0H4B361201661sousouStatens offentliga utredningar 2016:61Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar6102016-09-26 00:00:002016-09-26 15:47:202016-09-26 00:00:00Fokus premiepensionhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/H4B361/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/H4B361https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H4B361
<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd">
<HTML>
<HEAD>
<META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8">
<META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8">
<TITLE>sou 2016 61 </TITLE>
<META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 165px 0px 44px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 378px;padding: 0px;border:none;width: 170px;overflow: hidden;}
#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:611px;left:353px;z-index:-1;width:126px;height:69px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:126px;height:69px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 530px 0px 106px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 211px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_6 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_3 {border:none;margin: 53px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_7 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_7 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 410px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_8 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_3 {border:none;margin: 69px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_9 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 {border:none;margin: 560px 0px 0px 409px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_12 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_13 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_14 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_15 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_16 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_17 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_18 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 {border:none;margin: 277px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_20 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_3 {border:none;margin: 597px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_20 #dimg1 {position:absolute;top:168px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_20 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_21 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 {border:none;margin: 206px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_22 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {border:none;margin: 18px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_3 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_4 {border:none;margin: 111px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_22 #tx1 {position:absolute;top:371px;left:281px;width:201px;height:162px;}
#page_22 #tx2 {position:absolute;top:533px;left:281px;width:201px;height:72px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 138px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_23 #tx1 {position:absolute;top:641px;left:215px;width:201px;height:72px;}
#page_23 #tx2 {position:absolute;top:791px;left:403px;width:17px;height:12px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_24 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_3 {border:none;margin: 615px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_24 #dimg1 {position:absolute;top:150px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_24 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_25 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_26 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_27 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 215px;padding: 0px;border:none;width: 333px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_3 {border:none;margin: 168px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_28 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_3 {border:none;margin: 614px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_28 #dimg1 {position:absolute;top:60px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_28 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_29 #dimg1 {position:absolute;top:635px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_29 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_30 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_30 #dimg1 {position:absolute;top:637px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_30 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_31 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_31 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_31 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_32 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_32 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_32 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_33 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_34 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_34 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_34 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_35 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_36 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_37 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_38 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_38 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_38 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_39 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_40 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_40 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_40 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_41 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_41 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_42 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_42 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_42 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_43 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_43 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_43 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_44 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_44 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_44 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_45 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_45 #dimg1 {position:absolute;top:592px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_46 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_46 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_47 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_47 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_47 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_48 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_49 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_49 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_49 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_50 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_50 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_51 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_51 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_51 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_52 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_52 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_52 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_53 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_53 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_53 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_54 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_54 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_54 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_55 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_55 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_55 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_56 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 {border:none;margin: 53px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_57 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_57 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_58 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_58 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_58 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_59 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_59 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_59 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_60 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_60 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_60 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_61 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_62 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_62 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_62 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_63 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_63 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_64 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_65 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_65 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_66 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 {border:none;margin: 86px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_67 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_67 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_68 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_68 #dimg1 {position:absolute;top:604px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_68 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_69 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_69 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_70 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_70 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_71 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_2 {border:none;margin: 529px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_74 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_74 #dimg1 {position:absolute;top:81px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:607px;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:416px;height:607px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_75 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 {border:none;margin: 94px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_76 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_3 {border:none;margin: 295px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_76 #dimg1 {position:absolute;top:96px;left:65px;z-index:-1;width:378px;height:219px;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:378px;height:219px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_77 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_77 #dimg1 {position:absolute;top:83px;left:1px;z-index:-1;width:416px;height:220px;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:416px;height:220px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_78 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_78 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_78 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_79 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_80 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_80 #dimg1 {position:absolute;top:317px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:359px;}
#page_80 #dimg1 #img1 {width:416px;height:359px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_81 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_81 #dimg1 {position:absolute;top:461px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:232px;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:416px;height:232px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_82 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_82 #dimg1 {position:absolute;top:68px;left:66px;z-index:-1;width:417px;height:656px;}
#page_82 #dimg1 #img1 {width:417px;height:656px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_83 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_83 #id_2 {border:none;margin: 80px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_83 #dimg1 {position:absolute;top:578px;left:0px;z-index:-1;width:407px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_83 #dimg1 #img1 {width:407px;height:2px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_84 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_84 #dimg1 {position:absolute;top:205px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:459px;}
#page_84 #dimg1 #img1 {width:416px;height:459px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_85 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_85 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_85 #dimg1 {position:absolute;top:136px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:207px;}
#page_85 #dimg1 #img1 {width:415px;height:207px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_86 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_86 #dimg1 {position:absolute;top:266px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:446px;}
#page_86 #dimg1 #img1 {width:416px;height:446px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_87 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_87 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_87 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_88 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_88 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_88 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_89 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_89 #id_2 {border:none;margin: 247px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_89 #dimg1 {position:absolute;top:82px;left:0px;z-index:-1;width:424px;height:301px;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:424px;height:301px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_90 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_90 #dimg1 {position:absolute;top:68px;left:66px;z-index:-1;width:415px;height:338px;}
#page_90 #dimg1 #img1 {width:415px;height:338px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_91 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_91 #dimg1 {position:absolute;top:191px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:533px;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:416px;height:533px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_92 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_92 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_92 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_93 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_93 #id_2 {border:none;margin: 252px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_94 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 74px;padding: 0px;border: none;width: 550px;}
#page_95 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_2 {border:none;margin: 372px 0px 0px 405px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_95 #dimg1 {position:absolute;top:68px;left:0px;z-index:-1;width:297px;height:189px;}
#page_95 #dimg1 #img1 {width:297px;height:189px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_96 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_96 #id_2 {border:none;margin: 87px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_97 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_97 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_98 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 {border:none;margin: 270px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_99 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_99 #id_2 {border:none;margin: 422px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_99 #dimg1 {position:absolute;top:136px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:218px;}
#page_99 #dimg1 #img1 {width:416px;height:218px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_100 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 {border:none;margin: 194px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_101 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_101 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_101 #dimg1 {position:absolute;top:68px;left:1px;z-index:-1;width:423px;height:333px;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:423px;height:333px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_102 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_102 #dimg1 {position:absolute;top:356px;left:65px;z-index:-1;width:417px;height:368px;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:417px;height:368px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 74px;padding: 0px;border: none;width: 550px;}
#page_103 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 399px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_103 #dimg1 {position:absolute;top:95px;left:0px;z-index:-1;width:417px;height:605px;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:417px;height:605px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_104 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_104 #dimg1 {position:absolute;top:68px;left:59px;z-index:-1;width:430px;height:632px;}
#page_104 #dimg1 #img1 {width:430px;height:632px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_105 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_105 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_107 #dimg1 {position:absolute;top:299px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:156px;}
#page_107 #dimg1 #img1 {width:413px;height:156px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_108 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_108 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_108 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:586px;}
#page_108 #dimg1 #img1 {width:416px;height:586px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_109 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_109 #dimg1 {position:absolute;top:275px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:437px;}
#page_109 #dimg1 #img1 {width:415px;height:437px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_110 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_2 {border:none;margin: 341px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_111 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_111 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_111 #dimg1 {position:absolute;top:68px;left:0px;z-index:-1;width:424px;height:656px;}
#page_111 #dimg1 #img1 {width:424px;height:656px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_112 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_112 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_112 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_112 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_113 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_113 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_113 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_114 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_2 {border:none;margin: 187px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_115 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_115 #dimg1 {position:absolute;top:107px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:617px;}
#page_115 #dimg1 #img1 {width:415px;height:617px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_116 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_117 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_118 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_118 #dimg1 {position:absolute;top:254px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:337px;}
#page_118 #dimg1 #img1 {width:413px;height:337px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_119 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_119 #dimg1 {position:absolute;top:298px;left:0px;z-index:-1;width:436px;height:426px;}
#page_119 #dimg1 #img1 {width:436px;height:426px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_120 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_120 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_120 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_120 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_121 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_121 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_121 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_121 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_122 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_122 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_122 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_123 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_123 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_124 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_124 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_125 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_125 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_126 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_126 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_127 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_127 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_127 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_127 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_128 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_128 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_129 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_129 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_129 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_129 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_130 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_130 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_130 #dimg1 {position:absolute;top:149px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:120px;}
#page_130 #dimg1 #img1 {width:413px;height:120px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_131 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_131 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_131 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_131 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_132 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_132 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_132 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_133 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_133 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_133 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_133 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_134 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_134 #dimg1 {position:absolute;top:509px;left:65px;z-index:-1;width:347px;height:213px;}
#page_134 #dimg1 #img1 {width:347px;height:213px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_135 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_2 {border:none;margin: 169px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_135 #dimg1 {position:absolute;top:163px;left:0px;z-index:-1;width:424px;height:444px;}
#page_135 #dimg1 #img1 {width:424px;height:444px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_136 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_136 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_137 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_137 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_137 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_138 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_138 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_138 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_139 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_139 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_139 #dimg1 {position:absolute;top:349px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:363px;}
#page_139 #dimg1 #img1 {width:415px;height:363px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_140 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_140 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_140 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_140 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 74px;padding: 0px;border: none;width: 550px;}
#page_141 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_2 {border:none;margin: 77px 0px 0px 399px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_141 #dimg1 {position:absolute;top:319px;left:0px;z-index:-1;width:372px;height:162px;}
#page_141 #dimg1 #img1 {width:372px;height:162px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_142 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_142 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_142 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_143 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_143 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_143 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_144 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_144 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_144 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_144 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_145 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_145 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_145 #dimg1 {position:absolute;top:564px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_145 #dimg1 #img1 {width:413px;height:84px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_146 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_146 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_146 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 74px;padding: 0px;border: none;width: 550px;}
#page_147 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_147 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 399px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_147 #dimg1 {position:absolute;top:68px;left:0px;z-index:-1;width:348px;height:251px;}
#page_147 #dimg1 #img1 {width:348px;height:251px;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_148 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_148 #dimg1 {position:absolute;top:425px;left:66px;z-index:-1;width:423px;height:287px;}
#page_148 #dimg1 #img1 {width:423px;height:287px;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_149 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_149 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_149 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_149 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_150 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_150 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_150 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:48px;}
#page_150 #dimg1 #img1 {width:413px;height:48px;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_151 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_151 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_151 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_151 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_152 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_152 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_152 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_153 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_153 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_153 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_153 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_154 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_154 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_154 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_154 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_155 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_155 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_155 #dimg1 {position:absolute;top:158px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:542px;}
#page_155 #dimg1 #img1 {width:416px;height:542px;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_156 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_156 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_157 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_157 #id_2 {border:none;margin: 90px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_157 #dimg1 {position:absolute;top:310px;left:0px;z-index:-1;width:424px;height:19px;}
#page_157 #dimg1 #img1 {width:424px;height:19px;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_158 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_159 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_159 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_159 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_159 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_160 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_160 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_160 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_161 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_161 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_161 #dimg1 {position:absolute;top:376px;left:0px;z-index:-1;width:424px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_161 #dimg1 #img1 {width:424px;height:1px;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_162 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_2 {border:none;margin: 143px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_162 #dimg1 {position:absolute;top:462px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:211px;}
#page_162 #dimg1 #img1 {width:413px;height:211px;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_163 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_163 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_163 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_163 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_164 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_164 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_164 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_164 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_165 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_165 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_165 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_165 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_166 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_166 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_166 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_166 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_167 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_167 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_167 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_168 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_168 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_169 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_169 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_169 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_169 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_170 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_170 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_170 #dimg1 {position:absolute;top:92px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:596px;}
#page_170 #dimg1 #img1 {width:416px;height:596px;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_171 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_171 #dimg1 {position:absolute;top:227px;left:0px;z-index:-1;width:424px;height:497px;}
#page_171 #dimg1 #img1 {width:424px;height:497px;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_173 #dimg1 {position:absolute;top:208px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:229px;}
#page_173 #dimg1 #img1 {width:413px;height:229px;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_174 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_174 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_174 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_174 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_175 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_175 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_175 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_175 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_176 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_176 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_176 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_176 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_177 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_177 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_177 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_177 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_178 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_178 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_179 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_179 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_180 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_180 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_180 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_180 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_181 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_181 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_181 #dimg1 {position:absolute;top:510px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:214px;}
#page_181 #dimg1 #img1 {width:416px;height:214px;}
#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_182 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_182 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_182 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_182 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 74px;padding: 0px;border: none;width: 550px;}
#page_183 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_183 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 399px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_183 #dimg1 {position:absolute;top:211px;left:0px;z-index:-1;width:417px;height:489px;}
#page_183 #dimg1 #img1 {width:417px;height:489px;}
#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_184 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_184 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_184 #dimg1 {position:absolute;top:136px;left:67px;z-index:-1;width:415px;height:207px;}
#page_184 #dimg1 #img1 {width:415px;height:207px;}
#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_185 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_2 {border:none;margin: 72px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_185 #dimg1 {position:absolute;top:83px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:276px;}
#page_185 #dimg1 #img1 {width:416px;height:276px;}
#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_186 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_186 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_186 #dimg1 {position:absolute;top:212px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:512px;}
#page_186 #dimg1 #img1 {width:416px;height:512px;}
#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_187 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_187 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_187 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_187 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_188 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_188 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_188 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_189 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_189 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_189 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_189 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_190 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_190 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_190 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_191 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_191 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_191 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_191 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_192 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_192 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_192 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_192 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_193 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_193 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_193 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_193 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_194 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_194 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_194 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_195 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_195 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_195 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_195 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_196 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_196 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_196 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_197 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_197 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_198 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_198 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_198 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_198 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_199 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_199 #id_2 {border:none;margin: 67px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_200 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_200 #id_2 {border:none;margin: 104px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_201 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_201 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_201 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_201 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_202 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_202 #id_2 {border:none;margin: 74px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_202 #dimg1 {position:absolute;top:331px;left:67px;z-index:-1;width:415px;height:242px;}
#page_202 #dimg1 #img1 {width:415px;height:242px;}
#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_203 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_203 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_203 #dimg1 {position:absolute;top:68px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:646px;}
#page_203 #dimg1 #img1 {width:416px;height:646px;}
#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_204 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_204 #id_2 {border:none;margin: 104px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_204 #dimg1 {position:absolute;top:228px;left:67px;z-index:-1;width:415px;height:242px;}
#page_204 #dimg1 #img1 {width:415px;height:242px;}
#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_205 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_205 #id_2 {border:none;margin: 363px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_205 #dimg1 {position:absolute;top:68px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:589px;}
#page_205 #dimg1 #img1 {width:416px;height:589px;}
#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_206 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_206 #id_2 {border:none;margin: 141px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_206 #dimg1 {position:absolute;top:227px;left:67px;z-index:-1;width:415px;height:242px;}
#page_206 #dimg1 #img1 {width:415px;height:242px;}
#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_207 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_207 #id_2 {border:none;margin: 344px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_207 #dimg1 {position:absolute;top:68px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:608px;}
#page_207 #dimg1 #img1 {width:416px;height:608px;}
#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_208 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_208 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_209 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_209 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_209 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_209 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_210 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_210 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_210 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_211 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_211 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_212 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_212 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_212 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_212 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_213 #dimg1 {position:absolute;top:575px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:120px;}
#page_213 #dimg1 #img1 {width:415px;height:120px;}
#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_214 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_214 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_215 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_215 #id_2 {border:none;margin: 168px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_216 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_216 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:102px;}
#page_216 #dimg1 #img1 {width:413px;height:102px;}
#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_217 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_217 #id_2 {border:none;margin: 115px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_218 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_218 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_218 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_218 #dimg1 #img1 {width:413px;height:84px;}
#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_219 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_219 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_219 #dimg1 {position:absolute;top:313px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:120px;}
#page_219 #dimg1 #img1 {width:413px;height:120px;}
#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_220 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_220 #dimg1 {position:absolute;top:475px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:85px;}
#page_220 #dimg1 #img1 {width:413px;height:85px;}
#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_221 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_222 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_222 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_223 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_223 #id_2 {border:none;margin: 258px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_225 #dimg1 {position:absolute;top:635px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_225 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_226 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_227 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_227 #id_2 {border:none;margin: 82px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_228 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_228 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_229 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_229 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_229 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_229 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_230 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_230 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_231 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_231 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_232 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_232 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_233 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_233 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_234 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_234 #id_2 {border:none;margin: 75px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_235 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_235 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_235 #id_3 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_236 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_236 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_236 #dimg1 {position:absolute;top:203px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:521px;}
#page_236 #dimg1 #img1 {width:416px;height:521px;}
#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_237 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_237 #dimg1 {position:absolute;top:413px;left:0px;z-index:-1;width:424px;height:227px;}
#page_237 #dimg1 #img1 {width:424px;height:227px;}
#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_238 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_238 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_238 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_238 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_239 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_239 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_239 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_239 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_240 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_2 {border:none;margin: 338px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_241 #dimg1 {position:absolute;top:695px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_241 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_242 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_242 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_242 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_242 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_243 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_243 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_243 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_243 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_244 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_244 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_245 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_245 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_245 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_245 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_246 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_246 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_246 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_246 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_247 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_247 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_247 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_248 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_248 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_248 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_248 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_249 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_249 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_250 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_250 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_250 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_251 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_251 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_251 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_254 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_255 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_3 {border:none;margin: 177px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_256 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_256 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_257 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_257 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_258 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_258 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_259 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_2 {border:none;margin: 104px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_260 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_2 {border:none;margin: 75px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_261 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_2 {border:none;margin: 67px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_262 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_262 #id_2 {border:none;margin: 69px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_263 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_263 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_264 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_265 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_265 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_266 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_266 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_267 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_267 #id_2 {border:none;margin: 132px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_268 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_268 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_269 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_269 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_270 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_2 {border:none;margin: 67px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_271 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_271 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_272 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_2 {border:none;margin: 71px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_273 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_273 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_274 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_274 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_275 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_275 #id_2 {border:none;margin: 213px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_277 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_278 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_2 {border:none;margin: 548px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_279 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_279 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_280 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_280 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_280 #id_3 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_280 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_280 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 90px 0px 118px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_281 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_281 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 543px;overflow: hidden;}
#page_281 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 216px;overflow: hidden;}
#page_281 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 327px;overflow: hidden;}
#page_281 #dimg1 {position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:23px;}
#page_281 #dimg1 #img1 {width:415px;height:23px;}
#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 131px 138px;padding: 0px;border: none;width: 486px;}
#page_282 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 216px;overflow: hidden;}
#page_282 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 89px 0px 120px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_283 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_283 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_283 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_283 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 333px;overflow: hidden;}
#page_283 #dimg1 {position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:24px;}
#page_283 #dimg1 #img1 {width:415px;height:24px;}
#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 147px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}
#page_284 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 216px;overflow: hidden;}
#page_284 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 276px;overflow: hidden;}
.ft0{font: 28px 'Arial';line-height: 32px;}
.ft1{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft2{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft3{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft4{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft5{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft6{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft7{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft8{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft9{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft10{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft11{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft12{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 19px;line-height: 17px;}
.ft13{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;}
.ft14{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft15{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft16{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 27px;line-height: 17px;}
.ft17{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft18{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft19{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 28px;line-height: 17px;}
.ft20{font: bold 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft21{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft22{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 19px;line-height: 18px;}
.ft23{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft24{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft25{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft26{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft27{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft28{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft29{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft30{font: bold 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft31{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft32{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft33{font: italic bold 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft34{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft35{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft36{font: bold 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft37{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft38{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft39{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft40{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft41{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 14px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft42{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft43{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft44{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft45{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft46{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft47{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft48{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft49{font: italic 9px 'Times New Roman';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft50{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft51{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft52{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft53{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft54{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft55{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft56{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft57{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft58{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft59{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft60{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft61{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft62{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 21px;}
.ft63{font: bold 17px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft64{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft65{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft66{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft67{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft68{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft69{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft70{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft71{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 18px;}
.ft72{font: bold 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft73{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft74{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft75{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft76{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft77{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft78{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft79{font: italic 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft80{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft81{font: 13px 'Calibri';line-height: 15px;}
.ft82{font: bold 13px 'Calibri';line-height: 20px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft83{font: bold 13px 'Calibri';line-height: 20px;position: relative; bottom: -9px;}
.ft84{font: bold 13px 'Calibri';line-height: 20px;position: relative; bottom: 9px;}
.ft85{font: 13px 'Calibri';line-height: 20px;}
.ft86{font: 13px 'Calibri';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft87{font: 11px 'Calibri';line-height: 13px;}
.ft88{font: 1px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft89{font: 1px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft90{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft91{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft92{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 9px;}
.ft93{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft94{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft95{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft96{font: bold 24px 'Calibri';line-height: 26px;}
.ft97{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft98{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft99{font: 1px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft100{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft101{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 7px;}
.ft102{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 4px;}
.ft103{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft104{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.ft105{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft106{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 3px;}
.ft107{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft108{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft109{font: 1px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft110{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft111{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft112{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft113{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 29px;}
.ft114{font: 24px 'Arial';line-height: 29px;}
.ft115{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft116{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft117{font: 1px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft118{font: 1px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft119{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft120{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft121{font: bold 15px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft122{font: 9px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft123{font: italic 10px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft124{font: italic 9px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft125{font: 10px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft126{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft127{font: italic 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft128{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft129{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 28px;}
.ft130{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 21px;}
.ft131{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft132{font: 13px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft133{font: bold 8px 'Times New Roman';line-height: 11px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft134{font: 4px 'Arial';line-height: 5px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft135{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft136{font: bold 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft137{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft138{font: bold 16px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft139{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft140{font: bold 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft141{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft142{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft143{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft144{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft145{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft146{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft147{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft148{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft149{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft150{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft151{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft152{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;margin-top: 494px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;padding-right: 176px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;padding-right: 148px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p11{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p12{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p13{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p14{text-align: left;padding-left: 331px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p15{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p16{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p17{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p18{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p20{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: justify;padding-left: 113px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p23{text-align: justify;padding-left: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p24{text-align: right;padding-right: 133px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p25{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: justify;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p27{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p29{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p30{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p33{text-align: right;padding-right: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: justify;padding-left: 38px;padding-right: 138px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p37{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p38{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p39{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p40{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p41{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p42{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p43{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p44{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p45{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p46{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p47{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p49{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p50{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p51{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p52{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p53{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p54{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p55{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p56{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p57{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p58{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p59{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p60{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p61{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p62{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p63{text-align: justify;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p64{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 134px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p65{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p66{text-align: justify;padding-left: 188px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p67{text-align: justify;padding-left: 198px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p68{text-align: justify;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: justify;padding-left: 18px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p71{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p72{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p73{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p75{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p76{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: justify;padding-left: 60px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p78{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p79{text-align: left;padding-left: 185px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p80{text-align: left;padding-left: 198px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p81{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p82{text-align: left;padding-left: 198px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p84{text-align: left;padding-left: 252px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p85{text-align: left;padding-left: 262px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p87{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p88{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: justify;padding-right: 286px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p90{text-align: justify;padding-right: 286px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p91{text-align: center;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p92{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p93{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p94{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p95{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p96{text-align: left;padding-left: 195px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p98{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 127px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p99{text-align: justify;padding-right: 343px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p100{text-align: justify;padding-right: 348px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p101{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p102{text-align: justify;padding-right: 291px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p103{text-align: center;padding-right: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p104{text-align: right;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p105{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p106{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p107{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p108{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p109{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p110{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p111{text-align: left;padding-left: 215px;padding-right: 231px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p113{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p115{text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p117{text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p118{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p119{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p121{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p125{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p129{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p130{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p131{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 143px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p136{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p143{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p152{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p153{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p157{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p158{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p159{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 111px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p160{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p164{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 183px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p165{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p166{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p167{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p168{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p170{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p171{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p172{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p173{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p174{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p176{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p177{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p178{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p179{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p181{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p182{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p183{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p184{text-align: justify;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p185{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p186{text-align: right;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p188{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p189{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p190{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p192{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p193{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 244px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p194{text-align: justify;padding-right: 132px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: justify;padding-right: 132px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p198{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p199{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p201{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p203{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p207{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p208{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p209{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p210{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 133px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p211{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p212{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p213{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p214{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p215{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p216{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p219{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p220{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p223{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p224{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p225{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: justify;padding-right: 132px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p227{text-align: justify;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p228{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p229{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p232{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 153px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p233{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p237{text-align: justify;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p240{text-align: justify;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: justify;padding-right: 132px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: justify;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p244{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 133px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p247{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p249{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p251{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p252{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 79px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p254{text-align: justify;padding-right: 132px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p255{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p256{text-align: justify;padding-right: 132px;padding-top: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: justify;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p258{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p260{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p261{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p262{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: justify;margin-top: 112px;margin-bottom: 0px;}
.p264{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 87px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p266{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 113px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p269{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 149px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p270{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p272{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p273{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 185px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 69px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p277{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p279{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 172px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p281{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 90px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p283{text-align: left;margin-top: 231px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 147px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p286{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 234px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 133px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p289{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p291{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 110px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p292{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 289px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p294{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 139px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p295{text-align: left;margin-top: 245px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: right;padding-left: 89px;padding-right: 422px;padding-top: 6px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p301{text-align: justify;padding-left: 106px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p302{text-align: justify;padding-left: 116px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p303{text-align: left;padding-left: 129px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p306{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 215px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p309{text-align: right;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p310{text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p311{text-align: right;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p312{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p313{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p314{text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p315{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p316{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p317{text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p318{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p319{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p320{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 245px;margin-bottom: 0px;}
.p324{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p325{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 148px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p327{text-align: left;margin-top: 220px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 262px;margin-bottom: 0px;}
.p332{text-align: left;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p333{text-align: center;padding-left: 129px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p334{text-align: center;padding-left: 131px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p335{text-align: right;padding-right: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p336{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p339{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 165px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p340{text-align: right;padding-right: 77px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p341{text-align: left;padding-left: 78px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p342{text-align: left;padding-left: 77px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p343{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p345{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p346{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: left;padding-left: 122px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: center;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p354{text-align: left;padding-left: 59px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p355{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p356{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 153px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p357{text-align: left;margin-top: 222px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 194px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: right;padding-right: 73px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p361{text-align: right;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p362{text-align: right;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p363{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p365{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p366{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: right;padding-right: 59px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p370{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 208px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 369px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: right;padding-right: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p374{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p375{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 129px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p378{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 202px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p379{text-align: left;margin-top: 226px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: right;padding-right: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p382{text-align: right;padding-right: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p383{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 106px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 136px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 155px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p391{text-align: left;margin-top: 205px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: center;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p395{text-align: center;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p396{text-align: center;padding-right: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p397{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 454px;margin-bottom: 0px;}
.p400{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 214px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p401{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 144px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p402{text-align: justify;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p403{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 133px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 142px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p417{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p418{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: left;margin-top: 230px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 142px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p429{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p430{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p431{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: left;margin-top: 314px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: left;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: justify;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p443{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 193px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p452{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: left;padding-left: 142px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 226px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 144px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p456{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 160px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: right;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p458{text-align: right;padding-right: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p459{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p460{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: justify;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p462{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 188px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p464{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: justify;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p468{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p470{text-align: left;margin-top: 203px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p472{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 243px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: right;padding-right: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p475{text-align: right;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p476{text-align: right;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p477{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: justify;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 166px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 293px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 87px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p483{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p484{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: left;margin-top: 141px;margin-bottom: 0px;}
.p486{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 94px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p491{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 148px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 193px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: left;margin-top: 199px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: justify;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: justify;margin-top: 216px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: right;padding-right: 62px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p500{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p501{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p504{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 110px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: left;padding-right: 123px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: left;padding-right: 137px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-top: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p508{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p509{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p510{text-align: left;padding-right: 175px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 98px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: justify;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: justify;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p521{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 143px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p524{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 18px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p525{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 14px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p528{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p529{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 209px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p530{text-align: left;margin-top: 249px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: left;padding-right: 434px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p533{text-align: left;padding-right: 480px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: left;padding-right: 426px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: left;padding-right: 510px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 136px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p537{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p539{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: justify;padding-right: 132px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p544{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p545{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p546{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p547{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 219px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p550{text-align: left;margin-top: 171px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: left;margin-top: 168px;margin-bottom: 0px;}
.p553{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p554{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 93px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p555{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 220px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 150px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p557{text-align: left;margin-top: 289px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 239px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p563{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p564{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p565{text-align: left;padding-right: 121px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: justify;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p568{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 131px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: left;padding-right: 226px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: justify;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p573{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p575{text-align: left;padding-right: 155px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 240px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p579{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p580{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p581{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: left;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 122px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p588{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 273px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: left;margin-top: 236px;margin-bottom: 0px;}
.p590{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p591{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 256px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 265px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 255px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p594{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 136px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 161px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p596{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 105px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p597{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p598{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 232px;margin-bottom: 0px;}
.p599{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: justify;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 143px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p602{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 81px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p607{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 9px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 143px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p610{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 81px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p612{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 147px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p613{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p614{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p615{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 221px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p620{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 98px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p623{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p624{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p625{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p626{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p627{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p628{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 250px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: justify;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 213px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p632{text-align: left;padding-left: 104px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p633{text-align: left;padding-right: 456px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p636{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p637{text-align: left;padding-right: 194px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 150px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p641{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p642{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p643{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p644{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 197px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p645{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p646{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p648{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p650{text-align: left;margin-top: 400px;margin-bottom: 0px;}
.p651{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 128px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p652{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 260px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p653{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p656{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 265px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p657{text-align: justify;padding-left: 60px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 337px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p659{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 280px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p660{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p661{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 337px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p662{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p663{text-align: right;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p669{text-align: left;padding-left: 94px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p670{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p671{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 133px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p672{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 132px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p674{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p676{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: left;padding-right: 222px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p680{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 99px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 113px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p683{text-align: left;padding-right: 167px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: left;padding-right: 154px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p686{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p687{text-align: left;padding-left: 273px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p688{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 158px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p689{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p690{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p692{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p693{text-align: left;padding-left: 340px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p694{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 286px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p700{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p701{text-align: left;padding-right: 257px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: justify;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p703{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: left;margin-top: 502px;margin-bottom: 0px;}
.p705{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p706{text-align: justify;padding-left: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 26px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p708{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 24px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p709{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 79px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p710{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 106px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;}
.p711{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 61px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: justify;padding-left: 7px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p713{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 22px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p714{text-align: justify;padding-left: 16px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p715{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: justify;padding-left: 6px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p717{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p718{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 31px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p719{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 32px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p721{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 37px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p722{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 51px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 39px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p724{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 31px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p725{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p726{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 57px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p727{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 144px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p728{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 145px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p729{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 178px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p730{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 140px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p731{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 145px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p732{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 135px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p733{text-align: justify;padding-left: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 133px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p735{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 151px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p736{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 151px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p737{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 139px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p738{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 136px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p739{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 153px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p740{text-align: justify;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p741{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 143px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p742{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 41px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p743{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 23px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p744{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p745{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 52px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p746{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 32px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p747{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 55px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p748{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 32px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p749{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 28px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p750{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 68px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p752{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 31px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p753{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 26px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p754{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 38px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p755{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 32px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p756{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 20px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p757{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 77px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p758{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p759{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 96px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p760{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 33px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p761{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 23px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p762{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 64px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p763{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 52px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p764{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 43px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p765{text-align: left;padding-right: 24px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 81px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p767{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 39px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p768{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p769{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 23px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p770{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 36px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p771{text-align: left;padding-right: 87px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p772{text-align: left;padding-right: 56px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p773{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 19px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p774{text-align: left;padding-right: 56px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 19px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p776{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 141px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p777{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 154px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p778{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p779{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 166px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 139px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p781{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p782{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 140px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p783{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 135px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p784{text-align: left;padding-right: 146px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p786{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p787{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 189px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p789{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 146px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p790{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 133px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p791{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 49px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p792{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p793{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p794{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 18px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p795{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p796{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p797{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 23px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p798{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 26px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p799{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 30px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p800{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 39px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p801{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 29px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p802{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 24px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p803{text-align: left;padding-right: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p804{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 90px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p805{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 101px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p806{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 87px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p807{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 72px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p808{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 95px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 396px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 317px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 303px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 400px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 361px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 354px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 449px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 402px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 194px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 167px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 414px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 271px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 314px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 345px;vertical-align: bottom;}
.td114{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td115{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td116{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td117{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td123{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td124{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td125{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td128{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td129{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td132{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td133{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;}
.td134{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 339px;vertical-align: bottom;}
.td138{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td139{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td140{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td141{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td142{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #4f81bd;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #c0504d;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 347px;vertical-align: bottom;}
.td151{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td152{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 167px;vertical-align: bottom;}
.td153{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 348px;vertical-align: bottom;}
.td156{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td157{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td158{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td159{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td160{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 259px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td165{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td166{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td167{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td168{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td169{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td170{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td171{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td173{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 222px;vertical-align: bottom;}
.td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td177{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td178{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td179{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 280px;vertical-align: bottom;}
.td183{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td184{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 219px;vertical-align: bottom;}
.td185{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td186{padding: 0px;margin: 0px;width: 219px;vertical-align: bottom;}
.td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;}
.td189{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td190{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td191{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td192{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td193{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td194{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td195{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td197{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td198{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td201{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td202{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td203{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td204{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td205{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td206{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td207{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td208{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td209{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td210{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td211{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td212{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td213{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td214{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td215{padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td216{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td217{padding: 0px;margin: 0px;width: 268px;vertical-align: bottom;}
.td218{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td219{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td220{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td221{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td222{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td223{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td224{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td225{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td226{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 351px;vertical-align: bottom;}
.td227{padding: 0px;margin: 0px;width: 351px;vertical-align: bottom;}
.td228{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td229{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td230{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 285px;vertical-align: bottom;}
.td231{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td232{padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;}
.td233{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td234{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td235{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td236{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td237{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td238{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td239{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td240{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td241{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td242{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td243{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td244{padding: 0px;margin: 0px;width: 255px;vertical-align: bottom;}
.td245{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;}
.td246{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td247{padding: 0px;margin: 0px;width: 266px;vertical-align: bottom;}
.td248{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td249{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td250{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td251{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td252{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td253{padding: 0px;margin: 0px;width: 293px;vertical-align: bottom;}
.td254{padding: 0px;margin: 0px;width: 227px;vertical-align: bottom;}
.td255{padding: 0px;margin: 0px;width: 267px;vertical-align: bottom;}
.td256{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td257{padding: 0px;margin: 0px;width: 316px;vertical-align: bottom;}
.td258{padding: 0px;margin: 0px;width: 327px;vertical-align: bottom;}
.td259{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td260{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td261{padding: 0px;margin: 0px;width: 335px;vertical-align: bottom;}
.td262{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;}
.td263{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td264{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td265{padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;}
.td266{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td267{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td268{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.tr0{height: 21px;}
.tr1{height: 38px;}
.tr2{height: 19px;}
.tr3{height: 28px;}
.tr4{height: 27px;}
.tr5{height: 37px;}
.tr6{height: 18px;}
.tr7{height: 14px;}
.tr8{height: 36px;}
.tr9{height: 20px;}
.tr10{height: 22px;}
.tr11{height: 13px;}
.tr12{height: 16px;}
.tr13{height: 17px;}
.tr14{height: 9px;}
.tr15{height: 10px;}
.tr16{height: 15px;}
.tr17{height: 26px;}
.tr18{height: 8px;}
.tr19{height: 29px;}
.tr20{height: 33px;}
.tr21{height: 3px;}
.tr22{height: 4px;}
.tr23{height: 24px;}
.tr24{height: 6px;}
.tr25{height: 2px;}
.tr26{height: 7px;}
.tr27{height: 35px;}
.tr28{height: 34px;}
.tr29{height: 31px;}
.tr30{height: 12px;}
.tr31{height: 25px;}
.t0{width: 415px;margin-left: 76px;margin-top: 148px;font: bold 15px 'Arial';}
.t1{width: 416px;margin-left: 75px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t2{width: 321px;margin-left: 170px;margin-top: 1px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t3{width: 378px;margin-left: 113px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t4{width: 321px;margin-left: 170px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t5{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t6{width: 378px;margin-left: 38px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t7{width: 321px;margin-left: 95px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t8{width: 416px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t9{width: 321px;margin-left: 95px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t10{width: 415px;margin-left: 1px;margin-top: 29px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t11{width: 378px;margin-left: 38px;font: 14px 'Times New Roman';}
.t12{width: 378px;margin-left: 38px;margin-top: 1px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t13{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t14{width: 415px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t15{width: 487px;margin-left: 1px;font: bold 9px 'Arial';}
.t16{width: 321px;margin-top: 18px;font: italic 14px 'Times New Roman';}
.t17{width: 416px;font: italic bold 15px 'Times New Roman';}
.t18{width: 416px;margin-top: 29px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t19{width: 416px;margin-top: 14px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t20{width: 201px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t21{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t22{width: 115px;margin-left: 66px;margin-top: 249px;font: 8px 'Arial';}
.t23{width: 280px;margin-left: 167px;margin-top: 3px;font: 13px 'Calibri';}
.t24{width: 408px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t25{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t26{width: 394px;margin-left: 9px;margin-top: 2px;font: 13px 'Calibri';}
.t27{width: 424px;margin-top: 9px;font: 12px 'Arial';}
.t28{width: 415px;margin-left: 66px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t29{width: 298px;margin-left: 156px;margin-top: 3px;font: 13px 'Calibri';}
.t30{width: 424px;margin-left: 65px;margin-top: 50px;font: 9px 'Arial';}
.t31{width: 424px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t32{width: 424px;margin-left: 65px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t33{width: 114px;margin-left: 1px;margin-top: 201px;font: 8px 'Arial';}
.t34{width: 426px;margin-left: 61px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t35{width: 424px;margin-left: 65px;margin-top: 14px;font: 12px 'Arial';}
.t36{width: 424px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t37{width: 350px;margin-top: 8px;font: 12px 'Arial';}
.t38{width: 161px;margin-left: 66px;margin-top: 192px;font: 8px 'Arial';}
.t39{width: 431px;margin-left: 58px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t40{width: 423px;margin-top: 9px;font: 11px 'Arial';}
.t41{width: 423px;margin-top: 3px;font: 12px 'Arial';}
.t42{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 11px;font: 11px 'Times New Roman';}
.t43{width: 424px;margin-left: 65px;margin-top: 10px;font: 10px 'Arial';}
.t44{width: 423px;margin-left: 66px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t45{width: 423px;margin-left: 1px;margin-top: 33px;font: 12px 'Arial';}
.t46{width: 423px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t47{width: 415px;margin-top: 38px;font: 11px 'Times New Roman';}
.t48{width: 424px;margin-left: 65px;margin-top: 15px;font: 12px 'Arial';}
.t49{width: 423px;margin-top: 5px;font: 13px 'Arial';}
.t50{width: 408px;font: 12px 'Arial';}
</STYLE>
</HEAD>
<BODY>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B3611x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">Fokus premiepension</P>
<P class="p1 ft1">Betänkande av</P>
<P class="p2 ft1">2016 års premiepensionsutredning</P>
<P class="p3 ft1">Stockholm 2016</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft2">SOU 2016:61</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p4 ft3">SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: <NOBR>08-598 191 90</NOBR></P>
<P class="p0 ft4"><NOBR>E-post:</NOBR> kundservice@wolterskluwer.se</P>
<P class="p5 ft4">Webbplats: wolterskluwer.se/offentligapublikationer</P>
<P class="p6 ft4">För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Wolters Kluwer Sverige AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P>
<P class="p0 ft5">Svara på remiss – hur och varför</P>
<P class="p0 ft5">Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad <NOBR>2009-05-02).</NOBR></P>
<P class="p0 ft6">En kort handledning för dem som ska svara på remiss.</P>
<P class="p0 ft4">Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser</P>
<P class="p7 ft4">Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet</P>
<P class="p5 ft4">Omslag: Elanders Sverige AB</P>
<P class="p5 ft4">Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2016</P>
<P class="p8 ft4">ISBN <NOBR>978-91-38-24498-2</NOBR></P>
<P class="p5 ft4">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p0 ft7">Till statsrådet Per Bolund</P>
<P class="p9 ft8">Regeringen beslutade den 3 juli 2014 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att analysera och lägga fram förslag på hur förändringar av premiepensionssystemet bör göras.</P>
<P class="p10 ft8">Den 2 juli 2015 förordnades Patric Thomsson att från och med den 31 augusti 2015 vara särskild utredare. Den 28 september 2015 förordnades ett flertal experter och samma dag förordnades Lars Billberg som sekreterare. Utredningen antog namnet 2016 års premiepensionsutredning (Fi 2014:12).</P>
<P class="p10 ft8">I arbetet har Daniel Barr, Sten Eriksson, Johan Hellman, Catrina Ingelstam, Fredrik Nordström, Matilda Nyström Arnek, Beatrice Ordeberg, Ole Settergren, Helena Thessén, Håkan Tobiasson, Mikael Westberg, Stefan Åkerblom och Sara Örnhall Ljungh samt från den 28 september 2015 till och med den 14 december 2015 Linda Utterberg, från den 15 december 2015 till och med den 10 april 2016 Pasel Assalum och från den 11 april Nils Sigfrid, med- verkat som experter.</P>
<P class="p11 ft8">Härmed överlämnas betänkandet <SPAN class="ft9">Fokus premiepension </SPAN>(SOU 2016:61).</P>
<P class="p12 ft10">Stockholm i september 2016</P>
<P class="p13 ft10">Patric Thomsson</P>
<P class="p14 ft10">/Lars Billberg</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
</DIV>
<DIV id="page_5">
