<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>0</hangar_id>
 <dok_id>H4B348</dok_id>
 <rm>2016</rm>
 <beteckning>48</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 2016:48</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>48</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2017-01-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2017-03-29 09:28:40</systemdatum>
 <publicerad>2017-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Regional indelning - tre nya län</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/H4B348/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/H4B348</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H4B348</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd"&gt;
&lt;HTML&gt;
&lt;HEAD&gt;
&lt;META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8"&gt;
&lt;META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8"&gt;
&lt;TITLE&gt;sou 2016 48 &lt;/TITLE&gt;
&lt;META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 193px 0px 72px 104px;padding: 0px;border: none;width: 576px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 576px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 378px;padding: 0px;border:none;width: 198px;overflow: hidden;}

#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:611px;left:353px;z-index:-1;width:126px;height:69px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:126px;height:69px;}




#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 558px 0px 134px 160px;padding: 0px;border: none;width: 520px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 259px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 608px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_6 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_7 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_7 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 409px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_8 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_9 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 {border:none;margin: 70px 0px 0px 409px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border: none;width: 978px;}
#page_10 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 978px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_11 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border: none;width: 978px;}
#page_12 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 978px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_13 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_2 {border:none;margin: 87px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_14 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_15 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {border:none;margin: 196px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_18 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_19 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_20 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {border:none;margin: 109px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_21 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_22 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_23 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_24 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {border:none;margin: 151px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_26 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_3 {border:none;margin: 67px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_27 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_28 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_3 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_29 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {border:none;margin: 81px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_30 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_3 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_31 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_32 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_33 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {border:none;margin: 204px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}





#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_36 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_37 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {border:none;margin: 705px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_37 #dimg1 {position:absolute;top:59px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_37 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}




#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_38 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_3 {border:none;margin: 637px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_39 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_39 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_39 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_40 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_40 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_40 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_41 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_41 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_42 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_42 #dimg1 {position:absolute;top:204px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:520px;}
#page_42 #dimg1 #img1 {width:416px;height:520px;}




#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_43 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_43 #dimg1 {position:absolute;top:545px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:179px;}
#page_43 #dimg1 #img1 {width:415px;height:179px;}




#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_44 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 {border:none;margin: 561px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_45 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 {border:none;margin: 599px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_46 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_46 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_47 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_48 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 176px;padding: 0px;border:none;width: 305px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_3 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_49 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_50 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_3 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_51 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_51 #dimg1 {position:absolute;top:728px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_51 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}




#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_52 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_3 {border:none;margin: 599px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_53 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_53 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_53 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_54 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_3 {border:none;margin: 73px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_54 #dimg1 {position:absolute;top:691px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_54 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_55 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 {border:none;margin: 619px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_56 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 {border:none;margin: 561px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_57 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 {border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 420px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 205px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_3 {border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_4 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_57 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_58 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 72px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 277px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_3 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_4 {border:none;margin: 73px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_58 #dimg1 {position:absolute;top:691px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_58 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_59 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 {border:none;margin: 362px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_59 #dimg1 {position:absolute;top:402px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_59 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}




#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_60 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_60 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_60 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_61 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 420px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 205px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_3 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_4 {border:none;margin: 39px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_62 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_62 #dimg1 {position:absolute;top:728px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_62 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_63 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 180px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_3 {border:none;margin: 14px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_4 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_63 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_64 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_3 {border:none;margin: 669px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_64 #dimg1 {position:absolute;top:96px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_65 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 {border:none;margin: 342px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_65 #dimg1 {position:absolute;top:422px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}




#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_66 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_66 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_67 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_67 #dimg1 {position:absolute;top:529px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:195px;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:415px;height:195px;}




#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_68 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_68 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_68 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_69 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_2 {border:none;margin: 416px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_69 #dimg1 {position:absolute;top:348px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}




#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}





#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_72 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_73 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_74 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 {border:none;margin: 122px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}





#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_76 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_77 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 {border:none;margin: 70px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_78 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_79 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_80 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_2 {border:none;margin: 547px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}





#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_82 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_83 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_83 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_84 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_2 {border:none;margin: 72px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_85 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_85 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_86 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_86 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_86 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_87 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_2 {border:none;margin: 147px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_88 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_89 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_89 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_90 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_91 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 {border:none;margin: 69px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_92 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_92 #id_2 {border:none;margin: 142px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_93 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_93 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_94 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 {border:none;margin: 178px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_95 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_2 {border:none;margin: 104px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_96 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_96 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_97 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_98 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_99 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_99 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_100 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_101 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_101 #id_2 {border:none;margin: 348px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_104 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 {border:none;margin: 123px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_105 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_106 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_107 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_108 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_108 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_109 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_110 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_111 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_111 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_112 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_112 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_113 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_2 {border:none;margin: 86px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_114 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_115 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_116 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_2 {border:none;margin: 63px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_117 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_118 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_119 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_2 {border:none;margin: 186px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_122 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_122 #dimg1 {position:absolute;top:316px;left:65px;z-index:-1;width:393px;height:161px;}
#page_122 #dimg1 #img1 {width:393px;height:161px;}




#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_123 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_123 #id_2 {border:none;margin: 88px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_124 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_124 #id_2 {border:none;margin: 136px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_125 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_125 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_126 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_126 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_127 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_127 #id_2 {border:none;margin: 168px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_128 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_128 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_129 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_129 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_130 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_130 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_132 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_133 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_133 #id_2 {border:none;margin: 322px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_134 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_2 {border:none;margin: 627px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 418px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_3 {border:none;margin: 90px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_134 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:491px;height:594px;}
#page_134 #dimg1 #img1 {width:491px;height:594px;}




#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_135 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_2 {border:none;margin: 63px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_135 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:392px;height:616px;}
#page_135 #dimg1 #img1 {width:392px;height:616px;}




#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_136 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_2 {border:none;margin: 617px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_3 {border:none;margin: 83px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_136 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:453px;height:585px;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:453px;height:585px;}




#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_137 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_138 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_2 {border:none;margin: 475px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_139 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_139 #id_2 {border:none;margin: 91px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_139 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:453px;height:578px;}
#page_139 #dimg1 #img1 {width:453px;height:578px;}




#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_140 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_140 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_140 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_140 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_141 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_2 {border:none;margin: 100px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_141 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:454px;height:589px;}
#page_141 #dimg1 #img1 {width:454px;height:589px;}




#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_142 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_142 #dimg1 {position:absolute;top:250px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:66px;}
#page_142 #dimg1 #img1 {width:413px;height:66px;}




#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_143 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_143 #dimg1 {position:absolute;top:236px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_143 #dimg1 #img1 {width:413px;height:84px;}




#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_144 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_144 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_145 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_145 #id_2 {border:none;margin: 673px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_148 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_149 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_149 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_150 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_150 #id_2 {border:none;margin: 67px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_151 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_151 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_152 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_2 {border:none;margin: 86px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_153 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_153 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_154 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_154 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_155 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_155 #id_2 {border:none;margin: 86px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_156 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_156 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_157 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_157 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_157 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:414px;height:284px;}
#page_157 #dimg1 #img1 {width:414px;height:284px;}




#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_158 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_159 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_159 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_160 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_161 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_161 #id_2 {border:none;margin: 506px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_164 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_164 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_164 #id_3 {border:none;margin: 565px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_164 #dimg1 {position:absolute;top:244px;left:66px;z-index:-1;width:452px;height:464px;}
#page_164 #dimg1 #img1 {width:452px;height:464px;}




#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_165 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_165 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_166 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_166 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_167 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_168 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_168 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_169 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_169 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_170 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_170 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_171 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_171 #dimg1 {position:absolute;top:564px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:66px;}
#page_171 #dimg1 #img1 {width:413px;height:66px;}




#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_172 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_172 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_173 #dimg1 {position:absolute;top:671px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_173 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_174 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_174 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_174 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_174 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_175 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_175 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_175 #dimg1 {position:absolute;top:48px;left:0px;z-index:-1;width:410px;height:421px;}
#page_175 #dimg1 #img1 {width:410px;height:421px;}




#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_176 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_176 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_177 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_177 #id_2 {border:none;margin: 122px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_178 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_178 #id_2 {border:none;margin: 107px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_178 #dimg1 {position:absolute;top:513px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:174px;}
#page_178 #dimg1 #img1 {width:413px;height:174px;}




#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_179 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_179 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_179 #dimg1 {position:absolute;top:460px;left:0px;z-index:-1;width:326px;height:178px;}
#page_179 #dimg1 #img1 {width:326px;height:178px;}




#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_180 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_180 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_181 #dimg1 {position:absolute;top:179px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:138px;}
#page_181 #dimg1 #img1 {width:413px;height:138px;}




#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_182 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_182 #id_2 {border:none;margin: 777px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_182 #dimg1 {position:absolute;top:63px;left:66px;z-index:-1;width:430px;height:665px;}
#page_182 #dimg1 #img1 {width:430px;height:665px;}




#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_183 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_183 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_183 #dimg1 {position:absolute;top:48px;left:1px;z-index:-1;width:421px;height:127px;}
#page_183 #dimg1 #img1 {width:421px;height:127px;}




#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_184 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_184 #id_2 {border:none;margin: 126px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_185 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_186 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_186 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_187 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_187 #id_2 {border:none;margin: 92px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_188 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_189 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_189 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_190 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_191 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_191 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_192 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_192 #id_2 {border:none;margin: 113px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_193 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_193 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_194 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_195 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_195 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_196 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_197 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_197 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_198 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_198 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_199 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_199 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_200 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_200 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_201 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_201 #id_2 {border:none;margin: 86px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_202 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_202 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_202 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_202 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_203 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_203 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_204 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_204 #id_2 {border:none;margin: 132px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_205 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_205 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_206 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_206 #id_2 {border:none;margin: 164px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_207 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_207 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_208 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_208 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_209 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_209 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_210 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_211 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_211 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_212 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_212 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_213 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_213 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_214 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_214 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_215 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_215 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_215 #dimg1 {position:absolute;top:456px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:48px;}
#page_215 #dimg1 #img1 {width:413px;height:48px;}




#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_216 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_217 #dimg1 {position:absolute;top:179px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:156px;}
#page_217 #dimg1 #img1 {width:413px;height:156px;}




#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_218 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_218 #id_2 {border:none;margin: 777px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_218 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:453px;height:668px;}
#page_218 #dimg1 #img1 {width:453px;height:668px;}




#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_219 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_219 #id_2 {border:none;margin: 70px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_219 #dimg1 {position:absolute;top:48px;left:0px;z-index:-1;width:424px;height:164px;}
#page_219 #dimg1 #img1 {width:424px;height:164px;}




#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_220 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_2 {border:none;margin: 85px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_221 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_2 {border:none;margin: 211px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_222 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_222 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_223 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_223 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_224 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_224 #id_2 {border:none;margin: 101px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_225 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_225 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_226 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_227 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_227 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_228 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_228 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_229 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_229 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_230 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_230 #id_2 {border:none;margin: 155px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_231 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_231 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_232 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_232 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_233 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_233 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_234 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_234 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_235 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_235 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_236 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_236 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_237 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_238 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_238 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_239 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_239 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_240 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_241 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_241 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_242 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_242 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_243 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_243 #id_2 {border:none;margin: 53px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_243 #dimg1 {position:absolute;top:474px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:48px;}
#page_243 #dimg1 #img1 {width:413px;height:48px;}




#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_244 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_244 #id_2 {border:none;margin: 204px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_245 #dimg1 {position:absolute;top:179px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:120px;}
#page_245 #dimg1 #img1 {width:413px;height:120px;}




#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_246 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_246 #id_2 {border:none;margin: 777px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_246 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:492px;height:665px;}
#page_246 #dimg1 #img1 {width:492px;height:665px;}




#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_247 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_248 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_248 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_249 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_249 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_250 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_251 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_252 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_252 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_253 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_254 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_2 {border:none;margin: 121px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_255 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_256 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_256 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_257 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_257 #id_2 {border:none;margin: 91px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_258 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_258 #id_2 {border:none;margin: 165px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_259 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_2 {border:none;margin: 139px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_260 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_261 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_262 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_262 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_263 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_263 #id_2 {border:none;margin: 150px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_264 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_265 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_265 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_266 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_266 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_267 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_267 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_268 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_268 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_269 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_269 #id_2 {border:none;margin: 413px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_269 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:48px;}
#page_269 #dimg1 #img1 {width:413px;height:48px;}




#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}





#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_272 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_273 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_273 #id_2 {border:none;margin: 135px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_274 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_274 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_275 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_275 #id_2 {border:none;margin: 427px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_276 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_2 {border:none;margin: 621px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_3 {border:none;margin: 90px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_276 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:392px;height:592px;}
#page_276 #dimg1 #img1 {width:392px;height:592px;}




#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_277 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_278 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_3 {border:none;margin: 144px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_278 #dimg1 {position:absolute;top:203px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:156px;}
#page_278 #dimg1 #img1 {width:413px;height:156px;}




#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_279 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_279 #id_2 {border:none;margin: 423px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_282 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_282 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_283 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_283 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_283 #dimg1 {position:absolute;top:329px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:66px;}
#page_283 #dimg1 #img1 {width:413px;height:66px;}




#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_284 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_284 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_285 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_285 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_286 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_286 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_286 #dimg1 {position:absolute;top:221px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:120px;}
#page_286 #dimg1 #img1 {width:413px;height:120px;}




#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_287 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_287 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_287 #dimg1 {position:absolute;top:474px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:174px;}
#page_287 #dimg1 #img1 {width:413px;height:174px;}




#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_288 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_288 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_289 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_289 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_289 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:174px;}
#page_289 #dimg1 #img1 {width:413px;height:174px;}




#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_290 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_290 #id_2 {border:none;margin: 150px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_291 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_291 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_291 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:192px;}
#page_291 #dimg1 #img1 {width:413px;height:192px;}




#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_292 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_292 #id_2 {border:none;margin: 331px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_293 #dimg1 {position:absolute;top:311px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:309px;}
#page_293 #dimg1 #img1 {width:413px;height:309px;}




#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_294 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_294 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_295 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_295 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_296 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_296 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_296 #dimg1 {position:absolute;top:221px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:218px;}
#page_296 #dimg1 #img1 {width:413px;height:218px;}




#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_297 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_297 #id_2 {border:none;margin: 96px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}

#page_299 #dimg1 {position:absolute;top:347px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:342px;}
#page_299 #dimg1 #img1 {width:413px;height:342px;}




#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_300 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_300 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_301 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_301 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_301 #dimg1 {position:absolute;top:383px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:361px;}
#page_301 #dimg1 #img1 {width:413px;height:361px;}




#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_302 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_302 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_303 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_303 #id_2 {border:none;margin: 565px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_305 #dimg1 {position:absolute;top:240px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:121px;}
#page_305 #dimg1 #img1 {width:413px;height:121px;}




#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_306 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_306 #id_2 {border:none;margin: 77px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_306 #dimg1 {position:absolute;top:618px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:102px;}
#page_306 #dimg1 #img1 {width:413px;height:102px;}




#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_307 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_307 #id_2 {border:none;margin: 288px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_307 #dimg1 {position:absolute;top:329px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:48px;}
#page_307 #dimg1 #img1 {width:413px;height:48px;}




#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_310 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_310 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_311 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_311 #id_2 {border:none;margin: 119px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_312 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_312 #id_2 {border:none;margin: 105px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_313 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_313 #id_2 {border:none;margin: 587px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}





#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_316 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_316 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_317 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_317 #id_2 {border:none;margin: 79px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_318 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_318 #id_2 {border:none;margin: 125px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_319 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_319 #id_2 {border:none;margin: 135px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_320 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_320 #id_2 {border:none;margin: 176px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_321 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_321 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_322 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_322 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_322 #id_3 {border:none;margin: 93px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_323 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_323 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_324 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_324 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_326 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_326 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_327 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_327 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_328 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_328 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 67px;padding: 0px;border:none;width: 420px;overflow: hidden;}
#page_328 #id_3 {border:none;margin: 513px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_330 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_330 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_331 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_331 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_332 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_332 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_333 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_333 #id_2 {border:none;margin: 112px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_334 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_334 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_335 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_335 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_336 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_336 #id_2 {border:none;margin: 104px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_337 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_337 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_338 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_338 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_339 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_339 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_340 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_340 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_341 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_341 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_342 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_342 #id_2 {border:none;margin: 69px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_343 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_343 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_344 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_344 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_345 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_345 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_346 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_346 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_347 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_347 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 98px 0px 146px 104px;padding: 0px;border: none;width: 576px;}
#page_348 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 576px;overflow: hidden;}
#page_348 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 571px;overflow: hidden;}
#page_348 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 216px;overflow: hidden;}
#page_348 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 355px;overflow: hidden;}

#page_348 #dimg1 {position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:24px;}
#page_348 #dimg1 #img1 {width:415px;height:24px;}




#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 101px 0px 465px 166px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}





#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 98px 0px 161px 104px;padding: 0px;border: none;width: 576px;}
#page_350 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 576px;overflow: hidden;}
#page_350 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 576px;overflow: hidden;}
#page_350 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_350 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 361px;overflow: hidden;}

#page_350 #dimg1 {position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:24px;}
#page_350 #dimg1 #img1 {width:415px;height:24px;}




#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 101px 0px 329px 160px;padding: 0px;border: none;width: 520px;}





.ft0{font: 28px 'Arial';line-height: 32px;}
.ft1{font: 19px 'Arial';line-height: 22px;}
.ft2{font: 20px 'Times New Roman';line-height: 22px;}
.ft3{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft4{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft5{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft6{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft7{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft8{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft9{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft10{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft11{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft12{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft13{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft14{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft15{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft16{font: 15px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 17px;}
.ft17{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft18{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft19{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft20{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft21{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft22{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft23{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft24{font: 15px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 17px;}
.ft25{font: 13px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 18px;}
.ft26{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft27{font: 15px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft28{font: 1px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft29{font: bold 10px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft30{font: 15px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 17px;}
.ft31{font: 15px 'Arial';margin-left: 227px;line-height: 0px;}
.ft32{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft33{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft34{font: 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft35{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft36{font: 15px 'Symbol';line-height: 19px;}
.ft37{font: 14px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 16px;}
.ft38{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft39{font: italic 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft40{font: 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft41{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft42{font: bold 15px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft43{font: italic 15px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 17px;}
.ft44{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft45{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft46{font: italic 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft47{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft48{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft49{font: italic 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft50{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft51{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft52{font: italic 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft53{font: bold 16px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft54{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft55{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft56{font: bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft57{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft58{font: italic 13px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 16px;}
.ft59{font: italic 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft60{font: italic 12px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft61{font: italic 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft62{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft63{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft64{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft65{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 19px;}
.ft66{font: bold 6px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft67{font: italic 12px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft68{font: 15px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft69{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft70{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft71{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft72{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft73{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft74{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft75{font: 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft76{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft77{font: 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft78{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft79{font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft80{font: 9px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft81{font: italic 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft82{font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;}
.ft83{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft84{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft85{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft86{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft87{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft88{font: bold 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft89{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft90{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft91{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft92{font: 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft93{font: 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft94{font: 8px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft95{font: bold 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft96{font: 13px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 16px;}
.ft97{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 16px;}
.ft98{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft99{font: 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft100{font: 24px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 30px;}
.ft101{font: 8px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft102{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft103{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft104{font: bold 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft105{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft106{font: 7px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft107{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 16px;}
.ft108{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 21px;line-height: 18px;}
.ft109{font: 25px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 30px;}
.ft110{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft111{font: bold 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft112{font: bold 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft113{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft114{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft115{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 20px;}
.ft116{font: italic 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft117{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 20px;}
.ft118{font: 15px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft119{font: 14px 'Arial';line-height: 22px;}
.ft120{font: 14px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft121{font: 13px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft122{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft123{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft124{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft125{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft126{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft127{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft128{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}

.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;margin-top: 474px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;padding-right: 204px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;padding-right: 176px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p11{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p12{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p13{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p14{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p15{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p16{text-align: left;padding-left: 192px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p17{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p18{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p19{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p23{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p24{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p27{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p30{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 127px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p32{text-align: left;padding-left: 104px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p33{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p34{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 123px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p35{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 149px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p37{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: justify;padding-left: 37px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p40{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 169px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p41{text-align: justify;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p42{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p43{text-align: left;padding-left: 311px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p44{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p45{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p46{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p47{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: justify;padding-left: 104px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p49{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p50{text-align: justify;padding-left: 104px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p51{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p52{text-align: justify;padding-left: 37px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p53{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 184px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p54{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p55{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p56{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p57{text-align: right;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p58{text-align: left;padding-left: 37px;padding-right: 109px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p59{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p60{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p61{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p62{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p63{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p64{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p65{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p66{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p67{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p68{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p69{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p70{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p71{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p72{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p73{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p75{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p76{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p77{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p78{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p80{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: left;padding-right: 155px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p85{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p92{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p96{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p97{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p99{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p100{text-align: right;padding-right: 133px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p102{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p104{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p105{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p106{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p109{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p110{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: left;padding-right: 146px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p115{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p117{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p118{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p119{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 184px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 128px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p122{text-align: right;padding-right: 133px;margin-top: 473px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 164px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p125{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p127{text-align: right;padding-right: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p128{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p129{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p130{text-align: center;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p131{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p132{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p136{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: justify;padding-left: 60px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p139{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p142{text-align: center;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p143{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p144{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p145{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p146{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: left;padding-left: 259px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p149{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p150{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p151{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p152{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p153{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: right;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p155{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p156{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p157{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p158{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p159{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p160{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: left;padding-left: 256px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p163{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 130px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p164{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 291px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 498px;margin-bottom: 0px;}
.p167{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p168{text-align: left;padding-left: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p169{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p170{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p171{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p172{text-align: right;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p173{text-align: center;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p174{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p175{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p176{text-align: left;margin-top: 157px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 117px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p178{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p179{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 175px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p181{text-align: justify;padding-left: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p183{text-align: left;padding-left: 262px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p184{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p185{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p188{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p189{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p190{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: left;padding-left: 323px;padding-right: 135px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p192{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 118px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p197{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 223px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p199{text-align: left;padding-left: 185px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p201{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: left;padding-left: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p203{text-align: center;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p204{text-align: center;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p205{text-align: center;padding-left: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p206{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 137px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p209{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 79px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 179px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p211{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p212{text-align: left;padding-left: 185px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p213{text-align: left;padding-left: 169px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p214{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p215{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p216{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p217{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 307px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p219{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p220{text-align: right;padding-right: 215px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p221{text-align: right;padding-right: 141px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p222{text-align: left;padding-right: 89px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p223{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 206px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 128px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p225{text-align: left;padding-left: 255px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: left;padding-left: 263px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p227{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p228{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: center;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p231{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p232{text-align: right;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p233{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p234{text-align: center;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p235{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p236{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p237{text-align: left;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p238{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p239{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p240{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 220px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p243{text-align: center;padding-left: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p244{text-align: justify;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p245{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 138px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: right;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p247{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 81px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p249{text-align: right;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p250{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p251{text-align: center;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p252{text-align: center;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p253{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p255{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p257{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p258{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p259{text-align: left;margin-top: 156px;margin-bottom: 0px;}
.p260{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p261{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p262{text-align: left;padding-left: 261px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p264{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p266{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p267{text-align: right;padding-right: 133px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p271{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p273{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: left;padding-left: 136px;padding-right: 165px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p276{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 128px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p280{text-align: right;padding-right: 133px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p283{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 151px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p284{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p286{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p287{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 247px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p290{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p291{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: right;padding-right: 133px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p294{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p295{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p301{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p302{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p303{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p306{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p307{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: left;padding-right: 149px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p309{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 2px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: left;padding-right: 97px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: left;padding-right: 93px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p314{text-align: left;padding-right: 86px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p315{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p316{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 122px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p319{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p320{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p321{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p323{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 232px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p324{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p325{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 89px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p331{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p332{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p333{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p334{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 47px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p337{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 165px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p338{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p339{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 146px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p341{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p343{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p344{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p345{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p346{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p348{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 98px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p349{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p350{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p351{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p352{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p353{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 201px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p354{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 148px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p356{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p358{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 215px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 100px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p360{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p362{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 72px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p364{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p365{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p366{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p367{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 17px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p369{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p371{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p374{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p375{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p376{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p377{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 134px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p379{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: justify;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p384{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 43px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p385{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 648px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 231px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p388{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: left;padding-right: 73px;margin-top: 609px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p391{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 257px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: left;padding-right: 78px;margin-top: 622px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p396{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p398{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p400{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p402{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 163px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p403{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p405{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p406{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p407{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p409{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p410{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 115px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p414{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p416{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p418{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 352px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 143px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p424{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p426{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p427{text-align: justify;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p431{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p433{text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p435{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p436{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p441{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p442{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 172px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p443{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 130px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: left;padding-right: 77px;margin-top: 364px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p452{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 232px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 157px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p457{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 156px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 72px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p461{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p462{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p463{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 33px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p465{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p466{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p467{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p468{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 155px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p469{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 140px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p470{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 99px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p473{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 103px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p475{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p476{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 241px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p477{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p478{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 33px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p479{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p480{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 158px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p485{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 160px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p486{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 140px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p487{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p488{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 32px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p489{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p490{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p491{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: left;padding-right: 67px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p495{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p496{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 157px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: left;padding-left: 28px;padding-right: 137px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p500{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p501{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 160px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p504{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 103px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p505{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 83px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p506{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 103px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p507{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 99px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p508{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p509{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 9px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p510{text-align: justify;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 187px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p513{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 128px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: right;padding-right: 133px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p517{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p518{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p519{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 85px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p521{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 67px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p522{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 72px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p523{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p524{text-align: left;padding-right: 103px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: left;padding-right: 121px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 81px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p529{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 179px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p531{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 185px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p533{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p536{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p541{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p544{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p547{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p549{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p550{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 270px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p551{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p553{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p555{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 137px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p556{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p559{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 86px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p560{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 86px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p561{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 184px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p563{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 137px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p565{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 142px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p568{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: right;padding-right: 133px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p573{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p574{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p575{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 224px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p576{text-align: justify;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 86px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p579{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 86px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p580{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 133px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p584{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 155px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p588{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p590{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p591{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 147px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p592{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 140px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p594{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 226px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p595{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 81px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p596{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 133px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p597{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 210px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p598{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p599{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 189px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p600{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 138px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p601{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 133px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p603{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 95px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p604{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p606{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: left;padding-right: 151px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: left;padding-right: 257px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p610{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p611{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p612{text-align: left;padding-right: 141px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: left;padding-right: 144px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p614{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p615{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p617{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p618{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 179px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p621{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p622{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p623{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p624{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p625{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p627{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p628{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p629{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p630{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p631{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p632{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p633{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p634{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p635{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 5px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p636{text-align: justify;padding-left: 18px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p637{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p638{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p641{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p642{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p643{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p644{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: left;padding-left: 273px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p646{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p648{text-align: justify;padding-left: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 26px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p650{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 24px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p651{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 79px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p652{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 106px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;}
.p653{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 61px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: justify;padding-left: 7px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 22px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p656{text-align: justify;padding-left: 16px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: justify;padding-left: 6px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 32px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p662{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p663{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 33px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p664{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 40px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p666{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 31px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p667{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p669{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 57px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p670{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 172px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p671{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 173px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p672{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 206px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p673{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p674{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 173px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p675{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 163px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p676{text-align: justify;padding-left: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 161px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p678{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 179px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p679{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 179px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p680{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 167px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p681{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 164px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p682{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 181px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p683{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: justify;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 171px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p686{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p687{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 339px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p688{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 334px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p689{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 350px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p690{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 330px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p691{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 330px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p692{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 326px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p693{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 326px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p694{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 23px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p695{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 64px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 52px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p697{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 43px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: left;padding-right: 24px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 81px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p700{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 39px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p701{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p702{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 23px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p703{text-align: left;padding-right: 57px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 19px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p705{text-align: left;padding-right: 56px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 19px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p707{text-align: left;padding-left: 21px;padding-right: 26px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -21px;}
.p708{text-align: justify;padding-left: 21px;padding-right: 34px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -21px;}
.p709{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p710{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 50px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p711{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 169px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p712{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 156px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p713{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p714{text-align: left;padding-right: 174px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p715{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 163px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p717{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 161px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p718{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p719{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 217px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p720{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 174px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p721{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 161px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p722{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 193px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p723{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 166px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p724{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 167px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p725{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 159px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p726{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p727{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 330px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p729{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 343px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p730{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 333px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p731{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 326px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p732{text-align: left;padding-right: 318px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p733{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 334px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p734{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 346px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p735{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 316px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 396px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 400px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 317px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 378px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 351px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 354px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 361px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 449px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: -2px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 295px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 357px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 367px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 230px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 395px;vertical-align: bottom;}
.td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 325px;vertical-align: bottom;}
.td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;}
.td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 251px;vertical-align: bottom;}
.td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;}
.td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;}
.td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 223px;vertical-align: bottom;}
.td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 309px;vertical-align: bottom;}
.td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;}
.td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 434px;vertical-align: bottom;}
.td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td182{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td183{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td184{padding: 0px;margin: 0px;width: 337px;vertical-align: bottom;}
.td185{padding: 0px;margin: 0px;width: 424px;vertical-align: bottom;}
.td186{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 424px;vertical-align: bottom;}
.td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 425px;vertical-align: bottom;}
.td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 423px;vertical-align: bottom;}
.td189{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 423px;vertical-align: bottom;}
.td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;}
.td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;}
.td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td193{padding: 0px;margin: 0px;width: 327px;vertical-align: bottom;}
.td194{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 303px;vertical-align: bottom;}
.td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td197{padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;}
.td198{padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 288px;vertical-align: bottom;}
.td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;}
.td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td202{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td203{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}

.tr0{height: 21px;}
.tr1{height: 37px;}
.tr2{height: 38px;}
.tr3{height: 20px;}
.tr4{height: 19px;}
.tr5{height: 27px;}
.tr6{height: 30px;}
.tr7{height: 18px;}
.tr8{height: 15px;}
.tr9{height: 50px;}
.tr10{height: 17px;}
.tr11{height: 28px;}
.tr12{height: 14px;}
.tr13{height: 773px;}
.tr14{height: 0px;}
.tr15{height: 654px;}
.tr16{height: 264px;}
.tr17{height: 29px;}
.tr18{height: 39px;}
.tr19{height: 36px;}
.tr20{height: 16px;}
.tr21{height: 70px;}
.tr22{height: 71px;}
.tr23{height: 56px;}
.tr24{height: 57px;}
.tr25{height: 87px;}
.tr26{height: 88px;}

.t0{width: 415px;margin-left: 76px;margin-top: 148px;font: bold 15px 'Arial';}
.t1{width: 379px;margin-left: 113px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t2{width: 379px;margin-left: 113px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t3{width: 416px;margin-left: 76px;font: 13px 'Arial';}
.t4{width: 379px;margin-left: 113px;font: 15px 'Arial';}
.t5{width: 416px;margin-left: 76px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t6{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t7{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Arial';}
.t8{width: 416px;margin-top: 31px;font: 15px 'Arial';}
.t9{width: 416px;font: 15px 'Arial';}
.t10{width: 322px;margin-left: 94px;font: 12px 'Arial';}
.t11{width: 416px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t12{width: 322px;margin-left: 94px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t13{width: 378px;margin-left: 104px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t14{width: 378px;margin-left: 104px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t15{width: 378px;margin-left: 104px;font: 12px 'Arial';}
.t16{width: 321px;margin-left: 161px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t17{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t18{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t19{width: 322px;margin-left: 94px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t20{width: 416px;margin-top: 2px;font: 15px 'Arial';}
.t21{width: 912px;margin-left: 66px;margin-top: 29px;font: 15px 'Arial';}
.t22{width: 912px;margin-left: 66px;margin-top: 31px;font: 15px 'Arial';}
.t23{width: 416px;margin-left: 66px;font: 1px 'Arial';}
.t24{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 29px;font: 15px 'Arial';}
.t25{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 15px;font: 13px 'Arial';}
.t26{width: 487px;font: 15px 'Arial';}
.t27{width: 413px;margin-left: 66px;margin-top: 19px;font: italic 15px 'Arial';}
.t28{width: 416px;margin-top: 16px;font: 15px 'Arial';}
.t29{width: 416px;margin-top: 19px;font: 15px 'Arial';}
.t30{width: 321px;margin-left: 66px;font: italic 12px 'Arial';}
.t31{width: 411px;margin-left: 66px;margin-top: 18px;font: 15px 'Arial';}
.t32{width: 415px;margin-top: 31px;font: italic 15px 'Arial';}
.t33{width: 305px;font: 15px 'Arial';}
.t34{width: 415px;margin-top: 19px;font: 15px 'Arial';}
.t35{width: 415px;font: 15px 'Arial';}
.t36{width: 305px;margin-left: 109px;margin-top: 31px;font: 15px 'Arial';}
.t37{width: 389px;margin-top: 1px;font: italic 15px 'Arial';}
.t38{width: 342px;font: italic 15px 'Arial';}
.t39{width: 321px;margin-top: 18px;font: italic 12px 'Arial';}
.t40{width: 416px;margin-top: 1px;font: italic 15px 'Arial';}
.t41{width: 321px;margin-left: 66px;margin-top: 19px;font: italic 12px 'Arial';}
.t42{width: 397px;margin-left: 85px;font: italic 15px 'Arial';}
.t43{width: 397px;margin-left: 19px;font: 15px 'Arial';}
.t44{width: 398px;margin-left: 85px;margin-top: 31px;font: italic 15px 'Arial';}
.t45{width: 415px;margin-top: 19px;font: italic 15px 'Arial';}
.t46{width: 416px;font: italic 15px 'Arial';}
.t47{width: 415px;margin-top: 18px;font: italic 15px 'Arial';}
.t48{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 19px;font: italic 15px 'Arial';}
.t49{width: 487px;font: bold 8px 'Arial';}
.t50{width: 482px;font: bold 10px 'Arial';}
.t51{width: 488px;font: bold 8px 'Arial';}
.t52{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 31px;font: 15px 'Arial';}

&lt;/STYLE&gt;
&lt;/HEAD&gt;

&lt;BODY&gt;
&lt;DIV id="page_1"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B3481x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;Regional indelning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;– &lt;/SPAN&gt;tre nya län&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft3"&gt;Delbetänkande av Indelningskommittén&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft3"&gt;Stockholm 2016&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft4"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;P class="p4 ft5"&gt;SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: &lt;NOBR&gt;08-598 191 90&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft6"&gt;&lt;NOBR&gt;E-post:&lt;/NOBR&gt; kundservice@wolterskluwer.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft6"&gt;Webbplats: wolterskluwer.se/offentligapublikationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft6"&gt;För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Wolters Kluwer Sverige AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;Svara på remiss – hur och varför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad &lt;NOBR&gt;2009-05-02).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft8"&gt;En kort handledning för dem som ska svara på remiss.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft6"&gt;Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft6"&gt;Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft6"&gt;Omslag: Elanders Sverige AB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft6"&gt;Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2016&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft6"&gt;ISBN &lt;NOBR&gt;978-91-38-24470-8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft6"&gt;ISSN &lt;NOBR&gt;0375-250X&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;P class="p0 ft9"&gt;Till statsrådet Ardalan Shekarabi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft10"&gt;Regeringen bemyndigade den 2 juli 2015 statsrådet Ardalan Shekarabi att tillkalla en kommitté med uppgift att föreslå en ny indelning av län och landsting. Med stöd av bemyndigandet beslutades samma dag att förordna landshövdingen Barbro Holmberg som ordförande och för- bundsordföranden Kent Johansson som vice ordförande i kommittén. Kommittén har tagit sig namnet Indelningskommittén.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft11"&gt;Som experter förordnades den 11 december 2015 kanslirådet Ulf Andersson, ämnesrådet Matilda Berggren, kanslirådet Ina Berggård, kanslirådet Niclas Damm, departementssekreteraren Emma Hermansson, kanslirådet Sara Jendi Linder, departements- sekreteraren Martin Jeppson och kanslirådet Henrik Källsbo.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Den 15 mars 2016 entledigades Martin Jeppson och samma dag förordnades kanslirådet Petra Zetterberg Ferngren som expert i utredningen. Den 24 maj 2016 entledigades Niclas Damm och samma dag förordnades departementssekreteraren Erik Wahlström som expert i utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Den 2 juli 2015 anställdes Johan Krabb som huvudsekreterare i utredningen. Som sekreterare anställdes den 1 oktober 2015 Anna Hagstad, den 1 november 2015 Anders Folkesson och den 1 mars 2016 Johan Mörck.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Förslag och bedömningar i betänkandet är kommitténs egna. Expertgrupp och de intressenter vi fört dialog med står fria i relation till våra slutsatser.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;P class="p12 ft13"&gt;Härmed överlämnar vi vårt delbetänkande Regional indelning – tre nya län (SOU 2016:48).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft13"&gt;Stockholm i juni 2016&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft13"&gt;Barbro Holmberg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft13"&gt;Kent Johansson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft13"&gt;/Johan Krabb&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft13"&gt;Anna Hagstad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft13"&gt;Anders Folkesson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft13"&gt;Johan Mörck&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;P class="p18 ft9"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;Sammanfattning ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;Summary ..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;Författningsförslag.....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p22 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Förslag till lag om upphävande av lagen (1946:741) om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;förlängning av tiden för vissa servitut ...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1950:595) om gräns&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;mot allmänt vattenområde .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Förslag till lag om upphävande av lagen (1959:517) om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft15"&gt;förlängning av tiden för vissa servitut ...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft15"&gt;1.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft15"&gt;Förslag till lag om ändring i rennäringslagen (1971:437) .....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft15"&gt;1.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft15"&gt;Förslag till lag om ändring i jaktlagen (1987:259) ................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Förslag till lag om upphävande av lagen (1991:1149) om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;särskild skatteväxling med anledning av ändrat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;huvudmannaskap för service och vård för äldre och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;handikappade...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;44&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Förslag till lag om upphävande av lagen (1992:1586) om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p27 ft13"&gt;slutavräkning av kommunalskattemedel för år 1991 ............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;1.8 Förslag till lag om ändring i fiskelagen (1993:787)...............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Förslag till lag om upphävande av lagen (1993:1362) om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p28 ft15"&gt;slutavräkning av kommunalskattemedel för år 1992 ............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;52&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;1.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p28 ft4"&gt;på energi...................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;53&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft19"&gt;5&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;1.11 Förslag till lag om upphävande av lagen (1997:1328)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td5"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p30 ft15"&gt;med anledning av bildandet av Västra Götalands län ...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Förslag till lag om upphävande av lagen (1998:587) om rätt för landstinget och kommunerna i Skåne län och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft13"&gt;Västra Götalands län att lämna bidrag till annan kommun...... 56&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p35 ft4"&gt;socialavgiftslagen (2000:980) .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;1.14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td12"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (2004:773) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td5"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p35 ft15"&gt;kommunalekonomisk utjämning...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;1.15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p35 ft15"&gt;Förslag till lag om ändring i vallagen (2005:837)..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;1.16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td12"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;Förslag till lag om ändring i vägtrafikskattelagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td5"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p35 ft4"&gt;(2006:227) ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;63&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (2008:552) om katastrofmedicin som en del av svenska insatser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td7"&gt;&lt;P class="p35 ft4"&gt;utomlands................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;65&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;1.18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td7"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (2010:630) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p35 ft15"&gt;regionalt utvecklingsansvar i vissa län ...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;66&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;1.19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p35 ft15"&gt;Förslag till lag om ändring i drivmedelslagen (2011:319) ....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;68&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Uppdrag och arbete ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td7"&gt;&lt;P class="p35 ft4"&gt;Direktiven ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p35 ft4"&gt;Vårt arbetssätt.........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;2.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p21 ft4"&gt;Samrådsgruppen ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;2.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p21 ft4"&gt;Länsstyrelserna........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;2.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;Dialog med berörda parter .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;2.2.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p21 ft4"&gt;Begrepp ....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;74&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td7"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Rättsliga förutsättningar för en ändrad läns- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;landstingsindelning....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p35 ft4"&gt;Utgångspunkter......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p35 ft15"&gt;Förutsättningar för ändring i landstingsindelningen ...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;76&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;6&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;SOU 2016:48 Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p37 ft4"&gt;Utredning ................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td16"&gt;&lt;P class="p37 ft4"&gt;Ekonomisk reglering...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;78&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;3.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p37 ft4"&gt;Ikraftträdande .........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;79&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;3.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td16"&gt;&lt;P class="p37 ft4"&gt;Övergångsstyre .......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;79&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p37 ft23"&gt;Regionfrågan i tidigare utredningar .............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p27 ft14"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p37 ft4"&gt;De tidiga utredningarna..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td16"&gt;&lt;P class="p37 ft15"&gt;Ett intensifierat utredningsarbete ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;82&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p37 ft13"&gt;4.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p38 ft4"&gt;Regionutredningen ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p37 ft13"&gt;4.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p38 ft4"&gt;Regionberedningen..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p37 ft13"&gt;4.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p38 ft15"&gt;Regionförsök och ny länsindelning........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p37 ft13"&gt;4.2.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p38 ft15"&gt;En samlad förvaltning i medborgarens tjänst ........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;86&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p37 ft13"&gt;4.2.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p38 ft15"&gt;Den parlamentariska regionkommittén .................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p37 ft13"&gt;4.2.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p38 ft4"&gt;Ansvarskommittén ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;89&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p37 ft13"&gt;4.2.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p38 ft15"&gt;Koncentration av länsstyrelsernas uppgifter .........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;96&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p37 ft13"&gt;4.2.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p38 ft15"&gt;Statens regionala förvaltning...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.2.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Kammarkollegiets bedömningar av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p38 ft4"&gt;ansökningar..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;98&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td20"&gt;&lt;P class="p37 ft4"&gt;Sammanfattande iakttagelser................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p37 ft23"&gt;Utmaningar för samhällsorganisationen .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft14"&gt;103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p37 ft4"&gt;Samhällsorganisationens utmaningar...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p37 ft13"&gt;5.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p38 ft15"&gt;Den demografiska utvecklingen ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p37 ft13"&gt;5.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p38 ft15"&gt;Hälso- och sjukvårdens utmaningar.....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;106&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p37 ft13"&gt;5.1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p38 ft15"&gt;Utvecklingen inom hälso- och sjukvården ..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;107&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Värdeskapande kedjor binder samman välfärd och svenskt näringsliv i ett globaliserat&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;samhälle ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;111&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Människors vardag sträcker sig över allt större&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;områden .................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;112&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft15"&gt;5.2 Landstingens ekonomiska ställning .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;114&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p42 ft13"&gt;5.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft15"&gt;Landstingssektorns resultat ..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;114&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p42 ft13"&gt;5.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft15"&gt;Svag soliditet bland landstingen............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;116&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Bättre möjligheter att klara ekonomiska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;utmaningar med större regioner ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;117&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;7&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td27"&gt;&lt;P class="p43 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;P class="p44 ft13"&gt;5.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td28"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;Sammanfattande iakttagelser ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;118&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p44 ft14"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td28"&gt;&lt;P class="p19 ft23"&gt;Hur kan större län bidra till tillväxt och utveckling? .....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;121&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Ett konkurrenskraftigt globalt näringsliv och en positiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;utveckling av välfärden .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;121&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p46 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Funktionella arbetsmarknader som grund för global&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;konkurrenskraft och inhemsk välfärd .................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Stora län för funktionella arbetsmarknader och global&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;konkurrenskraft på flera platser i landet .............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;124&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p48 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Stort behov av en ändamålsenlig&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft4"&gt;samhällsorganisation .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;125&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p49 ft15"&gt;6.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft4"&gt;Ökad planeringsmakt............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;126&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p50 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Bättre förutsättningar för inomregional&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;planering ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;128&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Organisatoriska förutsättningar för att överbrygga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p51 ft4"&gt;nationella planeringsstuprör ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;129&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td32"&gt;&lt;P class="p51 ft23"&gt;En ändamålsenlig regional samhällsorganisation .........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;131&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p51 ft4"&gt;Samhällets regionala organisering........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;131&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Asymmetri och sektorisering i den regionala&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;samhällsorganisationen ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;132&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p48 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Vissa statliga myndigheters regionala&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;indelning ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;133&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p50 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Sjukvårdsregioner och strukturfondernas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft4"&gt;programområden...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;137&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;7.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p37 ft4"&gt;En ändamålsenlig samhällsorganisation ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;142&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p37 ft13"&gt;7.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;Samordnad statlig regional indelning...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;142&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p37 ft13"&gt;7.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft4"&gt;Samordnad statlig verksamhet..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;143&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td34"&gt;&lt;P class="p37 ft23"&gt;Utgångspunkter för indelning i nya län.......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;147&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;8.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td34"&gt;&lt;P class="p37 ft15"&gt;Ansvarskommitténs kriterier för indelning ........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;147&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p37 ft13"&gt;8.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;Är kriterierna alltjämt relevanta? .........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;148&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;8.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p37 ft15"&gt;Våra utgångspunkter för indelning......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p37 ft13"&gt;8.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft4"&gt;Jämnstarka län och landsting................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;8&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Kapacitet att bygga strukturer för regional&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;utveckling...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Förmåga att ansvara för det regionala hälso- och sjukvårdssystemet inklusive&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p38 ft4"&gt;regionsjukvården ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;151&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p37 ft13"&gt;8.2.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p38 ft15"&gt;Utgå ifrån befintliga samverkansmönster ............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;152&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;8.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p37 ft4"&gt;Demokrati och legitimitet ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;153&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p37 ft13"&gt;8.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p38 ft4"&gt;Demokrati och kapacitet.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;154&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p37 ft13"&gt;8.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p38 ft4"&gt;Demokrati och storlek ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;154&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p37 ft13"&gt;8.3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p38 ft15"&gt;Demokrati och regionalisering .............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;155&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;8.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td20"&gt;&lt;P class="p37 ft15"&gt;Avvägningar mellan olika perspektiv ...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;160&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p37 ft14"&gt;Sex nya län .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft14"&gt;163&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;En indelning för en mer ändamålsenlig regional&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;samhällsorganisation.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;163&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;9.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Indelningsändringar 2019......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;167&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;9.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;Namn på de nya länen ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;9.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;God ortnamnssed ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;9.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Ortnamnens roll ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;9.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Namngivning .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;169&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;9.2.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;Länsnamn ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;170&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;9.2.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;Namn på de nya länen ...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;170&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;9.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Residensstäder och länsbeteckningar ..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;171&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td38"&gt;&lt;P class="p35 ft23"&gt;Det kommunalekonomiska utjämningssystemet vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td19"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;landstingssammanslagningar ....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft14"&gt;173&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;10.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Inkomstutjämningssystemet................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;173&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;10.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Kostnadsutjämningssystemet...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;176&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;10.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Hälso- och sjukvårdsmodellen .............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;176&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;10.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;Löner ......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;177&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;10.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Befolkningsökning ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;178&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;10.2.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Kollektivtrafiksmodellen ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;178&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;10.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Strukturbidrag och övergångsregler ....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;178&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;9&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;Innehåll SOU 2016:48&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Norrlands län ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;181&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;11.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p35 ft15"&gt;Näringsliv och regional utveckling......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;184&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td41"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;11.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td42"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;Bruttoregionalprodukt ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;184&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;11.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;Näringslivsstruktur ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;185&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;11.1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;Regional utveckling ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;186&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;11.1.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;Utbildning och forskning .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;187&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;11.1.5 Bedömning av effekter vid bildandet av nya&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;län och landsting ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;188&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;11.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;Kultur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;191&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;11.2.1 Bedömning av effekter vid bildandet av nya&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;län och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;193&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;11.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;Arbetsmarknadsregioner, pendling, infrastruktur och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;kollektivtrafik .......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;193&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;11.3.1 ................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;Arbetsmarknadsregioner och pendling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;193&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;11.3.2 ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;Infrastruktur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;195&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;11.3.3 .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;Kollektivtrafik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;196&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;11.3.4 Bedömning av effekter vid bildandet av nya&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;län och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;197&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;11.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;&lt;NOBR&gt;Hälso- .........................................................och&lt;/NOBR&gt; sjukvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;199&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;11.4.1 .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;Nivåstrukturering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;11.4.2 .............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;Norrlands universitetssjukhus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;201&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;11.4.3 ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;Informationsteknik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;202&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;11.4.4 Bedömning av effekter vid bildandet av nya&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;län och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;202&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;11.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;Landstingens .........................................................ekonomi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;205&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;11.5.1 ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;Skattesats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;205&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;11.5.2 ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;Ekonomiskt resultat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;205&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;11.5.3 ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;Soliditet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;207&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;11.5.4 ............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;Finansnetto&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;207&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;11.5.5 Effekter på det kommunalekonomiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;utjämningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;207&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;11.5.6 Bedömning av effekter vid bildandet av nya&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;län och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;208&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;11.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;Demokratiaspekter ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;210&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;11.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;Avvägningar ..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;213&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft29"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;SOU 2016:48 Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;11.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p35 ft4"&gt;Namn på länet .......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;214&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;11.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td38"&gt;&lt;P class="p35 ft4"&gt;Residensstad ..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;215&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td38"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Svealands län .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft14"&gt;217&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;12.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p35 ft15"&gt;Näringsliv och regional utveckling ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;219&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;12.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p51 ft15"&gt;Bruttoregionalprodukt ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;219&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;12.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p51 ft4"&gt;Näringslivsstruktur ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;220&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;12.1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p51 ft4"&gt;Regional utveckling ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;221&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;12.1.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p51 ft15"&gt;Utbildning och forskning .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;222&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Bedömning av effekter vid bildandet av nya&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft13"&gt;län och landsting ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;222&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;12.2 Kultur.....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;224&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Bedömning av effekter vid bildandet av nya&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p51 ft4"&gt;län och landsting ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;225&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;12.3 Arbetsmarknadsregioner, pendling, infrastruktur och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p28 ft4"&gt;kollektivtrafik........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;225&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;12.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p51 ft15"&gt;Arbetsmarknadsregioner och pendling ................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;225&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;12.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p51 ft4"&gt;Infrastruktur ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;226&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;12.3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p51 ft4"&gt;Kollektivtrafik........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;227&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Bedömning av effekter vid bildandet av nya&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;län och landsting ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;228&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;12.4 Hälso- och sjukvården ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;229&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;12.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p27 ft18"&gt;Nivåstrukturering..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;230&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;12.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p27 ft15"&gt;Högspecialiserad vård............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;231&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft13"&gt;12.4.3 Medicinsk utbildning och forskning ....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;231&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Bedömning av effekter vid bildandet av nya&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;län och landsting ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;232&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft15"&gt;12.5 Landstingens ekonomi..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;233&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;12.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Skattesats................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;233&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;12.5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p27 ft15"&gt;Ekonomiskt resultat ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;234&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;12.5.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Soliditet ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;235&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;12.5.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Finansnetto ............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;235&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Effekter på det kommunala&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;utjämningssystemet...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;236&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12.5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Bedömning av effekter vid bildandet av nya&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;län och landsting ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;237&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;Innehåll SOU 2016:48&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;12.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p35 ft4"&gt;Demokratiaspekter ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;238&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;12.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td4"&gt;&lt;P class="p35 ft4"&gt;Avvägningar ..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;241&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;12.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p35 ft4"&gt;Namn på länet.......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;242&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;12.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td4"&gt;&lt;P class="p35 ft4"&gt;Residensstad..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;243&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Västra Götalands län ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;245&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;13.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p35 ft15"&gt;Näringsliv och regional utveckling......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;247&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;13.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td42"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;Bruttoregionalprodukt ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;247&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;13.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;Näringslivsstruktur ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;247&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;13.1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;Regional utveckling ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;248&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;13.1.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;Utbildning och forskning .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;249&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;13.1.5 Bedömning av effekter vid bildandet av nya&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;län och landsting ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;249&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;13.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;Kultur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;251&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;13.2.1 Bedömning av effekter vid bildandet av nya&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;län och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;252&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;13.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;Arbetsmarknadsregioner, pendling, infrastruktur och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;kollektivtrafik .......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;252&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;13.3.1 ................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;Arbetsmarknadsregioner och pendling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;252&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;13.3.2 ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;Infrastruktur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;254&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;13.3.3 .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;Kollektivtrafik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;255&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;13.3.4 Bedömning av effekter vid bildandet av nya&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;län och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;256&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;13.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;&lt;NOBR&gt;Hälso- .........................................................och&lt;/NOBR&gt; sjukvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;256&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;13.4.1 ............Nivåstrukturering och specialiserad vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;258&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;13.4.2 ....................Medicinsk utbildning och forskning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;258&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p55 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;13.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Bedömning av effekter vid bildandet av nya&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td45"&gt;&lt;P class="p27 ft28"&gt;län och landsting ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;259&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft28"&gt;13.5 Landstingens ekonomi .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;260&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft28"&gt;13.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td45"&gt;&lt;P class="p27 ft28"&gt;Skattesats ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;260&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft28"&gt;13.5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td45"&gt;&lt;P class="p27 ft28"&gt;Ekonomiskt resultat..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;260&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft28"&gt;13.5.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td45"&gt;&lt;P class="p27 ft28"&gt;Soliditet..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;261&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft28"&gt;13.5.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td45"&gt;&lt;P class="p27 ft28"&gt;Finansnetto............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft28"&gt;261&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft29"&gt;12&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;13.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Effekter på det kommunala&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;utjämningssystemet...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;261&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;13.5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Bedömning av ekonomiska effekter vid&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;bildandet av ett nytt län.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;262&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;13.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td38"&gt;&lt;P class="p35 ft4"&gt;Demokratiaspekter ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;264&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;13.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p35 ft4"&gt;Avvägningar...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;266&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;13.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td38"&gt;&lt;P class="p35 ft4"&gt;Namn på länet .......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;267&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;13.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p35 ft4"&gt;Residensstad ..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;269&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td38"&gt;&lt;P class="p35 ft23"&gt;Det regionala tillväxtarbetet i länen ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft14"&gt;271&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;14.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td38"&gt;&lt;P class="p35 ft15"&gt;Det regionala utvecklingsansvaret .......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;271&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;14.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Det regionala tillväxtarbetet .................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;271&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;14.1.2 Ett bredare arbete för tillväxt och utveckling ......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;273&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;14.1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;Länstransportplaner ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;274&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;14.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;Det regionala utvecklingsansvaret är organiserat på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;olika sätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;274&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;14.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td38"&gt;&lt;P class="p35 ft15"&gt;Länsstyrelserna och andra statliga myndigheter .................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;277&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;14.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;Ett utvecklat samspel.............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;277&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;14.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p35 ft15"&gt;Ett samlat ledarskap för regionernas utveckling .................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;278&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;14.4.1 Varför bör landstingen ha det regionala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;utvecklingsansvaret?..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;279&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td38"&gt;&lt;P class="p35 ft23"&gt;Länsstyrelser i de föreslagna länen ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft14"&gt;281&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;15.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p35 ft4"&gt;Länsstyrelsernas verksamhetsorter ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;283&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;15.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p35 ft15"&gt;Koncentration av viss verksamhet .......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;284&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;15.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td38"&gt;&lt;P class="p35 ft4"&gt;Länsstyrelsernas finansiering ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;286&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;15.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p35 ft4"&gt;Länsstyrelsen i Norrlands län...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;287&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;15.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td38"&gt;&lt;P class="p35 ft4"&gt;Länsstyrelsen i Svealands län ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;289&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;15.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p35 ft4"&gt;Länsstyrelsen i Västra Götalands län ...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;291&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;Innehåll SOU 2016:48&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p56 ft23"&gt;Val i samband med indelningsändringar .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;293&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;16.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p56 ft4"&gt;Val till riksdagen ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;293&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td48"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;16.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td49"&gt;&lt;P class="p56 ft4"&gt;Val till landstingsfullmäktige ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;294&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td48"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;16.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;P class="p56 ft4"&gt;Länsstyrelsernas uppgifter ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;296&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p35 ft23"&gt;Följdändringar och föråldrad lagstiftning ....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;299&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;17.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p35 ft4"&gt;Följdändringar ......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;299&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;17.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p35 ft4"&gt;Upphävande av obsoleta lagar..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;301&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p35 ft23"&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser ................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;305&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;18.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p35 ft15"&gt;Ändrad läns- och landstingsindelning .................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;305&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;18.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p35 ft4"&gt;Författningsändringar ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;306&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;18.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td4"&gt;&lt;P class="p35 ft4"&gt;Övergångsbestämmelser ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;307&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Konsekvensanalys ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;309&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;19.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p35 ft15"&gt;Allmänna samhällsekonomiska konsekvenser ....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;309&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;19.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td4"&gt;&lt;P class="p35 ft4"&gt;Personella konsekvenser ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;310&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;19.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;Konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p35 ft4"&gt;män ........................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;310&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;19.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td4"&gt;&lt;P class="p35 ft4"&gt;Konsekvenser för miljön......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;311&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;19.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p35 ft15"&gt;Konsekvenser för kollektivtrafiken.....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;312&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;19.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p35 ft15"&gt;Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen...............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;312&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;19.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td4"&gt;&lt;P class="p35 ft15"&gt;Konsekvenser vid regelgivning ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;313&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;Författningskommentar ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;315&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;20.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td4"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1950:595) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p35 ft4"&gt;gräns mot allmänt vattenområde .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;315&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;20.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;Förslaget till lag om ändring i rennäringslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p35 ft4"&gt;(1971:437) .............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;315&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;14&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft20"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;20.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p56 ft15"&gt;Förslaget till lag om ändring i jaktlagen (1987:259) ...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td50"&gt;&lt;P class="p57 ft13"&gt;318&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;20.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td32"&gt;&lt;P class="p56 ft15"&gt;Förslaget till lag om ändring i fiskelagen (1993:787)..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p57 ft13"&gt;318&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;20.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p56 ft13"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;P class="p56 ft4"&gt;skatt på energi .......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;P class="p57 ft13"&gt;319&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;20.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td52"&gt;&lt;P class="p35 ft4"&gt;socialavgiftslagen (2000:980) ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;320&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;20.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:773) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td52"&gt;&lt;P class="p35 ft15"&gt;kommunalekonomisk utjämning .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;321&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;20.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td52"&gt;&lt;P class="p35 ft15"&gt;Förslaget till lag om ändring i vallagen (2005:837).............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;321&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;20.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;Förslaget till lag om ändring i vägtrafikskattelagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p35 ft4"&gt;(2006:227) .............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;322&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;20.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (2008:552) om katastrofmedicin som en del av svenska insatser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td53"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td54"&gt;&lt;P class="p60 ft4"&gt;utomlands ..............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;323&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td53"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;20.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td54"&gt;&lt;P class="p60 ft13"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:630) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p60 ft15"&gt;regionalt utvecklingsansvar i vissa län .................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;323&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;20.12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p60 ft13"&gt;Förslaget till lag om ändring i drivmedelslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p60 ft4"&gt;(2011:319) .............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;324&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td55"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;Litteratur- och källförteckning ...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft14"&gt;325&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td55"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;Bilaga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;Bilaga 1 Kommittédirektiv 2015:77...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;329&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;P class="p0 ft9"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft10"&gt;Dagens länsindelning är i de flesta fall flera hundra år gammal. Redan år 1957 pekade Riksdagens revisorer på att länen inte längre framstod som naturligt avgränsade administrativa enheter och allt sedan dess har utredning efter utredning pekat på att den nuvarande länsindelningen har spelat ut sin roll och att en reformering av den regionala samhällsorganisationen är angelägen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft10"&gt;Under de senaste decennierna har dock tre större ändringar i länsindelningen genomförts. År 1968 lades Stockholm stad och Stockholms län samman till ett nytt län, Stockholms län. 1997 slogs Kristianstads och Malmöhus län samman till Skåne län och året efter, 1998, lades Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs län samman till Västra Götalands län. De i dag största länen har således redan genomfört en indelningsreform. Över hälften av Sveriges befolkning bor i dessa tre län, medan mindre än hälften, bor i 18 län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;Länsgränser är administrativa gränser, tänkta att avgränsa den statliga förvaltningens och landstingens verksamhet. I dag är det dock enbart länsstyrelserna av de statliga myndigheterna som har länet som indelningsgrund. De flesta andra statliga myndigheter med en regional organisation har en regional indelning med mellan fem och åtta regioner. En del färre, andra något fler. Vid en jämförelse mellan statliga myndigheters indelning kan konstateras att dessa indelningar skiljer sig åt och att det i princip inte är någon som är den andra lik. Myndigheterna har organiserat sig utifrån det egna perspektivet och den egna verksamhetens förutsättningar utan att tillräcklig hänsyn tagits till effekterna för den samlade statliga förvaltningen på regional nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft34"&gt;Staten är således både asymmetrisk och fragmenterad i sin regionala indelning. Även landstingens två största verksamhets- områden, hälso- och sjukvård samt regionalt tillväxtarbete, är i viss mån regionaliserat. Landstingen samverkar i sex sjukvårdsregioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft19"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft10"&gt;och i varje sjukvårdsregion finns en samverkansnämnd vars uppgift bland annat är att inom regionen, i vilket flera landsting ingår, samordna högspecialiserad vård. En viktig del av det regionala tillväxtarbetet sker i de åtta så kallade &lt;NOBR&gt;NUTS-II-områdena&lt;/NOBR&gt; och i varje sådant område fördelas medel från bland annat Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft35"&gt;Fördel storstadsregionerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft10"&gt;Den kraftiga obalansen i den regionala samhällsorganisationen har gett Stockholm, Skåne och Västra Götaland fördelar genom att man har stora administrativa resurser och en kunskapsmässig plattform vid såväl regionala som nationella prioriteringsdiskussioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft34"&gt;Dessa län kan därför i kraft av sin planeringskapacitet ta fram genomarbetade underlag som är väl anpassade till de beslutsprocesser som till exempel Trafikverket eller andra myndigheter har. Genom en god lokal och regional kännedom och ett faktamässigt övertag vid diskussioner om till exempel byggandet av vägar och järnvägar kan den starka regionen övertygande och proaktivt göra analyser som illustrerar varför de egna förslagen är de mest lämpliga och lönsamma. Det finns också en storleksmässig obalans när det gäller fördelningen av nationella forskningsresurser samt projektmedel från EU. Undersökningar visar att forskningsmedlen från Vinnova, EU:s ramprogram, Tillväxtverket och Energimyndigheten som fördelas i konkurrens mellan europeiska regioner och länen i Sverige till 82 procent har gått till Stockholms, Skånes och Västra Götalands län och forskningsmiljöer i Östergötland och Uppsala. Endast 18 procent fördelades i övriga Sverige. Det är tydligt att det är de redan starka länen som drar det längsta strået.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft12"&gt;Det förslag vi nu presenterar utgår från att vi anser att det för framtiden finns möjlighet att skapa sex starka län som alla, i ökad global konkurrens och inom den europeiska integrationen, kan bidra till nationell tillväxt och lokal välfärd. Dessa landsting blir också starka nog att fungera i en ändamålsenlig regional samhälls- organisation tillsammans med länsstyrelser och centrala statliga myndigheter. Sveriges regionala indelning är viktig för möjlig- heterna att skapa tillväxt och därmed förutsättningar för likvärdig välfärd i hela landet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td59"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft35"&gt;En ändamålsenlig samhällsorganisation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;För stora delar av såväl statens som landstingens regionala verk- samheter är dagens län inte längre utgångspunkten – så som det en gång var tänkt. Vår bedömning är att ett första steg i att samordna staten regionalt är att relevanta statliga myndigheter med en regional indelning koordineras med den nya läns- och landstings- indelningen. Med detta läggs grunden för en samhällsorganisation som utgår från behovet av samverkan för utveckling och hållbar tillväxt. Vi anser att de statliga myndigheter som främst är relevanta för en samordnad regional indelning är de som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;har särskilt betydelse för samverkan kring det regionala utvecklingsansvaret och för den regionala utvecklingen i länen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;har tydliga kopplingar till landstingens och kommunernas verk- samheter, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;har tydliga kopplingar till länsstyrelsernas verksamheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft12"&gt;Vi avser att i slutbetänkandet återkomma till frågan om vilka statliga myndigheter som bör ha en samordnad regional indelning. Dock kan konstateras att en samordnad regional indelning är av särskild vikt gällande de myndigheter där det regionala självstyret gör prioriteringar och fattar beslut om användningen av statliga medel i myndigheternas budgetar. Detta rör bland annat Trafik- verket, Tillväxtverket och &lt;NOBR&gt;ESF-rådet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft34"&gt;Det räcker dock inte att skapa enhetlighet i statliga myndigheters regionala indelning. Även den statliga verksamheten måste samordnas regionalt. Staten är organiserad vertikalt, i stuprör, med olika specialiserade sektorsmyndigheter. Specialiseringen och avgränsning av sakområden är nödvändig för att myndigheterna ska kunna hålla hög kompetens och ha en effektivitet i verksamheten. Men specialiseringen har också avigsidor då allt fler samhällsfrågor rör flera sakområden. Specialiseringen kan också skapa svårigheter i samverkan med kommunerna och det regionala självstyret vars uppdrag är horisontellt och omfattar flera samhällsområden. Behovet av samverkan mellan olika statliga myndigheter för att kunna göra en helhetsanalys och behovet av att göra avvägningar mellan olika sektorsintressen blir allt större.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft12"&gt;Länsstyrelserna är de enda statliga myndigheter som i likhet med den kommunala sektorn har ett horisontellt uppdrag med en rad olika verksamhetsområden. Länsstyrelserna har också i uppdrag att samordna staten regionalt och att göra tvärsektoriella avvägningar mellan statliga sektorsintressen och vår bedömning är att länsstyrelsernas uppdrag att samordna staten regionalt bör förtydligas och förstärkas. Länsstyrelsernas roll i det regionala tillväxtarbetet bör förtydligas och vi avser att återkomma till dessa frågor i vårt slutbetänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft35"&gt;Mer resursstarka län och landsting&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;För att trygga en tillväxt i hela landet, och därmed också skapa förutsättningar för en levande landsbygd, krävs en samhälls- organisation som i ökad omfattning möjliggör en positiv utveckling även utanför storstadsområdena. Flera utredningar har pekat på att Sverige måste forma en samhällsorganisation som kan förbättra förutsättningarna för att behålla och utveckla globalt konkurrens- kraftiga arbetsmarknader, inte bara i de tre storstadsområdena utan på flera platser i landet. Detta är en av de stora tillväxtutmaningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft10"&gt;Det kräver en indelning av Sverige som gör det möjligt att skapa flera resursstarka län och landsting som får ökad planeringskapacitet, bättre villkor för inomregional planering och organisatoriska förut- sättningar för att överbrygga nationella planeringsstuprör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft13"&gt;Vi har därför i vårt indelningsarbete haft fyra utgångspunkter för en ny indelning i län och landsting. Dessa utgångspunkter är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft39"&gt;Jämnstarka län och landsting&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;Vi har strävat efter att åstadkomma mer jämnstarka län och lands- ting vilket innebär att befolkningens storlek är viktig eftersom det handlar om skatteunderlag och ekonomisk bärighet för att kunna möta befolkningens behov och förväntningar samt framtidens utmaningar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td59"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft39"&gt;Kapacitet att bygga strukturer för regional utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft12"&gt;De nya länen och landstingen ska ha tillräcklig kapacitet för att kunna bygga strukturer för regional utveckling. Det handlar om att kunna upprätta, vidmakthålla och utveckla forskningsmiljöer och kompetenscentra, att kunna fördela resurser och genomföra nödvändiga investeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft39"&gt;Förmåga att ansvara för det regionala hälso- och sjukvårdssystemet inklusive regionsjukvården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft12"&gt;De nya länen och landstingen ska ha tillräcklig förmåga att själva kunna ansvara för hälso- och sjukvårdssystemet. Även med väsentligt färre län kommer samverkan mellan sjukvårdshuvudmännen och staten att vara nödvändigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft39"&gt;Utgå från befintliga samverkansmönster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft12"&gt;Vi bygger vidare på de samverkansmönster som har vuxit fram inom olika samhällsområden. Även om dessa samarbeten inte bygger på en gemensam identitet så har de ofta en stor betydelse för möjligheterna att samlas kring en gemensam agenda och mobilisera utvecklingskraft. Dessa samarbetsmönster är ofta förankrade i befolkningen och kan därmed skapa legitimitet för en ny länsindelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft35"&gt;Demokrati och legitimitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft12"&gt;Ett grundläggande krav på ett demokratiskt styrelseskick är att det ska vara överskådligt så att medborgarna har möjlighet att förstå var beslut fattas, möjlighet att påverka processen samt möjlighet att utkräva ansvar av de valda representanterna. Ett svårbegripligt och svårgenom- trängligt system kan därför försvaga legitimiteten för den regionala demokratin. Att samla verksamheterna och uppgifterna som i dag beslutas av indirekta politiska organ i ett direktvalt landsting innebär möjligheter för en förstärkning av demokratin. Det ger också möjlighet att utveckla samverkan med olika intresseorganisationer och civilsamhället.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft35"&gt;En indelning i sex län&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;För att ta vara på hela landets resurser och skapa förutsättningar för utveckling och tillväxt i hela landet är vår bedömning att sex regioner skapar en sådan utvecklingskraft att tillväxt kan ske i hela landet. En indelning i sex län och landsting ger möjligheter för alla delar i de nya länen både att utvecklas och att få del av den gemensamma utvecklingen samt bidra till den nationella tillväxten och den lokala välfärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft11"&gt;Detta handlar, som nämnts, inte främst om sammanslagningar av län och landsting. Lika viktigt som att skapa resursstarka län och landsting är det att skapa en regional samhällsorganisation där statliga myndigheter kan ha en gemensam indelning med de nya länen och landstingen vilket i sin tur ger ökad styrka i arbetet med såväl regionalt tillväxtarbete som hälso- och sjukvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Utifrån ett strikt arbetsmarknadsperspektiv hade ett alternativ varit att satsa på nuvarande tre starka regioner och föreslå en ny regional samhällsorganisation utifrån dessa. Vi har inte valt att föreslå en sådan indelning, som skulle leda till en ännu större regional obalans. Vi föreslår i stället en indelning med en stark region mellan Stockholm och Västra Götaland, ett Svealand bestående av Gävleborg, Dalarna, Uppsala, Örebro, Västmanland och Södermanland. På motsvarande sätt föreslår vi en stark region mellan Stockholm och Skåne bestående av Östergötland och länen i Småland. I den norra delen av landet föreslås en sammanslagning av de fyra nordligaste länen. Därmed uppnås en tillräcklig styrka för ett effektivt regionalt utvecklingsarbete i norr. En indelning av Sverige i mer jämnstarka län och landsting med verklig förmåga att fullgöra sina uppdrag. På detta sätt skapas förutsättningar att bygga strukturer för regional utveckling och mer jämlika förutsättningar att ta ansvar för hälso- och sjukvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft35"&gt;Förslag på tre indelningsändringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft40"&gt;Detta förslag på indelning av Sverige i sex län och landsting bygger på våra direktiv, våra utgångspunkter samt den dialog vi har haft med politiska företrädare för länen. Enligt våra direktiv ska vi lämna vårt slutbetänkande senast den 31 augusti 2017 för ett ikraftträdande 2023. Om vi finner att det är möjligt att genomföra&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td59"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;en eller flera indelningsändringar som kan träda i kraft den 1 januari 2019 ska vi lämna ett delbetänkande senast den 30 juni 2016.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;I detta delbetänkande lämnas sådana förslag som, för lands- tingens del, kan träda i kraft den 1 januari 2019. Vi har fört dialog med politiska företrädare i de berörda länen. I länen finns olika uppfattningar om såväl reformen som helhet som om tidpunkten för ikraftträdandet. I vissa län finns en bred parlamentarisk majoritet för en indelningsändring och en stark önskan om ett ikraftträdande 2019. I vissa län finns tveksamheter kring om ett ikraftträdande bör ske 2019 eller 2023. En aspekt som berörts är de utmaningar det innebär att bedriva en effektiv verksamhet i en organisation som under lång tid vet att man kommer vara föremål för förändringar. Många har också lyft fram den problematik som det kan innebära att verksamheten under lång tid leds av indel- ningsdelegerade. Vi bedömer som helhet att det finns en acceptans i de berörda länen för en indelningsändring med ikraftträdande 2019. I samtliga föreslagna nya län har diskussioner och också försök till olika regionbildningar föregått det förslag som vi nu lägger. Vi föreslår nedanstående tre indelningsändringar och kommer att återkomma till återstående nya län i vårt slut- betänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft39"&gt;Norrlands län&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Vi föreslår en sammanläggning av de fyra nordligaste länen, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län och landstingen i dessa län. Därmed uppnås en tillräcklig styrka för att ansvara för sjukvården i landstinget och resurser för ett effektivt regionalt utvecklingsarbete. Länen är relativt glest befolkade och för att få tillräcklig kraft i det nya länet blir det med nödvändighet ett stort geografiskt område. Här har således avvägningar gjorts mellan å ena sidan resursstyrka och å andra sidan geografisk storlek.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft39"&gt;Svealands län&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft40"&gt;Vi föreslår ett bildande av Svealands län bestående av dagens Dalarnas, Gävleborgs, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands och Örebro län. De kan då utgöra en stark samarbetspart till bland&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft12"&gt;annat Stockholms län. Samverkan kring bland annat kollektivtrafik och transportinfrastruktur underlättas av att hanteras av två parter i stället för i dagens indelning. Detta område har inom hälso- och sjukvårdsområdet länge samverkat inom ramen för den något större &lt;NOBR&gt;Uppsala-Örebro&lt;/NOBR&gt; sjukvårdsregion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft39"&gt;Västra Götalands län&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft34"&gt;Vi föreslår att dagens Västra Götalands län och Värmlands län läggs samman i ett nytt Västra Götalands län. Detta knyter samman näringslivet runt Vänern och bygger vidare på befintliga samarbeten samt ger förutsättningar för ett gemensamt samarbete med Norge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft35"&gt;Länsstyrelser i de föreslagna länen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;En ändrad länsindelning innebär även en ändrad organisation för länsstyrelserna. Färre länsstyrelser innebär även större länsstyrelser med ansvar för en större yta och bättre förutsättningar för att bedriva en effektiv och likvärdig verksamhet. Länsstyrelsernas uppgifter, dels i det regionala tillväxtarbetet och dels att samordna staten på regional nivå bör utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;Respektive ny länsstyrelse ska ansvara för länsstyrelsernas uppgifter i det nya länet. Det innebär att vissa uppgifter som tidigare varit koncentrerade till andra länsstyrelser förs till de nya länsstyrelserna när dessa bildas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft35"&gt;Ikraftträdande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;De föreslagna ändringarna i länsindelningen ska träda i kraft den 1 januari 2018. Den förändrade landstingsindelningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;P class="p18 ft9"&gt;Summary&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft12"&gt;Sweden’s current county boundaries date back, in most cases, hundreds of years. As early as 1957, the Parliamentary Auditors pointed out that the counties no longer appeared to be naturally divided administrative units, and ever since, inquiry after inquiry has indicated that the current county boundaries have become obsolete and that a reform of the regional administrative organisation is needed.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft12"&gt;However, in recent decades three major changes to the county boundaries have been implemented. In 1968, the City of Stockholm and Stockholm County were merged into a single county, Stockholm County. In 1997, Kristianstad County and Malmöhus County were merged into Skåne County, and a year later, in 1998, Gothenburg and Bohus County, Älvsborg County and Skaraborg County were merged into Västra Götaland County. Regional reform has thus been implemented in the metropolitan areas. More than half of Sweden’s population live in these counties, while less than half live in 18 other counties.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft11"&gt;The county boundaries are administrative boundaries, originally intended to demarcate both national government administration and the activities of the county councils. However, today the county administrative boards are the only national government agencies that use the counties as the basis for their divisions. Most other national government agencies with a regional organisation are divided into between five and eight regions. Some have fewer, others more. If we compare the divisions of national government agencies, we see that they vary, and that, in essence no two are alike. Each agency has divided itself up based on an internal perspective and the conditions pertaining to their own activities, without regard for the effect on regional level implementation of national government administration as a whole.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft19"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p101 ft10"&gt;The regional divisions of national government are thus both asymmetrical and fragmented. The county councils’ two largest areas of activity – health and medical care, and regional growth – are also regionalised to some extent. The county councils cooperate in six health care regions, and each health care region has a coordination board tasked with coordinating highly specialised care within the region, which encompasses several county councils. A significant part of regional growth activities takes place in eight&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;‘NUTS 2’ regions, each of which distributes funds from the&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft12"&gt;European Regional Development Fund and the European Social Fund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft35"&gt;Advantage metropolitan regions&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft12"&gt;The significant imbalance in the regional administrative organisation has been advantageous for Stockholm, Skåne and Västra Götaland, in that they have large administrative resources and a knowledge base they can bring to both regional and national discussions on distribution of resources.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft34"&gt;By dint of their planning capacity, these counties can therefore produce thorough documentation that is tailored to the decision- making processes of agencies such as the Swedish Transport Administration. With good local and regional knowledge and a factual advantage in discussions concerning, for example, the planning of roads and railways, a strong region can convincingly and proactively produce analyses that illustrate why its own proposals are the most appropriate and profitable. There is also a size imbalance in the distribution of national research resources and project funds from the EU. Investigations show that of the research funds from Vinnova, the EU Framework Programme, the Swedish Agency for Economic and Regional Growth and the Swedish Energy Agency distributed in competition between European regions and counties in Sweden, 82 per cent have gone to the metropolitan counties and research environments in Östergötland and Uppsala. Just 18 per cent have gone to the rest of Sweden. Another report on regional development resources shows clearly that the counties that are already strong benefit most.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td60"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p104 ft12"&gt;The proposal we now present is based on our view that it is possible, for the future, to create six strong counties that, with increased global competition and within the framework of European integration, can all contribute to national growth and local welfare. These county councils would also be strong enough to function in a &lt;NOBR&gt;fit-for-purpose&lt;/NOBR&gt; regional administrative organisation alongside county administrative boards and national government agencies. Sweden’s regional division is important in terms of the possibilities to create growth, and thus the conditions for equal welfare throughout the country.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft35"&gt;A &lt;NOBR&gt;fit-for-purpose&lt;/NOBR&gt; administrative organisation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft12"&gt;The counties of today are no longer the starting point for a significant part of the regional activities of either national government or the county councils, as they were once intended to be. In our assessment, the first step in coordinating national government activities at regional level is to align the regional divisions of certain relevant national government agencies with the new county and county council boundaries. This would lay the foundations for an administrative organisation based on the need for cooperation for development and sustainable growth. We consider that coordinated regional boundaries are most relevant for those national government agencies that:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;are particularly important for cooperation on regional development responsibilities and for regional development in the county;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;have clear links to the activities of the county councils and municipalities; or&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;have clear links to the activities of the county administrative boards.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft34"&gt;In our final report, we intend to return to the question of which national government agencies should have coordinated regional boundaries. Nonetheless, it can be noted that coordinated regional boundaries are particularly important for agencies in which regional entities set priorities and make decisions on the use of&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;national government funds within the agencies’ budgets. This includes the Swedish Transport Administration, the Swedish Agency for Economic and Regional Growth and the Swedish ESF Council.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft12"&gt;However, it is not enough to create uniformity in the regional boundaries of national government agencies. National government activities must also be coordinated at regional level. National government has a vertical silo structure with specialised sectoral agencies. Specialisation and demarcation of areas of activity is necessary in order for the agencies to maintain a high level of expertise and operational effectiveness. But there are also drawbacks to specialisation, as increasing numbers of issues concern several areas of activity. Specialisation can also create difficulties in cooperation with municipalities and regional governments, which have horizontal tasks and cover multiple areas of society. The need for cooperation between different national government agencies in order to enable a holistic analysis, and the need to strike a balance between different sectoral interests, are growing.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft12"&gt;County administrative boards are the only national government agencies that, like the municipal sector, have horizontal activities encompassing a range of different areas of activity. County administrative boards are also responsible for coordinating national government activities at regional level, and striking a &lt;NOBR&gt;cross-sectoral&lt;/NOBR&gt; balance between national government sectoral interests. In our view, the county administrative boards’ responsibility for coordinating national government activities at regional level should be clarified and reinforced, a point that we intend to revisit in our final report.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft35"&gt;More adequately resourced counties and county councils&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;Securing growth throughout the country, and thereby also creating conditions for dynamic rural areas, requires an administrative organisation that enables positive development to a greater extent even outside the metropolitan areas. Several inquiries have pointed to the fact that Sweden must create an administrative organisation that can improve conditions for maintaining and developing&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td60"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;globally competitive labour markets, not only in the three metropolitan areas, but also in other areas of the country. This is one of the major growth challenges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Sweden needs to be divided up in such a manner so as to create more adequately resourced counties and county councils with greater planning capacity, better conditions for intraregional planning, and organisational conditions that can bridge national planning silos.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Our work on &lt;NOBR&gt;boundary-drawing&lt;/NOBR&gt; has thus been based on four premises for new boundaries for counties and county councils. These premises are:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft39"&gt;Equally strong counties and county councils&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft12"&gt;We have sought to create counties and county councils that are equally strong. Population size is an important factor, as it determines a county’s tax base and financial capacity to meet the needs and expectations of the population and the challenges of the future.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft39"&gt;Capacity to build structures for regional development&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft12"&gt;The new counties and county councils must have sufficient capacity to be able to build structures for regional development. This means being able to establish, maintain and develop research environments and centres of excellence, distribute resources and make necessary investments.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft39"&gt;Ability to take responsibility for the regional health and medical care system, including regional medical care&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft34"&gt;The new counties and county councils must have the capacity to take full responsibility for the health and medical care system. Even with substantially fewer counties, cooperation will be necessary between medical care authorities and national government.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft39"&gt;Take existing cooperation patterns as a starting point&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft12"&gt;We build further on the cooperation patterns that have emerged in different areas of society. Even though these cooperative constellations are not built on a common identity, they often have a major impact on the possibilities to rally around a common agenda and mobilise development capacity. These cooperation patterns often enjoy support from the population, and can thus create legitimacy for new county boundaries.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft35"&gt;Democracy and legitimacy&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft12"&gt;One fundamental requirement of a democratic system of government is that it must be transparent, so that citizens are able to understand where decisions are taken, influence the process and demand accountability of their elected representatives. A complicated and impenetrable system could therefore weaken the legitimacy of regional democracy. Bringing the activities and tasks that are currently decided by indirect political bodies together under a directly elected county council would offer opportunities to strengthen democracy. It would also offer an opportunity to develop cooperation with various stakeholder organisations and civil society.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft35"&gt;Division into six counties&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft12"&gt;To utilise the resources of the entire country and create conditions for development and growth throughout the country, we consider that six regions would create development capacity to ensure that growth can take place throughout the country. A division into six counties and county councils would offer opportunities for all parts of the new counties to develop and to benefit from joint development, and to contribute to national growth and local welfare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft40"&gt;As previously mentioned, this is not primarily a matter of merging existing counties and county councils. Just as important as creating adequately resourced counties and county councils is creating a regional administrative organisation in which national&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td60"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft11"&gt;government agencies can have the same boundaries as the new counties and county councils, which in turn will further strengthen work on both regional growth and health and medical care.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft12"&gt;From a strict labour market perspective, one alternative would have been to invest in the current three strong regions and propose a new regional administrative organisation based on them. We have chosen not to propose such boundaries, which would lead to an even greater regional imbalance. Instead, we propose a strong region between Stockholm and Västra Götaland: a Svealand consisting of Gävleborg, Dalarna, Uppsala, Örebro, Västmanland and Södermanland. Similarly, we propose a strong region between Stockholm and Skåne, consisting of Östergötland and the counties in Småland. In the north of the country, it is proposed that the four northernmost counties be merged. This will achieve sufficient strength for effective regional development in the north, and means that Sweden will be divided into counties and county councils of more equal strength and with real ability to fulfil their duties. This will create the conditions for building regional development structures and more equal conditions to take responsibility for health and medical care.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft35"&gt;Three boundary changes proposed&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft12"&gt;The proposal to divide Sweden into six counties and county councils builds on our terms of reference, our basic premises, and our dialogue with political representatives of all counties. According to our terms of reference, our final report must be submitted no later than 31 August 2017 so as to enter into force in 2023. If we find that it is possible to implement one or more boundary changes that could enter into force on 1 January 2019, we must submit an report no later than 30 June 2016.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;This report contains such proposals that could enter into force on 1 January 2019. Based on our dialogue with the political representatives of the counties and county councils in question, it is our assessment that there is general acceptance of these changes to the boundaries of these counties. Opinions in these counties vary about both the reform as a whole and the date of entry into force. In some counties there is a broad elected majority in favour&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft11"&gt;of boundary changes, and a strong desire for entry into force in 2019. In some counties there are doubts as to whether changes should enter into force in 2019 or 2023. One aspect mentioned has been the challenges involved in operating effective activities in an organisation that is aware that it will be subject to changes over a long period of time. Many have also pointed to the problems that may arise from activities being led by reorganisation delegates over a long period of time. Our overall assessment is that there is acceptance in the counties in question for boundary changes entering into force in 2019. The proposals we make here were preceded in all of the new counties by discussions and also alternative regional formation proposals. We propose the following three boundary changes, and will revisit the question of the remaining new counties in our final report.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft39"&gt;Norrland County&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft12"&gt;We propose that the four northernmost counties – Västernorrland, Jämtland, Västerbotten and Norrbotten Counties – and their county councils be merged. This will ensure sufficient strength to enable responsibility for health care in the county council and resources to ensure effective regional development efforts. These counties are relatively sparsely populated, and a large geographical area will be necessary to achieve sufficient strength in the new county. In this case, the need for adequate resources has been weighed up against geographical size.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft39"&gt;Svealand County&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;We propose that Svealand County be created from the current Dalarna, Gävleborg, Södermanland, Uppsala, Västmanland and Örebro Counties. Together, they could form a strong cooperation partner for Stockholm County, among others. Cooperation on public transport and transport infrastructure, for example, would benefit from being handled by two parties instead of the current arrangement. This area has long since cooperated on health and medical care in the framework of the somewhat larger Uppsala- Örebro health care region.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td60"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft39"&gt;Västra Götaland County&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft12"&gt;We propose that the current Västra Götaland County and Värmland County be merged into a new Västra Götaland County. This would link up the business sector around Lake Vänern and build further on existing cooperation, while also creating positive conditions for joint cooperation with Norway.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft35"&gt;County administrative boards in the proposed counties&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft12"&gt;A change of county boundaries also means a change of organisation for the county administrative boards. Fewer county administrative boards also means larger county administrative boards, with responsibility for a larger area and better potential to conduct effective and comparable operations.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;The county administrative boards’ role in terms of both regional growth and coordinating national government activities at regional level should be developed.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Each new county administrative board shall be responsible for the county administrative board tasks in the new counties. This means that some tasks that previously fell to other county administrative boards will be transferred to the new county administrative boards as they are formed.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft35"&gt;Entry into force&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft12"&gt;The proposed changes to the county boundaries shall enter into force on 1 January 2018. The proposed changes to the county council boundaries shall enter into force on 1 January 2019.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;


