft10">Musik om du är rik </SPAN>– en kartläggning av avgifterna till kommunala musikskolan. Stockholm: Rädda barnen.</P>
<P class="p621 ft26"><SPAN class="ft11">Rädda Barnen (2015). </SPAN>Barnfattigdom i Sverige. Årsrapport 2015.</P>
<P class="p176 ft11">Stockholm: Rädda Barnen.</P>
<P class="p622 ft8">Rostwall, <NOBR>A-L.</NOBR> & West, T. (2001). <SPAN class="ft34">Interaktion och kunskaps- utveckling – En studie av frivillig musikundervisning. Stockholm:</SPAN></P>
<P class="p129 ft11">KMH Förlaget.</P>
<P class="p623 ft26"><SPAN class="ft11">Rönnberg, M. (2006). </SPAN>Nya medier – men samma gamla barnkultur</P>
<P class="p176 ft11">Visby: Filmförlaget.</P>
<P class="p623 ft26"><SPAN class="ft11">Sacco, P. L. (2013). </SPAN>Kultur 3.0: Konst, delaktighet, utveckling.</P>
<P class="p176 ft11">Nätverkstan.</P>
<P class="p624 ft9">Sæther, E., Lindgren, M. & Bergman, Å. (kommande). El Sistema – musiklärare i en spänningsfylld modell för socialt inkluderande pedagogik. <SPAN class="ft10">Pedagogisk forskning i Sverige.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">309</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_310">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Referenser</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p594 ft26"><SPAN class="ft11">Sandh, H. (1994). </SPAN>Kulturskolorna i Sverige. En lägesrapport<SPAN class="ft11">. Studie för Kulturutredningen.</SPAN></P>
<P class="p599 ft26"><SPAN class="ft11">Sandh, H. (2015). </SPAN>Kulturskolorna – lika och unika<SPAN class="ft11">. Mandatus.</SPAN></P>
<P class="p611 ft10"><SPAN class="ft9">Scheid, M. (2009). </SPAN>Musiken, skolan och livsprojektet. Ämnet musik som en del i ungdomars identitetsskapande<SPAN class="ft9">. Umeå: Umeå universitet.</SPAN></P>
<P class="p601 ft10"><SPAN class="ft9">Sernhede, O. (2002). </SPAN>AlieNation is My Nation: Hiphop och unga mäns utanförskap i Det Nya Sverige. <SPAN class="ft9">Stockholm: Ordfront.</SPAN></P>
<P class="p596 ft9">Sernhede, O. & Söderman, J. (2011). <SPAN class="ft10">Planet hiphop: Om hiphop som folkbildning och social mobilisering</SPAN>. Stockholm: Liber.</P>
<P class="p596 ft10"><SPAN class="ft9">Skolverket (2015) </SPAN>Bild, musik och slöjd i grundskolan. En samman- fattande analys av de nationella ämnesutvärderingarna<SPAN class="ft9">. Stockholm: Skolverket.</SPAN></P>
<P class="p596 ft10"><SPAN class="ft9">Socialstyrelsen (1994). </SPAN>Barns villkor i förändringstider 1994:4. Barns villkor i förändringstider. Socialstyrelsen följer upp och utvärderar Slutrapport. 1994.</P>
<P class="p596 ft9">Statens folkhälsoinstitut (2011). <SPAN class="ft10">Funktionsnedsättning, fysisk aktivitet och byggd miljö – Den byggda miljöns betydelse för fysisk aktivitet för vissa typer av funktionsnedsättning</SPAN>. Östersund: Statens folk- hälsoinstitut.</P>
<P class="p611 ft10"><SPAN class="ft9">Statens medieråd (2015). </SPAN>Ungar och medier. Fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier. 2015. <SPAN class="ft9">Stockholm: Statens Medieråd.</SPAN></P>
<P class="p625 ft10"><SPAN class="ft9">Statskontoret (2011). </SPAN>Tänk efter före. Om viss styrning av kommuner och landsting 2011:22<SPAN class="ft9">. Hämtad 20161004 från: </SPAN><A href="http://www.statskontoret.se/upload/Publikationer/2011/201122.pdf"><SPAN class="ft9">http://www.statskontoret.se/upload/Publikationer/2011/20112 2.pdf</SPAN></A></P>
<P class="p626 ft10"><SPAN class="ft9">Statskontoret (2014). </SPAN>Om offentlig sektor. Överenskommelser som styrmedel<SPAN class="ft9">. Hämtad 20161004 från: </SPAN><A href="http://www.statskontoret.se/upload/Publikationer/2015/Om-offentlig-sektor_22_Overenskommelser.pdf"><SPAN class="ft9">http://www.statskontoret.se/upload/Publikationer/2015/Om- </SPAN></A><NOBR><A href="http://www.statskontoret.se/upload/Publikationer/2015/Om-offentlig-sektor_22_Overenskommelser.pdf"><SPAN class="ft9">offentlig-sektor_22_Overenskommelser.pdf</SPAN></A></NOBR></P>
<P class="p596 ft9">Stockholms kulturförvaltning (2003). <SPAN class="ft10">Lust och glädje. Hur uppfattar och värderar eleverna Kulturskolans undervisning? </SPAN>Rapport från en undersökning av Kulturskolan i Stockholms stad. Stockholm: Stockholms stad.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">310</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_311">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td70"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td71"><P class="p19 ft29">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p617 ft11">Svenska Kommunförbundet (1976). <SPAN class="ft26">Den kommunala musikskolan</SPAN>. Stockholm: Svenska kommunförbundet.</P>
<P class="p627 ft8">Svenska Kommunförbundet (1984). <SPAN class="ft34">Den kommunala musikskolan – en resurs i kulturlivet</SPAN>. Stockholm: Svenska kommunförbundet.</P>
<P class="p628 ft31">Sveriges Kommuner och Landsting (2010). <SPAN class="ft54">Avgifter i kommuner och landsting. </SPAN>Underlagsrapport. Hämtad 20161004 från: <NOBR><A href="http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-542-5.pdf">http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-542-5.pdf</A></NOBR></P>
<P class="p629 ft31">Sveriges Kommuner och Landsting (2015). <SPAN class="ft54">Inriktningen för Sveriges Kommuner och Landsting Kongressperioden </SPAN><NOBR><SPAN class="ft54">2015–2019.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft54"> </SPAN>Hämtad 20161004 från: <A href="http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-371-0.pdf?issuusl=ignore">http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585- </A><NOBR><A href="http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-371-0.pdf?issuusl=ignore">371-0.pdf?issuusl=ignore</A></NOBR></P>
<P class="p630 ft9">Sveriges Kommuner och Landsting (2016). <SPAN class="ft10">Ställningstagande angående kommunala kultur- och musikskolor</SPAN>. Hämtad 20161004 från: <A href="http://skl.se/download/18.3f360f81154baabbb537bd19/1464675134458/SKL+st%C3%A4llningstagande+kulturskolorna+styrelsen.pdf">http://skl.se/download/18.3f360f81154baabbb537bd19/146467 5134458/SKL+st%C3%A4llningstagande+kulturskolorna+ styrelsen.pdf</A></P>
<P class="p631 ft25">Sveriges Kommuner och Landsting (2016). <SPAN class="ft32">Eleverna och kultur- skolan</SPAN>. Hämtad 20161004 från: <A href="http://skl.se/download/18.6ee610e515505b6272dd04a5/1467012831091/Eleverna+och+kulturskolan-+uppdaterad.pdf">http://skl.se/download/18.6ee610e515505b6272dd04a5/146701 </A><NOBR><A href="http://skl.se/download/18.6ee610e515505b6272dd04a5/1467012831091/Eleverna+och+kulturskolan-+uppdaterad.pdf">2831091/Eleverna+och+kulturskolan-+uppdaterad.pdf</A></NOBR></P>