<P class="p15 ft7">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td0"><P class="p16 ft11">Sammanfattning ................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p17 ft11">11</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><P class="p16 ft11">1</P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p18 ft11">Författningsförslag.....................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p17 ft11">19</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p19 ft10"><SPAN class="ft10">1.1</SPAN><SPAN class="ft12">Förslag till lag om ändring i lagen (2000:192) om</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td1"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td4"><P class="p20 ft10">allmänna pensionsfonder <NOBR>(AP-fonder)..................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p17 ft10">19</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><P class="p21 ft10">1.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td4"><P class="p20 ft10">Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken ...........</P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p17 ft10">21</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p21 ft10">1.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td4"><P class="p20 ft10">Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken ...........</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p17 ft10">25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><P class="p16 ft11">2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td4"><P class="p20 ft11">Utgångspunkter.........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p17 ft11">29</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><P class="p16 ft10">2.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td4"><P class="p20 ft14">Inledning..................................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p17 ft10">29</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p16 ft10">2.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td4"><P class="p20 ft14">Utredningsuppdraget..............................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p17 ft10">29</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p16 ft10">2.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td4"><P class="p20 ft15">Hur ser problembilden ut?.....................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p17 ft10">31</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p20 ft10">2.3.1</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p18 ft14">Inledning ..................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p17 ft10">31</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p20 ft10">2.3.2</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p18 ft10">Problembilden i Vägvalspromemorian...................</P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p17 ft10">32</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p20 ft10">2.3.3</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p18 ft10">Problembilden i Premiepensionsutredningen........</P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p17 ft10">33</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td6"><P class="p20 ft10">2.3.4</P></TD>
<TD class="tr2 td7"><P class="p18 ft10">The individual choice problem ...............................</P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p17 ft10">34</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p22 ft10"><SPAN class="ft10">2.3.5</SPAN><SPAN class="ft16">Utredningens syn på sitt uppdrag och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p16 ft14">problembilden..........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p17 ft10">35</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft10"><SPAN class="ft10">2.4</SPAN><SPAN class="ft12">Premiepensionssystemet – Ett system under</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td10"><P class="p16 ft14">fortlöpande utveckling............................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td9"><P class="p17 ft10">38</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td11"><P class="p16 ft10">2.4.1</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p18 ft14">Inledning ..................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p17 ft10">38</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td11"><P class="p16 ft10">2.4.2</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p18 ft10">Det allmänna ålderspensionssystemet....................</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p17 ft10">39</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p22 ft10"><SPAN class="ft10">2.4.3</SPAN><SPAN class="ft16">Den ursprungliga systemutformningen och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr2 td8"><P class="p16 ft14">det första valet .........................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td9"><P class="p17 ft10">40</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p22 ft10"><SPAN class="ft10">2.4.4</SPAN><SPAN class="ft16">Utvärderingar, analyser och utveckling efter</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p16 ft14">det första valet .........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p17 ft10">45</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p24 ft17">5</P>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td11"><P class="p25 ft10">2.4.5</P></TD>
<TD class="tr0 td15"><P class="p18 ft10">Den reformerade systemutformningen .................</P></TD>
<TD class="tr0 td16"><P class="p17 ft10">52</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft10"><SPAN class="ft10">2.4.6</SPAN><SPAN class="ft16">Samlad pensionsadministration från och med</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr2 td17"><P class="p17 ft14">2010..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p17 ft10">53</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft10"><SPAN class="ft10">2.4.7</SPAN><SPAN class="ft16">Utvärderingar, analyser och utveckling efter</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr2 td18"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td15"><P class="p27 ft10">den reformerade systemutformningen ..................</P></TD>
<TD class="tr2 td16"><P class="p17 ft10">54</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p25 ft10">2.4.8</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p27 ft10">Forskningen inklusive <NOBR>beteende-ekonomi ............</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p17 ft10">57</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td19"><P class="p27 ft10">2.5 Internationell utblick m.m.....................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p17 ft10">63</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p25 ft10">2.5.1</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p27 ft10">Internationell utblick..............................................</P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p17 ft10">63</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft10"><SPAN class="ft10">2.5.2</SPAN><SPAN class="ft16">Valmöjligheter finns även på</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr2 td18"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td15"><P class="p27 ft10">tjänstepensionsområdet..........................................</P></TD>
<TD class="tr2 td16"><P class="p17 ft10">66</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p25 ft10">2.5.3</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p27 ft10">Den svenska fondmarknaden .................................</P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p17 ft10">67</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td19"><P class="p27 ft10">2.6 Allmänna utgångspunkter......................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p17 ft10">68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft10"><SPAN class="ft10">2.6.1</SPAN><SPAN class="ft16">Premiepensionssystemet utgör en del av det</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr2 td20"><P class="p16 ft10">allmänna ålderspensionssystemet...........................</P></TD>
<TD class="tr2 td16"><P class="p17 ft10">68</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft10"><SPAN class="ft10">2.6.2</SPAN><SPAN class="ft19">Ett livslångt obligatoriskt pensionssparande i</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr2 td1"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td6"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td21"><P class="p18 ft14">försäkringsform.......................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td22"><P class="p17 ft10">69</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><P class="p16 ft11">3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td23"><P class="p20 ft11">Hur har det gått hittills? .............................................</P></TD>
<TD class="tr5 td22"><P class="p17 ft11">73</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><P class="p16 ft10">3.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td23"><P class="p20 ft14">Inledning .................................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td22"><P class="p17 ft10">73</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p16 ft10">3.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td23"><P class="p20 ft14">Avkastning ..............................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td22"><P class="p17 ft10">73</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p20 ft10">3.2.1</P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p18 ft10">Högre än <NOBR>inkomst-/balansindex,</NOBR> men … ..............</P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p17 ft10">73</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p20 ft10">3.2.2</P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p18 ft14">Utfall kan mätas på olika sätt .................................</P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p17 ft10">75</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p20 ft10">3.2.3</P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p18 ft10">Förvalsalternativet har i genomsnitt gått</P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p18 ft14">bättre än Egen portfölj............................................</P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p17 ft10">75</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><P class="p16 ft10">3.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td23"><P class="p20 ft14">Spridning i utfall .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td22"><P class="p17 ft10">79</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p16 ft10">3.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td23"><P class="p20 ft14">Aktivitetsnivå..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td22"><P class="p17 ft10">92</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><P class="p16 ft10">3.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td23"><P class="p20 ft14">Kunskap och engagemang......................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td22"><P class="p17 ft10">97</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p16 ft10">3.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td23"><P class="p20 ft14"><NOBR>Premiepensions-oro .............................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td22"><P class="p17 ft10">104</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><P class="p16 ft11">4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td23"><P class="p20 ft20">Bedömningar och förslag med utgångspunkt i den</P></TD>
<TD class="tr5 td22"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td23"><P class="p20 ft21">nuvarande systemutformningen (Alternativ 1) .............</P></TD>
<TD class="tr2 td22"><P class="p17 ft11">107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p16 ft10">4.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td23"><P class="p20 ft14">Övergripande syfte...............................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td22"><P class="p17 ft10">107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><P class="p16 ft10">4.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td23"><P class="p20 ft14">Förskjutning i fokus.............................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td22"><P class="p17 ft10">108</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft17">6</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<DIV id="id_1">
<P class="p28 ft18">SOU 2016:61 Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr0 td5"><P class="p17 ft10">4.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td24"><P class="p20 ft14">Användning av s.k. puffar.....................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td2"><P class="p17 ft10">109</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td5"><P class="p17 ft10">4.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td24"><P class="p20 ft14">Ändrade valrutiner m.m. ......................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p17 ft10">115</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td5"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p20 ft10">4.4.1</P></TD>
<TD class="tr6 td25"><P class="p18 ft10">Nya sparare ska placeras i Förvalsalternativet .....</P></TD>
<TD class="tr6 td2"><P class="p17 ft10">115</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td5"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p20 ft10">4.4.2</P></TD>
<TD class="tr6 td25"><P class="p18 ft10">Regelbundna utvärderingsval m.m. ......................</P></TD>
<TD class="tr6 td2"><P class="p17 ft10">118</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td5"><P class="p17 ft10">4.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td24"><P class="p20 ft15">Framhålla Förvalsalternativet...............................................</P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p17 ft10">130</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft10"><SPAN class="ft10">4.6</SPAN><SPAN class="ft12">Individuell kostnadsdebitering baserat på utnyttjande</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr2 td26"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td27"><P class="p30 ft14">av fondtorget.........................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td2"><P class="p17 ft10">139</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td26"><P class="p31 ft10">4.7</P></TD>
<TD class="tr4 td27"><P class="p30 ft14">Avgiftstak ..............................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p17 ft10">145</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td26"><P class="p31 ft10">4.8</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p30 ft15">Begränsa risktagandet på fondtorget ...................................</P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p17 ft10">150</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft10"><SPAN class="ft10">4.9</SPAN><SPAN class="ft12">Övriga bedömningar och förslag med utgångspunkt i</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td28"><P class="p16 ft10">den nuvarande systemutformningen (Alternativ 1) ...........</P></TD>
<TD class="tr2 td2"><P class="p17 ft10">162</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td11"><P class="p16 ft10">4.9.1</P></TD>
<TD class="tr6 td25"><P class="p18 ft10"><NOBR>Premiepensionssparar-skyddet.............................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td2"><P class="p17 ft10">162</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft10"><SPAN class="ft10">4.9.2</SPAN><SPAN class="ft16">Kompletterande analyser av utfallet över tid i</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr2 td1"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td6"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td21"><P class="p18 ft10">de olika delarna i premiepensionssystemet..........</P></TD>
<TD class="tr2 td22"><P class="p17 ft10">170</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><P class="p16 ft11">5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td23"><P class="p20 ft21">Bedömningar och förslag som rör den traditionella</P></TD>
<TD class="tr5 td22"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td23"><P class="p20 ft11">försäkringen............................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td22"><P class="p17 ft11">173</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><P class="p16 ft10">5.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td23"><P class="p20 ft14">Inledning................................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td22"><P class="p17 ft10">173</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p16 ft10">5.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td23"><P class="p20 ft14">Den nuvarande regleringen ..................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td22"><P class="p17 ft10">174</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p16 ft10">5.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td23"><P class="p20 ft10">Statistik m.m. kring den traditionella livförsäkringen........</P></TD>
<TD class="tr4 td22"><P class="p17 ft10">181</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p20 ft10">5.3.1</P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p18 ft14">Utnyttjandet ..........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p17 ft10">181</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td6"><P class="p20 ft10">5.3.2</P></TD>
<TD class="tr2 td21"><P class="p18 ft14">Värdeutvecklingen.................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td22"><P class="p17 ft10">182</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p20 ft10">5.3.3</P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p18 ft14">Tidigare utredningar m.m. ....................................</P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p17 ft10">186</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p20 ft10">5.3.4</P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p18 ft15">Förslagen i Vägvalspromemorian .........................</P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p17 ft10">189</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><P class="p16 ft11">6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td23"><P class="p20 ft11">Bedömningar och förslag som rör</P></TD>
<TD class="tr5 td22"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td23"><P class="p20 ft21">Pensionsmyndighetens övriga förslag.........................</P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p17 ft11">213</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><P class="p16 ft10">6.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td23"><P class="p20 ft14">Inledning................................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td22"><P class="p17 ft10">213</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft10"><SPAN class="ft10">6.2</SPAN><SPAN class="ft12">Premiepension ska kunna beviljas med tre månaders</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr2 td29"><P class="p33 ft10">retroaktivitet till en person som haft sjukersättning</P></TD>
<TD class="tr2 td2"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td29"><P class="p34 ft10">omedelbart före <NOBR>65-årsmånaden...........................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td2"><P class="p17 ft10">213</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td29"><P class="p34 ft10">6.3 Ökat uttag av premiepension ...............................................</P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p17 ft10">216</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">7</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td1"><P class="p16 ft10">6.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td23"><P class="p20 ft10">Basränta i samband felaktigt utbetald premiepension........</P></TD>
<TD class="tr0 td22"><P class="p17 ft10">218</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p16 ft10">6.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td23"><P class="p20 ft10">Ränteregler i samband med återkrav av premiepension .....</P></TD>
<TD class="tr4 td22"><P class="p17 ft10">219</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p16 ft10">6.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td23"><P class="p20 ft10">Tidpunkten för övergång till traditionell försäkring..........</P></TD>
<TD class="tr4 td22"><P class="p17 ft10">220</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td1"><P class="p16 ft11">7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td23"><P class="p20 ft21">Översiktlig analys av Alternativ 2 ...............................</P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p17 ft11">225</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p16 ft10">7.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td23"><P class="p20 ft14">Bakgrund...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td22"><P class="p17 ft10">225</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p20 ft10">7.1.1</P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p18 ft10">Förarbeten och tidigare utredningar....................</P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p17 ft10">225</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p20 ft10">7.1.2</P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p18 ft10">Förslagen i Vägvalspromemorian.........................</P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p17 ft10">226</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><P class="p16 ft10">7.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td23"><P class="p20 ft15">Utredningens bedömningar.................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td22"><P class="p17 ft10">227</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p20 ft10">7.2.1</P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p18 ft15">Utredningens uppdrag? ........................................</P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p17 ft10">227</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p20 ft10">7.2.2</P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p18 ft10">Den närmare utformningen av en ”Alternativ</P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p18 ft14"><NOBR>2-lösning” ..............................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p17 ft10">228</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><P class="p16 ft11">8</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td23"><P class="p20 ft21">Ekonomiska konsekvenser m.m. ................................</P></TD>
<TD class="tr5 td22"><P class="p17 ft11">241</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p16 ft10">8.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td23"><P class="p20 ft14">Inledning ...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td22"><P class="p17 ft10">241</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><P class="p16 ft10">8.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td23"><P class="p20 ft10">Konsekvenser för statsbudgeten m.m.................................</P></TD>
<TD class="tr3 td22"><P class="p17 ft10">242</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft10"><SPAN class="ft10">8.3</SPAN><SPAN class="ft12">Ekonomiska konsekvenser m.m. när det gäller förslagen</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr2 td30"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td31"><P class="p35 ft15">om regelbundna utvärderingsval..........................................</P></TD>
<TD class="tr2 td22"><P class="p17 ft10">243</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td30"><P class="p16 ft10">8.4</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p35 ft10">Omallokering från svenska till utländska tillgångar...........</P></TD>
<TD class="tr3 td22"><P class="p17 ft10">247</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p16 ft10">8.5</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p35 ft15">Konsekvenser för fondbranschen m.m. ..............................</P></TD>
<TD class="tr4 td22"><P class="p17 ft10">247</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td30"><P class="p16 ft10">8.6</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p35 ft15">Konsekvenser på jämställdhet..............................................</P></TD>
<TD class="tr3 td22"><P class="p17 ft10">249</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p16 ft10">8.7</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p35 ft10">Konsekvenser när det gäller hållbarhetsprofil ....................</P></TD>
<TD class="tr4 td22"><P class="p17 ft10">250</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p16 ft10">8.8</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p35 ft14">Övriga konskevenser............................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td22"><P class="p17 ft10">251</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td30"><P class="p16 ft11">9</P></TD>
<TD class="tr1 td31"><P class="p35 ft11">Författningskommentar ............................................</P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p17 ft11">253</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p36 ft8"><SPAN class="ft10">9.1</SPAN><SPAN class="ft22">Förslaget till lag om ändring i lagen (2000: 192) om allmänna pensionsfonder </SPAN><NOBR>(AP-fonder)</NOBR> med</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr6 td32"><P class="p16 ft15">ikraftträdande den 1 juli 2017 ..............................................</P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p17 ft10">253</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft10"><SPAN class="ft10">9.2</SPAN><SPAN class="ft12">Förslaget till lag om ändringar i socialförsäkringsbalken</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr2 td32"><P class="p16 ft10">med ikraftträdande den 1 juli 2017......................................</P></TD>
<TD class="tr2 td33"><P class="p17 ft10">253</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft17">8</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td34"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p16 ft23">Innehåll</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p37 ft10"><SPAN class="ft10">9.3</SPAN><SPAN class="ft12">Förslaget till lag om ändringar i socialförsäkringsbalken</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td36"><P class="p34 ft10">med ikraftträdande den 1 januari 2019 ................................</P></TD>
<TD class="tr2 td2"><P class="p17 ft10">257</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td37"><P class="p16 ft11">Bilagor</P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr5 td2"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td37"><P class="p16 ft10">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr1 td38"><P class="p34 ft15">Kommittédirektiv 2014:107 .........................................</P></TD>
<TD class="tr1 td2"><P class="p17 ft10">261</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td37"><P class="p16 ft10">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p34 ft15">Kommittédirektiv 2015:76 ...........................................</P></TD>
<TD class="tr5 td2"><P class="p17 ft10">277</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td37"><P class="p16 ft10">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p34 ft10">Detaljerad beskrivning av värdeutvecklingsmått ........</P></TD>
<TD class="tr5 td2"><P class="p17 ft10">279</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">9</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_10">
</DIV>
<DIV id="page_11">
<P class="p28 ft7">Sammanfattning</P>
<P class="p38 ft24">Utredningens fokus</P>
<P class="p39 ft8">Utredningens huvuduppdrag har varit att analysera och lägga fram förslag på hur förändringar av premiepensionssystemet bör göras.</P>
<P class="p40 ft8">Utgångspunkten för arbetet har varit de förslag på åtgärder en- ligt Alternativ 1 som beskrivs i en departementspromemoria från 2013 (<SPAN class="ft9">Vägvalspromemorian</SPAN>), dvs. åtgärder inom ramen för det be- fintliga systemet med <SPAN class="ft9">stor valfrihet</SPAN>. Syftet med utredningens arbete har varit att säkerställa att eventuella förändringar av premie- pensionssystemet bidrar till att fler sparare får en långsiktigt bra avkastning på sitt premiepensionskapital till rimlig risk och kostnad, vilket utredningen har tolkat på det sättet att <SPAN class="ft9">de förslag utredningen lämnar ska öka sannolikheten för att fler pensionssparare får ett bättre premiepensionsutfall.</SPAN></P>
<P class="p41 ft8">Utredningens övergripande bedömning är att det hittillsvarande utfallet, antaganden om det förväntade framtida utfallet, under- sökningar kring pensionsspararnas engagemang och egenupplevda kunskap (förmåga) samt de forskningsresultat som finns inom <NOBR>beteende-ekonomin</NOBR> visar att fler pensionssparare och pensionärer <SPAN class="ft9">kan få </SPAN>ett bättre premiepensionsutfall, utan att man för den skull behöver minska möjligheterna att välja bland en mångfald kapitalförvaltare och fonder med olika inriktning (valfriheten) för de som önskar utnyttja denna möjlighet. Utredningens bedömning är att detta kan uppnås genom att reformera systemet när det gäller valrutiner och myndighetsinformation.</P>
<P class="p42 ft8">Enligt utredningens mening kan förslagen sägas handla om att fullfölja ett skifte i fokus från ett fokus på val av fonder på fond- torget (förvaltningsmodellen Egen portfölj) till ett fokus på att premiepensionssystemet under sparandetiden erbjuder tre olika förvaltningsmodeller (Egen Portfölj, Färdiga riskportföljer och</P>
<P class="p43 ft17">11</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft8">Förvalsalternativet) och på det grundläggande valet mellan dessa förvaltningsmodeller, där Förvalsalternativet utgör det alternativ som försäkringsgivaren (staten) erbjuder för i första hand de pen- sionssparare som inte vill eller upplever att de inte själva kan sätta samman och löpande förvalta en Egen portfölj.</P>
<P class="p45 ft8">Utredningens samlade bedömning är att åtgärder i form av ändrade valrutiner och tydligare myndighetsinformation med fokus på det grundläggande valet av förvaltningsmodell är det mest ef- fektiva sättet att – inom ramen för det befintliga systemet – öka sannolikheten för att fler pensionssparare ska få långsiktigt högre avkastning till rimlig risk och kostnad. Åtgärderna bedöms där- utöver bidra till att <SPAN class="ft9">minska </SPAN>spridningen i utfall mellan individer inom samma generation, även om denna typ av spridning alltjämt kommer att finnas till följd av såväl de valmöjligheter som finns och den omständigheten att det i ett fonderat system alltid kommer att uppstå spridning i utfall mellan olika generationer.</P>
<P class="p45 ft8">Utredningens förslag grundas på bedömningen att det finns fog för att anta att lågt engagemang och låg kunskap minskar sannolik- heten för ett bra premiepensionsutfall, och att lösningen på detta grundläggande problem inte ligger i att försöka höja engagemanget och kunskapen utan att lösningen i stället i första hand ligger i att anpassa systemet efter pensionsspararnas engagemang och kun- skap.</P>
<P class="p46 ft24">Utredningens förslag och bedömningar</P>
<P class="p47 ft8">Utredningens huvudförslag är <SPAN class="ft9">dels </SPAN>att de nuvarande valrutinerna ska ändras för såväl nya pensionssparare som för befintliga pen- sionssparare, <SPAN class="ft9">dels </SPAN>att myndighetsinformationen ska bli tydligare.</P>
<P class="p45 ft8">När det gäller <SPAN class="ft9">nya pensionssparare </SPAN>– dvs. pensionssparare som har tjänat in sina första pensionsrätter – föreslår utredningen att pensionsrätterna direkt placeras i förvaltningsmodellen Förvals- alternativet som förvaltas av AP7 och att pensionsspararen i sam- band med detta får information om möjligheten att flytta fond- medlen till någon av de andra förvaltningsmodellerna, dvs. till Fär- diga riskportföljer som förvaltas av AP7 eller till en Egen portfölj som pensionsspararen själv sätter samman genom att använda ut- budet på fondtorget. Förslaget kan sägas innebära en principiell</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">12</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr7 td39"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p16 ft23">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft8">förändring av premiepensionssystemet i den meningen att förslaget innebär en övergång till en systemutformning där <SPAN class="ft9">förvaltnings- modellen Förvalsalternativet </SPAN>utgör just ett <SPAN class="ft9">förval </SPAN>för den som inträ- der i systemet. Det kan här konstateras att det sedan flera år till- baka endast är någon enstaka procent av de nya spararna som fak- tiskt väljer något annat än Förvalsalternativet. Mot denna bakgrund kan den föreslagna förändringen ses som en befogad förenkling av rutinerna i samband med inträdet i systemet, dvs. en anpassning av rutinerna utifrån det faktiska beteendet hos förstagångsväljarna. I förväntan innebär förändringen marginellt högre premiepensioner, eftersom nya pensionssparares pensionskapital kommer att placeras i Förvalsalternativet några månader tidigare än med nuvarande regler.</P>
<P class="p49 ft9"><SPAN class="ft8">När det gäller </SPAN>befintliga pensionssparare som har valt förvalt- ningsmodellen Egen portfölj eller Färdiga riskportföljer <SPAN class="ft8">föreslår ut- redningen att det ska införas </SPAN>regelbundna utvärderingsval vart sjunde år<SPAN class="ft8">. I dessa utvärderingsval ska pensionsspararna få infor- mation om att syftet med utvärderingsvalet är att minska risken för lågt premiepensionsutfall och få välja om han eller hon vill behålla sina nuvarande fonder, byta fonder inom ramen för den valda för- valtningsmodellen eller välja någon annan förvaltningsmodell. Den som inte anmäler sitt val inom föreskriven tid ska, efter särskild påminnelse, få hela sitt premiepensionskapital överfört till Förvals- alternativet. Utredningen föreslår att den nya ordningen införs successivt och att riksdagen bemyndigar regeringen att meddela föreskrifter om när de första utvärderingsvalen ska genomföras för de individer som fick sina första pensionsrätter fastställda före den 1 januari 2012.</SPAN></P>
<P class="p50 ft8">Utredningens förslag om utvärderingsval tar sin utgångspunkt i att det grundläggande valet av förvaltningsmodell i premiepensions- systemet i dag sker i samband med inträdet i systemet, och att det inte finns några systemrutiner som regelbundet påminner pensions- spararen om dennes val av förvaltningsmodell (ger pensionsspararna möjlighet att utvärdera sitt val). Det ska här sägas att pensionsspararna redan har möjlighet att varje dag ompröva/utvärdera sitt val, och att det i vart fall uppstår ett naturligt <NOBR>omprövnings-/utvärderingstillfälle</NOBR> varje år för dem som tar del av innehållet i det orange kuvertet, men dessa omprövningar/utvärderingar får enligt utredningens mening</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">13</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft8">anses vara av ett annat slag eftersom de sker på <SPAN class="ft9">pensionsspararens initiativ</SPAN>.</P>
<P class="p52 ft8">Den form av utvärderingsval som nu föreslås kan beskrivas som ett bekräftelseval fokuserat på det grundläggande valet av förvalt- ningsmodell, och frikopplat från en uppdelning i nya och gamla pengar (pensionsrätter). Utredningens bedömning är att den nuva- rande ordningen där nya pengar placeras på samma sätt som tidi- gare och där placeringen av de gamla pengarna inte regelbundet omprövas <SPAN class="ft9">inte </SPAN>kan anses vara mest förenlig med den genomsnittlige pensionsspararens intressen. Utredningens förslag är att man i stället har en ordning där systemet – med viss regelbundenhet – <SPAN class="ft9">kräver ett aktivt ställningstagande </SPAN>av de pensionssparare som har Egen portfölj eller Färdig riskportfölj när det gäller hur han eller hon vill förvalta sin premiepension. En sådan ordning förutsätter att man också har en lösning för de pensionssparare som inte aktivt tar ställning (dvs. är passiva i samband med ett utvärderingsval), dvs. ett <NOBR>icke-valsalternativ.</NOBR> Utredningens bedömning är här att Förvalsalternativet bör vara <NOBR>icke-valsalternativet</NOBR> i utvärderings- valen.</P>
<P class="p53 ft8">Förslaget om att de som är passiva i samband med ett utvärder- ingsval ska få sitt premiepensionskapital överfört till Förvals- alternativet är ett kontroversiellt förslag, bl.a. eftersom det innebär en flytt av pensionsspararens premiepensionskapital till en förvalt- ningsmodell som spararen en gång aktivt har valt bort. Det kan argumenteras för att <SPAN class="ft9">passivitet </SPAN>i samband med ett utvärderingsval av det slag som nu föreslås inte borde få den konsekvensen att pre- miepensionskapitalet överförs till Förvalsalternativet, utan att kon- sekvensen i stället borde vara att premiepensionskapitalet får ligga kvar i den lösning som pensionsspararen senast valde. Som redan framgått gör utredningen dock bedömningen att en fortsatt för- valtning inom ramen för förvaltningsmodellen Egen portfölj eller Färdiga riskportföljer bör förutsätta ett regelbundet aktivt ställ- ningstagande från pensionsspararen.</P>
<P class="p52 ft8">Utvärderingsvalen föreslås vara utformade på ett sådant sätt att risken för oönskade överföringar till Förvalsalternativet på grund av passivitet minimeras. Utredningen föreslår här att valperioden i samband med ett utvärderingsval ska vara tre månader (att jämföra med den valperiod om cirka en månad som nu används vid första- gångsvalen), och att det dessutom – innan premiepensionskapital</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">14</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td39"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p16 ft23">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft8">förs över till Förvalsalternativet – ska skickas ut ett särskilt med- delande till de pensionssparare som inte anmält något val i utvärde- ringsvalet. Till detta kommer att pensionsspararen ges ytterligare en möjlighet att reagera i samband med att han eller hon får be- kräftelse på att premiepensionskapitalet har flyttats till Förvals- alternativet.</P>
<P class="p55 ft8">Mot bakgrund av syftet med utvärderingsvalen, våra förslag om att nya pensionssparare ska placeras direkt i Förvalsalternativet, att pensionsspararnas engagemang och kunskap varierar över tid samt kravet på likabehandling anser utredningen att <SPAN class="ft9">de pensionssparare som har sitt premiepensionskapital placerat i Förvalsalternativet </SPAN>re- gelbundet bör <SPAN class="ft9">påminnas </SPAN>om sin möjlighet att välja någon annan förvaltningsmodell än Förvalsalternativet.</P>
<P class="p10 ft8">Bland <SPAN class="ft9">nackdelarna </SPAN>med de förslag som nu lämnas bör här nämnas att det för vissa pensionssparare kommer att krävas fler aktiva val än i dag och att det finns en risk för att en ordning med regelbundna utvärderingsval skulle kunna skapa s.k. valtrötthet och press på de pensionssparare med Egen portfölj eller Färdig riskportfölj (cirka hälften av pensionsspararna) att vara aktiva i sin premiepensions- förvaltning, vilket inte passar alla och heller inte torde uppskattas av alla. Mot detta ska dock ställas att ett krav på aktivitet i form av bekräftelse/utvärdering vart sjunde år – enligt utredningens mening</P>
<P class="p2 ft10">– inte rimligen kan anses vara alltför betungande.</P>
<P class="p56 ft8">Utredningen gör bedömningen att det i Pensionsmyndighetens informationsuppdrag redan får anses ingå en rätt att <SPAN class="ft9">framhålla För- valsalternativet</SPAN>, dvs. att informera pensionsspararna om att För- valsalternativet är avsett att vara ett bra statligt alternativ för pen- sionssparare som inte vill, eller upplever att de inte själva kan, sätta samman och löpande förvalta en individuellt anpassad premie- pensionsportfölj.</P>
<P class="p10 ft8">Utredningens bedömning är att det inte bör införas någon <SPAN class="ft9">fond- bytesavgift</SPAN>, men att Pensionsmyndigheten bör få i uppdrag att ana- lysera möjligheterna att tillåta s.k. uttagsavgifter i fonderna på fondtorget.</P>
<P class="p10 ft8">Utredningen lämnar inga förslag till förändringar i det <SPAN class="ft9">avgiftstak </SPAN>som Pensionsmyndigheten införde 2015, men anser att Pensions- myndigheten bör få i uppdrag att analysera om det avgiftstak som nu gäller kan sänkas ytterligare.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">15</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft8">Utredningens bedömning är att det inte bör införas några <SPAN class="ft9">be- gränsningar av utbudet på fondtorget med avseende på risk</SPAN>. Bedöm- ningen grundas bl.a. på de svårigheter som finns med att fastställa gränsen mellan tillåten respektive otillåten risk och de förväntade effekterna av att t.ex. utesluta de fonder som har högst risk enligt den riskindelning som Pensionsmyndigheten använder.</P>
<P class="p58 ft8">Utredningens bedömning är att det bör tillsättas en utredning som får i uppdrag att säkerställa att premiepensionsspararna minst har det <SPAN class="ft9">konsumentskydd </SPAN>i samband med marknadsföring, rådgivning och diskretionär portföljförvaltning som finns för kunder/- konsumenter på de finansiella marknaderna (grundskydd), och det ytterligare skydd som kan behövas mot bakgrund av de unika förutsättningar som gäller för det obligatoriska premiepen- sionssparandet. Enligt utredningens mening bör man i en sådan utredning även analysera s.k. systemrisker, t.ex. risker för premie- pensionssystemet kopplade till bristande regelefterlevnad hos fondförvaltarna och risker kopplade till ny teknik.</P>
<P class="p59 ft8">Utredningen anser att det bör genomföras kompletterande <SPAN class="ft9">re- gelbundna fördjupade analyser </SPAN>av utfallet över tid i de olika delarna av premiepensionssystemet.</P>
<P class="p60 ft8">Utredningen anser att det inte bör införas någon ordning med <SPAN class="ft9">successiv övergång till den traditionella försäkringen </SPAN>för dem som önskar spara i traditionell försäkring under åren som pensionär, och att frågan om ansvaret för <SPAN class="ft9">den faktiska kapitalförvaltningen </SPAN>av de tillgångar som finns i den traditionella försäkringen bör hanteras inom ramen för Finansdepartementets beredning av Pensions- myndighetens nyligen lämnade förslag i dessa delar.</P>
<P class="p60 ft8">I betänkandet finns också en övergripande analys av de förmo- dade konsekvenserna på lång sikt av att – enkelt uttryckt – ersätta det nuvarande fondtorget med ett s.k. <SPAN class="ft9">statligt fondtorg </SPAN>(Alternativ 2 enligt Vägvalspromemorian). I analysen diskuteras bl.a. vissa vägval som torde behöva göras när det gäller den närmare utformningen av en Alternativ <NOBR>2-lösning,</NOBR> inklusive hur själva övergången från det nuvarande systemet till en Alternativ <NOBR>2-lösning</NOBR> skulle kunna gå till.</P>
<P class="p52 ft8">I betänkandet behandlas även vissa förslag från Pensions- myndigheten som rör <SPAN class="ft9">ändringar i bl.a. socialförsäkringsbalken </SPAN>och som är avsedda att förenkla för pensionssparare och pensionärer, öka kundnyttan och åstadkomma en mer kostnadseffektiv handläggning. Förslagen rör bl.a. olika tidsfrister och beräkning av ränta.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">16</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td39"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p16 ft23">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p61 ft24">Konsekvenser</P>
<P class="p62 ft8">Utredningens förslag bedöms inte få några direkta konsekvenser för statsbudgeten, eftersom premiepensionssystemet finansieras utanför statsbudgeten.</P>
<P class="p41 ft8">Bland utredningens bedömningar och förslag är det förslaget om regelbundna utvärderingsval som kan förväntas få störst konse- kvenser.</P>
<P class="p10 ft8">Mot bakgrund av storleken på det kapital som för närvarande förvaltas inom ramen för förvaltningsmodellen Egen portfölj (cirka 580 miljarder kronor) och olika undersökningar som finns kring bl.a. pensionsspararnas aktivitet gör vi bedömningen att utvärder- ingsvalen kan förväntas medföra en <SPAN class="ft9">betydande överflyttning av ka- pital från fonderna inom förvaltningsmodellen Egen portfölj till För- valsalternativet</SPAN>, dvs. från fonderna på fondtorget till fonder som förvaltas av AP7 Såfa. Utredningens bedömning är att det komma att röra sig om kapital i storleksordningen mellan 100 och 380 miljarder kronor fördelat på mellan 0,6 och 2,3 miljoner individer, vilket bland annat kan jämföras med storleken på det kapital som för närvarande förvaltas inom ramen för förvaltningsmodellen Egen portfölj (omkring 580 miljarder kronor) och storleken på det kapital som för närvarande förvaltas inom förvaltningsmodellen Förvalsalternativet (omkring 290 miljarder kronor).</P>
<P class="p42 ft8">Kostnaderna för själva genomförandet av de första ut- värderingsvalen kan – beroende på ambitionsnivå när det gäller aktivitet/valdeltagande – grovt uppskattas komma att uppgå till mellan cirka 27 och 40 miljoner kronor. Förslaget om regelbundna påminnelsekampanjer riktade till de pensionssparare som har sina premiepensionsmedel i Förvalsalternativet bedömas komma att medföra kostnader på knappt 9 miljoner kronor för den första på- minnelsekampanjen.</P>
<P class="p10 ft8">Ett genomförande av förslagen bedöms komma att innebära en mycket stor förändring av konkurrensförutsättningarna för den svenska fondmarknaden. De närmare effekterna för enskilda fonder och fondbolag är dock enligt utredningens mening svåra att bedöma, eftersom det är svårt att göra prognoser kring hur pen- sionsspararna kommer att välja och/eller vilka fonder som innehas av pensionssparare som kan förväntas vara passiva i utvärderings- valen. Här bör nämnas att premiepensionssystemet är en viktig</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">17</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft8">marknadsförings- och distributionskanal för fondbranschen gente- mot hushållen, och en särskilt viktig kanal för nystartade och utländska aktörer som önskar etablera sig i Sverige. Utredningens förslag kan därför komma att innebära en sämre konkurrens på den svenska fondmarknaden som helhet.</P>
<P class="p52 ft8">En ordning med regelbundna utvärderingsval kan komma att leda till en minskning av andelen premiepensionskapital som är placerat i svenska aktier och svenska räntebärande tillgångar, ef- tersom andelen svenska aktier och svenska räntebärande tillgångar är lägre i förvaltningsmodellen Förvalsalternativet (cirka 1 procent respektive 6 procent) än i förvaltningsmodellen Egen portfölj (cirka 30 procent respektive 15 procent).</P>
<P class="p52 ft8">Utredningens bedömning är att de förslag som utredningen lämnar inte i sig kommer att påverka jämställdheten mellan män och kvinnor i någon riktning.</P>
<P class="p52 ft8">Den överföring av kapital från förvaltningsmodellen Egen portfölj till förvaltningsmodellen Förvalsalternativet som kan för- väntas komma att ske vid ett införande av regelbundna utvärde- ringsval kan på totalnivå förväntas innebära att andelen kapital inom premiepensionssystemet som förvaltas i <SPAN class="ft9">fonder med hållbar- hetsprofil </SPAN>kommer att öka.</P>
<P class="p52 ft8">Utredningens bedömning är att de konsekvensanalyser av olika slag som har varit möjliga att genomföra inom ramen för ut- redningens arbete behöver kompletteras i den fortsatta bered- ningen med såväl andra typer av konsekvensanalyser som mer fördjupade konsekvensanalyser.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">18</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<P class="p0 ft7">1 Författningsförslag</P>
<P class="p63 ft25"><SPAN class="ft25">1.1</SPAN><SPAN class="ft26">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p64 ft27">lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder <NOBR>(AP-fonder)</NOBR></P>
<P class="p65 ft8">Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1 § i lagen (2000:192) om all- männa pensionsfonder <NOBR>(AP-fonder)</NOBR> ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td41"><P class="p16 ft28">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr6 td42"><P class="p16 ft29">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft24"><SPAN class="ft24">5</SPAN><SPAN class="ft30">kap.</SPAN></P>
<P class="p67 ft10">1 §</P>
<P class="p42 ft8">Sjunde <NOBR>AP-fonden</NOBR> förvaltar fonder för de ändamål som framgår av bestämmelserna om premiepension i socialförsäkringsbalken. Förvaltningen ska ske uteslutande i pensionsspararnas intresse.</P>
<P class="p41 ft8">När medel förs över med stöd av 64 kap. 23 § andra stycket so- cialförsäkringsbalken, ska pensionsspararen kunna bestämma att medlen ska</P>
<P class="p68 ft10"><SPAN class="ft10">1.</SPAN><SPAN class="ft31">placeras i en eller flera angivna fonder,</SPAN></P>
<P class="p69 ft10"><SPAN class="ft10">2.</SPAN><SPAN class="ft31">fördelas mellan fonderna efter pensionsspararens ålder, eller</SPAN></P>
<P class="p70 ft8"><SPAN class="ft10">3.</SPAN><SPAN class="ft32">fördelas mellan fonderna efter den risknivå som pensions- spararen anger.</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td41"><P class="p71 ft10">När medel förs över med stöd</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td43"><P class="p17 ft10">När medel förs över med stöd</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td41"><P class="p71 ft15">av 64 kap. 24 § <SPAN class="ft29">andra </SPAN>stycket eller</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td43"><P class="p17 ft15">av 64 kap. 24 § <SPAN class="ft29">första </SPAN>stycket eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><P class="p16 ft10">26 § andra</P></TD>
<TD class="tr6 td45"><P class="p16 ft10">stycket</P></TD>
<TD class="tr6 td46"><P class="p71 ft10">social-</P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p16 ft10">26 § andra</P></TD>
<TD class="tr6 td46"><P class="p16 ft10">stycket</P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p17 ft10">social-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td49"><P class="p16 ft10">försäkringsbalken, ska</P></TD>
<TD class="tr6 td46"><P class="p72 ft10">medlen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td49"><P class="p16 ft10">försäkringsbalken, ska</P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p17 ft10">medlen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><P class="p16 ft10">fördelas mellan</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td50"><P class="p71 ft10">fonderna efter</P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p16 ft10">fördelas mellan</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td51"><P class="p17 ft10">fonderna efter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td49"><P class="p16 ft10">pensionsspararens ålder.</P></TD>
<TD class="tr6 td46"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td49"><P class="p16 ft10">pensionsspararens ålder.</P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft17">19</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36120x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p74 ft8">Sjunde <NOBR>AP-fonden</NOBR> får ur var och en av fonderna ta ut medel för de förvaltningskostnader som uppkommit för respektive fond. Om kostnaderna avser flera av fonderna, ska de fördelas mellan fon- derna på ett skäligt sätt.</P>
<P class="p74 ft8">Sjunde <NOBR>AP-fonden</NOBR> ska ta emot medel till och betala medel från fonderna enligt de anvisningar som Pensionsmyndigheten lämnar.</P>
<P class="p75 ft10">Denna lag träder ikraft den 1 juli 2017.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft17">20</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td19"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p16 ft23">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft25"><SPAN class="ft25">1.2</SPAN><SPAN class="ft26">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p77 ft25">lag om ändring i socialförsäkringsbalken</P>
<P class="p78 ft8">Härigenom föreskrivs att 56 kap. 5 och 9 §§, 64 kap. 14 och 24 §§, 108 kap. 15, 17 och 19 §§ samt rubriken närmast före 24 §</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td53"><P class="p16 ft10">socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse.</P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td54"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td41"><P class="p16 ft28">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td55"><P class="p16 ft28">Föreslagen lydelse</P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td53"><P class="p79 ft24">56 kap.</P></TD>
<TD class="tr8 td47"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td53"><P class="p80 ft10">5 §</P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td54"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td41"><P class="p81 ft29">Inkomstpension, tilläggspension</P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p20 ft28">Allmän</P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p16 ft28">ålderspension</P></TD>
<TD class="tr6 td54"><P class="p16 ft10">får</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td41"><P class="p16 ft28">och garantipension <SPAN class="ft10">får lämnas för</SPAN></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td43"><P class="p16 ft10">lämnas för högst tre månader före</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td41"><P class="p16 ft10">högst tre månader före ansök-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td43"><P class="p16 ft10">ansökningsmånaden om den för-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td41"><P class="p16 ft10">ningsmånaden om den försäkrade</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td43"><P class="p16 ft10">säkrade fick sjukersättning ome-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td41"><P class="p16 ft10">fick sjukersättning omedelbart</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td55"><P class="p16 ft10">delbart före 65 års ålder.</P></TD>
<TD class="tr6 td54"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td41"><P class="p16 ft10">före 65 års ålder.</P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td54"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft8">Bestämmelserna i första stycket tillämpas bara i fråga om pen- sion som lämnas tidigast från och med den månad då den försäk- rade fyller 65 år.</P>
<P class="p82 ft10">9 §</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr9 td41"><P class="p71 ft10">Det som föreskrivs i 4 och</P></TD>
<TD class="tr9 td43"><P class="p34 ft10">Det som föreskrivs i 4 och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td41"><P class="p71 ft10">6 §§ gäller också i fråga om ökat</P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p17 ft10">6 §§ gäller också i fråga om ökat</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td41"><P class="p16 ft10">uttag av allmän ålderspension.</P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p83 ft10">uttag av allmän ålderspension.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td41"><P class="p71 ft28">Ökat uttag av premiepension</P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td41"><P class="p71 ft29">kan dock tidigast göras från och</P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td41"><P class="p71 ft29">med månaden efter den då ansö-</P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td41"><P class="p71 ft28">kan kom in till Pensions-</P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td41"><P class="p16 ft28">myndigheten.</P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">21</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft9">När pensionsrätt för premie- pension fastställs första gången för en pensionssparare ska Pensions- myndigheten föra över de medel som avses i 23 § till sådan för- valtning som avses i 5 kap. 1 § tredje stycket lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder </SPAN><NOBR><SPAN class="ft9">(AP-fonder).</SPAN></NOBR></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft9">Pensionsspararen ska i sam- band med överföringen upplysas om rätten att byta fond enligt 25 §.</SPAN></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft24">64 kap.</P>
<P class="p85 ft10">14 §</P>
<P class="p86 ft8">Vid övergång till premiepension i form av livränta ska pensionen bestämmas med utgångspunkt i tillgångarnas värde vid inlösen av innehavet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p87 ft8">Inlösen ska ske snarast efter det att begäran kom in till Pensionsmyndigheten, dock tidigast <SPAN class="ft9">månaden </SPAN>före den då livräntan första gången ska be- talas ut.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p87 ft8">Inlösen ska ske snarast efter det att begäran kom in till Pensionsmyndigheten, dock tidigast <SPAN class="ft9">tre månader </SPAN>före den då livräntan första gången ska be- talas ut.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr10 td41"><P class="p16 ft24"><SPAN class="ft33">Val av fond </SPAN>när pensionsrätt</P></TD>
<TD class="tr10 td43"><P class="p16 ft24">När pensionsrätt fastställs</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td41"><P class="p16 ft24">fastställs första gången</P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p16 ft24">första gången</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft10">24 §</P>
<P class="p89 ft34">Pensionsspararen ska upplysas om rätten att välja placering av de medel som avses i 23 § när pen- sionsrätt för premiepension första gången har fastställts för honom eller henne.</P>
<P class="p90 ft34">Om pensionsspararen inte an- mäler något val inom den tid som Pensionsmyndigheten beslutar, ska myndigheten föra över medlen till en eller flera fonder som förvaltas av Sjunde <NOBR>AP-fonden</NOBR> enligt lagen (2000:192) om allmänna pen- sionsfonder <NOBR>(AP-fonder).</NOBR></P>
<P class="p90 ft35">Bestämmelser om fördelningen av medlen finns i 5 kap. 1 § andra stycket samma lag.</P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p0 ft17">22</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft8">Om ett belopp som har åter- krävts enligt bestämmelserna i </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">2–9</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> §§ inte betalas i rätt tid, ska dröjsmålsränta tas ut på beloppet.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft17">23</SPAN></DIV>
<P class="p0 ft18">SOU 2016:61 Författningsförslag</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr0 td57"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td59"><P class="p91 ft36">108 kap.</P></TD>
<TD class="tr0 td60"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td61"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td62"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr0 td22"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td57"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td58"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td59"><P class="p92 ft10">15 §</P></TD>
<TD class="tr6 td60"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td61"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td62"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td41"><P class="p71 ft10">Den som är återbetalnings-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td43"><P class="p34 ft10">Den som är återbetalnings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td41"><P class="p71 ft10">skyldig enligt bestämmelserna i</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td43"><P class="p34 ft10">skyldig enligt bestämmelserna i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td41"><P class="p71 ft10"><NOBR>2–<SPAN class="ft28">6</SPAN>,</NOBR> 8 eller 9 § ska betala ränta</P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p16 ft28"><NOBR>2–9</NOBR> § <SPAN class="ft10">ska</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td64"><P class="p93 ft10">betala</P></TD>
<TD class="tr6 td62"><P class="p94 ft10">ränta på</P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p17 ft10">det</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td41"><P class="p71 ft10">på det återkrävda beloppet om</P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p16 ft10">återkrävda</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td65"><P class="p95 ft10">beloppet om</P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p17 ft10">den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td41"><P class="p71 ft10">den handläggande myndigheten</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td57"><P class="p16 ft10">handläggande</P></TD>
<TD class="tr6 td61"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td66"><P class="p34 ft10">myndigheten</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td41"><P class="p71 ft10">avseende det återkrävda belop-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td43"><P class="p17 ft10">avseende det återkrävda belop-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td57"><P class="p16 ft10">pet har</P></TD>
<TD class="tr6 td58"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td45"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p16 ft10">pet har</P></TD>
<TD class="tr6 td60"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td61"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td62"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td67"><P class="p81 ft10">1. träffat avtal med</P></TD>
<TD class="tr6 td45"><P class="p71 ft10">honom</P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p20 ft10">1. träffat</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td64"><P class="p93 ft10">avtal</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td66"><P class="p34 ft10">med honom</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td41"><P class="p71 ft10">eller henne om en avbetalnings-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td43"><P class="p17 ft10">eller henne om en avbetalnings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td57"><P class="p16 ft10">plan, eller</P></TD>
<TD class="tr6 td58"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td45"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p16 ft10">plan, eller</P></TD>
<TD class="tr6 td60"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td61"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td62"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td57"><P class="p81 ft10">2. medgett</P></TD>
<TD class="tr6 td58"><P class="p16 ft10">honom</P></TD>
<TD class="tr6 td45"><P class="p71 ft10">eller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td57"><P class="p20 ft10">2. medgett</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td14"><P class="p16 ft10">honom</P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p34 ft10">eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td41"><P class="p16 ft10">henne anstånd med betalningen.</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td43"><P class="p16 ft10">henne anstånd med betalningen.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft8">Räntan ska beräknas från den dag då avtalet om avbetalnings- planen träffades eller anståndet medgavs. Ränta ska dock inte beta- las för tid innan återkravet har förfallit till betalning.</P>
<P class="p96 ft10">17 §</P>
<P class="p97 ft8">Den som är återbetalningsskyldig för premiepension enligt 2 § ska betala ränta på det felaktigt utbetalda beloppet med basränta enligt 65 kap. 3 § skatteförfarandelagen (2011:1244) från utbetal- ningsdagen till och med dagen för Pensionsmyndighetens beslut om återkrav.</P>
<P class="p98 ft34">Bestämmelsen i första stycket tillämpas inte om återkravet grundar sig på att premiepension har utbetalats för månad efter den då den försäkrade avlidit.</P>
<P class="p99 ft9">Bestämmelsen i 15 § tillämpas inte i fråga om premiepension.</P>
<P class="p96 ft10">19 §</P>
<P class="p100 ft8">Om ett belopp som har åter- krävts enligt bestämmelserna i <NOBR><SPAN class="ft9">2–6,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft9"> 8 eller </SPAN>9 § inte betalas i rätt tid, ska dröjsmålsränta tas ut på beloppet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36124x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p101 ft8">För uttag av dröjsmålsränta gäller i tillämpliga delar räntelagen (1975:635).</P>
<P class="p102 ft9">Bestämmelserna i första och andra styckena tillämpas inte i fråga om premiepension<SPAN class="ft8">.</SPAN></P>
<P class="p75 ft10">Denna lag träder ikraft den 1 juli 2017.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft17">24</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td19"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p16 ft23">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft25"><SPAN class="ft25">1.3</SPAN><SPAN class="ft26">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p77 ft25">lag om ändring i socialförsäkringsbalken</P>
<P class="p78 ft8">Härigenom föreskrivs att 64 kap. 1 § socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse och att det i 64 kap. socialförsäkringsbalken ska införas fyra nya paragrafer, 27 <NOBR>a–27</NOBR> d §§, samt närmast före 27 a § en ny rubrik av följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr10 td68"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td46"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td69"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td69"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td70"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td71"><P class="p103 ft36">64 kap.</P></TD>
<TD class="tr10 td69"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td72"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td73"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr10 td74"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td68"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td46"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td69"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td69"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td70"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td71"><P class="p104 ft10">1 §</P></TD>
<TD class="tr6 td69"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td73"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td74"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td68"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=10 class="tr6 td75"><P class="p105 ft10">I detta kapitel finns allmänna bestämmelser om premiepension i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td76"><P class="p16 ft10"><NOBR>2–6</NOBR> §§</P></TD>
<TD class="tr6 td69"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td69"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td70"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td77"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td69"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td73"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td74"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td68"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td46"><P class="p105 ft10">Vidare</P></TD>
<TD class="tr6 td69"><P class="p16 ft10">finns</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td79"><P class="p106 ft10">bestämmelser</P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p107 ft10">Vidare</P></TD>
<TD class="tr6 td69"><P class="p16 ft10">finns</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td80"><P class="p34 ft10">bestämmelser</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td76"><P class="p16 ft10">om</P></TD>
<TD class="tr6 td69"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td69"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td70"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td77"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p108 ft10">om</P></TD>
<TD class="tr6 td69"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td73"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td74"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td68"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td81"><P class="p105 ft10">– uttag av premiepension i 7–</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td82"><P class="p107 ft10">– uttag av premiepension i 7–</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td68"><P class="p16 ft10">14</P></TD>
<TD class="tr6 td46"><P class="p105 ft10">§§,</P></TD>
<TD class="tr6 td69"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td69"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td70"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td77"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p108 ft10">14 §§,</P></TD>
<TD class="tr6 td69"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td73"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td74"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td68"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td83"><P class="p105 ft10">– kapitalförvaltning,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td84"><P class="p106 ft10">m.m. i</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td85"><P class="p107 ft10">– kapitalförvaltning,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td86"><P class="p34 ft10">m.m. i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td76"><P class="p16 ft10"><NOBR>15–22</NOBR> §§,</P></TD>
<TD class="tr6 td69"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td69"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td70"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td77"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p108 ft10"><NOBR>15–22</NOBR> §§,</P></TD>
<TD class="tr6 td69"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td73"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td74"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td68"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td81"><P class="p105 ft10">– val och byte av fond i 23–</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td82"><P class="p107 ft10">– val och byte av fond i 23–</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td68"><P class="p16 ft10">27</P></TD>
<TD class="tr6 td46"><P class="p105 ft10">§§,</P></TD>
<TD class="tr6 td69"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td69"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td70"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td77"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p108 ft10">27<SPAN class="ft28">d </SPAN>§§,</P></TD>
<TD class="tr6 td69"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td73"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td74"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td68"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td46"><P class="p105 ft10">– ändrad</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td42"><P class="p109 ft10">pensionsrätt i</P></TD>
<TD class="tr6 td77"><P class="p106 ft10">28–</P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p107 ft10">– ändrad</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td87"><P class="p30 ft10">pensionsrätt</P></TD>
<TD class="tr6 td74"><P class="p17 ft10">i 28–</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td68"><P class="p16 ft10">31</P></TD>
<TD class="tr6 td46"><P class="p105 ft10">§§, och</P></TD>
<TD class="tr6 td69"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td69"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td70"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td77"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p108 ft10">31 §§, och</P></TD>
<TD class="tr6 td69"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td73"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td74"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td68"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td44"><P class="p105 ft10">– kostnader</P></TD>
<TD class="tr6 td69"><P class="p16 ft10">för</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td84"><P class="p106 ft10">premie-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td88"><P class="p107 ft10">– kostnader</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p16 ft10">för</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td86"><P class="p34 ft10">premie-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr2 td89"><P class="p16 ft10">pensionsverksamheten</P></TD>
<TD class="tr2 td70"><P class="p110 ft10">i</P></TD>
<TD class="tr2 td77"><P class="p106 ft10">37–</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td85"><P class="p108 ft10">pensionsverksamheten</P></TD>
<TD class="tr2 td73"><P class="p105 ft10">i</P></TD>
<TD class="tr2 td74"><P class="p17 ft10">37–</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td68"><P class="p16 ft10">45</P></TD>
<TD class="tr6 td46"><P class="p105 ft10">§§.</P></TD>
<TD class="tr6 td69"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td69"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td70"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td77"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p108 ft10">45 §§.</P></TD>
<TD class="tr6 td69"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td73"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td74"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft9">Utvärderingsval 27a §</P>
<P class="p112 ft34">Pensionsmyndigheten ska, vid de tidpunkter som anges i 27 b §, ge de pensionssparare som har sina fondmedel placerade i så- dana fonder som avses i 18 § första stycket 1, 21 § eller i så- dana fonder som avses i <SPAN class="ft37">5 kap. </SPAN>1 § andra stycket 1 eller 3 lagen (2000:192) om allmänna pen- sionsfonder <NOBR>(AP-fonder)</NOBR> förnyad möjlighet att välja hur han eller</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">25</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p113 ft9">hon vill förvalta sitt premiepen- sionskapital (utvärderingsval).</P>
<P class="p114 ft34">I samband med ett sådant ut- värderingsval som avses i första stycket ska Pensionsmyndigheten upplysa pensionsspararen om syftet med utvärderingsvalet och ge pensionsspararen information om de förvaltningsmodeller som finns i premiepensionssystemet<SPAN class="ft37">.</SPAN></P>
<P class="p115 ft28">27 b §</P>
<P class="p116 ft34">Utvärderingsval enligt 27 a § ska ske i samband med den årliga överföring som avses i 26 § som sker det sjunde året efter det år då pensionsrätt för premiepension fastställdes första gången för pen- sionsspararen, och därefter vart sjunde år räknat från det år då pensionsspararen gjorde sitt senaste utvärderingsval.</P>
<P class="p117 ft28">27 c §</P>
<P class="p118 ft38">Om den pensionssparare som avses i 27 a § inte inom tre må- nader från den dag då Pensions- myndigheten skickat information om utvärderingsvalet till pen- sionsspararen bekräftar att han eller hon vill behålla de valda place- ringarna eller placerar om sina fondmedel enligt 26 § ska myndig- heten upplysa pensionsspararen om att hans eller hennes fondmedel kommer att flyttas till sådana fonder som avses i 5 kap. 1 § tredje stycket lagen om allmänna pen- sionsfonder <NOBR>(AP-fonder)</NOBR> om</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">26</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td19"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p16 ft23">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p119 ft38">pensionsspararen inte inom en månad från den dag då Pensions- myndigheten skickade upplys- ningen till pensionsspararen be- kräftar att han eller hon vill behålla de valda placeringarna eller pla-</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr6 td35"><P class="p16 ft28">cerar</P></TD>
<TD class="tr6 td90"><P class="p16 ft28">om</P></TD>
<TD class="tr6 td91"><P class="p108 ft28">sina fondmedel</P></TD>
<TD class="tr6 td92"><P class="p17 ft29">enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td35"><P class="p16 ft28">26 §.</P></TD>
<TD class="tr6 td90"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td91"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td92"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td45"><P class="p20 ft28">Om</P></TD>
<TD class="tr6 td91"><P class="p16 ft29">pensionsspararen</P></TD>
<TD class="tr6 td92"><P class="p34 ft28">inte</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p119 ft9">inom den månad som anges i första stycket bekräftar att han eller hon vill behålla de valda placeringarna eller placerar om sina fondmedel enligt 26 § ska</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td93"><P class="p16 ft28">Pensionsmyndigheten föra</P></TD>
<TD class="tr6 td94"><P class="p34 ft28">över</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td95"><P class="p16 ft28">medlen till sådana</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td96"><P class="p34 ft28">fonder som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td95"><P class="p16 ft28">avses i 5 kap.</P></TD>
<TD class="tr6 td97"><P class="p120 ft28">1 §</P></TD>
<TD class="tr6 td94"><P class="p17 ft29">tredje</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p121 ft39">stycket lagen om allmänna pen- sionsfonder <NOBR>(AP-fonder).</NOBR></P>
<P class="p122 ft28">27 d §</P>
<P class="p56 ft9">Pensionsmyndigheten ska, vid de tidpunkter som anges i 27 b §, påminna de pensionssparare som har sina fondmedel placerade i sådana fonder som avses i 5 kap. 1 § tredje stycket lagen (2000:192) om allmänna pen- sionsfonder <NOBR>(AP-fonder)</NOBR> om deras möjlighet att välja annan placering av sitt premiepensions- kapital.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft17">27</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36128x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p123 ft10">Denna lag träder ikraft den 1 januari 2019.</P>
<P class="p124 ft8">Regeringen får meddela föreskrifter om tidpunkter för genom- förandet av de första utvärderingsvalen enligt 27 b § och de första påminnelserna enligt 27 b § för de individer som fick sina första pensionsrätter för premiepension fastställda före den 1 januari 2012.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft17">28</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36129x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p28 ft7">2 Utgångspunkter</P>
<P class="p125 ft25"><SPAN class="ft25">2.1</SPAN><SPAN class="ft26">Inledning</SPAN></P>
<P class="p126 ft8">I den <SPAN class="ft9">första delen </SPAN>av detta kapitel diskuteras utredningsuppdraget och problembilden. I den <SPAN class="ft9">andra delen </SPAN>redovisas den historiska ut- vecklingen av premiepensionssystemet, med fokus på diskussio- nerna kring utformningen av själva systemet. I den andra delen diskuteras även forskningen inklusive forskningen inom beteende- ekonomin och kring s.k. puffar (på engelska nudge). I den <SPAN class="ft9">tredje delen </SPAN>redovisas en begränsad internationell utblick och vissa bak- grundsuppgifter kring fondsparande och tjänstepension. I den <SPAN class="ft9">fjärde delen </SPAN>redovisar utredningen några mer allmänna utgångs- punkter för utredningens arbete.</P>
<P class="p10 ft8">I nästa kapitel redovisas hur det har gått hittills, dvs. avkastningen och aktiviteten i premiepensionssystemet inklusive beräkningar kring spridning i utfall samt de undersökningar och mätningar som har gjorts kring bl.a. pensionsspararnas kunskap och engagemang.</P>
<P class="p127 ft25"><SPAN class="ft25">2.2</SPAN><SPAN class="ft26">Utredningsuppdraget</SPAN></P>
<P class="p128 ft10">Vårt huvuduppdrag<A href="#page_29"><SPAN class="ft40">1 </SPAN></A>har varit att analysera och lägga fram förslag på hur förändringar av premiepensionssystemet bör göras.</P>
<P class="p129 ft42">Enligt direktiven ska utredningen utgå från de förslag på åtgärder som beskrivs i departementspromemorian Vägval för premie- pensionen<A href="#page_29"><SPAN class="ft41">2 </SPAN></A>(<SPAN class="ft39">Vägvalspromemorian</SPAN>) enligt Alternativ 1<A href="#page_29"><SPAN class="ft41">3</SPAN></A>. Av utrednings-</P>
<P class="p130 ft45"><SPAN class="ft43">1</SPAN><SPAN class="ft44">Dir. 2014:107 och Dir. 2015:76.</SPAN></P>
<P class="p131 ft45"><SPAN class="ft43">2</SPAN><SPAN class="ft44">Ds 2013:35.</SPAN></P>
<P class="p132 ft47"><SPAN class="ft43">3</SPAN><SPAN class="ft46">De förslag till åtgärder som föreslås enligt Alternativ 1 är förordnade av Förvalsalternativet (se avsnitt 4.2.1 i Vägvalspromemorian och avsnitt 4.5 i detta betänkande), obligatoriskt bekräftelseval (se avsnitt 4.2.2 i Vägvalspromemorian och avsnitt 4.4 i detta betänkande), särdebitering (se avsnitt 4.2.5 i Vägvalspromemorian och avsnitt 4.6 i detta betänkande), avgiftstak (se avsnitt 4.2.3 i</SPAN></P>
<P class="p133 ft17">29</P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36130x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft8">direktiven framgår att Alternativ 1 innebär att det befintliga systemet med <SPAN class="ft9">stor valfrihet </SPAN>behålls. Enligt direktiven ska utredningen även behandla vissa generella förslag om förändringar av den traditionella försäkringen<A href="#page_30"><SPAN class="ft48">4 </SPAN></A>samt vissa förslag på ändringar som har föreslagits av Pensionsmyndigheten som i huvudsak syftar till att underlätta myndighetens administration.</P>
<P class="p58 ft8">Syftet med utredningens arbete är att säkerställa att eventuella förändringar av premiepensionssystemet bidrar till att <SPAN class="ft9">fler sparare får en långsiktigt bra avkastning på sitt premiepensionskapital till rimlig risk och kostnad.</SPAN><A href="#page_30"><SPAN class="ft49">5</SPAN></A></P>
<P class="p58 ft8">Enligt direktiven ska utredningen även översiktligt analysera och beskriva konsekvenserna av att ersätta fondtorget med maxi- malt tio statliga fonder, enligt Vägvalspromemorians Alternativ 2.<A href="#page_30"><SPAN class="ft48">6 </SPAN></A>Av utredningsdirektiven framgår att Alternativ 2 innebär att sy- stemet anpassas efter majoriteten av spararnas kunskap och intresse för fondförvaltning på bekostnad av stor individuell frihet.</P>
<P class="p58 ft8">Av utredningsdirektiven framgår att utredningen får avstå från att lämna förslag och att utredningen även får lägga fram alternativa förslag.</P>
<P class="p60 ft8">Utredningen har haft tio möten med expertgruppen, och därut- över haft möten med Pensionsgruppen, Pensionsmyndigheten, AP7, Inspektionen för socialförsäkringen, Fondbolagens Förening och Aktiespararna. Pensionsmyndigheten, AP7 och Fondbolagens förening har bistått utredningen med ett antal olika analyser och beräkningsunderlag.</P>
<P class="p134 ft50">Vägvalspromemorian och avsnitt 4.7 i detta betänkande) och begränsning av risken på fondtorget (se avsnitt 4.2.4 i Vägvalspromemorian och avsnitt 4.8 i detta betänkande).</P>
<P class="p135 ft50"><SPAN class="ft51">4</SPAN><SPAN class="ft52">Utredningens tolkning av uppdraget när det gäller den traditionella försäkringen behandlas i avsnitt 5.</SPAN></P>
<P class="p136 ft50"><SPAN class="ft51">5</SPAN><SPAN class="ft52">Utredningen har tolkat uppdraget på det sättet att utredningen i utvärderingar av de olika förslagen även ska ta hänsyn till förväntade effekter på spridning i utfall.</SPAN></P>
<P class="p137 ft54"><SPAN class="ft51">6</SPAN><SPAN class="ft53">Alternativ 2 behandlas i avsnitt 4.3 i Vägvalspromemorian och i avsnitt 7 i detta betänkande.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">30</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36131x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td98"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p16 ft23">Utgångspunkter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft25"><SPAN class="ft25">2.3</SPAN><SPAN class="ft26">Hur ser problembilden ut?</SPAN></P>
<P class="p138 ft11"><SPAN class="ft11">2.3.1</SPAN><SPAN class="ft55">Inledning</SPAN></P>
<P class="p139 ft8">I detta avsnitt beskriver utredningen den problembild som presen- teras i Vägvalspromemorian, den problembild som enligt utred- ningens mening kan utläsas ur Premiepensionsutredningens betän- kande<A href="#page_31"><SPAN class="ft48">7 </SPAN></A>samt en beskrivning av det som i en rapport om avgiftsbe- stämda pensionssystem<A href="#page_31"><SPAN class="ft48">8 </SPAN></A>kallas för ”the individual choice problem”. I slutet av avsnittet redovisar utredningen sin syn på uppdraget och problembilden.</P>
<P class="p10 ft8">I en analys av problembilden är det enligt utredningens mening viktigt att komma ihåg att förhållandena – och därmed vilka frågor som har varit i fokus – har ändrats över tid. Ett exempel är att det under de drygt 15 år som nu har gått sedan premiepensionssyste- met infördes har funnits såväl perioder med relativt låg avkastning som perioder med relativt hög avkastning. Ett annat exempel är att förvaltat kapital har ökat från cirka 56 miljarder kronor till knappt 850 miljarder kronor, samtidigt som PPM:s (och senare) Pensions- myndighetens administrationsavgift har gått från 0,3 procent till 0,07<A href="#page_31"><SPAN class="ft48">9 </SPAN></A>procent, och att den genomsnittliga fondavgiften har gått från cirka 0,43 procent till 0,25<A href="#page_31"><SPAN class="ft48">10 </SPAN></A>procent. Här bör även nämnas att andelen s.k. <SPAN class="ft9">förstagångsväljare </SPAN>som väljer Egen portfölj har sjunkit över tid, samtidigt som andelen pensionssparare med Egen portfölj ökar över tid <SPAN class="ft9">efter </SPAN>inträdet i systemet. Ytterligare exempel på för- hållanden som har ändrats över tid är att antalet fondbyten ökade fram till slutet av 2011 då Pensionsmyndigheten införde stopp för s.k. massfondbyten, och att andelen som valde traditionell försäk- ring hade en tillfällig topp under <NOBR>2010–2011.</NOBR> Det bör här också noteras att fondutbudet har förändrats över tid; det totala antalet fonder har ökat från cirka 450 till cirka 850, men utbudet har även förändrats på det sättet att fonder fallit bort och att nya typer av</P>
<P class="p37 ft45"><SPAN class="ft43">7</SPAN><SPAN class="ft44">SOU 2005:87.</SPAN></P>
<P class="p121 ft50"><SPAN class="ft43">8</SPAN><NOBR><SPAN class="ft56">Defined-contribution</SPAN></NOBR> pension schemes – Risks and advantages for occupational retirement provision, EFAMA 2008. Se även avsnitt 2.5.1.</P>
<P class="p140 ft45"><SPAN class="ft43">9</SPAN><SPAN class="ft44">Orange rapport 2016 s. 41.</SPAN></P>
<P class="p121 ft45"><SPAN class="ft43">10</SPAN><SPAN class="ft44">Orange rapport 2016 s. </SPAN><NOBR>40–41</NOBR> Uppgiften avser den genomsnittliga fondavgiften efter rabatt för samtliga förvaltningsmodeller. Utöver den genomsnittliga fondavgiften till- kommer det transaktionsavgifter som i genomsnitt uppskattas uppgå till cirka 0,05 procent- enheter.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">31</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36132x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p141 ft8">fonder har tillkommit. Av de 838<A href="#page_32"><SPAN class="ft48">11 </SPAN></A>fonder som fanns i premie- pensionssystemet per den sista maj 2016 var det 188 fonder som var med i systemet när det lanserades. Vid årsskiftet 2015/2016 fanns cirka 44 procent av sparandet i Egna portföljer i fonder som inte fanns med vid lanseringen av systemet. Ytterligare ett exempel är förändringarna i den mängd och typ av uppmärksamhet premie- pensionsfrågor får, och i den information som lämnas i samband med inträdet i systemet. Här bör särskilt nämnas förändringarna över tid när det gäller de närmare målen med myndighets- informationen.<A href="#page_32"><SPAN class="ft48">12 </SPAN></A>Ett annat exempel är den utveckling som har skett på den s.k. <NOBR>rådgivar-/förvaltningsmarknaden.</NOBR></P>
<P class="p45 ft8">I en framåtriktad analys är det också viktigt att notera att den förväntade utvecklingen på kapitalmarknaderna (fortsatt låga räntor och lägre förväntad avkastning på aktier) innebär att frågor kring avkastning, risknivåer, avgifter och kostnadseffektivitet kan förväntas bli allt viktigare över tid, se även avsnitt 3.7.2.</P>
<P class="p142 ft11"><SPAN class="ft11">2.3.2</SPAN><SPAN class="ft55">Problembilden i Vägvalspromemorian</SPAN></P>
<P class="p143 ft8">I <SPAN class="ft9">Vägvalspromemorian</SPAN><A href="#page_32"><SPAN class="ft49">13 </SPAN></A>görs den sammanfattande bedömningen att det finns tre <SPAN class="ft9">problem </SPAN>som bör hanteras;</P>
<P class="p144 ft10"><SPAN class="ft10">1.</SPAN><SPAN class="ft57">En förhållandevis stor förväntad spridning i utfall</SPAN></P>
<P class="p144 ft10"><SPAN class="ft10">2.</SPAN><SPAN class="ft57">Ett stort fondutbud är svårt att hantera för de flesta sparare</SPAN></P>
<P class="p144 ft10"><SPAN class="ft10">3.</SPAN><SPAN class="ft57">Högre kostnader än nödvändigt.</SPAN></P>
<P class="p145 ft8">Enligt Vägvalspromemorian är problemen i stor utsträckning en <SPAN class="ft9">följd av </SPAN>att individer har mindre finansiella kunskaper än vad som förutsatts och det stora utbudet av fonder.</P>
<P class="p45 ft8">Att <SPAN class="ft9">hantera problemen </SPAN>handlar – enligt Vägvalspromemorian – mycket om att på olika sätt minska den valfrihet som finns i dag, eller annorlunda uttryckt sätta ett pris på vad en omfattande valfri- het är värd. Enligt Vägvalspromemorian finns det här inga absoluta sanningar utan det är en fråga om värderingar – vilka egenskaper</P>
<P class="p146 ft45"><SPAN class="ft43">11</SPAN><SPAN class="ft44">Pensionsmyndighetens månadsstatistik </SPAN><NOBR>2016-05-31,</NOBR> inklusive AP7 Såfa.</P>
<P class="p147 ft45"><SPAN class="ft43">12</SPAN><SPAN class="ft44">Jfr avsnitt 2.4.3 och 2.4.4.</SPAN></P>
<P class="p147 ft54"><SPAN class="ft43">13</SPAN><SPAN class="ft58">Ds 2013:35 s. </SPAN><NOBR>6–12.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">32</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td98"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p16 ft23">Utgångspunkter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p148 ft8">man prioriterar och vilka effekter man kan fördra. I promemorian presenteras två alternativa vägar som i olika utsträckning hanterar problemen och förändrar den nuvarande konstruktionen.</P>
<P class="p10 ft8"><SPAN class="ft9">Alternativ 1 </SPAN>tar sin utgångspunkt i dagens fondtorg med ett i princip oförändrat antal fonder. För att mildra de tre problemen föreslås bekräftelseval och att <NOBR>icke-valsalternativet</NOBR> tydligare ska lyftas fram som ett bra alternativ för den som uppenbart inte kan eller vill välja själv. Vidare föreslås införande av kostnads- och risk- begränsningar, som enligt Vägvalspromemorian sannolikt innebär en viss reducering av antalet fonder och minskar risken för dåliga utfall till följd av begränsad kunskap. Det föreslås också för- ändringar med avseende på delar av kostnadsfördelningen inom systemet.</P>
<P class="p55 ft8">Utredningens tolkning av <SPAN class="ft9">Alternativ 2 </SPAN>är att det är en lösning där de tre problemen i stället ska mildras/hanteras genom att det nuvarande fondtorget ersätts med ett nytt fondtorg, där det ska finnas upp till tio valbara statligt förvaltade fonder med olika risk- och investeringsinriktning. Även i Alternativ 2 ska det finnas ett <NOBR>icke-valsalternativ</NOBR> motsvarande det som finns i dag. Även i Alter- nativ 2 kvarstår valsituationen för spararen, men den blir väsentligt enklare. I Vägvalspromemorian nämns även en lösning som enligt utredningens mening kan ses som ett tredje alternativ; att fond- torget ersätts med en enda gemensam fond.</P>
<P class="p149 ft11"><SPAN class="ft11">2.3.3</SPAN><SPAN class="ft55">Problembilden i Premiepensionsutredningen</SPAN></P>
<P class="p139 ft8">Enligt utredningens mening får <SPAN class="ft9">Premiepensionsutredningens </SPAN>betän- kande från 2005 förstås på det sättet att den utredningen menade att det huvudsakliga problemet var att man i den ursprungliga systemutformningen inte hade tagit tillräcklig hänsyn till att pen- sionsspararna är en heterogen grupp av individer med olika behov. Premiepensionsutredningen föreslog därför olika åtgärder för olika målgrupper, där de olika målgrupperna definierades utifrån de skillnader som finns i nivån på kunskap och engagemang för pre- miepensionsförvaltning. Att det fanns stora skillnader i kunskap och intresse hade blivit tydligt när systemet varit i drift under några år och det blivit möjligt att analysera de val som gjorts och den aktivitet som fanns i systemet, men också genom ny forskning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">33</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36134x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft8">inom framför allt området för <NOBR>beteende-ekonomi</NOBR> som bl.a. pekade på de svårigheter (och därmed de krav på engagemang och särskild kunskap/förmåga) som finns i pensionsförvaltning, de särskilda problem som finns i system med väldigt många valmöjligheter och att individer inte alltid kan förväntas göra de val som anses vara rationella enligt ekonomisk teori. Som beskrivs närmare i avsnitt 2.4.4 föreslog Premiepensionsutredningen bl.a. förändringar av <NOBR>icke-valsalternativet/förvalsalternativet</NOBR> så att det alternativet skulle vara bättre anpassat för den förmodat stora grupp av pensionssparare och pensionärer som <SPAN class="ft9">inte vill </SPAN>eller upplever att de <SPAN class="ft9">inte kan </SPAN>välja fonder på fondtorget. För framför allt den grupp av pensionssparare och pensionärer som <SPAN class="ft9">vill välja </SPAN>bland fonderna på fondtorget föreslogs olika former av beslutsstöd i samband med såväl det initiala valet som under den löpande förvaltningen.</P>
<P class="p142 ft11"><SPAN class="ft11">2.3.4</SPAN><SPAN class="ft55">The individual choice problem</SPAN></P>
<P class="p150 ft9"><SPAN class="ft8">I en </SPAN>rapport om avgiftsbestämda pensionssystem från 2008<A href="#page_34"><SPAN class="ft49">14 </SPAN></A><SPAN class="ft8">konstateras bl.a. att avgiftsbestämda pensionssystem tenderar att medföra ett </SPAN>ökat individuellt ansvar <SPAN class="ft8">för pensionsplaneringen och att detta </SPAN>har signifikanta fördelar <SPAN class="ft8">i termer av flexibilitet och möjligheter för individerna att justera sin pension i linje med sina behov och önskningar. Det konstateras dock samtidigt att det finns </SPAN>befogad oro <SPAN class="ft8">kring individernas förmåga att utnyttja (exert) valfriheten och göra bra val när det gäller deras pension. Enligt rapporten finns det </SPAN>två typer av lösningar <SPAN class="ft8">för att adressera det som i rapporten kallas the individual choice problem.</SPAN></P>
<P class="p151 ft8"><SPAN class="ft10">1.</SPAN><SPAN class="ft59">Ändra eller begränsa valmöjligheterna för individerna – t.ex. ge- nom att erbjuda ett begränsat urval av </SPAN><NOBR>placerings-alternativ</NOBR> eller använda <NOBR>förvals-/ickevalslösningar</NOBR> för de individer som inte kan eller inte vill göra ett aktivt val</P>
<P class="p152 ft8"><SPAN class="ft10">2.</SPAN><SPAN class="ft59">Förbättra kunskapen/förmågan hos individerna när det gäller att göra val, t.ex. genom att erbjuda målinriktad information, finan- siell rådgivning, automatiserade </SPAN><NOBR>pensionsbesluts-verktyg</NOBR> och bredare program för finansiell utbildning.</P>
<P class="p153 ft61"><SPAN class="ft60">14 </SPAN><NOBR>Defined-contribution</NOBR> pension schemes – Risks and advantages for occupational retirement provision, EFAMA 2008. Se även avsnitt 2.5.1 för en något mer utförlig redovisning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">34</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td98"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p16 ft23">Utgångspunkter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p154 ft8">Av rapporten framgår att båda typerna av lösningar – ofta i kombi- nation – används i de existerande avgiftsbestämda systemen.</P>
<P class="p155 ft11"><SPAN class="ft11">2.3.5</SPAN><SPAN class="ft55">Utredningens syn på sitt uppdrag och problembilden</SPAN></P>
<P class="p139 ft8">Utredningens huvudsakliga uppdrag har varit att – <SPAN class="ft9">inom ramen för det befintliga systemet med stor valfrihet </SPAN>(Alternativ 1) – <SPAN class="ft9">föreslå </SPAN>åt- gärder som kan förväntas bidra till att fler pensionssparare får en långsiktigt bra avkastning på sitt premiepensionskapital till rimlig risk och kostnad, vilket utredningen har tolkat på det sättet att de förslag utredningen lämnar ska öka sannolikheten för att fler pensionssparare får ett <SPAN class="ft9">bättre premiepensionsutfall.</SPAN></P>
<P class="p10 ft8">Utredningen har tolkat utredningsdirektiven på det sättet att det <SPAN class="ft9">inte </SPAN>ingår i utredningens uppdrag att lämna färdiga förslag på hur en Alternativ <NOBR>2-lösning</NOBR> skulle kunna utformas, men att det ingår i uppdraget att lämna en mer översiktlig skiss över hur ett sådant system skulle kunna se ut och att mer översiktligt beskriva de för- och nackdelar (inklusive troliga effekter på förväntat pre- miepensionsutfall) som finns med ett sådant system. Här ska näm- nas att flera av experterna har framfört invändningar mot utred- ningens tolkning av utredningsdirektiven, och i stället menat att direktiven borde ha tolkas på det sättet att det stått utredaren fritt att föreslå ett genomförande av Alternativ 2 om detta vid en samlad bedömning anses vara ett bättre alternativ än de åtgärder som före- slås inom ramen för Alternativ 1.</P>
<P class="p56 ft8">Utredningens övergripande bedömning är att det hittillsvarande utfallet, antaganden om det förväntade framtida utfallet, under- sökningar kring pensionsspararnas engagemang och egenupplevda kunskap (förmåga) samt de forskningsresultat som finns inom <NOBR>beteende-ekonomin</NOBR> visar att fler pensionssparare och pensionärer <SPAN class="ft9">kan få </SPAN>ett bättre premiepensionsutfall, utan att man för den skull behöver minska valfriheten för de som önskar utnyttja denna möjlighet. Utredningens bedömning är att detta kan uppnås genom att reformera systemet när det gäller valrutiner och myn- dighetsinformation.</P>
<P class="p11 ft8">Enligt utredningens mening kan förslagen sägas handla om att fullfölja ett skifte i fokus från ett fokus på <SPAN class="ft9">förvaltningsmodellen</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">35</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft8">Egen portfölj av fonder från fondtorget till ett fokus på att premie- pensionssystemet innehåller flera olika förvaltningsmodeller, där Förvalsalternativet utgör den förvaltningsmodell som försäkrings- givaren (staten) erbjuder för i första hand de pensionssparare som inte vill eller upplever att de inte själva kan sätta samman och lö- pande förvalta en Egen portfölj. Utredningens bedömning är att skiftet i fokus har pågått under lång tid, men att det nu krävs ytter- ligare åtgärder för att detta skifte i fokus ska få fullt genomslag i den meningen att valrutiner och myndighetsinformation anpassas utifrån detta nya fokus.</P>
<P class="p156 ft8">När det gäller utredningens syn på problembilden i Vägvals- promemorian är utredningens bedömning att de olika förslagen på åtgärder i Vägvalspromemorian kan delas in i två huvudkategorier.</P>
<P class="p52 ft8">I den <SPAN class="ft9">första kategorin </SPAN>finns åtgärder som förändrar det faktiska utbudet av valmöjligheter på fondtorget (dvs. minskar valfriheten), alltifrån att utesluta t.ex. s.k. <NOBR>högrisk-fonder</NOBR> eller fonder med rela- tivt hög avgift från fondtorget till att helt ersätta det nuvarande fondtorget med ett statligt fondtorg med endast ett fåtal place- ringsalternativ.</P>
<P class="p53 ft8">I den <SPAN class="ft9">andra kategorin </SPAN>finns åtgärder som handlar om att för- ändra valrutiner och myndighetsinformation, <SPAN class="ft9">utan att samtidigt minska det faktiska utbudet av valmöjligheter (dvs. utan att minska valfriheten)</SPAN>.</P>
<P class="p52 ft8">Utredningens bedömning är att åtgärder inom den andra kate- gorin utgör den typ av puffar (på engelska nudge) som diskuteras inom ramen för forskningen. Enligt utredningens mening kan åt- gärderna i denna andra kategori antingen vara fokuserade på de val som görs <SPAN class="ft9">inom </SPAN>ramen för förvaltningsmodellen Egen portfölj eller på det <SPAN class="ft9">grundläggande valet </SPAN>mellan de olika förvaltningsmodeller som finns i systemet (Förvalsalternativet, Färdiga riskportföljer respektive Egen portfölj), där utredningens bedömning är att åt- gärdsförslagen i första hand bör vara fokuserade på det grundläg- gande valet av förvaltningsmodell. Vad som nu sagts hindrar inte att man också t.ex. förbättrar beslutsstöden kring de val som görs inom ramen för förvaltningsmodellen Egen portfölj, men där lämnar utredningen inga förslag.</P>
<P class="p52 ft42">Utredningens samlade bedömning är att ett genomförande av den typ av åtgärder som ingår i den andra kategorin med fokus på det grundläggande valet av förvaltningsmodell är det mest effektiva</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">36</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr7 td98"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p16 ft23">Utgångspunkter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft8">sättet att öka sannolikheten för att fler pensionssparare ska få lång- siktigt högre avkastning till rimlig risk och kostnad. Åtgärderna bedöms därutöver bidra till att minska spridningen i utfall mellan individer inom samma generation, även om denna spridning alltjämt kommer att finnas till följd av såväl de valmöjligheter som finns inom systemet och den omständigheten att det i ett fonderat system alltid kommer att uppstå spridning i utfall mellan olika ge- nerationer.</P>
<P class="p157 ft8">Utredningens syn på problembilden kan sägas ta sin utgångs- punkt i att utredningen gör bedömningen att det finns fog för att anta att lågt engagemang och låg kunskap minskar sannolikheten för ett bra premiepensionsutfall, och att lösningen på detta grund- läggande problem inte ligger i att försöka höja intresset och kun- skapen utan att lösningen i stället i första hand ligger i att anpassa systemet efter pensionsspararnas engagemang och kunskap.</P>
<P class="p158 ft8">Utredningens samlade bedömning är att de förslag som lämnas inte inkräktar på systemets utgångspunkt som ett öppet och fritt system med stor valfrihet, och utredningen anser att förslagen är proportionella i förhållande till problemen. Utredningen tycker inte att utredningens ansats (dvs. fokus på högre pensioner via bättre val) helt saknas i tidigare utredningar och i utredningsdirek- tivet.</P>
<P class="p50 ft8">Utredningens bedömning är att den samlade effekten av de för- slag som utredningen lämnar bl.a. torde bli ett minskat utnyttjande av förvaltningsmodellen Egen portfölj, dvs. av det alternativ som ger pensionsspararen möjlighet att använda utbudet på fondtorget för att själv sätta samman en premiepensionsportfölj.</P>
<P class="p158 ft8">Utredningens bedömning är att det – särskilt i tider med stor oro på de finansiella marknaderna – finns en uppenbar risk för att puffar i riktning mot förvaltningsmodellen Förvalsalternativet kan komma att ifrågasättas och att det kan antas uppstå diskussioner kring statens ansvar för dåliga utfall på grund av puffarna. Det kan samtidigt sägas att <SPAN class="ft9">även avsaknaden av åtgärder </SPAN>i ljuset av vad som nu är känt kan komma att ifrågasättas.</P>
<P class="p158 ft8">Avslutningsvis bör det här nämnas att utredningen i avsnitt 4.9 gör bedömningen att det bör tillsättas en utredning med uppdrag att närmare analysera premiepensionsspararskyddet och s.k. systemrisker, dvs. frågor som utredningen har bedömt ligga utan- för utredningens uppdrag.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">37</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36138x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft63"><SPAN class="ft25">2.4</SPAN><SPAN class="ft62">Premiepensionssystemet – Ett system under fortlöpande utveckling</SPAN></P>
<P class="p160 ft11"><SPAN class="ft11">2.4.1</SPAN><SPAN class="ft55">Inledning</SPAN></P>
<P class="p161 ft8">Utredningens bedömning är att analyser av åtgärdsförslagen i Väg- valspromemorian (enligt såväl Alternativ 1 som Alternativ 2) behö- ver ske i ljuset av den historiska bakgrund som finns när det gäller premiepensionssystemet och dess utveckling. En av anledningarna till detta är att flera<A href="#page_38"><SPAN class="ft48">15 </SPAN></A>av de problem<A href="#page_38"><SPAN class="ft48">16 </SPAN></A>och åtgärder som diskuteras i Vägvalspromemorian har diskuterats och analyserats tidigare, även om det då har skett utifrån delvis andra utgångspunkter. Den histo- riska bakgrunden är även viktig vid tolkningen av äldre förarbeten och vid analyser av vilken effekt olika åtgärder kan förväntas få.</P>
<P class="p45 ft8">Nedan redovisas därför en mycket översiktlig och sammanfat- tande beskrivning av den historiska bakgrund som finns när det gäller premiepensionssystemet och dess utveckling.</P>
<P class="p45 ft8">Eftersom premiepensionssystemet är en del av det allmänna ålderspensionssystemet inleds avsnittet med en kort beskrivning av det allmänna ålderspensionssystemet.</P>
<P class="p86 ft8">Därefter följer en kort beskrivning den historiska bakgrunden uppdelad i fyra olika tidsperioder; den ursprungliga systemutform- ningen och det första valet <NOBR>(1994–2000),</NOBR> analyser, utredningar och utveckling efter det första valet <NOBR>(2001–2009),</NOBR> den reformerade systemutformningen (2010) samt fortsatta analyser, utredningar och utveckling efter den reformerade systemutformningen (från 2011). Vi har valt att behandla utvecklingen inom forskningen in- klusive <NOBR>beteende-ekonomi</NOBR> i ett separat avsnitt (avsnitt 2.4.8).</P>
<P class="p45 ft8">Vi har vidare valt att presentera hur det har gått hittills (avkast- ning, spridning, aktivitet, kunskap och engagemang samt premie- pensionsoro) i ett separat kapitel, se kapitel 3.</P>
<P class="p162 ft50"><SPAN class="ft43">15</SPAN><SPAN class="ft52">T.ex. pensionsspararnas engagemang och kunskap, det stora fondutbudet, beslutsstöd, reducering av antalet fonder på fondtorget, avgiftstak och fondbytesavgift.</SPAN></P>
<P class="p163 ft54"><SPAN class="ft43">16</SPAN><SPAN class="ft58">Jfr avsnitt 2.3 Hur ser problembilden ut?</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">38</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td98"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p16 ft23">Utgångspunkter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft11"><SPAN class="ft11">2.4.2</SPAN><SPAN class="ft55">Det allmänna ålderspensionssystemet</SPAN></P>
<P class="p139 ft8">Det <SPAN class="ft9">allmänna ålderspensionssystemet </SPAN>är indelat i två huvuddelar: dels en inkomstgrundad ålderspension, dels ett grundskydd i form av garantipension. Ålderspensionssystemet är <SPAN class="ft9">avgiftsbestämt </SPAN>och bygger på <SPAN class="ft9">livsinkomstprincipen</SPAN>, vilket innebär att ålderspensionerna i större utsträckning än i det äldre pensionssystemet är direkt rela- terade till individernas inkomster under livet.</P>
<P class="p41 ft8">Den <SPAN class="ft9">inkomstgrundade ålderspensionen </SPAN>består i sin tur av dels in- komstpension från ett fördelningssystem, dels premiepension från ett fonderat system. Den inkomstgrundade ålderspensionen är ett från andra socialförsäkringsgrenar avskilt system som finansieras med särskilda avgifter.</P>
<P class="p41 ft8"><SPAN class="ft9">Garantipensionen </SPAN>skiljer sig från de andra pensionskällorna ge- nom att den inte är inkomstgrundad, utan utgör en del av sam- hällets grundskydd för den som haft liten eller ingen inkomst. Garantipensionen finansieras via statsbudgeten.</P>
<P class="p56 ft9">Inkomstpensionen i fördelningssystemet <SPAN class="ft8">bestäms av de intjänande pensionsrätterna för inkomstpension som varje år räknas om med hänsyn till inkomstindexets utveckling, arvsvinster, kostnader och av delningstalet som återspeglar återstående livslängd samt en viss tillgodoräknad framtida real inkomsttillväxt.</SPAN></P>
<P class="p10 ft8"><SPAN class="ft9">Premiepensionssystemet </SPAN>innebär att medel som motsvarar fast- ställd pensionsrätt för premiepension fonderas och att de enskilda pensionsspararna har möjlighet att själva bestämma om förvalt- ningen av de medel som fonderas för deras räkning. Premiepen- sionens storlek beräknas med utgångspunkt från tillgodohavandet på pensionsspararens premiepensionskonto, som beror på den hi- storiska avkastningen på fondandelarna och i likhet med inkomst- pensionen på arvsvinster och förvaltningskostnader och av delning- stalet som återspeglar förväntad återstående livslängd samt för- väntad kapitalavkastning.</P>
<P class="p10 ft8"><SPAN class="ft9">Pensionsrätt </SPAN>fastställs årligen på grundval av pensionsunderlaget, dvs. summan av den fastställda pensionsgrundande inkomsten och de fastställda pensionsgrundande beloppen. Pensionsavgiften ger rätt till allmän pension på inkomster upp till 7,5 inkomstbasbelopp. Pensionsrätten motsvarar 18,5 procent av pensionsunderlaget. Av den för året fastställda pensionsrätten ska 16 procentenheter utgöra pensionsrätt för inkomstpension (dvs. tillgodoräknas inom fördel-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">39</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36140x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft8">ningssystemet och slussas direkt vidare som pensioner till de exi- sterande pensionärerna) och 2,5 procentenheter pensionsrätt för premiepension (dvs. tillgodoräknas inom premiereservsystemet).</P>
<P class="p164 ft21"><SPAN class="ft11">2.4.3</SPAN><SPAN class="ft64">Den ursprungliga systemutformningen och det första valet</SPAN></P>
<P class="p47 ft8">De övergripande riktlinjerna för premiepensionssystemet besluta- des av riksdagen år 1994, och de närmare detaljerna i systemut- formningen beslutades år 1998.<A href="#page_40"><SPAN class="ft48">17 </SPAN></A>De faktiska avsättningarna av medel till premiepensionssystemet påbörjades år 1995 och år 2000 fick de enskilda pensionsspararna möjlighet att själva placera sina premiepensionsmedel (det s.k. första valet).</P>
<P class="p45 ft8">När det gäller den ursprungliga systemutformningen bör det bakgrundsvis nämnas att det under <NOBR>1990-talet</NOBR> skedde en anpassning av de svenska reglerna på finansmarknadsområdet till de EU- rättsliga regelverken, vilket bl.a. innebar delvis nya regler för värde- pappersfonder<A href="#page_40"><SPAN class="ft48">18 </SPAN></A>och för försäkringar kopplade till värdepappers- fonder (fondförsäkring). Möjligheten att meddela fondförsäkring infördes den 1 januari 1990.<A href="#page_40"><SPAN class="ft48">19</SPAN></A></P>
<P class="p86 ft8">Det system som det beslutades om under senare delen av 1990- talet och som togs i bruk i samband med det första valet 2000 kommer i det följande att kallas för <SPAN class="ft9">den ursprungliga systemutform- ningen</SPAN>. Starkt förenklat innehöll den ursprungliga systemutform- ningen följande huvudbeståndsdelar;</P>
<P class="p165 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">Ett s.k. öppet</SPAN><A href="#page_40"><SPAN class="ft48">20 </SPAN></A>fondtorg med privata placeringsalternativ (val- bara fonder som förvaltades av privata fondföretag) och ett statligt placeringsalternativ (den valbara Premievalsfonden som förvaltades av AP7).</P>
<P class="p166 ft50"><SPAN class="ft43">17</SPAN><SPAN class="ft52">Prop. 1993/94:250, Bet. 1993/94:SfU24, SOU 1996:83, SOU 1997:131, Prop. 1997/98:151, Bet. 1997/98:SfU13. För en sammanhållen beskrivning av pensionsöverenskommelsen hän- visas till Ds 2009:53.</SPAN></P>
<P class="p167 ft50"><SPAN class="ft43">18</SPAN><SPAN class="ft52">Anpassning till </SPAN><NOBR>EU-direktivet</NOBR> som reglerar företag för kollektiva investeringar i över- låtbara värdepapper (fondföretag), det s.k. <NOBR>UCITS-direktivet</NOBR> (Undertakings for Collective Investment in Transferable Securities).</P>
<P class="p168 ft45"><SPAN class="ft43">19</SPAN><SPAN class="ft44">Se Prop. 1998/90:34.</SPAN></P>
<P class="p167 ft54"><SPAN class="ft43">20</SPAN><SPAN class="ft53">Fondtorget gjordes </SPAN><SPAN class="ft67">öppet </SPAN>för alla fonder som uppfyller de s.k. <NOBR>UCITS-kraven</NOBR> och registrering på fondtorget sker genom att fondföretaget tecknar ett samarbetsavtal med Pensionsmyndigheten, se 64 kap. 19 § socialförsäkringsbalken.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">40</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36141x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td98"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p16 ft23">Utgångspunkter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p169 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">Ett statligt s.k. </SPAN><NOBR>icke-valsalternativ</NOBR> (Premiesparfonden som förvaltades av AP7 och som inte var valbar<A href="#page_41"><SPAN class="ft48">21</SPAN></A>).</P>
<P class="p170 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">Möjlighet att välja s.k. traditionell försäkring (med staten genom PPM som försäkringsgivare) under utbetalnings- perioden.</SPAN></P>
<P class="p171 ft8">Utredningen har i sitt arbete utgått från att det premiepensions- system som togs i bruk i samband med det första valet hade följande <SPAN class="ft9">huvudsyften</SPAN>.<A href="#page_41"><SPAN class="ft48">22</SPAN></A></P>
<P class="p170 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">Utgöra en </SPAN><SPAN class="ft39">kompletterande fonderad del </SPAN>i det ålderspensionssy- stem som till största delen bygger på ett <NOBR>icke-fonderat<A href="#page_41"><SPAN class="ft41">23</SPAN></A></NOBR><A href="#page_41"><SPAN class="ft41"> </SPAN></A>fördelningssystem (inkomstpensionsdelen).</P>
<P class="p172 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">Ge den enskilde pensionsspararen </SPAN><SPAN class="ft9">möjlighet att få en högre avkastning </SPAN>på delar av det pensionskapital som sätts av för den enskilde pensionsspararen<A href="#page_41"><SPAN class="ft48">24 </SPAN></A>, jämfört med den avkastning som är möjlig på de delar av kapitalet som sätts av – men som inte fonderas – inom ramen för inkomstpensionsdelen. Avkast- ningen på avsättningarna i inkomstpensionsdelen är i princip begränsad till den allmänna löneutvecklingen i Sverige, medan avkastningen i premiepensionsdelen <SPAN class="ft9">kan </SPAN>bli högre om den enskilde väljer att göra placeringar som innehåller mer risk än den risk som finns i inkomstpensionsdelen och om det pla- ceringsalternativ som erbjuds till de som inte själva väljer innehåller mer risk än inkomstpensionsdelen.</P>
<P class="p173 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">Ge den enskilde pensionsspararen </SPAN><SPAN class="ft9">möjlighet till ökad risksprid- ning </SPAN>inom den allmänna pensionen. Genom att den enskilde pensionsspararen inom ramen för premiepensionen t.ex. ges möjlighet att investera i andra ekonomier än den svenska kan den enskilde pensionsspararen genom sina placeringar bli mindre beroende av den allmänna löneutvecklingen i Sverige.</P>
<P class="p174 ft50"><SPAN class="ft43">21</SPAN><SPAN class="ft56">Premiesparfonden kan sägas ha varit </SPAN><SPAN class="ft69">valbar </SPAN>i den meningen att den kunde <SPAN class="ft69">väljas </SPAN>genom att man <SPAN class="ft69">avstod från att (aktivt) välja någon av de valbara fonderna</SPAN>. Denna typ av val kom att kallas ett s.k. <NOBR><SPAN class="ft69">icke-val</SPAN></NOBR><SPAN class="ft69"> </SPAN>(alternativt <SPAN class="ft69">passivt val</SPAN>).</P>
<P class="p175 ft45"><SPAN class="ft43">22</SPAN><SPAN class="ft44">Jfr SOU 2005:87 s. </SPAN><NOBR>43–44.</NOBR></P>
<P class="p121 ft50"><SPAN class="ft43">23</SPAN><SPAN class="ft56">Även om inkomstpensionsdelen inte är fonderad sker det årliga avsättningar till ett konto för inkomstpensionssparandet. Pengarna till de löpande utbetalningarna inom inkomst- pensionsdelen tas dock från de löpande inbetalningarna.</SPAN></P>
<P class="p140 ft54"><SPAN class="ft43">24</SPAN><SPAN class="ft58">Och därigenom också få möjlighet till högre sammanlagd pension.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">41</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36142x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p176 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">Ge den enskilde pensionsspararen </SPAN><SPAN class="ft9">möjlighet till ett individ- anpassat risktagande </SPAN>i en del av den allmänna pensionen. Med in- dividanpassat risktagande menas här individens möjlighet att välja och löpande anpassa sina placeringar inom ramen för pre- miepensionssparandet efter sin specifika livssituation.</P>
<P class="p177 ft8">När det gäller <SPAN class="ft9">valfriheten </SPAN>i premiepensionssystemet framgår det av de ursprungliga förarbetena<A href="#page_42"><SPAN class="ft48">25 </SPAN></A>att förvaltningen (av den enskilde individens premiepensionskapital) ska utövas av kapitalförvaltare som den enskilde försäkringstagaren själv får välja, och att det ska finnas statliga kapitalförvaltare för de som inte själva väljer någon (privat eller statlig) kapitalförvaltare. Det framgår också att såväl Pensionsarbetsgruppen som regeringen vid tidpunkten för beslutet om principerna för systemet var inriktade på att skapa förutsätt- ningar för etablering av ”en mångfald kapitalförvaltare med olika inriktning”<A href="#page_42"><SPAN class="ft48">26 </SPAN></A>.</P>
<P class="p178 ft8">Här bör nämnas att man inledningsvis, såvitt gäller det valbara statliga alternativet, planerade för en lösning med ett statligt fond- bolag som skulle verka på samma villkor som de privata fond- bolagen, men att denna lösning senare övergavs till förmån för en lösning där AP7 skulle tillhandahålla såväl <NOBR>icke-valslösningen</NOBR> (Premiesparfonden) som en valbar lösning (Premievalsfonden).<A href="#page_42"><SPAN class="ft48">27</SPAN></A></P>
<P class="p45 ft8">Målsättningen för förvaltningen i <NOBR>icke-valslösningen</NOBR> (Premie- sparfonden) var att ha en klar inriktning på trygghet med en totalt sett låg risknivå i placeringarna<A href="#page_42"><SPAN class="ft48">28</SPAN></A>, medan det valbara statliga alternativet (Premievalsfonden) av konkurrenskäl inte skulle til- lämpa samma begränsningar i risk för förvaltningen.<A href="#page_42"><SPAN class="ft48">29 </SPAN></A>Det bör här även noteras att Premiesparfonden inte var valbar.<A href="#page_42"><SPAN class="ft48">30</SPAN></A></P>
<P class="p86 ft8">Mot denna bakgrund anser utredningen att valfriheten i den ur- sprungliga systemutformningen kan sägas ha bestått i möjligheten för den enskilde pensionsspararen att själv få välja bland en ”mångfald kapitalförvaltare med olika inriktning” <SPAN class="ft9">och </SPAN>möjligheten</P>
<P class="p179 ft45"><SPAN class="ft43">25</SPAN><SPAN class="ft44">Bet. 1993/94:SfU24.</SPAN></P>
<P class="p167 ft50"><SPAN class="ft43">26</SPAN><SPAN class="ft52">Förutsättningar för etablering av ”en mångfald av kapitalförvaltare med olika inriktning” skapades genom att fondtorget gjordes öppet för alla fonder som uppfyller de krav som gäller för s.k. </SPAN><NOBR>UCITS-fonder.</NOBR></P>
<P class="p147 ft45"><SPAN class="ft43">27</SPAN><SPAN class="ft44">Prop. 1999/2000:12.</SPAN></P>
<P class="p147 ft50"><SPAN class="ft43">28</SPAN><SPAN class="ft56">Prop. 1997/98:98:151 s. 423.</SPAN></P>
<P class="p147 ft50"><SPAN class="ft43">29</SPAN><SPAN class="ft56">Prop. 1999/2000:12 s. 21.</SPAN></P>
<P class="p147 ft54"><SPAN class="ft43">30</SPAN><SPAN class="ft58">Bet. 1999/2000:SfU6.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">42</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36143x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td98"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p16 ft23">Utgångspunkter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft8">för den enskilde pensionsspararen att avstå från att välja bland de valbara förvaltarna. I denna valfrihet ligger en möjlighet att välja risknivå.</P>
<P class="p41 ft8">Med utgångspunkt i den ursprungliga systemutformningen var det under framför allt de första åren vanligt att dela in pensions- spararna i två olika grupper utifrån deras <SPAN class="ft9">aktivitet/passivitet</SPAN>;</P>
<P class="p180 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">De pensionssparare som </SPAN><SPAN class="ft9">utnyttjade </SPAN>sin möjlighet att själv välja kapitalförvaltare. Till denna grupp räknades de som valde en eller flera av de fonder som fanns på fondtorget. Gruppen kom att kallas <SPAN class="ft9">de aktiva väljarna</SPAN>.</P>
<P class="p181 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">De pensionssparare som </SPAN><SPAN class="ft9">inte </SPAN>utnyttjade sin möjlighet att själv välja kapitalförvaltare. Till denna grupp räknades de som inte hade valt någon av de fonder som fanns på fondtorget, och som därför placerades i det s.k. <NOBR>icke-valsalternativet.</NOBR> Gruppen kom att kallas <SPAN class="ft9">de passiva väljarna</SPAN>.<A href="#page_43"><SPAN class="ft48">31</SPAN></A></P>
<P class="p182 ft8">Som exempel på användningen av indelningen i aktiva respektive passiva pensionssparare kan nämnas att ett av huvudmålen med PPM:s kommunikations- och informationsarbete vid det första valet år 2000 var att få ”så många aktiva väljare som möjligt”.<A href="#page_43"><SPAN class="ft48">32 </SPAN></A>Den information och den marknadsföring som förekom i samband med det första valet förmedlade bilden av att det var viktigt att välja och att man borde göra ett aktivt val. Det kan noteras att det inte skedde någon särskild anpassning av budskapet utifrån t.ex. skill- nader i engagemang och kunskap hos olika grupper av pensions- sparare.</P>
<P class="p55 ft8">Det bör här särskilt noteras att <SPAN class="ft9">valet 2000 var unikt även på flera andra sätt</SPAN>, vilket enligt utredningens mening är viktigt att komma ihåg vid jämförelser med senare val.</P>
<P class="p41 ft8">Att det första valet var unikt beror bl.a. på att den samlade <SPAN class="ft9">in- formation, marknadsföring och mediabevakning </SPAN>som förekom i sam- band med det första valet var betydligt mer omfattande än den samlade information, marknadsföring och mediabevakning som</P>
<P class="p183 ft50"><SPAN class="ft43">31</SPAN><SPAN class="ft56">Här bör nämnas att benämningen aktiva respektive passiva sparare kan sägas ha varit något missvisande eftersom det fanns individer som var aktiva i den meningen att de valde icke- valsalternativet på det enda sättet som var möjligt, dvs. genom att vara passiv.</SPAN></P>
<P class="p184 ft54"><SPAN class="ft43">32</SPAN><SPAN class="ft58">SOU 2005:87 s. 111.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">43</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36144x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft18">Utgångspunkter SOU 2016:61</P>
<P class="p141 ft8">förekommit i samband med senare premiepensionsval.<A href="#page_44"><SPAN class="ft48">33 </SPAN></A>Här kan t.ex. nämnas skillnaderna mellan den informationsgivning som skedde från myndighetshåll i samband med det första valet (särskilt valpaket i kombination med en mycket omfattande informations- kampanj i olika medier) och den informationsgivning som nu sker till förstagångsväljarna (särskild nyspararfolder). Även fondbran- schen investerade betydande belopp i marknadsföringsinsatser i</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td100"><P class="p16 ft10">samband med första valet.</P></TD>