&lt;P class="p18 ft9"&gt;1 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft42"&gt;lag om upphävande av lagen (1946:741) om förlängning av tiden för vissa servitut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft40"&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1946:741) om förlängning av tiden för vissa servitut ska upphöra att gälla vid utgången av 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft19"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft42"&gt;lag om ändring i lagen (1950:595) om gräns mot allmänt vattenområde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft13"&gt;Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1950:595) om gräns mot allmänt vattenområde ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p126 ft39"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td64"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td66"&gt;&lt;P class="p127 ft13"&gt;4 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td67"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p128 ft13"&gt;I &lt;SPAN class="ft39"&gt;Norrbottens &lt;/SPAN&gt;och Kalmar län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;I &lt;SPAN class="ft39"&gt;Norrlands &lt;/SPAN&gt;och Kalmar län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;hänföras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p129 ft13"&gt;till fastigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p128 ft15"&gt;även&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;hänföras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p130 ft13"&gt;till fastigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;även&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;följande vattenområden i havet:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;följande vattenområden i havet:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p42 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;I &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Norrbottens län &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;vid Torne&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;I &lt;SPAN class="ft43"&gt;Norrlands län &lt;/SPAN&gt;vid Torne älvs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;älvs mynning allt vatten innanför&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;mynning allt vatten innanför en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;en linje från gränsen mot Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;linje från gränsen mot Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;vid 65 grader 35 minuter nordlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;vid 65 grader 35 minuter nordlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;bredd västerut till 23 grader 40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;bredd västerut till 23 grader 40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;minuter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p129 ft13"&gt;ostlig längd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p128 ft13"&gt;från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;minuter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p130 ft13"&gt;ostlig längd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Greenwich, därifrån norrut till 65&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;Greenwich, därifrån norrut till 65&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;grader 45 minuter nordlig bredd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;grader 45 minuter nordlig bredd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;och därifrån österut till Seskarö;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;och därifrån österut till Seskarö;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;samt &lt;/SPAN&gt;i Kalmar län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;allt vatten innanför en linje mellan de södra uddarna av Sladö Ask och Äskeskär, Idöfjärden och Björkskärsdjupet innanför en linje mellan de sydöstra uddarna av Örskär, Idö Stångskär och Bussan, allt vatten innanför linjen Ljungskärs &lt;NOBR&gt;sydspets-Vinö&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;Bredhäll-Boskärs&lt;/NOBR&gt; nordöstra &lt;NOBR&gt;udde-Örsskärens&lt;/NOBR&gt; östra &lt;NOBR&gt;uddar-Logen-Lilla&lt;/NOBR&gt; (Södra) &lt;NOBR&gt;Ljusklabb-Soen,&lt;/NOBR&gt; allt vatten innanför linjen Tjudö sydöstra udde- Träthällarnas huvudö- Långgrunds norra &lt;NOBR&gt;udde-Slobbsudden-Oxlenäs-&lt;/NOBR&gt; Sandö &lt;NOBR&gt;nordspets-Taktö&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;nordspets-Taktö&lt;/NOBR&gt; ostspets- Eneskärs yttre &lt;NOBR&gt;både-Eneskärs&lt;/NOBR&gt; sydöstra &lt;NOBR&gt;udde-Vållöromps&lt;/NOBR&gt; nordöstra &lt;NOBR&gt;udde-Vållöromps&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;sydspets-Stora&lt;/NOBR&gt; Sillekroks &lt;NOBR&gt;ostspets-Gåsö&lt;/NOBR&gt; ostspets, samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft34"&gt;allt vatten innanför linjen Stångskärs &lt;NOBR&gt;sydspets-Pata&lt;/NOBR&gt; Enskärs nord- östra &lt;NOBR&gt;udde-Pata&lt;/NOBR&gt; Enskärs &lt;NOBR&gt;sydspets-Lilla&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;Millgrund-Enskärskläppens&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;ostspets-Ryssby&lt;/NOBR&gt; Enskärs &lt;NOBR&gt;ostspets-Långskärs&lt;/NOBR&gt; sydöstra udde- &lt;NOBR&gt;Stånggrund-sydöstra&lt;/NOBR&gt; udden av &lt;NOBR&gt;Ryggås-Stora&lt;/NOBR&gt; Rocknekalvens ostspets- Skäggenäslandets nordspets.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B34837x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td71"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td72"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft13"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p133 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft44"&gt;lag om upphävande av lagen (1959:517) om förlängning av tiden för vissa servitut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1959:517) om förlängning av tiden för vissa servitut ska upphöra att gälla vid utgången av 2017.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B34839x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td71"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td72"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p136 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft35"&gt;lag om ändring i rennäringslagen (1971:437)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft13"&gt;Härigenom föreskrivs att 3, 17, 85 och 102 §§ rennäringslagen (1971:437) ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft39"&gt;Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft13"&gt;3 §&lt;SPAN class="ft45"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft13"&gt;Renskötsel får bedrivas inom följande områden (renskötselområdet)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p37 ft13"&gt;1. hela&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;året&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p128 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;(året-runt-&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p37 ft13"&gt;1. hela&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;året&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td57"&gt;&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;(året-runt-&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;markerna)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;markerna)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p42 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;i &lt;/SPAN&gt;Norrbottens och Västerbottens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td78"&gt;&lt;P class="p37 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;i &lt;/SPAN&gt;Norrlands&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p141 ft13"&gt;läns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;lappmarker&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td79"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;läns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;lappmarker&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p42 ft13"&gt;dels ovanför&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;dels ovanför odlingsgränsen, dels&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;odlingsgränsen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;dels&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p42 ft13"&gt;nedanför&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;nedanför denna gräns på mark där&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p42 ft15"&gt;denna gräns på mark där skogs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;skogsrenskötsel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;av ålder bedrivs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p128 ft15"&gt;renskötsel av ålder bedrivs under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p142 ft15"&gt;våren,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;sommaren eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p42 ft15"&gt;våren, sommaren eller hösten och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;hösten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p143 ft15"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;marken antingen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p128 ft13"&gt;marken antingen tillhör eller vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;tillhör eller vid utgången av juni&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p128 ft13"&gt;utgången av juni 1992 tillhörde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;1992 tillhörde staten (krono-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td79"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;staten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;(kronomark)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p128 ft13"&gt;eller utgör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;mark) eller utgör renbetesland,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;renbetesland,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p128 ft13"&gt;på renbetesfjällen i &lt;SPAN class="ft39"&gt;Jämtlands&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p27 ft13"&gt;på renbetesfjällen i &lt;SPAN class="ft39"&gt;Norrlands&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td79"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;län,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;län,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft12"&gt;inom de områden i Jämtlands och Dalarnas län som vid utgången av juni 1992 tillhörde staten och var särskilt upplåtna till renbete,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;2. den 1 &lt;NOBR&gt;oktober–den&lt;/NOBR&gt; 30 april (vinterbetesmarkerna) i övriga delar av lappmarkerna nedanför odlingsgränsen, inom sådana trakter utanför lappmarkerna och renbetesfjällen där renskötsel av ålder bedrivs vissa tider av året.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft12"&gt;Med renbetesland förstås mark som vid avvittringen förklarats utgöra renbetesland eller av ålder använts som sådant land. Med renbetesfjällen förstås de vid avvittringen för samerna avsatta ren- betesfjällen och de områden som sedermera upplåtits till utvidgning av dessa fjäll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 1996:949.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B34840x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;Författningsförslag SOU 2016:48&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft13"&gt;17 §&lt;SPAN class="ft45"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft10"&gt;Om det behövs virke till en anläggning eller en byggnad som avses i 16 § första eller andra stycket, får skog avverkas på de delar av betesområdet som hör till lappmarkerna, renbetesfjällen eller de områden i Jämtlands och Dalarnas län som vid utgången av juni 1992 tillhörde staten och var särskilt upplåtna till renbete. Inom samma delar av betesområdet får medlemmar i samebyn för eget&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;behov ta bränsle och slöjdvirke.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p37 ft49"&gt;Länsstyrelserna &lt;SPAN class="ft15"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p42 ft50"&gt;Västerbottens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p37 ft49"&gt;Länsstyrelsen &lt;SPAN class="ft15"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td93"&gt;&lt;P class="p149 ft46"&gt;Norrlands&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;och &lt;SPAN class="ft39"&gt;Norrbottens &lt;/SPAN&gt;län får ge en i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;får ge en i länet &lt;SPAN class="ft39"&gt;eller i Avesta,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;länet bosatt same som inte är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft49"&gt;Borlänge,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td94"&gt;&lt;P class="p24 ft39"&gt;Falu,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td95"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Gagnefs,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;medlem i någon sameby tillstånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Hedemora,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Leksands,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td95"&gt;&lt;P class="p20 ft49"&gt;Ludvika,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;att inom länet ta slöjdvirke för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;&lt;NOBR&gt;Malung-Sälens,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Mora,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td95"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;Orsa,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;eget behov på mark inom lapp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft46"&gt;Rättviks,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Smedjebackens, Säters,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;markerna som tillhör eller vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Vansbro&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p150 ft39"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;Älvdalens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;utgången av juni 1992 tillhörde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;kommuner &lt;/SPAN&gt;bosatt same som inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;staten&lt;/SPAN&gt;. Länsstyrelsen i Jämtlands&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;är medlem i någon sameby&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;län får ge en i detta län eller i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;tillstånd att inom länet &lt;SPAN class="ft49"&gt;eller inom&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft49"&gt;Dalarnas län bosatt same som inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;dessa kommuner &lt;/SPAN&gt;ta slöjdvirke för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft49"&gt;är medlem i någon sameby sådant&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;eget behov på mark inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;tillstånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p42 ft13"&gt;på renbetesfjällen och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;lappmarkerna som tillhör eller vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;inom de områden i Jämtlands och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;utgången av juni 1992 tillhörde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;Dalarnas län som vid utgången av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;staten, på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p126 ft13"&gt;renbetesfjällen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;juni 1992 tillhörde staten och var&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;inom de områden i Jämtlands och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;särskilt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;upplåtna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p42 ft13"&gt;till renbete.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;Dalarnas län som vid utgången av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;Tillstånd får bara ges samer som i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;juni 1992 tillhörde staten och var&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;en inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;oväsentlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p42 ft18"&gt;utsträckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;särskilt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p150 ft15"&gt;upplåtna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td95"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;renbete.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;ägnar sig åt sameslöjd. Tillståndet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;Tillstånd får bara ges samer som i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;får återkallas när förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;en inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;oväsentlig utsträckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;för tillståndet inte längre före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;ägnar sig åt sameslöjd. Tillståndet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;ligger.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;får återkallas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p151 ft13"&gt;när&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;för tillståndet inte längre före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;ligger.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p152 ft13"&gt;Växande barrträd får avverkas endast efter anvisning av markens ägare eller brukare, om denne inte medger något annat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft11"&gt;På sådan mark utanför lappmarkerna och renbetesfjällen som hör till en samebys betesområde får byn eller medlemmar i byn för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 1996:949.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B34841x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td71"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td72"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;det ändamål som anges i första stycket ta endast torra träd, vindfällen, skogsavfall, tall- och grantjur eller, för tillfälligt behov, lövträd som växer på utmark.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td102"&gt;&lt;P class="p154 ft13"&gt;85 §&lt;SPAN class="ft45"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td74"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td90"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr10 td77"&gt;&lt;P class="p42 ft13"&gt;Den som är same kan få&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr10 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Den som är same kan få&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;tillstånd (koncession)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p128 ft15"&gt;driva&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;tillstånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;(koncession)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;driva&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;renskötsel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td108"&gt;&lt;P class="p155 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;i &lt;/SPAN&gt;Norrbottens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p42 ft13"&gt;län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft49"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;renskötsel i &lt;/SPAN&gt;Arjeplogs, Arvidsjaurs,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p42 ft15"&gt;nedanför lappmarksgränsen inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Bodens,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td109"&gt;&lt;P class="p126 ft39"&gt;Gällivare,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft49"&gt;Haparanda,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p128 ft18"&gt;område där renskötsel av ålder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft49"&gt;Jokkmokks, Kalix, Kiruna, Luleå,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;förekommer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p156 ft13"&gt;under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft15"&gt;hela&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p42 ft13"&gt;året.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft49"&gt;Pajala, Piteå, Älvsbyns, Överkalix&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Koncession&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td108"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;innefattar rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p128 ft13"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Övertorneå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;kommuner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;koncessionshavaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p42 ft15"&gt;driva&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;nedanför lappmarksgränsen inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p42 ft15"&gt;renskötseln även med skötesrenar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;område där renskötsel av ålder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;som tillhör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;förekommer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p158 ft13"&gt;under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td111"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;hela&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;året.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Koncession&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;innefattar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;koncessionshavaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td111"&gt;&lt;P class="p157 ft13"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;driva&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;renskötseln även med skötesrenar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;som tillhör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;den som äger eller brukar en jordbruksfastighet, som helt eller delvis är belägen inom den del av länet där koncessions- renskötsel får bedrivas, om ägaren eller brukaren är bosatt på fastigheten eller inom området,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;den som tidigare har haft koncession inom området, om denne är bosatt inom den del av länet där koncessionsrenskötsel får bedrivas och inte har övergått till annat huvudsakligt förvärvs- arbete,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;efterlevande make eller efterlevande underårigt barn till koncessionshavare eller till sådan under 2 angiven tidigare koncessionshavare som vid tidpunkten för dödsfallet ägde skötes- renar, om den efterlevande är bosatt inom den del av länet där koncessionsrenskötsel får bedrivas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft12"&gt;Koncession får lämnas endast om fortsatt renskötsel inom området är till övervägande nytta för orten och endast om den som söker koncession kan antas komma att driva renskötseln på ett ändamålsenligt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft13"&gt;Koncession meddelas för viss tid, högst tio år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2006:802.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B34842x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p161 ft13"&gt;102 §&lt;SPAN class="ft45"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft13"&gt;Länsstyrelses åligganden enligt Länsstyrelses åligganden enligt denna lag fullgörs &lt;SPAN class="ft39"&gt;i fråga om &lt;/SPAN&gt;denna lag fullgörs av Läns-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft52"&gt;Västernorrlands län av Läns- &lt;SPAN class="ft12"&gt;styrelsen i &lt;/SPAN&gt;Norrlands &lt;SPAN class="ft12"&gt;län. &lt;/SPAN&gt;styrelsen i Västerbottens län och &lt;SPAN class="ft12"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft12"&gt;fråga om Dalarnas län och Gävleborgs län av &lt;SPAN class="ft52"&gt;Länsstyrelsen i Jämtlands &lt;/SPAN&gt;län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft13"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2006:802.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B34843x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td71"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td72"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p136 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft35"&gt;lag om ändring i jaktlagen (1987:259)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft13"&gt;Härigenom föreskrivs att 10 a § jaktlagen (1987:259) ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft49"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td114"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td115"&gt;&lt;P class="p158 ft49"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td81"&gt;&lt;P class="p168 ft13"&gt;10 a §&lt;SPAN class="ft45"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td89"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr10 td118"&gt;&lt;P class="p169 ft13"&gt;Staten har jakträtten på den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr10 td118"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Staten har jakträtten på den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p170 ft13"&gt;mark som vid utgången av juni&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p158 ft13"&gt;mark som vid utgången av juni&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;1992&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p51 ft13"&gt;ingick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p171 ft13"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p170 ft13"&gt;kronoparken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p158 ft13"&gt;1992&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td110"&gt;&lt;P class="p129 ft18"&gt;ingick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td117"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;kronoparken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p170 ft15"&gt;Tullgarn och angränsande krono-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p158 ft15"&gt;Tullgarn och angränsande krono-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p170 ft13"&gt;egendomar även som krono-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p158 ft15"&gt;egendomar även som kronoegen-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;egendomarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p171 ft13"&gt;på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p169 ft13"&gt;Eriksö i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p158 ft15"&gt;domarna på Eriksö i Stockholms&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Stockholms och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p170 ft49"&gt;Södermanlands&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p158 ft15"&gt;och &lt;SPAN class="ft49"&gt;Svealands län&lt;/SPAN&gt;, kronoparken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p170 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;län&lt;/SPAN&gt;, kronoparken Karlsby i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p158 ft18"&gt;Karlsby&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p42 ft15"&gt;Östergötlands&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;län,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;Östergötlands&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;län,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td114"&gt;&lt;P class="p170 ft13"&gt;krono-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td115"&gt;&lt;P class="p158 ft15"&gt;kronoegendomen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Ottenby&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;egendomen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p141 ft13"&gt;Ottenby&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td114"&gt;&lt;P class="p170 ft13"&gt;kungs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td78"&gt;&lt;P class="p158 ft15"&gt;kungsladugård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td117"&gt;&lt;P class="p51 ft13"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td94"&gt;&lt;P class="p128 ft13"&gt;Kalmar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;län,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p170 ft13"&gt;ladugård i Kalmar län, krono-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p158 ft15"&gt;kronoparken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td94"&gt;&lt;P class="p172 ft13"&gt;Halle-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p170 ft13"&gt;parken Halle- och Hunneberg i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p158 ft13"&gt;Hunneberg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;Västra Götalands&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p170 ft13"&gt;Västra Götalands län, krono-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p158 ft13"&gt;län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td110"&gt;&lt;P class="p129 ft4"&gt;samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;kronoparkerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p170 ft13"&gt;parken Haddebo i &lt;SPAN class="ft39"&gt;Örebro län&lt;/SPAN&gt;,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p158 ft13"&gt;Haddebo, Grönbo och Kloten i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;kronoparken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Grönbo&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p173 ft13"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td114"&gt;&lt;P class="p170 ft39"&gt;Örebro&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td78"&gt;&lt;P class="p158 ft46"&gt;Svealands &lt;SPAN class="ft18"&gt;län.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Västmanlands&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p174 ft15"&gt;län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p170 ft13"&gt;samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;kronoparken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p141 ft13"&gt;Kloten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p60 ft13"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td114"&gt;&lt;P class="p170 ft49"&gt;Örebro,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p0 ft39"&gt;Västmanlands och Dalarnas &lt;SPAN class="ft13"&gt;län.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft13"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2000:593.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft53"&gt;lag om upphävande av lagen (1991:1149) om särskild skatteväxling med anledning av ändrat huvudmannaskap för service och vård för äldre och handikappade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft12"&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1991:1149) om särskild skatteväxling med anledning av ändrat huvudmannaskap för service och vård för äldre och handikappade ska upphöra att gälla vid utgången av 2017.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td71"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td72"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p136 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft44"&gt;lag om upphävande av lagen (1992:1586) om slutavräkning av kommunalskattemedel för år 1991&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft12"&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1992:1586) om slutavräkning av kommunalskattemedel för år 1991 ska upphöra att gälla vid utgången av år 2017.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B34846x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;1.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft35"&gt;lag om ändring i fiskelagen (1993:787)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft13"&gt;Härigenom föreskrivs att 12 § och bilagan till fiskelagen&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;(1993:787) ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td121"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td121"&gt;&lt;P class="p19 ft50"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p183 ft13"&gt;12 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft13"&gt;Tillstånd att sträcka fast redskap från enskilt vatten vidare ut i&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;allmänt vatten behövs inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p37 ft13"&gt;1. vid kusten i &lt;SPAN class="ft39"&gt;Norrbottens&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p37 ft13"&gt;1. vid kusten i &lt;SPAN class="ft39"&gt;Haparanda,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;län&lt;SPAN class="ft13"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p19 ft49"&gt;Kalix, Luleå, och Piteå kommuner,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p185 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;vid kusten i Kalmar län söder om Kråkelund,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;vid östra kusten i Blekinge län (norr om Torhamnsudde) och öster om en linje dragen från Torhamnsudde över Videskärs nord- spets och Ungskärs sydspets till Utlängans sydspets, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;vid Skånes östra och södra kuster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft12"&gt;Det fasta redskapet får dock inte i något fall sträckas ut i allmänt vatten mer än 200 meter från den kurva för tre meters djup som följer stranden vid fastlandet eller vid en ö av minst 100 meters längd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft39"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft14"&gt;Bilaga&lt;SPAN class="ft55"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;Område&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;Tillåtna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;Tillåtna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;Särskilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;redskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;fiskslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft56"&gt;bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Vid kusten i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Rörligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Alla utom lax,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Undantaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Norrbottens,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;redskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;se dock&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;för lax gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Västerbottens,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;särskilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;inte vid lång-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Västernorrlands&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;revsfiske i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;och Gävleborgs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;vatten som är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;län samt i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;minst 20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p190 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 1995:1388.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;SOU 2016:48 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Uppsala län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;meter djupt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;utom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Fiskevattnet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Östhammars&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;antingen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;kommun&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;ha förbindelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;med öppna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;havet eller vara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;beläget vid en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;ö som är skild&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;från fastlandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;genom en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;förbindelse.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Denna &lt;SPAN class="ft39"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;båda fallen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;vara bredare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;än en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;kilometer,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;räknat från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;fastlandet eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;från en ö som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;är minst 100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;meter lång.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Vid kusten i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Handredskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Alla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Fiskemetoden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Östhammars&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;som sådan får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;kommun i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;inte kräva&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Uppsala län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;användning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;och vid kusten i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;båt eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Stockholms&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;utgöras av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;angeldonsfiske&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Södermanlands&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;eller liknande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;metod.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Långrev&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Alla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;Långrevsfisket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;får bara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;bedrivas i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;vatten som är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;minst 20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;meter djupt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Fiskevattnet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;antingen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;ha förbindelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;med öppna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;havet eller vara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;beläget vid en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;ö som är skild&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;från fastlandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;genom en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;sådan för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;bindelse.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Denna &lt;SPAN class="ft39"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;båda fallen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;vara bredare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;än en kilo-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;meter, räknat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;från fastlandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;eller från en ö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;som är minst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;100 meter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;lång.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Rörliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Strömming&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;Fisket får bara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;redskap som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;och skarpsill&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;bedrivas i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;utgörs av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;vatten med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;skötar och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;större djup än&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;sillnät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;sex meter. I&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Hölö och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Mörkö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;församlingar i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Stockholms&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;län och i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft49"&gt;Södermanlands&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;län &lt;/SPAN&gt;är under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;tiden 1 april-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;30 september&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;strömmings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;och skarpsill-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;fisket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;förbehållet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;innehavaren av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;den enskilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;SOU 2016:48 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft12"&gt;fiskerätten intill 200 meter från fastlandet eller från en ö av minst 100 meters längd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft39"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft14"&gt;Bilaga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;Område&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;Tillåtna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;Tillåtna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;Särskilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;redskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;fiskslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft23"&gt;bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Vid kusten i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Rörligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Alla utom lax,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Undantaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Norrlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;redskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;se dock&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;för lax gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;samt vid kusten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;särskilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;inte vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;i Gävle,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;långrevsfiske i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Hudiksvalls,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;vatten som är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Nordanstigs,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;minst 20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Söderhamns,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;meter djupt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Tierps och Älv-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Fiskevattnet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;karleby&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;antingen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;kommuner i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;ha förbindelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Svealands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;med öppna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;havet eller vara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;beläget vid en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;ö som är skild&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;från fastlandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;genom en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;förbindelse.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Denna &lt;SPAN class="ft39"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;båda fallen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;vara bredare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;än en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;kilometer,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;räknat från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;fastlandet eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;från en ö som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;är minst 100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;meter lång.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Vid kusten i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Handredskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Alla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;Fiskemetoden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Stockholms län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;som sådan får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;samt vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;inte kräva&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;kusten i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;användning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Nyköpings,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;båt eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Oxelösunds,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;utgöras av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Trosa och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;angeldonsfiske&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Östhammars&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;eller liknande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;kommuner i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;metod.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Svealands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Långrev&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Alla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;Långrevsfisket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;får bara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;bedrivas i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;vatten som är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;minst 20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;meter djupt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Fiskevattnet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;antingen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;ha förbindelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;med öppna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;havet eller vara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;beläget vid en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;ö som är skild&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;från fastlandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;genom en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;sådan för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;bindelse.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Denna &lt;SPAN class="ft39"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;båda fallen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;vara bredare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;än en kilo-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;meter, räknat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B34851x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;SOU 2016:48 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;från fastlandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;eller från en ö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;som är minst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;100 meter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;lång.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Rörliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Strömming&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;Fisket får bara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;redskap som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;och skarpsill&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;bedrivas i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;utgörs av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;vatten med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;skötar och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;större djup än&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;sillnät&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;sex meter. I&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Hölö och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Mörkö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;församlingar i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Stockholms&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;län och i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Nyköpings,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Oxelösunds&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;och Trosa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;kommuner i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft46"&gt;Svealands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;är under tiden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;1 &lt;NOBR&gt;april–30&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;september&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;strömmings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;och skarpsill-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;fisket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;förbehållet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;innehavaren av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;den enskilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;fiskerätten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;intill 200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;meter från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;fastlandet eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;från en ö av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;minst 100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;meters längd.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p15 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft13"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p133 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;1.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft44"&gt;lag om upphävande av lagen (1993:1362) om slutavräkning av kommunalskattemedel för år 1992&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft12"&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1993:1362) om slutavräkning av kommunalskattemedel för år 1992 ska upphöra att gälla vid utgången av år 2017.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B34853x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td71"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td72"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p136 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;1.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft44"&gt;lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft13"&gt;Härigenom föreskrivs att 11 kap. 4 § lagen (1994:1776) om skatt på energi ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft39"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft14"&gt;11 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft13"&gt;4 §&lt;SPAN class="ft45"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft13"&gt;Förteckning över kommuner som avses i 3 § första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft43"&gt;Norrbottens län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td125"&gt;&lt;P class="p202 ft43"&gt;Västerbottens län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Samtliga kommuner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td125"&gt;&lt;P class="p202 ft39"&gt;Samtliga kommuner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft43"&gt;Jämtlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td125"&gt;&lt;P class="p202 ft43"&gt;Västernorrlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Samtliga kommuner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td125"&gt;&lt;P class="p202 ft39"&gt;Sollefteå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td125"&gt;&lt;P class="p202 ft39"&gt;Ånge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td125"&gt;&lt;P class="p202 ft39"&gt;Örnsköldsvik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft43"&gt;Gävleborgs län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td125"&gt;&lt;P class="p202 ft43"&gt;Dalarnas län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Ljusdal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td125"&gt;&lt;P class="p202 ft39"&gt;&lt;NOBR&gt;Malung-Sälen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td125"&gt;&lt;P class="p202 ft39"&gt;Mora&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td125"&gt;&lt;P class="p202 ft39"&gt;Orsa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td125"&gt;&lt;P class="p202 ft39"&gt;Älvdalen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft43"&gt;Värmlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Torsby&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td125"&gt;&lt;P class="p203 ft23"&gt;11 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td125"&gt;&lt;P class="p204 ft15"&gt;4 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p205 ft15"&gt;Förteckning över kommuner som avses i 3 § första stycket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft43"&gt;Norrlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td125"&gt;&lt;P class="p202 ft43"&gt;Svealands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Arjeplog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td125"&gt;&lt;P class="p202 ft39"&gt;Ljusdal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Arvidsjaur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td125"&gt;&lt;P class="p202 ft39"&gt;&lt;NOBR&gt;Malung-Sälen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Berg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td125"&gt;&lt;P class="p202 ft39"&gt;Mora&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Bjurholm&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td125"&gt;&lt;P class="p202 ft39"&gt;Orsa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Boden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td125"&gt;&lt;P class="p202 ft39"&gt;Älvdalen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p7 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2007:1387.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B34854x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Bräcke&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft58"&gt;Västra Götalands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Dorotea&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Torsby&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Gällivare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Haparanda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Härjedalen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Jokkmokk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Kalix&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Kiruna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Krokom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Luleå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Lycksele&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Malå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Nordmaling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Norsjö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Pajala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Piteå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Ragunda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Robertsfors&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Skellefteå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Sollefteå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Sorsele&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Storuman&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Strömsund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Umeå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Vilhelmina&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Vindeln&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Vännäs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Ånge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Åre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Åsele&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Älvsbyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Örnsköldsvik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Östersund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Överkalix&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Övertorneå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p206 ft13"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td71"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td72"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p136 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;1.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft42"&gt;lag om upphävande av lagen (1997:1328) med anledning av bildandet av Västra Götalands län&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft12"&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1997:1328) med anledning av bildandet av Västra Götalands län ska upphöra att gälla vid utgången av 2017.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;1.12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft44"&gt;lag om upphävande av lagen (1998:587) om rätt för landstinget och kommunerna i Skåne län och Västra Götalands län att lämna bidrag till annan kommun&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft12"&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1998:587) om rätt för lands- tinget och kommunerna i Skåne län och Västra Götalands län att lämna bidrag till annan kommun ska upphöra att gälla vid utgången av 2017.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B34857x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td71"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td72"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p136 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;1.13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft35"&gt;lag om ändring i lagen (2001:1170)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft44"&gt;om särskilda avdrag i vissa fall vid avgifts- beräkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft12"&gt;Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgifts- lagen (2000:980)ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td121"&gt;&lt;P class="p19 ft50"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p212 ft14"&gt;Bilaga&lt;SPAN class="ft55"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft14"&gt;Stödområde&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p214 ft59"&gt;Norrbottens län: Arvidsjaurs, Arjeplogs, Gällivare, Haparanda, Jokkmokks, Kalix, Kiruna, Pajala, Älvsbyns, Överkalix och Övertorneå kommuner samt Edefors och Gunnarsbyns församlingar i Bodens kommun och f.d. Markbygdens kyrkobok- föringsdistrikt i Piteå kommun.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p214 ft59"&gt;Norrlands län: Arjeplogs, Arvidsjaurs, Bergs, Bjurholms, Bräcke, Dorotea, Gällivare, Haparanda, Härjedalens, Jokk- mokks, Kalix, Kiruna, Krokoms, Lycksele, Malå, Norsjö, Pajala, Ragunda, Sollefteå Sorsele, Stor- umans, Strömsunds, Vilhelmina, Vindelns, Ånge, Åre, Åsele, Älvs- byns, Östersunds, Överkalix och Övertorneå kommuner, Edefors och Gunnarsbyns församlingar i Bodens kommun, f.d. Mark- bygdens kyrkobokföringsdistrikt i Piteå kommun, Fällfors, Jörns och Kalvträsks församlingar i Skellefteå kommun, Holms och Lidens församlingar i Sundsvalls&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2007:1379.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B34858x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p214 ft60"&gt;Västerbottens län: Bjurholms, Dorotea, Lycksele, Malå, Norsjö, Sorsele, Storumans, Vilhelmina, Vindelns och Åsele kommuner samt Fällfors, Jörns och Kalvträsks församlingar i Skellefteå kommun.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft61"&gt;Jämtlands län: Bergs, Bräcke, Härjedalens, Krokoms, Ragunda, Strömsunds, Åre och Östersunds kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft61"&gt;Västernorrlands län: Sollefteå och Ånge kommuner, Holms och Lidens församlingar i Sundsvalls kommun samt Anundsjö, Björna, Skorpeds och Trehörningsjö församlingar i Örnsköldsviks kommun.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Gävleborgs &lt;/SPAN&gt;län: Ljusdals kommun.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p107 ft52"&gt;kommun samt Anundsjö, Björna, Skorpeds och Trehörningsjö församlingar i Örnsköldsviks kommun.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Svealands &lt;/SPAN&gt;län: Ljusdals,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;Malung-Sälens,&lt;/NOBR&gt; Orsa, Vansbro och Älvdalens kommuner samt Venjans och Våmhus försam- lingar i Mora &lt;SPAN class="ft12"&gt;kommun.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p219 ft39"&gt;Dalarnas län: &lt;NOBR&gt;Malung-Sälens,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft39"&gt;Orsa, Vansbro och Älvdalens&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;kommuner samt Venjans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p220 ft39"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Våmhus församlingar i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p220 ft49"&gt;Mora&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;kommun.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p37 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Värmlands &lt;/SPAN&gt;län: Torsby&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;Västra Götalands &lt;SPAN class="ft13"&gt;län: Torsby&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;kommun.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p221 ft13"&gt;kommun.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p222 ft13"&gt;Med församlingar avses de territoriella församlingar som fanns den 31 december 1999.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft13"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B34859x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td71"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td72"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p136 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;1.14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft44"&gt;lag om ändring i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft12"&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (2004:773) om kommunal- ekonomisk utjämning ska införas en ny paragraf, 12 a §, av följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft59"&gt;12 a § Ett landsting som bildas genom att landsting läggs samman enligt lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indel- ning i kommuner och landsting ska årligen ha rätt till ett struktur- bidrag med det belopp som de ingående landstingen vid tid- punkten för indelningsändringen sammantaget hade rätt till enligt 12 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft13"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B34860x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;1.15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft35"&gt;lag om ändring i vallagen (2005:837)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft13"&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 2 § ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td121"&gt;&lt;P class="p19 ft50"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p225 ft14"&gt;4 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft13"&gt;2 §&lt;SPAN class="ft45"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft13"&gt;Vid val till riksdagen är landet indelat i följande valkretsar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Stockholms kommun,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Stockholms läns valkrets (Stockholms län med undantag av Stockholms kommun),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"&gt;
&lt;TR height=0&gt;
	&lt;TD width=13px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=183px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=49px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=40px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=68px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=25px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=19px&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td103"&gt;&lt;P class="p150 ft15"&gt;3.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p141 ft39"&gt;Uppsala län,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;3. &lt;/SPAN&gt;Svealands läns östra valkrets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft49"&gt;(Enköpings, Heby, Håbo, Knivsta,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Tierps,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Uppsala, Älvkarleby&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft62"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td131"&gt;&lt;P class="p19 ft46"&gt;Östhammars kommuner)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td103"&gt;&lt;P class="p150 ft15"&gt;4.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p141 ft39"&gt;Södermanlands län,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft49"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4. &lt;/SPAN&gt;Svealands läns södra valkrets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;(Eskilstuna,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td93"&gt;&lt;P class="p24 ft39"&gt;Flen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Gnesta,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Katrineholm,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td93"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Nyköping,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;Oxelö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;sund,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p141 ft39"&gt;Strängnäs, Trosa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft62"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td131"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Vingåkers kommuner)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p186 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Östergötlands län,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Jönköpings län,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Kronobergs län,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Kalmar län,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Gotlands län,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Blekinge län,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Malmö kommun,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Skåne läns västra valkrets (Bjuvs, Eslövs, Helsingborgs, Höganäs, Hörby, Höörs, Landskrona och Svalövs kommuner),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Skåne läns södra valkrets (Burlövs, Kävlinge, Lomma, Lunds, Sjöbo, Skurups, Staffanstorps, Svedala, Trelleborgs, Vellinge och Ystads kommuner),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Skåne läns norra och östra valkrets (Bromölla, Båstads, Hässleholms, Klippans, Kristianstads, Osby, Perstorps, Simrishamns,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2014:1384.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td71"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td72"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p227 ft13"&gt;Tomelilla, Åstorps, Ängelholms, Örkelljunga och Östra Göinge kommuner),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Hallands län,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;16.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Göteborgs kommun,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;17.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Västra Götalands läns västra valkrets (Ale, Alingsås, Härryda, Kungälvs, Lerums, Lilla Edets, Mölndals, Partille, Stenungsunds, Tjörns och Öckerö kommuner),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p214 ft10"&gt;18. Västra Götalands läns &lt;SPAN class="ft59"&gt;norra &lt;/SPAN&gt;valkrets (Bengtsfors, &lt;NOBR&gt;Dals-Eds,&lt;/NOBR&gt; Färgelanda, Lysekils, Melleruds, Munkedals, Orusts, Sotenäs, Strömstads, Tanums, Trollhättans, Uddevalla, Väners- borgs och Åmåls kommuner),&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p214 ft11"&gt;18. Västra Götalands läns &lt;SPAN class="ft61"&gt;mellersta &lt;/SPAN&gt;valkrets (Bengtsfors, &lt;NOBR&gt;Dals-Eds,&lt;/NOBR&gt; Färgelanda, Lysekils, Melleruds, Munkedals, Orusts, Sotenäs, Strömstads, Tanums, Trollhättans, Uddevalla, Väners- borgs och Åmåls kommuner),&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p216 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;19.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Västra Götalands läns södra valkrets (Bollebygds, Borås, Herrljunga, Marks, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamns och Vårgårda kommuner),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;20.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Västra Götalands läns östra valkrets (Essunga, Falköpings, Grästorps, Gullspångs, Götene, Hjo, Karlsborgs, Lidköpings, Mariestads, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholms, Töreboda och Vara kommuner),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR height=0&gt;
	&lt;TD width=196px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=51px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=14px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=38px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=34px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=13px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=51px&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;21. &lt;/SPAN&gt;Värmlands län,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr10 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft49"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;21. &lt;/SPAN&gt;Västra Götalands läns norra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td133"&gt;&lt;P class="p19 ft46"&gt;valkrets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;(Arvika,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td134"&gt;&lt;P class="p150 ft39"&gt;Eda,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td112"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;Filipstads,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td135"&gt;&lt;P class="p19 ft46"&gt;Forshaga,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td80"&gt;&lt;P class="p230 ft49"&gt;Grums,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td133"&gt;&lt;P class="p20 ft49"&gt;Hagfors,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p19 ft46"&gt;Hammarö,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p231 ft49"&gt;Karlstads,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td133"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;Kils,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p19 ft50"&gt;Kristinehamns, Munkfors, Storfors,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td133"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Sunne,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td78"&gt;&lt;P class="p126 ft39"&gt;Säffle, Torsby,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td133"&gt;&lt;P class="p20 ft49"&gt;Årjängs,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p19 ft46"&gt;Karlskoga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p232 ft39"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td112"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;Degerfors&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;kommuner)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td134"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td133"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;22. &lt;/SPAN&gt;Örebro län,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p37 ft49"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;22. &lt;/SPAN&gt;Svealands&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td137"&gt;&lt;P class="p233 ft39"&gt;läns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td133"&gt;&lt;P class="p27 ft39"&gt;västra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td133"&gt;&lt;P class="p19 ft46"&gt;valkrets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p151 ft49"&gt;(Askersunds,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft49"&gt;Degerfors,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p19 ft50"&gt;Hallsbergs,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p173 ft49"&gt;Hällefors,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft49"&gt;Karlskoga,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p19 ft49"&gt;Kumla, Laxå, Lekebergs, Lindes-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td138"&gt;&lt;P class="p19 ft49"&gt;bergs, Ljusnarsbergs,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft39"&gt;Nora och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td138"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Örebro kommuner)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td133"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;23. &lt;/SPAN&gt;Västmanlands län,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p37 ft49"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;23. &lt;/SPAN&gt;Svealands&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td134"&gt;&lt;P class="p150 ft39"&gt;läns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td133"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;mellersta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p19 ft50"&gt;valkrets Arboga, Fagersta, Hallsta-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p19 ft46"&gt;hammars,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p234 ft50"&gt;Kungsörs,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td133"&gt;&lt;P class="p20 ft49"&gt;Köpings,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td135"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Norbergs,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Sala,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td139"&gt;&lt;P class="p20 ft62"&gt;Skinnskattebergs,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B34862x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;Författningsförslag SOU 2016:48&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Surahammars&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td140"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td141"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p27 ft50"&gt;Västerås&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;kommuner)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td140"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td141"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;24. &lt;/SPAN&gt;Dalarnas län,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td142"&gt;&lt;P class="p37 ft49"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;24. &lt;/SPAN&gt;Svealands läns nordvästra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td142"&gt;&lt;P class="p19 ft49"&gt;valkrets (Avesta, Borlänge, Falu,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft46"&gt;Gagnefs,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td143"&gt;&lt;P class="p56 ft49"&gt;Hedemora,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td140"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p27 ft50"&gt;Leksands,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td142"&gt;&lt;P class="p19 ft46"&gt;Ludvika, &lt;NOBR&gt;Malung-Sälens,&lt;/NOBR&gt; Mora,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Orsa,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p235 ft49"&gt;Rättviks,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p27 ft50"&gt;Smedjebackens,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft46"&gt;Säters,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p170 ft39"&gt;Vansbro&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p60 ft49"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td140"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p27 ft49"&gt;Älvdalens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;kommuner)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td140"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td141"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;25. &lt;/SPAN&gt;Gävleborgs län,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p37 ft49"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;25. &lt;/SPAN&gt;Svealands&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p60 ft39"&gt;läns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p20 ft49"&gt;nordöstra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft50"&gt;valkrets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p236 ft39"&gt;(Bollnäs,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td144"&gt;&lt;P class="p149 ft46"&gt;Gävle,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p27 ft39"&gt;Hofors,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td142"&gt;&lt;P class="p19 ft50"&gt;Hudiksvalls, Ljusdals, Nordanstigs,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft46"&gt;Ockelbo,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td143"&gt;&lt;P class="p141 ft49"&gt;Ovanåkers,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Sandvikens,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td142"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;och Söderhamns kommuner)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;26. &lt;/SPAN&gt;Västernorrlands län,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p37 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;26. &lt;/SPAN&gt;Norrlands&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p150 ft39"&gt;läns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td141"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p27 ft50"&gt;sydöstra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td142"&gt;&lt;P class="p19 ft49"&gt;valkrets (Härnösands, Kramfors,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft49"&gt;Sollefteå,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p150 ft39"&gt;Sundsvalls,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td141"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p27 ft39"&gt;Timrå,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Ånge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p149 ft39"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p27 ft46"&gt;Örnsköldsviks&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;kommuner),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td140"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td141"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;27. &lt;/SPAN&gt;Jämtlands län,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p37 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;27. &lt;/SPAN&gt;Norrlands&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p56 ft39"&gt;läns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p27 ft49"&gt;sydvästra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;valkrets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td143"&gt;&lt;P class="p237 ft39"&gt;(Bergs,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td140"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td141"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p27 ft49"&gt;Bräcke,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td142"&gt;&lt;P class="p19 ft49"&gt;Härjedalens, Krokoms, Ragunda,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td142"&gt;&lt;P class="p19 ft49"&gt;Strömsunds, Åre och Östersunds&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;kommuner),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td140"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td141"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;28. &lt;/SPAN&gt;Västerbottens län, &lt;SPAN class="ft13"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p37 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;28. &lt;/SPAN&gt;Norrlands&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p158 ft39"&gt;läns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p27 ft46"&gt;mellersta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;valkrets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p238 ft39"&gt;(Bjurholms,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p27 ft39"&gt;Dorotea,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft49"&gt;Lycksele,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p236 ft39"&gt;Malå,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p27 ft39"&gt;Nordmalings,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft46"&gt;Norsjö,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td143"&gt;&lt;P class="p19 ft49"&gt;Robertsfors,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td140"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p27 ft50"&gt;Skellefteå,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft50"&gt;Sorsele,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p156 ft46"&gt;Storumans,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td141"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p27 ft39"&gt;Umeå,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td145"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Vilhelmina, Vindelns,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p27 ft46"&gt;Vännäs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td142"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;och Åsele kommuner), &lt;SPAN class="ft13"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;29. &lt;/SPAN&gt;Norrbottens län.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p37 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;29. &lt;/SPAN&gt;Norrlands&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td144"&gt;&lt;P class="p239 ft39"&gt;läns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p27 ft39"&gt;norra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft50"&gt;valkrets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td143"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;(Arjeplogs,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td94"&gt;&lt;P class="p27 ft49"&gt;Arvidsjaurs,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Bodens,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td143"&gt;&lt;P class="p141 ft39"&gt;Gällivare,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td94"&gt;&lt;P class="p27 ft49"&gt;Haparanda,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td142"&gt;&lt;P class="p19 ft49"&gt;Jokkmokks, Kalix, Kiruna, Luleå,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td142"&gt;&lt;P class="p19 ft49"&gt;Pajala, Piteå, Älvsbyns, Överkalix&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td142"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;och Övertorneå kommuner).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p240 ft13"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B34863x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td71"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td72"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p136 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;1.16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft44"&gt;lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft13"&gt;Härigenom föreskrivs att bilaga 1 till vägtrafikskattelagen (2006:227) ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td147"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td121"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td113"&gt;&lt;P class="p242 ft56"&gt;Bilaga 1&lt;SPAN class="ft66"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p243 ft23"&gt;Förteckning över kommuner som avses i 2 kap. 11 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td121"&gt;&lt;P class="p37 ft39"&gt;Norrbottens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;län:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p42 ft50"&gt;Arjeplogs,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p37 ft39"&gt;Norrlands&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;län:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;Arjeplogs,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Arvidsjaurs, Gällivare,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p42 ft39"&gt;Hapa-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td149"&gt;&lt;P class="p19 ft46"&gt;Arvidsjaurs,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p51 ft39"&gt;Bergs,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p20 ft49"&gt;Bjurholms,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft46"&gt;randa, Jokkmokks, Kalix, Kiruna,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Bräcke,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td109"&gt;&lt;P class="p60 ft39"&gt;Dorotea,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;Gällivare,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td121"&gt;&lt;P class="p19 ft46"&gt;Pajala, Älvsbyns,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p42 ft39"&gt;Överkalix och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td149"&gt;&lt;P class="p19 ft46"&gt;Haparanda,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p56 ft49"&gt;Härjedalens,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td148"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;Jokk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft46"&gt;Övertorneå kommuner.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft46"&gt;mokks, Kalix, Kiruna, Krokoms,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td121"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft46"&gt;Lycksele,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Malå,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p56 ft39"&gt;Norsjö,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td148"&gt;&lt;P class="p20 ft49"&gt;Pajala,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td121"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft46"&gt;Ragunda,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p149 ft49"&gt;Sollefteå,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;Sorsele,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td121"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td149"&gt;&lt;P class="p19 ft46"&gt;Storumans,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p126 ft46"&gt;Strömsunds,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td148"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;Vilhel-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td121"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;mina, Vindelns,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p24 ft49"&gt;Vännäs,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td148"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;Ånge,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td121"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td149"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Åre, Åsele,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p19 ft46"&gt;Älvsbyns,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;Överkalix&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td121"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;och Övertorneå kommuner.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p214 ft59"&gt;Västerbottens län: Bjurholms, Dorotea, Lycksele, Malå, Norsjö, Sorsele, Storumans, Vilhelmina, Vindelns, Vännäs och Åsele kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft59"&gt;Jämtlands län: Bergs, Bräcke, Härjedalens, Krokoms, Ragunda, Strömsunds och Åre kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft52"&gt;Västernorrlands län: Sollefteå och Ånge kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft52"&gt;Gävleborgs &lt;SPAN class="ft12"&gt;län&lt;/SPAN&gt;: Ljusdals kommun.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft67"&gt;Dalarnas län: &lt;NOBR&gt;Malung-Sälens,&lt;/NOBR&gt; Vansbro och Älvdalens kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p214 ft52"&gt;Svealands &lt;SPAN class="ft12"&gt;län: &lt;/SPAN&gt;Ljusdals, &lt;NOBR&gt;Malung-Sälens,&lt;/NOBR&gt; Vansbro och Älv- dalens kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2007:1391.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B34864x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p37 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Värmlands &lt;/SPAN&gt;län: Torsby&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p37 ft49"&gt;Västra Götalands &lt;SPAN class="ft15"&gt;län: Torsby&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;kommun.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;kommun.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p206 ft13"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B34865x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td71"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td72"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p136 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;1.17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft44"&gt;lag om ändring i lagen (2008:552) om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft12"&gt;Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (2008:552) om katastrof- medicin som en del av svenska insatser utomlands ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td152"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td153"&gt;&lt;P class="p246 ft13"&gt;6 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td80"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td152"&gt;&lt;P class="p37 ft13"&gt;Beredskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td154"&gt;&lt;P class="p128 ft13"&gt;för katastrof-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td107"&gt;&lt;P class="p37 ft18"&gt;Beredskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td155"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;för katastrof-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;medicinska insatser enligt denna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;medicinska insatser enligt denna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;lag ska upprätthållas av lands-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;lag ska upprätthållas av lands-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;tingen i Stockholms,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;P class="p128 ft18"&gt;Västra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;tingen i Stockholms,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td148"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Västra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td152"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Götalands,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Skåne,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;P class="p128 ft18"&gt;Öster-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Götalands,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p56 ft13"&gt;Skåne,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td148"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Öster-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;götlands, &lt;/SPAN&gt;Uppsala &lt;SPAN class="ft13"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Väster-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;götlands,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Svealands&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td148"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td152"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;bottens &lt;SPAN class="ft13"&gt;län.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft49"&gt;Norrlands &lt;SPAN class="ft15"&gt;län.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p140 ft13"&gt;Övriga landsting får upprätthålla sådan beredskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft13"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B34866x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;1.18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft44"&gt;lag om ändring i lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft13"&gt;Härigenom föreskrivs att 1, 3 och 4 §§ lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td156"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td133"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td157"&gt;&lt;P class="p19 ft49"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td59"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td133"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td73"&gt;&lt;P class="p249 ft13"&gt;1 §&lt;SPAN class="ft45"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td160"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td90"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr10 td77"&gt;&lt;P class="p42 ft13"&gt;I denna lag finns bestäm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr10 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;I denna lag finns bestäm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;melser om regionalt tillväxt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;melser om regionalt tillväxt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;arbete och om länsplaner för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;arbete och om länsplaner för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;regional transportinfrastruktur i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;regional transportinfrastruktur i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Östergötlands,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p42 ft18"&gt;Jönköpings,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td157"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Östergötlands,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Jönköpings,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Kronobergs,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td156"&gt;&lt;P class="p42 ft13"&gt;Gotlands, Skåne,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Kronobergs,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Gotlands,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td111"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;Skåne,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Hallands,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Västra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p42 ft13"&gt;Götalands,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Hallands,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p250 ft13"&gt;Västra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Götalands,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Örebro&lt;SPAN class="ft13"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p251 ft49"&gt;Gävleborgs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p42 ft13"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Svealands &lt;SPAN class="ft13"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Norrlands &lt;SPAN class="ft13"&gt;län.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p19 ft49"&gt;Jämtlands &lt;SPAN class="ft15"&gt;län.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td133"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td160"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td59"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td133"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td73"&gt;&lt;P class="p249 ft13"&gt;3 §&lt;SPAN class="ft45"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td160"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td90"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr20 td77"&gt;&lt;P class="p42 ft68"&gt;Denna lag gäller för Öster-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Denna lag gäller för Öster-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;götlands läns landsting, Jön-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;götlands läns landsting, Jön-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;köpings läns landsting, Krono-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;köpings läns landsting, Krono-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;bergs läns landsting, Skåne läns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;bergs läns landsting, Skåne läns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;landsting, Hallands läns lands-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;landsting, Hallands läns lands-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;ting, Västra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td161"&gt;&lt;P class="p51 ft13"&gt;Götalands&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p42 ft15"&gt;läns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;ting,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Västra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p51 ft13"&gt;Götalands&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;läns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;landsting, &lt;/SPAN&gt;Örebro läns landsting,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;landsting, &lt;SPAN class="ft49"&gt;Svealands &lt;/SPAN&gt;läns lands-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Gävleborgs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p126 ft13"&gt;läns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td57"&gt;&lt;P class="p141 ft13"&gt;landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p42 ft13"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;ting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td110"&gt;&lt;P class="p60 ft13"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p60 ft39"&gt;Norrlands&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;läns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Jämtlands &lt;/SPAN&gt;läns landsting. Lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;landsting.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p141 ft13"&gt;Lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td111"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;också,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;gäller också, med undantag för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;med undantag för 8 § 1, för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;8 § 1, för Gotlands kommun.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Gotlands&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td121"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;kommun. Det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Det som sägs om ett landsting i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;sägs om ett landsting i &lt;NOBR&gt;5–10&lt;/NOBR&gt; §§&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;5–10&lt;/NOBR&gt; §§ gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p252 ft13"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td133"&gt;&lt;P class="p141 ft13"&gt;sådant&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p42 ft13"&gt;fall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;gäller i sådant fall kommunen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;kommunen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td133"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td160"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td90"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p253 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Senaste lydelse 2014:473.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Senaste lydelse 2014:473.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B34867x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;SOU 2016:48 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft13"&gt;4 §&lt;SPAN class="ft45"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft12"&gt;De landsting som avses i denna lag får besluta att lands- tingsfullmäktige och landstingsstyrelsen i stället ska betecknas regionfullmäktige och regionstyrelsen. Det som sägs i andra författningar om landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen gäller i sådant fall regionfullmäktige och regionstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft12"&gt;Gotlands kommun får besluta att kommunfullmäktige och kommunstyrelsen i stället ska betecknas regionfullmäktige och regionstyrelsen. Det som sägs i andra författningar om kommun- fullmäktige och kommunstyrelsen gäller i sådant fall regionfull-&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR height=0&gt;
	&lt;TD width=40px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=37px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=25px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=31px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=12px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=31px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=39px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=44px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=33px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=23px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=33px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=12px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=31px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=24px&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;mäktige och regionstyrelsen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td162"&gt;&lt;P class="p37 ft13"&gt;Vid genomförande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td163"&gt;&lt;P class="p128 ft13"&gt;val&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p37 ft13"&gt;Vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p51 ft15"&gt;genomförande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;val&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p60 ft13"&gt;vallagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td143"&gt;&lt;P class="p126 ft13"&gt;(2005:837)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td163"&gt;&lt;P class="p128 ft13"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td151"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;vallagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td164"&gt;&lt;P class="p238 ft13"&gt;(2005:837)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;dock&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td152"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;beteckningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p128 ft15"&gt;landstings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;dock beteckningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;landstings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;fullmäktige användas vid val i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;fullmäktige användas vid val i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td66"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Östergötlands&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;läns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p128 ft13"&gt;landsting,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Östergötlands&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p141 ft13"&gt;läns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;landsting,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Jönköpings&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td151"&gt;&lt;P class="p257 ft15"&gt;läns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p128 ft13"&gt;landsting,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Jönköpings&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td151"&gt;&lt;P class="p257 ft15"&gt;läns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;landsting,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Kronobergs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td151"&gt;&lt;P class="p230 ft15"&gt;läns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p128 ft13"&gt;landsting,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Kronobergs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td151"&gt;&lt;P class="p230 ft15"&gt;läns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;landsting,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;Skåne&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td116"&gt;&lt;P class="p60 ft13"&gt;läns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td93"&gt;&lt;P class="p242 ft15"&gt;landsting,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td94"&gt;&lt;P class="p128 ft18"&gt;Hallands&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Skåne&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;läns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td93"&gt;&lt;P class="p242 ft15"&gt;landsting,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Hallands&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;läns landsting, Västra Götalands&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;läns landsting, Västra Götalands&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;läns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;landsting,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td143"&gt;&lt;P class="p21 ft39"&gt;Örebro&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td163"&gt;&lt;P class="p128 ft49"&gt;läns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;läns landsting,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td164"&gt;&lt;P class="p56 ft39"&gt;Svealands&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;läns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;landsting,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td78"&gt;&lt;P class="p56 ft39"&gt;Gävleborgs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td163"&gt;&lt;P class="p128 ft15"&gt;läns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;landsting och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td164"&gt;&lt;P class="p238 ft39"&gt;Norrlands&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;läns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td66"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;landsting och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td143"&gt;&lt;P class="p126 ft39"&gt;Jämtlands&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td163"&gt;&lt;P class="p128 ft15"&gt;läns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;landsting. Vid val i Gotlands&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;landsting. Vid val i Gotlands&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;kommun&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;beteckningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;kommun&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td155"&gt;&lt;P class="p128 ft13"&gt;beteckningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;kommunfullmäktige användas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;kommunfullmäktige användas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p258 ft13"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018 i fråga om 1 § och i övrigt den 1 januari 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2014:473.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B34868x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;1.19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft35"&gt;lag om ändring i drivmedelslagen (2011:319)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft13"&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § drivmedelslagen (2011:319) ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft39"&gt;Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft13"&gt;2 §&lt;SPAN class="ft45"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft13"&gt;I denna lag avses med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;alternativt bränsle: &lt;/SPAN&gt;ett bränsle avsett för motordrift som inte är bensin eller dieselbränsle och som inte till övervägande del har sitt ursprung i råolja,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;bensin: &lt;/SPAN&gt;ett bränsle som är avsett för motordrift och omfattas av nr 2710 11 41, 2710 11 45, 2710 11 49, 2710 11 51 eller 2710 11 59 i kommissionens förordning (EG) nr 2031/2001 av den 6 augusti 2001, om ändring av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;biodrivmedel: &lt;/SPAN&gt;ett vätskeformigt eller gasformigt bränsle som är framställt av biomassa och avsett för motordrift,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;dieselbränsle: &lt;/SPAN&gt;ett bränsle som är avsett för motordrift och omfattas av nr 2710 19 41 eller 2710 19 45 i förordning (EG) nr 2031/2001,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;drivmedel: &lt;/SPAN&gt;ett bränsle som är avsett för motordrift eller energi i annan form som också är avsedd för motordrift,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;drivmedelsleverantör: &lt;/SPAN&gt;den som genom att leverera ett drivmedel är skyldig att betala skatt enligt lagen (1994:1776) om skatt på&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;energi,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td149"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p37 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;sommar: &lt;/SPAN&gt;tiden från och med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;sommar: &lt;/SPAN&gt;tiden från och med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;den 16 maj till och med den 31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;den 16 maj till och med den 31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;augusti i &lt;/SPAN&gt;Gävleborgs, Väster-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;augusti i &lt;SPAN class="ft39"&gt;Norrlands &lt;/SPAN&gt;län &lt;SPAN class="ft39"&gt;samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;norrlands&lt;SPAN class="ft13"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Jämtlands&lt;SPAN class="ft13"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Väster-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft46"&gt;Bollnäs, Gävle, Hofors, Hudiks-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft46"&gt;bottens och Norrbottens &lt;SPAN class="ft18"&gt;län samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;valls,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td149"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Ljusdals,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p20 ft50"&gt;Nordanstigs,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;tiden från och med den 1 maj till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft49"&gt;Ockelbo, Ovanåkers, Sandvikens,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;och med den 15 september i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft49"&gt;och Söderhamns kommuner &lt;SPAN class="ft15"&gt;samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;övriga Sverige, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;tiden från och med den 1 maj till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2016:97.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B34869x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;SOU 2016:48 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR height=0&gt;
	&lt;TD width=84px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=97px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=34px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=62px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=27px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=39px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=44px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=29px&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td134"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;och med den 15 september i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td134"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td165"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;övriga Sverige, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td166"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p42 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;vinter: &lt;/SPAN&gt;tiden från och med den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;vinter: &lt;/SPAN&gt;tiden från och med den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p42 ft13"&gt;16 oktober till och med den 31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;16 oktober till och med den 31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p42 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;mars i &lt;/SPAN&gt;Gävleborgs, Västernorrlands,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p19 ft49"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;mars i &lt;/SPAN&gt;Norrlands &lt;SPAN class="ft15"&gt;län &lt;/SPAN&gt;samt Bollnäs,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Jämtlands,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Västerbottens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td134"&gt;&lt;P class="p42 ft50"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Gävle,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Hofors,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td109"&gt;&lt;P class="p20 ft49"&gt;Hudiksvalls,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p42 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Norrbottens &lt;/SPAN&gt;län samt tiden från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Ljusdals,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td167"&gt;&lt;P class="p20 ft49"&gt;Nordanstigs, Ockelbo,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p42 ft15"&gt;och med den 1 november till och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Ovanåkers,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td168"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Sandvikens,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;med den 15 mars i övriga Sverige.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;Söderhamns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td168"&gt;&lt;P class="p19 ft39"&gt;kommuner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft15"&gt;samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td134"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;tiden från och med den 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td134"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;november till och med den 15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td134"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td165"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;mars i övriga Sverige.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td166"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;I övrigt har termer och uttryck i denna lag samma innebörd som i lagen (2016:96) om fritidsbåtar och vattenskotrar, lagen (1998:1707) om åtgärder mot buller och avgaser från mobila maskiner och lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft13"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;


&lt;P class="p18 ft9"&gt;2 Uppdrag och arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Direktiven&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft12"&gt;I det direktiv 2015:77 som beslutades av regeringen den 2 juli 2015 anges att vi ska föreslå en ny läns- och landstingsindelning som innebär att Sverige delas in i väsentligt färre län och landsting. Syftet är att skapa en ändamålsenlig indelning och effektiva organisationer som medför bestående fördelar. Vi ska göra den utredning som krävs för indelningsändringar samt analysera behovet av ekonomiska regleringar och anpassning av systemet för kommunalekonomisk utjämning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft12"&gt;I uppdraget ingår även att föreslå en enhetlig beteckning för kommuner på regional nivå. Vidare ska vi föreslå hur landsting ska tilldelas det regionala utvecklingsansvaret. Vi ska analysera vissa frågor kopplade till länsstyrelsernas verksamhet och vi ska även analysera och beakta hur länsstyrelser och andra statliga myndig- heter kan samverka med de nya landstingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft13"&gt;Vi har i enlighet med direktiven lämnat en delredovisning till regeringen den 29 februari 2016 (Komm2016/00342/Fi2015:09).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft12"&gt;Enligt direktiven ska vi lämna förslag på en ny indelning som kan träda i kraft den 1 januari 2023. Vidare ska vi enligt direktiven, om vi finner att det är möjligt att genomföra några indelnings- ändringar som kan träda i kraft den 1 januari 2019 föreslå det i ett delbetänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft12"&gt;I detta delbetänkande lämnas sådana förslag som, för lands- tingens del, kan träda i kraft den 1 januari 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft12"&gt;Vi har fört dialog med politiska företrädare i de berörda länen. I länen finns olika uppfattningar om såväl reformen som helhet som om tidpunkten för ikraftträdandet. I vissa län finns en bred majoritet för en indelningsändring och en stark önskan om ett ikraftträdande 2019. I vissa län finns tveksamheter kring om ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft19"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p268 ft12"&gt;ikraftträdande bör ske 2019 eller 2023. En aspekt som berörts är de utmaningar det innebär att bedriva en effektiv verksamhet i en organisation som under lång tid vet att man kommer vara föremål för förändringar. Många har också lyft fram den problematik som det kan innebära att verksamheten under lång tid leds av indelningsdelegerade. Vi bedömer som helhet att det finns en acceptans i de berörda länen för en indelningsändring med ikraftträdande 2019. I samtliga föreslagna nya län har diskussioner och också försök till olika regionbildningar föregått det förslag som vi nu lägger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;Detta betänkande avser således ny indelning av län och landsting i vissa delar av landet. Flera av de frågor i direktiven vi har att besvara rör hela landet och inte en specifik indelningsändring. Vi kommer i vårt slutbetänkande att återkomma med indelnings- förslag för resten av landet samt i frågor som kan beröra samtliga län och landsting på andra sätt än i fråga om indelningsändring. Vi återkommer även i frågor som rör statliga myndigheters regionala indelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Vårt arbetssätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft12"&gt;Vi har bedrivit arbetet i öppen dialog med flera berörda parter och löpande informerat om processen. I januari 2016 presenterade vi ett utkast till utgångspunkter för en indelning och i mars 2016 presenterades ett diskussionsunderlag i form av en kartbild.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Samrådsgruppen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting har efter dialog med oss bjudit in samtliga landsting att utse representanter till en samrådsgrupp. Gruppen består av ledande företrädare för kommuner, region- förbund och landsting i länen. I de flesta fall representeras såväl landstinget som kommuner från respektive län. Representanterna i samrådsgruppen uppmanades även att ta ett särskilt ansvar för att samordna diskussionerna i länet. Möten med samrådsgruppen har hållits vid fyra tillfällen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;Vi har även haft bilaterala möten med politiska företrädare för varje län för att inhämta kunskap och diskutera vårt arbete.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td169"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft13"&gt;Samtliga landsting har besvarat frågor som vi ställt till dem och varit behjälpliga med underlag när det efterfrågats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft11"&gt;Stora delar av samrådsgruppen uttryckte tidigt i vårt arbete en önskan att vi, efter att ha haft dialog med politiska företrädare för samtliga län, skulle presentera ett diskussionsunderlag i form av en kartbild. Detta presenterades, som nämnts, den 9 mars och efter det har vi genomfört gemensamma möten med politiska före- trädare i respektive föreslaget nytt län. Vid mötena diskuterades bland annat hur respektive nuvarande län ställer sig till det fram- lagda förslaget som helhet och i delar. Vi konstaterade, efter samtalen, att det finns ett fortsatt starkt stöd för att bilda färre och större län och landsting. Flertalet gav uttryck för en acceptans av en fortsatt process utifrån det framlagda förslaget. De allra flesta länen betonade vikten av att den statliga regionala indelningen, gällande såväl länsstyrelser som relevanta centrala myndigheter, följer den nu föreslagna indelningen för att skapa en ändamålsenlig och effektiv samhällsorganisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft13"&gt;Gemensamma förberedande diskussioner och konkret arbete har inletts mellan flera olika län som en direkt följd av vårt arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Länsstyrelserna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft12"&gt;Vi har vid flera tillfällen deltagit vid landshövdingarnas möten för att informera om och diskutera vårt arbete. Vi har även informerat länsråden om arbetet. Efter önskemål från oss har lands- hövdingarna utsett en grupp bestående av två landshövdingar och en länsöverdirektör med vilken vi har kunnat föra fördjupade diskussioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Dialog med berörda parter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft12"&gt;Vi har bjudit in berörda statliga sektorsmyndigheter till informa- tionsmöten. Vidare har vi haft separata möten med flera relevanta myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft34"&gt;Vi har träffat företrädare för flera intresseorganisationer för att ta del av deras synpunkter gällande kommitténs uppdrag och arbete. Möten har genomförts med representanter för bland annat Vårdförbundet, Kommunalarbetareförbundet, Sveriges läkarförbund,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p273 ft10"&gt;Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges Handelskamrar, SPF Seniorerna, Pensionärernas riksorganisation, Folkbildningsförbundet, Folkbild- ningsrådet, Svensk scenkonst, Hela Sverige ska leva, Lands- organisationen Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, Sveriges akademikers centralorganisation, Fackförbundet ST och KLYS – konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;Vi har deltagit i ett stort antal seminarier och konferenser där frågor som berör kommitténs uppdrag har varit en del av programmet. Därutöver har vi inhämtat synpunkter från andra utredningar som arbetar med frågor som berör vårt uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft10"&gt;Vi har tagit del av erfarenheter från tidigare indelningsförändringar avseende Skåne och Västra Götalands län. Västra Götalands läns landsting har på eget initiativ sammanställt ett antal rapporter om sina erfarenheter av processen ur vilka vi hämtat en del exempel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft12"&gt;I utredningsarbetet har Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser varit behjälpliga med dels prognoser över framtida arbetsmarknadsregioner, dels olika kartunderlag. Ortnamnsarkivet vid Institutet för språk och folkminnen har varit behjälpliga i frågor om namnen på de nya länen. Prognoser över befolkningsutvecklingen i Sverige har köpts in av Statistiska centralbyrån. Kapitel 6 har utarbetats med hjälp av Hjalmarsson Research.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Begrepp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;I betänkandet använder vi begreppet landsting för kommuner på regional nivå. Idag har vissa landsting rätt att kalla sitt fullmäktige och sin styrelse regionfullmäktige respektive regionstyrelse. I slut- betänkandet kommer vi att återkomma med ett förslag på enhetlig beteckning på kommuner på regional nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;Med begreppet län avses ibland det geografiska området och ibland de organisationer som är verksamma inom detta geografiska område. När vi avser den statliga regionala myndigheten inom länet används benämningen länsstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;


&lt;P class="p275 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Rättsliga förutsättningar för en ändrad läns- och landstings- indelning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft12"&gt;I detta kapitel redogör vi för de rättsliga förutsättningarna för en ändrad läns- och landstingsindelning. De rättsliga förutsättningar som hänger samman med valfrågor finns i kapitel 16 om val i samband med indelningsändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Enligt 1 kap. 1 § andra stycket regeringsformen förverkligas den svenska folkstyrelsen genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Enligt 7 § samma kapitel finns i riket kommuner på lokal och regional nivå. Det som i regeringsformen avses med kommuner på regional nivå är det som i kommunallagen (1991:900) betecknas landsting. Föreskrifter om grunderna för ändring i rikets indelning i kommuner meddelas enligt 14 kap. 6 § regeringsformen i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft12"&gt;Den lag som reglerar rikets indelning i kommuner är lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting (indelningslagen). Riksdagen beslutade den 15 juni 2016 om vissa ändringar i lagen i enlighet med regeringens proposition Övergångsstyre och utjämning vid ändrad kommun- och lands- tingsindelning (prop. 2015/16:121). Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2016. I det följande hänvisas till lagen i dess nya kommande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft40"&gt;Indelningslagens andra kapitel rör ändringar i indelningen i landsting. Enligt den inledande paragrafen i detta kapitel får regeringen besluta om ändring i rikets indelning i landsting, om det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft19"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Rättsliga förutsättningar för en ändrad läns- och landstingsindelning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p281 ft12"&gt;inte finns hinder mot en motsvarande ändring i länsindelningen. Det är alltså regeringen som beslutar om ändringar i landstings- indelningen. Enligt 1 kap. 2 § kommunallagen omfattar varje landsting ett län, om inte något annat är särskilt föreskrivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft12"&gt;Det finns inga författningsbestämmelser om länsindelningen eller förfarandet vid ändring i denna. När det gäller ändringar av länsindelningen anses det att regeringen har rätt att besluta om mindre ändringar (närmast som en följd av ändringar i den kommunala indelningen), medan frågor om mera omfattande ändringar ska underställas riksdagen (prop. 1978/79:157 s. 85 och prop. 1995/96:38 s. 7 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft12"&gt;Hur länsindelningen ser ut i Sverige framgår indirekt av regeringens tillkännagivande (2007:229) om länens indelning i kommuner. Tillkännagivandet är inte normgivande utan anger endast hur Sveriges länsindelning ser ut vid en viss tidpunkt. I 1 § förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion anges att det i varje län finns en länsstyrelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Förutsättningar för ändring i landstingsindelningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft12"&gt;En ändring i landstingsindelningen får enligt 2 kap. 1 § indelningslagen ske endast om ändringen kan antas medföra bestående fördel för ett landsting eller en del av ett landsting eller andra fördelar från allmän synpunkt. Regeringen får meddela de föreskrifter som behövs för ändringens genomförande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft12"&gt;Enligt förarbetena till indelningslagen (prop. 1978/79:157 s. &lt;NOBR&gt;119–120)&lt;/NOBR&gt; anges att förutsättningarna i 2 kap. 1 § för en ändring i landstingsindelningen överensstämmer med dem som gäller för ändring i kommunindelningen. Vidare anförs att ändringar kan föranledas inte endast av omständigheter som hänger samman med den landstingskommunala verksamheten utan även av en ändring i länsindelningen som orsakas av förhållanden som har med den statliga regionala förvaltningen att göra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft34"&gt;När det gäller förutsättningar för ändring i kommunindelningen anförs i specialmotiveringen i ovan nämnda proposition (s. &lt;NOBR&gt;99–100)&lt;/NOBR&gt; bland annat följande. De allmänna förutsättningarna för indelnings- ändring innebär att regeringen får besluta om en sådan ändring&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td170"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td15"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Rättsliga förutsättningar för en ändrad läns- och landstingsindelning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft34"&gt;endast om den kan antas medföra bestående fördel för en kommun eller en del av en kommun eller andra fördelar från allmän syn- punkt. Det måste finnas från allmän synpunkt objektivt bärande skäl för en indelningsändring. Prövningen av en indelningsfråga innebär vanligtvis att fördelarna med indelningsändringen vägs mot nackdelarna. Vid denna avvägning, som enligt förarbetena inte sällan är besvärlig, bör alla omständigheter som talar för eller mot en indelningsändring uppmärksammas. I fråga om större indel- ningsändringar motiveras dessa sällan av ett enda skäl. En rad olika faktorer inverkar på bedömningen till exempel befolknings- utvecklingen, de näringsgeografiska frågorna, tätortsstrukturen, avståndsförhållanden, arbetsmarknad och sysselsättning, bostäder samt kollektivtrafik. Indelningsändringens inverkan på kommunal service, bland annat hälso- och sjukvård, barnomsorg, skolväsende samt fritids- och kulturverksamhet måste beaktas, liksom de kommunalekonomiska och de kommunaldemokratiska frågorna. När det gäller att fördelarna måste antas bli bestående anförs det att en indelningsändring bör tillgripas endast om den bedöms medföra en lösning under överskådlig framtid av de aktuella problemen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Utredning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft34"&gt;I 2 kap. 7 § indelningslagen anges att vissa bestämmelser i första kapitlet som handlar om utredning om indelningsändring ska gälla även för landsting. Det innebär bland annat följande. Utredning om en ändring i landstingsindelningen ska omfatta alla omständigheter som inverkar på frågan. Vid utredningen ska samråd ske med de landsting som har intresse av frågan. Om den ändring i landstings- indelningen som utredningen avser bör föranleda en ändring också i någon annan indelning, ska utredningen omfatta även en sådan ändring. Statliga och kommunala myndigheter ska i skälig omfatt- ning lämna upplysningar och biträde, när det begärs av den som gör utredningen. Om utredningen visar att landstingsindelningen bör ändras, ska ett förslag upprättas till ändringen samt till den ekonomiska reglering och de övriga föreskrifter som ändringen kan ge anledning till.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Rättsliga förutsättningar för en ändrad läns- och landstingsindelning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Ekonomisk reglering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;I 2 kap. 7 § indelningslagen anges att vid ändringar i indelningen i landsting tillämpas bland annat bestämmelserna om ekonomisk reglering i 1 kap. i &lt;NOBR&gt;6–10&lt;/NOBR&gt; §§. Enligt bestämmelserna ska, när ett landsting delas, de inbördes ekonomiska förhållandena mellan landstingen enligt den nya indelningen regleras. När en del av ett landsting överförs till ett annat landsting ska sådan reglering ske, om en tillgång eller förbindelse, som kan hänföras till den delen bör överföras till det andra landstinget eller om det finns särskilda skäl till reglering. Regleringen ska ha till syfte att på ett ändamålsenligt och skäligt sätt fördela landstingets förmögenhet eller en del av denna. Regleringen fastställs av regeringen när beslutet om indel- ningsändringen meddelas. Om landstingen är ense om regleringen bör denna fastställas. När ett landsting läggs samman med ett annat landsting, övergår landstingets tillgångar och ansvarigheten för dess förbindelser till det landsting som bildas genom sammanlägg- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft12"&gt;Om ett landstings ekonomiska ställning försämras på grund av en indelningsändring, får regeringen bestämma att ett annat landsting som har fördel av ändringen ska bidra till det först- nämnda landstingets utgifter i skälig utsträckning. Detsamma gäller om ett landsting på grund av en indelningsändring får kostnader för att ordna sin förvaltning, till vilka det eller de andra landsting som närmast berörs av ändringen skäligen bör bidra. Regeringen får bestämma att bidraget ska lämnas på en gång eller under en viss övergångstid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;Enligt 2 kap. 8 § får, om en indelningsändring innebär att ett nytt landsting bildas, landstinget lämna bidrag till en kommun inom landstinget i den utsträckning det behövs för att motverka att bildandet leder till höjd kommunalskatt. Vidare får kommunerna inom landstinget lämna bidrag till varandra, om det behövs för att jämna ut ekonomiska effekter mellan kommunerna på grund av att uppgifter förts över från landstinget till kommunerna eller omvänt. Bidrag får som längst lämnas till utgången av det femte året från det att indelningsändringen har trätt i kraft. De närmare villkoren för bidragsgivningen ska regleras i en överenskommelse mellan de berörda parterna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td170"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td15"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Rättsliga förutsättningar för en ändrad läns- och landstingsindelning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p136 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Ikraftträdande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;Enligt 2 kap. 6 § indelningslagen träder en indelningsändring i kraft den 1 januari det år som bestäms i beslutet om ändringen. Om ändringen är av sådan omfattning att ett landsting enligt den nya indelningen inte bör företrädas av de gamla landstingsfullmäktige, träder ändringen i kraft den 1 januari året efter det år då val i hela riket av fullmäktige har ägt rum. Ett beslut om indelningsändring ska meddelas senast ett år innan ändringen ska träda i kraft. Om det finns synnerliga skäl, får beslutet meddelas vid en senare tidpunkt, dock inte senare än åtta månader före ikraftträdandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Ikraftträdande av större ändringar i indelningen kan alltså tidigast ske den 1 januari 2019, nästa möjliga tidpunkt för ikraft- trädande är den 1 januari 2023.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Övergångsstyre&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft12"&gt;Enligt indelningslagens 2 kap. 7 § ska bestämmelsen i 1 kap. 17 § om indelningsdelegerade gälla även vid ändringar i indelningen i landsting. Denna bestämmelse innebär att regeringen ska bestämma att landstinget enligt den nya indelningen ska företrädas av indel- ningsdelegerade, om en indelningsändring innebär att ett nytt landsting bildas eller om ändringen annars är av sådan omfattning att landstinget enligt den nya indelningen inte bör företrädas av de gamla landstingsfullmäktige. Detta ska gälla från det att de indel- ningsdelegerade har valts till dess de nyvalda fullmäktige börjar sin tjänstgöring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft12"&gt;Tredje kapitlet i indelningslagen innehåller bestämmelser som ska tillämpas om regeringen har beslutat att en kommun eller ett landsting ska företrädas av indelningsdelegerade. Enligt detta kapitel gäller för landsting bland annat följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft10"&gt;De indelningsdelegerade och ersättare för dessa utses från varje landsting vars område helt eller delvis ska ingå i landstinget enligt den nya indelningen (ändringsberörda landsting). Antalet indel- ningsdelegerade och ersättare från varje landsting bestäms av fullmäktige i ändringsberörda landsting. Om landstingen inte är överens om antalet, ska regeringen fastställa antalet indelnings- delegerade och ersättare. De indelningsdelegerade och deras ersättare ska väljas av fullmäktige i ändringsberörda landsting inom&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Rättsliga förutsättningar för en ändrad läns- och landstingsindelning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft12"&gt;30 dagar efter det att landstinget fått del av regeringens beslut om indelningsändring, om inte regeringen bestämmer en senare tid- punkt. De indelningsdelegerade och deras ersättare väljs bland dem som är ledamöter eller ersättare i fullmäktige i ändringsberörda landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft12"&gt;Indelningsdelegerade är beslutande församling för landstinget enligt den nya indelningen. Indelningsdelegerade ska tillsätta ett arbetsutskott för beredning av ärenden och verkställighet av beslut. Om det behövs för att fullgöra sådana uppgifter, får indelnings- delegerade tillsätta flera utskott eller anlita nämnder och bered- ningar i ändringsberörda landsting.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;