<P class="p620 ft10"><SPAN class="ft9">Svensson, G (1993). </SPAN>Barns rätt till kultur. Om barn- och ungdoms- kulturens villkor på <NOBR>90-talet.</NOBR> <SPAN class="ft9">Stockholm: Svenska Kommun- förbundet.</SPAN></P>
<P class="p621 ft26"><SPAN class="ft11">Säljö, R. (2000). </SPAN>Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv.</P>
<P class="p176 ft11">Stockholm: Prisma.</P>
<P class="p623 ft11">The Warwick Commission on the Future of Cultural Value (2015).</P>
<P class="p632 ft10">Enriching Britain: Culture, Creativity and Growth<SPAN class="ft9">. Warsick: University of Warwick.</SPAN></P>
<P class="p633 ft54"><SPAN class="ft31">Thomsson, I. (2016). </SPAN>Pedagogisk vidareutbildning för personer med konstnärlig bakgrund<SPAN class="ft31">. Hägersten: Bättra. Hämtad 20161004 från: </SPAN><A href="http://www.kulturskoleradet.se/sites/smok.d7.nx/files/atoms/files/forstudie_-_vidareutbildning.pdf"><SPAN class="ft31">http://www.kulturskoleradet.se/sites/smok.d7.nx/files/atoms/fi </SPAN></A><NOBR><A href="http://www.kulturskoleradet.se/sites/smok.d7.nx/files/atoms/files/forstudie_-_vidareutbildning.pdf"><SPAN class="ft31">les/forstudie_-_vidareutbildning.pdf</SPAN></A></NOBR></P>
<P class="p634 ft10"><SPAN class="ft9">Tillväxtanalys (2014). </SPAN>Bättre statistik för bättre regional och lands- bygdspolitik <SPAN class="ft9">2014:04. Östersund: Tillväxtanalys.</SPAN></P>
<P class="p622 ft32"><SPAN class="ft25">Tivenius, O. (2008). </SPAN>Musiklärartyper. En typologisk studie av musik- lärare vid kommunal musikskola. <SPAN class="ft25">Örebro: Örebro Universitet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">311</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_312">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Referenser</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p594 ft10"><SPAN class="ft9">Tivenius, O. (2010). </SPAN>Kommunala musiklärare: Rapport av musiklärare vid svenska kommunala musik- och kulturskolor 2004. <SPAN class="ft9">Örebro: Musikhögskolan.</SPAN></P>
<P class="p596 ft26"><SPAN class="ft11">Trafikanalys (2014). </SPAN>Förstudie om lagstiftningen för särskilda person- transporter <SPAN class="ft11">2014:7. Stockholm: Tillväxtverket.</SPAN></P>
<P class="p614 ft10"><SPAN class="ft9">Ungdomsstyrelsen (2006). </SPAN>Fokus 06 En analys av ungas kultur och fritid<SPAN class="ft9">. Ungdomsstyrelsens skrifter 2006:4. Stockholm: Ungdoms- styrelsen.</SPAN></P>
<P class="p610 ft11">Varkøy, Ø. (red.) (2012). <SPAN class="ft26">Om nytte og unytte. </SPAN>Oslo: Abstrakt forlag.</P>
<P class="p611 ft10"><SPAN class="ft9">Vetenskapsrådet (2014). </SPAN>Forskningens framtid! Ämnesöversikt 2014 utbildningsvetenskap. <SPAN class="ft9">Stockholm: Vetenskapsrådet.</SPAN></P>
<P class="p615 ft9">Westerlund, H., Lehikoinen, K., Antiilla, E., Houni, P., Karttunen, S., Väkevä, L., Furu, P., Heimonen, M., Jansson, <NOBR>S-M.,</NOBR> Juntunen, <NOBR>M-L.,</NOBR> Tuulikki, L., Laitinen, L., Laukkanen, A. & Pässilä, A. (2016). <SPAN class="ft10">ArtsEqual. Konst, jämlikhet och välbefinnande. En rapport om den internationella forskningen. </SPAN>Strategisk forskning, Finlands Akademi. Hämtad 20161004 från: <A href="http://sites-test.uniarts.fi/documents/14230/0/Raport+-+Konst%2C+jämlikhet+och+välbefinnande/2c3b1c1e-906a-4296-8eb1-3906c1311053">http://sites- test.uniarts.fi/documents/14230/0/Raport+- </A><NOBR><A href="http://sites-test.uniarts.fi/documents/14230/0/Raport+-+Konst%2C+jämlikhet+och+välbefinnande/2c3b1c1e-906a-4296-8eb1-3906c1311053">+Konst%2C+jämlikhet+och+välbefinnande/2c3b1c1e-906a-</A></NOBR><A href="http://sites-test.uniarts.fi/documents/14230/0/Raport+-+Konst%2C+jämlikhet+och+välbefinnande/2c3b1c1e-906a-4296-8eb1-3906c1311053"> </A><NOBR><A href="http://sites-test.uniarts.fi/documents/14230/0/Raport+-+Konst%2C+jämlikhet+och+välbefinnande/2c3b1c1e-906a-4296-8eb1-3906c1311053">4296-8eb1-3906c1311053</A></NOBR></P>
<P class="p611 ft9">Woodford, P. G. (2002). The social construction of music teacher identity in undergraduate music education majors. I: R. Colwell & C. Richardson (Red.) <SPAN class="ft10">The New Handbook of Research on Music Teaching and Learning</SPAN>. <NOBR>675–694.</NOBR> Oxford: Oxford University Press.</P>
<P class="p601 ft10"><SPAN class="ft9">Zandén, O. (2010). </SPAN>Samtal om samspel Kvalitetsuppfattningar i musik- lärares dialoger om ensemblespel på gymnasiet<SPAN class="ft9">. Göteborg: Göteborgs universitet.</SPAN></P>
<P class="p596 ft10"><SPAN class="ft9">Ziehe, T. (1986). </SPAN>Ny ungdom. Om ovanliga läroprocesser<SPAN class="ft9">. Stockholm: Norstedts.</SPAN></P>
<P class="p595 ft10"><SPAN class="ft9">Ziehe, T. (1989). </SPAN>Kulturanalyser: Ungdom, utbildning, modernitet<SPAN class="ft9">. Stockholm/Stehag: Symposion Bokförlag & tryckeri AB.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">312</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_313">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td70"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td71"><P class="p19 ft29">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p2 ft12">Offentligt tryck</P>
<P class="p635 ft123">1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar <SPAN class="ft122">(SOU 1946:11). </SPAN>Musikliv i Sverige <SPAN class="ft122">(SOU 1954:2).</SPAN></P>
<P class="p5 ft26">Lärare och handledare för det fria och frivilliga musikbildningsarbetet</P>
<P class="p176 ft11">(SOU 1962:51).</P>
<P class="p636 ft125">Musikutbildning i Sverige <SPAN class="ft124">(SOU 1968:15). </SPAN>Ny kulturpolitik (<SPAN class="ft124">SOU 1972:66).</SPAN></P>
<P class="p637 ft10">Musiken – människan – samhället – Musikutbildning i framtids- perspektiv (OMUS)(<SPAN class="ft9">SOU 1976:33).</SPAN></P>
<P class="p621 ft26">Skolan. En förändrad arbetsfördelning <SPAN class="ft11">(SOU 1978:65).</SPAN></P>
<P class="p638 ft123">Tjugo års kulturpolitik <NOBR>1974-1994</NOBR> Tabellbilaga <SPAN class="ft122">(SOU 1995:85). </SPAN>Tjugo års kulturpolitik <NOBR>1974-<SPAN class="ft122">1994</SPAN></NOBR><SPAN class="ft122"> (SOU 1995:84).</SPAN></P>
<P class="p639 ft10">Tänka framåt, men göra nu – Så stärker vi barnkulturen <SPAN class="ft9">(SOU 2006:45).</SPAN></P>
<P class="p640 ft127">Ansvarskommittén <SPAN class="ft126">(SOU 2007:10). </SPAN>Mångfalden är framtiden <SPAN class="ft126">(SOU 2007:50).</SPAN></P>
<P class="p5 ft26">Likvärdiga förutsättningar – Översyn av den kommunala utjämningen</P>
<P class="p176 ft11">(SOU 2011:39).</P>
<P class="p623 ft26">Folkbildningens samhällsvärden – en ny modell för statlig utvärdering</P>
<P class="p176 ft11">(SOU 2012:72).</P>
<P class="p623 ft26">Barnkonventionen blir svensk lag <SPAN class="ft11">(SOU 2016:19).</SPAN></P>