<TD class="tr6 td101"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td102"><P class="p20 ft10">Här kan</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td103"><P class="p185 ft10">nämnas att marknadsföring</P></TD>
<TD class="tr6 td101"><P class="p17 ft10">via TV nådde fler än</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td102"><P class="p16 ft10">86 procent</P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p16 ft10">av</P></TD>
<TD class="tr6 td104"><P class="p16 ft10">pensionsspararna, tryckt</P></TD>
<TD class="tr6 td101"><P class="p17 ft10">marknadsföring nådde</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td102"><P class="p16 ft10">75 procent,</P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p94 ft10">att</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td105"><P class="p17 ft10">59 procent såg någon form av marknadsföring</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p186 ft10">utomhus och att 36 procent lyssnade på marknadsföring via radio.<A href="#page_44"><SPAN class="ft40">34 </SPAN></A>Det bör vidare särskilt noteras att förstagångsväljarna i valet 2000 (dvs. alla som omfattades av det då nya systemet) bestod av cirka 4,4 miljoner individer i <SPAN class="ft28">åldrarna </SPAN><NOBR>16–61</NOBR> år, medan de efterföl- jande förstagångsväljarna (dvs. de individer som årligen tillkom- mer) har varit betydligt färre (färre än 200 000 individer förutom år 2001 då antalet förstagångsväljare uppgick till knappt 500 000 indi-</P>
<P class="p187 ft10">vider) och till stor del bestått av yngre personer.</P>
<P class="p188 ft8">I det första valet var det många individer som skulle välja place- ring för avsättningar som hade gjorts under åren <NOBR>1995–1998,</NOBR> vilket innebar att det individuella (och därmed det samlade) kapital som skulle placeras i det första valet var betydligt större än det <SPAN class="ft9">kapital </SPAN>som de efterföljande förstagångsväljarna har haft möjlighet att pla- cera. Det första valet omfattade cirka 56 miljarder kronor, medan de efterföljande förstagångsvalen har omfattat cirka 300 miljoner kronor.</P>
<P class="p189 ft8">Det bör även nämnas att det första valet kom att genomföras strax efter en <SPAN class="ft9">kraftig uppgång på aktiemarknaderna</SPAN>. Här bör t.ex. nämnas är att den första fondkatalogen var baserad på historiken under åren fram till och med våren 1999.</P>
<P class="p45 ft8">När det gäller <SPAN class="ft9">deltagandet </SPAN>i det första valet kan det noteras att 67 procent av det totala antalet pensionssparare valde att aktivt placera sina medel i fonder på fondtorget (Egen portfölj).</P>
<P class="p190 ft45"><SPAN class="ft43">33</SPAN><SPAN class="ft44">Jfr SOU 2005:87 s. </SPAN><NOBR>98–103.</NOBR></P>
<P class="p191 ft45"><SPAN class="ft43">34</SPAN><SPAN class="ft70">Massa, Massimo and Karlsson, Anders and Simonov, Andrei, Portfolio Choice and Menu Exposure (February 7, 2006). EFA 2006 Zurich Meetings. Available at SSRN: http://ssrn.com/abstract=888661 or http://dx.doi.org/10.2139/ssrn.888661. Jfr även SOU 2005:87 s. </SPAN><NOBR>98–103</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">44</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36145x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td98"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p16 ft23">Utgångspunkter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft8">Enligt utredningens mening torde skillnaderna i informations- givning, marknadsföring och mediabevakning kring premie- pensionsvalen kunna vara en delförklaring till skillnader i andelen aktiva väljare.</P>
<P class="p193 ft11"><SPAN class="ft11">2.4.4</SPAN><SPAN class="ft55">Utvärderingar, analyser och utveckling efter det första valet</SPAN></P>
<P class="p194 ft8">Under <NOBR>2000-talet</NOBR> genomfördes det ett antal<A href="#page_45"><SPAN class="ft48">35 </SPAN></A>olika utvärderingar, analyser och akademiska studier av premiepensionssystemet, inklu- sive studier kring hur individerna hade utnyttjat sin valfrihet och hur detta borde påverka systemutformningen.<A href="#page_45"><SPAN class="ft48">36 </SPAN></A>Under <NOBR>2000-talet</NOBR> ökade också intresset för, och forskningen kring, beteende- ekonomi (s.k. behavioural finance)<A href="#page_45"><SPAN class="ft48">37</SPAN></A>.</P>
<P class="p195 ft24">Utvecklingen närmast efter det första valet</P>
<P class="p196 ft8">Den kraftiga börsuppgång som hade varit <SPAN class="ft9">före </SPAN>det första valet följ- des av en kraftig börsnedgång <SPAN class="ft9">under och efter </SPAN>det första valet, vilket bl.a. innebar att många pensionssparare drabbades av kraftiga värdeminskningar i början av sin sparperiod.</P>
<P class="p197 ft8">Under åren <NOBR>2000–2005</NOBR> <SPAN class="ft9">minskade </SPAN>aktiviteten<A href="#page_45"><SPAN class="ft48">38 </SPAN></A>i systemet, illu- strerat genom att andelen <SPAN class="ft9">förstagångsväljare </SPAN>vars premiepensions- medel placerades i Premiesparfonden ökade från 33 procent år 2000 till 92 procent år 2005. Det kan också noteras att drygt 79 procent av de pensionssparare som gjorde ett aktivt val år 2000 inte hade ändrat sina val fram till maj 2005.</P>
<P class="p198 ft50"><SPAN class="ft43">35</SPAN><SPAN class="ft56">Här bör bl.a. nämnas Riksrevisonsverkets granskning av premiepensionsreformen 2003– 2004, </SPAN><NOBR>PAN-utredningen</NOBR> 2006, PPM:s fördjupande analys av Premiepensionsutredningens förslag <NOBR>2006–2007,</NOBR> Statskontorets analys av statens ansvar och åtagande <NOBR>2006–2007,</NOBR> PMU- utredningen <NOBR>2008–2009.</NOBR></P>
<P class="p199 ft50"><SPAN class="ft43">36</SPAN><SPAN class="ft56">Som framgått ovan har utredningen valt att redovisa ”hur det har gått hittills” (aktivitet, spridning i utfall m.m.) och forskningen i separata avsnitt.</SPAN></P>
<P class="p200 ft50"><SPAN class="ft43">37</SPAN><SPAN class="ft56">Utredningen har valt att använda termen </SPAN><NOBR>beteende-ekonomi,</NOBR> som utredningen har uppfattat som synonym med bl.a. termerna ekonomisk psykologi och finansiell psykologi. För en översiktlig beskrivning av delar av forskningen kring <NOBR>beteende-ekonomi</NOBR> hänvisas till avsnitt 2.4.8.</P>
<P class="p201 ft54"><SPAN class="ft43">38</SPAN><SPAN class="ft58">För en mer utförlig beskrivning av hur aktiviteten i systemet har utvecklats över tid hänvisas till avsnitt 3.5.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">45</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36146x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p202 ft8">Samtidigt <SPAN class="ft9">ökade </SPAN>aktiviteten i systemet, illustrerat genom antalet fondbyten som ökade från cirka 100 000 fondbyten år 2000 till över 800 000 fondbyten under januari till september 2005. Här bör dock understrykas att det vid utgången av april 2005 endast var sam- manlagt 12 procent av pensionsspararna som hade bytt fonder minst en gång.</P>
<P class="p45 ft8">I en beskrivning av utvecklingen efter det första valet bör även nämnas de förändringar som skedde under <NOBR>2000–2005</NOBR> när det gällde Premiepensionsmyndighetens informationsuppdrag. Det grundläggande informationsuppdraget har alltsedan införandet av premiepensionssystemet varit att myndigheten ska se till att pen- sionsspararna får tillgång till den information de behöver för att ta till vara sin rätt i premiepensionssystemet<A href="#page_46"><SPAN class="ft48">39</SPAN></A>, men de närmare målen för informationsverksamheten vid var tid bestäms genom de årliga regleringsbreven. Inledningsvis syftade informationsuppdraget till att pensionsspararna skulle göra <SPAN class="ft9">aktiva val</SPAN>, vilket från och med 2001 ändrades till att öka medvetenheten hos pensionsspararna om premiepensionssystemets möjligheter (<SPAN class="ft9">medvetna val</SPAN>). Målsätt- ningen med det informationsuppdrag som gällde under åren 2002 och 2003 var att pensionsspararna skulle uppleva att de kunde göra välgrundade placeringsval (<SPAN class="ft9">främja kunskap</SPAN>).<A href="#page_46"><SPAN class="ft48">40</SPAN></A></P>
<P class="p203 ft24">Premiepensionsutredningen 2005</P>
<P class="p47 ft8">I en översiktlig bakgrundsbeskrivning bör särskilt nämnas <SPAN class="ft9">Premie- pensionsutredningens </SPAN>betänkande<A href="#page_46"><SPAN class="ft48">41 </SPAN></A>från 2005 (Svårnavigerat? Pre- miepensionssparande på rätt kurs), eftersom det betänkandet bl.a. låg till grund för ett antal olika fördjupade studier i olika frågor.</P>
<P class="p45 ft8">I sin sammanfattning konstaterade Premiepensionsutredningen att premiepensionssystemet fungerade bra och var rimligt kost- nadseffektivt samt att utgångspunkten för den utredningens arbete därför inte varit att skapa ett nytt system, utan att föreslå förbätt- ringar av det dåvarande premiepensionssystemet. Starkt förenklat föreslog Premiepensionsutredningen bl.a. följande.</P>
<P class="p204 ft50"><SPAN class="ft43">39</SPAN><SPAN class="ft52">Se 7 § i lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om Pensionsmyndighetens premie- pensionsverksamhet.</SPAN></P>
<P class="p205 ft45"><SPAN class="ft43">40</SPAN><SPAN class="ft44">SOU 2005:87 s. </SPAN><NOBR>195–196.</NOBR></P>
<P class="p147 ft54"><SPAN class="ft43">41</SPAN><SPAN class="ft58">SOU 2005:87.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">46</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36147x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr7 td98"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p16 ft23">Utgångspunkter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p206 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">Premiepensionssystemets basalternativ borde få en generations- fondsprofil som innebär att risknivån trappas ned i takt med pensionsspararens ålder.</SPAN></P>
<P class="p207 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">Pensionsspararna borde få tillgång till ett beslutsstöd</SPAN><A href="#page_47"><SPAN class="ft48">42 </SPAN></A>som under- lättade förvaltningen av premiepensionsmedlen och minskade risken för systematiskt dåliga utfall.</P>
<P class="p208 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">PPM borde få verktyg som möjliggjorde en reducering av fond- torget ner till ett intervall på omkring 100 till 200 fonder, i syfte att hålla nere förvaltningskostnaderna i systemet och förbättra överblickbarheten.</SPAN></P>
<P class="p182 ft8">Premiepensionsutredningens förslag byggde bl.a. på en indelning av pensionsspararna <SPAN class="ft9">i tre olika (mål)grupper utifrån deras upplevda engagemang och kunskap</SPAN>, se nedan.</P>
<P class="p209 ft8"><SPAN class="ft10">1.</SPAN><SPAN class="ft71">Pensionssparare som anser sig varken ha kunskaper eller engage- mang att utforma och förvalta en egen fondportfölj (den pri- mära målgruppen för systemets basalternativ).</SPAN></P>
<P class="p209 ft8"><SPAN class="ft10">2.</SPAN><SPAN class="ft71">Pensionssparare som anser sig ha engagemang att utforma och förvalta en egen fondportfölj men inte tillräckliga kunskaper för det (den primära målgruppen för val och byten på fondtorget, men med beslutsstöd).</SPAN></P>
<P class="p208 ft8"><SPAN class="ft10">3.</SPAN><SPAN class="ft71">Pensionssparare som anser sig ha såväl tillräckliga kunskaper som engagemang för att utforma och förvalta en egen fond- portfölj (den primära målgruppen för val och byten på fond- torget, med eller utan beslutsstöd).</SPAN></P>
<P class="p210 ft8">Indelningen gjordes med utgångspunkt i bl.a. forskning kring individers beslutsfattande och de svårigheter som är förknippade med långsiktig pensionsförvaltning, en mätning av pensionssparar- nas upplevda kunskap för att ta hand om sitt pensionssparande<A href="#page_47"><SPAN class="ft48">43 </SPAN></A>och utvecklingen när det gällde andelen aktiva sparare.</P>
<P class="p211 ft8">Premiepensionsutredningen föreslog att premiepensionssyste- mets <SPAN class="ft9">basalternativ</SPAN><A href="#page_47"><SPAN class="ft49">44 </SPAN></A><SPAN class="ft9">borde få en generationsfondsprofil </SPAN>som innebär</P>
<P class="p130 ft45"><SPAN class="ft43">42</SPAN><SPAN class="ft44">Beslutsstödet skulle tillhandahållas av PPM.</SPAN></P>
<P class="p131 ft45"><SPAN class="ft43">43</SPAN><SPAN class="ft44">Demoskop i april 2005, se även avsnitt 3.6.</SPAN></P>
<P class="p131 ft54"><SPAN class="ft43">44</SPAN><SPAN class="ft58">Premiepensionsutredningens benämning på </SPAN><NOBR>icke-valsalternativet.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">47</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft8">att risknivån trappas ned i takt med pensionsspararens ålder och att hela den samlade allmänna pensionen, inklusive inkomst- och ga- rantipension borde beaktas när risknivån i basalternativet fastställs. Utredningen föreslog även att basalternativet skulle vara öppet för aktiva val.</P>
<P class="p52 ft8">Premiepensionsutredningen var av uppfattningen att tillräcklig hänsyn dittills inte tagits till det <SPAN class="ft9">behov av beslutsstöd </SPAN>som enligt utredningen fanns för i första hand målgrupp 2, dvs. för de pen- sionssparare som anser sig ha engagemang för att utforma och för- valta en egen fondportfölj men som anser sig sakna tillräckliga kun- skaper för det. Premiepensionsutredningen ansåg att valsituationen och den löpande portföljförvaltningen för denna grupp skulle kunna underlättas om det infördes ett mer utvecklat beslutsstöd. Den form av beslutsstöd som föreslogs skulle enligt Premie- pensionsutredningen bl.a. kunna bidra till att i vart fall delvis lösa problemet med de pensionssparare som valde fonder på fondtorget i samband med det första valet (initialt aktiva sparare), men som därefter varit passiva i den meningen att de inte gjort några för- ändringar i sin fondportfölj. Såvitt utredningen tolkat Premie- pensionsutredningens förslag – se nästa stycke – var beslutsstödet även avsett att bidra till att lösa problemet med det stora fondut- budet.</P>
<P class="p53 ft8">Som framgått ovan och starkt förenklat kan det sägas att Pre- miepensionsutredningens slutsats var att <SPAN class="ft9">alla pensionssparare inte kan förväntas ha tillräckliga kunskaper eller engagemang för att för- valta en fondportfölj </SPAN>och att en pensionssparare som väljer att för- valta sin fondportfölj själv behöver erbjudas ett välutformat <SPAN class="ft9">be- slutsstöd </SPAN>för såväl sammansättningen av fondportföljen som för den löpande förvaltningen, medan den pensionssparare som väljer att lämna ifrån sig placeringsbesluten ska få en placering som är anpas- sad efter pensionsspararens behov.</P>
<P class="p52 ft8">När det gäller Premiepensionsutredningens förslag om att <SPAN class="ft9">redu- cera antalet fonder </SPAN>på fondtorget bör det nämnas att Premiepen- sionsutredningen inte ansåg att ”grundproblemet nödvändigtvis var det stora utbudet av fonder” utan snarare avsaknaden av ett ut- vecklat beslutsstöd, vilket enligt Premiepensionsutredningen ökade risken för att pensionsspararna väljer att inte diversifiera sin fond- portfölj eller gör andra misstag i sin förvaltning. Det bör även nämnas att Premiepensionsutredningen ansåg att inte någon fond-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">48</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36149x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td98"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p16 ft23">Utgångspunkter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p148 ft8">kategori eller fondtyp i sig kunde betraktas som onödig eller omöj- lig i en välgrundat sammansatt portfölj. För att minska risken för <SPAN class="ft9">systematiskt dåliga utfall</SPAN><A href="#page_49"><SPAN class="ft49">45 </SPAN></A>borde man alltså – enligt Premiepensions- utredningen – snarare lämna ett mer utvecklat beslutsstöd, än att utesluta vissa kategorier av fonder.<A href="#page_49"><SPAN class="ft48">46</SPAN></A></P>
<P class="p41 ft8">Här bör nämnas att ett par av de sakkunniga ansåg att Premie- pensionsutredningen mer förutsättningslöst borde ha analyserat en mer genomgripande reformering av systemet där antalet investe- ringsalternativ drogs ned i väsentligt större utsträckning än vad utredningen föreslog, men där ”den väsentliga valfriheten i form av avvägning mellan risk och avkastning bibehålls”.</P>
<P class="p10 ft8">Mot bakgrund av vad anförts ovan bör det nämnas att det under åren <NOBR>2005–2006</NOBR> skedde en vidareutveckling av det <NOBR>it-baserade</NOBR> be- slutstödet – <NOBR><SPAN class="ft9">PPM-Lotsen</SPAN></NOBR><SPAN class="ft9"> </SPAN>– i syfte att hjälpa pensionsspararna att göra <SPAN class="ft9">medvetna val</SPAN>, och att Pensionsmyndigheten har utvecklat <SPAN class="ft9">Fondvalsguiden </SPAN>vars syfte är att göra det lättare för pensionssparare och pensionärer att göra <SPAN class="ft9">genomtänkta val </SPAN>för sin premiepension. Varken <NOBR>PPM-Lotsen</NOBR> eller Fondvalsguiden har dock utnyttjats i någon större utsträckning. Här bör nämnas att det bland experterna finns olika uppfattningar om <SPAN class="ft9">orsaken </SPAN>till det låga intres- set för <NOBR>PPM-Lotsen</NOBR> respektive Fondvalsguiden, som i sin tur torde bero på olika grundinställning till såväl behovet av – och möjlig- heterna att – påverka pensionsspararna genom information/utbild- ning/beslutsstöd.</P>
<P class="p212 ft24">Den s.k. rådgivningsmarknaden<A href="#page_49"><SPAN class="ft72">47</SPAN></A></P>
<P class="p213 ft8">I en översiktlig bakgrundsbeskrivning är det enligt utredningens mening viktigt att här även nämna att de första s.k. <SPAN class="ft9">premie- pensionsrådgivarna (förvaltningsföretagen) </SPAN>började erbjuda sina tjänster till premiepensionsspararna omkring år 2005. Initialt avsåg tjänsterna bl.a. s.k. speglingstjänster och diskretionära fondval där</P>
<P class="p214 ft45"><SPAN class="ft73">45 </SPAN>I betänkandet diskuteras begreppet systematiskt dåliga utfall på bl.a. s. <NOBR>142–143</NOBR> och s. <NOBR>246–247.</NOBR></P>
<P class="p215 ft45"><SPAN class="ft43">46</SPAN><SPAN class="ft44">Se dock även ett särskilt yttrande från två av de sakkunniga, s. </SPAN><NOBR>142–143.</NOBR></P>
<P class="p200 ft45"><SPAN class="ft43">47</SPAN><SPAN class="ft44">Det finns ingen vedertagen definition av rådgivningsmarknaden, men här avses den typ av tjänster som behandlas i bl.a. Pensionsmyndighetens rapport Förvaltningstjänster inom premiepensionen (september 2015) Utredningens överväganden kring den s.k. rådgivnings- marknaden behandlas i avsnitt 4.9.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">49</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36150x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft8">premiepensionsrådgivarna samordnat flyttade pensionssparares kapital mellan fonder mot huvudsakligen en fast årlig avgift.</P>
<P class="p45 ft8">För en mer utförlig beskrivning av utvecklingen och vilka åtgär- der som PPM – och fr.o.m. 2010 Pensionsmyndigheten – samt regeringen vidtog under åren <NOBR>2005–2011</NOBR> hänvisas till Pensions- myndighetens rapport<A href="#page_50"><SPAN class="ft48">48 </SPAN></A>2K – kompletterande kanaler – förslag till fortsatt inriktning. För en beskrivning av utvecklingen fr.o.m. 2012 hänvisas till avsnitt 4.9.1.</P>
<P class="p216 ft24">Regeringsuppdragen till PPM och Statskontoret efter</P>
<P class="p217 ft24">Premiepensionsutredningen</P>
<P class="p161 ft8">Sommaren 2006 gav regeringen <SPAN class="ft9">PPM </SPAN>i uppdrag att bl.a. ta fram förslag kring hur premiepensionssystemet skulle kunna komplette- ras med ett antal <SPAN class="ft9">kostnadseffektiva placeringsalternativ </SPAN>som skulle underlätta valet och minska riskerna för spararna samt föreslå åt- gärder för en <SPAN class="ft9">ökad styrning av kostnader och utbud </SPAN>genom t.ex. av- gifter. Våren 2007 lämnade PPM förslag till ändringar i Premie- pensionssystemet<A href="#page_50"><SPAN class="ft48">49</SPAN></A>. I rapporten föreslogs bl.a. att ytterligare en produkt – kallad KEPA<A href="#page_50"><SPAN class="ft48">50 </SPAN></A>– skulle tillföras systemet. Produkten skulle vara ett alternativ mellan <NOBR>icke-valsalternativet</NOBR> och fond- torget. I den nya produkten skulle pensionsspararen ta ställning till risknivå genom att få möjlighet att välja mellan en handfull färdiga pensionsportföljer. PPM föreslog också att myndigheten skulle ges ett antal instrument att användas i syfte att bromsa tillväxten av antalet fonder och långsiktigt stabilisera antalet till <NOBR>150–250</NOBR> fonder. I rapporten föreslogs även att PPM skulle få använda metoderna årsavgift per fond, uteslutning av de avkastningsmässigt sämsta fonderna, begränsningar av antalet fonder per fondbolag samt krav på visst antal sparare efter en <NOBR>tre-årsperiod.</NOBR> PPM föreslog även att det skulle införas en avgift vid korttidshandel, som skulle utgå för fondbyten inom 90 dagar från det föregående bytet.</P>
<P class="p218 ft8">I december 2006 gav regeringen <SPAN class="ft9">Statskontoret </SPAN>i uppdrag att ana- lysera och göra en helhetsbedömning av <SPAN class="ft9">statens ansvar och åtagande </SPAN>i samband med vägledning om fondval inom premiepensionssystemet,</P>
<P class="p219 ft45"><SPAN class="ft43">48</SPAN><SPAN class="ft44">Pensionsmyndigheten, LED </SPAN><NOBR>2010-9.</NOBR></P>
<P class="p147 ft45"><SPAN class="ft43">49</SPAN><SPAN class="ft44">Premiepensionsmyndigheten, Dnr </SPAN><NOBR>06-609.</NOBR></P>
<P class="p147 ft54"><SPAN class="ft43">50</SPAN><SPAN class="ft58">Kostnadseffektiva placeringsalternativ.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">50</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36151x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td98"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p16 ft23">Utgångspunkter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft8">och statliga åtgärder som påverkar fondutbudets sammansättning och storlek. Våren 2007 lämnade Statskontoret rapporten Statens ansvar och åtagande inom premiepensionssystemet (2007:5). I rapporten görs bl.a. bedömningen att det finns effektivitetsskäl som talar emot att staten utöver sitt allmänna informationsuppdrag även tar på sig en roll som rådgivare, eftersom staten då kan komma att påverka enskilda individers val av fonder på ett sätt som riskerar att inkräkta på den konkurrensneutralitet som Statskontoret menar är en väsentlig del av det nuvarande premiepensionssystemet.<A href="#page_51"><SPAN class="ft48">51 </SPAN></A>I rap- porten görs även bedömningen att staten inte bör begränsa antalet fonder i systemet, eftersom Statskontoret bedömer att finns en på- taglig risk att de fördelar som följer av att upprätthålla ett så mark- nadsliknande system som möjligt skulle minska eller gå förlorad.<A href="#page_51"><SPAN class="ft48">52</SPAN></A></P>
<P class="p220 ft24">Riktade informationsinsatser <NOBR>2006–2008</NOBR></P>
<P class="p62 ft8">Under <NOBR>2006–2008</NOBR> genomförde PPM årliga utskick med syfte att göra premiepensionsspararna uppmärksamma på risker och möjlig- heter i det egna sparandet och förmå fler pensionssparare att se över sitt premiepensionssparande.<A href="#page_51"><SPAN class="ft48">53</SPAN></A></P>
<P class="p10 ft8">Under hösten 2008 genomförde PPM ett riktat utskick till cirka en miljon premiepensionssparare som då <SPAN class="ft9">inte hade gjort ett eget fondval </SPAN>och därför hade sina premiepensionsmedel i Premie- sparfonden. Syftet med utskicket<A href="#page_51"><SPAN class="ft48">54 </SPAN></A>var att fler pensionssparare skulle fundera igenom sitt premiepensionssparande och ta ställning till om de hade ett sparande som passade dem. Av en s.k. eftermät- ning<A href="#page_51"><SPAN class="ft48">55 </SPAN></A>framgår bl.a. att utskicket väckte begränsat intresse bland mottagarna för den egna premiepensionen och för att besöka PPM:s hemsida för att läsa mer om att välja fonder.</P>
<P class="p42 ft8">Motsvarande utskick gjordes även 2006 och 2007 med skillna- den att informationen då riktades till pensionssparare som <SPAN class="ft9">gjort ett aktivt val av premiepensionsfonder vid inträdet i premiepensions-</SPAN></P>
<P class="p29 ft45"><SPAN class="ft43">51</SPAN><SPAN class="ft44">Statens ansvar och åtagande inom premiepensionssystemet, 2007:5, s. 67.</SPAN></P>
<P class="p140 ft45"><SPAN class="ft43">52</SPAN><SPAN class="ft44">Statens ansvar och åtagande inom premiepensionssystemet, 2007:5, s. 68.</SPAN></P>
<P class="p140 ft50"><SPAN class="ft43">53</SPAN><SPAN class="ft56">PPM:s Analytiska testamente s. 55.</SPAN></P>
<P class="p121 ft50"><SPAN class="ft43">54</SPAN><SPAN class="ft56">Utskicket bestod av en folder och ett brev. Rubriken på foldern var ”Hur vill du göra?”, och i foldern fanns bl.a. en graf som visade hur Premiesparfonden svängt i värde sedan starten 2000. I brevet fanns bl.a. information om värdet och värdeutvecklingen på pensions- sparrens premiepensionskonto.</SPAN></P>
<P class="p140 ft54"><SPAN class="ft43">55</SPAN><SPAN class="ft58">Eftermätning av Höstkampanjen 2008, Presentation </SPAN><NOBR>2008-12-18,</NOBR> se s. 34.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">51</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36152x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p141 ft9">systemet men som därefter inte ändrat sitt fondinnehav<SPAN class="ft8">.</SPAN><A href="#page_52"><SPAN class="ft48">56 </SPAN></A><SPAN class="ft8">Kampanjen 2006 bestod av ett utskick med en folder</SPAN><A href="#page_52"><SPAN class="ft48">57 </SPAN></A><SPAN class="ft8">kompletterat med annonser i kvällspress och bannerannonser på Internet. Av en s.k. eftermätning</SPAN><A href="#page_52"><SPAN class="ft48">58 </SPAN></A><SPAN class="ft8">framgår bl.a. att 10 procent av samtliga angav att de kommer att söka information kring att byta fonder, 10 procent av samtliga angav att de kommer att göra fondbyte och att 11 procent av samtliga planerade att besöka </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">PPM-lotsen.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p221 ft11"><SPAN class="ft11">2.4.5</SPAN><SPAN class="ft55">Den reformerade systemutformningen</SPAN></P>
<P class="p161 ft8">Premiepensionsutredningens förslag och de övriga utvärderingar och analyser som gjordes under framför allt den andra halvan av 00- talet kom att ligga till grund för de ändringar i premiepensions- systemet som genomfördes 2010.<A href="#page_52"><SPAN class="ft48">59 </SPAN></A>Det system som då infördes kommer i det följande att kallas för ”<SPAN class="ft9">den reformerade systemutform- ningen</SPAN>”. Starkt förenklat innehåller den reformerade systemut- formningen följande huvudbeståndsdelar</P>
<P class="p152 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">Ett fondtorg med privata placeringsalternativ som tidigare, kompletterat med nytt/förändrat statligt utbud (de s.k. bygg- stensfonderna)</SPAN></P>
<P class="p222 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">Ett nytt/förändrat statligt Förvalsalternativ med generations- fondsprofil (AP7 Såfa)</SPAN><A href="#page_52"><SPAN class="ft41">60</SPAN></A>, som även är valbart</P>
<P class="p223 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">Ny möjlighet att välja s.k. färdiga portföljsammansättningar för olika risknivåer, där portföljerna sätts samman och förvaltas av AP7</SPAN></P>
<P class="p224 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">Fortsatt möjlighet att välja s.k. traditionell försäkring under utbetalningsperioden.</SPAN></P>
<P class="p177 ft8">När det gäller behovet av – och syftet med – ändringarna framgår det av propositionen att bedömningen var att premiepensions- systemet i större utsträckning behövde anpassas till pensions-</P>
<P class="p225 ft45"><SPAN class="ft43">56</SPAN><SPAN class="ft44">PPM:s Analytiska testamente s. 55.</SPAN></P>
<P class="p147 ft45"><SPAN class="ft43">57</SPAN><SPAN class="ft44">Foldern hade rubriken ”Hur engagerad vill du vara?”</SPAN></P>
<P class="p147 ft50"><SPAN class="ft43">58</SPAN><SPAN class="ft56">Eftermätning av PPM kampanj, </SPAN><NOBR>2006-11-16.</NOBR></P>
<P class="p147 ft50"><SPAN class="ft43">59</SPAN><SPAN class="ft56">Prop. 2009/10:44.</SPAN></P>
<P class="p167 ft54"><SPAN class="ft43">60</SPAN><SPAN class="ft58">Såväl Premievalsfonden som Premiesparfonden avvecklades i samband med inrättandet av Förvalsalternativet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">52</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36153x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr7 td98"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p16 ft23">Utgångspunkter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p226 ft8">spararnas kunskaper och engagemang för förvaltningen av premie- pensionen.<A href="#page_53"><SPAN class="ft48">61 </SPAN></A>Av propositionen framgår bl.a. att det – med utgångs- punkt<A href="#page_53"><SPAN class="ft48">62 </SPAN></A>i pensionsspararnas behov och att premiepensionssystemet bör vara utformat så att det passar individer med olika engagemang och kunskap – är viktigt med bra statliga alternativ för de som inte själva vill sätta ihop en lämplig premiepensionsportfölj.</P>
<P class="p227 ft11"><SPAN class="ft11">2.4.6</SPAN><SPAN class="ft55">Samlad pensionsadministration från och med 2010</SPAN></P>
<P class="p139 ft8">Den 1 januari 2010 inrättades Pensionsmyndigheten, samtidigt som Premiepensionsmyndigheten (PPM) avvecklades.<A href="#page_53"><SPAN class="ft48">63 </SPAN></A>PPM:s verksamhet och de delar av Försäkringskassans verksamhet som avsåg pensionshantering fördes över till Pensionsmyndigheten. Av förarbetena<A href="#page_53"><SPAN class="ft48">64 </SPAN></A>framgår bl.a. att ålderspensioner utgör ett centralt statligt åtagande, och att behovet av stabilitet i det nya pensionssystemet, medborgarnas behov av bättre information och kunskap om pensionsfrågor talade för en särskild organisatorisk lösning. I förarbetena anges också bl.a. följande.<A href="#page_53"><SPAN class="ft48">65</SPAN></A></P>
<P class="p211 ft8">”Medborgarnas behov av information och kunskap är större än i tidigare pensionssystem. Övergången från ett förmånsbestämt till ett avgiftsbestämt pensionssystem har bidragit till att informa- tionen är av större betydelse. Dels eftersom varje åtgärd och beslut av den försäkrade som påverkar inkomsten kommer att få genom- slag i den framtida allmänna pensionen, dels eftersom de försäkrade dessutom har möjligheter till investeringsval i premiepensionen och även i de flesta tjänstepensioner.”</P>
<P class="p228 ft8">Målet för Pensionsmyndigheten när det gäller <SPAN class="ft9">pensionsin- formation </SPAN>är att myndigheten ska verka för att samtliga pensions- sparare och pensionärer ska få en samlad bild av hela sin pension med god kvalitet i prognosberäkningarna och att kunskapen om livsinkomstens och pensioneringstidpunktens betydelse för den framtida pensionen ska öka för kvinnor och män. Det finns också ett mål om att <SPAN class="ft9">stärka pensionsspararnas och pensionärernas ställning</SPAN></P>
<P class="p229 ft45"><SPAN class="ft43">61</SPAN><SPAN class="ft44">Prop. 2009/10:44 s. 1.</SPAN></P>
<P class="p131 ft45"><SPAN class="ft43">62</SPAN><SPAN class="ft44">Prop. 2009/10:44 s. 19.</SPAN></P>
<P class="p131 ft50"><SPAN class="ft43">63</SPAN><SPAN class="ft56">Prop. 2008/09:202.</SPAN></P>
<P class="p131 ft50"><SPAN class="ft43">64</SPAN><SPAN class="ft56">Prop. 2008/09:202 s. 106.</SPAN></P>
<P class="p131 ft54"><SPAN class="ft43">65</SPAN><SPAN class="ft58">Prop. 2008/09:202 s. 110.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">53</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36154x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p230 ft8"><SPAN class="ft9">som konsumenter </SPAN>av finansiella produkter inom pensionsområdet genom att ge vägledning som är anpassad till kvinnors och mäns behov och livssituation.<A href="#page_54"><SPAN class="ft48">66</SPAN></A></P>
<P class="p231 ft8">Baserat på uttalanden i förarbetena<A href="#page_54"><SPAN class="ft48">67 </SPAN></A>uppfattar Pensionsmyndig- heten att deras roll är att vara en objektiv och neutral informatör. Av förarbetena framgår bl.a. att den enskilde pensionsspararen ofta upplever ett kunskapsunderläge vid information om val av place- ringsformer, avgifter och avkastning. I förarbetena anges även att spararens valsituation försvåras av att han eller hon har att förhålla sig till information om pensionen från en mängd olika källor samt till att det finns starka affärsintressen hos marknadsaktörerna, och att Pensionsmyndigheten därför bör stå för en objektiv och neutral information kring frågor om val av fonder, avgifter och avkastning.</P>
<P class="p232 ft21"><SPAN class="ft11">2.4.7</SPAN><SPAN class="ft64">Utvärderingar, analyser och utveckling efter den reformerade systemutformningen</SPAN></P>
<P class="p47 ft8">På uppdrag av regeringen införde Pensionsmyndigheten i december 2011 ett stopp för s.k. massfondbyten, vilket omöjliggjorde för de s.k. premiepensionsrådgivarna (förvaltningsföretagen) att utföra många fondbyten samtidigt. I princip alla s.k. premiepensionsråd- givare (förvaltningsföretag) har efter stoppet fört över sina kunders pensionskapital till (nystartade) egna fonder, vanligtvis s.k. <NOBR>fond-i-</NOBR> <NOBR>fond-lösningar.<A href="#page_54"><SPAN class="ft48">68</SPAN></A></NOBR><A href="#page_54"><SPAN class="ft48"> </SPAN></A>Förändringen innebär att de flesta av de företag<A href="#page_54"><SPAN class="ft48">69 </SPAN></A>som tidigare kallades <NOBR>PPM-rådgivare</NOBR> eller dylikt numer är skyldiga att iaktta villkoren i det standardavtal (samarbetsavtalet) som alla fondförvaltare som anmäler fonder till systemet enligt lag måste ingå med Pensionsmyndigheten för att kunna få sina fonder regi- strerade.</P>
<P class="p189 ft8">I mars 2012 beslutade Pensionsgruppen att det skulle göras en utvärdering av premiepensionssystemet. Utvärderingens fokus bestod i att fördjupa kunskapen om vilka problem och möjligheter till förbättringar som finns inom premiepensionssystemet. Arbetet påbörjades i september 2012 och resultaten och slutsatserna redovi-</P>
<P class="p233 ft45"><SPAN class="ft43">66</SPAN><SPAN class="ft44">Regleringsbrev för Pensionsmyndigheten (2016).</SPAN></P>
<P class="p147 ft50"><SPAN class="ft43">67</SPAN><SPAN class="ft56">Prop. 2008/09:202 s. 111.</SPAN></P>
<P class="p147 ft45"><SPAN class="ft43">68</SPAN><SPAN class="ft44">PM rapport.</SPAN></P>
<P class="p147 ft54"><SPAN class="ft43">69</SPAN><SPAN class="ft58">Beroende på hur verksamheten är organiserad.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">54</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36155x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td98"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p16 ft23">Utgångspunkter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p234 ft8">sades våren 2013 i Vägvalspromemorian. I Vägvalspromemorian behandlas särskilt följande områden:</P>
<P class="p170 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">Historisk utveckling inom premiepensionssystemet samt för- väntad utveckling när systemet är fullt infasat</SPAN></P>
<P class="p170 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">Individspecifika resultat avseende placeringar, avkastning och pension</SPAN></P>
<P class="p235 ft10"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft74">Individens riskspridning inom den allmänna pensionen</SPAN></P>
<P class="p29 ft10"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft74">Kostnadsanalys inom premiepensionen</SPAN></P>
<P class="p32 ft10"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft74">Förbättringsmöjligheter inom premiepensionen.</SPAN></P>
<P class="p236 ft8">Arbetet inom ramen för Vägvalspromemorian inkluderade bl.a. en omfattande kvantitativ analys av individers förvaltningsresultat baserat på ett stort <NOBR>individ-dataset</NOBR> med detaljerad information om cirka 200 000 individer.</P>
<P class="p41 ft8">I Vägvalspromemorian anges sammanfattningsvis att ”premie- pensionssystemet har positiva egenskaper, men att det kan kon- strueras bättre”. Vidare anges att den nuvarande systemkonstruk- tionen leder till ett antal mindre önskvärda problem eller egen- skaper, som kan delas in i tre huvudområden.</P>
<P class="p32 ft10"><SPAN class="ft10">1.</SPAN><SPAN class="ft75">En förhållandevis stor förväntad spridning i utfall</SPAN></P>
<P class="p32 ft10"><SPAN class="ft10">2.</SPAN><SPAN class="ft75">Ett stort fondutbud är svårt att hantera för de flesta sparare</SPAN></P>
<P class="p32 ft10"><SPAN class="ft10">3.</SPAN><SPAN class="ft75">Högre kostnader än nödvändigt.</SPAN></P>
<P class="p182 ft8">Av Vägvalspromemorian framgår bl.a. att författaren anser att <SPAN class="ft9">pro- blemen i stor utsträckning är en följd av att individer har mindre fi- nansiella kunskaper än vad som förutsatts och det stora utbudet av fonder</SPAN>.<A href="#page_55"><SPAN class="ft48">70</SPAN></A></P>
<P class="p41 ft8">I Vägvalspromemorian presenteras två alternativ för att reducera identifierade problem samt ett generellt förslag som rör den tra- ditionella försäkringen.<A href="#page_55"><SPAN class="ft48">71</SPAN></A></P>
<P class="p41 ft8"><SPAN class="ft9">Alternativ 1 </SPAN>innebär att det befintliga premiepensionssystemet behålls med ett fondtorg hos Pensionsmyndigheten och ett förvals-</P>
<P class="p237 ft45"><SPAN class="ft43">70</SPAN><SPAN class="ft44">Ds 2013:35 s. 12.</SPAN></P>
<P class="p140 ft54"><SPAN class="ft43">71</SPAN><SPAN class="ft58">Beskrivningen av förslagen i Vägvalspromemorian är hämtad från utredningsdirektiven.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">55</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft8">alternativ samt ett fåtal risknivåklassade fonder hos Sjunde AP- fonden, med syfte att behålla stor valfrihet för den enskilda indivi- den. För att motverka de problem som identifierats föreslås följande <SPAN class="ft9">fem åtgärder </SPAN>inom ramen för befintligt system:</P>
<P class="p152 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">Pensionsmyndigheten ges i uppdrag att i sin kommunikation med pensionsspararna framhålla förvalsalternativet AP7 Såfa som ett bra alternativ för de sparare som inte har tillräckliga kunskaper om systemet eller som inte vill välja mellan fonderna på fondtorget.</SPAN></P>
<P class="p224 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">Obligatoriskt bekräftelseval införs för nya pensionsrätter och eventuellt som en engångsåtgärd även för tidigare intjänade pensionsrätter.</SPAN></P>
<P class="p238 ft10"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft74">Ett avgiftstak införs för fonderna på fondtorget.</SPAN></P>
<P class="p160 ft10"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft74">Risktagandet begränsas och fondtorget görs mer överblickbart.</SPAN></P>
<P class="p239 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">Premiepensionsspararen debiteras för Pensionsmyndighetens kostnader för fondtorget baserat på utnyttjande.</SPAN></P>
<P class="p145 ft8"><SPAN class="ft9">Alternativ 2 </SPAN>innebär att antalet fonder på fondtorget begränsas till maximalt tio statliga fonder. Inriktningen på fonderna ska prövas löpande och utgångspunkten är att det ska vara möjligt att åstad- komma en professionell investerares tillgångsmix i sitt sparande. Alternativ 2 syftar till att anpassa systemet efter majoriteten av spararnas kunskap och intresse för fondförvaltning på bekostnad av stor individuell valfrihet.</P>
<P class="p45 ft8">I Vägvalspromemorian presenteras också ett generellt förslag som innebär att <SPAN class="ft9">övergången till traditionell försäkring </SPAN>anpassas så att individers aktieinnehav i fondsparandet avvecklas successivt. I Väg- valspromemorian föreslås även att förvaltningen av den traditio- nella försäkringen flyttas från Pensionsmyndigheten och samord- nas med övrig premiepensionsförvaltning hos Sjunde <NOBR>AP-fonden.</NOBR></P>
<P class="p45 ft8">Efter det att Vägvalspromemorian lämnades har regeringen be- slutat direktiv och tilläggsdirektiv till denna utredning.</P>
<P class="p45 ft8">Inspektionen för socialförsäkringen har fått i uppdrag av rege- ringen att analysera pensionsutfall för den totala pensionen (allmän pension, tjänstepension och privat pension) både i dag och i fram- tiden. En delredovisning avseende spridningen i premiepension ska</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">56</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36157x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td98"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p16 ft23">Utgångspunkter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p148 ft8">lämnas den 15 november 2016. Uppdraget ska redovisas slutligt senast den 1 juni 2017.<A href="#page_57"><SPAN class="ft48">72</SPAN></A></P>
<P class="p10 ft8">Pensionsmyndigheten har infört ett s.k. avgiftstak under 2015 och har sommaren 2016 lämnat förslag<A href="#page_57"><SPAN class="ft48">73 </SPAN></A>kring kapitalförvaltningen inom den traditionella försäkringen. Under sommaren 2016 har myndigheten även remitterat förslag<A href="#page_57"><SPAN class="ft48">74 </SPAN></A>till revidering av gällande samarbetsavtal.</P>
<P class="p240 ft11"><SPAN class="ft11">2.4.8</SPAN><SPAN class="ft55">Forskningen inklusive </SPAN><NOBR>beteende-ekonomi</NOBR></P>
<P class="p241 ft24">Inledning</P>
<P class="p139 ft8">Eftersom det finns olika åsikter kring hur i vart fall vissa delar av forskningen ska tolkas och användas i utvärderingar av premie- pensionssystemet har utredningen här valt att även redovisa några av de invändningar som framförts mot vissa av de slutsatser som kan utläsas ur forskningen. Inledningsvis redovisas dock hur utred- ningen har valt att använda vissa begrepp.</P>
<P class="p220 ft24">Vissa begrepp</P>
<P class="p242 ft8">Med <NOBR>beteende-ekonomi</NOBR> (på engelska behavioural finance)<A href="#page_57"><SPAN class="ft48">75 </SPAN></A>menas här det forskningsområde som för samman teoribildningen inom framför allt psykologi och finansiell ekonomi. Inom området finns bl.a. forskning kring <SPAN class="ft9">individers beslutsfattande </SPAN>på det finansiella området och hur insikter kring detta kan användas vid utformning av t.ex. informationsgivning, beslutsstöd och valsituationer.</P>
<P class="p10 ft8">Ett särskilt område inom <NOBR>beteende-ekonomin</NOBR> behandlar s.k. <SPAN class="ft9">fi- nansiell kunskap </SPAN>(<SPAN class="ft9">förmåga</SPAN>) (på engelska financial literacy).<A href="#page_57"><SPAN class="ft48">76 </SPAN></A>Inom detta område finns en växande forskning som undersöker i vilken utsträckning hushållen/individen har goda förutsättningar för att fatta välgrundade finansiella beslut. Det används olika mått för att</P>
<P class="p243 ft45"><SPAN class="ft43">72</SPAN><SPAN class="ft44">Granskningsplan 2016, Inspektionen för socialförsäkring, s. 42 (Dnr </SPAN><NOBR>2016-0008).</NOBR></P>
<P class="p140 ft45"><SPAN class="ft43">73</SPAN><SPAN class="ft44">Se avsnitt 4.7.</SPAN></P>
<P class="p140 ft50"><SPAN class="ft43">74</SPAN><SPAN class="ft56">Se avsnitt 4.9.1.</SPAN></P>
<P class="p200 ft50"><SPAN class="ft43">75</SPAN><SPAN class="ft56">Utredningen har valt att använda termen </SPAN><NOBR>beteende-ekonomi,</NOBR> som utredningen har upp- fattat som synonym med bl.a. termerna ekonomisk psykologi och finansiell psykologi.</P>
<P class="p121 ft54"><SPAN class="ft43">76</SPAN><SPAN class="ft58">Se bl.a. Ekonomiska kommentar NR 3, 2011 (Riksbanken) och Finansinspektionens rap- porter om Räknefärdighet och finansiell förmåga 2011 respektive 2015.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">57</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36158x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft8">besvara denna fråga; från mått på kognitiv förmåga i allmänhet och räknefärdighet i synnerhet, till mer kunskapsbaserade mått som undersöker hur mycket människor vet om grundläggande finansi- ella produkter och begrepp. Enligt Almenberg och Finocchiaro<A href="#page_58"><SPAN class="ft48">77 </SPAN></A>är ”en central slutsats från den här typen av forskning att många vuxna har svårt att klara enkla beräkningar och har bristande kun- skaper om grundläggande finansiella begrepp. De saknar med andra ord finansiell förmåga, eller det som i forskningen kallas financial literacy.” En låg förståelse för grundläggande finansiella begrepp torde enligt utredningens mening bl.a. innebära att många pen- sionssparare kan ha svårt att förstå och värdera betydelsen av skill- nader i avgifter och avkastning över längre perioder.</P>
<P class="p203 ft24">Olika redovisningar av forskningsresultaten</P>
<P class="p161 ft8">Vissa av forskningsresultaten från bl.a. området för beteende- ekonomi redovisades och diskuterades redan i <SPAN class="ft9">Premiepensionsut- redningens betänkande </SPAN>från 2005. I det betänkandet konstaterades bl.a. att det finns forskningsresultat som visar att individer i många situationer inte fattar beslut utifrån principerna om förväntad nyttomaximering (dvs. inte fattar det som brukar kallas <SPAN class="ft9">ekonomiskt rationella beslut</SPAN>), eftersom de har svårt att analysera komplexa be- slutssituationer med osäkra utfall samt att de i stället fattar beslut med hjälp av <SPAN class="ft9">genvägar och tumregler.</SPAN></P>
<P class="p86 ft8">I Premiepensionsutredningens betänkande redovisas även forskningsresultat som bl.a. handlar om konsekvenserna av ett stort antal valmöjligheter/alternativ (passivitet och s.k. default- bias), diversifieringsbeslut (användning av tumregler och s.k. home bias), om s.k. självöverskattning och om hur information utnyttjas i beslutsfattande (varumärken, historisk avkastning och avgifter).</P>
<P class="p45 ft8">I Premiepensionsutredningens betänkande behandlas även <SPAN class="ft9">de särskilda svårigheterna i långsiktig pensionsförvaltning</SPAN>; bl.a. kraven på s.k. dynamiskt beslutsfattande, de utmaningar som finns kring sammansättningen av en s.k. effektiv portfölj, behovet av att be- trakta premiepensionen som en del av en helhet, svårigheterna att välja en sammansättning av fonder som matchar den egna riskpro-</P>
<P class="p244 ft54"><SPAN class="ft73">77 </SPAN>Ekonomiska kommentar NR 3, 2011 (Riksbanken).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">58</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36159x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr7 td98"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p16 ft23">Utgångspunkter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p245 ft8">filen, behovet av diversifiering, svårigheter förknippade med att utvärdera fondförvaltares kvalitet och behovet av s.k. rebalansering med avseende på såväl marknadsförändringar som ålder.</P>
<P class="p40 ft8">En analys av pensionsspararnas placeringar i ljuset av bl.a. forsk- ningen inom området för <NOBR>beteende-ekonomi</NOBR> finns även i <SPAN class="ft9">PPM:s Analytiska testamente </SPAN>från 2009.<A href="#page_59"><SPAN class="ft48">78 </SPAN></A>Testamentet innehåller en diskussion kring tänkbara orsaker till att många pensionssparare inte väljer/lyckas sätta samman s.k. effektiva portföljer, dvs. sådana portföljer som anses vara effektiva i enlighet med finansiell teori.</P>
<P class="p211 ft8">I testamentet finns beskrivningar av forskningsresultaten inom området för <NOBR>beteende-ekonomi</NOBR> och det finns en beskrivning av i vilken utsträckning och på vilket sätt forskningsresultaten kan sägas vara avspeglade i pensionsspararnas val av risknivå, diver- sifiering och aktivitet.</P>
<P class="p10 ft8">I <SPAN class="ft9">Vägvalspromemorian </SPAN>konstateras bl.a. att det finns en omfat- tande forskning som belyser individers <SPAN class="ft9">bristande finansiella kun- skaper</SPAN><A href="#page_59"><SPAN class="ft49">79</SPAN></A>. Det anges vidare att forskningsresultaten dokumenterar stora problem för individen med sina pensionsbeslut, samt varför individer har stort förtroende för finansiella rådgivare.<A href="#page_59"><SPAN class="ft48">80 </SPAN></A>I Vägvals- promemorian hänvisas bl.a. till en undersökning av Almenberg och Widmark (2011) och det anges att huvudresultat visar att många vuxna svenskar har dålig räknefärdighet och en bristande finansiell förmåga. Vidare nämns en kartläggning av konsumenters finansiella kunskaper i Sverige som Finansinspektionen i samarbete med Kon- sumentverket och Finansförbundet utförde under 2011 som visade på stora kunskapsbrister i många områden och däribland privat- ekonomi och pensionssystem i allmänhet. I Vägvalspromemorian konstateras även att de svenska resultaten inte är unika, och att omfattande internationell forskning visar på liknande resultat. Här bör nämnas att Finansinspektionen har gjort en uppföljande under- sökning 2014.<A href="#page_59"><SPAN class="ft48">81</SPAN></A></P>
<P class="p246 ft9"><SPAN class="ft8">Forskningen som rör </SPAN>individers beslutsfattande/investerings- beteende <SPAN class="ft8">behandlas i </SPAN>Vägvalspromemorian <SPAN class="ft8">dock framför allt inom</SPAN></P>
<P class="p247 ft45"><SPAN class="ft43">78</SPAN><SPAN class="ft44">PPM:s Analytiska testamente (2009).</SPAN></P>
<P class="p131 ft45"><SPAN class="ft43">79</SPAN><SPAN class="ft44">Se ovan.</SPAN></P>
<P class="p131 ft45"><SPAN class="ft43">80</SPAN><SPAN class="ft44">Hänvisningar sker till Finansinspektionens undersökning 2009:11.</SPAN></P>
<P class="p248 ft45"><SPAN class="ft43">81</SPAN><SPAN class="ft44">Se Finansinspektionens promemoria </SPAN><NOBR>2015-05-12</NOBR> Hälften av konsumenterna saknar grund- läggande finanskunskaper, med bilagd Promemoria Räknefärdighet och finansiell förmåga 2015, författad av Johan Almenberg, Roine Vestman och Jenny <NOBR>Säve-Söderbergh</NOBR> (februari 2015).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">59</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36160x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft8">ramen för problemområdet ett stort fondutbud är svårt att hantera för de flesta sparare. Det anges bl.a. att premiepensionssystemets unikt<A href="#page_60"><SPAN class="ft48">82 </SPAN></A>stora utbud av placeringsalternativ medför icke oväsentliga informationskostnader för individen med påföljande risk för systematiskt dåligt utfall för vissa grupper och att akademisk forskning tydligt visar att omfattande valmenyer skapar betydande informationskostnader för individen.<A href="#page_60"><SPAN class="ft48">83</SPAN></A></P>
<P class="p45 ft8">I Vägvalspromemorian anges även att informationskostnaderna skapar en tröghet och att individen får svårigheter att fatta place- ringsbeslut. Vidare anges det att informationskostnaderna gör att individer med begränsade kunskaper tenderar att hamna i icke- valsalternativ eller bli fast i ett initialt eget val, och att finansiella valmenyer med ett stort utbud av exempelvis fonder gör besluts- fattandet så komplext att individen blir passiv eller fattar irratio- nella beslut.</P>
<P class="p45 ft8">I Vägvalspromemorian anges vidare att forskningen har identifi- erat att individen ofta följer enkla beslutsregler och exempelvis investerar i alternativ som presenteras först, eller utifrån fördelning i utbudet (aktiefonder väljs när de dominerar i utbudet och ränte- fonder väljs när de dominerar i utbudet) samt att Pensions- myndigheten har erfarenhet av att individens val styrs av utform- ningen av valblanketten.</P>
<P class="p86 ft8">Forskningen kring <NOBR>beteende-ekonomi</NOBR> behandlas även i bl.a. <SPAN class="ft9">Riksrevisionens rapport </SPAN>Att gå i pension – varför så krångligt?<A href="#page_60"><SPAN class="ft48">84</SPAN></A></P>
<P class="p45 ft8">En beskrivning av forskningen inom <NOBR>beteende-ekonomi</NOBR> – inklu- sive delar av den forskning som avser data från premiepensionssy- stemet – finns även i en rapport om avgiftsbestämda pensions- system inom EU.<A href="#page_60"><SPAN class="ft48">85 </SPAN></A>Av rapporten framgår bl.a. att en mängd (significant body) akademisk forskning visar att individer ofta har begränsad finansiell kunskap/förmåga och att det finns en mängd (body of) forskning som indikerar att ett överdrivet antal val kan förvärra (exacerbate) problemen med bristande finansiell förmåga.</P>
<P class="p249 ft50"><SPAN class="ft43">82</SPAN><SPAN class="ft52">Här bör nämnas att det på den privata marknaden finns exempel på fondtorg med stort utbud av placeringsalternativ.</SPAN></P>
<P class="p205 ft45"><SPAN class="ft43">83</SPAN><SPAN class="ft44">Vägvalspromemorian s. </SPAN><NOBR>9–10.</NOBR></P>
<P class="p147 ft45"><SPAN class="ft43">84</SPAN><SPAN class="ft44">Att gå i Pension – varför så krångligt?, Riksrevisionen, RIR 2014:13.</SPAN></P>
<P class="p167 ft54"><SPAN class="ft43">85</SPAN><NOBR><SPAN class="ft53">Defined-contribution</SPAN></NOBR> pension schemes – Risks and advantages for occupational retirement provision, EFAMA 2008, s. 53 ff. Se även avsnitt 2.5.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">60</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td98"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p16 ft23">Utgångspunkter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p61 ft24">Problem?</P>
<P class="p62 ft8">Enligt utredningens mening bör det här understrykas att det inte är helt enkelt att utvärdera i vilken utsträckning som de problem som nämns i litteraturen/visats i forskningen utgör problem <SPAN class="ft9">i premie- pensionssystemet </SPAN>eller vilka åtgärder som bör vidtas.</P>
<P class="p10 ft8">Ett exempel på vad som nyss sagts är att forskningen visar att ett stort antal valmöjligheter kan leda till passivitet och en s.k. default- bias. Detta kan hävdas vara ett mindre problem om <NOBR>default-alterna-</NOBR> tivet anses vara en bra lösning, och om den passivitet som finns inte medför några andra negativa konsekvenser för pensionsspararna.</P>
<P class="p10 ft8">Ett annat exempel är att forskningen pekar på den risk som finns när portföljerna inte rebalanseras. Den bakomliggande teorin är att investeringarna i en tänkt portfölj är fördelade mellan aktier och räntor i syfte att uppnå en viss önskad balanserad risknivå, och att den faktiska balansen i portföljen kommer att ändras över tid eftersom aktier förväntas ge högre avkastning än räntor över tid, och att en rationell investerare därför löpande måste rebalansera portföljen för att behålla den önskade balanserade risknivån. I pre- miepensionssystemet är det dock inte helt entydigt vilken portfölj som kan anses vara optimal. Konstruktionen av Förvalsalternativet kan sägas signalera att spararen kan ha en mycket hög andel aktier i sin portfölj. Vid starten av systemet placerades en stor del av kapi- talet i aktiefonder vilket indikerar en hög riskaptit. Mot denna bak- grund är det inte entydigt att aktieandelen i spararnas optimala portfölj därefter skulle ha sjunkit i den omfattning att man bör förvänta sig reallokeringar i någon större omfattning. Här bör också noteras att äldre sparare har en relativt liten del i premie- pensionen vilket kan sägas tala för att en hög aktieandel kan för- väntas vara optimal långt efter pensionsinträdet, och att det är san- nolikt att risktoleransen och riskaptiten för de yngre spararna fortfarande ligger nära den ursprungliga fördelningen. Här bör dock samtidigt nämnas att problemen med passivitet/ behovet av ändringar i portföljen även kan analyseras utifrån andra parametrar än risk; t.ex. utifrån avkastning och avgifter.</P>
<P class="p250 ft8">Ett tredje exempel är att det kan hävdas att höga informations- kostnader – på grund av ett stort utbud – som leder till passivitet i samband med det initiala valet inte i sig gör att risken för systema- tiskt dåliga utfall är större, givet att man inte bedömer att AP7 är</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">61</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36162x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft8">systematiskt sämre. Höga informationskostnader torde dock kunna medföra passivitet under förvaltningsfasen, vilket kan öka risken för systematiskt dåliga utfall.</P>
<P class="p45 ft8">Det kan vidare hävdas att rådgivning och fondväljarguider, som är ett vanligt inslag på privata fondtorg, är till för att sänka infor- mationskostnaderna och att problemet därför i grunden handlar om att förbättra rådgivningen och beslutsverktygen.</P>
<P class="p45 ft8"><SPAN class="ft9">Utredningens </SPAN>samlade bedömning är att forskningen visar att fler pensionssparare skulle kunna få ett bättre premiepensionsut- fall, och att detta kan uppnås på flera olika sätt. Ett sätt är att foku- sera på det utbud och de val som görs inom ramen för förvalt- ningsmodellen Egen portfölj, och ett annat sätt är att fokusera på det grundläggande valet av förvaltningsmodell. Som framgått av avsnitt 2.3 anser utredningen att fokus bör ligga på det grundläg- gande valet av förvaltningsmodell, dvs. på att tydliggöra att det finns olika förvaltningsmodeller i systemet och att dessa olika mo- deller passar olika bra för olika målgrupper.</P>
<P class="p46 ft24">Puffar</P>
<P class="p161 ft8">I boken Nudge – Improving Decisions About Health, Wealth, and Happiness, Thaler and Sunstein 2008<A href="#page_62"><SPAN class="ft48">86 </SPAN></A>diskuteras bl.a. utform- ningen av det svenska premiepensionssystemet utifrån det som författarna benämner <SPAN class="ft9">libertarian paternalism </SPAN>och <SPAN class="ft9">choice architecture</SPAN>.</P>
<P class="p86 ft8">Såvitt utredningen har förstått är den grundläggande idén i <SPAN class="ft9">li- bertarian paternalism </SPAN>– som kan ses som ett alternativ till en s.k. maximizing <NOBR>choice-strategi</NOBR> – att skapa en miljö där ”unsophisticated participants are gently guided in a manner that is intended to make them better off, without restricting the freedom of the more sophisticated participants”.</P>
<P class="p251 ft8">Utredningens tolkning är vidare att behovet av vägledning (jfr gently guided på engelska) – eller annorlunda uttryckt behovet av s.k. <SPAN class="ft9">puffar </SPAN>(på engelska nudge) – kan analyseras med utgångspunkt i jäm- förelser av sådana dimensioner som rationella investerare kan antas sätta värde på, dvs. avkastning, avgifter, risk, etc.</P>
<P class="p252 ft61"><SPAN class="ft60">86 </SPAN>https://ethicslab.georgetown.edu/studio/wordpress/wp- content/uploads/2015/02/Richard_H._Thaler_Cass_R._Sunstein_Nudge_Impro_BookFi.org_.pdf</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">62</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36163x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td98"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p16 ft23">Utgångspunkter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p253 ft8">När det gäller begreppet <SPAN class="ft9">choice architecture </SPAN>bör det noteras att diskussionerna i boken kan sägas handla om utformningen av den initiala valsituationen, dvs. hur valsituationen bör se ut i ett nytt system eller för nya sparare. I boken finns inga förslag kring hur valsituationen/valrutinerna bör se ut i ett redan befintligt system där det redan har gjorts val.</P>
<P class="p254 ft10">När det gäller det svenska premiepensionssystemet görs det en jämförelse<A href="#page_63"><SPAN class="ft40">87 </SPAN></A>mellan de portföljer <NOBR>(median-portföljen)</NOBR> som pensionsspararna valde på fondtorget och <NOBR>Icke-valsalternativet.</NOBR> Utredningens tolkning är att författarna, sammanfattningsvis och starkt förenklat, menar att pensionsspararna hade kunnat få bättre resultat om man hade ”puffat” för <NOBR>Icke-valsalternativet,</NOBR> i stället för att uppmuntra till val av egna portföljer.</P>
<P class="p255 ft8">Det bör särskilt noteras att de utvärderingar som redovisas i boken baseras på de avgifter och värdeutveckling m.m. som var kända 2008.</P>
<P class="p11 ft8">Det bör också nämnas att utvärderingen i boken synes bygga på att passiv förvaltning ger bra eller bättre avkastning än aktiv för- valtning. Här kan noteras att frågan om huruvida aktiv förvaltning är ”värd avgiften” är en sedan länge omdebatterad fråga.</P>
<P class="p149 ft25"><SPAN class="ft25">2.5</SPAN><SPAN class="ft26">Internationell utblick m.m.</SPAN></P>
<P class="p138 ft11"><SPAN class="ft11">2.5.1</SPAN><SPAN class="ft55">Internationell utblick</SPAN></P>
<P class="p256 ft8">I Premiepensionsutredningens betänkande<A href="#page_63"><SPAN class="ft48">88 </SPAN></A>finns en utförlig inter- nationell utblick uppdelad i två avsnitt.</P>
<P class="p257 ft8">Här bör även nämnas en rapport<A href="#page_63"><SPAN class="ft48">89 </SPAN></A>om avgiftsbestämda <SPAN class="ft9">tjänste- pensionsordningar </SPAN>i Europa (pelare II<A href="#page_63"><SPAN class="ft48">90</SPAN></A>), beställd av EFAMA<A href="#page_63"><SPAN class="ft48">91</SPAN></A>. I rapporten – som även behandlar vissa allmänna pensionsordningar (pelare I) – finns bl.a. diskussioner kring avvägningen mellan utbud (risk), avkastning, avkastningsgarantier och diversifiering samt ett</P>
<P class="p62 ft50"><SPAN class="ft43">87</SPAN><SPAN class="ft56">Jfr Design Choices in Privatized </SPAN><NOBR>Social-Security</NOBR> Systems: Learning from the Swedish Experience, Cronqvist och Thaler 2003.</P>
<P class="p258 ft45"><SPAN class="ft43">88</SPAN><SPAN class="ft44">Se även Vägvalspromemorian s. 17 ff.</SPAN></P>
<P class="p121 ft50"><SPAN class="ft43">89</SPAN><NOBR><SPAN class="ft56">Defined-contribution</SPAN></NOBR> pension schemes – Risks and advantages for occupational retirement provision, EFAMA 2008.</P>
<P class="p200 ft50"><SPAN class="ft43">90</SPAN><SPAN class="ft56">Pensionsystemen brukar ofta delas in i tre olika pelare; allmänna pensionssystem (Pelare I), tjänstepensionssystem (Pelare II) och privata pensioner (Pelare III).</SPAN></P>
<P class="p140 ft54"><SPAN class="ft43">91</SPAN><SPAN class="ft58">EFAMA är en förkortning av European Fund and Asset Management Association.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">63</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft8">särskilt avsnitt om för- och nackdelar med individuella val samt en beskrivning av existerande lösningar när det gäller oron kring pensionsspararnas förmåga att göra rätt val, t.ex. förval (pre- selection of investment options), <NOBR>ickevals-alternativ</NOBR> (default option) och målinriktad information och rådgivning (targeted in- formation and advice).</P>
<P class="p52 ft8">I rapporten anges att individuella val i pensionssystem kan ha signifikanta fördelar i form av bättre utfall genom skräddarsydda lösningar som matchar individens behov på ett bättre sätt än ”one size fits all”. Möjligheten att välja kan vidare öka motivation, själv- kontroll och frihet samt ge andra psykologiska effekter. Möjlig- heten att välja kan också öka konkurrensen och ge en förbättrad marknadsfunktion. Enligt rapporten ska dock mot detta ställas att det finns en signifikant massa av akademisk forskning som visar att individer ofta har begränsad finansiell kunskap/förmåga och en mängd (body of) forskning som indikerar att ett överdrivet antal val kan förvärra (exacerebate) problemen med bristande finansiell förmåga.</P>
<P class="p156 ft8">När det gäller s.k. <NOBR>default-lösningar</NOBR> anges det att utmaningen består i att utforma dessa så att de i allmänhet möter de pensio- neringsbehov som finns hos de individer som använder default- lösningen.</P>
<P class="p53 ft8">När det gäller åtgärder som begränsar valmöjligheterna – utbu- det – anges det i rapporten att denna typ av åtgärder å den ena sidan kan vara negativa eftersom de hindrar individer från att göra val som är optimala för dem, men att åtgärder som begränsar val- möjligheterna å den andra sidan kan vara en lösning om individen inte är i position att välja.</P>
<P class="p52 ft8">I rapporten anges att oron kring pensionsspararnas förmåga eller viljan att bestämma över sin pension/göra val kan adresseras på två olika sätt.</P>
<P class="p52 ft8">Det <SPAN class="ft9">ena sättet </SPAN>är att begränsa valmöjligheterna (choice set), t.ex. genom begränsningar av menyn eller genom att specificera valet <NOBR>(default-alternativ)</NOBR> för de som inte kan eller vill ta aktiva beslut (t.ex. genom specificering av default). Utmaningen är att det inte är självklart hur begränsningar ska göras eller hur ett optimalt default- alternativ ska se ut. Ett <NOBR>default-alternativ</NOBR> kan vara bra för vissa, men inte för alla givet deras unika situation. Nackdelen med <SPAN class="ft9">ett enda </SPAN><NOBR>default-alternativ</NOBR> är att det är mindre troligt att <SPAN class="ft9">ett </SPAN>alternativ</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">64</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36165x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td98"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p16 ft23">Utgångspunkter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p259 ft8">kan erbjuda alla de olika riskpreferenser som finns. Enligt rap- porten torde det dock gå att designa ett <NOBR>default-alternativ</NOBR> så att det är en rimlig andrahandslösning som passar ett stort antal deltagare/ den typiske deltagaren. Ett exempel är den s.k. livscykel- approachen. Riskjusteringar kan göras utifrån ålder, men också utifrån andra kriterier. Ett annat alternativ är ett mindre antal s.k. färdiga portföljer, t.ex. tre risknivåer. De båda metoderna kan dess- utom kombineras, dvs. färdiga portföljer med en ”overall overlay” i form av <NOBR>livscykel-justeringar.</NOBR></P>
<P class="p260 ft8"><SPAN class="ft9">Det andra sättet </SPAN>är att på olika sätt hjälpa individerna att göra välinformerade val. Kärnan anges här vara att förbättra beslutsför- mågan så att optimala val görs, i stället för att begränsa valet till det näst bästa. Av rapporten framgår det att det i de flesta system nor- malt görs stora informationsinsatser, t.ex. skräddarsydd informa- tion om fonder (faktablad), periodisk information om placeringar inklusive värde och förväntad pension, information om nivån på avkastning, information om sambandet mellan risk och avkastning och känslighetsanalyser. Enligt rapporten kan man även ha indivi- duellt anpassad information i form av finansiell rådgivning och olika pensionsbeslutsverktyg. I rapporten anges att det helt klart finns begränsningar när det gäller att uppnå generellt högre kun- skap och förmåga på det finansiella området, och att effektiviteten hos vissa program är en öppen fråga, men att det oavsett detta torde vara viktigt med information.</P>
<P class="p261 ft8">Av rapporten framgår det att de flesta system i praktiken inne- håller en blandning av de båda sätten, dvs. man säkerställer att vissa beslut tas för de som är oförmögna/ovilliga att välja, samtidigt som man förbättrar kapaciteten att göra effektiva val hos de som gör egna val.</P>
<P class="p157 ft8">I en internationell utblick finns det anledning att även kort be- röra <SPAN class="ft9">pensionssystemen i USA</SPAN>, eftersom det i framför allt forsk- ningen ofta sker hänvisningar till bl.a. de s.k. <NOBR>401(k)-planerna</NOBR> som finns i USA.<A href="#page_65"><SPAN class="ft48">92 </SPAN></A>Den allmänna förmånsbestämda pensionen i USA representerar en minimipension bestämd på federal nivå. Denna kompletteras i vissa delstater. Dessutom finns frivilligt tjänste- pensionssparande. Tjänstepensionssystemen är i huvudsak avgifts-</P>
<P class="p262 ft54"><SPAN class="ft73">92 </SPAN>Beskrivningarna är hämtade från den internationella utblick som Premiepensions- utredningen gjorde.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">65</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft8">bestämda, och långt ifrån alla förvärvsarbetande deltar i detta pensionssparande. Bland privatanställda deltar endast omkring 49 procent. En stor grupp av tjänstepensionslösningarna är de s.k. 401(k) planerna. I dessa planer kan både arbetstagare och arbetsgi- vare göra insättningar på de personliga kontona. Många företag väljer att för anställda som deltar att matcha den anställdes spa- rande. Totalt sett kan maximalt omkring 25 procent av inkomsten sammanlagt avsättas till detta pensionssparande.</P>
<P class="p221 ft11"><SPAN class="ft11">2.5.2</SPAN><SPAN class="ft55">Valmöjligheter finns även på tjänstepensionsområdet</SPAN></P>
<P class="p161 ft8">För pensionsspararen utgörs pensionen av den allmänna pensionen, tjänstepension och privat sparande.</P>
<P class="p45 ft8">Cirka 90 procent av alla yrkesarbetande har tjänstepension. Inom tjänstepensionsområdet har det parallellt med utvecklingen av det nya ålderspensionssystemet skett en utveckling mot avgifts- bestämda fonderade system där pensionsspararen själv har att välja hur – hela eller delar av – avsatta pensionsmedel ska förvaltas.</P>
<P class="p45 ft8">I de olika tjänstepensionslösningarna läggs stor vikt vid valet av vilka förvaltningsformer (traditionell försäkring eller fondförsäk- ring) som ska erbjudas och vid utformningen av förval <NOBR>(icke-val)</NOBR> när det gäller förvaltningsform. För sparare som väljer traditionell försäkring erbjuds i vissa fall ett urval av försäkringsgivare, och för sparare som väljer förvaltningsformen fondförsäkring erbjuds oftast ett urval av försäkringsgivare och fonder. Urvalet kan ske genom t.ex. upphandling eller s.k. anslutning givet vissa krav. För sparare som väljer fondförsäkring, men avstår från att välja fonder finns ofta ett förval i form av en s.k. <NOBR>entré-fond.</NOBR></P>
<P class="p86 ft8">Här bör även nämnas att förskjutningen i riktning mot avgifts- bestämda tjänstepensionslösningar med möjlighet för pensions- spararen att – helt eller delvis – välja hur pensionsmedlen ska för- valtas även har inneburit att exponering mot finansiell risk inte bara sker inom ramen för premiepensionssparandet. Här bör även näm- nas att tjänstepensionens andel av den samlade pensionen blivit högre under de senaste åren, vilket innebär att risknivån i tjänste- pensionsdelen fått en relativt ökad betydelse för den totala risk- nivån.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">66</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36167x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td98"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p16 ft23">Utgångspunkter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p253 ft8">I Vägvalspromemorian finns en närmare beskrivning av de val- möjligheter som finns på det <SPAN class="ft9">svenska tjänstepensionsområdet</SPAN>. Enligt utredningens mening finns det anledning att notera att det även inom flera av tjänstepensionslösningarna rör sig om ett relativt stort antal valbara <SPAN class="ft9">fonder</SPAN>, även om det är väsentligt färre valbara <SPAN class="ft9">fondförvaltare/försäkringsföretag</SPAN>. Den viktigaste skillnaden torde dock vara att utbudet/valmenyerna på tjänstepensionsområdet i många fall har begränsats genom upphandlingsförfaranden.</P>
<P class="p155 ft11"><SPAN class="ft11">2.5.3</SPAN><SPAN class="ft55">Den svenska fondmarknaden</SPAN></P>
<P class="p139 ft8">På den svenska marknaden finns i dag cirka 2 500 fonder tillgäng- liga för svenska sparare, och att den totala fondförmögenheten i Sverige var 3 200 miljarder kronor vid ingången av 2016.<A href="#page_67"><SPAN class="ft48">93 </SPAN></A>Av dessa 3 200 miljarder finns 26 procent, dvs. drygt 830 miljarder kronor, inom premiepensionssystemet.</P>
<P class="p41 ft8">Hushållen är den största kundgruppen på fondmarknaden, och står för drygt två tredjedelar av det totala fondinnehavet. Bak- grundsvis bör här nämnas att fonder som andel av hushållens spa- rande har ökat från mindre än 1 procent 1980, till 35 procent 2015.</P>
<P class="p41 ft8">Den största delen av kapitalet i aktiefonder är i dag placerat i globalfonder (35 procent) och i Sverigefonder (28 procent), men en stor andel finns också placerat i tillväxtmarknader. Fondmark- naden domineras av fondbolag som ingår i de fyra största bankkon- cernerna. De har tillsammans 70 procent av förvaltat kapital. <A href="#page_67"><SPAN class="ft48">94 </SPAN></A>Inom premiepensionssystemet är deras marknadsandel cirka 40 procent av kapitalet inom Egen portfölj.</P>
<P class="p42 ft8">Den svenska regleringen av fonder bygger på den harmoniserade <NOBR>EU-regleringen,</NOBR> den s.k. <NOBR>UCITS-regleringen.<A href="#page_67"><SPAN class="ft48">95</SPAN></A></NOBR></P>
<P class="p263 ft45"><SPAN class="ft43">93</SPAN><SPAN class="ft44">Utblick om fonder 2016, Fondbolagens förening s. 8 och s. 16.</SPAN></P>
<P class="p140 ft45"><SPAN class="ft43">94</SPAN><SPAN class="ft44">Fondförmögenhet per </SPAN><NOBR>2015-12-31.</NOBR> Källa: Moneymate ”Den svenska fondmarknaden 2015”.</P>
<P class="p140 ft50"><SPAN class="ft43">95</SPAN><SPAN class="ft56">Jfr Fondutredningens betänkande UCITS V En uppdaterad fondlagstiftning,</SPAN></P>
<P class="p0 ft54">SOU 2015:62.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">67</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36168x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p264 ft25"><SPAN class="ft25">2.6</SPAN><SPAN class="ft26">Allmänna utgångspunkter</SPAN></P>
<P class="p265 ft11"><SPAN class="ft11">2.6.1</SPAN><SPAN class="ft55">Premiepensionssystemet utgör en del av det allmänna ålderspensionssystemet</SPAN></P>
<P class="p150 ft8">En grundläggande utgångspunkt för utredningens arbete har varit att premiepensionssystemet utgör en del av det allmänna ålders- pensionssystemet<A href="#page_68"><SPAN class="ft48">96</SPAN></A>, vilket bl.a. innebär att utredningens analyser och utvärderingar av förändringar i premiepensionssystemet har gjorts med utgångspunkt i <SPAN class="ft9">syftet</SPAN><A href="#page_68"><SPAN class="ft49">97 </SPAN></A>med premiepensionssystemet och premiepensionssystemets <SPAN class="ft9">relativa vikt</SPAN><A href="#page_68"><SPAN class="ft49">98 </SPAN></A>inom ramen för det all- männa ålderspensionssystemet.</P>
<P class="p45 ft8">Mer konkret har en av utgångspunkterna för utredningens ar- bete t.ex. varit att premiepensionen är avsedd att på visst sätt <SPAN class="ft9">kom- plettera inkomstpensionen</SPAN>, och att premiepensionen utgör en <SPAN class="ft9">relativt liten del </SPAN>av den samlade ålderspensionen. Att premiepensionen är avsedd att på visst sätt komplettera inkomstpensionen och att pre- miepensionen utgör en relativt liten del av den samlade ålders- pensionen innebär t.ex. att utredningen vid bedömningar av vad som kan anses vara lämplig risknivå i premiepensionsdelen har att ta hänsyn till att den absoluta merparten av den allmänna pen- sionen (dvs. inkomstpensionen) anses motsvara en s.k. låg- riskplacering och att detta motiverar en högre risknivå i premie- pensionsdelen än vad som skulle anses motiverat om man i stället betraktade premiepensionssparandet som ett helt fristående pen- sionssparande. Här bör samtidigt nämnas att hänsyn även bör tas till att den totala risken i många individers pensionssparande har ökat sedan besluten togs om att inrätta det nya pensionssystemet, till följd av att även många tjänstepensionslösningar har gått över från förmånsbestämda till avgiftsbestämda system och att tjänste- pensionens andel av den totala pensionen har ökat.</P>
<P class="p266 ft50"><SPAN class="ft43">96</SPAN><SPAN class="ft52">För en översiktlig beskrivning av det allmänna ålderspensionssystemet hänvisas till avsnitt 2.4.2.</SPAN></P>
<P class="p167 ft50"><SPAN class="ft43">97</SPAN><SPAN class="ft52">För en beskrivning av utredningens utgångspunkter när det gäller syftet med premie- pensionssystemet hänvisas till avsnitt 2.4.3.</SPAN></P>
<P class="p267 ft45"><SPAN class="ft43">98</SPAN><SPAN class="ft70">Med relativ vikt menas här att de årliga avsättningarna till premiepensionssystemet utgör 2,5 procent, medan de årliga avsättningarna till inkomstpensionen uppgår till 16 procent. Premiepensionssystemets relativa vikt kan antas komma att öka över tid, eftersom premie- pensionssystemet förväntas ha högre värdeutveckling än inkomstpensionsdelen. Eftersom värdet på de samlade avsättningarna till premiepensionssystemet varierar kommer premie- pensionens ”vikt” i meningen andel av – och relativa betydelse för – den samlade ålders- pensionen att variera. Detta gäller på såväl individuell som aggregerad nivå.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">68</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36169x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td98"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p16 ft23">Utgångspunkter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p268 ft8">Att premiepensionen utgör en relativt liten del av den samlade ålderspensionen torde även ha betydelse i Pensionsmyndighetens prioriteringar inom ramen för den samlade informationsgivningen kring den allmänna pensionen.</P>
<P class="p260 ft8">Att premiepensionssystemet utgör en del av det allmänna ålderspensionssystemet innebär också att hänsyn måste tas till att det <SPAN class="ft9">inom systemet </SPAN>finns en garantipension, men även till att det på individuell nivå saknas ett mer direkt samband mellan garantipen- sionen och det faktiska utfallet i premiepensionssparandet. Avsak- naden av samband mellan garantipensionen och premiepensionen innebär å den ena sidan att en god utveckling inom premiepen- sionen kan ses som en möjlighet att komplettera garantipensionen, men innebär samtidigt å den andra sidan att garantipensionen inte i sig skyddar pensionssparare som får ett dåligt premiepensions- utfall.</P>
<P class="p269 ft11"><SPAN class="ft11">2.6.2</SPAN><SPAN class="ft55">Ett livslångt obligatoriskt pensionssparande i försäkringsform</SPAN></P>
<P class="p270 ft8">För den enskilde innebär premiepensionssystemet att en summa motsvarande 2,5 procentenheter av ålderspensionsavgiften årligen sätts in på ett premiepensionskonto hos Pensionsmyndigheten som är knutet till den enskilde individen. Under den s.k. sparande- perioden<A href="#page_69"><SPAN class="ft48">99 </SPAN></A>kan premiepensionskontot jämföras med en <SPAN class="ft9">statlig fond- försäkring</SPAN>, där staten genom Pensionsmyndigheten är försäkrings- givare och där den enskilde (försäkringstagaren) har <SPAN class="ft9">möjlighet </SPAN>att själv – inom ramen för de placeringsalternativ (fonder) som erbjuds i den statliga försäkringen – välja hur de inbetalda pengarna ska placeras och förvaltas. Att det är den enskilde pensionsspararen som bestämmer hur pengarna ska placeras och som också får bära konsekvenserna av värdeförändringar brukar ibland sammanfattas på det sättet att pensionsspararen har ett eget ansvar för sin pre- miepension.</P>
<P class="p271 ft8">I fondförsäkringsmodellen är det försäkringsgivaren (staten) som bestämmer vilket utbud – dvs. vilka placeringsalternativ – som</P>
<P class="p272 ft54"><SPAN class="ft73">99 </SPAN>Dvs. fram till den tidpunkt då den enskilde väljer att ta ut sin premiepension, då den s.k. uttagperioden påbörjas.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">69</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36170x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft8">ska finnas tillgängligt inom ramen för försäkringen, och hur icke- vals/förvalsalternativet ska vara närmare konstruerat.</P>
<P class="p52 ft8">De årliga inbetalningarna till premiepensionskontot (sparandet i fondförsäkringen) sker enligt den s.k. livsinkomstprincipen, vilket innebär att det för de flesta pensionssparare kommer att handla om regelbundet återkommande (årliga) inbetalningar under en mycket lång tidsperiod (hela arbetslivet) och utbetalningarna av premie- pensionen är livsvariga. Premiepensionssystemet kan alltså sägas utgöra ett livslångt obligatoriskt pensionssparande i försäkrings- form.</P>
<P class="p156 ft8">Premiepensionssystemets konstruktion innebär att det är den enskilde individen som drabbas av – eller tjänar på – värdeför- ändringar på premiepensionskontot.</P>
<P class="p52 ft8">Att premiepensionssparandet är ett obligatoriskt livslångt spa- rande innebär bl.a. att premiepensionssystemet dels omfattar <SPAN class="ft9">många individer</SPAN>, dels – på såväl individuell som samlad nivå – om- fattar <SPAN class="ft9">mycket kapital</SPAN>. Vid utvärderingar och analyser av eventuella förändringar i premiepensionssystemet måste utgångspunkt tas i att systemet nu omfattar över sju miljoner individer och att det samlade sparandet, efter drygt 20 års sparande, nu uppgår till cirka 850 miljarder kronor.<A href="#page_70"><SPAN class="ft48">100 </SPAN></A>I takt med att premiepensionssystemet fasas in kommer kapitalet dessutom att fortsätta att växa, och systemet beräknas vara fullt infasat först på <NOBR>2060-talet.</NOBR> I Vägvals- promemorian anges att bortåt 4 000 miljarder kronor kommer att vara placerade inom premiepensionssystemet när systemet är fullt infasat.</P>
<P class="p53 ft8">Att premiepensionssystemet utgör ett livslångt pensions- sparande innebär bl.a. att analyser och utvärderingar av eventuella förändringar i systemet bör göras med utgångspunkt i ett <SPAN class="ft9">långsiktigt perspektiv</SPAN>. Det kan här nämnas att den genomsnittliga sparande- fasen uppgår till 40 år och att den genomsnittliga uttagsfasen upp- går till 20 år. Det långsiktiga perspektivet innebär t.ex. att man bör vara försiktig med att föreslå åtgärder grundade på analyser av allt- för korta tidsperioder. I detta sammanhang kan också noteras att</P>
<P class="p225 ft45"><SPAN class="ft73">100 </SPAN>Siffror kring den genomsnittliga kontobehållningen på premiepensionskontona presen- teras inte här, eftersom det är så stora skillnader mellan olika grupper av pensionssparare. År 2014 hade t.ex. den grupp av pensionssparare som har ”egen vald portfölj” (156 100 kr), den grupp som har AP7 Såfa (81 800 kr) och den grupp som har påbörjat uttag av premiepension (65 900 kr).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">70</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td98"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p16 ft23">Utgångspunkter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p273 ft8">det i Vägvalspromemorian bl.a. anges att västvärldens högre grad av fonderade pensionssystem har inneburit att stora mängder kapital sökt eller söker sig till kapitalmarknaden och att detta sannolikt har påverkat prisbilden och bidragit till en prisuppgång. På kapital- marknaden förväntas nu allt lägre avkastningskrav framåt i tiden, och räntenivåerna är på historiskt mycket låga nivåer. Mot bak- grund av detta behöver inte den kapitalmarknadsutveckling som varit under <NOBR>2000-talet</NOBR> – och som är svagare än de historiska för- väntningarna – vara onormal framöver. Vad som nu sagts innebär bl.a. att frågor kring avkastning, risknivåer, avgifter och kostnads- effektivitet kan förväntas bli allt viktigare över tid, vilket bl.a. har betydelse vid framåtriktade analyser av olika förvaltningsstrategier.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">71</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_72">
</DIV>
<DIV id="page_73">
<P class="p0 ft7">3 Hur har det gått hittills?</P>
<P class="p63 ft25"><SPAN class="ft25">3.1</SPAN><SPAN class="ft26">Inledning</SPAN></P>
<P class="p213 ft8">Nedan redovisas hur det har gått hittills i termer av avkastning, spridning i utfall, aktiviteten i premiepensionssystemet samt under- sökningar kring premiepensionsspararnas engagemang och egen- upplevd kunskap (förmåga) när det gäller premiepensionsförvalt- ning. I ett avslutande avsnitt finns även en kort diskussion kring det som kan kallas <NOBR>premiepensions-oro.</NOBR></P>
<P class="p149 ft25"><SPAN class="ft25">3.2</SPAN><SPAN class="ft26">Avkastning</SPAN></P>
<P class="p274 ft11"><SPAN class="ft11">3.2.1</SPAN><SPAN class="ft55">Högre än </SPAN><NOBR>inkomst-/balansindex,</NOBR> men …</P>
<P class="p139 ft8">Med utgångspunkt i att premiepensionssystemet bl.a. är avsett att ge möjlighet till högre avkastning på avsatta medel (värdeutveckling) än den avkastning som kan fås i inkomstpensionsdelen och därmed ge högre avkastning för den samlade pensionen jämfört med ett system som endast skulle innehålla inkomstpension är det av intresse att göra jämförelser mellan å den ena sidan avkastningen inom premie- pensionssystemet och å den andra sidan motsvarande avkastning om premiepensionen i stället utvecklats som <NOBR>inkomst-/balansindex.</NOBR> Nedan visas en sådan jämförelse per den 31 december 2015.</P>
<P class="p275 ft17">73</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36174x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Hur har det gått hittills?</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p276 ft76">Figur 3.1 Genomsnittlig kapitalviktad avkastning per år för alla premiepensionssparare åren <NOBR>2000–2015</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr11 td106"><P class="p16 ft77">Källa: Pensionsmyndigheten.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p277 ft8">Att värdetillväxten inom premiepensionssystemet under de senaste åren har varit högre än <NOBR>inkomst-/balansindex</NOBR> (den årliga värdetill- växten inom inkomstpensionsdelen) visar att premiepensions- systemet uppfyller en av systemets huvudsakliga uppgifter, dvs. att ge en högre värdeutveckling än den värdeutveckling som har varit i inkomstpensionsdelen.</P>
<P class="p278 ft8">Enligt utredningens mening behöver man dock titta närmare på <SPAN class="ft9">hur </SPAN>den högre avkastningen i premiepensionssystemet har upp- nåtts, och hur de olika delarna av avkastning och kostnader kan hänföras till olika delar<A href="#page_74"><SPAN class="ft48">1 </SPAN></A>av systemet och till olika tidsperioder, se avsnitt 4.9.2.</P>
<P class="p279 ft47"><SPAN class="ft78">1 </SPAN>Med olika delar av systemet menas här <SPAN class="ft79">dels </SPAN>de olika typerna av placeringar; dvs. den tillfälliga förvaltningen, egen portfölj av fonder från Fondtorget, Förvalsalternativet, Färdiga riskportföljer, fondförsäkringen och traditionella försäkringen, <SPAN class="ft79">dels </SPAN>de olika aktörerna; dvs. Pensionsmyndigheten, de privata fondförvaltarna, AP7 och pensionsspararna/pensionärerna.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">74</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td107"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p16 ft23">Hur har det gått hittills?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft11"><SPAN class="ft11">3.2.2</SPAN><SPAN class="ft55">Utfall kan mätas på olika sätt</SPAN></P>
<P class="p139 ft8">Nedan beskrivs egenskaperna hos de två mått – Internal Rate of Return (IRR) och Tidsviktad Avkastning (TVA) – som används av Pensionsmyndigheten för att mäta utfall inom premiepensionen. IRR är ett mått som visar den kapitalviktade avkastningen.</P>
<P class="p10 ft8">IRR används för att beskriva utvecklingen på ett eller flera pre- miepensionskonton med hänsyn taget till tidpunkt och storlek på alla in- och utbetalningar. IRR brukar jämföras med bankränta i och med att det måttet visar vilken genomsnittlig årsränta som svarar mot de in- och utbetalningar som gjorts och den behållning som finns på kontot på beräkningsdagen. IRR kan användas för att jämföra utvecklingen på olika konton eller för att på totalnivå jämföra avkastningen för till exempel premie- och inkomst- pensionen.</P>
<P class="p55 ft8">TVA används för att visa utvecklingen för en enskild fond eller för en fondportfölj. Det tar inte hänsyn till storleken på in- och utbetalningar, utan visar utvecklingen i sig i till exempel en fond. TVA kan användas för att jämföra utvecklingen i olika fonder obe- roende av hur mycket pengar de har, dvs. fondkursens utveckling.</P>
<P class="p56 ft8">Skillnaden mellan de två måtten är att IRR mäter sammansatta kassaflöden med hänsyn till både storleken av och tidpunkten för varje insättning i stället för – som TVA gör – enbart utvecklingen av den första insatta kronan.</P>
<P class="p41 ft8">För en mer detaljerad beskrivning av IRR och TVA hänvisas till Bilaga 3.</P>
<P class="p280 ft11"><SPAN class="ft11">3.2.3</SPAN><SPAN class="ft55">Förvalsalternativet har i genomsnitt gått bättre än Egen portfölj</SPAN></P>
<P class="p281 ft8">Internräntan (IRR) i figur 3.1 ovan beräknas som den genom- snittliga värdetillväxten hos det <SPAN class="ft9">samlade </SPAN>premiepensionskapitalet, där värdetillväxten emellertid har varit olika för de delar av kapitalet som har förvaltats i förvaltningsmodellen Egen portfölj jämfört med de delar som har förvaltats i förvaltningsmodellen icke- valsalternativet/förvalsalternativet, se figur 3.2 nedan.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">75</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H4B361/H4B36176x1.jpg" style="width:394px;height:229px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Hur har det gått hittills?</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p282 ft76">Figur 3.2 Genomsnittlig värdeutveckling per år för perioden <NOBR>1995–2014</NOBR> efter inträdesår (intjänandeår) för pensionssparare med egen vald portfölj och med AP7 Såfa</P>
<P class="p283 ft80">Källa: Pensionsmyndigheten.</P>
<P class="p284 ft8">Här bör noteras att det finns skillnader i värdetillväxt mellan det <NOBR>Icke-valsalternativ</NOBR> som fanns mellan <NOBR>2000–2009</NOBR> och det Förvals- alternativ som funnits sedan 2010, vilket till del beror på skillnader i marknadsutvecklingen under de olika tidsperioderna men som också till stor del beror på den förändring av placeringsinriktningen som genomfördes 2010 i samband med införandet av den reforme- rade systemutformningen. Skillnaderna i värdetillväxt framgår av figur 3.3.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft17">76</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36177x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr7 td107"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p16 ft23">Hur har det gått hittills?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p285 ft76">Figur 3.3 Avkastning sedan start för fondrörelsen som helhet, fondtorget och Sjunde <NOBR>AP-fonden</NOBR></P>
<P class="p286 ft80">Källa: Pensionsmyndigheten.</P>
<P class="p287 ft8">Det bör vidare noteras att internräntan är beräknad netto, dvs. efter avdrag för avgifter och skatter samt med tillägg av rabatter, och att den redovisade värdeutvecklingen därför kan sägas vara <SPAN class="ft9">avgifts- justerad</SPAN>.</P>
<P class="p211 ft8">Internräntan är däremot <SPAN class="ft9">inte riskjusterad </SPAN>i den meningen att den visar i vilken utsträckning skillnaderna i värdeutveckling mellan de olika placeringsalternativen har berott på skillnader i risknivå.</P>
<P class="p41 ft8">Det bör särskilt understrykas att redovisningen ovan handlar om den <SPAN class="ft9">historiska </SPAN>värdeutvecklingen, medan det i en diskussion om reformer av systemet snarare är den <SPAN class="ft9">förväntade </SPAN>värdeutvecklingen på lång sikt som är av störst intresse. Den förväntade värde- utvecklingen – till följd av avgifts- och skatteskillnader – diskuteras i avsnitt 4.3.</P>
<P class="p288 ft8">Det bör vidare understrykas att det inte är självklart <SPAN class="ft9">att </SPAN>– eller <SPAN class="ft9">hur </SPAN>– man bör göra jämförelser mellan värdeutvecklingen i Förvals- alternativet och värdeutvecklingen i förvaltningsmodellen Egen portfölj. Det kan argumenteras för att jämförelser mellan å den ena sidan förvaltningsmodellen Förvalsalternativet och å den andra sidan värdeutvecklingen i förvaltningsmodellen Egen portfölj är missvisande, eftersom Förvalsalternativet och de olika fonderna på fondtorget kan hävdas vara avsedda att fylla helt olika syften och att denna typ av jämförelser därför inte fångar värdet i de valmöjligheter</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">77</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36178x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Hur har det gått hittills?</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft8">som finns genom fondtorget, dvs. fångar värdet i att göra val utifrån egna preferenser som avviker från Förvalsalternativet.</P>
<P class="p45 ft8">Utredningens syfte med att jämföra den genomsnittliga ut- vecklingen i de båda förvaltningsmodellerna är <SPAN class="ft9">inte </SPAN>att fastställa vilken förvaltningsmodell som är bäst för alla. Enligt utredningens mening kan dock en jämförelse på genomsnittsnivå användas som underlag för att <SPAN class="ft9">bedöma behovet av s.k. puffar </SPAN>i syfte att öka sanno- likheten för att fler pensionssparare får ett bättre premiepensions- utfall. Om jämförelsen visar att Förvalsalternativet hittills har gett</P>
<P class="p167 ft8">– och i förväntan ger – ett bättre premiepensionsutfall än en ge- nomsnittlig Egen portfölj utgör det enligt utredningens mening ett motiv för att puffa för Förvalsalternativet, även om det bl.a. kan diskuteras om puffarna bör vara generella eller målgruppsinriktade och hur kraftiga puffarna bör vara i förhållande till sannolikheten för bättre utfall.</P>
<P class="p45 ft8">I detta sammanhang bör nämnas att Dahlquist, Vincente Martinez och Söderlind i en studie<A href="#page_78"><SPAN class="ft48">2 </SPAN></A>från 2016 undersöker indi- viders aktivitet och avkastning (performance) i premiepensions- systemet under perioden <NOBR>2000–2010.</NOBR> Enligt utredningens tolkning visar studien att premiepensionssparare, med egen vald portfölj, som har bytt fonder (varit <SPAN class="ft9">aktiva) har haft högre avkastning än de sparare som gjort ett aktivt val och därefter legat kvar i detta val</SPAN>. Av studien framgår att den största delen av överavkastningen (outper- formance) hos de aktiva beror på framgångsrisk timing av fonder och timing av tillgångsklasser. Av studien framgår bl.a. att de som aktivt förvaltar sina konton har haft en högre avkastning än de in- aktiva under den studerade perioden – de inaktiva under det senaste året (93,5 procent) tjänade 3,82 procent per år, medan de aktiva (5,8 procent) tjänade 6,86 procent per år. De absolut mest aktiva (0,6 procent) tjänade 12,57 procent per år.</P>
<P class="p86 ft8">Här kan också nämnas att det av Pensionsmyndighetens rapport Premiepensionen – Pensionsspararna och pensionärerna 2015<A href="#page_78"><SPAN class="ft48">3 </SPAN></A>framgår att måttligt aktiva <NOBR>(3–15</NOBR> fondbyten per år sedan inträdet) har sämre värdeutveckling än inaktiva (0 fondbyten per år sedan inträdet).</P>
<P class="p166 ft50"><SPAN class="ft51">2</SPAN><SPAN class="ft52">Individual Investor Activity and Performance, Dahlqvist, Martinez och Söderlind, University of St. Gallen, version maj 2016, Swiss Institute of Banking and Finance (S/BF- HSG), working Papers on Finance No. 214/8.</SPAN></P>
<P class="p289 ft54"><SPAN class="ft51">3</SPAN><SPAN class="ft53">s. </SPAN><NOBR>44–45.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">78</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td107"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p16 ft23">Hur har det gått hittills?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft25"><SPAN class="ft25">3.3</SPAN><SPAN class="ft26">Spridning i utfall</SPAN></P>
<P class="p290 ft8">Ett av de problemområden som lyfts fram i Vägvalspromemorian är att det är, och förväntas bli, en stor spridning i premiepension bland olika sparare.</P>
<P class="p10 ft8">I premiepensionssystemet finns i dag cirka 850 fonder, med stora skillnader i placeringsinriktningar med allt från realränte- fonder till nischade aktiefonder. Avkastningen i de olika fonderna varierar kraftigt vilket innebär att pensionsspararna kan uppnå vitt skilda förvaltningsresultat. Detta kan innebära en förhållandevis stor förväntad spridning i utbetald pension för personer som haft samma livsinkomster och intjänat samma premiepensionspremier.</P>
<P class="p10 ft8">Med mer eller mindre lyckosamma fondbyten kan vissa sparare ytterligare förstärka skillnaden i utfall under den mycket långa spartid som premiepensionen innebär. Samtidigt kan den långa tiden tänkas verka i motsatt riktning, dvs. att lyckade och misslyck- ade fondbyten över tiden tar ut varandra. Till detta kommer den spridning i utfall mellan olika generationer av pensionssparare som uppstår i alla fonderade pensionssystem, på grund av att investe- ringarna görs under varierande marknadsförutsättningar.</P>
<P class="p10 ft8">Det bör här understrykas att en viss spridning i utfall är en oundviklig konsekvens i ett fonderat system med valfrihet. Den svåra frågan är <SPAN class="ft9">hur stor </SPAN>spridningen bör tillåtas vara, vilket är en politisk fråga. Utredningens utgångspunkt har varit att utredningen i sitt arbete ska ta hänsyn till hur de olika förslagen kan förväntas påverka spridningen i utfall. Med spridning i utfall menas här spridning i avkastning/värdeutveckling <SPAN class="ft9">mellan </SPAN>olika pensions- sparare inom samma generation, dels spridning i avkastning/värde- utveckling mellan pensionssparare i olika generationer. Med spridning i avkastning/värdeutveckling menas hur stora skill- naderna – under en viss tidsperiod – är mellan de pensionssparare (eller generationer) som har haft den sämsta avkastningen/värde- utvecklingen och de pensionssparare som har haft den bästa avkastningen/värdeutvecklingen. Spridning i utfall kan avse histo- riska uppgifter eller avse en prognos för framtiden. Sambandet mellan spridning i utfall och risk behandlas i avsnitt 4.8.</P>
<P class="p42 ft8">Spridningen i utfall <SPAN class="ft9">kan redovisas på olika sätt</SPAN>. Nedan återges några av de redovisningar som återfinns i Vägvalspromemorian och i Pensionsmyndighetens årliga rapporter, men även redovisningar</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">79</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36180x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Hur har det gått hittills?</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft8">av utredningens egna beräkningar. Figur 3.4 visar fördelningen av genomsnittlig årlig internränta för alla pensionssparare från start i ett histogram.<A href="#page_80"><SPAN class="ft48">4 </SPAN></A>Här ingår alla pensionssparare med inträdesår från 1995 till 2014. I histogrammet visas pensionssparare med Egen portfölj med orange färg, Förvalsalternativet med blå färg och nya sparare med grön färg. I det grå fältet överlappar pensionssparare med Egen portfölj och Förvalsalternativet varandra. Som framgår av figuren har Förvalsalternativet en högre värdeutveckling under vald period, men också en högre spridning i utfall. Det bör här understrykas att investeringsstrategin och därmed den genom- snittliga värdeutvecklingen varit olika för <NOBR>icke-vals-alternativet</NOBR> <NOBR>(2000–2010)</NOBR> och Förvalsalternativet <NOBR>(2010–2015).</NOBR></P>
<P class="p291 ft76">Figur 3.4 Genomsnittlig värdeutveckling per år för premiepensionen, inträdesår <NOBR>1995–2014</NOBR></P>
<P class="p292 ft80">Källa: Pensionsmyndigheten.</P>
<P class="p293 ft45"><SPAN class="ft73">4 </SPAN>I figuren finns en tydlig topp vid knappt 2 procent. Toppen representerar nya pensions- sparare med inträdesår 2014 och består av drygt 180 000 individer. Pensionsrätterna har förvaltats av riskgälden och alla har då fått samma ränta. De övriga markerade topparna består till största del av personer som har sina pengar placerade i AP7 Såfa men med olika första intjänandeår.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">80</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36181x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td107"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p16 ft23">Hur har det gått hittills?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft8">Det kan noteras att 90 procent av alla individer ligger samlade inom ett intervall om drygt 11 procentenheter mellan 1,5 och 12,7 procent. Huvudelen av pensionsspararna med Egen portfölj ligger i intervallet 3 till 10 procent med en koncentration runt 6 till 7 procent. För pensionssparare med förvaltning i AP7 Såfa ligger det stora flertalet i intervallet 6 till 14 procent. Någon uttalad topp i värdeutvecklingen motsvarande de med egna portföljer går inte att peka på. Värdeutvecklingen är mera spridd bland pensionssparare med innehav i AP7 Såfa. Skillnaden i årlig avkastning mellan indivi- der kan förväntas innebära stora skillnader i utbetald premie- pension. Figur 3.5 nedan visar hur stor andel premiepensionen kan förväntas bli av den inkomstrelaterade allmänna pensionen givet tre basscenarior. För basscenariot är den årliga reala avkastningen 3,25 procent, för det optimistiska scenariot 5,5 procent och för det pessimistiska scenariot 1,0 procent. För det optimistiska scenariot förväntas premiepensionen utgöra 30 procent av den allmänna pensionen medan samma siffra för basscenariot är cirka 17 procent och för det pessimistiska scenariot cirka 14 procent. Hur stor skillnaden kan bli i kronor räknat för en typfallsperson visas i figur 3.6.</P>
<P class="p294 ft76">Figur 3.5 Premiepensionen som andel av den inkomstrelaterade allmänna pensionen</P>
<P class="p295 ft80">Källa: Pensionsmyndigheten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">81</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36182x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Hur har det gått hittills?</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p296 ft76">Figur 3.6 Premiepensionsinkomst per månad givet tre basscenarior</P>
<P class="p297 ft81">4 500</P>
<P class="p298 ft81">4 000</P>
<P class="p299 ft81">3 500</P>
<P class="p300 ft85">3 000 <SPAN class="ft82">S </SPAN>2 500 <SPAN class="ft83">K</SPAN><SPAN class="ft84">E </SPAN>2 000 1 500</P>
<P class="p301 ft81"><SPAN class="ft81">1</SPAN><SPAN class="ft86">000</SPAN></P>
<P class="p302 ft81">500</P>
<P class="p303 ft81">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr12 td109"><P class="p16 ft81">Pessimistiskt</P></TD>
<TD class="tr12 td110"><P class="p16 ft81">Bas</P></TD>
<TD class="tr12 td111"><P class="p16 ft87">Optimistiskt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p304 ft80">Källa: Pensionsmyndigheten.</P>
<P class="p305 ft8">Figur 3.6 visar skillnaden i utbetald pension för en person född 1990 som börjar arbeta vid 25 års ålder och går i pension vid 65 års ålder med en årsinkomst på 360 000 kronor givet de tre basscenari- erna ovan för avkastningen. I basscenariot blir premiepensionen 2 400 kronor per månad, i det optimistiska scenariot 3 880 kronor och i det pessimistiska 1 560 kronor. Det är en spridning på 2 320 kronor mellan högsta och lägsta värde.<A href="#page_82"><SPAN class="ft48">5</SPAN></A></P>
<P class="p306 ft10">I <SPAN class="ft28">Vägvalspromemorian </SPAN>redovisas följande tabell.</P>
<P class="p307 ft54"><SPAN class="ft73">5 </SPAN>Pensionen är uttryckt i dagens priser och löneläge, dvs. ingen inkomsttillväxt är beaktad.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">82</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36183x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft18">SOU 2016:61 Hur har det gått hittills?</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr13 td112"><P class="p93 ft76">Tabell 3.1</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr13 td113"><P class="p308 ft80">Pension vid olika avkastningsnivåer samt andel pensionssparare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td114"><P class="p16 ft88"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td115"><P class="p16 ft88"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td116"><P class="p16 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr14 td117"><P class="p16 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr15 td118"><P class="p16 ft89"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td112"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td83"><P class="p309 ft76">Pensionsbehållning</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td119"><P class="p310 ft76">Pension per månad</P></TD>
<TD class="tr16 td120"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td118"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td112"><P class="p311 ft76">Årlig</P></TD>
<TD class="tr17 td112"><P class="p312 ft76">Median</P></TD>
<TD class="tr17 td121"><P class="p313 ft76">Median</P></TD>
<TD class="tr17 td37"><P class="p313 ft76">Median</P></TD>
<TD class="tr17 td122"><P class="p314 ft76">Median</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td99"><P class="p315 ft76">Andel</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td114"><P class="p106 ft80">avkastning</P></TD>
<TD class="tr12 td114"><P class="p120 ft76">Man</P></TD>
<TD class="tr12 td123"><P class="p316 ft76">Kvinna</P></TD>
<TD class="tr12 td124"><P class="p317 ft76">Man</P></TD>
<TD class="tr12 td125"><P class="p120 ft76">Kvinna</P></TD>
<TD class="tr12 td117"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td118"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td112"><P class="p318 ft76"><NOBR>-8</NOBR> %</P></TD>
<TD class="tr16 td112"><P class="p319 ft76">173 321</P></TD>
<TD class="tr16 td121"><P class="p25 ft76">157 450</P></TD>
<TD class="tr16 td37"><P class="p72 ft76">960</P></TD>
<TD class="tr16 td122"><P class="p312 ft76">872</P></TD>
<TD class="tr16 td120"><P class="p71 ft76">0,01 %</P></TD>
<TD class="tr16 td118"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td112"><P class="p318 ft76"><NOBR>-7</NOBR> %</P></TD>
<TD class="tr13 td112"><P class="p319 ft76">191 403</P></TD>
<TD class="tr13 td121"><P class="p25 ft76">173 876</P></TD>
<TD class="tr13 td37"><P class="p72 ft76">1 061</P></TD>
<TD class="tr13 td122"><P class="p312 ft76">964</P></TD>
<TD class="tr13 td120"><P class="p71 ft76">0,01 %</P></TD>
<TD class="tr13 td118"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td112"><P class="p318 ft76"><NOBR>-6</NOBR> %</P></TD>
<TD class="tr6 td112"><P class="p319 ft76">213 104</P></TD>
<TD class="tr6 td121"><P class="p25 ft76">193 588</P></TD>
<TD class="tr6 td37"><P class="p72 ft76">1 181</P></TD>
<TD class="tr6 td122"><P class="p312 ft76">1 073</P></TD>
<TD class="tr6 td120"><P class="p71 ft76">0,02 %</P></TD>
<TD class="tr6 td118"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td112"><P class="p318 ft76"><NOBR>-5</NOBR> %</P></TD>
<TD class="tr13 td112"><P class="p319 ft76">239 407</P></TD>
<TD class="tr13 td121"><P class="p25 ft76">217 484</P></TD>
<TD class="tr13 td37"><P class="p72 ft76">1 327</P></TD>
<TD class="tr13 td122"><P class="p312 ft76">1 205</P></TD>
<TD class="tr13 td120"><P class="p71 ft76">0,04 %</P></TD>
<TD class="tr13 td118"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td112"><P class="p318 ft76"><NOBR>-4</NOBR> %</P></TD>
<TD class="tr13 td112"><P class="p319 ft76">271 606</P></TD>
<TD class="tr13 td121"><P class="p25 ft76">246 736</P></TD>
<TD class="tr13 td37"><P class="p72 ft76">1 505</P></TD>
<TD class="tr13 td122"><P class="p312 ft76">1 368</P></TD>
<TD class="tr13 td120"><P class="p71 ft76">0,10 %</P></TD>
<TD class="tr13 td118"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td112"><P class="p318 ft76"><NOBR>-3</NOBR> %</P></TD>
<TD class="tr6 td112"><P class="p319 ft76">311 413</P></TD>
<TD class="tr6 td121"><P class="p25 ft76">282 894</P></TD>
<TD class="tr6 td37"><P class="p25 ft76">1 726</P></TD>
<TD class="tr6 td122"><P class="p312 ft76">1 568</P></TD>
<TD class="tr6 td120"><P class="p71 ft76">0,26 %</P></TD>
<TD class="tr6 td118"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td112"><P class="p318 ft76"><NOBR>-2</NOBR> %</P></TD>
<TD class="tr13 td112"><P class="p319 ft76">361 095</P></TD>
<TD class="tr13 td121"><P class="p25 ft76">328 027</P></TD>
<TD class="tr13 td37"><P class="p25 ft76">2 002</P></TD>
<TD class="tr13 td122"><P class="p312 ft76">1 818</P></TD>
<TD class="tr13 td120"><P class="p71 ft76">0,64 %</P></TD>
<TD class="tr13 td118"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td112"><P class="p31 ft76"><NOBR>-1</NOBR> %</P></TD>
<TD class="tr13 td112"><P class="p319 ft76">423 686</P></TD>
<TD class="tr13 td121"><P class="p25 ft76">384 888</P></TD>
<TD class="tr13 td37"><P class="p25 ft76">2 349</P></TD>
<TD class="tr13 td122"><P class="p312 ft76">2 133</P></TD>
<TD class="tr13 td120"><P class="p71 ft76">1,79 %</P></TD>
<TD class="tr13 td118"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td112"><P class="p31 ft76">0 %</P></TD>
<TD class="tr6 td112"><P class="p319 ft76">503 232</P></TD>
<TD class="tr6 td121"><P class="p25 ft76">457 150</P></TD>
<TD class="tr6 td37"><P class="p25 ft76">2 790</P></TD>
<TD class="tr6 td122"><P class="p312 ft76">2 534</P></TD>
<TD class="tr6 td120"><P class="p71 ft76">5,27 %</P></TD>
<TD class="tr6 td118"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td112"><P class="p31 ft76">1 %</P></TD>
<TD class="tr13 td112"><P class="p319 ft76">605 154</P></TD>
<TD class="tr13 td121"><P class="p25 ft76">549 742</P></TD>
<TD class="tr13 td37"><P class="p25 ft76">3 355</P></TD>
<TD class="tr13 td122"><P class="p312 ft76">3 048</P></TD>
<TD class="tr13 td120"><P class="p71 ft76">15,34 %</P></TD>
<TD class="tr13 td118"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td112"><P class="p31 ft76">2 %</P></TD>
<TD class="tr13 td112"><P class="p319 ft76">736 763</P></TD>
<TD class="tr13 td121"><P class="p25 ft76">669 296</P></TD>
<TD class="tr13 td37"><P class="p25 ft76">4 084</P></TD>
<TD class="tr13 td122"><P class="p312 ft76">3 710</P></TD>
<TD class="tr13 td120"><P class="p71 ft76">25,87 %</P></TD>
<TD class="tr13 td118"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td112"><P class="p31 ft76">3 %</P></TD>
<TD class="tr6 td112"><P class="p319 ft76">907 841</P></TD>
<TD class="tr6 td121"><P class="p25 ft76">824 713</P></TD>
<TD class="tr6 td37"><P class="p25 ft76">5 033</P></TD>
<TD class="tr6 td122"><P class="p312 ft76">4 572</P></TD>
<TD class="tr6 td120"><P class="p71 ft76">23,25 %</P></TD>
<TD class="tr6 td118"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td112"><P class="p318 ft76">4 %</P></TD>
<TD class="tr13 td112"><P class="p319 ft76">1 131 630</P></TD>
<TD class="tr13 td121"><P class="p25 ft76">1 028 007</P></TD>
<TD class="tr13 td37"><P class="p72 ft76">6 274</P></TD>
<TD class="tr13 td122"><P class="p312 ft76">5 699</P></TD>
<TD class="tr13 td120"><P class="p71 ft76">14,81 %</P></TD>
<TD class="tr13 td118"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td112"><P class="p318 ft76">5 %</P></TD>
<TD class="tr13 td112"><P class="p319 ft76">1 425 956</P></TD>
<TD class="tr13 td121"><P class="p25 ft76">1 295 391</P></TD>
<TD class="tr13 td37"><P class="p72 ft76">7 906</P></TD>
<TD class="tr13 td122"><P class="p312 ft76">7 182</P></TD>
<TD class="tr13 td120"><P class="p71 ft76">7,01 %</P></TD>
<TD class="tr13 td118"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td112"><P class="p318 ft76">6 %</P></TD>
<TD class="tr6 td112"><P class="p319 ft76">1 814 908</P></TD>
<TD class="tr6 td121"><P class="p25 ft76">1 648 728</P></TD>
<TD class="tr6 td37"><P class="p25 ft76">10 062</P></TD>
<TD class="tr6 td122"><P class="p312 ft76">9 141</P></TD>
<TD class="tr6 td120"><P class="p71 ft76">2,71 %</P></TD>
<TD class="tr6 td118"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td112"><P class="p31 ft76">7 %</P></TD>
<TD class="tr13 td112"><P class="p319 ft76">2 330 971</P></TD>
<TD class="tr13 td121"><P class="p25 ft76">2 117 549</P></TD>
<TD class="tr13 td37"><P class="p25 ft76">12 923</P></TD>
<TD class="tr13 td122"><P class="p312 ft76">11 740</P></TD>
<TD class="tr13 td120"><P class="p71 ft76">1,38 %</P></TD>
<TD class="tr13 td118"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td112"><P class="p31 ft76">8 %</P></TD>
<TD class="tr13 td112"><P class="p319 ft76">3 018 173</P></TD>
<TD class="tr13 td121"><P class="p25 ft76">2 741 842</P></TD>
<TD class="tr13 td37"><P class="p25 ft76">16 734</P></TD>
<TD class="tr13 td122"><P class="p312 ft76">15 202</P></TD>
<TD class="tr13 td120"><P class="p71 ft76">0,68 %</P></TD>
<TD class="tr13 td118"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td112"><P class="p31 ft76">9 %</P></TD>
<TD class="tr6 td112"><P class="p319 ft76">3 935 725</P></TD>
<TD class="tr6 td121"><P class="p25 ft76">3 575 412</P></TD>
<TD class="tr6 td37"><P class="p25 ft76">21 821</P></TD>
<TD class="tr6 td122"><P class="p312 ft76">19 823</P></TD>
<TD class="tr6 td120"><P class="p71 ft76">0,33 %</P></TD>
<TD class="tr6 td118"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td112"><P class="p31 ft76">10 %</P></TD>
<TD class="tr13 td112"><P class="p319 ft76">5 163 961</P></TD>
<TD class="tr13 td121"><P class="p25 ft76">4 691 110</P></TD>
<TD class="tr13 td37"><P class="p25 ft76">28 631</P></TD>
<TD class="tr13 td122"><P class="p318 ft76">26 009</P></TD>
<TD class="tr13 td120"><P class="p71 ft76">0,18 %</P></TD>
<TD class="tr13 td118"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td112"><P class="p31 ft76">11 %</P></TD>
<TD class="tr13 td112"><P class="p319 ft76">6 810 868</P></TD>
<TD class="tr13 td121"><P class="p25 ft76">6 187 337</P></TD>
<TD class="tr13 td37"><P class="p25 ft76">37 762</P></TD>
<TD class="tr13 td122"><P class="p318 ft76">34 305</P></TD>
<TD class="tr13 td120"><P class="p71 ft76">0,10 %</P></TD>
<TD class="tr13 td118"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td112"><P class="p31 ft76">12 %</P></TD>
<TD class="tr6 td112"><P class="p319 ft76">9 022 640</P></TD>
<TD class="tr6 td121"><P class="p25 ft76">8 196 625</P></TD>
<TD class="tr6 td37"><P class="p25 ft76">50 025</P></TD>
<TD class="tr6 td122"><P class="p318 ft76">45 445</P></TD>
<TD class="tr6 td120"><P class="p71 ft76">0,08 %</P></TD>
<TD class="tr6 td118"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td112"><P class="p31 ft76">13 %</P></TD>
<TD class="tr13 td112"><P class="p319 ft80">11 995 928</P></TD>
<TD class="tr13 td121"><P class="p25 ft76">10 897 704</P></TD>
<TD class="tr13 td37"><P class="p25 ft76">66 511</P></TD>
<TD class="tr13 td122"><P class="p318 ft76">60 421</P></TD>
<TD class="tr13 td120"><P class="p71 ft76">0,04 %</P></TD>
<TD class="tr13 td118"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td112"><P class="p31 ft76">14 %</P></TD>
<TD class="tr13 td112"><P class="p319 ft80">15 996 050</P></TD>
<TD class="tr13 td121"><P class="p25 ft76">14 531 641</P></TD>
<TD class="tr13 td37"><P class="p25 ft76">88 689</P></TD>
<TD class="tr13 td122"><P class="p318 ft76">80 570</P></TD>
<TD class="tr13 td120"><P class="p71 ft76">0,03 %</P></TD>
<TD class="tr13 td118"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td112"><P class="p31 ft76">15 %</P></TD>
<TD class="tr6 td112"><P class="p319 ft80">21 379 419</P></TD>
<TD class="tr6 td121"><P class="p25 ft76">19 422 356</P></TD>
<TD class="tr6 td37"><P class="p72 ft76">118 537</P></TD>
<TD class="tr6 td122"><P class="p312 ft76">107 686</P></TD>
<TD class="tr6 td120"><P class="p71 ft76">0,02 %</P></TD>
<TD class="tr6 td118"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td112"><P class="p318 ft76">16 %</P></TD>
<TD class="tr13 td112"><P class="p319 ft80">28 625 988</P></TD>
<TD class="tr13 td121"><P class="p25 ft76">26 005 942</P></TD>
<TD class="tr13 td37"><P class="p72 ft76">158 715</P></TD>
<TD class="tr13 td122"><P class="p312 ft76">144 189</P></TD>
<TD class="tr13 td120"><P class="p71 ft76">0,01 %</P></TD>
<TD class="tr13 td118"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td112"><P class="p318 ft76">17 %</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p319 ft80">38 380 203</P></TD>
<TD class="tr2 td121"><P class="p25 ft76">34 867 620</P></TD>
<TD class="tr2 td37"><P class="p72 ft76">212 797</P></TD>
<TD class="tr2 td122"><P class="p312 ft76">193 322</P></TD>
<TD class="tr2 td120"><P class="p71 ft76">0,02 %</P></TD>
<TD class="tr2 td118"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p320 ft80">Källa: Pensionsmyndighetens beräkningar 2013.</P>
<P class="p61 ft24">Egna beräkningar</P>
<P class="p321 ft8">Syftet med beräkningarna nedan är att komplettera de beräkningar som gjordes till Vägvalspromemorian för att kunna ge en bild över vad man kan förvänta sig för spridning i utfall.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">83</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H4B361/H4B36184x1.jpg" style="width:433px;height:478px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Hur har det gått hittills?</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p296 ft28">Spridning hittills – fördelning år för år</P>
<P class="p161 ft8">En systematisk undersökning av spridningen hittills kan göras ge- nom att titta på hur utvecklingen har sett ut år för år sedan start för alla med likartade förutsättningar<A href="#page_84"><SPAN class="ft48">6</SPAN></A>. I figur 3.7 visas detta uttryckt i <NOBR>1-,</NOBR> <NOBR>5-,</NOBR> 50- (medianen), 95- och <NOBR>99-procentspercentilen<A href="#page_84"><SPAN class="ft48">7</SPAN></A></NOBR><A href="#page_84"><SPAN class="ft48"> </SPAN></A>för årlig genomsnittlig IRR per år sedan start, för åren 2000 till 2015.</P>
<P class="p322 ft76">Figur 3.7 Percentiler för genomsnittlig IRR per år sedan start</P>
<P class="p323 ft80">Källa: Pensionsmyndigheten och utredningen.</P>
<P class="p324 ft8">Som framgår av figur 3.7 så har spridningen minskat de senaste tio åren och förefaller att gå mot en stabilisering. Detta syns tydligare i figur 3.8 nedan, som visar skillnaden mellan en viss procent (en, fem respektive 25 procent) av individerna som lyckats bäst, jämfört med motsvarande procent som lyckats sämst. Av figuren går det till exempel att utläsa att skillnaden i slutet av 2015 mellan de fem procent som lyckats bäst och de fem procent som lyckats sämst (den röda linjen) är strax över 5 procentenheter. Även om</P>
<P class="p325 ft47"><SPAN class="ft43">6</SPAN><SPAN class="ft91">I urvalet ingår de som har haft en pensionsrätt på minst 1 000 kronor för åren </SPAN><NOBR>1995–2002.</NOBR> Individerna ska även ha ett <NOBR>IRR-värde</NOBR> för samtliga år. Urvalets storlek är 3 011 024 individer.</P>
<P class="p167 ft45"><SPAN class="ft51">7</SPAN><SPAN class="ft44">En percentil på t.ex. </SPAN><NOBR>1-procentsnivå</NOBR> innebär att 1 procent av individerna har ett värde som är mindre än eller lika med detta värde. Av figuren framgår t.ex. att <NOBR>95-procentspercentilen</NOBR> för år 2012 är 6,2. Det innebär att 95 procent av individerna 2012 hade 6,2 procent eller lägre i årlig genomsnittlig IRR per år sedan start.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">84</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36185x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td107"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p16 ft23">Hur har det gått hittills?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p148 ft8">spridningen minskat anser utredningen att det även fortsättningsvis kommer att finnas en relativt stor spridning i utfall.</P>
<P class="p326 ft76">Figur 3.8 Skillnad i procentenheter mellan mer och mindre lyckosamma utfall</P>
<P class="p327 ft80">Källa: Pensionsmyndigheten och utredningen.</P>
<P class="p328 ft8">Att den procentuella spridningen räknad i internränta per år går ner är dock förväntat, redan av det skälet att medelvärdet tas över fler och fler år vilket gör att enskilda år med extremvärden får mindre och mindre betydelse. Dessutom blir det enligt utredningens me- ning (se vidare följande avsnitt) mindre och mindre troligt, ju fler år som går, att samma personer lyckas vara bland de mest lycko- samma om och om igen. Detsamma gäller för de minst lycko- samma. Om det vore så, så skulle spridningen inte gå ner trots att medelvärdet räknas över fler och fler år. I stället är det enligt ut- redningens mening troligare att slumpmässigheten – vad gäller mer eller mindre lyckosamma år för varje enskild individ – får större och större genomslag, vilket leder till att den procentuella sprid- ningen minskar i framtiden.</P>
<P class="p329 ft28">Spridning hittills – Lyckosamma förblir lyckosamma?</P>
<P class="p62 ft8">Frågan om spridningen i utfall kan förväntas öka eller minska med tiden kan även belysas genom att analysera utfallet hittills för de som lyckats allra bäst med sina fondval. Kommer upprepade lycko-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">85</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36186x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Hur har det gått hittills?</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft8">samma fondbyten ytterligare förstärka skillnaden i utfall för grup- per av individer under den mycket långa spartid som premie- pensionen innebär? Eller kommer den långa tiden verka i motsatt riktning, dvs. att lyckade och misslyckade fondbyten – för i princip vilken individ som helst – tar ut varandra över tiden?</P>
<P class="p45 ft8">Ett konkret sätt att försöka besvara frågan om förväntad sprid- ning är att undersöka i vilken utsträckning de individer<A href="#page_86"><SPAN class="ft48">8 </SPAN></A>som har de 1 000 bästa fondavkastningarna ett givet år finns kvar bland de 1 000 bästa efter ett antal år. Figur 3.9 visar detta för ett urval<A href="#page_86"><SPAN class="ft48">9 </SPAN></A>av startår.</P>
<P class="p330 ft76">Figur 3.9 Antal individer som fortfarande är kvar bland de 1 000 bästa</P>
<P class="p331 ft8">Ur figuren kan man till exempel utläsa att av de individer som låg på ”topp 1 <NOBR>000-listan”</NOBR> i slutet på år 2001, så var cirka 600 kvar på listan efter sex år (dvs. i slutet av 2007) men bara cirka 160 året därpå. Sista värdet för samtliga startår avser slutet av 2015.</P>
<P class="p86 ft8">En tydlig effekt av det kraftiga börsraset under år 2008 syns för startåren 2001, 2004 och 2007, dvs. efter sju, fyra respektive ett år. Detta i form av att en stor andel lämnade ”topp 1 <NOBR>000-listan”</NOBR> i slutet av 2008 men att ungefär hälften av dessa tog sig tillbaka till listan under den kraftiga börsuppgången 2009.</P>