&lt;P class="p289 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Regionfrågan i tidigare utredningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft12"&gt;Dagens länsindelning är i flertalet fall flera hundra år gammal. Efter det att Jämtlands och Norrbottens län bildades 1810 kom det att dröja nästan 200 år innan någon större förändring gjordes av Sveriges länsindelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft11"&gt;Sedan mitten av förra seklet har dock länsindelningen samt ansvars- och uppgiftsfördelning mellan staten och den regionala nivån utretts och diskuteratas. I detta kapitel sammanfattas huvud- dragen i ett urval av dessa utredningar liksom ett antal andra rapporter som kan relateras till frågan om länsindelning, fram- växten av regioner och den regionala nivåns betydelse i Sverige. Beskrivningarna sträcker sig tillbaka till &lt;NOBR&gt;1950-talet,&lt;/NOBR&gt; men fokus är huvudsakligen på perioden efter 1990. Huvudsakligen rör det sig om de statliga utredningar som har haft regeringens uppdrag att analysera och utreda frågor om hur de politiska institutionerna och den statliga förvaltningen ska vara organiserad på regional nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;De tidiga utredningarna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft12"&gt;Redan år 1957 påpekade Riksdagens revisorer att länen inte längre framstod som naturligt avgränsade enheter. Bland annat ansåg de att industrialiseringen av Sverige bland annat lett till ett mer differentierat näringsliv vilket i sin tur lett till betydande befolk- ningsomflyttningar. Revisorerna lyfte också fram behoven av regionplanering där länsindelningen i flera fall ansågs vara olämplig för en modern samhällsförvaltning. Därför tillsattes en utredning för att belysa detta närmare. Utredarna konstaterade att flera av Sveriges län var för små för att vara funktionsdugliga i alla avseenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft19"&gt;81&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Regionfrågan i tidigare utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p293 ft77"&gt;Ehuru det icke kan förnekas att ett mindre län vad länsförvaltningen beträffar ur allmänhetens synpunkt kan ha vissa fördelar framför ett större, så är det uppenbart att nackdelarna väger över. I ett litet län har man t.ex. ej samma tillgång till all den expertis som finns i de stora länen. Det ges mindre möjligheter att effektivt utnyttja personella och maskinella resurser. Länsförvaltningen blir också, vilket framgått av en särskilt gjord undersökning, förhållandevis dyrare i ett mindre län än i ett större.(SOU 1961:40)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft12"&gt;Efterhand betonades vikten av att det fanns ett direkt folkligt inflytande i flera av de frågor som länsstyrelserna ansvarade för. Utredningsarbetet under &lt;NOBR&gt;1960-talet&lt;/NOBR&gt; kom därför att handla mycket om hur man kan förena ett utvidgat regionalt inflytande samtidigt som nationella intressen kunde säkerställas (SOU 1968:47).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;Länsförvaltningsreformen i början av &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; hade ett något annat fokus, det handlade om att stärka staten på den regionala nivån, bland annat genom samordning och samverkan. Tillsammans med kommunreformen och starkare kommuner skulle detta utgöra en stabil grund för utvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft12"&gt;Även frågan om ansvaret för den regionala utvecklingen diskuterades flitigt under &lt;NOBR&gt;1970-talet.&lt;/NOBR&gt; Flera utredningar förslog ett ökat inflytande för landstingen i länsplaneringen. Detta ledde bland annat till att länsstyrelsens styrelse från och med 1977 fick en politisk sammansättning, en lekmannastyrelse. Samtidigt bibehöll staten makten genom att via länsstyrelserna bedriva en aktiv fördelningspolitik genom olika former av stöd. Under &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; kom detta att stärkas, bland annat genom att länsstyrelserna fick särskilda medel för att driva regionalt utvecklingsarbete och stödja projekt som drevs av andra organ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;I början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; inleddes en reform för en mer samordnad länsförvaltning (prop. 1988/89:154). Utgångspunkten var att staten behöver närvaro i länen för att företräda statens intressen utifrån en helhetssyn. Förhoppningarna var att detta också skulle bidra till en minskad sektorisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Ett intensifierat utredningsarbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft40"&gt;Regionfrågan har debatterats under en lång tid men det är inte förrän under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; som några större förändringar av indel- ningen eller uppgiftsfördelningen egentligen har skett. De reformer&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;82&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td171"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td172"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;Regionfrågan i tidigare utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;som har genomförts har sällan varit särskilt omfattande och många gånger handlat om länsstyrelsen samt statens roll och funktion i länen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; kom utredningsarbetet att intensifieras samt flytta fokus något. I allt större utsträckning betonades vikten av att ge regionala och lokala aktörer ökad makt och ansvar. Både effektivitets- och decentraliseringsargument lyftes fram. Därmed kan regionfrågan relateras till de decentraliseringsprocesser som fanns vid den tiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft10"&gt;En möjlig förklaring till denna fokusförskjutning är att det vid den tiden skedde en förändring i synen på regionernas roll i samhället. Integrationen i det europeiska samarbetet bidrog till detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;En uppfattning som spred sig i början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; var att länders möjligheter att bedriva en aktiv ekonomisk fördelnings- politik hade minskat. Bland annat som en följd av avregleringen av marknader och ekonomins globalisering (Gidlund och Jerneck 1999). Som en följd av det flyttade delar av det politiska besluts- fattandet från nationerna bland annat till europeisk nivå samtidigt som den regionala nivåns autonomi betonades. Denna utveckling har beskrivits som en utveckling från en fördelningsinriktad nationell regionalpolitik mot en tillväxtorienterad inifrånstyrd regionpolitik (Erlingsson 1999).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Regionutredningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft10"&gt;År 1991 tillsatte regeringen Regionutredningen (dir. 1991:31). Utredningens uppgift var att göra en analys av den offentliga verksamhetens regionala uppbyggnad samt att göra en perspektivstudie med olika alternativ för en framtida struktur. Utredningen överlämnade 1992 sitt huvudbetänkande Regionala roller (SOU 1992:63) samt två delbetänkanden (SOU 1992:164 och SOU 1992:165).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Genom arbetet kunde utredningen konstatera att det fanns en svag koppling mellan administrativa regioner och funktionella. Dessutom hade utvecklingen inneburit att de administrativa regioner som fanns överlappade varandra. Den befintliga läns- indelningen ansågs spela allt mindre roll och det fanns endast ett begränsat samband med dagens funktionella regioner. Utredningen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Regionfrågan i tidigare utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p268 ft13"&gt;pekade också på att människors samspel i hög grad går utöver länsgränserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft12"&gt;Dessutom pekade utredningen på att det fanns en tendens inom såväl offentlig sektor som i näringslivet och det civila samhället att gå mot större enheter. Denna utveckling drevs enligt utredningen av ett behov av effektivitet och ekonomisk bärkraftighet. De konstaterar att ”kraven på konkurrenskraft, samordning och effektivitet har lett till väsentligt större regioner”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft11"&gt;Utredningen lämnade också förslag på en ny länsindelning. Mot bakgrund av utredningens arbete så föreslog de att 25 län skulle minskas till mellan åtta och tolv regioner. Denna utveckling skulle inte ses som ett led i att omvandla enhetsstaten mot en mer federal stat. Utgångspunkten för argumentationen var snarare att ingen uppgift bör läggas på en högre nivå än nödvändigt. Om uppgifter skulle flyttas var det snarare från centralt till regionalt och lokalt, det vill säga en slags decentralisering av makt och ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft12"&gt;Utöver förslagen på en ny länsindelning presenterade utred- ningen tre olika utvecklingsalternativ för den regionala samhälls- nivån. Dessa tre var:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;fortsatt statlig kraftsamling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;kommuner i samverkan, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;direktvalda självstyrelseorgan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft10"&gt;Det första alternativet innebar att staten skulle kraftsamla de regionala uppgifterna inom länsstyrelsen. Staten skulle därmed stärka sin ställning på den regionala nivån i flera avseenden. Det andra alternativet innebar att landstingen avvecklades och kommunerna skulle få ansvara för lejonparten av all offentlig service i regionerna. Frågor av mer kommunövergripande natur kunde lösas genom bildande av kommunalförbund vilka kunde utses genom indirekta val i respektive kommunfullmäktige. Det sista alternativet innebar att offentliga uppgifter på regional nivå placeras i ett direktvalt organ. Ett sådant regionalt direktvalt regionfullmäktige skulle överta uppgifter från både landstinget och länsstyrelsen. Enligt utredningen skulle dessa tre scenarier kunna förverkligas med utgångspunkt i att landet indelades i åtta till tolv regioner.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;84&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td171"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td172"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;Regionfrågan i tidigare utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p136 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Regionberedningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft12"&gt;I direkt anslutning till att Regionutredningen avslutat sitt arbete tillsattes en parlamentarisk kommitté i syfte att gå vidare och precisera förslagen från Regionutredningen. Kommittén benämndes Region- beredningen och hade i uppdrag att lämna förslag på hur offentlig verksamhet kunde organiseras i nya regionala organ. Utredningen överlämnade sitt slutbetänkande Regional framtid 1995 (SOU 1995:27).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Beredningen lämnade ett förslag som innebar att landstingen skulle få en mer framträdande roll och bland annat ansvara för det övergripande ansvaret för regionalt utvecklingsarbete. På så sätt kunde både effektivitet och demokrati främjas genom att regionerna fick ett större spelrum för regionala initiativ som kan ge impulser till förnyelsearbetet. I betänkandet föreslogs också sammanläggningar av län. Bland annat försslogs att Kristianstads och Malmöhus län skulle slås samman till Skåne län. Dessutom föreslog beredningen att Göteborgs- och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län samt Kungsbacka kommun skulle slås samman till Västra Götalands län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft12"&gt;Kommitténs förslag fick dock inget större stöd. Bland annat för att det i remissbehandlingen framkom att det fanns en misstro mot att landstingen skulle kunna axla detta ansvar. Ändå fanns det ett fortsatt stort intresse för frågan, att stärka den regionala nivån och en vilja att pröva en förändring av ansvarsfördelningen på regional nivå. Denna vilja ledde till att regeringen år 1996 föreslog att en regional försöksverksamhet, med ändrad regional ansvarsfördel- ning, skulle genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Regionförsök och ny länsindelning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;I propositionen Den regionala samhällsorganisationen (prop. 1996/97:36) lämnade regeringen förslag på en regional försöks- verksamhet som skulle omfatta Kalmar, Gotlands, Skåne och Jämtlands län. Syftet var att pröva och utveckla former för en bättre demokratisk förankring av det regionala utvecklingsarbetet. Försöksverksamheten skulle delvis baseras på de tre modeller som presenterades i Regionutredningens slutbetänkande och det arbete som Regionberedningen gjort. På grund av den oenighet som fanns&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;85&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B34886x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Regionfrågan i tidigare utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft13"&gt;mellan aktörerna i Jämtlands län fullföljdes inte förslaget i denna del. I stället kom Västra Götaland att ingå i försöksverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft12"&gt;Innan försöksverksamheten inleddes 1997 så genomfördes två förändringar av länsindelningen&lt;SPAN class="ft80"&gt;1&lt;/SPAN&gt;. I det ena fallet så slogs Kristianstads län och Malmöhus län samman i ett län. I det andra slogs Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län och Skaraborgs län (utom Habo och Mullsjö) samman till Västra Götalands län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft11"&gt;I försöksverksamheten skulle, som nämnts ovan, olika modeller för organisering av ansvar för den regionala utvecklingspolitiken prövas. I Skåne och Västra Götalands län bildades regioner med direktvald fullmäktige. I Kalmar län var utgångspunkten att primär- kommunerna skulle samverka i ett regionförbund. På Gotland var förutsättningarna helt annorlunda eftersom det enbart finns en kommun som också ansvarar för landstingsverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;En samlad förvaltning i medborgarens tjänst&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;I juni 1995 tillsatte regeringen en kommission med uppdrag att undersöka i vilken mån formerna för organisering och styrning av statlig förvaltning var ändamålsenlig. I uppdraget ingick även att lämna synpunkter på hur det långsiktiga arbetet med struktur- förändringar i den statliga förvaltningen bör bedrivas (dir. 1995:93).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft12"&gt;Även om länsindelning och regionernas roll inte stod i centrum för kommissionens arbete så behandlades den i samband med diskussionen om den statliga förvaltningens regionalisering. Kommissionen pekade på att allt fler myndigheter på eget initiativ inrättat regionala verksamhetsområden som ofta var större än länen. Kommissionen ansåg att detta hade lett till en geografisk fragmentering av förvaltningen som förde med sig svårigheter för samverkan inom statsförvaltningen och mellan denna och landsting och kommuner (SOU 1997:57).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;Kommissionen ansåg därför att det fanns ett behov av ett mer samlat grepp och att statsmakten borde utöva ett mer samordnande ansvar för att undvika sådana problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Försöksverksamheten inleddes först i Skåne, Gotland och Kalmar län. Västra Götalands- regionen ingick i försöken från och med januari 1999.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;86&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td171"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td172"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;Regionfrågan i tidigare utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p136 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Den parlamentariska regionkommittén&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;År 1997 tillsatte regeringen en parlamentarisk kommitté med syfte att göra en allsidig utvärdering av den regionala försöksverk- samheten (dir. 1997:80). Kommittén skulle också lämna förslag på en framtida regional organisation. En central utgångspunkt för förslagen var att de skulle syfta till en fördjupad demokratisk förankring genom att säkra kommunernas och landstingens möjlig- heter till inflytande över beslut rörande den egna regionala utvecklingen. År 2000 överlämnade kommittén sitt slutbetänkande Regionalt folkstyre och statlig länsförvaltning (SOU 2000:85).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft12"&gt;En annan utgångspunkt var att statens roll i regionerna inte fick försvagas. Snarare skulle förslagen som lämnades bidra till en sammanhållen, effektiv statlig organisation på regional nivå som kan bedriva en effektiv ärendehandläggning, svara för bland annat tillsyn och rättstillämpning samt följa upp och utvärdera effekterna av statsmakternas beslut i länen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Enligt kommittén fanns det ett antal förändringar i omvärlden som utgjorde grunden för den regionala nivåns ökade betydelse. Kommittén tog särskilt fasta på decentralisering, inter- nationalisering liksom ett ökat fokus på tillväxt. Detta hade bland annat inneburit att enhetlighet ersatts med mångfald, variation, komplexitet och ömsesidigt beroende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft34"&gt;Ett exempel på det var att beslut ofta växte fram i nätverk med en mångfald av aktörer, snarare än inom ramen för de formella politiska beslutsprocesserna. Det ansågs inte vara helt oproblematiskt eftersom det stred mot vissa grundläggande demokrativärden. Det fanns enligt kommittén ett särskilt värde i att det demokratiska styrelseskicket kännetecknades av överskådlighet så att med- borgarna har möjlighet att förstå var beslut fattas liksom möjlig- heter att påverka processen och utkräva ansvar. Kommitténs bedömning var att den offentliga förvaltningens fragmentisering på regional nivå var svår att förstå och överblicka och försvagade den regionala demokratins legitimitet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;87&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Regionfrågan i tidigare utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft14"&gt;Utvärderingar av försöksverksamheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft34"&gt;Utvärderingen visade bland annat att de förändrade ansvars- förhållanden som prövades i försöksverksamheten till övervägande del varit positivt för regionernas utveckling. Kommitténs bedöm- ning var att nystarten hade tillfört mycket energi till arbetet under de första åren. Arbetet hade också inneburit ett bättre resurs- utnyttjande. På grund av att det regionala utvecklingsarbetet hade fått en tydligare organisering och en bredare politisk förankring hade den fått en bättre slagkraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft12"&gt;Kommittén konstaterade att försöksverksamheten hade lett till en delvis ny inriktning i arbetet med den regionala utvecklings- politiken och att arbetet hade mötts med stort intresse och stöd från näringsliv och organisationsintressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft12"&gt;Dessutom hade det utvecklats en fördjupad diskussion om demokratins innebörd och betydelse på den regionala nivån. En av kommitténs slutsatser var därför att regionförsöket hade placerat fokus på demokrati och detta tog sitt uttryck i högt ställda ambitioner vad gäller olika demokrativärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;En annan iakttagelse som kommittén gjorde var att de regionala självstyrelseorganen hade lyckats skapa positiva relationer till kommunerna och det hade utvecklats ett starkt stöd för själv- styrelseorganen bland kommunföreträdare. Det hade generellt sett utvecklats ett positivt samarbetsklimat mellan kommunen och regionen. Detta kunde man bland annat se i arbetet med att ta fram de regionala utvecklingsstrategierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;En möjlig förklaring till denna utveckling var enligt kommittén det omfattande arbetet som hade gjorts för att skapa strukturer för diskussion och förhandling mellan regionens kommuner liksom andra aktörer, såväl offentliga som privata.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft14"&gt;Fortsatt försöksverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Den parlamentariska regionkommittén ansåg att tiden för försöken med ändrad regional ansvarsfördelning hade varit för kort och att många av de processer som satts igång inte har fått tillräcklig tid för att visa på några konkreta resultat. Kommittén ansåg därför att utvärderingen inte kunde ge något tillräckligt underlag för beslut om en permanentning av försöksverksamheten och därmed inte&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;88&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td171"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td172"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;Regionfrågan i tidigare utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;heller för beslut om avveckling. Mot bakgrund av det föreslog kommittén att en förlängning av försöksperioden var nödvändig. Enligt förslagen skulle den fortgå till december 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Ansvarskommittén&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft12"&gt;I januari 2003 beslutade regeringen att tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppdrag att se över strukturen och uppgiftsfördel- ningen inom samhällsorganisationen. Bakgrunden till regeringens beslut var bland annat de utmaningar som samhället ansågs stå inför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft11"&gt;Regeringens utgångspunkt för uppdraget var att den svenska välfärdsmodellen bygger på en idé om grundläggande sociala rättigheter och värderingar som det offentliga har ett ansvar att till- försäkra. Regeringen menade att det samtidigt finns ekonomivärden som är nödvändiga att beakta. Utan tillväxt minskar utrymmet för en utvecklad välfärdspolitik. I direktivet till kommittén skriver regeringen att ”målet för politiken måste därför vara att välfärden, i form av goda levnadsvillkor och en fungerande service med lik- värdig kvalitet, säkras i hela landet. Därtill medför detta mål, oaktat nivån på den ekonomiska tillväxten, krav på att de resurser som kommer samhällsorganisationen tillgodo används på ett kostnads- effektivt sätt” (dir. 2003:10).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft12"&gt;Enligt direktiven skulle kommitténs arbete ske i två etapper. I den första etappen skulle kommittén analysera nuvarande system och identifiera övergripande problem och brister samt undersöka de pågående samhällsförändringarnas inverkan på en framtida offentlig förvaltning, om och hur de föranleder förändringar av organiseringen av det offentliga och uppgiftsfördelningen mellan stat, landsting och kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft10"&gt;I den andra etappen skulle kommittén göra en fördjupad analys och bedömning av strukturen och uppgiftsfördelningen. Kommittén skulle dessutom i de delar som det är motiverat föreslå förändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft12"&gt;Utöver det utredningsarbete som kommittén själv företog sig utgjorde ett flertal underlagsrapporter viktigt material för kommitténs arbete. Statskontoret hade i uppdrag att utvärdera effekterna av försöksverksamheten i Skåne och Västra Götaland. Enligt regeringens uppdrag till Statskontoret skulle de undersöka&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;89&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Regionfrågan i tidigare utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p268 ft12"&gt;hur försöksverksamheten bidragit till bättre samordning och resursutnyttjande i länet. Statskontoret skulle dessutom studera förutsättningarna för samordning av de statliga sektorsmyndig- heterna och hur det hade påverkats av de nya förutsättningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;Ett uppdrag till Högskolan i Halmstad handlade om att studera om demokratisk förankring, möjligheter till deltagande och demo- kratiskt ansvarsutkrävande hade påverkats av försöksverksam- heten i Skåne och Västra Götaland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;Utöver de egna så kallade sekretariatsrapporterna bidrog Nordregio och EuroFutures med underlag som behandlade frågor om tillväxt, regional utvecklingspolitik, etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft14"&gt;Utvecklingskraft för hållbar välfärd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft10"&gt;I delbetänkandet Utvecklingskraft för hållbar välfärd (SOU 2003:123) redogjorde kommittén för ett stort antal förändringar, såväl i vår absoluta närhet som i vår omvärld. Det handlade bland annat om globaliseringen och europeisk integration, informationsteknikens utveckling och ny medicinsk teknologi och metoder, arbets- marknadens förändring och den demografiska utvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft12"&gt;Enligt kommittén skapade dessa förändringar nya förutsätt- ningar för att bedriva offentligt finansierad verksamhet. Bedöm- ningen var att dessa förändringar successivt kommer att leda till ökade anspråk på välfärd och offentlig service. Den demografiska utvecklingen antogs leda till växande krav på kommuner och landsting i takt med att andelen äldre i befolkningen skulle öka. Den demografiska utvecklingen skulle dock föra med sig ytterligare utmaningar. En nyckelfråga för den offentliga förvaltningen i framtiden handlade om kompetensförsörjning. Stora pensions- avgångar antogs ställa utomordentligt stora krav om offentlig sektor i framtiden ska klara sin personal- och kompetensförsörj- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Dessutom menade kommittén att värderingsförändringar liksom teknikutvecklingen kommer att föra med sig ytterligare anspråk. Utgångspunkten var att människors förväntningar och krav på välfärd och offentlig service ständigt ökar, och kommer att göra det i fram- tiden. Teknikutvecklingen understödjer detta. Kommittén visade att den snabba utvecklingen av medicinsk vetenskap och teknik på&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td171"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td172"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;Regionfrågan i tidigare utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;ett radikalt sätt förändrade förutsättningar för hälso- och sjukvård. Inte minst genom att skapa möjligheter till effektivisering men även genom att erbjuda nya och bättre möjligheter att diagnostisera och behandla sjukdomar framgångsrikt. Enligt kommittén för denna med sig omfattande kostnadsökningar och kan resultera i framtvingade prioriteringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft39"&gt;Stora utmaningar för samhället&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft12"&gt;Ansvarskommitténs sammantagna bedömning var därmed att framtiden kommer att innebära en stor finansiell utmaning för samhället. Eftersom Sveriges olika delar antogs drabbas i olika omfattning, sågs det också som en stor politisk utmaning. Den svenska samhällsmodellen skulle hamna under hård press i strävan efter att ge alla medborgare en likvärdig service och likvärdig behandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Legitimiteten för de offentliga verksamheterna ansågs av kommittén vara beroende av att medborgarna uppfattar beslut som rättvisa i förhållandet mellan olika grupper och individer, att alla behandlas lika och har rätt till en likvärdig behandling. En utveckling som äventyrar detta är inte bara ett problem för en avgränsad verksamhet utan för samhället som helhet. Dessutom, om människor i allmänhet har svårt att förstå verksamheternas uppbyggnad, organisering liksom ansvarsförhållanden finns det en risk att legitimiteten för offentlig verksamhet påverkas negativt. Kommittén ansåg att en översyn av samhällsorganisationen därför ytterst är ett demokratiskt uppdrag, vars syfte måste vara att ge medborgarna bättre förutsättningar till inflytande, insyn och ansvarsutkrävande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft34"&gt;Förmågan att hantera framtidens utmaningar var enligt kommittén beroende av en rad olika faktorer. De tog särskilt fasta på fyra saker:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;utvecklingskraft (förmåga till utveckling och förnyelse),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;ett ökat medskapande,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;helhetssyn och minskad sektorisering, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;ökad tydlighet i ansvars- och uppgiftsfördelningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;91&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Regionfrågan i tidigare utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft14"&gt;Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft12"&gt;I Ansvarskommitténs slutbetänkande Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft (SOU 2007:10) ägnas sektoriseringen en hel del tankemöda. I betänkandet kan man läsa att sektorisering är resultatet av en nödvändig, fortgående specialisering för att utveckla de offentliga verksamheterna och hantera en alltmer komplex omvärld. Men denna utveckling har också negativa drag, inte minst för de individer som har behov av insatser från flera sektorer samtidigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Dessutom, inom tillväxt- och utvecklingspolitiken och i styrningen av kommuner och landsting skapar sektoriseringen problem. Kommittén ansåg därför att denna utveckling måste balanseras med tvärsektoriella perspektiv liksom territoriellt baserade arbetssätt. Ett tvärsektoriellt arbetssätt är en förutsättning för att kunna hävda horisontella mål som jämställdhet, hållbarhet och integration.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft39"&gt;Starkare landsting för att möta utmaningarna i hälso- och sjukvården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft10"&gt;En central utgångspunkt för kommittén var att en bättre och mer ändamålsenlig organisering av samhället skulle skapa förutsättningar för att möta framtida behov. Detta gällde inte minst landstingens hälso- och sjukvård. Kommittén illustrerade att hälso- och sjukvården stod inför mycket stora utmaningar och för att kunna möta dessa var det viktigt att huvudmännen var mer resursstarka än dagens landsting. Dessutom ansågs landstingen små i förhållande till de krav som kommer att ställas på hälso- och sjukvården i framtiden vad gäller kompetens och kunskapsutveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft34"&gt;Vidare gjorde kommittén bedömningen att det fanns en stor variation mellan landstingen, både vad gäller resurser och andra strukturella faktorer. Detta skapade mycket ojämlika förutsättningar att erbjuda jämlik vård i hela Sverige. Mer resursstarka landsting ansågs bättre skickade att bära en sådan regional variation.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td171"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td172"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;Regionfrågan i tidigare utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft39"&gt;Ett samlat arbete för regional utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft12"&gt;Kommitténs bedömning var att de uppgifter som hade anknytning till regional utveckling var allt för splittrade och saknade många gånger de förutsättningar som ansågs nödvändiga. Därtill ansågs länsindelningen dåligt avpassad för en effektiv regional utvecklings- planering. Den regionala indelningen skiljde sig också åt mellan olika sektorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft11"&gt;Enligt kommittén så ledde detta till en fragmenterad tillväxt- och utvecklingspolitik och en svag och svåröverskådlig regional samhällsorganisation. Därför ansåg kommittén att det fanns ett behov av att föra samman ett antal uppgifter till ett bredare, mer tvärsektoriellt regionalt utvecklingsuppdrag. Detta skulle enligt kommittén placeras på de föreslagna regionkommunerna. Dessa skulle vara direktvalda eftersom det på bästa möjliga sätt skulle borga för möjligheter till medverkan, insyn och ansvarsutkrävande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft12"&gt;Som en följd av detta så föreslog man att försöksverksamheten med ändrad regional ansvarsfördelning skulle avslutas och de kommunala samverkansorgan som fanns skulle förlora sin nuvarande status liksom de statliga och landstingskommunala uppgifter de förvaltat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Ansvarskommitténs kriterier för indelning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft12"&gt;Sammanfattningsvis kan man konstatera att Ansvarskommitténs samlade arbete inte bara innebar att framtidens utmaningar målades upp utan också att viktiga utgångspunkter belystes. Ansvars- kommittén ställde upp följande kriterier för en ny läns- och regionkommunindelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft59"&gt;En gemensam läns- och regionkommunindelning som även statliga sektorsmyndigheter med regionindelning som regel skall följa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft34"&gt;Enligt Ansvarskommittén finns det ett starkt behov av en gemensam indelning inom staten och mellan staten och den kommunala sektorn. Läns- och landstingsindelningen bör sammanfalla och sektors- myndigheter med regionindelning bör följa länsindelningen i sin inre organisation. En gemensam regional indelning ökar överskådligheten&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Regionfrågan i tidigare utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p281 ft12"&gt;för medborgaren. Det är också en förutsättning för samverkan inom samhällsorganisationen och för det tvärsektoriella arbetssätt som eftersträvas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft12"&gt;Ansvarskommittén konstaterar att det inte är någon slump att statliga sektorsmyndigheter organiserat sig i färre och större regioner, denna utveckling vilar på ekonomisk och förvaltningsmässig rationalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft81"&gt;Ett riktvärde för invånarantal på mellan en och två miljoner invånare och som inte utan starka skäl understiger en halv miljon invånare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft11"&gt;För såväl den statliga verksamheten som för hälso- och sjukvård och regional utveckling fann Ansvarskommittén starka motiv för att de nya regionkommunerna ska ha en viss minimistorlek och vara mer jämnstora än i dag. De konstaterade att landstingen har en alltför skiftande storlek och genomgående är för små för de krav som kommer att ställas på hälso- och sjukvården framöver, inte minst vad gäller kunskapsbildning och kunskapsspridning. Också från regional utvecklingssynpunkt ansåg kommittén att det är angeläget att varje regionkommun är tillräckligt stor och har till- räckliga utvecklingsresurser för att vara internationellt konkurrens- kraftig och kunna bära ett självständigt utvecklingspolitiskt ansvar. Samtidigt anfördes att det är viktigt att avstånden inte omöjliggör tillgänglighet och en gemensam utvecklingsagenda. De statliga myndigheternas regionindelning vittnar enligt kommittén tydligt om att dagens länsindelning inte är ändamålsenlig. Också behovet av ett territoriellt perspektiv i staten med en direkt dialog mellan regeringen och de enskilda länsstyrelserna pekar, enligt Ansvars- kommittén, entydigt i riktning mot väsentligt färre län. Ansvarskommitténs bedömning var att en ny indelning bör resultera i sex till nio län och regionkommuner.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;94&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td171"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td172"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;Regionfrågan i tidigare utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p311 ft39"&gt;Varje regionkommun har ett eget regionsjukhus eller, om så inte är möjligt, etablerar ett institutionaliserat samarbete med en regionkommun som har det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft12"&gt;Läns- och regionkommunindelningen måste enligt Ansvars- kommittén även anpassas efter specifika strukturer, som inte utan stora kostnader kan förflyttas eller kompletteras. En sådan struktur är regionsjukhusen som de ansåg avgörande för kunskapsbild- ningen och kunskapsspridningen inom hälso- och sjukvården och som spelade en central roll för de regionala kunskapscentra som kommittén föreslog. Såväl medicinsk kvalitet som kostnadsskäl talar starkt för att högspecialiserad vård koncentreras till ett fåtal sjukhus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft39"&gt;Varje regionkommun har minst ett universitet med betydande fasta forskningsresurser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft12"&gt;Ansvarskommittén anförde att vägledande för kommittén var att varje region ska besitta strategiska utvecklingsresurser. Universitet och högskolor med betydande fasta forskningsresurser och arbets- marknadsregioner som är tillräckligt stora och dynamiska för att växa av egen kraft är nyckeltillgångar i arbetet för hållbar utveckling och tillväxt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft52"&gt;Arbetsmarknadsregionerna, så som de beräknas se ut 2030, utgör byggstenar i läns- och regionkommunindelningen och bör inte delas, annat än om mycket starka skäl föreligger&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft12"&gt;Indelningen i arbetsmarknadsregioner är enligt Ansvarskommittén ett mått på människors rörelsemönster och är därför naturliga byggstenar i planering av trafik, infrastruktur och annan mark- användning samt utbildning, vård och annan samhällsservice. Läns- och regionkommunindelningen bör därför inte, enligt Ansvars- kommittén, utan starka skäl dela befintliga eller förväntade arbets- marknadsregioner.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;95&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Regionfrågan i tidigare utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p316 ft39"&gt;Län och regionkommuner så långt som möjligt avgränsas så att medborgarna kan känna anknytning dit&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft12"&gt;Ansvarskommittén anförde beträffande detta kriterium följande. Politiska beslut kräver legitimitet och förankring. Det är en styrka om läns- och regionindelningen kan grundas i en gemensam identitet. Den regionala identiteten är jämförelsevis svag i Sverige, även om den skiftar mellan olika landsändar och är oftare knuten till landskapet än till länet. Likaså påverkas den, enligt Ansvars- kommittén, förmodligen mer av mediers spridningsområden än av administrativ indelning. Den regionala identitetens betydelse ska inte överdrivas. Att bygga starkt identitetsbaserade regioner i Sverige ansåg Ansvarskommittén inte är möjligt, knappast heller önskvärt. Väl så fruktbart ansågs det vara att se till de samverkans- mönster som redan vuxit fram inom olika samhällsområden. Även om sådana strukturer inte primärt bottnar i en gemensam identitet, har de ofta stor faktisk betydelse för möjligheterna att samlas kring en gemensam politisk agenda och mobilisera utvecklingskraft och resurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.2.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Koncentration av länsstyrelsernas uppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft12"&gt;Regeringen beslutade i januari 2007 att låta en extern utredare analysera koncentration och samordning av länsstyrelsernas kärn- verksamhet och att utifrån analysen lämna förslag på verksamheter som skulle kunna koncentreras till en eller flera länsstyrelser. Syftet med en sådan koncentration var bland annat att åstadkomma högre effektivitet och säkerställa en väl fungerande rättssäkerhet. Utgångspunkten för arbetet var att det fanns ett behov av att åstadkomma detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft12"&gt;I promemorian Koncentration av länsstyrelseverksamhet (Ds 2007:28) presenteras ett antal centrala principer för koncentration av olika verksamheter. Dessutom föreslog utredningen att verksamheter i ett flertal områden skulle koncentreras till sju läns- styrelser. Denna koncentration skulle ske enligt en princip som kallades för konsekvent koncentration och innebar att koncentra- tion skulle ske till en utpekad grupp länsstyrelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft34"&gt;Sedan dess har koncentration skett inom en rad olika områden. Dels inom sådana områden som utredningen pekade ut, exempelvis&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;96&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td171"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td172"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;Regionfrågan i tidigare utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft11"&gt;tillsyn, tillstånd och prövning, men även inom andra administrativa stödfunktioner såsom bland annat &lt;NOBR&gt;IT-stöd&lt;/NOBR&gt; och löneadministration.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.2.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Statens regionala förvaltning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft10"&gt;År 2009 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att ge förslag på hur den statliga regionala förvaltningens utformning kan utvecklas för att bli tydligare, mer samordnad och ändamålsenlig. Utredningen tog namnet Utredningen om den statliga regionala förvaltningen och lämnade år 2012 över slutbetänkandet Statens regionala förvaltning – förslag till en angelägen reform (SOU 2012:81) till regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft12"&gt;En stor del av utredningens arbete ägnades åt att beskriva hur den regionala nivån fungerar med den rådande uppgifts- och ansvars- fördelningen i länen. Exempelvis beskriver utredningen läns- styrelserna och de statliga myndigheternas arbete och organisering samt de problem man såg. Bland annat handlade det om en fortsatt sektorisering som en följd av arbetet med att effektivisera den statliga förvaltningen. Utredningen diskuterade också regiona- liseringen och centraliseringen som hade skett som en följd av olika &lt;NOBR&gt;en-myndighetsreformer.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft12"&gt;Den samlade bedömningen var att det finns olika uttryck för att statens ställning i regionerna försvagats. Därmed kan det uppstå problem, bland annat genom att det blir svårt för staten att agera samordnat och på ett likvärdigt sätt i alla län. Utredningen konstaterar också att en svag statlig regional förvaltning skulle kunna vara ett demokratiskt problem om det innebär att statens legitimitet ifrågasätts till följd av att staten inte kan utföra sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Utredningen pekade också på exempel på myndigheter som har samma eller snarlika uppgifter. Dessutom skiljer sig statliga myndigheters organisering åt och sammanfaller mycket sällan med länsindelningen. Detta försvårar för staten att agera samordnat i länen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft34"&gt;Utredningens slutsats var därför att det krävs en genomgripande reform av den statliga regionala förvaltningen för att göra denna tydligare, mer samordnad och ändamålsenlig. Utredningen ansluter sig till Ansvarskommitténs bedömning att det krävs ett reducerat antal län, liksom en mer samordnad statlig regional förvaltning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;97&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Regionfrågan i tidigare utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.2.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Kammarkollegiets bedömningar av ansökningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;Frågor om ändring i landstingens indelning regleras av lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting. Enligt 2 kap. 1 § denna lag får regeringen besluta om ändring i rikets indelning i landsting. En ändring får dock endast göras om den kan medföra bestående fördelar för ett landsting eller en del av ett landsting alternativt andra fördelar ur allmän synpunkt. Detta innebär att det behöver utredas i vilken mån det finns sådana bestående fördelar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;Kammarkollegiet har prövat ett antal ansökningar om bildande av större landsting. År 2009 fick myndigheten i uppdrag av regeringen att pröva ansökningar från de fyra nordligaste landstingen samt lands- tingen i Gävleborgs, Dalarnas och Uppsala län och Värmlands läns landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft11"&gt;Kammarkollegiets prövning av frågan innebar bland annat att det blev ett stopp för den relativt utdragna regionbildnings- processen som inleddes i norra Sverige redan 2007 (Roos 2012). Detsamma gällde ansökningarna från landstingen i Svealand.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;Kammarkollegiets bedömning var att de för- och nackdelar som hade analyserats vägde jämt. Beträffande Norrland bedömde myndigheten att det inte fanns en tillräcklig enighet om hur gränserna skulle dras. Det bedömdes också finnas en risk för att demokratiska förutsättningarna påverkades negativt vid bildandet av en ny större regionkommun. Beträffande Svealand ansåg man att det fanns en risk för att patientunderlaget skulle minska för Akademiska sjukhuset i Uppsala. Dessutom fanns det en otydlig- het om den geografiska indelningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft12"&gt;Kammarkollegiets resonemang om hur demokratin kunde påverkas var delat. Å ena sidan betonades att de det fanns en risk att de demokratiska förutsättningarna påverkades negativt av stora regionkommuner. Ytmässigt stora regioner kunde leda till sämre representativitet i de politiska församlingarna liksom sämre möjlig- heter för politiker att aktivt delta i de politiska församlingarnas arbete. Å andra sidan argumenterar de också om betydelsen av leveranskapacitet. Deras bedömning var att regionkommunernas demokratiska legitimitet delvis var beroende av dess förmåga att leverera kvalitativa välfärdstjänster till medborgarna. Detta talade för större enheter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;98&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td171"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td172"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;Regionfrågan i tidigare utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p318 ft11"&gt;Trots Kammarkollegiets samlade bedömning, att för- och nack- delar vägde lika, så bedömdes oklarheterna kring de geografiska gränsdragningarna vara så pass omfattande att någon indelnings- ändring inte kunde genomföras. Dessutom gjorde Kammarkollegiet bedömningen att det fanns ett behov av att beakta landstingens intressen på ett mer samlat sätt och att en indelning av landet i så kallade regionkommuner skulle utgå från en helhetssyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Tilläggsdirektiv om sammanläggning av specifika län&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft12"&gt;I juni 2010 fick Utredningen om den statliga regionala förvalt- ningen i tilläggsdirektiv (dir. 2010:12) att pröva om det var möjligt att finna en gränsdragning som uppfyllde indelningslagens krav, dels för Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands län, dels för Uppsala, Dalarna och Gävleborgs läns landsting. Utredningen skulle också ta ställning till eventuella önskemål från berörda kommuner om länsbyte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft12"&gt;Särskilt utrymme ägnades åt Norrlandslänen, framför allt Jämtland och Västernorrland som tillsammans kunde utgöra grunden för en ny indelning. Utredningens bedömning var att en sammanslagning skulle kunna vara gynnsam eftersom de respektive länen haft en långsiktigt negativ befolkningsutveckling. Genom en sammanslag- ning kunde det skapas goda förutsättningar för att stärka den ekonomiska utvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft11"&gt;Dessutom skulle en sammanläggning stämma väl överens med framtida funktionella arbetsmarknadsregioner och bidra till att skapa möjligheter till ett mer effektivit regionalt utvecklingsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;En viktig effekt av en sammanläggning skulle enligt utredningen vara möjligheten att ta tillvara på skalfördelar inom hälso- och sjukvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Den mest problematiska aspekten som utredningen pekade på var att en sammanslagning av landstingen skulle innebära att avståndet till orten där landstingsfullmäktige håller sina samman- träden blir längre. Ett minskat antal politiker ansågs också göra det svårare för medborgare att komma i kontakt med dessa. Utred- ningens bedömning var att detta kunde hanteras genom att behålla antalet politiker.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;99&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Regionfrågan i tidigare utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft12"&gt;Eftersom fördelarna bedömdes vara större än nackdelarna var det utredningens samlade bedömning att en sammanslagning skulle leda till bestående fördelar. Men eftersom det återstod politiska oklarheter i frågan ansåg man att det inte var möjligt att ta ställning till en sammanläggning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Sammanfattande iakttagelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft11"&gt;Under de senaste 25 åren har regionfrågan gått från diskussion till konkreta åtgärder. Det började som en idé om regionens betydelse och roll i samhällsorganisationen och en diskussion om hur det offentliga kan organiseras för att stärka den regionala nivån. Olika modeller för det har utvecklats och analyserats. De har dessutom prövats i praktiken genom försöksverksamheten i Skåne, Västra Götalands, Kalmar och Gotlands län. Kommunala samverkans- organ har etablerats och efterhand lagts ner i samband med förändringar av det regionala utvecklingsansvaret inom ramen för de nuvarande länen. Erfarenheterna och resultaten av det har utvärderats och bidragit med kunskap. Demokrativärden har granskats särskilt och försöksverksamheten med ändrad regional ansvarsfördelning har utvärderats i syfte att säkerställa att demokratin inte påverkas negativt av starkare regional självstyrelse eller av större geografiska territorier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft12"&gt;Statlig regionalpolitik har delvis utvecklats till regional utvecklingspolitik som i högre grad placerar fokus på regionala aktörers egen förmåga att skapa förutsättningar för tillväxt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;Det kan konstateras att regionfrågan har ägnats stor uppmärk- samhet. Särskild uppmärksamhet har frågan haft under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; och framåt. Utredningarna har pekat på en rad olika slutsatser som är av betydelse för vårt arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Det finns ett behov av starkare regionala aktörer med ett bredare ansvar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Decentralisering och regionalisering skapar nya förutsättningar för de regionala aktörerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Demokratipolitiken betydelsefullt för att skapa legitimitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Statens regionala förvaltning är starkt sektoriserad och det finns behov av samordning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td171"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td172"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;Regionfrågan i tidigare utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p321 ft12"&gt;Sedan &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; har makt och ansvar flyttas från central nivå till kommuner och landsting. Utvecklingen har bland annat drivits på av idéer om att politiska beslut om produktion bör ske så nära medborgarna som möjligt. Samtidigt har det skett en regionalisering inom i en rad olika områden. Allt fler beslut med betydelse för sjukvården hanteras inom ramen för sjukvårdsregionerna. Myndig- heter har även gått från en mer länsvis organisering mot större regioner. Denna regionalisering visar på behoven av fortsatt produktivitetsökning liksom att det finns möjligheter till effektivitet genom skalfördelar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft12"&gt;Dessutom har kommunala aktörer fått mandat att bedriva regionalt tillväxtarbete. De regionalt utvecklingsansvariga aktörerna har därmed en nyckelroll i länens utveckling. Detta har i sin tur betonat vikten av samverkan och samordning i länen, mellan regionalt utvecklingsansvariga och statliga myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft12"&gt;Den starka sektoriseringen har också inneburit att statens möjligheter att uppträda tydligt och enhetligt gentemot medborgare, företag och kommuner har försämrats. Detta understryker dessutom länsstyrelsernas roll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft11"&gt;Sammanfattningsvis framträder en bild av en samhällsorganisa- tion som inte har en ändamålsenlig organisering och där aktörerna behöver vara starkare och mer samordnade.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;101&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;


&lt;P class="p323 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Utmaningar för samhällsorganisationen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft10"&gt;Samhällets institutioner måste ha förmåga och kapacitet att hantera framtidens utmaningar, likaså en beredskap att utveckla offentlig verksamhet i takt med de förändringar som sker i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft11"&gt;I detta kapitel görs en beskrivning av några utmaningar som vi finner särskilt relevanta i relation till vårt uppdrag. Först och främst den demografiska utvecklingen samt de konsekvenser som följer i kölvattnet av befolkningens förändrade sammansättning. Sedan, och delvis som en följd av det förra, nya krav på hälso- och sjuk- vården. Därefter följer globaliseringens konsekvenser för närings- livet och sedan, människors ökade geografiska rörlighet. Slutligen görs en genomgång av landstingens ekonomi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Samhällsorganisationens utmaningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Den demografiska utvecklingen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft10"&gt;Ett flertal statliga utredningar har tagit fasta på den demografiska utvecklingen som en av vår tids stora utmaningar. Långtids- utredningen illustrerar detta tydligt i sitt betänkande Demografins regionala utmaningar (SOU 2015:101). Utmaningen är så omfattande att det enligt utredningen kommer att behövas insatser på alla nivåer för att möta denna utveckling. Även andra ger stöd för en sådan beskrivning. I rapporten Sveriges nya geografi 2015 beskriver Sweco och Arena för tillväxt hur Sveriges befolkning växer, flyttar och åldras. Framtidskommissionen behandlar frågan om demografins utveckling som en av de stora utmaningarna i framtiden. Den reser också frågan om tillväxtkraft kan skapas i hela&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft19"&gt;103&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;Utmaningar för samhällsorganisationen SOU 2016:48&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft13"&gt;landet för att viktig samhällsservice i hela landet ska kunna upprätthållas (Ds 2013:19).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft12"&gt;Vad i består då den stora utmaningen? Egentligen handlar det ytterst om att Sverige växer befolkningsmässigt, men på ett ojämnt sätt. Långtidsutredningen prognostiserar den totala tillväxten till 1,4 miljoner personer fram till 2040. Av denna befolkningsökning antas 87 procent ske i storstadsregionerna (SOU 2015:101). Detta innebär att redan befolkningstäta delar av Sverige kommer att bli tätare och att de delar som redan är glest befolkade relativt sett kommer att bli glesare. Antalet kommuner som är befolknings- mässigt riktigt små kommer att öka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;Enligt de prognoser som SCB har tagit fram åt oss kan man konstatera att alla län kommer att växa befolkningsmässigt fram till 2050, men enbart i absoluta termer. Relativt den totala tillväxten kommer ett antal län bli mindre. Detta kan leda till olika oönskade konsekvenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft14"&gt;Försörjningsbördan för de arbetande kommer att öka på grund av en åldrande befolkning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft12"&gt;En annan demografisk förändring som kommer att bli allt mer påtaglig är att Sveriges befolkning åldras. Enligt de framskrivningar som Långtidsutredningen har gjort kan det bland annat konstateras att åldersgruppen 65 år och äldre kommer att öka med cirka 773 000 personer fram till 2040. Detta ska relateras till att den samlade befolkningstillväxten i Sverige prognostiseras till 1 448 000 personer för samma period.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;Att antalet äldre personer i befolkningen ökar behöver inte vara ett problem. Däremot, om andelen äldre i befolkningen ökar i relation till den grupp som är i arbetsför ålder så ökar samtidigt försörjningsbördan för den grupp som arbetar. Det är detta som är den stora utmaningen enligt Långtidsutredningen. Det kommer därmed att blir allt svårare att finansiera den gemensamma väl- färden utan att åtgärder vidtas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;104&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td173"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Utmaningar för samhällsorganisationen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft14"&gt;Utvecklingen leder till en förstärkt regional obalans i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Sverige är ett relativt stort och avlångt land och det innehåller stora regionala variationer vad gäller befolkningstäthet och tillväxt. Dessa skillnader innebär redan i dag problem i vissa delar av landet. Den samlade bedömningen som Långtidsutredningen gör, och som vi delar, är att de skillnader som finns kommer att förstärkas om inga åtgärder vidtas. De delar av landet som ligger mer avlägset de befolkningstäta städerna bedöms stå inför de största utmaningarna. Det finns därmed en regional dimension i utmaningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Urbaniseringen och den fortsatta tillväxten i större städer innebär att många mindre kommuner kommer att fortsätta att krympa och att redan befolkningsglesa län inte växer i samma takt som andra (SOU 2015:101).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft12"&gt;Ett annat problem är att det finns en högre andel äldre i de delar av Sverige som inte växer befolkningsmässigt. Detta är delvis ett resultat av urbaniseringen eftersom det framför allt har varit yngre och förvärvsarbetande som flyttar in till större städer. Då många unga som flyttar är i reproduktiv ålder förstärks skevheten eftersom det leder till att antalet barn som föds minskar i vissa delar av landet (SOU 2015:101). En åldrande befolkning drabbar därmed olika delar av landet på olika sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Det finns en rad olika konsekvenser av denna prognostiserade utveckling. En av dessa handlar om kompetensförsörjningen. På grund av åldrandet i Sverige så kommer också pensionsavgångarna att vara större än vanligt vilket kan leda till ökad efterfrågan på arbetskraft. Eftersom urbaniseringen och en åldrande befolkning påverkar Sverige på ett ojämnt sätt så kommer problemen med kompetensförsörjning följa ett liknande mönster. Kompetensbrist kan komma att bli större i vissa delar av landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft11"&gt;Koncentrationen av människor till befolkningstäta regioner kan komma att leda till ökade svårigheter för mindre arbetsmarknads- regioner att klara arbetskrafts- och kompetensförsörjningen i offentligt finansierad verksamhet. Goda möjligheter till pendling liksom större arbetsmarknadsregioner kan minska sådana problem eftersom människor då kan bo och arbeta på skilda platser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Denna utveckling är därför en utmaning för både krympande och växande områden. I de områden som växer mycket snabbt behövs investeringar i bland annat bostäder, infrastruktur och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Utmaningar för samhällsorganisationen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p268 ft12"&gt;kommunal välfärd. I de krympande kommunerna krävs ofta åtgärder i form av till exempel omstruktureringar och rationaliseringar (Häggroth och Andersson 2012).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Hälso- och sjukvårdens utmaningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;Landstingens ekonomi är ansträngd redan i dag. Ungefär hälften av alla landsting redovisade ett underskott för 2015. Lika många har redovisat underskott två av de senaste tre åren. De landsting som hade de största underskotten räknat som kronor per invånare var Jämtlands läns landsting, Gotlands kommun samt Norrbottens läns landsting. Endast Östergötlands läns landsting har en positiv soliditet inklusive pensionsåtaganden. Sammantaget var landstingens soliditet för koncerner &lt;NOBR&gt;-35,8&lt;/NOBR&gt; procent i slutet av år 2015. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har sju av landstingen haft en negativ utveckling av soliditeten inklusive pensionsskuld sedan 2005 (SKL 2016b).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft12"&gt;De ekonomiska utmaningarna kommer fortsatt vara stora för landstingen. En central förklaring till det är att hälso- och sjuk- vården påverkas kraftigt av den demografiska utvecklingen som vi har beskrivit i föregående avsnitt. Bedömningen är att kostnaderna för hälso- och sjukvård kommer att fortsätta öka som en följd av det. Samtidigt finns också andra förklaringar. Bland annat har det att göra med nya behandlingstekniker som succesivt möjliggör behandling på nya områden och förändrade sjukdomsmönster som driver kostnadsutvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;Vi kan också anta att kostnaderna kommer att påverkas ytter- ligare av att människors förväntningar på välfärden förändras. Befintlig kunskap säger oss att i takt med att levnadsstandarden ökar och att ny kunskap eller teknik blir tillgänglig stiger förvänt- ningarna på tjänster inom den offentliga sektorn (SNS 2014). Därför måste vi utgå från att invånarna kommer att förvänta sig bättre hälso- och sjukvård i framtiden. Detta påverkar också kostnadsutvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft34"&gt;Det finns också andra utmaningar för hälso- och sjukvården. Det handlar bland annat om kompetensförsörjning. Utredningen om högspecialiserad vård argumenterar bland annat för behovet av att öka behandlingsvolymen. De anser att en sådan koncentration&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;106&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td173"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Utmaningar för samhällsorganisationen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft11"&gt;kommer att ställa nya krav på utbildning och kompetensutveckling. Frågan om kompetensförsörjning är en viktig och angelägen fråga för all hälso- och sjukvård eftersom det hänger samman med bättre vård, nöjdare patienter och friskare medborgare. Men det ställer också stora krav på landstingen. Utredningens bedömning är att nivåstrukturering och koncentration kan påverka förutsättningarna att bedriva utbildning och kompetensutveckling. Deras bedömning är också att färre sjukvårdshuvudmän i form av storregioner ger bättre förutsättningar att klara nivåstruktureringen av den regionala högspecialiserade vården (SOU 2015:98).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft12"&gt;Det kan också konstateras att flera landsting i dag saknar tillräckligt befolkningsunderlag och resurser för att kunna göra effektiva investeringar och för att kunna bära, utveckla och rekrytera spetskompetens och kunna ta emot och omsätta ny kunskap. Detta försvårar möjligheten att ge hela befolkningen tillgång till likvärdig vård av god kvalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft12"&gt;De prognoser som SKL har gjort pekar på att det kommer krävas särskilda åtgärder för att säkra välfärdens finansiering i framtiden. Under perioden 2012 till 2016 har skattehöjningar varit nödvändiga i alla landsting utom ett - Stockholms. Bedömningen är att det rent generellt kommer att krävas ytterligare skattehöjningar över hela Sverige fram till 2019, och även därefter för att finansiera trendmässiga kostnadsökningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Utvecklingen inom hälso- och sjukvården&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft12"&gt;I dag är hälso- och sjukvården landstingens dominerande uppgift. Vården står inför stora utmaningar kopplat till demografi, ett nytt sjukdomspanorama där kroniska sjukdomar dominerar, större krav från invånarna och snabb medicinsk och teknisk utveckling. Förväntningarna på ökad kvalitet och effektivitet samt jämlikhet är stora. En indelning i större regioner kan göra det lättare att hantera dessa utmaningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft34"&gt;Hälso- och sjukvårdens organisation och arbetssätt är under ständig förändring. I hög grad beror förändringarna på teknisk och medicinsk utveckling, men också på hälso- och sjukvårdspolitiska ställningstaganden och värderingar. Även demografiska förändringar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;107&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Utmaningar för samhällsorganisationen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p268 ft13"&gt;spelar in, inte minst de senaste decenniernas starka ökning av antalet äldre personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft11"&gt;Utvecklingsintensiteten syns tydligt i de strukturförändringar som skett. Trots att antalet vårdplatser har minskat gör vården långt mer i dag än någonsin tidigare, för fler och allt äldre patienter och med allt bättre resultat. En övergång till kortare vårdtider och insatser i öppen vård ligger bakom dessa förändringar. Vårdens uppbyggnad återspeglar i stor utsträckning ett sjukdomspanorama dominerat av akuta tillstånd och resultaten är också synnerligen goda när det gäller tillstånd som hjärtinfarkt och stroke.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;Samtidigt har sjukdomspanoramat bytt karaktär och domineras i dag av personer med kroniska sjukdomar. De behöver en vård som är anpassad till långa sjukdomsförlopp, med stort behov av kontinuerliga kontakter och där patienten själv är delaktig. För att klara detta bättre krävs en väsentligt förstärkt primärvård (SOU 2016:2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft12"&gt;Dessa krav på ständig anpassning till sjukvårdsbehov och teknisk utveckling blir allt svårare att bära för de mindre landstingen, samtidigt som befolkningen i hela landet rättmätigt förväntar sig att få del av den bästa vården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;Nedan pekar vi på några områden där en indelning i färre och större regioner skulle kunna innebära bättre förutsättningar att hantera framtidens utmaningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft14"&gt;Snabb kunskapsutveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft12"&gt;Kunskapsutvecklingen inom vården är snabb. Det gör det till en stor utmaning att se till att den senaste och bästa kunskapen kommer till användning i hela landet. I takt med ökad transparens kring geografiska och socioekonomiska skillnader ökar trycket på vården att se till att den bästa vården kommer alla till del, i hela landet på ett jämlikt sätt. Därför pågår också en tydlig regionaliserings- process, i det direkta syftet att i hela landet få genomslag för den senaste och bästa kunskapen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft40"&gt;Landstingen har, med de sex sjukvårdsregionerna som grund, bildat nationella grupper, exempelvis för stroke, diabetes, KOL, levnadsvanor, psykisk hälsa, mm. Syftet är att gemensamt utforma&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;108&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td173"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Utmaningar för samhällsorganisationen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p329 ft13"&gt;nationella vårdprogram som ett sätt att åstadkomma ökad effektivitet och jämlikhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft10"&gt;På cancerområdet är detta tydligt. För att åstadkomma en effektiv och jämlik cancervård har nationella vårdprogram och nationella standardiserade vårdprocesser utformats. Dessa har byggts på en regional modell med de sex sjukvårdsregionerna som grund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Denna nationella samordning för ökad effektivitet och jämlik- het förutsätter att kunskapsorganisationen i varje landsting har kapacitet och kompetens att medverka i implementering, uppfölj- ning och förbättringsarbete. Med större regioner förbättras förut- sättningarna för sådan nationell samordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Behov av strukturförändringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft10"&gt;Kunskapsutvecklingen leder också till ökad specialisering och subspecialisering, vilket ökar komplexiteten i omhändertagandet av enskilda patienter. I ökad grad krävs insatser från flera olika specialister i en enskild patients vård, och ofta är ett &lt;NOBR&gt;10-tal&lt;/NOBR&gt; specialister från olika yrkesgrupper, organiserade i team, involverade i vården av en patient. Den ökade specialiseringen och komplexiteten i fram- tidens sjukvård innebär att specialiserad vård kommer att behöva koncentreras till färre ställen, och det gäller inte bara den hög- specialiserade vården. Dessutom visar forskning kring kvalitet på nödvändigheten av tillräckliga volymer för att uppnå hög kvalitet. Tillräckliga volymer är dessutom en förutsättning för att med statistisk säkerhet kunna mäta och utvärdera resultat (SOU 2015:98).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft12"&gt;Det kommer alltså att krävas strukturförändringar för att fullt ut kunna få ut bästa möjliga av den medicinska utvecklingen. Sådana strukturförändringar skulle sannolikt lättare kunna hanteras inom ramen för en indelning med större regioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft10"&gt;Cancervården är ett bra exempel på de höga krav som ställs på modern sjukvård. Många cancerdiagnoser kräver insatser från kirurgi, onkologi, patologi och radiologi. De ökade kraven på fungerande multiprofessionellt teamarbete och tillräckliga volymer innebär behov av ökad koncentration och samverkan inom sjukvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft10"&gt;Den struktur i vilken vården tillhandahåller sina insatser behöver alltså successivt förändras i takt med den medicinska utvecklingen. Dessa förändringar av arbetsfördelningen mellan olika enheter har&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;109&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Utmaningar för samhällsorganisationen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft12"&gt;sämre förutsättningar att resultera i en nationellt sett effektiv helhet när de sker inom ramen för en indelning med många små landsting. Inom större landsting är förutsättningarna bättre att skapa tillräckligt stora och hållbara enheter som bättre kan hantera geografiska och socioekonomiska påfrestningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft12"&gt;Olikheter i strukturella förutsättningar kan därigenom lättare hanteras inom stora landsting än mellan flera små. Med en allt mer slimmad sjukhusstruktur och allt färre vårdplatser blir sådana strukturfrågor allt viktigare. Också Utredningen om högspecialiserad vård (SOU 2015:98) pekar på vikten av koncentration av specialiserade vårdinsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft10"&gt;Det är tydligt att behovet av samordning landstingen emellan ökar. På område efter område utgår denna samordning från de sex sjukvårdsregionerna. Det är i dag en bitvis långsam process som hela tiden måste ske i två steg, eftersom vart och ett av landstingen måste fatta beslut för egen del. Med färre landsting skulle denna process underlättas och kunna ske snabbare. Att beslutet fattas inom ett större landsting har också en demokratiaspekt. Transparensen ökar och det politiska ansvaret blir tydligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft14"&gt;Den medicinska forskningen förutsätter nära samspel med vården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft11"&gt;Kunskapsstyrningen är nära knuten till den medicinska och medicinsktekniska forskningen och till vårdforskning i bredare mening. Den internationella konkurrensen är hård och Sverige behöver stärka sin konkurrenskraft. Forskningen förutsätter ett effektivt samspel mellan olika lärosäten, landsting och kommuner och näringsliv. De måste alla bidra med kompetens och infra- struktur. Den forskning som är knuten till hälso- och sjukvården har stor betydelse för vården, samtidigt som olika vårdverksam- heter är ett viktigt underlag för forskningen. I alla led förutsätts ett nära samarbete med vården. Den internationella konkurrensen är stark också på forskningens område och för att Sverige ska kunna stärka sin position krävs ett förbättrat samarbete med vården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft34"&gt;En indelning med större landsting kan innebära bättre förutsätt- ningar att kunna erbjuda attraktiva arbetsplatser och kunna attrahera nationella och internationella talanger, vilket i sin tur stärker den svenska vårdforskningens position. Med stora landsting skulle alla&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;110&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td173"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Utmaningar för samhällsorganisationen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;ha tillgång till universitetssjukhus inom det egna landstinget. Ett samlat ansvar för både hälso- och sjukvård och regional utveckling ger också bättre förutsättningar för innovationer, både i närings- livet och inom vården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft14"&gt;Stora investeringsbehov&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft12"&gt;Den digitalisering som präglar samhället i stort kommer också att omvandla vården. Sätten att få kontakt med vården, att ha långvarig kontakt med vården för personer med kroniska sjukdomar och att få vård på distans, kommer att påverkas av den digitalisering som i övrigt präglar samhället. Det kommer att krävas stora och samordnade investeringar för att på ett enhetligt sätt digitalisera vården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft12"&gt;Även när det gäller byggnader väntar stora investeringar (SKL 2016c). Den ökande komplexiteten och kraven på effektivitet förut- sätter investeringar i lokaler med bättre möjligheter till fungerande logistik. Även patientsäkerhetsskäl talar för ombyggnader för att skapa bättre möjligheter till isolering, i syfte att minska smitt- spridning. Investeringsbehoven är alltså omfattande och de kommande decennierna behöver investeringskostnadernas andel av utgifterna öka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft12"&gt;Små landsting kan ha för liten kritisk massa och ekonomi för att klara framtidens stora investeringsbehov. Investeringarna behöver dessutom samordnas över landstingsgränser för att bli maximalt effektiva, vilket är svårt i nuvarande struktur där samordnings- möjligheterna är begränsade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Värdeskapande kedjor binder samman välfärd och svenskt näringsliv i ett globaliserat samhälle&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Med globalisering avses en rad olika saker. I grund och botten handlar det om att nationsgränserna har allt mindre betydelse, att nationer blir mer sammanflätade och att interaktionen över nationsgränserna ökar. Det gäller såväl kapitalflöden, handel och investeringar som migration, utbyte av information och teknologi. Globaliseringen omfattar även kulturella uttryck, livsåskådningar och värderingar. Med stöd av informationsteknik och media rör sig&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;111&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Utmaningar för samhällsorganisationen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p338 ft12"&gt;information fritt över gränserna (Ds 2013:19). Genom globaliseringen kan människor i länder som ligger långt bort påverkas av skeenden och politiska beslut som fattas i Sverige. På samma sätt påverkas svenska kommuner, regioner och företag av avlägsna händelser i andra länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;Det här innebär att många svenska företag inte bara verkar på en svensk marknad, de agerar i själva verket på en global marknad. På så sätt ökar också konkurrensen och behovet av att ständigt utvecklas. Om inte rätt förutsättningar finns så kan företagen välja andra platser där förutsättningarna är bättre. Detta innebär att den fysiska platsen liksom de förutsättningar som gäller där har ökat i betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Människors vardag sträcker sig över allt större områden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft11"&gt;Människor rör sig över allt större geografiska områden i sin vardag. Det finns flera förklaringar till det. Dels handlar det om att arbets- marknaderna förändras i storlek samt att kommunikationsmöjlig- heterna utvecklas. Dessutom har det skett andra förändringar som understödjer en sådan rörlighet, bland annat för brukare av offentligt finansierad hälso- och sjukvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft14"&gt;Större arbetsmarknadsregioner och människors ökade geografiska rörlighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft34"&gt;Människor rör sig över allt större territorier. Inte minst pendlar människor mer och allt längre sträckor för att ta sig till och från sin arbetsplats. Dessa rörelser innebär att arbetsmarknadsregionernas storlek växer. Detta brukar kallas för regionförstoring. År 2011 pendlade nästan 1,5 miljoner förvärvsarbetande över en kommun- gräns till och från arbetet. Det är en ökning med mer än en halv miljon jämfört med år 1993 (SKL 2013). Det är inte bara fler som pendlar, den geografiska räckvidden i människors pendling har också ökat dramatiskt över tid (SOU 2007:35).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft10"&gt;Regionförstoring är något som generellt sett anses vara önskvärt eftersom större arbetsmarknader som regel har högre ekonomisk tillväxt än mindre. Möjligheterna till kulturliv och evenemangs- verksamhet underlättas genom att fler får möjligheter att nå dessa&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;112&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td173"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Utmaningar för samhällsorganisationen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft13"&gt;evenemang, dessa verksamheter får därmed tillgång till en större publik. Även deltagande i föreningsliv underlättas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft11"&gt;Ett konkret uttryck för människors växande vardagsgeografi och regionförstoringen är förändringen av antalet arbetsmarknads- regioner i Sverige. Det har konstaterats att antalet lokala arbets- marknadsregioner &lt;NOBR&gt;(LA-regioner)&lt;/NOBR&gt; har minskat. I genomsnitt minskade antalet &lt;NOBR&gt;LA-regioner&lt;/NOBR&gt; mellan 1985 och 2012 med cirka två &lt;NOBR&gt;LA-regioner&lt;/NOBR&gt; per år. Enligt SCB:s uppgifter över &lt;NOBR&gt;LA-regioner&lt;/NOBR&gt; fanns det 126 stycken 1985. År 2014 uppgick antalet till 73 stycken. Enligt den prognos vi har beställt från Tillväxtanalys så beräknas LA- regionerna minska även i fortsättningen. År 2040 beräknas antalet &lt;NOBR&gt;LA-regioner&lt;/NOBR&gt; uppgå till 63 stycken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Sammantaget betyder det här att människor lever och verkar långt utanför det territorium där man lokalt och regionalt lägger sin röst eller engagerar sig politiskt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Patienter kan söka viss sorts vård var som helst i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft12"&gt;Genom satsningar på kollektivtrafik och liknande åtgärder kan man påverka människor så att de rör sig över större områden i sin vardag. Det finns också andra åtgärder som syftar till att göra välfärdstjänster mer lättillgängliga men som samtidigt bidrar till att öka människors vardagsgeografi. Den 1 januari 2015 trädde patientlagen (2014:821) i kraft. Målet med denna är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft10"&gt;En viktig nyhet i lagen är att patienten ges möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. Patienten ska sammanfattningsvis få ta del av det öppenvårdsutbud som ingår också i ett annat landstings vård- erbjudande även om utbudet är ett annat än det som finns i patientens hemlandsting. Denne har således möjlighet att välja mellan samtliga behandlingsalternativ, även de behandlingsalternativ som finns i andra landsting. Det betyder exempelvis att människor kan välja hög- specialiserad öppenvård vid ett regionsjukhus i ett annat landsting, till exempel en uppföljning av en cancerbehandling.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;113&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Utmaningar för samhällsorganisationen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Landstingens ekonomiska ställning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;Enligt kommunallagen (1991:900) ska landstingen ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Vad som menas med god ekonomisk hushållning konkretiseras inte av lagen. Dock framhåller förarbetena som allmän utgångspunkt den så kallade generationsprincipen. Med detta menas att varje generation själv bör stå för kostnaderna för den service som konsumeras. Kommande generationer ska alltså inte behöva betala för det som tidigare generation förbrukat. Detta ställer krav på ett resultat som inte kräver framtida skattehöjningar för att bibehålla en oförändrad servicenivå (SOU 2011:59).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft12"&gt;Kommunallagen ställer ett minimikrav på landstingen, det så kallade balanskravet. Det innebär att kommunernas intäkter ska överstiga dess kostnader. Om balanskravet uppfylls behöver den löpande verksamheten inte finansieras med lån. Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna ska det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balans- räkningen återställas under de närmast följande tre åren. Att uppnå balanskravet är dock inte detsamma som god ekonomisk hushåll- ning i lagens mening. Vanligtvis sätts ett resultat på 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag som riktmärke för att uppnå god ekonomisk hushållning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft12"&gt;I följande avsnitt kommer vi att beskriva hur landstingens ekonomi ser ut på en övergripande nivå. Det kan vara värt att nämna att beskrivningen är avgränsad till landstingen som juridisk person och inte nödvändigtvis säger något om den ekonomiska kraften i stort i länen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Landstingssektorns resultat&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft11"&gt;Landstingens intäkter består främst av skatteintäkter, som står för omkring 70 procent av intäkterna. Skatteunderlagsutvecklingen är därför väldigt viktig för landstingens ekonomi. Den årliga öknings- takten har i snitt varit 4 procent de senaste tio åren och inte sedan 2008 har den varit lika hög som 2015 (4,5 procent).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft10"&gt;Landstingens ekonomiska resultat (före extraordinära poster) har under de senaste tio åren varierat kraftigt. Samtliga år, förutom&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;114&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td173"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Utmaningar för samhällsorganisationen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p341 ft11"&gt;2011 och 2013, har landstingssektorn uppvisat ett svagt positivt resultat. För år 2015 är överskottet 0,7 miljarder kronor, vilket är cirka 2,6 miljarder kronor lägre än året innan. Resultatet motsvarar endast 0,3 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft11"&gt;Under den senaste tioårsperioden &lt;NOBR&gt;(2006–2015)&lt;/NOBR&gt; har landstings- sektorn som helhet visat ett underskott två år (2011 och 2013). Endast två enskilda år (2010 och 2012) har resultaten överstigit två procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket brukar anses vara förenligt med god ekonomisk hushållning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft12"&gt;Engångseffekter har påverkat resultatet både negativt och positivt. Under åren 2011 och 2013 sänktes diskonteringsräntan för beräkning av pensionsskulden, vilket innebar ökade kostnader på 14 miljarder kronor. Återbetalningar av arbetsmarknadsförsäkringar på totalt sex miljarder förbättrade resultaten åren 2012, 2013 och 2015 (SKL 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft11"&gt;Det finns en stor spridning mellan olika landstings ekonomiska resultat. Nästan hälften av landstingen redovisade underskott 2015 och bara tre landsting klarade av ett resultat på 2 procent eller mer av skatter och bidrag, vilket brukar användas som riktmärke för god ekonomisk hushållning. Nästan hälften av landstingen bröt mot balanskravet och bara tre landsting uppfyllde det resultat som vanligen sätts som mål för god ekonomisk hushållning. Resultaten försämrades för tre fjärdedelar av landstingen jämfört med före- gående år. Flertalet av landstingen med underskott 2015 redovisade underskott även året innan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft10"&gt;Antalet landsting som inte klarar att nå ett positivt ekonomiskt resultat har ökat under senare år. Under perioden &lt;NOBR&gt;2006–2010&lt;/NOBR&gt; var det årligen i genomsnitt fyra landsting som uppvisade ett negativt resultat. Motsvarande siffra för perioden &lt;NOBR&gt;2011-2015&lt;/NOBR&gt; var elva landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft12"&gt;Men trots den starka skatteunderlagsutvecklingen har också medelskattesatsen höjts kraftigt. Samtliga landsting, exklusive Stockholms läns landsting, har genomfört skattehöjningar under &lt;NOBR&gt;2012–2016.&lt;/NOBR&gt; Medelskattesatsen har ökat med 51 öre under de senaste tio åren, exklusive skatteväxlingar. Mellan 2006 och 2011 ökade skatten med 7 öre och under den senaste femårsperioden med totalt 44 öre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft10"&gt;En bakomliggande orsak till de svaga ekonomiska resultaten och skattehöjningar är höga nettokostnadsökningar, på runt 5 procent för såväl 2014 som 2015. Det är betydligt högre än den genomsnittliga&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;115&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Utmaningar för samhällsorganisationen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft11"&gt;kostnadsökningen mellan 2008 och 2013, som var 3,4 procent. Parallellt har landstingens investeringar ökat från 8 miljarder 2005 till 21 miljarder 2015. Den allt högre investeringsvolymen påverkar landstingen genom ökade kostnader för såväl avskrivningar som räntor och drift (SKL 2016b). Det gör även att landstingen kommer att drabbas ekonomiskt vid höjda räntenivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Svag soliditet bland landstingen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;Ett annat mått på ekonomisk ställning i ett längre perspektiv är soliditet, dvs. hur stor del av tillgångarna som finansierats med egna medel. Ju högre soliditet, desto mindre skuldsättning har lands- tingen. Det kommunala pensionsåtagandet redovisas utanför balansräkningen, som en ansvarsförbindelse, och påverkar således inte soliditeten. Soliditeten bör därför analyseras både exklusive och inklusive pensionsåtagandet i ansvarsförbindelsen för att ge en fullständig bild av den ekonomiska ställningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft12"&gt;Landstingskollektivets soliditet har försämrats kraftigt under &lt;NOBR&gt;2000-talet.&lt;/NOBR&gt; Soliditeten som var 40 procent år 2000 har sjunkit till 19 procent år 2015. Landstingens soliditet inklusive pensionsskuld är &lt;NOBR&gt;-40&lt;/NOBR&gt; procent. Skillnader är stora mellan enskilda landsting. Östergötlands läns landsting har en soliditet inklusive pensionsskuld på tre procent, medan landstingen i Dalarnas län och Jämtlands län hade en soliditet på &lt;NOBR&gt;-141&lt;/NOBR&gt; respektive &lt;NOBR&gt;-119&lt;/NOBR&gt; procent inklusive pensions- skulden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;Landstingens ekonomiska situation visar inga tecken på att förbättras inom överskådlig tid. Den demografiska utvecklingen med en allt högre andel äldre gör att behovet av och kostnaderna för hälso- och sjukvård kommer att öka. Investeringarna kommer att vara på en fortsatt hög nivå på grund av ett stort behov av förbättrade hälso- och sjukvårdslokaler, kommunikationer och digitalisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft34"&gt;Många landsting har problem att uppnå lagstiftningens minimi- krav om en ekonomi i balans och kan inte anses ha en god ekonomisk hushållning. De senaste årens ekonomiska resultat är på en så svag nivå att generationsprincipen inte kan anses vara upp- fyllt, trots god skatteunderlagstillväxt och skattehöjningar. Dagens&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;116&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td173"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Utmaningar för samhällsorganisationen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p346 ft13"&gt;generation försämrar sålunda de framtida generationernas möjlig- heter att finansiera sin välfärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft11"&gt;Landstingen investerar omfattande belopp i byggnader, utrust- ning och kollektivtrafik. Investeringarna har mer än fördubblats under de senaste tio åren och uppgår till 20 miljarder kronor, varav fastighets- och infrastrukturinvesteringar utgjorde hälften respektive en fjärdedel av landstingens totala investeringar. Ökningen bedöms fortsätta både inom hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken. Detta kommer att leda till ökade avskrivningar och finansiella kostnader som kräver utrymme i driftbudgetarna. Vid stigande räntor kommer finansnettot att försämras (SKL 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Bättre möjligheter att klara ekonomiska utmaningar med större regioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft12"&gt;De ökade behandlingsmöjligheterna genom nya medicintekniska produkter och läkemedel kräver många gånger stora investeringar och höga kostnader för det enskilda landstinget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft34"&gt;Utredningen om högspecialiserad vård (SOU 2015:98) pekar på risken att patientunderlaget är alltför litet för ett optimalt resurs- utnyttjande, om inte landstingen samordnar sig kring investeringarna. Ett exempel på bristande samordning är inköpen av robotassisterad kirurgi. Operationsroboten Da Vinci är ett avancerat instrument som på sikt kan ha fördelar och underlätta inlärningen av laparoskopisk teknik. Robotarna innebär en betydande investering i storleksklassen &lt;NOBR&gt;15–20&lt;/NOBR&gt; miljoner kronor förutom ökade driftkostnader. Trots detta var 18 operationsrobotar inköpta av landstingen i Sverige redan 2013, vilket är en internationellt sett mycket hög andel robotar per invånare. Kapaciteten är betydligt större än utnyttjandegraden (SOU 2015:98).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft12"&gt;En mer resursstark region har större möjligheter att i en mer ändamålsenlig process genomföra investeringar som ger ökad specialisering och effektivisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft11"&gt;Investeringar i högspecialiserad vård kräver ett stort patient- underlag och sådana investeringar är avsevärt svårare för mindre landsting att genomföra enskilt eller i samverkan med långa och mer komplicerade beslutsprocesser. Ett landsting med ett stort befolkningsunderlag ger därför en större ekonomisk styrka för att kunna finansiera och effektivisera genom investeringsprojekt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;117&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Utmaningar för samhällsorganisationen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft12"&gt;Ett rimligt antagande är att det finns skalfördelar beträffande administrativa kostnader för landsting med större befolkning. Fler invånare delar på fasta omkostnader för exempelvis &lt;NOBR&gt;IT-system&lt;/NOBR&gt; och administrativ personal samt bättre möjligheter till arbetsdelning och specialisering. Det är dock svårt att i ekonomiska termer uppskatta de kostnadsminskningar som kan relateras till sådana skalfördelar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft34"&gt;Som en jämförelse kan man dock se på utvecklingen vid den danska kommunsammanslagningsreformen år 2007. Erfarenheterna visar att de sammanslagna kommunernas kostnader för central- administration minskade jämfört med kommunerna som inte slogs samman. Efter en initial kostnadsökning minskade kostnaderna och fyra år efter reformen hade kostnaderna minskat med knappt 10 procent vilket motsvarande 500 danska kronor per invånare (Houlberg et al 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft12"&gt;Totalkostnaderna för verksamheten har inte minskat, men utgifterna har överförts från administration till verksamhet. Därmed har den danska reformen lyckats infria förväntningen att ta bort överlappningar i byråkratin (Sandberg 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;Det är inte möjligt att beräkna hur stora de administrativa besparingarna kommer att bli av en ny indelning i större län och landsting i Sverige eftersom det inte finns några kostnadsdata för landstingens administration. En fingervisning är dock att lands- tingens administration sysselsätter 34 000 anställda (exklusive läkarsekreterare), varav 11 000 är sysselsatta inom ledningsarbete, 14 000 handläggare och 9 000 administratörer. En tioprocentig minskning av dessa grupper skulle innebära en lägre kostnad på två miljarder kronor årligen, enbart i direkta lönekostnader (givet landstingens medellön 34 800 kr/månad).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Sammanfattande iakttagelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;Samhället står inför utmaningar som politiken och den offentliga förvaltningen ska hantera. I detta kapitel har vi beskrivit ett antal sådana utmaningar för samhällsorganisationen. Vi konstaterar att den demografiska utvecklingen sätter stor press på välfärds- producerande enheter och huvudmän. Det finns ett behov av att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;118&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td173"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Utmaningar för samhällsorganisationen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p346 ft13"&gt;skapa bättre förutsättningar för landstingen att möta denna utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft12"&gt;Vidare konstaterar vi att platsens betydelse ökar i takt med globaliseringen, inte minst inom näringslivet. Detta innebär att lokala och regionala politiska aktörer behöver arbeta mer aktivt för att skapa gynnsamma förutsättningar för företag. De behöver verktyg och resurser för att göra det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft12"&gt;Hälso- och sjukvårdens utmaningar är bland annat relaterade till den demografiska förändringen men också till växande krav från invånarna och en snabb medicinsk och teknisk utveckling. Detta kommer att ställa stora krav på landstingen. Utgångspunkten i detta kapitel är att det i Sverige finns flera små och ekonomiskt resurssvaga landsting som inte står rustade för framtidens utmaningar. De är inte resursstarka nog för att kunna vidta nödvändiga åtgärder eller stora nog för att utveckla möjligheterna till nivåstrukturering. Vi konstaterar också att människors vardag spänner över allt större geografier, utanför hemkommunen och det län man bor i. Möjlig- heterna att påverka de demokratiska processerna är huvudsakligen kopplade till den plats där enskilda bor, inte där de lever och verkar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft12"&gt;I den andra delen av kapitlet kan vi också konstatera att landstingens ekonomiska utmaningar är ett problem. Många landsting har redan i dag svårt att ha en ekonomi i balans och kan inte anses ha en god ekonomisk hushållning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft12"&gt;Erfarenheterna från kommunsammanslagningarna i Danmark visar att det finns möjligheter att uppnå skalfördelar genom sammanslagningar och att kostnadsminskningar därför borde vara möjliga i landstingens administrativa verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft12"&gt;Den sammantagna bilden är att de utmaningar som vi står inför kräver en rad olika insatser av flera olika aktörer, såväl kommunala som statliga.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;119&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;


&lt;P class="p353 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Hur kan större län bidra till tillväxt och utveckling?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft12"&gt;Bildandet av större län har huvudsakligen setts som en lösning för att skapa administrativt starka enheter. Samtidigt som hälso- och sjukvården är ett dominerande område för landstingen så är det regionala utvecklingsansvaret en viktig och betydelsefull uppgift för länets utveckling. Frågan är hur bildandet av större län kan förbättra förutsättningarna för tillväxt och regional utveckling, och hur detta hänger samman med välfärdens utveckling och finansiering? I detta kapitel ska vi försöka att besvara dessa frågor. Inledningsvis beskrivs det ömsesidiga sambandet mellan ett konkurrenskraftigt och växande näringsliv och en fortsatt positiv utveckling av välfärden. Sedan diskuterar vi kortfattat vad som behövs för att nå global konkurrenskraft. Slutligen kommer vi in på frågan om hur en ny indelning i större län kan bidra till att utveckla starka funktionella arbetsmarknader, i hela Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft12"&gt;Vår slutsats är att det behövs en samhällsorganisation som är mer ändamålsenlig och som ger de nya länen och utvecklings- ansvariga organen bättre förutsättningar, en regional planerings- makt och organisatoriska förutsättningar att överbrygga nationella planeringsstuprör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Ett konkurrenskraftigt globalt näringsliv och en positiv utveckling av välfärden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft34"&gt;Svensk ekonomi bygger i hög grad på de resurser som skapas av framgångsrika företag i globala produktionssystem. Dessa framgångar är beroende på en rad faktorer, såsom tillgången till välutbildad arbetskraft, excellent forskning och effektiv offentlig infrastruktur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft19"&gt;121&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B348122x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Hur kan större län bidra till tillväxt och utveckling?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p357 ft11"&gt;Den inhemska utvecklingen är sammanflätad med den globala utvecklingen och sambanden är mycket starka. Svenska multi- nationella koncerner har i dag cirka en halv miljon anställda i Sverige. 1,3 miljoner av de anställda är verksamma i verksamheter utomlands, en andel som i det närmaste fördubblats sedan slutet av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Det globala inflytandet är också tydligt – utländska företag i Sverige har i dag mer än en halv miljoner anställda. Även här har det skett en kraftig ökning under de senaste decennierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft12"&gt;Detta betyder att den svenska ekonomin domineras av gräns- överskridande företag, med verksamhet utomlands och hemma och som direkt påverkas av villkor och verksamheter här och i andra länder. Tabell 6.1 listar ett antal företag som ofta uppfattas som svenska, men som har den dominerade tyngdpunkten utanför Sveriges gränser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft12"&gt;Det svenska näringslivets framtid, och därmed grunden för den svenska välfärden, avgörs i multinationella koncernledningar. Konkret och på kort sikt, innan nyetablerade företag hunnit ersätta gamla, handlar det om beslut i ett &lt;NOBR&gt;100-tal&lt;/NOBR&gt; stora företag som i dag svarar för merparten av all företagsförlagd forskning och en betydande del av sysselsättningen. Dessa företag är dessutom också ofta ledande i globala värdekedjor och kan agera draglok för svenska mindre och medelstora företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft12"&gt;Det här betyder att när företag överväger nya investeringar ställs alltid frågan: ska nästa investering göras i Sverige eller i någon av företagets anläggningar i andra länder? Är svenska förhållanden globalt konkurrenskraftiga? Svaren på dessa frågor avgör förut- sättningarna för en svensk hållbar tillväxt och välfärd.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;122&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td174"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td175"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Hur kan större län bidra till tillväxt och utveckling?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p359 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Funktionella arbetsmarknader som grund för global konkurrenskraft och inhemsk välfärd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft12"&gt;En makroekonomisk stabilitet och en fungerande finans- och penningpolitik ger nödvändiga men inte tillräckliga förutsättningar för en god ekonomisk utveckling. Därutöver krävs goda villkor på funktionella arbetsmarknader. Bra lokala och regionala förhållanden är avgörande för företagens vardag och påverkar investeringsbesluten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft12"&gt;Det finns flera studier där företagsledare fått svara på frågor om vad som utgör de viktigaste faktorerna bakom fortsatt tillväxt (Tillväxtanalys 2011). Det vanligaste svaret är tillgången till kvalificerad arbetskraft. Därutöver anger företagsledarna att tillgång till forskning, en fungerande infrastruktur och ett gott företagsklimat är andra avgörande faktorer som alltid övervägs i samband med beslut om investeringar och nyanställningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft34"&gt;Statistiken visar dock att sådana förhållanden varierar och är ojämnt fördelade över landet. Det är i stort sett endast de stora regionerna som fullt ut kunnat erbjuda dessa goda villkor. Bilden är slående, studier visar att de är de tre svenska storstadsregionerna som sedan 1970 svarat för nästan hela befolkningsökningen i Sverige. Vissa mellanstora regioner har kunnat öka sin befolkning, medan de små regionerna, med några få undantag, fortsätter att tappa i befolkning. Trenden tycks också vara långvarig. Prognoser från bland annat Långtidsutredningen ger samma bild av fortsatta befolkningsminskningar (SOU 2015:101).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft10"&gt;Det räcker inte med tillväxten i storstadsområdena. För att ta vara på hela landets naturresurser – åkermark, skog, malm, energi, dricksvatten och unika vildmarks, rekreations- och fritidsområden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft12"&gt;– behövs starka funktionella arbetsmarknader på flera platser i Sverige. Enligt OECD (2010) behöver dessa vara stora för att attrahera investerare, besökare och inflyttare. OECD sammanfattar varför storleken är viktig:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Många företag tjänar på att dela på kostnaderna för olika offentliga tjänster och kollektiva varor, som exempelvis forsk- ningsresurser och inkubatorer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;123&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Hur kan större län bidra till tillväxt och utveckling?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p364 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Kommersiella tjänsteföretag når på stora marknader skalfördelar och kan utveckla en specialisering som ger lägre kostnader för köparna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Företagen som investerar på stora arbetsmarknader blir inte lika dominerande som på små marknader och kan därför lättare anpassa sin verksamhet till olika efterfrågenivåer, vilket ger en lägre affärsrisk vid stora konjunktursvängningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Parterna på stora arbetsmarknader kan lättare få en perfekt matchning, arbetstagaren får ett passande arbete och arbets- givaren får lämpliga medarbetare vilket ger ökad produktivitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft12"&gt;Dessa fördelar avspeglas också i statistiken. Tillväxtanalys (2015) har visat att endast ett fåtal svenska funktionella arbetsmarknader med färre än 100 000 invånare har kunnat öka sin befolkning. De allra flesta små arbetsmarknader möter således en minskande befolkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft12"&gt;För att trygga tillväxten i hela landet, och därmed också skapa förutsättningar för en levande landsbygd, krävs en ändamålsenlig samhällsorganisation som i ökad omfattning möjliggör en positiv utveckling även utanför storstadsområdena; något som av EU benämnts sekundära städer. Hur ska detta åstadkommas?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Stora län för funktionella arbetsmarknader och global konkurrenskraft på flera platser i landet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft12"&gt;Funktionella arbetsmarknader med dynamiska företag utgör grundstenar i globalt konkurrenskraftiga ekonomier. Flera utred- ningar har pekat på att Sverige måste forma en samhällsorganisa- tion som kan öka förutsättningarna för att behålla och utveckla globalt konkurrenskraftiga arbetsmarknader, inte bara i de tre storstäderna utan på flera platser i landet. Detta är den stora tillväxtutmaningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;124&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td174"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td175"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Hur kan större län bidra till tillväxt och utveckling?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p136 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Stort behov av en ändamålsenlig samhällsorganisation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft12"&gt;En förutsättning för att klara uppgiften är att den offentliga sektorn, liksom företagen, kan navigera i en global och samtidigt lokal verklighet. Företagens utvecklingsförutsättningar avgörs lokalt av entreprenörer och medarbetare verksamma lokalt. Samtidigt står det klart att vissa resurser endast kan genereras i ett nationellt perspektiv, på ett fåtal platser i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft12"&gt;Inom forskningen finns flera exempel. Inför den forsknings- politiska propositionen som planeras till hösten 2016 har det rests krav på mer stora nationella satsningar. I en gemensam skrivelse till regeringen från Vinnova, Vetenskapsrådet, Formas, Forte, Energi- myndigheten och Rymdstyrelsen lyfter man fram behovet av nationell samling för globalt slagkraftiga prioriteringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft12"&gt;Miljömålsberedningen (dir. 2010:04) ska i sitt arbete anlägga både globala och lokala perspektiv och arbeta med att utveckla prioriteringar för nationella satsningar för att på detta sätt bidra till att nå en miljömässigt hållbar produktion inom delar av basindustrin liksom satsningar som är förankrade i konkreta utvecklingsmiljöer ute i företagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;När det gäller infrastruktur så som vägar, järnvägar, flygplatser, hamnar och digital grundstruktur görs alltid avvägningar och prioriteringar där besluten måste ses både i ett globalt konkurrens- perspektiv och i ljuset av behov på funktionella arbetsmarknader och i lokala miljöer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft12"&gt;Slutsatsen är att allt fler prioriteringsbeslut kräver detta dubbla perspektiv, att beakta det globala och det lokala samtidigt. Både Ansvarskommittén och OECD (2010) pekade på att Sverige saknar organisatoriska förutsättningar för att härbärgera detta dubbla perspektiv i praktiska regionala planeringsprocesser. Ansvars- kommittén vill därför se en mer ändamålsenlig regional samhälls- organisation som kan lägga en stabil grund för en kontinuerlig reformprocess och en samverkan med tydliga roller, att skapa förutsättningar för goda processer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft12"&gt;OECD (2010) för ett liknande resonemang och menar att den svenska samhällsorganisationen hämmas av en smal, timglasformad regional midja som försvårar framväxten av sådana goda processer. Det ger ett snävt utrymme för de planeringsformer som dagens globaliserade ekonomi kräver.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;125&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Hur kan större län bidra till tillväxt och utveckling?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p370 ft10"&gt;Hur ska detta utrymme kunna skapas på flera platser i Sverige? Fokus bör vara på en indelning i stora län som möjliggör planerings- processer för att forma starka arbetsmarknader på flera platser i landet, även utanför Skåne, Västra Götaland och Stockholm. Det handlar om att skapa förutsättningar för ökad planeringsmakt, bättre villkor för inomregional planering samt organisatoriska förutsätt- ningar för att överbrygga nationella planeringsstuprör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Ökad planeringsmakt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;Den svenska regionala samhällsorganisationen är i obalans. Stockholm, Västra Götaland och Skåne ställs mot 18 mindre län som har betydande svårigheter att mobilisera utvecklingsresurser som svarar mot företagens behov på globalt konkurrensutsatta arbets- marknader. En indelning i större län skulle ge de nya länen en bättre förhandlingsposition i nationella prioriteringsdiskussioner vilket underlättar när det gäller att kraftsamla kring utbildning, forskning, och inte minst planeringsunderlag för nödvändig infra- struktur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft12"&gt;Dagens obalans i kapacitet kan illustreras av ett exempel från Västra Götaland. Man skriver i en sammanställning av erfaren- heterna från bildandet av större län och landsting bland annat att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft4"&gt;Storlek medför alltså dels att en ökad specialisering inom regionen kan göras samtidigt som regionen är tillrä&lt;SPAN class="ft90"&gt;c&lt;/SPAN&gt;kligt stor för att vara en sam- arbetspart i nationella satsningar och samarbetsprojekt. Västsvenska paketet samt samarbetet inom 3R6 med framtidens vårdinformations- miljö är exempel på projekt som varit svåra att genomföra ifall Västra Götalandsregionen varit mindre (Västra Götalandsregionen 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft10"&gt;Men det handlar inte enbart om den geografiska storleken. Det är befolkningsunderlagets storlek bakom kraven som är avgörande. Ännu viktigare är att storleken också ger ökade administrativa resurser och en stabil kunskapsmässigt plattform vid planering och förhandling med statsmakten. Detta kan återigen illustreras med ett exempel. Skåne läns landsting har i dag en avdelning för Regional utveckling med cirka 120 anställda medan det på motsvarande avdelningar i de små länen endast arbetar en handfull personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;De administrativt starka landstingen kan därför i kraft av sin planeringskapacitet ta fram genomarbetade underlag som är väl&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;126&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td174"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td175"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Hur kan större län bidra till tillväxt och utveckling?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p341 ft10"&gt;anpassade till de planeringsprocesser som Trafikverket och andra myndigheter driver. Genom en god lokal och regional kännedom och ett faktamässigt övertag vid förhandlingar kring byggandet av exempelvis vägar och järnvägar, kan en stark aktör övertygande och proaktivt göra analyser som illustrerar varför de egna förslagen skulle vara samhällsekonomiskt mest lämpliga och lönsamma. Och resultatet blir inte sällan att utvecklingsprojekten, som kunde ha varit rimliga i även i andra delar av landet, genomförs i storstäderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft10"&gt;Det kan också finnas en storleksmässig obalans när det gäller fördelningen av nationella forskningspengar samt projektmedel från EU. En rapport (Kontigo 2015) har visat att forskningsmedlen från Vinnova, EU:s ramprogram, Tillväxtverket och Energimyndig- heten som är fördelade i konkurrens till 82 procent gått till storstadslänen och forskningsmiljöer i Östergötland och Uppsala. Endast 18 procent fördelades i övriga Sverige; där Umeå och Luleå dominerar. Det är de redan starka länen som drar det längsta strået. Ett skäl är att det där finns stor kompetens och starka resurser. Men det kan också vara en följd av att dagens län med förhållandevis begränsade administrativa resurser inte förmår artikulera och synlig- göra de betydande möjligheter som kan finnas inom andra områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft11"&gt;Olikheter i storlek och kapacitet, en asymmetrisk samhälls- organisation är inte bara ett problem för de enskilda länen. Den lägger också hinder i vägen för en decentralisering av fler samhälls- uppgifter. Både Ansvarskommittén och OECD har pekat på att en mer symmetrisk storregional indelning med någorlunda jämnstora län skulle kunna härbärgera fler samhällsuppgifter, som exempelvis mer av arbetsmarknadspolitiken, forskningsfinansieringen och ansvaret för infrastrukturen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft12"&gt;Allt detta skulle ytterligare stärka förutsättningarna för de regionala aktörerna och kunna stärka Sveriges sammanlagda till- växtförmåga liksom bidra till en förbättrad nationell samman- hållning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;127&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Hur kan större län bidra till tillväxt och utveckling?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Bättre förutsättningar för inomregional planering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;Med ökat befolkningsunderlag följer inte bara en ökad förhand- lingsmakt utan också stärkt administrativ planeringskapacitet, för att utveckla starka arbetsmarknader med funktionella samband till en levande landsbygd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Det är uppenbart att det inte räcker med att slå ihop flera län. Med en indelning i större län får de folkvalda landstingen bättre förutsättningar att inom sitt territorium forma de goda processer som Ansvarskommittén skriver om. Det skulle ge administrativa möjligheter att förändra och förtäta den rådande strukturen för att skapa stora funktionella arbetsmarknader; med hänsyn tagen till de globala konkurrensförutsättningarna och de egna lokala resurserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft12"&gt;Denna ambition, att skapa så kallade regionala stödjepunkter, diskuterades redan på &lt;NOBR&gt;1960-talet&lt;/NOBR&gt; (SOU 1963:58). Men frågan är fortfarande aktuell då man inom EU talar om att planera för sekundära städer, städer som då kan uppnå en skala som är tillräcklig stor för att åstadkomma global konkurrenskraft och långsiktigt hållbar utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft34"&gt;Denna storregionala planeringslogik bygger på samma principer som flertalet Sverigetäckande privata företag och offentliga verk- samheter följer, nämligen att Sveriges län är så olika och har så skilda utvecklingsförutsättningar att en ensidigt nationell styrning inte kan anses vara ändamålsenlig. Därför bedriver organisationer som Skanska, PostNord, Trafikverket och Polisen sina verksam- heter i sammanhållna regionala organisatoriska strukturer, ofta utformade i fem till åtta regioner med ett mer eller mindre långtgående regionalt ansvar. Denna indelning har valts för att ge verksamheterna en förmåga att se och hantera olikheter. När man organiserar Sverige enligt funktionella principer är länen för små och hela landet för stort för en ändamålsenlig planering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft11"&gt;Behovet av regionala förtätningar gäller också storstads- områdena. Erfarenheter från Skåne och Västra Götaland visar att den inomregionala planeringen och förtätningen varit en central framgångsfaktor i det regionala arbetet. Detta skulle naturligtvis även gälla för Stockholm och arbetet med regionala utvecklings- planer. Där är en av huvudstrategierna att skapa en regional fler- kärnighet som effektiviserar kommunikationer, underlättar pendling&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;128&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;SOU 2016:48 Hur kan större län bidra till tillväxt och utveckling?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft13"&gt;och formar en balanserad region. Allt för att ytterligare stärka konkurrenskraften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft12"&gt;Allt kan inte finnas överallt. Därför har man inom länen enats om geografiska och funktionella prioriteringar. Några exempel på det återfinns i Västra Götaland (2016).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Ett sammanhängande system av Science Parks som en resurs för hela länet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Länsövergripande nätverk för att den spetskompetens som finns inom bland annat akademin, forskningsinstitut och Science Parks som blir tillgänglig för företag i hela Västra Götaland, till exempel genom nätverket Industriell Dynamik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Strategiska forskningssamarbeten mellan universitet och hög- skolor i Västra Götaland för att skapa mer forskningsintensiva miljöer genom att förena lärosätenas styrkor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Samverkan för ökad tillgänglighet till kulturinstitutioner, som samverkan mellan till exempel Göteborgssymfonikerna och Vara konserthus samt Operan och Skövde musikteater.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft12"&gt;För få maximal nytta av alla satsningar som sker regionalt behövs koordinering och ett regionalt perspektiv på flera platser i landet. Det kan bidra till att växla upp kompetens och resurser för global konkurrenskraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Starka arbetsmarknader på flera platser i landet ger också bättre förutsättningar för att stärka landsbygden. I praktiken har det visat sig att även de mindre kommunerna fått ett större inflytande inom ramen för en sammanhållen regional struktur. Detta stöds av erfarenheter och uppföljningar från bland annat Västra Götaland, som entydigt visar att företrädare för de små kommunerna upplever att de fått ett större inflytande genom regionaliseringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Organisatoriska förutsättningar för att överbrygga nationella planeringsstuprör&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft40"&gt;Attraktiva regioner och funktionella arbetsmarknader som kan behålla, utveckla och dra till sig investeringar kräver planering i ett helhetsperspektiv. Vinnova (2015) lyfter fram att ett sådant brett&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;129&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Hur kan större län bidra till tillväxt och utveckling?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p268 ft12"&gt;perspektiv som nödvändigt för att attrahera talanger och kapital. Även i studier från Tillväxtanalys lyfts frågor om tillgången till kompetent arbetskraft fram, tillsammans med frågor som rör infrastruktur i vid mening; boende, service och kultur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;En återkommande faktor är också behovet av ett starkt politiskt ledarskap, som förmår att se till helheten och värna om det lång- siktiga perspektivet. För företagen på de funktionella arbets- marknaderna är detta självklart. De behöver en helhet av kompetens, tillgång till forskning, en bra infrastruktur och väl avvägd regional tillväxtpolitik – för att kunna växa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;Om förutsättningarna inte är de rätta och företagen ser att det finns risker kan man avstå en satsning eller etablering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft13"&gt;Bostadsförsörjningskommitténs betänkande En regional planering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft10"&gt;– ökad samordning och bättre bostadsplanering (SOU 2015:59) ger en lång rad exempel på motsatsen till helhetsperspektiv. Här illustreras ett stort antal problem och tillkortakommanden i dagens splittrade system för bostadsförsörjning; där inte minst bristande förmåga till samspel mellan kommunala och regionala strukturer uppmärksammas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;Genom ett samlat regionalt huvudmannaskap, där regional tillväxt- politik och hälso- och sjukvårdsfrågor integreras i en och samma organisation, kan många av de problem som Bostadsförsörjnings- kommittén uppmärksammat tacklas. Slutsatsen är att den regionala samhällsorganisationen behöver utvecklas för att bättre kunna överbrygga olika planeringsstuprör på regional nivå. Det handlar om att skapa goda processer eller en mer ändamålsenlig samhälls- organisation på regional nivå där olika mål och krav behandlas, i nära samverkan mellan de regionala aktörerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft10"&gt;I betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) ges bilden av stora framtidsutmaningar, både när det gäller finansieringen av vården och när det gäller hur själva vårdsystemet ska utformas. Klart står att framtidens hälso- och sjukvård kommer att kräva nya behandlingsformer, med krav på nya organisatoriska lösningar och tekniska innovationer; särskilt en långtgående och genomgripande digitalisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft12"&gt;En grundläggande förutsättning för fortsatt hållbar tillväxt är att en svensk samhällsorganisation på regional nivå formas så den bättre kan förmå att skapa goda utvecklingsprocesser liksom ett samspel och samverkan mellan olika aktörer i samhället, både offentliga och privata. På så sätt kan samhällsorganisationen bli mer ändamålsenlig.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;130&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;