<P class="p623 ft11"><SPAN class="ft26">Tid för kultur </SPAN>(Prop. 2009/10:3).</P>
<P class="p631 ft10">Med fokus på unga – en politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande <SPAN class="ft9">(Prop. 2013:14:191).</SPAN></P>
<P class="p621 ft26">Kungl. Maj:ts proposition angående den statliga kulturpolitiken</P>
<P class="p176 ft11">(Prop. 1974:28).</P>
<P class="p623 ft26">Mer film till fler – en sammanhållen filmpolitik <SPAN class="ft11">(Prop. 2015/16:132).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">313</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_314">
</DIV>
<DIV id="page_315">
<DIV id="id_1">
<P class="p641 ft20">Bilaga 1</P>
<P class="p642 ft7">Kommittédirektiv 2015:46</P>
<P class="p643 ft38">En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan</P>
<P class="p644 ft11">Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015</P>
<P class="p92 ft12">Sammanfattning</P>
<P class="p645 ft9">En särskild utredare ska ta fram förslag till en nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Med utgångspunkt i ett brett kunskapsunderlag ska utredaren lämna förslag och bedöm- ningar som gäller hur staten kan bidra till att göra den kommunala musik- och kulturskolan mer tillgänglig och jämlik.</P>
<P class="p646 ft11">Utredaren ska bland annat</P>
<P class="p647 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">kartlägga och beskriva den kommunala musik- och kultur- skolans verksamhet i Sverige,</SPAN></P>
<P class="p648 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">identifiera hinder för elever att delta i den kommunala musik- och kulturskolans verksamhet (avgifter, utbud, köer, socioeko- nomisk bakgrund, kön etc.) och vilka insatser som behöver göras för att uppnå en mer jämlik musik- och kulturskola,</SPAN></P>
<P class="p649 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">föreslå åtgärder för hur försörjning av lärare som ska undervisa i den kommunala musik- och kulturskolan kan säkras i framtiden, och</SPAN></P>
<P class="p647 ft9"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft33">lämna förslag till en nationell strategi för samordning och upp- följning av den kommunala musik- och kulturskolan och göra en bedömning av för- och nackdelar med att författningsreglera kommunernas ansvar för verksamheten.</SPAN></P>
<P class="p650 ft11">Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2016.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">315</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_316">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p651 ft12">Uppdraget att ta fram en nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan</P>
<P class="p652 ft9">Regeringens utgångspunkt är att alla barn oavsett bakgrund ska ges möjlighet att utöva kultur. Den kommunala musik- och kultur- skolan (kulturskolan) ger barn och ungdomar möjlighet till kultur- utövande och till att utveckla sina skapande förmågor. Inom ramen för verksamheten kan de t.ex. ägna sig åt musik, drama, dans eller måleri. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1, utg.omr. 17) att en nationell strategi för kulturskolan ska tas fram.</P>
<P class="p111 ft9">Det är frivilligt för kommuner att driva kulturskola och kom- munerna beslutar själva om storleken på avgifterna. Det finns där- för skillnader mellan kommunerna. Vissa kommuner har exempel- vis höga avgifter medan andra har låga avgifter eller inga alls. I ett fåtal kommuner finns det ingen kulturskola.</P>
<P class="p82 ft31">Kulturskolans verksamhet är i dag en av de största kulturverk- samheterna för barn och unga i Sverige. Det innebär att kultur- skolan har en nationell kultur- och utbildningspolitisk betydelse. Trots kulturskolans stora betydelse saknas en övergripande strategi för nationell samordning och utvärdering av verksamheten.</P>
<P class="p362 ft26">Det behövs en kartläggning och uppföljning av verksamheten</P>
<P class="p98 ft9">Kulturskolan finns i nästan alla landets kommuner och ett generellt mål för verksamheten kan sägas vara att ge alla barn oavsett bak- grund möjlighet att på frivillig basis utöva kultur. Det finns dock inga riktade statliga medel eller strategier kopplade till verksam- heten. Eftersom kulturskolan är en frivillig kommunal verksamhet finns det inte nationella mål på området. Verk- samheten i kom- munerna kan därför se väldigt olika ut.</P>
<P class="p111 ft9">Kulturskolan har funnits i mer än ett halvt sekel, men den har aldrig varit föremål för någon nationell översyn. Det innebär att det är svårt att göra regionala och nationella jämförelser och se gener- ella utvecklingstendenser. Genom en helhetsbild av verksamheten kan bl.a. skillnader bli tydligare. Detta kan i sin tur bidra till att synliggöra framgångsfaktorer för kulturskolan.</P>
<P class="p82 ft35">Sverige är det enda landet i Norden som inte har statlig med- verkan i kulturskolan. Situationen i de övriga nordiska länderna ser</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft19">316</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_317">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td72"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td73"><P class="p19 ft29">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p237 ft11">dock olika ut och det statliga ansvaret skiljer sig åt när det gäller såväl omfattning som styrning.</P>
<P class="p186 ft11">Utredaren ska därför</P>
<P class="p574 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">kartlägga och beskriva den kommunala musik- och kultur- skolans verksamhet i Sverige när det gäller såväl hur kommun- erna valt att organisera verksamheten som hur deltagandet ser ut,</SPAN></P>
<P class="p653 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">identifiera och lyfta framgångsfaktorer för den kommunala musik- och kulturskolan och beskriva de utmaningar som verk- samheten har att hantera, och</SPAN></P>
<P class="p59 ft9"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft33">beskriva hur motsvarande musik- och kulturskoleverksamhet är organiserad i övriga nordiska länder och, i den utsträckning det är relevant, göra andra internationella jämförelser.</SPAN></P>
<P class="p51 ft26">En musik- och kulturskola för alla barn</P>
<P class="p119 ft9">Eftersom det inte finns en uppföljning på nationell nivå är det svårt att på ett övergripande plan bedöma vilka som deltar i kultur- skolans verksamhet i dag. Flera aktörer vittnar dock om att det förekommer en snedrekrytering av barn utifrån socio- ekonomisk bakgrund och att kulturskolan har svårt att nå barn från eko- nomiskt och socialt svaga grupper. Möjligheterna att delta i kultur- skolans verksamhet skiljer sig åt mellan tätort och glesbygd och utbudet av kurser kan också variera. Det är viktigt att göra den kommunala musikskolan mer tillgänglig och jämlik.</P>