<P class="p264 ft45"><SPAN class="ft51">8</SPAN><SPAN class="ft70">Bland de som varit med sedan starten 1995, dvs. samma grundurval som tidigare.</SPAN></P>
<P class="p147 ft54"><SPAN class="ft51">9</SPAN><SPAN class="ft53">Mönstren för intilliggande startår är likartade.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">86</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36187x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td107"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p16 ft23">Hur har det gått hittills?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p253 ft8">Måttet som används för att avgöra om en individ finns bland de 1 000 bästa ett visst år är genomsnittlig avkastning (IRR) sedan starten 1995. När mätningen görs för att avgöra om individen även finns med efterföljande år, så är alltså resultatet under alla tidigare år medräknat. Det bör i och med det bli lättare att vara kvar på 1 <NOBR>000-bästalistan,</NOBR> ju fler år som gått sedan starten.</P>
<P class="p41 ft8">En slutsats av denna undersökning är att det är cirka 20 procent av de som lyckats allra bäst som fortfarande tillhör samma topp- skikt efter tio år. För de startår där tio efterföljande år ännu inte gått pekar trenden i samma riktning. Det finns en påtaglig men revert faktor som gör att avkastningarna inte går att förlänga ut i horisonten. På samma sätt kommer de individer med sämst avkast- ning en period inte nödvändigtvis ligga kvar där.</P>
<P class="p41 ft8">Tusen personer motsvarar 0,014 procent av antalet individer som sparar till eller tar ut premiepension. Det är en liten andel, men den motsvarar ungefär antalet med allra högsta förväntad pension i Vägvalspromemorian<A href="#page_87"><SPAN class="ft48">10</SPAN></A>.</P>
<P class="p10 ft8">Undersökningen ger enligt utredningens mening underlag för att ifrågasätta om det är möjligt att hålla sig kvar år efter år på en extremt hög avkastning under så många år som premiepensions- sparandet omfattar.</P>
<P class="p220 ft28">Spridning i procent och spridning i kronor</P>
<P class="p321 ft8">Som tidigare nämnts så har spridningen i procent minskat de senaste tio åren och förefaller att gå mot en stabilisering. En intres- sant fråga i sammanhanget är hur motsvarande spridning i kronor har utvecklat sig. Hur mycket pengar som nu finns på premie- pensionskontona – för samma urval som tidigare – framgår av tabell 3.2.</P>
<P class="p332 ft54"><SPAN class="ft73">10 </SPAN>Tabell 3.1, med årlig avkastning 17 %.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">87</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36188x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft18">Hur har det gått hittills? SOU 2016:61</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td96"><P class="p16 ft76">Tabell 3.2</P></TD>
<TD class="tr13 td126"><P class="p16 ft76">Percentiler för kronor på kontot</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td127"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td14"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td126"><P class="p16 ft76">i slutet av år 2015 för de med viss pensionsrätt sedan start</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td127"><P class="p16 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr18 td128"><P class="p16 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr18 td129"><P class="p16 ft93"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td127"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td128"><P class="p21 ft76">Percentil</P></TD>
<TD class="tr6 td129"><P class="p333 ft94">Kronor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr16 td96"><P class="p35 ft76">1 %</P></TD>
<TD class="tr16 td126"><P class="p334 ft95">19 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td96"><P class="p35 ft76">5 %</P></TD>
<TD class="tr13 td126"><P class="p334 ft95">38 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td96"><P class="p35 ft76">25 %</P></TD>
<TD class="tr13 td126"><P class="p333 ft95">122 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td96"><P class="p35 ft76">50 %</P></TD>
<TD class="tr6 td126"><P class="p333 ft95">187 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td96"><P class="p35 ft76">75 %</P></TD>
<TD class="tr13 td126"><P class="p333 ft95">248 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td96"><P class="p35 ft76">95 %</P></TD>
<TD class="tr13 td126"><P class="p333 ft95">338 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td127"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td128"><P class="p335 ft94">99 %</P></TD>
<TD class="tr9 td129"><P class="p333 ft95">392 000</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p336 ft8">Utvecklingen år för år fram till 2015 – i absoluta tal för alla per- centiler och i skillnaden mellan dessa – har varit stadigt stigande med undantag av nedgångar på grund av börsras 2008 och 2011. Den stora skillnaden mellan kontona förklaras i stor utsträckning av att insättningarna av pensionsrätter varit mycket olika. De med minsta insättningar har haft 8 000 kronor i insättning<A href="#page_88"><SPAN class="ft48">11 </SPAN></A>och de med högsta insättningar har haft drygt 160 000 i insättning, dvs. maxi- mal pensionsrätt alla intjänandeåren 1995 till 2014.</P>
<P class="p45 ft8">Tabell 3.2 visar hur mycket pengar det faktiskt rör sig om på kontona för de individer som varit med sedan 1995, vilket kan vara av intresse i sig.</P>
<P class="p45 ft8">Vill man i stället få en bild av hur stor spridningen i kronor är för individer med samma intjänandeprofil så kan ett typiskt ge- nomsnittligt intjänande<A href="#page_88"><SPAN class="ft48">12 </SPAN></A>tillämpas på den faktiska procentuella spridningen hittills för de individer som varit med sedan starten 1995, dvs. i tjugo år. Om dessutom antaganden görs om den fort- satta procentuella spridningen de kommande tjugo åren, så fås även spridningen i kronor vid pensioneringen.</P>
<P class="p86 ft8">Antagandena om procentuell spridning de närmaste tjugo åren redovisas i figur 3.10 och tabell 3.3 och utfallet vad gäller spridning i kronor efter tjugo respektive fyrtio år i figur 3.11 och tabell 3.4.</P>
<P class="p337 ft45"><SPAN class="ft43">11</SPAN><SPAN class="ft44">Minst 1000 kronor under de åtta åren 1995 till 2002 är som tidigare nämnts urvalskriteriet.</SPAN></P>
<P class="p267 ft47"><SPAN class="ft43">12</SPAN><SPAN class="ft91">Som normering har valts 4 000 kronor i pensionsrätt vid 25 års ålder. Därefter en årlig ökning med 1,6 procent fram till 55 års ålder, följt av en årlig minskning med 0,5 procent till</SPAN></P>
<P class="p338 ft54"><SPAN class="ft47">65</SPAN><SPAN class="ft58">år. Denna intjänandekurva ger en lägre behållning för medianen </SPAN><NOBR>(50-procentpercentilen)</NOBR> efter 20 år jämfört med den faktiska, 163 000 kronor i stället för 187 000 kronor Urvalet för den faktiska siffran gör dock att den är högre än genomsnittet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">88</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36189x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr7 td107"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p16 ft23">Hur har det gått hittills?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p339 ft76">Figur 3.10 Faktisk spridning i procent åren <NOBR>2000–2015</NOBR> samt antagen <NOBR>2016–2035</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr17 td130"><P class="p340 ft81">15,0</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr19 td131"><P class="p341 ft96">IRR</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr20 td65"><P class="p342 ft81">1%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td130"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td130"><P class="p16 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p16 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td130"><P class="p340 ft81">10,0</P></TD>
<TD class="tr23 td131"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr23 td65"><P class="p342 ft81">5%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td130"><P class="p340 ft81">5,0</P></TD>
<TD class="tr23 td131"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr23 td65"><P class="p342 ft81">25%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td130"><P class="p340 ft81">0,0</P></TD>
<TD class="tr23 td131"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr23 td65"><P class="p342 ft81">50%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td130"><P class="p340 ft81"><NOBR>-5,0</NOBR></P></TD>
<TD class="tr17 td131"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr17 td65"><P class="p342 ft81">75%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td130"><P class="p340 ft81"><NOBR>-10,0</NOBR></P></TD>
<TD class="tr17 td131"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr17 td65"><P class="p342 ft81">95%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr17 td130"><P class="p340 ft81"><NOBR>-15,0</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td131"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr9 td65"><P class="p342 ft81">99%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td131"><P class="p16 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr24 td65"><P class="p16 ft99"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p343 ft80">Källa: Pensionsmyndigheten och utredningen.</P>
<P class="p344 ft76">Tabell 3.3 Faktisk spridning i procent år 2015 samt antagen år 2035</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr13 td132"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td133"><P class="p17 ft76">2015</P></TD>
<TD class="tr13 td134"><P class="p71 ft76">2035</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td33"><P class="p21 ft95">99 %</P></TD>
<TD class="tr16 td135"><P class="p34 ft76">10,3</P></TD>
<TD class="tr16 td136"><P class="p71 ft76">8,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td33"><P class="p21 ft95">95 %</P></TD>
<TD class="tr6 td135"><P class="p345 ft76">8,7</P></TD>
<TD class="tr6 td136"><P class="p71 ft76">8,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td33"><P class="p21 ft95">75 %</P></TD>
<TD class="tr13 td135"><P class="p345 ft76">7,5</P></TD>
<TD class="tr13 td136"><P class="p71 ft76">6,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td33"><P class="p21 ft95">50 %</P></TD>
<TD class="tr13 td135"><P class="p345 ft76">6,2</P></TD>
<TD class="tr13 td136"><P class="p71 ft76">5,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td33"><P class="p21 ft95">25 %</P></TD>
<TD class="tr6 td135"><P class="p345 ft76">4,9</P></TD>
<TD class="tr6 td136"><P class="p71 ft76">4,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td33"><P class="p21 ft76">5 %</P></TD>
<TD class="tr13 td135"><P class="p345 ft76">3,2</P></TD>
<TD class="tr13 td136"><P class="p71 ft76">3,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td33"><P class="p21 ft76">1 %</P></TD>
<TD class="tr13 td135"><P class="p345 ft76">1,5</P></TD>
<TD class="tr13 td136"><P class="p71 ft76">2,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td132"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td133"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td134"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p346 ft80">Källa: Pensionsmyndigheten och utredningen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">89</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36190x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft18">Hur har det gått hittills? SOU 2016:61</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr13 td96"><P class="p16 ft76">Figur 3.11</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr13 td137"><P class="p16 ft76">Spridning i kronor efter tjugo respektive fyrtio år</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td138"><P class="p16 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr18 td139"><P class="p16 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr18 td140"><P class="p16 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr18 td141"><P class="p16 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr18 td140"><P class="p16 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr18 td142"><P class="p16 ft93"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td96"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr12 td143"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr12 td144"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr4 td110"><P class="p95 ft81">20 år (2015)</P></TD>
<TD class="tr12 td144"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr4 td145"><P class="p95 ft81">40 år (2035)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td96"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr26 td143"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr26 td146"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr26 td147"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td96"><P class="p16 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr22 td143"><P class="p16 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr22 td144"><P class="p16 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr22 td144"><P class="p16 ft102"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p347 ft81">1 600 000</P>
<P class="p348 ft81">1 400 000</P>
<P class="p348 ft81">1 200 000</P>
<P class="p349 ft81">1 000 000</P>
<P class="p350 ft81">800 000</P>
<P class="p350 ft81">600 000</P>
<P class="p350 ft81">400 000</P>
<P class="p350 ft81">200 000</P>
<P class="p351 ft81">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr12 td16"><P class="p17 ft81">1%</P></TD>
<TD class="tr12 td148"><P class="p17 ft81">5%</P></TD>
<TD class="tr12 td143"><P class="p17 ft81">25%</P></TD>
<TD class="tr12 td149"><P class="p17 ft81">50%</P></TD>
<TD class="tr12 td148"><P class="p17 ft81">75%</P></TD>
<TD class="tr12 td149"><P class="p17 ft81">95%</P></TD>
<TD class="tr12 td148"><P class="p17 ft81">99%</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p352 ft80">Källa: Pensionsmyndigheten och utredningen.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr13 td40"><P class="p21 ft76">Tabell 3.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td150"><P class="p16 ft76">Spridning i kronor efter tjugo respektive fyrtio år</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td151"><P class="p16 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr18 td152"><P class="p16 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr18 td153"><P class="p16 ft93"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td40"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td93"><P class="p353 ft103">Efter</P></TD>
<TD class="tr13 td154"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td40"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr12 td93"><P class="p353 ft94">20 år (2015)</P></TD>
<TD class="tr12 td154"><P class="p354 ft76">40 år (2035)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td151"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td152"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td153"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td40"><P class="p21 ft76">1 %</P></TD>
<TD class="tr16 td93"><P class="p353 ft95">106 000</P></TD>
<TD class="tr16 td154"><P class="p355 ft95">320 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td40"><P class="p21 ft76">5 %</P></TD>
<TD class="tr13 td93"><P class="p353 ft95">124 000</P></TD>
<TD class="tr13 td154"><P class="p355 ft95">380 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td40"><P class="p21 ft76">25 %</P></TD>
<TD class="tr6 td93"><P class="p353 ft95">145 000</P></TD>
<TD class="tr6 td154"><P class="p355 ft95">540 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td40"><P class="p21 ft76">50 %</P></TD>
<TD class="tr13 td93"><P class="p353 ft95">163 000</P></TD>
<TD class="tr13 td154"><P class="p355 ft95">690 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td40"><P class="p21 ft76">75 %</P></TD>
<TD class="tr13 td93"><P class="p353 ft95">184 000</P></TD>
<TD class="tr13 td154"><P class="p355 ft95">880 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td40"><P class="p21 ft76">95 %</P></TD>
<TD class="tr6 td93"><P class="p353 ft95">207 000</P></TD>
<TD class="tr6 td154"><P class="p355 ft95">1 100 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td40"><P class="p21 ft76">99 %</P></TD>
<TD class="tr13 td93"><P class="p353 ft95">242 000</P></TD>
<TD class="tr13 td154"><P class="p355 ft95">1 440 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td151"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td152"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td153"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p336 ft8">Antaganden om den fortsatta procentuella spridningen de kom- mande tjugo åren är med nödvändighet en gissning med stort inslag av godtycklighet. Det är enligt utredningens mening ändå en rea-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">90</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36191x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td107"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p16 ft23">Hur har det gått hittills?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p148 ft8">listisk bedömning av framtiden, givet de överväganden som redovi- sats tidigare vad gäller sannolikheten för att mer eller mindre lyckosamma utfall upprepar sig över tiden.</P>
<P class="p41 ft8">Det som nu redovisats bör enligt utredningens mening jämföras med figur 3.12<A href="#page_91"><SPAN class="ft48">13 </SPAN></A>nedan.</P>
<P class="p356 ft76">Figur 3.12 Årlig kapitalviktad avkastning till 2015, pensionssparare som började tjäna in pensionsrätter1995</P>
<P class="p357 ft80">Källa: Pensionsmyndigheten.</P>
<P class="p328 ft8">Figuren visar spridningen hittills i kapitalviktad avkastning mellan pensionssparare som varit med i systemet lika länge, dvs. i princip samma urval som tidigare i detta avsnitt. Den spetsiga toppen kring 8,2 procent utgörs huvudsakligen av individer som har sitt kapital placerat i det statliga förvalsalternativet.</P>
<P class="p41 ft8">Eftersom uppgifterna avser personer som varit med ända från 1995, är orsaken till spridningen inte att de kommit in vid olika tidpunkter. Det är i stället valet av fonder med olika avkastnings- utfall som är huvudorsaken till spridningen.</P>
<P class="p10 ft8">Utredningens tolkning av detta är att om förvalsalternativet inte funnits så hade figuren saknat toppen runt 8,2 procent och sprid- ningen hade rimligen varit ännu större, eftersom en stor enskild tyngdpunkt genom olika fondval fördelats ut över hela kurvan.</P>
<P class="p358 ft54"><SPAN class="ft73">13 </SPAN>Orange rapport 2015.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">91</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36192x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Hur har det gått hittills?</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p202 ft8">Vidare är utredningens tolkning att om alla pensionssparare hade varit placerade i Förvalsalternativet så hade figuren bara be- stått av toppen runt 8,2 procent och spridningen varit i det närm- aste obefintlig. Det faktiska utfallet 8,2 procent efter tjugo år ligger ungefär mitt emellan 75- och <NOBR>95-procentspercentilen</NOBR> i tabell 3.3 ovan. Det motsvarar i sin tur en behållning på cirka en miljon kronor om ytterligare tjugo år, enligt tabell 3.4.</P>
<P class="p142 ft25"><SPAN class="ft25">3.4</SPAN><SPAN class="ft26">Aktivitetsnivå</SPAN></P>
<P class="p47 ft8">Aktivitetsnivån i premiepensionssystemet kan redovisas på flera olika sätt.</P>
<P class="p45 ft8"><SPAN class="ft9">Ett sätt </SPAN>att redovisa aktivitetsnivån i premiepensionssystemet är att redovisa utvecklingen av andelen förstagångsväljare som väljer Egen portfölj (fonder på fondtorget). Som framgår av tabellen nedan har andelen <SPAN class="ft9">sjunkit </SPAN>från 67 procent år 2000 till 0,5 procent år 2015. Som angetts ovan<A href="#page_92"><SPAN class="ft48">14 </SPAN></A>bör man dock enligt utredningens mening av flera skäl vara försiktig med jämförelser mellan aktivitetsnivån år 2000 och de efterföljande åren. För senare förstagångsväljare gäller att de normalt är relativt unga, om de inte är nyligen inflyttade till Sverige, och att premierna därmed ofta är förhållandevis låga. Vid högre ålder kan man utgå från att individerna har större intresse för – och bättre kännedom om pensionsfrågor – bl.a. eftersom de normalt har mer pengar att placera och ofta har fått möjlighet att välja förvaltningsalternativ inom ramen för sin tjänstepension.<A href="#page_92"><SPAN class="ft48">15</SPAN></A></P>
<P class="p359 ft45"><SPAN class="ft43">14</SPAN><SPAN class="ft44">Se avsnitt 2.4.3.</SPAN></P>
<P class="p167 ft54"><SPAN class="ft43">15</SPAN><SPAN class="ft53">Jfr dock How do individual accounts work in the Swedish pension system?, A Sundén, An issue in brief, Center for retirement research at Boston College, august 2004, number 22.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">92</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV id="id_1">
<P class="p28 ft18">SOU 2016:61 Hur har det gått hittills?</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr13 td96"><P class="p21 ft76">Tabell 3.5</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr13 td155"><P class="p360 ft80">Andel som valt egen portfölj och antal per inträdesår</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td156"><P class="p16 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr14 td157"><P class="p16 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr14 td158"><P class="p16 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr14 td159"><P class="p16 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr14 td160"><P class="p16 ft88"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td96"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td161"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td111"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td162"><P class="p71 ft76">Antal nya</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td96"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td161"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td111"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td162"><P class="p71 ft94">pensionssparare,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td156"><P class="p21 ft76">Inträdesår</P></TD>
<TD class="tr13 td157"><P class="p361 ft76">Totalt (%)</P></TD>
<TD class="tr13 td158"><P class="p362 ft94">Kvinnor (%)</P></TD>
<TD class="tr13 td159"><P class="p71 ft76">Män (%)</P></TD>
<TD class="tr13 td160"><P class="p71 ft76">tusental</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td96"><P class="p21 ft105">2000</P></TD>
<TD class="tr7 td51"><P class="p361 ft105">67</P></TD>
<TD class="tr7 td161"><P class="p362 ft105">68</P></TD>
<TD class="tr7 td111"><P class="p71 ft105">66</P></TD>
<TD class="tr7 td162"><P class="p71 ft105">4 420</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td96"><P class="p21 ft76">2001</P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p361 ft76">18,0</P></TD>
<TD class="tr6 td161"><P class="p362 ft76">18,2</P></TD>
<TD class="tr6 td111"><P class="p71 ft76">16,8</P></TD>
<TD class="tr6 td162"><P class="p71 ft76">493</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td96"><P class="p21 ft76">2002</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><P class="p361 ft76">14,0</P></TD>
<TD class="tr13 td161"><P class="p362 ft76">14,0</P></TD>
<TD class="tr13 td111"><P class="p71 ft76">14,3</P></TD>
<TD class="tr13 td162"><P class="p71 ft76">196</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td96"><P class="p21 ft76">2003</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><P class="p361 ft76">8,4</P></TD>
<TD class="tr13 td161"><P class="p362 ft76">8,4</P></TD>
<TD class="tr13 td111"><P class="p71 ft76">8,3</P></TD>
<TD class="tr13 td162"><P class="p71 ft76">150</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td96"><P class="p21 ft76">2004</P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p361 ft76">9,4</P></TD>
<TD class="tr6 td161"><P class="p362 ft76">9,3</P></TD>
<TD class="tr6 td111"><P class="p71 ft76">9,5</P></TD>
<TD class="tr6 td162"><P class="p71 ft76">129</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td96"><P class="p21 ft76">2005</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><P class="p361 ft76">8,0</P></TD>
<TD class="tr13 td161"><P class="p362 ft76">8,3</P></TD>
<TD class="tr13 td111"><P class="p71 ft76">7,7</P></TD>
<TD class="tr13 td162"><P class="p71 ft76">117</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td96"><P class="p21 ft76">2006</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><P class="p361 ft76">7,4</P></TD>
<TD class="tr13 td161"><P class="p362 ft76">7,4</P></TD>
<TD class="tr13 td111"><P class="p71 ft76">7,5</P></TD>
<TD class="tr13 td162"><P class="p71 ft76">115</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td96"><P class="p21 ft76">2007</P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p361 ft76">1,6</P></TD>
<TD class="tr6 td161"><P class="p362 ft76">1,6</P></TD>
<TD class="tr6 td111"><P class="p71 ft76">1,7</P></TD>
<TD class="tr6 td162"><P class="p71 ft76">133</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td96"><P class="p21 ft76">2008</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><P class="p361 ft76">1,6</P></TD>
<TD class="tr13 td161"><P class="p362 ft76">1,4</P></TD>
<TD class="tr13 td111"><P class="p71 ft76">1,8</P></TD>
<TD class="tr13 td162"><P class="p71 ft76">163</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td96"><P class="p21 ft76">2009</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><P class="p361 ft76">1,6</P></TD>
<TD class="tr13 td161"><P class="p362 ft76">1,5</P></TD>
<TD class="tr13 td111"><P class="p71 ft76">1,8</P></TD>
<TD class="tr13 td162"><P class="p71 ft76">183</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td96"><P class="p21 ft76">2010</P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p361 ft76">1,6</P></TD>
<TD class="tr6 td161"><P class="p362 ft76">1,4</P></TD>
<TD class="tr6 td111"><P class="p71 ft76">1,7</P></TD>
<TD class="tr6 td162"><P class="p71 ft76">178</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td96"><P class="p21 ft76">2011</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><P class="p361 ft76">1,5</P></TD>
<TD class="tr13 td161"><P class="p362 ft76">1,4</P></TD>
<TD class="tr13 td111"><P class="p71 ft76">1,7</P></TD>
<TD class="tr13 td162"><P class="p71 ft76">129</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td96"><P class="p21 ft76">2012</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><P class="p361 ft76">0,8</P></TD>
<TD class="tr13 td161"><P class="p362 ft76">0,7</P></TD>
<TD class="tr13 td111"><P class="p71 ft76">0,9</P></TD>
<TD class="tr13 td162"><P class="p71 ft76">173</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td96"><P class="p21 ft76">2013</P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p361 ft76">0,7</P></TD>
<TD class="tr6 td161"><P class="p362 ft76">0,6</P></TD>
<TD class="tr6 td111"><P class="p71 ft76">0,8</P></TD>
<TD class="tr6 td162"><P class="p71 ft76">193</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td96"><P class="p21 ft76">2014</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><P class="p361 ft76">0,7</P></TD>
<TD class="tr13 td161"><P class="p362 ft76">0,6</P></TD>
<TD class="tr13 td111"><P class="p71 ft76">0,8</P></TD>
<TD class="tr13 td162"><P class="p71 ft76">175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td96"><P class="p21 ft76">2015</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><P class="p361 ft76">0,6</P></TD>
<TD class="tr13 td161"><P class="p362 ft76">0,5</P></TD>
<TD class="tr13 td111"><P class="p71 ft76">0,8</P></TD>
<TD class="tr13 td162"><P class="p71 ft76">175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td96"><P class="p21 ft76">2016</P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p361 ft76">0,5</P></TD>
<TD class="tr6 td161"><P class="p362 ft76">0,4</P></TD>
<TD class="tr6 td111"><P class="p71 ft76">0,6</P></TD>
<TD class="tr6 td162"><P class="p71 ft76">183</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td156"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td157"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td158"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td159"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td160"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p363 ft80">Källa: Pensionsmyndigheten.</P>
<P class="p287 ft8"><SPAN class="ft9">Ett annat sätt </SPAN>att redovisa aktivitetsnivån i premiepensionssystemet är att redovisa andelen pensionssparare som har en Egen portfölj vid olika tidpunkter <SPAN class="ft9">efter inträdet </SPAN>i systemet. Som framgår av tabel- len nedan <SPAN class="ft9">ökar </SPAN>den andelen över tid.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">93</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft18">Hur har det gått hittills? SOU 2016:61</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr13 td122"><P class="p21 ft76">Tabell 3.6</P></TD>
<TD colspan=16 class="tr13 td137"><P class="p364 ft80">Andel pensionssparare som valt egen portfölj vid inträdet samt</P></TD>
<TD class="tr13 td1"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td122"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=12 class="tr16 td163"><P class="p364 ft80">ett visst antal år därefter, fördelat på inträdesår</P></TD>
<TD class="tr16 td61"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td30"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td1"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td125"><P class="p16 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr18 td165"><P class="p16 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr18 td166"><P class="p16 ft93"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr18 td167"><P class="p16 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr18 td168"><P class="p16 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr18 td168"><P class="p16 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr18 td169"><P class="p16 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr18 td170"><P class="p16 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr18 td166"><P class="p16 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr18 td168"><P class="p16 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr18 td168"><P class="p16 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr18 td169"><P class="p16 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr18 td171"><P class="p16 ft93"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td125"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td165"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td166"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr6 td167"><P class="p106 ft76">Antal år efter inträdet</P></TD>
<TD class="tr6 td168"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td168"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td169"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td170"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td166"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td168"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td168"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td169"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td171"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td122"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td92"><P class="p35 ft76">Vid</P></TD>
<TD class="tr16 td61"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td90"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td90"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td90"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td172"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td30"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td172"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td61"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td30"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td1"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td44"><P class="p21 ft80">Inträdesår inträdet</P></TD>
<TD class="tr7 td61"><P class="p17 ft105">0</P></TD>
<TD class="tr7 td90"><P class="p17 ft105">1</P></TD>
<TD class="tr7 td164"><P class="p17 ft105">2</P></TD>
<TD class="tr7 td90"><P class="p17 ft105">3</P></TD>
<TD class="tr7 td164"><P class="p17 ft105">4</P></TD>
<TD class="tr7 td90"><P class="p17 ft105">5</P></TD>
<TD class="tr7 td172"><P class="p34 ft105">6</P></TD>
<TD class="tr7 td164"><P class="p17 ft105">7</P></TD>
<TD class="tr7 td164"><P class="p17 ft105">8</P></TD>
<TD class="tr7 td30"><P class="p365 ft105">9</P></TD>
<TD class="tr7 td172"><P class="p93 ft80">10</P></TD>
<TD class="tr7 td61"><P class="p17 ft80">11</P></TD>
<TD class="tr7 td164"><P class="p17 ft105">12</P></TD>
<TD class="tr7 td164"><P class="p17 ft105">13</P></TD>
<TD class="tr7 td30"><P class="p106 ft105">14</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p365 ft80">15</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td125"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td165"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td166"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td173"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td168"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td173"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td168"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td173"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td170"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td168"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td168"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td169"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td170"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td166"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td168"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td168"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td169"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td171"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td122"><P class="p21 ft76">2000</P></TD>
<TD class="tr16 td92"><P class="p106 ft76">67</P></TD>
<TD class="tr16 td61"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td90"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td90"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td90"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td172"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td164"><P class="p17 ft76">72</P></TD>
<TD class="tr16 td164"><P class="p17 ft76">74</P></TD>
<TD class="tr16 td30"><P class="p365 ft76">75</P></TD>
<TD class="tr16 td172"><P class="p93 ft80">76</P></TD>
<TD class="tr16 td61"><P class="p17 ft80">77</P></TD>
<TD class="tr16 td164"><P class="p17 ft76">77</P></TD>
<TD class="tr16 td164"><P class="p17 ft76">77</P></TD>
<TD class="tr16 td30"><P class="p106 ft76">77</P></TD>
<TD class="tr16 td1"><P class="p365 ft80">77</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td122"><P class="p21 ft76">2001</P></TD>
<TD class="tr6 td92"><P class="p106 ft76">18</P></TD>
<TD class="tr6 td61"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td90"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td90"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td90"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td172"><P class="p34 ft76">29</P></TD>
<TD class="tr6 td164"><P class="p17 ft76">32</P></TD>
<TD class="tr6 td164"><P class="p17 ft76">36</P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p365 ft76">40</P></TD>
<TD class="tr6 td172"><P class="p93 ft80">42</P></TD>
<TD class="tr6 td61"><P class="p17 ft80">42</P></TD>
<TD class="tr6 td164"><P class="p17 ft76">43</P></TD>
<TD class="tr6 td164"><P class="p17 ft76">44</P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p106 ft76">45</P></TD>
<TD class="tr6 td1"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td122"><P class="p21 ft76">2002</P></TD>
<TD class="tr13 td92"><P class="p106 ft76">14</P></TD>
<TD class="tr13 td61"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td90"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td90"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td90"><P class="p17 ft76">24</P></TD>
<TD class="tr13 td172"><P class="p34 ft76">27</P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p17 ft76">32</P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p17 ft76">35</P></TD>
<TD class="tr13 td30"><P class="p365 ft76">37</P></TD>
<TD class="tr13 td172"><P class="p93 ft80">37</P></TD>
<TD class="tr13 td61"><P class="p17 ft80">39</P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p17 ft76">40</P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p17 ft76">40</P></TD>
<TD class="tr13 td30"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td1"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td122"><P class="p21 ft76">2003</P></TD>
<TD class="tr13 td92"><P class="p106 ft76">8,4</P></TD>
<TD class="tr13 td61"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td90"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td90"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p17 ft76">18</P></TD>
<TD class="tr13 td90"><P class="p17 ft76">22</P></TD>
<TD class="tr13 td172"><P class="p34 ft76">26</P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p17 ft76">29</P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p17 ft76">31</P></TD>
<TD class="tr13 td30"><P class="p365 ft76">32</P></TD>
<TD class="tr13 td172"><P class="p93 ft80">33</P></TD>
<TD class="tr13 td61"><P class="p17 ft80">34</P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p17 ft76">35</P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td30"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td1"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td122"><P class="p21 ft76">2004</P></TD>
<TD class="tr6 td92"><P class="p106 ft76">9,4</P></TD>
<TD class="tr6 td61"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td90"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td90"><P class="p17 ft76">17</P></TD>
<TD class="tr6 td164"><P class="p17 ft76">19</P></TD>
<TD class="tr6 td90"><P class="p17 ft76">24</P></TD>
<TD class="tr6 td172"><P class="p34 ft76">27</P></TD>
<TD class="tr6 td164"><P class="p17 ft76">30</P></TD>
<TD class="tr6 td164"><P class="p17 ft76">30</P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p365 ft76">32</P></TD>
<TD class="tr6 td172"><P class="p93 ft80">33</P></TD>
<TD class="tr6 td61"><P class="p17 ft80">34</P></TD>
<TD class="tr6 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td1"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td122"><P class="p21 ft76">2005</P></TD>
<TD class="tr13 td92"><P class="p106 ft76">8</P></TD>
<TD class="tr13 td61"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td90"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p17 ft76">14</P></TD>
<TD class="tr13 td90"><P class="p17 ft76">17</P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p17 ft76">21</P></TD>
<TD class="tr13 td90"><P class="p17 ft76">25</P></TD>
<TD class="tr13 td172"><P class="p34 ft76">26</P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p17 ft76">26</P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p17 ft76">28</P></TD>
<TD class="tr13 td30"><P class="p365 ft76">29</P></TD>
<TD class="tr13 td172"><P class="p93 ft80">28</P></TD>
<TD class="tr13 td61"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td30"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td1"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td122"><P class="p21 ft76">2006</P></TD>
<TD class="tr13 td92"><P class="p106 ft76">7,4</P></TD>
<TD class="tr13 td61"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td90"><P class="p17 ft76">12</P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p17 ft76">15</P></TD>
<TD class="tr13 td90"><P class="p17 ft76">19</P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p17 ft76">22</P></TD>
<TD class="tr13 td90"><P class="p17 ft76">25</P></TD>
<TD class="tr13 td172"><P class="p34 ft76">25</P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p17 ft76">27</P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p17 ft76">28</P></TD>
<TD class="tr13 td30"><P class="p365 ft76">29</P></TD>
<TD class="tr13 td172"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td61"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td30"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td1"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td125"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td165"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td166"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td173"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td168"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td173"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td168"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td173"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td170"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td168"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td168"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td169"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr21 td172"><P class="p16 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr21 td61"><P class="p16 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr21 td164"><P class="p16 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr21 td164"><P class="p16 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr21 td30"><P class="p16 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr21 td1"><P class="p16 ft106"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td122"><P class="p21 ft76">2007</P></TD>
<TD class="tr16 td92"><P class="p106 ft76">1,6</P></TD>
<TD class="tr16 td61"><P class="p17 ft76">4</P></TD>
<TD class="tr16 td90"><P class="p17 ft76">7</P></TD>
<TD class="tr16 td164"><P class="p17 ft76">12</P></TD>
<TD class="tr16 td90"><P class="p17 ft76">15</P></TD>
<TD class="tr16 td164"><P class="p17 ft76">18</P></TD>
<TD class="tr16 td90"><P class="p17 ft76">18</P></TD>
<TD class="tr16 td172"><P class="p34 ft76">20</P></TD>
<TD class="tr16 td164"><P class="p17 ft76">21</P></TD>
<TD class="tr16 td164"><P class="p17 ft76">22</P></TD>
<TD class="tr16 td30"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td172"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td61"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td30"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td1"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td122"><P class="p21 ft76">2008</P></TD>
<TD class="tr6 td92"><P class="p106 ft76">1,6</P></TD>
<TD class="tr6 td61"><P class="p17 ft76">4</P></TD>
<TD class="tr6 td90"><P class="p17 ft76">8</P></TD>
<TD class="tr6 td164"><P class="p17 ft76">12</P></TD>
<TD class="tr6 td90"><P class="p17 ft76">14</P></TD>
<TD class="tr6 td164"><P class="p17 ft76">15</P></TD>
<TD class="tr6 td90"><P class="p17 ft76">17</P></TD>
<TD class="tr6 td172"><P class="p34 ft76">18</P></TD>
<TD class="tr6 td164"><P class="p17 ft76">19</P></TD>
<TD class="tr6 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td172"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td61"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td1"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td122"><P class="p21 ft76">2009</P></TD>
<TD class="tr13 td92"><P class="p106 ft76">1,6</P></TD>
<TD class="tr13 td61"><P class="p17 ft76">4</P></TD>
<TD class="tr13 td90"><P class="p17 ft76">7</P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p17 ft76">9</P></TD>
<TD class="tr13 td90"><P class="p17 ft76">11</P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p17 ft76">12</P></TD>
<TD class="tr13 td90"><P class="p17 ft76">14</P></TD>
<TD class="tr13 td172"><P class="p34 ft76">15</P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td30"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td172"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td61"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td30"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td1"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td122"><P class="p21 ft76">2010</P></TD>
<TD class="tr13 td92"><P class="p106 ft76">1,6</P></TD>
<TD class="tr13 td61"><P class="p17 ft76">3</P></TD>
<TD class="tr13 td90"><P class="p17 ft76">5</P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p17 ft76">7</P></TD>
<TD class="tr13 td90"><P class="p17 ft76">8</P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p17 ft76">9</P></TD>
<TD class="tr13 td90"><P class="p17 ft76">10</P></TD>
<TD class="tr13 td172"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td30"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td172"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td61"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td30"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td1"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td122"><P class="p21 ft76">2011</P></TD>
<TD class="tr6 td92"><P class="p106 ft76">1,5</P></TD>
<TD class="tr6 td61"><P class="p17 ft76">3</P></TD>
<TD class="tr6 td90"><P class="p17 ft76">4</P></TD>
<TD class="tr6 td164"><P class="p17 ft76">5</P></TD>
<TD class="tr6 td90"><P class="p17 ft76">6</P></TD>
<TD class="tr6 td164"><P class="p17 ft76">7</P></TD>
<TD class="tr6 td90"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td172"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td172"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td61"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td1"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td122"><P class="p21 ft76">2012</P></TD>
<TD class="tr13 td92"><P class="p106 ft76">0,7</P></TD>
<TD class="tr13 td61"><P class="p17 ft76">2</P></TD>
<TD class="tr13 td90"><P class="p17 ft76">3</P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p17 ft76">4</P></TD>
<TD class="tr13 td90"><P class="p17 ft76">5</P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td90"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td172"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td30"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td172"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td61"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td30"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td1"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td122"><P class="p21 ft76">2013</P></TD>
<TD class="tr13 td92"><P class="p106 ft76">0,7</P></TD>
<TD class="tr13 td61"><P class="p17 ft76">2</P></TD>
<TD class="tr13 td90"><P class="p17 ft76">3</P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p17 ft76">4</P></TD>
<TD class="tr13 td90"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td90"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td172"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td30"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td172"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td61"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td30"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td1"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td122"><P class="p21 ft76">2014</P></TD>
<TD class="tr6 td92"><P class="p106 ft76">0,7</P></TD>
<TD class="tr6 td61"><P class="p17 ft76">1</P></TD>
<TD class="tr6 td90"><P class="p17 ft76">2</P></TD>
<TD class="tr6 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td90"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td90"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td172"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td172"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td61"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr6 td1"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td122"><P class="p21 ft76">2015</P></TD>
<TD class="tr13 td92"><P class="p106 ft76">0,6</P></TD>
<TD class="tr13 td61"><P class="p17 ft76">1</P></TD>
<TD class="tr13 td90"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td90"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td90"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td172"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td30"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td172"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td61"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td30"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td1"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td122"><P class="p21 ft76">2016</P></TD>
<TD class="tr13 td92"><P class="p106 ft76">0,4</P></TD>
<TD class="tr13 td61"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td90"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td90"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td90"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td172"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td30"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td172"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td61"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td164"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td30"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td1"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td125"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td165"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td166"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td173"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td168"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td173"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td168"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td173"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td170"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td168"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td168"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td169"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td170"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td166"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td168"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td168"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td169"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td171"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p324 ft8"><SPAN class="ft9">Ytterligare ett sätt </SPAN>att redovisa aktivitetsnivån i premiepensionssy- stemet är att redovisa utvecklingen av <SPAN class="ft9">antalet fondbyten</SPAN>, och <SPAN class="ft9">antalet unika pensionssparare som gör fondbyten</SPAN>. Här – liksom ovan – kan man ha olika uppfattningar när det gäller redovisningen av de fondbyten som kan hänföras till de s.k. rådgivningsföretagen. Det kan å den ena sidan hävdas att dessa fondbyten inte bör redovisas som <SPAN class="ft9">aktiva </SPAN>byten, eftersom det inte är pensionsspararen <SPAN class="ft9">själv </SPAN>som har gjort bytet. Det kan emellertid å den andra sidan hävdas att dessa fondbyten bör redovisas som aktiva byten, eftersom bytena görs på uppdrag av pensionsspararna. Frågeställningen knyter an till diskussionerna om <SPAN class="ft9">medvetna </SPAN>val och <SPAN class="ft9">genomtänkta </SPAN>val.</P>
<P class="p86 ft8">Av figur 3.12 framgår bl.a. att antalet unika pensionssparare som gör fondbyten är relativt stabilt, medan det totala antalet fondbyten ökade kontinuerligt fram till den tidpunkt då det inför- des stopp för s.k. massfondsbyten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">94</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36195x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr7 td107"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p16 ft23">Hur har det gått hittills?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p366 ft76">Figur 3.13 Antal fondbyten, unika pensionssparare som byter fonder per år</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr11 td174"><P class="p16 ft77">Källa: Pensionsmyndigheten.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p367 ft10"><SPAN class="ft28">Ytterligare ett sätt </SPAN>att redovisa aktivitetsnivån i premiepensionssystemet</P>
<P class="p368 ft8">– vilket kan sägas vara en kombination av de ovanstående varianterna – är att visa en ögonblicksbild av hur många pensionssparare som har valt respektive valkategori och hur många pensionssparare som har varit aktiva genom fondbyten inom respektive valkategori. Tabellen nedan visar siffror per den sista december 2015.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">95</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft18">Hur har det gått hittills? SOU 2016:61</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr13 td40"><P class="p21 ft76">Tabell 3.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td175"><P class="p369 ft80">Valkategorier och aktivitetsgrad</P></TD>
<TD class="tr13 td37"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td176"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td151"><P class="p16 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr14 td177"><P class="p16 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr14 td178"><P class="p16 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr14 td124"><P class="p16 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr14 td179"><P class="p16 ft92"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td40"><P class="p21 ft80">Per <NOBR>2015-12-31</NOBR></P></TD>
<TD class="tr16 td180"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td66"><P class="p313 ft94">Antal sparare</P></TD>
<TD class="tr16 td37"><P class="p311 ft95">Andel (%)</P></TD>
<TD class="tr16 td176"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td151"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td177"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td178"><P class="p313 ft76">(milj)</P></TD>
<TD class="tr13 td124"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td179"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr16 td181"><P class="p21 ft76">100 procent i AP7 SÅFA</P></TD>
<TD class="tr16 td66"><P class="p313 ft76">3,3</P></TD>
<TD class="tr16 td37"><P class="p311 ft76">46</P></TD>
<TD class="tr16 td176"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td181"><P class="p21 ft76">Pensionärer med traditionell försäkring</P></TD>
<TD class="tr13 td66"><P class="p313 ft76">0,3</P></TD>
<TD class="tr13 td37"><P class="p311 ft76">4</P></TD>
<TD class="tr13 td176"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td181"><P class="p21 ft76">Viss del i någon generationsfond eller</P></TD>
<TD class="tr13 td66"><P class="p313 ft76">1,2</P></TD>
<TD class="tr13 td37"><P class="p311 ft76">17</P></TD>
<TD class="tr13 td176"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr16 td181"><P class="p21 ft76">statligt alternativ</P></TD>
<TD class="tr16 td66"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td37"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td176"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td181"><P class="p21 ft76">Aktivt val och inget innehav i statligt</P></TD>
<TD class="tr6 td66"><P class="p313 ft76">2,3</P></TD>
<TD class="tr6 td37"><P class="p311 ft76">32</P></TD>
<TD class="tr6 td176"><P class="p71 ft95">Andel (%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td181"><P class="p21 ft105">alternativ eller generationsfond</P></TD>
<TD class="tr7 td66"><P class="p16 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr7 td37"><P class="p16 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr7 td176"><P class="p16 ft107"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td181"><P class="p21 ft80">– Varav gjort minst ett val under det senaste</P></TD>
<TD class="tr13 td66"><P class="p313 ft76">0,3</P></TD>
<TD class="tr13 td37"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td176"><P class="p71 ft76">11</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td40"><P class="p21 ft76">året</P></TD>
<TD class="tr16 td180"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td66"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td37"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td176"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td181"><P class="p21 ft76">– Varav gjort minst ett val under de tre</P></TD>
<TD class="tr13 td66"><P class="p313 ft76">0,7</P></TD>
<TD class="tr13 td37"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td176"><P class="p71 ft76">29</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr16 td181"><P class="p21 ft76">senaste åren (inkl. raden ovan)</P></TD>
<TD class="tr16 td66"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td37"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td176"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td181"><P class="p21 ft76">– Varav gjort minst ett val under de fem</P></TD>
<TD class="tr13 td66"><P class="p313 ft76">1,1</P></TD>
<TD class="tr13 td37"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td176"><P class="p71 ft76">46</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr16 td181"><P class="p21 ft76">senaste åren (inkl. raden ovan)</P></TD>
<TD class="tr16 td66"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td37"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td176"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td181"><P class="p21 ft80">– Varav inte gjort något val under de fem</P></TD>
<TD class="tr13 td66"><P class="p313 ft76">1,2</P></TD>
<TD class="tr13 td37"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td176"><P class="p71 ft76">54</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td40"><P class="p21 ft76">senaste åren</P></TD>
<TD class="tr16 td180"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td66"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td37"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td176"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td181"><P class="p21 ft76">– Varav inte gjort något ytterligare val</P></TD>
<TD class="tr13 td66"><P class="p313 ft76">0,7</P></TD>
<TD class="tr13 td37"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td176"><P class="p71 ft76">32</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr16 td181"><P class="p21 ft76">sedan det första valet 2000</P></TD>
<TD class="tr16 td66"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td37"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td176"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td151"><P class="p21 ft76">Total</P></TD>
<TD class="tr9 td177"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td178"><P class="p120 ft76">7,0</P></TD>
<TD class="tr9 td124"><P class="p311 ft76">100</P></TD>
<TD class="tr9 td179"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p187 ft80">Källa: Pensionsmyndigheten.</P>
<P class="p305 ft8">Av de som i dag har sitt premiepensionskapital placerat i <SPAN class="ft9">andra fonder än Förvalsalternativet eller generationsfonder </SPAN>är det alltså 46 procent som har bytt fonder under de fem senaste åren. Av de som (valde) andra fonder än <NOBR>Icke-valsalternativet</NOBR> eller generationsfond i det första valet år 2000 har cirka 700 000 pensionssparare därefter inte gjort något nytt val.</P>
<P class="p45 ft8"><SPAN class="ft9">Ytterligare ett sätt </SPAN>att redovisa aktivitetsnivån i premiepensions- systemet skulle kunna vara att redovisa mätningar av pensionsspa- rarnas aktivitet på t.ex. Pensionsmyndighetens hemsida och pen- sionsspararnas personliga konton, vilket utredningen inte har gjort. Utredningen har inte tagit ställning till vilken närmare aktivitets- nivå som är lämplig/rimlig i premiepensionssystemet, men gör ändå bedömningen att låg aktivitet kan vara ett problem för i vart fall vissa pensionssparare eftersom låg aktivitet kan medföra sämre avkastning och/eller högre kostnader.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">96</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B36197x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr7 td107"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p16 ft23">Hur har det gått hittills?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p370 ft25"><SPAN class="ft25">3.5</SPAN><SPAN class="ft26">Kunskap och engagemang</SPAN></P>
<P class="p371 ft24">Pensionsspararnas kunskap om – och engagemang i – pensionsfrågor i allmänhet</P>
<P class="p139 ft8">Det får anses vara allmänt känt att pensionsspararnas kunskap om – och engagemang i – pensionsfrågor är lågt. Av <SPAN class="ft9">Vägvalspromemorian </SPAN>framgår att svenskars <SPAN class="ft9">kunskaper om den allmänna pensionen </SPAN>är mycket låga, med hänvisning till en genomförd undersökning av Sifo.<A href="#page_97"><SPAN class="ft48">16 </SPAN></A>I Vägvalspromemorian anges vidare att den undersökning som Pensionsmyndigheten gör varje år för att följa upp hur det orange kuvertet tas emot och uppmärksammas visar kunskaps- luckor, samt att det inte finns någon trendmässig förändring av kunskaperna över tid. I Vägvalspromemorian redovisas även under- sökningar från <SPAN class="ft9">tjänstepensionsområdet</SPAN>.</P>
<P class="p228 ft8">Nedan redovisas utvecklingen av antalet registrerade användare på Min Pension.se, som enligt utredningen kan ses som en indi- kation på intresset för pensionsfrågor i allmänhet.</P>
<P class="p372 ft54"><SPAN class="ft73">16 </SPAN>Kunskapsmätning 2012.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">97</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft18">Hur har det gått hittills? SOU 2016:61</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><P class="p110 ft76">Tabell 3.8</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td182"><P class="p373 ft80">Antalet registrerade användare på Min Pension</P></TD>
<TD class="tr13 td111"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td183"><P class="p16 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr14 td184"><P class="p16 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr14 td185"><P class="p16 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr14 td159"><P class="p16 ft88"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td183"><P class="p110 ft76">Tidpunkt</P></TD>
<TD class="tr3 td184"><P class="p311 ft76">Antal Registrerade</P></TD>
<TD class="tr3 td185"><P class="p374 ft76">År</P></TD>
<TD class="tr3 td159"><P class="p312 ft76">Ökning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td18"><P class="p110 ft76"><NOBR>2016-01-01</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td186"><P class="p311 ft76">2 529 179</P></TD>
<TD class="tr2 td187"><P class="p374 ft76">2015</P></TD>
<TD class="tr2 td111"><P class="p312 ft76">285 693</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td18"><P class="p110 ft76"><NOBR>2015-01-01</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td186"><P class="p311 ft76">2 243 486</P></TD>
<TD class="tr10 td187"><P class="p374 ft76">2014</P></TD>
<TD class="tr10 td111"><P class="p312 ft76">289 142</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr10 td18"><P class="p110 ft76"><NOBR>2014-01-01</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td186"><P class="p311 ft76">1 954 344</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td187"><P class="p374 ft76">2013</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td111"><P class="p312 ft76">222 542</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td186"><P class="p16 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td18"><P class="p110 ft76"><NOBR>2013-01-01</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td186"><P class="p311 ft76">1 731 802</P></TD>
<TD class="tr10 td187"><P class="p374 ft76">2012</P></TD>
<TD class="tr10 td111"><P class="p312 ft76">279 052</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td18"><P class="p110 ft76"><NOBR>2012-01-01</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td186"><P class="p311 ft76">1 452 750</P></TD>
<TD class="tr10 td187"><P class="p374 ft76">2011</P></TD>
<TD class="tr10 td111"><P class="p312 ft76">218 246</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td18"><P class="p110 ft76"><NOBR>2011-01-01</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td186"><P class="p311 ft76">1 234 504</P></TD>
<TD class="tr10 td187"><P class="p374 ft76">2010</P></TD>
<TD class="tr10 td111"><P class="p312 ft76">237 742</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td18"><P class="p110 ft76"><NOBR>2010-01-01</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td186"><P class="p311 ft76">996 762</P></TD>
<TD class="tr10 td187"><P class="p374 ft76">2009</P></TD>
<TD class="tr10 td111"><P class="p312 ft76">210 669</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td18"><P class="p110 ft76"><NOBR>2009-01-01</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td186"><P class="p311 ft76">786 093</P></TD>
<TD class="tr10 td187"><P class="p374 ft76">2008</P></TD>
<TD class="tr10 td111"><P class="p312 ft76">192 045</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td18"><P class="p110 ft76"><NOBR>2008-01-01</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td186"><P class="p311 ft76">594 048</P></TD>
<TD class="tr10 td187"><P class="p374 ft76">2007</P></TD>
<TD class="tr10 td111"><P class="p312 ft76">180 457</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td18"><P class="p110 ft76"><NOBR>2007-01-01</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td186"><P class="p311 ft76">413 591</P></TD>
<TD class="tr10 td187"><P class="p374 ft76">2006</P></TD>
<TD class="tr10 td111"><P class="p312 ft76">186 788</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td18"><P class="p110 ft76"><NOBR>2006-01-01</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td186"><P class="p311 ft76">226 803</P></TD>
<TD class="tr10 td187"><P class="p374 ft76">2005</P></TD>
<TD class="tr10 td111"><P class="p312 ft76">180 691</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td18"><P class="p110 ft76"><NOBR>2005-01-01</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td186"><P class="p311 ft76">46 112</P></TD>
<TD class="tr10 td187"><P class="p374 ft76">2004</P></TD>
<TD class="tr10 td111"><P class="p312 ft76">46 112</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td18"><P class="p110 ft76"><NOBR>2004-01-01</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td186"><P class="p311 ft76">0</P></TD>
<TD class="tr10 td187"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr10 td111"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td183"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td184"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td185"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td159"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p375 ft80">Källa: Min Pension.</P>
<P class="p376 ft108">Pensionsspararnas intresse för att själva förvalta sin egen premiepension m.m.</P>
<P class="p143 ft9"><SPAN class="ft8">När det gäller </SPAN>pensionsspararnas intresse för att själva förvalta sin egen premiepension <SPAN class="ft8">finns det flera olika mätningar.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">98</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H4B361/H4B36199x1.jpg" style="width:433px;height:226px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td107"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p16 ft23">Hur har det gått hittills?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p377 ft8">Nedan presenteras resultatet när det gäller en fråga i <SPAN class="ft9">en mätning från TNS Sifo från september 2014 som beställts av AP7</SPAN>.</P>
<P class="p378 ft76">Figur 3.14 Pensionsspararnas intresse för att själva förvalta sin premiepension</P>
<P class="p379 ft80">Källa:TNS Sifo och AP7.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">99</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Hur har det gått hittills?</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p380 ft8">Nedan presenteras några resultat från <SPAN class="ft9">en annan mätning från TNS Sifo Prospera från 2016 som beställts av Fondbolagens förening.</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr13 td40"><P class="p21 ft76">Tabell 3.9</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr13 td188"><P class="p381 ft80">Val av fonder – Premiepensionen</P></TD>
<TD class="tr13 td148"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td148"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td11"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td151"><P class="p16 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr14 td189"><P class="p16 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr14 td190"><P class="p16 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr14 td191"><P class="p16 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr14 td192"><P class="p16 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr14 td193"><P class="p16 ft88"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td194"><P class="p16 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr14 td195"><P class="p16 ft88"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td40"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr12 td48"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr12 td35"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr12 td196"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr12 td148"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr12 td64"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td197"><P class="p33 ft76">Ålder</P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td40"><P class="p108 ft76">%</P></TD>
<TD class="tr13 td48"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td35"><P class="p93 ft80">Total</P></TD>
<TD class="tr13 td196"><P class="p374 ft80">Män</P></TD>
<TD class="tr13 td148"><P class="p71 ft77">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr13 td64"><P class="p83 ft95"><NOBR>18–33</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td148"><P class="p83 ft95"><NOBR>34–50</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td148"><P class="p83 ft95"><NOBR>51–64</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td11"><P class="p72 ft95"><NOBR>65–75</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td151"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td189"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td190"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td191"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td192"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td193"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td192"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td192"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td195"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td40"><P class="p21 ft76">Eget val</P></TD>
<TD class="tr16 td48"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td196"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td148"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td64"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td148"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td148"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td11"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td198"><P class="p21 ft76">Har statliga Såfan</P></TD>
<TD class="tr13 td35"><P class="p25 ft76">38</P></TD>
<TD class="tr13 td196"><P class="p314 ft76">34</P></TD>
<TD class="tr13 td148"><P class="p120 ft76">40</P></TD>
<TD class="tr13 td64"><P class="p314 ft76">56</P></TD>
<TD class="tr13 td148"><P class="p314 ft76">34</P></TD>
<TD class="tr13 td148"><P class="p314 ft76">30</P></TD>
<TD class="tr13 td11"><P class="p71 ft76">36</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td198"><P class="p21 ft80">Har gjort ett eget val av</P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft76">47</P></TD>
<TD class="tr6 td196"><P class="p314 ft76">51</P></TD>
<TD class="tr6 td148"><P class="p120 ft76">43</P></TD>
<TD class="tr6 td64"><P class="p314 ft76">22</P></TD>
<TD class="tr6 td148"><P class="p314 ft76">53</P></TD>
<TD class="tr6 td148"><P class="p314 ft76">57</P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p71 ft76">46</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td40"><P class="p21 ft105">fonder</P></TD>
<TD class="tr7 td48"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td196"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td148"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td64"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td148"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td148"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td11"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td40"><P class="p21 ft76">Vet ej/ej svar</P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft76">16</P></TD>
<TD class="tr6 td196"><P class="p314 ft76">15</P></TD>
<TD class="tr6 td148"><P class="p120 ft76">17</P></TD>
<TD class="tr6 td64"><P class="p314 ft76">22</P></TD>
<TD class="tr6 td148"><P class="p314 ft76">13</P></TD>
<TD class="tr6 td148"><P class="p314 ft76">13</P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p71 ft76">18</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td40"><P class="p21 ft80">Om Såfan:Motiv</P></TD>
<TD class="tr27 td48"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr27 td35"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr27 td196"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr27 td148"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr27 td64"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr27 td148"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr27 td148"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr27 td11"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td40"><P class="p21 ft105">till val Såfan</P></TD>
<TD class="tr7 td48"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td196"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td148"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td64"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td148"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td148"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td11"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td198"><P class="p21 ft80">Ville ha Såfan medvetet</P></TD>
<TD class="tr13 td35"><P class="p25 ft76">28</P></TD>
<TD class="tr13 td196"><P class="p314 ft76">31</P></TD>
<TD class="tr13 td148"><P class="p120 ft76">25</P></TD>
<TD class="tr13 td64"><P class="p314 ft76">12</P></TD>
<TD class="tr13 td148"><P class="p314 ft76">31</P></TD>
<TD class="tr13 td148"><P class="p314 ft76">39</P></TD>
<TD class="tr13 td11"><P class="p71 ft76">32</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td40"><P class="p21 ft76">Blev bara så</P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft76">71</P></TD>
<TD class="tr6 td196"><P class="p314 ft76">67</P></TD>
<TD class="tr6 td148"><P class="p120 ft76">74</P></TD>
<TD class="tr6 td64"><P class="p314 ft76">87</P></TD>
<TD class="tr6 td148"><P class="p314 ft76">67</P></TD>
<TD class="tr6 td148"><P class="p314 ft76">60</P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p71 ft76">67</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td40"><P class="p21 ft76">Vet ej/ej svar</P></TD>
<TD class="tr13 td48"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td35"><P class="p25 ft76">1</P></TD>
<TD class="tr13 td196"><P class="p314 ft76">2</P></TD>
<TD class="tr13 td148"><P class="p120 ft76">1</P></TD>
<TD class="tr13 td64"><P class="p314 ft76">1</P></TD>
<TD class="tr13 td148"><P class="p314 ft76">2</P></TD>
<TD class="tr13 td148"><P class="p314 ft76">2</P></TD>
<TD class="tr13 td11"><P class="p71 ft76">1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td40"><P class="p21 ft80">Kännedom om</P></TD>
<TD class="tr27 td48"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr27 td35"><P class="p25 ft76">23</P></TD>
<TD class="tr27 td196"><P class="p314 ft76">28</P></TD>
<TD class="tr27 td148"><P class="p120 ft76">20</P></TD>
<TD class="tr27 td64"><P class="p314 ft76">13</P></TD>
<TD class="tr27 td148"><P class="p314 ft76">20</P></TD>
<TD class="tr27 td148"><P class="p314 ft76">29</P></TD>
<TD class="tr27 td11"><P class="p71 ft76">29</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr16 td198"><P class="p21 ft76">vilka fonder som valts</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td196"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td148"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td64"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td148"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td148"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td11"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr28 td198"><P class="p21 ft76">Hur ofta ser du över</P></TD>
<TD class="tr28 td35"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr28 td196"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr28 td148"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr28 td64"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr28 td148"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr28 td148"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr28 td11"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr16 td198"><P class="p21 ft76">dina fondplaceringar?</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td196"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td148"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td64"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td148"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td148"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td11"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td198"><P class="p21 ft76">Flera gånger per år</P></TD>
<TD class="tr13 td35"><P class="p25 ft76">17</P></TD>
<TD class="tr13 td196"><P class="p314 ft76">19</P></TD>
<TD class="tr13 td148"><P class="p120 ft76">15</P></TD>
<TD class="tr13 td64"><P class="p314 ft76">12</P></TD>
<TD class="tr13 td148"><P class="p314 ft76">13</P></TD>
<TD class="tr13 td148"><P class="p314 ft76">22</P></TD>
<TD class="tr13 td11"><P class="p71 ft76">19</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td40"><P class="p21 ft80">En gång per år</P></TD>
<TD class="tr13 td48"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td35"><P class="p25 ft76">32</P></TD>
<TD class="tr13 td196"><P class="p314 ft76">33</P></TD>
<TD class="tr13 td148"><P class="p120 ft76">32</P></TD>
<TD class="tr13 td64"><P class="p314 ft76">33</P></TD>
<TD class="tr13 td148"><P class="p314 ft76">33</P></TD>
<TD class="tr13 td148"><P class="p314 ft76">37</P></TD>
<TD class="tr13 td11"><P class="p71 ft76">24</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td198"><P class="p21 ft76">Med något/några års</P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft76">16</P></TD>
<TD class="tr6 td196"><P class="p314 ft76">18</P></TD>
<TD class="tr6 td148"><P class="p120 ft76">14</P></TD>
<TD class="tr6 td64"><P class="p314 ft76">12</P></TD>
<TD class="tr6 td148"><P class="p314 ft76">25</P></TD>
<TD class="tr6 td148"><P class="p314 ft76">12</P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p71 ft76">12</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td40"><P class="p21 ft105">mellanrum</P></TD>
<TD class="tr7 td48"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td196"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td148"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td64"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td148"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td148"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td11"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td198"><P class="p21 ft94">Endast vid tecknandet av</P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft76">6</P></TD>
<TD class="tr6 td196"><P class="p314 ft76">5</P></TD>
<TD class="tr6 td148"><P class="p120 ft76">6</P></TD>
<TD class="tr6 td64"><P class="p314 ft76">5</P></TD>
<TD class="tr6 td148"><P class="p314 ft76">7</P></TD>
<TD class="tr6 td148"><P class="p314 ft76">6</P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p71 ft76">4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td40"><P class="p21 ft105">fonden</P></TD>
<TD class="tr7 td48"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td196"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td148"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td64"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td148"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td148"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td11"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td40"><P class="p21 ft76">Aldrig</P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft76">27</P></TD>
<TD class="tr6 td196"><P class="p314 ft76">22</P></TD>
<TD class="tr6 td148"><P class="p120 ft76">31</P></TD>
<TD class="tr6 td64"><P class="p314 ft76">36</P></TD>
<TD class="tr6 td148"><P class="p314 ft76">21</P></TD>
<TD class="tr6 td148"><P class="p314 ft76">30</P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p71 ft76">38</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td40"><P class="p21 ft76">Vet ej/ej svar</P></TD>
<TD class="tr13 td48"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td35"><P class="p25 ft76">2</P></TD>
<TD class="tr13 td196"><P class="p314 ft76">3</P></TD>
<TD class="tr13 td148"><P class="p120 ft76">1</P></TD>
<TD class="tr13 td64"><P class="p314 ft76">2</P></TD>
<TD class="tr13 td148"><P class="p314 ft76">1</P></TD>
<TD class="tr13 td148"><P class="p314 ft76">2</P></TD>
<TD class="tr13 td11"><P class="p71 ft76">3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td151"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td189"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td190"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td191"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td192"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td193"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td192"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td192"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td195"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p187 ft80">Källa: TNS Sifo Prospera och Fondbolagens förening.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">100</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361101x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p28 ft18">SOU 2016:61 Hur har det gått hittills?</P>
<P class="p366 ft76">Tabell 3.10 Attityd till val – Premiepensionen</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr13 td199"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td60"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td200"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td86"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td148"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td197"><P class="p382 ft76">Ålder</P></TD>
<TD class="tr13 td69"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td201"><P class="p108 ft76">%</P></TD>
<TD class="tr9 td202"><P class="p25 ft95">Total</P></TD>
<TD class="tr9 td203"><P class="p83 ft95">Män</P></TD>
<TD class="tr9 td204"><P class="p314 ft77">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr9 td192"><P class="p316 ft95"><NOBR>18–33</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td192"><P class="p316 ft95"><NOBR>34–50</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td192"><P class="p316 ft95"><NOBR>51–64</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td205"><P class="p71 ft95"><NOBR>65–75</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td199"><P class="p21 ft76">Attityd till eget val</P></TD>
<TD class="tr16 td60"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td200"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td86"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td148"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td148"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td148"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td69"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td199"><P class="p21 ft76">Bra att få välja själv</P></TD>
<TD class="tr13 td60"><P class="p31 ft76">63</P></TD>
<TD class="tr13 td200"><P class="p312 ft76">65</P></TD>
<TD class="tr13 td86"><P class="p72 ft76">62</P></TD>
<TD class="tr13 td148"><P class="p72 ft76">74</P></TD>
<TD class="tr13 td148"><P class="p71 ft76">63</P></TD>
<TD class="tr13 td148"><P class="p71 ft76">59</P></TD>
<TD class="tr13 td69"><P class="p106 ft76">61</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td199"><P class="p21 ft76">Föredrar att</P></TD>
<TD class="tr13 td60"><P class="p31 ft76">28</P></TD>
<TD class="tr13 td200"><P class="p312 ft76">28</P></TD>
<TD class="tr13 td86"><P class="p72 ft76">29</P></TD>
<TD class="tr13 td148"><P class="p72 ft76">18</P></TD>
<TD class="tr13 td148"><P class="p71 ft76">31</P></TD>
<TD class="tr13 td148"><P class="p71 ft76">34</P></TD>
<TD class="tr13 td69"><P class="p106 ft76">26</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td199"><P class="p21 ft80">staten tar hand om alltihop</P></TD>
<TD class="tr16 td60"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td200"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td86"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td148"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td148"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td148"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td69"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td199"><P class="p21 ft76">Vet ej/ej svar</P></TD>
<TD class="tr13 td60"><P class="p31 ft76">8</P></TD>
<TD class="tr13 td200"><P class="p312 ft76">7</P></TD>
<TD class="tr13 td86"><P class="p72 ft76">9</P></TD>
<TD class="tr13 td148"><P class="p72 ft76">8</P></TD>
<TD class="tr13 td148"><P class="p71 ft76">6</P></TD>
<TD class="tr13 td148"><P class="p71 ft76">7</P></TD>
<TD class="tr13 td69"><P class="p106 ft76">13</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td199"><P class="p21 ft80">Om föredrar staten: Motiv</P></TD>
<TD class="tr27 td60"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr27 td200"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr27 td86"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr27 td148"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr27 td148"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr27 td148"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr27 td69"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td199"><P class="p21 ft76">Tror att risken är låg</P></TD>
<TD class="tr13 td60"><P class="p31 ft76">11</P></TD>
<TD class="tr13 td200"><P class="p312 ft76">11</P></TD>
<TD class="tr13 td86"><P class="p72 ft76">10</P></TD>
<TD class="tr13 td148"><P class="p72 ft76">13</P></TD>
<TD class="tr13 td148"><P class="p71 ft76">8</P></TD>
<TD class="tr13 td148"><P class="p71 ft76">12</P></TD>
<TD class="tr13 td69"><P class="p106 ft76">11</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td199"><P class="p21 ft76">Tror att</P></TD>
<TD class="tr13 td60"><P class="p31 ft76">8</P></TD>
<TD class="tr13 td200"><P class="p312 ft76">9</P></TD>
<TD class="tr13 td86"><P class="p72 ft76">6</P></TD>
<TD class="tr13 td148"><P class="p72 ft76">6</P></TD>
<TD class="tr13 td148"><P class="p71 ft76">10</P></TD>
<TD class="tr13 td148"><P class="p71 ft76">6</P></TD>
<TD class="tr13 td69"><P class="p106 ft76">8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td199"><P class="p21 ft76">avkastningen är hög</P></TD>
<TD class="tr16 td60"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td200"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td86"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td148"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td148"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td148"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td69"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td199"><P class="p21 ft76">Inte ta eget</P></TD>
<TD class="tr13 td60"><P class="p31 ft76">73</P></TD>
<TD class="tr13 td200"><P class="p312 ft76">70</P></TD>
<TD class="tr13 td86"><P class="p72 ft76">75</P></TD>
<TD class="tr13 td148"><P class="p72 ft76">67</P></TD>
<TD class="tr13 td148"><P class="p71 ft76">75</P></TD>
<TD class="tr13 td148"><P class="p71 ft76">73</P></TD>
<TD class="tr13 td69"><P class="p106 ft76">72</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td199"><P class="p21 ft80">ansvar/statens skyldighet</P></TD>
<TD class="tr16 td60"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td200"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td86"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td148"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td148"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td148"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td69"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td199"><P class="p21 ft76">Vet ej/ej svar</P></TD>
<TD class="tr13 td60"><P class="p31 ft76">9</P></TD>
<TD class="tr13 td200"><P class="p312 ft76">10</P></TD>
<TD class="tr13 td86"><P class="p72 ft76">8</P></TD>
<TD class="tr13 td148"><P class="p72 ft76">15</P></TD>
<TD class="tr13 td148"><P class="p71 ft76">7</P></TD>
<TD class="tr13 td148"><P class="p71 ft76">9</P></TD>
<TD class="tr13 td69"><P class="p106 ft76">8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td201"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td202"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td203"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td204"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td192"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td192"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td192"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td205"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p383 ft80">Källa: TNS Sifo Prospera och Fondbolagens förening.</P>
<P class="p384 ft76">Tabell 3.11 Bekväm med placeringsval – Premiepensionen</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr13 td206"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td77"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td30"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td97"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td35"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td96"><P class="p373 ft76">Ålder</P></TD>
<TD class="tr13 td92"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td207"><P class="p108 ft76">%</P></TD>
<TD class="tr2 td208"><P class="p93 ft95">Total</P></TD>
<TD class="tr2 td169"><P class="p93 ft95">Män</P></TD>
<TD class="tr2 td209"><P class="p25 ft77">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr2 td190"><P class="p25 ft95"><NOBR>18–33</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td190"><P class="p25 ft95"><NOBR>34–50</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td190"><P class="p25 ft95"><NOBR>51–64</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td165"><P class="p365 ft95"><NOBR>65–75</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td206"><P class="p21 ft76">Bekväm med hur</P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td30"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td92"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td206"><P class="p21 ft76">sparandet är</P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td30"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td92"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td206"><P class="p21 ft105">placerat?</P></TD>
<TD class="tr7 td77"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td30"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td92"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td206"><P class="p21 ft76">Ja</P></TD>
<TD class="tr13 td77"><P class="p93 ft76">66</P></TD>
<TD class="tr13 td30"><P class="p93 ft76">68</P></TD>
<TD class="tr13 td97"><P class="p72 ft76">64</P></TD>
<TD class="tr13 td35"><P class="p25 ft76">60</P></TD>
<TD class="tr13 td35"><P class="p72 ft76">67</P></TD>
<TD class="tr13 td35"><P class="p72 ft76">69</P></TD>
<TD class="tr13 td92"><P class="p365 ft76">65</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td206"><P class="p21 ft76">Nej</P></TD>
<TD class="tr6 td77"><P class="p93 ft76">13</P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p93 ft76">12</P></TD>
<TD class="tr6 td97"><P class="p72 ft76">14</P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft76">14</P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p72 ft76">17</P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p72 ft76">9</P></TD>
<TD class="tr6 td92"><P class="p365 ft76">11</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td206"><P class="p21 ft76">Varken eller</P></TD>
<TD class="tr13 td77"><P class="p93 ft76">21</P></TD>
<TD class="tr13 td30"><P class="p93 ft76">20</P></TD>
<TD class="tr13 td97"><P class="p72 ft76">22</P></TD>
<TD class="tr13 td35"><P class="p25 ft76">26</P></TD>
<TD class="tr13 td35"><P class="p72 ft76">16</P></TD>
<TD class="tr13 td35"><P class="p72 ft76">21</P></TD>
<TD class="tr13 td92"><P class="p365 ft76">24</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td206"><P class="p21 ft80">Om nej, inte bekväm:</P></TD>
<TD class="tr27 td77"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr27 td30"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr27 td97"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr27 td35"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr27 td35"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr27 td35"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr27 td92"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td206"><P class="p21 ft76">Varför?</P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td30"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td92"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td206"><P class="p21 ft95">Vet inte hur sparandet</P></TD>
<TD class="tr13 td77"><P class="p93 ft76">27</P></TD>
<TD class="tr13 td30"><P class="p93 ft76">19</P></TD>
<TD class="tr13 td97"><P class="p72 ft76">33</P></TD>
<TD class="tr13 td35"><P class="p25 ft76">53</P></TD>
<TD class="tr13 td35"><P class="p72 ft76">26</P></TD>
<TD class="tr13 td35"><P class="p72 ft76">18</P></TD>
<TD class="tr13 td92"><P class="p365 ft76">14</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td206"><P class="p21 ft105">är placerat</P></TD>
<TD class="tr7 td77"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td30"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td92"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td206"><P class="p21 ft80">Osäker på om gjort</P></TD>
<TD class="tr6 td77"><P class="p93 ft76">28</P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p93 ft76">29</P></TD>
<TD class="tr6 td97"><P class="p72 ft76">27</P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft76">21</P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p72 ft76">28</P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p72 ft76">26</P></TD>
<TD class="tr6 td92"><P class="p365 ft76">35</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td206"><P class="p21 ft105">rätt val</P></TD>
<TD class="tr7 td77"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td30"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td92"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td206"><P class="p21 ft76">Missnöjd med</P></TD>
<TD class="tr6 td77"><P class="p93 ft76">14</P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p93 ft76">14</P></TD>
<TD class="tr6 td97"><P class="p72 ft76">14</P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft76">5</P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p72 ft76">18</P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p72 ft76">13</P></TD>
<TD class="tr6 td92"><P class="p365 ft76">19</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td206"><P class="p21 ft80">fondernas utveckling</P></TD>
<TD class="tr7 td77"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td30"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td92"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td206"><P class="p21 ft80">Vill inte beslut själv,</P></TD>
<TD class="tr6 td77"><P class="p93 ft76">15</P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p93 ft76">19</P></TD>
<TD class="tr6 td97"><P class="p72 ft76">12</P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft76">5</P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p72 ft76">21</P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p72 ft76">16</P></TD>
<TD class="tr6 td92"><P class="p365 ft76">14</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td206"><P class="p21 ft105">statens ansvar*</P></TD>
<TD class="tr7 td77"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td30"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td92"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td207"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td208"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td169"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td209"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td190"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td190"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td190"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td165"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p363 ft80">Källa: TNS Sifo Prospera och Fondbolagens förening.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">101</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361102x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Hur har det gått hittills?</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft8">Här kan också nämnas att det av en uppföljning av det orange ku- vertet för år 2014<A href="#page_102"><SPAN class="ft48">17 </SPAN></A>kan utläsas att 31 procent av de <SPAN class="ft9">nya pensions- spararna </SPAN>uppgav att det var mycket eller ganska troligt att de kom- mer att göra ett fondval den närmaste tiden och att det främst var nysparare som tillhörde segmentet hög eller medel samt de i ålders- grupperna <NOBR>28–70</NOBR> år som mest sannolikt kommer att göra fondval den närmaste tiden.</P>
<P class="p385 ft24">Pensionsspararnas upplevda kunskap/förmåga när det gäller att förvalta sin egen premiepension</P>
<P class="p386 ft8">I <SPAN class="ft9">Premiepensionsutredningens </SPAN>betänkande redovisas en mätning som Demoskop redovisade i april 2005, och som återges nedan.</P>
<P class="p322 ft76">Figur 3.15 Upplevd kunskap hos pensionsspararna</P>
<P class="p387 ft110">”Jag har tillräckligt med kunskap för att ta hand om mitt premiepensionssparande”</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr11 td210"><P class="p16 ft77">Källa: Premiepensionsutredningen 2005.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p388 ft42">En liknande mätning finns också i den <SPAN class="ft39">Kunskapsmätning från 2012 </SPAN>som nämnts ovan.</P>
<P class="p389 ft54"><SPAN class="ft73">17 </SPAN>Utvärdering av ÅB 2014, <NOBR>2014-05-06</NOBR> s. 7.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">102</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H4B361/H4B361103x1.jpg" style="width:434px;height:630px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td107"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p16 ft23">Hur har det gått hittills?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p61 ft76">Figur 3.16 Kunskapsmätningen 2012</P>
<P class="p390 ft80">Fråga: Jag har tillräckligt med kunskaper för att ta hand om mitt premiepensionsspararande på det sätt jag vill</P>
<P class="p391 ft24">Indelning i målgrupper</P>
<P class="p213 ft8">När det särskilt gäller den närmare indelningen av pensionsspararna i olika målgrupper kan följande nämnas.<A href="#page_103"><SPAN class="ft48">18</SPAN></A></P>
<P class="p41 ft8">Som framgått av bakgrundsbeskrivningen använde <SPAN class="ft9">Premiepen- sionsutredningen </SPAN>i sina analyser en indelning av pensionsspararna i tre olika målgrupper utifrån deras engagemang och kunskap.<A href="#page_103"><SPAN class="ft48">19</SPAN></A></P>
<P class="p10 ft8">Sedan några år tillbaka använder <SPAN class="ft9">Pensionsmyndigheten </SPAN>en seg- mentering av pensionsspararna utifrån kunskap och intresse. Seg- menteringen används primärt för att skapa så tydliga och sär- skiljande målgruppsprofiler som möjligt, både när det gäller att analysera resultat av enkätundersökningar och utformning av kommunikativa uttryck. Segmenteringen grundar sig på fyra frågor som handlar om kunskap och intresse för pensionsfrågor och pri- vatekonomiska frågor. Segmenteringen har implementerats i Pen- sionsmyndighetens kunddatabas med hjälp av variablerna pen- sionsgrundande inkomst, kön, ålder och antal fondbyten. Utifrån dessa variabler skapas tre segment; låg, medel respektive hög. Pensionsmyndigheten gör bedömningen att ”träffsäkerheten” upp- går till cirka 60 procent, dvs. att segmenteringen är rättvisande i sex fall av tio. I Tabell 3.12 nedan visas fördelningen av pensions- spararna på de olika segmenten per augusti 2016.</P>
<P class="p392 ft50"><SPAN class="ft43">18</SPAN><SPAN class="ft56">Jfr redovisningen av undersökningar och mätningar som avser pensionsspararnas kunskap och engagemang i avsnitt 3.6.</SPAN></P>
<P class="p393 ft54"><SPAN class="ft43">19</SPAN><SPAN class="ft58">Se avsnitt 2.4.4.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">103</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361104x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft18">Hur har det gått hittills? SOU 2016:61</P>
<P class="p296 ft76">Tabell 3.12 Pensionsspararna i olika segment efter intresse och kunskap</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr13 td211"><P class="p109 ft76">Segment</P></TD>
<TD class="tr13 td79"><P class="p313 ft76">Låg</P></TD>
<TD class="tr13 td66"><P class="p394 ft95">Medel</P></TD>
<TD class="tr13 td76"><P class="p31 ft76">Hög</P></TD>
<TD class="tr13 td112"><P class="p365 ft76">Total</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td211"><P class="p109 ft76">Intresse/kunskap</P></TD>
<TD class="tr12 td79"><P class="p313 ft76">Litet</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p395 ft95">Medel</P></TD>
<TD class="tr12 td76"><P class="p31 ft76">Stort</P></TD>
<TD class="tr12 td112"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td212"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td213"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr25 td214"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td114"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td211"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td79"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td215"><P class="p396 ft95">Antal pensionssparare</P></TD>
<TD class="tr16 td112"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td211"><P class="p109 ft76">Egen Portfölj</P></TD>
<TD class="tr0 td79"><P class="p313 ft76">897 519</P></TD>
<TD class="tr0 td66"><P class="p374 ft76">1 067 104</P></TD>
<TD class="tr0 td76"><P class="p31 ft76">804 969</P></TD>
<TD class="tr0 td112"><P class="p365 ft111">2 769 592</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td211"><P class="p109 ft76">AP7 – Såfa</P></TD>
<TD class="tr9 td79"><P class="p313 ft76">1 393 505</P></TD>
<TD class="tr9 td66"><P class="p374 ft76">1 051 049</P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p31 ft76">431 109</P></TD>
<TD class="tr9 td112"><P class="p365 ft111">2 875 663</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td211"><P class="p109 ft76">Total</P></TD>
<TD class="tr0 td79"><P class="p313 ft111">2 291 024</P></TD>
<TD class="tr0 td66"><P class="p374 ft111">2 118 153</P></TD>
<TD class="tr0 td76"><P class="p31 ft111">1 236 078</P></TD>
<TD class="tr0 td112"><P class="p365 ft111">5 645 255</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td211"><P class="p109 ft111">Segmentets andel</P></TD>
<TD class="tr0 td79"><P class="p313 ft111">41 %</P></TD>
<TD class="tr0 td66"><P class="p374 ft111">38 %</P></TD>
<TD class="tr0 td76"><P class="p31 ft111">22 %</P></TD>
<TD class="tr0 td112"><P class="p365 ft111">100 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td211"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td79"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td215"><P class="p396 ft95">Procentuell fördelning</P></TD>
<TD class="tr9 td112"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td211"><P class="p109 ft76">Egen Portfölj</P></TD>
<TD class="tr0 td79"><P class="p313 ft76">39 %</P></TD>
<TD class="tr0 td66"><P class="p374 ft76">50 %</P></TD>
<TD class="tr0 td76"><P class="p31 ft76">65 %</P></TD>
<TD class="tr0 td112"><P class="p365 ft111">49 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td211"><P class="p109 ft76">AP7 – Såfa</P></TD>
<TD class="tr9 td79"><P class="p313 ft76">61 %</P></TD>
<TD class="tr9 td66"><P class="p374 ft76">50 %</P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p31 ft76">35 %</P></TD>
<TD class="tr9 td112"><P class="p365 ft111">51 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td211"><P class="p109 ft76">Total</P></TD>
<TD class="tr9 td79"><P class="p313 ft76">100 %</P></TD>
<TD class="tr9 td66"><P class="p374 ft76">100 %</P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p31 ft76">100 %</P></TD>
<TD class="tr9 td112"><P class="p365 ft76">100 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td212"><P class="p16 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr24 td213"><P class="p16 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr24 td178"><P class="p16 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr24 td216"><P class="p16 ft112"> </P></TD>
<TD class="tr24 td114"><P class="p16 ft112"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p216 ft24">Samlad bedömning</P>
<P class="p47 ft8"><SPAN class="ft9">Utredningens samlade bedömning </SPAN>är att undersökningarna och mät- ningarna ovan visar att pensionsspararna är en heterogen grupp av individer med varierande intresse för att själv förvalta sin premie- pension, och med varierande (egenupplevd) kunskap/förmåga att själv förvalta sin premiepension. Enligt utredningens mening är det rimligt att anta att en pensionssparares intresse för att själv utforma och förvalta en egen fondportfölj varierar över tid, och att kun- skapen/förmågan att förvalta sin premiepension rimligen ökar med stigande ålder.</P>
<P class="p397 ft25"><SPAN class="ft25">3.6</SPAN><NOBR><SPAN class="ft26">Premiepensions-oro</SPAN></NOBR></P>
<P class="p47 ft8">Under 2012 genomförde Sifo, på uppdrag av Pensionsmyndig- heten, en kvantitativ undersökning kring oro inför pensionen och livet som pensionär.<A href="#page_104"><SPAN class="ft48">20 </SPAN></A>Vidare har Pensionsmyndigheten i samband med arbetet kring Prognos till alla bl.a. gjort undersökningar kring Självförtroende och Förutsebarhet (2014).<A href="#page_104"><SPAN class="ft48">21 </SPAN></A>Det bör här även nämnas att Pensionsmyndigheten genomför årliga undersökningar</P>
<P class="p398 ft50"><SPAN class="ft43">20</SPAN><SPAN class="ft52">Oro inför pensionen och Livet som pensionär, Kvantitativ undersökning, Sifo/Pensions- myndigheten, </SPAN><NOBR>2012-03-22.</NOBR></P>
<P class="p163 ft54"><SPAN class="ft43">21</SPAN><SPAN class="ft58">Rapport Självförtroende och Förutsebarhet, 2014:2, TNS/Pensionsmyndigheten.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">104</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361105x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td107"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p16 ft23">Hur har det gått hittills?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p259 ft8">för att följa upp myndighetens kommunikativa målsättningar, och att en del i detta är uppföljningar av hur det årliga orange kuvertet uppmärksammas och används.<A href="#page_105"><SPAN class="ft48">22 </SPAN></A>Nu nämnda undersökningar hand- lar om <SPAN class="ft9">hela </SPAN>pensionen, och är därför enligt utredningens bedöm- ning av begränsat intresse för att ge en närmare bild av vilken oro som finns <SPAN class="ft9">hos pensionsspararna </SPAN>när det gäller premiepensionssyste- met och val inom premiepensionssystemet.</P>
<P class="p158 ft8">När det gäller den mer <SPAN class="ft9">allmänna oro </SPAN>som finns kring valsitua- tionen och s.k. <NOBR>icke-rationella</NOBR> val hänvisas till avsnitt 2.3.5, där ut- redningen redovisat sin syn på problembilden.</P>
<P class="p158 ft8">När det gäller den oro som finns kring mer <NOBR><SPAN class="ft9">konsument-relate-</SPAN></NOBR><SPAN class="ft9"> rade frågor </SPAN>och s.k. systemrisker hänvisas till avsnitt 4.9.</P>
<P class="p399 ft54"><SPAN class="ft73">22 </SPAN>Separata uppföljningar görs för grupperna nya pensionssparare, pensionssparare respektive pensionärer.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">105</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_106">
</DIV>
<DIV id="page_107">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361107x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p400 ft114"><SPAN class="ft7">4</SPAN><SPAN class="ft113">Bedömningar och förslag med utgångspunkt i den</SPAN></P>
<P class="p401 ft115">nuvarande systemutformningen (Alternativ 1)</P>
<P class="p402 ft25"><SPAN class="ft25">4.1</SPAN><SPAN class="ft26">Övergripande syfte</SPAN></P>
<P class="p403 ft8"><SPAN class="ft108">Utredningens bedömning: </SPAN>Det övergripande syftet med de förslag som utredningen lämnar inom ramen för Alternativ 1 bör vara att de ska öka sannolikheten för att fler pensionssparare får ett bättre premiepensionsutfall, dvs. att förslagen ska antas leda till att fler pensionssparare får en långsiktigt bättre avkast- ning med rimlig risk och kostnad, med bibehållen stor valfrihet när det gäller möjligheten att välja bland olika fondförvaltare och olika fonder.</P>
<P class="p404 ft8"><SPAN class="ft108">Skäl för bedömningen</SPAN>: Utredningen har tolkat utrednings- direktiven på det sättet att utredningens förslag – som ska ta sin utgångspunkt i de förslag som lämnats inom ramen för Alternativ 1 i Vägvalspromemorian – ska utvärderas och utformas utifrån det övergripande målet att fler pensionssparare ska få långsiktigt bättre avkastning med rimlig risk och kostnad. Enligt utredningens me- ning kan detta sammanfattas som ett övergripande mål om att <SPAN class="ft9">fler pensionssparare ska få ett bättre premiepensionspensionsutfall</SPAN>. Av utredningsdirektiven framgår det att Alternativ 1 innebär ett system med bibehållen stor valfrihet (jfr utredningens beskrivning av problembilden i avsnitt 2.3).</P>
<P class="p405 ft17">107</P>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361108x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p264 ft25"><SPAN class="ft25">4.2</SPAN><SPAN class="ft26">Förskjutning i fokus</SPAN></P>
<P class="p406 ft8"><SPAN class="ft108">Utredningens bedömning</SPAN>: Under åren har det skett en för- skjutning i fokus från ett fokus på valet av enskilda fonder på fondtorget – dvs. på val <SPAN class="ft9">inom </SPAN>förvaltningsmodellen Egen port- följ – till ett fokus på olika förvaltningsmodeller för olika mål- grupper av pensionssparare och på det grundläggande valet <SPAN class="ft9">mellan </SPAN>de olika förvaltningsmodeller som numer finns, dvs.</P>
<P class="p407 ft10"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft74">Förvalsalternativet (AP7 Såfa),</SPAN></P>
<P class="p408 ft10"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft74">Färdiga riskportföljer (sätts samman av AP7), och</SPAN></P>
<P class="p19 ft10"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft74">Egen portfölj med maximalt fem fonder från fondtorget.</SPAN></P>
<P class="p409 ft8"><SPAN class="ft108">Skäl för utredningens bedömning</SPAN>: Enligt utredningens mening visar beskrivningen i avsnitt 2.4 av premiepensionssystemets ut- veckling att det under i vart fall de första åren fanns en mer eller mindre uttalad rekommendation om att <SPAN class="ft9">alla borde </SPAN>utnyttja möjlig- heten att göra ett <SPAN class="ft9">eget (aktivt) val bland de valbara fonderna på fondtorget</SPAN>, dvs. ett fokus på valet av enskilda fonder på fondtorget.<A href="#page_108"><SPAN class="ft48">1 </SPAN></A>Beskrivningen visar också att det under åren därefter kan sägas ha skett en förskjutning i fokus till ett fokus på att systemet behöver erbjuda olika lösningar för olika grupper av pensionssparare (mål- grupper), vilket bl.a. har lett till att systemet numer kan sägas inne- hålla <SPAN class="ft9">tre i grunden olika förvaltningsmodeller</SPAN>; Förvalsalternativet<A href="#page_108"><SPAN class="ft48">2</SPAN></A>, Färdiga riskportföljer<A href="#page_108"><SPAN class="ft48">3 </SPAN></A>respektive Egen portfölj<A href="#page_108"><SPAN class="ft48">4</SPAN></A>.</P>
<P class="p86 ft8">I förskjutningen av fokus ligger – enligt utredningens mening – bl.a. förändringen av det ursprungliga s.k. <NOBR>Icke-valsalternativet</NOBR> till en mer utpräglad Förvalslösning, dvs. förändringen <SPAN class="ft9">från </SPAN>en place- ringsform för de som inte aktivt väljer bland fonderna på fond- torget i samband med inträdet i systemet (ett renodlat och icke valbart <NOBR>icke-valsalternativ)</NOBR> <SPAN class="ft9">till </SPAN>en valbar förvaltningsmodell avsedd att utgöra ett bra statligt placeringsalternativ för den förväntat stora grupp av pensionssparare som inte vill eller upplever att de</P>
<P class="p160 ft45"><SPAN class="ft51">1</SPAN><SPAN class="ft70">Se avsnitt 2.4.3 om den ursprungliga systemutformningen och det första valet.</SPAN></P>
<P class="p167 ft50"><SPAN class="ft51">2</SPAN><SPAN class="ft52">AP7 Såfa, dvs. statens årskullsförvaltning som har en s.k. generationsfondsprofil som innebär att risknivån relateras till, och löpande justeras efter, pensionsspararens ålder.</SPAN></P>
<P class="p147 ft45"><SPAN class="ft51">3</SPAN><SPAN class="ft70">Portföljer med färdiga risknivåer – hög, medel respektive låg – som sätts samman av AP7.</SPAN></P>
<P class="p167 ft54"><SPAN class="ft51">4</SPAN><SPAN class="ft53">En premiepensionsportfölj sammansatt av fonder som erbjuds på fondtorget, där pensions- spararen själv sätter samman portföljen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">108</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361109x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr7 td217"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td186"><P class="p16 ft23">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p410 ft8">inte själva kan sätta samman och löpande förvalta en portfölj av fonder från fondtorget (dvs. för de som inte vill eller upplever att de inte kan använda förvaltningsmodellen Egen portfölj).</P>
<P class="p40 ft8">Av naturliga skäl har också frågan om den <SPAN class="ft9">löpande</SPAN><A href="#page_109"><SPAN class="ft49">5 </SPAN></A>förvalt- ningen av de placeringar som görs inom ramen för premiepensions- systemet blivit alltmer uppmärksammad ju längre systemet har varit i drift, jfr t.ex. Premiepensionsutredningens förslag om be- slutsstöd under förvaltningen och att placeringarna i Förvals- alternativet löpande anpassas efter pensionsspararens ålder.</P>
<P class="p411 ft25"><SPAN class="ft25">4.3</SPAN><SPAN class="ft26">Användning av s.k. puffar</SPAN></P>
<P class="p412 ft8"><SPAN class="ft108">Utredningens bedömning</SPAN>: Genom användning av s.k. puffar knutna till det grundläggande valet av förvaltningsmodell och tydligare myndighetsinformation kring Förvalsalternativet kan fler pensionssparare förväntas få bättre premiepensionsutfall.</P>
<P class="p413 ft24">Skäl för utredningens bedömning:</P>
<P class="p367 ft24">Jämförelser mellan Egen portfölj och Förvalsalternativet</P>
<P class="p139 ft8">Av bakgrundsbeskrivningen framgår det att förvaltningsmodellen <NOBR>Förvalsalternativet/Icke-valsalternativet</NOBR> – <SPAN class="ft9">hittills och i genomsnitt </SPAN>– har gett ett bättre utfall än förvaltningsmodellen Egen portfölj. Jämförelser mellan de båda förvaltningsmodellerna såvitt avser ut- vecklingen hittills finns i avsnitt 3.2(avkastning) och avsnitt 3.3 (spridning i utfall). Jämförelser såvitt avser risknivå finns i avsnitt 4.5 och 4.8.</P>
<P class="p10 ft8">I en analys av vilka åtgärder som bör föreslås är det dock inte i första hand det historiska utfallet som är av intresse. Nedan redovi- sas därför hur de skillnader som finns när det gäller avgiftsnivå och skattestatus mellan å den ena sidan förvaltning via fonder på fond- torget och å den andra sidan förvaltning via statliga alternativ kan <SPAN class="ft9">förväntas </SPAN>påverka slutlig premiepension. Enligt utredningens me-</P>
<P class="p414 ft54"><SPAN class="ft73">5 </SPAN>Med löpande förvaltning menas här den förvaltning av portföljen som sker efter den initiala sammansättningen, t.ex. uppföljning och utvärdering.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">109</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft8">ning visar sammanställningen nedan att det finns fog för att anta att förvaltningsmodellen Förvalsalternativet (dvs. förvaltning via stat- liga alternativ) <SPAN class="ft9">även framöver </SPAN>sannolikt kommer att ge ett genom- snittligt bättre premiepensionsutfall än förvaltningsmodellen Egen portfölj (dvs. förvaltning via fonder på fondtorget). Det ska under- strykas att jämförelsen alltså <SPAN class="ft9">inte </SPAN>är en direkt jämförelse mellan det nuvarande förvalsalternativet (dvs. AP7 Såfa) och någon motsva- rande fond på fondtorget, utan i stället är en principiell jämförelse mellan statlig respektive privat förvaltning av en premiepensions- portfölj som antas bestå av en global aktiefond.</P>
<P class="p238 ft10"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft74">Sparare 1: Väljer en global aktiefond som förvaltas av staten.</SPAN></P>
<P class="p239 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">Sparare 2: Väljer en global aktiefond som motsvarar genom- snittet för de som valt globala aktiefonder på fondtorget (värde viktat genomsnitt).</SPAN></P>
<P class="p152 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">Sparare 3: Väljer en global aktiefond på fondtorget som motsva- rar ett </SPAN><NOBR>slumpvis/antals-viktat</NOBR> genomsnitt.</P>
<P class="p415 ft8">I tabell 4.1 och figur 4.1 illustreras hur stora skillnader som kan förväntas i slutlig premiepension, under antagande att spararna har samma inkomst under hela livet och att avkastningen hos de tre globalfonderna är densamma.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">110</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H4B361/H4B361111x1.jpg" style="width:441px;height:683px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td217"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td186"><P class="p16 ft23">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p61 ft76">Tabell 4.1 Skillnader i avgift och skatt (global aktiefond).</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr16 td218"></TD>
<TD class="tr16 td219"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td220"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td11"><P class="p319 ft80">Skatt</P></TD>
<TD class="tr16 td148"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td76"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td37"><P class="p106 ft80">Skillnad i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td218"></TD>
<TD class="tr16 td219"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td220"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td11"><P class="p319 ft80">på</P></TD>
<TD class="tr16 td148"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td76"><P class="p416 ft80">Differens</P></TD>
<TD class="tr16 td37"><P class="p106 ft95">premiepension</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td218"></TD>
<TD class="tr7 td219"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr7 td220"><P class="p31 ft80">Fondavgift</P></TD>
<TD class="tr7 td11"><P class="p417 ft80">aktieut-</P></TD>
<TD class="tr7 td148"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr7 td76"><P class="p416 ft77">jämfört med</P></TD>
<TD class="tr7 td37"><P class="p106 ft80">jämfört med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td218"></TD>
<TD class="tr16 td219"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td220"><P class="p93 ft80">efter rabatt</P></TD>
<TD class="tr16 td11"><P class="p417 ft80">delning</P></TD>
<TD class="tr16 td148"><P class="p312 ft80">Totalt</P></TD>
<TD class="tr16 td76"><P class="p416 ft80">Sparare 1</P></TD>
<TD class="tr16 td37"><P class="p106 ft80">sparare 1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td218"></TD>
<TD class="tr25 td221"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td222"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td195"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td192"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td216"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td124"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td218"></TD>
<TD class="tr16 td219"><P class="p16 ft80">Sparare 1 –</P></TD>
<TD class="tr16 td220"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td11"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td148"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td76"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td37"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td218"></TD>
<TD class="tr12 td219"><P class="p16 ft80">Väljer en statligt förvaltad</P></TD>
<TD class="tr12 td220"><P class="p93 ft80">0,12 %<A href="#page_111"><SPAN class="ft116">6</SPAN></A></P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p417 ft80">0,11 %</P></TD>
<TD class="tr12 td148"><P class="p312 ft80">0,23 %</P></TD>
<TD class="tr12 td76"><P class="p416 ft80">-</P></TD>
<TD class="tr12 td37"><P class="p106 ft80">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td218"></TD>
<TD class="tr11 td219"><P class="p16 ft110">global aktiefond</P></TD>
<TD class="tr11 td220"><P class="p16 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr11 td11"><P class="p16 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr11 td148"><P class="p16 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr11 td76"><P class="p16 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr11 td37"><P class="p16 ft117"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td218"></TD>