&lt;P class="p353 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;En ändamålsenlig regional samhällsorganisation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft34"&gt;Utvecklingen i samhället ställer nya krav på den regionala samhälls- organisationen. Vi står inför en ökad global konkurrens. Allt större krav ställs också på hälso- och sjukvården. Ett flertal utredningar har pekat på att dagens regionala samhällsorganisation är inte bara fragmenterad, sektoriserad och asymmetrisk utan att vi också har en kraftig regional obalans i Sverige. I detta kapitel ger vi en bild av dagens regionala samhällsorganisation med fokus på de statliga myndigheterna samt våra bedömningar av hur staten på ett bättre sätt kan samordnas regionalt. Vi avser att i slutbetänkandet åter- komma med en fördjupad bild och analys av den regionala sam- hällsorganisationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Samhällets regionala organisering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft11"&gt;I regeringsformen slås de grundläggande principerna för organiseringen av politisk makt och offentlig förvaltning i Sverige fast. Av andra författningar framgår hur uppgifter är fördelade mellan statliga myndigheter, kommuner och landsting. Tillsammans utgör detta fundamenten i den svenska samhällsorganisationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft12"&gt;Samhällsorganisationen finns centralt, regionalt och lokalt. Historiskt har regionbegreppet närmast förknippats med statlig regionalpolitik, det vill säga att med olika medel stödja svagare delar av landet. Sedan &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; och försöken med ändrad regional ansvarsfördelning (se kapitel 4) har begreppet kommit att bli allt mer synonymt med länen eller landstingen. Framför allt i de län där ansvaret för regional utveckling flyttats från länsstyrelsen till ett regionalt organ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft19"&gt;131&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;En ändamålsenlig regional samhällsorganisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p383 ft12"&gt;På den regionala arenan finns många aktörer, såväl statliga som kommunala. Flera statliga myndigheter med uppgifter som direkt kan relateras till det regionala tillväxtarbetet har en regional indelning. I varje län finns en länsstyrelse som ska verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft12"&gt;Landstingen ansvarar för hälso- och sjukvård. De kan också ha ansvar för frågor om kultur, utbildning och turism samt kollektiv- trafik. I ett flertal län har landstinget det regionala utvecklings- ansvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft11"&gt;Kommunerna har huvudansvaret för frågor som har anknytning till lokalsamhället. Allt fler frågor behöver dock hanteras på en mellankommunal- eller regional nivå. Det kan handla om bostads- planering, gymnasieskola etc. I de län där det finns ett kommunalt samverkansorgan som har det regionala utvecklingsansvaret är kommunerna involverade i detta arbete. I den meningen är kommunerna också en av aktörerna på den regionala arenan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Asymmetri och sektorisering i den regionala samhällsorganisationen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft11"&gt;Det pågår ett fortlöpande arbete med att effektivisera den statliga förvaltningen. En av de större förvaltningspolitiska förändringarna under senare år har inneburit en utveckling mot allt fler så kallade enmyndigheter, det vill säga att regionala, oftast länsvisa, myndig- heter och den centrala myndigheten inom samma verksamhets- område har ombildats till en sammanhållen myndighet, ofta med en regional organisation. Sedan 1994 har 13 sådana myndigheter bildats. Exempel på myndigheter som ombildats till enmyndigheter är Arbetsmiljöverket, Åklagarmyndigheten, Försäkringskassan, Skatteverket och Polismyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft11"&gt;Reformarbetet för att effektivisera den statliga förvaltningen har i huvudsak gjorts och görs utifrån ett visst politikområde eller utifrån enskilda myndigheters perspektiv. Resultatet har blivit en ökad sektorisering där varje myndighet har utvecklats och effektiviserats utifrån den egna verksamhetens förutsättningar. Utredningen om statens regionala förvaltning gjorde bedömningen att detta har gjorts utan att tillräcklig hänsyn har tagits till&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;132&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td177"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;En ändamålsenlig regional samhällsorganisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;effekterna för den samlade statliga förvaltningen, vilket i sin tur har lett till att myndigheterna är organiserade på olika sätt och att staten därigenom försvagats regionalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft12"&gt;Vid en jämförelse mellan ett antal statliga sektorsmyndigheter med regional indelning kan vi konstatera att deras respektive regionindelning skiljer sig åt och att det i princip inte är någon som är den andra lik. Dock kan man konstatera att samtliga statliga myndigheter har en regional indelning som innefattar betydligt större geografiska områden än de nuvarande länen. De flesta myndigheter har en regional indelning med mellan fem och åtta regioner. En del färre, andra något fler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;De enda statliga myndigheter som i dag har länet som indel- ningsgrund är länsstyrelserna. Även detta är dock en sanning med modifikation, eftersom ett antal ärendetyper har koncentrerats till ett begränsat antal länsstyrelser. Exempelvis är fem länsstyrelser vattenmyndigheter, vid tolv länsstyrelser finns miljöprövnings- delegationer och till sju länsstyrelser har vissa ärendegrupper koncentrerats, se kapitel 15.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Vissa statliga myndigheters regionala indelning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft13"&gt;Nedan följer några exempel på statliga myndigheters regionala indelning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;133&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H4B348/H4B348134x1.jpg" style="width:511px;height:618px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;En ändamålsenlig regional samhällsorganisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft91"&gt;Trafikverket är indelat i sex regioner: Region Nord består av Norrbottens och Västerbottens län. Region Mitt består av Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs och Dalarnas län. Region Öst består av Uppsala, Västmanlands, Örebro, Södermanlands och Östergötlands län. Region Stockholm består av Stockholms och Gotlands län. Region Väst består av Värmlands, Västra Götalands och Hallands län. Region Syd består av Jönköpings, Kalmar, Kronobergs, Blekinge och Skåne län.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;134&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H4B348/H4B348135x1.jpg" style="width:409px;height:641px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td177"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;En ändamålsenlig regional samhällsorganisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p386 ft92"&gt;Polismyndigheten är indelad i sju regioner: Region Nord består av Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län. Region Mitt består av Gävleborgs, Uppsala och Västmanlan ds län. Region Bergslagen består av Dalarnas, Värmlands och Örebro län. Region Stockholm består av Stockholms och Gotlands län. Region Öst består av Södermanlands, Östergötlands, och Jönköpings län. Region Väst består av Västra Götalands och Hallands län och Region Syd består av Kalmar, Kronoberg, Blekinge och Skåne län.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;135&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H4B348/H4B348136x1.jpg" style="width:471px;height:610px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;En ändamålsenlig regional samhällsorganisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft92"&gt;Inspektionen för vård och omsorg är indelad i sex regionala avdelningar. Avdelning Nord har Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län som sitt tillsynsområde. Avdelning Mitt har Uppsala, Gävleborgs, Västmanlands, Dalarnas, Värmlands, Örebro och Södermanla nds län som sitt tillsynsområde. Avdelning Öst har Stockholms och Gotlands län som sitt tillsynsområde. Avdelning Sydöst har Östergötlands, Jönköpings och Kalmar län som sitt tillsynsområde. Avdelning Sydväst har Västra Götalands och Hallands län som sitt tillsynsområde och Avdelning Syd har Skåne, Kronobergs och Blekinge län som sitt tillsynsområde.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;136&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td177"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;En ändamålsenlig regional samhällsorganisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p387 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Sjukvårdsregioner och strukturfondernas programområden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft12"&gt;Staten är således både asymmetrisk och fragmenterad i sin regionala indelning. Även landstingens två största verksamhetsområden, hälso- och sjukvården samt regional utveckling bedrivs till viss del i geografier större än länen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Sjukvårdsregionerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Enligt 9 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) får regeringen föreskriva om regioner för hälso- och sjukvård som berör flera landsting. Bestämmelsen anger också att landstingen ska samverka i frågor som rör sådan landstingsövergripande hälso- och sjukvård. Regeringen har föreskrivit om sådana regioner genom förordning (1982:777) om rikets indelning i regioner för hälso- och sjukvård som berör flera landstingskommuner, där landet har delats in i sex sjukvårdsregioner: Södra, Sydöstra, Västra, &lt;NOBR&gt;Stockholm-Gotland,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;Uppsala-Örebro&lt;/NOBR&gt; och Norra. I varje sjukvårdsregion finns en samverkansnämnd vars uppgift bland annat är att inom regionen samordna den högspecialiserade vården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Sjukvårdsregionerna är administrativa enheter vars syfte är att möjliggöra samverkan kring regionsjukvård och övergripande kunskapsstyrningsfrågor mellan de landsting som ingår i respektive sjukvårdsregion. Sjukvårdsregionernas mandat regleras i ovan angivna författningar och dess existens härstammar från region- sjukvårdsutredningarna på 1950- och &lt;NOBR&gt;1970-talet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft12"&gt;Samverkansnämnden är det huvudsakliga forumet för sam- verkan i sjukvårdsregionerna. Samverkansnämnderna består av politiker från aktuella sjukvårdshuvudmän, vilka fattar rådgivande beslut. Besluten fastställs därefter formellt i vart och ett av de ingående landstingen. Samverkansnämnderna som från början var en relativt homogen funktion, ser i dag mer olika ut vad gäller utformning och ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft34"&gt;I Norra och Sydöstra sjukvårdsregionen har exempelvis de ingående landstingen valt att utveckla samverkansnämnden och skapat en plattform med ett tydligare beslutsmandat. I Norra regionen har samverkansnämnden omvandlats till Norrlandstingens regionförbund som är ett kommunalförbund med de ingående landstingen som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;137&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;En ändamålsenlig regional samhällsorganisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft10"&gt;medlemmar. Regionförbundet avtalar bland annat om riks- och regionsjukvård I Sydöstra regionen har en regionsjukvårdsnämnd inrättats med placering i Östergötlands läns landstings linje- organisation och med representation från de ingående landstingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft10"&gt;Särskilda avtal reglerar ansvar och uppgifter för samverkans- och regionsjukvårdsnämnder samt regionförbund. De huvudsakliga delarna är regionsjukvård eller utomlänsvård som det också kallas, forskning, utveckling och utbildning, regionala medicinska råd eller motsvarande samt solidariskt finanseriade verksamheter till exempel regionala cancer- centrum, likartade villkor för medborgarna bland annat avseende remisser till specialiserad vård och övrigt som innebär att landstingen i sjukvårdsregionen kan uppnå gemensamma fördelar. I avtalen anges även att universitetssjukhusen ska ses som en gemensam regional angelägenhet och att en grundläggande uppgift för sjukvårdsregionen är att komma överens om prislistan för regionsjukvården.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;138&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H4B348/H4B348139x1.jpg" style="width:472px;height:602px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td177"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;En ändamålsenlig regional samhällsorganisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p389 ft92"&gt;De sex sjukvårdsregionerna har följande indelning. Norra sjukvårdsregionen består av Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. &lt;NOBR&gt;Uppsala-Örebro&lt;/NOBR&gt; sjukvårdsregion består av Uppsala, Södermanlands, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Stockholm &lt;NOBR&gt;-Gotlands&lt;/NOBR&gt; sjukvårdsregion består av Stockholms och Gotlands län. Sydöstra sjukvårdsregionen består av Östergötlands, Jönköpings och Kalmar län. Västra sjukvårdsregionen består av Västra Götalands län och den norra delen av Hallands län. Södra sjukvårdsregionen regionen består av Kronobergs, Blekinge och Skåne län samt den södra delen av Hallands län.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;139&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B348140x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;En ändamålsenlig regional samhällsorganisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft14"&gt;Strukturfondernas programområden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft12"&gt;Arbetet med regional utveckling är till stora delar regionaliserat. Staten anslår årligen medel för regionala tillväxtåtgärder &lt;NOBR&gt;(1:1-medel)&lt;/NOBR&gt; till varje län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft10"&gt;EU:s strukturfonder är viktiga i arbetet och är indelade i åtta så kallade &lt;NOBR&gt;NUTS-II-områden&lt;SPAN class="ft93"&gt;1&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt; I varje sådant område fördelas medel från bland annat Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden (ESF). Inom det geografiska området för varje regionalt strukturfondsprogram och motsvarande regional handlingsplan för det nationella socialfondsprogrammet finns det ett gemensamt strukturfondspartnerskap. Strukturfondspartner- skapet ska yttra sig över vilka ansökningar som ska prioriteras bland de ansökningar som godkänts av förvaltande myndighet för det berörda strukturfondsprogrammet. Strukturfondspartnerskapets yttrande är bindande i den förvaltande myndighetens fortsatta hand- läggning. Partnerskapen består av förtroendevalda representanter för kommuner och landsting samt företrädare för arbetsmarknadens organisationer, länsstyrelser, Arbetsförmedlingen, intresseorganisa- tioner och föreningar. I de två nordligaste regionerna ingår även representanter för Sametinget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft12"&gt;För innevarande programperiod &lt;NOBR&gt;(2014–2020)&lt;/NOBR&gt; utgår 7,8 miljarder kronor genom regionalfonden och 6,1 miljarder kronor genom socialfonden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;NUTS är en förkortning för Nomenclature des Unités Territoriales Statistiques.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;140&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H4B348/H4B348141x1.jpg" style="width:473px;height:614px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td177"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;En ändamålsenlig regional samhällsorganisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft94"&gt;Strukturfonderna är indelade i åtta programområden. Övre Norrland består av Västerbottens och Norrbottens län. Mellersta Norrland består av Västernorrlands och Jämtlands län. Norra Mellansverige består av Värmlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Stockholm består av Stockholms län. Östra Mellansverige består av Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro och Västmanlands län. Småland och öarna består av Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län. Sydsverige består av Blekinge och Skåne län. Västsverige består av Hallands och Västra Götalands län.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;141&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B348142x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;En ändamålsenlig regional samhällsorganisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;En ändamålsenlig samhällsorganisation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft10"&gt;För stora delar av såväl statens som landstingens regionala verk- samheter är dagens län är inte längre utgångspunkten – så som det en gång var tänkt. Dagens länsgränser har spelat ut sin roll som riktmärke för en administrativ indelning. Staten måste återsamlas regionalt för att på ett samordnat sätt kunna möta mer resursstarka landsting som verkar och planerar över ett större geografiskt område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Samordnad statlig regional indelning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;För att skapa en ändamålsenlig regional samhällsorganisation bör relevanta statliga myndigheter ha en samordnad regional indelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft10"&gt;Vi har i dag en stat på regional nivå som är fragmenterad och sektoriserad med en asymmetrisk indelning. Många statliga myndigheter har svårigheter att samordna sig sinsemellan på grund av olika regionala indelningar. Till detta ska läggas svårigheter att samordna sig och samverka med kommuner och landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft11"&gt;Detta har medfört att statens samlade ställning på den regionala nivån har försvagats vilket kan ses som ett demokratiskt problem om det innebär att statens legitimitet ifrågasätts till följd av att staten inte kan utföra sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;Vår bedömning är således att ett första steg i att samordna staten regionalt är att relevanta statliga myndigheter med en regional indelning koordineras med en ny läns- och landstings- indelning. Med detta läggs grunden för en samhällsorganisation som utgår från behovet av samverkan för utveckling och tillväxt. Vi anser att de statliga myndigheter som främst är relevanta för en samordnad regional indelning är de som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;har särskild betydelse för samverkan kring det regionala utvecklingsansvaret och för den regionala utvecklingen i länen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;har tydliga kopplingar till landstingens och kommunernas verk- samheter, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;har tydliga kopplingar till länsstyrelsernas verksamheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;142&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B348143x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td177"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;En ändamålsenlig regional samhällsorganisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Vi avser att i slutbetänkandet återkomma till frågan om vilka statliga myndigheter som bör ha en samordnad regional indelning. Dock kan konstateras att en samordnad regional indelning är av särskilt vikt gällande de myndigheter där det regionala självstyret gör prioriteringar och fattar beslut om användningen av statliga medel i myndigheternas budgetar. Detta rör främst Trafikverket, Tillväxtverket och &lt;NOBR&gt;ESF-rådet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Samordnad statlig verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;Länsstyrelsernas uppdrag att sam- ordna staten regionalt bör förtydligas och förstärkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft12"&gt;Länsstyrelsernas roll i det regionala tillväxtarbetet bör förtydligas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft11"&gt;Staten är organiserad vertikalt, i stuprör, med olika specialiserade sektorsmyndigheter. Specialiseringen och avgränsning av sakområden är nödvändig för att myndigheternas ska kunna hålla hög kompetens och ha en effektivitet i verksamheten. Men specialiseringen har också avigsidor då allt fler samhällsfrågor rör flera sakområden. Specialiseringen kan också skapa svårigheter i samverkan med kommunerna och det regionala självstyret vars uppdrag är horisontellt och omfattar hela samhällsspektrat. Behovet av samverkan mellan olika statliga myndigheter för att kunna göra en helhetsanalys och behovet av att göra avvägningar mellan olika sektorsintressen blir allt större.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft10"&gt;Att återsamla staten geografiskt genom att vissa statliga myndig- heter har samma indelning som de nya länen och landstingen är, som nämnts, ett första steg i att åstadkomma en ändamålsenlig regional samhällsorganisation. Men det handlar också om att samordna staten så att det regionala självstyret möter staten på ett samlat sätt och i det avseendet har länsstyrelserna en nyckelroll. Läns- styrelserna är de enda statliga myndigheter som i likhet med den kommunala sektorn har ett horisontellt uppdrag med en rad olika verksamhetsområden, se kapitel 15. Länsstyrelserna har också i uppdrag att samordna staten regionalt och att göra tvärsektoriella avvägningar mellan statliga sektorsintressen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;143&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;En ändamålsenlig regional samhällsorganisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p357 ft12"&gt;Det finns i vissa fall överlappande uppgifter och otydliga ansvarsområden mellan länsstyrelserna och det regionala själv- styret. Otydligheter leder till effektivitetsförluster och kan utgöra hinder för utveckling och tillväxt. Ansvarskommittén konstaterade också detta och föreslog att rollerna borde renodlas så till vida att det regionala självstyret skulle tilldelas ett regionalt utvecklings- uppdrag och att länsstyrelsernas roll och uppgifter skulle renodlas till ett utvecklat myndighetsansvar med fokus på statlig sam- ordning, tillsyn, tillstånd och annan rättstillämpning samt uppfölj- ning, utvärdering och tvärsektoriell kunskapsbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft34"&gt;Utredningen om statens regionala förvaltning drog i betänkandet Statens regionala förvaltning – förslag till en angelägen reform (SOU 2012:81) motsvarande slutsatser i sitt arbete. De fann att det är en delvis oklar rollfördelning i det regionala tillväxtarbetet på grund av att den kommunala och statliga nivån i länet har delvis överlappande uppgifter. Utredningen pekade på att länsstyrelsernas arbete med att samordna statliga myndigheters arbete för regional tillväxt innebar att ledarskapet för det regionala tillväxtansvaret blivit otydligt i de län där det finns en kommunal organisation som har det formella ansvaret för det regionala utvecklingsarbetet som själva har direkta kontakter med berörda statliga myndigheter, näringsliv, organisationer och andra aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft12"&gt;Vår bedömning är att den organisation som har det formella ansvaret för regionalt utvecklingsarbete självfallet har behov av egna kontakter med såväl statliga myndigheter, näringsliv som andra aktörer. Men vi menar att det ändock finns behov av en myndighet med ansvar att samordna staten regionalt så att det regionala självstyret möter en samordnad stat med mandat och ansvar på regional nivå. Den uppgiften har länsstyrelsen i dag och vi anser den kommer att behövas i än högre grad framöver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft10"&gt;Vi anser vidare att rollerna i det regionala tillväxtarbetet behöver förtydligas. Det finns ett särskilt värde i att utveckla rollerna, så långt det är möjligt. Det förefaller dock svårt, kanske inte ens önskvärt, att renodla dem helt och hållet. Med Ansvarskommitténs ord handlar formandet av en ändamålsenlig samhällsorganisation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft12"&gt;”inte om att resa murar mellan statligt och kommunalt, utan om att lägga en stabil grund för en kontinuerlig reformprocess och en samverkan med tydliga roller” (SOU 2007:10).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;144&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td177"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;En ändamålsenlig regional samhällsorganisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p401 ft12"&gt;Vi avser därför att i slutbetänkandet återkomma med förslag om hur länsstyrelsens uppdrag att samordna staten regionalt kan för- tydligas och förstärkas samt hur länsstyrelsernas roll i det regionala tillväxtarbetet kan förtydligas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;145&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;


&lt;P class="p402 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Utgångspunkter för indelning i nya län&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft12"&gt;I detta kapitel beskriver vi de utgångspunkter som ligger till grund för våra förslag till en ny indelning av Sverige i färre och därmed större län och landsting som är mer ändamålsenlig än dagens, en indelning som även kommer att beröra vissa statliga sektors- myndigheters regionala organisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Ansvarskommitténs kriterier för indelning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft12"&gt;Vi ska enligt direktiven utgå från det arbete som gjorts av tidigare utredningar, framför allt av Ansvarskommittén och Utredningen om den statliga regionala förvaltningen. Ansvarskommittén före- slog i betänkandet Hållbar samhällsorganisation med utvecklings- kraft (SOU 2007:10) att en ny indelning av län och landsting bör utformas efter följande kriterier, vilka vi mer ingående beskriver i kapitel 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;En gemensam läns- och regionkommunindelning som även statliga sektorsmyndigheter med regionindelning som regel ska följa.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Ett riktvärde för invånarantal på mellan en och två miljoner invånare och som inte utan starka skäl understiger en halv miljon invånare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Att varje regionkommun har ett eget regionsjukhus eller, om så inte är möjligt, etablerar ett institutionaliserat samarbete med en regionkommun som har det.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Att varje regionkommun har minst ett universitet med betydande fasta forskningsresurser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft19"&gt;147&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Utgångspunkter för indelning i nya län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p408 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Att arbetsmarknadsregionerna, så som de beräknas se ut 2030, utgör byggstenar i läns- och regionkommunindelningen och inte bör delas, annat än om mycket starka skäl föreligger.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Att län och regionkommuner så långt som möjligt avgränsas så att medborgarna kan känna anknytning dit.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Är kriterierna alltjämt relevanta?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft12"&gt;Vi har som del i vårt arbete uppmanat samtliga landsting och läns- styrelser att värdera dessa kriteriers fortsatta relevans. Landstingen uppmanades dessutom att förankra de yttranden de lämnade med kommunerna i respektive län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;En betydande majoritet av landstingen ansåg att Ansvars- kommitténs kriterier fortfarande i allt väsentligt är relevanta. Många framhöll vikten av en regionreform såväl ur det regionala utvecklingsperspektivet som utifrån hälso- och sjukvårdens utmaningar. Många lyfte fram invånarantalet som ett viktigt kriterium för såväl hälso- och sjukvården som den regionala utvecklingen. En del tyckte däremot att invånarantalet inte bör vara särskilt tungt vägande. Flera landsting resonerade kring kriteriet om att människor ska kunna känna anknytning till de nya länen, av dessa tyckte några att det bör vara av mindre vikt, medan andra lyfte fram anknytningskriteriet som viktigt. Några tog upp frågor om de demokratiska utmaningarna och avståndet till medborgarna i en stor region. Ett stort antal pekade på och argumenterade för att hänsyn bör tas till befintliga samarbetsstrukturer vid en ny indelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft11"&gt;Knappt hälften av länsstyrelserna ansåg att Ansvarskommitténs kriterier i huvudsak är relevanta. De flesta ansåg dock att kriterierna bör kompletteras och att sjukvårdens behov har tillmätts för stor betydelse. Många lyfte fram risker med stora avstånd, bristande lokalkännedom, långt för medborgarna till beslutsfattare och därmed risk för bristande legitimitet. Flera ansåg att kriteriet folkmängd bör vägas mot de tilltänkta regionernas yta. Även de problem som skulle kunna uppstå med stöd och samordning när det gäller kommunerna, om det blir för många primärkommuner i ett län, lyftes fram av flera länsstyrelser. De flesta länsstyrelser ansåg att regional identitet inte ska vara det avgörande kriteriet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;148&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td178"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td179"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Utgångspunkter för indelning i nya län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p136 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Våra utgångspunkter för indelning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft10"&gt;Med utgångspunkt i tidigare utredningar, ovan refererade yttranden från landsting och länsstyrelser liksom egna analyser har vi tagit fasta på fyra utgångspunkter för en ny indelning i län och landsting. Dessa är att länen och landstingen ska vara jämnstarka, ha tillräcklig kapacitet att kunna bygga strukturer för regional utveckling, ha förmåga att ansvara för det regionala hälso- och sjukvårdssystemet inklusive regionsjukvården samt att utgå från befintliga samverkansmönster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Jämnstarka län och landsting&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;En viktig utgångspunkt i indelningsarbetet bör vara att sträva efter att åstadkomma mer jämnstarka län och landsting. Det betyder att befolkningens storlek är en mycket viktig utgångspunkt eftersom det handlar om skatteunderlag och ekonomisk bärighet för att kunna möta befolkningens behov och förväntningar samt fram- tidens utmaningar. Asymmetrin mellan dagens län och landsting när det gäller bland annat befolkningsunderlag och antal kommuner medför en regional obalans som äventyrar likvärdig- heten över hela landet. Det medför skillnader i vilken vård med- borgarna får och vilka förutsättningar länen har för en positiv regional utveckling. Genom att bilda mer jämnstarka län och landsting ökar möjligheterna att skapa likvärdiga förutsättningar i alla delar av landet. Vidare skulle jämnstarka län och landsting skapa en styrkemässig balans som kan underlätta både samverkan mellan landsting och samverkan med staten. Mer jämnstarka län ger även statliga myndigheter bättre förutsättningar att arbeta med decentraliserat i sin regionala struktur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft10"&gt;Analyser visar att de stora länen har haft en klar fördel genom att de är stora nog att härbärgera en mångfald av resurser som god tillgång till forskningsresurser och kommersiell service. (Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning och Vinnova)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft11"&gt;Förmågan att ta fram underlag för planerings är bättre hos de län och landsting som har stora kunskapsorganisationer. Det finns också en möjlighet att förbättra den inomregionala planeringen genom att få till stånd en mer anpassad administrativ struktur. I dag kan man med visst fog anse att vissa län, i kraft i sin befolkningsstorlek, är starkare än övriga. Genom att skapa mer&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;149&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Utgångspunkter för indelning i nya län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p411 ft13"&gt;jämnstarka län och landsting läggs en god grund för regional utveckling och tillväxt i hela landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Kapacitet att bygga strukturer för regional utveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;Det finns ett ömsesidigt samband mellan ett konkurrenskraftigt och växande näringsliv och en positiv utveckling av välfärden. De privata företagens utveckling är dock beroende av lokala och regionala förutsättningar. De är beroende av stora funktionella regioner med tillgång till rätt arbetskraft, en fungerande infrastrukturer, forskning och högre utbildning liksom fungerande samhällsinstitutioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;De regionala aktörerna, såväl statliga som kommunala, har ett stort ansvar för att i bästa möjliga mån skapa sådana förut- sättningar. Deras framgångar i detta arbete är dock beroende av att ha rätt verktyg och tillräckliga resurser för att göra nödvändiga satsningar liksom att det finns fungerande och ändamålsenliga strukturer. I det avseendet är skillnaderna stora mellan Sveriges tre storstadslän och resterande län. I dessa tre finns stora resurser och administrativ kapacitet som är nödvändiga för att kunna driva frågor på ett framgångsrikt sätt. I övriga län, där befolknings- underlaget är begränsat är förutsättningarna inte de samma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft13"&gt;För hållbar tillväxt i ett hela Sverige krävs starka funktionella regioner i alla delar av Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft12"&gt;Genom mer resursstarka landsting kan de ges förutsättningar för ett mer aktivt och kraftfullt agerande i syfte att understödja framväxten av funktionella regioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Genom bildandet av större och starkare landsting får de en bättre planerings- och förhandlingskapacitet. De får förutsättningar att bättre koordinera insatser i syfte att undvika suboptimeringar. De får också bättre möjligheter att nå framgång i förhandlingar eller medverka i omfattande samfinansierade projekt. I dag varierar planeringskapaciteten kraftigt mellan länen. Administrativt starka aktörer kan därför i kraft av sin kapacitet ta fram genomarbetade underlag som är väl anpassade till de planeringsprocesser som olika myndigheter driver. Mindre län har inte samma förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft10"&gt;En ny indelning i större län och landsting lägger därmed grunden för en nödvändig struktur för arbetet för tillväxt och utveckling. Det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;150&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td178"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td179"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Utgångspunkter för indelning i nya län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p412 ft13"&gt;skapar förutsättningar för byggande av funktionella regioner i hela Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Förmåga att ansvara för det regionala hälso- och sjukvårdssystemet inklusive regionsjukvården&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft10"&gt;Sjukvården kommer även framgent att vara en mycket stor del av landstingens verksamhet. Vår utgångspunkt är att varje landsting ska ha förmåga att själva ansvara för hälso- och sjukvårdsystemet inklusive regionsjukvården. Den struktur i vilken vården tillhanda- håller sina insatser behöver successivt förändras i takt med den medicinska utvecklingen, detta sker till del redan i dag. Risken är dock stor att förändringar genomförs men att de inte resulterar i en nationellt sett effektiv helhet när de sker inom ramen för många små landsting. Inom mer resursstarka landsting är förutsätt- ningarna bättre för att skapa effektiva och hållbara enheter som bättre kan hantera geografiska och socioekonomiska påfrestningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft10"&gt;Färre och mer resursstarka landsting som har ett samlat ansvar för hela hälso- och sjukvården ger bättre förutsättningar för ledning och styrning av verksamheterna. Det sker i dag en omfattande samordning mellan landstingen inom ramen för de sex sjukvårdsregionerna. Denna samordning är dock till del en relativt långdragen och ineffektiv process som måste ske i två steg, eftersom vart och ett av landstingen måste fatta beslut för egen del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft34"&gt;Med färre landsting, som själva ansvarar för den absoluta majoriteten av sjukvårdssystemet, skulle denna process underlättas. Utredningen om högspecialiserad vård (SOU 2015:98) bedömde att den vård, som med våra förslag som presenteras längre fram skulle klaras av varje landsting, omfattar &lt;NOBR&gt;95–96&lt;/NOBR&gt; procent av den totala vården. Detta ger en organisation med ansvar för helheten som kan agera effektivt. Samarbete mellan de nya landstingen kommer även fortsättningsvis att vara nödvändigt då viss högspecialiserad vård kräver ytterligare koncentration nationellt eller internationellt för att kunna bedrivas. Med färre sjukvårdshuvudmän förbättras även förutsättningarna för en effektiv samverkan mellan huvudmännen och med staten. Det blir då lättare att skapa mer enhetliga strukturer som underlättar patientrörligheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft34"&gt;Regionsjukhusen är viktiga som nav i en regionalt högspecialiserad vård. De är av mycket stor vikt för kunskapsspridningen och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;151&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Utgångspunkter för indelning i nya län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p273 ft12"&gt;kunskapsbildningen inom hälso- och sjukvården och har i den rollen stor betydelse för hela hälso- och sjukvårdssystemet och underlättas om landstinget har ett sammanhållet ansvar för detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft34"&gt;Om samtliga landsting har förmågan att ansvara för det regionala hälso- och sjukvårdssystemet skapar det också goda förutsättningar för statens styrning. Staten genomför en stor mängd insatser i syfte att förbättra vården och tillförsäkra invånarna en likvärdig vård i hela landet. Det är dock ofta svårt att få genomslag i verksam- heterna. Landstingen tar emot insatserna på olika sätt och har olika kapacitet att ta om hand insatserna och utveckla dessa. Staten ser sig ofta nödgad att vidta åtgärder i form av överenskommelser och specialdestinerade statsbidrag för att utveckla specifika delar av vården. Detta kan ge upphov till en splittrad styrning, ökad administration och undanträngningseffekter. En indelning med färre och starkare landsting skapar förutsättningar för att statens styrning blir mer strategisk och anpassad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Utgå ifrån befintliga samverkansmönster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Ansvarskommittén föreslog att län och regionkommuner så långt som möjligt avgränsas så att medborgarna kan känna anknytning dit. Samtidigt pekade Ansvarskommittén på att befolkningens regionala identitet allmänt sett är relativt svag. Identiteten är oftare kopplad till orten eller stadsdelen man bor i eller till de historiska landskapen än till administrativa indelningar. Vi menar, i likhet med Ansvarskommittén, att det är väl så fruktbart att se till de samverkansmönster som vuxit fram inom olika samhällsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft10"&gt;Även om dessa samarbetskonstellationer inte bygger på en gemensam identitet så har de ofta en stor betydelse för möjligheterna att samlas kring en gemensam agenda och mobilisera utvecklingskraft och resurser. Dessa samarbetsmönster är ofta förankrade i befolk- ningen och kan därmed skapa legitimitet för en ny länsindelning och för såväl politisk organisation som förvaltning. Gemensamma kulturverksamheter kan också främja en gemensam identitet. Dessa samverkansmönster kan också i många fall finnas inom näringslivet, i fackliga organisationer och i föreningslivet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;152&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td178"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td179"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Utgångspunkter för indelning i nya län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p136 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Demokrati och legitimitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;Många frågor hanteras i dag genom samverkan mellan landsting och mellan kommuner. Över tid kan vi konstatera att inslaget av samverkan har ökat i den kommunala sektorn (SOU 2007:72). Det kan handla om samverkan kring hälso- och sjukvården inom ramen för sjukvårdsregionerna eller om regionala utvecklingsfrågor inom strukturfondsområden. Men det kan också handla om satsningar på till exempel infrastruktur, kollektivtrafik eller forskning. Omfatt- ningen av dessa samverkanskonstellationer är ett uttryck för att de nuvarande länen och landstingen är för små för att på ett ändamålsenligt sätt klara uppgifterna på egen hand.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Problemet med dessa former av samverkan är att besluts- processerna blir komplicerade, ofta ineffektiva och bygger på kompromisser och om kompromissviljan är låg eller åsikterna är för olika så blir det ingen gemensam lösning – hur angelägen den än kan vara. En orsak till att det kan vara komplicerade förhandlings- processer är att vid dessa förhandlingar företräder representanterna enbart medborgarna i det egna länet. Det finns ingen vid förhandlingsbordet som företräder helheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft34"&gt;Dessa numera omfattande samverkanskonstellationer är problematiska också i ett demokratiperspektiv så till vida att beslut flyttas från folkvalda församlingar till förhandlingar mellan indirekt valda personer. Även om förhandlingsöverenskommelserna mellan landstingen som regel konfirmeras genom fullmäktige- eller styrelse- beslut är det svårt för enskilda medborgare att värdera de förtroende- valdas agerande jämfört med om besluten fattas inom landstinget. Beslutsprocesserna är med andra ord inte transparanta jämfört med om såväl berednings- som beslutsprocess sker i det egna lands- tinget, i direktvalda församlingar. Till detta ska läggas att indirekta förhandlings- eller beslutsorgan innebär att det blir en begränsning av hur många politiska partiers företrädare som kan ges möjlighet att delta. Generellt sett sker därför samarbete i indirekt valda organ ofta på bekostnad av representation från de politiska partier som har få mandat i fullmäktigeförsamlingarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft11"&gt;Det är ett grundläggande krav på ett demokratiskt styrelseskick att det ska vara överskådligt så att medborgarna har möjlighet att förstå var beslut fattas, möjlighet att påverka processen samt möjlighet att utkräva ansvar av de valda representanterna. Ett&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;153&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Utgångspunkter för indelning i nya län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p268 ft12"&gt;svårbegripligt och svårgenomträngligt system kan därför försvaga legitimiteten för den regionala demokratin. Att samla verksam- heterna och uppgifterna i ett större landsting, som är ett direktvalt organ, innebär därför en förstärkning av demokratin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Demokrati och kapacitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;Motivet för att skapa mer resursstarka landsting är att öka deras effektivitet och institutionella kapacitet, både vad gäller hälso- och sjukvården och det regionala utvecklingsansvaret. Såväl kapacitet som effektivitet har också en demokratiaspekt. Man kan med fog hävda att de allmänna valen och den demokratiska beslutsprocessen är av begränsat värde om de politiska besluten inte kan genomföras. De offentliga organen måste ha förmåga att förverkliga folkviljan. Det måste finnas en institutionell kapacitet att genomföra politiken och leverera de välfärdstjänster väljarna förväntar sig. För att det ska vara möjligt behövs resurser, en kapacitet som skapar hand- lingsutrymme.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Demokrati och storlek&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;Färre län och landsting i Sverige betyder med nödvändighet också geografiskt större län och landsting vilket innebär att den regionala demokratins institutioner förändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;Större län kan innebära färre politiker i landstingsfullmäktige. Flera landstingsfullmäktigeförsamlingar ska slås samman till en. Det totala antalet politiska uppdrag är dock inte givet och inte konstant. Antalet ledamöter i fullmäktige och nämndorganisationen bestäms av landstinget. Kommunallagen anger endast en nedre gräns för antalet ledamöter i fullmäktige. Landstingsfullmäktige i Västra Götaland, Stockholm respektive Skåne består exempelvis av 149 ledamöter trots att den nedre gränsen för dessa församlingar är 101 ledamöter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft34"&gt;Större län kan dock innebära avsevärt längre avstånd för de valda politikerna då de ska fullgöra sina uppdrag. Om restiderna ökar kan det bli svårare för en fritidspolitiker att kombinera sitt uppdrag med arbete och familjeliv. För att möjliggöra för alla valda att delta&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;154&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;SOU 2016:48 Utgångspunkter för indelning i nya län&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft13"&gt;i arbetet är det därför viktigt att landstingen utformar sina arbetsformer på ett sätt som underlättar detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft10"&gt;Stora avstånd i betydelsen att människor får längre till den samhällsservice de är beroende av, är inte något som följer av att det geografiska området som landstinget har ansvar för blir större. Snarare tvärtom eftersom landstingens kapacitet ökar och kan därmed säkra att alla medborgare inom området får den samhälls- service man har behov av. En större huvudman, med bättre resurser, kan ta ett mer samlat grepp för hantering och fördelning av de samlade resurserna så att de används på ett mer optimalt sätt. Storlek kan därmed ha en positiv betydelse för demokratin. Alltför små och resurssvaga enheter kan ha svårt att genomföra politiska beslut och utveckla verksamheter så att de motsvarar medborgarnas önskemål. Detta påverkar demokratin på ett negativt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Demokrati och regionalisering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;I rapporten Demokrati och regionstorlek undersöker Sveriges Kommuner och Landsting hur en regionreform med större län kan skapa positiva förutsättningar och stärka demokratin (SKL 2016a). I rapporten konstateras att det redan i dag finns stora demokrati- utmaningar i landstingen. Detta kommer till uttryck i medborgares värderingar av den regionala nivån. Vanligen framställs den som svag eller sämre i relation till de andra politiska nivåerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft11"&gt;Det finns flera förklaringar till detta. En har att göra med att landstingen uppfattas ha endast en funktion – att producera hälso- och sjukvård. Det kan också förklaras av att landstingens geografi delvis redan är överspelad i och med det samarbete som sker inom ramen för sjukvårdsregionerna. Dessutom saknar landstingen många gånger kommunernas närhet och möjligheten till direktkontakt med medborgare. Många frågor är också mycket komplexa. Sammantaget leder det till att landstingen uppfattas som mer osynliga än andra nivåer i det politiska systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;En av rapportens huvudpoänger är att demokrativinster är möjliga genom bildandet av större landsting med ansvar för det regionala utvecklingsarbetet. Det kan bland annat bidra till:&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;155&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Utgångspunkter för indelning i nya län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p408 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Förbättrade möjligheter till insyn och ansvarsutkrävande såväl i beredningsprocesser som formella beslut när dessa ligger direkt under landstingsfullmäktige.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Större landsting får en större kapacitet att förverkliga folkviljan och utveckla offentligt finansierad välfärd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Större landsting med ett vidgat uppdrag leder till ett ökat intresse och engagemang hos medborgarna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft11"&gt;Precis som andra har konstaterat pekar man på att en indelnings- reform innebär stora utmaningar för den regionala demokratin. Samtidigt understryker man att det inte finns några enkla samband mellan storlek och demokrati. Det förefaller snarare handla om hur man väljer att förvalta och utveckla det demokratiska kapitalet för att på bästa möjliga sätt stärka demokratin. Den måste ständigt erövras och utvecklas, alldeles oberoende av storlek.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft14"&gt;Medborgare och politikers uppfattningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft10"&gt;Det finns en hel del forskning som på ett eller annat sätt har behandlat regionfrågan. Några har gjort det mer explicit, i andra fall är det frågor som kan relateras till den regionala nivåns betydelse för demokratin eller för tillväxten. Andra studier undersöker de län som redan varit föremål för landstingssammanslagningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;SOM-institutet&lt;/NOBR&gt; vid Göteborgs universitet genomför löpande olika undersökningar av medborgarattityder. Sedan 1992 har man genomfört studier av Göteborg och dess kranskommuner och sedan 1997 omfattas hela Västra Götalands län. Dessa undersökningar genomförs regelbundet och man kan därmed följa utvecklingen av medborgarnas attityder i en rad olika frågor. Bland annat deras förtroende för politiker och politiska institutioner liksom deras nöjdhet med demokrati och service inom olika områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;Det har dessutom funnits ett särskilt program med namnet Uppföljning och utvärdering av Västra Götalandsregionen där forskare vid Göteborgs universitet studerat olika aspekter på hur landstinget fullgör sina uppgifter. Detta program omfattade perioden &lt;NOBR&gt;1999–2008.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;156&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B348157x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td178"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td179"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Utgångspunkter för indelning i nya län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p419 ft12"&gt;Detta innebär att vi i dag kan se hur medborgares attityder i Västra Götalands län har utvecklats under snart 20 år. Exempelvis är det möjligt att se vad medborgarna i Västra Götaland anser om demokratin i Sverige, i landstinget och den egna hemkommunen. Utvecklingen indikerar att medborgarnas nöjdhet med demokratin i Västra Götalandsregionen ökat sedan regionen bildades och att skillnaderna mellan kommunen och regionen minskat med åren &lt;NOBR&gt;(SOM-institutet&lt;/NOBR&gt; 2015:10).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft12"&gt;Det finns även mätningar av medborgarnas uppfattningar om hur kommunstyrelsen respektive regionstyrelsen sköter sitt arbete. Här kan vi konstatera att det finns trendmässiga likheter och fram- för allt att skillnaderna mellan kommunen och regionen minskat med tiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft12"&gt;En annan undersökning som har gjorts vid ett antal tillfällen är Kommun- och landstingsfullmäktigeundersökningen (KoLFU) som genomförs av forskare vid Götebors universitet. Det är en enkätundersökningar riktad till samtliga folkvalda politiker i Sveriges samtliga kommuner och landsting. Totalt omfattas cirka 13 500 politiker av studien. Av undersökningarna kan man få svar på en rad olika frågor som kan relateras till den regionala nivån, till landstingen och demokratin.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;157&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Utgångspunkter för indelning i nya län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft12"&gt;Av dessa undersökningar framkommer bland annat att stödet för en indelningsreform är relativt svagt, framför allt en reform som genomförs centralt så att länen och landstingen blir ungefär lika stora och ändamålsenliga i ett nationellt perspektiv. Karlsson och Gilljam skriver dock att en rimlig tes är att en reform som skapar förutsättningar för en mer ändamålsenlig regional organisa- tion på sikt kan uppnå en högre legitimitet. Denna tes stärks av att stödet för den regionala nivån är betydligt starkare i Skåne och Västra Götaland än i andra län i landet. Dessutom är även region- kritiska partier här något mindre negativa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft15"&gt;Detta resultat, plus det faktum att man i just dessa län är särskilt positiva till att ytterligare stärka den regionala nivån på statens bekostnad, talar för att en storregionlösning långsiktigt främjar tilltron till samhällsnivåns existensberättigande både bland kritiker och vänner av regioner (Karlsson 2014).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft12"&gt;I en ny rapport från Göteborgs universitet understryks att med- borgare sällan varit särskilt intresserade av indelningsfrågor och att det heller inte fanns något omfattande folkligt stöd för indelnings- ändringarna i Skåne och Västra Götaland i slutet av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Samtidigt så finns det ett starkt samband mellan medborgarnas nöjdhet med servicen och nöjdhet med demokratin, enligt rapporten. Denna nöjdhet är delvis beroende av förmågan att leverera hälso- och sjukvård. Detta understryker behoven av att de politiska organen klarar välfärdsuppgifterna. Det antas ha stor betydelse för medborgarnas långsiktiga förtroende för de regionala politiska institutionerna. Detta förutsätter en ekonomi i balans vilket i sin tur är kopplat till hur framgångsrik regionen är när det gäller den andra huvuduppgiften, exempelvis utvecklingsfrågorna (Nilsson 2016).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft14"&gt;Ett aktivt arbete med demokratifrågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft34"&gt;I anslutning till Ansvarskommitténs arbete gavs Högskolan i Halmstad i uppdrag att studera effekter på demokratin i Skåne och Västra Götalands län. Det konstaterades att försöksverksamheten med ändrad regional ansvarsfördelning i Västra Götalands och Skåne län hade lett till en delvis ny inriktning i arbetet med den regionala&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;158&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td178"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td179"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Utgångspunkter för indelning i nya län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p422 ft10"&gt;utvecklingspolitiken och att arbetet hade mötts med stort intresse och stöd från näringsliv och organisationsintressen (Johansson 2005).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Dessutom hade det utvecklats en delvis nyskapande diskussion om demokratins innebörd och betydelse på den regionala nivån. Bland annat genom &lt;NOBR&gt;IT-projekt&lt;/NOBR&gt; och olika studiesatsningar försökte man skapa möjligheter till dialog med medborgarna. Även de politiska partierna arbetade aktivt med att lyfta fram de regionala frågorna i dialogen med medborgarna. En av slutsatserna var därför att regionförsöket hade placerat fokus på demokrati och detta tog sitt uttryck i högt ställda ambitioner vad gäller olika demokrativärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft12"&gt;Samtidigt konstaterades att medborgarnas intresse för och kunskaper om regionala frågor generellt var förhållandevis begränsade. Detta antogs bland annat bero på att den regionala försöks- verksamheten i huvudsak engagerade en begränsad grupp politiker, tjänstemän och organisationsföreträdare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft12"&gt;En annan iakttagelse som gjordes i utvärderingen var att de regionala självstyrelseorganen hade lyckats skapa positiva relationer till kommunerna och det hade utvecklats ett starkt stöd för själv- styrelseorganen bland kommunföreträdare. Det hade generellt sett utvecklats ett positivt samarbetsklimat mellan olika regionala aktörer. Detta kunde man bland annat se i arbetet med att ta fram de regionala utvecklingsstrategierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;En möjlig förklaring till denna utveckling var enligt rapporten det omfattande arbete som hade gjorts för att skapa strukturer för diskussion och förhandling mellan länets kommuner liksom andra aktörer, såväl offentliga som privata.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Civilsamhället&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft11"&gt;Genom civilsamhällets organisationer kan människor påverka politikens innehåll och utformningen av offentliga beslut, eller delta i ett löpande samtal mellan organisationerna å ena sidan och offentlig sektor å andra sidan. Det sker genom civilsamhällets roll som röstbärare och opinionsbildare. Civilsamhällets organisationer kan i olika frågor samla medlemmarnas synpunkter, bearbeta dem internt i organisationen och därefter föra fram dem i olika samman- hang. Syftet kan vara att lyfta nya frågor till allmänhetens känne-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;159&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Utgångspunkter för indelning i nya län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p268 ft12"&gt;dom och samhällsdebatten, men också att bidra med synpunkter och argument som höjer kompetensnivån hos det offentliga och samhället i stort. Civilsamhällets organisationer kan på detta sätt bland annat bidra till ökad kunskap och bättre beslutsunderlag (SOU 2016:13).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Avvägningar mellan olika perspektiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;Av direktivet framgår att de bestående fördelar som ska åstad- kommas med en ny indelning bland annat ska innebära en bättre anpassning till demografiska och näringsgeografiska förhållanden, stabila ekonomiska förhållanden i de nybildade landstingen, bättre överenstämmelse med medborgarnas behov av insyn och möjlighet till inflytande i lokala och regionala beslutsprocesser samt till ansvarsutkrävande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Enligt direktivet ska också hänsyn tas till geografiska samband, medborgares och näringslivets behov av kommunikation, transporter, arbetsmarknad, hälso- och sjukvård, utbildning, kultur och en god miljö. Indelningen ska dessutom leda till effektivare organisationer och verksamheter. Detta motsvarar i stor utsträckning vad som anges i förarbetena till indelningslagen, se kapitel 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Det är med andra ord en rad olika perspektiv som ska beaktas vid indelningen. I princip bär var och ett av dessa på sin egen logik. Det innebär att en indelning som följer en viss logik ofta inte ser ut som en indelning baserad på en annan. Det innebär i sin tur att det inte är möjligt att finna en indelning som är optimal utifrån varje enskild logik utan avvägningar mellan olika perspektiv måste göras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft10"&gt;En indelning utifrån till exempel ett renodlat näringspolitiskt perspektiv med arbetsmarknadsregionerna som enda utgångspunkt skulle innebära en indelning som utökade de redan växande storstäderna. Det skulle i sin tur innebära att vissa län skulle bli mycket stora medan andra skulle bli mycket små och befolknings- mässigt glesa. Några skulle ha stark tillväxt medan andra skulle kännetecknas av stagnation eller en begränsad tillväxt över tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;Den tillväxt som då skulle skapas skulle troligen fördelas mycket ojämnt i Sverige. Flera län skulle bli helt beroende av utvecklingen i tillväxtregionerna. Sannolikt skulle en sådan utveckling ytterligare förstärka inflyttningen till storstäderna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;160&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td178"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td179"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Utgångspunkter för indelning i nya län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p401 ft12"&gt;Med enbart hälso- och sjukvården i fokus skulle indelningen huvudsakligen fokusera på tydlig ansvarsfördelning, att skapa effektivitet och skalfördelar. Sjukvårdsregionernas existens är ett uttryck för att de nuvarande landstingen är för små för att klara av att tillhandahålla den vård befolkningen behöver och efterfrågar och den kunskapsspridning som krävs inom hälso- och sjukvården. Det finns berättigade krav på en likvärdig hälso- och sjukvård i hela landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft40"&gt;Det är således många olika hänsyn som ska tas när Sverige ska delas in i län. Centralt är medborgarnas behov av en samhälls- organisation som tillgodoser demokratiska värden liksom service av hög kvalitet. Den grundläggande samhällsservicen ska vara likvärdig och inte bero på var i landet man bor.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;161&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;