<P class="p64 ft8">Aktörer vittnar också om att flickor i dag är överrepresenterade bland dem som deltar i kulturskolans kurser. Dessutom finns tendenser till att flickor i högre grad väljer undervisning med ett innehåll och pojkar ett annat. Det är viktigt att de faktorer som leder till snedrekrytering identifieras för att verksamheten på sikt inte ska förlora sin legitimitet. Det är också viktigt att uppmuntra barn till att själva välja vilken verksamhet de vill delta i och att detta val inte begränsas av traditionella normer och könsroller.</P>
<P class="p129 ft11">Utredaren ska därför</P>
<P class="p654 ft25"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft128">identifiera hinder för deltagande i den kommunala musik- och kulturskolans verksamhet och föreslå åtgärder så att alla elever, oavsett socioekonomisk eller kulturell bakgrund, funktionsför-</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">317</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_318">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p655 ft11">måga och kön, ges möjlighet att delta i musik- och kultur- skolans olika verksamheter, och</P>
<P class="p656 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">identifiera alternativa undervisningsmetoder för att undanröja exempelvis geografiska hinder för att ta del av den kommunala musik- och kulturskolans verksamhet.</SPAN></P>
<P class="p657 ft26">Musik- och kulturskolan i ett kultur- och utbildningspolitiskt sammanhang</P>
<P class="p658 ft9">Cirka 200 000 barn deltar årligen i kulturskolans ämneskurser (undervisning i t.ex. musik, dans, drama eller konst). Utöver denna verksamhet deltar lika många i annan verksamhet (projekt på skol- tid, evenemang, musikaler, pjäser m.m.) i samverkan med grund- eller gymnasieskolan. Verksamheten i kulturskolan får barn att utveckla sitt estetiska lärande men den lägger också grunden för rekrytering till den klassiska musiken och inte minst orkester- musiken, där kulturskolan är en av få utbildningsaktörer för dessa åldersgrupper. Undervisningen i kulturskolan är i hög grad styrd av efterfrågan och utgångspunkten är att barnen ska få utöva den konstart de vill. Instrument som gitarr, bas och piano är populära medan orkesterinstrument och särskilt trä- och bleckblås har svårare att locka elever.</P>
<P class="p266 ft9">Efterfrågestyrningen får i förlängningen konsekvenser för musikutbildningen och rekryteringen av yrkesmusiker till orkestrar. Musikhögskolorna har framhållit att förkunskaperna hos sökande sjunker och företrädare för svenska orkestrar anger att de oftare behöver rekrytera musiker med utländsk utbildning. Återväxten inom orkesterlivet är en viktig kulturpolitisk fråga.</P>
<P class="p265 ft8">Situationen för de lärare som undervisar i kulturskolan ser olika ut i landet. I glesbygd är det inte ovanligt att en lärare undervisar både i grundskolan och i kulturskolan. En ny lärarutbildning inför- des hösten 2011. Den nya utbildningen är ämnad att tillgodose det behov av kompetens som finns i den obligatoriska skolan, gymn- asieskolan och de andra skolformerna i skolväsendet. Det finns ingen särskild utbildning av lärare för kulturskolans behov.</P>
<P class="p368 ft35">Avsaknaden av en särskild utbildning försvårar lärarrekrytering till kulturskolan, relevant kompetensutveckling och inte minst forskning på området. Det riskerar att leda till lägre kompetens hos</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">318</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_319">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td72"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td73"><P class="p19 ft29">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft9">lärarna och färre ämnesval för eleverna, något som i högre grad drabbar kulturskolorna i glesbygden. Den brist på lärare som finns i dag väntas dessutom öka de närmaste åren.</P>
<P class="p63 ft8">Regeringens utgångspunkt är att estetisk verksamhet är viktig för barns och ungas utveckling och lärande, därför måste kopp- lingen mellan kulturpolitiken och utbildningspolitiken stärkas. Inom regeringskansliet finns en arbetsgrupp med uppdrag att genom statliga satsningar främja samverkan mellan bl.a. grund- skolan, kommunala musik- och kulturskolan samt kulturlivet. Med kompetens inom både kulturutövande och pedagogik har kultur- skolan en unik struktur med potential att arbeta med att långsiktigt integrera kulturella och konstnärliga uttryck i skolans arbete.</P>
<P class="p129 ft11">Utredaren ska därför</P>
<P class="p574 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">föreslå hur rekryteringen av elever till klassiska orkester- instrument kan säkras, och</SPAN></P>
<P class="p59 ft9"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft33">bedöma och analysera behovet av kompetens hos de lärare som ska undervisa i den kommunala musik- och kulturskolan och med utgångspunkt i den analysen föreslå hur försörjningen av lärare kan säkras i framtiden.</SPAN></P>
<P class="p51 ft26">En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan</P>
<P class="p119 ft9">Kulturskolan drivs i dag med stor framgång i de flesta kommuner. Möjligheterna för detta varierar dock starkt mellan olika kom- muner, beroende på bl.a. demografiska och ekonomiska förutsätt- ningar. Elevtillströmningen är stor och undervisningen håller hög kvalitet. Kulturskolan står dock, som framgår ovan, inför flera stora utmaningar när det gäller undervisningen och rekryteringen av elever.</P>
<P class="p108 ft8">Det saknas i dag en nationell strategi för kulturskolan och det är frivilligt för kommunerna att tillhandahålla en sådan verksamhet. Aktuell uppföljning av verksamheten saknas också vilket hindrar ett aktivt strategiskt utvecklingsarbete på området. En nationell strategi skulle vara till stöd för att uppnå en jämlik och tillgänglig kulturskola av hög kvalitet för alla barn och unga i Sverige.</P>
<P class="p176 ft11">Utredaren ska därför</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">319</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_320">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p659 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">utifrån ett brett underlag lämna förslag till vilken roll staten bör ha i förhållande till den kommunala musik- och kulturskolan och föreslå en nationell strategi för hur staten kan bistå kom- munerna i arbetet med de kommunala musik- och kultur- skolorna,</SPAN></P>
<P class="p660 ft11"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft28">göra en bedömning av för- och nackdelar med att författnings- reglera kommunernas ansvar för verksamheten, och</SPAN></P>