<TD class="tr6 td219"><P class="p16 ft80">Sparare 2 –</P></TD>
<TD class="tr6 td220"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr6 td148"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr6 td76"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr6 td37"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td218"></TD>
<TD class="tr7 td219"><P class="p16 ft80">Väljer global aktiefond som</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td220"><P class="p93 ft80">0,46 %</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td11"><P class="p417 ft80">0,36 %</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td148"><P class="p312 ft80">0,82 %</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td76"><P class="p416 ft80">0,59 %</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td37"><P class="p106 ft80"><NOBR>-11</NOBR> %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td218"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td219"><P class="p16 ft80">kollektivet på fondtorget</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td218"></TD>
<TD class="tr26 td220"><P class="p16 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr26 td11"><P class="p16 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr26 td148"><P class="p16 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr26 td76"><P class="p16 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr26 td37"><P class="p16 ft118"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td218"></TD>
<TD class="tr16 td219"><P class="p16 ft80">(värdeviktat genomsnitt)</P></TD>
<TD class="tr16 td220"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td11"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td148"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td76"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td37"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td218"></TD>
<TD class="tr13 td219"><P class="p16 ft80">Sparare 3 –</P></TD>
<TD class="tr13 td220"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td11"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td148"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td76"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td37"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td218"></TD>
<TD class="tr16 td219"><P class="p16 ft80">Väljer slumpvis en global</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td220"><P class="p93 ft80">0,57 %</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td11"><P class="p417 ft80">0,36 %</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td148"><P class="p312 ft80">0,93 %</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td76"><P class="p416 ft80">0,70 %</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td37"><P class="p106 ft80"><NOBR>-13</NOBR> %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td218"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td219"><P class="p16 ft80">aktiefond på fondtorget</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td218"></TD>
<TD class="tr14 td220"><P class="p16 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr14 td11"><P class="p16 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr14 td148"><P class="p16 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr14 td76"><P class="p16 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr14 td37"><P class="p16 ft88"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p0 ft80">(antalsviktat genomsnitt)</P>
<P class="p418 ft76">Figur 4.1 Skillnader i avgift och premiepension (global aktiefond).</P>
<P class="p419 ft80">Källa: AP7.</P>
<P class="p420 ft8">För beräkningen har Pensionsmyndighetens s.k. typfallsmodell använts. Det typfall som använts baseras på en sparare född 1980 som går i pension vid 65 års ålder. Samma långsiktiga tillväxt har</P>
<P class="p421 ft54"><SPAN class="ft73">6 </SPAN>Sedan <NOBR>2016-01-01</NOBR> är avgiften för AP7 Aktiefond 0,11 procent per år.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">111</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361112x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft8">antagits för samtliga tre fonder (5,4 procent realt före avgifter), och det har antagits att fonderna belastas med kupongskatt<A href="#page_112"><SPAN class="ft48">7</SPAN></A>.</P>
<P class="p45 ft8">Skatteskillnaden är baserad på skatteskillnaden för 20 delmark- nader som motsvarar cirka 94 procent av ett globalt aktieindex<A href="#page_112"><SPAN class="ft48">8</SPAN></A>, totalt 0,25 procent per år för en global aktiefond.</P>
<P class="p45 ft8">Det bör här anmärkas att en beräkning av det <SPAN class="ft9">verkliga skatte- uttaget </SPAN>inte ryms inom ramen för utredningen. Utredningens be- dömning är dock att den antagna skatteskillnaden är tillräckligt rättvisande för att illustrera betydelsen av skillnader i avgift och skatteuttag. Det bör dock understrykas att det verkliga skatte- uttaget beror på de faktiska innehaven i fonderna, vilka fonder som väljs och de faktiska skatteavtalen. Här ska också nämnas att skat- teförhållandena kan ändras över tid. Vid verkliga skattejämförelser måste hänsyn också tas till att eventuella skatteskillnader är an- norlunda när tillgångarna i fonden helt eller delvis består av ränte- bärande tillgångar. Det bör även noteras att det inte är möjligt att applicera den redovisade skillnaden i skatt på Förvalsalternativet och Fondtorget som helhet, eftersom innehaven skiljer sig åt jäm- fört med en global aktiefond. Exempelvis är en stor del av place- ringarna på Fondtorget investerade i svenska aktier, svenska ränte- bärande tillgångar samt i länder där de privata fonderna inte betalar skatt på utdelningar.</P>
<P class="p86 ft8">Det bör vidare nämnas att det kan argumenteras för att man i jämförelsen ovan i stället för en global aktiefond borde ha använt en global indexfond, på den grunden att en global indexfond kan påstås vara mer lik Förvalsalternativet än en global aktiefond. Om man i jämförelsen i stället hade använt en global indexfond skulle detta ha haft stor betydelse när det gäller avgiftsskillnaden. Utred- ningens bedömning har varit att en global aktiefond kan användas i en jämförelse avsedd att illustrera skillnaderna mellan förvaltning i statlig regi och förvaltning på fondtorget, jfr tabell 4.5.</P>
<P class="p45 ft8">Det bör här understrykas att vad som nu redovisats <SPAN class="ft9">inte </SPAN>innebär ett påstående om att Förvalsalternativet har varit – eller kommer att vara – bäst för alla eller bättre än alla andra fonder i systemet, eftersom det i ett premiepensionssystem med bibehållen stor val-</P>
<P class="p422 ft50"><SPAN class="ft51">7</SPAN><SPAN class="ft52">Med kupongskatt menas skatt på sådan utdelning som fonden får på de tillgångar som finns i fonden.</SPAN></P>
<P class="p163 ft54"><SPAN class="ft51">8</SPAN><SPAN class="ft53">MSCI ACWI.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">112</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361113x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td217"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td186"><P class="p16 ft23">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p148 ft8">frihet finns möjlighet att själv sätta ihop portföljer inom ramen för förvaltningsmodellen Egen portfölj som pensionsspararen (eller andra) anser vara bättre än Förvalsalternativet. Med bättre port- följer menas här såväl portföljer som pensionsspararen (eller någon annan) anser vara bättre i termer av risknivå och/eller avkastning eller avgifter, som portföljer som pensionsspararen (eller någon annan) anser vara bättre i andra termer (t.ex. när det gäller typ av förvaltare, placeringsstrategi eller placeringsinriktning).</P>
<P class="p41 ft8">Det som redovisats visar dock enligt utredningens mening att fler pensionssparare sannolikt skulle kunna få ett bättre premie- pensionsutfall om de får hjälp och stöd – i form av s.k. puffar – i samband med sitt val av förvaltningsmodell. Med val av förvalt- ningsmodell menas här såväl det initiala valet mellan Förvalsalter- nativet, Färdiga riskportföljer och Egen portfölj i samband med inträdet i premiepensionssystemet som den löpande uppföljningen av detta initiala val.</P>
<P class="p41 ft8">Med puffar avses här hjälp och stöd i syfte att hjälpa pensions- spararna (såväl nya som befintliga) att göra det som för många kan antas vara ett bra val av förvaltningsmodell, samtidigt som möjlig- heten att göra ett annat (bättre eller sämre) val bibehålls.</P>
<P class="p10 ft8">Puffar i form av <SPAN class="ft9">ändrade valrutiner </SPAN>i samband med inträdet i systemet (nya sparare) och under den löpande förvaltningen (ut- värderingsval för befintliga sparare) behandlas i avsnitt 4.4, och puffar i form av <SPAN class="ft9">tydligare myndighetsinformation </SPAN>(framhålla För- valsalternativet) behandlas i avsnitt 4.5. Valrutiner i samband med övergången från sparandefasen till uttagsfasen behandlas i avsnitt 5 (den traditionella försäkringen).</P>
<P class="p42 ft8">Puffar skulle också kunna ges i andra former, t.ex. i form av mer allmän information och utbildning eller genom andra former av beslutsstöd. Dessa puffar kan vara fokuserade på det grundläggande valet av förvaltningsmodell eller på de val som görs inom ramen för förvaltningsmodellen Egen portfölj. En nackdel med denna typ av puffar är att de i praktiken hittills har visat sig ha begränsat genom- slag, vilket bl.a. visas genom den statistik som finns kring användningen av <NOBR>PPM-Lotsen.<A href="#page_113"><SPAN class="ft48">9</SPAN></A></NOBR></P>
<P class="p41 ft8">Det kan här hävdas att den begränsade användningen av besluts- stöden – helt eller delvis – beror på den närmare utformningen av</P>
<P class="p8 ft54"><SPAN class="ft73">9 </SPAN>Analytiskt testamente, PPM, s. 46.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">113</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft8">de nuvarande verktygen och/eller marknadsföringen av de nuva- rande verktygen, och att puffar i form av mer utvecklad informa- tion/utbildning/beslutsstöd av olika slag är en bättre metod än puffar i form av ändrade valrutiner och tydligare myndighets- information för att öka sannolikheten för att fler pensionssparare ska få bättre premiepensionsutfall.</P>
<P class="p52 ft8">Här kan noteras att webbaserade/digitaliserade informations- och rådgivningstjänster på finansmarknaden har ökat kraftigt under de år som har gått sedan <NOBR>PPM-Lotsen</NOBR> och Fondvalsguiden togs fram. Här kan t.ex. nämnas utvecklingen när det gäller Min Pen- sion, användningen av internetbanker, mail, mobiltelefoner (t.ex. användningen av appar och SMS), <NOBR>web-baserade</NOBR> fondtorg på såväl tjänstepensionsområdet som på området för privat sparande, filtre- ringslösningar, jämförelsetjänster, s.k. väckarklockor och lösningar med s.k. <NOBR>robo-advisors.</NOBR> En viktig del i denna utveckling är utvecklingen av <NOBR>e-leg,</NOBR> mobilt <NOBR>bank-ID</NOBR> och fullmaktslösningar m.m.</P>
<P class="p52 ft8">Enligt utredningens mening är det i en snabbt föränderlig tek- nisk miljö olämpligt att på mer principiella grunder döma ut möj- ligheten att använda åtgärder i form av information/beslutsstöd etc. för att på så sätt öka sannolikheten för att fler pensionssparare får ett bättre premiepensionsutfall. Utredningens bedömning är dock att åtgärder i form av ändrade valrutiner och tydligare myndig- hetsinformation fokuserade på det grundläggande valet av förvalt- ningsmodell torde få större genomslag – och därmed vara mer ef- fektiva – än åtgärder i form av mer allmän information/utbild- ning/beslutsstöd. Vad som nu sagts hindrar inte att man så långt möjligt försöker använda ny teknik i samband med t.ex. de ut- värderingsval som utredningen föreslår i avsnitt 4.4.2. Vad som nu sagts hindrar inte heller fortsatt utveckling av beslutsstöd m.m. som kan hjälpa pensionssparare som väljer förvaltningsmodellen Egen portfölj, men utredningen lämnar inga förslag i dessa delar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">114</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361115x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr7 td217"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td186"><P class="p16 ft23">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p370 ft25"><SPAN class="ft25">4.4</SPAN><SPAN class="ft26">Ändrade valrutiner m.m.</SPAN></P>
<P class="p247 ft11"><SPAN class="ft11">4.4.1</SPAN><SPAN class="ft55">Nya sparare ska placeras i Förvalsalternativet</SPAN></P>
<P class="p423 ft8"><SPAN class="ft108">Utredningens förslag</SPAN>: När pensionsrätt för premiepension fastställs för första gången för en premiepensionssparare ska Pensionsmyndigheten föra över medlen till Förvalsalternativet, och pensionsspararen ska i samband med detta också upplysas om möjligheten att placera fondmedlen i Färdiga riskportföljer eller i fonder som finns på fondtorget.</P>
<P class="p424 ft24">Bakgrund</P>
<P class="p425 ft8">Pensionsmyndigheten har i en särskild framställan till Finans- departementet<A href="#page_115"><SPAN class="ft48">10 </SPAN></A>föreslagit att när pensionsrätt för premiepension fastställs för första gången för en premiepensionssparare ska Pensionsmyndigheten föra över medlen till AP7 Såfa, och att pensionsspararen ska upplysas om rätten att placera om fond- medlen. Enligt tilläggsdirektiven ska utredaren analysera och före- slå genomförande av Pensionsmyndighetens förslag.</P>
<P class="p211 ft8">I framställningen hänvisar Pensionsmyndigheten till Vägvals- promemorian och till att myndigheten i sitt remissyttrande ställt sig bakom förslaget att framhålla Förvalet som ett bra alternativ för den som inte vill göra ett aktivt val. När det gäller bedömda effek- ter anger myndigheten att en direkt placering av nyspararnas pen- sionsrätter i det statliga förvalsalternativet fullföljer myndighetens ställningstagande om att framhålla förvalet som ett bra alternativ för premiepensionsmedel som inte aktivt beslutats av den enskilde spararen och att det därigenom ges i de flesta fall en högre avkast- ning än med nuvarande placeringsstrategi. Myndigheten anför även att förändringen skulle förenkla för pensionsspararna, eftersom fondvalet med tidsfrist avskaffas och ersätts med ordinarie fond- bytesrutin.</P>
<P class="p11 ft8">Pensionsmyndigheten anför bl.a. att många års erfarenhet visar att intresset för aktiva val i samband med inträdet i premiepen- sionssystemet är lågt, och att den absoluta merparten av nyspararna</P>
<P class="p426 ft54"><SPAN class="ft73">10 </SPAN>Pensionsmyndighetens Dnr/reg. <NOBR>VER2015-136.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">115</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft8">därför får sina premiepensionsmedel placerade i Förvalet (cirka 99 procent i april 2014). Myndigheten anser därför att det finns anledning att ifrågasätta den nuvarande rutinen, som innebär att kapitalet under en period om fyra till fem månader är placerade på ett konto hos Riksgälden innan – den absoluta merparten av – kapitalet placeras i Förvalsalternativet. Bakgrunden till detta är att kapital motsvarande de fastställda pensionsrätterna och avkast- ningen från den tillfälliga förvaltningen förs över till kontot för Pensionsmyndighetens fondhandel hos Riksgälden i december men att fondhandeln inte sker förrän det sker ett aktivt val eller vänteti- den för ett aktivt val har passerat. Nyspararna har möjlighet till fondval från och med december, men får information först i det orange kuvertet som skickas ut under mars påföljande år där de i en särskild folder (en s.k, fripassagerare i det orange kuvert) upplyses om hur de kan välja fonder. Information lämnas även om vid vilket datum (år 2015 var datumet den 17 april) fondvalet senast måste göras för att pengarna att placera inte ska hamna i Förvalsalterna- tivet. (Placeringstiden vid under året ändrad pensionsrätt är betyd- ligt kortare, cirka en månad.)</P>
<P class="p53 ft8">Under den tid pensionsspararnas pengar är placerade på konto hos Riksgälden (men registrerade som pensionsrätter på spararens premiepensionskonto) beräknas ränta på pengarna och nyspararna får extra ränta från den dag pengarna placeras på spararens konto (i början av december) fram till ett datum (i april) under perioden från den dag som orange kuvert når nyspararna till placering sker i Förvalsalternativet. Den extraränta som nya sparare hittills till- delats för intjänandeåren <NOBR>1995–2013</NOBR> utgör i genomsnitt 0,5 procent. I Pensionsmyndighetens framställning jämförs extraräntan under den aktuella tidperioden med värdeförändringen i Förvalet (AP7 Aktiefond) under motsvarande tidsperiod. Värdeförändringen för Förvalet har under perioderna december till april under de senaste åren varit mellan 4,4 och 15,2 procent. I framställningen finns även utförlig statistik om nyspararna, som bl.a. visar att den övervägande majoriteten av nyspararna är unga personer med relativt små premiepensionsbelopp.</P>
<P class="p156 ft8">I framställningen finns även ett författningsförslag inklusive författningskommentar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">116</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td217"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td186"><P class="p16 ft23">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p61 ft24">Skäl för förslaget:</P>
<P class="p139 ft8">Inledningsvis bör det nämnas att utredningens bedömning är att Pensionsmyndighetens förslag innebär en principiell förändring av premiepensionssystemet i den meningen att förslaget innebär en övergång till en systemutformning där <SPAN class="ft9">förvaltningsmodellen För- valsalternativet </SPAN>utgör just ett förval för den som inträder i systemet. Enligt utredningens bedömning ligger den föreslagna förändringen i linje med de bedömningar utredningen gör i detta betänkande.</P>
<P class="p10 ft8">Det kan konstateras att det sedan flera år tillbaka endast är nå- gon enstaka procent av de nya spararna som faktiskt väljer något annat än Förvalsalternativet under den utsatta valperioden. Mot denna bakgrund framstår den föreslagna förändringen som en be- fogad förenkling av rutinerna i samband med inträdet i systemet, dvs. en anpassning av rutinerna utifrån pensionsspararnas faktiska beteende. Enligt utredningens bedömning kan förändringen såvitt avser nysparare ses som en anpassning av systemet utifrån det faktiska beteendet hos förstagångsväljarna.</P>
<P class="p42 ft8">Som framgått ovan kan förändringen emellertid enligt utred- ningens mening – även beskrivas som ett exempel på en s.k. puff i form av ändrade valrutiner, som är motiverad av de skäl som an- förts i avsnitt 4.1 (Övergripande syfte) och i avsnitt 4.3 (Använd- ning av puffar).</P>
<P class="p41 ft8">När det gäller effekter på den förväntade avkastningen och där- med på det förväntade premiepensionsutfallet är utredningens be- dömning att ett genomförande av förslaget torde bidra till att fler pensionssparare kan förväntas få högre avkastning, jämfört med om de nuvarande rutinerna behålls.</P>
<P class="p10 ft8">Det finns en risk för att avkastningen i Förvalet under vissa pe- rioder kan komma att bli mindre än avkastningen (räntan) som fås med de nuvarande rutinerna. Detta kan också uttryckas på det sät- tet att en förändring skulle innebära att de nya pensionsspararna utsätts för en <SPAN class="ft9">ökad risk </SPAN>under den aktuella tidsperioden. Mot denna bakgrund bör de nya pensionsspararna så tidigt som möjligt få tyd- lig information om de risker som är förknippade med en placering i Förvalsalternativet, och tydlig information om möjligheten att välja någon av de andra förvaltningsmodellerna.</P>
<P class="p42 ft8">Det finns också en risk för <SPAN class="ft9">förlorad </SPAN>avkastning i förhållande till alternativa placeringar i Färdiga riskportföljer eller Egen portfölj av</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">117</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361118x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft8">fonder från fondtorget, men även denna risk borde kunna hanteras genom tydlig information till de nya pensionsspararna i samband med att deras premiepensionsmedel placeras i Förvalsalternativet. I kravet på tydlighet ingår lämpligen att skicka orange kuvert till nyspararna så tidigt som möjligt.</P>
<P class="p45 ft8">Utredningens bedömning är att det saknas anledning att föreslå några väsentliga ändringar i det författningsförslag som redan har tagits fram av Pensionsmyndigheten.</P>
<P class="p221 ft11"><SPAN class="ft11">4.4.2</SPAN><SPAN class="ft55">Regelbundna utvärderingsval m.m.</SPAN></P>
<P class="p427 ft8"><SPAN class="ft108">Utredningens förslag</SPAN>: Det ska införas regelbundna utvärde- ringsval för de pensionssparare som har sitt premiepensions- kapital placerat i förvaltningsmodellen Färdiga riskportföljer el- ler Egen portfölj.</P>
<P class="p428 ft8">I utvärderingsvalen ska pensionsspararna få information om syftet med utvärderingsvalet och få välja om han eller hon vill behålla sina nuvarande fonder, byta fonder inom ramen för den valda förvaltningsmodellen eller välja någon annan förvalt- ningsmodell.</P>
<P class="p428 ft8">Den som inte anmäler något val inom föreskriven tid ska, efter särskild påminnelse, få sitt premiepensionskapital överfört till Förvalsalternativet. De pensionssparare som har sitt premie- pensionskapital placerat i Förvalsalternativet ska regelbundet påminnas om sin möjlighet att välja någon annan förvaltnings- modell än Förvalsalternativet.</P>
<P class="p429 ft8">Regeringen ska få meddela föreskrifter om tidpunkter för de första utvärderingsvalen och påminnelserna för de individer som fick sina första pensionsrätter fastställda före den 1 januari 2012.</P>
<P class="p430 ft24">Bakgrund</P>
<P class="p161 ft8">Vägvalspromemorian innehåller ett förslag om att införa bekräftel- seval för <SPAN class="ft9">nya pensionsrätter</SPAN>, alternativt mer sällan om årliga bekräf- telseval bedöms vara betungande. Enligt promemorian bör det också övervägas om ett bekräftelseval avseende även tidigare place- rat kapital inom premiepensionen kan göras som en engångsåtgärd.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">118</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361119x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td217"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td186"><P class="p16 ft23">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p253 ft8">Bakgrundsvis bör här hänvisas till tabell 3.7 som visar hur pre- miepensionskapitalet för närvarande är fördelat mellan de olika placeringsalternativen i premiepensionssystemet.</P>
<P class="p10 ft8">Bakgrundsvis bör även nämnas att man inom Avtalspension <NOBR>SAF-LO</NOBR> genomförde ett s.k. obligatoriskt omval 2009, efter det att man upphandlat nya valbara bolag. I omvalet var det totalt 37,5 procent som gjorde ett aktivt val antingen via omval eller flytt av pensionskapital, medan 62,5 procent placerades i <NOBR>icke-vals-</NOBR> alternativet.<A href="#page_119"><SPAN class="ft48">11 </SPAN></A>Figur 4.2 nedan visar den ökning av marknadsandelar för <NOBR>icke-valsalternativet</NOBR> som blev följden av det obligatoriska omvalet.</P>
<P class="p431 ft76">Figur 4.2 Marknadsandelar premier inom <NOBR>SAF-LO</NOBR> för AMF</P>
<P class="p432 ft80">2010 förmedlades premierna efter det obligatoriska omvalet 2009</P>
<P class="p433 ft80">Källa: AMF.</P>
<P class="p434 ft54"><SPAN class="ft73">11 </SPAN>Fora årsredovisning 2009, s. 2, 8 och 9.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">119</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361120x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p296 ft28"><SPAN class="ft10">Enligt </SPAN>utredningsdirektiven <SPAN class="ft10">ska utredaren</SPAN></P>
<P class="p151 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">analysera och beskriva fördelar och nackdelar med ett införande av obligatoriska bekräftelseval,</SPAN></P>
<P class="p152 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">analysera vilka premiepensionssparare som bör omfattas av obli- gatoriska bekräftelseval,</SPAN></P>
<P class="p435 ft10"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft74">föreslå och motivera hur ofta bekräftelseval bör ske,</SPAN></P>
<P class="p239 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">analysera och ta ställning till hur bekräftelsen ska ske, vad som blir konsekvensen av att inte ta ställning till ett obligatoriskt be- kräftelseval och betydelsen av valblankettens utseende för re- sultatet,</SPAN></P>
<P class="p151 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">ta ställning till om obligatoriska bekräftelseval ska gälla endast för placering av nya pensionsrätter eller också ska kunna inne- fatta redan intjänat pensionskapital, och</SPAN></P>
<P class="p152 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">analysera och motivera om det finns andra åtgärder än obliga- toriska bekräftelseval som vid en samlad bedömning är bättre för att minska risken för systematiskt svag avkastning.</SPAN></P>
<P class="p436 ft24">Skälen för bedömningen:</P>
<P class="p330 ft24">Den nuvarande ordningen</P>
<P class="p161 ft8">Enligt nu gällande regler placeras den årliga tilldelningen av nytt premiepensionskapital (nya pensionsrätter) automatiskt (dvs. utan krav på åtgärd från pensionsspararen) i enlighet med den fondför- delning som pensionsspararen har vid tidpunkten för tilldelningen (dvs. enligt den aktuella s.k. fondvalsprofilen). Grunden för denna ordning är att det har <SPAN class="ft9">ansetts vara mest förenligt med den genom- snittlige pensionsspararens intressen </SPAN>att de nya pensionsrätterna pla- ceras i den eller de fonder som senast tillförts medel för pensions- spararens räkning.<A href="#page_120"><SPAN class="ft48">12 </SPAN></A>Motsvarande rutiner används i tjänstepen- sioner och i annat regelbundet sparande, och det får antas att många sparare med stor sannolikhet utgår från att denna ordning</P>
<P class="p44 ft54"><SPAN class="ft73">12 </SPAN>Se Prop. 1997/98:151 s. <NOBR>417–419 .</NOBR> Det bör nämnas att det i samband med införandet fanns en diskussion om det borde krävas aktiva val i samband med den årliga tilldelningen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">120</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361121x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td217"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td186"><P class="p16 ft23">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft8">gäller. Här bör dock noteras att det, som framgått ovan, förekom- mit särskilda omval i samband med förändringar i utbudet.</P>
<P class="p10 ft8">Pensionsspararens aktuella fondvalsprofil kan vara resultatet av aktiva val, men också resultatet av passivitet i samband med inträ- det i systemet eller passivitet i samband med att en vald fond av- registreras från fondtorget. Pensionsspararna kan ha varit mer eller mindre engagerade i de val (eller <NOBR>icke-val)</NOBR> som har gjorts tidigare, och som alltså styr placeringen av framtida pensionsrätter.</P>
<P class="p220 ft24">Bekräftelseval?</P>
<P class="p62 ft8">Vi har tolkat förslaget i Vägvalspromemorian på det sättet att de befintliga pensionsspararna i samband med den årliga tilldelningen av nya pensionsrätter – eller mer sällan – uttryckligen ska bekräfta hur dessa nya pensionsrätter ska placeras.</P>
<P class="p10 ft8">Enligt utredningens mening skulle pensionsspararen i ett sådant bekräftelseval t.ex. kunna ställas inför frågan ”Vill du att dina nya pensionsrätter (och framtida pensionsrätter) ska placeras i enlighet med den fondfördelning du har/dina senast gjorda val?”.Vi har vidare tolkat<A href="#page_121"><SPAN class="ft48">13 </SPAN></A>förslaget på det sättet att en <SPAN class="ft9">utebliven </SPAN>bekräftelse (passivitet) ska medföra att de nya pensionsrätterna (och framtida pensionsrätter) placeras i Förvalsalternativet, dvs. att passivitet ska resultera i en ändrad fondvalsprofil<A href="#page_121"><SPAN class="ft48">14</SPAN></A>. Det bör här understrykas att passivitet i samband med ett bekräftelseval som avser nya pensions- rätter <SPAN class="ft9">inte innebär någon flytt av redan placerat </SPAN>premiepensions- kapital, men att passiviteten kommer att påverka placeringen av de framtida nya pensionsrätterna, om pensionsspararen inte gör något nytt val. I praktiken skulle denna typ av bekräftelseval komma att innebära att de pensionssparare som är passiva skulle behöva två premiepensionskonton; ett konto för tidigare placerade premie- pensionsmedel och ett konto för nya pensionsrätter som har place- rats i Förvalsalternativet. En sådan förändring kan antas kräva om- fattande förändringar av systemen.</P>
<P class="p437 ft45"><SPAN class="ft43">13</SPAN><SPAN class="ft44">Jfr antagandet att fler pensionssparare kommer att hamna i Förvalsalternativet.</SPAN></P>
<P class="p200 ft54"><SPAN class="ft43">14</SPAN><SPAN class="ft58">Eller att pensionsspararen får olika fondvalsprofiler för olika delar av premiepensions- kapitalet, dvs. en fondvalsprofil för nytillskott och en fondvalsprofil för redan placerat premiepensionskapital.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">121</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361122x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p202 ft8">Ett bekräftelseval i samband med den årliga tilldelningen av nya pensionsrätter skulle <SPAN class="ft9">alternativt </SPAN>kunna utformas på det sättet att alla nya pensionsrätter automatiskt först placeras i Förvals- alternativet, och att pensionsspararen därefter får bekräfta att han eller hon accepterar detta alternativt ges tillfälle att välja ett annat placeringsalternativ.<A href="#page_122"><SPAN class="ft48">15 </SPAN></A>En sådan ordning kan sägas bygga på en om- vänd presumtion i förhållande till den nuvarande ordningen, dvs. bygga på antagandet att pensionsspararen <SPAN class="ft9">inte </SPAN>vill fortsätta som tidigare.</P>
<P class="p189 ft8">Vi har tolkat förslaget i Vägvalspromemorian om bekräftelseval avseende <SPAN class="ft9">tidigare placerat kapital </SPAN>som ett val där pensionsspararen ska bekräfta att han eller hon vill – eller inte vill – ha kvar (hela eller delar av) sin nuvarande fondportfölj. Även här förutsätts passivitet medföra en överföring av premiepensionskapitalet till Förvalsalter- nativet. Det bör här understrykas att passivitet i samband med ett bekräftelseval som avser tidigare placerat kapital <SPAN class="ft9">innebär såväl ändring av fondvalsprofil som en faktisk flytt av redan placerat </SPAN>pre- miepensionskapital.</P>
<P class="p203 ft24">Utvärderingsval?</P>
<P class="p150 ft8">I det nuvarande premiepensionssystemet sker det grundläggande valet av förvaltningsmodell i samband med inträdet i systemet.<A href="#page_122"><SPAN class="ft48">16</SPAN></A></P>
<P class="p86 ft8">Efter det att pensionsspararen har gjort sitt grundläggande val av förvaltningsmodell finns det i dag inga systemrutiner som ger pensionsspararna möjlighet att ompröva/utvärdera sitt val av för- valtningsmodell. Det kan visserligen sägas att pensionsspararen varje dag har möjlighet att ompröva/utvärdera sitt val och att det i vart fall uppstår ett naturligt <NOBR>omprövnings-/utvärderingstillfälle</NOBR> varje år för dem som tar del av innehållet i det orangea kuvertet, men dessa omvärderingar/utvärderingar får enligt utredningens mening anses vara av ett annat slag eftersom de sker på pensions- spararens initiativ.</P>
<P class="p178 ft8">Utredningens samlade bedömning är att det hittillsvarande – och förväntade – utfallet, det som numer är känt om pensions-</P>
<P class="p438 ft45"><SPAN class="ft43">15</SPAN><SPAN class="ft44">Jfr förslaget om ändrade valrutiner för nya pensionssparare.</SPAN></P>
<P class="p167 ft54"><SPAN class="ft43">16</SPAN><SPAN class="ft53">Här bortses från det val av förvaltningsmodell som sker i samband med övergången från den s.k. sparandefasen till den s.k. uttagsfasen. Denna valsituation behandlas i avsnitt 5.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">122</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td217"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td186"><P class="p16 ft23">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p259 ft8">spararnas engagemang och kunskap (förmåga) samt forskningen visar att det finns skäl att införa <SPAN class="ft9">systemrutiner </SPAN>som ger de pensions- sparare som har valt förvaltningsmodellen Egen portfölj <SPAN class="ft9">möjlighet </SPAN>att regelbundet ompröva/utvärdera sitt val av förvaltningsmodell, dvs. att införa det utredningen har valt att kalla <SPAN class="ft9">utvärderingsval</SPAN>. Ett utvärderingsval kan sägas vara ett bekräftelseval fokuserat på det grundläggande valet av förvaltningsmodell och frikopplat från en uppdelning i nya och gamla pengar.</P>
<P class="p260 ft8">Annorlunda uttryckt anser utredningen att den nuvarande ord- ningen där nya pengar placeras på samma sätt som tidigare och där placeringen av de gamla pengarna inte regelbundet omprövas inte kan anses vara ”mest förenlig med den genomsnittlige pensions- spararens intressen”. Vårt förslag är att man i stället har en ordning där man – med viss regelbundenhet – <SPAN class="ft9">kräver ett aktivt ställningsta- gande </SPAN>från pensionsspararens sida när det gäller hur han eller hon vill förvalta sin premiepension. En sådan ordning förutsätter att man också har en lösning för de pensionssparare som inte aktivt tar ställning, dvs. ett <NOBR>icke-valsalternativ.</NOBR></P>
<P class="p158 ft42">I ett utvärderingsval av detta slag kan den fråga som ställs till pensionsspararna t.ex. vara</P>
<P class="p439 ft14">I premiepensionssystemet finns det tre olika förvaltningsmodeller, och du har ditt premiepensionskapital i förvaltningsmodellen Egen portfölj (alternativt Färdig riskportfölj). Eftersom värdeutvecklingen i de olika förvaltningsmodellerna och fonderna förändras över tid får du nu möjlighet att utvärdera de val som du har gjort, och kan då välja att behålla dina nuvarande fonder eller byta fonder och/eller förvalt- ningsmodell. Syftet med utvärderingsvalet är att minska risken för lågt premiepensionsutfall. Om du inte anmäler något val kommer ditt premiepensionskapital att placeras i Förvalsalternativet. Nedan lämnas information om de olika förvaltningsmodellerna och om hur du kan utvärdera dina val.</P>
<P class="p440 ft8">Det kan argumenteras för att vissa pensionssparare <SPAN class="ft9">inte borde be- höva </SPAN>göra något utvärderingsval, t.ex. pensionssparare som genom sin aktivitet visat att de nyligen har tagit ställning till hur de vill förvalta sin premiepension, pensionssparare som har haft en sådan värdeutveckling att de kan antas vara nöjda med sin förvaltning, pensionssparare som har valt generationsfonder eller liknande för- valtningslösningar, etc. Utredningens bedömning är att de fördelar som skulle finnas med denna typ av undantagsregler (framför allt minskade olägenheter för – och minskad irritation hos – de som är</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">123</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft8">nöjda med sina val, men också minskad risk för oönskade över- föringar till Förvalsalternativet på grund av passivitet) måste vägas mot såväl gränsdragningsproblem (jfr t.ex. ”nyligen” och ”anses vara nöjd”) som behovet av likabehandling (dvs. att alla ges samma möjligheter). Vårt förslag är därför att <SPAN class="ft9">alla </SPAN>pensionssparare som har sitt premiepensionskapital i förvaltningsmodellen Egen portfölj eller förvaltningsmodellen Färdiga riskportföljer bör omfattas av de nya reglerna om utvärderingsval. Vårt förslag när det gäller de pensionssparare som har sitt premiepensionskapital placerat i för- valtningsmodellen Förvalsalternativet behandlas nedan.</P>
<P class="p52 ft8">Förslaget om att de som är passiva i samband med ett utvärde- ringsval ska få sitt premiepensionskapital överfört till Förvals- alternativet är ett kontroversiellt förslag, bl.a. eftersom det innebär en flytt till en förvaltningsmodell som spararen en gång aktivt har valt bort. Det kan här argumenteras för att <SPAN class="ft9">passivitet </SPAN>i samband med ett utvärderingsval av det slag som nu föreslås <SPAN class="ft9">inte </SPAN>bör få den kon- sekvensen att premiepensionskapitalet överförs till Förvals- alternativet, utan att konsekvensen i stället bör vara att premie- pensionskapitalet får ligga kvar i den lösning som pensionsspararen senast valde. Som framgått ovan är utredningens bedömning dock att en fortsatt förvaltning inom ramen för förvaltningsmodellen Egen portfölj eller förvaltningsmodellen Färdiga riskportföljer bör förutsätta ett regelbundet aktivt ställningstagande från pensions- spararen.</P>
<P class="p53 ft8">Vi föreslår också att utvärderingsvalen ska vara utformade på ett sådant sätt att risken för oönskade överföringar till Förvalsalterna- tivet på grund av passivitet minimeras. Utredningen föreslår här att valperioden i samband med ett utvärderingsval ska vara tre månader (att jämföra med den valperiod om cirka en månad som nu används vid förstagångsvalen), och att det dessutom – innan premie- pensionskapital förs över till Förvalsalternativet – ska skickas ut ett särskilt meddelande till de pensionssparare som inte anmält något val i utvärderingsvalet. Till detta kommer att pensionsspararen ges ytterligare en möjlighet att reagera i samband med att han eller hon får bekräftelse på att premiepensionskapitalet har flyttats till För- valsalternativet. Mot denna bakgrund och mot bakgrund av att det i dag inte ställs några krav på att individen i samband med t.ex. det initiala valet måste bekräfta att han eller hon har mottagit infor- mationen gör utredningen bedömningen att det inte dessutom be-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">124</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr7 td217"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td186"><P class="p16 ft23">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p441 ft8">höver införas en ordning där individen ska särskilt bekräfta att han eller hon har tagit emot informationen om utvärderingsvalet.</P>
<P class="p260 ft8">När det gäller frågan om <SPAN class="ft9">hur ofta </SPAN>utvärderingsval ska genom- föras gör utredningen följande bedömningar. Mot bakgrund av att en konjunkturcykel normalt spänner över cirka fem år kan en rimlig utgångspunkt vara att utvärderingsval ska genomföras un- gefär vart femte år. Mot detta ska dock ställas att premiepensions- sparandet är ett mycket långsiktigt sparande (i genomsnitt över 40 år i den s.k. sparandefasen och 20 år i den s.k. uttagsfasen) och att premiepensionssystemet bör vara så enkelt som möjligt med så få obligatoriska val som möjligt. Utredningen föreslår därför att ut- värderingsvalen ska göras <SPAN class="ft9">vart sjunde år</SPAN>, vilket kan jämföras med att premiepensionssystemet nu varit i drift i drygt 15 år. Enligt utred- ningens mening bör frågan om lämpligt tidsintervall utvärderas efter några år, och då särskilt frågan om lämpliga intervall under den s.k. uttagsfasen.</P>
<P class="p158 ft8">Vi föreslår att <SPAN class="ft9">tidpunkten för utvärderingsvalen </SPAN>kopplas till tid- punkten för inträdet i premiepensionssystemet och att ordningen med utvärderingsval införs successivt genom användning av sär- skilda övergångsregler. Vid utformningen av övergångsreglerna behöver det bl.a. säkerställas att tiden mellan det första och det andra utvärderingsvalen inte understiger sju år.</P>
<P class="p261 ft8">Ett alternativ skulle kunna vara att koppla tidpunkten för utvär- deringsvalen till ålder och/eller s.k. livshändelser. Genom en kopp- ling till ålder skulle man bl.a. på ett bättre sätt kunna sprida ut de förväntade omplaceringarna över tid. Mer konkret skulle man t.ex. kunna låta varje års utvärderingsval omfatta alla pensionsspa- rare/pensionärer som under året uppnår vissa bestämda ålder, där åldersintervallet motsvarar den tid som man anser bör gå mellan varje utvärderingsval. En ytterligare fördel med denna typ av lös- ning är att man då t.ex. skulle kunna förlägga utvärderingsvalen utifrån en livscykelmodell, och att informationen då mer naturligt kan anpassas efter, och riktas till, i förväg bestämda åldersgrupper. En nackdel med detta alternativ är att införandet av den nya ord- ningen kommer att ta längre tid.</P>
<P class="p158 ft8">Utredningen bedömning är dock att en grundläggande koppling till tidpunkten för inträdet i systemet är mest förenligt med syftet med utvärderingsvalen, även om detta inte utesluter att man också kan tänka sig särskilda utvärderingsval vid t.ex. övergången till ut-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">125</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft8">tagsfasen och mindre frekventa utvärderingsval under den s.k. ut- tagsfasen.</P>
<P class="p52 ft8">Med hänsyn till bl.a. behovet av kompletterande konsekvens- analyser föreslår utredningen att de nya reglerna ska träda ikraft den 1 januari 2019, vilket skulle innebära att det första ”ordinarie” utvärderingsvalet skulle komma att ske under andra halvåret 2019 och då omfatta de pensionssparare och pensionärer som fick sina pensionsrätter fastställda 2012 (dvs. cirka 200 000 individer).</P>
<P class="p52 ft8">Mot bakgrund av de problem som kan uppstå vid omfattande omplaceringar av kapital under en begränsad tidsperiod (se av- snitt 7) föreslår utredningen att riksdagen bemyndigar regeringen att meddela föreskrifter (övergångsregler) om tidpunkter för de första utvärderingsvalen för de pensionssparare och pensionärer som fått sina första pensionsrätter fastställda före den 1 januari 2012. I dessa föreskrifter kan föreskrivas en ordning som innebär att de första utvärderingsvalen för denna stora grupp av pen- sionssparare och pensionärer (cirka 3,5 miljoner pensionssparare med ett samlat kapital om cirka 580 miljarder kronor) sprids ut över ett lämpligt antal år. Tidpunkterna för genomförandet av de första utvärderingsvalen kan bestämmas med utgångspunkt i t.ex. pensionsspararnas ålder, förväntade effekter på kapitalmarknaderna och överväganden kring lämpliga informationsinsatser. Efter övergångsperioden förutsätts utvärderingsvalen för befintliga pensionssparare och pensionärer komma att genomföras vart sjunde år räknat från det senaste utvärderingsvalet.</P>
<P class="p442 ft8">I god tid innan den nya ordningen med regelbundna utvärde- ringsval införs bör det enligt utredningens mening även lämnas mer allmän information om den nya ordningen, t.ex. i samband med det orange kuvertet året innan de nya reglerna träder i kraft.</P>
<P class="p52 ft8">Utredningens bedömning är att de som har sitt premie- pensionskapital placerat i Förvalsalternativet <SPAN class="ft9">inte </SPAN>bör omfattas av de nya reglerna om utvärderingsval. Bedömningen grundas på att Förvalsalternativet är just ett Förvalsalternativ i premiepensions- systemet, dvs. den förvaltningsmodell som används för de pen- sionssparare som inte aktivt väljer någon annan förvaltningsmodell och den förvaltningsmodell som föreslås komma att användas för de pensionssparare som inte anmäler något utvärderingsval. Mot bakgrund av syftet med utvärderingsvalen, våra förslag om att nya pensionssparare ska direkt placeras i Förvalsalternativet, att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">126</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361127x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td217"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td186"><P class="p16 ft23">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p259 ft8">pensionsspararnas engagemang och kunskap varierar över tid samt kravet på likabehandling anser utredningen dock att de pensions- sparare som har sitt premiepensionskapital placerat i Förvals- alternativet regelbundet bör <SPAN class="ft9">påminnas </SPAN>om sin möjlighet att välja någon annan förvaltningsmodell än Förvalsalternativet. Denna form av påminnelser bör lämpligen lämnas med samma intervall som utvärderingsvalen, dvs. vart sjunde år. Även när det gäller dessa påminnelser krävs särskilda övergångsregler för de individer som fick sina första pensionsrätter fastställda före den 1 januari 2012.</P>
<P class="p157 ft8">Vid införande av regelbundna utvärderingsval (och påminnelser) måste man ta ställning till <SPAN class="ft9">när </SPAN>i den årliga processen som ett utvär- deringsval ska göras, eftersom den nuvarande ordningen innebär att nya pensionsrätter placeras så snart de blivit tillgängliga.<A href="#page_127"><SPAN class="ft48">17</SPAN></A></P>
<P class="p260 ft8">Enligt utredningens bedömning torde det enklaste vara en ord- ning där de nuvarande rutinerna för hanteringen av nya pensions- rätter för gamla sparare behålls, men att det vart sjunde år under perioden september, oktober och november görs ett utvärderings- val (som omfattar såväl tidigare placerat premiepensionskapital som framtida pensionsrätter). Detta skulle innebära att resultatet av utvärderingsvalet är klart lagom till placeringarna av nya pensions- rätter under perioden december till mars, då alltså samtliga pengar kan placeras enligt den eventuellt nya placeringsprofil som har blivit resultatet av utvärderingsvalet.</P>
<P class="p261 ft8">En <SPAN class="ft9">nackdel </SPAN>med de förslag om regelbundna utvärderingsval som nu lämnas är att det för vissa pensionssparare kommer att krävas fler val än i dag och att det finns en risk för att en ordning med utvärderingsval skulle kunna skapa ”<SPAN class="ft9">press</SPAN>” på – i vart fall cirka hälften av – pensionsspararna att vara aktiva i sin premie- pensionsförvaltning, vilket inte passar alla och heller inte torde uppskattas av alla. Mot detta ska dock ställas att åtgärden endast träffar de som har valt att vara aktiva i sitt premiepensionssparande, i den meningen att de har valt förvaltningsmodellen Egen portfölj eller förvaltningsmodellen Färdiga riskportföljer, och att ett krav</P>
<P class="p443 ft45"><SPAN class="ft73">17 </SPAN>Underlag för nya pensionsrätter fastställs av Skatteverket i november och Pensions- myndigheten får underlaget från Försäkringskassan i november/december. Pensionsrätterna fastställs i december, varvid pengarna rekvireras från Riksgäldskontoret (den tillfälliga för- valtningen) och placeras enligt respektive sparares fondvalsprofil. Det orange kuvertet skickas ut under januari till mars, dvs. när placeringar redan är gjorda.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">127</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft8">på aktivitet vart sjunde år inte – enligt utredningens mening – rimligen kan anses vara alltför betungande.</P>
<P class="p52 ft8">En annan nackdel är att återkommande utvärderingsval kan komma att skapa en <SPAN class="ft9">valtrötthet </SPAN>bland dem som en gång har gjort ett val, som regelbundet måste bekräftas. Denna nackdel kan också uttryckas på det sättet att många pensionssparare kan komma att uppleva de återkommande utvärderingsvalen som ett <SPAN class="ft9">återkom- mande ifrågasättande </SPAN>av pensionsspararens vilja och förmåga att själv förvalta sin premiepension.</P>
<P class="p52 ft8">Återkommande utvärderingsval kan komma att medföra <SPAN class="ft9">ökade fondavgifter </SPAN>i vissa fonder, till följd av ökade kostnader för s.k. kundkontakter i samband med utvärderingsvalen. Omfattande för- säljningar av tillgångar i en fond till följd av utvärderingsval kommer att drabba de pensionssparare som har kvar sitt premie- pensionskapital i den aktuella fonden, jfr dock utredningens be- dömning i avsnitt 4.6 om att Pensionsmyndigheten bör få i upp- drag att analysera om fonderna ska ges möjlighet att ha s.k. uttags- avgifter.</P>
<P class="p156 ft8">Återkommande utvärderingsval innebär att det införs <SPAN class="ft9">fler val- tillfällen </SPAN>i systemet vilket i sig torde öka risken för att premiepen- sionssparare drabbas av s.k. oseriös försäljning/marknads- föring/rådgivning, samtidigt som en tydligare myndighetsinfor- mation torde minska denna risk.</P>
<P class="p442 ft8">Under utredningsarbetet har det bl.a. framförts synpunkter om att en ordning med utvärderingsval skulle innebära en form av <SPAN class="ft9">ne- gativ avtalsbindning</SPAN>, vilket normalt inte accepteras i svensk rätt. Utredningens bedömning är här att premiepensionssparandet inte bygger på ett civilrättsligt avtalsförhållande mellan pensions- spararen och Pensionsmyndigheten i den mening som normalt avses inom ramen för reglerna om negativ avtalsbindning. Det nu- varande systemet innebär en möjlighet och rätt att knyta värdet på fordran om framtida pension till någon eller några av de fonder som erbjuds i systemet. Utredningens bedömning är att utredning- ens förslag inte innebär någon inskränkning av denna rätt.</P>
<P class="p52 ft8">Det kan vidare argumenteras för att de förslag som lämnas i vart fall strider mot <SPAN class="ft9">principerna </SPAN>bakom negativ avtalsbindning och att den ordning med utvärderingsval och konsekvenserna av passivitet i samband med utvärderingsval som nu föreslås skulle kunna med- föra en skyldighet för staten att ersätta spararen för spararens pre-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">128</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361129x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td217"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td186"><P class="p16 ft23">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p148 ft8">miepensionsutveckling efter en överföring av premiepensions- kapitalet på grund av passivitet, på den grunden att ansvaret för valet flyttas från pensionsspararen till staten. Utredningens be- dömning är att dessa frågeställningar bör uppmärksammas särskilt i beredningen av de förslag som lämnas i detta betänkande.</P>
<P class="p41 ft8">Utredningens samlade bedömning är att en ordning med utvär- deringsval kan komma att leda till ett <SPAN class="ft9">ökat antal klagomål och/eller skadeståndsprocesser </SPAN>riktade mot Pensionsmyndigheten/staten, men att det är svårt att uppskatta hur stor en sådan ökning kan komma att bli. Det kan här noteras att antalet skadeståndsärenden kopplade till fondbyten av olika slag under de senaste åren varit relativt lågt.<A href="#page_129"><SPAN class="ft48">18</SPAN></A></P>
<P class="p11 ft8">En ordning med återkommande utvärderingsval kommer med stor sannolikhet att leda till en <SPAN class="ft9">ökad koncentration </SPAN>av premie- pensionskapitalet hos en och samma förvaltare, AP7. En ökad koncentration av premiepensionskapitalet hos AP7 medför fördelar i form av s.k. stordriftsfördelar, men kan också medföra ökade koncentrationsrisker av olika slag (t.ex. risken för att brister i intern styrning och kontroll får större konsekvenser än tidigare). Här hänvisas också till våra överväganden kring Alternativ 2 i avsnitt 7.</P>
<P class="p212 ft24">Alternativa åtgärder</P>
<P class="p213 ft8">Ett alternativ till ett införande av en ordning med regelbundna ut- värderingsval skulle kunna vara att Pensionsmyndigheten skickar målgruppsinriktade påminnelser (s.k. väckarklockor) till t.ex. de pensionssparare som har varit passiva under en viss tidsperiod. På- minnelserna skulle t.ex. kunna innehålla information om det lämp- liga i att göra regelbundna utvärderingar av sin portfölj och/eller sitt val av förvaltningsmodell. Denna typ av påminnelser skulle möjligen också kunna lämnas inom ramen för det orange kuvertet. Påminnelser skulle även kunna lämnas inom ramen för målgrupps- inriktade meddelanden via pensionsspararens egna sidor på Pen- sionsmyndighetens hemsida. Som framgått i avsnitt 4.3 är utred-</P>
<P class="p358 ft54"><SPAN class="ft73">18 </SPAN>Pensionsmyndighetens årsredovisning 2015 s. 63.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">129</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361130x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p380 ft8">ningens bedömning dock att en ordning med utvärderingsval torde få större genomslag än denna typ av alternativa åtgärder.</P>
<P class="p221 ft25"><SPAN class="ft25">4.5</SPAN><SPAN class="ft26">Framhålla Förvalsalternativet</SPAN></P>
<P class="p444 ft8"><SPAN class="ft108">Utredningens bedömning</SPAN>: I Pensionsmyndighetens informa- tionsuppdrag får anses ingå en rätt att informera pensions- spararna om att Förvalsalternativet är avsett att vara ett bra stat- ligt alternativ för pensionssparare som inte vill, eller upplever att de inte själva kan, sätta samman och löpande förvalta en indivi- duellt anpassad premiepensionsportfölj.</P>
<P class="p430 ft24">Bakgrund</P>
<P class="p47 ft8">I <SPAN class="ft9">Vägvalspromemorian </SPAN>föreslås att Pensionsmyndigheten ges i upp- drag att i sin kommunikation med pensionsspararna ”framhålla förvalsalternativet AP7 Såfa som ett bra alternativ för de sparare som inte har tillräckliga kunskaper om systemet eller som inte vill välja mellan fonderna på fondtorget”. I utredningsdirektiven for- muleras frågeställningen något annorlunda; ”Bör Pensionsmyndig- heten i sin kommunikation med pensionsspararna framhålla att förvalsalternativet är ett bra alternativ till att göra ett eget val på fondtorget?”</P>
<P class="p330 ft24">Skälen för utredningens bedömning<SPAN class="ft10">:</SPAN></P>
<P class="p330 ft24">Framhålla för vissa</P>
<P class="p161 ft8">Utredningens bedömning är att ett framhållande av Förvalsalterna- tivet är ett exempel på den typ av puffar i premiepensionssystemet som utredningen anser vara motiverade, jfr avsnitt 4.1 (Över- gripande syfte) och avsnitt 4.3 (Användningen av s.k. puffar).</P>
<P class="p45 ft8">Enligt utredningens bedömning finns det dock principiella skill- nader mellan att</P>
<P class="p445 ft14">framhålla Förvalsalternativet för de som inte vill välja fonder,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">130</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361131x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td217"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td186"><P class="p16 ft23">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p446 ft14">framhålla Förvalsalternativet för de som inte har tillräckliga kunskaper om systemet,</P>
<P class="p447 ft10">eller</P>
<P class="p448 ft14">framhålla Förvalsalternativet som ett bra alternativ till att göra ett eget val på fondtorget</P>
<P class="p449 ft8">Att framhålla Förvalsalternativet för de som inte <SPAN class="ft9">vill </SPAN>välja fonder på fondtorget torde vara okontroversiellt, eftersom de pensions- sparare som inte väljer fonder på fondtorget placeras i Förvals- alternativet. Enligt utredningens bedömning torde det vidare inte finnas några problem med att beskriva den nu aktuella gruppen av pensionssparare (målgruppen), dvs. ”pensionssparare som inte vill välja fonder på fondtorget”.</P>
<P class="p56 ft8">När det däremot gäller att framhålla Förvalsalternativet för de som <SPAN class="ft9">inte har tillräckliga kunskaper </SPAN>finns det enligt utredningens bedömning svårigheter med att närmare beskriva vad som avses med tillräckliga kunskaper. Det alternativ som utredningen föreslår är att beskriva målgruppen med hänvisning till pensionsspararnas egen bedömning, dvs. till pensionsspararnas egna bedömning av sin kunskap/förmåga när det gäller egen förvaltning, jfr de undersök- ningar som redovisats i avsnitt 3.6. Ett annat alternativ skulle kunna vara att man använder den indelning av pensionsspararna som Pensionsmyndigheten tagit fram, där pensionsspararna delas in utifrån olika nivåer på intresse och kunskap.<A href="#page_131"><SPAN class="ft48">19</SPAN></A></P>
<P class="p10 ft8">Vi anser <SPAN class="ft9">inte </SPAN>att Pensionsmyndigheten bör framhålla Förvals- alternativet som ”<SPAN class="ft9">ett bra alternativ till att göra ett eget val på fond- torget</SPAN>”, dvs. att framhålla Förvalsalternativet för <SPAN class="ft9">alla utan närmare precisering</SPAN>, eftersom pensionsspararna har olika engagemang och kunskap. Det bör dock här understrykas att Pensionsmyndigheten</P>
<P class="p200 ft8">– enligt utredningens bedömning – har rätt att informera om fak- tiska skillnader gällande avgiftsnivå, skattekonsekvenser, risk och avkastning i de olika förvaltningsmodellerna.</P>
<P class="p56 ft8">Utredningens bedömning är att myndighetsinformation om att Förvalsalternativet är avsett att vara ett bra statligt alternativ för vissa målgrupper av pensionssparare torde göra det grundläggande valet av förvaltningsmodell <SPAN class="ft9">enklare </SPAN>för många pensionssparare, ef-</P>
<P class="p450 ft54"><SPAN class="ft73">19 </SPAN>Se avsnitt 3.5.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">131</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361132x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft8">tersom sådan information gör det tydligare för pensionsspararna att premiepensionssystemet innehåller olika förvaltningsmodeller för olika målgrupper och att man inte själv <SPAN class="ft9">måste </SPAN>sätta samman och löpande förvalta en portfölj av fonder från fondtorget.</P>
<P class="p451 ft108">Är ett framhållande motiverat utifrån risknivå och placeringsinriktning?</P>
<P class="p150 ft8">Som framgått ovan anser utredningen att den jämförelse mellan förvaltningsmodellen Förvalsalternativet och förvaltningsmodellen Egen portfölj som redovisats i avsnitt 4.3 motiverar puffar, i detta fall i form av ett framhållande av Förvalsalternativet för vissa mål- grupper. Den samlade bedömningen är att risknivån i Förvals- alternativet endast är en av de egenskaper som är av betydelse vid en bedömning av om ett framhållande av Förvalsalternativet för vissa målgrupper är motiverat.</P>
<P class="p189 ft8">Vi anser att ett framhållande även kan motiveras utifrån själva <SPAN class="ft9">konstruktionen </SPAN>av Förvalsalternativet. Mer konkret anser utred- ningen att det är motiverat att framhålla Förvalsalternativet för pensionssparare som inte vill eller upplever att de inte själva kan sätta samman och löpande förvalta en premiepensionsportfölj på bl.a. den grunden att Förvalsalternativet är en förvaltningsmodell där risknivån och placeringsinriktningen är anpassad vid inträdet, och därefter löpande anpassas utan krav på åtgärder från pensions- spararen. Här ska dock understrykas att det även på fondtorget finns fonder med anpassad placeringsinriktning och löpande an- passning (generationsfonder), och att dessa fonder ofta säljs i sam- band med rådgivning.</P>
<P class="p86 ft8">Bakgrundsvis ges här en närmare beskrivning av risknivå och placeringsinriktning för Förvalsalternativet (AP7 Såfan).</P>
<P class="p45 ft8">Inledningsvis bör det här noteras att det i lag anges att Sjunde <NOBR>AP-fondens</NOBR> förvaltning av fonder inom premiepensionssystemet ska ske <SPAN class="ft9">uteslutande i pensionsspararnas intresse</SPAN><A href="#page_132"><SPAN class="ft48">20 </SPAN></A>och <SPAN class="ft9">att fondmedlen ska, vid vald risknivå, placeras så att långsiktigt hög avkastning upp- nås</SPAN><A href="#page_132"><SPAN class="ft48">21</SPAN></A>.</P>
<P class="p452 ft45"><SPAN class="ft43">20</SPAN><SPAN class="ft44">5 kap. 1 § första stycket lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder </SPAN><NOBR>(AP-fonder).</NOBR></P>
<P class="p147 ft54"><SPAN class="ft43">21</SPAN><SPAN class="ft58">5 kap. 1 § första stycket lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder </SPAN><NOBR>(AP-fonder).</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">132</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361133x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td217"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td186"><P class="p16 ft23">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p253 ft8">När det särskilt gäller risknivåerna i förvalsalternativet framgår det av förarbetena<A href="#page_133"><SPAN class="ft48">22 </SPAN></A>till den reformerade systemutformningen att någon risknivå i förvalsalternativet inte bör anges i lag<A href="#page_133"><SPAN class="ft48">23</SPAN></A>, och att risken i den samlade allmänna ålderspensionen bör beaktas när Sjunde <NOBR>AP-fonden</NOBR> bestämmer risknivå i förvalsalternativ.<A href="#page_133"><SPAN class="ft48">24 </SPAN></A>Det anges bl.a. att en följd av att risknivån i förvalsalternativet bestäms i förhållande till den samlade allmänna ålderspensionen är att risk- nivån för de flesta åldersgrupper kommer att vara högre än i Pre- miesparfonden, och sannolikt även högre än risknivån i de gene- rationsfonder som erbjuds av de privata förvaltarna. Det framgår att förvalsalternativet ska ha en differentierad risk beroende på pensionsspararens ålder, dvs. ha en generationsfondprofil. Det anges att en lagreglering om att risknivån ska vara låg i förvalsalter- nativet kan medföra onödigt låg premiepension och därmed inte anses vara i pensionsspararnas intresse.</P>
<P class="p10 ft8">Den <SPAN class="ft9">närmare </SPAN>utformningen av placeringsinriktningen för För- valsalternativet är inte fastslagen i lag, utan bestäms av Sjunde AP- fondens styrelse utifrån vad som anges i lagen om allmänna pen- sionsfonder och dess förarbeten. Som framgår nedan har Riks- revisionen nyligen genomfört en granskning av bl.a. den målfor- mulering som för närvarande används.</P>
<P class="p56 ft8">AP7 Såfa är en fondportfölj som består för närvarande av två komponenter, AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond (de s.k. byggstensfonderna). Fördelningen mellan byggstensfonderna följer en livcykelprofil vilket innebär att den anpassas efter spararens ålder. Anpassningen sker på årlig basis, därav beteckningen årskulls- förvaltning. Upp till och med 55 års ålder består AP7 Såfa av 100 procent aktiefond. Efter 56 års ålder minskar andelen aktiefond varje år medan andelen räntefond ökar. Vid 75 års ålder landar fördelningen på två tredjedelar räntefond och en tredjedel aktiefond.</P>
<P class="p257 ft8">I förvaltningen av AP7 Aktiefond används en s.k. hävstångstek- nik<A href="#page_133"><SPAN class="ft48">25</SPAN></A>. Hävstången är ett finansiellt instrument som gör att varje krona som investeras i fonden, i normalläget, ger en utväxling på</P>
<P class="p138 ft45"><SPAN class="ft43">22</SPAN><SPAN class="ft44">Prop. 2009/10:44 s. 44 ff.</SPAN></P>
<P class="p140 ft45"><SPAN class="ft43">23</SPAN><SPAN class="ft44">I den äldre regleringen fanns risknivån för Premiesparfonden angiven i lag.</SPAN></P>
<P class="p140 ft50"><SPAN class="ft43">24</SPAN><SPAN class="ft56">5 kap. 6 § i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder </SPAN><NOBR>(AP-fonder)</NOBR> som hänvisar till</P>
<P class="p140 ft50"><SPAN class="ft47">4</SPAN><SPAN class="ft56">kap. 1 § andra stycket samma lag.</SPAN></P>
<P class="p200 ft54"><SPAN class="ft43">25</SPAN><SPAN class="ft58">Det kan noteras att även de privata fonderna på fondtorget kan ha fondbestämmelser som ger fonden möjlighet att använda sig av s.k. hävstångsteknik. Det finns fonder som använder sig av denna teknik.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">133</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361134x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft8">1,5 (maximalt 1,62) gånger marknadsutvecklingen. Detta gäller både i uppgång och nedgång. Här ska nämnas att styrelsen i AP7 vid behov kan reducera hävstången, och att den för närvarande ger en utväxling på 1,27 gånger marknadsutvecklingen.</P>
<P class="p45 ft8">För sparare under 55 år tillhör AP7 Såfa risknivå 6 enligt den 7- gradiga skala som används i <NOBR>UCITS-faktabladen</NOBR> vilket motsvarar mycket hög risk enligt den skala som används av Pensionsmyndig- heten, och för sparare över 74 år tillhör AP7 Såfa risknivå 4 enligt den <NOBR>7-gradiga</NOBR> skala som används i <NOBR>UCITS-faktabladen</NOBR> vilket mot- svarar medelrisk enligt den skala som används av Pensionsmyndig- heten. Risken i AP7 Aktiefond (som utgör 100 procent för sparare under 55 år) är högre än i en genomsnittlig global aktiefond. För sparare under 55 år har risknivån i AP7 Såfa hittills legat i nivå med en svensk aktiefond och en tillväxtmarknadsfond.</P>
<P class="p45 ft8">Risknivån och placeringsinriktningen i AP7 Såfa är alltså olika för olika individer. På motsvarande sätt är risknivån och place- ringsinriktningen olika för olika individer på fondtorget.</P>
<P class="p45 ft8">Risknivån i en fondportfölj bestäms framför allt av hur stor an- del aktier som ingår i portföljen. Nedan redovisas hur tillgångsför- delningen ser ut i Förvalsalternativet respektive på fondtorget. En- ligt utredningens mening kan tillgångsfördelningen på fondtorget sägas illustrera den genomsnittliga tillgångsfördelningen i förvalt- ningsmodellen Egen portfölj.</P>
<P class="p304 ft105">Figur 4.3 Allokering av kapitalet på fondtorget respektive</P>
<P class="p453 ft76">Sjunde <NOBR>AP-fonden</NOBR></P>
<P class="p454 ft80">Källa: Pensionsmyndigheten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">134</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361135x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td217"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td186"><P class="p16 ft23">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p61 ft10">Skillnader i risknivå framgår också av nedanstående tabell.</P>
<P class="p455 ft76">Tabell 4.2 Antalet fonder och totalt kapital inom respektive risknivå, samt antal sparare som gjort minst ett fondval inom respektive risknivå</P>
<P class="p456 ft80">Tabellen redovisar data för hela fondrörelsen dvs. kapitalet som förvaltas av Sjunde <NOBR>AP-fonden</NOBR> ingår</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr13 td122"><P class="p16 ft76">Risknivå</P></TD>
<TD class="tr13 td111"><P class="p365 ft76">Volatilitet</P></TD>
<TD class="tr13 td223"><P class="p83 ft76">Antal</P></TD>
<TD class="tr13 td64"><P class="p312 ft76">Andel</P></TD>
<TD class="tr13 td198"><P class="p457 ft76">Kapital</P></TD>
<TD class="tr13 td76"><P class="p106 ft95">Antal Sparare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td122"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td111"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td223"><P class="p83 ft76">fonder</P></TD>
<TD class="tr16 td64"><P class="p318 ft80">fonder</P></TD>
<TD class="tr16 td198"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td76"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td125"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td159"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td224"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td193"><P class="p318 ft76">(%)</P></TD>
<TD class="tr13 td225"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td216"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td122"><P class="p16 ft76">Mycket låg</P></TD>
<TD class="tr16 td111"><P class="p365 ft76"><NOBR>0–2</NOBR></P></TD>
<TD class="tr16 td223"><P class="p83 ft76">48</P></TD>
<TD class="tr16 td64"><P class="p312 ft76">7</P></TD>
<TD class="tr16 td198"><P class="p457 ft76">21 184 271 173</P></TD>
<TD class="tr16 td76"><P class="p106 ft76">450 681</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td122"><P class="p16 ft76">Låg</P></TD>
<TD class="tr13 td111"><P class="p365 ft76"><NOBR>3–7</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td223"><P class="p83 ft76">91</P></TD>
<TD class="tr13 td64"><P class="p312 ft76">12</P></TD>
<TD class="tr13 td198"><P class="p457 ft76">58 298 487 704</P></TD>
<TD class="tr13 td76"><P class="p106 ft76">767 414</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td122"><P class="p16 ft76">Medel</P></TD>
<TD class="tr13 td111"><P class="p365 ft76"><NOBR>8–15</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td223"><P class="p83 ft76">450</P></TD>
<TD class="tr13 td64"><P class="p312 ft76">61</P></TD>
<TD class="tr13 td198"><P class="p457 ft80">669 436 599 895</P></TD>
<TD class="tr13 td76"><P class="p106 ft76">9 129 016</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td122"><P class="p16 ft76">Hög</P></TD>
<TD class="tr6 td111"><P class="p365 ft76"><NOBR>16–24</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td223"><P class="p83 ft76">123</P></TD>
<TD class="tr6 td64"><P class="p312 ft76">17</P></TD>
<TD class="tr6 td198"><P class="p457 ft76">49 240 355 956</P></TD>
<TD class="tr6 td76"><P class="p106 ft76">1 119 629</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td122"><P class="p16 ft76">Mycket hög</P></TD>
<TD class="tr13 td111"><P class="p365 ft76">25–</P></TD>
<TD class="tr13 td223"><P class="p83 ft76">25</P></TD>
<TD class="tr13 td64"><P class="p312 ft76">3</P></TD>
<TD class="tr13 td198"><P class="p457 ft76">10 575 168 530</P></TD>
<TD class="tr13 td76"><P class="p106 ft76">266 434</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td122"><P class="p16 ft76">Total/snitt</P></TD>
<TD class="tr13 td111"><P class="p365 ft76">12,4</P></TD>
<TD class="tr13 td223"><P class="p83 ft76">737[1]</P></TD>
<TD class="tr13 td64"><P class="p312 ft76">100</P></TD>
<TD class="tr13 td198"><P class="p457 ft80">808 723 883 258</P></TD>
<TD class="tr13 td76"><P class="p106 ft76">11 733 174</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr25 td226"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td216"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr16 td227"><P class="p16 ft94">[1] 737 fonder har tillräcklig data för beräkning av risknivå per <NOBR>2016-05-31</NOBR></P></TD>
<TD class="tr16 td76"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td226"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr6 td216"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr13 td226"><P class="p16 ft76">Kapital som förvaltas i Sjunde <NOBR>AP-fondens</NOBR> olika produkter</P></TD>
<TD class="tr13 td216"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td122"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td111"><P class="p365 ft76">Volatilitet</P></TD>
<TD class="tr16 td223"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td64"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td198"><P class="p457 ft76">Kapital</P></TD>
<TD class="tr16 td76"><P class="p106 ft94">Antal sparare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td125"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td159"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td224"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td193"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td225"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td216"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td122"><P class="p16 ft80">AP7 Försiktig</P></TD>
<TD class="tr16 td111"><P class="p365 ft76">6</P></TD>
<TD class="tr16 td223"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td64"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td198"><P class="p457 ft76">1 552 672 431</P></TD>
<TD class="tr16 td76"><P class="p106 ft76">10 132</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td122"><P class="p16 ft76">AP7</P></TD>
<TD class="tr6 td111"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr6 td223"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr6 td64"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr6 td198"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr6 td76"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td122"><P class="p16 ft105">Balanserad</P></TD>
<TD class="tr7 td111"><P class="p365 ft105">8</P></TD>
<TD class="tr7 td223"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td64"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td198"><P class="p457 ft105">2 644 885 414</P></TD>
<TD class="tr7 td76"><P class="p106 ft105">16 430</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td122"><P class="p16 ft80">AP7 Offensiv</P></TD>
<TD class="tr6 td111"><P class="p365 ft76">12</P></TD>
<TD class="tr6 td223"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr6 td64"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr6 td198"><P class="p457 ft76">2 732 215 110</P></TD>
<TD class="tr6 td76"><P class="p106 ft76">17 121</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td122"><P class="p16 ft76">AP7 Såfa</P></TD>
<TD class="tr13 td111"><P class="p365 ft76">15</P></TD>
<TD class="tr13 td223"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td64"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td198"><P class="p457 ft80">271 442 169 132</P></TD>
<TD class="tr13 td76"><P class="p106 ft76">3 465 176</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr25 td228"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td224"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td193"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td225"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td216"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr29 td229"><P class="p16 ft76">Per <NOBR>2016-05-31:</NOBR></P></TD>
<TD class="tr29 td223"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr29 td64"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr29 td198"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr29 td76"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td125"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td159"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td224"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td193"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td225"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td216"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td122"><P class="p16 ft76">Totalt antal</P></TD>
<TD class="tr16 td111"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td223"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td64"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td198"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td76"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td125"><P class="p16 ft76">fonder</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr12 td230"><P class="p108 ft76">831 fonder på fondtorget + AP7 4 ”fonder” totalt 835</P></TD>
<TD class="tr12 td216"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td125"><P class="p16 ft80">Totalt kapital</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td231"><P class="p108 ft76">835 666 577 798</P></TD>
<TD class="tr6 td193"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr6 td225"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr6 td216"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td122"><P class="p16 ft76">Totalt antal</P></TD>
<TD class="tr16 td111"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td223"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td64"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td198"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td76"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td122"><P class="p16 ft76">fondval [2]</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td88"><P class="p458 ft76">12 282 403</P></TD>
<TD class="tr16 td64"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td198"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td76"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p320 ft76">[2] Alla sparares valda fonder summerat</P>
<P class="p320 ft80">Källa: Pensionsmyndigheten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">135</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361136x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft8">Här bör också nämnas att <SPAN class="ft9">Riksrevisionen </SPAN>relativt nyligen har ge- nomfört en granskning av det statliga förvalsalternativet i premie- pensionssystemet.<A href="#page_136"><SPAN class="ft48">26 </SPAN></A>Riksrevisionens sammantagna bedömning var bl.a. att vissa delar av förvaltningen av förvalsalternativet kan för- bättras; dels delar av Sjunde <NOBR>AP-fondens</NOBR> placeringsstrategi, dels fondens interna styrning och kontroll. Riksrevisionen rekommen- derade Sjunde <NOBR>AP-fonden</NOBR> att bl.a. komplettera målformuleringen, utveckla utvärderingen av den passiva indexförvaltningen och häv- stången, överväga att avveckla den aktiva förvaltningen samt utreda förvalsalternativet närmare ur ett pensionärsperspektiv.</P>
<P class="p45 ft8">Sjunde <NOBR>AP-fonden</NOBR> instämde inte i Riksrevisionens kritik när det gäller utformningen av målet för förvalsalternativet och svårig- heterna att utvärdera förvaltningen. Sjunde <NOBR>AP-fonden</NOBR> menar att fondens överskuggande mål och uppdrag – att <NOBR>icke-väljarna</NOBR> ska ha minst lika bra avkastning som genomsnittet av spararna på fond- torget – har uppfyllts med råge, och framhåller att dess måluppfyl- lelse och förvaltningsprestation gentemot jämförelseindex årligen utvärderas av regeringen. Sjunde <NOBR>AP-fonden</NOBR> ansåg att Riksrevisio- nens rekommendationer överlag var rimliga och konstruktiva, med undantag för rekommendationen att införa kompletterande mål för förvaltningsresultatet vid sidan av det nuvarande målet. Fonden betonade också att man sedan en tid bedriver utvecklingsarbete inom de övriga områden som rekommendationerna avsåg.</P>
<P class="p459 ft8">Det bör även nämnas att regeringen<A href="#page_136"><SPAN class="ft48">27 </SPAN></A>inte delade den allvarliga kritik som Riksrevisionen riktade mot Sjunde <NOBR>AP-fondens</NOBR> interna styrning och kontroll, men delade Riksrevisionens bedömning att det finns behov av att se över regelverket för Sjunde <NOBR>AP-fonden.</NOBR> Det kan noteras att regeringen delade Riksrevisionens tveksamhet när det gäller värdet av den aktiva förvaltningen i Sjunde AP- fonden och att regeringen instämde i Riksrevisionens bedömning att det är angeläget att det görs en fördjupad analys av hur Sjunde <NOBR>AP-fonden</NOBR> bättre kan ta hänsyn till pensionärernas kortare place- ringshorisont. Av Regeringens skrivelse framgår bl.a. att avkast- ningen för Sjunde <NOBR>AP-fondens</NOBR> förvalsalternativ (AP7 Såfa) – 14,7 procent – med god marginal överskridit snittet bland de</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD class="tr12 td144"><P class="p16 ft51">26</P></TD>
<TD class="tr12 td232"><P class="p94 ft54">Sjunde <NOBR>AP-fonden</NOBR> – svarar förvaltningen av premiepensionen mot spararnas krav,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr30 td233"><P class="p16 ft50">RIR 2013:14.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td144"><P class="p16 ft51">27</P></TD>
<TD class="tr30 td232"><P class="p94 ft47">Regeringens skrivelse 2013/14:109 Riksrevisionens rapport om förvaltningen av förvals-</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p460 ft54">alternativet i premiepensionssystemet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">136</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361137x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td217"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td186"><P class="p16 ft23">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft8">privata aktörerna i premiepensionssystemet – 8,2 procent – under perioden maj 2010 till slutet av 2015, och att Sjunde <NOBR>AP-fondens</NOBR> strategi ger goda resultat under perioder med stark utveckling på aktiemarknaden på grund av den höga aktieandelen som förstärks av en hävstång. Det angavs också att det – även om hävstången har dragits ner under 2015 från 50 till 25 procent – är rimligt att anta att AP7 Såfa går sämre än snittet i tider av svag utveckling på aktiemarknaden.</P>
<P class="p10 ft8"><SPAN class="ft9">Utredningens </SPAN>samlade bedömning är att ett framhållande av För- valsalternativet är motiverat utifrån bl.a. den risknivå och place- ringsinriktning som finns i Förvalsalternativet, eftersom förvalt- ningen förutsätts ske uteslutande i pensionsspararnas intresse med det övergripande målet att medlen ska placeras så att långsiktigt hög avkastning uppnås givet en risknivå som är differentierad uti- från ålder och som bestäms utifrån risken i den samlade allmänna ålderspensionen. Här ska även understrykas att Sjunde <NOBR>AP-fondens</NOBR> verksamhet granskas löpande.</P>
<P class="p220 ft24">Statligt fondalternativ framför andra fonder?</P>
<P class="p139 ft8">Att mer allmänt framhålla ett statligt fondalternativ – Förvals- alternativet – framför de privata fonderna kan hävdas vara ett av- steg från de <SPAN class="ft9">ursprungliga </SPAN>principerna bakom premiepensions- systemet, eftersom dessa kan tolkas på det sättet att de statliga ka- pitalförvaltarna ska verka på strikt marknadsmässiga grunder och i konkurrens med de privata kapitalförvaltarna. Här ska nämnas att när man från början införde <SPAN class="ft9">premievalsfonden </SPAN>ansågs det angeläget att denna skulle konkurrera med de privata fonderna på lika villkor.</P>
<P class="p461 ft9"><SPAN class="ft8">Av förarbetena</SPAN><A href="#page_137"><SPAN class="ft48">28 </SPAN></A><SPAN class="ft8">till den </SPAN>reformerade systemutformningen <SPAN class="ft8">fram- går bl.a. att det statliga förvalsalternativet ska vara öppet för aktiva val och utgöra ett alternativ i premiepensionssystemet för de spa- rare som inte vill eller har möjlighet att vara aktiva i förvaltningen av sitt premiepensionskapital samt att det i ett statligt pensions- system måste anses vara rimligt att staten ges möjlighet att intro- ducera och erbjuda alternativ som är anpassade efter pensions- spararnas kunskaper och engagemang för att förvalta premiepen-</SPAN></P>
<P class="p462 ft54"><SPAN class="ft73">28 </SPAN>Prop. 2009/10:44 s. 48 ff.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">137</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361138x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft8">sionen och att staten därmed måste ha inte bara möjlighet utan också skyldighet att informera om de nya statliga alternativen. Det anges även att det vore olämpligt om staten genom skrivningar i äldre förarbeten skulle vara förhindrad att ge den information som kan komma att behövas för att pensionsspararna ska kunna ta till- vara sin rätt i premiepensionssystemet.</P>
<P class="p45 ft8"><SPAN class="ft9">Utredningens </SPAN>bedömning är att den form av framhållande som utredningen föreslår är förenligt med det synsätt som framgår av förarbetena till den reformerade systemutformningen.</P>
<P class="p203 ft24">Alternativa åtgärder?</P>
<P class="p150 ft8">En alternativ åtgärd till att framhålla Förvalsalternativet för i vart fall den del av den tänkta målgruppen som upplever att de inte har tillräcklig kunskap skulle kunna vara utbildning/besluts- stöd/riktade informationsinsatser som ger den aktuella målgruppen de kunskaper (jfr ”tillräckliga”) som behövs för att uppnå ett bättre premiepensionsutfall inom ramen för förvaltningsmodellen Egen portfölj. Som framgått ovan har denna form av åtgärder hittills visat sig ha begränsad effekt, även om det finns olika uppfattningar kring orsaken till detta (jfr avsnitt 4.3). Enligt utredningens mening bör denna form av insatser snarast ses som <SPAN class="ft9">komplement </SPAN>till de övriga åtgärder som nu föreslås.</P>
<P class="p86 ft8">När det gäller mer allmänna insatser för att öka den finansiella kunskapen kan här nämnas det landsomfattande nätverket <SPAN class="ft9">Gilla Din Ekonomi </SPAN>där myndigheter, organisationer och finansiella fö- retag samarbetar om folkbildning i finansiella frågor. Målet är kun- niga konsumenter som gör medvetna val, vilket kan uppnås med hjälp av olika utbildningsinsatser. Inom ramen för nätverket till- handahålls bl.a. målgruppsanpassade kurser av olika slag på t.ex. arbetsplatser, i samarbete med pensionärsorganisationer och ut- bildningsprojekt som riktar sig till gymnasieungdomar och unga arbetslösa.<A href="#page_138"><SPAN class="ft48">29</SPAN></A></P>
<P class="p178 ft8">I detta sammanhang bör även nämnas <SPAN class="ft9">Konsumenternas Bank- och finansbyrå </SPAN>som ger privatpersoner oberoende information och vägledning utan kostnad. Bakom Konsumenternas Bank- och</P>
<P class="p244 ft54"><SPAN class="ft73">29 </SPAN>Fondbolagens utblick s. <NOBR>38–39.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">138</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361139x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td217"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td186"><P class="p16 ft23">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p148 ft8">finansbyrå står Finansinspektionen, Konsumentverket, Svenska Bankföreningen, Svenska fondhandlarföreningen och Fond- bolagens förening. Konsumenternas Bank- och finansbyrå ingår i den rikstäckande upplysningstjänsten Hallå Konsument som sam- ordnas av Konsumentverket.<A href="#page_139"><SPAN class="ft48">30</SPAN></A></P>
<P class="p10 ft8"><SPAN class="ft9">Ung Privatekonomi </SPAN>finns till för att inspirera och utbilda Sveriges gymnasieungdomar i privatekonomi och sparande, och ge gym- nasieungdomar förutsättningar att ta kontroll över sin privatekonomi och sitt sparande. Projektet är oberoende och kostnadsfritt för skolorna. Initiativtagare är Aktiespararna, Fondbolagens förening, Svenska fondhandlareföreningen, Nasdaq OMX Stockholm och Unga Aktiesparare.<A href="#page_139"><SPAN class="ft48">31</SPAN></A></P>
<P class="p463 ft27"><SPAN class="ft25">4.6</SPAN><SPAN class="ft119">Individuell kostnadsdebitering baserat på utnyttjande av fondtorget</SPAN></P>
<P class="p464 ft108">Utredningens bedömningar och förslag<SPAN class="ft8">: Det bör inte införas någon fondbytesavgift. Pensionsmyndigheten bör få i uppdrag att undersöka möjligheterna att tillåta s.k. uttagsavgifter i de fonder som är anslutna till premiepensionssystemet. Med uttagsavgifter menas här avgifter eller andra tekniker för att justera fondandelsvärdet vid inlösen av fondandelar som ska betalas av pensionssparare som begär inlösen och tillfalla de pensionssparare som finns kvar i fonden.</SPAN></P>
<P class="p465 ft8"><SPAN class="ft108">Bakgrund</SPAN>: Uppbyggnaden av fondtorget innebar en stor investe- ringskostnad. Denna kostnad debiteras spararen genom årliga avskrivningar till och med 2018. Kostnaden belastar alla individer oavsett om förvaltningsmodellen Egen portfölj (fondtorget) ut- nyttjas eller om individens kapital finns i de Färdiga risk- portföljerna eller i Förvalsalternativet. Pensionsmyndigheten har dessutom mindre löpande kostnader kopplat till fondtransaktioner. De väsentliga kostnaderna för fondtransaktioner belastar fonderna och de sparare som finns där.</P>
<P class="p466 ft45"><SPAN class="ft43">30</SPAN><SPAN class="ft44">Fondbolagens utblick s. </SPAN><NOBR>38–39.</NOBR></P>
<P class="p140 ft54"><SPAN class="ft43">31</SPAN><SPAN class="ft58">Fondbolagens utblick s. </SPAN><NOBR>38–39.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">139</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361140x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p202 ft8">Förslaget i <SPAN class="ft9">Vägvalspromemorian </SPAN>om individuell kostnadsdebite- ring motiveras med att det – på grund av rabattsystemet – är för- delaktigt för spararen att placera kapital i fonder på fondtorget jämfört med motsvarande fonder på fria marknaden, och att de individer som åtnjuter denna fördel också bör belastas med kostna- derna som Pensionsmyndigheten har för att upprätthålla fond- torget. Kostnaden kan vara relaterad till dels om kapital placeras på fondtorget över huvud taget, dels till antalet transaktioner. Enligt Vägvalspromemorian är ytterligare ett motiv för införande av en individuell kostnadsdebitering att man skulle pröva en gång extra om man vill utnyttja fondtorget. I Vägvalspromemorian noteras att kostnaden skulle bli så låg att ett genomförande av förslaget sanno- likt skulle få begränsad effekt på sparbeteendet, vilket leder till att förslagets effektivitet skulle bli förhållandevis låg.</P>
<P class="p231 ft8">Här bör noteras att frågan om s.k. fondbytesavgift behandlades av <SPAN class="ft9">Premiepensionsutredningen</SPAN><A href="#page_140"><SPAN class="ft48">32</SPAN></A>, men då utifrån risken för de miss- tag som alltför frekventa förändringar av portföljsammansättningen (alltför hög aktivitet) kan medföra, lägre avkastning på grund av ökade transaktionskostnader, premiepensionssystemets kostnader (kostnader på grund av överutnyttjande som kollektivet får stå för) och frågan om rättvis fördelning av kostnaderna för systemet i förhållande till hur systemet utnyttjas. Premiepensionsutredningen ansåg att det fanns skäl att överväga om även andra avgifter borde tas ut i syfte att fördela kostnaderna mer rättvist mellan pensionsspararna.</P>
<P class="p467 ft8">Förslagen om s.k. fondbytesavgift – i syfte att bl.a. motverka s.k. korttidshandel<A href="#page_140"><SPAN class="ft48">33 </SPAN></A>– behandlades i samband med <SPAN class="ft9">de ändringar i premiepensionssystemet som genomfördes 2010</SPAN>.<A href="#page_140"><SPAN class="ft48">34 </SPAN></A>Av propositionen framgår bl.a. att PPM då hade uppskattat kostnaden för byte av fond till 20 kronor per byte, varav 15 kronor var att hänföra till fasta kostnader och 5 kronor till rörliga kostnader. I propositionen angavs bl.a. att det med en fondbytesavgift skulle kunna ske en rättvisare fördelning av de kostnader som uppstår vid fondbyten, men att uttaget av avgifter måste vägas mot administrativa kost- nader samt att avgiften inte bör vara konstruerad så att den mot-</P>
<P class="p468 ft45"><SPAN class="ft43">32</SPAN><SPAN class="ft44">SOU 2005:87 s. </SPAN><NOBR>179–180.</NOBR></P>
<P class="p167 ft50"><SPAN class="ft43">33</SPAN><SPAN class="ft52">Jämför bakgrundsbeskrivningen och utvecklingen av antalet fondbyten under perioden från 2005 till 2010.</SPAN></P>
<P class="p147 ft54"><SPAN class="ft43">34</SPAN><SPAN class="ft58">Prop. 2009/10:44 s. </SPAN><NOBR>57–60.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">140</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361141x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td217"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td186"><P class="p16 ft23">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p148 ft8">verkar pensionsspararnas berättigade intresse av att regelbundet se över sitt sparande. I propositionen angavs bl.a. att den närmare avgiftskonstruktionen inte borde regleras i lag, utan i föreskrifter på lägre nivå. Det förutsattes att PPM, i samband med att före- skrifterna på lägre nivå togs fram, skulle göra en förnyad analys av hur den närmare avgiftskonstruktionen borde vara utformad. Nå- gon fondbytesavgift eller motsvarande särdebitering har inte in- förts.</P>
<P class="p55 ft8">Det bör här särskilt noteras att antalet fondbyten har minskat dramatiskt sedan slutet av 2011, se figur 3.13. Det bör samtidigt också noteras att antalet fondbyten via blankett ökat kraftigt efter det att Pensionsmyndigheten under 2014 införde krav på <NOBR>e-legitimation</NOBR> vid fondbyten, se figur 4.4.</P>
<P class="p469 ft76">Figur 4.4 Fondbyten via blankett</P>
<P class="p470 ft10">Enligt utredningsdirektiven ska utredaren</P>
<P class="p173 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">analysera och beskriva fördelar och nackdelar med att införa debitering vid fondbyte,</SPAN></P>
<P class="p471 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">bedöma hur stora kostnader som bör debiteras för ett fondbyte om åtgärden införs,</SPAN></P>
<P class="p471 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">bedöma vilka kostnader för ett fondbyte som en debitering bör baseras på,</SPAN></P>
<P class="p170 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">bedöma hur stora merkostnader som åtgärden innebär för pen- sionssystemet jämfört med dagens förfarande, och</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">141</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361142x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p176 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">ge en samlad bedömning av förslaget att införa debitering vid fondbyte, om utredaren anser att åtgärden är motiverad, och be- skriva hur det bör genomföras.</SPAN></P>
<P class="p472 ft8"><SPAN class="ft108">Skälen för bedömningen</SPAN>: Pensionsmyndigheten har bistått utred- ningen med förnyade beräkningar och skattningar av dels de kost- nader som är förknippade med fondbyten, dels de kostnader som kan beräknas vara förknippade med ett system med särdebitering.<A href="#page_142"><SPAN class="ft48">35 </SPAN></A>Pensionsmyndigheten uppskattar att marginalkostnaderna för ett fondbyte uppgår till cirka 2,8 kronor<A href="#page_142"><SPAN class="ft48">36 </SPAN></A>i rörliga kostnader. Med utgångspunkt i dagens nivåer på antalet fondbyten kan <SPAN class="ft9">den totala rörliga kostnaden </SPAN>uppskattas till cirka 2,3 miljoner kronor för 2015, vilket motsvarar 0,4 procent av det totala avgiftsuttaget från pre- miepensionssystemet (586 miljoner kronor) under samma år. Om motsvarande kostnad hade tagits ut som fondbytesavgift hade av- giftsuttaget kunnat sänkas med i genomsnitt 0,3 kronor per sparare från 85 kronor till 84,7 kronor. Den <SPAN class="ft9">totala interna kostnaden </SPAN>för ett fondbyte, inklusive fasta kostnader, uppskattas till cirka 3,7 kronor per fondbyte.<A href="#page_142"><SPAN class="ft48">37 </SPAN></A>Räknar man med antalet fondbyten under 2015 ger det en total intern kostnad på cirka 3,1 miljoner kronor. I tabellen nedan presenteras antalet fondbyten under 2015, uppdelat på bytes- frekvens.</P>
<P class="p473 ft45"><SPAN class="ft43">35</SPAN><SPAN class="ft44">Underlag till 2016 års Premiepensionsutredning (Fi 2014:12), PM </SPAN><NOBR>2016-04-01,</NOBR> PID151098.</P>
<P class="p147 ft45"><SPAN class="ft43">36</SPAN><SPAN class="ft44">Att jämföra med den äldre uppskattningen om </SPAN><NOBR>3–5</NOBR> kronor.</P>
<P class="p167 ft45"><SPAN class="ft43">37</SPAN><SPAN class="ft70">Att jämföra med den äldre uppskattningen på cirka 20 kronor. Enligt Pensions- myndigheten beror skillnaden bl.a. på att utvecklings- och driftskostnader i den förra beräk- ningen togs med i form av totala kostnader. Nu är det i stället enbart kostnader som kan hänföras till fondbytesfunktionen/fondhandel som inkluderats.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">142</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361143x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p28 ft18">SOU 2016:61 Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr13 td96"><P class="p21 ft76">Tabell 4.3</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr13 td155"><P class="p474 ft80">Antal fondbyten under 2015, uppdelat på bytesfrekvens</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td156"><P class="p16 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr14 td214"><P class="p16 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr14 td234"><P class="p16 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr14 td235"><P class="p16 ft92"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td96"><P class="p21 ft94">Antal fondbyten</P></TD>
<TD class="tr16 td215"><P class="p475 ft76">Antal sparare</P></TD>
<TD class="tr16 td130"><P class="p362 ft80">Summa byten</P></TD>
<TD class="tr16 td80"><P class="p71 ft95">Andel fondbyten</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td156"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td214"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td234"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td235"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td96"><P class="p21 ft76">1</P></TD>
<TD class="tr16 td215"><P class="p476 ft76">247 044</P></TD>
<TD class="tr16 td130"><P class="p373 ft76">247 044</P></TD>
<TD class="tr16 td80"><P class="p120 ft76">30</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td96"><P class="p21 ft76">2</P></TD>
<TD class="tr13 td215"><P class="p476 ft76">72 737</P></TD>
<TD class="tr13 td130"><P class="p373 ft76">145 474</P></TD>
<TD class="tr13 td80"><P class="p120 ft76">18</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td96"><P class="p21 ft76">3</P></TD>
<TD class="tr6 td215"><P class="p476 ft76">23 003</P></TD>
<TD class="tr6 td130"><P class="p373 ft76">69 009</P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p120 ft76">8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td96"><P class="p21 ft76">4</P></TD>
<TD class="tr13 td215"><P class="p476 ft76">10 663</P></TD>
<TD class="tr13 td130"><P class="p373 ft76">42 652</P></TD>
<TD class="tr13 td80"><P class="p120 ft76">5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td96"><P class="p21 ft76"><NOBR>5–10</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td215"><P class="p476 ft76">18 781</P></TD>
<TD class="tr13 td130"><P class="p373 ft76">125 493</P></TD>
<TD class="tr13 td80"><P class="p120 ft76">15</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td96"><P class="p21 ft76"><NOBR>11–20</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td215"><P class="p476 ft76">7 743</P></TD>
<TD class="tr6 td130"><P class="p373 ft76">109 659</P></TD>
<TD class="tr6 td80"><P class="p120 ft76">13</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td96"><P class="p21 ft76">>20</P></TD>
<TD class="tr13 td215"><P class="p476 ft76">3 352</P></TD>
<TD class="tr13 td130"><P class="p373 ft76">85 364</P></TD>
<TD class="tr13 td80"><P class="p120 ft76">10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td156"><P class="p21 ft76">Total</P></TD>
<TD class="tr9 td214"><P class="p476 ft76">383 323</P></TD>
<TD class="tr9 td234"><P class="p373 ft76">824 695</P></TD>
<TD class="tr9 td235"><P class="p120 ft76">100</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p477 ft9"><SPAN class="ft8">När det gäller </SPAN>kostnaderna för att utveckla ett system <SPAN class="ft8">för individuell debitering hänvisar Pensionsmyndigheten till en tidigare rapport</SPAN><A href="#page_143"><SPAN class="ft48">38</SPAN></A><SPAN class="ft8">, där man uppskattade utvecklings- och testtid till </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">2–4</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> månader respektive </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">7–12</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> månader beroende på om det ska vara ett visst antal fria byten eller inte. Utöver detta tillkom även </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">2–4</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> månaders ut- vecklings- och testtid för systemstöd. En månad utgör 160 timmar med en genomsnittlig timkostnad om 725 kronor. Totalt hade kostnaden uppgått till mellan 464 </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">000–1</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> 856 000 kronor i </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">IT-kost-</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> nader. Pensionsmyndigheten har inte gjort någon ny uppskattning av denna kostnad, men anger att myndigheten dock har att skäl att tro att den tidigare tidsuppskattningen ligger i underkant. Myndig- heten anger att, om man utgår man från den gamla uppskattningen och räknar på den maximala tidsomfattningen med dagens tim- kostnad (cirka 650 kronor), så landar kostnaderna på cirka 1,7 mkr. Detta är då enbart </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">IT-utveckling.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> Därtill tillkommer kostnader för bokföring, viss verksamhetshandläggning, ökad komplexitet m.m.</SPAN></P>
<P class="p228 ft8">Utredningens tolkning av uppgifterna från Pensions- myndigheten är att ett införande av ett system med särdebitering för fondbyten kan beräknas ge en sänkning av myndighetens årliga avgift med någon miljon kronor per år, beroende på antalet s.k. fria byten (dvs. byten som ska vara kostnadsfria). Även om avgifts- sänkningen kan sägas vara relativt liten i förhållande till den totala årliga avgiften skulle ett system med individuell debitering innebära att det totala avgiftsuttaget för det kollektiv som inte genomför några fondbyten minskar med någon miljon kronor varje år under</P>
<P class="p343 ft54"><SPAN class="ft73">38 </SPAN>Rapporten <SPAN class="ft67">Översyn av avgiftsuttag </SPAN>(VER <NOBR>2011–112).</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">143</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361144x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft8">en mycket lång tid, eftersom kostnaderna för att bygga upp ett system med individuell debitering beräknas uppgå till cirka 1,7 mkr.</P>
<P class="p156 ft8">Mot denna bakgrund anser utredningen att det som <SPAN class="ft9">främst talar för </SPAN>ett införande av en fondbytesavgift för i vart fall de som ge- nomför relativt många fondbyten är att en sådan avgift kan sägas skapa en mer rättvis kostnadsfördelning, dvs. att det stora kollek- tivet inte får bära kostnader som orsakas av ett relativt litet antal pensionssparare. Det som dock talar <SPAN class="ft9">emot </SPAN>ett införande av en fond- bytesavgift är att en sådan avgift skulle innebära ett avsteg från den finansieringsprincip som i övrigt gäller inom premiepensions- systemet, dvs. där alla kostnader bärs gemensamt av kollektivet. Det kan också hävdas att en avgift för <SPAN class="ft9">varje </SPAN>fondbyte kan antas motverka pensionsspararnas möjlighet att utnyttja den valfrihet som är en del av systemet, och försvåra möjligheten att bedriva en effektiv löpande förvaltning inom ramen för förvaltningsmodellen Egen portfölj. Här bör dock nämnas möjligheten att ha en ordning med ett antal fria byten, även om det torde vara svårt att avgöra hur många fria fondbyten som behövs. Ytterligare en nackdel med en fondbytesavgift är att en sådan kan leda till försämrad kund- rörlighet.</P>
<P class="p156 ft8">Vid en samlad bedömning anser utredningen att det <SPAN class="ft9">inte </SPAN>bör införas någon fondbytesavgift, men utredningen anser samtidigt inte att Pensionsmyndighetens redan lagstadgade rätt att ta ut av- gifter för fondbyten bör tas bort, eftersom förhållandena snabbt kan ändras.</P>
<P class="p53 ft8"><SPAN class="ft9">Ett annat alternativ </SPAN>skulle kunna vara att ta ut en form av årlig grundavgift av dem som använder förvaltningsmodellen Egen portfölj, utan någon direkt koppling till antalet fondbyten. Enligt utredningens bedömning skulle en sådan modell kunna sägas vara i någon mening rättvis<A href="#page_144"><SPAN class="ft48">39 </SPAN></A>när det gäller kostnadsfördelningen <SPAN class="ft9">mellan </SPAN>olika förvaltningsmodeller, men samtidigt orättvis när det gäller kostnadsfördelningen <SPAN class="ft9">inom </SPAN>förvaltningsmodellen Egen portfölj. En sådan avgift skulle – baserat på siffror från 2015 – grovt beräknas komma att uppgå till cirka 0,6 kronor (2,3 mkr fördelat på cirka 3,5</P>
<P class="p337 ft54"><SPAN class="ft73">39 </SPAN>Det kan sättas ifråga om inte motsvarande särdebitering då borde ske också för de övriga förvaltningsmodellerna, dvs. Förvalet respektive de Färdiga riskportföljerna som också kan sägas orsaka ”särkostnader”.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">144</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361145x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td217"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td186"><P class="p16 ft23">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p148 ft8">miljoner pensionssparare). Utredningens samlade bedömning är att det inte finns tillräckligt starka skäl för att införa en sådan årlig grundavgift.</P>
<P class="p41 ft8">Mot bakgrund av de resultat som presenteras i en studie av Dahlquist, Vincente Martinez och Söderlind från 2016 anser utred- ningen dock att det – även om deras undersökning baserades på tidsperioden <NOBR>2000–2010</NOBR> – kan finnas anledning för Pensions- myndigheten att undersöka möjligheterna att tillåta fonderna inom premiepensionssystemet att ha s.k. uttagsavgifter i samband med t.ex. stora samtidiga uttag. Uttagsavgifter kan – beroende på ut- formning – vara ett sätt att säkerställa att kvarvarande fondandels- ägare inte drabbas av kostnader som orsakas av de som väljer att lämna fonden, samtidigt som denna form av avgifter medför ökade kostnader för sparare som själva – eller via förvaltare – är aktiva i sin premiepensionsförvaltning (och för sparare som byter fonder i samband med ett sådant utvärderingsval som föreslås i avsnitt 4.4.2). Skillnaden mellan uttagsavgifter och fondbytes- avgifter är att fondbytesavgifter kan sägas handla om kostnads- fördelningen mellan de pensionssparare som byter fonder och övriga pensionssparare i premiepensionssystemet, medan uttags- avgifter kan sägas handla om kostnadsfördelningen mellan de pensionssparare som lämnar en fond och de pensionssparare som stannar kvar i fonden. Med ”andra tekniker för att justera andelsvärdet vid inlösen av fondandelar” menas t.ex. s.k. swing- pricing.</P>
<P class="p478 ft25"><SPAN class="ft25">4.7</SPAN><SPAN class="ft26">Avgiftstak</SPAN></P>
<P class="p479 ft8"><SPAN class="ft108">Utredningens bedömning</SPAN>: Pensionsmyndigheten bör få i upp- drag att undersöka om det avgiftstak för premiepensions- fonderna som Pensionsmyndigheten införde per den 1 januari 2015 kan sänkas ytterligare.</P>
<P class="p465 ft8"><SPAN class="ft108">Bakgrund</SPAN>: Pensionsmyndigheten har i sitt avtal med fondför- valtarna en s.k. rabattrappa som innebär att ju större kapital som förvaltas av respektive fondbolag desto större krav har Pensions- myndigheten på återbetalning av förvaltningsarvode. Rabatt- modellen har nyligen reviderats på det sättet att modellen har</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">145</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361146x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft8">kompletterats med en ny rabattdimension där all avgift över en viss nivå rabatteras till 100 procent och tillfaller pensionssparare och pensionärer fullt ut (avgiftstak).<A href="#page_146"><SPAN class="ft48">40 </SPAN></A>Avgiftstaket är olika för olika kategorier av fonder; 1,0 procent för räntefonder, 1,5 procent för bland- och generationsfonder och 2,25 procent för aktiefonder. Efter rabatt blir högsta avgifterna 0,42 procent för räntefonder, 0,62 procent för bland- och generationsfonder och 0,89 procent för aktiefonder.</P>
<P class="p156 ft8">Ändringarna trädde ikraft den 1 januari 2015. Den genomsnitt- liga kapitalviktade avgiften för de som har valt en egen portfölj minskade med 0,05 procentenheter till 0,31 procent. Bruttoavgiften var i genomsnitt 1,08 procent.</P>
<P class="p52 ft8">Bakgrundvis kan det nämnas att nivån på den genomsnittliga av- giften <SPAN class="ft9">efter rabatt </SPAN>för <SPAN class="ft9">hela </SPAN>pensionsspararkollektivet under 2015 var 0,25 procent, en sänkning med 0,03 procentenheter jämfört med 2014. <SPAN class="ft9">Utan rabatt </SPAN>var den genomsnittliga avgiften 0,76 procent. Avgiften för dem som har AP7 Såfa och är 55 år eller yngre är 0,12 procent. För de som är äldre än 55 år reduceras avgiften ju äldre man blir. Det hänger samman med att innehavet i AP7 Såfa förändras med stigande ålder. Vid 75 års ålder fördelar sig innehavet i 33 procent aktier och 67 procent räntor. Eftersom avgiften är lägre för räntedelen sjunker den totala avgiften, och vid 75 års ålder är den 0,07 procent. Figur 4.5 visar hur förvalt- ningsavgiften brutto och netto har förändrats över tid. Förvalt- ningsavgiften dras dagligen före rabatt från fondens värde. Under 2015 drogs 6 275 miljoner kronor i förvaltningsavgift. Rabatten på förvaltningsavgift uppgår till 4 219 miljoner kronor och kommer att återföras till spararnas konton under 2016. Under 2015 återfördes rabatterna från 2014 till spararnas konton, totalt 3 883 miljoner kronor.</P>
<P class="p480 ft54"><SPAN class="ft73">40 </SPAN>Minskning av fondkostnader inom premiepensionssystemet – Beslutsunderlag <NOBR>2014-06-16</NOBR> och Effekter av förändrad rabattmodell, PM <NOBR>2015-08-26.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">146</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361147x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td217"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td186"><P class="p16 ft23">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p61 ft76">Figur 4.5 Förvaltningsavgifter brutto och netto</P>
<P class="p481 ft8">Enligt <SPAN class="ft9">utredningsdirektiven </SPAN>– som beslutades före det att Pensionsmyndigheten infört den nya ordningen med avgiftstak – skulle ett avgiftstak bl.a. kunna motverka utvecklingen på den pri- vata marknaden för rådgivnings- och förvaltningstjänster, där fö- retag på olika sätt kunde kringgå intentionerna med <NOBR>rabatt-trappan.</NOBR> Ett avgiftstak förväntades bl.a. leda till en prispress på extrema av- giftsnivåer, och att fondbolag med en avgift över den valda taknivån antingen anpassar sin avgiftsnivå till de nya villkoren eller väljer att avregistrera sina fonder från fondtorget.</P>
<P class="p56 ft8">I <SPAN class="ft9">Vägvalspromemorian </SPAN>angavs även att det inte skulle bli lika lönsamt eller intressant för företag att ringa runt till individer för att få dem att välja den egna fonden då marginalintäkten blir lägre. Det angavs även att ett avgiftstak kunde medföra att Pensions- myndigheten återtar kontrollen över avgiftsnivåerna i systemet. I Vägvalspromemorian anges att en nackdel med ett avgiftstak är att konkurrensen försämras då inträdesbarriärerna blir större i kombi- nation med att informationskostnaderna för individen är bety- dande, och att detta innebär en ökad trögrörlighet bland pensions- spararna då marknadsföringsinsatserna sannolikt blir mindre om- fattande.</P>
<P class="p55 ft8">Här bör nämnas att frågan om användningen av avgifter och ra- battmodellen <SPAN class="ft9">för styrning av fondutbudet </SPAN>har behandlats av bl.a.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">147</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361148x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p141 ft8">Premiepensionsutredningen<A href="#page_148"><SPAN class="ft48">41 </SPAN></A>och i särskilda rapporter<A href="#page_148"><SPAN class="ft48">42 </SPAN></A>från PPM och Statskontoret.</P>
<P class="p177 ft8"><SPAN class="ft108">Skäl för bedömningen</SPAN>: Mot bakgrund av att Pensionsmyndigheten reviderat den s.k. rabattmodellen och infört ett avgiftstak <SPAN class="ft9">efter det att utredningsdirektiven antogs </SPAN>har utredningen bett Pensions- myndigheten att beskriva effekterna av det införda avgiftstaket. Av beskrivningen framgår bl.a. följande.</P>
<P class="p45 ft8">Myndigheten har infört en ny rabattdimension för fondavgifter, där avgifter överstigande vissa nivåer rabatteras med 100 procent. Nivån är olika för olika typer av fonder.</P>
<P class="p45 ft8">Förändringarna av rabattmodellen innebär att det numer finns en maximal fondavgift för en premiepensionsfond. De flesta fonder på fondtorget har dock en lägre avgift än den maximala fond- avgiften, och nedan redovisas därför kapitalviktade medelavgifter för respektive fondtyp. För att kunna ställa avgiften i relation till avkastningen visas i tabell 4.4 den genomsnittliga årsavkastningen för de senaste fem åren.</P>
<P class="p482 ft76">Tabell 4.4 Kapitalviktade snitt, där AP7 Såfa delas upp i beståndsdelarna aktie- respektive räntefond</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD class="tr7 td112"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td236"><P class="p106 ft77">Marknadsvärde</P></TD>
<TD class="tr7 td62"><P class="p93 ft95">Avgift före</P></TD>
<TD class="tr7 td237"><P class="p483 ft77">Avgift efter</P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p31 ft94">Snitt-</P></TD>
<TD class="tr7 td149"><P class="p31 ft94">Snitt-</P></TD>
<TD class="tr7 td64"><P class="p31 ft94">Rabatt-</P></TD>
<TD class="tr7 td238"><P class="p365 ft77">Kapitalviktad</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td112"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td236"><P class="p106 ft94"><NOBR>2015-12-31</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td62"><P class="p106 ft94">rabatt (tkr)</P></TD>
<TD class="tr7 td237"><P class="p483 ft94">rabatt (tkr)</P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p31 ft94">avgift</P></TD>
<TD class="tr7 td149"><P class="p318 ft94">avgift</P></TD>
<TD class="tr7 td64"><P class="p31 ft77">modellens</P></TD>
<TD class="tr7 td238"><P class="p365 ft77">avkastning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td112"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr12 td236"><P class="p106 ft94">(tkr)</P></TD>
<TD class="tr12 td62"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr12 td237"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr12 td97"><P class="p31 ft94">FÖRE</P></TD>
<TD class="tr12 td149"><P class="p318 ft94">EFTER</P></TD>
<TD class="tr12 td64"><P class="p31 ft94">snitt-</P></TD>
<TD class="tr12 td238"><P class="p365 ft94">5 år</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td112"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr12 td236"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr12 td62"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr12 td237"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr12 td97"><P class="p31 ft94">rabatt</P></TD>
<TD class="tr12 td149"><P class="p31 ft94">rabatt</P></TD>
<TD class="tr12 td64"><P class="p31 ft94">rabatt</P></TD>
<TD class="tr12 td238"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td114"><P class="p16 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr21 td239"><P class="p16 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr21 td240"><P class="p16 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr21 td241"><P class="p16 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr21 td209"><P class="p16 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr21 td242"><P class="p16 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr21 td193"><P class="p16 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr21 td243"><P class="p16 ft106"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td112"><P class="p21 ft94">Aktiefonder</P></TD>
<TD class="tr7 td236"><P class="p93 ft94">604 218 060</P></TD>
<TD class="tr7 td62"><P class="p93 ft95">4 599 410</P></TD>
<TD class="tr7 td237"><P class="p417 ft95">1 555 928</P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p31 ft95">0,76 %</P></TD>
<TD class="tr7 td149"><P class="p318 ft94">0,26 %</P></TD>
<TD class="tr7 td64"><P class="p31 ft94"><NOBR>-66</NOBR> %</P></TD>
<TD class="tr7 td238"><P class="p31 ft94">12,95 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td112"><P class="p21 ft94">Generations-</P></TD>
<TD class="tr9 td236"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td62"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td237"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td149"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td64"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr9 td238"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td112"><P class="p21 ft94">fonder</P></TD>
<TD class="tr16 td236"><P class="p93 ft94">127 911 980</P></TD>
<TD class="tr16 td62"><P class="p93 ft94">592 583</P></TD>
<TD class="tr16 td237"><P class="p417 ft94">233 196</P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p31 ft95">0,46 %</P></TD>
<TD class="tr16 td149"><P class="p318 ft94">0,18 %</P></TD>
<TD class="tr16 td64"><P class="p31 ft94"><NOBR>-61</NOBR> %</P></TD>
<TD class="tr16 td238"><P class="p365 ft94">7,89 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td112"><P class="p21 ft94">Blandfonder</P></TD>
<TD class="tr13 td236"><P class="p93 ft94">60 610 603</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p93 ft94">952 807</P></TD>
<TD class="tr13 td237"><P class="p417 ft94">228 852</P></TD>
<TD class="tr13 td97"><P class="p31 ft95">1,57 %</P></TD>
<TD class="tr13 td149"><P class="p318 ft94">0,38 %</P></TD>
<TD class="tr13 td64"><P class="p31 ft94"><NOBR>-76</NOBR> %</P></TD>
<TD class="tr13 td238"><P class="p365 ft94">7,54 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td112"><P class="p21 ft94">Räntefonder</P></TD>
<TD class="tr6 td236"><P class="p93 ft94">46 017 341</P></TD>
<TD class="tr6 td62"><P class="p93 ft94">101 420</P></TD>
<TD class="tr6 td237"><P class="p417 ft94">46 081</P></TD>
<TD class="tr6 td97"><P class="p31 ft95">0,22 %</P></TD>
<TD class="tr6 td149"><P class="p318 ft94">0,10 %</P></TD>
<TD class="tr6 td64"><P class="p31 ft94"><NOBR>-55</NOBR> %</P></TD>
<TD class="tr6 td238"><P class="p365 ft94">2,80 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td112"><P class="p21 ft94">Summa</P></TD>
<TD class="tr13 td236"><P class="p106 ft94">838 757 985</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p93 ft95">6 246 220</P></TD>
<TD class="tr13 td237"><P class="p483 ft95">2 064 056</P></TD>
<TD class="tr13 td97"><P class="p31 ft95">0,74 %</P></TD>
<TD class="tr13 td149"><P class="p31 ft94">0,25 %</P></TD>
<TD class="tr13 td64"><P class="p31 ft94"><NOBR>-67</NOBR> %</P></TD>
<TD class="tr13 td238"><P class="p365 ft94">11,21 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td114"><P class="p16 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr21 td239"><P class="p16 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr21 td240"><P class="p16 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr21 td241"><P class="p16 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr21 td209"><P class="p16 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr21 td242"><P class="p16 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr21 td193"><P class="p16 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr21 td243"><P class="p16 ft106"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p324 ft8">När det särskilt gäller s.k. prestationsbaserade fonder bör det nämnas att prestationsarvodet ingår i beräkningsgrunden före av- gift, vilket gör att det inte skapas något incitament att anmäla fonder med högre prestationsarvode i stället för högre fast avgift.</P>
<P class="p484 ft45"><SPAN class="ft43">41</SPAN><SPAN class="ft44">SOU 2005:87 s. </SPAN><NOBR>173–175.</NOBR></P>
<P class="p147 ft54"><SPAN class="ft43">42</SPAN><SPAN class="ft58">Förslag till ändringar i premiepensionssystemet, </SPAN><NOBR>2007-04-24</NOBR> (AAG118437).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">148</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361149x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td217"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td186"><P class="p16 ft23">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p253 ft8">Pensionsmyndigheten gör bedömningen att <SPAN class="ft9">de förväntade effek- terna av den förändrade rabattmodellen till stor del har infriats</SPAN>. De beräknar att förändringen inneburit över 200 mkr i sänkta avgifter för spararna under 2015. I snitt har avgiften efter rabatt minskat från 0,28 procent till 0,25 procent. För vissa enskilda fonder har den nya rabattmodellen inneburit dramatiskt sänkt avgift för spa- rarna. Detta blir särskilt fallet om fonden tidigare haft prestations- arvoden som tidigare kunnat dra upp fondavgiften rejält. En mål- sättning som infriats är att många fondbolag också sänkt sina bruttoavgifter som en anpassning till förändringarna i rabatt- modellen. Andra har ändrat sina blandfonder till aktiefonder för att möjliggöra ett högre avgiftsuttag. Ett tiotal fonder har valt att av- registrera sig från premiepensionens plattform till följd av för- ändringarna. Pensionsmyndigheten anser sammanfattningsvis att den nya rabattmodellen har varit klart positiv för premiepensions- spararna.</P>
<P class="p55 ft8"><SPAN class="ft9">Utredningens bedömning </SPAN>är att det är för tidigt att redan nu fö- reslå ändringar i det avgiftstak som Pensionsmyndigheten precis har tagit fram.</P>
<P class="p56 ft8">Utredningen anser dock att Pensionsmyndigheten bör få i upp- drag att undersöka om det avgiftstak som nu har införts kan sänkas ytterligare. Bedömningen grundas på den stora betydelse som storleken på avgifterna har på förväntat premiepensionsutfall, jfr vad som redovisas i avsnitt 4.3 och avsnitt 7.2.2. Här bör samtidigt noteras att olika förvaltningsstrategier kostar olika mycket, och att en sänkning av avgiftstaken kan leda till ett minskat utbud av spe- cialiserade fonder. Utredningen vill här peka på möjligheterna att sänka kostnaderna i systemet genom införande av en s.k. årsavgift för de fondförvaltare/fonder som finns i systemet, jfr bl.a. PPM:s rapport från 2007<A href="#page_149"><SPAN class="ft48">43</SPAN></A>.</P>
<P class="p485 ft54"><SPAN class="ft73">43 </SPAN>Förslag till ändringar i premiepensionssystemet, PPM <NOBR>2007-04-24,</NOBR> AAG118437, s. 34.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">149</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361150x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p264 ft25"><SPAN class="ft25">4.8</SPAN><SPAN class="ft26">Begränsa risktagandet på fondtorget</SPAN></P>
<P class="p486 ft8"><SPAN class="ft108">Utredningens bedömning</SPAN>: Det bör inte införas några begräns- ningar av fondutbudet på fondtorget med avseende på risk.</P>
<P class="p487 ft24">Bakgrund</P>
<P class="p488 ft24">A – Förslaget i Vägvalspromemorian och tidigare utredningar m.m.</P>
<P class="p304 ft28">Förslaget i Vägvalspromemorian</P>
<P class="p47 ft8">I <SPAN class="ft9">Vägvalspromemorian </SPAN>föreslås att risktagandet ska begränsas och fondtorget göras mer överblickbart. Mer konkret föreslås att fond- utbudet på fondtorget bör begränsas till en ”meny motsvarande den som används av professionella investerare”. I Vägvalsprome- morian görs bedömningen att en framgångsrikt genomförd <SPAN class="ft9">riskbe- gränsning </SPAN>bl.a. kan få följande effekter:</P>
<P class="p238 ft10"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft74">Färre fonder och ett mer överskådligt fondtorg.</SPAN></P>
<P class="p160 ft10"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft74">Lägre kostnader då kapitalet koncentreras till färre fonder.</SPAN></P>