&lt;P class="p0 ft9"&gt;9 Sex nya län&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;En indelning för en mer ändamålsenlig regional samhällsorganisation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft12"&gt;Utifrån våra direktiv, våra utgångspunkter, befintlig kunskap, dialog med många berörda parter och egna överväganden lägger vi fram en indelning av hela landet. Som tidigare nämnts skulle ett alternativ vara att bygga vidare på de tre största länen, Stockholm, Västra Götaland och Skåne. Detta skulle dock innebära en ökad regional obalans i vårt land och ojämlika förutsättningar i olika delar av landet. Vår uppgift är att se till hela landet, att utgå ifrån de behov som alla människor i Sverige har av arbete, kommunika- tioner, hälso- och sjukvård etc. För att ta vara på hela landets resurser och skapa förutsättningar för utveckling och tillväxt i hela landet är vår bedömning att sex län och landsting skapar en sådan tillväxtkraft att utveckling och tillväxt kan ske i hela landet. En indelning i sex län och landsting ger möjligheter för alla delar i de nya länen både att utvecklas och att få del av den gemensamma utvecklingen och bidra till den nationella tillväxten och den lokala välfärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft12"&gt;Det är dock inte bara landstingens resurser och kapacitet som stärks. Med sex län och landsting blir det också möjligt att skapa en regional samhällsorganisation där statliga myndigheter kan ha en gemensam indelning med de nya länen och landstingen vilket i sin tur skapar en ökad styrka i arbetet med såväl regional utveckling som hälso- och sjukvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Vi har strävat efter jämnstarka län och landsting med verklig förmåga att fullgöra sina uppdrag. På detta sätt skapas förut- sättningar att bygga strukturer för regional utveckling och mer jämlika förutsättningar att ta ansvar för hälso- och sjukvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft19"&gt;163&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B348164x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Sex nya län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p214 ft12"&gt;En ny indelning med färre län innebär att antalet länsstyrelser minskar. Varje ny länsstyrelse kommer att bli större och få bättre möjligheter att verka för att nationella politiska beslut får genom- slag i länen och att ta ett samordnande ansvar över sektors- politikens gränser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft12"&gt;Vi anser, som vi presenterat i kapitel 7, att det finns ett behov av en samordnad statlig indelning på regional nivå. Ett antal statliga centrala myndigheter som har en regional indelning ska även de ordna sig efter denna indelning. Vi kommer att återkomma till de statliga myndigheterna i vårt slutbetänkande.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;164&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td180"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td114"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Sex nya län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p341 ft11"&gt;I den norra delen av landet föreslås en sammanläggning av de fyra nordligaste länen, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län och landstingen i dessa län. Därmed uppnås en tillräcklig styrka för att ansvara för sjukvården i landstinget och resurser för ett effektivt regionalt utvecklingsarbete. Länen är relativt glest befolkade och för att få tillräcklig kraft i det nya länet blir det med nödvändighet ett stort geografiskt område. Ett alternativ hade varit att dela detta område i två, men det skulle inte resulterat i län och landsting med ekonomiskt tillräckligt stabila förutsättningar. Här har således avvägningar gjorts mellan å ena sidan resursstyrka och å andra sidan geografisk storlek.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft34"&gt;Utifrån ett strikt arbetsmarknadsregionsperspektiv hade det varit naturligt att föreslå ett län omfattande hela Mälardalen, omfattande Örebro, Västmanlands, Uppsala, Södermanlands och Stockholms län. I hela detta område finns en omfattande pendling och Stockholms funktionella arbetsmarknad sträcker sig allt längre västerut. Dock har vi valt att inte föreslå en sådan indelning. En indelning som fokuserade starkt på enbart arbetsmarknadsregionsperspektivet skulle leda till att områdena runt de stora städerna stärktes avsevärt utan att ta tillvara den samlade utvecklingskraften. Vi föreslår istället en indelning där Dalarnas, Gävleborgs, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands och Örebro län samlas i ett län. De kan då utgöra en stark samarbetspart till Stockholms län. Samverkan kring bland annat kollektivtrafik och transportinfrastruktur torde underlättas av att hanteras av två parter istället för i dagens indelning. Detta område har inom hälso- och sjukvårdsområdet länge samverkat inom ramen för &lt;NOBR&gt;Uppsala-Örebro&lt;/NOBR&gt; sjukvårdsregion (där dock även Värmlands län ingår).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft10"&gt;Beträffande Gotlands län anser vi det naturligt att ett samgående i ett större län ska ske med Stockholms län. De allra flesta samband som finns mellan Gotland och fastlandet sker via Stockholm. Förutsättningarna på Gotland är mycket speciella, vilket måste beaktas. Öläget, långt från fastlandet utan fast landförbindelse skapar särskilda förutsättningar. Näringslivet på Gotland skiljer sig tämligen stort från det i Stockholms län även om båda har en omfattande besöksnäring. Vidare finns det inga rimliga förutsätt- ningar för att skapa en förstoring av den funktionella arbets- marknadsregionen Gotland. Det finns dock inom andra områden vinster för Gotland om de blir en del av en större organisation.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;165&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Sex nya län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft12"&gt;Detta skulle ha stor betydelse för möjligheterna att bedriva en effektiv nivåstrukturerad vård och vara positivt för bland annat transportinfrastrukturplaneringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft10"&gt;Gotland har i &lt;NOBR&gt;EU-sammanhang&lt;/NOBR&gt; tillerkänts en särskild &lt;NOBR&gt;ö-status&lt;/NOBR&gt; som är av betydelse bland annat i relation till EU:s strukturfonder. Eftersom förhållandena skiljer sig så tydligt åt mellan Stockholms län och Gotlands län torde det vara behövligt med en särskild reglering av arbetet med regional utveckling avseende Gotlands län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft11"&gt;Gotlands län är speciellt även i det avseendet att de inte utgör något landsting. Kommunen ansvarar där för de uppgifter som landstinget har i andra län. Detta innebär att landstingsverksam- heten måste brytas ut från kommunen vid ett samgående med ett annat landsting. Trots dessa skillnader anser vi att det är lämpligt att Stockholms län och Gotlands län tillsammans bildar ett nytt län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft11"&gt;Med det föreslagna länet, Svealand, omfattande Dalarnas, Gävleborgs, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands och Örebro län, bildas ett starkt län mellan Stockholm och Västra Götaland som kommer att binda samman utvecklingen mellan dessa storstads- områden. På motsvarande sätt skapas ett starkt län mellan Stockholm och Skåne/Blekinge genom att föra samman Östergötlands, Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län i ett nytt län. Dessa nya län kommer att ha möjlighet att knyta samman utvecklingen i stor- stadslänen och dra nytta av skeenden i dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft10"&gt;Vi ser starka funktionella samband inom Småland och tillsammans med Östergötland. Detta område har i många delar likartad närings- livsstruktur och upparbetade samarbeten. Tre av landstingen har ett mycket nära samarbete i Linköpings sjukvårdsregion. Linné- universitetet är viktigt för den gemensamma utvecklingen i Kalmar och Kronobergs län. I detta område finns dock utmaningar gällande de inomregionala kommunikationerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft12"&gt;Gällande Värmlands län kan det ur ett sjukvårdsperspektiv te sig rimligt att de borde ingå i samma län och landsting som övriga landsting i dagens &lt;NOBR&gt;Uppsala-Örebro&lt;/NOBR&gt; sjukvårdsregion. En samlad bedömning gör dock att vi anser att det är mer lämpligt att göra en indelningsändring där Värmlands län läggs samman med Västra Götalands län. Detta knyter samman näringslivet runt Vänern och bygger vidare på befintliga samarbeten samt ger förutsättningar för ett gemensamt samarbete med Norge.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;166&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td180"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td114"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Sex nya län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p426 ft11"&gt;Även om det i detta betänkande inte finns något konkret förslag om indelningsändringar avseende Hallands län så ser vi att främst norra Hallands län har ett funktionellt mycket starkt samband med Västra Götalands län och Göteborg. Flera halländska kommuner ingår i Göteborgs arbetsmarknadsregion och två av kommunerna är medlemmar i kommunalförbund tillsammans med kommuner i Västra Götalands län. I de södra delarna av Halland är dessa kopplingar inte lika tydliga. Hallands läns landsting är dessutom det enda landsting som är delat mellan två sjukvårdsregioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft40"&gt;I vår helhetsbild ser vi också att det är naturligt att föra samman Skåne och Blekinge län till ett nytt län. Mellan dessa båda län och landsting finns ett omfattande samarbete. Detta visas bland annat av att mycket få centrala statliga myndigheter har valt en organisa- tion där dessa båda län ingår i olika regioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;9.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Indelningsändringar 2019&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft12"&gt;Enligt våra direktiv ska en ny indelning av län och landsting kunna träda i kraft den 1 januari 2023. Om vi finner det möjligt att genomföra en eller flera indelningsändringar som kan träda i kraft den 1 januari 2019 ska vi föreslå dessa i ett delbetänkande. I detta del- betänkande lämnas sådana förslag. Vi har fört dialog med politiska företrädare i de berörda länen. I länen finns olika uppfattningar om såväl reformen som helhet som om tidpunkten för ikraftträdandet. I vissa län finns en bred parlamentarisk majoritet för en indelnings- ändring och en stark önskan om ett ikraftträdande 2019. I vissa län finns tveksamheter kring om ett ikraftträdande bör ske 2019 eller 2023.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft11"&gt;En aspekt som berörts är de utmaningar det innebär att bedriva en effektiv verksamhet i en organisation som under lång tid vet att man kommer vara föremål för förändringar. Många har också lyft fram den problematik som det kan innebära att verksamheten under lång tid leds av indelningsdelegerade. Vi bedömer som helhet att det finns en acceptans i de berörda länen för en indelnings- ändring med ikraftträdande 2019. I samtliga föreslagna nya län har diskussioner och också försök till olika regionbildningar föregått det förslag som vi nu lägger. Vi kommer att återkomma till åter- stående nya län i vårt slutbetänkande.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;167&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Sex nya län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Namn på de nya länen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;Vid namngivning av de nya länen finns viss reglering att förhålla sig till. Nedan redogörs för detta och hur vi principiellt resonerar kring namn på länen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;9.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;God ortnamnssed&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft34"&gt;Enligt 1 kap. 4 § kulturmiljölagen (1988:950) ska man vid statlig och kommunal verksamhet iaktta god ortnamnssed. Detta innebär att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;hävdvunna ortnamn inte ändras utan starka skäl,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;ortnamn i övrigt stavas enligt vedertagna regler för språkriktighet, om inte hävdvunna stavningsformer talar för annat,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;påverkan på hävdvunna namn beaktas vid nybildning av ortnamn, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;namn på svenska, samiska, finska och meänkieli så långt möjligt används samtidigt på kartor samt vid skyltning och övrig utmärkning i flerspråkiga områden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft12"&gt;Namn som godkänts av Lantmäteriet ska i statlig och kommunal verksamhet användas i sin godkända form. Flera av punkterna i denna hänsynsparagraf har sin bakgrund i FN:s resolutioner om ortnamn och ortnamnsvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft12"&gt;Ortnamn är den gemensamma termen för alla typer av geografiska namn, hit räknas exempelvis bebyggelsenamn och naturnamn, men även gatunamn och namn på administrativa enheter såsom kommuner, län och landsting. Samtliga namntyper som beslutas av någon statlig eller kommunal myndighet omfattas av hänsynsparagrafens bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;9.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Ortnamnens roll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Ortnamn har många funktioner. En av de grundläggande är namnets förankring till platsen. Namnet fungerar då lokaliserande, dvs. som hjälp för vår orientering, för att vi ska kunna tala om en plats och för att de vi talar med ska veta vilken plats det är fråga&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;168&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td180"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td114"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Sex nya län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;om. De flesta ortnamn har vuxit fram spontant bland språk- brukarna, för att fylla detta lokaliseringsbehov. Namnen uppstår ofta i relation till andra platser och deras namn. De bildar ett logiskt system som namnbrukarna kan ta hjälp av i orienteringen och de bildar ofta en sammanhållen namnmiljö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft34"&gt;Namnen har även en koppling till social samhörighet. De ort- namn som vi delar i större eller mindre grupper är viktiga signaler för samhörigheten inom gruppen. Namnen är också viktiga för den enskildes identitet, eftersom namnet ofta symboliserar något för människan så grundläggande som den egna identiteten representerad av hemorten – det kan man se i diskussioner som förs över namns ursprung, över namnen på nya, sammanslagna kommuner, över stavningen av namn på byar och vägar osv. Debatterna kan ibland bli känslosamma. Använder någon namnet på vår hemort fel gör den intrång på det revir som vi upplever som vårt och det kan upp- levas som ett intrång i den personliga sfären. Nya namn som ska användas av alla medborgare bör vara lätta att identifiera sig med både när det gäller den geografiska utbredningen och det immateriella kulturarvet. En aspekt av namngivningen är att de nya namnen också ska vara enkla att använda i olika sammanhang, upplevas som enhetliga och vara enkla att använda på andra språk, främst på våra nationella minoritetsspråk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;9.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Namngivning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft12"&gt;Ortnamnens grundläggande funktion och betydelse är av stor vikt vid alla typer av namnbeslut. Varje enskilt namn ska vara en del av en självklar namngemenskap och kunna förstås till syftning och betydelse utan några särskilda förkunskaper. Vid namnsättning av administrativa områden blir detta särskilt viktigt då de namnen representerar en officiell tillhörighet av stor betydelse för den enskilde medborgaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft10"&gt;Man bör vid namnsättning således beakta att namn har en stark och viktig identitets- och samhörighetsskapande funktion. Namn- ändringar och nynamngivning ska ske med eftertanke och med beaktande av bestämmelserna i hänsynsparagrafen ovan. Genom den nya länsindelningen skapas en administrativ indelning som har en ny namnstruktur. Varje enskild medborgare kommer att omfattas av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;169&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Sex nya län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p411 ft13"&gt;denna reform och för att namnen ska accepteras och användas bör de uppfattas som naturliga och logiska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;9.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Länsnamn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;De nuvarande länsnamnen är att betrakta som hävdvunna ortnamn. Sverige har varit indelat i län sedan &lt;NOBR&gt;1600-talet,&lt;/NOBR&gt; och denna indelning har varit stabil under lång tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;En ny länsindelning kan inledningsvis skapa viss förvirring, inte bara vad gäller den konkreta länstillhörigheten, utan också namn- bruket och människors förmåga att identifiera sig med det nya namnet. Den gamla länsindelningen kommer länge att finnas i människors medvetande, och den kan speglas i verksamhet som baseras på denna indelning och som inte berörs av den nya indel- ningen exempelvis föreningar och företag. Att överge begreppet län för ett annat administrativt begrepp är inte aktuellt. Detta leder till att det blir kvar olika lager av indelningar som inte har någon egentlig funktion. Dock ska påpekas att länsnamnen är administrativa namn och inte namn som speglar vårt kulturarv. För att fylla namnbrukarnas behov av namn som skapar social och kulturell samhörighet kommer landskapsnamnen att vara en stabil grund. Landskapsnamnen kan fylla en funktion när man ska namn- sätta enheter på en nivå som är mindre än länet men större än kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;9.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Namn på de nya länen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft13"&gt;Namnen på nuvarande och tidigare län har sin bas i:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;länets residensstad (Jönköpings län, Kalmar län, Kristianstads län, Stockholms län, Uppsala län, Örebro län),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;landshövdingens residens eller en motsvarande byggnad i de före &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1600-talet&lt;/NOBR&gt; förekommande äldre länen (Gävleborgs län, Kronobergs län, Malmöhus län, Skaraborgs län, Älvsborgs län),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;annan viktig plats (Kopparbergs län) eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;område, oftast landskap, som länet helt eller delvis omfattar (Blekinge län, Dalarnas län, Gotlands län, Göteborgs och Bohus&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;170&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B348171x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td180"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td114"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Sex nya län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p436 ft12"&gt;län, Hallands län, Jämtlands län, Norrbottens län, Skåne län, Södermanlands län, Värmlands län, Västerbottens län, Västernorrlands län, Västmanlands län, Västra Götalands län, Östergötlands län).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft11"&gt;Att tillämpa någon av dessa principer på den nya länsindelningen där länen utgör betydligt större områden är problematiskt ur ett ortnamnsperspektiv. Vilken residensstaden är kan variera över tid och den kan ligga långt från en stor del av länets invånare. Många skulle därför ha svårt att identifiera sig med namnet, på samma sätt som att det är svårt att ena invånarna i länet kring en viktig plats. Att hitta ett lämpligt nytt namn för indelningsenheterna utifrån de traditionella principerna är en ny namngivningssituation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft10"&gt;Det mest ändamålsenliga anser vi vara att i en modifierad form utgå från landsdelsindelningen, det vill säga från Norrland, Svealand och Götaland, vilket är en indelning som de flesta människor känner till och använder. Denna indelning kan användas om utgångspunkt för den nya administrativa indelningen av Sverige. Den behöver dock kompletteras för att lösa helheten av namngivningen. Eftersom namnen är använda i andra sammanhang är det viktigt att signalera att det här är fråga om länsnamn, varför begreppet län bör ingå i namnen. Länen kommer i viss mån att avvika från den indelning som man vanligen tänker sig när man använder landsdelsnamnen. De nya namnen ska bilda en naturlig namngemenskap som kan betraktas som en namngemenskap som förstås av alla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Residensstäder och länsbeteckningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;Vid bildande av nya län bör valet av länsbeteckning i vägtrafiklagstiftningen följa länsbeteckningen i det tidigare län där den nya residensstaden är belägen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft12"&gt;I varje län finns en residensstad i vilken länsstyrelsen har sitt säte. Vilken denna ska vara beslutas av riksdagen. Även om det i de flesta av dagens län är så att residensstaden även är sätesort för lands- tingsfullmäktige så finns det inget sådant krav. I Skåne och Västra Götalands län har man valt att lägga länsstyrelsens och landstingets säten i olika orter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;171&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Sex nya län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p357 ft34"&gt;Vi ska enligt direktiven analysera principer för val av residens- städer i de nya länen. Historiskt sett har det i de allra flesta län varit den största staden som varit residensstad. Orsakssambanden kan ifrågasättas, i den stad som varit residensstad har stora delar av övrig förvaltning och övriga ledningsfunktioner i samhället samlats och därmed har denna stad i de flesta fall växt sig störst i länet. Samtidigt fattades beslut om residensstäder för mycket länge sedan och vid de tillfällena var det troligen naturligt för staten att förlägga residensen i den största orten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft10"&gt;Vid bildande av nya län kommer principen, att all statlig och mycket annan verksamhet ska samlas på en ort, inte kunna upprätt- hållas. Det är troligtvis inte heller önskvärt eftersom det redan idag finns etablerade strukturer i samtliga residensstäder som bör bibehållas i viss utsträckning. Vi resonerar i kapitel 15 om behovet av att länsstyrelsen fortsätter ha verksamhet på flera orter i länet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft12"&gt;Vid bildandet av Skåne och Västra Götalands län valdes den största staden som residensstad medan landstinget valde att placera fullmäktiges säte i en annan ort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft12"&gt;De städer som väljs till residensstad bör ha en tillräckligt stor arbetsmarknad för att kunna försörja länsstyrelsens centrala funk- tioner med adekvat kompetens. Det är också viktigt att det finns rimligt goda kommunikationer från residensstaden till alla delar av länet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft11"&gt;Länsstyrelsen ska samverka med en rad olika aktörer på regional nivå, såväl statliga myndigheter som regionalt självstyre. Samverkan kan i vissa lägen underlättas av geografisk närhet, att man finns i samma stad. Detta ska å andra sidan vägas mot en bred regional närvaro och möjligheterna att använda tekniska lösningar för sam- verkan. Då verksamhetsorter för dessa aktörer väljs bör det beaktas vilken stad som väljs som residensstad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft12"&gt;I kungörelsen (1973:105) om länsbeteckningar fastställs hur länen ska betecknas vid tillämpningen av vägtrafiklagstiftningen. Dessa beteckningar kallas ofta länsbokstäverna. Vid bildandet av nya län bör kungörelsen ändras så att varje nytt län har en beteckning. Vid bildandet av Skåne och Västra Götalands län ändrades kungörelsen på så sätt att länsbeteckningen följde residensstaden. Vi anser att detta är lämpligt även framöver.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;172&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B348173x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p442 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Det kommunalekonomiska utjämningssystemet vid landstingssammanslagningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft12"&gt;Vi ska, enligt direktiven, analysera och vid behov lämna förslag på författningsändringar som innebär att landsting kan kompenseras vid sammanläggning på motsvarande sätt som för kommunerna. Dessutom ska vi analysera och redovisa hur systemet för kommunal- ekonomisk utjämning i övrigt påverkas av en ändrad landstings- indelning. Utjämningssystemet regleras i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft40"&gt;I det följande kommer en redogörelse göras av hur utjämnings- systemet för landstingssektorn (huvudsakligen inkomstutjämnings- systemet, kostnadsutjämningssystemet och strukturbidraget) påverkas av en ny landstingsindelning.&lt;SPAN class="ft101"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Utjämningssystemen för landstingen omfattar även Gotlands kommun.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Inkomstutjämningssystemet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Inom inkomstutjämningen utjämnas för skillnader i skattekraft mellan landstingen. Utfallet beräknas utifrån skillnaden mellan den egna skattekraften (beskattningsbar förvärvsinkomst per invånare) och den så kallade garantinivån som är 115 procent av landets medelskattekraft. Landsting med en skattekraft under garantinivån får ett bidrag, medan landsting med en skattekraft över denna nivå betalar en avgift. Enbart Stockholms läns landsting har en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;De gjorda beräkningarna bygger på 2016 års förutsättningar, medan landstingssamman- slagningarna föreslås träda i kraft tidigast år 2019. Beräkningarna kan ändå förväntas vara stabila.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft19"&gt;173&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B348174x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Det kommunalekonomiska utjämningssystemet vid landstingssammanslagningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p281 ft12"&gt;skattekraft över garantinivån och är således det enda landsting som betalar en avgift. Inkomstutjämningen finansieras till 97 procent av statsbidrag och till tre procent av avgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft11"&gt;Inkomstutjämningen består av två komponenter: skatte- utjämningsunderlaget och länsvisa skattesatser. Skatteutjämnings- underlaget är skillnaden mellan garantinivån (115 procent av rikets skattekraft) och landstingets egen skattekraft. Utfallet i inkomst- utjämningen beräknas genom att multiplicera skatteutjämnings- underlaget med den länsvisa skattesatsen. Landsting med ett positivt skatteutjämningsunderlag får ett inkomstutjämningsbidrag och landsting med negativt skatteutjämningsunderlag betalar en inkomstutjämningsavgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft12"&gt;Regeringen fastställer för varje län de skattesatser (länsvisa skattesatser) som tillämpas vid beräkning av bidrag och avgifter.&lt;SPAN class="ft80"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;De länsvisa skattesatserna för bidragsberättigade landsting fastställs utifrån 95 procent av medelskattesatsen för landsting 2003 (10,53 procent) och för avgiftsskyldiga landsting utifrån 85 procent av medelskattesatsen 2003.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft10"&gt;De länsvisa skattesatserna är inte kopplade till landstingens faktiska skattesatser. Däremot justerar de länsvisa skattesatserna för gjorda skatteväxlingar mellan respektive landsting och kommunerna i respektive län sedan 1991. Med detta avses att beakta skillnader i uppgiftsfördelningen mellan landstinget och kommunerna i respektive län. Skatteväxlingar har bland annat gjorts för Ädel- reformen, &lt;NOBR&gt;LSS-verksamhet,&lt;/NOBR&gt; del av gymnasieskolan och, i vissa län, för kollektivtrafik och hemsjukvård. Det bör betonas att skatte- växlingsnivån är ett nollsummespel mellan landsting och kommun- kollektivet i respektive län och påverkar inte övriga landstings utfall i utjämningssystemet. I nedanstående tabell redovisas de olika landstingens länsvisa skattesatser i inkomstutjämningen 2016.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;De länsvisa skattesatserna regleras i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;174&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H4B348/H4B348175x1.jpg" style="width:427px;height:439px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td181"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Det kommunalekonomiska utjämningssystemet vid landstingssammanslagningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p447 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;1&lt;/SPAN&gt;Det bör betonas att inkomstutjämningens länsvisa skattesatser inte baseras på landstingens faktiska skattesatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft11"&gt;Högst länsvis skattesats har Östergötlands läns landsting (10,15 procent). Det beror främst på att de har skatteväxlat på en låg nivå jämfört med andra län. Lägst länsvis skattesats har Västernorrland (8,04 procent). Till viss del består skillnaderna också i att ansvaret för kollektivtrafik skiljer sig åt. I Södermanland, Blekinge, Värmland, Västmanland, Dalarna, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten är huvudmannaskapet för kollektivtrafik delat mellan landstinget och kommunerna, varför dessa landstings länsvisa skattesatser ligger lägre än andra län, allt annat lika.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft10"&gt;Vid en landstingssammanslagning måste de ingående lands- tingens och kommunernas länsvisa skattesatser harmoniseras. Det nya landstingets länsvisa skattesats blir det efter skatteunderlag&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;175&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Det kommunalekonomiska utjämningssystemet vid landstingssammanslagningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft10"&gt;viktade medelvärdet för de ingående tidigare landstingen. Det nya landstinget får samma utfall i inkomstutjämningen som de gamla landstingen fick tillsammans. Motsvarande anpassning måste också göras för kommunerna som ingår i det nya landstinget. Detta kommer att medföra omfördelningseffekter mellan kommunerna. De kommuner som får bidrag i inkomstutjämningssystemet och vars länsvisa skattesats höjs kommer få ett förbättrat utfall och bidragskommuner som får lägre länsvis skattesats kommer erhålla ett lägre inkomstutjämningsbidrag efter landstingssammanslag- ningen, medan det motsatta gäller för avgiftskommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;10.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Kostnadsutjämningssystemet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft12"&gt;Kostnadsutjämningssystemet för landsting består av fyra olika delmodeller: hälso- och sjukvård, löner, befolkningsförändringar och kollektivtrafik. I det följande beskrivs hur de olika delmodellerna påverkas av en ny landstingsindelning. Fokus ligger primärt på huruvida de använda variablerna påverkas vid en ny landstings- indelning. Däremot kommer variablernas relevans inte att bedömas. Vi kommer inte heller att beskriva länssammanslagningarnas begränsade påverkan på kommunernas kostnadsutjämning, främst delmodellen för löner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;10.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Hälso- och sjukvårdsmodellen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft10"&gt;Hälso- och sjukvårdsmodellen ska utjämna för demografiska och geografiska skillnader mellan olika landsting. Den demografiska variabeln består av en kostnadsmatris utifrån ålder och socio- ekonomiska faktorer som exempelvis inkomstnivå och boendeform. Varje invånare får en prislapp utifrån kostnadsmatrisen. Denna del kommer inte att påverkas av en ändrad landstingsindelning. En person har samma prislapp i kostnadsmatrisen oavsett vilket lands- ting som personen tillhör. Det nya landstingets utfall blir således summan av de nuvarande landstingens utfall i befolkningsvariabeln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft40"&gt;Delmodellens andra variabel är ett glesbygdstillägg som ska kompensera för merkostnader för att bedriva hälso- och sjukvård i områden med långa avstånd och spridd befolkning. Kompensation beräknas för sjukhusvård, primärvård, ambulansverksamhet, sjuk-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;176&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td181"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td7"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Det kommunalekonomiska utjämningssystemet vid landstingssammanslagningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;resor och observationsplatser efter 2010 års bosättningsmönster och befolkningsunderlag utifrån ett antal antaganden (SOU 2011:39, bilaga 7). Denna variabel uppdateras inte i dagens system och bedöms inte behöva uppdateras med anledning av en ny landstingsindelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Hälso- och sjukvårdsmodellens tredje komponent är antal hiv- patienter per landsting. Denna komponent uppdateras inte i dagens system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft12"&gt;Vi anser att förändringar av utjämningssystemet, i samband med våra förslag om ny läns- och landstingsindelning, bör begränsas i möjligaste mån. Därför anser vi att de nybildade landstingens tillägg (i kronor per invånare) i glesbygdskomponenten och hiv- faktorn bör vara detsamma som de tidigare landstingen fått i kronor per invånare. Exempelvis får nuvarande Västernorrland (84 kr/inv), Jämtland (398 kr/inv), Västerbotten (381 kr/inv) och Norrbotten (892 kr/inv), ett glesbygdstillägg på sammanlagt 393 miljoner kronor årligen. Det nya Norrlands läns landsting bör sålunda få ett tillägg på 447 kronor per invånare, viktat efter nuvarande befolkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;10.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Löner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Landstingens kostnadsutjämning innehåller en delmodell för löner. De olika landstingens utfall beräknas utifrån lönerna i privat sektor samt läkarnas faktiska lönenivå, vilket avses avspegla konkurrensen på närliggande arbetsmarknader. Löneskillnaderna anges i form av ett index som inte uppdateras årligen utan ligger fast tills vidare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;När landsting slås samman bör det nya landstingets löneindex beräknas genom att de ingående landstingens löneindex vägs efter deras befolkningsantal. Det medför att det föreslagna Svealands läns landsting får ett försämrat utfall i delmodellen, totalt 106 miljoner kronor. Övriga landsting får en motsvarande förbättring, 11 kronor per invånare, tack vare det försämrade utfallet till Svealands läns landsting.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;177&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B348178x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Det kommunalekonomiska utjämningssystemet vid landstingssammanslagningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;10.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Befolkningsökning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;Kostnadsutjämningen kompenserar landsting med kraftig befolk- ningsökning, eftersom dessa antas ha högre behov av bland annat investeringar. Kriteriet för att få kompensation är att befolk- ningsökningen de senaste fem åren och det senaste året överstigit 1,2 procent. Denna delmodell påverkas i praktiken inte av lands- tingssammanslagningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;10.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Kollektivtrafiksmodellen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft12"&gt;Kostnadsutjämningens delmodell för kollektivtrafik är gemensam för landsting och kommuner. Utfallet beräknas för respektive län utifrån variablerna gleshet, andel boende i tätorter med över 11 000 invånare samt arbetspendling över kommungräns. Utifrån dessa fördelas standardkostnaden jämnt mellan landstinget och kom- munerna i länet (fördelningen är &lt;NOBR&gt;60–40&lt;/NOBR&gt; mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft12"&gt;För landstingens kostnadsutjämning för kollektivtrafiken kommer en sammanslagningsreform inte att påverka utfallet. Kommunerna kan komma att påverkas av utfallsförändringar, om huvudmannaskapet för kollektivtrafiken ändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;10.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Strukturbidrag och övergångsregler&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Kommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Det nya landstinget ska årligen ha rätt till det belopp som de ingående landstingen sammantaget hade rätt till som strukturbidrag enligt 12 § lagen (2004:773) om kom- munalekonomisk utjämning vid tidpunkten för indelnings- ändringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det bör inte införas någon bestämmelse om att landsting kan kompenseras vid sammanläggning på mot- svarande sätt som gäller för kommunerna vid indelningsändringar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;178&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B348179x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td181"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td7"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Det kommunalekonomiska utjämningssystemet vid landstingssammanslagningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p346 ft12"&gt;Den tredje delen av utjämningssystemet är det så kallade struktur- bidraget. Det infördes för att mildra effekterna av 2005 och tidigare års reform av utjämningssystemet som medförde kraftigt ändrat utfall för vissa landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft11"&gt;Kompensationen till små landsting (färre än 200 000 invånare) togs bort från kostnadsutjämningen 2005 då det inte ansågs möjligt att på objektiva grunder fastställa de merkostnader som kan upp- komma till följd av att ett landsting har ett svagt befolknings- underlag. För landstingen byggde de beräknade merkostnaderna inte på något empiriskt underlag och utredningar hade inte heller påvisat några merkostnader för hälso- och sjukvård som hänger samman med att vissa landsting har liten folkmängd (SOU 2003:88 och SOU 2011:39). I stället fick berörda landsting inom ramen för strukturbidraget rätt till bidrag motsvarande standardkostnaden 2004 avseende små landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft12"&gt;Därutöver fick landsting som fick en bidragsminskning till följd av de förändringar i statsbidrags- och utjämningssystemet som genomfördes 2005, utöver införandebidrag, rätt till bidrag mot- svarande en del av bidragsminskningen. Sedan 2014 har landsting som 2013 fått strukturbidrag för bidragsminskning rätt till ett bidrag motsvarande den del av beloppet som överstiger 0,11 procent av det uppräknade skatteunderlaget år 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft12"&gt;Vid sammanslagning av kommuner får den nya kommunen ett strukturbidrag i fyra år som grundar sig på det högsta värdet från strukturbidraget och delar av kostnadsutjämningen för de tidigare kommunerna (17 a § lagen (2004:773) om kommunalekonomisk&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;179&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Det kommunalekonomiska utjämningssystemet vid landstingssammanslagningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft12"&gt;utjämning). Enligt direktiven ska vi analysera och vid behov lämna förslag som innebär att landsting kan kompenseras vid samman- läggning på motsvarande sätt som för kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft10"&gt;En sammanslagning påverkar, som framgår av avsnitt 10.2 ovan, endast i liten utsträckning kostnadsutjämningen. Den största förändringen är harmoniseringen av lönemodellen, där Svealands läns landsting kan komma få ett försämrat utfall på drygt 100 miljoner kronor eller ungefär 60 kronor per invånare. Gränsen för införande- bidrag vid förändringar i utjämningssystemet brukar vara 250 kronor per invånare, varför vi anser att några övergångsregler vid ändrad landstingsindelning inte bör finnas avseende kostnadsutjämningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft10"&gt;Att införa samma regelverk för strukturbidraget vid landstings- sammanslagningar som gäller vid kommunsammanslagningar skulle få mycket stora effekter. Exempelvis skulle en sammanslagning av Stockholms läns landsting och landstingsdelen av Gotlands kommun innebära att det nya landstinget (med ungefär 2,2 miljoner invånare) skulle få ett strukturbidrag på 1 426 kronor per invånare och år under fyra års tid. Det skulle alltså innebära att landstinget i ett län bestående av Stockholms och Gotlands län skulle få 3,1 miljarder kronor per år i fyra år. Beloppet motsvarar 13 procent av statens anslag för kommunalekonomisk utjämning till landstingssektorn. Effekten skulle bli att regleringsposten skulle minska med 319 kronor per invånare för samtliga landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft34"&gt;Vi anser att en sådan omfördelning vore orimlig. Vidare har vi inte i uppdrag att lägga förslag om stora ändringar av utjämningssystemet. Vi anser därför att ett rimligare tillvägagångssätt är att de samgående landstingens strukturbidrag ska vara summan av de nuvarande landstingens strukturbidrag. Vid bildandet av Norrlands läns landsting bör deras strukturbidrag vara 325 miljoner kronor (=99+63+163). Om Gotland går samman med Stockholms läns landsting bör det nya landstingets strukturbidrag bli 81 miljoner kronor, vilket är den summa som i dag tillfaller landstingsdelen av Gotlands kommun. Vi föreslår därför att en ny bestämmelse ska införas i lagen om kommunalekonomisk utjämning som innebär att det nya landstinget årligen ska ha rätt till det belopp som de ingående landstingen sammantaget hade rätt till som strukturbidrag enligt 12 § vid tidpunkten för indelningsändringen. Denna bestämmelse bör inte vara tidsbegränsad.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;180&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B348181x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft9"&gt;11 Norrlands län&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Kommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län ska den 1 januari 2018 läggas samman till ett län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft13"&gt;Det nya länet ska benämnas Norrlands län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft40"&gt;Västernorrlands läns landsting, Jämtlands läns landsting, Västerbottens läns landsting och Norrbottens läns landsting ska den 1 januari 2019 läggas samman till Norrlands läns landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft11"&gt;Vårt förslag är att Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län och landsting ska läggas samman. Vi föreslår att det nya länet benämns Norrlands län och att det nya landstinget benämns Norrlands läns landsting. Vår bedömning är att detta förslag till ny indelning medför sådana bestående fördelar för det nya landstinget som anges i indelningslagen. Faktauppgifterna om respektive län baseras bland annat på uppgifter i av landstingen inlämnade underlag. I detta kapitel redogörs för effekter på län och landsting med den nya föreslagna indelningen. Effekterna av förslaget för länsstyrelsernas del finns beskrivna i kapitel 15.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft12"&gt;Invånarantalet i detta län kommer med dagens befolkning att uppgå till drygt 885 000 invånare. I de befolkningsprognoser som Statistiska centralbyrån (SCB) tagit fram åt oss beräknas folkmängden i det nya länet år 2050 uppgå till ungefär 915 000 invånare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft19"&gt;181&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B348182x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Norrlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;182&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B348183x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td185"&gt;&lt;P class="p126 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td112"&gt;&lt;P class="p141 ft78"&gt;Norrlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td186"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td186"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td186"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p459 ft12"&gt;Tre av de fyra länen är alltså relativt jämnstora sett till befolk- ningsmängd. Västerbotten är det av de nuvarande länen som förväntas växa mest medan de andra tre väntas ligga kvar på i princip nuvarande folkmängd. Jämfört med prognoserna för hela riket är den förväntade befolkningsökningen i dessa fyra län betydligt lägre än genomsnittet. Relativt sett kommer alltså, enligt prognoserna, andelen av Sveriges befolkning i denna del av landet att minska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft12"&gt;Landarealen i det nya länet blir cirka 222 426 kvadratkilometer vilket innebär drygt hälften av Sveriges yta. I dag är landarealen följande i de fyra länen. Norrbotten: 97 257 km&lt;SPAN class="ft80"&gt;2&lt;/SPAN&gt;, Västerbotten: 54 672 km&lt;SPAN class="ft80"&gt;2&lt;/SPAN&gt;, Västernorrland: 21 552 km&lt;SPAN class="ft80"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;och Jämtland 48 945 km&lt;SPAN class="ft80"&gt;2&lt;/SPAN&gt;. Norrbottens län är alltså till ytan nästan dubbelt så stort som Västerbotten och Jämtland, medan Västernorrland är det till ytan klart minsta av de fyra länen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft12"&gt;Det nya länet kommer att inrymma i stort sett hela det traditionella samiska bosättningsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft12"&gt;Ingen av vare sig de nuvarande eller de fram till 2040 prognostiserade arbetsmarknadsregionerna kommer att delas mellan olika län om dessa fyra län läggs samman. Antalet primärkommuner blir totalt 44.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft10"&gt;Befolkningen i detta län bor huvudsakligen längs kusterna och älvdalarna. Stora områden är mycket glest befolkade. I nuvarande Jämtlands län ser det lite annorlunda ut. Även detta område är glest befolkat men befolkningen är mer spridd i hela området. Den största staden i det nya länet är Umeå med runt 120 000 invånare i kommunen. Andra större städer är Sundsvall, Luleå och Östersund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft12"&gt;Härjedalens kommun har den 26 april 2016 till Indelnings- kommittén lämnat in en skrivelse som är antagen av Härjedalens kommunfullmäktige. I skrivelsen anhåller Härjedalens kommun-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;183&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Norrlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft10"&gt;fullmäktige om att få ingå i region tillsammans med andra landstingsområden i mittsverige. Denna fråga måste utredas vidare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Inom landstinget i Jämtland har det tagits fram analyser av konsekvenser för landstinget om Jämtlands län skulle stå utanför, respektive bli en del av, ett nytt norrlandslän tillsammans med de övriga tre länen. Dessa analyser berör bara konsekvenserna för Jämtlands del, inte för övriga län, och resulterar i den sammanvägda tjänstemannabedömningen att de positiva konsekvenserna med att ingå i ett nytt norrlandslän starkt överväger konsekvenserna att stå utanför. Vi har dock, eftersom konsekvenserna av de två alter- nativen har analyserats i Jämtland, prövat om även ett alternativ med en sammanläggning av de tre övriga länen skulle kunna ge sådana bestående fördelar för dessa tre som anges i indelningslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;11.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Näringsliv och regional utveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Bruttoregionalprodukt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft12"&gt;Bruttoregionprodukten mäter värdet av all produktion av varor och tjänster i en region. Enligt SCB:s preliminära regionalräkenskaper för år 2014, som är de senast tillgängliga, hade Norrbottens län den näst högsta bruttoregionprodukten i landet med 406 000 kronor per invånare (Stockholms län hade den högsta).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft12"&gt;De andra tre norrlandslänen låg under genomsnittet för riket, vilket var 404 000 kronor per invånare. Västernorrland hade 358 000 kronor per invånare, Västerbotten 339 000 kronor per invånare och Jämtland 338 000 kronor per invånare. Om man ser på hela &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; uppvisar Norrbottens BRP betydligt kraftigare konjunkturvariation än rikets BNP. Detta beror på att rikets varu- och tjänsteproduktion är mer diversifierad och har en tonvikt på tjänsteproduktion, medan en stor andel av Norrbottens BRP kommer från varuproduktion och särskilt tillverknings- och utvinningsindustrierna. Det innebär att variationer i internationell efterfrågan har stor påverkan på den regionala ekonomin.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;184&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_185"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;Norrlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p136 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Näringslivsstruktur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft11"&gt;De fyra nordligaste länen har ett antal dynamiska kluster som omfattar allt från utvinning av mineraler, skog och massa, elkrafts- produktion, förädlingsindustri, avancerad medicin- och rymdindustri till kvalitativ tjänsteproduktion inom IT- och besöksnäring. I Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland är basindustrin viktig. Norrbottens starka tillväxtområden är utvinning och tillverkning, främst kopplat till basindustrin och länets råvaror. Andra branscher med högre tillväxt än den nationella utvecklingen är informations- och kommunikationsverksamhet, transport, byggverksamhet samt energi- och vattenförsörjning. Det pågår även en omställning till nya näringar där klimat och gleshet bidrar till goda förutsättningar, till exempel testverksamhet för fordons- och komponenttester. Basindustrin är cyklisk vilket innebär konjunkturkänslighet och ett behov av att bredda näringslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft12"&gt;Även i Västerbotten bidrar råvaror som skog och mineraler till stora produktionsvärden och är av stor vikt även för svensk och europeisk industri. Liksom i de övriga tre länen är länets tillgångar inom vattenkraft viktiga för Sveriges kraftförsörjning. I Västerbotten är även tillgången till universiteten i länet en viktig bas för kunskapsintensiva näringar, bland annat har en stark digital bransch vuxit fram här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Västernorrland har en diversifierad industrisektor. Basindustrin med skogen som råvara utgör en viktig grund, men kompletteras i allt högre grad med nya näringar. Skog, trä, massa och pappers- industrin har varit och är fortfarande ryggraden i Västernorrlands ekonomi. Länet är också starkt inom bank, försäkring och IT- sektorn. En alltmer växande sektor är besöksnäringen. Ett samarbete kring &lt;NOBR&gt;Höga-kusten&lt;/NOBR&gt; har pågått under många år. Sollefteå, Kramfors, Härnösand och Örnsköldsvik nu startat ett gemensamt destinationsbolag Höga kusten destinationsutveckling AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft11"&gt;Jämtland har en struktur som inte finns i motsvarande grad i övriga Norrland. Näringslivet här präglas av entreprenörskap och småföretagande inom en bred sektor där besöksnäringen är en viktig del. Denna näring växer snabbare än i riket. Mittuniversitetets forskning inom till exempel turism betyder mycket. Den viktigaste näringsgrenen är sett till omsättning är industriproduktion. Jordbruket är också, ur ett norrlandsperspektiv,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;185&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_186"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Norrlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p268 ft12"&gt;en viktig näringsgren för Jämtland. Här saknas riktigt stora privata arbetsgivare. De största arbetsgivarna i Jämtland är offentlig verk- samhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;Offentlig sektor hör till de största arbetsgivarna i samtliga fyra län. Besöksnäringen är en näring som, förutom att den är viktig för Jämtlands län, även växer i betydelse i de tre övriga länen och stora satsningar görs inom denna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Regional utveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft12"&gt;I dag har länsstyrelsen det regionala utvecklingsansvaret i Norrbottens och Västernorrlands län. I Västerbottens län är ett kommunalt samverkansorgan (Region Västerbotten) och i Jämtlands län landstinget (Region Jämtland Härjedalen) som har det regionala utvecklingsansvaret. Regeringen har i propositionen Ändrat regionalt utvecklingsansvar i vissa län (prop. 2015/16:176) före- slagit att det regionala utvecklingsansvaret i Norrbotten och Västernorrland från och med 2017 ska överföras till respektive landsting. Som framgår av kapitel 14 är vårt förslag att det regionala utvecklingsansvaret läggs hos det nya landstinget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft12"&gt;När det gäller EU:s strukturfonder utgör Norrbottens och Västerbottens län programområdet för Övre Norrland medan programområdet Mellersta Norrland utgörs av Jämtlands och Västernorrlands län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft14"&gt;Regionala tillväxtåtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;I Norrbottens län uppgick år 2016 medlen för regionala tillväxt- åtgärder (utgiftsområde 19, anslag 1:1) till 137 miljoner kronor. I Västerbottens län uppgick dessa till totalt 125 miljoner kronor, i Västernorrlands län 115 miljoner kronor och i Jämtlands län till totalt 120 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;Sammanlagt har alltså de fyra länen runt 500 miljoner kronor per år i statliga medel för regionala tillväxtåtgärder. Till detta kommer de medel landstingen själva satsar på regionala utvecklingsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;186&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_187"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;Norrlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft14"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-fonder&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft12"&gt;EU:s strukturfonder för Övre Norrland omfattar under program- perioden &lt;NOBR&gt;2014–2020&lt;/NOBR&gt; knappt 1,8 miljarder kronor för regional- fonden och drygt 200 miljoner kronor för socialfonden. När det gäller gränsregionala program så finns i programmet Botnia- Atlantica 305 miljoner kronor och i programmet Nord 352 miljoner kronor. I de transnationella programmen finns i Norra periferin och Arktis 421 miljoner kronor och Baltic Sea Region totalt 2,2 miljarder kronor. Dessa medel fördelas dock mellan de länder och regioner som samverkar i respektive program.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft12"&gt;Under perioden &lt;NOBR&gt;2014–2020&lt;/NOBR&gt; omfattar regionalfonden cirka 1,3 miljarder kronor och socialfonden drygt 200 miljoner kronor i Mellersta Norrland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;EU:s strukturfonder för Övre Norrland och Mellersta Norrland omfattar alltså sammanlagt ungefär 3,5 miljarder kronor denna programperiod. Därtill kommer de satsningar som görs inom de gränsregionala och de transnationella programmen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Utbildning och forskning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;Det nya länet kommer att ha fyra universitet (Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Mittuniversitetet och Luleå Tekniska Universitet). Umeå universitet har fyra campus. Regionala campus är Campus Skellefteå och Campus Örnsköldsvik. Umeå universitet har läkarutbildning på fyra studieorter: Umeå, Östersund, Sundsvall och Sunderbyn. I Umeå finns även Sveriges lantbruks- universitet. Mittuniversitetet har tre campus. De finns i Härnösand (detta campus avvecklas under 2016), Sundsvall och Östersund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Luleå Tekniska Universitet finns på fem orter: Luleå, Piteå, Skellefteå, Kiruna och Bergsskolan i Filipstad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft12"&gt;De fyra norrlandstingen har tillsammans med de närliggande universiteten samverkat inom utbildning via ett gemensamt kompetensförsörjningsråd. Fortsättningsvis kommer denna samverkan att ske i det regionala &lt;NOBR&gt;FoUU-rådet&lt;/NOBR&gt; som är en annan sedan länge etablerad form för samverkan i norr.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;187&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_188"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Norrlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p464 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Bedömning av effekter vid bildandet av nya län och landsting&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft34"&gt;Vår bedömning är att en sammanslagning av de fyra norrlandslänen skulle medföra bestående fördelar för näringslivet och den regionala utvecklingen. I delar av framförallt Norrbottens och Västerbottens län finns en ensidig näringslivsstruktur som skapar sårbarhet. Konjunktursvängningar kan få stor påverkan i hela eller delar av länen. Basindustrin är cyklisk vilket innebär konjunkturkänslighet och ett behov av att bredda näringslivet. Sammantaget kompletterar de fyra Norrlandslänen varandra väl med basindustri, kunskapsintensiva näringar och en växande besöksnäring, vilket kan bidra till att känslig- heten för konjunktursvängningar kan minska i ett nytt län. Effekterna av detta begränsas dock av att arbetsmarknadsområdena är tämligen intakta över tid med hänsyn till de stora avstånden. Besöksnäringen som är en central näring i Jämtlands län växer i betydelse även i de tre övriga länen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft10"&gt;Erfarenheterna från Jämtland kan bidra till att ytterligare förbättra förutsättningarna för en växande besöksnäring i hela det nya länet. Ett större län kommer att innebära fler konkurrenskraftiga områden och näringar och det kan vara positivt i regionens strävan efter ekonomisk förnyelse och längre värdeskapande produktionskedjor av de råvaror som finns. Utöver skillnaderna i näringslivsstrukturen bland de fyra Norrlandslänen finns det också stora likheter. I samtliga län är de långa avstånden och behoven av en väl fungerande infrastruktur en utmaning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft34"&gt;Samtliga av de fyra norrlandslänen har en liten befolkning och det har redan skapat flera strategiska och långsiktiga samarbeten över länsgränserna. Det är naturligt att grannlän och även grannländer kan komplettera den verksamhet och utveckling som drivs och skapa samarbeten. Det finns en rad samverkansprojekt och nätverk inom i stort sett alla områden. Dessa behöver förstärkas ytterligare. Ett län med ett större skatteunderlag kan underlätta samverkan genom resursallokering och större kritisk massa. I det nya länet kommer det totalt att finnas cirka en miljard kronor årligen i medel för regional tillväxt med &lt;NOBR&gt;EU-medlen&lt;/NOBR&gt; från strukturfonderna och de statliga medlen för regionala tillväxtåtgärder. Till detta kommer de medel som det nya landstinget själv satsar på detta arbete. Med en ny indelning undanröjs även administrativa gränser och olikheter som skapar hinder för samverkan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;188&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_189"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;Norrlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p466 ft12"&gt;Det nya landstinget får ansvaret för att leda och samordna det regionala utvecklingsarbetet. Medlen för regional utveckling kan genom att samlas användas mer effektivt och därmed till fler verksamheter. Insatser för regional utveckling kräver dock en god lokalkännedom och närhet. De nuvarande länens olika närings- livsstrukturer kräver olika typer av insatser. Hur fördelningen av resurser ska ske för att uppnå en likvärdighet är en uppgift för det nya landstinget. Region Jämtland Härjedalen ser en risk att besöks- näringens betydelse för nuvarande Jämtlands län negligeras vad gäller dess betydelse för utvecklingsmöjligheter och tillväxt i ett större län med traditionell industri utefter kusten. Man ser också en risk när det gäller företagens möjligheter att förändras i sin egen affärsverksamhet om deras betydelse i länet minskar i och med att länet blir större. Vissa företag som till exempel har sin verksamhet knuten till eller inriktad mot det offentliga kan då komma att förlora affärsmöjligheter. Vår bedömning är dock att det i och med att medlen samlas finns möjligheter till omprioriteringar och allokering av medel inom länet för bästa möjliga utveckling. Jämtlandsstråket och en del andra områden i Jämtland har goda tillväxtförutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft34"&gt;Redan i dag finns det ett etablerat samarbete på politisk och tjänstemannanivå för att påverka i &lt;NOBR&gt;EU-frågor&lt;/NOBR&gt; som berör områdena regional utveckling, klimat- och energifrågor, forskning och innovationer och infrastruktur inom Europaforum Norra Sverige. Om de fyra nordligaste länen läggs samman kan de samverka med och påverka såväl den nationella nivån som EU och den internationella nivån med en betydligt starkare röst. Det är av betydelse bland annat vid fördelning av nationella och &lt;NOBR&gt;EU-medel&lt;/NOBR&gt; och när förändringar föreslås med negativa konsekvenser för länet. Det nya landstinget kan även använda de verktyg de själva har på ett mer kraftfullt och ändamålsenligt sätt. Genom att lägga samman de fyra nuvarande länen minskar man också risken för att dessa konkurrerar med varandra och därmed bidrar till suboptimeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft12"&gt;Utvecklingen av kluster och innovationssystem är centrala inslag i den svenska tillväxtpolitiken. Utvecklingskraften i dessa system hämtas först och främst från den regionala nivån och är beroende av det samspel och den samverkan som kan uppnås mellan och inom forskning, företag och offentlig sektor. Innehåll och inriktning är beroende av näringslivets inriktning, tillgänglig&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;189&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_190"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Norrlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p281 ft12"&gt;forskning och utbildning och förmågan till samspel. Här finns möjligheter för en strategisk politik för regional tillväxt och konkurrenskraft. Av stor vikt är också en regional anpassning av infrastrukturinvesteringar och investeringar i högre utbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft12"&gt;För näringslivet är arbetsmarknadsregionen den naturliga grundenheten. Det hindrar inte att näringslivsfrämjande insatser ofta kräver betydligt större geografier för att uppnå en kritisk massa av resurser och kompetens. Exempelvis omfattar ALMI Företagspartner Mitt och Almi Invest såväl Västernorrland som Jämtland medan ALMI Företagspartner Norr och Partner Invest har Norrbotten och Västerbotten som arbetsfält. Av betydelse är även Norrlandsfonden som har de sju nordligaste länen som verksamhetsområde. Ett större län skulle främja utvecklingen av kluster och samarbeten mellan innovativa och tillväxtskapande miljöer i norra Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft12"&gt;En bidragande anledning till detta är att de offentliga medel som disponeras av landstinget på ett enklare sätt skulle kunna användas utan hänsyn till de gamla länsgränserna. För företag och andra aktörer kan kontakterna och samarbetet med kommunala och statliga myndigheter underlättas om de befinner sig i samma administrativa region.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft12"&gt;Viktiga tillväxtmotorer för länet är de fyra universiteten och den utbildning och FoU som bedrivs där. Förslaget till ny indelning innebär att det kommer att finnas fyra universitet i länet. Det är viktigt att dessa universitet har betydande samarbete på europeisk och internationell nivå och får utvecklas självständigt. De fyra universiteten tillsammans med yrkeshögskolor är viktiga för kompetensförsörjningen till offentlig och privat sektor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft10"&gt;Vid en sammanslagning av de fyra nordligaste länen behöver dagens strukturer harmoniseras med de nya gränserna. Bland annat utgörs de fyra nordligaste länen i dag av två &lt;NOBR&gt;NUTS2-områden.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;NUTS-områden&lt;/NOBR&gt; måste enligt Eurostat följa administrativa gränser. Därför måste dessa ändras om det bildas större län. Förutsatt att det kommer att finnas regionala program även under kommande programperioder är det rimligt att det nya länet också utgör ett programområde för strukturfonderna. De gränsregionala programmen följer ofta funktionella geografier, vilket innebär att en förändring inte per automatik behöver betyda att dessa ska ändras.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;190&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_191"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;Norrlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p104 ft12"&gt;En viktig potential i ett nytt starkt norrlandslän är att utveckla och stärka befintliga samarbeten med Norge och Finland. Möjlig- heterna att förbättra förutsättningarna i det arktiska Skandinavien lyfts bland annat fram i rapporten Tillväxt från norr &lt;NOBR&gt;-Hur&lt;/NOBR&gt; kan Norge, Sverige och Finland skapa hållbar tillväxt i arktiska Skandinavien?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Vi bedömer också att en stor fördel med det nya länet är att det samlat kommer att inrymma i stort sett hela de svenska delarna av Sapmi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft12"&gt;De bestående fördelarna blir ur ett antal aspekter tydligast med en indelning där alla de nuvarande fyra länen ingår. Vi bedömer dock att även tre av de fyra nordligaste länen skulle kunna uppnå bestående fördelar för näringslivet och den regionala utvecklingen eftersom det skulle ge ett resursmässigt så pass mycket starkare län att kapaciteten att bygga strukturer skulle kunna uppnås. Länet skulle få en betydligt starkare röst än i dag och skulle ha möjligheter att hävda sig både på den nationella nivån och på EU- nivån. Om ett av dessa fyra län inte skulle ingå skulle detta dock ändå få samarbeta med det nya större länet eftersom väldigt mycket av det samarbete som finns i dag sker mellan dessa fyra län i olika konstellationer. Förutom att resurserna skulle bli mindre skulle man då bland annat förlora de fördelar det innebär att arbeta under samma huvudman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;11.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Kultur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft12"&gt;Riksdagen beslutade 2009 om kultursamverkansmodellen, som innebär att landstingen fick ansvaret för att fördela vissa statliga medel till regional och lokal kulturverksamhet. Landstingen tar inom ramen för modellen fram regionala kulturplaner som utgör grund för Statens kulturråds länsvisa fördelning av medel. De regionala kulturplanerna utarbetas i samverkan med länets kommuner och efter samråd med länets professionella kulturliv och det civila samhället. Målet med modellen är att föra kultur- frågorna närmare medborgarna och att ge berörda aktörer på lokal och regional nivå ett ökat ansvar och ökad frihet inom kultur- området. Staten har dock ett fortsatt övergripande strategiskt ansvar för den nationella kulturpolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;191&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_192"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Norrlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p383 ft12"&gt;Inom kulturområdet finns redan i dag en stor mängd sam- arbeten mellan de fyra nordligaste länen. De bedrivs i olika associationsformer och är ofta samägda med och samfinansierade av kommuner. Exempel på samarbeten är Kommunalförbundet Norrlands Nätverk för Musikteater och Dans (NMD) som har landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland som medlemmar. De ensembler som ingår i nätverket är; NorrlandsOperan i Umeå, Norrdans i Härnösand, Barn- och ungdomsoperan inom Estrad Norr i Östersund samt Piteå Kammaropera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft12"&gt;Mellan länsmuseerna i Norrland finns ett mångårigt samarbete gällande olika verksamhets- och profilområden där varje museum tar ett extra ansvar för ett par utvecklingsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft10"&gt;Läns- och regionbiblioteken i Norrland har sedan lång tid tillbaka dialog och samverkan kring utvecklingsfrågor för biblioteksområdet, omvärldsbevakning samt utbyte av information. Länsgemensamma projektsatsningar har genomförts och vid behov sker samordning av kursutbud, författarturnéer samt konferenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft11"&gt;Sedan många år finns ett kontinuerligt samarbete och möten mellan konstkonsulenterna i Norrland. Detta samarbete gäller främst kompetensutveckling och gemensamma projektsatsningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft12"&gt;Musik i Norr är en samverkan mellan länsmusikinstitutionerna i de fyra norrlänen, med stöd av Kulturrådet. Projektet Mer till fler är ett samverkansprojekt mellan de fyra norrlandslänens länsteatrar samt Gíron Samí Teahter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft11"&gt;Mellan Riksteaterns organisationer i Norrland finns ett pågående samarbete, speciellt kring utbudsdagar. Riksteatern ingår i kultursamverkansmodellen och har statliga stöd genom detta, samt anslag från respektive landsting. Riksteatern nationellt har också en särskild samordnarfunktion för Norrlandslänen. Vissa regionala kulturverksamheter har anslag från flera eller alla län i Norrland – exempelvis Teatercentrum Norr, Danscentrum Norr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft12"&gt;Den samverkan som finns med kommunerna är viktig, och kommer möjligen att bli ännu viktigare, för att få en spridning av kulturen till så många medborgare som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;192&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_193"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;Norrlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p468 ft14"&gt;11.2.1 Bedömning av effekter vid bildandet av nya län och landsting&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft10"&gt;Som konstaterats ovan finns det redan ett mycket omfattande samarbete inom kulturområdet mellan de fyra länen. Delvis beroende på att befolkningsunderlaget är relativt litet i respektive län. Denna samverkan mellan olika kulturinstitutioner kan utvecklas ytterligare vid en sammanslagning av länen. Erfarenheter från bildandet av både Skåne och Västra Götalands län visar att kulturområdet har fått en betydligt mer central position efter bildandet av större län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft11"&gt;Vår bedömning är att det finns motsvarande goda förutsätt- ningar för bestående fördelar på kulturområdet inom det nya länet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;11.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Arbetsmarknadsregioner, pendling, infrastruktur och kollektivtrafik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Arbetsmarknadsregioner och pendling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft12"&gt;Enligt SCB:s förteckning över lokala arbetsmarknader för 2014, som är den senast tillgängliga, finns det i dag 73 funktionella LA- regioner i Sverige. Av dessa finns totalt 24 inom de fyra nordligaste länen. Enligt prognoserna för år 2040 kommer det att finnas 23 lokala arbetsmarknader i det nya norrlandslänet. Ingen av vare sig de nuvarande eller de fram till 2040 prognostiserade arbets- marknadsregionerna kommer att delas mellan olika län om man slår ihop de fyra nordligaste länen. Detta beror på att Norrland har många befolkningsmässigt mycket små men ofta till ytan stora lokala arbetsmarknader vilket är hänförligt till gles befolkning och stora avstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft11"&gt;När det gäller Norrbotten bor och arbetar ungefär 85 procent av den förvärvsarbetande befolkningen inom samma kommun. Arbetsresorna i Malmfälten (Kiruna och Gällivare) är i likhet med övriga kommuner främst inomkommunala. De största pendlings- strömmarna i nuvarande Norrbottens län sker inom Luleåregionen som består av kommunerna Luleå – Boden – Kalix – Älvsbyn – Piteå. Det finns också en långpendling, troligen på veckobasis, till Västerbottens och Stockholms län. Pendlingsmönstret har sett i stort sett likadant ut under den senaste tioårsperioden. En viss förändring har skett i pendlingsströmmarna då pendlingen mellan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;193&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_194"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Norrlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft11"&gt;kustkommunerna och mellan kommuner med gruvnäring i inlandet ökat. Ökningarna är dock små sett i absoluta tal. Förstoringen av arbetsmarkandsregionen går långsamt i länet. Infrastrukturen och de stora avstånden har en starkt bidragande förklaring till detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft12"&gt;I Västerbotten är det i huvudsak mellan länets största kommuner som de stora pendlingsströmmarna går och kollektiv- trafikutbudet har utvecklats främst i städerna och utefter större stråk. De två största kommunerna i länet, Umeå och Skellefteå skulle dock kunna få en betydligt större arbetspendling med tågtrafik. Redan i dag är arbetspendlingen större än den mellan Umeå och Örnsköldsvik. Statistiken över högskolependlare visar att i länets kommuner så är Umeå den klart dominerande orten för högskoleinpendling. De överlägset mest populära campus att pendla till i Sverige är Uppsala och Luleå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft11"&gt;För Västernorrlands del sker den största pendlingen till Stockholm och till angränsande län. Arbetspendlingen är mest omfattande i stråket &lt;NOBR&gt;Sundsvall-Timrå-Härnösand.&lt;/NOBR&gt; Sundsvall har en ambition att skapa en större arbetsmarknadsregion söderut i det nuvarande Gävleborgs län. Utöver den arbetspendling som finns så finns också en omfattande studiependling, framförallt till universiteten i Sundsvall och Umeå. Pendlingen mellan Örnsköldsvik och Umeå har främjats av utbyggnaden av Botniabanan, pendlingen i &lt;NOBR&gt;öst-västlig&lt;/NOBR&gt; riktning kan väntas öka genom de satsningar som görs på Mittstråket. En ny Ostkustbana med kraftigt förkortade restider bidrar till dels förbättrade pendlingsmöjligheter till och från Stockholm, dels till att pendling för arbete och studier över länsgränsen till Gävleborg förbättras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft11"&gt;I Jämtlands län är det Östersund som är det mest betydelsefulla arbetsmarknadsområdet, och Jämtlandsstråket (Östersund till Åre) har goda förutsättningar att fungera som ett arbetsmarknads- område. Den växande besöksnäringen kan innebära att även exempelvis Härjedalen har områden som kommer att ha möjlig- heter att växa. Över länsgränsen finns en pendling mot Sundsvall och även mellan Ragunda och Sollefteå samt Strömsund och Dorotea, samt pendling till Umeå. Dessa pendlingsströmmar är dock små i absoluta tal. Dessutom förekommer en pendling till Stockholm, framförallt i form av veckopendling. Kommunikations- möjligheterna från Östersund till Sundsvall och Östersund till Stockholm är relativt goda, medan kommunikationsmöjligheterna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;194&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_195"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;Norrlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p471 ft13"&gt;till övriga Norrland är betydligt sämre och därmed mer tids- krävande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Infrastruktur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft12"&gt;I varje län tas en länstransportplan fram som innehåller prioriteringar av de statliga resurser för investeringar i transport- infrastruktur som regeringen anvisat. Ansvarig för framtagningen är den aktör som har det regionala utvecklingsansvaret enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Samarbete över länsgränserna är särskilt viktigt när det gäller infrastrukturplaneringen då den hänger ihop och knyter samman flera olika geografiska områden. Flaskhalsar i ett län får även konsekvenser i intilliggande län. I dag sker samverkan kring länsplanerna mellan aktörer i länen och mellan aktörer i olika län. Dels formellt genom remisser men också på tjänstemannanivå. Det finns ett formaliserat samarbete kring infrastrukturfrågor inom bland annat ramen för Europaforum Norra Sverige och den infrastrukturgrupp som finns där.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft11"&gt;Inför planperioden &lt;NOBR&gt;2010–2020&lt;/NOBR&gt; tog de fyra nordligaste länen fram en så kallad regional systemanalys som en gemensam grund för det fortsatta planeringsarbetet. Den regionala systemanalysen är fortfarande aktuell. En av tankarna med denna var att den skulle ligga till grund för den nationella planering som Trafikverket bedriver. I systemanalysen gjordes en omfattande beskrivning av norra Sveriges roll och funktion i ett både nationellt och europeiskt perspektiv. Det varierande näringslivets utveckling och behov beskrevs, liksom transportsystemets funktion, brister och behov. Med en utvecklad infrastruktur skapas bättre förutsättningar för godstransport och kollektivtrafik. Ökad kapacitet på järnväg skapar möjlighet till arbetspendling i ett större område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;De regionalt utvecklingsansvariga aktörerna arbetar också på andra sätt för att utveckla transportinfrastrukturen. Dels för man löpande dialoger med Trafikverket, både vad gäller genomförandet av de i länstransportplanerna angivna objekten och vad gäller åtgärder som ska finansieras inom ramen för den nationella planen. Dels bedriver man olika former av samarbeten och projekt för att också på andra sätt utveckla infrastrukturen och trafiken på denna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;195&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_196"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Norrlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft12"&gt;Sedan ett antal år tillbaka finns bolaget Norrtåg AB. Intresse- föreningen Norrtåg samverkar sedan 2001 på det politiska planet för en samlad syn på framtidens järnväg i de fem norrlandslänen (Gävleborg, Västernorrland, Jämtland, Västerbotten samt Norrbotten). Inom intresseföreningen samverkar kommuner, landsting, regionförbund och länstrafikbolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;Nyligen bildades bolaget Ostkustbanan AB som ägs av lands- tingen i Västernorrland och Gävleborg samt åtta kommuner i området med syfte att främja utbyggnaden av järnväg mellan Gävle- &lt;NOBR&gt;Sundsvall-Härnösand.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;Inlandsbanan AB, som ägs av 15 kommuner längs banan, från Gällivare i norr till Mora i söder, har uppdrag att driva en verksamhet som stödjer tillväxtarbetet efter hela Inlandsbanans sträckning. En väsentlig del i det arbetet utgörs av att arbeta för ökade transportvolymer av gods från företag som är verksamma i inlandet. Förutom ökade godstransporter ska bolaget verka för att persontrafiken på banan ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft10"&gt;I Jämtland och Västernorrland är Mittstråket, med väg E 14 och Mittbanan/Meråkerbanan, mellan Sundsvall och Trondheim av stor betydelse. Ett nära samarbete sker därför regelbundet mellan dessa två nuvarande län när det gäller infrastrukturplanering. Ett aktuellt exempel är det stora projekt benämnt Funktionella Mittstråket som nyligen beviljats stöd från EU:s regionalfond för investeringar i Mittbanan och väg E 14 mellan Sundsvall och Storlien. Stambanan är också en viktig resurs i Jämtlands kommunikationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Kollektivtrafik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft10"&gt;I Jämtlands län är den regionala kollektivtrafikmyndigheten en del av landstinget. Länstrafikbolaget driver den operativa verksam- heten. I Västerbotten är samverkansorganet (regionförbundet) regional kollektivtrafikmyndighet. Den operativa verksamheten ligger i ett självständigt länstrafikbolag. Norrbotten och Västernorrland har organiserat de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i kommunal- förbund. I Norrbotten bedrivs den operativa verksamheten i ett länstrafikbolag medan man i Västernorrland har den operativa verksamheten i förvaltningsform i kommunalförbundet. När det gäller regional tågtrafik så upphandlas den av Norrtåg AB som ägs&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;196&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_197"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;Norrlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p346 ft13"&gt;de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland samt av Länstrafiken i Västerbotten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft12"&gt;Lagen (2010:1065) om kollektivtrafik föreskriver att det ska finnas en regional kollektivtrafikmyndighet i varje län. De fyra regionala kollektivtrafikmyndigheterna ska alltså bli en. Denna kan vara organiserad på olika sätt. Formerna för detta är något som landstingen och berörda kommuner måste lösa inför en samman- slagning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Bedömning av effekter vid bildandet av nya län och landsting&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft11"&gt;Vår bedömning är att förslaget till ny indelning medför bestående fördelar för infrastruktur, arbetsmarknader och kollektivtrafik i de fyra nordligaste länen. En ny länsindelning skapar möjligheter för en mer sammanhållen infrastrukturplanering. Det föreslagna länet omfattas i dag av två olika Trafikverksregioner. De positiva effekterna av att bilda ett nytt län skulle förstärkas om det nya länet omfattas av enbart en Trafikverksregion. Med de stora avstånden i det nya länet är en fungerande infrastruktur, inklusive &lt;NOBR&gt;IT-infrastruktur,&lt;/NOBR&gt; viktig. Det måste gå att transportera sig mellan länets olika delar så att människor kan ta sig till exempelvis arbete, studier och sjukvård men även för att den demokratiska styrningen av länet ska fungera. Behoven av satsningar kan komma att bli ännu större än i dag för att få detta nya län att fungera på ett bra sätt. Detta ställer stora krav på företrädarna för det nya länet men även på staten. Det nya länet har stora behov av att binda ihop infrastrukturen dels inom länet, dels kommunikationer söderut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft12"&gt;Arbetsmarknadsregionerna utgör viktiga byggstenar i upp- byggnaden av det nya länet. Invånarna lever redan nu, och i allt högre grad, sina liv i större områden än den egna kommunen. Landstinget måste underlätta för medborgarna så att de kan dagspendla till arbete eller studier men även kunna ta sig till den högspecialiserade regionsjukvården, även om mer än nio av tio vårdkontakter sker inom närsjukvård och bassjukvård. Infrastruktur och kollektivtrafik måste planeras utifrån människors rörelsemönster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft12"&gt;Med ett resursmässigt starkare län ökar potentialen för sam- ordning och effektivitet. I dag är det många olika aktörer som har&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;197&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_198"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Norrlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p281 ft12"&gt;ansvar för frågor om infrastruktur och trafikutveckling. I ett nytt län finns förutsättningar att samla ansvaret för infrastruktur- och trafikplanering, inklusive kollektivtrafikplanering. En mer sam- ordnad planering av kollektivtrafik och infrastruktursatsningar kan bidra till kortare restider. Det ökar förutsättningar för pendling över längre sträckor och kan bidra till vidgade arbetsmarknads- regioner. På grund av de stora avstånden och den glesa befolk- ningen i stora delar av det nya länet är det dock svårt att påtagligt vidga många av dagens arbetsmarknadsregioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft10"&gt;Dessutom ser boendestrukturen olika ut i de nuvarande länen. I Jämtlands län är befolkningen glest utspridd över hela länet, medan i Norr- och Västerbotten är kusten och älvdalarna de viktiga boendestråken. I delar av det nya länet finns en potential i att arbetspendlingen kan underlättas genom utvecklad kollektivtrafik. Det ökar människors valfrihet samtidigt som företagen får ett större rekryteringsunderlag. Här kan ett resursstarkare län med möjlighet till omfördelningar, prioriteringar och starkt påverkans- arbete skapa förutsättningar som kan förbättra förutsättningar för konkurrenskraft och pendling. Ett mer resursstarkt län kan också ge bättre förutsättningar för att utveckla sammanhängande transportsystem och gemensamma prioriteringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft12"&gt;Behovet av att effektivare kunna planera infrastruktur och trafik har varit en av de viktigaste drivkrafterna bakom arbetet för en regionbildning i norra Sverige. Att samtliga dessa fyra nuvarande län ingår i det nya ter sig naturligt med tanke på bland annat samarbetet med den gemensamma grunden inom infrastruktur- planeringen, samarbetet inom Norrtåg AB och i Norrlandsresan, som är ett samarbete mellan länstrafikbolagen i de fyra nordliga länen med gemensam taxa, tidtabell, biljetter och marknadsföring för all trafik över länsgräns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft11"&gt;Sådana strävanden underlättas när det gäller såväl infrastruktur- planering som kollektivtrafik om de nuvarande länsgränserna försvinner. Man har även likartade utmaningar när det gäller infrastrukturen med den i stora delar glesa befolkningen. Det skulle enligt vår bedömning vara möjligt att uppnå bestående fördelar på detta område även med tre av länen. Det skulle utgöra ett tillräckligt stort geografiskt område och även ha möjlighet att avsätta tillräckliga resurser för att kunna vara med och påverka infrastrukturfrågorna på ett annat sätt än i dag. Det skulle även&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;198&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_199"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;Norrlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;kunna uppnå tillräckligt av de fördelar för kollektivtrafiken som det större länet innebär. De sammanhängande transportstråken längs kusten skulle även i detta alternativ ligga inom ett och samma län. Precis som när det gäller regional utveckling och hälso- och sjukvård skulle det dock även fortsättningsvis krävas ett samarbete inom hela det område som i dag utgör de fyra länen och fördelarna av att ha samma huvudman för hela området skulle förloras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;11.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Hälso- och sjukvården&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft12"&gt;Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar vilket vi redogjort för i kapitel 5. De befolkningsmässigt små landstingen i norr har svårt att var för sig bära tunga framtidsinvesteringar i teknik, IT och läkemedel. Landstingens storlek i Sverige varierar, vilket ger ojämlika förutsättningar vad gäller möjligheten att garantera alla medborgare tillgång till likvärdig vård i landet. Befolkningen i norra Sverige förväntar sig en jämlik vård i förhållande till resten av landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft10"&gt;Former för samverkan kring hälso- och sjukvården finns redan i norra Sverige. De fyra nordligaste länen tillhör samma sjukvårdsregion enligt förordningen (1982:777) om rikets indelning i regioner för hälso- och sjukvård som berör flera landstingskommuner. För att samla hälso- och sjukvården i resursstarka organisationer, som kan utveckla sjukvårdssystemet, bildades Norrlandstingens Region- förbund (NRF) 2005 av de fyra nordligaste landstingen. Region- förbundet är ett samverkansorgan i norra sjukvårdsregionen som ska tillvarata och utveckla gemensamma intressen inom hälso- och sjukvård, utbildning och forskning och därmed sammanhängande verksamheter. I regionförbundet har norrlandstingen ett gemensamt ansvar för beställning, planering och samordning av regionsjukvård, utbildning och forskning utifrån ett behovs- och befolknings- perspektiv. Förbundet beslutar om avtal för högspecialiserad vård och om regionens utvecklingsplan för cancervården. Samverkan inom regionen sker i de samverkansgrupper som inrättats inom förbundet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft40"&gt;Primärvården liksom folktandvården bedöms inte påverkas i särskilt hög grad av en förändrad indelning av län och landsting. Detta eftersom uppdragen främst är lokalt inriktade och bland annat innebär att i samverkan med kommunerna ge förebyggande&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;199&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_200"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Norrlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft10"&gt;insatser och vård så nära invånarna som möjligt. På sikt kan dock förväntas en omstrukturering av den specialiserade sjukhusvården. På sikt väntar sannolikt också, som en följd av det tekniksprång som digitaliseringen innebär, stora förändringar av sättet att tillhandahålla vård. Det gäller även primärvård och hemsjukvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Vårdvalen inom både primärvård och folktandvård behöver harmoniseras då de måste vara utformade på ett enhetligt sätt inom ett och samma landsting. Även gränssnittet gentemot kommunerna när det gäller hemsjukvården kan komma att behöva ses över och ensas i regionen. Ledning och styrning av verksamheterna kan också komma att förändras i ett större landsting. Det är viktigt att skapa gemensam planering och uppföljning av verksamheterna. Specialisttandvården kan komma att påverkas vid en förändrad landstingsindelning för att använda gemensamma resurser effektivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft11"&gt;För ambulanssjukvården är de stora framtidsfrågorna kompetens- försörjning samt den demografiska utvecklingen i kombination med stor geografisk spridning. Den tekniska utvecklingen ger goda förut- sättningar att klara utmaningen. Helikoptertransporter och ambulansflyg är viktigt för ett stort och glest befolkat län. Helikopter används för att föra sjukvårdskompetens till terräng, hälsocentral eller länsdelssjukhus men också för att transportera patienter till vårdinrättningar. Svårt sjuka patienter kan även flygas med helikopter från vårdinrättning till specialiserad vård. Inom ramen för samarbetet i norra regionen finns sedan flera år tillbaka ett samarbete om flygambulans. Det finns tillgång till två plan och tre helikoptrar i regionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Nivåstrukturering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;Nivåstrukturering är en dynamisk process där tidigare hög- specialiserade verksamheter med tid och volym kan övergå i klinisk rutinverksamhet, som kan decentraliseras. Ett talande exempel på detta är hjärtsjukvårdens kateterburna ballongsprängningar av förträngda kranskärl. Från att tidigt ha varit en utpräglad regionspecialitet utförs denna procedur nu på alla länssjukhus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft12"&gt;Som en del i Norrlandstingens regionförbunds primära upp- gifter har de diagnosrelaterade chefssamråden under flera år medverkat i en långsiktig nivåstrukturering av vården i regionen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_201"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;Norrlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Detta har inneburit en koncentration av viss högspecialiserad vård till Norrlands universitetssjukhus men också en omfördelning från Västerbotten till andra länssjukhus i regionen. Det arbete som sedan fortsatt inom Regionalt cancercentrum (RCC) har inneburit en fortsatt logisk nivåstrukturering av cancervården i länet och regionen. RCC Norr är det regionala cancercentrum som kommit längst i denna nivåstrukturering i Sverige. I praktiken innebär det att sällanförekommande cancerbehandlingar har upphört vid länens mindre sjukhus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Norrlands universitetssjukhus&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft12"&gt;Norrlands universitetssjukhus (NUS) bedriver regionsjukvård till geografiskt halva Sverige och länsdels- och länssjukvård till västerbottningarna. Sjukhuset har som övriga universitetssjukhus en drivande roll att på evidensbaserad grund göra prioriteringar, förändra klinisk praxis, skärpa indikationer, införa nya och utmönstra gamla metoder. Det ska också erbjuda en god utbildnings- och forskningsmiljö och tillsammans med Umeå universitet bedriva nationellt och internationellt viktig forskning. Syftet ska vara att bidra till att förebygga sjukdom och ohälsa men också förbättra diagnostik, terapi och vård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft12"&gt;Forskningen är inte bara kopplad till högspecialiserad vård utan bedrivs i betydande omfattning rörande sjukdomar och behandling som inte räknas som högspecialiserad, inte minst vad gäller prevention.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft10"&gt;För att utveckladen högspecialiserade sjukhusvården i Norrland är det av största vikt att universitetssjukhuset kan ligga i fronten kliniskt och forskningsmässigt. Från 2006 har Norrlands universitets- sjukhus gjort en kraftsamling inom ett antal profilområden. Kopplingen mellan NUS och Umeå universitet är stark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Samarbetet i Norrlandstingens Regionförbund har på ett bra sätt gett förutsättningar för forskning av hög kvalitet också ute på länssjukhusen och i primärvården. Det är en viktig verksamhet för utvecklingen av vården och för rekryteringen av kvalificerade medarbetare.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;201&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_202"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B348202x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Norrlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Informationsteknik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft34"&gt;IT blir ett nyckelområde inför bildandet av ett nytt län. I samband med Regionöversynen 2009&lt;SPAN class="ft106"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;togs ett underlag fram kring norrlandstingens &lt;NOBR&gt;IT-verksamhet.&lt;/NOBR&gt; Där genomlystes landstingens IT- organisationer och tekniska miljöer för att se möjligheter till effektivisering och framtida kommunikation inom regionen. Det fanns redan då vissa nationella initiativ, men som inte var genomförda. Landstingen hade då, precis som i dag, egna tekniska miljöer och system och en del speciallösningar som på sikt måste hanteras vid en ny indelning. Sammantaget konstaterades att samgående och avveckling av system inte kan göras på kort sikt, men att det med en regional styrning finns stora möjligheter att på lång sikt både förbättra leveranserna till verksamheterna men också effektivisera själva &lt;NOBR&gt;IT/MT-organisationen.&lt;/NOBR&gt; Den snabba tekniska utvecklingen har sedan dess fortsatt, landstingen har spetsat organisationen och ökat resurserna i den nationella &lt;NOBR&gt;IT-samverkan&lt;/NOBR&gt; genom Inera/SKL. Diskussionerna kring framtida gemensamt vårdinformationssystem har intensifierats och den nationella vårdportalen 1177 har tagit stora steg framåt och har alltmer blivet en självklar kanal för medborgarnas kommunikation med vården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Bedömning av effekter vid bildandet av nya län och landsting&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;Vår bedömning är att en sammanläggning av de fyra nordligaste länen kommer att medföra bestående fördelar för hälso- och sjukvården. För hälso- och sjukvården ger en större geografisk bas bättre förutsättningar för en välfungerande vårdstruktur som ger balans mellan verksamhet och ekonomi. Storleken har ur ett utvecklingsperspektiv avgörande betydelse för systemets förmåga att kunna bära kostnader för investeringar i sjukvården, för att kunna bedriva sjukvård samt forskning och utveckling av hög kvalitet med spetskompetens och fungerande kompetensförsörj- ning samt för att kunna sprida ny kunskap och utmönstra gamla metoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Det arbete som gjordes inom ramen för Norrstyrelsen då ansökningar gjordes till kammar- kollegiet om att bilda större regioner i norra Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;202&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_203"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;Norrlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p401 ft12"&gt;En av hälso- och sjukvårdens största utmaningar är en effektiv och ändamålsenlig användning av tillgängliga resurser. Det finns därför anledning att samla hälso- och sjukvården i resursstarkare organisationer som kan utveckla sjukvårdssystemet. Ett första steg i denna riktning togs 2005 när Norrlandstingens regionförbund bildades. Med förslaget att lägga samman de fyra landstingen kommer den nuvarande sjukvårdsregionen inte längre att behövas eftersom uppgifterna kommer att hanteras inom det nya lands- tinget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft12"&gt;Den centrala administrationen bör kunna rationaliseras genom gemensamma system, vilket skulle innebära att mer resurser kan användas till direkt vårdverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft12"&gt;Ett större län ger genom politiska prioriteringar ännu bättre förutsättningar för en kunskapsstyrd hälso- och sjukvård i systemets alla delar än vad samverkansmodellen ger. Ett större landsting i norra Sverige bidrar också i högre grad till en god kvalitetsutveckling. Möjligheterna att till exempel ta ett samlat grepp över hela vårdkedjan – från den växande betydelsen av egenvård via primärvård till högspecialiserad vård och region- sjukvård ökar. En sammanslagning till ett gemensamt län har potentialen att fullfölja den inledda nivåstruktureringen genom en fortsatt arbetsfördelning mellan sjukhusen som både tillgodoser kvalitet, kostnadseffektivitet och rimlig närhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft12"&gt;Allt talar för att den högspecialiserade vården kommer att fortsätta att koncentreras. Cancervårdens pågående omställning och nivåstrukturering indikerar väl vad som kan förväntas ske även för andra vårdområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft12"&gt;En effekt av den högspecialiserade vårdens koncentration är att resursfördelningen mellan primär- och specialistvård behöver ses över. De resurser som kan frigöras genom den högspecialiserade vårdens koncentration kan användas för att förstärka primärvården som är avgörande för den stora majoritet av invånarna som får sin vardagssjukvård tillgodosedd där.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft10"&gt;Till den större organisationens fördelar hör också förutsättningar att kunna svara för kompetensförsörjning och en verksamhet som ger likvärdig nytta över hela länet och hela landet. Det finns ett riksintresse av att inte äventyra universitetssjukhuset NUS och dess geografiska upptagningsområde. Universitetssjukhuset är framförallt viktigt för kunskaps- och kompetensförsörjning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;203&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_204"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Norrlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p357 ft11"&gt;Det nya landstinget kommer att bli en vårdgivare enligt patient- datalagen, vilket underlättar en sammanhållen vårddokumentation i processer som sträcker sig mellan primärvård, specialiserad vård och högspecialiserad vård. Det skapar nya förutsättningar för sam- verkan, kvalitet, patientsäkerhet och effektiviseringar. Nationella e- hälsotjänster ger möjligheter till att olika vårdsystem kan arbeta tillsammans och utbyta information, men för en optimal informa- tionsförsörjning och processtöd är ett gemensamt vårdinforma- tionssystem en förutsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft11"&gt;Nuvarande samverkan inom norra sjukvårdsregionen är en förutsättning för den regionaliserade läkarutbildningen samt för att den tillsammans med övriga vårdutbildningar ska kunna tillförsäkra norra regionen den kompetens som behövs inom vårdsektorn. Detta i sin tur är en grundförutsättning för att ytterligare kunna stärka det akademiska inflytandet i sjukvården och därmed stärka den kliniska forskningen. För att lyckas i konkurrensen i framtiden krävs dock ett ökat samarbete inom hela det nya länet mellan universitet, kommuner, landsting och näringsliv för att kunna hävda regionen på ett framgångsrikt sätt nationellt och inter- nationellt trots att landstinget även efter bildandet av ett nytt län kommer att tillhöra ett av de mindre, med avseende på befolkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft12"&gt;En sammanslagning av de fyra länen har goda förutsättningar att för medborgarna innebära ökad kvalitet i hela vårdkedjan, större kompetens i den högspecialiserade vården men även förstärkning av primärvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft12"&gt;Många av dessa fördelar skulle kunna uppnås även med tre av de nuvarande länen i ett nytt län. Troligen tillräckligt för att man skulle kunna säga att även ett sådant län skulle få bestående fördelar. Detta skulle dock förutsätta att den nuvarande sjukvårds- regionen finns kvar i någon form. Det innebär fortsatta indirekta beslutsstrukturer, även om det skulle bli något bättre med två parter i stället för fyra. Det skulle dock, liksom på andra områden bli en stor obalans i samarbetet mellan ett stort landsting, där tre av de nuvarande lagts samman, och ett litet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;204&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_205"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;Norrlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p136 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;11.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Landstingens ekonomi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Den föreslagna indelningen ska, enligt direktiven, ge stabila ekonomiska förhållanden i de nybildade landstingen. I det följande avsnittet beskrivs landstingens finansiella ställning utifrån fyra nyckeltal: skattesats, ekonomiskt resultat, soliditet och finansnetto. Därefter beskrivs effekter för utjämningssystemet. Slutligen bedömer vi de ekonomiska effekterna av en sammanslagning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Skattesats&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft12"&gt;Skattesatsen varierar mellan 10,80 (Västerbotten) och 11,34 skatte- kronor (Norrbotten). Motsvarande siffra för Jämtland är 11,20 och för Västernorrland 11,29 vilket kan jämföras med 11,35 i riket. Skattesatserna är dock inte helt jämförbar, eftersom huvudmanna- skapet skiljer sig åt. Jämtland har övertagit ansvaret för kollektiv- trafiken, medan det ansvaret är gemensamt med kommunerna i de övriga tre länen. Det innebär att landstingen i Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten måste höja sin skattesats om de har samma ansvar avseende kollektivtrafiken som landstinget i Jämtlands län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft12"&gt;Skattesatsen har höjts i flera av länen under senare år. Jämtlands läns landsting höjde skatten från 2013 med 0,25 kronor. Från 2016 har Västernorrlands läns landsting höjt med 0,60 kronor och Norrbottens läns landsting med 1,16 kronor. Västerbottens läns landsting har aviserat en skattehöjning med 0,50 kronor från och med 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Ekonomiskt resultat&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;I kommunallagen (1991:900) anges att kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Det innebär att varje kommun och landsting har ett ansvar för att ha en långsiktigt hållbar ekonomi. För att en god ekonomisk hushållning ska uppnås bör resultatet för varje enskilt landsting ligga på en nivå som realt sett konsoliderar ekonomin. En grundläggande princip&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;205&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_206"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Norrlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p281 ft13"&gt;har sedan länge varit att varje generation ska stå för sina egna kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft12"&gt;Balanskravet enligt kommunallagen innebär att enskilda landsting som huvudregel ska besluta om en budget där intäkterna överstiger kostnaderna. Om resultatet ändå blir negativt måste det regleras inom tre år. Det finns dock möjlighet, om synnerliga skäl föreligger, att inte reglera ett negativt resultat. Innan resultatet kan stämmas av mot balanskravet ska det bland annat justeras för realisationsvinster och realisationsförluster i en så kallad balans- kravsutredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft11"&gt;Balanskravsresultatet visar om respektive landsting har uppfyllt kommunallagens krav på att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Västernorrland redovisade ett negativt balanskravsresultat under 2014 på 227 miljoner kronor och för 2015 på 136 miljoner kronor. Totalt har Västernorrlands läns landsting ett balanserat underskott på 358 miljoner kronor som ska återställas inom tre år efter att det uppkom. För åren &lt;NOBR&gt;2010–2013&lt;/NOBR&gt; uppvisade dock landstinget positiva balanskravsresultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft12"&gt;Jämtlands läns landsting har redovisat negativa balanskravs- resultat under de senaste fem åren. Underskotten uppgår till 21 miljoner kronor år 2011, 82 miljoner kronor år 2012, 48 miljoner kronor år 2013, 160 miljoner kronor år 2014 och 228 miljoner kronor för år 2015. Det totala balanserade underskottet uppgick till 575 miljoner kronor efter 2015 års bokslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft12"&gt;Västerbottens läns landsting har redovisat positiva balanskravs- resultat de senaste fem åren. Resultatet uppgår till sammanlagt 374 miljoner kronor, varav fyra miljoner kronor avser år 2015. Landstinget har således inget underskott att återställa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft40"&gt;Norrbottens läns landstings balanskravsresultat var &lt;NOBR&gt;-37&lt;/NOBR&gt; miljoner kronor för 2014 och &lt;NOBR&gt;-238&lt;/NOBR&gt; miljoner kronor under 2015. För åren 2012 och 2013 var balanskravsresultatet positivt. Landstinget har ett balanskravsunderskott på 275 miljoner kronor att återställa.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;206&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_207"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;Norrlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p136 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Soliditet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft12"&gt;Soliditeten mäter det egna kapitalet i relation till de totala tillgångarna och är ett mått på långsiktigt finansiellt handlings- utrymme. Soliditeten kan mätas inklusive eller exklusive lands- tingets pensionsskuld som intjänats före 1998.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Västernorrland har en soliditet på 24 procent och en soliditet inklusive pensionsskuld intjänad före 1998 på &lt;NOBR&gt;-83&lt;/NOBR&gt; procent. Motsvarande siffror för Jämtlands län är 6 respektive &lt;NOBR&gt;-119&lt;/NOBR&gt; procent, för Västerbotten 26 respektive &lt;NOBR&gt;-56&lt;/NOBR&gt; procent och för Norrbotten på 35 respektive &lt;NOBR&gt;-46&lt;/NOBR&gt; procent. Riksgenomsnittet är 19 procent för eget kapital i relation till tillgångar och &lt;NOBR&gt;-40&lt;/NOBR&gt; procent för eget kapital jämfört med tillgångar och pensionsskuld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Finansnetto&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft12"&gt;Finansnettot är ett likviditetsmått som mäter finansiella intäkter minus finansiella kostnader. Landstingen i Jämtlands län (3 miljoner kronor), Västerbottens län (94 miljoner kr) och Norrbottens län (87 miljoner kronor) hade år 2015 ett positivt finansnetto, det vill säga högre finansiella intäkter än kostnader. Västernorrlands läns landstings finansnetto uppgick till &lt;NOBR&gt;-8&lt;/NOBR&gt; miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Effekter på det kommunalekonomiska utjämningssystemet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft12"&gt;I kapitel 10 redogör vi för generella effekter på det kommunal- ekonomiska utjämningssystemet. Där framgår att systemet enbart i liten utsträckning kommer att påverkas av de föreslagna indelningsändringarna. Vi föreslår också att det nya landstinget ska ha rätt till det sammanlagda strukturbidrag som de enskilda landstingen var för sig har i nuvarande system. Det innebär att Norrlands läns landsting får behålla de ingående landstingens nuvarande strukturbidrag på ungefär 325 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft34"&gt;De länsvisa skattesatserna i inkomstutjämningen varierar mellan 8,04 och 8,91 procent för Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Dock skiljer sig huvudmannaskapet beträffande&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;207&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_208"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Norrlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft34"&gt;kollektivtrafiken mellan de fyra nuvarande landstingen, där Jämtlands läns landsting har övertagit hela ansvaret, medan lands- ting och kommunkollektiv i de övriga tre länen fortfarande delar ansvaret för kollektivtrafiken. Detta ansvar måste harmoniseras, vilket kan ske genom att Jämtland återgår till gemensamt ansvar med kommunerna för kollektivtrafiken eller att huvudmannaskapet överförs till landstingen i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland. Om man antar att kollektivtrafiken helt övergår till landstingen även i dessa tre län och att en skatteväxling sker på 35 skatteören för att kompensera landstinget för det ökade ansvaret, så blir den länsvisa skattesatsen 8,76 procent vid inkomstutjäm- ningsbidrag och 8,24 procent vid inkomstutjämningsavgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft11"&gt;En ändrad länsvis skattesats får, som nämnts ovan, konsekvenser för kommunerna i de fyra länen. Kommunkollektivet i nuvarande Västernorrland kommer givet antagandet att få sänkt länsvis skattesats med 37 öre, medan övriga tre får höjda länsvisa skatte- satser till följd av landstingssammanslagningen. Effekten för kommunerna i Västernorrland blir minskade inkomstutjämnings- bidrag motsvarande mellan fem och tolv skatteören. De nuvarande Jämtlandskommunerna får intäktsökningar på &lt;NOBR&gt;3–6&lt;/NOBR&gt; skatteören, i Västerbotten ökar intäkterna med &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; skatteören och i Norrbotten med &lt;NOBR&gt;0–7&lt;/NOBR&gt; skatteören.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11.5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Bedömning av effekter vid bildandet av nya län och landsting&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft34"&gt;Huvudmannaskapet för kollektivtrafiken skiljer sig åt i de fyra nuvarande landstingen, varför en ny skattesats inte är möjlig att fastställa. Om man dock gör antagandet att kollektivtrafiken, liksom det redan har gjorts i Jämtland, överförs till landstingen i Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens läns landsting med en skatteväxling på 0,35 skattekronor, så blir den nya landstingsskattesatsen 11,45 skattekronor. Den skattesatsen skulle innebära att det nya landstinget får samma skatteintäkter som de fyra nuvarande landstingen får var för sig i dag. Det skulle innebära en skattehöjning med 0,25 kronor i Jämtland och 0,30 kronor i Västerbotten. Landstingsskatten skulle minska med 0,19 kronor i Västernorrland och 0,24 kronor i Norrbotten. Västerbottens läns landsting har dock aviserat att de ämnar höja skattesatsen med 0,50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;208&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_209"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;Norrlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p346 ft13"&gt;kronor till år 2017, vilket skulle öka det nya landstingets skattesats med 0,15 kronor till 11,60 skattekronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft12"&gt;De ingående landstingen har en svår ekonomisk situation. Det gäller särskilt Jämtlands läns landsting, som både har en svag soliditet och ett underskott på drygt 500 miljoner kronor att återställa under de kommande åren. Även Västernorrlands och Norrbottens läns landsting har balanskravsunderskott på 358 respektive 275 miljoner kronor som ska återställas de närmsta tre åren. Det är inte sannolikt att samtliga landsting har lyckats återställa hela balanskravsunderskottet vid tidpunkten för samman- slagningen. Det blir i så fall en fråga för landstingsfullmäktige i det nya Norrlands läns landsting att fastställa hur underskotten ska återställas eller om synnerliga skäl ska åberopas för att inte återställa de negativa resultaten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft12"&gt;Även soliditeten är svag. De nuvarande landstingen som föreslås ingå i Norrlands läns landsting hade år 2015 en soliditet inklusive pensionsskuld på &lt;NOBR&gt;-65&lt;/NOBR&gt; procent, vilket kan jämföras med &lt;NOBR&gt;-40&lt;/NOBR&gt; procent för riket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft12"&gt;Landstingen kommer, oavsett indelningsförändringar, att behöva göra betydande effektiviseringar under kommande år. Som framgår av ekonomiavsnittet i kapitel 5 gjorde de danska kommuner som slogs samman besparingar på tio procent på den centrala administrationen. Det är rimligt att tro att liknande besparingar kan göras vid ett bildande av Norrlands läns landsting. Det handlar sannolikt exempelvis om besparingar på &lt;NOBR&gt;IT-system&lt;/NOBR&gt; och administrativ personal, som år 2015 uppgick till 3 500 anställda (exklusive läkarsekreterare) i de fyra nuvarande landstingen. En rationalisering på tio procent av den administrativa personalen skulle innebära minskade personalkostnader på 200 miljoner kronor (givet medellönen på 34 800 kr/månad i landstingssektorn). Därutöver tillkommer andra besparingar kopplade till anställ- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft11"&gt;Det nya landstingets ekonomi kommer att bli större och omsluta mer pengar än respektive gammalt landsting. Detta borgar för en större motståndskraft mot tillfälliga svängningar. Landstingen står inför stora investeringar i bland annat ny medicinsk teknik. I ett större landsting kan dessa investeringar bäras av fler. De gemen- samma investeringarna blir därmed inte lika stora räknat per invånare. En effektiv organisering och nivåstrukturering kan hålla&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;209&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_210"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Norrlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p268 ft13"&gt;verksamhetens kostnader nere genom att specialisera vissa funktioner till vissa platser och undvika suboptimeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft12"&gt;Sammantaget gör vi bedömningen att en sammanslagning till Norrlands läns landsting ger bättre möjligheter att komma till rätta med de ekonomiska problem som de nuvarande landstingen har och uppnå stabila ekonomiska förutsättningar. Detta skulle kunna uppnås även med tre av de nuvarande länen. När det gäller exempelvis soliditet och balanskravsresultat skulle förutsätt- ningarna för att komma till rätta med de ekonomiska problemen bli bättre för de tre som skulle läggas samman. På längre sikt är dock en sammanläggning av alla fyra det klart bästa alternativet när det gäller landstingens ekonomi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;11.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Demokratiaspekter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;Den föreslagna indelningen med ett betydligt större län och lands- ting kommer att påverka förutsättningarna för demokratin och det politiska systemet i landstinget. Fler beslut kommer att fattas av direktvalda politiker i fullmäktige eller i nämnder och färre verksamheter styrs genom avtal eller indirekt valda samverkans- organ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;En särskild utmaning för ett nytt län i norra Sverige är att de förtroendevalda ska representera människor i ett väldigt stort område och kunna fullgöra sina uppdrag trots stora geografiska avstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft12"&gt;Självklart finns det ett värde i att beslut fattas så nära de människor det berör som möjligt. Det är också en bärande princip för den kommunala självstyrelsen och en viktig förutsättning för människors tillit, delaktighet och ansvarstagande i samhällslivet. Närhet kan avse fysisk närhet men också närhet när det gäller på vilken nivå besluten fattas. En sammanslagning av fyra län till ett stort kan uppfattas som en reform som försämrar demokratin, genom att öka de geografiska avstånden mellan den enskilde medborgaren och beslutsfattarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft34"&gt;Man kan dock inte sätta likhetstecken mellan större regioner och ökade avstånd. En sammanslagning av landsting innebär inte nödvändigtvis att människor får längre till den samhällsservice de är beroende av. Tvärtom kan en större huvudman ta ett mer samlat&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;210&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_211"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;Norrlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p346 ft12"&gt;grepp för hantering och fördelning av de samlade resurserna på ett effektivare sätt. På så sätt kan man få ut det mesta möjliga av olika samhällsfunktioner som vård, kollektivtrafik, infrastruktur, kultur, kompetensförsörjning och andra regionala samhällsuppgifter. Ett nytt större län innebär att landstinget får bättre förutsättningar att leverera efterfrågad välfärd av hög kvalitet. Denna kapacitet innebär att medborgarnas behov kan tillgodoses, vilket kan leda till att legitimiteten för verksamheten och de regionala politiska institutionerna består eller förstärks. Den positiva utveckling för länet som den mer ändamålsenliga regionala samhällsorganisationen (som beskrivs i kapitel 7) kan innebära bör också kunna bidra till att legitimiteten stärks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft12"&gt;Antalet folkvalda politiker i landstingen räknat per invånare kan komma att minska när fyra fullmäktigeförsamlingar ska ersättas med en. Det skulle kunna innebära att kontaktytan till med- borgarna krymper. Detta beror dock på hur stort fullmäktige man väljer att ha. Kommunallagen anger en nedre gräns för antalet ledamöter. I landsting med fler än 300 000 invånare ska det finnas minst 101 ledamöter. I Västra Götaland har man valt att ha 149 ledamöter. Politikernas kontakter med medborgarna beror dessutom på en rad andra faktorer och inte bara på antalet politiker per invånare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft12"&gt;Som konstaterats i tidigare kapitel kan en aktiv demokratipolitik också bidra till att vitalisera demokratin. Det är sannolikt en förklaring till varför medborgare i Västra Götaland med åren blivit allt mer positiva till regionen och dess politiker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft12"&gt;För att upprätthålla och stärka den demokratiska legitimiteten kan det också krävas en utveckling av kommunikationen i de demokratiska processerna. En modell kan vara att mer direkt arbeta med medborgar- och brukardialoger, exempelvis i samband med förnyelsearbete. Det kan också vara betydelsefullt för att synliggöra beslut för medborgarna och skapa transparens i de politiska processerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft12"&gt;En del i att stärka demokrati och legitimitet är att utveckla samspelet med intresseorganisationer och civilsamhälle. Genom civilsamhällets organisationer ges medborgarna möjlighet att påverka politikens innehåll och utformningen av offentliga beslut, eller delta i ett löpande samtal mellan organisationerna och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;211&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_212"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Norrlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p281 ft13"&gt;offentlig sektor. Det sker genom civilsamhällets roll som röstbärare och opinionsbildare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft12"&gt;Utveckling av elektroniska tjänster liksom digitala media kan skapa nya möjligheter och stärka möjligheten till service liksom dialog med folkvalda politiker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft12"&gt;Nya arbetsformer bör också övervägas för sammanträden i så geografiskt stora län som det i norr. Sedan några år tillbaks ger kommunallagen möjligheter för ledamöter att fullt ut kunna medverka vid sammanträden på distans. Det får ske efter det att fullmäktige har beslutat det och att det sker genom ljud- och bildöverföring i realtid samt på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra och delta på lika villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft12"&gt;Problemen med avstånd och minskade kontaktytor är reella och behöver hanteras på lite olika sätt. Det stora flertalet medborgare känner dock redan i dag sina förtroendevalda landstingspolitiker som de känner till rikspolitiker, främst genom massmedia. Forsk- ningens bild är att medborgarnas intresse för landstingspolitik är relativt lågt jämfört med andra nivåer i det politiska systemet. Landstingspolitiker beskrivs i dag i typfallet som anonyma för väljarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft34"&gt;Detta beror delvis på att sjukvården uppfattas som en begränsad typ av verksamhet. Det är vår bedömning att ett landsting som är tillräckligt stort, med god kapacitet att axla ett sammanhållet ansvar för hälso- och sjukvården, regional utveckling, kollektivtrafik och kultur kan ge det nya landstinget ett nytt innehåll och på så sätt engagera fler. Att länet får bättre förutsättningar att påverka nationell nivå och EU och kan tala med en röst för hela Norrland kan även innebära en ökad tydlighet i politiken vilket skulle kunna underlätta kommunikationen med medborgarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft12"&gt;Vi tror att det är viktigt att geografiskt mycket stora län har stöd i alla delar av sitt vidsträckta territorium. Det förutsätter bland annat en inomregional balans, såväl vad gäller beslutsfattande som verksamheter. Exemplen från Skåne och Västra Götaland visar att det tar tid att skapa legitimitet för och delaktighet i den regionala demokratin, men att det är fullt möjligt och kan ge stor kraft åt regionens utvecklingsarbete. Nya samarbeten och organisationer inom länet kan ge möjligheter till en nystart och nytänkande där nuvarande hinder kan raseras.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;212&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_213"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;Norrlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p426 ft11"&gt;Vår bedömning är att den nya indelningen kan innebära såväl fördelar som nackdelar ur ett demokratiperspektiv. De studier som genomförts ger motsvarande bild. Det finns negativa aspekter som bör beaktas men de positiva överväger dessa. Dessutom beror utfallet på hur företrädarna för det nya landstinget väljer att organisera det politiska arbetet, hur man förmår engagera samhällets medborgare liksom företag i olika regionala frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;11.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Avvägningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft10"&gt;Vi föreslår alltså en sammanläggning av de fyra nordligaste länen och landstingen i dessa län. Därmed uppnås en tillräcklig styrka för att ansvara för sjukvården i landstinget och resurser för ett effektivt regionalt utvecklingsarbete. Länen är relativt glest befolkade och för att få tillräcklig kraft i det nya länet blir det med nödvändighet ett stort geografiskt område. Vi bedömer att även ett alternativ där tre av länen läggs samman skulle uppnå bestående fördelar. Ett tredje alternativ hade varit att dela detta område i två, men det skulle inte resultera i län och landsting med ekonomiskt tillräckligt stabila förutsättningar. Här har således avvägningar gjorts mellan å ena sidan resursstyrka och å andra sidan geografisk storlek.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft12"&gt;Den största invändningen mot att lägga samman de fyra länen är att det blir ett till ytan mycket stort län. Landarealen kommer att vara drygt halva Sveriges yta. Detta kommer naturligtvis att innebära stora utmaningar när det gäller demokratiaspekter och lokalkännedom vid beslutsfattande. Det hade varit önskvärt om det hade funnits en lösning som innebar ett nytt län med tillräcklig robusthet och styrka men inte fullt så stora avstånd. Med tanke på de utmaningar samhället står inför när det gäller hälso- och sjukvård och möjligheterna till tillväxt och utveckling i hela landet på lite längre sikt har vi dock kommit fram till att det krävs en stark skattebas för att kunna hantera dessa. För att få ett nytt län med en tillräckligt stark röst som i framtiden kan hävda sig och få ett ökat inflytande för regionens intressen både nationellt och inter- nationellt krävs tillräckliga resurser. Den samlade skattekraften ger större möjligheter till att kunna kraftsamla, prioritera och genom- föra mer omfattande insatser.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;213&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_214"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Norrlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft12"&gt;Även för att klara hälso- och sjukvårdens behov på sikt är det nödvändigt att skapa organisationer som är bättre rustade att klara av framtida utmaningar och investeringsbehov. För att kunna göra effektiva investeringar och bedriva forskning och högspecialiserad sjukvård kommer det att krävas ett tillräckligt befolkningsunderlag. Landstingens olika storlekar i dag ger ojämlika förutsättningar att garantera tillgång till en likvärdig vård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;I avvägningen mellan ett tillräckligt befolkningsunderlag och de problem som de stora avstånden kan komma att innebära har vi kommit fram till att en tillräckligt stor befolkning väger tyngst. Det nya länet i norra Sverige kommer trots sin stora yta ändå att vara det befolkningsmässigt minsta länet när en ny indelning har genomförts i hela landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;11.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Namn på länet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;Vårt förslag är att det nya länet benämns Norrlands län. Genom den nya länsindelningen skapas en administrativ indelning som har en ny namnstruktur. En aspekt av namngivningen är att de nya namnen ska vara enkla att använda i olika sammanhang, upplevas som enhetliga och vara enkla att använda på andra språk, främst på våra nationella minoritetsspråk. Varje enskild medborgare kommer att omfattas av denna reform och för att namnen ska accepteras och användas bör de uppfattas som naturliga och logiska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft12"&gt;Det mest ändamålsenliga är att i en modifierad form utgå från landsdelsindelningen, det vill säga från Norrland, Svealand och Götaland, vilket är en indelning som de flesta människor känner till och använder. Många av de befintliga samarbeten som finns i dag mellan dessa fyra län har Norrland i namnet, till exempel en mängd samarbeten på kulturområdet men även Norrlands universitets- sjukhus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft11"&gt;De äldsta beläggen på namnet Norrland i skrift är från mitten av &lt;NOBR&gt;1400-talet:&lt;/NOBR&gt; Norland ca 1450. – Förleden är väderstrecksbeteck- ningen norr. Också det därmed samhöriga adjektivet norra uppträder som förled i vissa äldre skrivningar. Efterleden är pluralis av land med innebörden landskap, ibland i bestämd form, till exempel (i) Norrelanden 1495. Namnet har först åsyftat de norra delarna av Sverige och Finland tillsammans, vilket framgår av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;214&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_215"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B348215x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;Norrlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p422 ft10"&gt;latiniseringen (in) Østernorlandia 1329 avskr., avseende Österbotten i Finland. Från &lt;NOBR&gt;1490-talet&lt;/NOBR&gt; räknas Gästrikland till Norrland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft12"&gt;Norrland uppfattas i dag omfatta landskapen Gästrikland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Medelpad, Ångermanland, Västerbotten, Norrbotten och Lappland. Av detta område kommer nuvarande Gävleborgs län inte att höra till Norrlands län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft11"&gt;Ett annat alternativ som förts fram är en namnkonstruktion som Norra Sveriges län. En sådan gör dock att man inte omedelbart förstår att det är ett län, det skulle lika gärna kunna vara ”de län som ligger i norra Sverige”. Den blir även språkligt osäker – det är inte tydligt att det verkligen handlar om ett namn på ett län. Konstruktionen avviker från gängse namngivningsprinciper på ett sätt som inte är lämpligt. Den har mer karaktären av en fras eller beskrivning. Ett namn ska vara enkelt att förstå och uppfatta, och då blir en sådan konstruktion svår. Det blir också en klumpig och svårhanterlig konstruktion rent språkligt när man ska använda namnet i vardagliga situationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;Sammanfattningsvis anser vi därför att det nya länet ska heta Norrlands län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;11.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Residensstad&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;Luleå, Umeå, Härnösand eller Östersund bör vara residensstad i Norrlands län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft12"&gt;De nuvarande residensstäderna i de fyra länen är Luleå, Umeå, Härnösand och Östersund. Vår bedömning är att det är någon av dessa som bör vara residensstad i det nya länet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Som vi redogjort för i kapitel 15 om länsstyrelserna i de föreslagna länen är vår bedömning att det bör finnas flera verksamhetsorter i varje län för de sammanslagna länsstyrelserna. Någon stad i det föreslagna Norrlands län ska dock utses till residensstad och därmed säte för länsstyrelsen. Viss verksamhet bör av effektivitetsskäl utföras på endast en eller två platser i länet, dock är det inte givet att det måste vara samma plats som den plats där myndighetens ledning är lokaliserad. Vissa andra verksamheter kan det dock vara rationellt att centralisera till samma ort som myndighetens ledning. Vi har redogjort för olika aspekter som bör&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;215&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_216"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Norrlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p281 ft12"&gt;beaktas vid valet av residensstad. Beträffande de nuvarande residensstäderna i detta föreslagna län finns det olika omständig- heter som talar för de olika alternativen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft11"&gt;Luleå är i dag residensstad i Norrbottens län och därmed säte för länsstyrelsen i detta län. Länsstyrelsen i Norrbotten är den största av länsstyrelserna i dagens fyra län. Den är också den länsstyrelse som har ansvar för det största geografiska området, Norrbottens län utgör i dag en fjärdedel av Sveriges yta. Den är en av två länsstyrelser som ansvarar för ett antal ärendeslag även för andra län enligt den koncentration som gjorts av viss länsstyrelse- verksamhet. Vidare har man förutom i Luleå ett kontor i Jokkmokk vilket innebär att man har viss erfarenhet av att hantera flera verksamhetsorter. Man har här således en vana, erfarenhet och uppbyggd kompetens kring att hantera en stor länsstyrelse- organisation. Luleå har även en av landets största hamnar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft12"&gt;Umeå är i dag residensstad i Västerbottens län. Umeå är den mest befolkningsrika kommunen i det nya länet. Den ligger strategiskt placerad geografiskt och det finns goda kommunika- tioner hit från stora delar av det nya länet. Umeå har även det största universitetet i det nya länet, vilket torde garantera goda möjligheter att rekrytera personal med rätt kompetens till läns- styrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft10"&gt;Härnösand är i dag residensstad i Västernorrlands län. Liksom länsstyrelsen i Norrbottens län ansvarar länsstyrelsen i Västernorrlands län för ett antal ärendeslag även för andra län enligt den koncentration som gjorts av viss länsstyrelseverksamhet. Härnösand är en utpräglad förvaltningsstad med lång regional administrativ erfarenhet, gott rekryteringsunderlag och stora möjligheter till karriärmöjligheter för kvalificerad personal. Härnösand är en del av Norrlands största sammanhängande lokala arbets- och bostadsmarknad, Sundsvall/Timrå/Härnösand.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft10"&gt;Östersund är i dag residensstad i Jämtlands län. Östersund är en förvaltningsstad, på senare tid har ett antal statliga myndigheter lokaliserats i staden. Statens folkhälsoinstitut och Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser har sina säten i Östersund. Trafikanalys och Tillväxtverket har också kontor här. Även Sametinget har en del av sin verksamhet förlagd till Östersund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft13"&gt;Sammanfattningsvis anser vi att samtliga dessa fyra skulle vara lämpliga som residensstäder i det nya länet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;216&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_217"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B348217x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft9"&gt;12 Svealands län&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Kommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Dalarnas län, Gävleborgs län, Södermanlands län, Uppsala län, Västmanlands län och Örebro län ska den 1 januari 2018 läggas samman till ett län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft13"&gt;Det nya länet ska benämnas Svealands län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft40"&gt;Dalarnas läns landsting, Gävleborgs läns landsting, Södermanlands läns landsting, Uppsala läns landsting, Västmanlands läns landsting och Örebro läns landsting ska den 1 januari 2019 läggas samman till Svealands läns landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;Vårt förslag är att Dalarnas, Gävleborgs, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands och Örebro län ska läggas samman och att det nya länet benämns Svealands län. Motsvarande förändring föreslås avseende de berörda landstingen. Efter att ha vägt för- och nackdelar är det vår bedömning att detta förslag till ny indelning medför sådana bestående fördelar för det nya landstinget som anges i indelnings- lagen. Faktauppgifterna om respektive län baseras bland annat på uppgifter i av landstingen inlämnade underlag. Effekterna av förslaget för länsstyrelsernas del finns beskrivna i kapitel 15.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft11"&gt;Invånarantalet i detta län skulle med dagens befolkning uppgå till 1 756 000 invånare. I de befolkningsprognoser som Statistiska centralbyrån tagit fram åt oss beräknas folkmängden i det nya länet år 2050 uppgå till cirka 2 100 000 invånare. Detta innebär att det nya länet förväntas växa ungefär lika mycket som genomsnittet för riket utom Stockholms län. Antalet primärkommuner blir 64.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft19"&gt;217&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_218"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B348218x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Svealands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;218&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_219"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B348219x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Svealands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p483 ft10"&gt;Även om alla av dagens län förväntas öka sin befolkning är ökningen större söder- och österut i länet än i de norra delarna av det nya länet. Dagens län är med undantag för Uppsala län i det närmaste lika stora sett till befolkningen. Däremot är de inte lika stora sett till ytan. Dalarnas län är det största länet till ytan medan Västmanlands län är mindre än en femtedel så stort. De fyra sydliga av dagens län i detta nya län har betydligt högre befolkningstäthet än de båda nordliga. Uppsala är den största staden med drygt 210 000 invånare i kommunen. Andra kommuner med mer än 100 000 invånare är Eskilstuna, Örebro och Västerås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;12.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Näringsliv och regional utveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;12.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Bruttoregionalprodukt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft11"&gt;Bruttoregionprodukten mäter värdet av all produktion av varor och tjänster i en region. Bruttoregionalprodukten per invånare varierar inte så stort mellan de ingående länen. Bruttoregionalprodukten i Uppsala län uppgick 2014 enligt SCB:s preliminära regionalräkenskaper till 379 000 kronor per invånare medan motsvarande uppgift för Södermanlands län var 295 000 kronor. I övriga fyra län varierade bruttoregionalprodukten per invånare 2014 mellan 318 000 och 349 000 kronor. I samtliga dessa län låg bruttoregionalprodukten under genomsnittet för riket om 404 000 kronor per invånare. Noteras bör att endast två län, Stockholm och Norrbotten, har en bruttoregionalprodukt över genomsnittet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;219&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_220"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Svealands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;12.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Näringslivsstruktur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;Näringslivsstrukturen är till delar likartad i flera av de ingående länen och präglas av tillverkningsindustrin. Många industriföretag i de ingående länen är internationellt konkurrensutsatta spetsföretag med omfattande forskning och utveckling kopplat till sig. Till- verkning och utvinning är den bransch som sysselsätter flest män i alla ingående län förutom Uppsala län. Bland kvinnor är vård och omsorg den vanligaste branschen i samtliga sex län. Sett till hela den förvärvsarbetande befolkningen är andelen sysselsatta inom dessa båda branscher högre än för riket som genomsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft12"&gt;Däremot svarar privata tjänster för en mindre andel av syssel- sättningen i det nya länet än i riket. Undantaget är nuvarande Uppsala län där privata tjänster ligger i linje med genomsnittet i riket. Besöksnäringen utgör en större del av näringslivet i Dalarnas och Uppsala län än i riket och Svealands län i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Andelen sysselsatta inom forskning och utbildning ligger i det nya länet nära rikssnittet, med högst andel i Uppsala län. Universiteten i Uppsala och Örebro är viktiga i denna bransch, liksom högskolorna i övriga län. Andelen sysselsatta inom offentlig förvaltning i det före- slagna länet ligger nära snittet för riket. Andelen är högre i Uppsala och Örebro län då vissa statliga myndigheter med administrativ verksamhet har omfattande verksamhet i dessa län. Andelen sysselsatta inom vård och omsorg är betydligt högre i Svealands län och i samtliga ingående nuvarande län än i riket i genomsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft12"&gt;Mellan de ingående länen finns flera likheter i näringslivs- strukturerna. Redan i dag finns omfattande samverkan i olika nätverk. Detta arbete kan utvecklas ytterligare. Samtidigt blir bredden i näringslivsstrukturen större i det nya länet än inom respektive nuvarande län. En funktionell region med hög diversifiering är mindre sårbar för branschspecifika nedgångar, eftersom olika branscher är olika konjunkturkänsliga. (Tillväxtanalys 2013). De funktionella regionerna kommer på kort sikt inte att diversifieras av denna regionbildning. När en större administrativ region bildas ökar dock förmågan att inom regionen kanalisera resurser för att både möta utvecklingsbehov och att kunna hantera de strukturförändringar som ständigt pågår.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;220&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_221"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Svealands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p136 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;12.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Regional utveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;I kapitel 14 föreslås att det är landstinget i ett nytt län som ska ha det regionala utvecklingsansvaret. I dag är det regionala utveck- lingsansvaret i de ingående länen organiserat på tre olika sätt. I Gävleborgs och Örebro län är det landstingets uppgift att fullgöra de uppgifter som följer av lagen (2010:630) om regionalt utveck- lingsansvar i vissa län. I Dalarnas, Södermanlands och Uppsala län ansvarar ett kommunalt samverkansorgan för dessa uppgifter. I Västmanlands län har länsstyrelsen dessa uppgifter. Regeringen har i propositionen Ändrat regionalt utvecklingsansvar i vissa län (prop. 2015/16:176) föreslagit att dessa uppgifter i Uppsala och Västmanlands län från och med 2017 ska vara en uppgift för respektive landsting. Under 2016 uppgår de statliga medel som avsätts för regionala tillväxtåtgärder (utgiftsområde 19, anslag 1:1) i det nya länet till 263 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft10"&gt;En viktig del i arbetet med regional utveckling är arbetet med EU:s strukturfonder. I dagsläget är det nya länet del av två geografiska strukturfondsområden, dels Östra Mellansverige och dels Norra Mellansverige. I dessa ingår även Östergötlands respektive Värmlands län. Strukturfondsmedlen i Östra Mellansverige uppgår för innevarande programperiod till knappt 600 miljoner kronor avseende regionalfonden och drygt 700 miljoner kronor avseende social- fonden. I Norra Mellansverige omfattar regionalfonden drygt 1,2 miljarder kronor och socialfonden drygt 500 miljoner kronor under innevarande sjuåriga programperiod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Kopplat till den tidigare redovisningen av näringslivsstruktur och sysselsättning finns goda förutsättningar att på ett ännu effektivare sätt använda dessa medel för utvecklingsåtgärder i ett större Svealands län.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;221&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_222"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Svealands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;12.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Utbildning och forskning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft34"&gt;I det nya länet finns tre universitet med sina respektive säten, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala universitet och Örebro Universitet. Dessa och de tre högskolorna i det nya länet, Högskolan i Gävle, Högskolan Dalarna och Mälardalens högskola, är viktiga aktörer i arbetet med den nationella tillväxten och den regionala utvecklingen. Utbildningen och forskningen är omfattande och inom flera områden bedrivs internationellt konkurrenskraftig forskning. Universiteten placeras återkommande relativt högt i olika internationella rankningar av lärosäten. Utbildnings- och forskningsuppdragen är inte geografiskt bundna även om verksamheten bedrivs i ett geografiskt sammanhang. I flera fall kommer en stor andel av studenterna från länet eller de angränsande länen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft12"&gt;Akademin spelar en viktig roll för kompetensförsörjningen i det nya länet. Matchningen av efterfrågan på arbetskraft kommer i framtiden till mycket stor del att motsvaras av de utbildningar som bedrivs vid lärosätena i länet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;Även inom industrin bedrivs ett omfattande och framgångsrikt forsknings- och utvecklingsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;Universiteten och högskolorna ingår i ett stort antal sam- arbeten. Inte minst i de klusterbildningar och innovationssystem som byggts upp spelar lärosätena en viktig roll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft11"&gt;Samarbetena sker delvis inom det nya länet men i stor utsträckning sker det också med andra aktörer, såväl nationella som internationella. De nationella och internationella samarbeten som finns i dag mellan olika lärosäten torde inte påverkas av en ny läns- och landstingsindelning. Det nya landstingets kapacitet när det gäller dialog med lärosätena kommer, på samma sätt som skett i Västra Götalands län, att kunna leda till ett fördjupat samarbete mellan lärosätena, men också med det omgivande samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;12.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Bedömning av effekter vid bildandet av nya län och landsting&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft34"&gt;Vår bedömning är att en sammanslagning av Dalarnas, Gävleborgs, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands och Örebro län skulle medföra bestående fördelar för näringslivet och möjligheterna till en positiv regional utveckling. Näringslivsstrukturen i länet är till&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;222&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_223"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Svealands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p346 ft12"&gt;del likartad vilket talar för att det är möjligt att finna fruktbara samarbeten och synergier mellan olika kluster av företag. De funk- tionella regionerna kommer på kort sikt inte att diversifieras av denna indelningsförändring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft11"&gt;När en större administrativ enhet bildas ökar dock förmågan att inom länet kanalisera resurser för att både möta utvecklingsbehov och att kunna hantera de strukturförändringar som ständigt pågår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft12"&gt;Erfarenheterna från den privata tjänstesektorns tillväxt i Uppsala län och besöksnäringens allt mer ökande betydelse i Dalarnas län kan tas till vara i hela det nya länet. Ett fortsatt rikt kulturutbud är en viktig del för utvecklandet av besöksnäringen som en del av de kulturella och kreativa näringarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft11"&gt;Fem av de sex ingående länen är ungefär lika stora gällande befolkning, endast Uppsala län är markant större än de övriga. Ett stort gemensamt befolkningsunderlag ger förutsättningar för nöd- vändiga kraftsamlingar för att möta olika gemensamma behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft10"&gt;I ett nytt län kommer landstinget att vara regionalt utvecklings- ansvarigt. Detta utvecklingsansvar kommer att omfatta fler invånare, en större yta och betydligt större bruttoregionprodukt än dagens men också avsevärt större resurser än vad dagens utvecklingsansvariga har att hantera i respektive län. Detta ger bättre möjligheter att åstadkomma effektiva satsningar för en starkare regional tillväxt. Vår bedömning är att möjligheterna till mobilisering, omprioriteringar och allokering av resurser i länet ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft12"&gt;Om länen läggs samman kan det nya länet påverka såväl den nationella nivån som EU och den internationella nivån med en betydligt starkare röst. Det är av betydelse bland annat vid fördelning av nationella och &lt;NOBR&gt;EU-medel&lt;/NOBR&gt; och när förändringar föreslås med negativa konsekvenser för länet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft34"&gt;Universiteten och högskolorna är viktiga för länets tillväxt genom den utbildning och FoU som bedrivs där. Förslaget till ny indelning innebär att det kommer att finnas tre universitet och tre högskolor med säte i länet. Det är viktigt att dessa universitet har betydande samarbete på nationell, europeisk och internationell nivå. Samtidigt kan en ny länsindelning underlätta samverkan mellan lärosätena inom ramen för det regionala utvecklingsarbetet. Lärosätena är viktiga för kompetensförsörjningen till offentlig och privat sektor, liksom i arbetet med att utveckla innovations- systemet på regional och nationell nivå.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;223&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_224"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Svealands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft12"&gt;Vid en indelningsförändring behöver dagens strukturer harmoniseras med de nya gränserna. Bland annat ingår det nya länet i två &lt;NOBR&gt;NUTS2-områden.&lt;/NOBR&gt; Förutsatt att det kommer att finnas regionala program även under kommande programperioder är det rimligt att det nya länet också utgör ett programområde för strukturfonderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;12.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Kultur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;Riksdagen beslutade 2009 om kultursamverkansmodellen, som innebär att landstingen fick ansvaret för att fördela vissa statliga medel till regional och lokal kulturverksamhet. I det nu föreslagna länet uppgår dessa medel under 2016 till drygt 200 miljoner kronor. Landstingen tar inom ramen för modellen fram regionala kultur- planer som utgör grund för Statens kulturråds länsvisa fördelning av medel. De regionala kulturplanerna utarbetas i samverkan med länets kommuner och efter samråd med länets professionella kulturliv och det civila samhället. Målet med modellen är att föra kulturfrågorna närmare medborgarna och att ge den regionala nivån ett ökat ansvar och ökad frihet inom kulturområdet. Staten har dock ett fortsatt övergripande strategiskt ansvar för den nationella kulturpolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;I samtliga län satsar landstingen egna medel inom kultur- området, kanaliserade till bland annat länsinstitutionerna. I olika omfattning finansierar även kommunerna det regionala kulturlivet. Kommunerna är vidare mycket viktiga för att säkerställa ett levande kulturliv i hela länet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft11"&gt;Precis som inom många andra områden finns en lång rad sam- arbeten inom kulturområdet mellan flera av de ingående lands- tingen. Dock varierar det mellan olika områden vilka landsting som samarbetar. I vissa samarbeten ingår även ytterligare län. Kultur- livet i Stockholm har även en tydlig påverkan på kulturlivet i de angränsande länen genom bland annat gästspel och utbildningar men även genom de korta reseavstånden från flera delar av Svealand till Stockolms kulturliv.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;224&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_225"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Svealands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p485 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;12.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Bedömning av effekter vid bildandet av nya län och landsting&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft11"&gt;Statens kulturpolitik i länen är i många avseenden regionaliserad genom kultursamverkansmodellen. Denna modell kan utvecklas i ett större län. Större enheter gör det lättare att även inom detta område åstadkomma samproduktioner och gemensamma sats- ningar. Samtidigt är det viktigt att ett centraliserat beslutsfattande inom kulturområdet inte utarmar förutsättningarna för en likvärdig tillgång till kultur av hög kvalitet i hela det nya länet. Kulturen har en identitetsskapande roll och stor betydelse för det regionala utvecklingsarbetet bland annat när det gäller att skapa en attraktiv region och i utvecklandet av exempelvis besöksnäringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;12.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Arbetsmarknadsregioner, pendling, infrastruktur och kollektivtrafik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;12.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Arbetsmarknadsregioner och pendling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft34"&gt;Som ett sätt att beskriva förekomsten av funktionella regioner delas landet in i statistiskt framräknade lokala arbetsmarknadsregioner, &lt;NOBR&gt;LA-regioner.&lt;/NOBR&gt; I den senast tillgängliga statistiken, avseende 2014, omfattar det föreslagna länet 18 &lt;NOBR&gt;LA-regioner.&lt;/NOBR&gt; Två av dessa omfattar även områden som ligger utanför det nya länets gränser. Detta gäller &lt;NOBR&gt;Stockholm-Solnas&lt;/NOBR&gt; arbetsmarknadsregion som utöver Stockholms län omfattar nästan hela Uppsala län och tre kommuner i Södermanlands län. Det gäller även Örebros arbets- marknadsregion som även innefattar Storfors kommun i Värmlands län. Vidare omfattar Ludvikas respektive Gävles arbetsmarknads- regioner vardera två av de nuvarande länen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft11"&gt;I de prognoser över arbetsmarknadsregioner 2040 som Tillväxt- analys tagit fram på uppdrag av oss omfattar det nya länet 17 LA- regioner. Det är fortsatt två arbetsmarknadsregioner som sträcker sig över det nya länets gränser, dels &lt;NOBR&gt;Stockholm-Solnas&lt;/NOBR&gt; arbets- marknadsregion och dels Karlskogas arbetsmarknadsregion som prognosticeras omfatta Storfors kommun.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft12"&gt;Goda möjligheter till pendling är av stor betydelse för väl fungerande arbetsmarknader och en förstoring av de funktionella&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;225&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_226"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Svealands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p268 ft13"&gt;regionerna. Pendlingen har ökat över tid, främst i takt med förbättrade kommunikationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft10"&gt;I hela det föreslagna länet är pendlingen omfattande. De starkaste pendlingsströmmarna går mot Stockholm. Utpendlingen från de nu aktuella länen till Stockholms län är omfattande gällande samtliga län. Mest tydlig är den dock självfallet från Södermanlands och Uppsala län där mer än 70 procent av utpendlingen sker till Stockholms län. Över länsgränsen från Uppsala till Stockholms län pendlar dagligen knappt 30 000 personer. Från Södermanlands län pendlar dagligen drygt 16 000 personer till Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft12"&gt;Inpendlingen till Dalarnas, Gävleborgs och Västmanlands län kommer till största delen från något av länen i det nu föreslagna Svealands län. Från Västmanlands län sker en majoritet av utpendlingen till något av de andra länen i det nu föreslagna länet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft12"&gt;En annan tämligen omfattande pendlingsrelation är den mellan Örebro och Värmlands län och då främst mellan de kommuner som ligger nära länsgränsen. Pendlingen sker i båda riktningar men är av större omfattning i riktning mot Örebro län. Även om pendlingsströmmarna inte är så omfattande att de påverkar LA- regionsindelningen finns en betydande pendling även mellan de södra delarna av Södermanlands län och Norrköping och Linköping i Östergötlands län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;Att fortsätta utveckla möjligheterna till arbetspendling är av stor vikt för att främja tillväxten och skapa större funktionella regioner. Detta är ett arbete som delvis kan och bör bedrivas inom det nya länet. Till mycket stor del måste dock arbetet även ske tillsammans med angränsande län, främst i samverkan med Stockholm men även i tillsammans med övriga grannlän. Beroendet av goda pendlings- möjligheter är ömsesidigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;12.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Infrastruktur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft12"&gt;En god nationell och regional infrastruktur är en viktig del av tillväxtpotentialen i alla län. Sedan mer än tio år har flertalet av de berörda länen i en eller annan form deltagit i det gemensamma arbetet En Bättre Sits för att påverka staten att förbättra infrastrukturen i östra mellansverige. Genom gemensamma prioriteringar har detta arbete varit framgångsrikt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;226&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_227"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Svealands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p104 ft12"&gt;I det nya landstinget kommer flera av de avvägningar som gjort genom förhandlingar i stället att kunna göras av fullmäktige. Dock kommer relationerna till det nya länets grannar, inte minst Stockholm, att kräva fortsatta överläggningar och gemensamma prioriteringsdiskussioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft10"&gt;Varje län tar fram en länstransportplan som innehåller prioriteringar av de statliga resurser för investeringar i länets transportinfrastruktur som regeringen anvisat. Ansvarig för framtagningen är den aktör som har det regionala utvecklingsansvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft12"&gt;Samarbete över länsgränserna är viktigt när det gäller infra- strukturplaneringen då den knyter samman flera olika geografiska områden. Flaskhalsar i ett län får även konsekvenser i intilliggande län. Detta gäller också de prioriteringsdiskussioner som avser de nationella vägarna och järnvägsnätet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft12"&gt;Det föreslagna länet omfattas i dag av två olika Trafikverks- regioner. De positiva effekterna av att bilda ett nytt län skulle förstärkas om det nya länet omfattas av enbart en Trafikverksr- egion. Planering som kan omfatta ett större område förbättrar möjligheterna till prioriteringar och satsningar. Under plan- perioden &lt;NOBR&gt;2010–2020&lt;/NOBR&gt; omfattade de regionala planerna för det nya länet 6,3 miljarder kronor, relativt jämnt fördelade mellan länen. De länsvisa resurserna i infrastrukturplaneringen är inte tillräckligt stora för att medge större satsningar inom länsplanen. Detta löses då i stället genom att medel lånas mellan länen för att göra satsningar. I ett nytt och större län kan sådana prioriteringar i större utsträckning göras inom länet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;12.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Kollektivtrafik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft12"&gt;Huvudmannaskapet för kollektivtrafiken är organiserat på olika sätt i de ingående länen. I Gävleborgs, Uppsala och Örebro län ansvarar landstinget för kollektivtrafiken medan det i övriga län är ett ansvar som delas mellan landsting och kommuner. Lagen (2010:1065) om kollektivtrafik föreskriver att det ska finnas en regional kollektivtrafikmyndighet i varje län. De sex regionala kollektivtrafikmyndigheterna ska alltså bli en. Denna kan vara organiserad på olika sätt. Formerna för detta är något som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;227&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_228"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Svealands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p281 ft13"&gt;landstingen och berörda kommuner måste lösa inför en samman- slagning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft12"&gt;I varje enskilt län fattas beslut om kollektivtrafik. Först efter överenskommelse med en annan kollektivtrafikmyndighet kan trafik upprättas över länsgräns. Detta har lett till att relativt få busslinjer passerar en länsgräns. Genom bildandet av ett större län försvinner flera länsgränser vilket ökar förutsättningarna för en kollektivtrafikplanering som spänner över hela det nya länet. I det föreslagna nya länet bedrivs storregional tågtrafik över länsgräns, dels mellan de aktuella länen men också tillsammans med andra län som inte föreslås ingå i samma län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;12.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Bedömning av effekter vid bildandet av nya län och landsting&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft34"&gt;Vår bedömning är att bildandet av ett nytt län leder till bestående fördelar för infrastruktur, arbetsmarknader och kollektivtrafik i det nya länet. En ny indelning skapar förutsättningar för en mer sammanhållen infrastruktur- och kollektivtrafikplanering. Inom båda dessa områden finns stora vinster i att planera verksamheten i ett större geografiskt område. Inom länet finns flera stråk som kan tjäna på en gemensam planering då de i dag passerar länsgränser, två exempel på sådana stråk är riksvägarna 52 och 68 där det i dag sker dialog mellan flera berörda län. Detta arbete skulle underlättas av en gemensam planeringsprocess. Dock är det av yttersta vikt att såväl infrastrukturplaneringen som kollektivtrafikplaneringen även samordnas med omkringliggande län för bästa möjliga resultat. Detta är viktigt i bland annat områden som samspelar med Värmland och Östergötland men den mycket stora arbets- pendlingen till Stockholm gör en gemensam planering tillsammans med Stockholms län särskilt viktig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft12"&gt;En sammanhållen planeringsprocess som spänner över ett större område är vidare mycket viktigt för de för industrin avgörande godstransporterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft34"&gt;En väl fungerande pendling såväl inom länet som till andra län är av yttersta vikt. Goda kommunikationer är också av betydelse i takt med att läns- eller landstingsgemensamma resurser koncentreras till olika orter. Invånarna har inte enbart behov av att ta sig till och från arbetet utan även av att kunna resa till specialiserad vård eller&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;228&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_229"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Svealands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;till länsgemensamma kulturinstitutioner. Detta är ett behov som lättare tillgodoses genom en gemensam planering av kommunika- tioner och transportinfrastruktur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;12.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Hälso- och sjukvården&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar vilket vi redogjort för i kapitel 5. De befolkningsmässigt mindre landstingen har svårt att enskilt bära tunga framtidsinvesteringar i fastigheter, teknik och IT. De har också svårt att garantera att den senaste kunskapen används över allt och för alla patienter. Olika storlek på rikets landsting ger ojämlika förutsättningar vad gäller möjligheten att garantera alla invånare tillgång till likvärdig vård av hög kvalitet. Toleransen i befolkningen för skillnader i utbud eller kvalitet i olika landsting är låg och minskar med ökande transparens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Uppdraget inom hälso- och sjukvården varierar i dag mellan landstingen då sju landsting har ålagts ett ansvar att även tillhandahålla regionsjukvård för andra landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft34"&gt;Inom &lt;NOBR&gt;Uppsala-Örebro&lt;/NOBR&gt; sjukvårdsregion samverkar i dag lands- tingen i Dalarnas, Gävleborgs, Södermanlands, Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Örebro län. Inom sjukvårdsregionen finns två universitetssjukhus, Akademiska sjukhuset i Uppsala och Örebro universitetssjukhus. Sjukvårdsregionens samverkan leds via en samverkansnämnd med de ingående landstingen. Att samla sjukvården inom ett större område i en organisation ger besluts- kraft och bättre förutsättningar att modernisera vården i takt med den medicinska utvecklingen och att genomföra en nivåstruktu- rering av vårdutbudet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft12"&gt;Ett nytt större landsting bedöms inte påverka befolkningens tillgång till hälso- och sjukvård. Lokalisering av den nära vården med vårdcentraler, tandvårdskliniker med mera styrs av andra faktorer än landstingets organisation, bland annat spelar teknik och kommunikationer in. På sikt kan dock förväntas en omstrukturering av den specialiserade sjukhusvården. Dessutom väntar sannolikt också, som en följd av det tekniksprång som digitaliseringen innebär, stora förändringar av sättet att tillhandahålla vård. Det gäller även primärvård och hemsjukvård.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;229&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_230"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Svealands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p370 ft10"&gt;Några förhållanden kan behöva förändras i direkt anslutning till att det nya landstinget bildas. Vårdvalen inom både primärvård och folktandvård behöver harmoniseras då de måste vara utformade på ett enhetligt sätt inom ett och samma landsting. Även ansvars- fördelningen gentemot kommunerna avseende hemsjukvård kan behöva ses över och ensas inom det nya landstinget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;12.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Nivåstrukturering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft34"&gt;Nivåstruktureringen av den högspecialiserade hälso- och sjuk- vården, såväl regionalt som nationellt, är en förutsättning för att i framtiden kunna säkra såväl kvalitet som tillgänglighet. Det är ett arbete som redan inletts inom sjukvårdsregionen och under de senaste åren har förslag till regional nivåstrukturering arbetats fram inom två pilotområden, gynekologisk och urologisk cancer. Inom båda dessa områden har operationer och andra behandlingar varit mera decentraliserade i &lt;NOBR&gt;Uppsala-Örebroregionen&lt;/NOBR&gt; än i övriga sjuk- vårdsregioner, många operationer har utförts i mycket litet antal per år på många sjukhus, och rapportering till kvalitetsregister har i flera fall varit otillräcklig. Samverkansnämnden i sjukvårdsregionen beslöt under hösten 2015 att rekommendera landstingen i regionen att anta ett förslag till regional nivåstrukturering för dessa cancer- former. Förslaget innehöll en tydligare fördelning av ansvaret mellan de båda universitetssjukhusen för vissa diagnoser, men också ett förslag till samverkan och fördelning inom njur- och prostatacancerkirurgi mellan landstingen för att garantera en tillräcklig volym för att säkra framtida urologisk kompetens på samtliga läns- och universitetssjukhus i hälso- och sjukvårds- regionen. Detta arbete är ett exempel på ökad nivåstrukturering. Arbetet behöver fortsätta, och även utvidgas till andra områden, och kontinuerligt ses över. En ny landstingsindelning kan förväntas underlätta specialiseringen inom det nya landstinget och i relation till andra landsting.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;230&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_231"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Svealands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p136 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;12.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Högspecialiserad vård&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft12"&gt;Inom dagens sjukvårdsregion finns två universitetssjukhus som svarar för en stor del av den högspecialiserade vården. Dock köper de nuvarande landstingen även vård från andra landsting utanför sjukvårdsregionen. Inom &lt;NOBR&gt;Uppsala-Örebro&lt;/NOBR&gt; sjukvårdsregion köpte Värmlands läns landsting under 2015 högspecialiserad vård för 136,5 miljoner kronor från Universitetssjukhuset i Örebro och för 142 miljoner kronor från Akademiska sjukhuset i Uppsala. I vårt förslag ingår inte dagens Värmlands läns landsting i det nya landstinget. Det finns inget i lagstiftningen som hindrar att patienter även fortsättningsvis kan hänvisas till Universitets- sjukhuset i Örebro eller till Akademiska sjukhuset i Uppsala för denna vård. De berörda landstingen är även fria att mellan varandra sluta avtal om köp av vård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft12"&gt;Mängden vård som Värmlands läns landsting köper av lands- tingen i Örebro respektive Uppsala län bör även ställas i relation till den totala mängden såld vård i dessa landsting. Örebro läns landsting sålde under 2014 vård för 430 miljoner kronor till andra landsting. Landstinget i Uppsala län sålde under samma år vård för knappt 1,9 miljarder kronor till andra landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft11"&gt;När ett nytt landsting bildas är det nya landstingets hela vård- utbud ett gemensamt ansvar. Det nya landstinget ansvarar för att på ett effektivt sätt utnyttja de investeringar som är gjorda och de strukturer som är uppbyggda i form av universitetssjukhus. Redan i dag finns en specialisering mellan de båda universitetssjukhusen, vilken kan förväntas tillta i det nya landstinget. Denna utveckling sker även mellan övriga sjukhus i det nya länet. Det är också en utveckling som successivt sker mellan alla sjukhus i Sverige, som ett led i den medicinska utvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;12.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Medicinsk utbildning och forskning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft10"&gt;Det Regionala Forskningsrådet för &lt;NOBR&gt;Uppsala-Örebroregionen&lt;/NOBR&gt; har funnits sedan 2007 och innebär ett avtalsbaserat samarbete kring klinisk forskning som bedrivs inom och mellan landstingen i Dalarnas, Gävleborgs, Södermanlands, Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Örebro län. Rådet verkar för att stärka klinisk forskning med hög kvalitet och relevans och bygger på hälso- och sjukvårdens resurser.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;231&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_232"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Svealands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p357 ft12"&gt;Vid såväl Uppsala som Örebro universitet bedrivs läkarutbild- ning. Denna är beroende av att det finns möjlighet för studenterna till verksamhetsförlagd utbildning. Ett bildande av ett nytt lands- ting medför att stora delar av denna verksamhetsförlagda utbild- ning bedrivs inom samma landsting, men delar av den verksam- hetsförlagda utbildningen kopplat till Örebro universitet kan komma att bedrivas i ett annat landsting. Det är av stor vikt att det även fortsatt finns tillräckligt med platser för den verksamhets- förlagda utbildningen. Detta kan dels lösas genom att fler platser görs tillgängliga inom det nya landstinget men det är även rimligt att utbildning även fortsatt kan ske i nuvarande Värmlands läns landsting. Alla landsting är självfallet betjänta av att det utbildas tillräckligt många läkare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;12.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Bedömning av effekter vid bildandet av nya län och landsting&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft11"&gt;Vår bedömning är att hälso- och sjukvården har förutsättningar att nå bestående fördelar i ett nytt län. Ett gemensamt ansvar för hela hälso- och sjukvårdssystemet inklusive regionsjukvården kommer att förbättra förutsättningarna att modernisera vården i takt med en allt snabbare medicinsk och medicinskteknisk utveckling. Det möjliggör också en mer effektiv användning av resurserna, en mer jämlik vård och bättre möjligheter till nivåstrukturering och specialisering för att klara hälso- och sjukvårdens utmaningar. Det nya landstinget kommer att medföra större möjligheter till ett effektivt och tydligt fortsatt arbete med nivåstrukturering. Detta uppnås främst genom att en mer tydlig och effektiv beslutsstruktur skapas och att möjligheterna till att utgå från en större helhetssyn underlättas. Vidare blir kontakterna med staten och andra landsting enklare och tydligare genom att det är färre parter som ska diskutera framtida åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft10"&gt;Det nu föreslagna nya länet omfattar sex av dagens län. Den nuvarande sjukvårdsregionen omfattar sju landsting. Att ersätta samverkan i en sjukvårdsregion med direkt beslutsfattande i ett landsting förbättrar möjligheterna till styrning och bidrar till en jämlik och effektiv verksamhet. Vidare bedöms det direkta besluts- fattandet i ett större landsting underlätta personal- och kompetens- försörjningen, koncentrationen av viss specialistkompetens och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;232&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_233"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Svealands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft11"&gt;tillhandahållandet av relevanta &lt;NOBR&gt;IT-system.&lt;/NOBR&gt; Dock innebär förslaget att det befolkningsmässiga planeringsunderlaget för Akademiska sjukhuset i Uppsala och Universitetssjukhuset i Örebro minskar jämfört med dagens situation. Över tid kommer detta till del att kompenseras av den förväntade befolkningstillväxten i det nya länet. Det är dock viktigt att betona att det inte finns några lagstiftningsmässiga hinder för patienter från andra landsting att även i framtiden söka sin vård i Uppsala och Örebro. Gällande Universitetssjukhuset i Örebro är detta det geografiskt närmaste universitetssjukhuset för stora delar av Värmlands län och det är rimligt att anta att en del av patienterna även fortsättningsvis kommer få sin vård där, precis som patienter från Skaraborg söker sig till Universitetssjukhuset i Örebro i stället för till det egna länets regionsjukhus, Sahlgrenska i Göteborg, eftersom restiden dit är längre. Även den länsdelssjukvård som bedrivs vid Karlskoga lasarett för patienter från Värmlands län kommer troligen fortsätta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft12"&gt;Den läkarutbildning som bedrivs vid Örebro universitet är viktig, inte minst för att säkerställa kompetensförsörjningen i denna del av landet. För att kunna tillhandahålla läkarutbildning krävs möjlighet till verksamhetsförlagd utbildning. Vi ser inga hinder för att denna kan fortsätta finnas även vid sjukhus utanför det egna landstinget, precis som i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;12.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Landstingens ekonomi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft10"&gt;Den föreslagna indelningen ska, enligt direktiven, ge stabila ekonomiska förhållanden i de nybildade landstingen. Nedan beskrivs landstingens finansiella ställning utifrån fyra nyckeltal: skattesats, ekonomiskt resultat, soliditet och finansnetto. Vidare redogörs för effekter i det kommunalekonomiska utjämningssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;12.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Skattesats&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft34"&gt;Landstingens skattesatser varierar mellan 11,71 (Uppsala läns landsting) och 10,77 procent (Södermanlands läns landsting) 2016. Skattesatsen är 11,55 i Örebro, 10,88 i Västmanland, 11,16 i Dalarna och 11,51 procent i Gävleborg läns landsting, vilket kan jämföras med 11,35 i riket. Skattesatserna är dock inte helt jämförbara&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;233&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_234"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Svealands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p268 ft12"&gt;eftersom gränssnittet mot kommunerna skiljer sig åt bland annat beträffande kollektivtrafiken. Landstingen i Uppsala, Örebro och Gävleborg har övertagit hela ansvaret för kollektivtrafiken, medan det ansvaret är gemensamt med kommunerna i de övriga tre länen. Det innebär att landstingen i Södermanland, Västmanland och Dalarna måste skatteväxla och höja sin skattesats om de övertar samma ansvar inom kollektivtrafikområdet som övriga tre landsting. Skillnaderna i skattesats minskar därmed.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft40"&gt;Det har skett skattehöjningar i samtliga landsting under den senaste femårsperioden. Uppsala läns landsting höjde skatten från 2016 med 55 öre, Södermanland höjde med 60 öre 2013, Örebro, Västmanland och Dalarna (inklusive skatteväxling) har höjt med 50 öre och Gävleborg har höjt med 30 öre (inklusive skatteväxling).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;12.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Ekonomiskt resultat&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft12"&gt;I kommunallagen (1991:900) anges att kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Det innebär att varje kommun och landsting har ett ansvar för att ha en långsiktigt hållbar ekonomi. För att en god ekonomisk hushållning ska uppnås bör resultatet för varje enskild kommun eller varje enskilt landsting ligga på en nivå som realt sett konsoliderar ekonomin. En grundläggande princip har sedan länge varit att varje generation ska stå för sina egna kostnader. Ett relativt vanligt förekommande mål är att årets resultat ska uppgå till 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft12"&gt;Balanskravet enligt kommunallagen innebär att enskilda kommuner och landsting som huvudregel ska besluta om en budget där intäkterna överstiger kostnaderna. Om resultatet ändå blir negativt måste det regleras inom tre år. Det finns dock möjlighet, om synnerliga skäl föreligger, att inte reglera ett negativt resultat. Innan resultatet kan stämmas av mot balanskravet ska det bland annat justeras för realisationsvinster och realisationsförluster i en så kallad balanskravsutredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft11"&gt;Balanskravsresultatet visar om respektive landsting har uppfyllt kommunallagens krav på att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Landstingen i Örebro, Västmanland och Gävleborg har gjort ett&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;234&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_235"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Svealands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p422 ft11"&gt;positivt balanskravsresultat under samtliga år mellan 2011 och 2015, medan Södermanland uppvisar positiva balanskravsresultat fyra av fem år. Uppsala läns landsting har ett negativt balanskravs- resultat under 2014 på 34 miljoner kronor och för 2015 på 109 miljoner kronor. Totalt har Uppsala läns landsting ett balanserat underskott på 143 miljoner kronor som ska återföras inom tre år efter att det uppkom. För åren &lt;NOBR&gt;2011-2013&lt;/NOBR&gt; uppvisade dock landstinget positiva balanskravsresultat. Även Dalarnas läns landsting har gjort negativa balanskravsresultat 2014 och 2015 på &lt;NOBR&gt;-175&lt;/NOBR&gt; respektive &lt;NOBR&gt;-99&lt;/NOBR&gt; miljoner kronor. Sammantaget har landstinget negativa balanskravs- resultat sex av de åtta senaste åren och har 398 miljoner kronor att återställa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;12.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Soliditet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft10"&gt;Soliditeten mäter det egna kapitalet i relation till de totala tillgångarna och är ett mått på långsiktigt finansiellt handlingsutrymme.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft10"&gt;Uppsala läns landsting har år 2015 en soliditet på 33 procent och en soliditet inklusive pensionsskuld intjänad före 1998 på &lt;NOBR&gt;-14&lt;/NOBR&gt; procent. Motsvarande siffror för Södermanlands läns landsting är 32 respektive &lt;NOBR&gt;-33&lt;/NOBR&gt; procent, för Örebro 24 respektive &lt;NOBR&gt;-57&lt;/NOBR&gt; procent, för Västmanland på 29 respektive &lt;NOBR&gt;-35&lt;/NOBR&gt; procent. Dalarnas läns landsting har en soliditet på &lt;NOBR&gt;-10&lt;/NOBR&gt; procent och en soliditet inklusive pensionsskuld på &lt;NOBR&gt;-141&lt;/NOBR&gt; procent och i Gävleborg på 31 respektive &lt;NOBR&gt;-57&lt;/NOBR&gt; procent. Riksgenom- snittet är 19 procent för eget kapital i relation till tillgångar och &lt;NOBR&gt;-40&lt;/NOBR&gt; procent för eget kapital jämfört med tillgångar och pensionsskuld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;12.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Finansnetto&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;Finansnettot är ett likviditetsmått som mäter finansiella intäkter minus finansiella kostnader. Landstingen i Södermanlands län (31 miljoner kr), Örebro län (83 miljoner kronor), Västmanlands län (109 miljoner kronor) och Gävleborgs län (46 miljoner kronor) hade år 2015 ett positivt finansnetto, det vill säga högre finansiella intäkter än kostnader. Uppsala läns landstings finansnetto uppgick till &lt;NOBR&gt;-34&lt;/NOBR&gt; miljoner kronor. Dalarnas läns landstings finansiella intäkter var lika stora som dess finansiella kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;235&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_236"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Svealands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;12.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Effekter på det kommunala utjämningssystemet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;Det nya landstingets utfall i det kommunalekonomiska utjämnings- systemet kommer att vara detsamma som för de enskilda lands- tingens utfall, förutom beträffande kostnadsutjämningssystemets lönemodell. När landsting slås samman bör det nya landstingets löneindex fås fram genom att de ingående landstingens löneindex vägs efter deras befolkningsantal. Svealands läns landsting får därmed ett löneindex på 99,8 utifrån aktuell befolkningsdata. Det medför att Svealands läns landsting får betala en avgift i del- modellen. Eftersom Uppsala, Västmanland och Gävleborg för när- varande har ett index över 100 och därmed får ett bidrag, så blir det nya utfallet en försämring för det nya landstinget. Försämringen uppgår till totalt 106 miljoner kronor utifrån 2016 års utfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft11"&gt;Som redovisades i kapitel 10 måste inkomstutjämningens länsvisa skattesats vara densamma för landstinget respektive länets kommunkollektiv. Det innebär att de ingående landstingens och kommunernas länsvisa skattesatser måste göras enhetlig. Det nya landstingets länsvisa skattesats blir det efter skatteunderlaget viktade medelvärdet för de ingående tidigare landstingen. Det är ett nollsummespel för det nya landstinget i jämförelse med vad de gamla landstingen fick tillsammans. Kommunerna kommer dock få omfördelningseffekter av en ny länsvis skattesats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Landstingens länsvisa skattesatser i inkomstutjämningen varierar mellan 8,89 procent (Västmanlands läns landsting) och 10,08 procent (Örebro läns landsting). Dock skiljer sig huvudmannaskapet beträffande kollektivtrafiken i dag, varför siffrorna inte är jämförbara. Detta ansvar måste harmoniseras inom den nya regionen. Om man antar att kollektivtrafiken helt övergår till landstingen även i Södermanland, Västmanland och Dalarna och att en skatteväxling sker på 40 skatteören för att kompensera landstinget för det ökade ansvaret, så blir landstingets länsvisa skattesats 9,70 procent vid inkomstutjämningsbidrag och 9,17 procent vid &lt;NOBR&gt;-avgift.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft40"&gt;Kommunkollektivets länsvisa skattesats kommer med dessa antaganden att bli 19,38 procent vid bidrag och 17,32 procent vid avgift. Det medför vissa förändringar i kommunernas inkomst- utjämningsbidrag. Västmanlandskommunerna får störst bidrags- minskning, motsvarande mellan fem och elva skatteören, som en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;236&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_237"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Svealands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p492 ft11"&gt;följd av landstingssammanslagningen. Kommunerna i Örebro län får högst bidragsökning, i genomsnitt motsvarande nio skatteören.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;12.5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Bedömning av effekter vid bildandet av nya län och landsting&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft10"&gt;Vid bildandet av ett nytt landsting måste en ny gemensam skattesats för hela länet fastställas av det nya landstinget. Eftersom huvudmannaskapet skiljer sig åt beträffande kollektivtrafiken krävs antaganden om skatteväxlingsnivå för att beräkna en ny skattesats. Som räkneexempel kan man anta att kollektivtrafiken överförs helt till landstingen även i Södermanland, Västmanland och Dalarna, att skatteväxlingsnivån är 0,40 skattekronor och att det nya landstinget beslutar sig för att ha samma skatteintäkter som de enskilda lands- tingen. Dessa antaganden medför att skattesatsen, utifrån 2016 års förhållanden, kommer att bli 11,48 skattekronor. Det skulle innebära en landstingsskattehöjning för Södermanland och Västmanland på 31 respektive 20 skatteöre. Uppsala får en skatte- sänkning motsvarande 23 öre och de övriga tre landstingen (Örebro, Dalarna och Gävleborg) på mellan tre och åtta öre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft10"&gt;Det nya landstingets ekonomi kommer att bli större och omsluta mer pengar än respektive gammalt landsting. Detta borgar för en större motståndskraft mot tillfälliga svängningar. Landstingen står inför stora investeringar i bland annat ny medicinsk teknik. I ett större landsting kan dessa investeringar bäras av fler. De gemensamma investeringarna blir därmed inte lika stora räknat per invånare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft10"&gt;Som redovisats ovan är den ekonomiska situationen olika i de olika landstingen. De har över tid valt olika strategier kring exempelvis belåningsgrad och avsättningar för framtida pensioner. Vid bildandet av det nu föreslagna länet och landstinget sker ingen ekonomisk reglering eftersom det inte sker någon delning av gamla län och landsting. Således kommer det nya landstingets ekonomi utgöras av summan av de ingående landstingens ekonomier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft10"&gt;En sammanläggning av sex landsting till ett ger möjligheter till vissa besparingar. En effektiv organisering och nivåstrukturering kan hålla verksamhetens kostnader nere genom att specialisera vissa funktioner till vissa platser och undvika suboptimeringar. Vidare ger en sammanläggning möjlighet till besparingar i administra- tionen, främst genom totalt sett färre personer i lednings- och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;237&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_238"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;Svealands län SOU 2016:48&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;stabsfunktioner. De nuvarande sex landstingen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td83"&gt;&lt;P class="p158 ft18"&gt;har sammanlagt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;6 890 anställda i administrativa funktioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;(exklusive läkar-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p493 ft12"&gt;sekreterare). I kapitel 5 redogjordes för att de danska kommuner som slogs samman gjorde besparingar på tio procent på den centrala administrationen. Det bör finnas goda möjligheter för Svealands läns landsting att göra likvärdiga besparingar efter sammanslagningen. Det skulle innebära besparingar på 400 miljoner kronor årligen, enbart i lönekostnader (givet medellönen på 34 800 kr/månad i landstingssektorn). Därutöver tillkommer besparingar kopplade till tjänsterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;Det nya landstinget kommer att ha en soliditet inklusive pensions- skuld på &lt;NOBR&gt;-46&lt;/NOBR&gt; procent, vilket är något sämre än riksgenomsnittet &lt;NOBR&gt;(-40&lt;/NOBR&gt; procent).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Fyra av de sex nuvarande landstingen har uppvisat positiva balanskravsresultat årligen de senaste fyra åren, medan Uppsala och Dalarnas län landsting har negativa balanskravsresultat på 143 respektive 398 miljoner kronor att återställa. Det blir en fråga för landstingsfullmäktige i det nya Svealands läns landsting att fastställa hur ett eventuellt underskott ska återställas eller om synnerliga skäl ska åberopas för att inte återställa de negativa resultaten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft12"&gt;Sammantaget gör vi bedömningen att Svealands läns landsting kommer att vara ett ekonomiskt stabilt landsting på såväl kort som lång sikt. En sammanläggning kommer att förbättra möjligheten att bära de framtida investeringarna och att begränsa kostnadsöknings- takten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;12.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Demokratiaspekter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;En ny indelning med väsentligt färre och därmed större län kommer att påverka förutsättningarna för demokratin och det politiska systemet i landstinget. Fler beslut kommer att fattas av direktvalda politiker i fullmäktige eller i nämnder och färre verk- samheter styrs genom avtal eller indirekt valda samverkansorgan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft34"&gt;Att politiska beslut fattas nära de människor de berör har ett särskilt demokrativärde. Det är också en bärande princip i den kommunala självstyrelsen och en viktig förutsättning för att tillit, delaktighet och ansvarstagande i samhällslivet ska upprätthållas. En vanligt förekommande uppfattning är att en sammanslagning av sex&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;238&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_239"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Svealands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p346 ft12"&gt;län till ett kommer att leda till ökade avstånd mellan den enskilde medborgaren och beslutsfattarna. Sex valda landstingsfullmäktige- församlingar ska ersättas av en. Det kan ändra förutsättningarna för att ha kontakter och kunskaper om lokalsamhället. Detta antagande bygger dock på tanken om att antalet politiska uppdrag är statiskt. Det är upp till det nya landstinget att själva fatta beslut om fullmäktiges storlek och nämndorganisationen. Det är alltså landstinget självt som avgör om man vill öka antalet politiker i fullmäktige och olika nämnder. Det är här värt att notera att kommunallagen enbart lägger fast en minimigräns för fullmäktiges storlek.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft12"&gt;Ett annat viktigt demokrativärde är att politikerna har påverkan på de frågor som de ansvarar för och att organisationen kan leverera den verksamhet som politikerna beslutar. En stark organisation med systemkapacitet och förmåga att möta medborgarnas förväntningar kan snarare minska avstånden till en god service och välfärd i alla delar av länet. Det skapar också goda förutsättningar för att medborgarnas behov ska kunna tillgodoses, vilket kan upprätthålla eller stärka legitimiteten för landstingen och de politiska institu- tionerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft12"&gt;Förtroendevalda behöver kunskaper och får det på olika sätt, bland annat genom kontakter, med medborgare, företagare, andra politiker och tjänstemän. I ett län med ett stort antal kommuner uppstår dessutom nya utmaningar gällande bland annat samverkan mellan kommunerna och landstinget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft12"&gt;Det är här värt att notera att dagens landsting redan i dag är så stora att flertalet medborgare känner till sina förtroendevalda främst genom massmedia, på samma sätt som de känner till riks- politikerna. Faktum är att forskning visar att de flesta människor är mer bekanta med rikspolitiken och dess företrädare än med landstingspolitiker, detta trots att avståndet till dessa är större. Det beror på en rad olika faktorer. En är att politikens innehåll. Många medborgare uppfattar det som att landstingen enbart håller på med hälso- och sjukvård. Intresset för landstingspolitiken har ofta varit lågt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft12"&gt;I takt med att landstingen blir större och omfattar fler olika verksamheter kan detta komma att förändras. Ett stort landsting som kan axla ett sammanhållet ansvar för den regionala utveck- lingen, hälso- och sjukvården, kollektivtrafik, infrastruktur och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;239&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_240"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Svealands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft13"&gt;kultur kan ge den regionala demokratin ett innehåll som engagerar fler och som lockar fler till politiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft12"&gt;Det nya länet och landstinget måste ha en legitimitet. Legitimiteten är dock inte direkt knuten till länets storlek utan hur väl de politiska processerna fungerar liksom systemets förmåga att leverera tjänster som håller en god kvalitet och görs tillgängliga. Exemplen från tidigare indelningsförändringar visar att det tar tid att skapa legitimitet för och delaktighet i den regionala demokratin, men att det genom träget arbete är fullt möjligt och kan ge stor kraft åt regionens utvecklingsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft12"&gt;Erfarenheterna från tidigare länssammanslagningar visar på betydelsen av att vitalisera demokratin genom olika aktiviteter som engagerar fler politiker och medborgare samt andra intressen i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft10"&gt;En del i att stärka demokrati och legitimitet är att utveckla sam- spelet med intresseorganisationer och civilsamhälle. Genom civil- samhällets organisationer ges medborgarna möjlighet att påverka politikens innehåll och utformningen av offentliga beslut, eller delta i ett löpande samtal mellan organisationerna och offentlig sektor. Det sker genom civilsamhällets roll som röstbärare och opinionsbildare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft12"&gt;För att ytterligare stärka medborgarnas stöd kan kommunika- tionen i de demokratiska processerna behöva utvecklas. Exempelvis genom regionala nämnder med visst beslutsfattande eller att engagera medborgare, företag och andra samhällsgrupper i olika politiska dialoger. Detta behöver inte bara stärka legitimiteten för den regionala demokratin utan kan stärka arbetet med innovation och förnyelse i verksamheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft10"&gt;Det är viktigt att synliggöra beslut för medborgarna och säkerställa transparens i det politiska beslutsfattandet. Med en utveckling av digitala kommunikationskanaler kan det vara möjligt att stärka den direkta dialogen med politiker inom ramen för den representativa demokratin vilket minskar betydelsen av de geografiska avstånden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft10"&gt;Ytterligare en aspekt som kan vara värt att framhålla här är att ett nytt län som består av ett stort antal kommuner står inför särskilda utmaningar. Situationen liknar här den vid bildandet av Västra Götaland. Där fanns en oro för spänningar mellan olika delar av den nya regionen. Detta har hanterats genom att inkludera kommunerna i arbetet med bland annat regional utveckling, hälso- och sjukvård och infrastruktur. I Västra Götaland finns en slags&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;240&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_241"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Svealands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;institutionaliserad samverkan som har skapat goda möjligheter för kommunerna att vara delaktiga i regionens utveckling. Ett sådant arbetssätt kan användas för att stärka legitimiteten för ett nytt större län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft11"&gt;Vår bedömning är att den nya indelningen kan innebära såväl fördelar som nackdelar för demokratin. De studier som genomförts ger motsvarande bild. Det finns negativa aspekter som bör beaktas men att de positiva överväger dessa. Dessutom är utfallet starkt beroende av hur företrädarna för det nya landstinget väljer att organisera det politiska arbetet, hur man förmår engagera samhällets medborgare och företag i olika regionala frågor samt om man förmår skapa verksamheter som håller hög kvalitet. I det avseendet måste demokratin ständigt erövras, oavsett indelningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;12.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Avvägningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft12"&gt;Vid en indelningsförändring kan man alltid göra en rad olika val. I kapitel 8 har vi redogjort för utgångspunkterna för indelning och fört en diskussion om att det handlar om att väga olika aspekter mot varandra eftersom det inte går att hitta en indelning som är optimal ur alla aspekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft12"&gt;När det bildas ett nytt län bestående av Dalarnas, Gävleborgs, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands och Örebro län är en markant förändring antalet primärkommuner som det nya länet kommer att bestå av jämfört med antalet kommuner i varje enskilt nuvarande län. Det nya länet kommer att bestå av 64 primär- kommuner. Detta bör jämföras med att Dalarnas län som i dag består av femton kommuner, är det län som i dag består av flest primärkommuner. Det kommer att krävas en ny intern organisa- tion inom länet för att bygga upp och vidmakthålla en legitim och konstruktiv dialog med kommunerna. Vi noterar dock att Västra Götalands län redan i dag består av 49 kommuner och att det där finns en fungerande samverkan med kommunerna. Att organisera samverkan med 64 kommuner är en gradskillnad jämfört med 49 kommuner, inte en artskillnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft40"&gt;Vårt förslag till indelning är en avvägning mellan olika perspektiv. Ur ett arbetsmarknadsregionsperspektiv hade det varit möjligt att skapa ett län omfattande ett utökat Mälardalen. Detta&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;241&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_242"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Svealands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p268 ft12"&gt;hade omfattat ett område med en omfattande pendling och med flera funktionella samband. Dock hade en sådan indelning inte varit lika relevant ur ett sjukvårdsperspektiv. En sådan indelning hade vidare ytterligare ökat de obalanser som finns i styrka mellan olika län, vilket inte vore önskvärt för att åstadkomma en positiv utveckling i hela landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft12"&gt;En annan möjlig indelning hade varit att följa dagens sjukvårds- region och även inkludera Värmlands län i det nu föreslagna länet. Våra resonemang kring en indelning omfattande Värmlands län förs i kapitel 13. Vi gör dock bedömningen att en sådan indelnings- förändring inte skulle ha samma bestående fördelar och inte heller tillräcklig acceptans i alla de övriga länen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft11"&gt;Svealands län kommer vara det enda län som gränsar till Stockholms län och samverkan dem emellan kommer vara av mycket stor betydelse. De båda länen kommer båda att ingå i Sveriges största arbetsmarknadsregion med omfattande pendling. Många beslut om transportinfrastruktur och kollektivtrafik kommer att kräva samarbete och förhandlingar. Vår bedömning är att denna samverkan kan komma att underlättas om den enbart omfattar två parter, som dessutom är relativt jämnstarka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;12.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Namn på länet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft10"&gt;Vårt förslag är att det nya länet benämns Svealands län. Genom den nya länsindelningen skapas en administrativ indelning som har en ny namnstruktur. En aspekt av namngivningen är att de nya namnen ska vara enkla att använda i olika sammanhang, upplevas som enhetliga och vara enkla att använda på andra språk, främst på våra nationella minoritetsspråk. Varje enskild medborgare kommer att omfattas av denna reform och för att namnen ska accepteras och användas bör de uppfattas som naturliga och logiska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;Det mest ändamålsenliga är att i en modifierad form utgå från landsdelsindelningen, det vill säga från Norrland, Svealand och Götaland, vilket är en indelning som de flesta människor känner till och använder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft34"&gt;Med landsdelen Svealand avses vanligen landskapen Södermanland, Närke, Värmland, Västmanland, Uppland och Dalarna. Av dessa skulle alla utom Värmlands och Stockholms län ingå i det nya länet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;242&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_243"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B348243x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Svealands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p422 ft10"&gt;Dessutom ingår Gävleborgs län i det nya länet. Gävleborgs län anses till största delen höra till Norrland. Det är dock inget större problem att det nya länsnamnet inte i alla delar omfattar landsdelen. I dag finns flera län som är namngivna efter landskap utan att gränserna är desamma, exempelvis omfattar Västmanlands län endast lite mer än hälften av landskapet Västmanland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Begreppet Svealand kan spåras tillbaka till &lt;NOBR&gt;1400-talets&lt;/NOBR&gt; mitt i de två delarna swea och landh. Namnet innehåller genitiv av folkslags- beteckningen svear och pluralis av land och betyder svearnas landområden. Det synes vara givet som pendang till Götaland där Västra Götalands län redan finns etablerat som länsnamn. I Kristoffers landslag från mitten av &lt;NOBR&gt;1400-talet,&lt;/NOBR&gt; varifrån belägget ovan är hämtat, sägs att Sverige uppkommit av swea och gotha landh, det förra beläget ”nordan skogh”, det senare ”sunnan scogh”, varmed avses läge norr respektive söder om Kolmården och Tiveden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft11"&gt;Förleden i Svealand visar en utvidgad användning av folkslags- beteckningen svear, som tidigare avsett folket i Mälarlandskapen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft13"&gt;Vårt förslag är således att det nya länet ska benämnas Svealands län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;12.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Residensstad&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;Falun, Gävle, Nyköping, Uppsala, Västerås eller Örebro bör vara residensstad i Svealands län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft12"&gt;De nuvarande residensstäderna i de sex länen är Falun, Gävle, Nyköping, Uppsala, Västerås och Örebro. Vår bedömning är att det är någon av dessa som bör vara residensstad i det nya länet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft11"&gt;Som vi redogör för i kapitel 15 om länsstyrelserna i de föreslagna länen är vår bedömning att det bör finnas flera verksamhetsorter i varje län för de sammanslagna länsstyrelserna. Någon stad i det föreslagna Svealands län ska dock utses till residensstad och därmed säte för länsstyrelsen. Vi har redogjort för olika aspekter som bör beaktas vid valet av residensstad. Beträffande de nuvarande residensstäderna i detta föreslagna län finns det olika omständigheter som talar för de olika alternativen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;243&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_244"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Svealands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p357 ft10"&gt;Falun är i dag residensstad i Dalarnas län och därmed säte för Länsstyrelsen i Dalarnas län. Falun har 57 000 invånare och är ganska tätt sammanlänkat med Borlänge. I Falun finns Högskolan i Dalarna. Denna länsstyrelse är den största av länsstyrelserna i Svealands län och ansvarar för ett antal ärendeslag även för andra län enligt den koncentration som gjorts till sju länsstyrelser av viss länsstyrelseverksamhet. Länsstyrelsen i Dalarnas län är den läns- styrelse som ansvarar för den största ytan inom det nya länet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft11"&gt;Gävle är residensstad i Gävleborgs län och har 99 000 invånare. I Gävle har Lantmäteriet och Statens servicecenter sina huvud- kontor. Vidare finns Högskolan i Gävle. Gävle har en av Sveriges större hamnar och ostkustens största containerhamn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft12"&gt;Nyköping är residensstad i Södermanlands län och har 54 000 invånare. I Nyköping är länsstyrelsen den enda större statliga myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft10"&gt;Uppsala är residensstad i Uppsala län och har 210 000 invånare. I Uppsala finns ett av landets största universitet som bidrar till goda möjligheter att rekrytera personal med rätt kompetens. Uppsala är säte för ett antal statliga myndigheter. Uppsala slott och läget nära Stockholm och Arlanda gör att länsstyrelsens lokaler används även av regeringen för bland annat utländska besök.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft12"&gt;Västerås är residensstad i Västmanlands län och har 145 000 invånare. Västerås är centralt beläget i det nya länet och har goda kommunikationer i Mälardalen. Myndigheten för yrkeshögskolan är placerad i Västerås. Mälardalens högskola delar sin verksamhet mellan Västerås och Eskilstuna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft12"&gt;Örebro är residensstad i Örebro län och har 144 000 invånare. Örebro slott har anor tillbaka till &lt;NOBR&gt;1300-talet.&lt;/NOBR&gt; I Örebro finns ett universitet och flera statliga myndigheter vilka gemensamt skapar en god arbetsmarknad.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;244&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_245"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B348245x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft9"&gt;13 Västra Götalands län&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Kommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Värmlands län och Västra Götalands län ska den 1 januari 2018 läggas samman till ett län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft10"&gt;Det nya länet ska benämnas Västra Götalands län. Värmlands läns landsting och Västra Götalands läns landsting&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft12"&gt;ska den 1 januari 2019 läggas samman till Västra Götalands läns landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft12"&gt;Vårt förslag är att Värmlands och Västra Götalands län ska läggas samman och att det nya länet ska benämnas Västra Götalands län. Motsvarande förändring föreslås avseende de berörda landstingen. Efter att ha vägt för- och nackdelar är det vår bedömning att detta förslag till ny indelning medför sådana bestående fördelar för det nya landstinget som anges enligt indelningslagen. Faktauppgifterna om respektive län baseras bland annat på rapporter framtagna av landstingen. Effekterna av förslaget för länsstyrelsernas del finns beskrivna i kapitel 15.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft13"&gt;Invånarantalet i detta län skulle med dagens befolkning uppgå&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;till 1 925&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;000 invånare. I Västra Götaland bodde 2015 knappt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;1 650 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;invånare och i Värmland drygt 275 000. Enligt de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p502 ft12"&gt;befolkningsprognoser som Statistiska centralbyrån tagit fram åt oss beräknas folkmängden i det nya länet år 2050 uppgå till drygt 2 330 000 invånare. Detta innebär att länet är ett av de som beräknas ha störst befolkningstillväxt under de kommande 35 åren. Det är huvudsakligen befolkningsökningen i det nuvarande Västra Götaland som antas bidra till denna tillväxt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Dagens Västra Götaland består av 49 kommuner och är därmed det län som har flest kommuner. Värmlands län har 16 kommuner. En sammanslagning av dessa två län innebär att det totala antalet kommuner i länet uppgår till 65 stycken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft19"&gt;245&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_246"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B348246x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Västra Götalands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;246&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_247"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td50"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Västra Götalands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p104 ft12"&gt;Västra Götaland är ett av de mer befolkningstäta länen i Sverige, med drygt 69 invånare per kvadratkilometer, dock är skillnaderna inom länet stora. Värmland är ett av de glesare länen i Sverige med 15 invånare per kvadratkilometer. Det är bara Dalarna och de fyra nordligaste länen som är glesare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft12"&gt;Ytmässigt är Västra Götalands län det största av de två. Landarealen är knappt 23 800 kvadratkilometer medan Värmland är cirka 17 500. Det föreslagna länet har därmed en yta om cirka 41 300 kvadratkilometer och skulle, efter att förslagen i detta betänkande genomförts, bli Sveriges till ytan tredje största län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;13.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Näringsliv och regional utveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;13.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Bruttoregionalprodukt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft12"&gt;Bruttoregionalprodukten (BRP) mäter värdet av all produktion av varor och tjänster i en region. En jämförelse mellan Västra Götaland och Värmland avseende BRP visar på relativt stora skillnader. Västra Götalands län är ett av de län med högst BRP per invånare i landet, med 403 000 kr. I Värmland är motsvarande siffra 313 000 vilket placerar dem bland de län i Sverige med lägst BRP per invånare. Dock är skillnaderna inom länen stora, i Värmlands län finns vissa kommuner som har bland de lägsta &lt;NOBR&gt;BRP-siffrorna&lt;/NOBR&gt; i landet medan Karlstads och Hammarö kommuner redovisar en BRP per invånare som överstiger genomsnittet i dagens Västra Götalands län, vidare påverkar den relativt omfattande gräns- pendlingen till Norge från Värmlands län den redovisade BRP- siffran nedåt. För riket som helhet uppgår BRP per invånare till 404 000 kr, ett genomsnitt som endast överträffas av Stockholms och Norrbottens län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;13.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Näringslivsstruktur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft34"&gt;Såväl Värmlands som Västra Götalands län har en relativt stor andel av befolkningen sysselsatta inom industrin. I Värmlands län är &lt;NOBR&gt;trä-,&lt;/NOBR&gt; massa- och pappersindustrin samt metallindustrin av stor vikt med flera framstående företag som konkurrerar på världsmarknaden. Bortsett från kommuner, landstinget och de statliga myndigheterna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;247&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_248"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Västra Götalands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p268 ft12"&gt;är de största arbetsgivarna i Värmlands län Uddeholm Tooling, Stora Enso, Volvo Construction Equipment och BillerudKorsnäs. Vid sidan om industrin växer också andra näringar fram, bland annat inom kultur, handel och livsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Även om näringsstrukturen i Västra Götalands län är relativt likartad den i Värmland så finns det vissa skillnader. Exempelvis är fordonsindustrin starkare i Västra Götaland. Genom att länet är stort och delvis tätbefolkat finns också en utbredd tjänstesektor som servar en växande befolkning med såväl privata som offentliga tjänster. Tjänstesektorn är också intimt samverkande med länets industri. Vid sidan om tjänstesektorn och en stark industristruktur finns en stark gränshandel med Norge i båda länen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Både Västra Götalands och Värmlands län har goda samarbeten med Norge. Utbytet av handel och flödet av arbetspendlare och besökare är omfattande. Detta skapar stora möjligheter för ett nytt större län. Länet får en lång gräns mot Norge. Räknar man in Osloregionen handlar det dessutom om samverkan med den rikaste delen av Norge. Ett utökat samarbete kan avse större arbets- marknader och utbildning, forskning och innovation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft13"&gt;I Göteborg finns Sveriges största hamn med mycket stora volymer containertrafik men även betydande passagerartrafik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;13.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Regional utveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;I kapitel 14 föreslås att det är landstinget i ett nytt län som ska ha det regionala utvecklingsansvaret. I Västra Götalands län ligger det regionala utvecklingsansvaret på landstinget. I Värmlands län finns det ett kommunalt samverkansorgan som har ansvaret för det arbetet. Samverkansorganet benämns Region Värmland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;I Västra Götalands län uppgick år 2016 medlen för regionala tillväxtåtgärder (utgiftsområde 19, anslag 1:1) till cirka 70 miljoner kronor. I Värmland uppgick dessa medel till 75 miljoner kronor. Till det kommer de betydande medel landstingen och kommunerna själva satsar på regionala utvecklingsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;En viktig del i arbetet med regional utveckling är arbetet med EU:s strukturfonder. I den regionala indelningen för nuvarande programperiod tillhör Västra Götalands län området Västsverige, tillsammans med Halland. Värmland ingår i området Norra&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;248&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_249"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td50"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Västra Götalands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Mellansverige tillsammans med Dalarnas och Gävleborgs län. Strukturfondsmedlen i Västsverige uppgår för innevarande programperiod till 470 miljoner kronor avseende regionalfonden och knappt 800 miljoner kronor avseende socialfonden. I Norra Mellansverige omfattar regionalfonden drygt 1,2 miljarder kronor och socialfonden drygt 500 miljoner kronor under innevarande programperiod, &lt;NOBR&gt;2014–2021.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;13.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Utbildning och forskning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft10"&gt;Vid en sammanslagning av de två länen kommer det att finnas två universitet i länet, med sina respektive säten i Göteborg och Karlstad. Dessutom finns Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Borås, Högskolan i Skövde samt Högskolan Väst i Västra Götalands län. Såväl universiteten som högskolorna är viktiga aktörer i arbetet med regional utveckling. Akademin är inte geografiskt bunden men universiteten och högskolorna är av stor betydelse för den regionala utvecklingen, dels i frågor om kompetensförsörjning, dels genom den forskning som bedrivs. Dessutom har många företag sitt ursprung i olika forskningsprojekt vid universiteten och högskolorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft40"&gt;Utbildningen och forskningen är omfattande och inom flera områden bedrivs internationellt konkurrenskraftig forskning. Universiteten och högskolorna samarbetar såväl inom det nya länet som nationellt och internationellt. Dessa nationella och inter- nationella samarbeten torde inte påverkas av en ny länsindelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;13.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Bedömning av effekter vid bildandet av nya län och landsting&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft11"&gt;Näringslivsstrukturen i de två länen har stora likheter men är inte sammanflätade i någon större omfattning. Den bristande samman- flätningen kan tala mot utvecklingen av en större och gemensam arbetsmarknadsregion, däremot finns i det nya länet flera starka arbetsmarknadsregioncentrum, utöver Göteborg även Karlstad och Skövde. Däremot talar likheterna i näringslivsstrukturer för att det är möjligt att finna fruktbara samarbeten i kluster av företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft11"&gt;Även om likheterna finns så skiljer sig länen ändå åt i flera avseenden. Näringslivsstrukturen i ett nytt län kommer således att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;249&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_250"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Västra Götalands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p281 ft12"&gt;vara diversifierad och mindre känslig för normala konjunktur- svängningar inom enskilda branscher. De funktionella regionerna kommer på kort sikt inte att förändras av denna indelnings- förändring. När en större administrativ enhet bildas ökar dock förmågan att inom länet kanalisera resurser för att både möta utvecklingsbehov och att kunna hantera de strukturförändringar som ständigt pågår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft12"&gt;Samtidigt finns det en viss koncentration av kapitalintensiv basindustri vilket innebär att det finns en viss sårbarhet. De stora kunskapsintensiva &lt;NOBR&gt;fordons-,&lt;/NOBR&gt; telekom- och läkemedelsindustrierna är dessutom koncentrerade till ett fåtal stora globala koncerner. Sårbarhet finns därför inom vissa näringar och inom vissa delregioner i det föreslagna länet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft34"&gt;Göteborg med omnejd kommer vara en viktig motor för tillväxt i det nya länet. Spridningen av denna tillväxt i hela länet beror på en rad olika omständigheter. De stora avstånden till de norra delarna av det nya länet innebär att Göteborgs betydelse kan vara begränsad för dessa delar. Därför är det viktigt att hitta arbetsformer som skapar möjligheter till en gemensam utveckling som är gynnsam för hela det nya länet. Dessutom är Karlstads &lt;NOBR&gt;LA-region&lt;/NOBR&gt; stor och växande och kommer som del i en större administrativ enhet kunna spela stor roll för tillväxten i de norra delarna av det nya länet vilket är viktigt för att upprätthålla en inomregional balans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft11"&gt;Universiteten och högskolorna är viktiga för länets tillväxt genom den utbildning och forskning som bedrivs där. Förslaget till ny indelning innebär att det kommer att finnas flera universitet och högskolor i länet. Dessa är viktiga för kompetensförsörjningen till offentlig och privat sektor. Det omfattande och framstående FoU- arbete som bedrivs där kommer vara en styrka i det nya länet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft12"&gt;I ett nytt län kommer landstinget att vara regionalt utvecklings ansvarigt. Detta utvecklingsansvar kommer att omfatta en större yta än dagens liksom avsevärt större resurser än vad dagens utvecklingsansvariga har i respektive län. Detta kommer ge för- bättrade möjligheter att åstadkomma effektiva satsningar för en starkare regional tillväxt. Vår bedömning är att möjligheterna till omprioriteringar och allokering av resurser i länet ökar. Dagens Värmlands län bör kunna dra nytta av det hittills framgångsrika arbetet i Västra Götaland för att åstadkomma en positiv utveckling i hela länet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;250&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_251"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td50"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Västra Götalands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p426 ft12"&gt;En gemensam resurs är Vänern. Detta bedöms vara en under- utnyttjad resurs som skulle kunna utnyttjas på ett mer strategiskt, effektivt och uthålligt sätt. Exempelvis för boende och besöks- näringen, vattenförsörjning och miljövänliga transporter. Vänern och Göta älv försörjer i dagsläget omkring 800 000 personer med dricksvatten. På sikt kan Vänerns roll som vattenförsörjningsresurs bli en angelägenhet av nationell dignitet. Arbetet med det gemen- samma intresset Vänersjöfarten underlättas av att kunna hanteras av en regional part. Vänern ger möjlighet att utveckla destinationer inom natur- och kulturturism.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft12"&gt;Vid en indelningsförändring behöver flera av dagens strukturer harmoniseras med de nya gränserna. Bland annat ingår det nya länet i två olika programområden avseende EU:s strukturfonder. Förutsatt att det kommer att finnas regionala program även under kommande programperioder är det rimligt att det nya länet också utgör ett programområde för strukturfonderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft10"&gt;Vår sammantagna bedömning är att en sammanslagning av Västra Götalands och Värmlands län kommer att leda till bestående fördelar för näringslivet och den regionala utvecklingen i länet. Tillsammans är de en stark industriregion med industri som fordon, massa, stål, papper och verkstad. Dessutom med nya växande sektorer, exempelvis inom biomedicin, bioekonomi, hälsa och kreativa näringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;13.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Kultur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft12"&gt;Såväl Västra Götalands som Värmlands län har en stark position på den nationella kulturarenan. I båda länen finns profilerade kultur- institutioner som till exempel Göteborgsoperan, Västanå teater och Vara konserthus, kulturella besöksmål och platser för konst och kulturarv. De två länens kulturinstitutioner håller en mycket hög kvalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft11"&gt;Riksdagen beslutade 2009 om kultursamverkansmodellen, som innebär att landstingen får fördela vissa statliga medel till regional och lokal kulturverksamhet. Landstingen tar inom ramen för modellen fram regionala kulturplaner som utgör grund för Statens kulturråds länsvisa fördelning av medel. De regionala kultur- planerna utarbetas i samverkan med länets kommuner och efter samråd med länets professionella kulturliv och det civila samhället.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;251&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_252"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Västra Götalands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p268 ft12"&gt;Målet med modellen är att föra kulturfrågorna närmare med- borgarna och att ge den regionala nivån ett ökat ansvar och ökad frihet inom kulturområdet. Staten har dock ett fortsatt över- gripande strategiskt ansvar för den nationella kulturpolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;I båda länen satsar landsting och kommuner betydande medel på kulturområdet, kanaliserade till bland annat länsinstitutionerna och biblioteksverksamhet. I båda länen finns professionell scenkonst med ett turnerande uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;13.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Bedömning av effekter vid bildandet av nya län och landsting&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft12"&gt;En sammanläggning av de två länen innebär att två relativt starka kulturlän slås samman till ett. Tillsammans kommer de att utgöra ett starkt län med ett stort utbud av olika slags kulturyttringar av hög klass. Det kan också skapa förutsättningar för en fortsatt utveckling om de som vårdar och utvecklar kulturen får ytterligare kraft och resurser. Samverkan kan stärka arbetet ytterligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft12"&gt;Kulturpolitiken i länen är i många avseenden regionaliserad genom kultursamverkansmodellen. Denna modell kan utvecklas i ett större län. Större enheter gör det lättare att även inom detta område åstadkomma samproduktioner och gemensamma sats- ningar. Samtidigt är det viktigt att ett centraliserat beslutsfattande inom kulturområdet inte utarmar förutsättningarna för en likvärdig tillgång till kultur av hög kvalitet i länet. Kulturen har en identitets- skapande roll samt betydelse för det regionala utvecklingsarbetet bland annat när det gäller utvecklandet av besöksnäringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;13.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Arbetsmarknadsregioner, pendling, infrastruktur och kollektivtrafik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;13.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Arbetsmarknadsregioner och pendling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft34"&gt;Ett sätt att beskriva arbetsmarknader och förekomsten av funktionella regioner är genom så kallade lokala arbetsmarknadsregioner (LA- regioner). I SCB:s senast tillgängliga statistik ingår kommunerna i det föreslagna länet i sammanlagt 14 arbetsmarknadsregioner. 13 av dessa har sin centralort i det föreslagna länet. I Västra Götalands&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;252&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_253"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td50"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Västra Götalands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p346 ft13"&gt;län finns flera större &lt;NOBR&gt;LA-regioner&lt;/NOBR&gt; medan antalet mindre är fler i Värmland. Detta förklaras delvis av en lägre befolkningstäthet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft12"&gt;Det finns några &lt;NOBR&gt;LA-regioner&lt;/NOBR&gt; som går över dagens länsgränser. De tre kommunerna Kungsbacka, Varberg och Falkenberg i Hallands län ingår samtliga i Göteborgs &lt;NOBR&gt;LA-region&lt;/NOBR&gt; och är starkt integrerade i Göteborgsregionen. Åmål i Västra Götalands län tillhör Karlstads &lt;NOBR&gt;LA-region.&lt;/NOBR&gt; Storfors kommun i Värmlands län tillhör Örebros &lt;NOBR&gt;LA-region.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft10"&gt;I de prognoser över arbetsmarknadsregionerna 2040 som Tillväxt- analys tagit fram på uppdrag av oss så förutspås en regionförstoring och att &lt;NOBR&gt;LA-regionerna&lt;/NOBR&gt; kommer att bli större. År 2040 är prognosen att kommunerna i länet ingår i tio olika &lt;NOBR&gt;LA-regioner.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft10"&gt;År 2040 kommer, enligt prognosen, Kungsbacka, Varberg och Falkenberg fortfarande tillhöra Göteborgs &lt;NOBR&gt;LA-region.&lt;/NOBR&gt; Gullspång och Töreboda i dagens Västra Götalands län kommer att tillhöra Karlstads &lt;NOBR&gt;LA-region.&lt;/NOBR&gt; Storfors kommer att tillhöra Karlskoga LA- region. Säffle i dagens Värmlands län beräknas då ingå i Bengtsfors- &lt;NOBR&gt;Dals-Ed:s&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;LA-region&lt;/NOBR&gt; med centrum i dagens Västra Götalands län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft11"&gt;Av stor betydelse för de funktionella regionernas utveckling och tillväxt är pendlingen där det i det nya länet finns flera pendlings- centra. När det gäller Värmland pendlar cirka 2000 personer från Västra Götaland till Värmlands län. Till Värmland från Örebro län pendlade 2014 knappt 1 300 personer. Pendlingen från Värmland är ungefär lika stor till såväl Västra Götalands som Örebro län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft12"&gt;Den allra starkast integrerade arbetsmarknaden över länsgräns i detta område är den gemensamma arbetsmarknaden mellan Göteborgsregionen och norra Halland. I såväl Värmlands som Västra Götalands län finns även en inte obetydlig pendling över riksgränsen till Norge. År 2010 uppgick gränspendlingen från Värmlands och Västra Götalands län till Norge till drygt 12 400 personer. I Värmlands län utgör dessa gränspendlare knappt 5 procent av de sysselsatta. I huvudsak pendlar man till Osloregionen vilket speglar potentialen i utvecklingstriangeln &lt;NOBR&gt;Göteborg-Oslo-&lt;/NOBR&gt; Karlstad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft10"&gt;Ett utvecklat och sammanhållet tågtrafiksystem kan förbättra länkningen mellan arbetsmarknaderna och bidra till regionförstoring. Det kan också öka tillgängligheten till storstadsregioner och region- centra genom sammankoppling med interregionala tågsystem. Planeringsmässigt kan stråktänkandet stärkas i en större region.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;253&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_254"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Västra Götalands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;13.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Infrastruktur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft12"&gt;Av Värmlands länsplan för regional transportinfrastruktur framgår att länet har en central placering i Sverige och Norden mellan de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Oslo. Stora insatser läggs i dagsläget på utredningar kopplade till befintliga och potentiella godsstråk genom Europa där transporterna i bland annat triangeln mellan Stockholm, Oslo och Köpenhamn förväntas öka. Värmland har tillgång till alla de fyra fysiska transportslagen; järnväg, väg, sjöfart och flyg. Det innebär att det finns goda förutsättningar att koppla ihop olika transportsystem för att uppnå &lt;NOBR&gt;effektivitets-,&lt;/NOBR&gt; kostnads- och miljövinster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft12"&gt;I Västra Götalands regionala utvecklingsprogram pekas hållbara transporter ut som ett särskilt profilområde. Det finns också mycket höga ambitioner att bli bättre och utveckla förutsätt- ningarna för godstransporter. Detta är också en viktig del i den regionala klimatstrategin. Genom en aktiv samverkan mellan näringslivets aktörer, offentlig sektor samt forskning och utveckling ska arbetet bidra till att transport- och logistiksektorn vidareutvecklas som ett av Västra Götalands styrkeområden och på så sätt stödja länets näringsliv och svensk utrikeshandel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;Västra Götalands starka koncentration av tillverkningsindustri och handel skapar särskild goda förutsättningar för att transportera gods. Det lägger också grunden för ytterligare stärka länets position nationellt och internationellt och kan vara en viktig drivkraft för länets tillväxt och sysselsättning i framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;Västra Götalands och Värmlands län har flera gemensamma infrastrukturella utmaningar, inte minst på godsområdet. Det fraktas till exempel 2 miljoner ton gods på Vänern till Göteborgs hamn vilket motsvarar 65 000 lastbilstransporter. Stora mängder gods transporteras också från Norge till Göteborg på lastbil via E6 och med tåg genom Värmland till Göteborg. En gemensam transportslagsövergripande planeringsprocess kommer därför att stärka samordningen av både gods- och persontrafiken i triangeln &lt;NOBR&gt;Göteborg-Oslo-Karlstad.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;254&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_255"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td50"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Västra Götalands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p136 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;13.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Kollektivtrafik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft12"&gt;Ansvaret för kollektivtrafiken är gemensamt för kommunerna och landstinget i Värmlands län. Kommunförbundet Region Värmland är regional kollektivtrafikmyndighet. Ansvaret är reglerat genom ett avtal mellan Region Värmland, länets 16 kommuner och Landstinget i Värmland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Enligt det regionala trafikförsörjningsprogrammet är det regionala kollektivtrafiksystemet uppbyggt med ett antal stomlinjer för buss- och tågtrafik. Dessa följer de etablerade kommunika- tionsstråken med inriktning på trafiken till och från Karlstad med relativt svaga tvärförbindelser. Utbyggnaden av dessa har skett löpande och i takt med att människor reser mer med kollektiv- trafik. En kraftfull utbyggnad har genomförts för såväl buss- som tågtrafiken under det senaste decenniet. Stomlinjerna följer mycket väl pendlingsmönstren. 80 procent av arbetspendlingen över kommungränser följer dessa mönster. Den storregionala trafiken utgörs av fjärrtågstrafik till Stockholm, Göteborg och Oslo. I Värmlands län arbetas aktivt med att utveckla länken Oslo- &lt;NOBR&gt;Karlstad-Stockholm&lt;/NOBR&gt; för att binda samman de två huvudstäderna och för att stärka förutsättningarna för pendling till framför allt Osloregionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft12"&gt;Redan vid bildandet av Västra Götalands läns landsting var målsättningen att kollektivtrafiken skulle samordnas och vidare- utvecklas. Ansvaret för kollektivtrafiken fördes över till landstinget 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft10"&gt;Resandet med tågtrafiken i Västra Götaland har mer än fördubblats sedan 1999. Tågtrafiken är i särklass det färdmedel som bidragit mest till det ökade resandet i länet. Detta kan delvis förklaras av en kraftfull satsning på regionaltåg i Västra Götalands län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft11"&gt;Västra Götalands läns landsting arbetar aktivt med det s.k. Västsvenska paketet som ska bidra till ett starkt och attraktivt Västsverige och som innehåller satsningar på både kollektivtrafik, järnvägar och vägar. Ambitionen är att minska miljöpåverkan men samtidigt öka möjligheterna till att skapa en större arbetsmarknad och främja sysselsättning och tillväxt. Genom att resa kollektivt ska satsningen bidra till att bromsa trafikens negativa påverkan på miljön och minska sårbarheten i infrastrukturen. Västsvenska paketet är ett samarbetsprojekt mellan flera olika parter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;255&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_256"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Västra Götalands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p506 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;13.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Bedömning av effekter vid bildandet av nya län och landsting&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft12"&gt;En ny indelning skapar förutsättningar för en mer sammanhållen infrastruktur- och kollektivtrafikplanering. Inom det nya länet kommer det att finnas vissa stråk som kan tjäna på en gemensam planering. Att det är relevant att planera transportinfrastrukturen i detta område gemensamt understödjs av det faktum att Trafik- verkets regionindelning omfattar de två aktuella länen samt Hallands län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft12"&gt;En väl fungerande pendling såväl inom länet som till andra län är av yttersta vikt. Goda kommunikationer ökar också i betydelse i takt med att läns- eller landstingsgemensamma resurser koncentreras till olika orter. Invånarna har inte enbart behov av att ta sig till och från arbetet utan även av att kunna resa till specialiserad vård eller till länsgemensamma kulturinstitutioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft12"&gt;Det är rimligt att anta att den pendling som redan i dag sker över länsgräns till angränsande län kommer fortsätta att utvecklas även vid en ny indelning. Ett mer samordnat arbete kan också skapa förutsättningar för att utveckla kommunikationerna med Norge i såväl &lt;NOBR&gt;öst-västlig&lt;/NOBR&gt; som &lt;NOBR&gt;nord-sydlig&lt;/NOBR&gt; riktning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;Vid bildandet av ett nytt län måste huvudmannaskapet för kollektivtrafiken harmoniseras inom länet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;13.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Hälso- och sjukvården&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;Vi har tidigare beskrivit att sjukvården står inför omfattande utmaningar. Den demografiska utvecklingen kommer att ställa särskilt stora krav i de län där befolkningen blir äldre och försörj- ningsbördan ökar. Vi anser att en sammanslagning av Värmlands och Västra Götalands läns landsting skapar goda förutsättningar för att möta denna utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft11"&gt;I Västra Götalands län finns 19 sjukhus som finansieras av landstinget. Det största är Sahlgrenska sjukhuset som är universitetssjukhus. Där finns cirka 2 000 vårdplatser och cirka 16 000 anställda. Därmed är sjukhuset ett av de största i Sverige och den största arbetsplatsen i Västra Götaland. I Värmland finns tre sjukhus, det största är Centralsjukhuset i Karlstad. En samman- slagning av länen innebär att det kommer att finnas 22 sjukhus i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;256&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_257"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td50"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Västra Götalands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p346 ft12"&gt;länet varav ett universitetssjukhus. Inom Västra Götalands läns landsting har redan en tämligen omfattande specialisering mellan sjukhusen skett. Denna utveckling behöver fortsätta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft12"&gt;Ett nytt större landsting bedöms inte påverka befolkningens tillgång till hälso- och sjukvård. Lokalisering av den nära vården med vårdcentraler, tandvårdskliniker med mera styrs av andra faktorer än landstingets organisation, bland annat spelar teknik och kommunikationer in. På sikt kan dock förväntas en omstrukturering av den specialiserade sjukhusvården. På sikt väntar sannolikt också, som en följd av det tekniksprång som digitaliseringen innebär, stora förändringar av sättet att tillhandahålla vård. Det gäller även primärvård och hemsjukvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft34"&gt;I dag ingår Västra Götaland i en sjukvårdsregion tillsammans med de norra delarna av Halland. Denna region benämns Göteborgs sjukvårdsregion. Värmland ingår i &lt;NOBR&gt;Uppsala-Örebro&lt;/NOBR&gt; sjukvårdsregion, tillsammans med Dalarna, Gävleborg, Västmanland, Uppsala, Sörmland och Örebro läns landsting. Regionsjukvården för boende i Värmlands län tillhandahålls i dag huvudsakligen av sjukhusen i Örebro och Uppsala. Det är inte troligt att all sjukvård som i dag köps från dessa landsting på kort sikt i stället kan tillhandahållas inom det nya landstinget. Vidare är restiden ofta kortare till Örebro än till Göteborg. Det finns inga lagstiftningsmässiga hinder för att patienter även framöver får vård i andra landsting. Det är möjligt för sjukvårdshuvudmännen att sluta avtal om fortsatt vård i Örebro eller Uppsala för boende i nuvarande Värmlands län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft12"&gt;Ett större befolkningsunderlag skapar möjligheter till större volymer i vården. Det skapar möjligheter till ett större planerings- underlag för hälso- och sjukvården. Med gemensamma vård- program, utvecklad kunskapsspridning och större innovationskraft får medborgarna i ökad grad och på ett likvärdigt sätt tillgång till sjukvård och tandvård av hög kvalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft40"&gt;Med en större innovationskraft kan också nya möjligheter utvecklas för forskningssamverkan och produktutveckling mellan sjukvård, universitet och industri. Skalfördelar ger möjlighet till en bättre kostnadseffektivitet och hushållning med de gemensamma resurserna. Kostnaderna för medborgarna blir därmed lägre.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;257&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_258"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Västra Götalands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;13.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Nivåstrukturering och specialiserad vård&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;Med nivåstrukturering avses en förskjutning av ansvar mellan olika vårdnivåer såsom riksnivån med rikssjukvården, regionsjukvården och den lokala nivån med länssjukvården. Detta är en medveten och planerad arbetsfördelning för de olika insatserna i vård- processen mellan olika vårdenheter för att alla patienter ska få en effektiv, god och jämlik vård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;Syftet är att skapa en mer effektiv användning av resurserna. Denna process med nivåstrukturering pågår redan i dag, dock är det en tidsödande och omständlig process med flera landsting inblandade. Den nivåstrukturering som i dag sker planeras, utöver rikssjukvården, i respektive sjukvårdsregion. Denna process behöver därför finna sina former inom det nya landstinget och i en utökad sjukvårds- region.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;13.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Medicinsk utbildning och forskning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;Vid Göteborgs universitet finns Sahlgrenska akademin som är en fakultet för utbildningar inom hälso- och sjukvård. Vid fakulteten finns läkarutbildningar. Där bedrivs även forskning och forskar- utbildning som är nära knutet till universitetssjukhuset – Sahlgrenska sjukhuset. Inom flera områden håller forskningen hög internationell klass.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;Vid Karlstads universitet finns viktig grundutbildning liksom forskning. Där finns institutionen för hälsovetenskaper som bland annat ansvarar för utbildning av sjuksköterskor, specialistsjuk- sköterskor, tandhygienister, etc. Vid länssjukhuset i Karlstad genomförs även verksamhetsförlagd utbildning kopplad till läkar- utbildningen vid Örebro universitet. Att antalet läkarutbildnings- platser kan upprätthållas är viktigt för personalförsörjningen, inte minst för landstingen i detta område.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;258&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_259"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td50"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Västra Götalands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p507 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;13.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Bedömning av effekter vid bildandet av nya län och landsting&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft12"&gt;Vår sammantagna bedömning är att hälso- och sjukvården har förutsättningar att nå bestående fördelar i detta nya län. Ett gemensamt ansvar för hela hälso- och sjukvårdssystemet inklusive regionsjukvården kommer möjliggöra en mer effektiv användning av resurserna och skapa ytterligare goda förutsättningar för en fortsatt nivåstrukturering och specialisering i syfte att klara hälso- och sjukvårdens utmaningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft12"&gt;Det nu föreslagna nya landstinget omfattar två län. De ingår i två olika sjukvårdsregioner och samverkan mellan landstingen är därför inte särskilt omfattande i sjukvårdsfrågor. Att ersätta samverkan i respektive sjukvårdsregion med direkt beslutsfattande i ett landsting skapar goda möjligheter till styrning och en effektiv verksamhet. Den kan organiseras samlat med ett väletablerat universitetssjukhus som bas för forskning, utbildning, kunskaps- bildning och högspecialiserad vård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft34"&gt;Ett större landsting ger ett bättre underlag för smalare specialiteter och förbättrar möjligheten till samverkan med medicinteknikindustrin och läkemedelsindustrin. Vidare skapar ens större organisation bättre möjligheter för utveckling av länssjukvården genom utbildning och kunskapsspridning samt möjligheter till klinisk forskning. Det är en utveckling som främjar likvärdighet och tillgänglig vård med hög kvalitet. Förutsättningarna för att uppnå flera av dessa effekter finns redan i dagens Västra Götalands län men kan förstärkas ytterligare när länen förs samman och då även påverka vården i Värmlands läns landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft12"&gt;Då Hallands län i dagsläget inte omfattas av någon indelnings- ändring finns det även fortsatt behov av samverkan inom en sjukvårdsregion mellan det nya landstinget och kommunerna i norra Halland, trots att det kan leda till mindre vinster i effektivitetshänseende. Sjukvårdsregionens geografiska område behöver förändras till att även omfatta dagens Värmlands län.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;259&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_260"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Västra Götalands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;13.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Landstingens ekonomi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;Den föreslagna indelningen ska, enligt direktiven, ge stabila ekonomiska förhållanden i de nybildade landstingen. Nedan beskrivs Västra Götalands och Värmlands läns landstings finansiella ställning utifrån fyra nyckeltal: skattesats, ekonomiskt resultat, soliditet och finansnetto. Vidare redogörs för effekter på det kommunal- ekonomiska utjämningssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;13.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Skattesats&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft40"&gt;Västra Götaland har en landstingsskatt på 11,48 skattekronor och Värmland på 11,20 skattekronor. Skattesatserna är dock inte jämförbara, eftersom huvudmannaskapet för kollektivtrafiken skiljer sig åt. I Värmlands län delar landstinget och kommunkollektivet på uppgiften och i Västra Götaland är landstinget ensam huvudman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;13.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Ekonomiskt resultat&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft12"&gt;I kommunallagen (1991:900) anges att kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Det innebär att varje kommun och landsting har ett ansvar för att ha en långsiktigt hållbar ekonomi. För att en god ekonomisk hushållning ska uppnås bör resultatet för varje enskilt landsting ligga på en nivå som realt sett konsoliderar ekonomin. En grundläggande princip har sedan länge varit att varje generation ska stå för sina egna kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft12"&gt;Balanskravet enligt kommunallagen innebär att enskilda kommuner och landsting som huvudregel ska besluta om en budget där intäkterna överstiger kostnaderna. Om resultatet ändå blir negativt måste det regleras inom tre år. Det finns dock möjlighet, om synnerliga skäl föreligger, att inte reglera ett negativt resultat. Innan resultatet kan stämmas av mot balanskravet ska det bland annat justeras för realisationsvinster och realisationsförluster i en så kallad balanskravsutredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft40"&gt;Balanskravsresultatet visar om respektive landsting har uppfyllt kommunallagens krav på att intäkterna ska överstiga kostnaderna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;260&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_261"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td50"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Västra Götalands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p422 ft10"&gt;Västra Götalands läns landsting har gjort positiva balanskravsresultat fyra av de senaste fem åren. År 2014 var balanskravsresultatet ett underskott på 209 miljoner kronor, som reglerades genom resultat- utjämningsreserv. År 2015 var överskottet 617 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Värmlands läns landsting redovisade år 2015 ett balans- kravsresultat på &lt;NOBR&gt;-143&lt;/NOBR&gt; miljoner kronor, som alltså därmed återstår att återställa inom tre år. En betydande orsak till underskottet var att verksamheternas nettokostnadsutveckling var runt sju procent. Balanskravsresultaten var däremot positiva (knappt 440 miljoner kronor) under åren &lt;NOBR&gt;2012–2014.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;13.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Soliditet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft12"&gt;Soliditeten mäter det egna kapitalet i relation till de totala till- gångarna och är ett mått på långsiktigt finansiellt handlings- utrymme. Soliditet kan mätas inklusive eller exklusive landstingets pensionsskuld som intjänades före år 1998.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft12"&gt;Västra Götalands läns landsting har år 2015 en soliditet på 19 procent och en soliditet inklusive pensionsskuld på &lt;NOBR&gt;-62&lt;/NOBR&gt; procent. Motsvarande uppgifter i Värmlands läns landsting är 13 respektive &lt;NOBR&gt;-76&lt;/NOBR&gt; procent. Riksgenomsnittet är en soliditet på 19 procent och en soliditet inklusive pensionsskuld på &lt;NOBR&gt;-40&lt;/NOBR&gt; procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;13.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Finansnetto&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft12"&gt;Finansnettot är ett likviditetsmått som mäter finansiella intäkter minus finansiella kostnader. Västra Götalands läns landsting har ett finansnetto 2015 på &lt;NOBR&gt;-36&lt;/NOBR&gt; miljoner kronor och Värmlands läns landsting på &lt;NOBR&gt;-47&lt;/NOBR&gt; miljoner kronor avseende samma år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;13.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Effekter på det kommunala utjämningssystemet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft40"&gt;Som redovisades i kapitel 10 ska inkomstutjämningens länsvisa skattesats vara densamma för landstinget respektive länets kommunkollektiv. Det innebär att det nya landstingets och kommunernas länsvisa skattesatser måste harmoniseras. Det nya länets länsvisa skattesats blir det efter skatteunderlaget viktade&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;261&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_262"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Västra Götalands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p281 ft12"&gt;medelvärdet för de ingående tidigare landstingen. Det är ett noll- summespel för det nya landstinget i jämförelse med vad de gamla landstingen fick tillsammans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft34"&gt;Värmlands län landsting har för närvarande en länsvis skattesats i inkomstutjämningen på 8,63 procent och Västra Götalands läns landsting på 9,67 procent. Skillnaden beror bland annat på att landstinget i Västra Götaland är ensam huvudman för kollektiv- trafiken, medan det är ett delat ansvar mellan kommunkollektivet och landstinget i Värmlands län. Ett sätt att lösa detta är att ansvaret för kollektivtrafiken i Värmland överförs till landstinget, vilket redan skett i de flesta län. Ekonomiskt regleras en sådan huvudmannaskapsförändring med hjälp av en skatteväxling mellan landstinget och kommunkollektivet i Värmland. Alternativt ensas ansvarsfördelningen genom att ansvaret görs gemensamt mellan det nya landstinget och kommunerna i det nya länet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft11"&gt;Givet att en skatteväxling för kollektivtrafiken i Värmland genomförs på 40 skatteören blir det nya länets länsvisa skattesats 9,58 procent, vilket är en viktning av Västra Götaland (9,67 procent) och Värmlands nuvarande (9,03 procent). Dessutom harmoniseras kommunkollektivets länsvisa skattesats i inkomst- utjämningen till 19,50 procent, givet den antagna skatteväxlingen. Det är en minskning med 0,55 procentenheter för nuvarande Värmlandskommuner och en höjning med 0,09 procentenheter för kommuner i dagens Västra Götalands län till följd av landstings- sammanslagningen. Det innebär att Värmlands kommuner får ett lägre inkomstutjämningsbidrag medan de i Västra Götaland får ett marginellt högre inkomstutjämningsbidrag. Det exakta utfallet beror på kommunernas skattekraft. Ju högre skattekraft, desto mindre utfallsförändring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;13.5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Bedömning av ekonomiska effekter vid bildandet av ett nytt län&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;Den föreslagna regionen får en soliditet inklusive pensionsskuld på &lt;NOBR&gt;-64&lt;/NOBR&gt; procent, vilket är något sämre än riksgenomsnittet &lt;NOBR&gt;(-40&lt;/NOBR&gt; procent).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft12"&gt;För att beräkna den nya regionens skattesats krävs att antaganden görs om skatteväxlingsnivå vid huvudmannaskaps- förändring för kollektivtrafiken. Om man antar att huvud- mannaskapet ändras i Värmlands län och att skatteväxlingsnivån&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;262&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_263"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td50"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Västra Götalands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p346 ft12"&gt;kommer att ligga på 40 skatteören, vilket har varit en vanlig skatteväxlingsnivå i andra omkringliggande län, så blir det nya landstingets skattesats 11,50 skattekronor (givet de nuvarande ekonomiska förutsättningarna). Det skulle innebära en höjning av landstingsskatten med två skatteören för nuvarande Västra Götalands län och minskning med tio skatteören för nuvarande Värmlands län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft12"&gt;Det nya landstingets ekonomi kommer att bli större och omsluta mer pengar än respektive nuvarande landsting. Skillnaden mot dagsläget i Västra Götalands läns landsting är dock tämligen begränsad, medan den är betydande jämfört med dagens Värmlands läns landsting. En större ekonomi borgar för en större motstånds- kraft mot tillfälliga svängningar i såväl intäkter som kostnader. Landstingen står inför stora investeringar i bland annat ny medicinsk teknik. I ett större landsting kan dessa investeringar bäras av fler. De gemensamma investeringarna blir därmed inte lika stora räknat per invånare, främst i Värmlands län blir detta en markant skillnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft12"&gt;En sammanläggning av två landsting till ett ger möjligheter till vissa besparingar. En effektiv organisering och nivåstrukturering kan hålla verksamhetens kostnader nere genom att specialisera vissa funktioner till vissa platser och undvika suboptimeringar. Vidare ger en sammanläggning möjlighet till besparingar i administra- tionen, främst genom totalt sett färre personer i lednings- och stabsfunktioner. Dessa effekter torde dock vara ganska begränsade i detta nya län eftersom Västra Götalands läns landsting redan har effektuerat en stor del av dessa effekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft10"&gt;Värmlands läns landsting har haft svaga ekonomiska resultat under senare tid, bland annat beroende på hög kostnadsutveckling. Det är vår bedömning att ett nytt Västra Götalands läns landsting har förutsättningar att vara ekonomiskt stabilt på såväl kort som lång sikt och att en sammanläggning skulle förbättra möjligheten att bära framtida investeringar jämfört med dagens två landsting.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;263&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_264"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Västra Götalands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;13.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Demokratiaspekter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;En ny indelning med väsentligt färre och därmed större län skapar delvis nya förutsättningar för demokratin och det politiska systemet i landstinget. Dels skapar det utmaningar för medborgare, som vill engagera sig och påverka. Dels innebär det utmaningar för politiker att bedriva politik som ska omfatta ett större område med fler människor. Samtidigt ökar det demokratiska inflytandet genom att fler beslut fattas av valda församlingar i stället för i olika typer av samverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft11"&gt;Det brukar sägas att förtroendevalda behöver kunskaper och information om lokala förutsättningar. När det politiska territoriet blir större är det givetvis en särskild utmaning att upprätthålla detta. I ett territorium med ett mycket stort antal kommuner uppstår dessutom andra utmaningar, särskilt inom vissa politikområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft11"&gt;En vanligt förekommande uppfattning är att en sammanslagning av flera län till ett kommer att öka avstånden mellan den enskilde medborgaren och beslutsfattarna. Detta antagande bygger dock på tanken om att antalet politiker ska vara detsamma som i dag. Det är upp till fullmäktige att fatta beslut om såväl fullmäktiges storlek som nämndorganisationen. Kommunallagen anger enbart en nedre gräns för fullmäktiges storlek.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft11"&gt;Det är här värt att notera att redan dagens landsting är så pass stora att flertalet medborgare känner till sina förtroendevalda på samma vis som de känner till rikspolitiker, främst genom mass- media. Forskningen visar också att de flesta människor är mer bekanta med rikspolitiken och dess företrädare än med landstings- politiker, detta trots att avståndet till dessa är större. Det beror på en rad olika faktorer, bland annat politikens innehåll. Många medborgare uppfattar det som att landstingen enbart håller på med hälso- och sjukvård. Medborgares intresse för landstingspolitiken har därför varit begränsat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;I takt med att landstingen blir större och omfattar fler olika verksamheter har detta förändrats. Det är vår förhoppning att ett stort landsting som kan axla ett sammanhållet ansvar för den regionala utvecklingen, hälso- och sjukvården, kollektivtrafik, infrastruktur och kultur ska ge den regionala demokratin ett innehåll som engagerar fler och som lockar fler till politiken, en utveckling som redan kunnat ses i dagens Västra Götalands läns landsting.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;264&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_265"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td50"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Västra Götalands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p466 ft10"&gt;I andra avseenden behöver inte ett större län innebära att avstånden ökar. Medborgarnas närhet till service behöver exempel- vis inte påverkas. En stark organisation med tillräcklig system- kapacitet och förmåga att möta medborgarnas förväntningar kan säkerställa god service och välfärd i alla delar av länet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft12"&gt;På sikt är det viktigt att det finns en stark legitimitet för ett nytt län och landsting. Legitimiteten är dock inte direkt knuten till länets storlek utan hur väl de politiska processerna fungerar liksom systemets förmåga att leverera tjänster som håller en god kvalitet. Erfarenheterna från tidigare indelningsförändringar visar att det tar tid att skapa legitimitet för och delaktighet i den regionala demokratin, men att det genom träget arbete är fullt möjligt och kan ge stor kraft åt regionens utvecklingsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft10"&gt;Erfarenheterna visar dessutom på betydelsen av att aktivt arbeta för att vitalisera demokratin genom olika aktiviteter som engagerar fler politiker och medborgare samt andra intressen i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft10"&gt;En del i arbetet med att stärka demokrati och legitimitet är att utveckla samspelet med intresseorganisationer och civilsamhälle. Genom dessa organisationer ges medborgarna möjlighet att påverka politikens innehåll och utformningen av offentliga beslut, eller delta i ett löpande samtal mellan organisationerna och offentlig sektor. Det sker genom civilsamhällets roll som röstbärare och opinionsbildare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft10"&gt;För att ytterligare stärka medborgarnas stöd kan kommunika- tionen i de demokratiska processerna behöva utvecklas. Exempelvis genom regionala nämnder med visst beslutsfattande eller att engagera medborgare, företag och andra samhällsgrupper i olika politiska dialoger. Detta kan också stärka arbetet med innovation och förnyelse i det nya landstingets verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft12"&gt;Det är viktigt att synliggöra beslut för medborgarna och säker- ställa transparens i det politiska beslutsfattandet. En utvecklad användning av informationsteknik kan skapa verktyg för att stärka enskildas möjlighet att föra en dialog med politiker inom ramen för den representativa demokratin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft10"&gt;Ytterligare en aspekt som kan vara värd att framhålla här är att ett nytt län som består av ett stort antal kommuner står inför särskilda utmaningar. Detta uppfattades som en utmaning redan vid bildandet av dagens Västra Götalands län. Då fanns en oro för spänningar mellan olika delar av det nya länet. Detta har hanterats genom att i stor utsträckning inkludera kommunerna i arbetet med&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;265&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_266"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Västra Götalands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p268 ft12"&gt;bland annat regional utveckling, hälso- och sjukvård, infrastruktur. I Västra Götaland finns en slags institutionaliserad samverkan som har skapat goda möjligheter för kommunerna vara delaktiga i regionens utveckling. Detta arbete kan utvecklas i ett nytt Västra Götalands län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;Med allt detta sagt är det värt att notera att dagens forskning visar på att legitimiteten för de demokratiska och politiska institutionerna också är beroende av en förvaltning som förmår leverera tjänster och som lever upp till vissa universella principer, liksom opartiskhet och likabehandling. Legitimiteten är på detta sätt inte enbart beroende av fungerande politiska institutioner utan lika mycket av väl fungerande verksamheter och en förvaltning som beaktar rättsstatens krav på att beakta allas likhet inför lagen samt att iaktta saklighet och opartiskhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft12"&gt;Vår sammantagna bedömning är att den nya indelningen har påverkan på de demokratiska systemen. Det finns negativa aspekter som bör beaktas men att de positiva överväger dessa. Dessutom är utfallet starkt beroende av hur företrädarna för det nya landstinget väljer att organisera det politiska arbetet, hur man förmår engagera samhällets medborgare liksom företag i olika regionala frågor och hur man förmår tillhandahålla verksamheter som håller hög kvalitet. I det avseendet måste demokratin ständigt erövras, oavsett indelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;13.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Avvägningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;Utifrån våra utgångspunkter för indelningen av Sverige i väsentligt färre län och landsting har vi ställts inför en rad olika alternativa indelningar. Vår bedömning är att det är omöjligt att finna en indelning som är optimal utifrån alla de aspekter som vi enligt direktiven ska ta hänsyn till. Den karta som har presenterats i kapitel 9 anser vi ändå lägger grunden för en indelning som lever upp till våra utgångspunkter, som kan skapa goda förutsättningar för de regionala aktörerna och som på bästa möjliga sätt tar hänsyn till väsentliga aspekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft40"&gt;När det gäller Västra Götaland och Värmland så är det ett naturligt alternativ, av flera skäl. Detta har kommit till uttryck i att det tidigare funnits en process med målsättningen att gå samman i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;266&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_267"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td50"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Västra Götalands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;ett län. Ur ett sjukvårdsperspektiv är kopplingarna i dagsläget relativt svaga men ur flera andra perspektiv är de betydligt starkare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft10"&gt;Enligt den karta vi presenterat så ingår Halland i samma län som Västra Götalands och Värmlands län. Det förslag vi lägger i detta betänkande omfattar inte Hallands län eftersom vi inte funnit det möjligt att föreslå en sådan indelningsändring till 2019. Samtidigt konstaterar vi att Hallands nordligare delar är nära knutna till Västra Götalands län. Bland annat genom att Falkenbergs, Kungsbacka och Varbergs kommuner ingår i samma sjukvårdsregion som Västra Götalands landsting. Dessa tre kommuner ingår också i Göteborgs lokala arbetsmarknadsregion. Två av kommunerna är dessutom medlemmar i kommunalförbund med basen i Västra Götaland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft34"&gt;Det förslag som analyseras i detta kapitel omfattar bara Västra Götaland och Värmland. Vi kan konstatera att det givetvis finns fördelar så väl som nackdelar med en sammanslagning av dessa två län. En av de största utmaningarna handlar om att länet kommer att bli mycket stort sett till antalet ingående kommuner. Detta har varit en utmaning ända sedan Västra Götalands län bildades men man har aktivt arbetat med att hantera detta. I dag kallar man sig själva för kommunernas region. Med detta vill man framhäva betydelsen av kommunerna och den beredningsorganisation som finns för att skapa en lokal förankring. Vår bedömning är att samverkan mellan kommunerna och landstinget fungerar väl. En sammanslagning kommer att innebära att det nya länet omfattar 65 kommuner. Vi ser det därför som viktigt att man även fortsätt- ningsvis arbetar aktivt med kommuneras roll, framför allt i lands- tingets arbete med regional utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;13.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Namn på länet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Vårt förslag är att det nya länet benämns Västra Götalands län. Genom den nya länsindelningen skapas en administrativ indelning som har en ny namnstruktur. En aspekt av namngivningen är att de nya namnen ska vara enkla att använda i olika sammanhang, upplevas som enhetliga och vara enkla att använda på andra språk, främst på våra nationella minoritetsspråk. Varje enskild medborgare kommer att omfattas av denna reform och för att namnen ska accepteras och användas bör de uppfattas som naturliga och logiska.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;267&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_268"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Västra Götalands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p383 ft12"&gt;Det mest ändamålsenliga är att i en modifierad form utgå från landsdelsindelningen, det vill säga från Norrland, Svealand och Götaland, vilket är en indelning som de flesta människor känner till och använder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft34"&gt;Det finns såväl för- som nackdelar med att det nya länet har samma namn som ett av de tidigare länen. Dock anser vi att den sammanlagda namnkonstruktionen vinner på att utgå från landsdelen Götaland. Hela det nya länet ingår inte i vad som brukar betecknas som Götaland. Värmlands län brukar i stället betecknas som en del av Svealand. Det är dock ingen ny företeelse att det nya länsnamnet inte i alla delar omfattar landsdelen. I dag finns flera län som är namngivna efter landskap utan att gränserna är desamma, exempelvis omfattar Västmanlands län endast lite mer än hälften av landskapet Västmanland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft10"&gt;Begreppet Götaland – Gøthalandom kan spåras till 1384. Namnet innehåller genitiv av folkslagsbeteckningen götar och pluralis av land och betyder ”götarnas landområden”. Götar är troligen en bildning till verbet gjuta med betydelsen ”gjutare”, närmare bestämt ’utgjutare (av sädesvätska), män’. Götarna kallade sig alltså ’männen’, en typisk beteckning som ett folk givit sig självt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft12"&gt;Götaland uppfattas i dag omfatta Skåne, Blekinge, Halland, Småland, Västergötland, Östergötland, Bohuslän, Dalsland, Öland och Gotland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft12"&gt;Användningen av tilläggen med vädersträcksbenämningarna Västra respektive Östra får anses ha hävd både genom landskaps- namnen Västergötland och Östergötland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft11"&gt;Ett annat alternativ som förts fram är en namnkonstruktion som Västra Sveriges län. En sådan gör dock att man inte omedelbart förstår att det är ett län, det skulle lika gärna kunna vara ”de län som ligger i västra Sverige”. Den blir även språkligt osäker – det är inte tydligt att det verkligen handlar om ett namn på ett län. Konstruktionen avviker från gängse namngivningsprinciper på ett sätt som inte är lämpligt. Den har mer karaktären av en fras eller beskrivning. Ett namn ska vara enkelt att förstå och uppfatta, och då blir en sådan konstruktion svår. Det blir också en klumpig och svårhanterlig konstruktion rent språkligt när man ska använda namnet i vardagliga situationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft13"&gt;Sammanfattningsvis anser vi därför att det nya länet ska heta Västra Götalands län.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;268&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_269"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B348269x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td50"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Västra Götalands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p136 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;13.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Residensstad&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Kommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Göteborg ska vara residensstad i Västra Götalands län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft12"&gt;De nuvarande residensstäderna i de ingående länen är Göteborg och Karlstad. Vårt förslag är att det är att Göteborg ska vara residensstad i det nya länet. Residensstaden är den stad där länsstyrelsen har sitt säte. Som vi redogör för i kapitel 15 om länsstyrelserna i de föreslagna länen är vår bedömning att det bör finnas flera verksamhetsorter i varje län för de sammanslagna länsstyrelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Vid valet av residensstad talar ett flertal omständigheter för Göteborg. Denna stad är på många sätt navet i det västsvenska samarbetet med sin hamn, storlek och som centrum för många olika funktioner inom såväl offentlig förvaltning som det privata näringslivet. Vi föreslår därför att Göteborg ska vara residensstad i Västra Götalands län.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;269&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_270"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_271"&gt;