<P class="p55 ft9"><SPAN class="ft27"></SPAN><SPAN class="ft33">lämna förslag till en nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan som tar hänsyn till betydelsen av lärar- nas kompetens, ett brett utbud, jämlikhet, tillgänglighet och kvalitet.</SPAN></P>
<P class="p51 ft12">Konsekvensbeskrivningar</P>
<P class="p53 ft9">Utredaren ska analysera och redovisa konsekvenserna av sina för- slag. De ekonomiska och budgetära konsekvenserna för stat, kom- mun och landsting ska bedömas och beräknas. Om förslagen för- väntas leda till kostnadsökningar ska utredaren lämna förslag till hur dessa ska finansieras.</P>
<P class="p82 ft31">Konsekvensbeskrivningen ska även göras utifrån ett mångfalds- och jämställdhetsperspektiv, bland annat genom att förhållanden och villkor som har samband med kön och socioekonomi görs synliga och konsekvenser för respektive kön eller grupp analyseras. Därtill ska konsekvensbeskrivningen göras ur ett barnrättsper- spektiv utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkon- ventionen). Förslagens konsekvenser för enskilda företag ska också bedömas och beräknas. Om något av förslagen i betänkandet påverkar det kommunala självstyret ska, utöver dess konsekvenser, också de särskilda avvägningar som lett fram till förslagen redovisas särskilt. Utredaren ska vid utformningen av förslagen beakta EU:s konkurrens- och statsstödsregler.</P>
<P class="p318 ft12">Samråd och redovisning av uppdraget</P>
<P class="p97 ft9">Uppdraget ska utföras i nära dialog med berörda intressenter och myndigheter, bl.a., Statens skolverk, Statens kulturråd, Statens musikverk, Myndigheten för tillgängliga medier, Kungl. Musikhög-</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft19">320</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_321">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr7 td72"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td73"><P class="p19 ft29">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p661 ft8">skolan i Stockholm, Kungl. Musikaliska Akademien, Riksförbundet Unga Musikanter, Stockholms musikpedagogiska institut, Sveriges Kommuner och landsting och Sveriges Kulturskoleråd, enskilda kommuner och landsting samt andra berörda aktörer.</P>
<P class="p646 ft11">Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2016.</P>
<P class="p662 ft11">(Kulturdepartementet)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">321</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_322">
</DIV>
<DIV id="page_323">
<DIV id="id_1">
<P class="p641 ft20">Bilaga 2</P>
<P class="p642 ft7">Kommittédirektiv 2016:44</P>
<P class="p663 ft38">Tilläggsdirektiv till Kulturskoleutredningen (Ku 2015:02)</P>
<P class="p644 ft11">Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016.</P>
<P class="p92 ft12">Förlängd tid för uppdraget</P>
<P class="p645 ft9">Regeringen beslutade den 30 april 2015 kommittédirektiv om en nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan (dir. 2015:46). Enligt utredningens direktiv skulle uppdraget slutligt redovisas senast den 30 september 2016.</P>
<P class="p664 ft9">Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället redovisas senast den 31 oktober 2016.</P>
<P class="p665 ft11">(Kulturdepartementet)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">323</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_324">
</DIV>
<DIV id="page_325">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369325x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p641 ft20">Bilaga 3</P>
<P class="p642 ft7">Genomförda möten</P>
<P class="p666 ft9">Utredningen bjöd in kommunerna till tre inledande samråd, i Göteborg, Umeå och Stockholm, där totalt ungefär 250 kultur- skolechefer och pedagoger från musik- och kulturskolor i hela landet deltog. Utredaren presenterade utredningens uppdrag och de spänningsfält som utredningen identifierat. Genom metoden Open space fick deltagarna sedan möjlighet att själva välja ämnen för diskussion, sammanfatta diskussionen och sedan vikta de syn- punkter och förslag som kommit fram under diskussionen. Målet var att deltagarna inte skulle bli styrda av utredningens frågeställ- ningar. Dessa tre samråd följdes upp med ytterligare två samråd med politiker och tjänstemän på regional respektive kommunal nivå som ägde rum i Göteborg. Utöver dessa samråd har utred- ningen också träffat en rad andra intressenter som förtecknas nedan.</P>
<P class="p667 ft9">Utredningen har också medverkat vid den nordiska konferensen Nordic Music and Arts Schools 2015 i Aalborg, Kulturskolerådets rikskonferens 2016 i Luleå och en länsstudiedag i Östergötlands län.</P>
<P class="p668 ft12">Myndigheter, kommuner, landsting och organisationer<SPAN class="ft129">1</SPAN></P>
<P class="p644 ft11">Akademin Valand, Göteborgs universitet</P>
<P class="p669 ft11">Amatörteaterns Riksförbund</P>
<P class="p669 ft11">Barnkulturcentra i Sverige (BAS)</P>
<P class="p669 ft11">Berwaldhallen</P>
<P class="p669 ft11">Camerata Nordica</P>
<P class="p669 ft11">Folkbildningsförbundet</P>
<P class="p670 ft60"><SPAN class="ft63">1 </SPAN>Utredningen har utöver samråden med kommunala företrädare haft fördjupad kontakt med en rad kommuner. Dessa förtecknas nedan.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">325</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_326">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p671 ft9">Folkbildningsrådet Folkoperan Föreningen Pascal Gävle Symfoniorkester</P>
<P class="p672 ft9">Göteborg Wind Orchestra Göteborgs Symfoniker Göteborgs universitet Göteborgsoperan</P>
<P class="p3 ft11">Hofors kommun</P>
<P class="p673 ft8">Högskolan för design och konsthantverk, Göteborgs universitet Hgskolan för scen och musik, Göteborgs universitet</P>
<P class="p674 ft9">Karlstads universitet Konstfack</P>
<P class="p675 ft9">Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS) Kulturförvaltningen Göteborgs stad</P>
<P class="p3 ft11">Kulturskolerådet</P>
<P class="p676 ft9">Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Kungliga filharmoniska orkestern Kungliga Hovkapellet</P>
<P class="p677 ft8">Kungliga musikaliska akademien Kungliga musikhögskolan Linnéuniversitetet</P>
<P class="p3 ft11">Luleå Tekniska universitet</P>
<P class="p678 ft9">Luleå tekniska universitet, institutionen för konst, kommunikation och lärande</P>
<P class="p679 ft9">Lunds universitet Länsmusiken i Örebro Lärarförbundet Lärarnas riksförbund Malmö högskola Malmö Symfoniorkester Musica Vitae</P>
<P class="p680 ft9">Musikhögskolan i Malmö, Lunds universitet Musik i Dalarna/Dalasinfoniettan Myndigheten för kulturanalys Myndigheten för tillgängliga medier</P>
<P class="p681 ft11">Nacka kommun Nätverk i musik</P>