<P class="p151 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">Mindre spridning i avkastningsresultat mellan individer på grund av att högriskalternativen begränsas.</SPAN></P>
<P class="p415 ft8">Av <SPAN class="ft9">Vägvalspromemorian </SPAN>framgår det att bakgrunden till förslaget bl.a. är att det på fondtorget finns nischade fonder med hög risk som ger möjlighet till hög avkastning, men också en risk för låg avkastning. Denna typ av fonder bedöms bidra till att öka sprid- ningen i utfall mellan individer. Syftet med förslaget anges vara att ta ett större ansvar för utfallet och begränsa spridningen något. I <SPAN class="ft9">Vägvalspromemorian </SPAN>konstateras samtidigt att det finns flera svå- righeter med detta förslag. Det är bl.a. en stor utmaning att defini- era maximalt tillåtet risktagande, exempelvis varför vissa investe- ringsinriktningar skulle tillåtas på fondtorget medan andra inte skulle tillåtas. Dessutom tenderar risknivåerna att variera över tid, vilket bl.a. skulle få till följd att fonder skulle kunna komma att pendla fram och tillbaka på fondtorget, beroende på variationer i risknivå. Detta skulle kunna skapa en osäkerhet och olägenhet för</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">150</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361151x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td217"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td186"><P class="p16 ft23">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft8">de sparare som väljer dessa fonder. Därtill bedöms antalet fonder på fondtorget inte komma att reduceras tillräckligt mycket för att informationskostnaderna<A href="#page_151"><SPAN class="ft48">44 </SPAN></A>för individen skulle minska i någon större omfattning.</P>
<P class="p195 ft28">Tidigare utredningar och analyser m.m.</P>
<P class="p213 ft8">Inledningsvis kan det noteras att <SPAN class="ft9">Premiepensionsutredningens </SPAN>grundinställning var att inte någon fondkategori eller fondtyp i sig kan betraktas som onödig eller omöjlig i en välgrundat sammansatt portfölj för pensionssparande. I syfte att framför allt <SPAN class="ft9">förbättra över- blickbarheten </SPAN>och <SPAN class="ft9">minska avgifterna </SPAN>i premiepenspensionssystemet föreslog Premiepensionsutredningen dock att PPM skulle ges verktyg för att successivt reducera antalet fonder på fondtorget ner till omkring 100 till 200 fonder.<A href="#page_151"><SPAN class="ft48">45 </SPAN></A>Det ska också nämnas att några av de sakkunniga i ett särskilt yttrande föreslog att utbudet på fondtorget borde reduceras i väsentligt större utsträckning än vad utredningen föreslog, varvid de bl.a. pekade på riskerna för ”syste- matiskt negativa utfall” för pensionssparare som placerar – hela – sitt premiepensionskapital i ”nischfonder”.<A href="#page_151"><SPAN class="ft48">46</SPAN></A></P>
<P class="p10 ft8">Med anledning av bl.a. Premiepensionsutredningens betän- kande, lämnade <SPAN class="ft9">PPM</SPAN>, på uppdrag av regeringen, förslag till för- ändringar i premiepensionssystemet där myndigheten bl.a. ana- lyserade <SPAN class="ft9">olika metoder för att reducera fondutbudet</SPAN>.<A href="#page_151"><SPAN class="ft48">47 </SPAN></A>De metoder som då analyserades var;</P>
<P class="p32 ft10"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft74">Begränsning av fonder som inte är efterfrågade</SPAN></P>
<P class="p32 ft10"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft74">Årsavgift</SPAN></P>
<P class="p29 ft10"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft74">Begränsning av antalet fonder per bolag</SPAN></P>
<P class="p29 ft10"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft74">Begränsning genom krav på ett visst antal sparare</SPAN></P>
<P class="p32 ft10"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft74">Begränsning av de fonder som tillåts att registreras</SPAN></P>
<P class="p29 ft10"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft74">Uteslutning av vissa fondkategorier</SPAN></P>
<P class="p62 ft50"><SPAN class="ft43">44</SPAN><SPAN class="ft56">Med informationskostnader menas här de kostnader som pensionsspararen har för att hitta och sätta samman en portfölj av fonder.</SPAN></P>
<P class="p258 ft45"><SPAN class="ft43">45</SPAN><SPAN class="ft44">Det noterades bl.a. att cirka 150 fonder stod för 90 procent av det samlade kapitalet.</SPAN></P>
<P class="p140 ft45"><SPAN class="ft43">46</SPAN><SPAN class="ft44">SOU 2005:87 s. </SPAN><NOBR>246–247.</NOBR></P>
<P class="p140 ft54"><SPAN class="ft43">47</SPAN><SPAN class="ft58">Förslag till förändring i premiepensionssystemet, PPM (2007).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">151</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361152x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft10"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft74">Begränsning genom administrativa krav</SPAN></P>
<P class="p144 ft10"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft74">Begränsning genom införande av kvalitetskrav</SPAN></P>
<P class="p239 ft10"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft74">Uteslutning av fonder med sämst avkastning relativt kon- kurrenter</SPAN></P>
<P class="p146 ft10"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft74">Begränsning genom fondbetyg.</SPAN></P>
<P class="p145 ft8">Det bör här understrykas att fokus i <NOBR>PPM-rapporten</NOBR> låg på reduce- ring av <SPAN class="ft9">antalet </SPAN>fonder på fondtorget, medan förslaget i Vägvals- promemorian fokuserar på reducering av <SPAN class="ft9">riskerna </SPAN>på fondtorget, dvs. – med den terminologi som utredningen har valt att använda i detta betänkande – att begränsa det <SPAN class="ft9">möjliga </SPAN>risktagandet inom för- valtningsmodellen Egen portfölj. En av de metoder som analysera- des i <NOBR>PPM-rapporten</NOBR> (uteslutning av vissa fondkategorier) var dock inriktad på reducering av risken på fondtorget. I rapporten kon- stateras bl.a. att uteslutande av fonder/fondkategorier som anses ha för hög risk skulle medföra svåra urvals- och mätproblem och att en sådan uteslutningsmetod skulle bli alltför subjektiv och svår att hålla konstant över tid.</P>
<P class="p86 ft9"><SPAN class="ft8">Vid genomförandet av </SPAN>den reformerade systemutformningen <SPAN class="ft8">gjor- des bedömningen att några nya verktyg för PPM som enbart syftar till att minska fondutbudet inte borde införas.</SPAN></P>
<P class="p231 ft8"><SPAN class="ft9">Pensionsmyndigheten </SPAN>har i ett underlag som lämnats till utred- ningen<A href="#page_152"><SPAN class="ft48">48 </SPAN></A>bl.a. pekat på de praktiska svårigheterna med fondspecifik riskbegränsning.</P>
<P class="p216 ft24">B – Vissa begrepp och samband mellan begrepp</P>
<P class="p304 ft28">Risk och mått på risk m.m.</P>
<P class="p489 ft8">Med <SPAN class="ft9">risk </SPAN>i en fond (eller en portfölj av fonder<A href="#page_152"><SPAN class="ft48">49</SPAN></A>) menas här att fondandelarnas (portföljens) avkastning varierar. Stora variationer innebär hög risk och små variationer innebär låg risk.</P>
<P class="p490 ft45"><SPAN class="ft43">48</SPAN><SPAN class="ft44">Vissa premiepensionsfrågor, Underlag, Pensionsmyndigheten </SPAN><NOBR>2016-04-25.</NOBR></P>
<P class="p167 ft45"><SPAN class="ft43">49</SPAN><SPAN class="ft70">På systemnivå (aggregerad nivå) kan alla placeringar i AP7 Såfa betraktas som placeringar i en portfölj av fonder (Såfa/(Förvalsportföljen). Likaså kan alla placeringar som har gjorts i enskilda fonder på fondtorget betraktas som placeringar i en enda portfölj av fonder (fondtorgsportföljen).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">152</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361153x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td217"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td186"><P class="p16 ft23">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft8">I den information om fonderna som presenteras på Pensions- myndighetens hemsida och i fondkatalog m.m.<A href="#page_153"><SPAN class="ft48">50 </SPAN></A>anges fondens <SPAN class="ft9">standardavvikelse </SPAN>för de senaste tre åren som mått på risk. Med standardavvikelse avses ett statistiskt mått på hur mycket de olika värdena för en population avviker från medelvärdet. Ju högre stan- dardavvikelse desto större spridning i avkastning under den aktuella observationsperioden.</P>
<P class="p41 ft8">I den informationen som lämnas om fonderna finns även s.k. <SPAN class="ft9">riskklasser </SPAN>angivna;</P>
<P class="p491 ft10"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft120">mycket låg risk </SPAN>– vilket motsvarar standardavvikelse <NOBR>0–2,</NOBR></P>
<P class="p29 ft10"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft120">låg risk </SPAN>– vilket motsvarar standardavvikelse <NOBR>3–7,</NOBR></P>
<P class="p32 ft10"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft74">medelrisk – vilket motsvarar standardavvikelse </SPAN><NOBR>8–15,</NOBR></P>
<P class="p29 ft10"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft120">hög risk </SPAN>– vilket motsvarar standardavvikelse <NOBR>16–24</NOBR> och</P>
<P class="p29 ft10"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft120">mycket hög risk </SPAN>– vilket motsvarar standardavvikelse över 25.</P>
<P class="p182 ft8">Den information som presenteras av Pensionsmyndigheten skiljer sig från den information som måste lämnas enligt de s.k. UCITS- reglerna. I de <SPAN class="ft9">fondfaktablad </SPAN>som varje fond måste ha enligt de s.k. <NOBR>UCITS-reglerna</NOBR> visas fondens risk på en sjugradig skala, där 7 in- nebär högsta risk och 1 innebär lägsta risk. Risksiffran bestäms utifrån fondens standardavvikelse.</P>
<P class="p220 ft28">Spridning i utfall</P>
<P class="p213 ft8">När det gäller sambandet mellan risk i en enskild fond och sprid- ning i utfall bör man skilja på två olika (huvud)typer av spridning. Här är utgångspunkten att man – åtminstone i teorin – får betalt för en högre risk med högre avkastning.</P>
<P class="p170 ft8"><SPAN class="ft10">1.</SPAN><SPAN class="ft71">Den spridning i värdeutveckling/utfall som kommer att uppstå mellan individer inom samma generation och med samma in- betalningsprofil som har valt fonder (portföljer) med olika risk- nivå och därmed förutsättningar för olika avkastning.</SPAN></P>
<P class="p234 ft54"><SPAN class="ft73">50 </SPAN>Informationen lämnas av fondbolagen, men det är Pensionsmyndigheten som samman- ställer och presenterar informationen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">153</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361154x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p176 ft8"><SPAN class="ft10">2.</SPAN><SPAN class="ft59">Den spridning i värdeutveckling/utfall som kommer att uppstå mellan olika generationer betraktade som helheter, dvs. den spridning i värdeutveckling/utfall som beror på att investering- arna görs vid olika tidpunkter med olika avkastning. Det kan noteras att generationerna blir mer eller mindre överlappande, beroenden på hur man väljer att definiera en generation.</SPAN></P>
<P class="p177 ft8">Våra bedömningar och förslag utgår i huvudsak från bedömningar av den första typen av spridning. De åtgärder som analyseras och som kan leda till större eller mindre spridning i utfall är dock även relevanta för den andra typen.</P>
<P class="p492 ft28">Samband mellan olika risknivåer i fonderna på fondtorget och spridning i utfall</P>
<P class="p489 ft8">Om s.k. högriskfonder<A href="#page_154"><SPAN class="ft48">51 </SPAN></A>inte skulle tillåtas på fondtorget skulle spridningen i utfall minska, eftersom sannolikheten för de mest extrema utfallen skulle bli lägre. Storleken på minskningen av denna spridning i utfall beror dock i första hand på hur många pensionssparare som har valt – eller kommer att välja – dessa hög- riskfonder, och hur stor skillnaden i risknivå är mellan dessa hög- riskfonder och de övriga valda fonderna på fondtorget. Som tidi- gare nämnts är utgångspunkten här det samband som antas finnas mellan risknivå och genomsnittlig avkastning, dvs. att en sänkning av risknivån normalt leder till en sänkning av den genomsnittliga avkastningen och vice versa.</P>
<P class="p493 ft24">C – Det nuvarande fondutbudet – antal fonder och risknivåer m.m.</P>
<P class="p161 ft8">Nedan redovisas nedan några sammanfattande uppgifter om det nuvarande fondutbudet med avseende på bl.a. antal fonder och risk. Här ska understrykas att uppgifterna avser en ögonblicksbild, och att t.ex. såväl <SPAN class="ft9">antalet </SPAN>fonder med ”mycket hög” risk eller ”mycket låg” risk som <SPAN class="ft9">vilka </SPAN>fonder som ingår i respektive kategori varierar över tid.</P>
<P class="p494 ft54"><SPAN class="ft73">51 </SPAN>Här antas att det är möjligt att definiera vad som avses med en högriskfond.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">154</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361155x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td217"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td186"><P class="p16 ft23">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft8">Antalet fonder på fondtorget är i dag cirka 850. Under de senaste 1,5 åren har en viss ökning av antalet fonder skett. Enligt Pensionsmyndigheten är det svårt att säga om ökningen den senaste tiden är tillfällig eller är en trend.</P>
<P class="p122 ft76">Figur 4.6 Antal fonder i premiepensionssystemet</P>
<P class="p495 ft80">Källa: Pensionsmyndigheten.</P>
<P class="p496 ft10">I dag tillåts – med några undantag<A href="#page_155"><SPAN class="ft40">52 </SPAN></A>– max 25 fonder per fond- bolag/koncern.<A href="#page_155"><SPAN class="ft40">53 </SPAN></A>Fondbolag som erbjuder generationsfonder får räkna gruppen av generationsfonder som en enda fond.</P>
<P class="p97 ft8">Fondtorget kan selekteras utifrån typ av fond och fondkategori. Totalt finns 4 olika typer och 35 olika kategorier, se tabell nedan.</P>
<P class="p497 ft45"><SPAN class="ft43">52</SPAN><SPAN class="ft44">Undantagen gäller för vissa bolag/koncerner som har fått särskilda dispenser.</SPAN></P>
<P class="p121 ft54"><SPAN class="ft43">53</SPAN><SPAN class="ft58">Vissa premiepensionsfrågor, Underlag, Pensionsmyndigheten, </SPAN><NOBR>2016-04-25,</NOBR> PID137852, s. 36.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">155</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft18">Bedömningar och förslag med utgångspunkt … SOU 2016:61</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44">
<TR>
<TD class="tr13 td96"><P class="p16 ft76">Tabell 4.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td244"><P class="p16 ft76">Antal fonder per typ och kategori</P></TD>
<TD class="tr13 td197"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td156"><P class="p16 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr14 td159"><P class="p16 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr14 td245"><P class="p16 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr14 td194"><P class="p16 ft88"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td96"><P class="p16 ft76">Typ</P></TD>
<TD class="tr16 td111"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td145"><P class="p16 ft76">Kategori</P></TD>
<TD class="tr16 td197"><P class="p71 ft76">Antal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td156"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td159"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td245"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td194"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td96"><P class="p16 ft76">Räntefonder</P></TD>
<TD class="tr16 td111"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td145"><P class="p16 ft76">Sverige kort</P></TD>
<TD class="tr16 td197"><P class="p71 ft76">24</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td96"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td111"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td145"><P class="p16 ft76">Sverige lång</P></TD>
<TD class="tr13 td197"><P class="p71 ft76">25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td96"><P class="p16 ft76">(142 st)</P></TD>
<TD class="tr6 td111"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr6 td145"><P class="p16 ft76">Sverige realränta</P></TD>
<TD class="tr6 td197"><P class="p71 ft76">6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td96"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td111"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td145"><P class="p16 ft76">Europa & Euroland</P></TD>
<TD class="tr13 td197"><P class="p71 ft76">21</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td96"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td111"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td145"><P class="p16 ft76">Övriga utländska</P></TD>
<TD class="tr13 td197"><P class="p71 ft76">66</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td156"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td159"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td245"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td194"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td96"><P class="p16 ft76">Blandfonder</P></TD>
<TD class="tr16 td111"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td145"><P class="p16 ft76">Svenska aktier och räntor</P></TD>
<TD class="tr16 td197"><P class="p71 ft76">5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td96"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td111"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td145"><P class="p16 ft76">Sv. Aktier + utl. Aktier + sv.</P></TD>
<TD class="tr13 td197"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td96"><P class="p16 ft76">(91 st)</P></TD>
<TD class="tr16 td111"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td145"><P class="p16 ft76">räntor</P></TD>
<TD class="tr16 td197"><P class="p71 ft76">16</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td156"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr2 td159"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr2 td245"><P class="p16 ft76">Utländska aktier och räntor</P></TD>
<TD class="tr2 td194"><P class="p71 ft76">70</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr16 td246"><P class="p16 ft76">Generationsfonder</P></TD>
<TD class="tr16 td145"><P class="p16 ft76">Pension om mindre än 10 år</P></TD>
<TD class="tr16 td197"><P class="p71 ft76">11</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td96"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td111"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td145"><P class="p16 ft76">Pension om mindre än 20 år</P></TD>
<TD class="tr13 td197"><P class="p71 ft76">8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td96"><P class="p16 ft76">(33 st)</P></TD>
<TD class="tr13 td111"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td145"><P class="p16 ft76">Pension om mer än 20 år</P></TD>
<TD class="tr13 td197"><P class="p71 ft76">14</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td156"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td159"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td245"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr21 td194"><P class="p16 ft97"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td96"><P class="p16 ft76">Aktiefonder</P></TD>
<TD class="tr16 td111"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr16 td145"><P class="p16 ft76">Sverige</P></TD>
<TD class="tr16 td197"><P class="p71 ft76">44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td96"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td111"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td145"><P class="p16 ft76">Sverige småbolag</P></TD>
<TD class="tr13 td197"><P class="p71 ft76">15</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td96"><P class="p16 ft76">(582 st)</P></TD>
<TD class="tr13 td111"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td145"><P class="p16 ft76">Sverige index</P></TD>
<TD class="tr13 td197"><P class="p71 ft76">12</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td96"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr6 td111"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr6 td145"><P class="p16 ft76">Sv.aktier + utl. Aktier</P></TD>
<TD class="tr6 td197"><P class="p71 ft76">10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td96"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td111"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td145"><P class="p16 ft76">Global</P></TD>
<TD class="tr13 td197"><P class="p71 ft76">85</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td96"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td111"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td145"><P class="p16 ft76">Norden</P></TD>
<TD class="tr13 td197"><P class="p71 ft76">23</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td96"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr6 td111"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr6 td145"><P class="p16 ft76">Europa</P></TD>
<TD class="tr6 td197"><P class="p71 ft76">42</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td96"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td111"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td145"><P class="p16 ft76">Euroland</P></TD>
<TD class="tr13 td197"><P class="p71 ft76">6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td96"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td111"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td145"><P class="p16 ft76">Europa/Euroland småbolag</P></TD>
<TD class="tr13 td197"><P class="p71 ft76">11</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td96"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr6 td111"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr6 td145"><P class="p16 ft76">Europa/Euroland index</P></TD>
<TD class="tr6 td197"><P class="p71 ft76">7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td96"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td111"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td145"><P class="p16 ft76">Östeuropa</P></TD>
<TD class="tr13 td197"><P class="p71 ft76">27</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td96"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td111"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td145"><P class="p16 ft76">Nordamerika och USA</P></TD>
<TD class="tr13 td197"><P class="p71 ft76">36</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td96"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr6 td111"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr6 td145"><P class="p16 ft76">Nordamerika och USA</P></TD>
<TD class="tr6 td197"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td96"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td111"><P class="p16 ft109"> </P></TD>
<TD class="tr7 td145"><P class="p16 ft105">småbolag</P></TD>
<TD class="tr7 td197"><P class="p71 ft105">4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td96"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr6 td111"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr6 td145"><P class="p16 ft76">Asien och fjärran östen</P></TD>
<TD class="tr6 td197"><P class="p71 ft76">32</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td96"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td111"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td145"><P class="p16 ft76">Nya marknader</P></TD>
<TD class="tr13 td197"><P class="p71 ft76">44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td96"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td111"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td145"><P class="p16 ft76">Latinamerika</P></TD>
<TD class="tr13 td197"><P class="p71 ft76">10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td96"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr6 td111"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr6 td145"><P class="p16 ft76">Japan</P></TD>
<TD class="tr6 td197"><P class="p71 ft76">24</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td96"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td111"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td145"><P class="p16 ft76">Kina</P></TD>
<TD class="tr13 td197"><P class="p71 ft76">21</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td96"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td111"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td145"><P class="p16 ft76">Ryssland</P></TD>
<TD class="tr13 td197"><P class="p71 ft76">17</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td96"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr6 td111"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr6 td145"><P class="p16 ft76">Övriga länder</P></TD>
<TD class="tr6 td197"><P class="p71 ft76">39</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td96"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td111"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td145"><P class="p16 ft76">Bioteknik</P></TD>
<TD class="tr13 td197"><P class="p71 ft76">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td96"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td111"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td145"><P class="p16 ft76">IT och kommunikation</P></TD>
<TD class="tr13 td197"><P class="p71 ft76">12</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td96"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr6 td111"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr6 td145"><P class="p16 ft76">Läkemedel</P></TD>
<TD class="tr6 td197"><P class="p71 ft76">12</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td96"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td111"><P class="p16 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr13 td145"><P class="p16 ft76">Övriga branscher</P></TD>
<TD class="tr13 td197"><P class="p71 ft76">47</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td156"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td159"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td245"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr25 td194"><P class="p16 ft100"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">156</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361157x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr7 td217"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td186"><P class="p16 ft23">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p498 ft8">Fondtorget kan även selekteras utifrån fondernas risknivå. Som redovisats ovan använder Pensionsmyndigheten fem olika risk- nivåer, där indelningen baseras på historisk volatilitet i värdeut- veckling.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr13 td121"><P class="p16 ft76">Tabell 4.6</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr13 td247"><P class="p499 ft80">Antalet fonder inom respektive risknivå</P></TD>
<TD class="tr13 td66"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td123"><P class="p16 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr18 td248"><P class="p16 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr18 td224"><P class="p16 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr18 td193"><P class="p16 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr18 td249"><P class="p16 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr18 td178"><P class="p16 ft93"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td121"><P class="p16 ft76">Risknivå</P></TD>
<TD class="tr12 td84"><P class="p365 ft76">Volatilitet</P></TD>
<TD class="tr12 td223"><P class="p83 ft76">Antal</P></TD>
<TD class="tr12 td64"><P class="p312 ft76">Andel</P></TD>
<TD class="tr12 td250"><P class="p310 ft76">Kapital</P></TD>
<TD class="tr12 td66"><P class="p106 ft76">Antal Sparare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td121"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td84"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td223"><P class="p83 ft76">fonder</P></TD>
<TD class="tr16 td64"><P class="p318 ft80">fonder</P></TD>
<TD class="tr16 td250"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td66"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td121"><P class="p16 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr7 td84"><P class="p16 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr7 td223"><P class="p16 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr7 td64"><P class="p318 ft105">(%)</P></TD>
<TD class="tr7 td250"><P class="p16 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr7 td66"><P class="p16 ft107"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td123"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td248"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td224"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td193"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td249"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td178"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td121"><P class="p16 ft76">Mycket låg</P></TD>
<TD class="tr16 td84"><P class="p365 ft76"><NOBR>0–2</NOBR></P></TD>
<TD class="tr16 td223"><P class="p83 ft76">48</P></TD>
<TD class="tr16 td64"><P class="p312 ft76">7</P></TD>
<TD class="tr16 td250"><P class="p310 ft76">21 184 271 173</P></TD>
<TD class="tr16 td66"><P class="p106 ft76">450 681</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td121"><P class="p16 ft76">Låg</P></TD>
<TD class="tr13 td84"><P class="p365 ft76"><NOBR>3–7</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td223"><P class="p83 ft76">91</P></TD>
<TD class="tr13 td64"><P class="p312 ft76">12</P></TD>
<TD class="tr13 td250"><P class="p310 ft76">58 298 487 704</P></TD>
<TD class="tr13 td66"><P class="p106 ft76">767 414</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td121"><P class="p16 ft76">Medel</P></TD>
<TD class="tr6 td84"><P class="p365 ft76"><NOBR>8–15</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td223"><P class="p83 ft76">450</P></TD>
<TD class="tr6 td64"><P class="p312 ft76">61</P></TD>
<TD class="tr6 td250"><P class="p310 ft80">669 436 599 895</P></TD>
<TD class="tr6 td66"><P class="p106 ft76">9 129 016</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td121"><P class="p16 ft76">Hög</P></TD>
<TD class="tr13 td84"><P class="p365 ft76"><NOBR>16–24</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td223"><P class="p83 ft76">123</P></TD>
<TD class="tr13 td64"><P class="p312 ft76">17</P></TD>
<TD class="tr13 td250"><P class="p310 ft76">49 240 355 956</P></TD>
<TD class="tr13 td66"><P class="p106 ft76">1 119 629</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td121"><P class="p16 ft76">Mycket hög</P></TD>
<TD class="tr13 td84"><P class="p365 ft76">25–</P></TD>
<TD class="tr13 td223"><P class="p83 ft76">25</P></TD>
<TD class="tr13 td64"><P class="p312 ft76">3</P></TD>
<TD class="tr13 td250"><P class="p310 ft76">10 575 168 530</P></TD>
<TD class="tr13 td66"><P class="p106 ft76">266 434</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td121"><P class="p16 ft76">Total/snitt</P></TD>
<TD class="tr2 td84"><P class="p365 ft76">12,4</P></TD>
<TD class="tr2 td223"><P class="p83 ft76">737[1]</P></TD>
<TD class="tr2 td64"><P class="p312 ft76">100</P></TD>
<TD class="tr2 td250"><P class="p310 ft80">808 723 883 258</P></TD>
<TD class="tr2 td66"><P class="p106 ft76">11 733 174</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p500 ft76">[1] 737 fonder har tillräcklig data för beräkning av risknivå per <NOBR>2016-05-31</NOBR></P>
<P class="p501 ft80">Källa: Pensionsmyndigheten.</P>
<P class="p328 ft8">Av tabellen framgår det att andelen fonder med <SPAN class="ft9">hög </SPAN>eller <SPAN class="ft9">mycket hög </SPAN>risk per den 31 maj 2016 uppgick till 20 procent (148 stycken), och att andelen fondermed <SPAN class="ft9">låg </SPAN>eller <SPAN class="ft9">mycket låg </SPAN>risk uppgick till 19 procent (139 stycken). Om alla fonder med <SPAN class="ft9">mycket hög </SPAN>eller <SPAN class="ft9">mycket låg </SPAN>risk skulle tas bort från fondtorget skulle det alltså innebära en minskning med 10 procent, varav den absoluta merparten skulle avse fonder med mycket låg risk. Här bör understrykas att risken i fonderna varierar över tid.</P>
<P class="p220 ft28">Uppdraget</P>
<P class="p502 ft28"><SPAN class="ft10">Enligt </SPAN>utredningsdirektiven <SPAN class="ft10">ska utredaren</SPAN></P>
<P class="p503 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">analysera och beskriva metoder för att begränsa risken på fond- torget,</SPAN></P>
<P class="p32 ft10"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft74">motivera vilken åtgärd utredaren förordar,</SPAN></P>
<P class="p32 ft10"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft74">analysera och beskriva fördelar och nackdelar med åtgärden, och</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">157</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p176 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">ge en samlad bedömning av förslaget att införa metoder för att begränsa risken på fondtorget, om utredaren anser att åtgärden är motiverad, och hur det bör genomföras.</SPAN></P>
<P class="p322 ft24">Skäl för utredningens bedömning:</P>
<P class="p504 ft24">Hur skulle man kunna begränsa utbudet på fondtorget med avseende på risk?</P>
<P class="p47 ft8">Ett sätt att införa begränsningar av risken på fondtorget skulle kunna vara att inte längre tillåta fonder med en viss riskkategori enligt den <SPAN class="ft9">riskkategorisering </SPAN>som Pensionsmyndigheten använder (t.ex. alla fonder med mycket hög risk), eller enligt någon annan riskkategorisering (t.ex. den riskklassificering som används i de s.k. <NOBR>EU-faktabladen).</NOBR> Denna metod skulle innebära att fonder utesluts på basis av historiska data när det gäller variation i avkastning, som kan vara en mer eller mindre bra grund för antaganden om framtida risk. Här bör även noteras att nya fonder saknar historik.</P>
<P class="p45 ft8">En annan metod skulle kunna vara att inte längre tillåta fonder som har placeringsinriktningar som på mer subjektiva grunder <SPAN class="ft9">kan antas </SPAN>medföra alltför hög risk, t.ex. fonder som placerar i endast en <SPAN class="ft9">region av länder</SPAN>, endast ett <SPAN class="ft9">land </SPAN>eller endast en <SPAN class="ft9">bransch</SPAN>. Denna metod kräver dock fastställande av vilka närmare gränser och krite- rier för risk som ska tillämpas. Även här torde det uppstå svårig- heter med avseende på variationer över tid.</P>
<P class="p45 ft8">En uppenbar svårighet med de metoder som nu beskrivits är att de förutsätter att man kan avgöra var den närmare gränsen för <SPAN class="ft9">til- låten </SPAN>respektive <SPAN class="ft9">otillåten </SPAN>risk ska dras, och en annan svårighet är att risken varierar över tid (jfr bedömningarna i Vägvalspromemorian, underlag från Pensionsmyndigheten och rapporten från Premie- pensionsmyndigheten).</P>
<P class="p86 ft8">Utredningens samlade bedömning är att eventuella begräns- ningar av utbudet på fondtorget med avseende på risk förutsätter en mer fullständig och genomgripande analys av om det nuvarande kvalitetskravet på tillåten risk (dvs. att de ska vara fråga om fonder som uppfyller de krav på riskspridning som följer av UCITS- regelverket) är det mest <SPAN class="ft9">lämpliga </SPAN>kvalitetskravet på tillåten risk i en fond som ska finnas i premiepensionssystemet. Frågan kan ytterst</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">158</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361159x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td217"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td186"><P class="p16 ft23">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p273 ft8">sägas handla om huruvida den nivå på risk som tillåts i fonder <SPAN class="ft9">utanför </SPAN>premiepensionssystemet också bör tillåtas <SPAN class="ft9">inom </SPAN>premie- pensionssystemet.</P>
<P class="p505 ft108">Ökad överblickbarhet genom begränsningar av risken på fondtorget?</P>
<P class="p270 ft8">I Vägvalspromemorian görs bedömningen att en framgångsrikt genomförd <SPAN class="ft9">riskbegränsning </SPAN>bl.a. kan leda till färre fonder och ett mer överskådligt fondtorg. För att ”överskådligheten” på fond- torget ska öka genom en minskning av antalet fonder torde det dock enligt utredningens mening rimligen krävas en mycket kraftig minskning av antalet fonder. Även om t.ex. samtliga fonder med mycket hög risk (25 stycken) och hög risk (123 stycken) skulle uteslutas från fondtorget torde överskådligheten inte komma att öka i någon större utsträckning.</P>
<P class="p506 ft24">Minskade systemkostnader och andra kostnader vid en begränsning med avseende på risk?</P>
<P class="p440 ft8">Pensionsmyndigheten har bistått utredningen med att ta fram un- derlag kring marginalkostnaden per fond. Av underlaget framgår bl.a. att <SPAN class="ft9">marginalkostnaden </SPAN>för en fond (eller 100 fonder) är mycket liten, eftersom systemet i stort sett är helt automatiserat och därför oberoende av antalet fonder. Med ett mindre antal fonder torde dock risken för fel som kräver manuella insatser minska. Omfatt- ningen av den potentiella minskningen anges dock vara så liten att den i princip är försumbar.</P>
<P class="p260 ft8">I utredningens förfrågan om underlag efterfrågades också en be- räkning av den förväntade ökningen av <SPAN class="ft9">rabatt </SPAN>från fondbolagen vid en minskning av antalet fonder (eller snarare av antalet fondförval- tare). Nedan presenteras resultatet, som även är sammanfattat i tabell 4.7 nedan.<A href="#page_159"><SPAN class="ft48">54 </SPAN></A>Här bör understrykas att beräkningarna nedan inte reflekterar att det finns stordriftsfördelar i kapitalförvaltning, vilket innebär att kostnaderna minskar när kapitalet fördelas på</P>
<P class="p262 ft54"><SPAN class="ft73">54 </SPAN>I beräkningsunderlaget fanns det 102 fonder som saknade riskmått och därför räknades som att de hade 0 i risk.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">159</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361160x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft8">färre händer. Utredningens bedömning är dock att en minskning med avseende på risk skulle komma att beröra ett förhållandevis litet kapital, vilket torde innebära att kostnadsminskningen till följd av ökade stordriftsfördelar blir relativt begränsad. Vid en mer kraftig reducering av antalet fonder kommer effekten av stordriftsfördelar dock att vara betydande, jfr avsnitt 7 (Alter- nativ 2). Vid en mer kraftig reducering av fondutbudet med avseende på risk skulle det kvarvarande fondutbudet få en snedfördelning mot räntefonder.</P>
<P class="p156 ft8">I beräkningen har Pensionsmyndigheten stegvis rensat bort de 100 fonder som har högst risk och placerat kapitalet enligt den fördelning mellan de kvarvarande fonderna som gäller i dag. För de första 100 fonderna beräknas rabatten <SPAN class="ft9">sjunka </SPAN>från 3 826 mkr till 3 509 mkr, och nettoavgiften sjunka från 2 086 mkr till 1 999 mkr. De 100 fonder som rensades bort hade ett marknadsvärde på 27,4 mdr, och en risk på 36 mån på 16,7 och uppåt. Som framgått ovan fanns det per den 31 maj 2016 tre fonder med Mycket hög risk och 123 fonder med Hög risk. Här bör också nämnas att Förvalsalternativet periodvis har klassificerats som en fond med hög risk. Sammanfattningsvis kan man se att en minskning av antalet fonder inte automatiskt leder till ett <SPAN class="ft9">högre </SPAN>rabattbelopp. Tabellen visar dock att <SPAN class="ft9">nettoavgiften </SPAN>skulle minska, vilket är det som direkt påverkar pensionsspararna.</P>
<P class="p507 ft10">Utredningen har valt att här presentera hela<A href="#page_160"><SPAN class="ft40">55 </SPAN></A>den tabell som ut- redningen har fått från Pensionsmyndigheten, även om det endast torde vara en reduktion med mellan 100 till 200 fonder som kan anses vara av intresse när det gäller begränsningar med avseende på risk. Effekten på avgifterna vid en mer kraftig reduktion av antalet fonder är dock enligt utredningens mening av relevans för våra analyser när det gäller Alternativ 2.</P>
<P class="p508 ft8">Sammanfattningsvis kan det konstateras att en minskning av antalet fonder med avseende på risk skulle minska avgifterna, men enligt utredningens mening är den sänkning av avgifterna som skulle bli följden av en reducering av antalet fonder <SPAN class="ft9">med avseende på risk </SPAN>relativt begränsad.</P>
<P class="p509 ft54"><SPAN class="ft73">55 </SPAN>Det ska noteras att utredningen har tagit bort den sista raden i tabellen som avgiftsuttaget i Förvalsalternativet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">160</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361161x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft18">SOU 2016:61 Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr13 td218"></TD>
<TD class="tr13 td236"><P class="p16 ft76">Tabell 4.7</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr13 td188"><P class="p93 ft76">Snittavgift med succesivt färre fonder</P></TD>
<TD class="tr13 td120"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td120"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td218"></TD>
<TD class="tr14 td239"><P class="p16 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr14 td117"><P class="p16 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr14 td117"><P class="p16 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr14 td251"><P class="p16 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr14 td117"><P class="p16 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr14 td117"><P class="p16 ft92"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td218"></TD>
<TD class="tr16 td236"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td120"><P class="p16 ft76">Bruttoavgift,</P></TD>
<TD class="tr16 td120"><P class="p16 ft76">Nettoavgift,</P></TD>
<TD class="tr16 td252"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td120"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td120"><P class="p16 ft76">Snittavgift,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td218"></TD>
<TD class="tr13 td239"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td117"><P class="p16 ft76">mkr</P></TD>
<TD class="tr13 td117"><P class="p16 ft76">mkr</P></TD>
<TD class="tr13 td251"><P class="p374 ft80">Rabatt, mkr</P></TD>
<TD class="tr13 td117"><P class="p72 ft95">Andel rabatt</P></TD>
<TD class="tr13 td117"><P class="p16 ft76">netto</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td218"></TD>
<TD class="tr16 td236"><P class="p16 ft76">Nuläge</P></TD>
<TD class="tr16 td120"><P class="p71 ft76">5 912</P></TD>
<TD class="tr16 td120"><P class="p71 ft76">2 086</P></TD>
<TD class="tr16 td252"><P class="p71 ft76">3 826</P></TD>
<TD class="tr16 td120"><P class="p71 ft76">64,7 %</P></TD>
<TD class="tr16 td120"><P class="p71 ft76">0,261 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td218"></TD>
<TD class="tr13 td236"><P class="p16 ft76">100 fonder</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td120"><P class="p71 ft76">5 508</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td120"><P class="p71 ft76">1 999</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td252"><P class="p71 ft76">3 509</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td120"><P class="p71 ft76">63,7 %</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td120"><P class="p71 ft76">0,251 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td218"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td236"><P class="p16 ft76">färre</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td218"></TD>
<TD class="tr26 td120"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr26 td120"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr26 td252"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr26 td120"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr26 td120"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td218"></TD>
<TD class="tr13 td236"><P class="p16 ft76">200 fonder</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td120"><P class="p71 ft76">5 147</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td120"><P class="p71 ft76">1 854</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td252"><P class="p71 ft76">3 293</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td120"><P class="p71 ft76">64,0 %</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td120"><P class="p71 ft76">0,232 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td218"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td236"><P class="p16 ft76">färre</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td218"></TD>
<TD class="tr26 td120"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr26 td120"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr26 td252"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr26 td120"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr26 td120"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td218"></TD>
<TD class="tr13 td236"><P class="p16 ft76">300 fonder</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td120"><P class="p71 ft76">4 412</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td120"><P class="p71 ft76">1 701</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td252"><P class="p71 ft76">2 711</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td120"><P class="p71 ft76">61,4 %</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td120"><P class="p71 ft76">0,213 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td218"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td236"><P class="p16 ft76">färre</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td218"></TD>
<TD class="tr26 td120"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr26 td120"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr26 td252"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr26 td120"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr26 td120"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td218"></TD>
<TD class="tr13 td236"><P class="p16 ft76">400 fonder</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td120"><P class="p71 ft76">4 206</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td120"><P class="p71 ft76">1 587</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td252"><P class="p71 ft76">2 619</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td120"><P class="p71 ft76">62,3 %</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td120"><P class="p71 ft76">0,198 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td218"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td236"><P class="p16 ft76">färre</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td218"></TD>
<TD class="tr26 td120"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr26 td120"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr26 td252"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr26 td120"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr26 td120"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td218"></TD>
<TD class="tr13 td236"><P class="p16 ft76">500 fonder</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td120"><P class="p71 ft76">3 273</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td120"><P class="p71 ft76">1 408</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td252"><P class="p71 ft76">1 865</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td120"><P class="p71 ft76">57,0 %</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td120"><P class="p71 ft76">0,175 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td218"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td236"><P class="p16 ft76">färre</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td218"></TD>
<TD class="tr26 td120"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr26 td120"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr26 td252"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr26 td120"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr26 td120"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td218"></TD>
<TD class="tr13 td236"><P class="p16 ft76">600 fonder</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td120"><P class="p71 ft76">2 159</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td120"><P class="p71 ft76">1 160</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td252"><P class="p71 ft76">999</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td120"><P class="p71 ft76">46,3 %</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td120"><P class="p71 ft76">0,144 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td218"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td236"><P class="p16 ft76">färre</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td218"></TD>
<TD class="tr26 td120"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr26 td120"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr26 td252"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr26 td120"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr26 td120"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td218"></TD>
<TD class="tr13 td236"><P class="p16 ft76">700 fonder</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td120"><P class="p71 ft76">1 536</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td120"><P class="p71 ft76">1 024</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td252"><P class="p71 ft76">512</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td120"><P class="p71 ft76">33,3 %</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td120"><P class="p71 ft76">0,126 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td218"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td236"><P class="p16 ft76">färre</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td218"></TD>
<TD class="tr26 td120"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr26 td120"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr26 td252"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr26 td120"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr26 td120"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td218"></TD>
<TD class="tr13 td236"><P class="p16 ft76">800 fonder</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td120"><P class="p71 ft76">1 015</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td120"><P class="p71 ft76">890</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td252"><P class="p71 ft76">126</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td120"><P class="p71 ft76">12,4 %</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td120"><P class="p71 ft76">0,112 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td218"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td236"><P class="p16 ft76">färre</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td218"></TD>
<TD class="tr18 td120"><P class="p16 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr18 td120"><P class="p16 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr18 td252"><P class="p16 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr18 td120"><P class="p16 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr18 td120"><P class="p16 ft93"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p5 ft80">Källa: Pensionsmyndigheten.</P>
<P class="p510 ft24">Minskad spridning i utfall genom begränsningar av risken på fondtorget?</P>
<P class="p321 ft8">När det gäller det övergripande sambandet mellan risknivån i en fond/portfölj och spridning i utfall hänvisas till bakgrundsavsnittet ovan.</P>
<P class="p55 ft8">Utredningens bedömning – se avsnitt 3.3 – är att spridningen i utfall inte kan förväntas komma att bli så stor som befarades i Väg- valspromemorian. Den procentuella spridningen räknad i intern- ränta per år kommer antagligen att gå ner, redan av det skälet att medelvärdet tas över fler och fler år vilket gör att enskilda år med extremvärden får mindre och mindre betydelse. Det blir enligt ut- redningens mening (se avsnittet ”Spridning hittills – Lyckosamma förblir lyckosamma?”) vidare mindre och mindre troligt att samma personer lyckas vara bland mest lyckosamma under vid upprepade tillfällen. Detsamma gäller troligtvis för de minst lyckosamma. Spridning i kronor kan dock förväntas öka (se Tabell 3.4), både i absoluta tal och relativa tal, huvudsakligen på grund av att nya</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">161</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361162x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft8">pensionsrätter tillkommer varje år men även för att den högre av- kastningen verkar på tidigare kapital. Spridningen här är dock starkt beroende av vilka antaganden som görs vad gäller takten för minskningen av den procentuella spridningen. Detta innebär sam- mantaget att ett av motiven för att begränsa risken på fondtorget inte framstår som <SPAN class="ft9">så starkt </SPAN>som i Vägvalspromemorian, även om det fortfarande utgör ett motiv.</P>
<P class="p203 ft24">Samlad bedömning</P>
<P class="p161 ft8">Utredningens samlade bedömning är att det inte bör införas några begränsningar av fondutbudet på fondtorget med avseende på risk, huvudsakligen på den grunden att det är förenat med stora svårig- heter att hitta en lämplig metod för att begränsa risken på fond- torget.</P>
<P class="p397 ft25"><SPAN class="ft25">4.9</SPAN><SPAN class="ft26">Övriga bedömningar</SPAN></P>
<P class="p511 ft121">och förslag med utgångspunkt i den nuvarande systemutformningen (Alternativ 1)</P>
<P class="p160 ft11"><SPAN class="ft11">4.9.1</SPAN><NOBR><SPAN class="ft55">Premiepensionssparar-skyddet</SPAN></NOBR></P>
<P class="p512 ft8"><SPAN class="ft108">Utredningens bedömning</SPAN>: Det bör tillsättas en utredning som får i uppdrag att säkerställa att premiepensionsspararna <SPAN class="ft9">minst </SPAN>har det konsumentskydd i samband med marknadsföring, råd- givning och diskretionär portföljförvaltning som finns för kunder/konsumenter på de finansiella marknaderna (<SPAN class="ft9">grund- skydd</SPAN>), och det ytterligare skydd som kan behövas mot bak- grund av de unika förutsättningar som gäller för det obliga- toriska premiepensionssparandet. I en sådan utredning bör man även analysera andra former av s.k. systemrisker, t.ex. risker kopplade till bristande regelefterlevnad hos fondförvaltarna och risker kopplade till ny teknik.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">162</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361163x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td217"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td186"><P class="p16 ft23">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p61 ft24">Bakgrund:</P>
<P class="p242 ft8">I Pensionsmyndighetens rapport Förvaltningstjänster inom pre- miepensionen<A href="#page_163"><SPAN class="ft48">56 </SPAN></A>(september 2015) anges att de företag som i rapporten kallas ”förvaltningsföretag”<A href="#page_163"><SPAN class="ft48">57 </SPAN></A>förvaltar cirka 87 miljarder kronor åt cirka 600 000 premiepensionssparare i sammanlagt 65 fonder och att de från början tog en fast årlig avgift för att välja ut ett antal fonder på fondtorget åt sina kunder, men att endast två företag nu uppger att de tar ut en årsavgift. I stället erbjuder många förvaltningsföretag s.k. <NOBR>fond-i-fonder</NOBR> och en del företag har gått över till vanliga fonder. Det anges vidare att det finns förvalt- ningsföretag som bedriver aktiv telemarketing för att värva kunder till fonder inom premiepensionssystemet men som inte har några tydliga kopplingar till några fonder. Det anges även att en ny typ av företag, som ursprungligen erbjöd el- och teleabonnemang, börjar dyka upp som marknadsförare av premiepensionsfonder, i vissa fall med tydlig koppling till fondbolag och i vissa fall inte. Det anges att förvaltningsföretagens historik, utveckling och inriktning visar att det är en heterogen samling företag.</P>
<P class="p10 ft8">I rapporten anges bl.a. att den nya rabattmodellen för fond- avgifter (det s.k. avgiftstaket) som infördes den 1 januari 2015 har pressat ned priserna på ”förvaltningsföretagens” fonder med drygt en fjärdedel jämfört med året innan.</P>
<P class="p41 ft8">När det gäller den aspekt av den s.k. rådgivar/förvaltar- marknaden som handlar om avgifter och avkastning bör det här nämnas att det finns flera äldre – och delvis motstridiga <NOBR>–under-</NOBR> sökningar kring detta.<A href="#page_163"><SPAN class="ft48">58 </SPAN></A>Det bör dock noteras att dessa under- sökningar avser förhållandena <SPAN class="ft9">innan </SPAN>införandet av massbytesstopp och avgiftstak.</P>
<P class="p55 ft8">Pensionsmyndigheten konstaterar vidare i sin rapport att många kunder upplever förvaltningsföretagens <SPAN class="ft9">marknadsföringsmetoder som vilseledande, påträngande och aggressiva</SPAN>. Det anges även att</P>
<P class="p513 ft45"><SPAN class="ft43">56</SPAN><SPAN class="ft44">PID144703.</SPAN></P>
<P class="p121 ft50"><SPAN class="ft43">57</SPAN><SPAN class="ft56">Användningen av begreppet förvaltningsföretag kan kritiseras på den grunden att be- greppet omfattar företag av helt olika slag, t.ex. företag som förvaltar fonder (fondföretag), företag som bedriver diskretionär portföljning, företag som bedriver investeringsrådgivning, företag som bedriver marknadsföring, etc.</SPAN></P>
<P class="p200 ft54"><SPAN class="ft43">58</SPAN><SPAN class="ft58">Utvärdering av externa förvaltningstjänster i premiepensionen, Inspektionen för social- försäkringen 2012. De olika effekter som rådgivare kan ge upphov till diskuteras även i Dahlqvist, Vincente Martinez och Söderlind (2016).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">163</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361164x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft8">klagomålen på förvaltningsföretagen inom premiepensionen till Pensionsmyndighetens kundservice mer än fördubblades mellan 2013 och 2014. Det anges att av samtliga klagomål under 2014 gällde mer än en tredjedel förvaltningsföretagen.</P>
<P class="p45 ft8">När det gäller den aspekt av <NOBR>rådgivar-/förvaltarmarknaden</NOBR> som rör marknadsföringsmetoder och dylikt bör nämnas att det den 1 juli 2014 infördes nya regler vid telefonförsäljning av rådgivnings- och förvaltningstjänster för premiepension. De nya reglerna inne- bär att en konsument måste godkänna ett avtal skriftligt för att det ska vara giltigt.</P>
<P class="p45 ft8">När det gäller den närmare regleringen av <NOBR>rådgivar-/förvaltar-</NOBR> marknaden bör nämnas betänkandet Det måste gå att lita på konsumentskyddet<A href="#page_164"><SPAN class="ft48">59</SPAN></A>, som bl.a. innehåller förslag som avser diskre- tionär portföljförvaltning av premiepensionen och en mer prin- cipiell diskussion kring olika aspekter på regleringen av finansiell rådgivning<A href="#page_164"><SPAN class="ft48">60</SPAN></A>. Vidare bör även nämnas att 2013 års värdepappers- marknadsutredning lämnat förslag om en enhetlig reglering av finansiell rådgivning och investeringsrådgivning. I betänkandet behandlas bl.a. olika gränsdragningsproblem när det gäller gräns- dragningen mellan rådgivning, marknadsföring, försäljning och rådgivning som avser andra tillgångar än finansiella instrument. Värdepappersmarknadsutredningens förslag är under beredning. Här bör vidare nämnas att beredning även pågår när det gäller det nationella genomförandet av Försäkringsdistributionsdirektivet<A href="#page_164"><SPAN class="ft48">61</SPAN></A>, ett <NOBR>EU-direktiv</NOBR> som antogs i slutet av 2015 och som bl.a. innebär en revidering av direktivet om försäkringsförmedling<A href="#page_164"><SPAN class="ft48">62</SPAN></A>.</P>
<P class="p514 ft24">Skäl för utredningens bedömning<SPAN class="ft10">:</SPAN></P>
<P class="p515 ft24">Inledning</P>
<P class="p516 ft8">Mot bakgrund av bl.a. de hänvisningar till de s.k. <NOBR>förvaltnings- /rådgivningsföretagen</NOBR> som görs i Vägvalspromemorian finns det enligt utredningens mening anledning att inom ramen för utred-</P>
<P class="p484 ft45"><SPAN class="ft43">59</SPAN><SPAN class="ft44">Utredningen om konsumentskydd vid finansiell rådgivning, SOU 2014:4.</SPAN></P>
<P class="p147 ft45"><SPAN class="ft43">60</SPAN><SPAN class="ft44">SOU 2014:4, s. </SPAN><NOBR>47–77.</NOBR></P>
<P class="p167 ft50"><SPAN class="ft43">61</SPAN><SPAN class="ft52">Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/97 av den 20 januari 2016 om för- säkringsdistribution (omarbetning).</SPAN></P>
<P class="p167 ft54"><SPAN class="ft43">62</SPAN><SPAN class="ft53">Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/92/EG av den 9 december 2002 om för- säkringsförmedling.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">164</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361165x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td217"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td186"><P class="p16 ft23">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p148 ft8">ningens arbete <SPAN class="ft9">översiktligt </SPAN>beröra frågan om regleringen av s.k. premiepensionstjänster, även om något sådant uppdrag inte ut- tryckligen framgår av utredningsdirektiven.</P>
<P class="p195 ft24">Premiepensionstjänster?</P>
<P class="p321 ft8">Med premiepensionstjänster menas här de olika tjänster (informa- tion, marknadsföring och rådgivning<A href="#page_165"><SPAN class="ft48">63</SPAN></A>) som avser premiepensions- sparande och som tillhandahålls av <SPAN class="ft9">andra än Pensionsmyndigheten</SPAN>.</P>
<P class="p10 ft8">Det som utredningen här har valt att kalla premiepensions- tjänster kan betraktas på olika sätt. Det kan å den ena sidan hävdas att premiepensionstjänsterna är en del av en sådan försäljnings- och rådgivningsmarknad som torde finnas i någon form på alla mark- nader där individen ställs inför någon form av val. Det kan å den andra sidan hävdas att denna typ av tjänster <SPAN class="ft9">inte behövs </SPAN>inom ramen för premiepensionssystemet, bl.a. mot bakgrund av att det finns ett statligt Förvalsalternativ för de som inte själva vill välja fonder, och att förklaringen till att många pensionssparare ändå använder pre- miepensionstjänster av olika slag är att dessa tjänster säljs snarare än köps.<A href="#page_165"><SPAN class="ft48">64</SPAN></A></P>
<P class="p10 ft8">Det kan vidare hävdas att tjänsterna i vart fall <SPAN class="ft9">inte borde behövas </SPAN>inom ramen för ett statligt premiepensionssystem, bl.a. eftersom de kan sägas medföra ytterligare – och i någon mening dolda – kostnader för systemet och därmed ökade kostnader för pensions- spararna. När det gäller kostnaderna finns det äldre undersökningar som visar att i vart fall vissa av de premiepensionstjänster som har erbjudits inte gav något mervärde i form av bättre nettoavkastning för de aktuella pensionsspararna, men här bör det understrykas att det också finns undersökningar som pekar på det motsatta och att de avgifter som tidigare togs ut vid sidan av premiepensions- systemet i stort sett har försvunnit samt att Pensionsmyndigheten infört ett tak för avgifter inom systemet. Det får antas att i vart fall vissa av dessa avgifter numer tas ut via fondavgiften.</P>
<P class="p42 ft8">Det kan hävdas att det framför allt är det stora utbudet av fonder på fondtorget som har skapat möjligheten att erbjuda/</P>
<P class="p517 ft45"><SPAN class="ft43">63</SPAN><SPAN class="ft44">S.k. diskretionär portföljförvaltning betraktas här som en form av rådgivning.</SPAN></P>
<P class="p140 ft54"><SPAN class="ft43">64</SPAN><SPAN class="ft58">Jfr Vägvalspromemorian, s. 73.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">165</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361166x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft8">efterfrågan på denna typ av tjänster, men det kan också hävdas att det är valfriheten i sig (oavsett om valet avser ett fåtal eller flera hundra fonder) som skapar möjligheten att erbjuda/efterfrågan, och att det därför kommer att finnas premiepensionstjänster även om fondtorget endast skulle erbjuda ett fåtal valbara fonder.</P>
<P class="p251 ft8">Utredningen anser att efterfrågan på/ utnyttjandet av premie- pensionstjänster framför allt bör ses i ljuset av de undersökningar om pensionsspararnas intresse och upplevda kunskap som redovisats ovan. Mer konkret anser utredningen att såväl lågt som högt engagemang för premiepensionsförvaltning i kombination med upplevd otillräcklig kunskap rimligen skapar efterfrågan på stöd/hjälp av olika slag, jfr här analysen av bl.a. efterfrågan på rådgivning i betänkandet Det måste gå att lita på konsumentskyddet.<A href="#page_166"><SPAN class="ft48">65 </SPAN></A>Utredningens bedömning är att förslaget om att Pensions- myndigheten ska framhålla förvaltningsmodellen Förvalsalternativet som ett bra statligt alternativ för de pensionssparare som inte vill eller upplever att de inte själva kan sätta samman och förvalta en premiepensionsportfölj rimligen kan möta i vart fall en del av den efterfrågan på stöd/hjälp som utredningen tror finns.</P>
<P class="p46 ft24">Begrepp, olika regleringar och grundskydd</P>
<P class="p518 ft8">Vid en analys av regleringen när det gäller de s.k. premiepensions- tjänsterna behöver man – enligt utredningens mening – skilja på tjänster (information/vägledning/rådgivning) som lämnas av <SPAN class="ft9">Pensions- myndigheten </SPAN>och premiepensionstjänster (information/marknads- föring/rådgivning) som lämnas av olika typer av <SPAN class="ft9">privata aktörer.</SPAN></P>
<P class="p45 ft9">Pensionsmyndighetens verksamhet <SPAN class="ft8">regleras genom förvaltnings- rättsliga regler, vilket bl.a. innebär att den grundläggande regleringen för Pensionsmyndighetens verksamhet finns i bl.a. socialförsäkrings- balken, lagen med särskilda bestämmelser om Pensions- myndighetens verksamhet, instruktionen för Pensionsmyndigheten, förvaltningslagen och skadeståndslagen. Pensionsmyndighetens informationsuppdrag såvitt avser premiepensionen regleras i lagen med särskilda bestämmelser om Pensionsmyndighetens verksamhet.</SPAN></P>
<P class="p519 ft54"><SPAN class="ft73">65 </SPAN>Det måste gå att lita på konsumentskyddet, Utredningen om konsumentskydd vid finansiell rådgivning s. <NOBR>47–77.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">166</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361167x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td217"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td186"><P class="p16 ft23">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft8">Vad som nu sagts innebär bl.a. att Pensionsmyndighetens rådgivning och Pensionsmyndighetens ansvar för rådgivning inte lyder under samma regler som den rådgivning som ges av privata aktörer.<A href="#page_167"><SPAN class="ft48">66</SPAN></A></P>
<P class="p10 ft8">Det kan argumenteras för att de (rörelserättsliga) regler som gäller för de privata aktörerna – helt eller delvis – <SPAN class="ft9">gäller </SPAN>eller <SPAN class="ft9">borde </SPAN>gälla också <SPAN class="ft9">för Pensionsmyndigheten</SPAN>, bl.a. mot bakgrund av syftet med de rörelserättsliga reglerna (dvs. att skydda konsumenterna). Enligt utredningens bedömning torde dock utgångspunkten vara att de rörelserättsliga regelverken inte gäller för Pensionsmyndig- heten i vidare utsträckning än vad som uttryckligen anges i lag (jfr försäkringsrörelselagens tillämplighet på delar av Pensionsmyndig- hetens verksamhet).</P>
<P class="p10 ft8">När det sedan gäller <SPAN class="ft9">de privata aktörerna </SPAN>behöver man skilja på begreppen information, generella rekommendationer, marknads- föring, rådgivning, finansiell rådgivning, investeringsrådgivning och diskretionär portföljförvaltning samt vilken typ av aktör det är som tillhandahåller tjänsten. Anledningen till detta är att (delvis) olika regler gäller för olika typer av aktörer<A href="#page_167"><SPAN class="ft48">67 </SPAN></A>, tjänster och verksamhet.</P>
<P class="p56 ft8">Utredningens bedömning är att det i vart fall kan sägas finnas viss osäkerhet kring i vilken närmare utsträckning alla de regler för privata aktörer som gäller för t.ex. investeringsrådgivning kring <SPAN class="ft9">finansiella instrument </SPAN>också gäller för sådan rådgivning som avser <SPAN class="ft9">premiepensionsinnehav</SPAN>.<A href="#page_167"><SPAN class="ft48">68 </SPAN></A>Här kan noteras att de regler som gäller för finansiell rådgivning enligt lagen om finansiell rådgivning (som inte är detsamma som investeringsrådgivning enligt lagen om värdepappersmarknaden) enligt förarbetena till den lagen även gäller för rådgivning som avser s.k. <NOBR>PPM-sparande.</NOBR> Utredningens bedömning är dock att det borde närmare utredas i vilken utsträck- ning de olika s.k. rörelserättsliga reglerna för olika aktörer på det finansiella området är direkt – eller analogt – tillämpliga på det som här har kallats premiepensionstjänster. Det arbete som enligt ut- redningens mening krävs ryms inte inom ramen för utredningens arbete och utredningen föreslår därför att det bör tillsättas en sär- skild utredning som får i uppdrag att titta på dessa frågor.</P>
<P class="p174 ft50"><SPAN class="ft43">66</SPAN><SPAN class="ft56">Jfr dock Statskontorets rapport Statens ansvar och åtagande inom premiepensions- systemet, 2007:5 där det bl.a. finns en analys av statens ansvar vid finansiell rådgivning.</SPAN></P>
<P class="p520 ft50"><SPAN class="ft43">67</SPAN><SPAN class="ft56">Med aktörer menas här t.ex. aktörer med särskilda tillstånd (kreditinstitut, värdepappers- företag, försäkringsföretag, försäkringsförmedlare) och aktörer utan sådana tillstånd.</SPAN></P>
<P class="p393 ft54"><SPAN class="ft43">68</SPAN><SPAN class="ft58">Jfr dock Värdepappersmarknadsutredningens bedömning, s. </SPAN><NOBR>298–301.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">167</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_168">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p202 ft8">Utredningens bedömning är att man i det utredningsarbetet bör säkerställa att premiepensionsspararna <SPAN class="ft9">minst </SPAN>har det konsument- skydd i samband med marknadsföring, rådgivning och diskretionär portföljförvaltning som finns för kunder/konsumenter på de finan- siella marknaderna (grundskydd). Utredningens bedömning är att ett sådant säkerställande t.ex. skulle kunna ske genom till- lägg/förtydliganden i de olika delarna av rörelseregleringen, eller i en ny lag där man räknar upp vilka olika regler som gäller för olika typer av premiepensionstjänster.</P>
<P class="p45 ft8">Nästa fråga är om det finns områden där premiepensions- spararna dessutom behöver <SPAN class="ft9">ett mer långtgående skydd </SPAN>än det som ges med en tillämpning av de nuvarande reglerna. Behovet av ett mer långtgående skydd behandlas i nästa avsnitt.</P>
<P class="p203 ft24">Behov av ett mer långtgående skydd?</P>
<P class="p161 ft8">Frågan här är om de erfarenheter som numer finns kring vissa sär- skilda företeelser kopplade till de s.k. premiepensionstjänsterna motiverar särreglering i syfte att ge ett mer långtgående skydd än det grundskydd som (skulle) ges genom bl.a. den s.k. rörelseregle- ringen som diskuterats ovan.</P>
<P class="p45 ft8">Utredningens utgångspunkt är här att premiepensionssparandet utgör en <SPAN class="ft9">unik </SPAN>form av pensionssparande, vilket i sig kan motivera olika former av särreglering. Premiepensionssparandet är t.ex. unikt på det sättet att det är ett obligatoriskt sparande i allmän regi, vilket bl.a. innebär att det för pensionssparare och pensionärer kan vara svårt att skilja s.k. premiepensionstjänster som erbjuds av privata aktörer från den information och de tjänster som erbjuds av Pensionsmyndigheten. Enligt utredningens mening kan det alltså t.ex. finnas anledning att ha särreglering kring hur hänvisningar till Pensionsmyndigheten får användas i samband med marknadsföring av s.k. premiepensionstjänster.</P>
<P class="p86 ft8">Premiepensionssparandet är också unikt på det sättet att det rå- der sekretess kring de enskilda innehaven, vilket bl.a. innebär att tillhandahållandet av i vart fall vissa s.k. premiepensionstjänster bygger på att pensionsspararen efterger den sekretess som är upp- ställd i pensionsspararens intresse. Mot denna bakgrund kan det finnas anledning att ha särreglering kring möjligheterna att ge andra</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">168</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_169">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361169x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr7 td217"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td186"><P class="p16 ft23">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p498 ft8">tillgång till sitt eget premiepensionskonto och/eller att använda fullmakt, t.ex. genom krav på egenhändigt undertecknade blanket- ter och/eller särskilda bekräftelser av olika slag.</P>
<P class="p40 ft8">I likhet med vad som anförts ovan gör utredningen bedöm- ningen att den typ av mer utförlig genomgång av problemen på detta område och vilka olika särregleringar som behövs för att åt- gärda problemen inte ryms inte inom ramen för denna utredning.</P>
<P class="p521 ft24">Samarbetsavtalet m.m.</P>
<P class="p196 ft8">Här bör nämnas att en reglering av i vart fall vissa av de frågor nämnts ovan – enligt utredningens mening – också kan ske på civil- rättslig grund, och då närmare bestämt via det samarbetsavtal som tecknas mellan Pensionsmyndigheten och fondförvaltarna. Som framgår av Pensionsmyndighetens nyligen remitterade förslag till ändringar i samarbetsavtalet<A href="#page_169"><SPAN class="ft48">69 </SPAN></A>har myndigheten föreslagit att det nuvarande samarbetsavtalet ska kompletteras med bl.a.– generella – villkor kring hur fondförvaltarna – och deras uppdragstagare – får agera i samband med t.ex. marknadsföring och rådgivning kring deras fonder. Här bör särskilt nämnas att man i samarbetsavtalet – enligt utredningens mening – även t.ex. torde kunna ta in krav på kompletterande information när det t.ex. gäller prestationsbaserade avgifter.</P>
<P class="p246 ft8">Vidare torde – enligt utredningens mening – en reglering även kunna ske genom s.k. självreglering, t.ex. inom ramen för de olika branschorganisationer som finns på det finansiella området.<A href="#page_169"><SPAN class="ft48">70 </SPAN></A>Här bör dock nämnas att s.k. självreglering i de flesta fall endast träffar medlemmar i de aktuella organisationerna.</P>
<P class="p522 ft45"><SPAN class="ft43">69</SPAN><SPAN class="ft44">Revidering av gällande samarbetsavtal, Pensionsmyndigheten </SPAN><NOBR>2016-07-18.</NOBR></P>
<P class="p523 ft54"><SPAN class="ft43">70</SPAN><SPAN class="ft58">Jfr t.ex. Riktlinjer för fondbolagens marknadsföring och information, beslutade av Fond- bolagens förening och senast uppdaterade i januari 2016.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">169</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_170">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361170x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p524 ft11"><SPAN class="ft11">4.9.2</SPAN><SPAN class="ft55">Kompletterande analyser av utfallet över tid i de olika delarna i premiepensionssystemet</SPAN></P>
<P class="p525 ft8"><SPAN class="ft108">Utredningens bedömning</SPAN>: De utvärderingar och analyser som redan görs i samband med bl.a. orange rapport och de årliga ut- värderingarna av <NOBR>AP-fondernas</NOBR> verksamhet bör kompletteras med regelbundna och fördjupade analyser av utfallet över tid i de olika delarna i premiepensionssystemet.</P>
<P class="p526 ft8"><SPAN class="ft108">Skäl för utredningens bedömning</SPAN>: Som framgått av avsnitt 3.2.1 anser utredningen att man behöver titta närmare på <SPAN class="ft9">hur </SPAN>den högre avkastningen i premiepensionssystemet har uppnåtts, och hur de olika delarna av avkastning och kostnader kan hänföras till olika delar<A href="#page_170"><SPAN class="ft48">71 </SPAN></A>av systemet och till olika tidsperioder. Här ska understrykas att de analyser som har gjorts inom ramen för utredningen endast utgör <SPAN class="ft9">delar </SPAN>av en sådan mer fullständig analys av helheten och av de samband som finns mellan de olika delarna <SPAN class="ft9">inom </SPAN>premiepensions- systemet och <SPAN class="ft9">mellan </SPAN>premiepensionssystemet och andra system (t.ex. övriga delar av ålderpensionen, tjänstepensionssystemen och privat pensionssparande). Här bör även understrykas att utred- ningens analyser bygger på de förhållanden som gäller just nu, och att förhållandena på de finansiella marknaderna snabbt kan ändras.</P>
<P class="p278 ft8">Utredningens bedömning är alltså att de utvärderingar och ana- lyser som redan görs i samband med bl.a. orange rapport och de årliga utvärderingarna av <NOBR>AP-fondernas</NOBR> verksamhet bör komplette- ras med regelbundna och fördjupade analyser av utfallet över tid i de olika delarna i premiepensionssystemet.</P>
<P class="p527 ft8">Inom ramen för sådana fördjupade analyser – som bör genom- föras av personer som är oberoende från det som ska analyseras – skulle man enligt utredningens bedömning bl.a. kunna göra mer fördjupade analyser och uppföljningar av avkastningen, finansiella risker, kostnader, spridning i utfall, prognosantaganden, utnyttjan- det av de valmöjligheter som finns (aktivitet och engagemang),</P>
<P class="p528 ft47"><SPAN class="ft78">71 </SPAN>Med olika delar av systemet menas här <SPAN class="ft79">dels </SPAN>de olika typerna av placeringar; dvs. den tillfälliga förvaltningen, egen portfölj av fonder från Fondtorget, Förvalsalternativet, Färdiga riskportföljer, fondförsäkringen och traditionella försäkringen, <SPAN class="ft79">dels </SPAN>de olika aktörerna; dvs. Pensionsmyndigheten, de privata fondförvaltarna, AP7 och pensionsspararna/pensionärerna.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">170</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_171">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361171x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft18">SOU 2016:61 Bedömningar och förslag med utgångspunkt …</P>
<P class="p148 ft10">kunskapsnivån, premiepensionsspararskyddet samt s.k. system- risker.</P>
<P class="p288 ft8">Enligt utredningens bedömning torde denna typ av regelbundna analyser t.ex. kunna utformas efter mönster från – eller samordnas med – regeringens årliga utvärderingar av <NOBR>AP-fonderna.<A href="#page_171"><SPAN class="ft48">72</SPAN></A></NOBR></P>
<P class="p41 ft8">I figur 4.7 och tabell 4.8 ges några exempel på vilka uppgifter som skulle kunna tas fram i en sådan mer fullständig analys.</P>
<P class="p529 ft76">Figur 4.7 Uppdelning av värdeutveckling inom olika delar av premiepensionen</P>
<P class="p530 ft76">Tabell 4.8 Kapitalviktad avkastning, risk och avgifter för olika perioder</P>
<P class="p531 ft76">Kapitalviktad avkastning <NOBR>1995–2015</NOBR> <NOBR>2000–2015</NOBR> <NOBR>2010–2015</NOBR> Förväntad</P>
<P class="p532 ft122">Premiepensionssystemet Tillfällig förvaltning Fondrörelse (total)</P>
<P class="p2 ft111">Fondrörelse</P>
<P class="p0 ft111">(Förvalsalternativet)</P>
<P class="p533 ft123">Fondrörelse (Egen portfölj)</P>
<P class="p534 ft124">Traditionella försäkringen Relevanta jämförelseindex</P>
<P class="p535 ft125">Risk Avgifter</P>
<P class="p195 ft54"><SPAN class="ft73">72 </SPAN>Se 7 kap. lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder <NOBR>(AP-fonder).</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">171</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_172">
</DIV>
<DIV id="page_173">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361173x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p536 ft115"><SPAN class="ft7">5</SPAN><SPAN class="ft126">Bedömningar och förslag som rör den traditionella försäkringen</SPAN></P>
<P class="p537 ft8"><SPAN class="ft108">Utredningens bedömningar: </SPAN>Det bör inte införas någon ord- ning med successiv övergång till den traditionella försäkringen. För den som inte väljer traditionell försäkring ska premie- pensionskapitalet ligga kvar i det placeringsalternativ/den för- delning som pensionssparararen senast valt.</P>
<P class="p538 ft8">Ansvaret för försäkringsrörelsen i den traditionella försäk- ringen bör även fortsättningsvis ligga på Pensionsmyndigheten.</P>
<P class="p538 ft8">Frågan om ansvaret för den faktiska kapitalförvaltningen av de tillgångar som finns i den traditionella försäkringen bör hanteras inom ramen för Finansdepartementets beredning av Pensions- myndighetens förslag i rapporten Pensionsmyndighetens kapital- förvaltning.</P>
<P class="p437 ft25"><SPAN class="ft25">5.1</SPAN><SPAN class="ft26">Inledning</SPAN></P>
<P class="p213 ft8">De förslag som utredningen hittills har diskuterat har i första hand handlat om eventuella åtgärder under den s.k. <SPAN class="ft9">sparandeperioden</SPAN>, medan de förslag som rör den traditionella försäkringen i grunden handlar om eventuella åtgärder under – eller i anslutning till – den s.k. <SPAN class="ft9">uttagsperioden</SPAN>. Enligt utredningens mening finns det dock flera olika kopplingar mellan de olika åtgärderna. Ett tydligt exempel på detta är att förslag om åtgärder som kan antas påverka risknivån i den genomsnittliga premiepensionsspararens portfölj under sparandeperioden (t.ex. obligatoriska utvärderingsval där passivitet medför att pensionsspararen flyttas till Förvalsalternativet) påverkar behovet av och problemet med s.k. riskomläggningar (dvs. förändrad risknivå) i samband med övergången till uttagsperioden.</P>
<P class="p539 ft17">173</P>
</DIV>
<DIV id="page_174">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361174x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bedömningar och förslag som rör den traditionella försäkringen</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p202 ft8">Mot bakgrund av att de frågeställningar som finns kring den traditionella försäkringen lätt blir relativt tekniska innehåller detta bakgrundsavsnitt en relativt utförlig beskrivning av den nuvarande regleringen, skillnaderna mellan fondförsäkringen och den tradi- tionella försäkringen, den statistik som finns kring bl.a. utfall och utnyttjandet av den traditionella försäkringen samt tidigare utredningar m.m. Därefter följer en beskrivning av hur utredningen har tolkat förslagen i Vägvalspromemorian och uppdraget enligt utredningsdirektiven.</P>
<P class="p189 ft8">I inledningen av bedömningsavsnittet förs det en mer allmän diskussion kring frågan om det behövs två olika försäkrings- produkter inom ramen för premiepensionssystemet, trots att denna frågeställning inte uttryckligen är en fråga som enligt utrednings- direktiven ska behandlas av utredningen. Därefter redovisas våra bedömningar och förslag när det dels gäller förslaget om s.k. successiv övergång till den traditionella försäkringen, dels förslaget som gäller samordning av den traditionella försäkringen.</P>
<P class="p142 ft25"><SPAN class="ft25">5.2</SPAN><SPAN class="ft26">Den nuvarande regleringen</SPAN></P>
<P class="p47 ft8">Enligt nu gällande regler <SPAN class="ft9">får </SPAN>premiepension tidigast tas ut från den månad då pensionsspararen fyller 61 år. Reglerna innebär alltså att man kan påbörja sitt uttag av premiepension vid ett senare tillfälle, t.ex. från och med 70 års ålder.<A href="#page_174"><SPAN class="ft48">1 </SPAN></A>Att avvakta med att ta ut premiepension innebär att man fortsätter i den fondförsäkring som man har haft under sparandeperioden, och som när det gäller risknivå varierar mellan olika pensionssparare. För en stor del av pensionsspararna innebär en fortsatt placering i den fondförsäkring som gäller under sparandeperioden att man ligger kvar i Förvals- alternativet, där det sker en åldersanpassad successiv omviktning mellan aktier och räntebärande tillgångar.</P>
<P class="p86 ft8">Den som vill påbörja sitt <SPAN class="ft9">uttag </SPAN>av premiepension måste ansöka om detta. I ansökan kan individen välja <SPAN class="ft9">den traditionella försäkring </SPAN>som endast erbjuds under utbetalningsfasen. När en ansökan om uttag av premiepension beviljas – oavsett om individen har valt att</P>
<P class="p409 ft54"><SPAN class="ft73">1 </SPAN>Cirka 80 procent tar ut premiepension vid 65 års ålder plus/minus 6 månader. För övrigt är det jämt fördelat mellan 61 och 70.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">174</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_175">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361175x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td81"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td253"><P class="p16 ft23">Bedömningar och förslag som rör den traditionella försäkringen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft8">ligga kvar i fondförsäkringen eller att övergå till den traditionella försäkringen – sker det alltså en övergång från den s.k. sparande- perioden till den s.k. uttagsperioden. För uttagsperioden gäller bl.a. att premiepensionen måste tas ut livsvarigt<A href="#page_175"><SPAN class="ft48">2 </SPAN></A>, och att premie- pensionen betalas ut i form av ett s.k. <SPAN class="ft9">månadsbelopp</SPAN>. Detta månadsbelopp fastställs för ett år i taget fr.o.m. den tidpunkt då ansökan om uttag beviljas, och månadsbeloppet beräknas utifrån innehavet/tillgodohavandet på premiepensionskontot vid det årliga beräkningstillfället.</P>
<P class="p254 ft8">För den som väljer att <SPAN class="ft9">ligga kvar i fondförsäkringen </SPAN>även under utbetalningsperioden<A href="#page_175"><SPAN class="ft48">3 </SPAN></A>sker ingen <SPAN class="ft9">automatisk </SPAN>förändring i premie- pensionsportföljen i samband med övergången till utbetalnings- fasen. Fondförsäkringslösningen under utbetalningsfasen innebär att den enskilde fortsätter att själv förvalta sitt premiepensions- kapital på samma sätt som under sparandefasen. Den enskilde som väljer att ligga kvar i fondförsäkringslösningen under utbetalnings- perioden kan – på samma sätt som under sparandeperioden – på eget initiativ när som helst justera risknivån genom att byta till en portfölj med en annan risknivå, eller få risknivån automatiskt justerad genom att välja (eller ligga kvar i) någon av de lösningar som innehåller automatiska riskjusteringar utifrån ålder, t.ex. Förvalsalternativet eller s.k. generationsfonder.</P>
<P class="p41 ft8">För den som väljer den <SPAN class="ft9">traditionella försäkringen </SPAN>säljs hela innehavet i premiepensionsportföljen och ersätts med ett tillgodo- havande uttryckt i kronor på premiepensionskontot, eftersom den traditionella försäkringen innebär att den enskilde överlämnar ansvaret för kapitalförvaltningen till Pensionsmyndigheten som har en gemensam kapitalförvaltning för alla som har valt traditionell försäkring (den s.k. traditionella portföljen).</P>
<P class="p41 ft8">I fondförsäkringslösningen bestäms <SPAN class="ft9">risknivån </SPAN>i kapital- förvaltningen under utbetalningsperioden av den enskilde individen genom dennes val av fonder. I den traditionella försäkringen</P>
<P class="p540 ft50"><SPAN class="ft43">2</SPAN><SPAN class="ft56">Med livsvarigt menas att premiepensionen ska betalas ut så länge den försäkrade (pensio- nären) lever. Det är alltså inte möjligt att ta ut hela sin premiepension under t.ex. de fem första åren, vilket är möjligt i många privata livförsäkringar. Här ska noteras att det finns särskilda regler för de som väljer att teckna s.k. tvålivsförsäkring som innebär att premie- pension då kommer att betalas ut så länge någon av den försäkrade eller den medförsäkrade lever.</SPAN></P>
<P class="p184 ft54"><SPAN class="ft43">3</SPAN><SPAN class="ft58">Dvs. för den som inte aktivt väljer den traditionella försäkringen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">175</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_176">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361176x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bedömningar och förslag som rör den traditionella försäkringen</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p141 ft8">bestäms risknivån i kapitalförvaltningen av Pensionsmyndigheten<A href="#page_176"><SPAN class="ft48">4</SPAN></A>. Den av Pensionsmyndigheten valda risknivån utgör grunden för den garanti och möjlighet till återbäring som erbjuds pensionären. I motsats till vad som gäller för fondförsäkringen kan den enskilde alltså inte själv påverka risknivån i den traditionella försäkringen.</P>
<P class="p45 ft8">Som framgått ovan är det enligt nu gällande regler inte möjligt att gå över till den traditionella försäkringen före 61 års ålder. Det är inte heller möjligt att ångra en övergång till den traditionella försäkringen, dvs. att gå tillbaka till fondförsäkringen efter det att man en gång har valt den traditionella försäkringen.<A href="#page_176"><SPAN class="ft48">5 </SPAN></A>Vad som nu sagts innebär att övergången till traditionell försäkring – i motsats till vad som gäller för den som ligger kvar i fondförsäkringen och beroende på vilken risknivå den enskilde hade vid övergången – kan sägas innebära en <SPAN class="ft9">oåterkallelig ändring av risknivån i förvaltningen.</SPAN></P>
<P class="p45 ft8">Den som väljer att ta ut premiepension kan samtidigt fortsätta att förvärvsarbeta och därmed tjäna in nya pensionsrätter. För den som utnyttjar denna möjlighet kommer de nya pensionsrätterna att ha en utjämnande effekt. Uttag av premiepension kan – men behöver inte – kombineras med uttag av inkomstpension.</P>
<P class="p86 ft8">Här bör även nämnas att den som vill ta ut sin premiepension (den försäkrade) kan välja att teckna en s.k. tvålivsförsäkring, dvs. ange att det ska finnas en s.k. medförsäkrad. Tvålivsförsäkringen är en form av efterlevandeskydd under utbetalningsfasen, eftersom den innebär att den försäkrades premiepension kommer att betalas ut så länge <SPAN class="ft9">någon av </SPAN>de försäkrade lever. Att teckna en två- livsförsäkring innebär att månadsbeloppet blir lägre, eftersom samma kapital då ska täcka långlevnadsrisken för två personer.</P>
<P class="p45 ft8">Bakgrundsvis bör här även nämnas att den som vill ta ut sin premiepension kan välja mellan fyra olika uttagsnivåer; 25 procent, 50 procent, 75 procent respektive 100 procent. Pensionären kan ändra uttagsnivån, och kan även avbryta uttagen. De flesta<A href="#page_176"><SPAN class="ft48">6 </SPAN></A>väljer</P>
<P class="p541 ft47"><SPAN class="ft43">4</SPAN><SPAN class="ft91">Risknivån i den traditionella försäkringen bestäms i enlighet med bl.a. försäkringstekniska överväganden kring lämplig solvens m.m. Sedan 2008 använder Pensionsmyndigheten en s.k. skuldmatchningsprincip som förenklat innebär att de garanterade åtagandena alltid matchas med räntebärande tillgångar. Tillgångar som överstiger de garanterade åtagandena placeras i tillgångar som förväntas ge högre avkasting än de räntebärande tillgångarna. Här ska dock nämnas att det för närvarande pågår beredning av förslag till ändringar i solvensregleringen för Pensionsmyndigheten, se vidare skälen för utredningens bedömning och förslag.</SPAN></P>
<P class="p167 ft50"><SPAN class="ft51">5</SPAN><SPAN class="ft52">Annorlunda uttryckt finns det ingen s.k. flytträtt mellan fondförsäkringen och den tradi- tionella försäkringen under uttagsperioden.</SPAN></P>
<P class="p147 ft54"><SPAN class="ft51">6</SPAN><SPAN class="ft53">Drygt 97 procent av pensionärerna.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">176</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_177">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361177x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td81"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td253"><P class="p16 ft23">Bedömningar och förslag som rör den traditionella försäkringen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p542 ft8">uttagsnivån 100 procent medan endast ett fåtal<A href="#page_177"><SPAN class="ft48">7 </SPAN></A>väljer uttags- nivåerna 50 procent eller 25 procent. Möjligheten att väja olika uttagsnivåer innebär <SPAN class="ft9">inte </SPAN>att det finns en möjlighet att välja t.ex. 50 procent utbetalningsfas i form av traditionell försäkring och 50 procent sparandefas i form av fondförsäkring, eftersom uttagsnivån endast handlar om förbrukningstakten på hela det kapital som flyttats över från sparandefasen till utbetalningsfasen i samband med att ansökan om uttag av premiepension beviljats.</P>
<P class="p220 ft24">Fondförsäkringen vs den traditionella försäkringen</P>
<P class="p62 ft8">Som delvis redan framgått ovan finns det såväl likheter som skillnader mellan fondförsäkringen under utbetalningsperioden och den traditionella försäkringen<A href="#page_177"><SPAN class="ft48">8</SPAN></A>.</P>
<P class="p543 ft10">När det gäller <SPAN class="ft28">likheterna </SPAN>kan det bl.a. nämnas att</P>
<P class="p32 ft10"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft74">det sker årliga omräkningar av månadsbeloppet,</SPAN></P>
<P class="p544 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">månadsbeloppet för det kommande året fastställs utifrån det samlade värdet på premiepensionskontot vid beräkningstillfället och ett s.k. delningstal,</SPAN></P>
<P class="p545 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">det delningstal som används för att räkna fram månadsbeloppet är lika stort</SPAN><A href="#page_177"><SPAN class="ft48">9</SPAN></A></P>
<P class="p170 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">det årligen sker en fördelning/tilldelning av s.k. arvsvinster till samtliga premiepensionskonton,</SPAN></P>
<P class="p471 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">det finns en möjlighet att teckna en s.k. tvålivsförsäkring (medförsäkrad),</SPAN></P>
<P class="p235 ft10"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft74">det är möjligt att välja uttagsnivå, och</SPAN></P>
<P class="p546 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">Pensionsmyndighetens administrativa avgift</SPAN><A href="#page_177"><SPAN class="ft48">10 </SPAN></A>hittills har varit lika stor för de som har fondförsäkring och de som har traditionell försäkring.</P>
<P class="p547 ft50"><SPAN class="ft43">7</SPAN><SPAN class="ft56">En procent av pensionärerna väljer uttagsnivå 50 procent och två procent av pensionärerna väljer uttagsnivån 25 procent.</SPAN></P>
<P class="p121 ft50"><SPAN class="ft43">8</SPAN><SPAN class="ft56">Det bör här noteras att traditionell försäkring är en vanlig förvaltningsform inom tjänste- pension och utgör i många fall också ett förval (se </SPAN><NOBR>isf-rapporten</NOBR> s. 20).</P>
<P class="p258 ft45"><SPAN class="ft43">9</SPAN><SPAN class="ft44">För lika gamla pensionärer.</SPAN></P>
<P class="p140 ft54"><SPAN class="ft43">10</SPAN><SPAN class="ft58">Procentuellt.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">177</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_178">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bedömningar och förslag som rör den traditionella försäkringen</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p296 ft10">De båda försäkringsformerna <SPAN class="ft28">skiljer sig åt </SPAN>när det bl.a. gäller</P>
<P class="p144 ft10"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft74">avkastning och riskegenskaper,</SPAN></P>
<P class="p144 ft10"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft74">förekomsten av garanti,</SPAN></P>
<P class="p160 ft10"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft74">förekomsten av utjämnad återbäring,</SPAN></P>
<P class="p239 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">vem som ansvarar för kapitalförvaltningen och därmed bestäm- mer risknivån,</SPAN></P>
<P class="p152 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">vilka typer av tillgångar som kan användas i kapital- förvaltningen, och</SPAN></P>
<P class="p435 ft10"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft74">storleken på avgifter/kostnadsuttag för kapitalförvaltningen.</SPAN></P>
<P class="p204 ft8">I båda försäkringsformerna beräknas månadsbeloppet genom att dividera det samlade värdet på premiepensionskontot vid beräk- ningstillfället med ett s.k. delningstal. Delningstalet – som fastställs av Pensionsmyndigheten – baseras på prognosticerade framtida livslängder samt förväntad avkastning och driftskostnad. Skill- naderna mellan de prognosticerade livslängderna och de faktiska livslängderna justeras genom tekniken med s.k. arvsvinster, som förenklat kan sägas innebära en omfördelning från de individer som lever kortare än den prognosticerade livslängden till de individer som lever längre än den prognosticerade livslängden.</P>
<P class="p45 ft8">Under 2014 ändrades Pensionsmyndighetens antaganden om förväntad avkastning (den så kallade förskottsräntan) för både fondförsäkring och traditionell försäkring. Förskottsräntan styr i vilken takt pensionen betalas ut. Ju högre förskottsränta, desto högre pensionsbelopp betalas ut under den tidiga utbetalnings- perioden men desto sämre årlig utveckling av pensionsbeloppet. Räntan kan därför ses som ett förskott på förväntad framtida avkastning.</P>
<P class="p178 ft8">För fondförsäkring sänktes förskottsräntan från 4 procent till 3 procent, och för traditionell försäkring höjdes förskottsränta från 2,3 procent till 3. Att förskottsräntan är lika innebär att pensionen betalas ut i samma takt, givet att avkastningen är densamma.</P>
<P class="p45 ft8">Ändringen medförde att pensionsbeloppen höjdes med 8 pro- cent för traditionell försäkring och sänktes för fondförsäkring med 10 procent. Ändringen var en engångsåtgärd och gör att pensionen inom fondförsäkring betalas ut något långsammare och på mot-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">178</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_179">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td81"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td253"><P class="p16 ft23">Bedömningar och förslag som rör den traditionella försäkringen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p273 ft8">svarande sätt något snabbare för traditionell försäkring jämfört med innan ändringen.</P>
<P class="p158 ft8">Ändringen av förskottsräntan började gälla 1 mars 2014 för alla som gick i pension efter den tidpunkten. För alla andra som redan var pensionärer den 1 mars slog ändringen igenom på pensions- beloppen i januari 2015.</P>
<P class="p260 ft8">Pensionsmyndighetens motiv till att ändra förskottsräntan så att den blev lika för de två pensionsprodukterna var att fördelningen av aktier och räntor i tillgångarna blivit mer lika, att avkastningen inom traditionell försäkring varit högre än inom fondförsäkring samt att förskottsräntorna inom tjänstepension och privat försäkring i allmänhet är väsentligt lägre för fondförsäkring. En viss hänsyn togs även till att avkastningsantagandet gäller lika obero- ende av den faktiska underliggande tillgångsfördelningen i den då nyligen framtagna så kallade prognosstandarden, vid beräkning av kommande pensioner.</P>
<P class="p157 ft8">I <SPAN class="ft9">fondförsäkringen </SPAN>är det pensionären som ansvarar för för- valtningen och som står risken för variationerna i värde- utvecklingen. Om pensionären lyckas bra med sin kapital- förvaltning under ett år (i den meningen att premiepensions- portföljen ökar i värde mer än den s.k. förskottsräntan) kommer de framtida månadsbeloppen att höjas i motsvarande grad i samband med den omräkning som sker nästföljande år. Det ska samtidigt noteras att de framtida månadsbeloppen på motsvarande sätt kommer att sänkas om pensionären lyckas mindre bra med sin kapitalförvaltning, eftersom det inte finns någon garantier om en viss lägsta nivå på månadsutbetalningarna i fondförsäkringen.</P>
<P class="p261 ft8">I <SPAN class="ft9">den traditionella försäkringen </SPAN>är det Pensionsmyndigheten som ansvarar för förvaltningen. I denna försäkringsform får pensionären ett garanterat månadsbelopp uträknat som innehavet på premie- pensionskontot vid beräkningstillfället dividerat med det s.k. del- ningstalet. Delningstalet beräknas med antagande om 0 procents avkastning. Om Pensionsmyndigheten lyckas avkasta mer än 0 procent i sin kapitalförvaltning inom ramen för den traditionella försäkringen <SPAN class="ft9">kan </SPAN>myndigheten välja att lämna s.k. återbäring till pensionärerna. Återbäringen utgörs av ett belopp i tillägg till det garanterade beloppet enligt ovan. Om Pensionsmyndigheten inte lyckas avkasta mer än 0 procent kan konsekvensen bli att tilläggsbeloppet (återbäringen) minskar eller helt försvinner, dvs.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">179</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_180">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361180x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft18">Bedömningar och förslag som rör den traditionella försäkringen SOU 2016:61</P>
<P class="p44 ft8">att endast det garanterade beloppet betalas ut. Månadsbeloppen kommer på grund av garantin inte att sjunka under det garanterade belopp som beräknats för den som valt traditionell försäkring, vilket alltså är en skillnad jämfört med fondförsäkring under utbetalningsperioden. Enligt nu gällande praxis beräknas åter- bäringsräntan varje månad med ett treårsperspektiv, men Pensions- myndigheten skulle kunna välja att jämna ut variationerna i avkastning över en ännu längre tidsperiod och på så sätt få ännu mer stabila månadsbelopp. Det bör här särskilt noteras att den traditionella försäkringen bedrivs enligt ömsesidiga principer<A href="#page_180"><SPAN class="ft48">11 </SPAN></A>, vilket innebär att allt överskott – förr eller senare – ska tillfalla pensionärerna (försäkringstagarna).</P>
<P class="p45 ft8">I <SPAN class="ft9">fondförsäkringen </SPAN>är det den enskilde själv som bestämmer fördelningen mellan aktier och räntebärande tillgångar i det kapital som förvaltas. För de med Egen portfölj utgörs cirka 20 procent av räntebärande tillgångar. I Förvalsalternativet <NOBR>(61-åringar)</NOBR> utgörs</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr6 td76"><P class="p16 ft10">20 procent</P></TD>
<TD class="tr6 td135"><P class="p185 ft10">av räntebärande tillgångar.</P></TD>
<TD class="tr6 td92"><P class="p21 ft10">För</P></TD>
<TD class="tr6 td40"><P class="p95 ft10"><NOBR>65-åringar</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td69"><P class="p17 ft10">utgörs</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td76"><P class="p16 ft10">33 procent</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td254"><P class="p94 ft10">av räntebärande tillgångar och för</P></TD>
<TD class="tr6 td40"><P class="p108 ft10"><NOBR>75-åringar</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td69"><P class="p17 ft10">utgörs</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td255"><P class="p16 ft10">67 procent av räntebärande tillgångar.</P></TD>
<TD class="tr2 td92"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td40"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr2 td69"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td76"><P class="p20 ft10">I den</P></TD>
<TD class="tr13 td135"><P class="p16 ft28">traditionella försäkringen <SPAN class="ft10">är</SPAN></P></TD>
<TD class="tr13 td92"><P class="p16 ft10">det</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td50"><P class="p17 ft10">i stället Pensions-</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p167 ft8">myndighetens styrelse som bestämmer förvaltningsstrategin. Under de senaste åren har Pensionsmyndigheten valt att följa en strategi som kännetecknas av förhållandevis låg risk, med cirka 60 procent räntebärande tillgångar och 40 procent aktier. Strategin bygger på s.k. skuldmatchning, som förenklat innebär att Pensions- myndigheten löpande anpassar löptiden för de räntebärande placeringarna efter den genomsnittliga löptiden på skuldsidan (de garanterade åtagandena).</P>
<P class="p178 ft8">Förvaltningskostnaderna för den traditionella försäkringen var under 2015 0,048 procent. Förvaltningskostnaderna för AP7 (med motsvarande allokering som den traditionella försäkringen mellan</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr6 td256"><P class="p16 ft10">AP7 aktiefond och AP7 räntefond) var 0,0745 procent.<A href="#page_180"><SPAN class="ft40">12</SPAN></A></P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p17 ft10">Den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td256"><P class="p16 ft10">genomsnittliga förvaltningsavgiften i fondförsäkringen</P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p17 ft10">var</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td256"><P class="p16 ft10">under 2015 0,25 procent.</P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p548 ft45"><SPAN class="ft43">11</SPAN><SPAN class="ft44">Prop. 1997/98:151 s. 437.</SPAN></P>
<P class="p147 ft54"><SPAN class="ft43">12</SPAN><SPAN class="ft58">Rapporten Pensionsmyndighetens kapitalförvaltning, PID150198.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">180</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_181">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361181x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td81"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td253"><P class="p16 ft23">Bedömningar och förslag som rör den traditionella försäkringen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p549 ft63"><SPAN class="ft25">5.3</SPAN><SPAN class="ft62">Statistik m.m. kring den traditionella livförsäkringen</SPAN></P>
<P class="p29 ft11"><SPAN class="ft11">5.3.1</SPAN><SPAN class="ft55">Utnyttjandet</SPAN><A href="#page_181"><SPAN class="ft72">13</SPAN></A></P>
<P class="p139 ft8">I slutet av 2015 hade 20 procent valt traditionell försäkring medan 53 procent av pensionärerna sina pensionsmedel placerade i Egen portfölj och 26 procent hade pengarna placerade i Förvals- alternativet. Fördelningen mellan fondförsäkring och traditionell försäkring har varit tämligen stabil över tid, med ett tydligt undantag för en kortare period mellan 2010 och 2011. Utform- ningen av information och valsituationen i samband med pensions- uttag påverkar fördelningen mellan traditionell försäkring och fondförsäkring. Under 2010 ändrades ansökningsblanketten vilket fick till följd att andelen med traditionell försäkring ökade från 20 procent till cirka 50 procent. Före ändringen kan fond- försäkringen sägas ha varit förval eftersom pensionsspararen behövde aktivt välja traditionell försäkring. Förändringen 2010 innebar att pensionsspararen var tvungen att göra ett aktivt val och antingen välja fondförsäkring eller traditionell försäkring, vilket innebar att det inte fanns något <NOBR>förval/icke-val.</NOBR> När ansöknings- blanketten ånyo ändrades under 2011 och återgick till den gamla utformningen återgick också andelen med traditionell försäkring till 20 procent.</P>
<P class="p431 ft76">Figur 5.1 Andelen pensionärer som väljer traditionell försäkring</P>
<P class="p550 ft80">Källa: Pensionsmyndigheten</P>
<P class="p358 ft54"><SPAN class="ft73">13 </SPAN>Se Premiepensionen – Pensionsspararna och pensionärerna 2015, Pensionsmyndigheten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">181</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_182">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361182x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bedömningar och förslag som rör den traditionella försäkringen</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p551 ft8">I slutet av 2015 fanns det drygt 1,3 miljoner <SPAN class="ft9">pensionärer </SPAN>i premie- pensionssystemet och det samlade pensionskapitalet uppgick till drygt 85 miljarder kronor. Detta kan jämföras med 5,7 miljoner <SPAN class="ft9">pensionssparare </SPAN>och ett totalt förvaltat kapital om 860 miljarder kronor. Det förvaltade kapitalet i den traditionella försäkringen uppgick till 21 miljarder kronor. Sett till det totala förvaltade kapitalet i premiepensionssystemet utgör alltså den traditionella försäkringen drygt två procent, och sett till det förvaltade kapitalet under utbetalningsfasen utgör den traditionella försäkringen knappt 25 procent. Här ska särskilt noteras att det förvaltade kapitalet inom den traditionella försäkringen kan förväntas öka i takt med att såväl antalet pensionärer som deras premiepen- sionskapital ökar. Det förvaltade kapitalet år 2040 kan komma att uppgå till 250 miljarder kronor.<A href="#page_182"><SPAN class="ft48">14</SPAN></A></P>
<P class="p189 ft8">Den genomsnittliga behållningen på pensionärernas premie- pensionskonton uppgick i slutet av 2015 till 76 900 kronor. Beloppen som tas ut i premiepension är än så länge blygsamma och det beror på att det nya pensionssystemet inte har fasats in fullt ut. I genomsnitt får en pensionär 410 kronor i månaden i premie- pension, vilket motsvarar 4 920 kronor per år.</P>
<P class="p142 ft11"><SPAN class="ft11">5.3.2</SPAN><SPAN class="ft55">Värdeutvecklingen</SPAN></P>
<P class="p161 ft8">När det gäller analyser av värdeutvecklingen i den traditionella försäkringen bör det inledningsvis understrykas att s.k. avkast- ningsgarantier av det slag som finns i den traditionella försäkringen medför kostnader i termer av förlorade avkastningsmöjligheter, eftersom begränsningar av risken för förluster (på kort sikt) också innebär begränsningar av risknivån och därmed begränsningar av möjligheten till avkastning (på lång sikt).</P>
<P class="p45 ft8">När det gäller värdeutvecklingen för den traditionella försäk- ringen bör det vidare understrykas att den traditionella försäk- ringen kan sägas kännetecknas av en låg risknivå eftersom den innehåller en relativt stor andel räntebärande tillgångar med lång duration (i snitt cirka 10 år), vilket samtidigt innebär att utveck-</P>
<P class="p244 ft54"><SPAN class="ft73">14 </SPAN>Pensionsmyndighetens rapport om Pensionsmyndighetens kapitalförvaltning s. 2.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">182</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_183">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361183x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td81"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td253"><P class="p16 ft23">Bedömningar och förslag som rör den traditionella försäkringen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft8">lingen på räntemarknaderna har stor påverkan på värdeutvecklingen i den traditionella försäkringen.<A href="#page_183"><SPAN class="ft48">15 </SPAN></A>Under de senaste åren har det varit en ovanlig period med fallande räntor, vilket alltså har haft en positiv effekt på värdeutvecklingen för den traditionella försäkringen. Sjunkande räntor kan sägas ha gynnat de nuvarande pensionärerna, men innebär samtidigt att avkastningsutsikterna för framtida pensionärer som väljer traditionell försäkring har minskat.</P>
<P class="p122 ft76">Figur 5.2 Tioårig svensk nollkupongränta</P>
<P class="p552 ft80">Källa: AP7.</P>
<P class="p328 ft8">Här bör vidare noteras att den senaste tidens ränteutveckling också har inneburit att 0 procent i garanterad ränta inte längre är en risk- fri garanti ur statens perspektiv, eftersom räntorna under senare tid närmat sig noll (dvs. nivån för den garanterade räntan). Om garan- tin ska vara lika riskfri som tidigare bör den garanterade räntan sänkas.</P>
<P class="p553 ft8">I slutet av 2015 hade den årliga genomsnittliga värdeutveck- lingen (internräntan) för pensionärer med traditionell försäkring sedan start varit 5,2 procent. Vid samma tidpunkt hade den årliga genomsnittliga värdeutvecklingen av pensionsmedlen placerade i fondförsäkring sedan start varit 5,8 procent, och för pensions- medlen placerade i AP7 Såfa 5,8 procent.<A href="#page_183"><SPAN class="ft48">16</SPAN></A></P>
<P class="p41 ft8">I figur 5.3 visas den årliga genomsnittliga värdeutvecklingen efter inträdesår. Det framgår att värdeutvecklingen har varit positiv, både för dem med fondförsäkring och för dem med traditionell</P>
<P class="p281 ft50"><SPAN class="ft43">15</SPAN><SPAN class="ft56">Om räntan går upp med 1 procent förlorar portföljen cirka 10 procent i värde. En portfölj med räntebärande tillgångar med kort duration påverkas mindre.</SPAN></P>
<P class="p393 ft54"><SPAN class="ft43">16</SPAN><SPAN class="ft58">Premiepensionen – Pensionsspararna och pensionärerna 2015, s. 55.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">183</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_184">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361184x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bedömningar och förslag som rör den traditionella försäkringen</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft8">försäkring. De två staplarna längst till vänster i figuren visar värde- utvecklingen för alla inträdesår.</P>
<P class="p554 ft76">Figur 5.3 Genomsnittlig värdeutveckling efter inträdesår för pensionärer med fondförsäkring respektive traditionell försäkring</P>
<P class="p555 ft80">Källa: Pensionsmyndigheten.</P>
<P class="p305 ft8">Här ska dock nämnas att mättidpunkten och valet av mätperiod har stor betydelse. Ett exempel på detta är att en mätning som gjordes för perioden från start 2002 till och med 2011 visade att de pensionärer som valt traditionell försäkring <SPAN class="ft9">då </SPAN>hade haft en genomsnittlig värdeutveckling på 3,9 procent per år sedan start, medan de som haft fondförsäkring <SPAN class="ft9">då </SPAN>hade haft en motsvarande värdeutveckling på 3,4 procent per år. Nedan visas pensionärernas årliga avkastning för den traditionella försäkringen respektive fondförsäkringen under perioden <NOBR>2002–2011.</NOBR></P>
<P class="p86 ft8">Enligt utredningens mening illustrerar figuren skillnaden när det gäller volatilitet i värdeutvecklingen mellan den traditionella för- säkringen och fondförsäkringen. Fondförsäkringens siffror avser spar- och utbetalningstid sammantaget, men en uppdelning ger ungefär samma bild. Jämförelsen kan enligt utredningens mening ses som en förenklad illustration av skillnaden i volatilitet mellan de båda förvaltningsmodellerna. Här bör dock understrykas att skill- naden i volatilitet skulle se annorlunda ut vid en jämförelse mellan den traditionella försäkringen och t.ex. Förvalsalternativet under utbetalningstiden, eftersom det i Förvalsalternativet sker en auto- matisk riskjustering under utbetalningstiden.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">184</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_185">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361185x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td81"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td253"><P class="p16 ft23">Bedömningar och förslag som rör den traditionella försäkringen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p556 ft76">Figur 5.4 Årliga avkastning fondförsäkring och traditionell försäkring till och med 2015 samt för första halvåret 2016</P>
<P class="p557 ft80">Källa: Pensionsmyndigheten.</P>
<P class="p328 ft8">Att fluktuationerna i värdet på pensionskontot är lägre i den traditionella försäkringen är inte bara en effekt av att aktie- innehållet är lägre i den traditionella försäkringen, jämfört med det genomsnittliga aktieinnehållet i fondförsäkringen.</P>
<P class="p10 ft8">I den traditionella försäkringen sker det även en utjämning av avkastningen över tid, till följd av den återbäringsteknik som används. Den innebär att volatiliteten i avkastningen inte får omedelbart genomslag på premiepensionskontona, utan i stället med en betydande dämpning. Återbäringsräntan bestäms varje månad av Pensionsmyndigheten men ändras vanligtvis bara några gånger om året och oftast i relativt små steg. Återbäringen tillförs respektive premiepensionskonto (preliminär tilldelning) varje dag och motsvarar på så sätt den dagliga fondkursen inom fond- försäkringen. Inom båda försäkringsformerna fastställs månads- beloppet endast en gång per år baserat på kontovärdet en enskild dag, men eftersom fondkurserna i sig är mer volatila än återbäringsräntan så blir månadsbeloppet även av det skälet mindre volatilt inom traditionell försäkring, mellan olika år.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">185</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_186">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361186x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bedömningar och förslag som rör den traditionella försäkringen</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p202 ft8">Vidare innebär konstruktionen med ett garanterat lägsta månads- belopp att risken för extremt stora nedgångar är begränsad för de som har valt traditionell försäkring.</P>
<P class="p45 ft8">Som en illustration till det nu sagda visas i figuren nedan värdeutvecklingen (återbäringsräntan) respektive realiserad avkast- ning i den traditionella försäkringen samt värdeutvecklingen i fondrörelsen.</P>
<P class="p352 ft76">Figur 5.5 Värdeutveckling sedan start av traditionell försäkring – nominellt</P>
<P class="p558 ft80">Källa: Pensionsmyndigheten.</P>
<P class="p559 ft11"><SPAN class="ft11">5.3.3</SPAN><SPAN class="ft55">Tidigare utredningar m.m.</SPAN></P>
<P class="p560 ft8">I förarbetena<A href="#page_186"><SPAN class="ft48">17 </SPAN></A>anges bl.a. att eftersom försäkringen för premie- pension ska vara uppbyggd som en fondförsäkring gäller som <SPAN class="ft9">grundalternativ </SPAN>att tillgodohavandet på pensionsspararens premie- pensionskonto ska vara placerat i värdepappersfonder även under pensionstiden (uttagsfasen).</P>
<P class="p45 ft8">Det anges vidare att de månatliga utbetalningarna kommer att variera i storlek med förändringarna i fondandelarnas värde, och att detta kan innebära en <SPAN class="ft9">otrygghet </SPAN>för många försäkrade samt att det därför bör finnas <SPAN class="ft9">en möjlighet </SPAN>för den enskilde att gå över till</P>
<P class="p561 ft54"><SPAN class="ft73">17 </SPAN>Prop. 1997/98:151 s. <NOBR>424–428.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">186</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_187">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361187x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td81"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td253"><P class="p16 ft23">Bedömningar och förslag som rör den traditionella försäkringen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p273 ft8">traditionell livränteförsäkring som garanterar pensionsspararen livslång utbetalning av ett fast månadsbelopp.</P>
<P class="p158 ft8">I <SPAN class="ft9">Premiepensionsutredningens </SPAN>betänkande föreslogs bl.a. att PPM på sikt borde erbjuda pensionsspararna möjlighet att – fr.o.m. 61 års ålder – <SPAN class="ft9">successivt </SPAN>gå över från fondförsäkring till traditionell försäkring.</P>
<P class="p260 ft8">I betänkandet gjordes även bedömningen att regeringen borde tillkalla en särskild utredare med uppdrag att undersöka förut- sättningarna att <SPAN class="ft9">avveckla </SPAN>den traditionella försäkringen. Bak- grunden till detta var att Premiepensionsutredningen ansåg att den garanti som finns inom ramen för den traditionella försäkringen riskerar att slå mot statsbudgeten, vilket kan sägas innebära en ”anomali i systemet” eftersom en av de grundläggande principerna bakom pensionsreformen är att systemet ska vara autonomt från statsbudgeten.</P>
<P class="p157 ft9"><SPAN class="ft8">I en </SPAN>rapport till Finansmarknadsrådet<A href="#page_187"><SPAN class="ft49">18 </SPAN></A><SPAN class="ft8">i oktober 2012 ana- lyserades, på uppdrag av Finansmarknadskommittén, över- vägandena bakom den traditionella försäkringen i premiepensions- systemet. I rapporten dikuterades även möjliga förbättringar. Av rapporten framgår bl.a. att</SPAN></P>
<P class="p562 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">det ur ett pensionsspararperspektiv var svårt att finna behov av substantiella förändringar av produkten,</SPAN></P>
<P class="p563 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">risken för staten (till följd av garantin i den traditionella försäkringen) då var liten, men att den låga risken är ett resultat av Pensionsmyndighetens egna beslut om en </SPAN><NOBR>noll-garanti</NOBR> och en löptidsmatchande förvaltningsstrategi samt att riksdag eller regering bör ge myndigheten tydligare riktlinjer för vilken risk som är acceptabel för staten,</P>
<P class="p562 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">det är högst tveksamt om en utläggning av verksamheten på privata händer skulle resultera i högre avkastning,</SPAN></P>
<P class="p564 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">flytträtt skulle kunna vara ett alternativ (dvs. möjlighet att flytta tillbaka till fondförsäkringen), men att man bör avvakta med sådana åtgärder till dess ställning tagits till vilka regler om flytt- rätt som ska gälla generellt på pensionsmarknaden,</SPAN></P>
<P class="p565 ft54"><SPAN class="ft73">18 </SPAN>Den traditionella försäkringen inom premiepensionssystemet, Finansmarknads- kommitténs rapport nr 11, Daniel Barr.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">187</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_188">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361188x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bedömningar och förslag som rör den traditionella försäkringen</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p176 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">att en s.k. successiv övergång syntes vara rimlig, men att nyttan med en sådan reform måste vägas mot kostnaden och att en sådan åtgärd bör anstå till pensionsbeloppen är större.</SPAN></P>
<P class="p177 ft39"><SPAN class="ft42">I en </SPAN>rapport<A href="#page_188"><SPAN class="ft127">19 </SPAN></A>från Inspektionen för socialförsäkringen (isf) <SPAN class="ft42">från 2014 analyserades, på uppdrag av regeringen, olika aspekter på val av traditionell försäkring eller fondförsäkring vid pensionering; bl.a.</SPAN></P>
<P class="p289 ft10"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft74">hur pensionärerna uppfattar informationen om alternativen,</SPAN></P>