&lt;P class="p512 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Det regionala tillväxtarbetet i länen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft12"&gt;Av regeringens direktiv framgår att det är landstingen som i framtiden bör ha det regionala utvecklingsansvaret i länen. Detta innebär ett ansvar för att utarbeta en strategi för länets långsiktiga utveckling. I det här kapitlet beskriver vi kortfattat detta arbete. På ett övergripande sätt redogör vi också för hur arbetet regleras. Vi belyser även det bredare arbetet för utveckling och tillväxt i länen. Vi avser att i slutbetänkandet återkomma med ett mer fördjupat resonemang om det regionala tillväxtarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;14.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Det regionala utvecklingsansvaret&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft12"&gt;Enligt lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län och lagen (2002:34) om samverkansorgan i länen innebär det regionala utvecklingsansvaret bland annat uppgifter i det regionala tillväxtarbetet samt upprättande och fastställande av länsplaner för regional transportinfrastruktur. Utöver det som regleras i lagar och förordningar beträffande det regionala utvecklingsansvaret har de regionala aktörer som har detta ansvar fått ytterligare uppgifter inom den regionala tillväxtpolitiken genom särskilda regerings- beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;14.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Det regionala tillväxtarbetet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft12"&gt;Målet för den regionala tillväxtpolitiken är utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft. Inriktningen för dagens regionala tillväxtpolitik presenteras i den Nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktions-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft19"&gt;271&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_272"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Det regionala tillväxtarbetet i länen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft12"&gt;kraft &lt;NOBR&gt;2015–2020&lt;/NOBR&gt; (N2015/05297/RT). Strategin är vägledande och styrande för arbetet med regional tillväxt fram till 2020 och ska bland annat bidra till att uppnå målet med den regionala tillväxt- politiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft12"&gt;Den nationella strategin och dess prioriteringar ska vägleda arbetet med framtagandet och genomförandet av regionala utvecklingsstrategier samt andra strategier och program inom det regionala tillväxtarbetet. Prioriteringarna ska även ligga till grund för de nationella myndigheternas medverkan i arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft12"&gt;De aktörer som har det regionala utvecklingsansvaret i länen har enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län och lagen om samverkansorgan i länen till uppgift att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling och samordna insatser för genomförandet av strategin.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Följa upp, låta utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfra- struktur.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Samverka med länets kommuner, länsstyrelsen och övriga berörda statliga myndigheter samt med företrädare för berörda organisationer och näringslivet i länet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft12"&gt;Enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län får även de landsting som avses i lagen utföra uppgifter inom ramen för EU:s strukturfondsprogram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft12"&gt;Finansieringen av det regionala tillväxtarbetet sker genom flera aktörer och ofta med inslag av gemensam finansiering. Anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder under utgiftsområde 19 Regional tillväxt används för projektverksamhet och regionala företagsstöd. Fördel- ningen och villkoren för anslagets användning regleras i anslagets regleringsbrev.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft10"&gt;I de län som omfattas av lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län samt i Kalmar län beslutar landstingen respektive sam- verkansorganet om 95 procent av medlen och länsstyrelsen om fem&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;272&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_273"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td191"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td192"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Det regionala tillväxtarbetet i länen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p422 ft10"&gt;procent. I övriga län där uppgiften åvilar samverkansorgan varierar fördelningen av medel mellan länsstyrelsen och samverkansorganet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft11"&gt;De landsting som omfattas av lagen om regionalt utvecklings- ansvar i vissa län samt Gotlands kommun och samverkansorganet i Kalmar län beslutar också om regionalt företagsstöd. Uppgiften omfattar även kommersiell service och de regionala service- programmen. I övriga län beslutar länsstyrelserna om de regionala företagsstöden. Nämnda aktörer kan även besluta om stöd enligt förordningen (2008:81) om stöd till anläggning av kanalisation för att främja utbyggnad av infrastruktur för informationsteknik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;14.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Ett bredare arbete för tillväxt och utveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft11"&gt;Utöver de uppgifter som regleras i lagstiftningen har de aktörer som har det regionala utvecklingsansvaret i länen fått uppgifter inom den regionala tillväxtpolitiken genom särskilda regerings- beslut. Som exempel kan nämnas uppgifterna att upprätta regionala kompetensplattformar för att främja kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt samt att utarbeta och genomföra handlingsplaner för jämställd regional tillväxt (N2009/09378/RT respektive N2011/06562/RT).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft12"&gt;Det finns även uppgifter som inte direkt följer av det regionala utvecklingsansvaret men som ändå framhålls i den nationella strategin för hållbar regional tillväxt. Exempelvis har landstingen en central roll i kultursamverkansmodellen. Genom den får lands- tingen ett ökat regionalt ansvar genom att de i samverkan med länets kommuner och kulturlivet utarbetar en plan för hur det statliga bidraget ska fördelas till regional kulturverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft40"&gt;Dessutom finns det frågor som rent formellt inte är en del av det regionala tillväxtarbetet men som kan betraktas som en del av ett bredare arbete för tillväxt och utveckling. Ett exempel på det är landstingens ansvar för att bedriva regional biblioteksverksamhet liksom att utarbeta en biblioteksplan för länet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;273&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_274"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Det regionala tillväxtarbetet i länen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;14.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Länstransportplaner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;Enligt förordningen (2009:236) om en nationell plan för transport- infrastruktur är Trafikverket ansvarigt för att upprätta en nationell och trafikslagsövergripande plan för transportinfrastruktur. Denna nationella plan ska vara utgångspunkten vid ledning och för fördelningen av statliga medel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;Enligt förordningen (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur ska länsplaner för regional transportinfra- struktur upprättas. Dessa planer ska vara en utgångspunkt i arbetet och fördelningen av medel för investeringar och förbättrings- åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft13"&gt;Länsplaner upprättas och fastställs av den aktör som har det regionala utvecklingsansvaret i länet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft12"&gt;Länsplanen ska upprättas med hänsyn till de samlade transport- behoven inom länet och sträcka sig över de tolv närmaste åren. Planen ska bland annat omfatta investeringar i statliga vägar som inte ingår i stamvägnätet och åtgärder som kan påverka transport- efterfrågan och val av transportsätt samt åtgärder som ger en effektivare användning av befintlig infrastruktur. Länsplanen får även avse investeringar och förbättringsåtgärder för vilka Trafikverket ansvarar enligt förordningen om en nationell plan för transportinfrastruktur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;14.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Det regionala utvecklingsansvaret är organiserat på olika sätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft12"&gt;Eftersom den organisatoriska grunden för det regionala utvecklingsansvaret har växt fram under en lång tidsperiod så ser det olika ut i länen. I de län där landstingen ansvarar för arbetet med regional utveckling är det huvudsakligen lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län som reglerar landstingets ansvar. I de län där ansvaret ligger på ett kommunalt samverkansorgan är det lagen om samverkansorgan i länen som reglerar arbetet. I övriga län är det länsstyrelserna som ansvarar för arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft40"&gt;Genom förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete lägger regeringen bland annat fast inriktningen för arbetet, oavsett vem som har ansvaret. Det innebär att det är ett styrande dokument för landstingen, de kommunala samverkansorganen och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;274&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_275"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td191"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td192"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Det regionala tillväxtarbetet i länen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p346 ft13"&gt;länsstyrelserna liksom andra statliga myndigheter som på ett eller annat sätt arbetar med dessa frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft12"&gt;Det här innebär att det regionala utvecklingsansvaret inte är organiserat efter en sammanhållande princip, snarare finns det i dag tre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Landsting: I tio län har landstinget det regionala utvecklings- ansvaret. På Gotland är det kommunen som har detta ansvar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Kommunala samverkansorgan: I sju län har kommunala samverkansorgan ansvaret för frågorna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Länsstyrelser: I fyra län har länsstyrelsen det regionala utvecklingsansvaret.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft40"&gt;Regeringen har i propositionen Ändrat regionalt utvecklingsansvar i vissa län (prop. 2015/16:176) förslagit att Uppsala, Västmanlands, Västernorrlands och Norrbottens läns landsting, får överta ansvaret från samverkansorgan respektive länsstyrelser.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;275&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_276"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H4B348/H4B348276x1.jpg" style="width:408px;height:617px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Det regionala tillväxtarbetet i länen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p524 ft110"&gt;Landsting: Östergötland, Jönköping, Kronoberg, Gotland, Skåne, Halland, Västra Götaland, Örebro, Gävleborg, Jämtland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft110"&gt;Kommunalt samverkansorgan: Uppsala, Södermanland, Kalmar, Blekinge, Värmland, Dal arna Västerbotten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft48"&gt;Länsstyrelsen: Stockholm, Västmanland, Västernorrland, Norrbotten&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;276&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_277"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td191"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td192"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Det regionala tillväxtarbetet i länen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p136 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;14.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Länsstyrelserna och andra statliga myndigheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;I ett antal län har länsstyrelsen uppgifter motsvarande de landsting som omfattas av lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län samt Gotlands kommun och samverkansorganen. Dessa är Stockholms, Västmanlands, Västernorrlands och Norrbottens län. Utöver detta har länsstyrelserna i samtliga län även uppgifter inom det regionala tillväxtarbetet och vid planeringen av transport- infrastruktur. Enligt 18 § 1 förordningen om regionalt tillväxt- arbete ansvarar länsstyrelsen för att följa upp hur andra statliga myndigheter tillämpar det regionala utvecklingsprogrammet. Läns- styrelsen ska vidare enligt 18 § 2 samma förordning främja och samordna andra statliga myndigheters insatser för regional tillväxt i länet samt informera samverkansorganen, de landsting som omfattas av lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län och Gotlands kommun om andra statliga myndigheters insatser för regional tillväxt i respektive län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft10"&gt;I arbetet med planering av transportinfrastruktur har samtliga länsstyrelser dessutom ett prövningsansvar kopplat till den fysiska planeringsprocessen. Detta innebär bland annat att länsstyrelserna ska godkänna upprättade miljökonsekvensbeskrivningar, avge yttranden över arbetsplaner för vägar och järnvägar samt pröva vissa tillstånd enligt miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;14.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Ett utvecklat samspel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;Som vi har beskrivit i kapitel 4 har tidigare utredningar pekat på att det finns en delvis oklar rollfördelning i det regionala tillväxt- arbetet. Bland annat på grund av att de kommunala organen med utvecklingsansvar och statliga myndigheter delvis har överlappande och ibland konkurrerande uppgifter. Detta kan skapa onödiga problem i arbetet för utveckling och tillväxt. Därför anser vi att samspelet mellan de aktörer som har det huvudsakliga utvecklings- ansvaret i länet och de statliga myndigheterna behöver utvecklas. Erfarenheterna från bland annat Västra Götaland visar att ett fungerande samspel mellan dessa regionala aktörer, med sina respektive perspektiv och uppdrag, kan vara en betydelsefull framgångsfaktor för länets samlade utvecklingskraft.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;277&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_278"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B348278x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Det regionala tillväxtarbetet i länen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p101 ft12"&gt;Vår uppfattning är att ett utvecklat samspel kräver tydliga roller i det regionala tillväxtarbetet. Det behövs också en ömsesidig respekt för dessa roller. Dessutom anser vi att förutsättningarna bör vara likvärdiga i alla län. Vår avsikt är att närmare diskutera former, styrning och arbetssätt för detta i vårt slutbetänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;14.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Ett samlat ledarskap för regionernas utveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Kommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Landstingen i Norrlands, Svealands och Västra Götalands län ska ha det regionala utvecklingsansvaret så som det definieras i lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län från och med den 1 januari 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;Samtliga landsting bör senast i samband med att nya och större landsting bildas åläggas detta ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft12"&gt;Vårt förslag är att de nya landstingen i Norrlands, Svealands och Västra Götalands län ska ha det regionala utvecklingsansvaret så som det definieras i lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län från den 1 januari 2019. Samtliga landsting bör få detta ansvar senast när de nya landstingen bildas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft12"&gt;Som vi redan har konstaterat är det regionala utvecklings- ansvaret organiserat på olika sätt. Allt fler landsting omfattas dock av lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Det framgår också av regeringens direktiv att det är den princip som bör gälla för samtliga län. Genom att ge landstingen detta ansvar uppnås en tydligare och enhetlig organisation för dessa frågor. Nedan utvecklar vi varför landstingen ska ha det regionala utvecklings- ansvaret. Vi ser inga skäl att göra avsteg från detta i något fall. Vi anser att de nya landstingen ska ta över det regionala utvecklings- ansvaret när de landstingen bildas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;278&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_279"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td191"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td192"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Det regionala tillväxtarbetet i länen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p530 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;14.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Varför bör landstingen ha det regionala utvecklingsansvaret?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft10"&gt;En central utgångspunkt är att den regionala tillväxtpolitiken ska bidra till utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft. Regeringen anger i budgetpropositionen för 2016 att en modern och aktiv regional tillväxtpolitik för hela landet inriktas på att länen ska ges möjligheter att växa och utvecklas efter sina särskilda förutsättningar (prop. 2015/16:1 utgiftsområde 19).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft12"&gt;Möjligheterna till insyn, delaktighet och demokratisk förankring i det regionala tillväxtarbetet bör också i största möjliga mån tillgodoses. Ansvaret för dessa frågor bör därför finnas i ett direkt- valt politiskt organ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft34"&gt;Dessutom bör alla medborgare ges likvärdiga möjligheter till delaktighet och ansvarsutkrävande, oavsett var man bor i Sverige. Som vi har redogjort för finns det tre olika modeller för hur detta ansvar är organiserat. För att säkerställa likvärdigheten är det rimligt att det finns en organiseringsmodell som gäller som huvudregel för alla län.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;279&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_280"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_281"&gt;