<P class="p5 ft11">Offentligägda folkhögskolors intresseorganisation</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft19">326</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_327">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td72"><P class="p19 ft20">SOU 2016:69</P></TD>
<TD class="tr7 td73"><P class="p19 ft29">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p682 ft11">Play Along Qualis</P>
<P class="p683 ft9">Riksförbundet unga musikanter (RUM) Riksorganisationen auktoriserade dramapedagoger (RAD) Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) Skolkommissionen</P>
<P class="p684 ft8">Specialskolmyndigheten Statens kulturråd Statens musikverk Stiftelsen El Sistema</P>
<P class="p685 ft9">Stockholms konstnärliga högskola Stockholms Musikpedagogiska Institut</P>
<P class="p686 ft9">Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation (SAMI) Svenska dirigentförbundet</P>
<P class="p3 ft11">Svenska filminstitutet</P>
<P class="p687 ft9">Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Sveriges orkesterförbund</P>
<P class="p688 ft9">Sveriges Yrkesmusikerförbund (SYMF) Teaterförbundet</P>
<P class="p689 ft8">Umeå universitet Vilhelmina kommun Våga <NOBR>visa-nätverket</NOBR> Vänersborgs kommun Värmdö kommun</P>
<P class="p690 ft9">Västmanlands län och Västerås kommun Västmanlandsmusiken</P>
<P class="p3 ft11">Örnsköldsviks kommun</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft19">327</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_328">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369328x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p3 ft7">Statens offentliga utredningar 2016</P>
<P class="p545 ft13">Kronologisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p691 ft4"><SPAN class="ft130">1.</SPAN><SPAN class="ft131">Statens bredbandsinfrastruktur som resurs. N.</SPAN></P>
<P class="p692 ft4"><SPAN class="ft130">2.</SPAN><SPAN class="ft131">Effektiv vård. S.</SPAN></P>
<P class="p693 ft4"><SPAN class="ft130">3.</SPAN><SPAN class="ft131">Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar. N.</SPAN></P>
<P class="p694 ft4"><SPAN class="ft130">4.</SPAN><SPAN class="ft131">Politisk information i skolan – ett led i demokratiuppdraget. U.</SPAN></P>
<P class="p695 ft4"><SPAN class="ft130">5.</SPAN><SPAN class="ft131">Låt fler forma framtiden! Del A + B. Ku.</SPAN></P>
<P class="p696 ft6"><SPAN class="ft6">6.</SPAN><SPAN class="ft132">Framtid sökes – Slutredovisning från</SPAN></P>
<P class="p697 ft4">den nationella samordnaren för utsatta <NOBR>EU-medborgare.</NOBR> S.</P>
<P class="p698 ft4"><SPAN class="ft133">7.</SPAN><SPAN class="ft131">Integritet och straffskydd. Ju.</SPAN></P>
<P class="p699 ft6"><SPAN class="ft130">8.</SPAN><SPAN class="ft132">Ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Fjärde penningstvättsdirektivet – samordning</SPAN></P>
<P class="p700 ft6">– ny penningtvättslag – m.m.</P>
<P class="p701 ft4">Del 1 + 2. Fi.</P>
<P class="p702 ft4"><SPAN class="ft130">9.</SPAN><SPAN class="ft131">Plats för nyanlända i fler skolor. U.</SPAN></P>
<P class="p703 ft4"><SPAN class="ft130">10.</SPAN><SPAN class="ft131">EU på hemmaplan. Ku.</SPAN></P>
<P class="p704 ft4"><SPAN class="ft130">11.</SPAN><SPAN class="ft131">Olika vägar till föräldraskap. Ju.</SPAN></P>
<P class="p705 ft4"><SPAN class="ft130">12.</SPAN><SPAN class="ft131">Ökade möjligheter till modersmåls- undervisning och studiehandledning på modersmål. U.</SPAN></P>
<P class="p706 ft4"><SPAN class="ft130">13.</SPAN><SPAN class="ft131">Palett för ett stärkt civilsamhälle. Ku.</SPAN></P>
<P class="p707 ft4"><SPAN class="ft130">14.</SPAN><SPAN class="ft131">En översyn av tobakslagen. Nya steg mot ett minskat tobaksbruk.S.</SPAN></P>
<P class="p706 ft6"><SPAN class="ft130">15.</SPAN><SPAN class="ft132">Arbetsklausuler och sociala hänsyn</SPAN></P>
<P class="p701 ft4">i offentlig upphandling</P>
<P class="p708 ft4">– ILO:s konvention nr 94 samt en internationell jämförelse. Fi.</P>
<P class="p709 ft4"><SPAN class="ft130">16.</SPAN><SPAN class="ft131">Kunskapsläget på kärnavfalls- området 2016. Risker, osäkerheter och framtidsutmaningar. M.</SPAN></P>
<P class="p710 ft4"><SPAN class="ft133">17.</SPAN><SPAN class="ft131">EU:s reviderade insolvensförordning m.m. Ju.</SPAN></P>
<P class="p704 ft4"><SPAN class="ft130">18.</SPAN><SPAN class="ft131">En ny strafftidslag. Ju.</SPAN></P>
<P class="p711 ft4"><SPAN class="ft130">19.</SPAN><SPAN class="ft131">Barnkonventionen blir svensk lag. S.</SPAN></P>
<P class="p241 ft4"><SPAN class="ft130">20.</SPAN><SPAN class="ft131">Föräldraledighet för statsråd? Fi.</SPAN></P>
<P class="p712 ft4"><SPAN class="ft130">21.</SPAN><SPAN class="ft131">Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. M.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p713 ft4"><SPAN class="ft130">22.</SPAN><SPAN class="ft131">Möjlighet att begränsa eller förbjuda odling av genetiskt modifierade växter i Sverige. M.</SPAN></P>
<P class="p714 ft4"><SPAN class="ft130">23.</SPAN><SPAN class="ft131">Beskattning av incitamentsprogram. Fi.</SPAN></P>
<P class="p715 ft4"><SPAN class="ft130">24.</SPAN><SPAN class="ft131">En ändamålsenlig kommunal redovisning. Fi.</SPAN></P>
<P class="p716 ft6"><SPAN class="ft130">25.</SPAN><SPAN class="ft132">Likvärdigt, rättssäkert och effektivt – ett nytt nationellt system</SPAN></P>
<P class="p700 ft4">för kunskapsbedömning. Del 1 + 2. U.</P>
<P class="p717 ft4"><SPAN class="ft130">26.</SPAN><SPAN class="ft131">På väg mot en ny politik för Sveriges landsbygder – landsbygdernas utveckling, möjligheter och utmaningar. N.</SPAN></P>
<P class="p718 ft4"><SPAN class="ft130">27.</SPAN><SPAN class="ft131">Som ett brev på posten. Postbefordran och pristak i ett digitaliserat samhälle. N.</SPAN></P>
<P class="p181 ft6"><SPAN class="ft130">28.</SPAN><SPAN class="ft132">Vägen till självkörande fordon</SPAN></P>
<P class="p719 ft4"><SPAN class="ft130">–</SPAN><SPAN class="ft134">försöksverksamhet. N.</SPAN></P>
<P class="p704 ft6"><SPAN class="ft130">29.</SPAN><SPAN class="ft132">Trygghet och attraktivitet</SPAN></P>
<P class="p719 ft4"><SPAN class="ft130">–</SPAN><SPAN class="ft134">en forskarkarriär för framtiden. U.</SPAN></P>
<P class="p720 ft4"><SPAN class="ft130">30.</SPAN><SPAN class="ft131">Människorna, medierna & marknaden. Medieutredningens forsknings- antologi om en demokrati i förändring. Ku.</SPAN></P>
<P class="p721 ft4"><SPAN class="ft130">31.</SPAN><SPAN class="ft131">Fastighetstaxering av anläggningar för el- och värmeproduktion. Fi.</SPAN></P>
<P class="p722 ft4"><SPAN class="ft130">32.</SPAN><SPAN class="ft131">En trygg dricksvattenförsörjning. Del 1 + 2 och Sammanfattning. N.</SPAN></P>