<P class="p160 ft10"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft74">hur blanketten utformas,</SPAN></P>
<P class="p239 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">vilka effekter ett förvalsalternativ kan ha på de blivande pensio- närernas beslut.</SPAN></P>
<P class="p415 ft8">Av rapporten framgår bl.a. att blanketten för ansökan om pension visat sig ha stor betydelse för hur många som väljer fondförsäkring respektive traditionell försäkring, och att en <SPAN class="ft9">neutral blankett </SPAN>skulle leda till en jämn fördelning mellan alternativen medan ett förval är starkt styrande. I rapporten anges att enkätundersökningen och intervjuerna i rapporten visar att de flesta föredrar traditionell för- säkring. I rapporten anges bl.a. att ett förval med fondförsäkring tenderar att leda/styra fel, och att en möjlig lösning är ett bekräftelseval och en valblankett med en statligt förvaltad generationsfond som förval.</P>
<P class="p45 ft8">I en annan rapport från 2014 redovisas resultatet av <SPAN class="ft9">Riks- revisionens granskning </SPAN>av om staten har skapat förutsättningar för individen att göra <SPAN class="ft9">bra val vid pensionsinträdet</SPAN>.<A href="#page_188"><SPAN class="ft48">20 </SPAN></A>I rapporten finns bl.a. en sammanställning av forskningsresultat om individens för- måga att hantera olika val, och en analys av valet av förvaltning vid pensionsinträdet (bl.a. valet mellan fondförsäkring och traditionell försäkring inom premiepensionssystemet). Som motiv<A href="#page_188"><SPAN class="ft48">21 </SPAN></A>för granskningen anges bl.a. att få känner till skillnaden i avkastning och risktagande i valet mellan fondförsäkring och traditionell försäkring, och att forskningen inom beteendeekonomi visar att det går att <SPAN class="ft9">uppnå stora effektivitetsvinster för både individen och samhället genom att på ett omsorgsfullt och medvetet sätt utforma de</SPAN></P>
<P class="p225 ft45"><SPAN class="ft43">19</SPAN><SPAN class="ft44">Val av traditionell försäkring eller fondförsäkring vid pensionering, Rapport 2014:26.</SPAN></P>
<P class="p147 ft45"><SPAN class="ft43">20</SPAN><SPAN class="ft44">Att gå i pension – varför så krångligt?, RIR 2014:13, Riksrevisionen.</SPAN></P>
<P class="p147 ft54"><SPAN class="ft43">21</SPAN><SPAN class="ft58">RIR 2014:13 s. 9.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">188</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_189">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361189x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td81"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td253"><P class="p16 ft23">Bedömningar och förslag som rör den traditionella försäkringen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p148 ft9">valsituationer som individer ställs inför<SPAN class="ft8">. Av rapporten framgår att Riksrevisionen rekommenderar regeringen att bl.a. </SPAN>överväga en automatisk riskjustering som ett förval inför pensionsinträdet inom premiepensionen <SPAN class="ft8">och att Riksrevisionen rekommenderar Pensions- myndigheten att analysera hur utformningen av olika val påverkar individen. En av utgångspunkterna för granskningen var forskning som pekar på att många tenderar att vara ointresserade eller omedvetna när de gör sina val.</SPAN></P>
<P class="p10 ft8">Riksrevisionens analys av hur de pensionärer som tar ut premie- pensionen och som stannade kvar i fondförsäkringen förvaltar sitt kapital pekar på att de i 9 fall av 10 är helt inaktiva i förvaltningen. Riksrevisionen anger att resultatet tyder på att den som någon gång under livet har gjort ett aktivt val inte nödvändigtvis gör aktiva val senare under livet, och att detta innebär en risk för att pensionskapitalet blir felplacerat under tiden som pensionär, en risk som kan få ökande konsekvenser för kommande pensionärer i takt med att premiepensionssystemet fasas in.<A href="#page_189"><SPAN class="ft48">22</SPAN></A></P>
<P class="p149 ft11"><SPAN class="ft11">5.3.4</SPAN><SPAN class="ft55">Förslagen i Vägvalspromemorian</SPAN></P>
<P class="p196 ft8">När det gäller motiven för förslaget om <SPAN class="ft9">successiv omallokering/suc- cessiv övergång </SPAN>hänvisas det i Vägvalspromemorian bl.a. till att individer tenderar att fatta placeringsbeslut som de inte förstår konsekvenserna av, och att detta har varit särskilt tydligt när det gäller den traditionella försäkringen där utformningen av blan- ketten spelat stor roll för hur pensionärerna placerat sitt kapital.</P>
<P class="p42 ft8">I Vägvalspromemorian anges det vidare att den övergång från fondförsäkring till traditionell försäkring – som för de flesta<A href="#page_189"><SPAN class="ft48">23 </SPAN></A>i dag innebär minskad andel aktier och ökad andel räntebärande till- gångar – kan komma att ske efter ett stort börsfall och att det därför, enligt Vägvalspromemorian, är bättre att ha en ordning där man undviker att flytta hela kapitalet vid en och samma tidpunkt. I Vägvalspromemorian föreslås därför en successiv övergång till den</P>
<P class="p566 ft45"><SPAN class="ft43">22</SPAN><SPAN class="ft44">RIR 2014:13 s. 13.</SPAN></P>
<P class="p200 ft54"><SPAN class="ft43">23</SPAN><SPAN class="ft58">Storleken på ”riskomläggningen” beror på vilken fördelning mellan aktier och ränta som den enskilde har i sin portfölj innan övergången och vilken fördelning som används i den traditionella förvaltningen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">189</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_190">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361190x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bedömningar och förslag som rör den traditionella försäkringen</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft8">traditionella försäkringen, om den traditionella försäkringen ska behållas.</P>
<P class="p45 ft8">Enligt Vägvalspromemorian skulle en successiv övergång till den traditionella försäkringen innebära att spridningen i utfall minskar. Detta förklaras med att den gällande modellen innebär att en del individer kommer att avveckla sin aktieportfölj när aktiemarknaden står högt, medan andra kommer att avveckla sin aktieportfölj när aktiemarknaden står lågt.</P>
<P class="p45 ft8">Vägvalspromemorian innehåller även ett förslag om en <SPAN class="ft9">sam- ordning av förvaltningen </SPAN>av premiepensionsmedel, eftersom en sådan samordning antas medföra kostnadsbesparingar och effekti- vitetsvinster och att en sådan samordning ligger i linje med Buffertkapitalutredningens<A href="#page_190"><SPAN class="ft48">24 </SPAN></A>bedömningar och förslag.</P>
<P class="p567 ft10">Enligt utredningsdirektiven ska utredaren</P>
<P class="p151 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">analysera och beskriva fördelar och nackdelar med förslaget om att successivt avveckla aktieinnehav i fondsparandet för de sparare som vill förvalta sitt premiepensionskapital i en tradi- tionell försäkring,</SPAN></P>
<P class="p151 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">beskriva hur en successiv avveckling av aktieinnehav i fond- sparandet bör ske om åtgärden genomförs,</SPAN></P>
<P class="p223 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">beskriva hur mycket åtgärden kan väntas påverka en sparares avkastning under en genomsnittlig tid som pensionär under tre scenarier: stark börsutveckling, genomsnittlig börsutveckling eller svag börsutveckling vid övergången till en traditionell försäkring,</SPAN></P>
<P class="p224 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">analysera och beskriva fördelar och nackdelar av förslaget om att förvaltningen av den traditionella försäkringen förs över från Pensionsmyndigheten till Sjunde </SPAN><NOBR>AP-fonden,</NOBR> och</P>
<P class="p151 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">beskriva och motivera hur utredaren anser att den traditionella försäkringen inom premiepensionssystemet bör vara utformad.</SPAN></P>
<P class="p568 ft54"><SPAN class="ft73">24 </SPAN><NOBR>AP-fonderna</NOBR> i pensionssystemet – effektivare förvaltning av pensionsreserven, SOU 2012:53.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">190</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_191">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361191x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td81"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td253"><P class="p16 ft23">Bedömningar och förslag som rör den traditionella försäkringen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p61 ft24">Skäl för utredningens bedömning och förslag:</P>
<P class="p569 ft108">Förslagen i Vägvalspromemorian i förhållande till utredningsuppdraget</P>
<P class="p196 ft8">Utredningen har tolkat förslaget i Vägvalspromemorian som ett förslag om att <SPAN class="ft9">avveckla </SPAN>den traditionella försäkringen.<A href="#page_191"><SPAN class="ft48">25 </SPAN></A>utred- ningen har dock tolkat utredningsdirektiven på det sättet att det <SPAN class="ft9">inte </SPAN>ligger inom ramen för utredningen att utreda en avveckling av den traditionella försäkringen, utan att utredningen endast ska utreda förslagen i Vägvalspromemorian om successiv övergång och samordnad förvaltning. Vidare har utredningen tolkat vårt uppdrag på det sättet att utredningen inte heller ska närmare utreda ett eventuellt införande av traditionell försäkring under sparande- perioden och/eller möjlighet att flytta mellan traditionell försäk- ring och fondförsäkring. Det bör nämnas att det inom expert- gruppen funnits olika åsikter kring tolkningen av utrednings- direktiven.</P>
<P class="p288 ft8">Trots vad som anförts ovan har utredningen – mot bakgrund av de diskussioner som förts med expertgruppen – valt att redovisa utredningens syn på skillnaden mellan den traditionella försäk- ringen och den kapitalförvaltningsstrategi som AP7 erbjuder och utredningens syn på den övergripande frågeställningen om det behövs två olika försäkringsprodukter i premiepensionssystemet.</P>
<P class="p41 ft8">Bakgrundsvis bör dock först något sägas kring behovet av riskjusteringar med avseende på ålder.</P>
<P class="p220 ft24">Behovet av riskjusteringar med avseende på ålder</P>
<P class="p570 ft8">Av förarbetena<A href="#page_191"><SPAN class="ft48">26 </SPAN></A>till den reformerade systemutformningen framgår bl.a. att det finns två olika skäl som brukar åberopas till varför risknivån i pensionstillgångarna ska minska med pensionsspararens stigande ålder.</P>
<P class="p571 ft50"><SPAN class="ft43">25</SPAN><SPAN class="ft56">Notera Premiepensionsutredningens förslag om avveckling av den traditionella försäk- ringen.</SPAN></P>
<P class="p393 ft54"><SPAN class="ft43">26</SPAN><SPAN class="ft58">Prop. 2009/10:44 s. 40 ff.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">191</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_192">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361192x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bedömningar och förslag som rör den traditionella försäkringen</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p572 ft8"><SPAN class="ft9">För det första </SPAN>minskar humankapitalet<A href="#page_192"><SPAN class="ft48">27 </SPAN></A>över tid. I unga år utgör humankapitalet en stor andel av spararens totala tillgångsportfölj. Eftersom risknivån i humankapitalet i regel är låg kan spararen kompensera detta med hög risknivå i pensionssparandet. Alltefter- som spararen närmar sig pensionsåldern minskar andelen human- kapital och därmed blir risknivån i den totala tillgångsportföljen högre. Spararen bör då trappa ned risken i pensionssparandet med stigande ålder för att få en rimlig total risknivå.</P>
<P class="p45 ft8"><SPAN class="ft9">För det andra </SPAN>kan den som är ung göra anpassningar i sparandet och arbetsutbudet på ett sätt som äldre inte kan göra. Äldre har av naturliga skäl kortare tid kvar på arbetsmarknaden samt kortare placeringshorisont och har därför inte samma möjligheter till anpassning. Den som är äldre och tar hög risk riskerar annars att få en onödigt låg pension. Detsamma gäller även den som tar låg risk redan i unga år.</P>
<P class="p45 ft8">I detta sammanhang bör nämnas att <SPAN class="ft9">Riksrevisionen </SPAN>relativt nyligen har genomfört en granskning av det statliga förvals- alternativet i premiepensionssystemet.<A href="#page_192"><SPAN class="ft48">28 </SPAN></A>I granskningen gjorde Riksrevisionen bl.a. bedömningen att förvalsalternativet inte svarar mot pensionärernas kortare placeringshorisont. Riksrevisionen rekommenderade Sjunde <NOBR>AP-fonden</NOBR> att bl.a. utreda förvals- alternativet närmare ur ett pensionärsperspektiv.</P>
<P class="p86 ft8">Sjunde <NOBR>AP-fonden</NOBR> betonade i sitt svar att man sedan en tid bedriver utvecklingsarbete inom de områden som rekommenda- tionerna avser.</P>
<P class="p467 ft8">Regeringen<A href="#page_192"><SPAN class="ft48">29 </SPAN></A>instämde i Riksrevisionens bedömning att det är angeläget att det görs en fördjupad analys av hur Sjunde <NOBR>AP-fonden</NOBR> bättre kan ta hänsyn till pensionärernas kortare placeringshorisont.</P>
<P class="p573 ft50"><SPAN class="ft43">27</SPAN><SPAN class="ft52">Värdet av en individs humankapital består av nuvärdet av all framtida inkomst från förvärvsarbete, se SOU 2005:87 s. 63.</SPAN></P>
<P class="p205 ft45"><SPAN class="ft43">28</SPAN><SPAN class="ft44">Sjunde </SPAN><NOBR>AP-fonden</NOBR> – svarar förvaltningen av premiepensionen mot spararnas krav,</P>
<P class="p460 ft50">RIR 2013:14.</P>
<P class="p574 ft54"><SPAN class="ft73">29 </SPAN>Regeringens skrivelse 2013/14:109 Riksrevisionens rapport om förvaltningen av förvals- alternativet i premiepensionssystemet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">192</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_193">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361193x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td81"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td253"><P class="p16 ft23">Bedömningar och förslag som rör den traditionella försäkringen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p575 ft24">Försäkringsprodukt eller kapitalförvaltningsstrategi som kan tillhandahållas av AP7?</P>
<P class="p139 ft8">Förslaget i Vägvalspromemorian om att avveckla den traditionella försäkringen synes vara grundat på att den traditionella försäk- ringen, givet det låga garantiinnehållet, inte bör ses som en försäk- ringsprodukt utan som en kapitalförvaltningsstrategi.</P>
<P class="p10 ft8">Utredningens tolkning av förslaget i Vägvalspromemorian är att det bygger på att den kapitalförvaltningsstrategi som erbjuds inom ramen för den traditionella försäkringen kan sägas vara samtidigt tillgänglig genom Sjunde <NOBR>AP-fondens</NOBR> förvaltningserbjudande (dvs. att den förvaltning av den s.k. livportföljen som sker inom ramen för den traditionella försäkringen lika gärna skulle kunna ske genom en kombination av de s.k. byggstensfonderna), och att det saknas rationella skäl för att både Pensionsmyndigheten och AP7 samtidigt ska bedriva sådan likvärdig förvaltning.</P>
<P class="p56 ft8">Utredningen anser att den traditionella försäkringen utgör en försäkringsprodukt/försäkringsform, eftersom Pensionsmyndigheten (försäkringsgivaren) <SPAN class="ft9">dels </SPAN>åtar sig att betala ut ett garanterat pen- sionsbelopp varje månad så länge pensionären lever och att myndigheten därmed – i viss utsträckning – tar över den finansiella risk som är förknippad med förvaltningen av premiepensions- kapitalet, <SPAN class="ft9">dels </SPAN>att myndigheten åtar sig att – under vissa förut- sättningar – lämna återbäring till pensionärerna (försäkrings- tagarna). Det som kännetecknar en traditionell försäkring är att det är fråga om en produkt som innehåller garantier om periodiska (i detta fall livslånga) utbetalningar ofta i kombination med en villkorad rätt till återbäring. Här bör nämnas att merparten av de grundläggande rörelserättsliga<A href="#page_193"><SPAN class="ft48">30 </SPAN></A>reglerna för försäkringsrörelse också gäller för den verksamhet som bedrivs av Pensions- myndigheten, och att dessa angetts ha särskild betydelse när det just gäller den traditionella försäkringen.<A href="#page_193"><SPAN class="ft48">31</SPAN></A></P>
<P class="p553 ft8">Enligt utredningens bedömning är det alltså missvisande att betrakta den traditionella försäkringen som enbart en kapitalför- valtningsstrategi, eftersom den traditionella försäkringen innehåller en garanti och återbäringsteknik. Den garanti och återbäring-</P>
<P class="p213 ft50"><SPAN class="ft43">30</SPAN><SPAN class="ft56">T.ex. reglerna om värdering av garanterade åtaganden, tillgångsförvaltning, riskhantering och återbäring i ömsesidigt bedriven verksamhet.</SPAN></P>
<P class="p393 ft54"><SPAN class="ft43">31</SPAN><SPAN class="ft58">Se prop. 1997/98:151 s. 433 ff.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">193</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_194">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361194x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bedömningar och förslag som rör den traditionella försäkringen</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft8">steknik som finns i den traditionella försäkringen har enligt utredningens mening en direkt koppling till förvaltningen av tillgångarna (kapitalförvaltningsstrategin), vilket innebär att mot- svarande kapitalförvaltningsstrategi inte självklart kan erbjudas som en form av fristående kapitalförvaltning genom AP7. Här bör även noteras att den nuvarande kapitalförvaltningsstrategin inom den traditionella försäkringen inte är densamma som den som för närvarande erbjuds i Förvalsalternativet. Den traditionella försäk- ringen har t.ex. en markant lägre risknivå än Förvalsalternativet, och har dessutom möjlighet att placera i t.ex. långa räntefonder. Det finns också möjlighet till alternativa mer långsiktiga placeringstillgångar (t.ex. fastigheter) i kapitalförvaltningen då nuvarande konstruktion innebär att kapitalet förvaltas under hela utbetalningstiden och inte kan flyttas.</P>
<P class="p189 ft8">Den kapitalförvaltningsstrategi i meningen viss fördelning mellan aktier och räntebärande tillgångar och den återbäringsteknik som erbjuds inom den traditionella försäkringen torde visserligen kunna replikeras av AP7 genom användning av de s.k. byggstens- fonderna, men enligt utredningens mening krävs också en för- säkringsgivare som följer de försäkringsrättsliga reglerna och principerna för bl.a. värdering av de garanterade åtagandena och bedömningar av lämplig sammansättning av tillgångar med hänsyn till åtagandenas storlek och behovet av marginaler för de risker som finns i verksamheten. Här bör dock nämnas att det torde vara möjligt att beräkna storleken på de garanterade åtagandena och där- med andelen räntebärande tillgångar utan användning av traditio- nell försäkringsteknik.</P>
<P class="p178 ft8">Att kapitalförvaltningsstrategin inom den traditionella försäk- ringen – för närvarande – innebär ett förhållandevis lågt risktagande i jämförelse med såväl den genomsnittliga egna portföljen på fondtorget som Förvalsalternativet är en direkt följd av den garanti som finns i den traditionella försäkringen. Som redan framgått anser utredningen att den koppling som finns mellan garantin och förvaltningsstrategin innebär att det – enligt utredningens bedöm- ning – inte går att ersätta den traditionella försäkringen med en likvärdig förvaltningsstrategi utan garanti.<A href="#page_194"><SPAN class="ft48">32 </SPAN></A>Annorlunda uttryckt kommer en pensionär som väljer en fördelning om 60 procent</P>
<P class="p576 ft54"><SPAN class="ft73">32 </SPAN>Se dock vad som anges i slutet av nästa stycke.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">194</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_195">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361195x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr7 td81"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td253"><P class="p16 ft23">Bedömningar och förslag som rör den traditionella försäkringen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p245 ft8">räntebärande tillgångar och 40 procent aktier i sin fond- försäkringsportfölj eller väljer Förvalsalternativet alltjämt att bära viss finansiell risk, dvs. risken för att värdet sjunker under det värde som fanns vid tidpunkten för övergången till utbetalningsfasen. Att garantin för närvarande är noll procent i framtida avkastning har i detta sammanhang ingen betydelse, eftersom 0 procent i avkast- ningsgaranti före avgift de facto innebär en garanti om 100 procent av det värde minus ackumulerad avgift som fanns vid tidpunkten för övergången till utbetalningsfasen givet att pensionsspararen uppnår medellivslängden.</P>
<P class="p10 ft8">Här bör nämnas att det – delvis i motsats till vad som anförts ovan – kan hävdas att den nuvarande garantin i den traditionella försäkringen inte har något större värde<A href="#page_195"><SPAN class="ft48">33</SPAN></A>, eftersom pensionären vid en garantiränta på noll procent i praktiken ändå bär den absoluta merparten av den finansiella risken. Detta beror på att sannolikheten – på lång sikt – för att försäkringsgivaren/staten ska tvingas infria garantin är låg. Vid underskott överbelastas det egna konto först, vilket innebär att man tar mer från kontot än man egentligen skulle ha gjort och därmed finns det mindre kapital kvar som kan generera avkastning. Dock bibehålls alltid den garanterade nivån. Det är först när pengarna på kontot tagit slut som det kan bli aktuellt för försäkringsgivaren/staten att tvingas infria garantin. Det kan också hävdas att garantin – i stort sett – kan efterbildas genom placeringar i s.k. korta räntepapper<A href="#page_195"><SPAN class="ft48">34</SPAN></A>, genom användning av <NOBR>OTC-derivat</NOBR> eller genom användning av s.k. <NOBR>trading-strategier.</NOBR></P>
<P class="p228 ft8">Här bör avslutningsvis även nämnas att en avveckling av den traditionella försäkringen enligt Vägvalspromemorian skulle inne- bära att den statliga garantin på 0 procent i årlig avkastning inte längre skulle bli aktuell, vilket enligt utredningens bedömning dock endast skulle kunna avse nya pensionärer eftersom den garanti som har utlovats till de nuvarande pensionärerna inte torde kunna avvecklas på annat sätt än genom användning av s.k. <NOBR>run-off-</NOBR> teknik<A href="#page_195"><SPAN class="ft48">35</SPAN></A>.</P>
<P class="p577 ft45"><SPAN class="ft43">33</SPAN><SPAN class="ft44">Jfr även vad som anförts ovan under rubriken Värdeutveckling.</SPAN></P>
<P class="p248 ft50"><SPAN class="ft43">34</SPAN><SPAN class="ft56">Här bör nämnas att avkastningen skiljer sig åt mellan räntetillgångar med kort respektive lång duration.</SPAN></P>
<P class="p248 ft45"><SPAN class="ft43">35</SPAN><SPAN class="ft44">Dvs. att stänga den traditionella försäkringen för nyteckning och fortsätta att förvalta en s.k. </SPAN><NOBR>run-off-portfölj</NOBR> till dess den sista utbetalningen är gjord. Den s.k. <NOBR>runoff-perioden</NOBR> bedöms bli cirka 40 år, och produkten bedöms inte kunna bära sina egna kostnader under de sista åren.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">195</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_196">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361196x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bedömningar och förslag som rör den traditionella försäkringen</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p578 ft36">Behövs två olika försäkringsprodukter i premiepensionssystemet?</P>
<P class="p161 ft8">Enligt utredningens mening är det inte självklart att man behöver ha två i grunden helt olika typer av försäkringsprodukter i premie- pensionssystemet, dvs. såväl fondförsäkring som traditionell för- säkring. Det kan t.ex. hävdas att premiepensionssystemet – av både kostnadsskäl och förenklingsskäl – rimligen borde ha ”den bästa” försäkringsprodukten under såväl sparandetid som utbetalningstid. Det kan vidare hävdas att systemet inte bör tvinga pensions- spararna att välja mellan fondförsäkring och traditionell försäkring, eftersom många har svårt att förstå skillnaderna och hur den traditionella försäkringen fungerar.<A href="#page_196"><SPAN class="ft48">36</SPAN></A></P>
<P class="p86 ft8">Enligt utredningens mening bör de båda försäkringsprodukterna anses <SPAN class="ft9">komplettera </SPAN>varandra i den meningen att de representerar olika förvaltningsalternativ (förvaltning i egen regi respektive förvaltning i annans regi), där den traditionella försäkringen är ett trygghetsalternativ under uttagsperioden. Av äldre förarbeten framgår att det i vart fall tidigare har funnits en ambition om att båda produkterna på sikt skulle finnas under såväl sparande- som uttagsperiod samt att det dessutom på sikt skulle finnas flytträtt mellan de båda försäkringsformerna. Enligt utredningens mening torde den förskjutning i fokus som har skett sedan premie- pensionssystemet infördes – inklusive förändringen av icke- valsalternativet och införandet av de s.k. Färdiga riskportföljerna – medfört att diskussioner kring införandet av <SPAN class="ft9">ännu fler val- möjligheter </SPAN>inom premiepensionssystemet inte varit i fokus, även om frågan om traditionell försäkring under sparandeperioden t.ex. diskuteras i rapporten till Finansmarknadsrådet och föreslås i några av de remissyttranden som lämnades på Vägvalspromemorian. Här kan även nämnas att frågan om risken för staten<A href="#page_196"><SPAN class="ft48">37 </SPAN></A>kan sägas ha hamnat i ett delvis annorlunda läge efter det att Pensions- myndigheten har valt att gå över till s.k. skuldmatchning, samtidigt som förutsättningarna också har ändrats till följd av de fallande räntorna.</P>
<P class="p579 ft45"><SPAN class="ft43">36</SPAN><SPAN class="ft44">Jfr Riksrevisionens granskning, RIR 2014:13.</SPAN></P>
<P class="p167 ft54"><SPAN class="ft43">37</SPAN><SPAN class="ft53">Jfr Premiepensionsutredningens bedömning att den traditionella försäkringen utgör en anomali i premiepensionssystemet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">196</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_197">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td81"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td253"><P class="p16 ft23">Bedömningar och förslag som rör den traditionella försäkringen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p268 ft8">Enligt utredningens bedömning är den traditionella försäk- ringen <SPAN class="ft9">ett alternativ </SPAN>för de pensionssparare som vill ha stabila och förutsägbara utbetalningar, dvs. <SPAN class="ft9">garanterade </SPAN>premiepensions- utbetalningar och därmed lägre <SPAN class="ft9">volatilitet, </SPAN>jämfört med den osäkerhet och volatilitet som <SPAN class="ft9">kan </SPAN>finnas/uppstå om pensions- spararen ligger kvar i fondförsäkringen. Här bör det understrykas att premiepensionen utgör en mindre del av den allmänna pensionen och att en betydande del av variationerna i utbetald pension (från ett år till ett annat) härrör från inkomstpensionen. Pensionssystemet erbjuder i dag ingen möjlighet att försäkra bort denna osäkerhet och det kan därför hävdas att det inte med säkerhet går att slå fast att traditionell försäkring faktiskt leder till ökad stabilitet i pensionsutbetalningarna. Vidare kan det hävdas att den traditionella försäkringen kan sägas erbjuda en <SPAN class="ft9">skenbar trygghet</SPAN>, eftersom det lägre riskinnehållet i förväntan ger lägre avkastning och därmed lägre premiepension.</P>
<P class="p580 ft8">Den traditionella försäkringen kan också sägas vara ett alternativ för de pensionssparare som – genom garantin – i samband med pensionsinträdet (övergången till utbetalningsfasen) vill <SPAN class="ft9">värdesäkra </SPAN>resultatet av sitt sparande under sparandefasen.</P>
<P class="p261 ft8">Sammanfattningsvis och annorlunda uttryckt anser utredningen att den traditionella försäkringen utgör ett alternativ för de pensionssparare som under utbetalningsperioden vill undvika den finansiella risk som finns i en fondförsäkring under utbetal- ningsperioden. Det kan samtidigt konstateras att detta undvikande av risk kostar i form av förlorade möjligheter till högre avkastning, och att det kan hävdas att den traditionella försäkringen innehåller för lite risk. Mot denna bakgrund kan den traditionella försäkringen sägas utgöra ett alternativ för de som prioriterar stabila premiepensionsutbetalningar på bekostnad av möjligheterna till högre avkastning.</P>
<P class="p50 ft8">Här bör nämnas att ett alternativt sätt att undvika den finan- siella risken under utbetalningsfasen är att pensionsspararen själv i samband med övergången till uttagsfasen placerar medlen i s.k. <NOBR>lågrisk-tillgångar,</NOBR> vilket kan hävdas vara ett argument för att avveckla den traditionella försäkringen. Här kan dock den traditionella försäkringen enligt utredningens mening ses som ett alternativ för den som vill att någon annan ansvarar för kapital- förvaltningen – inklusive bestämmandet av den närmare risknivån</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">197</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_198">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361198x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bedömningar och förslag som rör den traditionella försäkringen</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft8">och löpande åldersanpassning – under utbetalningsperioden. Mot denna bakgrund kan den traditionella försäkringen i Pensions- myndighetens regi ses som ett alternativ till att själv välja lågrisk- tillgångar och själv sköta den löpande riskjusteringen eller låta AP7 (via Förvalsalternativet) sköta detta eller låta privata fondföretag (via t.ex. generationsfonder) sköta detta.</P>
<P class="p45 ft8">Utredningens samlade bedömning är att den traditionella försäkringen behövs som <SPAN class="ft9">ett alternativ </SPAN>under uttagsperioden, men att hanteringen av den statliga garantin ur ett <SPAN class="ft9">försäkrings- givarperspektiv </SPAN>behöver analyseras ytterligare.</P>
<P class="p45 ft8">Bakgrunden till detta är att Premiepensionsutredningen i sitt betänkande år 2005 konstaterade att garantin till pensionsspararna riskerar att slå mot statsbudgeten, trots att systemet ska vara autonomt från denna och att livräntan i detta perspektiv kan sägas vara en anomali i pensionssystemet. Vidare konstaterades det i en rapport till Finansmarknadsrådet 2012<A href="#page_198"><SPAN class="ft48">38 </SPAN></A>att risken för staten till följd av de åtaganden som görs inom ramen för den traditionella försäkringen då var liten, men att den låga risken var resultatet av Pensionsmyndighetens <SPAN class="ft9">egna beslut </SPAN>om en <NOBR>noll-garanti</NOBR> och en löptidsmatchande förvaltningsstrategi. Det konstaterades att regering eller riksdag borde ge myndigheten tydligare riktlinjer för vilken risk som är acceptabel för staten.</P>
<P class="p86 ft8">Här kan noteras att det inom regeringskansliet nu pågår beredning av Pensionsmyndighetens förslag till ny s.k. solvens- reglering för Pensionsmyndigheten, där det bl.a. föreslås nya regler om skuldmatchning, aktsamhetsprincip och överskottsmål.<A href="#page_198"><SPAN class="ft48">39</SPAN></A></P>
<P class="p45 ft8">Ett annat sätt att undvika den komplexitet och den valsituation som uppstår genom att premiepensionen under spar- och pen- sionstid har en förvalslösning med generationsprofil, en fond- försäkring samt under pensionstid en statlig traditionell livför- säkring är att utforma AP7 – endera enbart under utbetalningstid, eller under hela spar- och utbetalningstiden, som en traditionell livförsäkring. I båda fallen skulle Pensionsmyndighetens traditio- nella livförsäkring kunna avvecklas. Dessa alternativ har dock inte närmare övervägts.</P>
<P class="p581 ft45"><SPAN class="ft43">38</SPAN><SPAN class="ft44">Se avsnitt 5.3.3.</SPAN></P>
<P class="p167 ft54"><SPAN class="ft43">39</SPAN><SPAN class="ft53">Se Förslag till ny lag om Pensionsmyndighetens premiepensionsverksamhet, Pensions- myndigheten, PID150500.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">198</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_199">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td81"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td253"><P class="p16 ft23">Bedömningar och förslag som rör den traditionella försäkringen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p61 ft24">Risken med övergång till utbetalningsfasen vid fel tidpunkt</P>
<P class="p62 ft8">Enligt utredningens bedömning bör beskrivningen av de risker som finns med en övergång till den traditionella försäkringen vid fel tidpunkt nyanseras något i förhållande till det som framgår av Vägvalspromemorian.</P>
<P class="p10 ft8"><SPAN class="ft9">För det första </SPAN>bör det understrykas att en pensionssparare som står i begrepp att påbörja sin uttagsperiod samtidigt som det inträffar ett stort börsfall <SPAN class="ft9">har möjlighet att vänta </SPAN>med att växla över från fondförsäkringen till den traditionella försäkringen, och i stället växla över vid en mer förmånlig tidpunkt. Här bör dock noteras att detta kräver i vart fall visst intresse och kunskap hos pensionsspararen.</P>
<P class="p55 ft8"><SPAN class="ft9">För det andra </SPAN>anser utredningen att man vid en diskussion om risken för att en viss åtgärd (i detta fall riskjustering) görs vid fel tidpunkt inte bör glömma bort att denna typ av risk i samband med såväl köp som försäljning av värdepapper finns i samband med <SPAN class="ft9">varje </SPAN>förändring av innehavet i premiepensionsportföljen, och att frågan huruvida en viss tidpunkt var rätt eller fel inte kan bedömas förrän i efterhand samt att svaret beror på vad man jämför med och under vilken tidsperiod utvärderingen görs. Här bör dock noteras att övergången till traditionell försäkring omfattar hela det samlade premiepensionskapitalet.</P>
<P class="p56 ft8"><SPAN class="ft9">För det tredje </SPAN>bör det noteras att ett kraftigt börsras <SPAN class="ft9">strax före </SPAN>den tidpunkt då en pensionssparare ansöker om uttag av sin premiepension initialt skulle påverka den framtida pensionen för såväl de pensionärer som väljer att ligga kvar i fondförsäkringen som de pensionärer som väljer att gå över till den traditionella försäkringen. Det är visserligen rimligt att anta att de som ligger kvar i fondförsäkringen (under antagandet att dessa har en relativt hög aktieandel) har större möjlighet till återhämtning än de som gått över till den traditionella försäkringen (under antagandet att dessa till följd av övergången från fondförsäkringen till den traditionella försäkringen har fått en lägre andel aktier i sin kapitalförvaltning), men denna större möjlighet till återhämtning innebär samtidigt att den som ligger kvar i fondförsäkringen tar en finansiell risk som inte tas av den som har gått över till den traditionella försäkringen. Till detta kommer att den som har valt den traditionella försäkringen inte kommer att förlora hela</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">199</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_200">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bedömningar och förslag som rör den traditionella försäkringen</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft8">möjligheten till återhämtning, eftersom i vart fall delar av den framtida återhämtningen torde komma pensionären till del via återbäringen.</P>
<P class="p189 ft8"><SPAN class="ft9">För det fjärde </SPAN>kan det noteras att diskussionerna kring de särskilda riskerna i samband med övergång från fondförsäkring till en försäkringslösning med garanterade utbetalningar till del torde ha sitt ursprung i de förhållanden som råder i USA och Storbritannien, där det – såvitt utredningen känner till – dock råder delvis andra förutsättningar i den meningen att tidpunkten för övergången ofta är fastställd i förväg och att man ofta saknar den utjämnande återbäringsteknik som används i Sverige.</P>
<P class="p45 ft8">Vad som nu sagts innebär <SPAN class="ft9">inte </SPAN>att utredningen menar att man helt bör bortse från risken med en övergång vid fel tidpunkt, utan endast att beskrivningen av risken och konsekvenserna bör nyan- seras något. Den omständigheten att <SPAN class="ft9">hela </SPAN>premiepensionskapitalet säljs i samband med en övergång till traditionell försäkring innebär att den värdering av det samlade premiepensionskapitalet som gäller vid tidpunkten för övergången blir avgörande för de garan- terade månadsbeloppen. Mot denna bakgrund finns det en risk för att en tillfälligt nedpressad låg värdering vid tidpunkten för över- gången låser fast de garanterade beloppen på en låg nivå. Detta innebär dock inte att permanenta en låg premiepension, eftersom tilläggsbeloppet räknas om varje år och kommer att öka, givet att förväntad avkastning infrias. Enligt utredningens mening är detta (när det gäller faktiskt utbetalda pensionsbelopp) emellertid ett problem som inte bara finns för de som väljer traditionell för- säkring, vilket möjligen talar emot att det införs särregler för den traditionella försäkringen.</P>
<P class="p582 ft24">Beräkningar av effekterna i olika scenarier</P>
<P class="p161 ft8">Pensionsmyndigheten har bistått utredningen med beräkningar kring hur pensionsutbetalningarna kan antas komma att påverkas om en pensionär går över från fondförsäkring till traditionell försäkring successivt, i stället för med hela kapitalet vid ett tillfälle</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">200</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_201">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361201x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td81"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td253"><P class="p16 ft23">Bedömningar och förslag som rör den traditionella försäkringen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p583 ft8">som nu sker.<A href="#page_201"><SPAN class="ft48">40 </SPAN></A>Beräkningarna har gjorts för tre olika scenarier, jfr uppdragsbeskrivningen i utredningsdirektiven.</P>
<P class="p170 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">Scenario 1 – Två börsuppgångar och en mellanliggande börs- nedgång</SPAN></P>
<P class="p491 ft10"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft74">Scenario 2 – Kraftig börsuppgång</SPAN></P>
<P class="p544 ft10"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft74">Scenario 3 – Kraftig börsnedgång, följd av en kraftig börs- uppgång</SPAN></P>
<P class="p584 ft8">I analysen har Premiesparfonden (ickevalsalternativet t.o.m. 2010) och AP7 Såfa (förvalsalternativet) valts som fondförsäkrings- alternativet. AP7 Såfans kurs förväntas vara mer volatil än den traditionella försäkringens, eftersom AP7 Såfa dels har en högre aktieandel, men även en hävstång på upp till 1,5 på aktiedelen. Går man över från AP7 Såfa till den traditionella försäkringen när AP7 Såfa står lågt i kurs riskerar man att missa en stor del av en eventuellt efterföljande uppgång. Det omvända gäller om man går i pension då AP7 Såfans kurs är hög.</P>
<P class="p10 ft8">Beräkningar har gjorts av hur utbetalningarna – garanterade såväl som icke garanterade (dvs. återbäringen) – hade blivit för en person som gått över från fondförsäkring till traditionell försäkring vid 65 års ålder vid olika historiska tidpunkter. Beräkningarna har dels gjorts med dagens system (dvs. flytt av hela kapitalet på en gång från fondförsäkring till traditionell försäkring), dels gjorts med en teknik där kapitalet förs över succesivt under 5 år efter det att personen fyller 65 och önskat påbörja utbetalningen.</P>
<P class="p585 ft10">Beräkningarna har gjorts utifrån följande förutsättningar:</P>
<P class="p173 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">Dagens delningstal för såväl pensionsbelopp som för garanterat belopp har använts.</SPAN></P>
<P class="p170 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">Arvsvinsttilldelningsutfallet har skett i enlighet med an- tagandena i prognosgrunderna.</SPAN></P>
<P class="p471 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">All framskrivning har skett månadsvis inklusive uträknande av belopp, tilldelning av arvsvinst, avkastning, avdrag för avgift.</SPAN></P>
<P class="p586 ft54"><SPAN class="ft73">40 </SPAN>Vissa premiepensionsfrågor, Vissa premiepensionsfrågor, <NOBR>2016-04-25,</NOBR> PID137852, s. 71 ff.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">201</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_202">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361202x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bedömningar och förslag som rör den traditionella försäkringen</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p176 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">Personen har antagits vara 65 år då utbetalningen påbörjas och har då ett kapital på 250 000 kronor.</SPAN></P>
<P class="p152 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">Den successiva övergången från fondförsäkring till traditionell försäkring har antagits komma att ske över en femårsperiod enligt modellen att 20 procent förs över första året, 25 procent andra året, 33 procent tredje året, 50 procent fjärde året och resterande förs över det femte året. (Ett sätt att beskriva metoden är att om värdet på fondandelarna var 100 från början och det inte ändrar sig så förs 20 över vart och ett av åren.)</SPAN></P>
<P class="p587 ft108">A – Scenario 1 (två börsuppgångar och en mellanliggande börsnedgång – aug 2005 till aug 2010)</P>
<P class="p352 ft76">Figur 5.6 Kursutveckling scenario 1</P>
<P class="p588 ft80">Källa: Pensionsmyndigheten.</P>
<P class="p305 ft8">Tidsperioden representeras av två börsuppgångar med en börs- nedgång mellan. I denna tidsperiod svänger premiesparfonden/AP7 Såfan kraftigt, medan den traditionella försäkringen är mer stabil. Över hela perioden har dock båda alternativen haft en ungefär lika stor värdeutveckling.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">202</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_203">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H4B361/H4B361203x1.jpg" style="width:433px;height:672px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td81"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td253"><P class="p16 ft23">Bedömningar och förslag som rör den traditionella försäkringen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p61 ft76">Figur 5.7 Årliga utbetalningar – Övergång vid ett tillfälle (aug 2005)</P>
<P class="p589 ft80">Källa: Pensionsmyndigheten.</P>
<P class="p420 ft8">Utbetalt belopp under dessa fem år hade varit 86 000 kronor om allt kapital hade förts över från fondförsäkring till traditionell för- säkring vid ett tillfälle.</P>
<P class="p220 ft24">Successiv övergång (aug <NOBR>2005–aug</NOBR> 2010)</P>
<P class="p469 ft76">Figur 5.8 Årliga utbetalningar – Successiv övergång (aug <NOBR>2005–aug</NOBR> 2010)</P>
<P class="p589 ft80">Källa: Pensionsmyndigheten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">203</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_204">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361204x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft18">Bedömningar och förslag som rör den traditionella försäkringen SOU 2016:61</P>
<P class="p44 ft8">Utbetalt belopp under dessa fem år varit 89 000 kronor, dvs. 3 000 kronor mer än vid en övergång med allt kapital vid ett tillfälle. I detta fall kan man se en något större svängning i utbetalningar vid succesiv övergång. Sammantaget blir det dock nästan ingen skillnad.</P>
<P class="p590 ft24">B – Scenario 2 (Kraftig börsuppgång – mars 2009 till mars 2014)</P>
<P class="p322 ft76">Figur 5.9 Kursutveckling scenario 2</P>
<P class="p591 ft80">Källa: Pensionsmyndigheten.</P>
<P class="p305 ft8">Tidsperioden representeras av en kraftig börsuppgång. Den 6:e mars 2009 valdes som startdatum då det var tillfället när AP7 Såfans kurs var som lägst. Därefter har fonden haft en stark utveckling under de fem följande åren.</P>
<P class="p86 ft8">Under denna period hade det varit mycket mer fördelaktigt att vara kvar i AP7 Såfan jämfört med att byta till den traditionella försäkringen. AP7 Såfan hade under perioden en värdeutveckling på 100 procent, medan den traditionella försäkringen hade en värdeutveckling på 20 procent.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">204</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_205">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H4B361/H4B361205x1.jpg" style="width:433px;height:613px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td81"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td253"><P class="p16 ft23">Bedömningar och förslag som rör den traditionella försäkringen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p61 ft76">Figur 5.10 Årliga utbetalningar – Övergång vid ett tillfälle (mars 2009)</P>
<P class="p592 ft42">Utbetalt belopp under dessa fem år hade varit 84 000 kronor om allt kapital hade förts över från fondförsäkring till traditionell för- säkring vid ett tillfälle.</P>
<P class="p593 ft76">Figur 5.11 Årliga utbetalningar – Successiv övergång (mars 2009 – mars 2014)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">205</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_206">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361206x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bedömningar och förslag som rör den traditionella försäkringen</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft8">Utbetalt belopp under dessa fem år varit 116 000 kronor. En successiv övergång hade i detta fall bidragit till 32 000 kronor mer i utbetald pension jämfört med en övergång med allt kapital vid ett tillfälle.</P>
<P class="p594 ft108">C – Scenario 3 (Kraftig börsnedgång, följd av en kraftig börsuppgång juni 2007 till juni 2012)</P>
<P class="p436 ft76">Figur 5.12 Kursutveckling scenario 3</P>
<P class="p591 ft80">Källa: Pensionsmyndigheten.</P>
<P class="p324 ft8">Tidsperioden representeras av en kraftig börsnedgång följt av en nästan lika stor uppgång. Juni 2007 valdes som startdatum. Under perioden hade det varit mer fördelaktigt att gå över med hela kapitalet vid ett tillfälle från fondförsäkring till traditionell försäkring eftersom Premiesparfonden gick ned kraftigt under perioden. Hade AP7 Såfa funnits vid det tillfället hade nedgången troligen blivit ännu större på grund av hävstången.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">206</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_207">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H4B361/H4B361207x1.jpg" style="width:433px;height:633px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td81"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td253"><P class="p16 ft23">Bedömningar och förslag som rör den traditionella försäkringen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p61 ft76">Figur 5.13 Årliga utbetalningar – Övergång vid ett tillfälle (juni 2007)</P>
<P class="p589 ft80">Källa: Pensionsmyndigheten.</P>
<P class="p420 ft8">Utbetalt belopp under dessa fem år hade varit 83 000 kronor om allt kapital hade förts över från fondförsäkring till traditionell försäkring vid ett tillfälle.</P>
<P class="p595 ft76">Figur 5.14 Årliga utbetalningar – Successiv övergång (juni 2007 – juni 2012)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">207</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_208">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bedömningar och förslag som rör den traditionella försäkringen</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft8">Utbetalt belopp under dessa fem år varit 68 000 kronor. En suc- cessiv övergång hade i detta fall inneburit 15 000 kronor mindre i utbetald pension, jämfört med en övergång med allt kapital vid ett tillfälle.</P>
<P class="p596 ft108">Samlad bedömning när det gäller successiv övergång till den traditionella försäkringen</P>
<P class="p150 ft8"><SPAN class="ft9">Pensionsmyndigheten </SPAN>gör bedömningen att det inte utifrån ovan- stående beräkningarna går att avgöra vilket av alternativen direkt övergång eller succesiv övergång till traditionell försäkring som generellt är det bästa, eftersom ingen vet hur aktie- och ränte- marknaderna kommer att utvecklas i framtiden. Pensions- myndigheten anser att det krävs ytterligare simuleringar för att analysera detta djupare.</P>
<P class="p45 ft8"><SPAN class="ft9">Utredningen </SPAN>delar den bedömning som gjorts av Pensions- myndigheten. Enligt utredningens mening går det inte att peka på någon entydig fördel med en successiv övergång. Här bör också noteras att det i beräkningarna saknas ett alternativ med en långvarig nedgång utan återhämtning. utredningens bedömning är vidare att en ordning med en successiv övergång skulle bli svår att kommunicera till pensionsspararna, bl.a. eftersom pensionsspararna under övergångsperioden skulle ha två, i grunden olika, försäk- ringsprodukter för olika delar av sitt samlade premiepensions- kapital. En (tvingande) successiv övergång skulle vidare innebära att man tar bort möjligheten för den som så önskar att i samband med pensionering välja ett särskilt trygghetsalternativ för <SPAN class="ft9">hela </SPAN>sitt premiepensionskapital, jfr utredningens bedömningar ovan.</P>
<P class="p330 ft24">Utformningen av valsituationen</P>
<P class="p161 ft8">Rapporterna från Inspektionen för socialförsäkringen och Riks- revisionen visar – enligt utredningens tolkning – på behovet av <SPAN class="ft9">tydlig information </SPAN>om skillnaderna mellan fondförsäkring och den traditionella försäkringen i samband med själva valsituationen, inte minst den omständigheten att det av rapporten från Inspektionen för socialförsäkringen framgår att de flesta föredrar traditionell</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">208</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_209">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361209x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td81"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td253"><P class="p16 ft23">Bedömningar och förslag som rör den traditionella försäkringen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p148 ft8">försäkring. Den närmare utformningen av denna information är dock en fråga för Pensionsmyndigheten.</P>
<P class="p10 ft8">Mot bakgrund av utredningens bedömning av det övergripande målet med de åtgärder utredningen föreslår – dvs. att sannolikheten ska öka för att fler får ett bättre premiepensionsutfall med rimlig risk och kostnad – och de förväntade konsekvenserna av våra förslag om att införa regelbundna utvärderingsval samt att Pensionsmyndigheten ska framhålla Förvalsalternativet som ett bra statligt alternativ för de som inte vill eller upplever att de inte själva kan förvalta en Egen portfölj gör utredningen bedömningen att den nuvarande blankettutformningen bör kunna behållas, dvs. en blankett som kan sägas puffa för fondförsäkring (som beroende på de val pensionsspararen har gjort utgörs av en Egen portfölj eller Förvalsalternativet) under uttagsfasen. Det bör nämnas att utredningen utgår från att arbetet med de frågor kring anpassning av förvaltningen efter pensionärernas behov som väckts av Riks- revisionen i deras rapport om Sjunde <NOBR>AP-fonden<A href="#page_209"><SPAN class="ft48">41</SPAN></A></NOBR><A href="#page_209"><SPAN class="ft48"> </SPAN></A>fortsätter.</P>
<P class="p10 ft8">Som framgått i avsnitt 4.9.2 gör utredningen bedömningen att utvärderingsvalen bör vara kopplade till tidpunkten för inträdet i systemet, men att man alternativt – eller som komplement – skulle kunna knyta utvärderingsvalen till ålder eller s.k. livshändelser. Ett exempel på en sådan livshändelse skulle kunna vara övergången från sparandefasen till uttagsfasen, dvs. att en ansökan om uttag av premiepension initierar ett särskilt utvärderingsval.</P>
<P class="p431 ft24">Samordna förvaltningen?</P>
<P class="p139 ft8">Som framgått av bakgrundsbeskrivningen ovan innehåller <SPAN class="ft9">Vägvals- promemorian </SPAN>ett förslag om att förvaltningen av premie- pensionsmedel ska <SPAN class="ft9">samordnas</SPAN>, eftersom en sådan samordning antas medföra kostnadsbesparingar och effektivitetsvinster och att en sådan samordning ligger i linje med Buffertkapitalutredningens<A href="#page_209"><SPAN class="ft48">42 </SPAN></A>bedömningar och förslag.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr12 td144"><P class="p16 ft51">41</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p21 ft54">Sjunde <NOBR>AP-fonden</NOBR> – svarar förvaltningen av premiepensionen</P></TD>
<TD class="tr12 td47"><P class="p17 ft54">mot spararnas krav,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr30 td257"><P class="p16 ft50">RIR 2013:14.</P></TD>
<TD class="tr30 td47"><P class="p16 ft128"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td144"><P class="p16 ft51">42</P></TD>
<TD class="tr30 td21"><P class="p21 ft50"><NOBR>AP-fonderna</NOBR> i pensionssystemet – effektivare förvaltning</P></TD>
<TD class="tr30 td47"><P class="p17 ft50">av pensionsreserven,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td257"><P class="p16 ft54">SOU 2012:53.</P></TD>
<TD class="tr7 td47"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">209</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_210">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361210x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bedömningar och förslag som rör den traditionella försäkringen</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p572 ft8">I ett <SPAN class="ft9">beslut</SPAN><A href="#page_210"><SPAN class="ft48">43 </SPAN></A>daterat den 15 juni 2016 föreslår <SPAN class="ft9">Pensions- myndigheten </SPAN>att <SPAN class="ft9">ansvaret </SPAN>för kapitalförvaltningen avseende den traditionella försäkringen <SPAN class="ft9">flyttas </SPAN>till en annan statlig myndighet vars uppgift är kapitalförvaltning. Grunden för förslaget utvecklas i en rapport.</P>
<P class="p45 ft8">Av rapporten framgår bl.a. att Pensionsmyndigheten gör bedömningen att någon av <NOBR>AP-fondsmyndigheterna</NOBR> skulle kunna vara en lämplig <SPAN class="ft9">värdmyndighet</SPAN>, och att en sådan förändring som föreslås kräver att berörda regelverk ändras. I rapporten konsta- teras att kapitalförvaltning är förknippad med betydande stor- driftsfördelar och att man genom en flytt av Pensions- myndighetens kapitalförvaltning till någon av <NOBR>AP-fonderna</NOBR> skulle kunna tillvarata dessa stordriftsfördelar, samtidigt som Pensions- myndighetens uppdrag skulle renodlas och förenklas. Det anges att dessutom bör de pensionärer som valt traditionell försäkring kunna dra nytta av den större kapitalförvaltningsvolym och resurser som redan finns inom staten. Vidare anges bl.a. att <NOBR>AP-fonderna</NOBR> redan har en organisation och struktur på plats för en mer utvecklad och komplex kapitalförvaltning och att det är rimligt att anta att någon av <NOBR>AP-fonderna</NOBR> kan utföra den mer resurskrävande kapital- förvaltningen på ett bättre och billigare sätt än Pensions- myndigheten. Pensionsmyndigheten anger också att tillväxten av kapitalet inom den traditionella försäkringen på sikt kan komma att resa principiella frågor om självständigheten vid utövandet av förvaltningen.</P>
<P class="p178 ft8">Av rapporten framgår att det <SPAN class="ft9">förvaltade kapitalet </SPAN>för den traditionella försäkringen per den 30 april 2016 uppgick till knappt 22 miljarder kronor, med ett nettoinflöde på cirka 3 miljarder per år. Om var femte nybliven pensionär fortsätter att välja den traditionella försäkringen förväntas förvaltat kapital öka till cirka 250 miljarder kronor år 2040 och att kapitalet då skulle vara ungefär lika stort som en <NOBR>AP-fond</NOBR> i dagsläget.</P>
<P class="p45 ft8">Av rapporten framgår att Pensionsmyndigheten under de senaste åren har arbetat med att ta fram en <SPAN class="ft9">ny strategisk allokering </SPAN>för den traditionella försäkringen, och att ett förverkligande av denna strategi innebär utmaningar av olika slag (kompetens, resurser och juridiska frågor). Det kan noteras att bakgrunden är</P>
<P class="p576 ft54"><SPAN class="ft73">43 </SPAN>Pensionsmyndighetens kapitalförvaltning, Pensionsmyndigheten, VER <NOBR>2016-214.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">210</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_211">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr7 td81"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td253"><P class="p16 ft23">Bedömningar och förslag som rör den traditionella försäkringen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft8">att kapitalet inom den traditionella försäkringen nu bedöms vara tillräckligt stort för att kunna delas upp på fler tillgångsslag, och att ju fler tillgångsslag som ingår i portföljen desto bredare kompetens och resurser krävs.</P>
<P class="p158 ft8">I rapporten anges bl.a. att de <SPAN class="ft9">resurser </SPAN>som i dag finns avsatta för kapitalförvaltning (den traditionella försäkringen, den tillfälliga förvaltningen och den frivilliga pensionsförsäkringen) utgörs av tre finansanalytiker. Det anges också att det är av central betydelse att organisationen för kapitalförvaltningen har en sådan storlek att förmågan kan bestå över tid och att personberoenden på alla nivåer bör minimeras så långt möjligt.</P>
<P class="p158 ft8">Av rapporten framgår det att förslaget fokuserar på flytt av ansvaret för kapitalförvaltningen, <SPAN class="ft9">inte flytt av ansvaret som försäk- ringsgivare för premiepension</SPAN>. Pensionsmyndighetens roll som försäkringsgivare för premiepensionen föreslås alltså vara oför- ändrad.</P>
<P class="p260 ft8">I rapporten diskuteras för- och nackdelar med <SPAN class="ft9">olika alternativ </SPAN>när det gäller att låta annan aktör ansvara för kapitalförvaltningen (outsourcing eller via lagstiftning/förordning ge uppdraget till annan myndighet). Av rapporten framgår att det – oavsett alternativ – kommer att krävas visst samarbete mellan Pensions- myndigheten och kapitalförvaltaren då kapitalförvaltningen måste utgå från produktens utformning. Information om skuldens egen- skaper behöver förmedlas från Pensionsmyndigheten till kapital- förvaltaren då kapitalförvaltningsstrategin även fortsättningsvis måste utgå från de garanterade pensionsutfästelserna. Pensions- myndigheten behöver i sin tur information om tillgångarnas värde, uppgifter för att kunna bestämma återbäringsräntan samt kontroll- era riskerna och rapporterna s.k. <NOBR>trafikljus-rapportering</NOBR> till Finans- inspektionen.</P>
<P class="p597 ft8">När det gäller alternativet att med stöd i föreskrifter meddelade av riksdagen eller regeringen ge en annan aktör uppdraget att ansvara för kapitalförvaltningen anges det att Pensions- myndighetens ansvar – såväl det praktiska som det formella – för kapitalförvaltningen då skulle övergå till den andra aktören. Alla beslut och utförandet av kapitalförvaltningen (strategisk allokering, placeringsriktlinjer, investeringsbeslut etc.) skulle vara kapital- förvaltarens ansvar och alla investeringar skulle ske i utförarens namn. I sin roll som försäkringsgivare för premiepension och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">211</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_212">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361212x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bedömningar och förslag som rör den traditionella försäkringen</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft8">livbolag för den traditionella försäkringen skulle Pensions- myndigheten även fortsatt vara ansvarig för de utställda garantierna och det skulle finnas incitament att kontrollera riskerna. Pensions- myndigheten skulle behålla rollen som kapitalägare och skulle vara den som sätter upp det övergripande målet för samt utvärderar kapitalförvaltningen.</P>
<P class="p189 ft8">Det kan noteras att <SPAN class="ft9">förvaltningskostnaden </SPAN>för den traditionella försäkringen under 2015 var 0,048 procent, att jämföra med förvaltningskostnaderna för <NOBR>AP-fonderna</NOBR> som var 0,21 procent och för Sjunde <NOBR>AP-fonden</NOBR> som var 0,0745<A href="#page_212"><SPAN class="ft48">44 </SPAN></A>procent. Pensions- myndigheten tror inte att förvaltningskostnaderna blir högre än om motsvarande förvaltning sköts av Pensionsmyndigheten.</P>
<P class="p45 ft8">I rapporten diskuteras bl.a. de skillnader (t.ex. tillgångsslag och duration) som finns mellan kapitalförvaltningen inom den traditionella försäkringen och den premiepensionsförvaltning som sker hos Sjunde <NOBR>AP-fonden.</NOBR></P>
<P class="p45 ft8"><SPAN class="ft9">Utredningens bedömning </SPAN>är att frågan om hur kapital- förvaltningen inom den traditionella försäkringen bör organiseras i framtiden bör beredas inom ramen för det ärende som nu har väckts av Pensionsmyndigheten. Utredningen har för sin del inget att tillägga till det som framkommer i Pensionsmyndighetens rapport, men det bör nämnas att flera experter ifrågasätter möjlig- heten att bryta ut ansvaret för den strategiska allokeringen inom kapitalförvaltningen från försäkringsgivaransvaret då myndigheten fortsatt ansvarar för försäkringsåtagandet.</P>
<P class="p598 ft54"><SPAN class="ft73">44 </SPAN>Beräknat utifrån motsvarande allokering som den traditionella försäkringen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">212</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_213">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361213x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p140 ft7"><SPAN class="ft7">6</SPAN><SPAN class="ft129">Bedömningar och förslag</SPAN></P>
<P class="p599 ft115">som rör Pensionsmyndighetens övriga förslag</P>
<P class="p600 ft25"><SPAN class="ft25">6.1</SPAN><SPAN class="ft26">Inledning</SPAN></P>
<P class="p321 ft8">Pensionsmyndigheten har i en framställning om ändringar i social- försäkringsbalken lämnat förslag om vissa ändringar i socialförsäk- ringsbalken.<A href="#page_213"><SPAN class="ft48">1</SPAN></A></P>
<P class="p41 ft8">I framställningen anger Pensionsmyndigheten att myndigheten driver ett långsiktigt utvecklingsarbete för att förenkla för pen- sionssparare och pensionärer, öka kundnyttan och åstadkomma en mer kostnadseffektiv handläggning.</P>
<P class="p56 ft8">Det anges vidare att ett sådant utvecklingsarbete innehåller flera steg och att några av dem förutsätter vissa författningsändringar. Pensionsmyndigheten föreslår att de föreslagna ändringarna träder i kraft så snart som möjligt.</P>
<P class="p601 ft121"><SPAN class="ft25">6.2</SPAN><SPAN class="ft130">Premiepension ska kunna beviljas med tre månaders retroaktivitet till en person som haft sjukersättning omedelbart före </SPAN><NOBR>65-årsmånaden</NOBR></P>
<P class="p602 ft108">Pensionsmyndighetens och utredningens förslag: <SPAN class="ft8">Premie- pension ska – i likhet med vad som gäller för övrig ålders- pension – kunna lämnas för högst tre månader före ansök- ningsmånaden om den försäkrade fick sjukersättning omedel- bart före 65 års ålder.</SPAN></P>
<P class="p603 ft54"><SPAN class="ft73">1 </SPAN>Pensionsmyndighetens Dnt/ref. <NOBR>VER2015-137.</NOBR></P>
<P class="p604 ft17">213</P>
</DIV>
<DIV id="page_214">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft18">Bedömningar och förslag som rör Pensionsmyndighetens övriga förslag SOU 2016:61</P>
<P class="p44 ft8"><SPAN class="ft108">Bakgrund: </SPAN>Av prop. 1997/98:151 s. 454 ff. framgår att pension generellt inte ska beviljas före ansökningsmånaden. Detta är moti- verat av att de inkomstgrundade pensionerna är försäkringsmässigt så beräknade att ett senare uttag också ger en högre pension och därmed i genomsnitt samma livspension som ett tidigare uttag. Retroaktivitet skulle därför inte fylla någon väsentlig funktion, och det beslutades därför att det i normalfallet inte skulle vara möjligt att bevilja pension före ansökningsmånaden.</P>
<P class="p45 ft8">För personer som haft sjukersättning medförde det nya ansök- ningskravet dock ett behov att kunna bevilja pension före ansök- ningsmånaden, propositionen föreslog därför tre månaders retro- aktivitet. Denna möjlighet avsåg dock inte premiepensionen, med motivering att den är beroende av värdet på fondandelarna vid tid- punkten för pensionsuttaget.</P>
<P class="p567 ft24">Skälen för Pensionsmyndighetens och utredningens förslag:</P>
<P class="p605 ft8">Pensionsmyndigheten föreslår att även premiepension ska kunna beviljas för högst tre månader före ansökningsmånaden.</P>
<P class="p45 ft8">I dag regleras i 56 kap. 5 § SFB, att inkomstpension, tilläggs- pension och garantipension kan beviljas tre månader före ansök- ningsmånaden för personer som fick sjukersättning omedelbart före <NOBR>65-årsmånaden.</NOBR> När ansökningskravet infördes för denna grupp infördes samtidigt en utredningsskyldighet i 56 kap. 8 § 2 SFB som innebär att Pensionsmyndigheten ska utreda om den aktuella personen vill ta ut pension i det fall han eller hon inte an- sökt om <NOBR>inkomst-,</NOBR> tilläggs- eller garantipension vid <NOBR>65-årsmånaden.</NOBR> Av författningskommentaren till 12 kap. 2 § LIP som föregick 56 kap. 5 § SFB, framgår att eftersom utredningsskyldigheten före- ligger först i anslutning till <NOBR>65-årsmånaden</NOBR> kan detta innebära att en person blir utan pension vid avsaknad av lagregel om retroaktivitet. Att premiepensionen är undantagen från denna regel beror enligt samma författningskommentar på att premiepensionen ska beräk- nas med utgångspunkt från fondandelarnas värde vid tidpunkt för pensionsuttaget. Detta innebär i sin tur att när en ansökan om pension kommer in kan premiepensionen enbart beviljas från an- sökningsmånaden medan övrig allmän ålderspension kan beviljas retroaktivt.</P>
<P class="p86 ft42">För att en pensionär ska kunna få bostadstillägg krävs enligt 101 kap. 3 § SFB att hel ålderspension tagits ut. Nuvarande regler innebär således att en person som haft sjukersättning och som av</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">214</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_215">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td85"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td258"><P class="p16 ft23">Bedömningar och förslag som rör Pensionsmyndighetens övriga förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p273 ft8">någon anledning är sen med sin ansökan kan bli utan premiepen- sion för någon månad. En sådan person kan dessutom i vissa fall även bli utan bostadstillägg eftersom lagen föreskriver att hel all- män ålderspension har tagits ut, dvs. alla delar av ålderspensionen måste tas ut, för att bostadstillägg ska kunna beviljas.</P>
<P class="p158 ft8">Som Pensionsmyndigheten bedömer det finns ingen anledning att undanta premiepensionen från retroaktivt beviljande. När en ansökan av någon anledning inte kunnat beslutas i tid finns redan i dag systemstöd för att kunna bevilja premiepension med retro- aktiv verkan. Att nu bevilja en pension som mest tre månader retroaktivt, och då oberoende om personen beviljas fondförsäkring eller traditionell försäkring, bedömer myndigheten därför inte som något problem. Pensionen skulle kunna beviljas på befintligt kontovärde vid beräkningstillfället och med ett delningstal som maskinellt har justerats till korrekt värde och i övrigt kan de regler som redan i dag finns vad avser retroaktiv utbetalning tillämpas.</P>
<P class="p260 ft8">Möjligheten att bevilja även premiepensionen retroaktivt skulle innebära att den enskilde kan beviljas premiepensionen från samma månad som de övriga delarna av den allmänna ålderspensionen. I och med att en person har möjlighet att få hel allmän ålderspension för ytterligare någon månad finns möjlighet att bevilja också bo- stadstillägg för motsvarande tid.</P>
<P class="p261 ft8">Förslaget innebär att bestämmelserna om rätten att få ålders- pension retroaktivt i vissa fall görs lika för ålderspensionens alla delar. Det blir lättare och tydligare för enskilda att förstå reglerna. Pensionsmyndighetens administration ökar något och möjligheten att hantera hela ålderspensionen i ett sammanhang ökar.</P>
<P class="p260 ft8">Förslaget innebär marginellt ökade försäkringskostnader. De ökade kostnader som skulle kunna uppkomma avser utbetalt bo- stadstillägg för tre eller färre retroaktiva månader. För premie- pensionen blir det bara frågan om en marginellt förändrad utbetal- ningstakt från berört konto. Kostnaderna för <NOBR>IT-utveckling</NOBR> be- döms som relativt låga.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">215</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_216">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361216x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bedömningar och förslag som rör Pensionsmyndighetens övriga förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p264 ft25"><SPAN class="ft25">6.3</SPAN><SPAN class="ft26">Ökat uttag av premiepension</SPAN></P>
<P class="p406 ft108">Pensionsmyndighetens och utredningens förslag<SPAN class="ft8">: Ökat uttag av premiepension ska – i likhet med vad som gäller för övrig ålderspension – kunna lämnas från och med den månad som anges i ansökan, dock tidigast från och med den månad ansökan kom in till Pensionsmyndigheten.</SPAN></P>
<P class="p422 ft8"><SPAN class="ft108">Bakgrund</SPAN>: Enligt reglerna i 12 kap. 2 § LIP gällde att allmän ålderspension fick utges tidigast från månaden efter det att ansökan om utbetalning kom in till Försäkringskassan. För person som haft förtidspension eller särskild efterlevandepension gällde förmånli- gare regler med tre månaders retroaktivitet avseende <NOBR>inkomst-,</NOBR> tilläggs- och garantipension, dock inte för premiepension.</P>
<P class="p45 ft8">Från och med den 1 juli 2003 ändrades reglerna så att allmän ålderspension, utom premiepension, kunde betalas ut tidigast från och med den månad som ansökan kom in till Försäkringskassan. Motsvarande ändring för premiepension genomfördes först den 1 januari 2005.</P>
<P class="p45 ft8">I samband med de ändringar avseende tidpunkt för ansökan om premiepension som infördes från den 1 januari 2005 övervägdes också möjligheterna att ändra reglerna om ökat uttag av premie- pension till att gälla från och med ansökningsmånaden i enlighet med vad som gällde för övrig ålderspension. Premiepens- ionsmyndigheten hade vid den tidpunkten emellertid inte tekniska förutsättningar för att genomföra en sådan ändring. Regeringen avsåg emellertid enligt prop. 2003/04:91 Vissa premiepensions- frågor att återkomma i denna del.</P>
<P class="p178 ft108">Skälen för Pensionsmyndighetens och utredningens förslag<SPAN class="ft8">: Pensionsmyndigheten föreslår att vad som gäller för allmän ålders- pension i övrigt i 56 kap. 9 § 1 stycket SFB också ska gälla för pre- miepension.</SPAN></P>
<P class="p45 ft8">Enligt nuvarande lydelse i 56 kap. 9 § SFB gäller samma regler för ökat uttag av <NOBR>inkomst-,</NOBR> tilläggs- och garantipension som för ansökan om första utbetalningen av allmän ålderspension. Detta innebär att en ökning av pensionsuttaget kan lämnas från och med den månad som anges i ansökan, dock tidigast från och med den månad ansökan kom in till Pensionsmyndigheten. Ett ökat uttag av</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">216</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_217">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td85"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td258"><P class="p16 ft23">Bedömningar och förslag som rör Pensionsmyndighetens övriga förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p148 ft8">premiepension kan däremot göras tidigast från och med månaden efter den då ansökan kom in till Pensionsmyndigheten.</P>
<P class="p10 ft8">Tidpunkten för beviljande av ökat uttag av premiepension re- spektive övrig ålderspension är således olika även om pensionären ansöker om ett ökat uttag ur de båda systemen samtidigt. En pensionär som vill ändra sitt uttag från till exempel halv till hel all- män pension för samtliga i ålderspensionen ingående delar kan därför, förutom att bli utan premiepension för en månad, även be- höva vänta en månad på att få rätt till bostadstillägg. Det beror på att rätten till bostadstillägg enligt 101 kap. 3 § SFB endast förelig- ger för person som tagit ut hel allmän ålderspension, dvs. alla ”delförmåner” måste vara beviljade. För att förenkla och förbättra för pensionärerna föreslås därför en ändrad lagstiftning. Förslaget innebär även en mer enhetlig lagstiftning för hela ålderspensionen vilket medför en mer kostnadseffektiv handläggning.</P>
<P class="p10 ft8">Pensionsmyndigheten föreslår alltså att ett ökat uttag av pre- miepension – i likhet med vad som gäller för övrig ålderspension – ska kunna beviljas från och med den månad som anges i ansökan, dock tidigast från och med den månad då ansökan kom in till Pensionsmyndigheten. Pensionsmyndigheten har nu de tekniska förutsättningar som krävs för att kunna hantera en sådan ändring i lagstiftningen.</P>
<P class="p56 ft8">Förslaget innebär att tidpunkten från och med vilken ett ökat uttag av ålderspensionen ska kunna göras blir densamma för alla delar i ålderspensionen. Likformiga bestämmelser ökar enkelheten och gör regelverket lättare att förstå.</P>
<P class="p41 ft8">Pensionsmyndighetens administration bedöms komma att öka något, samtidigt som möjligheten att hantera hela ålderspensionen i ett sammanhang ökar.</P>
<P class="p41 ft8">Ett genomförander av förslaget bedöms innebära marginellt ökade försäkringskostnader. De ökade kostnader som skulle kunna uppkomma avser bostadstillägg för en extra månad. För premie- pensionen blir det bara frågan om en marginellt förändrad utbetal- ningstakt från berört konto.</P>
<P class="p543 ft10">Kostnader för <NOBR>IT-utveckling</NOBR> bedöms som relativt låga.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">217</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_218">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361218x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bedömningar och förslag som rör Pensionsmyndighetens övriga förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p606 ft63"><SPAN class="ft25">6.4</SPAN><SPAN class="ft62">Basränta i samband felaktigt utbetald premiepension</SPAN></P>
<P class="p607 ft108">Pensionsmyndighetens och utredningens förslag<SPAN class="ft8">: Reglerna om basränta ska inte tillämpas om återkravet grundar sig på att premiepension felaktigt har utbetalats för månad efter den då den försäkrade avlidit.</SPAN></P>
<P class="p608 ft8"><SPAN class="ft108">Bakgrund</SPAN>: Den som är återbetalningsskyldig för premiepension ska enligt 108 kap. 17 § SFB betala basränta på det felaktigt utbe- talda beloppet. Basränta fastställs enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) från utbetalningsdagen till och med dagen för Pensionsmyndighetens beslut om återkrav.</P>
<P class="p52 ft8">Att ett återkrav i premiepensionssystemet ska räknas upp med basränta bygger på principen att kontot ska återställas till ett läge som om någon felutbetalning aldrig hade gjorts. Att en uppräkning ska göras med basräntan motiveras i förarbetena i prop. 1997/98: 151 s. 484 med de svårigheter som finns med att räkna fram en fak- tiskt uppnådd avkastning på det felutbetalda beloppet. Eventuella korrigeringar för arvsvinster, liksom för återbäring, ansågs också ingå i denna schablonmässiga uppräkning.</P>
<P class="p52 ft8">Den enda felutbetalningssituation som hittills har konstaterats inom premiepensionssystemet är i samband med dödsfall där avise- ringar om detta når myndigheten sent. I dessa fall betalas premie- pension felaktigt ut för tid efter dödsfallsmånaden.</P>
<P class="p442 ft8">Premiepensionsmyndigheten hanterade dessa situationer genom att låna ut ett belopp motsvarande det felaktigt utbetalda beloppet. Detta innebar att frågorna om arvsvinstfördelningen till pensions- spararkollektivet och eventuell efterlevandepension blev rimligt hanterade trots felutbetalningen och utan att någon uppräkning med basränta behövde göras. Pensionsmyndigheten hanterar dessa felutbetalningar på motsvarande sätt.</P>
<P class="p52 ft108">Skälen för Pensionsmyndighetens och utredningens förslag<SPAN class="ft8">: Pensionsmyndigheten föreslår att de nuvarande bestämmelserna om basränta enligt 108 kap. 17 § SFB avskaffas vid felaktig utbetald premiepension i samband med dödsfall.</SPAN></P>
<P class="p52 ft8">Hanteringen med ”lån” i samband med en felutbetalning vid dödsfall medför att kontot automatiskt återställs till sitt rätta</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">218</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_219">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361219x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td85"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td258"><P class="p16 ft23">Bedömningar och förslag som rör Pensionsmyndighetens övriga förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p273 ft8">värde. Kontovärdet utvecklas sedan utifrån respektive kurser, som om någon felutbetalning inte skett. Att i denna situation även till- föra kontot basränta enligt 108 kap. 17 § SFB skulle innebära att kontovärdet blir för högt.</P>
<P class="p158 ft8">Förslaget innebär att beloppet som återkrävs vid felutbetal- ningar i samband med dödsfall blir korrekt genom att ingen bas- ränta påförs. Myndighetens administration blir densamma som tidigare och förslaget medför inte några kostnadsökningar.</P>
<P class="p158 ft8">Pensionsmyndigheten bedömer att förslaget inte innebär några kostnadsökningar.</P>
<P class="p609 ft27"><SPAN class="ft25">6.5</SPAN><SPAN class="ft119">Ränteregler i samband med återkrav av premiepension</SPAN></P>
<P class="p610 ft108">Pensionsmyndighetens och utredningens förslag<SPAN class="ft8">: De regler om krav på ränta vid avtal om avbetalningsplan eller medgivet anstånd och om krav på dröjsmålsränta vid dröjsmål med betalning i samband med återkrav som gäller för övriga delar av ålderspensionen ska tillämpas även vid återkrav på premie- pension.</SPAN></P>
<P class="p611 ft8"><SPAN class="ft108">Bakgrund</SPAN>: När Pensionsmyndigheten beslutat om återkrav ska myndigheten verkställa beslutet och i samband med detta kan ränta debiteras enligt två räntesatser. Den ena gäller när det har träffats en överenskommelse om avbetalningsplan med gäldenären eller när han eller hon har beviljats anstånd. Den andra gäller när gäldenären är i dröjsmål med betalningen. Detta regleras i 108 kap. 15, 16 och 19 §§ SFB. Motsvarande räntor påförs inte vid återkrav av premie- pension. Detta bedömer Pensionsmyndigheten som ett förbiseende när regelverket beslutades.</P>
<P class="p261 ft8">Vid införandet av räntereglerna vid återkrav av inkomstpension anfördes som skäl (prop. 2006/07:49 s. 38) att det ansågs klart otill- fredsställande att en enskild som felaktigt disponerat statliga medel inte ens ska betala ränta på det felaktigt disponerade beloppet som ska betalas tillbaka samt att det fanns skäl att anta att viljan att återbetala felaktigt utbetalda belopp i vissa fall skulle öka om dröjsmålsränta infördes som påtryckningsmedel</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">219</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_220">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361220x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bedömningar och förslag som rör Pensionsmyndighetens övriga förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p202 ft8">Skälen är lika relevanta för premiepension som för inkomst- pension.</P>
<P class="p567 ft24">Skäl för Pensionsmyndighetens och utredningens förslag:</P>
<P class="p605 ft8">Pensionsmyndigheten föreslår att reglerna om ränta vid avbetal- ningsplan och anstånd samt vid dröjsmål enligt 108 kap. 15, 16 och 19 §§ SFB även ska tillämpas vid återkrav av premiepension.</P>
<P class="p45 ft8">Enligt Pensionsmyndigheten finns det inga sådana principiella skillnader mellan inkomstpensions- och premiepensionssystemet som motiverar att ränta enligt 108 kap. 15, 16 och 19 §§ inte ska kunna få tas ut även vid återkrav av premiepension.</P>
<P class="p45 ft8">Pensionsmyndigheten anser dessutom att det från den försäkra- des perspektiv blir lämpligare och mer förståeligt om samtliga pensionsförmåner som utbetalas felaktigt hanteras enhetligt och debiteras samma typ av ränta.</P>
<P class="p45 ft8">Förslaget innebär lika regler för premiepension som för andra pensionsförmåner när det gäller uttag av ränta i de aktuella situa- tionerna. Reglerna blir enklare att förstå och att administrera. Pensionsmyndigheten bedömer att förslaget sammantaget inte innebär några kostnadsökningar.</P>
<P class="p612 ft27"><SPAN class="ft25">6.6</SPAN><SPAN class="ft119">Tidpunkten för övergång till traditionell försäkring</SPAN></P>
<P class="p427 ft108">Pensionsmyndighetens och utredningens förslag<SPAN class="ft8">: Inlösen av fondandelar för de som valt traditionell försäkring inom pre- miepensionen ska kunna göras tidigast tre månader före den månad då premiepensionen första gången ska betalas ut.</SPAN></P>
<P class="p422 ft8"><SPAN class="ft108">Bakgrund</SPAN>: Enligt 64 kap. 11 § SFB har pensionsspararen rätt att på begäran få ut sin premiepension i form av livränta med garanterade belopp (traditionell försäkring). Enligt 64 kap. 14 § SFB, som tidigare motsvarades av 9 kap. 2 § första stycket LIP, ska pensionen bestämmas med utgångspunkt i tillgångarnas värde vid inlösen av innehavet och inlösen ska ske tidigast månaden innan premiepen- sionen första gången ska betalas ut. Enligt 9 kap. 2 § LIP gällde ursprungligen enbart att ”Inlösen ska ske snarast efter det att begä- ran kom in till myndigheten”. Premiepensionsmyndigheten be- gärde emellertid tillägget ”dock tidigast månaden före den då liv-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">220</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_221">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr7 td85"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td258"><P class="p16 ft23">Bedömningar och förslag som rör Pensionsmyndighetens övriga förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p245 ft8">räntan första gången ska betalas ut”, en ändring som trädde i kraft den 1 januari 2000. I förarbetena till författningsändringarna angavs att syftet med tillägget var att tydliggöra att sådan inlösen inte i något fall kan ske innan spararen börjar ta ut premiepension. Av prop.1998/99:98 framgår att regeln justerades i syfte att klargöra att en begäran om inlösen inte kan ske långt före den tidpunkt när livräntan ska börja betalas ut.</P>
<P class="p211 ft8">Enligt Pensionsmyndighetens statistik över inkomna premie- pensionsansökningar väljer i dag cirka 18 procent av sökandena traditionell försäkring. Cirka 70 procent av alla som ansöker om premiepension ansöker tidigast 3 månader innan uttagsmånaden. Motsvarande siffra för de som ansöker om traditionell försäkring är 62 procent.</P>
<P class="p211 ft8">Vanligaste tidpunkt för ansökan är <NOBR>2–3</NOBR> månader före önskat ut- betalningsdatum. Med dagens regler innebär detta i normalfallet en väntetid på minst <NOBR>1–2</NOBR> månader innan Pensionsmyndigheten kan fatta ett beslut och ett beslutsbrev kan skickas ut.</P>
<P class="p10 ft8">Från början stadgades att en begäran om övergång inte kunde återkallas när den väl kommit in till myndigheten. Detta ändrades dock till nuvarande lydelse i 64 kap. 13 § andra stycket SFB, nämli- gen att en begäran om övergång inte kan återkallas när Pensions- myndigheten har påbörjat inlösen av pensionsspararens innehav.</P>
<P class="p521 ft28">Nuvarande handläggning</P>
<P class="p126 ft8">Beslut om beviljande av premiepension fattas genom en automati- serad beslutsprocess, dvs. besluten tillkommer helt utan att någon handläggare initierar dem eller ens i förväg är medvetna om att de fattas. För de som valt traditionell försäkring kan ett beslut fattas efter inlösen av fondandelar, dvs. tidigast första arbetsdagen må- naden före uttagsmånaden. Då flertalet ansökningar inkommer <NOBR>2–3</NOBR> månader före önskat utbetalningsdatum innebär detta i många fall en väntan på beslut för den enskilde.</P>
<P class="p41 ft8">Ett mindre antal pensionssparare som valt traditionell försäkring meddelar i dag ändringar i ansökan efter det att fondandelar lösts in och beslut i premiepensionsärendet fattats. En ansökan kan dock, enligt 64 kap. 13 § andra stycket SFB, inte återkallas när Pensions- myndigheten har påbörjat inlösen av sökandens innehav.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">221</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_222">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bedömningar och förslag som rör Pensionsmyndighetens övriga förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p613 ft8">Inom Pensionsmyndigheten pågår ett arbete med att göra det enklare för blivande pensionärer genom att ge dem ett gemensamt beslutsbrev avseende hela ålderspensionen så nära som möjligt i anslutning till att ansökan kommit in.</P>
<P class="p52 ft8">Bestämmelserna i 64 kap. 14 § andra stycket SFB innebär en be- gränsning i detta arbete då inlösen av fondandelar för de som valt traditionell försäkring i dag kan starta tidigast månaden före ut- tagsmånaden.</P>
<P class="p614 ft108">Skälen för Pensionsmyndighetens och utredningens förslag<SPAN class="ft8">: Pensionsmyndigheten föreslår att lagstiftningen ändras så att det blir möjligt att lösa in fondandelar tidigast tre månader före den månad då premiepensionen första gången ska betalas ut. Den före- slagna ändringen innebär en fortsatt begränsning avseende tid- punkten för inlösen av fondandelar i enlighet med vad som var syftet i prop.1998/99:98, dvs. en begäran om inlösen kan fort- farande inte ske långt före den tidpunkt när premiepensionen ska börja betalas ut. Förslaget innebär att en majoritet av de som i dag ansöker om premiepension kan få beslut i nära anslutning till att ansökan kommit in. Det innebär framför allt en vinst för den en- skilde då beslutsbrev kan skickas ut i rimlig tid innan första utbe- talning görs. Med dagens regler är det i de flesta fall inte möjligt att nå målet om ett gemensamt beslutsbrev i nära anslutning till att ansökan kommit in vid begäran om övergång till traditionell för- säkring. Förslaget innebär därför ett steg i riktningen mot en ge- mensam och mer enhetlig handläggning för hela det allmänna ålderspensionsområdet. Detta skulle enligt Pensionsmyndighetens bedömning öka tydligheten i kommunikationen avsevärt och inne- bära en stor vinst för den enskilde.</SPAN></P>
<P class="p53 ft8">Begränsningen i 64 kap. 13 § andra stycket SFB som innebär att pensionsspararens innehav vid begäran om övergång till traditionell försäkring inte kan återkallas när inlösen har påbörjats kommer att finnas kvar vid föreslagen ändring. Möjligheten att återkalla begä- ran om övergång till traditionell försäkring under perioden mellan ansökan och beslut, innan inlösen av fondandelar har påbörjats, utnyttjas i dag av ett antal pensionssparare. Den föreslagna ändr- ingen innebär att denna möjlighet i många fall försvinner då inlösen av fondandelar kommer att påbörjas relativt omgående.</P>
<P class="p52 ft42">På motsvarande sätt kommer perioden mellan beslut och utbe- talning att förlängas för flertalet pensionssparare om förslaget ge-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">222</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_223">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr7 td85"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td258"><P class="p16 ft23">Bedömningar och förslag som rör Pensionsmyndighetens övriga förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p259 ft8">nomförs. I dag meddelar ett mindre antal pensionssparare som valt traditionell försäkring önskemål om förändringar i ansökan efter det att fondandelar lösts in och beslut i premiepensionsärendet fattats. I dessa fall finns ingen rättslig möjlighet att ändra beslutet. Enligt Pensionsmyndighetens bedömning kommer denna typ av önskemål att öka i antal vid en tidigareläggning av inlösen enligt förslaget. Även antalet pensionssparare som önskar återkalla begä- ran om övergång till traditionell försäkring efter att inlösen av fondandelar har påbörjats bedöms öka vid en tidigareläggning av inlösen enligt förslaget. Detta kan vara problematiskt då dessa ändringar inte kan beaktas enligt begränsningen i 64 kap. 13 § andra stycket SFB. Sammantaget innebär detta en risk att förslaget kan resultera i en minskad flexibilitet avseende möjligheten till sena ändringar i ansökan.</P>
<P class="p271 ft8">I dag informeras pensionsspararna om konsekvenserna av en övergång till traditionell försäkring i samband med ansökan, denna informationsgivning bör ses över och anpassas med anledning av de förändringar förslaget innebär.</P>
<P class="p158 ft8">Förslaget innebär att det skapas möjlighet till utskick av ett ge- mensamt beslutsbrev för hela den allmänna ålderspensionen i nära anslutning till att ansökan kommit in vilket ökar tydligheten i Pensionsmyndighetens kommunikation och innebär en stor vinst för den enskilde.</P>
<P class="p261 ft8">Förslaget innebär inga ökade försäkringskostnader i och med att det inte påverkar storleken på de utbetalade pensionerna. Kostna- der förknippade med en initial översyn av brev, blanketter, bro- schyrer och webb bedöms som marginella.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">223</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_224">
</DIV>
<DIV id="page_225">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361225x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft7">7 Översiktlig analys av Alternativ 2</P>
<P class="p63 ft25"><SPAN class="ft25">7.1</SPAN><SPAN class="ft26">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p274 ft11"><SPAN class="ft11">7.1.1</SPAN><SPAN class="ft55">Förarbeten och tidigare utredningar</SPAN></P>
<P class="p139 ft8">Av de <SPAN class="ft9">äldre förarbetena</SPAN><A href="#page_225"><SPAN class="ft49">1 </SPAN></A>framgår bl.a. att såväl Pensionsarbetsgrup- pen som regeringen var inriktade på att skapa förutsättningar för etablering av en mångfald kapitalförvaltare med olika inriktning, och att premiereservsystemet ”bör utformas så att enskilda kapitalförvaltare inte blir alltför stora eller får ett betydande ägar- inflytande i enskilda företag”.</P>
<P class="p10 ft8"><SPAN class="ft9">Premiepensionsutredningen </SPAN>angav bl.a. att den utifrån de rikt- linjer som den hade givits drog slutsatsen att premiepensions- systemet även fortsättningsvis skulle vara utformat som ett öppet system, som innebär att en fondförvaltare som uppfyller kraven i princip fritt ska kunna anmäla sina fonder till systemet. <A href="#page_225"><SPAN class="ft49">2 </SPAN></A>I ett sär- skilt yttrande<A href="#page_225"><SPAN class="ft48">3 </SPAN></A>angav två av de sakkunniga att utredningen borde ha analyserat alternativa system. Som alternativ nämndes en system- konstruktion med ett begränsat antal investeringsalternativ (ett fåtal breda tillgångsslagsfonder) där PPM eller AP7 skulle ges i uppdrag att handla upp förvaltarna till fonderna på marknaden. En annan möjlighet som nämndes var en systemkonstruktion där PPM eller AP7 skulle sätta ihop en handfull färdiga portföljer (t.ex. <NOBR>3–5</NOBR> riskkategorier) med olika andel aktieplaceringar i portföljerna.</P>
<P class="p42 ft8">Som framgår av bakgrundsbeskrivningen innehåller den <SPAN class="ft9">reforme- rade systemutformningen</SPAN><A href="#page_225"><SPAN class="ft49">4 </SPAN></A>möjlighet att välja s.k. färdiga portfölj-</P>
<P class="p615 ft50"><SPAN class="ft43">1</SPAN><SPAN class="ft56">Prop. 1993/94:250, Bet. 1993/94:SfU24, SOU 1996:83, SOU 1997:131, Prop. 1997/98:151, Bet. 1997/98:SfU13. För en sammanhållen beskrivning av pensionsöverenskommelsen hänvisas till Ds 2009:53.</SPAN></P>
<P class="p175 ft45"><SPAN class="ft43">2</SPAN><SPAN class="ft44">SOU 2005:87 s. 9.</SPAN></P>
<P class="p140 ft45"><SPAN class="ft43">3</SPAN><SPAN class="ft44">SOU 2005:87 s. </SPAN><NOBR>243–252.</NOBR></P>
<P class="p140 ft54"><SPAN class="ft43">4</SPAN><SPAN class="ft58">Se avsnitt 2.4.5</SPAN></P>
<P class="p616 ft17">225</P>
</DIV>
<DIV id="page_226">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Översiktlig analys av Alternativ 2</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft8">sammansättningar för olika risknivåer, där portföljerna sätts samman och förvaltas av AP7. I nedanstående tabell visas hur många pensionssparare som har sina medel placerade i någon av de Färdiga riskportföljerna.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48">
<TR>
<TD class="tr13 td40"><P class="p21 ft76">Tabell 7.1</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr13 td150"><P class="p499 ft80">Antal pensionssparare i Sjunde <NOBR>AP-fondens</NOBR> förvaltning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td151"><P class="p16 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr18 td157"><P class="p16 ft93"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr18 td259"><P class="p16 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr18 td117"><P class="p16 ft93"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td40"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr12 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td260"><P class="p313 ft76">Antal pensionssparare</P></TD>
<TD class="tr12 td120"><P class="p72 ft80">Förändring</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td40"><P class="p21 ft76">Innehav</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><P class="p315 ft76">Typ av fondval</P></TD>
<TD class="tr13 td236"><P class="p17 ft76"><NOBR>2014-12-31</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td130"><P class="p313 ft76"><NOBR>2015-12-31</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td120"><P class="p72 ft80"><NOBR>2014–2015</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td151"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td157"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td239"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td234"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td117"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td40"><P class="p21 ft76">Portföljer</P></TD>
<TD class="tr16 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td236"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td130"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td120"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td40"><P class="p21 ft76">AP7 Såfa</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><P class="p109 ft76">Icke val</P></TD>
<TD class="tr13 td236"><P class="p17 ft76">2 892 188</P></TD>
<TD class="tr13 td130"><P class="p313 ft76">3 020 964</P></TD>
<TD class="tr13 td120"><P class="p72 ft76">128 776</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td40"><P class="p21 ft76">AP7 Såfa</P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p109 ft76">Fondavslut</P></TD>
<TD class="tr6 td236"><P class="p17 ft76">167 297</P></TD>
<TD class="tr6 td130"><P class="p313 ft76">175 695</P></TD>
<TD class="tr6 td120"><P class="p72 ft76">8 398</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td40"><P class="p21 ft76">AP7 Såfa</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><P class="p109 ft80">Premievalsfonden</P></TD>
<TD class="tr13 td236"><P class="p17 ft76">54 737</P></TD>
<TD class="tr13 td130"><P class="p313 ft76">42 201</P></TD>
<TD class="tr13 td120"><P class="p72 ft76"><NOBR>-12</NOBR> 536</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td40"><P class="p21 ft76">AP7 Såfa</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><P class="p109 ft76">Eget val</P></TD>
<TD class="tr13 td236"><P class="p17 ft76">43 087</P></TD>
<TD class="tr13 td130"><P class="p313 ft76">59 862</P></TD>
<TD class="tr13 td120"><P class="p72 ft76">16 775</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td40"><P class="p21 ft76">Försiktig</P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p109 ft76">Eget val</P></TD>
<TD class="tr6 td236"><P class="p17 ft76">7 142</P></TD>
<TD class="tr6 td130"><P class="p313 ft76">9 056</P></TD>
<TD class="tr6 td120"><P class="p72 ft76">1 914</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td40"><P class="p21 ft76">Balanserad</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><P class="p109 ft76">Eget val</P></TD>
<TD class="tr13 td236"><P class="p17 ft76">12 229</P></TD>
<TD class="tr13 td130"><P class="p313 ft76">14 781</P></TD>
<TD class="tr13 td120"><P class="p72 ft76">2 552</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td40"><P class="p21 ft76">Offensiv</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><P class="p109 ft76">Eget val</P></TD>
<TD class="tr13 td236"><P class="p17 ft76">13 124</P></TD>
<TD class="tr13 td130"><P class="p313 ft76">15 956</P></TD>
<TD class="tr13 td120"><P class="p72 ft76">2 832</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td40"><P class="p21 ft76">Fonder</P></TD>
<TD class="tr27 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr27 td236"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr27 td130"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr27 td120"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td40"><P class="p21 ft76">AP7 Aktiefond</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><P class="p109 ft76">Eget val</P></TD>
<TD class="tr13 td236"><P class="p17 ft76">35 205</P></TD>
<TD class="tr13 td130"><P class="p313 ft76">44 249</P></TD>
<TD class="tr13 td120"><P class="p72 ft76">9 044</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td40"><P class="p21 ft80">AP7 Räntefond</P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p109 ft76">Eget val</P></TD>
<TD class="tr6 td236"><P class="p17 ft76">4 732</P></TD>
<TD class="tr6 td130"><P class="p313 ft76">14 766</P></TD>
<TD class="tr6 td120"><P class="p72 ft76">10 034</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td40"><P class="p21 ft76">SUMMA</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td236"><P class="p17 ft76">3 229 741</P></TD>
<TD class="tr13 td130"><P class="p313 ft76">3 456 545</P></TD>
<TD class="tr13 td120"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td151"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td157"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td239"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td234"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr25 td117"><P class="p16 ft104"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p221 ft11"><SPAN class="ft11">7.1.2</SPAN><SPAN class="ft55">Förslagen i Vägvalspromemorian</SPAN></P>
<P class="p386 ft8">De förslag till systemutformning som lämnas inom ramen för ”Alternativ 2” i Vägvalspromemorian är i korthet följande.</P>
<P class="p152 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">Det nuvarande Förvalsalternativet ska vara utgångspunkten för alla individer i systemet.</SPAN></P>
<P class="p223 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">För de som inte vill ha den placeringsinriktning som erbjuds inom Förvalsalternativet ska det finnas möjlighet att välja maximalt tio kostnadseffektiva statliga ”fonder”/placerings- alternativ med ett kontrollerat risktagande (statligt fondtorg).</SPAN></P>
<P class="p152 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">Hanteringen av fonderna (såväl Förvalsalternativet som de olika ”fonderna”/placeringsalternativen) ska – helt eller delvis – kunna läggas ut på externa, upphandlade förvaltare.</SPAN></P>
<P class="p222 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">De valbara ”fonderna”/placeringsalternativen bör utformas uti- från ett institutionellt perspektiv (t.ex. olika risknivåer) eller ut-</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">226</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_227">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td261"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td89"><P class="p16 ft23">Översiktlig analys av Alternativ 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p617 ft8">ifrån ett mer tematiskt perspektiv (t.ex. globala aktier, svenska aktier, tillväxtmarknader och räntor).</P>
<P class="p170 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">Den strategiska inriktningen för såväl Förvalsalternativet som de olika ”fonderna”/placeringsalternativen ska utvärderas lö- pande, och de valbara alternativen bör inte regleras i lag utan t.ex. fastställas av regeringen efter förslag från Pensions- myndigheten.</SPAN></P>
<P class="p618 ft8">Här bör även nämnas att det av Vägvalspromemorian framgår att alternativ 2 förutsätts innebära att en större andel av individerna hamnar i Förvalet, jämfört med alternativ 1.</P>
<P class="p42 ft8">I Vägvalspromemorian nämns även alternativet att helt utesluta valalternativen och inrätta en för alla individer gemensam placering/”fond”.</P>
<P class="p155 ft25"><SPAN class="ft25">7.2</SPAN><SPAN class="ft26">Utredningens bedömningar</SPAN></P>
<P class="p138 ft11"><SPAN class="ft11">7.2.1</SPAN><SPAN class="ft55">Utredningens uppdrag?</SPAN></P>
<P class="p62 ft8">Utredningens tolkning av utredningsdirektiven är att utredningen <SPAN class="ft9">endast på en mer översiktlig nivå </SPAN>ska analysera och eventuellt kom- plettera beskrivningen i Vägvalspromemorian av de konsekvenser som finns med Alternativ 2.</P>
<P class="p10 ft8">Det kan hävdas att utredningsdirektiven i stället borde ha tolkats på det sättet att det står utredaren fritt att <SPAN class="ft9">också föreslå ett genomförande </SPAN>av Alternativ 2, om utredaren gör bedömningen att Alternativ 2 är den bästa/mest effektiva åtgärden för att fler sparare ska få en långsiktigt bra avkastning på sitt premiepensionskapital till rimlig risk och kostnad. Som framgått ovan anser utredningen dock inte att utredningsdirektiven bör tolkas på det sättet, eftersom det av utredningsdirektiven bl.a. framgår att ”Alternativ 1 bör vara en utgångspunkt för de förändringar som ligger närmast i tiden” och att utredaren ska göra en ”fördjupad konsekvensanalys och föreslå genomförande samt lagförslag för åtgärderna inom Alternativ 1” samt därutöver ”översiktligt analysera och beskriva konsekvenserna av” Alternativ 2.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">227</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_228">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Översiktlig analys av Alternativ 2</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p619 ft11"><SPAN class="ft11">7.2.2</SPAN><SPAN class="ft55">Den närmare utformningen av en ”Alternativ </SPAN><NOBR>2-lösning”</NOBR></P>
<P class="p620 ft24">Inledning</P>
<P class="p47 ft8">En övergripande analys av Alternativ 2 bör enligt utredningens mening framför allt avse de förmodade konsekvenserna på lång sikt av att – enkelt uttryckt – ersätta det nuvarande fondtorget med ett s.k. statligt fondtorg.</P>
<P class="p45 ft8">Enligt utredningens mening behöver man emellertid också över- siktligt diskutera vissa vägval när det gäller den närmare utform- ningen av en Alternativ <NOBR>2-lösning,</NOBR> inklusive hur själva övergången från det nuvarande systemet till en Alternativ <NOBR>2-lösning</NOBR> skulle kunna gå till.</P>
<P class="p46 ft24">Det nya fondtorget</P>
<P class="p161 ft8">När det gäller det tänkta statliga fondtorget med maximalt tio fonder har utredningen utgått från att en lösning skulle kunna vara att de tre nuvarande Färdiga riskportföljerna och de s.k. bygg- stensfonderna kan utgöra grunden i det nya statliga fondtorget. En uppenbar fördel med detta är att fonderna/lösningen redan finns på plats och att kostnaderna för uppbyggnaden av det nya fondtorget därmed kan minimeras. De initiala kostnaderna för att sätta upp ett antal ytterligare liknande fonder i syfte att tillföra ytterligare risk- nivåer/valmöjligheter torde i sammanhanget vara närmast försum- bara.</P>
<P class="p178 ft8">Utredningens bedömning är att de nya fonderna bör utformas utifrån ett institutionellt perspektiv (risknivå), framför allt på den grunden att ett val av risknivå framstår som ett enklare val än att välja mellan marknader/tillgångsslag. Bedömningen grundas på utredningens bedömning att val mellan marknader/tillgångsslag får antas förutsätta mer kunskap om s.k. riskegenskaper jämfört med ett val mellan färdiga risknivåer. Vidare framstår det som svårare att förena ett tematiskt perspektiv (t.ex. i form av olika marknader eller i form av olika tillgångsslag) med ett fåtal fonder. Här kan t.ex. noteras att det enligt Pensionsmyndighetens indelning finns 35 olika kategorier av fonder, visserligen inom ramen för fyra olika</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">228</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_229">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361229x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td261"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td89"><P class="p16 ft23">Översiktlig analys av Alternativ 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p542 ft8">huvudtyper. Det kan samtidigt noteras att det finns exempel<A href="#page_229"><SPAN class="ft48">5 </SPAN></A>på system med en tematisk indelning med ett fåtal alternativ. En te- matisk indelning torde dessutom medföra en del mer eller mindre svåra gränsdragningsfrågor, samt kräva förändringar över tid. Ut- redningens utgångspunkt är här att den som ansvarar för förvalt- ningen av respektive fond/placeringsalternativ har att välja de till- gångar och den fördelning mellan tillgångar som bedöms svara mot den kommunicerade risknivån. En konsekvens med en instituti- onell inriktning är att valfriheten när det gäller andra egenskaper än risknivå går förlorad, och en konsekvens med en tematisk indelning är att den torde kräva att pensionsspararen själv gör en bedömning av risker och möjligheter i respektive alternativ.</P>
<P class="p10 ft8">En alternativ lösning skulle kunna vara att de nuvarande Färdiga riskportföljerna utmönstras och att staten genom Pensions- myndigheten eller någon annan statlig aktör i stället inrättar ett antal helt nya premiepensionsportföljer (fonder), samtidigt som Förvalsalternativet finns kvar i sin nuvarande form (dvs. som en fond som skapas genom en kombination av byggstensfonder). Ut- redningen har dock svårt att se några uppenbara fördelar med ett sådant alternativ.</P>
<P class="p10 ft8">Som framgår av tabell 7.1 ovan har intresset för de nuvarande Färdiga riskportföljerna hittills varit mycket litet, vilket kan hävdas vara ett argument mot att ha denna typ av Färdiga riskportföljer på det nya fondtorget. Det bör dock här understrykas att intresset för de nuvarande Färdiga riskportföljerna bör ses i ljuset av att de finns <SPAN class="ft9">vid sidan </SPAN>av det nuvarande utbudet i premiepensionssystemet, och att införandet alltså kan sägas ha inneburit att utbudet på fond- torget (de cirka 850 fonderna) <SPAN class="ft9">kompletterades/utökades </SPAN>med ytterli- gare tre valalternativ. Vid ett genomförande av Alternativ 2 kommer de Färdiga riskportföljerna att <SPAN class="ft9">ersätta </SPAN>det nuvarande utbu- det på fondtorget. Här bör även noteras att uppmärksamheten och marknadsföringen av de nuvarande Färdiga riskportföljerna inte varit särskilt omfattande. Annorlunda uttryckt anser utredningen alltså att det relativt låga intresset för de nuvarande Färdiga risk- portföljerna inte kan användas som ett argument mot färdiga porföljer på det nya fondtorget, eller mot en Alternativ <NOBR>2-lösning.</NOBR></P>
<P class="p195 ft54"><SPAN class="ft73">5 </SPAN>SOU 2005:87, Bilaga 2</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">229</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_230">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Översiktlig analys av Alternativ 2</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p202 ft8">Den faktiska kapitalförvaltningen i premiepensionsportföljerna kan – oavsett om de nuvarande fonderna används eller om det skapas helt nya fonder/portföljer – skötas internt, eller upphandlas externt på den s.k. institutionella marknaden. Det får antas att man kommer att behöva ha olika mixar av intern och extern förvaltning i olika portföljer, men att detta är frågor som ytterst bör avgöras av de som ansvarar för förvaltningen.</P>
<P class="p45 ft8">Vid utformningen av de (nya) portföljerna (fonderna) måste man bl.a. ta ställning till om risknivåerna i de olika portföljerna ska löpande justeras utifrån ålder, eller om den tjänsten endast ska finnas inom Förvalsalternativet. Utredningens bedömning är att denna tjänst endast bör finnas i Förvalsalternativet, eftersom en automatisk riskjustering i de valbara fonderna kan sägas stå i strid med det grundläggande syftet med att erbjuda de valbara fonderna</P>
<P class="p460 ft10">– dvs. att man ska kunna välja sin egen risknivå.</P>
<P class="p86 ft8">Man behöver också ta ställning till om det ska vara möjligt att fördela premiepensionskapitalet på flera olika portföljer, i syfte att ge pensionsspararna möjlighet att på så sätt välja egna risknivåer mellan de färdiga risknivåer som erbjuds. Utredningens bedömning är att en sådan möjlighet framstår som onödigt krånglig, och att det i så fall är bättre att utöka antalet färdiga risknivåer.</P>
<P class="p45 ft8">Vid utformningen av det nya fondtorget anser utredningen att utgångspunkten bör vara att den nuvarande direkta kopplingen till <NOBR>UCITS-reglerna</NOBR> slopas. En sådan frikoppling skulle öppna upp för mer långsiktiga investeringar, särskilt anpassade för långsiktigt pensionssparande. Här bör dock samtidigt noteras att möjligheten att investera i t.ex. mindre likvida tillgångar hänger ihop med frågan om den närmare utformningen av fondbytesreglerna i det nya systemet. Kärnfrågan är här hur ofta en pensionssparare ska kunna byta risknivå, vilket många pensionssparare får antas vilja göra vid t.ex. tider av oro på de finansiella marknaderna.</P>
<P class="p621 ft24">Övergången från det nuvarande systemet till en Alternativ 2- lösning</P>
<P class="p161 ft8">Enligt utredningens bedömning torde ett genomförande av Alter- nativ 2 förutsätta ett <SPAN class="ft9">omval för alla </SPAN>som i vart fall till del liknar det val som gjordes år 2000 (det första valet), även om det också finns flera skillnader.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">230</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_231">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td261"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td89"><P class="p16 ft23">Översiktlig analys av Alternativ 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p622 ft8"><SPAN class="ft9">En skillnad </SPAN>är att omvalet skulle komma att omfatta betydligt fler individer och betydligt mer kapital jämfört med det första valet; – över sju 7 miljoner individer i omvalet jämfört med drygt 4,4 miljoner individer i det första valet, och över 800 miljarder i omvalet jämfört med 56 miljarder i det första valet.</P>
<P class="p260 ft8"><SPAN class="ft9">En annan skillnad </SPAN>mellan ett omval och det första valet är att det i ett omval kommer att handla om – samtidig eller successiv – <SPAN class="ft9">för- säljning </SPAN>av tillgångar i mer än 850 olika fonder, där vissa tillgångar är mer likvida än andra tillgångar, i kombination med omfattande <SPAN class="ft9">köp </SPAN>av tillgångar i ett fåtal statliga fonder. Här bör dock nämnas att en lösning där de nya placeringsalternativen bygger på återanvänd- ning av de s.k. byggstensfonderna borde minska eventuella pro- blem med omfattande <SPAN class="ft9">köp</SPAN>. Med hänsyn till de problem (illik- viditet/marknadspåverkan) som kan uppstå vid omfattande <SPAN class="ft9">försälj- ning </SPAN>av i vart fall vissa typer av tillgångar torde man enligt utred- ningens mening behöva sprida ut genomförandet över en längre tidsperiod.</P>
<P class="p260 ft8">Ett alternativ skulle kunna vara att övergången görs för en års- kull (eller flera årskullar) i taget. Ytterligare ett alternativ – eller komplement till ett successivt genomförande – skulle kunna vara att möjliggöra för s.k. direktförsäljning till AP7 för att inte störa marknaderna. Här bör nämnas att den övergångsproblematik som nu diskuterats inte finns för det premiepensionskapital som vid tidpunkten för övergången finns i Förvalsalternativet eller i någon av de Färdiga riskportföljerna, under antagandet att dessa båda för- valtningsmodeller behålls i sin nuvarande form och att få pensions- sparare väljer att byta förvaltningsmodell.</P>
<P class="p261 ft8"><SPAN class="ft9">Ytterligare en skillnad </SPAN>mellan ett omval och det första valet är att det senare inte omfattade personer som påbörjat uttag av premie- pension (pensionärer). En särskild fråga blir här om det i samband med omvalet ska finnas möjlighet att flytta från en tidigare vald <SPAN class="ft9">traditionell försäkring </SPAN>i ljuset av att det införs nya placeringsmöjlig- heter. Enligt utredningens bedömning framstår det som närmast självklart att den som har gjort ett val under vissa förutsättningar (en viss utformning av fondförsäkringsalternativet) bör få möjlig- het att ompröva sitt val om förutsättningarna väsentligt ändras (en ny utformning av fondförsäkringsalternativet). Enligt utredningens mening bör detta dock vägas dels mot sannolikheten för att de änd- rade förutsättningarna kan antas påverka det ursprungliga valet,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">231</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_232">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Översiktlig analys av Alternativ 2</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p623 ft8">dels de särdrag som finns i själva konstruktionen av den traditio- nella försäkringen (dvs. att en flytträtt innebär särskilda utma- ningar när det gäller att utforma flytträtten på ett sätt som skapar en rättvis balans mellan de som flyttar och de som blir kvar). Ut- redningens samlade bedömning är att det <SPAN class="ft9">inte </SPAN>bör införas flytträtt i samband med ett omval.</P>
<P class="p59 ft8">Ovan har diskuterats en övergångslösning som bygger på ett omval för alla. Enligt utredningens mening kan man <SPAN class="ft9">alternativt </SPAN>tänka sig en övergångslösning där de individer som i dag har sina medel placerade i Förvalsalternativet <SPAN class="ft9">inte </SPAN>skulle omfattas av om- valet. Utgångspunkten skulle här vara att Förvalsalternativet ska utgöra ett Förval även i den nya systemutformningen och att Alternativ 2 därför enbart kan sägas handla om att ersätta det nuva- rande fondtorget med ett statligt fondtorg och därmed bara kräva omval för de individer som har Egna portföljer. En sådan lösning skulle – grovt räknat – halvera omfattningen av omvalet. Enligt utredningens mening måste dock rimligen även de som har sina medel placerade i Förvalsalternativet i vart fall få utförlig infor- mation om de ändringar i det samlade utbudet som sker, så att de har möjlighet att göra omplaceringar om de så önskar.</P>
<P class="p442 ft8">Enligt utredningens mening kan man vidare i vart fall överväga en omvalslösning där Pensionsmyndigheten i samband med omvalet föreslår en ny placering (eller gör en omplacering) utifrån någon form av omvandlingstabell mellan nuvarande risknivå/placerings- inriktning och risknivån/placeringsinriktningen i de nya alterna- tiven, med möjlighet för pensionsspararna att välja något annat alternativ än det föreslagna alternativet (jfr vårt förslag när det gäller nya pensionssparare och den nuvarande hanteringen av fonder som avslutar sin verksamhet). Utredningens bedömning är att det dock torde krävas ett rätt omfattande arbete för att ta fram en objektiv omvandlingstabell, och att det inte är självklart att övergången ska vara riskneutral, dvs. att pensionsspararen ska be- hålla den risknivå/placeringsinriktning som han eller hon har vid tidpunkten för övergången.</P>
<P class="p60 ft8">Ytterligare ett alternativ skulle kunna vara en ordning med två olika parallella premiepensionssystem, dvs. ett nytt system för nya sparare medan de nuvarande spararna får vara kvar i det nuvarande systemet. En variant av detta skulle kunna vara att alla nya pen- sionsrätter hanteras inom ramen för ett nytt system samtidigt som</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">232</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_233">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td261"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td89"><P class="p16 ft23">Översiktlig analys av Alternativ 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft8">det gamla systemet behålls, men med en möjlighet att flytta redan ansamlat premiepensionskapital till de alternativ som finns i det nya systemet. Dessa varianter skulle bl.a. innebära ett i tiden mer utdraget genomförande av den nya ordningen, vilket bl.a. innebär att konsekvenserna för fondbranschen sprids ut över en längre tid. Här bör även nämnas att en ordning med två parallella system – enligt utredningens mening – kan vara svår att administrera.</P>
<P class="p10 ft8">Enligt utredningens bedömning kan ett omval av det slag som nu diskuterats <SPAN class="ft9">inte </SPAN>jämföras med införandet av den reformerade systemutformningen 2010 eftersom den – i detta sammanhang – kan betraktas som ett specialfall av en nedläggning, sammanslag- ning och nybildning av fonder inom ramen för det statliga erbju- dandet.</P>
<P class="p212 ft24">Koncentration till ett fåtal statliga fonder</P>
<P class="p62 ft8">Ett genomförande av Alternativ 2 – i enlighet med vad som anförts ovan – skulle innebära att cirka 850 miljarder kronor kommer att förvaltas inom ramen för maximalt tio olika statliga premiepen- sionsfonder.</P>
<P class="p10 ft8">En särskild utmaning när det gäller pensionsfonder i statlig regi är att uppnå en effektiv förvaltning i pensionsspararnas intresse, samtidigt som förvaltningen av kapitalet skyddas från politiska intressen som kan vara i strid med en effektiv förvaltning i pen- sionsspararnas intresse. Utredningens bedömning är att en ökad koncentration av premiepensionskapitalet hos statliga fonder ställer krav på en grundläggande översyn av den styrningsmodell och de placeringsbegränsningar som i dag gäller för de statliga pensionsfonderna.</P>
<P class="p220 ft24">Konsekvenser (för- och nackdelar)</P>
<P class="p321 ft8">De konsekvenser av förslaget som nämns i <SPAN class="ft9">Vägvalspromemorian </SPAN>är i korthet bl.a. följande.</P>
<P class="p180 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">Kostnaderna för förvaltningen av premiepensionen reduceras väsentligt, både vad gäller förvaltningsavgifter och transaktions- kostnader.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">233</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_234">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Översiktlig analys av Alternativ 2</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p176 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">Spridningen i avkastningen och förväntad premiepension mellan individer reduceras, eftersom nischade investeringsinriktningar inte kommer att finnas kvar. Det kommer dock fortfarande att finnas spridning mellan individer, eftersom det även i Alternativ 2 finns valmöjligheter.</SPAN></P>
<P class="p152 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">De s.k. informationskostnaderna reduceras, vilket bör medföra att såväl efterfrågan som utbud på premiepensionsrådgivning märkbart reduceras.</SPAN></P>
<P class="p222 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">De reducerade kostnaderna i förvaltningen bör innebära högre genomsnittlig pension för individerna.</SPAN></P>
<P class="p435 ft10"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft74">Intäktsbortfall för finansbranschen.</SPAN></P>
<P class="p151 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">Minskade möjligheter till sådan överavkastning som vissa indivi- der uppnår i dag och betydlig reducering av antalet individer som långsiktigt lyckas mycket dåligt.</SPAN></P>
<P class="p222 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">Möjligheten att välja fond begränsas starkt, men det behålls samtidigt en stor möjlighet att välja risk och typ av placering.</SPAN></P>
<P class="p216 ft24">Nedan redovisas utredningens bedömningar av konsekvenserna.</P>
<P class="p304 ft24">Enklare valsituation</P>
<P class="p161 ft42">För många pensionssparare torde en Alternativ <NOBR>2-lösning</NOBR> innebära en enklare valsituation.</P>
<P class="p494 ft24">Reduktion av förvaltningsavgifter</P>
<P class="p161 ft8">Som framgått i avsnitt 4.8 har Pensionsmyndigheten gjort beräk- ningar som visar att förvaltningsavgifterna torde kunna komma att sänkas med cirka 0,15 procentenheter jämfört med i dag, om antalet fonder på Fondtorget skulle reduceras till endast ett fåtal fonder.</P>
<P class="p178 ft8">I avsnitt 4.3 finns en närmare beskrivning av de avgifts- och skatteskillnader som finns mellan en global aktiefond på fondtorget och en global aktiefond som förvaltas i statlig regi.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">234</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_235">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td261"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td89"><P class="p16 ft23">Översiktlig analys av Alternativ 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p41 ft8">I en Alternativ <NOBR>2-lösning</NOBR> är det dessutom troligt att förvalt- ningsavgifterna – till följd av stordriftsfördelar – skulle kunna sänkas ytterligare några punkter.</P>
<P class="p41 ft8">Sjunde <NOBR>AP-fonden</NOBR> har gjort beräkningar av de s.k. stordriftsför- delar som kan förväntas uppkomma i Alternativ 2. Här redovisas också kostnadsbesparingar vid ett genomförande av Alternativ 1.</P>
<P class="p543 ft10">I beräkningar har följande grundantaganden gjorts</P>
<P class="p181 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">Per </SPAN><NOBR>2015-12-31</NOBR> förvaltades ungefär 1/3 av kapitalet i fond- försäkring av AP7</P>