&lt;P class="p532 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Länsstyrelser i de föreslagna länen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft10"&gt;Länsstyrelserna är de enda statliga myndigheterna som har territoriet som organisatorisk utgångspunkt och inte enskilda sektorsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft10"&gt;Enligt förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion finns i varje län en länsstyrelse som ansvarar för den statliga förvalt- ningen i länet i den utsträckning inte någon annan myndighet har ansvaret för särskilda förvaltningsuppgifter. Länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft10"&gt;Länsstyrelsen ska utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och inom myndighetens ansvarsområde sam- ordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. Länsstyrelsen ska främja länets utveckling och noga följa tillståndet i länet samt ansvara för de tillsynsuppgifter som ålagts den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft12"&gt;Länsstyrelserna har uppgifter inom ett stort antal områden, bland annat trafikföreskrifter, livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor, regional tillväxt, infrastrukturplanering, hållbar samhällsplanering och boende, energi och klimat, kulturmiljö, skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar, naturvård, samt miljö- och hälsoskydd, lantbruk och landsbygd, fiske, folkhälsa, jämställdhet och integration.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft10"&gt;Utöver dessa områden anges i instruktionen också ett antal sektorsövergripande uppgifter eller synsätt som länsstyrelserna ska utgå ifrån i sitt arbete, rörande bland annat jämställdhetsperspektiv, barns bästa, tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, mänskliga rättigheter, nationella folkhälsomål, miljökvalitetsmål och klimatanpassning. Utöver i länsstyrelseinstruktionen och i reglerings- brevet regleras länsstyrelsernas uppgifter i ett stort antal författningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft19"&gt;281&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_282"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Länsstyrelser i de föreslagna länen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p535 ft11"&gt;Vi har tidigare beskrivit den geografiska asymmetri som finns generellt i den statliga förvaltningen. Även länsstyrelseorganisationen är till delar asymmetrisk. Storleksmässigt varierar länsstyrelserna kraftigt där Länsstyrelsen i Västra Götalands län är störst och Länsstyrelsen i Gotlands län är minst, dessa skillnader i storlek och resurser försvårar den alltmer utvecklade samverkan mellan läns- styrelserna. Inom länsstyrelserna finns det även en uppgiftsmässig asymmetri där inte alla länsstyrelser har samma uppgifter. Detta hänger delvis samman med att vissa frågor enbart är relevanta i vissa län, såsom rennäringsfrågor eller vissa frågor kopplade till kusterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft34"&gt;Det finns även en verksamhetsmässig asymmetri där vissa frågor koncentrerats till ett mindre antal länsstyrelser i syfte att åstad- komma en effektiv och likvärdig hantering av ärenden. Som exempel kan nämnas att vid 12 länsstyrelser finns en miljöprövningsdelegation, en länsstyrelse hanterar tillstånd för kampsport, fem länsstyrelser är vattenmyndigheter, sju länsstyrelser hanterar stiftelseärenden, fem länsstyrelser har särskilt ansvar avseende tillsyn över gränsöver- skridande avfallstransporter och tre länsstyrelser har särskilt ansvar att förebygga penningtvätt. Ett antal mindre ärendegrupper har koncentrerats till sju länsstyrelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft10"&gt;Som en följd av den pågående processen att flytta över det regionala utvecklingsansvaret till landstingen är endast fyra läns- styrelser regionalt utvecklingsansvariga, såsom det definieras i lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar. Ytterligare förändringar inom detta område har föreslagits (prop. 2015/16:176), endast Läns- styrelsen i Stockholms län kommer ha detta ansvar från och med 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft10"&gt;Länsstyrelsernas verksamhet berör ett flertal olika intressenter. Exempelvis har länsstyrelsen kontakter med kommuner inom ramen för till exempel plan- och byggfrågor och tillsyn, med landstingen avseende krisberedskap och regionalt tillväxtarbete, med statliga myndigheter avseende regionalt tillväxtarbete och som utförare av viss tillsyn, med enskilda medborgare vid tillståndsprövning och viss tillsyn samt med näringsidkare vid tillståndsprövning och tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft10"&gt;De totala kostnaderna för samtliga 21 länsstyrelser uppgick 2015 till 4,8 miljarder kronor. Antalet årsarbetskrafter vid läns- styrelserna uppgick till 4 585. Av dessa arbetade 31 procent inom områdena naturvård och miljöskydd. Andra områden där stor andel&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;282&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_283"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B348283x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td193"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td194"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Länsstyrelser i de föreslagna länen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft11"&gt;av årsarbetskrafterna är sysselsatta är lantbruk och landsbygd samt livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;De arbetsuppgifter som åligger länsstyrelserna ska fullgöras oavsett antalet län i Sverige. Vi har inte i uppgift att föreslå att verksamheter, med undantag för det regionala utvecklingsansvaret, ska flyttas till eller från länsstyrelserna. Färre län innebär färre länsstyrelser men också länsstyrelser med en delvis annan funktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Vi kommer att återkomma till länsstyrelsernas uppdrag i vårt slutbetänkande. Vi anser att det är av vikt att länsstyrelsernas roll att samordna statlig verksamhet i länen och deras roll i arbetet med regional utveckling tydliggörs och utvecklas. Detta beskrivs närmare i kapitel 7 respektive kapitel 14.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;15.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Länsstyrelsernas verksamhetsorter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;Länsstyrelsernas verksamhet bör bedrivas vid fler verksamhetsorter i varje län än enbart respektive residensstad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft12"&gt;I de flesta län bedrivs länsstyrelsernas verksamhet huvudsakligen i residensstaden. Detta torde vara en effekt av att samhället under lång tid koncentrerat offentlig verksamhet till dessa orter. I budgetpropositionen har under flera år anförts att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft15"&gt;Det är viktigt att de statliga myndigheternas lokalisering kan få en större spridning över landet. Det handlar om att pröva om myndig- heter kan lokaliseras utanför storstäderna, i första hand till länscentra eller vissa andra orter. (prop. 2015/16:1, utgiftsområde 19)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;Vidare finns i de allra flesta län en befolkningsmässig koncentration till residensstaden, vilket ofta gör residensstaden till den största arbetsmarknaden. Detta i kombination med att avstånden mellan residensstaden och länens alla delar i de flesta län inte varit alltför stora har gjort det effektivt att koncentrera huvuddelen av verksamheten till respektive residensstad. Flera länsstyrelser har kontor eller arbetsplatser för exempelvis naturbevakare på andra platser i länen. I de län som bildades under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; genom sammanläggning av tidigare län har länsstyrelsen mer omfattande verksamhet på flera orter i länet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;283&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_284"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Länsstyrelser i de föreslagna länen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p370 ft34"&gt;Länsstyrelsernas verksamhet spänner över många områden och vilka som är direkt berörda av verksamheten varierar. Vilka som är berörda av en specifik verksamhet kan vara av betydelse för var denna verksamhet bör vara lokaliserad. Vi bedömer att flera av de verksamheter som vänder sig direkt till medborgare eller företag, exempelvis många typer av tillståndsprövning och tillsyn, och som kräver en fysisk närhet till verksamheten bör bedrivas från flera orter i respektive nytt län. Verksamheter som inte vänder sig direkt till medborgare eller företag, som främst är av intern karaktär eller som är av mindre omfattning torde med fördel kunna koncentreras till färre platser inom länet för att uppnå en effektiv och likvärdig verksamhet. I dessa diskussioner bör en åtskillnad göras mellan koncentration och centralisering. Flera typer av verksamhet bör av effektivitetsskäl koncentreras och utföras på endast en eller två platser i länet, dock är det inte givet att det måste vara samma plats som den plats där myndighetens ledning är lokaliserad. Vissa andra verksamheter kan det dock vara rationellt att centralisera till samma ort som myndighetens ledning. Sammanfattningsvis finns det behov för de nybildade myndigheterna att ta ett samlat grepp på verksamheternas lokalisering och hur olika verksamheter bör placeras för att åstadkomma en effektiv verksamhet med tillräcklig lokal närvaro. Vidare kan det för vissa länsstyrelser finns skäl att förlägga verksamhet vid ytterligare orter, utöver dagens residens- städer och verksamhetsorter, om det gagnar verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;15.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Koncentration av viss verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;Den 1 januari 2010 trädde ändringar i bland annat stiftelseförord- ningen (1995:1280) i kraft. Ändringarna syftade till att få till stånd en mer effektiv och enhetlig tillsyn över stiftelser (prop. 2008/09:84). Ändringarna har inneburit att länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Skåne, Västra Götalands, Dalarnas, Västernorrlands och Norrbottens län pekas ut som tillsynsmyndigheter avseende stiftelser, en uppgift som tidigare samtliga länsstyrelser ansvarade för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft34"&gt;I propositionen Ändring av viss länsstyrelseverksamhet (prop. 2011/12:31) föreslog regeringen att viss verksamhet skulle koncentreras till ett mindre antal länsstyrelser i syfte att åstadkomma en högre effektivitet och en mer rationell användning av resurser,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;284&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_285"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td193"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td194"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Länsstyrelser i de föreslagna länen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p346 ft12"&gt;såväl ekonomiska som personella. Ytterligare ett syfte som angavs i propositionen var att säkerställa en väl fungerande rättssäkerhet. Genom ett större antal förordningsändringar som trädde i kraft den 1 juli 2012 koncentrerades vissa ärendetyper till länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Skåne, Västra Götalands, Dalarnas, Västernorrlands och Norrbottens län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft12"&gt;Sedan 2012 finns vid tolv länsstyrelser särskilda miljöpröv- ningsdelegationer som har till uppgift att pröva vissa ärenden enligt miljöbalken. Prövningsområdena för respektive delegation utgör i de flesta fall flera län. Dessa prövningar gjordes tidigare av respektive länsstyrelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft12"&gt;I förordningen med länsstyrelseinstruktion pekas fem läns- styrelser ut som vattenmyndigheter med ansvar för förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön. Dessas geografiska ansvarsområden utgår från en indelning av Sverige i fem vattendistrikt indelade efter naturgeografiska avrinningsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft10"&gt;Vi har i våra direktiv inte haft i uppdrag att utvärdera den koncentration av olika verksamheter som skett mellan länsstyrelserna. Vi har dock i uppdrag att analysera om den föreslagna nya indelningen leder till behov av att ändra i koncentrationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft11"&gt;Koncentrationen av verksamheter har skett i syfte att skapa tillräcklig ärendemängd i olika frågor för att kunna säkerställa en effektiv och rättssäker hantering av ärendena. Vår bedömning är att den önskade effektiviteten och rättssäkerheten kan uppnås inom ramen för sex länsstyrelser avseende de ärendetyper som hittills koncentrerats till sju eller fler länsstyrelser. I dessa fall bör de nya länsstyrelserna som huvudregel få ansvar för dessa frågor inom sitt eget geografiska område. De miljöprövningsdelegationer som i dag finns inrättade vid tolv länsstyrelser bör i stället inrättas vid de nya länsstyrelser som bildas. Ansvarsområdena för de vattenmyndig- heter som finns vid vissa länsstyrelser definieras av de natur- geografiska avrinningsområdena. Till vattenmyndigheter bör de länsstyrelser utses som övertar uppgifterna från de nuvarande läns- styrelser som tillika är vattenmyndigheter, vattendistrikten bör dock lämnas oförändrade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft10"&gt;Vissa länsstyrelser har, trots länsstyrelsernas karaktär som regional myndighet, uppgifter som avser ett nationellt ansvar, exempelvis rörande tillstånd för kampsportsmatcher och arbete mot heders- förtryck. I dessa fall har oftast länsstyrelsernas sektorsövergripande&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;285&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_286"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B348286x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Länsstyrelser i de föreslagna länen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft12"&gt;kompetens varit ett tungt vägande skäl att tilldela dem uppgifterna. Eftersom vi inte har i uppdrag att ändra ansvarsfördelningen mellan länsstyrelserna och olika sektorsmyndigheter har vi inte analyserat några förändringar i denna del. I det fall en länsstyrelse haft ett nationellt uppdrag bör detta överföras till den nya länsstyrelse som ersätter den tidigare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;15.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Länsstyrelsernas finansiering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;Fördelning av förvaltningsanslaget till de nya länsstyrelserna i Norrlands, Svealands och Västra Götalands län bör ske på så sätt att de nya länsstyrelserna tilldelas det sammanlagda anslag som de ingående länsstyrelserna skulle ha fått enligt befintlig fördelningsmodell om indelningsändringen inte ägt rum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft10"&gt;Länsstyrelsernas verksamhetskostnader 2015 uppgick till 4,8 miljarder kronor. Länsstyrelsernas förvaltningsanslag omfattade samma år 2,6 miljarder kronor. Övrig finansiering härrörde främst från bidrag från andra statliga myndigheter. Även om de exakta siffrorna varierar något över tid är bilden densamma att omkring hälften av de årliga kostnaderna finansieras via förvaltningsanslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft34"&gt;I betänkandet Statens regionala förvaltning – förslag till en angelägen reform (SOU 2012:81) gjordes en grundlig genomgång av länsstyrelsernas finansiering och i betänkandet lämnades förslag på att länsstyrelserna direkt ska få disponera en betydligt större andel av de medel som finansierar deras verksamhet. Vi anser att den analys som gjordes i det betänkandet i denna fråga alltjämt är relevant. Regeringen har i bland annat budgetpropositionen för 2016 (utgiftsområde 1) beskrivit utmaningarna med nuvarande finansieringsstruktur och angett att man avser fortsätta arbetet med att se över och renodla länsstyrelsernas finansiering. Vi instämmer i att detta är viktigt och anser att det bör ske en renodling, och därmed förstärkning, av länsstyrelsernas finansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft34"&gt;Det förvaltningsanslag som finns för länsstyrelserna beslutas årligen av riksdagen och fördelas sedan av regeringen genom ett så kallat regleringsbrev. Anslaget fördelas mellan länsstyrelserna huvud- sakligen utifrån sju parametrar som är avsedda att spegla verksam-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;286&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_287"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B348287x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td193"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td194"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Länsstyrelser i de föreslagna länen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p329 ft12"&gt;hetens kostnader. Dessa är kopplade till folkmängd, antalet kom- muner, areal, insatser för regional utveckling, miljöärenden, djur- skyddskontroll samt lantbrukarstöden. Vidare tilldelas varje myndighet att grundbelopp oavsett myndighetens storlek samt en viss summa i Skåne län och Västra Götalands län för att kompensera för att de har fler verksamhetsorter än de flesta andra länsstyrelser. De länsstyrelser som nu föreslås bildas blir färre och kommer att ha flera verksamhetsorter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft11"&gt;Vid sammanläggningar av länsstyrelser kommer det att uppstå omställningskostnader. Dels på grund av viss kompetensväxling och dels på grund av att vissa investeringar kan behövas för att möjliggöra verksamhet i ett större län. Dessa länsstyrelser kommer dessutom ha flera verksamhetsorter. Vi anser att länsstyrelserna i Norrlands, Svealands och Västra Götalands län bör tilldelas förvalt- ningsanslag motsvarande det de ingående länsstyrelserna skulle fått med befintlig fördelningsmodell om länsindelningen skulle varit oförändrad. Vi avser att återkomma i frågan om resurstilldelningen till samtliga länsstyrelser i slutbetänkandet. Detta eftersom medels- fördelningen till en länsstyrelse med dagens modell påverkas av länsstyrelsestrukturen i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;15.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Länsstyrelsen i Norrlands län&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Kommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Länsstyrelserna i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län ska sammanföras till Länsstyrelsen i Norrlands län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;De uppgifter som åvilat de fyra tidigare länsstyrelserna bör fullgöras av Länsstyrelsen i Norrlands län. Även vissa uppgifter som beträffande Västernorrlands och Jämtlands län har åvilat länsstyrelsen i Gävleborg bör fullgöras av Länsstyrelsen i Norrlands län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft12"&gt;Länsstyrelserna i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län ansvarar för den regionala statliga förvaltningen i dessa län i den utsträckning inte annat är föreskrivet. Antalet årsarbetskrafter vid dessa fyra myndigheter uppgick till totalt 867 stycken 2015. Samma år redovisades antalet ärenden vid dessa&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;287&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_288"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Länsstyrelser i de föreslagna länen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p281 ft12"&gt;myndigheter till sammanlagt knappt 45 000. Länsstyrelsen i Jämtlands län är den minsta av dessa länsstyrelser och Länsstyrelsen i Norrbottens län den största mätt i såväl antal årsarbetskrafter som antal ärenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft10"&gt;Dessa länsstyrelser har till viss del olika uppdrag. Det regionala utvecklingsansvaret är olika fördelat i dessa län vilket påverkar länsstyrelsernas uppgifter, detta redogörs för i kapitel 14. Den koncentration av vissa ärendetyper som skett bland länsstyrelserna medför att Länsstyrelsen i Västernorrlands län ansvarar för dessa ärenden även avseende Jämtlands län, på motsvarande sätt ansvarar Länsstyrelsen i Norrbottens län för dessa ärenden även avseende Västerbottens län. Vid Länsstyrelsen i Västernorrlands län finns en miljöprövningsdelegation med Västernorrlands och Jämtlands län som prövningsområde. Länsstyrelserna i Västernorrlands och Norrbottens län är vattenmyndigheter för Bottenvikens respektive Bottenhavets vattendistrikt. Länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län har särskilda uppgifter rörande territoriella &lt;NOBR&gt;EU-program,&lt;/NOBR&gt; renskötsel och fjällförvaltning. Vår bedömning är att Länsstyrelsen i Norrlands län, med undantag för vad som föreslås i kapitel 14 om regionalt utvecklingsansvar, bör ansvara för alla de uppgifter de tidigare fyra länsstyrelserna ansvarade för. När det gäller arbete med gränsöverskridande avfallstransporter ansvarar länsstyrelsen i Gävleborgs län för tillsynen i bland annat Jämtlands och Västernorrlands län. Vi anser att Länsstyrelsen i Norrlands län ska ha ansvaret för dessa uppgifter. Detta innebär således en ändring av det geografiska tillsynsansvaret jämfört med i dag. Uppgiftsfördelningen regleras av regeringen genom förord- ningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft10"&gt;Länsstyrelsen i Norrlands län kommer ansvara för den statliga förvaltningen i ett geografiskt stort område. Länsstyrelsens upp- gifter är i vissa frågor beroende av geografisk närhet till exempelvis tillsynsobjekt. Andra arbetsuppgifter är dock av sådan art att de ur effektivitetsperspektiv med fördel kan koncentreras till färre verksamhetsorter. Länsstyrelsen bör utöver residensstaden ha flera verksamhetsorter. Statens regionala närvaro bör upprätthållas för att garantera god kunskap om förutsättningarna i alla delar av de nya länen. Fördelningen av verksamheter mellan orterna bör vara resultatet av en analys som sker vid bildandet av den nya myndig- heten och beslutas av myndigheten eller regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;288&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_289"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B348289x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td193"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td194"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Länsstyrelser i de föreslagna länen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p136 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;15.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Länsstyrelsen i Svealands län&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Kommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Länsstyrelserna i Uppsala, Södermanlands, Örebro, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län ska samman- föras till Länsstyrelsen i Svealands län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;De uppgifter som åvilat de sex tidigare länsstyrelserna bör fullgöras av Länsstyrelsen i Svealands län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft12"&gt;De uppgifter avseende Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län som utförts av Länsstyrelsen i Stockholms län bör utföras av Länsstyrelsen i Svealands län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft11"&gt;Länsstyrelserna i Uppsala, Södermanlands, Örebro, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län ansvarar för den regionala statliga förvaltningen i dessa län i den utsträckning inte annat är före- skrivet. Antalet årsarbetskrafter vid dessa sex myndigheter uppgick till totalt 967 stycken 2015. Samma år redovisades antalet ärenden vid dessa myndigheter till sammanlagt drygt 50 000. Fem av läns- styrelserna är i princip lika stora avseende såväl antal årsarbets- krafter som antalet ärenden. Länsstyrelsen i Dalarnas län är den största länsstyrelsen mätt i såväl antal årsarbetskrafter som antal ärenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft12"&gt;Precis som i övriga delar av landet har dessa länsstyrelser till del olika uppdrag. Det regionala utvecklingsansvaret är olika fördelat i dessa län vilket påverkar länsstyrelsernas uppgifter, detta redogörs för i kapitel 14. Den koncentration av vissa ärendetyper som skett bland länsstyrelserna medför att Länsstyrelsen i Dalarnas län ansvarar för dessa ärenden även avseende Gävleborgs, Örebro och Värmlands län medan Länsstyrelsen i Stockholms län ansvarar för dessa ärenden avseende Uppsala, Södermanland och Västmanlands län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft10"&gt;Vid Länsstyrelsen i Uppsala län finns en miljöprövningsdelegation med Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län som prövnings- område. Vid Länsstyrelsen i Dalarnas län finns en miljöprövnings- delegation med Dalarnas och Gävleborgs län, slutligen ansvarar miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Örebro län även för prövningar avseende Värmlands län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft11"&gt;Länsstyrelsen i Västmanlands län är vattenmyndighet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Länsstyrelsen i Örebro län ansvarar för&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;289&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_290"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Länsstyrelser i de föreslagna länen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft12"&gt;prövning av tillstånd för kampsportsmatcher. Länsstyrelsen i Jämtlands län ansvarar för vissa rennäringsfrågor avseende Dalarnas och Gävleborgs län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft10"&gt;Vår bedömning är att Länsstyrelsen i Svealands län, med undantag för vad som föreslås i kapitel 14 om regionalt utvecklingsansvar, bör ansvara för alla de uppgifter de tidigare sex länsstyrelserna ansvarade för. Detta med undantag även för de verksamheter som avser Värmlands län som bör fullgöras av den länsstyrelse som i övrigt ansvarar för den regionala förvaltningen där.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft12"&gt;Vi anser vidare att Länsstyrelsen i Svealands län ska ansvara för de verksamheter avseende Svealands län som koncentrerats till Stockholms län i enlighet med regeringens proposition Ändring av viss länsstyrelseverksamhet (prop. 2011/12:31).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft10"&gt;När det gäller arbete med gränsöverskridande avfallstransporter ansvarar Länsstyrelsen i Gävleborgs län för tillsynen i bland annat Dalarnas och Gävleborgs län medan Länsstyrelsen i Stockholms län ansvarar för tillsynen i Södermanlands, Uppsala, Västmanlands och Örebro län. Vi anser att Länsstyrelsen i Svealands län ska ha ansvaret för dessa uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft12"&gt;Detta innebär således en viss ändring av det geografiska tillsyns- ansvaret jämfört med i dag. Uppgiftsfördelningen regleras av regeringen genom förordningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft10"&gt;Länsstyrelsen i Svealands län kommer ansvara för den statliga förvaltningen i ett område med många kommuner och relativt stora geografiska avstånd. Länsstyrelsens uppgifter är i vissa frågor beroende av geografisk närhet till exempelvis tillsynsobjekt. Andra arbetsuppgifter är dock av sådan art att de ur effektivitetsperspektiv med fördel kan koncentreras till färre verksamhetsorter. Länsstyrelsen bör utöver residensstaden ha flera verksamhetsorter. Statens regionala närvaro bör upprätthållas för att garantera god kunskap om förut- sättningarna i alla delar av de nya länen. Fördelningen av verksamheter mellan orterna bör vara resultatet av en analys som sker vid bildandet av den nya myndigheten och beslutas av myndigheten eller regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;290&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_291"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B348291x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td193"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td194"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Länsstyrelser i de föreslagna länen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p136 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;15.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Länsstyrelsen i Västra Götalands län&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Kommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Länsstyrelserna i Värmlands och Västra Götalands län ska sammanföras till Länsstyrelsen i Västra Götalands län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;De uppgifter som åvilat de båda tidigare länsstyrelserna bör fullgöras av Länsstyrelsen i Västra Götalands län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft12"&gt;De uppgifter avseende Värmlands län som utförts av Länsstyrelsen i Dalarnas län eller Länsstyrelsen i Örebro län bör utföras av Länsstyrelsen i Västra Götalands län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft12"&gt;Länsstyrelserna i Värmlands och Västra Götalands län ansvarar för den regionala statliga förvaltningen i dessa län i den utsträckning inte annat är föreskrivet. Antalet årsarbetskrafter vid dessa myndig- heter uppgick till totalt 862 stycken 2015. Samma år redovisades antalet ärenden vid dessa myndigheter till sammanlagt drygt 53 000. Länsstyrelsen i Västra Götalands län är avsevärt större än Länsstyrelsen i Värmlands län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft10"&gt;Länsstyrelsen i Västra Götalands län har verksamhet på flera orter och ansvarar även för länsstyrelsernas gemensamma &lt;NOBR&gt;IT-organisation.&lt;/NOBR&gt; Denna omfattar i dagsläget 130 årsarbetskrafter. Även i övrigt skiljer sig de båda länsstyrelsernas uppdrag åt. Det regionala utvecklings- ansvaret är olika fördelat i dessa län vilket påverkar länsstyrelsernas uppgifter, detta redogörs för i kapitel 14. Den koncentration av vissa ärendetyper som skett bland länsstyrelserna medför att Länsstyrelsen i Västra Götalands län ansvarar för dessa ärenden även avseende Hallands län medan Länsstyrelsen i Dalarnas län ansvarar för dessa ärenden avseende Värmlands län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft11"&gt;Vid Länsstyrelsen i Örebro län finns en miljöprövnings- delegation med Örebro och Värmlands län som prövningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Länsstyrelsen i Västra Götalands län är vattenmyndighet för Västerhavets vattendistrikt. De ansvarar även för bland annat vissa frågor om penningtvätt för ett större område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft12"&gt;Vår bedömning är att Länsstyrelsen i Västra Götalands län, med undantag för vad som föreslås i kapitel 14 om regionalt utvecklings- ansvar, bör ansvara för alla de uppgifter de båda tidigare läns- styrelserna ansvarade för.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;291&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_292"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Länsstyrelser i de föreslagna länen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p357 ft10"&gt;Vi anser vidare att Länsstyrelsen i Västra Götalands län ska ansvara för de verksamheter avseende det nya länet som koncentrerats till Dalarnas län i enlighet med regeringens proposition Ändring av viss länsstyrelseverksamhet (prop. 2011/12:31) samt för den prövning avseende Värmlands län som utförts av miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Örebro län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft12"&gt;Detta innebär således en viss ändring av det geografiska tillsyns- ansvaret jämfört med i dag. Uppgiftsfördelningen regleras av regeringen genom förordningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft12"&gt;Precis som dagens länsstyrelse i Västra Götalands län kommer den nya länsstyrelsen i Västra Götalands län att ansvara för den statliga förvaltningen i ett område med många kommuner och relativt stora geografiska avstånd. Länsstyrelsens uppgifter är i vissa frågor beroende av geografisk närhet till exempelvis tillsynsobjekt. Andra arbetsuppgifter är dock av sådan art att de ur effektivitets- perspektiv med fördel kan koncentreras till färre verksamhetsorter. Dagens Västra Götalands län har större kontor på flera orter. Länsstyrelsen bör även fortsatt ha flera verksamhetsorter. Statens regionala närvaro bör upprätthållas för att garantera god kunskap om förutsättningarna i alla delar av de nya länen. Fördelningen av verksamheter mellan orterna bör vara resultatet av en analys som sker vid bildandet av den nya myndigheten och beslutas av myndig- heten eller regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;292&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_293"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B348293x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p550 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Val i samband med indelningsändringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft12"&gt;I detta kapitel redogör vi för vad som gäller för val i samband med indelningsändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;16.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Val till riksdagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;Valkretsarna för val till riksdagen bör inte ändras med anledning av den ändrade länsindelningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Kommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Berörda valkretsar för val till riksdagen ska ha nya benämningar enligt följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Valkretsarna Uppsala län, Södermanlands län, Örebro län, Västmanlands län, Dalarnas län och Gävleborgs län ska heta Svealands läns östra, södra, västra, mellersta, nordvästra respektive nordöstra valkrets.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Valkretsarna Västernorrlands län, Jämtlands län, Västerbottens län och Norrbottens län ska heta Norrlands läns sydöstra, sydvästra, mellersta respektive norra valkrets.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Valkretsarna Västra Götalands läns norra valkrets och Värmlands län ska i stället heta Västra Götalands läns mellersta respektive norra valkrets.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft34"&gt;För val till riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige ska det finnas geografiskt avgränsade områden för vilka det ska väljas ledamöter till den beslutande församling valet gäller (valkretsar). Vid val till riksdagen är landet indelat i 29 valkretsar. Valkretsarna vid riksdagsval finns angivna i 4 kap. 2 § vallagen (2005:837).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft19"&gt;293&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_294"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Val i samband med indelningsändringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p370 ft10"&gt;Enligt 4 kap. 3 § vallagen ska Valmyndigheten senast den 30 april det år då ordinarie val ska hållas besluta hur många fasta val- kretsmandat som varje valkrets vid val till riksdagen ska ha. För riksdagsvalet 2018 innebär det att Valmyndigheten senast den 30 april 2018 ska besluta om valkretsmandat. Om ett beslut om ändrad länsindelning eller ändrad kommunal indelning påverkar antalet fasta valkretsmandat vid val till riksdagen och beslutet träder i kraft den 1 januari året efter det år då ordinarie val till riksdagen har hållits, ska den ändrade indelningen beaktas vid valet till riksdagen redan från och med den dagen ändringen har beslutats. Vår bedöm- ning är att det inte finns skäl att ändra valkretsarna vid val till riks- dagen med anledning av den föreslagna ändrade länsindelningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft11"&gt;Ett alternativ när det gäller namnet på valkretsarna, som också tillämpades vid bildandet av Skåne och Västra Götalands län, är att använda det nya länets namn och väderstreck följt av en uppräk- ning av de aktuella kommunerna, till exempel Skåne läns västra valkrets. Ett annat alternativ är att i stället för väderstreck försöka använda sig av de gamla länsnamnen, bland annat för att med- borgarna ska kunna känna igen sig. Eftersom de nuvarande länen inte kommer att finnas kvar skulle det då bli fråga om till exempel Västmanlands valkrets i Svealands län. Detta skulle då bli missvisande eftersom Västmanland (landskapet) inte är samma geografiska område som det nuvarande Västmanlands län. Vi föreslår därför att samma konstruktion används som vid bildandet av Skåne och Västra Götalands län. Det innebär exempelvis att den valkrets som i dag i vallagen heter Norrbottens län i stället ska heta Norrlands läns norra valkrets följt av en uppräkning av de kommuner som i dag ingår i Norrbottens läns valkrets (samtliga kommuner i det nuvarande länet) och så vidare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;16.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Val till landstingsfullmäktige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft12"&gt;Enligt 4 kap. 1 § indelningslagen (i dess nya föreslagna lydelse, nuvarande 3 kap. 1 §) gäller att om en ändrad landstings- eller kommunindelning ska träda i kraft den 1 januari året efter det år då ordinarie val hålls till landstings- och kommunfullmäktige, ska valet avse landstinget och kommunen enligt den nya indelningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;294&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_295"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td196"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Val i samband med indelningsändringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p466 ft11"&gt;Vid val till landstingsfullmäktige är landstinget en enda valkrets, om inte fullmäktige beslutar att dela in landstinget i två eller flera valkretsar. Alla landsting är i dag indelade i valkretsar. Om lands- tingsfullmäktige väljer att dela in landstinget i valkretsar ska detta enligt 4 kap. 8 § vallagen beslutas senast den 31 oktober året före det valår då den nya indelningen ska gälla för första gången. För att gälla ska beslutet fastställas av länsstyrelsen. Enligt samma bestämmelse får regeringen, om det behövs, bestämma att beslut om indelning i valkretsar får meddelas senare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft12"&gt;Eftersom de nu föreslagna indelningsändringarna för lands- tingens del ska träda i kraft den 1 januari 2019, och valet äger rum 2018, ska landstingsfullmäktiges beslut enligt huvudregeln fattas senast den 31 oktober 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft12"&gt;Som framgår av kapitel 3 om rättsliga förutsättningar för indel- ningsändringar ska regeringens beslut om ändrad landstings- indelning meddelas senast ett år innan ändringen ska träda i kraft. Om det finns synnerliga skäl, får beslutet meddelas vid en senare tidpunkt, dock inte senare än åtta månader före ikraftträdandet. Det innebär att regeringen ska fatta beslut senast i december 2017 om det inte finns synnerliga skäl att meddela beslutet senare. Regeringens beslut om landstingsindelningen är i sin tur beroende av riksdagens beslut om länsindelning eftersom landstingsindel- ningen anknyter till länsindelningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft12"&gt;Om det den 31 oktober 2017, när beslutet om valkretsar för landstingen enligt huvudregeln ska fattas, ännu inte skulle finnas något beslut om ny landstingsindelning finns alltså möjlighet för regeringen att bestämma att beslutet om indelning i valkretsar för landstingen får meddelas senare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft12"&gt;Beslutet om eventuell indelning av det nya landstinget i val- kretsar kommer att fattas innan något landstingsfullmäktige som kan företräda det nya landstinget har valts. Det blir därför indelningsdelegerade (se kapitel 3) som får besluta om att dela in det nya landstinget i valkretsar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft10"&gt;Även beslut om antalet ledamöter i det nya landstingsfullmäktige måste fattas av indelningsdelegerade, eftersom något fullmäktige för det nya landstinget ännu inte valts. Det är nämligen landstingsfull- mäktige som enligt kommunallagen (1991:900) beslutar om antalet ledamöter. Enligt 5 kap. 1 § ska ett landsting med mer än 300 000 röstberättigade invånare ha minst 101 ledamöter. Antalet ska&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;295&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_296"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B348296x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Val i samband med indelningsändringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p273 ft10"&gt;bestämmas till ett udda tal. Fullmäktige kan besluta att det ska vara fler än 101 eftersom det inte finns någon övre gräns angiven. I Skåne, Stockholms och Västra Götalands läns landsting har man valt att ha 149 ledamöter. Beslut om förändringar av antalet ledamöter ska fattas före utgången av februari månad valåret enligt 5 kap. 3 § kommunal- lagen. Länsstyrelsen ska genast underrättas om beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;16.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Länsstyrelsernas uppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Kommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Följande länsstyrelser ska ansvara för att fastställa det beslut om indelning i valkretsar för val till landstingsfullmäktige som landstingen genom indelnings- delegerade ska fatta senast den 31 oktober 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Länsstyrelsen i Västernorrlands län för Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Länsstyrelsen i Dalarnas län för Uppsala, Södermanlands, Örebro, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Länsstyrelsen i Västra Götalands län för Värmlands och Västra Götalands län.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft12"&gt;När det gäller länen och länsstyrelserna är vårt förslag att ändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2018 (se kap. 18). Det innebär att de nya länen och länsstyrelserna bildas ett år före de nya landstingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft10"&gt;Länsstyrelserna är regionala valmyndigheter. De beslutar om valdistrikt, svarar för den slutliga rösträkningen i alla val och fastställer resultaten vid kommun- och landstingsfullmäktigvalen. Läns- styrelserna är dessutom ansvariga för utbildningen av valnämnderna i de kommuner som ligger inom länet. Varje kommun är indelad i valdistrikt. Ett valdistrikt är ett geografiskt område och brukar bestå av mellan 1 000 och 2 000 röstberättigade. Länsstyrelsen beslutar om indelningen i valdistrikt på förslag av kommunfullmäktige. Sådana beslut ska ha fattats senast den 1 december året innan valåret för att gälla vid nästa val, alltså den 1 december 2017 för valet 2018. Dessa beslut bör respektive nuvarande länsstyrelse kunna fatta inför valet 2018 för kommunerna inom de nuvarande länen. När det gäller&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;296&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_297"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td196"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Val i samband med indelningsändringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p448 ft12"&gt;utbildningen av valnämnderna i de kommuner som ligger inom länet bör respektive nuvarande länsstyrelse kunna ansvara för den fram till 1 januari 2018 när en ny länsstyrelse finns på plats. I varje valdistrikt finns en vallokal. Det är valnämnden i kommunen som bestämmer vilka lokaler som ska användas som vallokaler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft10"&gt;Det finns dock vissa beslut som måste fattas av någon av de nuvarande länsstyrelserna inom varje nytt län i samband med valet till landstingsfullmäktige. Som nämnts ovan ska landstingsfull- mäktiges beslut om indelning i valkretsar fattas senast den 31 oktober 2017. För att gälla ska detta beslut fastställas av läns- styrelsen. Vid denna tidpunkt kommer det ännu inte att finnas någon länsstyrelse för de nya länen. Därför måste en av de nuvarande länsstyrelserna i varje nytt län utses att fatta detta beslut. Att fastställa beslutet är en mycket begränsad uppgift som skulle kunna åläggas vilken som helst av de nuvarande länsstyrelserna. I de nya Norrlands och Svealands län ansvarar enligt den koncentra- tion som gjorts av vissa av länsstyrelsernas uppgifter länsstyrelserna i Norrbottens, Västernorrlands och Dalarnas län för vissa sorters ärenden som berör flera län. Vårt förslag är att länsstyrelserna i Västernorrlands respektive Dalarnas län ska vara ansvariga för att fastställa besluten om valkretsar. I det nya Västra Götalands län, som består av nuvarande Värmlands och Västra Götalands län föreslår vi att länsstyrelsen i Västra Götalands län ska göra detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft10"&gt;När det gäller länsstyrelsernas uppgifter avseende valet 2018 ska de flesta hanteras under själva valåret. Det gäller till exempel bestäm- melsen i 4 kap. 10 § vallagen. Enligt denna ska länsstyrelsen senast den 30 april det år då ordinarie val ska hållas besluta hur många fasta valkretsmandat som varje valkrets ska ha, om ett landsting är indelat i valkretsar. Regeringen får dock bestämma att beslut om fördelning av mandat får meddelas senare. Rösträkning och fastställande av resultat sker i samband med själva valet. Efter valet är det länsstyrelserna som, om en ersättare i landstingsfullmäktige har utsetts till ordinarie ledamot eller avgått som ersättare av någon annan orsak, ska göra nya beräkningar och utse ytterligare en ersättare för varje ledamot som berörs. Alla dessa uppgifter kan den nya länsstyrelsen ansvara för om den bildas 1 januari 2018.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;297&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_298"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_299"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B348299x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p562 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Följdändringar och föråldrad lagstiftning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft12"&gt;En ändrad läns- och landstingsindelning medför att följdändringar behöver göras i ett antal lagar. Vissa andra lagar med bestämmelser som hänvisar till nuvarande län och landsting är obsoleta och ska därför upphävas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;17.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Följdändringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Kommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;I följande lagar ska det göras följdändringar med anledning av förslaget till ny läns- och landstingsindelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;lagen (1950:595) om gräns mot allmänt vattenområde&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;rennäringslagen (1971:437)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;jaktlagen (1987:259)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;fiskelagen (1993:787)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;lagen (1994:1776) om skatt på energi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgifts- beräkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;vägtrafikskattelagen (2006:227)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;lagen (2008:552) om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;drivmedelslagen (2011:319)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft19"&gt;299&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_300"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Följdändringar och föråldrad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft12"&gt;Förslaget till ändrad läns- och landstingsindelning medför att följd- ändringar behöver göras i ett antal lagar där det finns hänvisningar till nuvarande län och landsting, se kapitel 1. Det kommer även att behöva göras följdändringar i ett stort antal förordningar. Våra förslag till följdändringar i lagar har i de allra flesta fall utformats så att de inte medför någon ändring i sak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft34"&gt;När det gäller bestämmelsen i 17 § andra stycket rennär- ingslagen (1971:437) om rätt för vissa samer som inte är medlem i någon sameby att ta slöjdvirke medför dock förslaget, vars nya utformning har lagtekniska skäl, viss materiell ändring. Enligt nuvarande reglering kan en i Västerbottens respektive Norrbottens län bosatt same som inte är medlem i någon sameby få tillstånd att inom det länet ta slöjdvirke för eget behov på viss mark inom lappmarkerna. En i Jämtlands eller Dalarnas län bosatt same som inte är medlem i någon sameby kan få sådant tillstånd på renbetes- fjällen och inom de områden i Jämtlands och Dalarnas län som vid utgången av juni 1992 tillhörde staten och var särskilt upplåtna till renbete. Med den föreslagna nya lydelsen får länsstyrelsen ge en same bosatt i Norrlands län eller i kommunerna i nuvarande Dalarnas län, som inte är medlem i någon sameby, tillstånd att på viss mark inom lappmarkerna, på renbetesfjällen och inom de områden i Jämtlands och Dalarnas län som vid utgången av juni 1992 tillhörde staten ta slöjdvirke för eget behov. I praktiken torde detta inte innebära någon större förändring i sak. Eftersom det krävs tillstånd av länsstyrelsen finns det även möjlighet att följa utvecklingen och, vid behov, se över lagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft10"&gt;Enligt lagen (2008:552) om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands får ett landsting bedriva hälso- och sjukvård utomlands i syfte att minimera de fysiska och psykiska följdverk- ningarna av en olycka eller en katastrof (katastrofmedicinska insatser) vid insatser till stöd för utlandsmyndigheter och nödställda i en situation då många människor med anknytning till Sverige drabbas av en allvarlig olycka eller katastrof i utlandet. I 6 § regleras vilka landsting som ska upprätthålla beredskap för katastrofmedicinska insatser enligt lagen. Övriga landsting får upprätthålla sådan beredskap. Landstingen i Uppsala och Västerbottens län är två av de landsting som ska upprätthålla sådan beredskap. Vårt förslag är att de landsting som ersätter dessa två, nämligen landstinget i Svealands län och landstinget i Norrlands län tar över denna uppgift.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;300&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_301"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B348301x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td198"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Följdändringar och föråldrad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p318 ft11"&gt;Vissa lagar, eller bestämmelser i lagar, till exempel uttrycket ”de områden i Jämtlands och Dalarnas län som vid utgången av juni 1992 tillhörde staten” som förekommer på flera ställen i rennär- ingslagen hänför sig till länsindelningen som den såg ut vid en viss tidigare tidpunkt. Sådana bestämmelser bör inte ändras. Det saknas i detta sammanhang skäl att ändra de lagar som hänför sig till något som skett historiskt och som handlar om delvis föråldrad lagstift- ning finns inte skäl att ändra i detta sammanhang. Det gäller exempelvis Kongl. Maj:ts nådiga stadga (1873:26) om avvittring i Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker, lagen (1926:322) om rätten till vissa vatten i övre delen av Västerbottens län, lagen (1909:53 s. 7) angående marks avstående för nomadlapparnas behov vid avvittring ovan odlingsgränsen, lagen (1921:378) om ströängars indragande till kronan och lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;17.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Upphävande av obsoleta lagar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Kommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Följande lagar ska upphöra att gälla vid utgången av 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;lagen (1946:741) om förlängning av tiden för vissa servitut&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;lagen (1959:517) om förlängning av tiden för vissa servitut&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;lagen (1991:1149) om särskild skatteväxling med anledning av ändrat huvudmannaskap för service och vård för äldre och handikappade&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;lagen (1992:1586) om slutavräkning av kommunalskattemedel för år 1991&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;lagen (1993:1362) om slutavräkning av kommunalskattemedel för år 1992&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;lagen (1997:1328) med anledning av bildandet av Västra Götalands län&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;lagen (1998:587) om rätt för landstinget och kommunerna i Skåne län och Västra Götalands län att lämna bidrag till annan kommun&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;301&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_302"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Följdändringar och föråldrad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p574 ft11"&gt;Vissa av nu gällande lagar med bestämmelser som hänvisar till nuvarande län och landsting är obsoleta och ska därför upphävas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft12"&gt;Lagarna om förlängning av tiden för vissa servitut handlar om skogsfångs- och mulbetesservitut i Norrland som bildades vid slutet av &lt;NOBR&gt;1800-talet&lt;/NOBR&gt; och i början av &lt;NOBR&gt;1900-talet.&lt;/NOBR&gt; Eftersom tiden för servitutens bestånd i de flesta fall hade bestämts till 50 år skulle många av servituten komma att upphöra i slutet av &lt;NOBR&gt;1940-talet&lt;/NOBR&gt; eller under 1950- talet. Genom de två lagarna kom servituten att förlängas till den 1 januari 1970. Genom ändringar åren 1969 och 1971 i 1959 års lag förlängdes giltighetstiden först till den 1 januari 1972 och därefter till den 1 januari 1974. I 1971 års lagstiftningsärende konstaterades att de aktuella servituten inte längre hade någon ekonomisk betydelse annat än i undantagsfall. Efter en kortare förlängning skulle varje förläng- ning kräva en individuell prövning av en servitutsnämnd. Servituten skulle kunna förlängas längst till den 1 januari 1984. De aktuella servituten har således numera upphört att gälla. Lagarna kan därför upphävas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft12"&gt;Lagen (1991:1149) om särskild skatteväxling med anledning av ändrat huvudmannaskap för service och vård för äldre och handikappade innehåller bestämmelser om hur landsting och kommuner ska fastställa sin skattesats för år 1992, med anledning av det ändrade huvudmannaskapet. Eftersom den reglerar 1992 års skattesatser fyller den inte längre någon funktion. Lagen kan därför upphävas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft12"&gt;Lagarna om slutavräkning av kommunalskattemedel för år 1991 och 1992 innehåller bestämmelser om att från summorna av de skattemedel som sammanlagt ska betalas ut till kommuner och landsting för år 1991 respektive 1992 ska avräkningar göras på visst sätt. Lagarna fyller inte längre någon funktion och ska därför upphävas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft11"&gt;Enligt lagen (1997:1328) med anledning av bildandet av Västra Götalands län ska det som är föreskrivet i eller annars följer av en lag eller annan författning beträffande Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län, Skattemyndigheten i Älvsborgs län eller Skattemyndigheten i Skaraborgs län efter utgången av år 1997 i stället gälla Skattemyndigheten i Västra Götalands län. I fråga om Habo och Mullsjö kommuner ska dock det som är föreskrivet i eller annars följer av en lag eller annan författning beträffande Skattemyndigheten i Skaraborgs län efter utgången av år 1997 i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;302&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_303"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td198"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Följdändringar och föråldrad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p341 ft11"&gt;stället gälla Skattemyndigheten i Jönköpings län. Bestämmelserna i lagen (2003:642) med anledning av inrättande av Skatteverket har gjort 1997 års lag obsolet och den kan därför upphävas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft10"&gt;Lagen (1998:587) om rätt för landstinget och kommunerna i Skåne län och Västra Götalands län att lämna bidrag till annan kommun innehåller bestämmelser om rätt att lämna bidrag till följd av överlåtelse av uppgifter mellan landstinget och kommunerna vid bildandet av Skåne läns landsting och Västra Götalands läns landsting. Lagen, som kom till med anledning av bildandet dessa landsting den 1 januari 1999 och inte längre tillämpas, kan nu upphävas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;303&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_304"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_305"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B348305x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p575 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;18.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Ändrad läns- och landstingsindelning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Kommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Den nya indelningen beträffande Norrlands, Svealands och Västra Götalands län ska träda i kraft den 1 januari 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft12"&gt;Den nya indelningen när det gäller landstingen i Norrlands, Svealands och Västra Götalands län ska träda i kraft den 1 januari 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft12"&gt;Vårt förslag är att den nya indelningen för länen ska träda i kraft ett år tidigare än den nya landstingsindelningen. Det innebär att de nya länen, och därmed även länsstyrelserna, ska bildas den 1 januari 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft10"&gt;Som framgår av kapitel 3 om rättsliga förutsättningar för indelning träder en indelningsändring i kraft den 1 januari det år som bestäms i beslutet om ändringen (2 kap. 6 § indelningslagen). Om ändringen är av sådan omfattning att ett landsting enligt den nya indelningen inte bör företrädas av de gamla landstingsfullmäktige gäller enligt samma bestämmelse att ändringen träder i kraft den 1 januari året efter det år då val i hela riket av fullmäktige har ägt rum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Ikraftträdande av större ändringar i landstingsindelningen kan alltså tidigast ske den 1 januari 2019. Enligt våra direktiv ska vi om vi finner att det är möjligt att genomföra några indelningsändringar den 1 januari 2019 föreslå det i ett delbetänkande. I detta del- betänkande lämnas sådana förslag som kan träda i kraft den 1 januari 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;När det gäller länsindelningen är varken förfarandet vid eller kriterierna för ändring reglerat. Den nuvarande länsindelningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft19"&gt;305&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_306"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B348306x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p268 ft12"&gt;framgår indirekt av regeringens tillkännagivande om länens indel- ning i kommuner (SFS 2007:229). Tillkännagivandet är inte norm- givande utan anger endast hur Sveriges länsindelning ser ut vid en viss tidpunkt. Däremot gäller, som också nämnts i kapitel 3, att varje landsting omfattar ett län, om inte något annat är särskilt föreskrivet (1 kap. 2 § kommunallagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;När Skåne och Västra Götalands län och landsting bildades trädde länsindelningarna respektive landstingsindelningarna i kraft vid olika tidpunkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;I april 1996 beslutade riksdagen om ändrad länsindelning i Skåne. Beslutet om att bilda Skåne län trädde i kraft den 1 januari 1997. I maj 1997 beslutade riksdagen om att bilda Västra Götalands län och beslutet trädde i kraft den 1 januari 1998.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Regeringen beslutade i juni 1997 att Skåne läns landsting skulle bildas den 1 januari 1999. I november 1997 beslutade regeringen att Västra Götalands läns landsting skulle bildas den 1 januari 1999.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft12"&gt;Det finns flera fördelar med att låta de nya länen bildas före de nya landstingen. En fördel är att när befolkningen under valåret ska rösta i valet till landstingsfullmäktige så kommer de redan att vara invånare i den nya geografiska enheten. Det blir då tydligare vad det är för församling man röstar till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft11"&gt;Länsstyrelserna har en rad funktioner att utföra i samband med en indelningsändring. Exempelvis är de regionala valmyndigheter och har ett antal uppgifter kopplade till landstingsvalen under själva valåret. Med hänsyn till detta är det en stor fördel om den nya länsstyrelsen då har bildats. Om så inte skett måste, som framgår av kapitel 16, någon av de nuvarande länsstyrelserna inom varje nytt län utses att ansvara för dessa uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;18.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Författningsändringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Kommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;De författningsändringar som hänför sig till den ändrade länsindelningen ska träda i kraft den 1 januari 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft12"&gt;De författningsändringar som hänför sig till den ändrade landstingsindelningen ska träda i kraft den 1 januari 2019.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;306&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_307"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B348307x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td199"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td69"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;Med hänsyn till vårt förslag ovan om att riksdagens beslut om ändrad länsindelning ska träda i kraft den 1 januari 2018 så ska de författningsändringar som hänför sig till att länsindelningen ändras träda i kraft den 1 januari 2018. De flesta följdändringar som ska göras i lagstiftningen beror på den ändrade länsindelningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft12"&gt;Eftersom den ändrade landstingsindelningen ska träda i kraft den 1 januari 2019 ska också de författningsändringar som ska göras i samband med den ändrade landstingsindelningen träda i kraft denna dag. Det gäller till exempel den nya bestämmelsen 12 a § i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning och följdändringen i lagen (2008:552) om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;18.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det behövs inga särskilda övergångs- bestämmelser med hänsyn till den ändrade indelningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft10"&gt;Vi har i kapitel 16 redogjort för länsstyrelsernas uppgifter i samband med val och att någon av de nuvarande länsstyrelserna, när det gäller valet 2018, måste utses som ansvarig för att fastställa beslutet om valkretsar vid valet till landstingsfullmäktige. Vår bedömning är att det utöver det inte behövs några särskilda övergångsbestämmelser med anledning av den ändrade indelningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;307&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_308"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_309"&gt;