<P class="p723 ft4"><SPAN class="ft130">33.</SPAN><SPAN class="ft131">Ett </SPAN><NOBR>bonus–malus-system</NOBR> för nya lätta fordon. Fi.</P>
<P class="p241 ft4"><SPAN class="ft130">34.</SPAN><SPAN class="ft131">Revisorns skadeståndsansvar. Ju.</SPAN></P>
<P class="p724 ft4"><SPAN class="ft130">35.</SPAN><SPAN class="ft131">Vägen in till det svenska skolväsendet. U.</SPAN></P>
<P class="p725 ft4"><SPAN class="ft130">36.</SPAN><SPAN class="ft131">Medverkan av tjänsteleverantörer i ärenden om uppehålls- och arbets tillstånd. UD.</SPAN></P>
<P class="p706 ft4"><SPAN class="ft130">37.</SPAN><SPAN class="ft131">Rätten till en personförsäkring.</SPAN></P>
<P class="p726 ft4"><SPAN class="ft130">–</SPAN><SPAN class="ft134">ett stärkt konsumentskydd. Ju.</SPAN></P>
<P class="p727 ft4"><SPAN class="ft130">38.</SPAN><SPAN class="ft131">Samling för skolan. Nationella mål- sättningar och utvecklingsområden för kunskap och likvärdighet. U.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_329">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p728 ft6"><SPAN class="ft130">39.</SPAN><SPAN class="ft132">Polis i framtiden</SPAN></P>
<P class="p729 ft4"><SPAN class="ft130">–</SPAN><SPAN class="ft134">polisutbildningen som högskole utbildning. Ju.</SPAN></P>
<P class="p730 ft4"><SPAN class="ft130">40.</SPAN><SPAN class="ft131">Straffrättsliga åtgärder mot deltagande i en väpnad konflikt till stöd för en terroristorganisation. Ju.</SPAN></P>
<P class="p731 ft6"><SPAN class="ft130">41.</SPAN><SPAN class="ft132">Hur står det till med den personliga integriteten?</SPAN></P>
<P class="p732 ft4"><SPAN class="ft130">–</SPAN><SPAN class="ft134">en kartläggning av Integritets kommittén. Ju.</SPAN></P>
<P class="p733 ft4"><SPAN class="ft130">42.</SPAN><SPAN class="ft131">Ett starkt straffrättsligt skydd mot köp av sexuell tjänst och utnyttjande av barn genom köp av sexuell hand- ling, m.m. Ju.</SPAN></P>
<P class="p734 ft6"><SPAN class="ft130">43.</SPAN><SPAN class="ft132">Internationella säkerhetsrätter i järnvägsfordon m.m.</SPAN></P>
<P class="p719 ft4"><SPAN class="ft130">–</SPAN><SPAN class="ft134">Järnvägsprotokollet. Ju.</SPAN></P>
<P class="p703 ft4"><SPAN class="ft130">44.</SPAN><SPAN class="ft131">Kraftsamling mot antiziganism. Ku.</SPAN></P>
<P class="p735 ft4"><SPAN class="ft130">45.</SPAN><SPAN class="ft131">En hållbar, transparent och konkurrenskraftig fondmarknad. Fi.</SPAN></P>
<P class="p736 ft4"><SPAN class="ft130">46.</SPAN><SPAN class="ft131">Samordning, ansvar och kommunikation – vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar. U.</SPAN></P>
<P class="p728 ft4"><SPAN class="ft130">47.</SPAN><SPAN class="ft131">En klimat- och luftvårdsstrategi</SPAN></P>
<P class="p737 ft4">för Sverige. Del 1 + Del 2, bilaga med underlagsrapporter. M.</P>
<P class="p241 ft4"><SPAN class="ft130">48.</SPAN><SPAN class="ft131">Regional indelning – tre nya län. Fi.</SPAN></P>
<P class="p738 ft4"><SPAN class="ft130">49.</SPAN><SPAN class="ft131">En utökad beslutanderätt för Konkurrensverket. N.</SPAN></P>
<P class="p241 ft4"><SPAN class="ft130">50.</SPAN><SPAN class="ft131">Genomförande av sjöfolksdirektivet. A.</SPAN></P>
<P class="p739 ft4"><SPAN class="ft130">51.</SPAN><SPAN class="ft131">Villkor för intjänande och bevarande av tjänstepension. A.</SPAN></P>
<P class="p241 ft4"><SPAN class="ft130">52.</SPAN><SPAN class="ft131">Färre i häkte och minskad isolering. Ju.</SPAN></P>
<P class="p740 ft4"><SPAN class="ft130">53.</SPAN><SPAN class="ft131">Betaltjänster, förmedlingsavgifter och grundläggande betalkonton. Fi.</SPAN></P>
<P class="p741 ft4"><SPAN class="ft130">54.</SPAN><SPAN class="ft131">Till sista utposten. En översyn av postlagstiftningen i ett digitaliserat samhälle. N.</SPAN></P>
<P class="p742 ft4"><SPAN class="ft130">55.</SPAN><SPAN class="ft131">Det handlar om jämlik hälsa. Utgångspunkter för Kommissionens vidare arbete. S.</SPAN></P>
<P class="p181 ft4"><SPAN class="ft130">56.</SPAN><SPAN class="ft131">Ny paketreselag. Fi.</SPAN></P>
<P class="p743 ft4"><SPAN class="ft130">57.</SPAN><SPAN class="ft131">Utredningen om Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten. UD.</SPAN></P>
<P class="p744 ft4"><SPAN class="ft130">58.</SPAN><SPAN class="ft131">Ändrade mediegrundlagar. Del 1 + Del 2. Ju.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p728 ft6"><SPAN class="ft130">59.</SPAN><SPAN class="ft135">På goda grunder</SPAN></P>
<P class="p745 ft4"><SPAN class="ft130">–</SPAN><SPAN class="ft134">en åtgärdsgaranti för läsning, skriv- ning och matematik. U.</SPAN></P>
<P class="p746 ft4"><SPAN class="ft130">60.</SPAN><SPAN class="ft134">Ett starkare skydd för den sexuella integriteten. Ju.</SPAN></P>
<P class="p704 ft4"><SPAN class="ft130">61.</SPAN><SPAN class="ft134">Fokus premiepension. Fi.</SPAN></P>
<P class="p711 ft4"><SPAN class="ft130">62.</SPAN><SPAN class="ft134">Ökad insyn i välfärden. S.</SPAN></P>
<P class="p747 ft4"><SPAN class="ft130">63.</SPAN><SPAN class="ft134">En robust personalförsörjning av det militära försvaret. Fö.</SPAN></P>
<P class="p748 ft4"><SPAN class="ft130">64.</SPAN><SPAN class="ft134">Förutsättningar enligt regeringsformen för fördjupat försvarssamarbete. Fö.</SPAN></P>
<P class="p749 ft4"><SPAN class="ft130">65.</SPAN><SPAN class="ft134">Ett samlat ansvar för tillsyn över den personliga integriteten. Ju.</SPAN></P>
<P class="p181 ft6"><SPAN class="ft130">66.</SPAN><SPAN class="ft135">Det stämmer!</SPAN></P>
<P class="p750 ft4"><SPAN class="ft130">–</SPAN><SPAN class="ft134">ökad transparens och mer lika villkor. U.</SPAN></P>
<P class="p751 ft4"><SPAN class="ft133">67.</SPAN><SPAN class="ft134">En översyn av överskottsmålet. Fi.</SPAN></P>
<P class="p752 ft4"><SPAN class="ft130">68.</SPAN><SPAN class="ft134">Stärkt konsumentskydd på marknaden för högkostnadskrediter. Ju.</SPAN></P>
<P class="p747 ft4"><SPAN class="ft130">69.</SPAN><SPAN class="ft134">En inkluderande kulturskola på egen grund. Ku.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_330">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B369330x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p3 ft7">Statens offentliga utredningar 2016</P>
<P class="p545 ft13">Systematisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p3 ft60">Arbetsmarknadsdepartementet</P>
<P class="p753 ft4">Genomförande av sjöfolksdirektivet. [50]</P>
<P class="p754 ft4">Villkor för intjänande och bevarande av tjänstepension. [51]</P>
<P class="p755 ft60">Finansdepartementet</P>
<P class="p756 ft6">Ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Fjärde penningtvättsdirektivet – samordning</P>
<P class="p757 ft4">– ny penningtvättslag – m.m. Del 1 + 2. [8]</P>
<P class="p758 ft6">Arbetsklausuler och sociala hänsyn i offentlig upphandling</P>