<P class="p624 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">Per </SPAN><NOBR>2015-12-31</NOBR> förvaltades 48 procent av kapitalet på fondtorget i utländska aktier</P>
<P class="p170 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">Per </SPAN><NOBR>2015-12-31</NOBR> förvaltades 3 procent av kapitalet på fondtorget i utländska räntebärande tillgångar</P>
<P class="p13 ft28">Alternativ 1</P>
<P class="p625 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">Vid genomförande av alternativ 1 har antagits att ytterligare 1/3 av kapitalet i fondförsäkringen flyttas till förvaltningsalternativ inom det statliga erbjudandet</SPAN></P>
<P class="p545 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">Det har antagits att kapitalet flyttas till statliga alternativ med samma totala risknivå som i dag (volatilitetsneutral flytt till AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond)</SPAN></P>
<P class="p431 ft28">Alternativ 2</P>
<P class="p626 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">Vid genomförande av alternativ 1 har antagits att ytterligare 2/3 av kapitalet i fondförsäkringen flyttas till förvaltningsalternativ inom det statliga erbjudandet</SPAN></P>
<P class="p431 ft28">Skatteeffekter</P>
<P class="p627 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">Det har antagits att medel på fondtorget som i dag är placerade på de globala aktiemarknaderna kommer få en högre årlig av- kastning om 0,25 procent till följd av lägre skatt på utländska aktieutdelningar (se beräkningarna i avsnitt 4.3).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft17">235</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_236">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361236x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Översiktlig analys av Alternativ 2</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p176 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">Det har antagits att medel på fondtorget som i dag är placerade i utländska räntebärande värdepapper kommer att få en högre årlig avkastning om 0,15 procent till följd av lägre skatt på ut- ländska obligationsutdelningar.</SPAN></P>
<P class="p152 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">Det har vidare antagits att det finns ett antaget samband mellan faktiska förvaltningskostnader och förvaltat kapital.</SPAN></P>
<P class="p436 ft76">Figur 7.1 Funktion för förvaltningskostnad och kapital</P>
<P class="p628 ft80">Källa: AP7.</P>
<P class="p324 ft8">Beräkningarna visar att en riskneutral omallokering av kapital från dagens fondtorg till fonderna inom det statliga erbjudandet skulle innebära att den genomsnittliga fondavgiften kan sänkas från 0,31 procent till 0,09 procent, dvs. en kostnadssänkning på 0,22 procentenheter per år.<A href="#page_236"><SPAN class="ft48">6 </SPAN></A>Minskad källskatt på utländska utdelningar skulle leda till att kostnaderna kan sänkas med ytterligare cirka 0,13 procentenheter. Sjunde <NOBR>AP-fonden</NOBR> gör bedömningen att ökade stordriftsfördelar skulle göra det möjligt att reducera kostnaderna för alternativen inom det statliga erbjudandet med ytterligare 0,02–</P>
<P class="p629 ft54"><SPAN class="ft73">6 </SPAN>Baserat på de fondavgifter som gällde per den 31 december 2015.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">236</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_237">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361237x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td261"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td89"><P class="p16 ft23">Översiktlig analys av Alternativ 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p630 ft8">0,06 procentenheter.<A href="#page_237"><SPAN class="ft48">7 </SPAN></A>Denna kostnadssänkning skulle komma hela det förvaltade kapitalet till godo.</P>
<P class="p543 ft10">I beräkningarna finns även följande exempel.</P>
<P class="p462 ft24">Exempel</P>
<P class="p139 ft8">I exemplet har antagits att samtliga fonder i systemet följer samma kostnadsfunktion. I exemplet antas denna kostnads(avgifts)funk- tion vara lognormal. Det innebär att kostnaden inledningsvis sjunker snabbt i takt med att det förvaltade kapitalet växer och sedan planar ut (närmar sig den rörliga kostnaden). Det innebär att det blir förhållandevis stor avgiftsskillnad mellan en system- konstruktion där det förvaltade kapitalet samlas hos en aktör, eller en konstruktion där det sprids ut på ett stort antal aktörer.</P>
<P class="p631 ft76">Tabell 7.2 Kostnadssänkning vid ytterligare 1/3 resp. 2/3 till statliga alternativ</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49">
<TR>
<TD class="tr13 td262"><P class="p632 ft76">Kostnadssänkning</P></TD>
<TD class="tr13 td263"><P class="p16 ft76">Kostnadssänkning</P></TD>
<TD class="tr13 td264"><P class="p16 ft131">Kostnadssänkning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td265"><P class="p632 ft131">omallokerat</P></TD>
<TD class="tr12 td42"><P class="p16 ft131">premiepensions-</P></TD>
<TD class="tr12 td57"><P class="p16 ft131">premiepensions-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td265"><P class="p632 ft132">kapital</P></TD>
<TD class="tr7 td42"><P class="p16 ft132">systemet</P></TD>
<TD class="tr7 td57"><P class="p16 ft132">systemet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td265"><P class="p632 ft131">(baspunkter)<A href="#page_237"><SPAN class="ft133">8</SPAN></A></P></TD>
<TD class="tr0 td42"><P class="p16 ft131">(baspunkter)<A href="#page_237"><SPAN class="ft133">9</SPAN></A></P></TD>
<TD class="tr0 td57"><P class="p16 ft131">kommande 10 år<A href="#page_237"><SPAN class="ft133">10</SPAN></A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50">
<TR>
<TD class="tr7 td218"></TD>
<TD class="tr7 td83"><P class="p16 ft105">Alternativ 1:</P></TD>
<TD class="tr7 td42"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td149"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td218"></TD>
<TD class="tr7 td83"><P class="p16 ft105">Ytterligare 1/3 av</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td42"><P class="p16 ft76">38 bps</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td50"><P class="p16 ft76">13 bps</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td149"><P class="p17 ft80">21,4 mdr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td218"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td83"><P class="p16 ft76">kapitalet till statliga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td218"></TD>
<TD class="tr26 td42"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr26 td50"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr26 td149"><P class="p16 ft101"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td218"></TD>
<TD class="tr16 td83"><P class="p16 ft76">alternativ</P></TD>
<TD class="tr16 td42"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr16 td149"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td218"></TD>
<TD class="tr13 td83"><P class="p16 ft76">Alternativ 2:</P></TD>
<TD class="tr13 td42"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td50"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr13 td149"><P class="p16 ft13"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td218"></TD>
<TD class="tr16 td83"><P class="p16 ft76">Ytterligare 2/3 av</P></TD>
<TD class="tr16 td42"><P class="p16 ft76">41 bps</P></TD>
<TD class="tr16 td50"><P class="p16 ft76">27 bps</P></TD>
<TD class="tr16 td149"><P class="p17 ft95">44,4 mdr<A href="#page_237"><SPAN class="ft134">11</SPAN></A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p633 ft76">kapitalet till statliga alternativ</P>
<P class="p320 ft80">Källa: AP7.</P>
<P class="p634 ft50"><SPAN class="ft43">7</SPAN><SPAN class="ft56">Här bör nämnas att fondförmögenheten i AP7 Aktiefond mer än fördubblats under de senaste fem åren och att förvaltningsavgiften sjunkit från 0,15 till 0,11 under de senaste åren. Se Sjunde </SPAN><NOBR>AP-fondens</NOBR> årsredovisning 2015 s. 27.</P>
<P class="p175 ft45"><SPAN class="ft43">8</SPAN><SPAN class="ft44">Innefattar både effekter av kostnadssänkningar och effekter av ett lägre skatteuttag.</SPAN></P>
<P class="p140 ft45"><SPAN class="ft43">9</SPAN><SPAN class="ft44">Innefattar både effekter av kostnadssänkningar och effekter av ett lägre skatteuttag.</SPAN></P>
<P class="p140 ft50"><SPAN class="ft43">10</SPAN><SPAN class="ft56">Beräkningen bygger på att den årliga besparingen förräntar sig med 5 procent per år.</SPAN></P>
<P class="p200 ft54"><SPAN class="ft43">11</SPAN><SPAN class="ft58">Innefattar ej kostnadsminskningar till följd av förenklad administration hos Pensions- myndigheten.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">237</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_238">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361238x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Översiktlig analys av Alternativ 2</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft8">När det gäller de mer långsiktiga effekterna kan det noteras att Premiepensionssystemet kan antas växa kraftigt i storlek under kommande år. Det innebär ökade stordriftsfördelar och att förvalt- ningskostnaderna kan förväntas sjunka under kommande år.</P>
<P class="p45 ft8">Som referens kan nämnas att Statens pensionsfond utland (Norge) per <NOBR>2015-12-31</NOBR> förvaltade en portfölj om 7 656 mdr norska kronor bestående av cirka 60 procent aktier och 40 procent räntebärande tillgångar. I en rapport<A href="#page_238"><SPAN class="ft48">12 </SPAN></A>från 2015 uppskattar de att den totala kostnaden för att förvalta fonden passivt under de tre senaste åren uppgått till cirka 3 baspunkter per år.<A href="#page_238"><SPAN class="ft48">13 </SPAN></A>Enligt Pensionsmyndighetens prognos kommer Premiepensionssystemets fondförsäkring 2040 ha ett kapital om cirka 5 000 mdr kronor. Här bör dock nämnas att aktieförvaltning är dyrare än ränteförvaltning, och att Förvalsalternativet har en högre aktieandel än 60 procent.</P>
<P class="p45 ft8">I beräkningarna har ingen hänsyn tagits till hur Alternativ 2 kan antas påverka Pensionsmyndighetens administrativa kostnader eller kostnaderna för den tillfälliga förvaltningen.</P>
<P class="p45 ft8">Det kan hävdas att man vid en analys av för- och nackdelar med Alternativ 1 och 2 inte bör ta hänsyn till skillnader i skattestatus, men utredningens bedömning är att en analys av det slag utred- ningen har att göra bör utgå från de faktiska förutsättningar som för närvarande gäller. I detta sammanhang bör noteras att kost- nadsbesparingarna tillfaller pensionsspararna.</P>
<P class="p635 ft24">Spridning i utfall</P>
<P class="p161 ft8">Utredningens bedömning är att effekterna på spridning i utfall framför allt kommer att vara beroende av hur stort spannet tillåts vara mellan högsta och lägsta risknivån i de nya fonderna, och hur pensionsspararna kommer att välja. I en Alternativ <NOBR>2-lösning</NOBR> torde det dock vara lättare att – genom ändringar i regleringen och/eller mandat – löpande justera risknivåerna utifrån de erfarenheter man får när det gäller spridning i utfall. Som framgår av avsnitt 3.3 kommer spridningen i utfall mellan olika generationer att i allt vä- sentligt kvarstå. Aktiva sparare kan också förväntas bidra till en</P>
<P class="p636 ft45"><SPAN class="ft43">12</SPAN><SPAN class="ft44">Performance and risk – Government pension fund global, Norges bank (2015), s. 69.</SPAN></P>
<P class="p147 ft54"><SPAN class="ft43">13</SPAN><SPAN class="ft58">Efter förvaltningskostnad och transaktionskostnader.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">238</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_239">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361239x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td261"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td89"><P class="p16 ft23">Översiktlig analys av Alternativ 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p148 ft8">högre spridning, eftersom fondbyten och timing av dessa är en viktig orsak till spridning i utfall.</P>
<P class="p195 ft24">Effekter med anknytning till den s.k. rådgivningsmarknaden</P>
<P class="p213 ft8">I den Alternativ <NOBR>2-lösning</NOBR> som har diskuterats i detta avsnitt kommer det inte att finnas några privata vinstdrivande fonder som konkurrerar om premiepensionskapitalet, vilket torde innebära att de premiepensionstjänster som avser <SPAN class="ft9">marknadsföring</SPAN>, <SPAN class="ft9">försäljning </SPAN>och s.k. <SPAN class="ft9">diskretionär portföljförvaltning </SPAN>av premiepensionsfonder kommer att försvinna. Enligt utredningens mening är det dock betydligt svårare att göra en bedömning av effekterna när det gäller premiepensionstjänster som avser <SPAN class="ft9">rådgivning </SPAN>kring vilka fonder som ska väljas inom premiepensionsförvaltningen, eftersom det kommer att finnas kvar valmöjligheter.</P>
<P class="p220 ft24">Effekter med anknytning till fondmarknaden</P>
<P class="p62 ft8">För närvarande innehåller premiepensionssystemet ungefär en fjär- dedel av den samlade fondförmögenheten (det förvaltade kapitalet) i Sverige. Ett införande av en Alternativ <NOBR>2-lösning</NOBR> skulle alltså in- nebära en stor förändring av förutsättningarna på fondmarknaden, bl.a. när det gäller stordriftsfördelar.</P>
<P class="p10 ft8">För fondbranschen är premiepensionssystemet en viktig mark- nadsförings- och distributionskanal gentemot hushållen, och en särskilt viktig kanal för nystartade och utländska aktörer som önskar etablera sig i Sverige. Hushållen är den största kundgruppen på marknaden, och står för drygt två tredjedelar av det totala fondinnehavet. Ett införande av en Alternativ <NOBR>2-lösning</NOBR> riskerar därmed att medföra både färre nyetableringar och utslagning av befintliga fondbolag från den svenska fondmarknaden. Det torde framför allt vara de mindre bolagen med redan begränsade distri- butionsmöjligheter som riskerar att drabbas hårdast. En Alternativ <NOBR>2-lösning</NOBR> skulle därför med stor sannolikhet innebära en sämre konkurrens på den svenska fondmarknaden som helhet.<A href="#page_239"><SPAN class="ft48">14</SPAN></A></P>
<P class="p637 ft54"><SPAN class="ft73">14 </SPAN>Jfr Konkurrensverket (2015), Den svenska fondmarknaden – en fördjupning. Rapport 2015:8.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">239</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_240">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Översiktlig analys av Alternativ 2</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p296 ft24">För- och nackdelar med en ändrad typ av valfrihet</P>
<P class="p161 ft8">Utredningens bedömning är att värderingar av de mer principiella för- och nackdelar som finns med den <SPAN class="ft9">ändrade </SPAN>typen av valfrihet – <SPAN class="ft9">från </SPAN>en valfrihet i termer av val mellan olika fondförvaltare, fonder och kombinationer av fondförvaltare och fonder <SPAN class="ft9">till </SPAN>en valfrihet i termer av olika risknivåer som erbjuds av statliga förvaltare är en rent politisk fråga.</P>
<P class="p203 ft24">Författningstekniska frågor</P>
<P class="p161 ft8">Enligt utredningens bedömning torde ett genomförande av Alter- nativ 2 kräva vissa författningsändringar.</P>
<P class="p45 ft8">Nedan återges några av de bestämmelser som skulle behöva ändras.</P>
<P class="p238 ft10"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft74">64 kap. </SPAN><NOBR>18–21</NOBR> §§ socialförsäkringsbalken</P>
<P class="p160 ft10"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft74">Lagen om </SPAN><NOBR>AP-fonder</NOBR></P>
<P class="p160 ft10"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft74">Lag med vissa särskilda bestämmelser om Pensionsmyndigheten</SPAN></P>
<P class="p145 ft8">Därutöver torde det behövas särskild reglering kring övergången till en Alternativ <NOBR>2-lösning,</NOBR> dvs. regler kring det som här har kallats omval.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">240</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_241">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361241x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft7">8 Ekonomiska konsekvenser m.m.</P>
<P class="p63 ft25"><SPAN class="ft25">8.1</SPAN><SPAN class="ft26">Inledning</SPAN></P>
<P class="p213 ft8">Utredningen föreslår bl.a. att det ska införas nya valrutiner för såväl nya som befintliga pensionssparare inom premiepensionssystemet, vilket kan förväntas få stora konsekvenser för såväl pensionsspararna som för systemet i sig. Premiepensionssystemet är ett system i vilket drygt sju miljoner individer förvaltar pensionskapital i storleks- ordningen 850 miljarder kronor. Den genomsnittliga kontobehåll- ningen<A href="#page_241"><SPAN class="ft48">1 </SPAN></A>på individernas premiepensionskonton uppgår till cirka 136 600 kronor för pensionsspararna och 76 900 kronor för pensio- närerna, och i ett s.k. basscenario förväntas premiepensionen kunna komma att utgöra omkring 20 procent av den inkomstrelaterade allmänna pensionen. Värdeutvecklingen i premiepensionen är kopplad till värdeutvecklingen på de finansiella marknaderna, och det är svårt att göra prognoser när det gäller utvecklingen på de finansiella marknaderna.</P>
<P class="p10 ft8">Mot denna bakgrund vill utredningen understryka att de konse- kvensanalyser av olika slag som har varit möjliga att genomföra inom ramen för utredningens arbete behöver kompletteras med såväl andra typer av konsekvensanalyser som mer fördjupade kon- sekvensanalyser. Ett exempel på detta är närmare analyser av hur forskningen inom <NOBR>beteende-ekonomi</NOBR> kan och bör användas vid den närmare utformningen av utvärderingsval och påminnelse- kampanjer. Ett annat exempel är olika <NOBR>scenario-analyser</NOBR> där man närmare studerar den förväntade värdeutvecklingen i de olika för- valtningsmodellerna i olika scenarier, i syfte att t.ex. kvantifiera hur olika riksnivåer i Förvalsalternativet kan antas påverka värdeut- vecklingen för de olika grupperna av pensionssparare i Förvals-</P>
<P class="p638 ft54"><SPAN class="ft73">1 </SPAN>Premiepensionen – Pensionsspararna och pensionärerna 2015, s. 4.</P>
<P class="p604 ft17">241</P>
</DIV>
<DIV id="page_242">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361242x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Ekonomiska konsekvenser m.m.</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft8">alternativet. Ytterligare exempel är undersökningar av riskprefe- renser hos olika grupper av pensionssparare, och analyser av hur förändrade konkurrensförhållanden kan antas påverka såväl del- marknader som hela fondmarknaden.</P>
<P class="p221 ft25"><SPAN class="ft25">8.2</SPAN><SPAN class="ft26">Konsekvenser för statsbudgeten m.m.</SPAN></P>
<P class="p47 ft8">Utredningens bedömningar och förslag när det gäller ändrade val- rutiner och tydligare myndighetsinformation bedöms <SPAN class="ft9">inte få några direkta konsekvenser </SPAN>för statsbudgeten, eftersom premiepensions- systemet finansieras utanför statsbudgeten. Här bör dock nämnas att den garanti som staten genom Pensionsmyndigheten utfäster till pensionsspararna inom ramen för den traditionella försäkringen skulle kunna komma att påverka statsbudgeten negativt, om kapitalförvaltningen inom ramen för den traditionella försäkringen under lång tid skulle gå med förlust. Utredningens förslag bedöms inte i sig påverka <SPAN class="ft9">sannolikheten </SPAN>för att detta skulle inträffa. Effekt- erna av förslagen på benägenheten att välja traditionell försäkring är dock osäkra, eftersom de förslag som lämnas skulle kunna innebära att såväl fler som färre kommer att välja traditionell försäkring. <SPAN class="ft9">Konsekvenserna </SPAN>av långvariga förluster i den traditionella försäk- ringen beror på hur många som väljer traditionell försäkring och storleken på det förvaltade kapitalet.</P>
<P class="p86 ft8">Enligt utredningens mening är det mycket svårt att göra en be- dömning av i vilken utsträckning de nya rutinerna kommer att in- nebära ett ökat antal <SPAN class="ft9">skadeståndsärenden </SPAN>hos JK eller domstolar. Mot bakgrund av att antalet skadeståndsärenden med anledning av fondbyten hittills har varit relativt lågt<A href="#page_242"><SPAN class="ft48">2 </SPAN></A>gör utredningen dock be- dömningen att de nya rutinerna inte torde medföra några mer vä- sentliga kostnadsökningar för JK eller domstolarna.</P>
<P class="p86 ft8">Utredningen gör bedömningen att regeringen bör tillsätta en ut- redning som får i uppdrag att göra en översyn av regleringen kring det s.k. premiepenspararskyddet. En sådan utredning bedöms medföra ökade kostnader för regeringskansliet. Storleken på kost- nadsökningen beror bl.a. på hur regeringen väljer att utforma det närmare uppdraget.</P>
<P class="p639 ft54"><SPAN class="ft73">2 </SPAN>Pensionsmyndighetens årsredovisning 2015, s. 63.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">242</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_243">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361243x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td137"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td266"><P class="p16 ft23">Ekonomiska konsekvenser m.m.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft8">Utredningen föreslår att det bör genomföras kompletterande regelbundna fördjupade analyser av utfallet i de olika delarna av premiepensionssystemet, efter mönster från – eller samordnat med</P>
<P class="p200 ft8">– de årliga utvärderingar som nu görs av <NOBR>AP-fonderna.</NOBR> Införandet av en sådan ordning bedöms medföra ökade kostnader för rege- ringskansliet. Storleken på kostnadsökningen beror bl.a. på hur regeringen väljer att utforma den nya ordningen.</P>
<P class="p41 ft8">Utredningens bedömning är att de förslag som lämnas inte kan antas komma att medföra några mer betydande konsekvenser för Finansinspektionen, Kammarkollegiet eller Konsumentverket.</P>
<P class="p640 ft136"><SPAN class="ft25">8.3</SPAN><SPAN class="ft135">Ekonomiska konsekvenser m.m. när det gäller förslagen om regelbundna utvärderingsval</SPAN></P>
<P class="p641 ft8">Bland utredningens bedömningar och förslag är det förslaget om regelbundna utvärderingsval som kan förväntas få störst konse- kvenser.</P>
<P class="p10 ft8">Mot bakgrund av storleken på det kapital som för närvarande förvaltas inom ramen för förvaltningsmodellen Egen portfölj (cirka 580 miljarder kronor) och de undersökningar som finns kring hur nöjda pensionsspararna är med sina val, de erfarenheter som finns när det gäller val inom premiepensionssystemet och det omval som gjordes 2010 inom <NOBR>SAF-LO-området</NOBR> samt de erfarenheter som finns när det gäller aktiviteten i premiepensionssystemet gör vi bedömningen att det är rimligt att utvärderingsvalen kan förväntas medföra <SPAN class="ft9">en betydande överflyttning av kapital </SPAN>från fonderna inom förvaltningsmodellen Egen portfölj till Förvalsalternativet, dvs. från fonderna på fondtorget till fonder som förvaltas av AP7 Såfa.</P>
<P class="p41 ft8">Som framgår av tabell 3.7 är det i dag cirka 3,5 miljoner individer som har Egen portfölj, dvs. ingår i den grupp som skulle behöva göra utvärderingsval om reglerna infördes i dag.<A href="#page_243"><SPAN class="ft48">3 </SPAN></A>Enligt utredning- ens mening är det svårt att göra en prognos över hur pensions- sparare och pensionärer kan antas komma att välja i ett utvärde- ringsval. Nedan redovisas dock några exempel på mycket grova prognoser.</P>
<P class="p418 ft54"><SPAN class="ft73">3 </SPAN>Antalet individer som har Egen portfölj och storleken på förvaltat kapital förändras över tid.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">243</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_244">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft18">Ekonomiska konsekvenser m.m. SOU 2016:61</P>
<P class="p202 ft8">I en prognos kan man t.ex. – baserat på den undersökning som redovisas i figur 3.11 – välja att utgå från att två tredjedelar av pen- sionsspararna är <SPAN class="ft9">nöjda med sina val</SPAN>. Om man antar att denna andel är rättvisande för de som har valt Egen portfölj skulle cirka 2,3 miljoner individer bekräfta sina val, vilket skulle innebära att cirka 1,2 miljon individer kan förväntas vilja göra förändringar i sitt spa- rande. Om man vidare – mot bakgrund av hur premiepensions- kapitalet för närvarande är fördelat mellan de båda förvaltnings- modellerna – antar att cirka hälften av dessa individer kommer att välja Förvalsalternativet medan den andra hälften kommer att välja att stanna kvar i Egen portfölj (men i andra fonder) skulle utvärde- ringsvalen komma att innebära att cirka 0,6 miljoner individer väljer att flytta sitt premiepensionskapital till Förvalsalternativet. Baserat på det genomsnittliga innehavet på premiepensionskontona skulle detta innebära en flytt av kapital från förvaltningsmodellen Egen portfölj till förvaltningsmodellen Förvalsalternativet i storleksord- ningen 100 miljarder kronor. Detta belopp kan jämföras med värdet på nya premiepensionsrätter intjänade under 2015 var knappt 40 miljarder kronor. Här kan man alternativt välja att i stället anta att alla som kan förväntas vilja göra förändringar i sitt sparande i stället väljer Förvalsalternativet, vilket skulle innebära en dubblering av antalet individer och kapital (dvs. 1,2 miljoner pen- sionssparare och 200 miljarder kronor).</P>
<P class="p86 ft8">I prognosen ovan har antagits att alla engagerar sig i utvärde- ringsvalet, vilket inte är ett rimligt antagande. Om man därför i stället – <SPAN class="ft9">mot bakgrund av erfarenheterna från det första valet 2000 </SPAN>– antar att cirka två tredjedelar kommer att göra ett aktivt utvärde- ringsval skulle beräkningarna ovan bara gälla för cirka två tredjede- lar av de cirka 3,5 miljoner individer som omfattas, dvs. för cirka 2,3 miljoner individer. Baserat på detta skulle utvärderingsvalen kunna antas medföra en flytt av kapital från förvaltningsmodellen Egen portfölj till förvaltningsmodellen Förvalsalternativet i stor- leksordningen 70 miljarder kronor (0,4 miljoner individer) <SPAN class="ft9">på grund av aktiva val </SPAN>och en flytt av kapital <SPAN class="ft9">på grund av passivitet </SPAN>som kan uppskattas uppgå till 190 miljarder kronor (1,2 miljon indivi- der). Den samlade effekten skulle här alltså bli 260 miljarder kronor (1,6 miljoner individer).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">244</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_245">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361245x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td137"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td266"><P class="p16 ft23">Ekonomiska konsekvenser m.m.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p253 ft8">Motsvarande prognoser kan alternativt göras med utgångspunkt i t.ex. <SPAN class="ft9">den nuvarande aktiviteten i premiepensionssystemet </SPAN>eller med <SPAN class="ft9">utgångspunkt i det omval som gjordes inom </SPAN><NOBR><SPAN class="ft9">SAF-LO.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p41 ft8">Om man utgår från den nuvarande aktiviteten i premiepensions- systemet skulle prognosen bli en överföring av kapital i storleks- ordningen 380 miljarder kronor, baserat på antagandet att andelen aktiva väljare i utvärderingsvalen kan antas komma att uppgå till cirka 1,2 miljoner individer. Utredningen har här valt att utgå från hur många individer som varit aktiva de senaste åren i den be- märkelsen att de gjort minst ett nytt fondval. Enligt tabell 3.7 rör det sig om 0,7 miljoner individer<A href="#page_245"><SPAN class="ft48">4 </SPAN></A>som har varit aktiva under de senaste tre åren, dvs. cirka en femtedel av de som valt Egen port- följ. Vi har här även antagit att knappt hälften av de 1,2 miljoner som har valt en generationsfond kommer att bekräfta att de vill fortsätta med Egen portfölj. Med dessa antaganden blir prognosen att utvärderingsvalen kan antas komma att medföra en överföring av kapital i storleksordningen 380 miljarder kronor fördelat på 2,3 miljoner individer.</P>
<P class="p11 ft8">Om man i stället utgår från erfarenheterna från det omval som gjordes inom <NOBR>SAF-LO</NOBR> skulle prognosen även här bli en överföring av kapital i storleksordningen 380 miljarder kronor, baserat på an- tagandet att andelen aktiva väljare i utvärderingsvalen kommer att uppgå till cirka en tredjedel.</P>
<P class="p56 ft8">Vad som nu redovisats ger enligt utredningen en <SPAN class="ft9">indikation </SPAN>på hur mycket kapital som initialt skulle kunna komma att överföras till AP7 Såfa vid ett införande av utvärderingsval. Som framgått kan det komma att röra sig om kapital i storleksordningen från 100 miljarder kronor till 380 miljarder kronor i samband med de första utvärderingsvalen. Efter ytterligare sju år har alla sparare fått ytterligare en möjlighet att utvärdera sin förvaltningslösning, vilket kan leda till ytterligare överföringar från Egen portfölj till Förvalsalternativet. Detta kan bland annat jämföras med storleken på det kapital som för närvarande förvaltas inom ramen för förvalt- ningsmodellen Egen portfölj (omkring 580 miljarder kronor) och storleken på det kapital som för närvarande förvaltas inom förvalt- ningsmodellen Förvalsalternativet (omkring 290 miljarder kronor). I</P>
<P class="p638 ft54"><SPAN class="ft73">4 </SPAN>Siffran 0,7 avser individer som inte ligger i en generationsfond eller – vilket är en liten andel</P>
<P class="p0 ft54">– ligger i ett annat statligt alternativ än AP7 Såfa.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">245</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_246">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361246x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Ekonomiska konsekvenser m.m.</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft8">avsnitt 7 finns beräkningar av konsekvenserna på förvaltnings- avgifterna i systemet vid en överföring av 1/3 av det samlade kapitalet i fondförsäkringen (dvs. omkring 290 miljarder kronor). (I avsnitt 4.3 finns beräkningar av hur skillnader i avgifter och skatt kan antas påverka premiepensionsutfallet.)</P>
<P class="p45 ft8">Kostnaderna för ett utskick av ett <SPAN class="ft9">enkelt utformat informations- blad </SPAN>tillsammans med en fondbytesblankett och ett kuvert med förbetalt porto/frisvar till 4 miljoner pensionssparare kan grovt uppskattas komma att uppgå till cirka 27 miljoner kronor.<A href="#page_246"><SPAN class="ft48">5</SPAN></A></P>
<P class="p45 ft8">Om utskicket ska utformas i syfte att åstadkomma så hög akti- vitet som möjligt torde det krävas kompletterande informations- givning i andra kanaler, dvs. informationskampanjer. En grov upp- skattning av kostnaden för en informationskampanj via digitala och social media eventuellt inklusive enklare informationsfilmer som visas i rörlig media är knappt 5,5 miljoner kronor. En kampanj som även skulle inkludera rikstäckande TV uppskattas komma att kosta ytterligare cirka 5 miljoner kronor, och en kampanj som även skulle omfatta information i lokaltrafiken uppskattas komma att kosta ytterligare 2 miljoner kronor. Här ska också nämnas att även för- slaget om <SPAN class="ft9">regelbundna påminnelsekampanjer </SPAN>riktade till de pen- sionssparare som har sina premiepensionsmedel i Förvalsalterna- tivet kommer att medföra kostnader. Med utgångspunkt i de upp- skattningar som redovisats ovan kan dessa kostnader bedömas komma att uppgå till knappt 9 miljoner kronor.<A href="#page_246"><SPAN class="ft48">6</SPAN></A></P>
<P class="p86 ft8">En ordning med regelbundna utvärderingsval torde även med- föra ökade kostnader för Pensionsmyndigheten kopplade till ökat behov av bemanning i kundservice m.m. i samband med utvärde- ringsvalen.</P>
<P class="p189 ft8">De förändringar av myndighetens informationsmaterial som be- höver göras i syfte att <SPAN class="ft9">förtydliga informationen </SPAN>kring Förvals- alternativet torde enligt utredningens bedömning inte medföra några mer väsentliga kostnadsökningar för Pensionsmyndigheten, och därmed inte heller några mer väsentliga kostnadsökningar för pensionsspararna.</P>
<P class="p642 ft50"><SPAN class="ft51">5</SPAN><SPAN class="ft52">Fördelat på portokostnader (10,4 miljoner kronor), kuvert (8 miljoner kronor), svarspost (6 miljoner kronor under antagandet att 2 miljoner pensionssparare skickar in svarsbrev), fondbytesblankett (1,2 miljoner kronor), informationsblad (1,2 miljoner kronor), s.k. byrå- arvode och test av material m.m. (cirka </SPAN><NOBR>0,1–0,4</NOBR> miljoner kronor).</P>
<P class="p289 ft54"><SPAN class="ft51">6</SPAN><SPAN class="ft53">Fördelat på porto (7,8 miljoner kronor) och informationsblad (0,9 miljoner kronor).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">246</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_247">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361247x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr7 td137"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td266"><P class="p16 ft23">Ekonomiska konsekvenser m.m.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p643 ft8">Här bör understrykas att Pensionsmyndighetens kostnader för utskick och informationskampanjer kommer att finansieras via Pensionsmyndighetens administrativa avgift, som för 2016 uppgick till knappt 600 miljoner kronor.</P>
<P class="p644 ft27"><SPAN class="ft25">8.4</SPAN><SPAN class="ft119">Omallokering från svenska till utländska tillgångar</SPAN></P>
<P class="p645 ft8">I Förvalsalternativet är cirka 1 procent av tillgångarna placerade i svenska aktier<A href="#page_247"><SPAN class="ft48">7 </SPAN></A>och cirka 6 procent i svenska räntebärande till- gångar.<A href="#page_247"><SPAN class="ft48">8 </SPAN></A>Motsvarande siffror för Egen portfölj är 30 procent respektive 15 procent.</P>
<P class="p56 ft8">Som framgått ovan är utredningens bedömning att ett genom- förande av en ordning med utvärderingsval kan beräknas medföra en initial överföring av premiepensionskapital från Egna portföljer till Förvalsalternativet i storleksordningen <NOBR>100–380</NOBR> miljarder kronor. Baserat på skillnaderna i hur kapitalet är allokerat i Förvals- alternativet jämfört med i Egen portfölj kan ett införande av utvär- deringsval – enligt utredningens mening – beräknas medföra en överföring från svenska till utländska aktier i storleksordningen 29 till 110 miljarder kronor.<A href="#page_247"><SPAN class="ft48">9 </SPAN></A>På motsvarande sätt kan ett införande av utvärderingsval – enligt utredningens mening – beräknas medföra en överföring från svenska till utländska räntebärande tillgångar i storleksordningen 9 till 34 miljarder kronor. <A href="#page_247"><SPAN class="ft48">10</SPAN></A></P>
<P class="p211 ft8">Utredningen anser att de närmare effekterna av dessa troliga omallokeringar inom ramen för premiepensionssystemet behöver analyseras närmare i den fortsatta beredningen.</P>
<P class="p646 ft25"><SPAN class="ft25">8.5</SPAN><SPAN class="ft26">Konsekvenser för fondbranschen m.m.</SPAN></P>
<P class="p647 ft8">För närvarande förvaltas omkring 580 miljarder i fonderna på fond- torget, vilket motsvarar ungefär en fjärdedel av den samlade fond- förmögenheten (det förvaltade kapitalet) i Sverige. Som framgått</P>
<P class="p648 ft45"><SPAN class="ft43">7</SPAN><SPAN class="ft44">Motsvarar ungefär den svenska börsens vikt i ett globalt aktieindex.</SPAN></P>
<P class="p131 ft45"><SPAN class="ft43">8</SPAN><SPAN class="ft44">Se Diagram 15.</SPAN></P>
<P class="p131 ft50"><SPAN class="ft43">9</SPAN><SPAN class="ft56">29 procent </SPAN><NOBR>(30-1)</NOBR> multiplicerat med 100 respektive 380 miljarder kronor.</P>
<P class="p131 ft54"><SPAN class="ft43">10</SPAN><SPAN class="ft58">9 procent </SPAN><NOBR>(15-6)</NOBR> multiplicerat med 100 respektive 380 miljarder kronor.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">247</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_248">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361248x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Ekonomiska konsekvenser m.m.</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft8">ovan, se avsnitt 8.2, kan utredningens förslag om regelbundna utvärderingsval komma att innebära att omkring <NOBR>0,6–2,3</NOBR> miljoner pensionssparare kommer att flytta kapital från fonderna på fond- torget till Förvalsalternativet i storleksordningen <NOBR>100–380</NOBR> miljarder kronor, vilket skulle komma att innebära en mycket stor för- ändring för den svenska fondmarknaden. De närmare effekterna för enskilda fonder (cirka 850 stycken) och fondförvaltare (drygt 100 stycken) är enligt utredningens mening svåra att bedöma, ef- tersom det är svårt att göra prognoser kring hur pensionsspararna kommer att välja och/eller vilka fonder som innehas av pensions- sparare som kan förväntas vara passiva i utvärderingsvalen.</P>
<P class="p45 ft8">För de berörda fonderna och fondförvaltarna får en ordning med regelbundna utvärderingsval antas medföra ökade kostnader för marknadsföring och kundkontakter i syfte att behålla befint- liga/vinna nya kunder, vilket i förlängningen i många fall torde komma att medför högre fondavgifter.</P>
<P class="p45 ft8">För i vart fall vissa typer av fonder kan en ordning med regel- bundna utvärderingsval medföra behov av ändrad placeringsstrategi till följd av ändringar i <NOBR>sparar-beteendet</NOBR> (t.ex. behov av mer likvida tillgångar för att kunna möta <NOBR>mass-uttag).</NOBR></P>
<P class="p45 ft8">Återkommande utvärderingsval kan få särskild påverkan på de privata generationsfonderna, eftersom dessa har tagits fram som en långsiktig lösning för relativt passiva pensionssparare som inte för- väntas behöva byta fond under sparandetiden.</P>
<P class="p86 ft8">Utredningens bedömning är att regelbundna utvärderingsval kan sägas öka konkurrensen <SPAN class="ft9">inom premiepensionssystemet </SPAN>– såväl mellan olika förvaltningsalternativ som mellan fonderna inom re- spektive förvaltningsalternativ – i den meningen att förslagen inne- bär ökat fokus på regelbundna utvärderingar av de placeringar som görs. Det kan samtidigt sägas att regelbundna utvärderingsval och tydligare myndighetsinformation – i ljuset av stordriftsfördelar, skattefördelar och antagen passivitet hos pensionsspararna – med- för konkurrensfördelar för de statliga alternativen inom premie- pensionssystemet och att dessa konkurrensfördelar kan komma att skapa en ineffektiv delmarknad till nackdel för pensionsspararna. Konkurrensverket framhåller i sin rapport från 2015<A href="#page_248"><SPAN class="ft48">11 </SPAN></A>att det är viktigt ur konkurrenshänseende att eventuella reformeringar av</P>
<P class="p576 ft54"><SPAN class="ft73">11 </SPAN>Den svenska fondmarknaden – en fördjupning, 2015.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">248</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_249">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td137"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td266"><P class="p16 ft23">Ekonomiska konsekvenser m.m.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p148 ft8">premiepensionssystemet inte försämrar konkurrensförutsättning- arna och försvårar inträdet för nya aktörer. Den svenska fond- marknaden domineras av fondbolag kopplade till de fyra stor- bankerna, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. Sannolikt har premiepensionssystemet bidragit till en mer effektiv kon- kurrens på fondmarknaden, vilket avspeglar sig i det faktum att dessa storbankers marknadsandel är väsentligt mycket lägre på fondtorget i premiepensionssystemet (40 procent) än motsvarande marknadsandel på fondmarknaden exklusive premiepensions- sparandet (70 procent).</P>
<P class="p11 ft8">Utredningens bedömning är att de närmare effekterna av änd- rade konkurrensförutsättningar är ett exempel på den typ av frågor som behöver analyseras djupare i den fortsatta beredningen. Här bör nämnas att premiepensionssystemet är en viktig marknads- förings- och distributionskanal för fondbranschen gentemot hus- hållen, och en särskilt viktig kanal för nystartade och utländska aktörer som önskar etablera sig i Sverige. Utredningens förslag kan därför komma att innebära en sämre konkurrens på den svenska fondmarknaden som helhet.</P>
<P class="p42 ft8">Utredningens bedömning är att de förslag som lämnas kan komma att få större påverkan på små fondförvaltare jämfört med stora fondförvaltare, eftersom små fondförvaltare är överrepresen- terade på fondtorget i förhållande till marknaden i övrigt och att små fondförvaltare i många fall inte har egen distribution av sina fonder och därför är mer beroende av premiepensionssystemet som, distributionskanal. Till detta kommer att även effekterna av minskade skalfördelar slår olika på små respektive stora fondför- valtare och att kapital från premiepensionssystemet i flertalet fall utgör en relativt större andel av små fondförvaltares samlade kapital jämfört med stora fondförvaltare.</P>
<P class="p149 ft25"><SPAN class="ft25">8.6</SPAN><SPAN class="ft26">Konsekvenser på jämställdhet</SPAN></P>
<P class="p321 ft8">I premiepensionssystemet är andelen män och kvinnor i stort sett lika stora; 51 respektive 49 procent. Män har genomgående högre pensionsrätter och följaktligen högre genomsnittlig behållning på premiepensionskontot. Vad gäller värdeutveckling så är den lika för män och kvinnor. Detta gäller både under senaste året och sedan</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">249</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_250">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361250x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Ekonomiska konsekvenser m.m.</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft8">start (för de som varit med hela tiden), samt för de med egen portfölj och de som ligger i förvalsalternativet. Som framgår av t.ex. tabell 3.5 (andel som valt egen portfölj vid inträdet och antal nya sparare) har aktiviteten vad gäller första val varit i stort sett lika stor (eller liten) bland män och kvinnor. Detta gäller under hela perioden <NOBR>2000–2016,</NOBR> alltså både under början av perioden då stora informationsinsatser gjordes och senare då dessa insatser successivt minskade. Mot denna bakgrund gör utredningen bedömningen att de förslag som utredningen presenterar inte i sig kommer att påverka jämställdheten mellan män och kvinnor i någon riktning. Vad gäller förslaget om regelbundna utvärderingsval – som är det förslag som påverkar enskilda individer i störst utsträckning – är utredningens bedömning att män och kvinnor som grupp får antas komma att agera på ett i allt väsentligt likartat sätt, och att konsekvenserna på framtida pension därmed också blir densamma för män respektive kvinnor.</P>
<P class="p397 ft25"><SPAN class="ft25">8.7</SPAN><SPAN class="ft26">Konsekvenser när det gäller hållbarhetsprofil</SPAN></P>
<P class="p47 ft8">Av de cirka 840 fonderna inom förvaltningsmodellen Egen portfölj är det för närvarande 200 fonder som har en hållbarhetsprofil från Swesif<A href="#page_250"><SPAN class="ft48">12</SPAN></A>. Eftersom ungefär hälften av de största fonderna har en hållbarhetsprofil så är det samlade kapitalet hos dessa fonder 40 procent av hela kapitalet inom Egen portfölj, eller cirka 230 miljarder kronor.</P>
<P class="p45 ft8">Förvalsalternativet har en hållbarhetsprofil vilket betyder att en överföring till förvaltningsmodellen Förvalsalternativet från för- valtningsmodellen Egen portfölj <SPAN class="ft9">på totalnivå </SPAN>innebär att kapital flyttas från bl.a. fonder som inte har en hållbarhetsprofil till en fond som har det. Om till exempel 200 miljarder kronor skulle överföras och kapitalet som flyttas från Egen portfölj har samma andel fonder med hållbarhetsprofil som hela kapitalet har i dag, så skulle det innebära att 120 miljarder kronor går från fonder utan hållbarhetsprofil till en fond med hållbarhetsprofil.</P>
<P class="p86 ft8">Här bör nämnas att det bland fonderna med en hållbarhetsprofil inom förvaltningsmodellen Egen portfölj förekommer en variation</P>
<P class="p649 ft54"><SPAN class="ft73">12 </SPAN>Sveriges forum för hållbara investeringar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">250</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_251">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361251x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td137"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td266"><P class="p16 ft23">Ekonomiska konsekvenser m.m.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft8">av hur – och i vilken utsträckning – hänsyn tas till miljö och etik. Denna variation innebär att en jämförelse med Förvalsalternativets <NOBR>miljö/etik-hänsyn</NOBR> kan utfalla olika för olika fonder inom Egen portfölj. Här ska även noteras att de privata fonderna får utöva sin rösträtt, vilket Sjunde <NOBR>AP-fonden</NOBR> normalt inte får såvitt avser svenska aktiebolag.<A href="#page_251"><SPAN class="ft48">13</SPAN></A></P>
<P class="p155 ft25"><SPAN class="ft25">8.8</SPAN><SPAN class="ft26">Övriga konskevenser</SPAN></P>
<P class="p213 ft8">De ekonomiska konsekvenserna av utredningens förslag när det gäller <SPAN class="ft9">ändrade valrutiner för nya sparare </SPAN>behandlas i avsnitt 4.4.1.</P>
<P class="p42 ft8">De ekonomiska konsekvenserna av utredningens förslag när det gäller <SPAN class="ft9">övriga ändringar i socialförsäkringsbalken </SPAN>behandlas i av- snitt 6.</P>
<P class="p543 ft10">Konsekvenser såvitt avser Alternativ 2 behandlas i avsnitt 7.</P>
<P class="p650 ft54"><SPAN class="ft73">13 </SPAN>5 kap. 4 § lagen ((2000:192) om allmänna pensionsfonder <NOBR>(AP-fonder).</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">251</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_252">
</DIV>
<DIV id="page_253">
<P class="p0 ft7">9 Författningskommentar</P>
<P class="p651 ft27"><SPAN class="ft25">9.1</SPAN><SPAN class="ft119">Förslaget till lag om ändring i lagen (2000: 192) om allmänna pensionsfonder </SPAN><NOBR>(AP-fonder)</NOBR> med ikraftträdande den 1 juli 2017</P>
<P class="p241 ft24">5 kap.</P>
<P class="p241 ft28">1 §</P>
<P class="p241 ft10">Förslaget behandlas i avsnitt 4.4.1.</P>
<P class="p42 ft8">Paragrafens andra stycke anger att när medel förs över till för- valtning i Sjunde <NOBR>AP-fonden</NOBR> med stöd av 64 kap. 24 § första stycket eller 26 § andra stycket ska fondmedlen placeras mellan fonderna efter pensionsspararens ålder.</P>
<P class="p42 ft8">Ändringen är en följdändring med anledning av de ändringar som föreslås när det gäller valrutinerna för nya pensionssparare, se författningskommentaren till 64 kap. 24 §.</P>
<P class="p652 ft138"><SPAN class="ft25">9.2</SPAN><SPAN class="ft137">Förslaget till lag om ändringar i socialförsäkringsbalken med ikraftträdande den 1 juli 2017</SPAN></P>
<P class="p241 ft24">56 kap.</P>
<P class="p502 ft28">5 §</P>
<P class="p241 ft10">Förslaget behandlas i avsnitt 6.2.</P>
<P class="p42 ft8">Enligt första stycket i paragrafens nuvarande lydelse får in- komstpension, tilläggspension och garantipension lämnas för högst tre månader före ansökningsmånaden åt den som omedelbart före 65 års ålder haft sjukersättning (s.k. retroaktivt uttag av pension).</P>
<P class="p653 ft17">253</P>
</DIV>
<DIV id="page_254">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p202 ft8">Den föreslagna ändringen innebär att reglerna om möjlighet till retroaktivt uttag av pension för den som omedelbart före 65 års ålder haft sjukersättning ska gälla för alla delar av den allmänna ålderspension, och alltså inte längre bara gälla för inkomstpension, tilläggspension och garantipension.</P>
<P class="p45 ft8">När det gäller de olika begreppen framgår det av 55 kap. 3 § att inkomstgrundad ålderspension från fördelningssystemet lämnas som <SPAN class="ft9">inkomstpension </SPAN>eller tilläggspension och att inkomstgrundad ålderspension från premiepensionssystemet lämnas som <SPAN class="ft9">premie- pension</SPAN>. Av 55 kap. 8 § framgår det att <SPAN class="ft9">garantipensionen </SPAN>är grund- skyddet i den <SPAN class="ft9">allmänna ålderspensionen</SPAN>. Begreppet allmän ålders- pension används även i bl.a. 4 och 9 §§.</P>
<P class="p203 ft28">9 §</P>
<P class="p304 ft10">Förslaget behandlas i avsnitt 6.3.</P>
<P class="p86 ft8">Enligt paragrafens nuvarande lydelse gäller enligt <SPAN class="ft9">första stycket </SPAN>det som föreskrivs i 4 och 6 §§ om när allmän ålderspension (4 §) respektive tilläggspension (6 §) får lämnas också i fråga om <SPAN class="ft9">ökat uttag </SPAN>av allmän ålderspension. Enligt <SPAN class="ft9">andra stycket </SPAN>kan dock <SPAN class="ft9">ökat uttag av premiepension </SPAN>tidigast göras från och med månaden efter den då ansökan kom in till Pensionsmyndigheten</P>
<P class="p86 ft8">Den föreslagna ändringen innebär att ökat uttag av premie- pension kan ske från och med samma månad som är möjlig för öv- riga delar av den allmänna ålderspensionen.</P>
<P class="p216 ft24">64 kap.</P>
<P class="p654 ft28">14 §</P>
<P class="p304 ft10">Förslaget behandlas i avsnitt 6.6.</P>
<P class="p86 ft8">I paragrafen regleras hur pension ska bestämmas vid övergång till premiepension i form av livränta med garanterade belopp (tra- ditionell försäkring). Enligt paragrafens nuvarande lydelse gäller enligt <SPAN class="ft9">andra </SPAN>stycket att inlösen ska ske snarast efter det att begäran kom in till Pensionsmyndigheten, dock tidigast <SPAN class="ft9">månaden </SPAN>före den då livräntan första gången ska betalas ut.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">254</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_255">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td267"><P class="p16 ft23">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p10 ft8">Den föreslagna ändringen innebär att inlösen tidigast ska kunna ske <SPAN class="ft9">tre månader </SPAN>före den månad då livräntan första gången ska be- talas ut, dvs. vid en tidigare tidpunkt än vad som är möjligt enligt nuvarande regler.</P>
<P class="p195 ft28">24 §</P>
<P class="p502 ft10">Förslaget behandlas i avsnitt 4.4.1.</P>
<P class="p56 ft8">I paragrafen regleras hanteringen av de medel som för <SPAN class="ft9">nya </SPAN>pensionssparares räkning förts över till sådan förvaltning som avses i 18 och 23 §§, dvs. till förvaltning inom premiepensionssystemet. Enligt de nuvarande reglerna ska nya pensionssparare upplysas om rätten att välja placering av de medel som för spararens räkning förs över för placering hos fondförvaltare (<SPAN class="ft9">första </SPAN>stycket). Om pen- sionsspararen inte anmäler något val inom den tid som Pensions- myndigheten beslutar, ska myndigheten föra över medlen till en eller flera fonder som förvaltas av Sjunde <NOBR>AP-fonden</NOBR> (<SPAN class="ft9">andra stycket</SPAN>), varvid det också anges att bestämmelser om fördelningen av medlen finns i 5 kap. 1 § tredje stycket lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder <NOBR>(AP-fonder).</NOBR> Enligt nyss nämnda be- stämmelse ska medlen fördelas mellan fonderna efter pensions- spararens ålder. Bestämmelserna innebär att medlen för de som inte gjort något val placeras i det s.k. Förvalsalternativet, AP7 Såfa (Statens årskullsförvaltningsalternativ).</P>
<P class="p55 ft8">Den föreslagna ändringen innebär att Pensionsmyndigheten ska föra över de medel som för <SPAN class="ft9">nya </SPAN>pensionssparares räkning förs över för placering hos fondförvaltare direkt till det s.k. Förvalsalter- nativet, AP7 Såfa (Statens årskullsförvaltningsalternativ), och att Pensionsmyndigheten i samband med denna överföring ska upplysa den nya pensionsspararen om den rätt som pensionsspararen har enligt 25 §, dvs. rätten att byta fond.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft17">255</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_256">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p655 ft24">108 kap.</P>
<P class="p654 ft28">15 §</P>
<P class="p304 ft10">Förslaget behandlas i avsnitt 6.5.</P>
<P class="p86 ft8">I paragrafen, enligt dess nuvarande lydelse, regleras skyldigheten för den som är återbetalningsskyldig enligt vissa bestämmelser (2– 6 §§, 8 § eller 9 §) att betala ränta på det återkrävda beloppet om den handläggande myndigheten avseende det återkrävda beloppet har träffat avtal om en avbetalningsplan eller medgett anstånd med betalningen. Enligt 7 § ska Pensionsmyndigheten besluta om återbetalning enligt huvudreglerna om återbetalning av ersättning bara om felet belastar övriga pensionssparare eller kan innebära en avsevärd påverkan på framtida utbetalningar av pension till pen- sionsspararen. Detta gäller också i fråga om premiepension till efterlevande. För återbetalningsskyldighet i fråga om premie- pension gäller alltså att villkoren i såväl 2 § som 7 § ska vara upp- fyllda.</P>
<P class="p178 ft8">Den föreslagna ändringen innebär att även den som är återbetal- ningsskyldig i fråga om premiepension ska betala ränta på det åter- krävda beloppet om den handläggande myndigheten avseende det återkrävda beloppet har träffat avtal om en avbetalningsplan eller medgett anstånd med betalningen.</P>
<P class="p203 ft28">17 §</P>
<P class="p304 ft10">Förslaget behandlas i avsnitten 6.4 och 6.5.</P>
<P class="p86 ft8">I paragrafen enligt dess nuvarande lydelse ska den som är åter- betalningsskyldig för premiepension betala ränta på det felaktigt utbetalda belopp med s.k. basränta från utbetalningsdagen till och med dagen för Pensionsmyndighetens beslut om återkrav (<SPAN class="ft9">första </SPAN>stycket). Enligt <SPAN class="ft9">andra </SPAN>stycket ska huvudregeln om ränta vid åter- betalningsskyldighet (15 §) inte tillämpas i fråga om premie- pension.</P>
<P class="p178 ft8">Den föreslagna ändringen i form av ett nytt <SPAN class="ft9">andra </SPAN>stycke inne- bär att bestämmelsen om skyldighet för den som är återbetalnings- skyldig för premiepension att betala basränta från utbetalnings- dagen till och med dagen för Pensionsmyndighetens beslut om återkrav inte ska gälla i de fall återbetalningsskyldigheten grundar</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">256</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_257">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft18">SOU 2016:61 Författningskommentar</P>
<P class="p148 ft8">sig på premiepension som felaktigt utbetalts för tid efter den månad då pensionstagaren avlidit.</P>
<P class="p41 ft8">Den föreslagna ändringen såvitt avser slopandet av <SPAN class="ft9">tredje </SPAN>stycket är en följdändring, se författningskommentaren till 15 §.</P>
<P class="p195 ft28">19 §</P>
<P class="p502 ft10">Förslaget behandlas i avsnitt 6.5.</P>
<P class="p56 ft8">I paragrafen enligt dess nuvarande lydelse finns bestämmelser om uttag av dröjsmålsränta på belopp som har återkrävts med stöd av bestämmelserna i <NOBR>2–6</NOBR> §§, 8 § eller 9 § och som inte betalas i rätt tid (<SPAN class="ft9">första </SPAN>stycket). De nuvarande hänvisningarna i <SPAN class="ft9">första stycket </SPAN>– som undantar 7 § – innebär att det inte finns någon skyldighet att betala dröjsmålsränta vid återkrav på premiepension.</P>
<P class="p10 ft8">Den föreslagna ändringen i <SPAN class="ft9">första </SPAN>stycket innebär att reglerna om dröjsmålsränta ska gälla även för premiepension.</P>
<P class="p10 ft8">Det föreslagna slopandet av <SPAN class="ft9">tredje </SPAN>stycket är en följdändring, med anledning de ändringar som föreslås i första stycket</P>
<P class="p656 ft140"><SPAN class="ft25">9.3</SPAN><SPAN class="ft139">Förslaget till lag om ändringar i socialförsäkringsbalken med</SPAN></P>
<P class="p657 ft25">ikraftträdande den 1 januari 2019</P>
<P class="p502 ft24">64 kap.</P>
<P class="p241 ft28">1 §</P>
<P class="p321 ft8">Den föreslagna ändringen är en följdändring, se kommentaren till 27 <NOBR>a–27</NOBR> d §§.</P>
<P class="p195 ft28">27 a §</P>
<P class="p658 ft8">Förslaget behandlas i avsnitt 4.4.2. Paragrafen är ny.</P>
<P class="p200 ft8">Enligt <SPAN class="ft9">första </SPAN>stycket ska Pensionsmyndigheten, vid de tidpunkter som anges i 27 b §, ge de pensionssparare som har sina fondmedel placerade i sådana fonder som avses i 18 § första stycket 1, 21 § eller i sådana fonder som avses i 5 kap. 1 § andra stycket 1 eller 3</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">257</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_258">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft8">lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder <NOBR>(AP-fonder)</NOBR> för- nyad möjlighet att välja hur han eller hon vill förvalta sitt pre- miepensionskapital (utvärderingsval). De pensionssparare som berörs av bestämmelsen är dels pensionssparare som vid tidpunkten för utvärderingsvalet har sina premiepensionsmedel placerade i s.k. Egen portfölj, dvs. i fonder som finns på Pensionsmyndighetens fondtorg, dels pensionssparare som vid tidpunkten för utvärde- ringsvalet har sina premiepensionsmedel placerade i s.k. Färdiga riskportföljer (dvs. det statliga alternativ där medlen är fördelade mellan fonder som förvaltas av Sjunde <NOBR>AP-fonden</NOBR> efter den risk- nivå som pensionsspararen har angett). Pensionsspararen kan välja att behålla de valda placeringarna (bekräfta sina nuvarande val) eller välja annan placering för sina fondmedel enligt 26 §. Av förslaget till 27 c § och 27 d § framgår att den som inte bekräftar att han eller hon vill behålla de valda placeringarna eller placerar om sina fond- medel enligt 26 § får sina medel överförda till det s.k. Förvals- alternativet, dvs. AP7 Såfa (Statens årskullsförvaltningsalternativ).</P>
<P class="p45 ft8">Tidpunkten för utvärderingsvalen regleras i den föreslagna 27 b §. För de pensionssparare som fått sina pensionsrätter fastställda före den 1 januari 2012 föreslås det att riksdagen bemyndigar regeringen att meddela särskilda föreskrifter kring de närmare tidpunkterna för de första utvärderingsvalen.</P>
<P class="p86 ft8">Enligt <SPAN class="ft9">andra </SPAN>stycket ska Pensionsmyndigheten i samband med ett utvärderingsval upplysa pensionsspararen om syftet med ut- värderingsvalet och ge pensionsspararen information om de för- valtningsmodeller som finns i premiepensionssystemet. Syftet med utvärderingsvalen är att minska risken för lågt premiepensions- utfall. Informationen om de olika förvaltningsmodeller som finns i premiepensionssystemet – dvs. Egen Portfölj, Färdiga risk- portföljer och Förvalsalternativet – förutsätts bl.a. innehålla upp- lysningar om avkastning, risk och avgifter.</P>
<P class="p203 ft28">27 b §</P>
<P class="p659 ft8">Förslaget behandlas i avsnitt 4.4.2. Paragrafen är ny.</P>
<P class="p660 ft8">Enligt <SPAN class="ft9">första </SPAN>stycket ska utvärderingsval ske i samband med den årliga överföring som avses i 26 § som sker det sjunde året efter det</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">258</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_259">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td267"><P class="p16 ft23">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft8">år då pensionsrätt för premiepension fastställdes första gången för pensionsspararen, och därefter vart sjunde år räknat från det år då pensionsspararen gjorde sitt senaste utvärderingsval. Den årliga överföring som avses i 26 § sker normalt under december månad, vilket innebär att utvärderingsvalen förutsätts komma att ske vart sjunde år under perioden september till november.</P>
<P class="p10 ft8">För de pensionssparare som fått sina pensionsrätter fastställda före den 1 januari 2012 föreslås det att riksdagen bemyndigar reger- ingen att meddela särskilda föreskrifter kring de närmare tid- punkterna för de första utvärderingsvalen.</P>
<P class="p220 ft28">27 c §</P>
<P class="p661 ft8">Förslaget behandlas i avsnitt 4.4.2. Paragrafen är ny.</P>
<P class="p10 ft8">Enligt <SPAN class="ft9">första </SPAN>stycket ska Pensionsmyndigheten upplysa den pensionssparare som inte inom tre månader från den dag då Pen- sionsmyndigheten skickat information om utvärderingsvalet till pensionsspararen bekräftat att han eller hon vill behålla de valda placeringarna eller placerat om sina fondmedel enligt 26 § om att hans eller hennes fondmedel kommer att flyttas till sådana fonder som avses i 5 kap. 1 § tredje stycket lagen om allmänna pensions- fonder <NOBR>(AP-fonder)</NOBR> – dvs. till AP7 Såfa (Statens årskullsförvalt- ningsalternativ) – om pensionsspararen inte inom en månad från den dag då Pensionsmyndigheten skickade upplysningen till pen- sionsspararen bekräftar att han eller hon vill behålla de valda place- ringarna eller placerar om sina fondmedel enligt 26 §. Bestämmel- sen är avsedd att minska risken för oönskade överföringar till AP7 Såfa.</P>
<P class="p288 ft8">Enligt <SPAN class="ft9">andra </SPAN>stycket ska Pensionsmyndigheten föra över medlen till sådana fonder som avses i 5 kap. 1 § tredje stycket lagen om allmänna <NOBR>pensions-fonder</NOBR> <NOBR>(AP-fonder)</NOBR> – dvs. till AP7 Såfa (statens årskullsförvaltningsalternativ) – om pensionsspararen inte inom den månad som avses i första stycket bekräftar att han eller hon vill behålla de valda placeringarna eller placerar om sina fondmedel enligt 26 §.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">259</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_260">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p296 ft28">27 d §</P>
<P class="p659 ft8">Förslaget behandlas i avsnitt 4.4.2. Paragrafen är ny.</P>
<P class="p45 ft8">Enligt paragrafen ska Pensionsmyndigheten, vid de tidpunkter som anges i 27 b §, påminna de pensionssparare som har sina fondmedel placerade i sådana fonder som avses i 5 kap. 1 § tredje stycket lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder <NOBR>(AP-fonder)</NOBR> om deras möjlighet att välja annan placering av sitt premie- pensionskapital. De pensionssparare som berörs av bestämmelsen är pensionssparare som vid tidpunkten för påminnelsen har sina premiepensionsmedel placerade i det s.k. Förvalsalternativet, dvs. AP7 Såfa (Statens årskullsförvaltningsalternativ).</P>
<P class="p45 ft8">Pensionsspararen ska påminnas om deras möjlighet att välja annan placering av sitt premiepensionskapital, dvs. om deras möjlighet att i stället välja s.k. Egen portfölj (dvs. fonder som finns på Pensionsmyndighetens fondtorg) eller s.k. Färdiga riskportföljer (dvs. det statliga alternativ där medlen är fördelade mellan fonder som förvaltas av Sjunde <NOBR>AP-fonden</NOBR> efter den risknivå som pen- sionsspararen anger).</P>
<P class="p86 ft8">Tidpunkten för påminnelserna regleras i den föreslagna 27 b §. För de pensionssparare som fått sina pensionsrätter fastställda före den 1 januari 2012 föreslås det att riksdagen bemyndigar regeringen att meddela särskilda föreskrifter kring de närmare tidpunkterna för de första påminnelserna.</P>
<P class="p203 ft24">Övergångsbestämmelser</P>
<P class="p662 ft8">Behovet av övergångsbestämmelser behandlas i avsnitt 4.4.2. Genom det bemyndigande som föreslås kan tidpunkterna för</P>
<P class="p167 ft8">genomförandet av de första utvärderingsvalen och de första påminnelserna för de individer som fått sina första premiepensionsrätter fastställda före den 1 januari 2012 spridas ut över tid, jfr kommentaren till 27 b §. I föreskrifterna kan olika tidpunkter bestämmas för olika grupper av individer, utifrån förväntade effekter på kapitalmarknaderna och överväganden kring lämpliga informationsinsatser.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">260</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_261">
<DIV id="id_1">
<P class="p663 ft18">Bilaga 1</P>
<P class="p664 ft7">Kommittédirektiv 2014:107</P>
<P class="p665 ft25">Ett reformerat premiepensionssystem</P>
<P class="p666 ft10">Beslut vid regeringssammanträde den 3 juli 2014</P>
<P class="p667 ft24">Sammanfattning</P>
<P class="p668 ft8">En särskild utredare ska analysera och lägga fram förslag på hur förändringar av premiepensionssystemet bör göras. Utredaren ska utgå från de förslag på åtgärder som beskrivs i departementspro- memorian Vägval för premiepensionen (Ds 2013:35) enligt alter- nativ 1 och förslag om förändringar av den traditionella försäk- ringen. Syftet med utredningen är att säkerställa att eventuella för- ändringar av premiepensionssystemet bidrar till att fler sparare får en långsiktigt bra avkastning på sitt premiepensionskapital till rim- lig risk och kostnad.</P>
<P class="p669 ft10">Utredaren ska bl.a.</P>
<P class="p670 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">klargöra vilka ändringar som krävs i svensk rätt för att genom- föra föreslagna åtgärder och utarbeta nödvändiga författnings- förslag,</SPAN></P>
<P class="p671 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">analysera och beskriva konsekvenserna av att genomföra åtgär- derna, och</SPAN></P>
<P class="p672 ft10"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft74">föreslå hur och i vilken ordning åtgärderna bör genomföras.</SPAN></P>
<P class="p673 ft8">Därutöver ska utredaren översiktligt analysera och beskriva konse- kvenserna av att ersätta fondtorget med maximalt tio statliga fonder, enligt departementspromemorians alternativ 2.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">261</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_262">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p202 ft8">Utredaren ska i sitt arbete samråda med berörda offentliga och privata aktörer.</P>
<P class="p45 ft8">Direktiven har tagits fram i samråd med Pensionsgruppen (S 2007:F).</P>
<P class="p567 ft10">Uppdraget ska redovisas senast den 3 september 2015.</P>
<P class="p203 ft24">Vägval för premiepensionen</P>
<P class="p47 ft8">I april 2012 beslutade Pensionsgruppen att genomföra en översyn av premiepensionssystemet för att kartlägga och analysera hur väl systemet levt upp till de syften som finns för premiepensionen samt vid behov föreslå förbättringar inom ramen för premie- pensionssystemets befintliga struktur. Uppdraget bestod i att för- djupa kunskapen om vilka problem och möjligheter till förbätt- ringar som finns inom premiepensionssystemet.</P>
<P class="p45 ft8">I arbetet med översynen gjordes beräkningar och analyser av hur premiepensionssparandet har utvecklats hos olika grupper av spa- rare sedan premiepensionssystemet startade år 2000. Därtill gjordes analyser av i vilken utsträckning och hur den valfrihet som finns inom systemet har utnyttjats av premiepensionssparare, fondbolag, rådgivnings- och förvaltningsföretag. I arbetet beaktades även tidi- gare studier utförda av bl.a. Pensionsmyndigheten, Finans- inspektionen och forskare i finansiell ekonomi och beteende- ekonomi.</P>
<P class="p189 ft8">Resultatet av översynen presenterades för Pensionsgruppen i departementspromemorian Vägval för premiepensionen (Ds 2013:35). Denna benämns i det följande departements- promemorian.</P>
<P class="p178 ft8">Enligt departementspromemorian finns det flera förbättrings- områden inom befintligt premiepensionssystem, framför allt relate- rade till</P>
<P class="p152 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">bristande kunskap och intresse hos premiepensionssparare för egen aktiv förvaltning på fondtorget,</SPAN></P>
<P class="p223 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">onödigt höga kostnader för egen förvaltning på fondtorget och stor tidsåtgång för den enskilde spararen att välja bland ett mycket stort antal fonder på fondtorget, och</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">262</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_263">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td268"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td196"><P class="p16 ft23">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p169 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">risk för stor spridning i slutlig premiepension mellan de indivi- der som lyckats bäst och de som lyckats sämst med sitt sparande på fondtorget, trots att de har betalat in lika stora pensionspre- mier till premiepensionssystemet.</SPAN></P>
<P class="p674 ft8">I departementspromemorian understryks att riskerna och kostna- derna i premiepensionssystemet kan reduceras på flera olika sätt. Vilket sätt som är bäst är dock primärt inte en fråga om rätt eller fel utan en fråga om vilka egenskaper man kan acceptera i systemet och hur man värderar olika grad av valfrihet och kostnader för spa- rare och fondbolag på fondtorget.</P>
<P class="p56 ft8">I departementspromemorian presenteras två alternativa vägval för att reducera identifierade problem samt ett generellt förslag som rör den traditionella försäkringen.</P>
<P class="p195 ft28">De två alternativen</P>
<P class="p213 ft8">Alternativ 1 innebär att det befintliga premiepensionssystemet behålls med ett fondtorg hos Pensionsmyndigheten och ett förvals- alternativ samt ett fåtal risknivåklassade fonder hos Sjunde AP- fonden, med syfte att behålla stor valfrihet för den enskilda indivi- den. För att motverka de problem som identifierats föreslås följande fem åtgärder inom ramen för befintligt system:</P>
<P class="p180 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">Pensionsmyndigheten ges i uppdrag att i sin kommunikation med pensionsspararna framhålla förvalsalternativet AP7 Såfa som ett bra alternativ för de sparare som inte har tillräckliga kunskaper om systemet eller som inte vill välja mellan fonderna på fondtorget.</SPAN></P>
<P class="p675 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">Obligatoriskt bekräftelseval införs för nya pensionsrätter och eventuellt som en engångsåtgärd även för tidigare intjänade pensionsrätter.</SPAN></P>
<P class="p676 ft10"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft74">Ett avgiftstak införs för fonderna på fondtorget.</SPAN></P>
<P class="p29 ft10"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft74">Risktagandet begränsas och fondtorget görs mer överblickbart.</SPAN></P>
<P class="p181 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">Premiepensionsspararen debiteras för Pensionsmyndighetens kostnader för fondtorget baserat på utnyttjande.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">263</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_264">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft8">Alternativ 2 innebär att antalet fonder på fondtorget begränsas till maximalt tio statliga fonder. Inriktningen på fonderna ska prövas löpande och utgångspunkten är att det ska vara möjligt att åstad- komma en professionell investerares tillgångsmix i sitt sparande. Alternativ 2 syftar till att anpassa systemet efter majoriteten av spararnas kunskap och intresse för fondförvaltning på bekostnad av stor individuell valfrihet.</P>
<P class="p203 ft28">Den traditionella försäkringen</P>
<P class="p161 ft8">För premiepensionssparare som går i pension finns möjligheten att vid det tillfället eller vid en senare tidpunkt välja mellan att förvalta sina pensionsmedel i en fondförsäkring eller i en traditionell för- säkring. För de pensionssparare som väljer traditionell försäkring blir tidpunkten för övergången viktig, eftersom det är det samlade värdet på premiepensionen vid övergången som avgör hur mycket som kan betalas ut under resterande år som pensionär. Det är också ett viktigt beslut, eftersom det efter valet av traditionell försäkring inte går att återgå till fondförsäkring. I departementspromemorian presenteras ett generellt förslag som innebär att övergången till traditionell försäkring anpassas så att individers aktieinnehav i fondsparandet avvecklas successivt. I departementspromemorian föreslås även att förvaltningen av den traditionella försäkringen flyttas från Pensionsmyndigheten och samordnas med övrig pre- miepensionsförvaltning hos Sjunde <NOBR>AP-fonden.</NOBR></P>
<P class="p203 ft28">Remittering</P>
<P class="p47 ft8">Departementspromemorian syftade bl.a. till att öka kunskapen om hur premiepensionssystemet har använts av olika brukare och hur avkastningen på kapitalet har utvecklats sedan systemets start för olika grupper av sparare samt att påbörja en analys av vilka möjlig- heter till förbättringar av systemet som det finns. För att ge be- rörda myndigheter, organisationer, företag och andra intressenter möjlighet att ge sin syn på premiepensionssystemets fördelar och nackdelar samt vilka möjligheter till förbättringar av systemet som det finns remitterades departementspromemorian till 59 instanser (dnr Fi2013/2119). Av dessa svarade 44 instanser. Därutöver valde</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">264</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_265">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td268"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td196"><P class="p16 ft23">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft8">sju instanser att yttra sig på eget initiativ. Svaren visar att det finns ett stort engagemang och intresse bland de svarande för premie- pensionssystemets utformning och resultat men att spridningen är stor i de tillfrågade aktörernas synpunkter på såväl departements- promemorians slutsatser som förslag till åtgärder. Gemensamt för flera av de svarande är att de önskar en fördjupad konsekvensanalys av de olika förslagen som presenteras i departementspromemorian.</P>
<P class="p220 ft24">Uppdraget och dess avgränsning</P>
<P class="p139 ft8">Pensionsgruppen beslutade den 12 mars 2014 att beredningen av båda alternativen i departementspromemorian bör fortsätta, och att alternativ 1 bör vara en utgångspunkt för de förändringar som lig- ger närmast i tiden. Utredaren ska därför göra en fördjupad konse- kvensanalys och föreslå genomförande samt lagförslag för åtgär- derna inom alternativ 1 och de förändringar av den traditionella försäkringen som presenteras i departementspromemorian. Därut- över ska utredaren översiktligt analysera och beskriva konse- kvenserna av att ersätta fondtorget med maximalt tio statliga fonder, enligt departementspromemorians alternativ 2.</P>
<P class="p10 ft8">Utredaren kan mot bakgrund av resultatet av konsekvens- analysen motivera och föreslå att en eller flera av åtgärderna som föreslås i departementspromemorian inte genomförs eller föreslå andra åtgärder som utredaren bedömer har bättre förutsättningar att leda till måluppfyllelse. Eventuella nya förslag ska analyseras och motiveras lika utförligt som övriga förslag.</P>
<P class="p42 ft8">Nedan följer en kort sammanställning av de frågor som utreda- ren åtminstone bör beakta vid analys av respektive delåtgärd.</P>
<P class="p677 ft34">Bör Pensionsmyndigheten i sin kommunikation med pensionsspararna framhålla att förvalsalternativet är ett bra alternativ till att göra ett eget val på fondtorget?</P>
<P class="p678 ft8">Analysen i departementspromemorian visar att flera premiepen- sionssparare har ett begränsat intresse för att göra egna val på fondtorget och att stora grupper saknar tillräckliga kunskaper för att genomföra ett eget val på det sätt som systemet syftade till. Dessutom anlitar över tio procent av pensionsspararna premie-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">265</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_266">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft8">pensionsrådgivare för att hantera de individuella placerings- besluten. Denna grupp belastas med extra kostnader som i många fall inte leder till bättre avkastning.</P>
<P class="p45 ft8">För att underlätta för de premiepensionssparare som inte kan eller vill välja fonder på fondtorget tillhandahåller staten ett förvals- alternativ genom generationsfonden AP7 Såfa, där risken anpassas efter spararens ålder.</P>
<P class="p45 ft8">I departementspromemorian föreslås att staten ska vara tydlig i sin kommunikation och framhålla AP7 Såfa som ett bra alternativ för dem som uppenbart inte kan eller vill välja fonder på fond- torget.</P>
<P class="p679 ft10">Utredaren ska</P>
<P class="p151 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">analysera och beskriva de fördelar och nackdelar som finns med att staten förordar ett statligt fondalternativ framför andra fonder,</SPAN></P>
<P class="p224 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">analysera och föreslå vilka premiepensionssparare som bör vara målgrupp för rekommendation om sparande i AP7 Såfa,</SPAN></P>
<P class="p223 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">bedöma om ett tydligare statligt förespråkande av AP7 Såfa är motiverat utifrån den risknivå och placeringsinriktning som finns för förvalsfonden,</SPAN></P>
<P class="p152 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">beskriva alternativa åtgärder för att underlätta för sparare med otillräcklig kunskap om systemet eller ovilja att vara aktiva på fondtorget,</SPAN></P>
<P class="p222 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">bedöma om ytterligare insatser för att öka den finansiella kun- skapen behövs, och</SPAN></P>
<P class="p223 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">ge en samlad bedömning av förslaget att staten förordar ett stat- ligt fondalternativ, om utredaren anser att åtgärden är motive- rad, och beskriva hur det skulle kunna genomföras.</SPAN></P>
<P class="p680 ft9">Kan bekräftelseval för nya pensionsrätter utformas så att fler lyckas bättre med sin fondförvaltning?</P>
<P class="p150 ft8">Av dem som gjorde ett aktivt val avseende i vilka fonder som deras premiepensionsmedel ska placeras vid lanseringen av premie- pensionen har 20 procent därefter inte bytt fonder. Många val har därför sannolikt fallit i glömska även om en del individer gjort</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">266</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_267">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td268"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td196"><P class="p16 ft23">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft8">långsiktiga placeringsbeslut i exempelvis generationsfonder och därför inte byter fonder. Nya premiepensionsmedel, som baseras på storleken på intjänad pensionsrätt, placeras årligen i de valda fonderna. För att öka sannolikheten för att fler gör medvetna pla- ceringsval föreslås i departementspromemorian att ett system in- förs som innebär att premiepensionssparare årligen bekräftar hur nya pensionsrätter ska placeras, ett s.k. bekräftelseval. Alternativt kan det enligt departementspromemorian övervägas om bekräft- elseval ska ske mer sällan, t.ex. vartannat eller vart tredje år om årliga bekräftelseval bedöms vara betungande.</P>
<P class="p41 ft8">Enligt departementspromemorian bör det också övervägas om ett särskilt bekräftelseval avseende även tidigare placerat kapital inom premiepensionen kan göras som en engångsåtgärd mot bak- grund av att många individer upplevde en stor press att göra ett eget val år 2000.</P>
<P class="p543 ft10">Utredaren ska</P>
<P class="p173 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">analysera och beskriva fördelar och nackdelar med ett införande av obligatoriska bekräftelseval,</SPAN></P>
<P class="p471 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">analysera vilka premiepensionssparare som bör omfattas av obli- gatoriska bekräftelseval,</SPAN></P>
<P class="p235 ft10"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft74">föreslå och motivera hur ofta bekräftelseval bör ske,</SPAN></P>
<P class="p181 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">analysera och ta ställning till hur bekräftelsen ska ske, vad som blir konsekvensen av att inte ta ställning till ett obligatoriskt be- kräftelseval och betydelsen av valblankettens utseende för re- sultatet,</SPAN></P>
<P class="p173 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">ta ställning till om obligatoriska bekräftelseval ska gälla endast för placering av nya pensionsrätter eller också ska kunna inne- fatta redan intjänat pensionskapital, och</SPAN></P>
<P class="p545 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">analysera och motivera om det finns andra åtgärder än obliga- toriska bekräftelseval som vid en samlad bedömning är bättre för att minska risken för systematiskt svag avkastning.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">267</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_268">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p655 ft28">Bör ett avgiftstak införas för premiepensionsfonderna?</P>
<P class="p47 ft8">Kapitalförvaltningen inom premiepensionssystemet bör syfta till att uppnå bästa möjliga nettoavkastning för pensionsspararen. Det innebär inte att det finns ett egenvärde i att i alla lägen minimera alla kostnader, eftersom en del kostnader är nödvändiga för att uppnå ett bra förvaltningsresultat. Allt annat lika så är lägre kost- nader dock att föredra framför högre kostnader. Pensionsmyndig- heten har i sitt avtal med fondförvaltarna en s.k. rabattrappa som innebär att ju större kapital som förvaltas av respektive fondbolag desto större krav har Pensionsmyndigheten på återbetalning av förvaltningsarvode.</P>
<P class="p189 ft8">Den privata marknaden för rådgivnings- och förvaltningstjäns- ter som utvecklats för premiepensionssparande innebär bl.a. att individer ger företag fullmakt att utöva individens valfrihet. Med hjälp av fullmakten kan företaget välja att placera premiepensions- spararens medel i egna dyra fonder på fondtorget och på så sätt kringgå Pensionsmyndighetens intentioner med rabattrappan. Ett sätt att motverka denna utveckling är att införa ett tak för avgifts- uttaget men där variation mellan olika fondkategorier kan före- komma. Åtgärden väntas bl.a. leda till en prispress på extrema av- giftsnivåer och att fondbolag med en avgift över den valda taknivån antingen anpassar sin avgiftsnivå till de nya villkoren eller väljer att avregistrera sina fonder från fondtorget.</P>
<P class="p306 ft10">Utredaren ska</P>
<P class="p151 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">analysera och beskriva fördelar och nackdelar med införande av avgiftstak,</SPAN></P>
<P class="p435 ft10"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft74">föreslå och motivera nivå för avgiftstak,</SPAN></P>
<P class="p151 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">bedöma om ett avgiftstak bör kombineras med dagens rabatt- rappa och i så fall beskriva hur denna kombination bör ut- formas,</SPAN></P>
<P class="p224 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">analysera och föreslå om avgiftstaket ska vara lika för alla fonder eller om det ska finnas en differentiering i avgift mellan olika typer av fonder,</SPAN></P>
<P class="p222 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">bedöma hur ett avgiftstak påverkar premiepensionsspararnas avkastning på kort och lång sikt,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">268</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_269">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td268"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td196"><P class="p16 ft23">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p169 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">beskriva de praktiska konsekvenserna av ett genomförande, t.ex. hur kapital ska flyttas från de fonder som lämnar fondtorget till kvarvarande fonder,</SPAN></P>
<P class="p170 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">bedöma påverkan på kapitalmarknaden och på den samlade kapi- talansamlingen hos de fonder som är kvar på fondtorget efter ett införande av ett avgiftstak,</SPAN></P>
<P class="p545 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">bedöma hur konkurrenssituationen på fondmarknaden påverkas av ett avgiftstak, och</SPAN></P>
<P class="p471 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">ge en samlad bedömning av förslaget att införa ett utgiftstak, om utredaren anser att åtgärden är motiverad, och beskriva hur det bör genomföras.</SPAN></P>
<P class="p61 ft28">Hur kan risktagandet begränsas?</P>
<P class="p62 ft8">På fondtorget finns bl.a. nischade fonder med hög risk. Sådana fonder ger möjlighet till hög avkastning men också en risk för låg avkastning. De bedöms därmed bidra till att öka spridningen av premiepensionen för individer med samma inkomst.</P>
<P class="p56 ft8">I syfte att ta ett större ansvar för utfallet och begränsa sprid- ningen något föreslås i departementspromemorian att fondutbudet bör begränsas till en meny motsvarande den som används av pro- fessionella investerare. Detta ska ske genom att det ställs kvalitets- krav på fonderna som i sig syftar till en rimlig riskspridning.</P>
<P class="p41 ft8">En framgångsrikt genomförd riskbegränsning bedöms i depar- tementspromemorian bl.a. få följande effekter:</P>
<P class="p491 ft10"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft74">Färre fonder och ett mer överskådligt fondtorg.</SPAN></P>
<P class="p29 ft10"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft74">Lägre kostnader då kapitalet koncentreras till färre fonder.</SPAN></P>
<P class="p173 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">Mindre spridning i avkastningsresultat mellan individer på grund av att högriskalternativen begränsas.</SPAN></P>
<P class="p681 ft8">I departementspromemorian konstateras även att det finns flera svårigheter med detta förslag. Det är bl.a. en stor utmaning att de- finiera maximalt tillåtet risktagande, exempelvis varför vissa inve- steringsinriktningar får finnas på fondtorget medan andra inte til- låts. Dessutom tenderar risknivåerna att variera över tid, vilket kan få till följd att fonder kan pendla fram och tillbaka på fondtorget</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">269</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_270">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft8">genom att de först har acceptabel risknivå för att senare, då de upp- visar alltför hög risk, tvingas lämna fondtorget. Detta skapar en osäkerhet och olägenhet för de sparare som väljer dessa fonder. Därtill bedöms antalet fonder på fondtorget inte reduceras tillräck- ligt mycket för att informationskostnaderna för individen ska minska i någon större omfattning. Till följd av svårigheterna med detta principiella förslag lämnas i departementspromemorian inga mer konkreta förslag om kriterier. Det krävs därför att en för- djupad utredning om förslaget ska genomföras.</P>
<P class="p567 ft10">Utredaren ska</P>
<P class="p151 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">analysera och beskriva metoder för att begränsa risken på fond- torget,</SPAN></P>
<P class="p435 ft10"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft74">motivera vilken åtgärd utredaren förordar,</SPAN></P>
<P class="p144 ft10"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft74">analysera och beskriva fördelar och nackdelar med åtgärden, och</SPAN></P>
<P class="p239 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">ge en samlad bedömning av förslaget att införa metoder för att begränsa risken på fondtorget, om utredaren anser att åtgärden är motiverad, och hur det bör genomföras.</SPAN></P>
<P class="p682 ft28">Bör individen debiteras för Pensionsmyndighetens kostnader för fondtorget baserat på utnyttjande?</P>
<P class="p47 ft8">Uppbyggnaden av fondtorget innebar en stor investeringskostnad för dåvarande Premiepensionsmyndigheten. Denna kostnad debite- ras spararen genom årliga avskrivningar t.o.m. 2018. Kostnaden belastar alla individer oavsett om fondtorget utnyttjas eller om individens kapital läggs i förvalsalternativet. Pensionsmyndigheten har dessutom mindre kostnader kopplat till fondtransaktioner då de väsentliga kostnaderna för fondtransaktioner belastar fonderna och de sparare som finns där. Det är dock viktigt att notera att fondspararna inte bara utgörs av premiepensionssparare, eftersom de flesta fonderna även är öppna på den privata fondmarknaden med både svenska och internationella sparare.</P>
<P class="p45 ft8">Fondtorget kännetecknas i ett internationellt perspektiv av låga förvaltningsarvoden genom att fondbolagen tvingas acceptera en rabattrappa. Det är således fördelaktigt för spararen att placera ka-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">270</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_271">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td268"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td196"><P class="p16 ft23">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft8">pital i fonder på fondtorget jämfört med motsvarande fonder på privata marknaden.</P>
<P class="p10 ft8">I departementspromemorian finns förslag som innebär att de individer som är aktiva och drar nytta av de rabatterade avgifterna också ska belastas med kostnaderna som Pensionsmyndigheten har för att upprätthålla fondtorget. Kostnaden kan vara relaterad till dels om kapital placeras på fondtorget över huvud taget, dels till antalet transaktioner. Även om Pensionsmyndighetens löpande kostnader är förhållandevis begränsade kan införandet av engångs- debitering medföra att man prövar en gång extra om man vill ut- nyttja fondtorget.</P>
<P class="p543 ft10">Utredaren ska</P>
<P class="p173 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">analysera och beskriva fördelar och nackdelar med att införa debitering vid fondbyte,</SPAN></P>
<P class="p471 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">bedöma hur stora kostnader som bör debiteras för ett fondbyte om åtgärden införs,</SPAN></P>
<P class="p471 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">bedöma vilka kostnader för ett fondbyte som en debitering bör baseras på,</SPAN></P>
<P class="p170 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">bedöma hur stora merkostnader som åtgärden innebär för pen- sionssystemet jämfört med dagens förfarande, och</SPAN></P>
<P class="p471 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">ge en samlad bedömning av förslaget att införa debitering vid fondbyte, om utredaren anser att åtgärden är motiverad, och be- skriva hur det bör genomföras.</SPAN></P>
<P class="p683 ft28">Bör den traditionella försäkringen inom Premiepensionssystemet förändras?</P>
<P class="p139 ft8">Pensionsmyndigheten har sedan premiepensionssystemet lansera- des tillhandahållit en traditionell försäkring som ett alternativ till fondplaceringar för individer som gått i pension. Motivet för ett sådant alternativ är att pensionären ska kunna växla sitt pensions- kapital till en form med låg risk så att den månatliga pensionen blir stabil. När väl traditionell försäkring har valts är det sedan inte möjligt att välja tillbaka till fondförsäkring. Det kan därför vara ett mycket betydelsefullt val och framför allt kan tidpunkten och den värdering av kapitalet som då gäller ha stor betydelse för den fram-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">271</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_272">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft8">tida pensionen. Undersökningar visar emellertid att många indivi- der inte förstår vad försäkringen innebär. Placeringsbeslutet mellan fondförsäkring och traditionell försäkring styrs i stället i stor ut- sträckning av utformningen av valblanketten.</P>
<P class="p45 ft8">För att minska risken för låg pension på grund av att beslut om traditionell försäkring fattats vid ett ogynnsamt marknadsläge före- slås i departementspromemorian att aktieinnehavet ska kunna av- vecklas successivt för dem som önskar spara i en traditionell för- säkring.</P>
<P class="p189 ft8">Pensionsmyndighetens styrelse beslutar om hur tillgångarna inom den traditionella försäkringen ska förvaltas och placeras med stöd av interna resurser. Parallellt med denna förvaltning hanterar Sjunde <NOBR>AP-fonden</NOBR> AP7 Såfa, där aktier och räntedelar kan väljas på så sätt att konstruktionen blir likvärdig med den traditionella för- säkringen hos Pensionsmyndigheten. För att tillgodogöra sig stor- driftsfördelar i den statliga kapitalförvaltningen föreslås i departe- mentspromemorian att förvaltningen av den traditionella försäk- ringen förs över från Pensionsmyndigheten till Sjunde <NOBR>AP-fonden.</NOBR></P>
<P class="p567 ft10">Utredaren ska</P>
<P class="p239 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">analysera och beskriva fördelar och nackdelar av förslaget om att successivt avveckla aktieinnehav i fondsparandet för de sparare som vill förvalta sitt premiepensionskapital i en traditionell för- säkring,</SPAN></P>
<P class="p152 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">beskriva hur en successiv avveckling av aktieinnehav i fondsparandet bör ske om åtgärden genomförs,</SPAN></P>
<P class="p223 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">beskriva hur mycket åtgärden kan väntas påverka en sparares avkastning under en genomsnittlig tid som pensionär under tre scenarier: stark börsutveckling, genomsnittlig börsutveckling eller svag börsutveckling vid övergången till en traditionell för- säkring,</SPAN></P>
<P class="p224 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">analysera och beskriva fördelar och nackdelar av förslaget om att förvaltningen av den traditionella försäkringen förs över från Pensionsmyndigheten till Sjunde </SPAN><NOBR>AP-fonden,</NOBR> och</P>
<P class="p222 ft8"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft66">beskriva och motivera hur utredaren anser att den traditionella försäkringen inom premiepensionssystemet bör vara utformad.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">272</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_273">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td268"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td196"><P class="p16 ft23">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p684 ft28">Bör antalet fonder på fondtorget begränsas till maximalt tio statliga fonder?</P>
<P class="p139 ft8">I departementspromemorian presenteras också ett förslag som innebär en omfattande förändring av dagens premiepensions- system. Förslaget innebär att antalet fonder på fondtorget reduce- ras till att uppgå till maximalt tio statliga fonder. Inriktningen på fonderna ska prövas löpande och utgångspunkten är att det ska vara möjligt att åstadkomma en professionell investerares tillgångsmix i sitt sparande. Det övergripande syftet är att staten ska tillhanda- hålla ett placeringsalternativ anpassat för långsiktigt sparande och breda grupper i samhället. Förvalsalternativet AP7 Såfa som för- valtas av Sjunde <NOBR>AP-fonden</NOBR> är i detta förslag utgångspunkten för alla individer i systemet. För de individer som vill ha en annan pla- ceringsinriktning för sin premiepension ska det finnas kostnadsef- fektiva fonder med ett kontrollerat risktagande. Det samlade pre- miepensionskapitalet hanteras enligt förslaget på ett statligt fond- torg för att komma åt de kostnadsbesparingar som då kan göras. De fonder som kan väljas förvaltas helt eller delvis av externa, upp- handlade förvaltare.</P>
<P class="p288 ft8">De olika placeringsalternativen bör utformas utifrån ett institutionellt perspektiv där dagens tre olika risknivåer som Sjunde <NOBR>AP-fonden</NOBR> tillhandahåller är ett alternativ. Valfriheten begränsas således väsentligt i termer av fonder och fondbolag med detta alternativ, men spararen kan enligt förslaget välja och anpassa risknivån i sitt pensionssparande.</P>
<P class="p11 ft8">Utredaren ska göra en översiktlig analys av förslagets konse- kvenser och beskriva förslagets fördelar och nackdelar.</P>
<P class="p220 ft24">Författningsförslag</P>
<P class="p241 ft28">Vilka lagändringar behövs för att genomföra föreslagna reformer?</P>
<P class="p213 ft8">Premiepensionen och Pensionsmyndighetens premiepensionsverk- samhet regleras genom socialförsäkringsbalken (2010:110) respek- tive lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om Pensions- myndighetens premiepensionsverksamhet.</P>
<P class="p10 ft8">I socialförsäkringsbalken finns allmänna bestämmelser om pre- miepension samt bestämmelser om uttag av premiepension,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">273</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_274">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft8">kapitalförvaltning, val och byte av fond, ändrad pensionsrätt, skadestånd och kostnader för premiepensionsverksamheten.</P>
<P class="p45 ft8">I lagen med vissa bestämmelser om Pensionsmyndighetens premiepensionsverksamhet finns bestämmelser om Pensions- myndighetens tillämpning av försäkringsrörelse- och redovisnings- regler. I lagen finns också bestämmelser om innehållet i Finans- inspektionens tillsyn över myndigheten.</P>
<P class="p45 ft8">Revideringar av premiepensionssystemet kommer sannolikt kräva att några av de befintliga bestämmelserna upphävs eller ändras samt att nya bestämmelser eventuellt behöver införas. Utre- darens ska</P>
<P class="p685 ft42"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft68">klargöra vilka ändringar i svensk rätt som krävs för att genom- föra föreslagna reformer, och</SPAN></P>
<P class="p435 ft10"><SPAN class="ft65">•</SPAN><SPAN class="ft74">utarbeta nödvändiga författningsförslag.</SPAN></P>
<P class="p686 ft24">Närliggande förslag</P>
<P class="p47 ft8">Pensionsmyndigheten har i rapporterna Framställning om ändringar i vissa av socialförsäkringsbalkens bestämmelser samt i förordning (1962:521) om frivillig pensionsförsäkring hos Pen- sionsmyndigheten (dnr Fi2014/2448) och Framställning om ändringar i vissa av socialförsäkringsbalkens bestämmelser (dnr Fi2014/2449) föreslagit vissa administrativa förändringar som rör hanteringen av premiepensionen. Förslagen har remitterats men inte genomförts. Utredaren ska beskriva vilka ändringar i svensk rätt som krävs för att genomföra föreslagna förändringar, samt utarbeta nödvändiga författningsförslag.</P>
<P class="p203 ft24">Konsekvensbeskrivningar</P>
<P class="p161 ft8">Utredaren ska lämna en redovisning av de konsekvenser och kost- nader som uppstår dels under genomförandet av åtgärderna, dels löpande för premiepensionssparare, fondbolag, fondandelsägare och övriga finans- och kapitalmarknaden samt Pensions- myndigheten, Sjunde <NOBR>AP-fonden,</NOBR> Finansinspektionen, Kammar- kollegiet, Konsumentverket, domstolarna och staten i övrigt. I det sammanhanget ska <NOBR>14–15</NOBR> a §§ kommittéförordningen (1998:1474)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">274</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_275">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td268"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
<TD class="tr7 td196"><P class="p16 ft23">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p148 ft8">tillämpas för att ange kostnadsberäkningen och andra konsekvens- beskrivningar. Utredaren ska även anlägga ett jämställdhets- perspektiv på de förslag som läggs fram. Individbaserad statistik ska redovisas och analyseras utifrån kön. I uppdraget ingår att ta särskild hänsyn till dessa och övriga konsekvenser redan vid ut- formningen av förslagen.</P>
<P class="p220 ft24">Samråd och redovisning av uppdraget</P>
<P class="p62 ft8">Utredaren ska hålla sig informerad om arbetet i 2013 års värdepap- persmarknadsutredning (Fi 2013:04) särskilt när det gäller uppdra- get att kartlägga och analysera vissa frågor som rör finansiell råd- givning.</P>
<P class="p11 ft8">Utredaren ska även beakta resultat av andra utredningar som påverkar pensionssystemet, t.ex. <NOBR>AP-fonderna</NOBR> i pensionssystemet – effektivare förvaltning av pensionsreserven (SOU 2012:53) och Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25).</P>
<P class="p10 ft8">Utredaren ska även beakta de kommentarer som Riksrevisionen ger i sin granskning av AP7 Såfa, ta del av de synpunkter som läm- nats av remissinstanser vid remittering av departementsprome- morian och i sitt arbete ha en dialog med akademiker som forskar inom relevanta områden, intresse- och branschorganisationer samt samråda med berörda myndigheter: Finansinspektionen, Inspek- tionen för socialförsäkringen, Kammarkollegiet, Konkurrensverket, Konsumentverket, Pensionsmyndigheten och Sjunde <NOBR>AP-fonden.</NOBR></P>
<P class="p585 ft10">Uppdraget ska redovisas senast den 3 september 2015.</P>
<P class="p687 ft10">(Finansdepartementet)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">275</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_276">
</DIV>
<DIV id="page_277">
<DIV id="id_1">
<P class="p663 ft18">Bilaga 2</P>
<P class="p664 ft7">Kommittédirektiv 2015:76</P>
<P class="p665 ft25">Tilläggsdirektiv till</P>
<P class="p688 ft27">Utredningen om ett reformerat premiepensionssystem (Fi 2014:12)</P>
<P class="p689 ft10">Beslut vid regeringssammanträde den 2 juli 2015.</P>
<P class="p667 ft24">Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget</P>
<P class="p690 ft8">Regeringen beslutade den 3 juli 2014 kommittédirektiv om ett reformerat premiepensionssystem (dir. 2014:107). Enligt direk- tiven ska en särskild utredare analysera och lägga fram förslag på hur förändringar av premiepensionssystemet bör göras.</P>
<P class="p691 ft8">Pensionsmyndigheten inkom den 4 maj 2015 med en fram- ställning om författningsändringar (dnr Fi2015/2689). Myndig- heten föreslår att när pensionsrätt för premiepension fastställs första gången för en premiepensionssparare ska Pensions- myndigheten föra över medel till Statens årskullsförvaltnings- alternativ (AP7 Såfa) som förvaltas av Sjunde <NOBR>AP-fonden.</NOBR> Pen- sionsspararen ska upplysas om rätten att placera om fondmedlen.</P>
<P class="p691 ft8">I de beslutade kommittédirektiven anges bl.a. att utredaren ska analysera och beskriva de fördelar och nackdelar som finns med att staten förordar ett statligt fondalternativ framför andra fonder. Om utredaren anser att det är en motiverad åtgärd att staten förordar ett sådant alternativ, ska utredaren beskriva hur det ska kunna genomföras.</P>
<P class="p692 ft8">Pensionsmyndighetens framställning om författningsändring har bäring på utredarens uppdrag. Det finns därför anledning att ge utredaren i uppdrag att även analysera och föreslå genomförande av Pensionsmyndighetens förslag. Utredaren får nu i uppdrag att i sitt</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">277</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_278">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft8">förslag även analysera och föreslå vilka författningsändringar som krävs för att Pensionsmyndigheten ska föra över medel till Statens årskullsförvaltningsalternativ (AP7 Såfa) när pensionsrätt för premiepension fastställs för första gången.</P>
<P class="p45 ft8">Enligt direktiven skulle uppdraget redovisas senast den 3 september 2015. Utredningen har ännu inte startat sitt arbete. Utredningstiden förlängs. Det samlade uppdraget ska i stället redovisas senast den 2 september 2016.</P>
<P class="p693 ft10">(Finansdepartementet)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">278</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_279">
<DIV id="id_1">
<P class="p663 ft18">Bilaga 3</P>
<P class="p694 ft115">Detaljerad beskrivning av värdeutvecklingsmått</P>
<P class="p695 ft24">IRR</P>
<P class="p696 ft8">Internränta (Internal Rate of Return (IRR) eller kapitalviktad avkastning) visar vilken genomsnittlig årlig ränta som motsvarar ett visst flöde av in- och utbetalningar (transaktioner) samt en viss behållning i slutet på den observerade perioden.</P>
<P class="p692 ft8">Om hela behållningen tas ut sista dagen, så kan formeln för IRR skrivas som</P>
<P class="p15 ft28">Summa (Ci /(1+IRR)^ti) = 0, i = 1, …, n</P>
<P class="p697 ft9">där Ci är en enskild transaktion som görs vid tidpunkten ti som räknas i år från första transaktionen<SPAN class="ft8">.</SPAN></P>
<P class="p698 ft8">Ett möjligen mer intuitivt sätt att skriva formeln är att låta räntan verka under tiden från transaktionen till slutdatum och låta behållningen stå kvar på kontot, dvs.</P>
<P class="p15 ft28">Summa (Ci *(1+IRR)^(tn - ti) = Cn, i = 1, …, <NOBR>n-1</NOBR></P>
<P class="p667 ft24">TVA</P>
<P class="p699 ft8">Tidsviktad avkastning (TVA) visar utveckling av en enskild inbetalning över en tidsperiod (t0 till t1). Formeln kan skrivas som</P>
<P class="p15 ft28">TVA = (MV1 / MV0) - 1</P>
<P class="p700 ft9">där MVi är marknadsvärdet vid tidpunkten ti. Om det gäller TVA för en enskild fond så kan fondkursen användas i stället för marknadsvärdet.</P>
<P class="p692 ft8">Om tidsperioden överstiger ett år så räknas den genomsnittliga årliga räntan (TVA*) genom formeln</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft17">279</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_280">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361280x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p16 ft18">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p16 ft18">SOU 2016:61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p701 ft9">TVA* = (1+TVA)^(1/( t1 - t0)) – 1 där ti räknas i år.</P>
<P class="p702 ft10">Både IRR och TVA beskrivs närmare på Pensionsmyndighetens hemsida<A href="#page_280"><SPAN class="ft40">1 </SPAN></A>. Där finns bland annat även formeln för en hel fondportfölj. För att beräkna TVA över en period med flera in- eller utbetalningar så används formeln</P>
<P class="p320 ft28">TVA = Produkt (1+TVAi), i = 1, …, n</P>
<P class="p703 ft9">Där TVAi är den tidsviktade avkastningen för tiden mellan varje transaktion.</P>
<P class="p704 ft54"><SPAN class="ft73">1 </SPAN>http://www.pensionsmyndigheten.se/SaBeraknasVardeforandring.html</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft17">280</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_281">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361281x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft141">Statens offentliga utredningar 2016</P>
<P class="p531 ft142">Kronologisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p705 ft4"><SPAN class="ft143">1.</SPAN><SPAN class="ft144">Statens bredbandsinfrastruktur som resurs. N.</SPAN></P>
<P class="p706 ft4"><SPAN class="ft143">2.</SPAN><SPAN class="ft144">Effektiv vård. S.</SPAN></P>
<P class="p707 ft4"><SPAN class="ft143">3.</SPAN><SPAN class="ft144">Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar. N.</SPAN></P>
<P class="p708 ft4"><SPAN class="ft143">4.</SPAN><SPAN class="ft144">Politisk information i skolan – ett led i demokratiuppdraget. U.</SPAN></P>
<P class="p709 ft4"><SPAN class="ft143">5.</SPAN><SPAN class="ft144">Låt fler forma framtiden! Del A + B. Ku.</SPAN></P>
<P class="p710 ft6"><SPAN class="ft6">6.</SPAN><SPAN class="ft145">Framtid sökes – Slutredovisning från</SPAN></P>
<P class="p711 ft4">den nationella samordnaren för utsatta <NOBR>EU-medborgare.</NOBR> S.</P>
<P class="p712 ft4"><SPAN class="ft146">7.</SPAN><SPAN class="ft144">Integritet och straffskydd. Ju.</SPAN></P>
<P class="p713 ft6"><SPAN class="ft143">8.</SPAN><SPAN class="ft145">Ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Fjärde penningstvättsdirektivet – samordning</SPAN></P>
<P class="p714 ft6">– ny penningtvättslag – m.m.</P>
<P class="p715 ft4">Del 1 + 2. Fi.</P>
<P class="p716 ft4"><SPAN class="ft143">9.</SPAN><SPAN class="ft144">Plats för nyanlända i fler skolor. U.</SPAN></P>
<P class="p393 ft4"><SPAN class="ft143">10.</SPAN><SPAN class="ft144">EU på hemmaplan. Ku.</SPAN></P>
<P class="p717 ft4"><SPAN class="ft143">11.</SPAN><SPAN class="ft144">Olika vägar till föräldraskap. Ju.</SPAN></P>
<P class="p718 ft4"><SPAN class="ft143">12.</SPAN><SPAN class="ft144">Ökade möjligheter till modersmåls- undervisning och studiehandledning på modersmål. U.</SPAN></P>
<P class="p719 ft4"><SPAN class="ft143">13.</SPAN><SPAN class="ft144">Palett för ett stärkt civilsamhälle. Ku.</SPAN></P>
<P class="p720 ft4"><SPAN class="ft143">14.</SPAN><SPAN class="ft144">En översyn av tobakslagen. Nya steg mot ett minskat tobaksbruk.S.</SPAN></P>
<P class="p721 ft6"><SPAN class="ft143">15.</SPAN><SPAN class="ft145">Arbetsklausuler och sociala hänsyn i offentlig upphandling</SPAN></P>
<P class="p722 ft4">– ILO:s konvention nr 94 samt en internationell jämförelse. Fi.</P>
<P class="p723 ft4"><SPAN class="ft143">16.</SPAN><SPAN class="ft144">Kunskapsläget på kärnavfalls- området 2016. Risker, osäkerheter och framtidsutmaningar. M.</SPAN></P>
<P class="p724 ft4"><SPAN class="ft146">17.</SPAN><SPAN class="ft144">EU:s reviderade insolvensförordning m.m. Ju.</SPAN></P>
<P class="p717 ft4"><SPAN class="ft143">18.</SPAN><SPAN class="ft144">En ny strafftidslag. Ju.</SPAN></P>
<P class="p725 ft4"><SPAN class="ft143">19.</SPAN><SPAN class="ft144">Barnkonventionen blir svensk lag. S.</SPAN></P>
<P class="p258 ft4"><SPAN class="ft143">20.</SPAN><SPAN class="ft144">Föräldraledighet för statsråd? Fi.</SPAN></P>
<P class="p726 ft4"><SPAN class="ft143">21.</SPAN><SPAN class="ft144">Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. M.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p727 ft4"><SPAN class="ft143">22.</SPAN><SPAN class="ft144">Möjlighet att begränsa eller förbjuda odling av genetiskt modifierade växter i Sverige. M.</SPAN></P>
<P class="p728 ft4"><SPAN class="ft143">23.</SPAN><SPAN class="ft144">Beskattning av incitamentsprogram. Fi.</SPAN></P>
<P class="p729 ft4"><SPAN class="ft143">24.</SPAN><SPAN class="ft144">En ändamålsenlig kommunal redovisning. Fi.</SPAN></P>
<P class="p730 ft6"><SPAN class="ft143">25.</SPAN><SPAN class="ft145">Likvärdigt, rättssäkert och effektivt – ett nytt nationellt system</SPAN></P>
<P class="p714 ft4">för kunskapsbedömning. Del 1 + 2. U.</P>
<P class="p731 ft4"><SPAN class="ft143">26.</SPAN><SPAN class="ft144">På väg mot en ny politik för Sveriges landsbygder – landsbygdernas utveckling, möjligheter och utmaningar. N.</SPAN></P>
<P class="p732 ft4"><SPAN class="ft143">27.</SPAN><SPAN class="ft144">Som ett brev på posten. Postbefordran och pristak i ett digitaliserat samhälle. N.</SPAN></P>
<P class="p215 ft6"><SPAN class="ft143">28.</SPAN><SPAN class="ft145">Vägen till självkörande fordon</SPAN></P>
<P class="p733 ft4"><SPAN class="ft143">–</SPAN><SPAN class="ft147">försöksverksamhet. N.</SPAN></P>
<P class="p717 ft6"><SPAN class="ft143">29.</SPAN><SPAN class="ft145">Trygghet och attraktivitet</SPAN></P>
<P class="p733 ft4"><SPAN class="ft143">–</SPAN><SPAN class="ft147">en forskarkarriär för framtiden. U.</SPAN></P>
<P class="p734 ft4"><SPAN class="ft143">30.</SPAN><SPAN class="ft144">Människorna, medierna & marknaden. Medieutredningens forsknings- antologi om en demokrati i förändring. Ku.</SPAN></P>
<P class="p735 ft4"><SPAN class="ft143">31.</SPAN><SPAN class="ft144">Fastighetstaxering av anläggningar för el- och värmeproduktion. Fi.</SPAN></P>
<P class="p736 ft4"><SPAN class="ft143">32.</SPAN><SPAN class="ft144">En trygg dricksvattenförsörjning. Del 1 + 2 och Sammanfattning. N.</SPAN></P>
<P class="p737 ft4"><SPAN class="ft143">33.</SPAN><SPAN class="ft144">Ett </SPAN><NOBR>bonus–malus-system</NOBR> för nya lätta fordon. Fi.</P>
<P class="p258 ft4"><SPAN class="ft143">34.</SPAN><SPAN class="ft144">Revisorns skadeståndsansvar. Ju.</SPAN></P>
<P class="p738 ft4"><SPAN class="ft143">35.</SPAN><SPAN class="ft144">Vägen in till det svenska skolväsendet. U.</SPAN></P>
<P class="p739 ft4"><SPAN class="ft143">36.</SPAN><SPAN class="ft144">Medverkan av tjänsteleverantörer i ärenden om uppehålls- och arbets tillstånd. UD.</SPAN></P>
<P class="p719 ft4"><SPAN class="ft143">37.</SPAN><SPAN class="ft144">Rätten till en personförsäkring.</SPAN></P>
<P class="p740 ft4"><SPAN class="ft143">–</SPAN><SPAN class="ft147">ett stärkt konsumentskydd. Ju.</SPAN></P>
<P class="p741 ft4"><SPAN class="ft143">38.</SPAN><SPAN class="ft144">Samling för skolan. Nationella mål- sättningar och utvecklingsområden för kunskap och likvärdighet. U.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_282">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p131 ft6"><SPAN class="ft143">39.</SPAN><SPAN class="ft145">Polis i framtiden</SPAN></P>
<P class="p742 ft4"><SPAN class="ft143">–</SPAN><SPAN class="ft147">polisutbildningen som högskole utbildning. Ju.</SPAN></P>
<P class="p743 ft4"><SPAN class="ft143">40.</SPAN><SPAN class="ft144">Straffrättsliga åtgärder mot deltagande i en väpnad konflikt till stöd för en terroristorganisation. Ju.</SPAN></P>
<P class="p744 ft6"><SPAN class="ft143">41.</SPAN><SPAN class="ft145">Hur står det till med den personliga integriteten?</SPAN></P>
<P class="p745 ft4"><SPAN class="ft143">–</SPAN><SPAN class="ft147">en kartläggning av Integritets kommittén. Ju.</SPAN></P>
<P class="p746 ft4"><SPAN class="ft143">42.</SPAN><SPAN class="ft144">Ett starkt straffrättsligt skydd mot köp av sexuell tjänst och utnyttjande av barn genom köp av sexuell hand- ling, m.m. Ju.</SPAN></P>
<P class="p747 ft6"><SPAN class="ft143">43.</SPAN><SPAN class="ft145">Internationella säkerhetsrätter i järnvägsfordon m.m.</SPAN></P>
<P class="p733 ft4"><SPAN class="ft143">–</SPAN><SPAN class="ft147">Järnvägsprotokollet. Ju.</SPAN></P>
<P class="p393 ft4"><SPAN class="ft143">44.</SPAN><SPAN class="ft144">Kraftsamling mot antiziganism. Ku.</SPAN></P>
<P class="p748 ft4"><SPAN class="ft143">45.</SPAN><SPAN class="ft144">En hållbar, transparent och konkurrenskraftig fondmarknad. Fi.</SPAN></P>
<P class="p749 ft4"><SPAN class="ft143">46.</SPAN><SPAN class="ft144">Samordning, ansvar och kommunikation – vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar. U.</SPAN></P>
<P class="p131 ft4"><SPAN class="ft143">47.</SPAN><SPAN class="ft144">En klimat- och luftvårdsstrategi</SPAN></P>
<P class="p750 ft4">för Sverige. Del 1 + Del 2, bilaga med underlagsrapporter. M.</P>
<P class="p258 ft4"><SPAN class="ft143">48.</SPAN><SPAN class="ft144">Regional indelning – tre nya län. Fi.</SPAN></P>
<P class="p751 ft4"><SPAN class="ft143">49.</SPAN><SPAN class="ft144">En utökad beslutanderätt för Konkurrensverket. N.</SPAN></P>
<P class="p258 ft4"><SPAN class="ft143">50.</SPAN><SPAN class="ft144">Genomförande av sjöfolksdirektivet. A.</SPAN></P>
<P class="p752 ft4"><SPAN class="ft143">51.</SPAN><SPAN class="ft144">Villkor för intjänande och bevarande av tjänstepension. A.</SPAN></P>
<P class="p258 ft4"><SPAN class="ft143">52.</SPAN><SPAN class="ft144">Färre i häkte och minskad isolering. Ju.</SPAN></P>
<P class="p753 ft4"><SPAN class="ft143">53.</SPAN><SPAN class="ft144">Betaltjänster, förmedlingsavgifter och grundläggande betalkonton. Fi.</SPAN></P>
<P class="p754 ft4"><SPAN class="ft143">54.</SPAN><SPAN class="ft144">Till sista utposten. En översyn av postlagstiftningen i ett digitaliserat samhälle. N.</SPAN></P>
<P class="p755 ft4"><SPAN class="ft143">55.</SPAN><SPAN class="ft144">Det handlar om jämlik hälsa. Utgångspunkter för Kommissionens vidare arbete. S.</SPAN></P>
<P class="p215 ft4"><SPAN class="ft143">56.</SPAN><SPAN class="ft144">Ny paketreselag. Fi.</SPAN></P>
<P class="p756 ft4"><SPAN class="ft143">57.</SPAN><SPAN class="ft144">Utredningen om Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten. UD.</SPAN></P>
<P class="p757 ft4"><SPAN class="ft143">58.</SPAN><SPAN class="ft144">Ändrade mediegrundlagar. Del 1 + Del 2. Ju.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p140 ft6"><SPAN class="ft143">59.</SPAN><SPAN class="ft148">På goda grunder</SPAN></P>
<P class="p758 ft4">– en åtgärdsgaranti för läsning, skriv- ning och matematik. U.</P>
<P class="p759 ft4"><SPAN class="ft143">60.</SPAN><SPAN class="ft147">Ett starkare skydd för den sexuella integriteten. Ju.</SPAN></P>
<P class="p258 ft4"><SPAN class="ft143">61.</SPAN><SPAN class="ft147">Fokus premiepension. Fi.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_283">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H4B361283x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft141">Statens offentliga utredningar 2016</P>
<P class="p531 ft142">Systematisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p0 ft149">Arbetsmarknadsdepartementet</P>
<P class="p320 ft4">Genomförande av sjöfolksdirektivet. [50]</P>
<P class="p760 ft4">Villkor för intjänande och bevarande av tjänstepension. [51]</P>
<P class="p122 ft149">Finansdepartementet</P>
<P class="p761 ft6">Ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Fjärde penningtvättsdirektivet – samordning</P>
<P class="p762 ft4">– ny penningtvättslag – m.m. Del 1 + 2. [8]</P>
<P class="p763 ft6">Arbetsklausuler och sociala hänsyn i offentlig upphandling</P>
<P class="p764 ft4">– ILO:s konvention nr 94 samt en internationell jämförelse. [15]</P>
<P class="p765 ft4">Föräldraledighet för statsråd? [20] Beskattning av incitamentsprogram. [23]</P>
<P class="p766 ft4">En ändamålsenlig kommunal redovisning. [24]</P>
<P class="p767 ft4">Fastighetstaxering av anläggningar för el- och värmeproduktion. [31]</P>
<P class="p768 ft4">Ett <NOBR>bonus–malus-system</NOBR> för nya lätta fordon. [33]</P>
<P class="p769 ft4">En hållbar, transparent och konkurrenskraftig fondmarknad. [45]</P>
<P class="p5 ft4">Regional indelning – tre nya län. [48]</P>
<P class="p770 ft4">Betaltjänster, förmedlingsavgifter och grundläggande betalkonton. [53]</P>
<P class="p771 ft4">Ny paketreselag. [56] Fokus premiepension. [61]</P>
<P class="p638 ft149">Justitiedepartementet</P>
<P class="p772 ft150">Integritet och straffskydd. [7] Olika vägar till föräldraskap. [11]</P>
<P class="p773 ft4">EU:s reviderade insolvensförordning m.m. [17]</P>
<P class="p774 ft150">En ny strafftidslag. [18] Revisorns skadeståndsansvar. [34]</P>
<P class="p775 ft4">Rätten till en personförsäkring – ett stärkt konsumentskydd. [37]</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p776 ft4">Polis i framtiden – polisutbildningen som högskoleutbildning. [39]</P>
<P class="p777 ft4">Straffrättsliga åtgärder mot deltagande i en väpnad konflikt till stöd för en terroristorganisation. [40]</P>
<P class="p778 ft6">Hur står det till med den personliga integriteten?</P>
<P class="p779 ft4">– en kartläggning av Integritets kommittén. [41]</P>
<P class="p780 ft4">Ett starkt straffrättsligt skydd mot köp av sexuell tjänst och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling, m.m. [42]</P>
<P class="p781 ft4">Internationella säkerhetsrätter i järnvägs- fordon m.m. – Järnvägsprotokollet. [43]</P>
<P class="p5 ft4">Färre i häkte och minskad isolering. [52]</P>
<P class="p782 ft4">Ändrade mediegrundlagar. Del 1 + Del 2. [58]</P>
<P class="p783 ft4">Ett starkare skydd för den sexuella integri- teten. [60]</P>
<P class="p469 ft149">Kulturdepartementet</P>
<P class="p784 ft150">Låt fler forma framtiden! Del A + B. [5] EU på hemmaplan. [10]</P>
<P class="p785 ft4">Palett för ett stärkt civilsamhälle. [13]</P>
<P class="p783 ft4">Människorna, medierna & marknaden Medieutredningens forskningsantologi om en demokrati i förändring. [30]</P>
<P class="p5 ft4">Kraftsamling mot antiziganism. [44]</P>
<P class="p469 ft149">Miljö- och energidepartementet</P>
<P class="p786 ft6">Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2016. Risker, osäkerheter</P>
<P class="p787 ft4">och framtidsutmaningar. [16]</P>
<P class="p788 ft4">Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. [21]</P>
<P class="p789 ft6">Möjlighet att begränsa eller förbjuda od- ling av genetiskt modifierade</P>
<P class="p787 ft4">växter i Sverige. [22]</P>
<P class="p790 ft4">En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige. Del 1 + Del 2, bilaga med underlags- rapporter. [47]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_284">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft149">Näringsdepartementet</P>
<P class="p791 ft4">Statens bredbandsinfrastruktur som resurs. [1]</P>
<P class="p792 ft4">Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar. [3]</P>
<P class="p793 ft4">På väg mot en ny politik för Sveriges landsbygder – landsbygdernas utveck- ling, möjligheter och utmaningar. [26]</P>
<P class="p794 ft151">Som ett brev på posten. Postbefordran och pristak i ett digitaliserat samhälle. [27]</P>
<P class="p5 ft4">Vägen till självkörande fordon</P>
<P class="p795 ft4">– försöksverksamhet. [28]</P>
<P class="p5 ft4">En trygg dricksvattenförsörjning.</P>
<P class="p795 ft4">Del 1 + 2 och Sammanfattning. [32]</P>
<P class="p796 ft4">En utökad beslutanderätt för Konkurrens verket. [49]</P>
<P class="p797 ft4">Till sista utposten. En översyn av postlag- stiftningen i ett digitaliserat samhälle. [54]</P>
<P class="p122 ft149">Socialdepartementet</P>
<P class="p320 ft4">Effektiv vård. [2]</P>
<P class="p798 ft4">Framtid sökes – Slutredovisning från den nationella samordnaren för utsatta <NOBR>EU-medborgare.</NOBR> [6]</P>
<P class="p798 ft4">En översyn av tobakslagen. Nya steg mot ett minskat tobaksbruk. [14]</P>
<P class="p5 ft4">Barnkonventionen blir svensk lag. [19]</P>
<P class="p799 ft4">Det handlar om jämlik hälsa. Utgångspunkter för Kommissionens vidare arbete. [55]</P>
<P class="p122 ft149">Utbildningsdepartementet</P>
<P class="p800 ft4">Politisk information i skolan – ett led i demokratiuppdraget. [4]</P>
<P class="p5 ft4">Plats för nyanlända i fler skolor. [9]</P>
<P class="p801 ft4">Ökade möjligheter till modersmåls- undervisning och studiehandledning på modersmål. [12]</P>
<P class="p802 ft4">Likvärdigt, rättssäkert och effektivt – ett nytt nationellt system för kunskaps- bedömning. Del 1 + 2. [25]</P>
<P class="p0 ft6">Trygghet och attraktivitet</P>
<P class="p803 ft152">– en forskarkarriär för framtiden. [29] Vägen in till det svenska skolväsendet. [35]</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p804 ft4">Samling för skolan. Nationella målsätt- ningar och utvecklingsområden för kunskap och likvärdighet. [38]</P>
<P class="p805 ft6">Samordning, ansvar och kommunikation – vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever</P>
<P class="p787 ft4">med vissa funktionsnedsättningar. [46]</P>
<P class="p5 ft6">På goda grunder</P>
<P class="p806 ft4">– en åtgärdsgaranti för läsning, skriv- ning och matematik. [59]</P>
<P class="p122 ft149">Utrikesdepartementet</P>
<P class="p807 ft4">Medverkan av tjänsteleverantörer i ärenden om uppehålls- och arbetstillstånd. [36]</P>
<P class="p808 ft4">Utredningen om Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten. [57]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
</BODY>
</HTML>
H4B361sou_2016__61.pdf2953626pdfFokus premiepensionhttps://data.riksdagen.se/fil/DB79C139-ABD9-4CB0-BFD1-B915C22D3557