&lt;P class="p0 ft9"&gt;19 Konsekvensanalys&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft12"&gt;Enligt kommittéförordningen (1998:1474) ska konsekvenser analyseras och kostnader identifieras samt beräknas. De kapitel som innehåller förslag på nya län innehåller analyser av konsekvenser av indelningsändringarna. Utgångspunkten för dessa analyser är det som anges i indelningslagen och dess förarbeten om bestående fördelar. I föreliggande kapitel behandlas konsekvenser som dessa kapitel inte omfattar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft34"&gt;Vår samlade bedömning är att våra förslag leder till långsiktiga positiva effekter för samhället i stort och skapar bättre förutsättningar att möta framtidens utmaningar. Samhällsekonomiskt är netto- effekterna positiva även om det på kort sikt kan finnas omställ- ningskostnader. De personella konsekvenserna är marginella och skapar förutsättningar att omfördela resurser från administration till kärnverksamheter. Genom att stärka landstingen och länsstyrelserna kan verksamheternas kvalitet säkerställas framgent. Större läns- styrelser skapar bland annat förutsättningar för en mer effektiv och rättssäker handläggning. Förslagen ska säkra den kommunala själv- styrelsen och skapa förbättrade förutsättningar för ett stärkt arbete med miljö- och klimatfrågor. Dessutom skapas förutsättningar för en utvecklad kollektivtrafik som bättre motsvarar människors vardags- geografi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;19.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Allmänna samhällsekonomiska konsekvenser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Våra förslag bidrar till att långsiktigt stärka den svenska samhälls- ekonomin och bedöms bidra till en ökad tillväxt i hela Sverige, vilket redogörs för i bland annat kapitel 6. På kort sikt kan förslagen dock leda till vissa övergångskostnader för länsstyrelser och landsting. Det rör sig bland annat om kostnader som kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft19"&gt;309&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_310"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p268 ft13"&gt;relateras till personella frågor eller omställning av lokaler och administrativa eller andra styrningsrelaterade system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft12"&gt;Det kan även uppkomma omställningskostnader för andra myndigheter eller företag som har register eller system som baseras på länsindelningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft11"&gt;Vår bedömning är att sådana kostnader är begränsade och övergående. Eftersom det huvudsakligen handlar om digitaliserad information bör denna omställning inte medföra några större statsfinansiella konsekvenser. De omställningskostnader som följer av en förändrad länsindelning bedöms därför kunna bäras inom respektive myndighets befintliga anslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;19.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Personella konsekvenser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;Vår samlade bedömning är att förslagen inte kommer att leda till några omfattande personella konsekvenser i statliga myndigheter eftersom verksamheterna kommer att bestå. Vissa funktioner på central nivå i länsstyrelserna kommer att påverkas med viss över- talighet som följd. Detta skapar möjligheter att använda resurserna för att stärka verksamheterna, något som kan komma att vara nödvändigt för att möta framtidens utmaningar. Dessutom kommer förändringarna när det gäller det regionala utvecklings- ansvaret innebära att viss personal kommer att behöva flytta från länsstyrelser till landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;19.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;Våra förslag kommer inte på något direkt sätt att påverka jämställdheten mellan kvinnor och män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Förslagen leder troligen på sikt till ökad pendling och förstoring av arbetsmarknadsregionerna. Högutbildade och män pendlar i dag i större utsträckning än lågutbildade och kvinnor. Dessa skillnader kan bland annat förklaras av att kvinnor till viss del har andra typer av arbeten än män och att kvinnor ofta tar ett större ansvar för det obetalda hushållsarbetet. Det är också vanligare med deltidsarbete bland kvinnor än män vilket kan vara svårt att förena med pendling.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;310&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_311"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td200"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td168"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft13"&gt;Den ökade pendlingen kan därför antas i större utsträckning komma män till del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft12"&gt;En undersökning av pendlingen i Västra Götalands län pekar dock på ett ökat pendlande bland kvinnor. Även om kvinnorna var i minoritet bland pendlarna ökade antalet kvinnor som pendlade betydligt snabbare än antalet män. Mellan år 2000 och 2006 kunde man notera en ökning med 18 procentenheter för denna grupp av pendlare (Västra Götalandsregionen 2010).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft12"&gt;Givet de strukturella ojämlikheter som existerar mellan kvinnor och män kan det finnas en risk att kvinnliga förtroendevalda politiker påverkas negativt. Geografiskt större landsting skapar ett behov av att resa längre sträckor för att fullgöra sina politiska uppdrag. Detta skulle kunna leda till att kvinnor i lägre grad åtar sig politiska uppdrag. Motsvarande problem kan även uppstå för exempelvis småbarnsföräldrar och egenföretagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft12"&gt;Det är viktigt är att det redan från start finns en medvetenhet kring denna problematik och att man aktivt arbetar för att minska risken för att kvinnor och män avstår politiska uppdrag på grund av avstånden. Exempelvis genom ändrade arbetsformer och användande av möjlig- heterna till medverkan på distans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;19.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Konsekvenser för miljön&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;En mer ändamålsenlig regional organisering kommer att stärka länsstyrelserna och därmed förbättra förutsättningarna för att nationella miljömål får genomslag i hela landet. Länsstyrelserna har ansvar för tillsyn, utveckling och samordning av det regionala mål- och uppföljningsarbetet. Av undersökningar som har gjorts fram- går att länsstyrelserna generellt sett gör ett betydelsefullt och bra arbete men att det finns skillnader mellan dem, trots att läns- styrelserna uppgiftsmässigt är en relativt homogen grupp. Vår bedömning är att större länsstyrelser med bättre administrativ kapacitet kan flytta fram positionerna och stärka arbetet i samtliga län i syfte att uppnå klimat- och miljömålen i alla delar av landet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;311&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_312"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;19.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Konsekvenser för kollektivtrafiken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;Den sammantagna bedömningen är att förslagen skapar goda förut- sättningar att planera inomregional kollektivtrafik som bättre mot- svarar människors resande samt att göra nödvändiga investeringar för att utveckla kollektivtrafiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft11"&gt;Samtidigt sker merparten av resandet med kollektivtrafiken lokalt. Det innebär att det finns ett stort behov av lokal anpassning av kollektivtrafiken. För att komma fram till lämplig storlek på och organisering av de regionala kollektivtrafikmyndigheterna bör ytterligare analyser genomföras till exempel inom ramen för en eventuell översyn av kollektivtrafiklagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;När det gäller den interregionala kollektivtrafiken anger de svenska transportpolitiska principerna att interregional kollektiv- trafik i första hand ska bedrivas av kommersiella kollektivtrafik- företag. När länen blir större vidgas kollektivtrafikmyndigheternas verksamhetsområde. Det är svårt att bedöma effekterna av detta för sådana företag varför detta bör följas upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;19.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;Det är en demokratisk vinst med våra förslag att den interregionala samverkan och sjukvårdsregionernas betydelse kommer att minska. Den regionala direktvalda organisationen kommer i större utsträck- ning att svara för merparten av den sjukvård som befolkningen konsumerar. Detta kommer att tydliggöra medborgarnas möjlig- heter till ansvarsutkrävande, eftersom de folkvalda också kommer att få ett större direkt inflytande över den konsumerade välfärden. Detta leder till ett ökat självbestämmande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft11"&gt;Förslagen leder också till att landstingen får en större strategisk och ekonomisk kapacitet. Det kommer att skapa förutsättningar för god ekonomisk hushållning och ge förnyad ekonomisk kraft. Detta torde minska behovet av ökade statsbidrag till landstings- sektorn. Genom att säkerställa denna kapacitet kan den kommunala självstyrelsen i landstingen upprätthållas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;312&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_313"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td200"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td168"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;Konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p136 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;19.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Konsekvenser vid regelgivning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Enligt regeringens direktiv ska vi utreda de möjliga konsekvenser som följer av regelgivning. I samband med konsekvensutredningen ska vi också inhämta synpunkter från Tillväxtverket. Eftersom våra förslag inte har effekter av betydelse när det gäller regelgivning för enskilda företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt har vi inte funnit det nödvändigt att inhämta synpunkter från Tillväxtverket.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;313&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_314"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_315"&gt;


&lt;P class="p18 ft9"&gt;20 Författningskommentar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;20.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1950:595) om gräns mot allmänt vattenområde&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft39"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft12"&gt;Paragrafen reglerar bland annat visst vattenområde i havet som hänförs till fastigheter i Norrbottens län. Paragrafens &lt;SPAN class="ft52"&gt;första &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft52"&gt;andra stycke &lt;/SPAN&gt;har ändrats så att Norrbottens län har ersatts av Norrlands län. Det geografiska området är utförligt beskrivet i bestämmelsen, ändringarna medför därför ingen ändring i sak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft14"&gt;Ikraftträdande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft12"&gt;Ändringarna i lagen träder i kraft den 1 januari 2018. Ändringarna är föranledda av förslaget till ändrad länsindelning och träder i kraft samtidigt som den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;20.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Förslaget till lag om ändring i rennäringslagen (1971:437)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft39"&gt;Renskötselområdet m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft39"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft10"&gt;Bestämmelsen reglerar var renskötsel får bedrivas. Paragrafens &lt;SPAN class="ft59"&gt;första stycke punkten 1 &lt;/SPAN&gt;har ändrats &lt;SPAN class="ft59"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;på så sätt att Norrbottens och Västerbottens läns lappmarker har ersatts med Norrlands läns lappmarker, &lt;SPAN class="ft59"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att renbetesfjällen i Jämtlands län har ersatts med renbetesfjällen i Norrlands län. Eftersom begreppet lappmarker bara brukar användas om de områden i Norrbottens och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft19"&gt;315&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_316"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p268 ft12"&gt;Västerbottens län som avses i bestämmelsen och eftersom uttrycket renbetesfjällen används om de områden i Jämtlands län som avses, innebär ändringen ingen materiell ändring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;Uttrycket ”de områden i Jämtlands och Dalarnas län som vid utgången av juni 1992 tillhörde staten” i paragrafens &lt;SPAN class="ft52"&gt;andra stycke &lt;/SPAN&gt;har inte ändrats eftersom det hänför sig till länsindelningen som den såg ut 1992.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft39"&gt;Renskötselrättens utövande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft39"&gt;17 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om rätt för vissa samer som inte är medlem i någon sameby att ta slöjdvirke. Paragrafens &lt;SPAN class="ft52"&gt;andra stycke &lt;/SPAN&gt;har ändrats på så sätt att Länsstyrelserna i Västerbottens, Norrbottens och Jämtlands län har ersatts med Länsstyrelsen i Norrlands län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft61"&gt;Andra styckets första &lt;SPAN class="ft11"&gt;och &lt;/SPAN&gt;andra mening &lt;SPAN class="ft11"&gt;har ändrats så att uttrycken ”en i länet bosatt same” och ”en i detta län eller i Dalarnas län bosatt same” har ersatts av ”en i länet eller i Avesta,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft12"&gt;Borlänge, Falu, Gagnefs, Hedemora, Leksands, Ludvika, Malung- Sälens, Mora, Orsa, Rättviks, Smedjebackens, Säters, Vansbro,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft10"&gt;Älvdalens kommuner bosatt same”. De uppräknade kommunerna är de som ingår i det tidigare Dalarnas län. Vidare har den &lt;SPAN class="ft59"&gt;första &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft59"&gt;andra meningen &lt;/SPAN&gt;i stycket skrivits om till en mening. Detta innebär att det blir en viss ändring av innehållet i bestämmelsen. Tidigare kunde en i Västerbottens respektive Norrbottens län bosatt same som inte är medlem i någon sameby få tillstånd att inom det länet ta slöjdvirke för eget behov på viss mark inom lappmarkerna. En i Jämtlands eller Dalarnas län bosatt same som inte är medlem i någon sameby kunde få sådant tillstånd på renbetesfjällen och inom de områden i Jämtlands och Dalarnas län som vid utgången av juni 1992 tillhörde staten och var särskilt upplåtna till renbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft10"&gt;Med den nya lydelsen får länsstyrelsen ge en same bosatt någonstans i hela Norrlands län eller i tidigare Dalarnas län som inte är medlem i någon sameby tillstånd att på viss mark inom lappmarkerna, på renbetesfjällen och inom de områden i Jämtlands och Dalarnas län som vid utgången av juni 1992 tillhörde staten ta slöjdvirke för eget behov. Uttrycket ”de områden i Jämtlands och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;316&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_317"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td201"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Dalarnas län som vid utgången av juni 1992 tillhörde staten” har inte ändrats eftersom det hänför sig till länsindelningen som den såg ut 1992.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Någon större ändring i praktiken lär inte denna förändring innebära. Eftersom det krävs tillstånd av länsstyrelsen finns det även möjlighet att följa utvecklingen och se över lagstiftningen igen om det skulle vara nödvändigt. Våra överväganden finns i avsnitt 17.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft39"&gt;Koncessionsrenskötsel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft39"&gt;85 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft12"&gt;Bestämmelsen reglerar vem som kan få tillstånd att bedriva koncessionsrenskötsel. Paragrafens &lt;SPAN class="ft52"&gt;första stycke &lt;/SPAN&gt;har ändrats så att Norrbottens län har ersatts av en uppräkning av de kommuner som ingår i det tidigare Norrbottens län. Ändringen medför ingen ändring i sak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft39"&gt;Ansvar, skadestånd och besvär m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft39"&gt;102 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft12"&gt;Bestämmelsen reglerar vilka länsstyrelser som fullgör åligganden enligt rennäringslagen. Paragrafen har ändrats på så sätt att länsstyrelses åligganden enligt lagen ska fullgöras av Länsstyrelsen i Norrlands län. Ändringen medför ingen materiell ändring eftersom skrivningen innebär att länsstyrelsen i Norrlands län även ska fullgöra de åligganden beträffande tidigare Dalarnas och Gävleborgs län som anges i lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Ikraftträdande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft12"&gt;Ändringarna i lagen träder i kraft den 1 januari 2018. Ändringarna är föranledda av förslaget till ändrad länsindelning och träder i kraft samtidigt som den.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;317&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_318"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p591 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;20.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Förslaget till lag om ändring i jaktlagen (1987:259)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft39"&gt;Jakträtten m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft39"&gt;10 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;Bestämmelsen reglerar viss jakträtt för staten. Paragrafen har ändrats så att Södermanlands, Örebro, Västmanlands och Dalarnas län har ersatts av Svealands län. Vilka kronoparker och krono- egendomar det rör sig om framgår av bestämmelsen. Ändringen medför ingen materiell ändring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft14"&gt;Ikraftträdande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;Ändringarna i lagen träder i kraft den 1 januari 2018. Ändringarna är föranledda av förslaget till ändrad länsindelning och träder i kraft samtidigt som den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;20.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Förslaget till lag om ändring i fiskelagen (1993:787)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft14"&gt;Rätten till fiske&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft39"&gt;Om fiske i allmänt och enskilt vatten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft39"&gt;12 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om att det i vissa fall inte krävs tillstånd att sträcka fast redskap från enskilt vatten vidare ut i allmänt vatten. &lt;SPAN class="ft52"&gt;Första stycket punkten 1 &lt;/SPAN&gt;har ändrats så att Norrbottens län har ersatts av Haparanda, Kalix, Luleå, och Piteå kommuner. Eftersom det är dessa kommuner som ligger vid kusten i tidigare Norrbottens län innebär detta ingen materiell ändring av bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;318&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_319"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td201"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft14"&gt;Bilaga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft39"&gt;Svenska medborgares rätt att fiska i enskilt vatten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft12"&gt;Bilagan innehåller bestämmelser om svenska medborgares rätt att fiska i enskilt vatten. Bilagan har ändrats på så sätt att Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands, Gävleborgs, Uppsala och Södermanlands län har ersatts av de kommuner i dessa län som berörs av bestämmelserna. Bilagan har även justerats språkligt så att ordet skall har ersatts med ska. Ändringarna medför ingen materiell ändring av bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Ikraftträdande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft12"&gt;Ändringarna i lagen träder i kraft den 1 januari 2018. Ändringarna är föranledda av förslaget till ändrad länsindelning och träder i kraft samtidigt som den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;20.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft14"&gt;11 kap. Energiskatt på elektrisk kraft&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft39"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft10"&gt;Paragrafen innehåller en förteckning över kommuner som avses i 11 kap. 3 § första stycket samma lag, som gäller skattebelopp för elektrisk kraft. Paragrafen har ändrats så att rubrikerna Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län har ersatts av Norrlands, Svealands och Västra Götalands län. Under Norrlands, Svealands och Västra Götalands län anges de kommuner som även tidigare omfattades av bestämmelsen. Ändringarna är följdändringar föranledda av förslaget till ny länsindelning och innebär ingen ändring i sak.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;319&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_320"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft14"&gt;Ikraftträdande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft12"&gt;Ändringarna i lagen träder i kraft den 1 januari 2018. Ändringarna är föranledda av förslaget till ändrad länsindelning och träder i kraft samtidigt som den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;20.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft14"&gt;Bilaga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft39"&gt;Stödområde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft10"&gt;I bilagan anges det stödområde i vilket stöd till näringslivet och viss ideell verksamhet ges i form av särskilda avdrag vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980). Bilagan har ändrats på så sätt att Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län ersatts av Norrlands, Svealands och Västra Götalands län. Efter Norrlands, Svealands och Västra Götalands län anges de kommuner som även tidigare omfattades av bestämmelsen. Ändringen innebär ingen ändring i sak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft14"&gt;Ikraftträdande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft12"&gt;Ändringarna i lagen träder i kraft den 1 januari 2018. Ändringarna är föranledda av förslaget till ändrad länsindelning och träder i kraft samtidigt som den.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;320&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_321"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td201"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p596 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;20.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft39"&gt;Strukturbidrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft39"&gt;12 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft12"&gt;Paragrafen är ny. Enligt bestämmelsen gäller, när landsting läggs samman enligt lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting, följande för strukturbidrag för det nya landstinget. Det nya landstinget ges rätt till ett årligt strukturbidrag med det belopp som de ingående landstingen sammantaget hade rätt till enligt 12 § samma lag vid tidpunkten för indelnings- ändringen. Våra överväganden finns i avsnitt 10.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Ikraftträdande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft12"&gt;Ändringen i lagen träder i kraft den 1 januari 2019. Ändringen är föranledd av förslaget till ändrad landstingsindelning och träder i kraft samtidigt som den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;20.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Förslaget till lag om ändring i vallagen (2005:837)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft14"&gt;4 kap. Valkretsar och valdistrikt m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft39"&gt;Val till riksdagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft39"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft12"&gt;Paragrafen reglerar indelningen i valkretsar vid val till riksdagen. Paragrafen har ändrats på så sätt att Uppsala, Södermanlands, Örebro, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs läns valkretsar har bytt namn till Svealands läns östra, södra, västra, mellersta, nordvästra och nordöstra valkretsar följt av en uppräkning av de kommuner som ingår i de tidigare länens valkretsar. Vidare har Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens läns valkretsar bytt namn till Norrlands läns sydöstra, sydvästra, mellersta och norra valkrets följt av en uppräkning av de kommuner som ingår i de tidigare länens valkretsar. Slutligen har&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;321&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_322"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;Västra Götalands norra valkrets bytt namn till Västra Götalands mellersta valkrets och Värmlands läns valkrets bytt namn till Västra Götalands läns norra valkrets följt av en uppräkning av de kommuner som ingår i tidigare Värmlands län. Ändringen innebär ingen materiell ändring eftersom det är samma geografiska område som anges för respektive valkrets. Våra överväganden finns i avsnitt 16.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Ikraftträdande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft12"&gt;Ändringarna i lagen träder i kraft den 1 januari 2018. Ändringarna är föranledda av förslaget till ändrad länsindelning och träder i kraft samtidigt som den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;20.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Förslaget till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft14"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft39"&gt;Förteckning över kommuner som avses i 2 kap. 11 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft11"&gt;Bilagan innehåller en förteckning över kommuner för vilka vissa särskilda bestämmelser gäller för fordonsskatt för personbil klass I. Bilagan har ändrats på så sätt att Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län har ersatts av Norrlands, Svealands och Västra Götalands län. Efter Norrlands, Svealands och Västra Götalands län anges de kommuner som även tidigare omfattades av bestämmelsen. Ändringen innebär ingen ändring i sak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Ikraftträdande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft12"&gt;Ändringarna i lagen träder i kraft den 1 januari 2018. Ändringarna är föranledda av förslaget till ändrad länsindelning och träder i kraft samtidigt som den.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;322&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_323"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td201"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p600 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;20.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (2008:552) om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft39"&gt;Katastrofmedicinsk beredskap&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft39"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft34"&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka landsting som ska upprätthålla beredskap för katastrofmedicinska insatser enligt lagen. Paragrafens &lt;SPAN class="ft116"&gt;första stycke &lt;/SPAN&gt;har ändrats på så sätt att landstingen i Uppsala och Västerbottens län har ersatts av landstingen i Svealands och Norrlands län. Våra överväganden finns i avsnitt 17.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft14"&gt;Ikraftträdande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft12"&gt;Ändringarna i lagen träder i kraft den 1 januari 2019. Ändringarna är föranledda av förslaget till ändrad landstingsindelning och träder i kraft samtidigt som den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;20.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft39"&gt;Lagens tillämpningsområde och definitioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft39"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft40"&gt;I paragrafen anges för vilka län lagen innehåller bestämmelser om regionalt tillväxtarbete och om länsplaner för regional transport- infrastruktur. Paragrafen har ändrats så att Örebro, Gävleborgs och Jämtlands län har ersatts av Svealands och Norrlands län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft39"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft12"&gt;I denna paragraf anges för vilka landsting, samt Gotlands kommun, lagen gäller. Paragrafen har ändrats så att Örebro läns landsting, Gävleborgs läns landsting och Jämtlands läns landsting har ersatts av Svealands läns landsting och Norrlands läns landsting. Våra överväganden finns i avsnitt 14.4.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;323&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_324"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft39"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft12"&gt;Denna paragraf innehåller bestämmelser om att de landsting som avses i lagen får besluta att landstingsfullmäktige och landstings- styrelsen i stället ska betecknas regionfullmäktige och region- styrelsen. I tredje stycket anges dock att vid genomförande av val enligt vallagen (2005:837) ska beteckningen landstingsfullmäktige användas för dessa landsting. Paragrafens &lt;SPAN class="ft52"&gt;tredje stycke &lt;/SPAN&gt;har ändrats på så sätt att Örebro läns landsting, Gävleborgs läns landsting och Jämtlands läns landsting har ersatts av Svealands läns landsting och Norrlands läns landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft14"&gt;Ikraftträdande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2018 i fråga om 1 § och i övrigt den 1 januari 2019. Våra överväganden kring ikraftträdande för ändrad läns- respektive landstingsindelning finns i avsnitt 18.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;20.12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Förslaget till lag om ändring i drivmedelslagen (2011:319)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft39"&gt;Definitioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft39"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;Paragrafen innehåller definitioner av vad som i denna lag avses med bland annat sommar och vinter i olika delar av landet. Paragrafen har ändrats när det gäller definitionerna av sommar och vinter på så sätt att Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län har ersatts av Norrlands län samt en uppräkning av de kommuner som ingår i tidigare Gävleborgs län. Ändringen medför ingen ändring i sak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft14"&gt;Ikraftträdande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;Ändringarna i lagen träder i kraft den 1 januari 2018. Ändringarna är föranledda av förslaget till ändrad länsindelning och träder i kraft samtidigt som den.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;324&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_325"&gt;


&lt;P class="p0 ft9"&gt;Litteratur- och källförteckning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft35"&gt;Utrednings- och kommittébetänkanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft12"&gt;SOU 1961:40 Länsindelningen inom Stockholms- och Göteborgs- områdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft118"&gt;SOU 1963:58 Aktiv lokaliseringspolitik. SOU 1968:47 Förvaltning och folkstyre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft13"&gt;SOU 1992:63 Regionala roller. En perspektivstudie.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft118"&gt;SOU 1992:64 Utsikt mot framtidens regioner – sju debattinlägg. SOU 1992:65 Kartboken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft118"&gt;SOU 1992:66 Västsverige – region i utveckling. SOU 1995:27 Regional framtid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft12"&gt;SOU 1997:57 I medborgarnas tjänst. En samlad förvaltningspolitik för staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft12"&gt;SOU 1998:166 Regional frihet och statligt ansvar: en principiell diskussion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft13"&gt;SOU 1998:168 I skärningspunkten: Landshövdingarna och den centrala och regionala samordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft119"&gt;SOU 2000:85 Regionalt folkstyre och statlig länsförvaltning. SOU 2003:88 Gemensamt finansierad utjämning i kommunsektorn. SOU 2003:123 Utvecklingskraft för hållbar välfärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft118"&gt;SOU 2007:10 Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft. SOU 2007:35 Flyttning och pendling i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft13"&gt;SOU 2007:72. Kommunal kompetens i utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft12"&gt;SOU 2011:39 Likvärdiga förutsättningar – Översyn av den kommunala utjämningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft19"&gt;325&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_326"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Litteratur- och källförteckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p616 ft13"&gt;SOU 2012:81 Statens regionala förvaltning – förslag till en angelägen reform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft13"&gt;SOU 2015:59 En ny regional planering – ökad samordning och bättre bostadsförsörjning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft12"&gt;SOU 2015:98 Träning ger färdighet. Koncentrera vården för patientens bästa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft118"&gt;SOU 2015:101 Demografins regionala utmaningar. SOU 2016:2 Effektiv vård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft13"&gt;SOU 2016:13 Palett för ett stärkt civilsamhälle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft35"&gt;Rapporter och annan litteratur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft13"&gt;Bové, Bergström och Ohlsson (2015) Västra Götaland, SOM- rapport 2015:10. Göteborg: Göteborgs universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft12"&gt;Erlingsson (1999)Regional pånyttfödelse – ekonomi, demokrati och identitet i ett Europa under omvandling. Delrapport inom projektet Regionalisering och flernivådemokrati. Lund: Lunds universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft40"&gt;Houlberg, &lt;NOBR&gt;Blom-Hansen&lt;/NOBR&gt; och Serritzlev S (2015) Giver større kommuner administrative stordriftsfordele? Köpenhamn: KORA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft12"&gt;Häggroth och Andersson (2012) Kommunala vägval. Nora: Nya Doxa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft13"&gt;Jerneck och Gidlund (2001) Komplex flernivådemokrati – Regional lobbying i Bryssel. Stockholm: Liber.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft12"&gt;Karlsson (2010) Landstingspolitikerna och den regionala demokratins framtid, i Lennart Nilsson (red) En region blir till. Göteborg: Göteborgs universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft10"&gt;Lidström (2009) Kan norra Sverige regionaliseras? Beslutsprocesser och medborgarperspektiv. Umeå universitet: Umeå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft13"&gt;Lidström (2012) Ett delat Norrland: på väg mot regioner? Umeå universitet: Umeå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft12"&gt;Nilsson (2016) Regionerna och den svenska flernivådemokratin, &lt;NOBR&gt;SOM-rapport&lt;/NOBR&gt; nr 2016:25. Göteborg: Göteborgs universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft13"&gt;OECD (2010), Territorial Review Sweden. Paris: OECD.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;326&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_327"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td190"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Litteratur- och källförteckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p626 ft13"&gt;Region Värmland (2013) Relationen Sverige – Norge och Värmlands roll. Karlstad: Region Värmland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft13"&gt;Reglab (2013) Behövs regioner? Stockholm: Reglab.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft12"&gt;Roos (2012) Regionfrågan i de fyra nordligaste länen, i Lidström A (2012) Ett delat Norrland: på väg mot regioner? Umeå: Umeåuniversitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft12"&gt;Sandberg (2015) Starka, robusta och bärkraftiga kommuner, i Sveriges kommuner och Landsting (2015) Urbanisering - Utmaningar för kommuner med växande och minskande befolkning. Stockholm: SKL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft12"&gt;&lt;NOBR&gt;SOM-institutet&lt;/NOBR&gt; (2010) En region blir till: Västra Götalands- regionen &lt;NOBR&gt;1999–2008.&lt;/NOBR&gt; Göteborg: &lt;NOBR&gt;SOM-institutet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft12"&gt;Statskontoret (2013) Myndigheternas arbete inom miljömåls- systemet – Delrapport. Stockholm: Statskontoret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft11"&gt;Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (2014) Konjunkturrådets rapport 2014 – Hur får vi råd med välfärden? Stockholm: SNS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft13"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting (2005) Regional politik – hur ser regionerna på utvecklingsfrågorna? Stockholm: SKL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft13"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting (2007) Kommunstorlek och demokrati. Stockholm: SKL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft12"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting (2013) Pendling till och från arbetet – med inriktning på perioden &lt;NOBR&gt;2006-2011.&lt;/NOBR&gt; Stockholm: SKL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft12"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting (2015) Ekonomirapporten, april 2015 Om kommunernas och landstingens ekonomi. Stockholm: SKL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft12"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting (2016a) Demokrati och regionstorlek - tänkbara konsekvenser av en ny regiondelning. Stockholm: SKL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft12"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting (2016b) Ekonomirapporten, april 2016 Om kommunernas och landstingens ekonomi. Stockholm: SKL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft13"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting (2016c) Hälso- och sjukvården 2035. Stockholm: SKL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft11"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting (2016d) Motiven för en region- reform Om behovet av en ny regionindelning. Stockholm: SKL.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;327&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_328"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Litteratur- och källförteckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p634 ft13"&gt;Tillväxtanalys (2011) Forskning och utveckling i internationella företag 2009. Österund: Tillväxtanalys.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft13"&gt;Tillväxtanalys (2013) Regional tillväxt 2013 – en rapport om regional tillväxt och utveckling. Östersund: Tillväxtanalys.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft12"&gt;Tillväxtanalys (2015) Regional tillväxt 2015 – trender och analyser om hållbar regional tillväxt och attraktionskraft. Östersund: Tillväxtanalys.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft40"&gt;Västra Götalandsregionen (2015) Därför är det bra att dela in Sverige i större och färre regioner – erfarenheter och argument från Västra Götaland. Göteborg: Västra Götalandsregionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft12"&gt;Västra Götalandsregionen (2016) Visst funkar det! Samverkan i en stor region. Göteborg: Västra Götalandsregionen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;328&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_329"&gt;


&lt;P class="p0 ft9"&gt;Kommittédirektiv 2015:77&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft35"&gt;Ny indelning av län och landsting&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft13"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 2 juli 2015&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft34"&gt;En kommitté, bestående av en ordförande och en vice ordförande,ska föreslå en ny läns- och landstingsindelning som innebär att Sverige delas in i väsentligt färre län och landsting. Kommittén ska utgå från vilka behov medborgare och näringsliv har i olika frågor bl.a. transporter, arbetsmarknad, hälso- och sjukvård, utbildning, kultur och en god miljö. Kommittén bör därför i sitt arbete utgå från kommungränser och gränserna för de s.k. arbetsmarknadsregionerna eller funktionella regionerna. Syftet är att skapa en ändamålsenlig indelning och effektiva organisationer som medför bestående fördelar bl.a. genom en bättre anpassning till demografiska, näringsgeografiska och miljömässiga förhållanden. Indelningen ska också ge stabila ekonomiska förhållanden i de nybildade landstingen, bättre överensstämmelse mellan med- borgarnas behov och deras möjligheter att utöva demokratiskt inflytande samt ökade möjligheter till ansvarsutkrävande. En ny indelning kan också möjliggöra en bättre samordning av arbetet med att vidta åtgärder för minskad klimatpåverkan, energiomställ- ning och klimatanpassning samt att nå de nationella klimat- och miljömålen. Kommittén ska föreslå namn på de nya länen. Förslagen bör vara väl förankrade med berörda parter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft40"&gt;I uppdraget ingår bl.a. att göra den utredning som krävs för indelningsändringar samt att analysera behovet av ekonomiska regleringar och anpassning av systemet för kommunalekonomisk utjämning. I uppdraget ingår även att föreslå en ändrad enhetlig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft19"&gt;329&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_330"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p268 ft13"&gt;beteckning för kommuner på regional nivå, om det visar sig lämpligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft12"&gt;Kommittén ska vidare föreslå hur landstingen ska tilldelas det regionala utvecklingsansvaret och utreda vilka förvaltningsutgifter detta innebär och lämna förslag på finansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft12"&gt;I uppdraget ingår även att utreda om de verksamheter som i dag är koncentrerade till vissa länsstyrelser bör fortsätta vara det och analysera vilka eventuella organisatoriska åtgärder som kan vidtas för att höja effektiviteten i länsstyrelsernas verksamhet. Kommittén ska analysera behovet av andra verksamhetsorter än residensstaden för varje ny länsstyrelse samt behovet av en samordnad regionindelning avseende vissa statliga myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;Kommittén ska senast den 29 februari 2016 till regeringen lämna en delredovisning som innefattar en lägesbeskrivning av dialogen med berörda parter, förslag på den fortsatta processen och en redogörelse för behovet av eventuella kompletteringar av upp- draget. Kommittén ska lämna en motsvarande delredovisning senast den 31 januari 2017. Om kommittén finner att det är möjligt att genomföra en eller flera indelningsändringar som kan träda i kraft den 1 januari 2019 ska kommittén lämna ett delbetänkande senast den 30 juni 2016.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft13"&gt;Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 augusti 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft14"&gt;Sveriges administrativa indelning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;Den svenska förvaltningen är organiserad på tre nivåer: central, regional och lokal. På lokal nivå är Sverige indelat i 290 kommuner. På regional nivå är landet indelat i 21 län med en statlig myndighet (länsstyrelse) i varje län och 20 landsting med direktvalda full- mäktige. Varje landsting omfattar ett län med undantag för Gotlands län där kommunen ansvarar för de uppgifter som sköts av landstingen i andra län. Den nuvarande länsindelningen framgår indirekt av regeringens tillkännagivande om länens indelning i kommuner (SFS 2007:229). Tillkännagivandet är inte normgivande utan anger endast hur Sveriges länsindelning ser ut vid en viss tidpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft13"&gt;Riksdagen beslutar om indelningen i län och regeringen beslutar om indelningen i kommuner och landsting.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;330&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_331"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td203"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td163"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft39"&gt;Rättsliga förutsättningar för indelning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft12"&gt;Enligt 14 kap. 6 § regeringsformen ska föreskrifter om grunderna för ändring i rikets indelning i kommuner meddelas i lag. Indel- ningen av kommuner och landsting regleras i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting, fort- sättningsvis kallad indelningslagen. Regeringen får besluta om ändring i rikets indelning i landsting, om hinder inte möter mot en ändring i länsindelningen. Av kommunallagen (1991:900) framgår att varje landsting omfattar ett län, om inte något annat är särskilt föreskrivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft12"&gt;En ändring i landstingsindelningen får endast ske om den kan antas medföra bestående fördel för ett landsting eller en del av ett landsting eller andra fördelar från allmän synpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft11"&gt;I ett ärende om indelningsändring ska det göras en utredning som omfattar alla omständigheter som inverkar på frågan. Samråd ska ske med de kommuner och landsting som har intresse av frågan. Om utredningen visar att indelningen bör ändras, ska ett förslag upprättas till ändringen samt till den ekonomiska reglering och de övriga föreskrifter som ändringen kan ge anledning till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;En indelningsändring träder i kraft den 1 januari det år som bestäms i beslutet om ändringen. Regeringens beslut om indel- ningsändring ska som huvudregel meddelas senast ett år innan ändringen ska träda i kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft12"&gt;När det gäller länsnamn finns det inte någon rättslig reglering. Vid bildandet av ett nytt län beslutar riksdagen om det nya länets namn och vilken stad som ska vara residensstad. Även vid förändringar som enbart rör ändring av länens namn behövs riksdagens ställnings- tagande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft39"&gt;Indelning enligt vallagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft12"&gt;För val till riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfull- mäktige ska det finnas geografiskt avgränsade områden för vilka det ska väljas ledamöter till den beslutande församling som valet gäller, s.k. valkretsar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Av vallagen (2005:837) framgår det att landet, vid val till riks- dagen, är indelat i 29 valkretsar. Valkretsarna sammanfaller till stor&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;331&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_332"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p268 ft13"&gt;del med länen. Stockholms, Skåne och Västra Götalands län är dock indelade i flera valkretsar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft12"&gt;Valmyndigheten ska senast den 30 april det år då ordinarie val ska hållas besluta hur många fasta valkretsmandat som varje val- krets vid val till riksdagen ska ha. För riksdagsvalet 2018 innebär det att Valmyndigheten senast den 30 april 2018 ska besluta om valkretsmandat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;Om ett beslut om ändrad länsindelning eller ändrad kommunal indelning påverkar antalet fasta valkretsmandat vid val till riksdagen och beslutet träder i kraft den 1 januari året efter det år då ordinarie val till riksdagen har hållits, ska den ändrade indelningen beaktas vid val till riksdagen redan från och med den dagen ändringen har beslutats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft11"&gt;Landstingsfullmäktige kan fatta beslut om att dela in landstinget i två eller flera valkretsar. Ett sådant beslut ska fattas senast den 31 oktober året före det valår då den nya indelningen ska gälla för första gången. Det innebär att beslut om ändring av valkretsar inför 2018 års val måste fattas av landstingsfullmäktige senast den 31 oktober 2017. Regeringen får dock, om det behövs, bestämma att beslut om indelning i valkretsar får meddelas senare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft12"&gt;Om ett landsting är indelat i valkretsar, ska länsstyrelsen senast den 30 april det år då ordinarie val ska hållas besluta hur många fasta valkretsmandat som varje valkrets ska ha.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft14"&gt;Förändringar i indelningen på regional nivå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft12"&gt;Det har skett ett antal större ändringar i läns- och landstings- indelningen sedan de inrättades, men endast ett fåtal på senare tid. Två stora förändringar skedde i slutet på &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; då Skåne och Västra Götalands län och landsting bildades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft11"&gt;Samtidigt som Skåne och Västra Götalands läns landsting bildades lades de berörda länen samman till Västra Götalands län respektive Skåne län och två kommuner flyttades över från Västra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft34"&gt;Götalands län till Jönköpings län. Sammanläggningarna byggde i huvudsak på Regionberedningens slutbetänkande (SOU 1995:27). I april 1996 beslutade riksdagen i överensstämmelse med kommitténs förslag om ändrad länsindelning i Skåne (prop. 1995/96:38, bet. 1995/96:BoU9, rskr. 1995/96:206). Beslutet om att bilda Skåne län&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;332&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_333"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td203"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td163"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p422 ft10"&gt;trädde i kraft den 1 januari 1997. I maj 1997 beslutade riksdagen om att bilda Västra Götalands län och beslutet trädde i kraft den 1 januari 1998 (prop. 1996/97:228, bet. 1996/97:BoU13, rskr. 1996/97:228).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft10"&gt;Landstingen i Skåne respektive Västra Götalands län bildades den 1 januari 1999. Samtidigt fick de båda landstingen, på försök, ansvar för vissa regionala utvecklingsuppgifter i enlighet med lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft12"&gt;Ytterligare en förändring av länsindelningen skedde när Heby kommun bytte länstillhörighet från Västmanlands län till Uppsala län den 1 januari 2007 (prop. 2005/06:2, bet. 2005/06:KU12, rskr. 2005/06:67).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Tidigare utredningar om den regionala indelningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft12"&gt;Frågan om en ny läns- och landstingsindelning har utretts ett flertal gånger, senast av Ansvarskommittén (Fi 2003:02) och Utredningen om den statliga regionala förvaltningen (Fi 2009:07).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft39"&gt;Ansvarskommittén&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft12"&gt;Regeringen beslutade i januari 2003 att tillkalla en parlamentarisk kommitté med uppdrag att se över strukturen och uppgifts- fördelningen inom samhällsorganisationen (dir. 2003:10).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft12"&gt;I februari 2007 överlämnade Ansvarskommittén sitt slut- betänkande Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft (SOU 2007:10) till regeringen. Kommittén föreslog bl.a. att nya, större län och landsting skulle bildas, att ett antal uppgifter med anknytning till regional utveckling skulle föras över från staten till landstingen och att landstingen i fortsättningen skulle benämnas regionkommuner. Remissinstanserna var till övervägande del positiva till kommitténs förslag att inrätta direktvalda regionkommuner med ansvar för hälso- och sjukvård och regional utveckling. Ansvarskommitténs förslag ledde dock inte till några indelnings- eller författningsändringar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;333&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_334"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft39"&gt;Utredningen om den statliga regionala förvaltningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;I juni 2009 tillsatte regeringen en särskild utredare med uppdrag att bl.a. göra en översyn av den statliga regionala förvaltningen och lämna förslag på hur utformningen av denna kan göras tydligare, mer samordnad och ändamålsenlig (dir. 2009:62).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft10"&gt;I oktober 2010 lämnade utredningen delbetänkandet Samman- läggningar av landsting – övergångsstyre och utjämning (SOU 2010:77). Utredningen föreslog bl.a. att vid bildandet av nya landsting eller vid andra omfattande ändringar i landstingsindelningen ska regeringen besluta att det ny- eller ombildade landstinget ska företrädas av indelningsdelegerade (övergångsstyre), fram till dess att de nyvalda fullmäktige tillträder. Utredningen föreslog vidare en särskild reglering om ekonomiska bidrag vid förändringar i landstingsindelningen. Remissinstanserna var i huvudsak positiva till förslagen. Förslagen har dock inte lett till några författ- ningsändringar varför det i dagsläget enbart finns bestämmelser om att indelningsdelegerade ska utses när nya kommuner bildas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft11"&gt;I sitt slutbetänkande Statens regionala förvaltning – förslag till en angelägen reform (SOU 2012:81) föreslog utredningen en ny indelning för att skapa robusta länsstyrelser. Antalet länsstyrelser föreslogs vara elva, och flera länsstyrelser föreslogs få ansvar för mer än ett län. Vidare föreslogs att ett antal statliga myndigheter skulle följa en ny statlig regional geografi. Utredningen föreslog även att det regionala utvecklingsansvaret som huvudregel ska vara landstingens uppgift. Utredningen angav att landstingen, i egenskap av direktvalda politiska organ med egen beskattningsrätt, har förutsättningarna att kunna leda och samordna det regionala tillväxtarbetet med hög demokratisk legitimitet och effektivitet. Utredningens förslag har inte remitterats och har inte lett till några indelnings- eller författningsändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft14"&gt;Ansvar för regional utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft39"&gt;Regionalt utvecklingsansvar i vissa län&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft34"&gt;I lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län anges genom uppräkning vilka län som omfattas av lagen och att lagen gäller för landstingen i de berörda länen och Gotlands kommun.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;334&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_335"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td203"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td163"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Dessa ska bl.a. utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling, samordna insatser för genomförandet av strategin samt upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfra- struktur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Sedan lagen trädde i kraft 2011 har ytterligare landsting fått ansvar för de regionala utvecklingsuppgifterna. Lagen gäller nu för landstingen i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Skåne, Hallands, Västra Götalands, Örebro, Gävleborgs och Jämtlands län samt Gotlands kommun.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft39"&gt;Kommunala samverkansorgan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft10"&gt;Av lagen (2002:34) om samverkansorgan i länen framgår att kommunala beslutande församlingar kan bilda samverkansorgan inom ett län för att ansvara för regionala utvecklingsfrågor i länet. De kommuner och landsting som beslutar att bilda ett sådant sam- verkansorgan ska anmäla detta till regeringen, som beslutar från vilken tidpunkt samverkansorganet ska ha det regionala utvecklingsansvaret i länet. I flera fall har det regionala utvecklingsansvaret från ett kommunalt samverkansorgan överförts till landstingen enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft12"&gt;Kommunala samverkansorgan med regionalt utvecklingsansvar finns i dag i Uppsala, Södermanlands, Kalmar, Blekinge, Värmlands, Dalarnas och Västerbottens län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft39"&gt;Länsstyrelsernas arbete för regional utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Länsstyrelserna i Stockholms, Västmanlands, Västernorrlands och Norrbottens län har det regionala utvecklingsansvaret i respektive län och fullgör de uppgifter som åligger vissa landsting och samverkans- organ enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län och lagen om kommunala samverkansorgan. Oavsett hur det regionala utvecklingsansvaret är fördelat har samtliga länsstyrelser i uppgift att på olika sätt verka inom den regionala tillväxtpolitiken. Läns- styrelserna ska enligt förordningen (2007:825) med länsstyrelse- instruktion bl.a. verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelserna ska arbeta sektorsövergripande och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;335&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_336"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p338 ft12"&gt;främja länets utveckling. Länsstyrelserna ska vidare bidra till att generationsmålet och miljökvalitetsmålen beaktas i det regionala tillväxtarbetet. Enligt förordningen (2007:713) om regionalt till- växtarbete ska samtliga länsstyrelser följa upp hur andra statliga myndigheter tillämpar det regionala utvecklingsprogrammet, främja och samordna andra statliga myndigheters insatser för regional tillväxt i länet och i förekommande fall löpande informera annat organ som har regionalt utvecklingsansvar om andra statliga myndigheters insatser för regional tillväxt i länet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft14"&gt;Koncentration av viss länsstyrelseverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft12"&gt;Den 1 januari 2010 trädde ändringar i bl.a. stiftelseförordningen (1995:1280) i kraft. Ändringarna syftade till att få till stånd en mer effektiv och enhetlig tillsyn över stiftelser (prop. 2008/09:84, bet. 2008/09:CU17, rskr. 2008/09:185). Ändringarna har inneburit att länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Skåne, Västra Götalands, Dalarnas, Västernorrlands och Norrbottens län pekas ut som till- synsmyndigheter avseende stiftelser, en uppgift som tidigare samtliga länsstyrelser ansvarade för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft12"&gt;I propositionen Ändring av viss länsstyrelseverksamhet (prop. 2011/12:31, bet. 2011/12:KU2, rskr. 2011/12:135) föreslog regeringen att viss verksamhet skulle koncentreras till ett mindre antal länsstyrelser i syfte att åstadkomma en högre effektivitet och en mer rationell användning av resurser, såväl ekonomiska som personella. Ytterligare ett syfte som angavs i propositionen var att säkerställa en väl fungerande rättssäkerhet. Genom ett större antal förordningsändringar som trädde i kraft den 1 juli 2012 koncentrerades vissa ärendetyper till sju länsstyrelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;Sedan 2012 finns vid tolv länsstyrelser särskilda miljöprövnings- delegationer som har till uppgift att pröva vissa ärenden enligt miljöbalken. Prövningsområdena för respektive delegation utgör i de flesta fall flera län. Dessa prövningar gjordes tidigare av respektive länsstyrelse. Regeringen har även valt att tillföra nya uppgifter till vissa länsstyrelser.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;336&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_337"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td203"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td163"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft14"&gt;Beteckningarna landsting och region&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft11"&gt;I samband med att Skåne och Västra Götalands läns landsting fick vissa regionala utvecklingsuppgifter beslutades att de också skulle få möjlighet att beteckna landstingsfullmäktige och landstings- styrelsen som regionfullmäktige respektive regionstyrelsen. Antalet landsting som fått den möjligheten har ökat eftersom fler landsting fått ta över det regionala utvecklingsansvaret. I dagsläget är det tio landsting samt Gotlands kommun som har denna möjlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Det har inte gjorts någon ändring i kommunallagen som innebär att beteckningen region kan användas i stället för landsting. Inte heller i vallagen har beteckningen på de valda församlingarna på regional nivå förändrats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;Genom en ändring i regeringsformen som trädde i kraft den 1 januari 2011 togs begreppen primärkommun och landstings- kommun bort. I regeringsformen anges nu att det finns kommuner på lokal och regional nivå. Enligt förarbetena omfattar uttrycket de båda nuvarande kommuntyperna: kommuner och landsting (prop. 2009/10:80 s. 208). Ändringen i regeringsformen innebär att det är möjligt för riksdagen att besluta om att ändra beteckningen lands- ting utan grundlagsändring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;En ändamålsenlig indelning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft39"&gt;Behovet av en ändring av dagens indelning av län och landsting&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft10"&gt;Medborgarnas och näringslivets behov ryms alltmer sällan inom dagens administrativa gränser. Medborgarna rör sig över betydligt större geografiska områden än tidigare och de flesta samhällsfrågor berör mer än bara ett län. Detta ökar människors förväntningar på att kunna påverka och ta del av den offentliga verksamheten i allt större geografiska områden. Förändrade rörelsemönster och större geografiska bostads- och arbetsmarknader skapar också ett behov av att kunna lösa allt fler frågor på mellankommunal och regional nivå. Dessutom ökar behovet av samordning mellan olika ansvariga aktörer t.ex. när det gäller infrastruktur och kollektivtrafik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Detta har vidare inneburit att allt fler frågor organiseras utifrån en annan indelning än län, t.ex. hälso- och sjukvårdsregionerna, koncentrationen av vattenförvaltningen och EU:s regionindelning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;337&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_338"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft12"&gt;NUTS (Nomenclature des Unités Territoriales Statistiques) som används för &lt;NOBR&gt;strukturfonds-programmen&lt;/NOBR&gt; i Sverige. Flera statliga myndigheter har också valt en annan regional indelning för sin verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft12"&gt;Den nuvarande indelningen av län och landsting är således inte tillräckligt ändamålsenlig och effektiv. Med en annan indelning är det dessutom möjligt att skapa mer ändamålsenliga och effektiva organisationer. En ny indelning kan också möjliggöra en bättre samordning av arbetet med att vidta åtgärder för minskad klimat- påverkan, energiomställning och klimatanpassning samt att nå de nationella klimat- och miljömålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft12"&gt;Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar bl.a. till följd av en allt äldre befolkning och en intensiv kunskaps- och teknik- utveckling. Flera landsting saknar i dagsläget tillräckligt befolk- ningsunderlag och resurser för att kunna göra effektiva investeringar i t.ex. teknisk utrustning och &lt;NOBR&gt;it-system.&lt;/NOBR&gt; Förmågan att kunna bära, utveckla och rekrytera spetskompetens och förmågan att ta emot och omsätta ny kunskap kan också kopplas till landstingets storlek. Möjligheterna att bedriva en effektiv och god vård samt forskning och innovation av hög kvalitet förutsätter ofta större patient- volymer och mer resurser än vad som är fallet med nuvarande landstingsindelning. Att landstingen dessutom är av varierande storlek bidrar till ojämlika förutsättningar när det gäller möjlig- heten att upprätthålla tillgången till en god och säker vård på lika villkor. Detta bidrar sammantaget till att dagens struktur försvårar möjligheterna att tillgodose hela befolkningens tillgång till likvärdig vård av god kvalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft12"&gt;Även den statliga organisationen på regional nivå behöver utvecklas. Länsstyrelserna är statens främsta företrädare på regional nivå. De bedriver en mycket bred verksamhet som kräver ett visst underlag för att kunna bedrivas på ett likvärdigt, effektivt och rättssäkert sätt. På sikt kommer flera länsstyrelser att vara för små för att klara de uppgifter de har i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft11"&gt;Behovet av en genomgripande förändring av läns- och landstingsindelningen har konstaterats vid flera tillfällen bl.a. av Ansvarskommittén och Utredningen om den statliga och regionala förvaltningen. Även Kammarkollegiet konstaterade i sitt yttrande över ansökningar om landstingssammanläggningar från landsting i Norrland och Svealand att den fortsatta diskussionen om indelning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;338&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_339"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td203"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td163"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;av landet borde utgå från en helhetssyn som omfattar hela riket och att alternativ som inte är begränsade till dagens länsgränser borde undersökas. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) anser, enligt Inriktningsdokument för kongressperioden &lt;NOBR&gt;2012–2016,&lt;/NOBR&gt; att det ur ett nationellt tillväxtperspektiv bör genomföras en regionreform. Vidare anser SKL att en stark regional aktör med legitimitet och med ett tydligt utvecklingsuppdrag kan stärka utvecklingen och tillväxten till nytta inte bara för den egna regionen utan för hela landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft12"&gt;Konstitutionsutskottet har vidare i betänkandet (bet. 2013/14:KU30 s. 23) avseende regeringens proposition Regionalt utvecklingsansvar i Jönköpings, Örebro och Gävleborgs län&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft10"&gt;(prop. 2013/14:46) angett följande. ”Det är enligt utskottets mening uppenbart att det måste finnas principer för hur landet ska vara organiserat på kommunal, regional och statlig nivå. Konsekvenserna av regeringens förslag i den nu föreliggande propositionen blir att landstingens befogenheter ökar men att grundproblemet med för små landsting – både geografiska och befolkningsmässigt – finns kvar. Direktiven för Ansvarskommitténs arbete uppnås inte. Utskottet anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag till en helhetslösning för den regionala organisationen. I avvaktan på detta bör det regionala utvecklingsansvaret som utskottet angett ovan överföras till den nuvarande regionala nivån i de län som kan uppvisa ett lokalt och regionalt initiativ.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;Det finns mot denna bakgrund starka skäl att se över dagens indelning i län och landsting och ta fram förslag på en framtida indelning som kan möta de framtida kraven på en ändamålsenlig indelning med effektiva organisationer. Utifrån ett medborgar- perspektiv är det väsentligt att skapa en samhällsstruktur som är tydlig och som bättre stämmer överens med medborgarnas behov och det demokratiska ansvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft39"&gt;En ny indelning av län och landsting&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft10"&gt;Kommittén ska föreslå en läns- och landstingsindelning för hela landet som medför bestående fördelar. Detta innebär bl.a. en bättre anpassning till demografiska och näringsgeografiska förhållanden,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;339&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_340"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p574 ft11"&gt;stabila ekonomiska förhållanden i de nybildade landstingen, bättre överenstämmelse med medborgarnas behov av insyn och möjlighet till inflytande i lokala och regionala beslutsprocesser samt till ansvarsutkrävande. I bedömningen ska kommittén utgå från funktionella geografiska samband och från vilka behov medborgare och näringsliv i alla delar av landet har i olika frågor bl.a. kommunikation, transporter, arbetsmarknad, hälso- och sjukvård, utbildning, kultur och god miljö. Indelningen ska också innebära effektivare organisationer och verksamheter. Kommittén bör därför i sitt arbete utgå ifrån kommungränser och gränserna för befintliga och framtida s.k. arbetsmarknadsregioner eller funk- tionella regioner. Kommitténs förslag ska innebära att Sverige delas in i väsentligt färre län och landsting än i dag. Kommittén ska även analysera hur förslagen påverkar möjligheterna till en ändamålsenlig organisering av lokal och regional kollektivtrafik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft34"&gt;Utöver att göra den utredning som krävs enligt indelningslagen ska kommittén i sin bedömning analysera och beakta hur läns- styrelsernas och andra berörda myndigheters verksamhet påverkas av de lämnade förslagen samt hur länsstyrelser och andra berörda myndigheter kan samverka med de nya landstingen. Kommittén ska även i övrigt beakta andra omständigheter som kan aktualiseras inom ramen för uppdraget. I detta ingår även att beakta förut- sättningarna att verka för de riksdagsbundna målen som är knutna till länsstyrelsernas verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft12"&gt;Med undantag av förändring av ansvaret för det regionala utvecklingsansvaret, ingår det inte i uppdraget att föreslå någon förändring av uppgiftsfördelningen inom eller mellan den statliga och den kommunala nivån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft11"&gt;Kommitténs förslag bör vara väl förankrade hos berörda parter. Kommittén ska därför föra dialog med och inhämta synpunkter från landsting, kommuner, kommunala samverkansorgan, länsstyrelser och andra berörda statliga myndigheter samt SKL. Utifrån ovanstående utgångspunkter ska kommittén analysera vilken indelning som är mest lämplig och effektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft12"&gt;Kommitténs förslag ska vara utformade så att de kan träda i kraft senast den 1 januari 2023. I uppdraget ingår att kommittén ska undersöka om det är möjligt och lämpligt att besluta om en eller flera indelningsändringar som kan träda i kraft den 1 januari 2019. I bedömningen ska kommittén särskilt beakta hur detta&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;340&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_341"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td203"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td163"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;påverkar indelningen i övriga delar av landet. Förslagen ska vara utformade så att berörda aktörer ges goda möjligheter att förbereda de ändringar som förslagen om indelningsändring medför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft13"&gt;Kommittén ska därutöver&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;föreslå namn på de nya länen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;analysera aspekter som bör beaktas vid val av residensstad och om lämpligt föreslå residensstäder för de nya länen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;lämna förslag på sådana författningsändringar som är nöd- vändiga för genomförandet av indelningsändringarna, analysera behovet av och lämna förslag på följdändringar i lagstiftning som indelningsändringen kan ge upphov till, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;i övrigt föreslå de författningsändringar och andra åtgärder som kommittén utifrån sitt uppdrag anser behövs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft39"&gt;Ekonomiska regleringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft12"&gt;En ändring av läns- och landstingsindelningen kan innebära att ett befintligt landsting delas. I sådana fall ska det ske en ekonomisk reglering mellan de nya landstingen om en tillgång eller förbindelse bör föras över enligt den nya indelningen eller om det finns särskilda skäl till reglering. Regleringen fastställs av regeringen, när beslutet om indelningsändringen meddelas. Om landstingen är ense om regleringen, bör denna fastställas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft12"&gt;Kommittén ska därför analysera behoven av och i före- kommande fall föreslå en ekonomisk reglering mellan landsting som berörs av indelningsändringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft39"&gt;Kommunalekonomisk utjämning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft11"&gt;Systemet för kommunalekonomisk utjämning har som syfte att på nationell nivå skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting att kunna tillhandahålla sina invånare likvärdig service oberoende av invånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Systemet regleras i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning och förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning. Vid en landstingssammanläggning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;341&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_342"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p268 ft12"&gt;påverkas det kommunala utjämningssystemet. En anpassning av systemet till de nya förhållandena måste därför ske när en indel- ningsförändring beslutas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft12"&gt;Utjämningskommittén.08, som senast utredde utjämnings- systemet, föreslog i sitt betänkande Likvärdiga förutsättningar – Översyn av den kommunala utjämningen (SOU 2011:39) att om en kommun som bildas genom sammanläggning får lägre bidrag till följd av sammanläggningen vid beräkning av den nya kommunens bidrag och avgifter, ska vissa beräkningsmodeller baseras på den indelning som gällde före sammanläggningen under fyra år fr.o.m. det år indelningsändringen trädde i kraft. Kommittén gjorde bedömningen att en liknande kompensation för landstingen vore rimlig men lämnade dock inga förslag i denna del. Utredningens förslag gällande kommunerna genomfördes genom en lagändring som trädde i kraft den 1 januari 2014 (prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU3, rskr. 2013/14:69).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft13"&gt;Kommittén ska därför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;analysera och vid behov lämna förslag på författningsändringar som innebär att landsting, på motsvarande sätt som kommuner, kan kompenseras vid sammanläggning, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;analysera och redovisa hur systemet för kommunalekonomisk utjämning i övrigt påverkas av en ändrad landstingsindelning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft39"&gt;Konsekvensändringar i vallagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft10"&gt;Vid val till riksdagen är landet indelat i 29 valkretsar. Valkretsarnas indelning framgår av vallagen och sammanfaller till stor del med länen. Stockholms, Skåne och Västra Götalands län är dock indelade i flera valkretsar. Som en konsekvens av en ny länsindelning behöver regleringen i vallagen om valkretsarna till riksdagsvalet ändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft13"&gt;Kommittén ska utifrån förslaget till den nya länsindelningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;lämna förslag på nödvändiga ändringar i vallagen, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;redogöra för de konsekvenser som uppkommer för de nya läns- styrelserna i fullgörandet av sina uppgifter som regional val- myndighet och vid behov föreslå övergångsregler.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;342&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_343"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td203"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td163"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft39"&gt;Beteckningen landsting&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft11"&gt;Eftersom landstingen använder sig av olika beteckningar kan det i vissa fall bli otydligt vilken organisation som avses, t.ex. när Gotlands kommun och de landsting som har det regionala utveck- lingsansvaret använder sig av beteckningen region. Detta kan skapa förvirring och innebära risk för missförstånd. Det finns därför behov av att analysera vilken beteckning som är mest lämplig som gemensam beteckning för att få en reglering som är enhetlig och tydlig. Det finns också behov av att på ett enhetligt sätt utforma namnen på kommuner på regional nivå. Som huvudregel gäller att beteckningen landsting läggs till efter länsnamnet, t.ex. Södermanlands läns landsting. Vid införandet av en eventuellt ny beteckning kan det vara lämpligt att utforma namnen på de nya kommunerna på regional nivå på ett annat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft13"&gt;Kommittén ska därför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;analysera om det är lämpligt att ändra beteckningen landsting till en annan gemensam beteckning för kommuner på regional nivå,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;utifrån den gemensamma beteckningen föreslå hur namnen på de nya kommunerna på regional nivå ska utformas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;lämna förslag på sådana författningsändringar som är nödvändiga för ändring av beteckningen, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;analysera behovet av och lämna förslag på följdändringar i lag- stiftning som ändringen kan ge upphov till.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft39"&gt;Ändringar i kommunallagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft12"&gt;Av 5 kap. 1 § kommunallagen framgår det minsta antalet ledamöter som fullmäktige måste ha. En förändring av fullmäktiges storlek måste beslutas före utgången av februari månad det år då val av fullmäktige förrättas i hela landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft10"&gt;I november 2013 beslutade riksdagen (prop. 2013/14:5, bet. 2013/14:KU7, rskr. 2013/14:71) att minska det lägsta antalet fullmäktigeledamöter i de minsta kommunerna. Av propositionen framgår att regeringen inte ansåg att det fanns behov av att ändra gränserna för landstingsfullmäktiges storlek eftersom det inte fanns samma problem när det gäller fullmäktiges storlek i landstingen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;343&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_344"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft10"&gt;jämfört med fullmäktiges storlek i de minsta kommunerna. Mot bakgrund av att kommittén nu har i uppdrag att föreslå en ny indelning av landstingen finns det skäl att analysera på vilket sätt den påverkar antalet förtroendevalda i landstingsfullmäktige och om det finns behov av att ändra gränserna för landstingsfullmäktiges storlek.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;Kommittén ska därför analysera behovet av att förändra full- mäktiges storlek och vid behov föreslå författningsändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft39"&gt;Regionalt utvecklingsansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;Allt fler landsting omfattas av lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Både Ansvarskommittén och Utredningen om den statliga regionala förvaltningen föreslog att landstingen skulle överta det regionala utvecklingsansvaret. Genom att ge landstingen detta ansvar uppnås en tydligare och enhetlig organisation för dessa frågor. Det finns därför skäl att ta fram förslag som innebär att landstingen tilldelas ansvaret för de regionala utvecklingsfrågorna enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft13"&gt;Kommittén ska därför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;föreslå hur det regionala utvecklingsansvaret ska tilldelas lands- tingen och när detta bör ske,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;analysera om detta i vissa fall inte är lämpligt och då föreslå en annan ordning, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;utreda vilka förvaltningsutgifter detta innebär för landstingen samt lämna förslag på finansiering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft39"&gt;Länsstyrelsernas organisation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;I varje län finns en länsstyrelse som svarar för den statliga förvaltningen i länet, i den utsträckning inte någon annan myndighet har särskilda förvaltningsuppgifter. Samtliga länsstyrelser har i grunden samma uppdrag men som redogjorts för ovan har vissa verksamheter koncentrerats till färre länsstyrelser för att uppnå en effektivare, mer likvärdig och mer rättssäker hantering. Flera av länsstyrelsernas uppgifter underlättas av myndigheternas regionala närvaro. Länsstyrelsernas verksamhet finansieras genom olika anslag,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;344&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_345"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td203"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td163"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p329 ft12"&gt;varav omkring hälften av förvaltningsanslaget. En stor del av verk- samheten finansieras av inomstatliga bidrag. En förändrad läns- indelning medför behov av att även ändra länsstyrelsernas organisation. En förändrad länsstyrelseorganisation bör utformas utifrån medborgarnas behov och det förvaltningspolitiska målet om en innovativ och samverkande statsförvaltning som är rättssäker och effektiv, med en väl utvecklad och likvärdig kvalitet, service och tillgänglighet och så att övriga berörda nationella riksdagsbundna mål kan uppnås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft13"&gt;Kommittén ska mot denna bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;analysera behovet för varje ny länsstyrelse av andra verksam- hetsorter än residensstaden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;analysera eventuella åtgärder som kan vidtas för att höja läns- styrelsernas effektivitet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;beräkna resursbehovet för den nya länsstyrelseorganisationen inom den ekonomiska ram som finns för dagens länsstyrelse- verksamhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;analysera om den nya indelningen motiverar en ändrad koncentra- tion av de verksamheter som i dag är koncentrerade till vissa länsstyrelser och om lämpligt föreslå förändringar, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft122"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;analysera behov av följdändringar i andra lagar och förordningar och, om ett sådant behov finns, föreslå författningsändringar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft39"&gt;Andra statliga myndigheters regionala indelning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft10"&gt;För vissa nationella myndigheter är den geografiska organisationen helt eller delvis reglerad av riksdag och regering. Flertalet myndig- heter bestämmer dock själva sin regionala indelning. Utredningen om den statliga regionala förvaltningen belyste svårigheter som kan uppstå i samordningen av de statliga myndigheternas verksamhet genom olika geografiska avgränsningar. En samverkande statsför- valtning är en viktig utgångspunkt för regeringens förvaltnings- politik. Hur centrala statliga myndigheter organiserar sin lokala närvaro och service är av stor vikt för den regionala utvecklingen, medborgarnas tillgång till statlig service och tillgången till kvalificerade arbetstillfällen i alla delar av landet. Länsstyrelsernas möjligheter att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;345&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_346"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p268 ft12"&gt;som statens regionala företrädare samordna statens agerande på regional nivå påverkas dock främst av respektive myndighets regionala struktur. En väl fungerande samordning inom den statliga förvaltningen underlättar arbetet med att, i samklang med andra samhällsmål, nå de nationella miljömålen. Även kommunernas samverkan med statliga myndigheter kan försvåras av att regionala strukturer inte är samordnade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft12"&gt;Kommittén ska med utgångspunkt i tidigare gjorda analyser av frågan och med beaktande av befintliga regionala indelningar vid olika myndigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;analysera behovet av en samordnad regionindelning avseende vissa statliga myndigheter, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;om ett sådant behov finns, identifiera de statliga myndigheter för vilka en geografisk samordning kan vara relevant för både staten som helhet och för kommunsektorn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft39"&gt;Konsekvensbeskrivningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft12"&gt;Kommittén ska, utöver att redovisa förslagens konsekvenser i enlighet med kommittéförordningen (1998:1474), särskilt beräkna och redovisa förslagens samhällsekonomiska konsekvenser. Om något förslag innebär kostnadsökningar eller intäktsminskningar för det offentliga ska kommittén föreslå en finansiering. För samtliga förslag som kommittén lämnar ska den göra en analys av hur de samhällsekonomiska kostnaderna för högre krav, ökad administrativ belastning och ändrade kostnader för företag, statliga myndigheter, kommuner, landsting och domstolar förhåller sig till den effekt som förväntas uppnås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft12"&gt;Kommittén ska belysa förslagens effekter på utvecklingen av företagandet, nyetableringen och konkurrensen. Om förslagen innebär en inskränkning av den kommunala självstyrelsen, ska kommittén utforma förslagen så att de inte går utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till deras ändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Kommittén ska också analysera vilka konsekvenser förslagen får för kvinnor och män samt förslagens effekter för jämställdheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft40"&gt;Konsekvenserna ska anges enligt 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. I samband&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;346&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_347"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td203"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;SOU 2016:48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td163"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft13"&gt;med konsekvensutredningen ska kommittén inhämta synpunkter från Tillväxtverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft34"&gt;Kommittén ska även redovisa de personella konsekvenserna vid statliga myndigheter av sina förslag samt belysa förslagens effekter på förutsättningarna att nå de nationella klimat- och miljömålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft14"&gt;Uppdragets genomförande och redovisning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft12"&gt;Uppdraget ska planeras och bedrivas så att hänsyn tas till den takt i vilken eventuella ändringar i läns- och landstingsindelningen kan komma att ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft11"&gt;Om kommittén finner att det är möjligt att genomföra en eller flera indelningsändringar som kan träda i kraft den 1 januari 2019, ska kommittén genomföra den utredning som krävs enligt indel- ningslagen och senast den 30 juni 2016 lämna ett delbetänkande med förslag om ny indelning i dessa delar. Betänkandet ska även omfatta förslag på eventuell ekonomisk reglering och nödvändiga författningsändringar. Kommittén ska därutöver redovisa de över- väganden i övrigt som ligger till grund för kommitténs förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft10"&gt;Det är av särskild vikt att kommittén för dialog med och kontinuerligt inhämtar synpunkter från berörda landsting, kommuner, kommunala samverkansorgan, länsstyrelser, andra berörda statliga myndigheter samt SKL. Kommittén ska även följa arbetet i och inhämta synpunkter från de utredningar som berör uppdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft12"&gt;Kommittén ska hålla berörda centrala arbetstagar- och arbets- givarorganisationer informerade samt ge dem tillfälle att framföra synpunkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft12"&gt;Kommittén ska löpande informera regeringen (Finans- departementet) om uppdragets genomförande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft10"&gt;Kommittén ska senast den 29 februari 2016 till regeringen lämna en delredovisning som innefattar en lägesbeskrivning av dialogen med berörda parter, förslag på den fortsatta processen och en redogörelse för behovet av eventuella kompletteringar av uppdraget. Kommittén ska lämna en motsvarande delredovisning senast den 31 januari 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft13"&gt;Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 augusti 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft13"&gt;(Finansdepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;347&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_348"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B348348x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft9"&gt;Statens offentliga utredningar 2016&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft15"&gt;Kronologisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p647 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Statens bredbandsinfrastruktur som resurs. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Effektiv vård. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Politisk information i skolan – ett led i demokratiuppdraget. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Låt fler forma framtiden! Del A + B. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Framtid sökes – Slutredovisning från&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft6"&gt;den nationella samordnaren för utsatta &lt;NOBR&gt;EU-medborgare.&lt;/NOBR&gt; S.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Integritet och straffskydd. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Fjärde penningstvättsdirektivet – samordning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft8"&gt;– ny penningtvättslag – m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft6"&gt;Del 1 + 2. Fi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Plats för nyanlända i fler skolor. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;EU på hemmaplan. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Olika vägar till föräldraskap. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Ökade möjligheter till modersmåls- undervisning och studiehandledning på modersmål. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Palett för ett stärkt civilsamhälle. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;En översyn av tobakslagen. Nya steg mot ett minskat tobaksbruk.S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Arbetsklausuler och sociala hänsyn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft6"&gt;i offentlig upphandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft6"&gt;– ILO:s konvention nr 94 samt en internationell jämförelse. Fi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;16.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Kunskapsläget på kärnavfalls- området 2016. Risker, osäkerheter och framtidsutmaningar. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;17.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;EU:s reviderade insolvensförordning m.m. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;18.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;En ny strafftidslag. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;19.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Barnkonventionen blir svensk lag. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;20.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Föräldraledighet för statsråd? Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;21.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p670 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;22.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Möjlighet att begränsa eller förbjuda odling av genetiskt modifierade växter i Sverige. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;23.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Beskattning av incitamentsprogram. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;24.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;En ändamålsenlig kommunal redovisning. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;25.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Likvärdigt, rättssäkert och effektivt – ett nytt nationellt system&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft6"&gt;för kunskapsbedömning. Del 1 + 2. U.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;26.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;På väg mot en ny politik för Sveriges landsbygder – landsbygdernas utveckling, möjligheter och utmaningar. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;27.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Som ett brev på posten. Postbefordran och pristak i ett digitaliserat samhälle. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;28.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Vägen till självkörande fordon&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;försöksverksamhet. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;29.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Trygghet och attraktivitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;en forskarkarriär för framtiden. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;30.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Människorna, medierna &amp; marknaden. Medieutredningens forsknings- antologi om en demokrati i förändring. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;31.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Fastighetstaxering av anläggningar för el- och värmeproduktion. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;32.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;En trygg dricksvattenförsörjning. Del 1 + 2 och Sammanfattning. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;33.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Ett &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bonus–malus-system&lt;/NOBR&gt; för nya lätta fordon. Fi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;34.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Revisorns skadeståndsansvar. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;35.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Vägen in till det svenska skolväsendet. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p682 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;36.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Medverkan av tjänsteleverantörer i ärenden om uppehålls- och arbets­ tillstånd. UD.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;37.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Rätten till en personförsäkring.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;ett stärkt konsumentskydd. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;38.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Samling för skolan. Nationella mål- sättningar och utvecklingsområden för kunskap och likvärdighet. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_349"&gt;


&lt;P class="p686 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;39.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Polis i framtiden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;polisutbildningen som högskole­ utbildning. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;40.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Straffrättsliga åtgärder mot deltagande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;en ­väpnad konflikt till stöd för en terroristorganisation. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;41.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Hur står det till med den personliga integriteten?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;en kartläggning av Integritets­ kommittén. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;42.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Ett starkt straffrättsligt skydd mot köp av sexuell tjänst och utnyttjande av barn genom köp av sexuell hand- ling, m.m. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;43.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Internationella säkerhetsrätter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;järnvägsfordon m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Järnvägsprotokollet. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;44.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Kraftsamling mot antiziganism. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;45.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;En hållbar, transparent och konkurrenskraftig fondmarknad. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;46.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Samordning, ansvar och kommunikation – vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;47.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;En klimat- och luftvårdsstrategi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft6"&gt;för Sverige. Del 1 + Del 2, bilaga med underlagsrapporter. M.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;48.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Regional indelning – tre nya län. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_350"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H4B348350x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft9"&gt;Statens offentliga utredningar 2016&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft15"&gt;Systematisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft48"&gt;Finansdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft8"&gt;Ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Fjärde penningtvättsdirektivet – samordning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft6"&gt;– ny penningtvättslag – m.m. Del 1 + 2. [8]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft8"&gt;Arbetsklausuler och sociala hänsyn i offentlig upphandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft6"&gt;– ILO:s konvention nr 94 samt en internationell jämförelse. [15]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft128"&gt;Föräldraledighet för statsråd? [20] Beskattning av incitamentsprogram. [23]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft6"&gt;En ändamålsenlig kommunal redovisning. [24]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p700 ft6"&gt;Fastighetstaxering av anläggningar för el- och värmeproduktion. [31]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft6"&gt;Ett &lt;NOBR&gt;bonus–malus-system&lt;/NOBR&gt; för nya lätta fordon. [33]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft6"&gt;En hållbar, transparent och konkurrenskraftig fondmarknad. [45]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft6"&gt;Regional indelning – tre nya län. [48]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft48"&gt;Justitiedepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft128"&gt;Integritet och straffskydd. [7] Olika vägar till föräldraskap. [11]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft6"&gt;EU:s reviderade insolvensförordning m.m. [17]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft128"&gt;En ny strafftidslag. [18] Revisorns skadeståndsansvar. [34]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft6"&gt;Rätten till en personförsäkring – ett stärkt konsumentskydd. [37]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft6"&gt;Polis i framtiden – polisutbildningen som högskoleutbildning. [39]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft6"&gt;Straffrättsliga åtgärder mot deltagande i en ­väpnad konflikt till stöd för en terroristorganisation. [40]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft8"&gt;Hur står det till med den personliga integriteten?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft6"&gt;– en kartläggning av Integritets­ kommittén. [41]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p711 ft6"&gt;Ett starkt straffrättsligt skydd mot köp av sexuell tjänst och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling, m.m. [42]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft6"&gt;Internationella säkerhetsrätter i järnvägs- fordon m.m. – Järnvägsprotokollet. [43]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft48"&gt;Kulturdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft6"&gt;Låt fler forma framtiden! Del A + B. [5] EU på hemmaplan. [10]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft6"&gt;Palett för ett stärkt civilsamhälle. [13]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft6"&gt;Människorna, medierna &amp; marknaden Medieutredningens forskningsantologi om en demokrati i förändring. [30]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft6"&gt;Kraftsamling mot antiziganism. [44]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft48"&gt;Miljö- och energidepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft8"&gt;Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2016. Risker, osäkerheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft6"&gt;och framtidsutmaningar. [16]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft6"&gt;Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. [21]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft8"&gt;Möjlighet att begränsa eller förbjuda od- ling av genetiskt modifierade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft6"&gt;växter i Sverige. [22]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft6"&gt;En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige. Del 1 + Del 2, bilaga med underlags- rapporter. [47]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft48"&gt;Näringsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft6"&gt;Statens bredbandsinfrastruktur som resurs. [1]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft6"&gt;Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar. [3]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft6"&gt;På väg mot en ny politik för Sveriges landsbygder – landsbygdernas utveck- ling, möjligheter och utmaningar. [26]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p725 ft6"&gt;Som ett brev på posten. Postbefordran och pristak i ett digitaliserat samhälle. [27]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Vägen till självkörande fordon&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft6"&gt;– försöksverksamhet. [28]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_351"&gt;


&lt;P class="p0 ft8"&gt;En trygg dricksvattenförsörjning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft6"&gt;Del 1 + 2 och Sammanfattning. [32]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft48"&gt;Socialdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft6"&gt;Effektiv vård. [2]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft6"&gt;Framtid sökes – Slutredovisning från den nationella samordnaren för utsatta &lt;NOBR&gt;EU-medborgare.&lt;/NOBR&gt; [6]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft6"&gt;En översyn av tobakslagen. Nya steg mot ett minskat tobaksbruk. [14]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft6"&gt;Barnkonventionen blir svensk lag. [19]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft48"&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft6"&gt;Politisk information i skolan – ett led i demokratiuppdraget. [4]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft6"&gt;Plats för nyanlända i fler skolor. [9]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft6"&gt;Ökade möjligheter till modersmåls- undervisning och studiehandledning på modersmål. [12]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft6"&gt;Likvärdigt, rättssäkert och effektivt – ett nytt nationellt system för kunskaps- bedömning. Del 1 + 2. [25]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Trygghet och attraktivitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft128"&gt;– en forskarkarriär för framtiden. [29] Vägen in till det svenska skolväsendet. [35]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft6"&gt;Samling för skolan. Nationella målsätt- ningar och utvecklingsområden för kunskap och likvärdighet. [38]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft8"&gt;Samordning, ansvar och kommunikation – vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever&lt;/P&gt;
&lt;P class="p735 ft6"&gt;med vissa funktionsnedsättningar. [46]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft48"&gt;Utrikesdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p736 ft6"&gt;Medverkan av tjänsteleverantörer i ärenden om uppehålls- och arbetstillstånd­. [36]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/BODY&gt;
&lt;/HTML&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>H4B348</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2016__48.pdf</filnamn>
<filstorlek>2289089</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Regional indelning - tre nya län</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/C5774DC4-E1E2-4CD2-882B-0CF889A0FAB3</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>