<P class="p759 ft4">– ILO:s konvention nr 94 samt en internationell jämförelse. [15]</P>
<P class="p760 ft4">Föräldraledighet för statsråd? [20] Beskattning av incitamentsprogram. [23]</P>
<P class="p761 ft4">En ändamålsenlig kommunal redovisning. [24]</P>
<P class="p762 ft4">Fastighetstaxering av anläggningar för el- och värmeproduktion. [31]</P>
<P class="p763 ft4">Ett <NOBR>bonus–malus-system</NOBR> för nya lätta fordon. [33]</P>
<P class="p764 ft4">En hållbar, transparent och konkurrenskraftig fondmarknad. [45]</P>
<P class="p5 ft4">Regional indelning – tre nya län. [48]</P>
<P class="p765 ft4">Betaltjänster, förmedlingsavgifter och grundläggande betalkonton. [53]</P>
<P class="p766 ft4">Ny paketreselag. [56] Fokus premiepension. [61]</P>
<P class="p623 ft4">En översyn av överskottsmålet. [67]</P>
<P class="p767 ft60">Försvarsdepartementet</P>
<P class="p768 ft4">En robust personalförsörjning av det militära försvaret. [63]</P>
<P class="p769 ft4">Förutsättningar enligt regeringsformen för fördjupat försvarssamarbete. [64]</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p3 ft60">Justitiedepartementet</P>
<P class="p770 ft136">Integritet och straffskydd. [7] Olika vägar till föräldraskap. [11]</P>
<P class="p771 ft4">EU:s reviderade insolvensförordning m.m. [17]</P>
<P class="p772 ft4">En ny strafftidslag. [18] Revisorns skadeståndsansvar. [34]</P>
<P class="p773 ft4">Rätten till en personförsäkring – ett stärkt konsumentskydd. [37]</P>
<P class="p774 ft4">Polis i framtiden – polisutbildningen som högskoleutbildning. [39]</P>
<P class="p775 ft4">Straffrättsliga åtgärder mot deltagande i en väpnad konflikt till stöd för en terroristorganisation. [40]</P>
<P class="p776 ft6">Hur står det till med den personliga integriteten?</P>
<P class="p777 ft4">– en kartläggning av Integritets kommittén. [41]</P>
<P class="p778 ft4">Ett starkt straffrättsligt skydd mot köp av sexuell tjänst och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling, m.m. [42]</P>
<P class="p779 ft4">Internationella säkerhetsrätter i järnvägs- fordon m.m. – Järnvägsprotokollet. [43]</P>
<P class="p5 ft4">Färre i häkte och minskad isolering. [52]</P>
<P class="p780 ft4">Ändrade mediegrundlagar. Del 1 + Del 2. [58]</P>
<P class="p781 ft4">Ett starkare skydd för den sexuella integri- teten. [60]</P>
<P class="p782 ft4">Ett samlat ansvar för tillsyn över den personliga integriteten. [65]</P>
<P class="p783 ft4">Stärkt konsumentskydd på marknaden för högkostnadskrediter. [68]</P>
<P class="p755 ft60">Kulturdepartementet</P>
<P class="p784 ft136">Låt fler forma framtiden! Del A + B. [5] EU på hemmaplan. [10]</P>
<P class="p621 ft4">Palett för ett stärkt civilsamhälle. [13]</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p785 ft4">Människorna, medierna & marknaden Medieutredningens forskningsantologi om en demokrati i förändring. [30]</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_331">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p3 ft4">Kraftsamling mot antiziganism. [44]</P>
<P class="p786 ft4">En inkluderande kulturskola på egen grund. [69]</P>
<P class="p767 ft60">Miljö- och energidepartementet</P>
<P class="p787 ft6">Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2016. Risker, osäkerheter</P>
<P class="p788 ft4">och framtidsutmaningar. [16]</P>
<P class="p789 ft4">Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. [21]</P>
<P class="p790 ft6">Möjlighet att begränsa eller förbjuda od- ling av genetiskt modifierade</P>
<P class="p788 ft4">växter i Sverige. [22]</P>
<P class="p791 ft4">En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige. Del 1 + Del 2, bilaga med underlags- rapporter. [47]</P>
<P class="p792 ft60">Näringsdepartementet</P>
<P class="p793 ft4">Statens bredbandsinfrastruktur som resurs. [1]</P>
<P class="p794 ft4">Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar. [3]</P>
<P class="p795 ft4">På väg mot en ny politik för Sveriges landsbygder – landsbygdernas utveck- ling, möjligheter och utmaningar. [26]</P>
<P class="p796 ft137">Som ett brev på posten. Postbefordran och pristak i ett digitaliserat samhälle. [27]</P>
<P class="p753 ft6">Vägen till självkörande fordon</P>
<P class="p797 ft4">– försöksverksamhet. [28]</P>
<P class="p5 ft6">En trygg dricksvattenförsörjning.</P>
<P class="p797 ft4">Del 1 + 2 och Sammanfattning. [32]</P>
<P class="p798 ft4">En utökad beslutanderätt för Konkurrens verket. [49]</P>
<P class="p799 ft4">Till sista utposten. En översyn av postlag- stiftningen i ett digitaliserat samhälle. [54]</P>
<P class="p792 ft60">Socialdepartementet</P>
<P class="p753 ft4">Effektiv vård. [2]</P>
<P class="p800 ft4">Framtid sökes – Slutredovisning från den nationella samordnaren för utsatta <NOBR>EU-medborgare.</NOBR> [6]</P>
<P class="p801 ft4">En översyn av tobakslagen. Nya steg mot ett minskat tobaksbruk. [14]</P>
<P class="p5 ft4">Barnkonventionen blir svensk lag. [19]</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p802 ft4">Det handlar om jämlik hälsa. Utgångspunkter för Kommissionens vidare arbete. [55]</P>
<P class="p105 ft4">Ökad insyn i välfärden. [62]</P>
<P class="p767 ft60">Utbildningsdepartementet</P>
<P class="p803 ft4">Politisk information i skolan – ett led i demokratiuppdraget. [4]</P>
<P class="p5 ft4">Plats för nyanlända i fler skolor. [9]</P>
<P class="p804 ft4">Ökade möjligheter till modersmåls- undervisning och studiehandledning på modersmål. [12]</P>
<P class="p805 ft4">Likvärdigt, rättssäkert och effektivt – ett nytt nationellt system för kunskaps- bedömning. Del 1 + 2. [25]</P>
<P class="p3 ft6">Trygghet och attraktivitet</P>
<P class="p806 ft136">– en forskarkarriär för framtiden. [29] Vägen in till det svenska skolväsendet. [35]</P>
<P class="p807 ft4">Samling för skolan. Nationella målsätt- ningar och utvecklingsområden för kunskap och likvärdighet. [38]</P>
<P class="p808 ft6">Samordning, ansvar och kommunikation – vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever</P>
<P class="p788 ft4">med vissa funktionsnedsättningar. [46]</P>
<P class="p5 ft6">På goda grunder</P>
<P class="p809 ft4">– en åtgärdsgaranti för läsning, skriv- ning och matematik. [59]</P>
<P class="p810 ft4">Det stämmer! – ökad transparens och mer lika villkor. [66]</P>
<P class="p755 ft60">Utrikesdepartementet</P>
<P class="p811 ft4">Medverkan av tjänsteleverantörer i ärenden om uppehålls- och arbetstillstånd. [36]</P>
<P class="p812 ft4">Utredningen om Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten. [57]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
</BODY>
</HTML>
H4B369sou_2016__69.pdf1675933pdfEn inkluderande kulturskola på egen grundhttps://data.riksdagen.se/fil/4AC0642A-F5F2-48A1-A88E-4ECE6FE28C04